Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av telegrafverket m. m

1941-07-01 · 80 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:148, Angående omorganisation av telegrafverket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.

1

Nr 148.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av telegrafverket m. m.; given Stockholms slott

den 7 mars 19M.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars I9kt.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse till Kungl. Majit den 9 mars 1940 hemställde telegrafstyrelsen

örn utredning rörande omorganisation av telegrafverket. Till stöd för framställningen

anförde styrelsen bland annat, att den kraftiga utveckling, som

ägt rum sedan telegrafverkets nuvarande organisation blivit i sina huvuddrag

bestämd genom beslut vid 1902 års riksdag, nödvändiggjorde vissa organiBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 148.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

satoriska förändringar av verket. Trots rådande allvarliga krisförhållanden

hade styrelsen därför funnit det önskvärt, att frågan om telegrafverkets organisation

och vad därmed sammanhängde så snart som möjligt upptoges

till ingående prövning.

Ärendet anmäldes av mig för Kungl. Majit den 15 mars 1940, därvid Kungl.

Majit bemyndigade chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla

högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med verkställande

av en allmän översyn av telegrafverkets organisation samt avgiva de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda. Med stöd av bemyndigandet

tillkallade jag såsom sakkunniga f. d. generaldirektören A. Granholm, tilllika

ordförande, byråchefen i telegrafstyrelsen J. A. Lundgren samt t. f.

kanslirådet i kommunikationsdepartementet O. A. Berger. De sakkunniga

avgåvo den 27 oktober 1940 betänkande med förslag till organisation av

telegrafverket (statens offentliga utredningar 1940:27). Utlåtanden över

betänkandet ha därefter avgivits av chefen för försvarsstaben den 7 december

1940, telegrafstyrelsen den 9 december 1940 och allmänna lönenämnden

den 25 januari 1941, därvid telegrafstyrelsen överlämnat yttranden från telegrafverkets

ingenjörsförening, telegrafverkets tekniska tjänstemannaförening,

kvinnliga telegrafpersonalens förening, kvinnliga telefontjänstemannaföreningarnas

centralförening, telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening,

telegraf- och telefonmannaförbundet samt svenska telegraftjänstemännens

förening.

Organisationsförslagets huvuddrag.

Såsom bakgrund till den följande redogörelsen för omorganisationsförslagets

detaljer anser jag mig böra lämna en sammanfattande översikt av huvuddragen

av de sakkunnigas förslag och däröver avgivna utlåtanden. Dessförinnan

skall jag något beröra telegrafverkets nuvarande organisation och

behovet av organisationsförändringar.

De sakkunniga ha i sitt betänkande, efter en historisk översikt, lämnat en

detaljerad redogörelse för telegrafverkets nuvarande organisation

(sid. 13—50). Jag tillåter mig att i avseende härå hänvisa till de

sakkunnigas redogörelse och begränsar mig här till en sammanfattning av

huvuddragen av den nuvarande organisationen.

Telegrafstyrelsen är under generaldirektören (lönegraden C 15) uppdelad

på fem byråer samt en självständigt arbetande teknisk avdelning. Byråerna,

vilka benämnas ekonomi- och kanslibyrån, förrådsbyrån, linjebyrån, radiobyrån

och trafikbyrån, förestås av var sin byråchef (lönegraden A 30), medan

den tekniska avdelningen, vilken nominellt tillhör linjebyrån, förestås

av en förste byrådirektör (lönegraden A 30). Under vissa omständigheter

ingår dessutom i telegrafstyrelsen en militärbyrå med en officer såsom chef.

Förekommande ärenden rörande telegrafverkets verkstad i Nynäshamn föredragas

av verkstadsdirektören (lönegraden C 8), vilken därvid ingår såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kandi. Maj:ts proposition nr 148.

3

ledamot av styrelsen. Inom byråerna är — med undantag för militärbyrån

— arbetet fördelat på ett flertal avdelningar med befattningshavare i olika

lönegrader såsom föreståndare.

Distriktsförvaltningarna, vilka äro sex till antalet, lia två sidoställda chefer,

en linjedirektör (lönegraden A 30) och en trafikdirektör (lönegraden

A 29). Dessa befattningshavare förestå var sin av distriktsförvaltningens

linje- respektive trafikavdelning. Linjeavdelningen omfattar dels linjedistriktsbyrån,

dels ock all personal inom distriktet, anställd huvudsakligen för anläggning

och underhåll samt därmed sammanhängande arbeten och ärenden.

Trafikavdelningen omfattar dels trafikdistriktsbyrån, dels ock stationernas

huvudsakligen för telefon- och telegraftrafiken samt abonnemangsrörelsens

handhavande sysselsatta personal. Undantagna från trafikdirektörens

befäl äro de fyra s. k. huvudstationerna, nämligen Stockholms telefonstation

med understationer, som förestås av en telefondirektör (lönegraden

C 7), Stockholms telegrafstation med understationer med en telegrafdirektör

(lönegraden A 30) såsom föreståndare, Göteborgs telefonstation med understationer,

som förestås av en telefondirektör (lönegraden A 30), samt Malmö

telefon- och telegrafstation med understationer med en telegrafdirektör (lönegraden

A 30) såsom föreståndare. I fjärde distriktet, som motsvarar Stockholms

huvudstationsområde, finnes icke någon trafikdirektör.

De sakkunniga ha under en särskild avdelning sammanfattat vissa ö n slc

e mål och synpunkter beträffande behovet av organisationsförändringar.

Därvid anföra de sakkunniga följande.

Den starka utveckling, som telegrafverket undergått, har medfört sådan

ökning också av styrelsens arbetsuppgifter, att detta menligt inverkat på

vederbörande byråchefers möjligheter att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt

alla olika delar av sina verksamhetsområden. Eftersom centraliseringen av

ärendenas avgörande till styrelsen i allt väsentligt under årens lopp bibehållits

oförändrad, framstå i första hand vissa decentraliseringsåtgärder såsom

påkallade för att lätta styrelsens arbete.

I fråga om ärendenas fördelning å olika byråer kan anmärkas, att ansamlingen

av ärenden till vissa byråer kommit att bli alltför heterogen. Önskemål

hava också vid skilda tillfällen framkommit örn att handläggningen av

personalfrågor skulle förläggas till en och samma byrå i stället för att

ärendena, såsom för närvarande är fallet, i viss utsträckning handläggas

parallellt å olika byråer.

En svaghet i nuvarande styrelseorganisation ligger vidare däri, att det för

telegrafverkets ekonomiska resultat så viktiga kravet på löpande översikt

av hushållningen med personal och materiel icke synes vara tillräckligt väl

tillgodosett. Delvis sammanhänger detta med den inom styrelsen förekommande

ganska stränga åtskillnaden mellan trafik- och linjeärenden, vilka

handläggas å olika byråer.

Sistnämnda svaghet framträder med än större styrka i distriktsförvaltningarna

med deras två jämställda chefer, en linjedirektör och en trafikdirektör,

av vilka den ene skall handlägga förekommande frågor med anläggande

av tekniska synpunkter o. dyl. och den andre huvudsakligen med anläggande

av trafiksynpunkter. Den fortskridande tekniska utvecklingen har

emellertid numera medfört, att det tekniska arbetet och trafikarbetet kommit

att gripa allt närmare in i varandra och Ilar gjort det svårare att behålla

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

klara gränser mellan de båda avdelningarna inom en och samma distriktslörvaltning.

Såsom exempel kan anföras, att mera omfattande tekniska arrangemang,

som beröra linjedistriktet i form av ökade utgifter, vanligen

medföra förenklad expedition och därmed lägre kostnader på trafiksidan.

Omvänt kan det ofta vara möjligt att genom förändringar i expeditionen

uppskjuta eller undvika kostsamma tekniska arrangemang. Ett annat exempel

är, att genom den fortgående automatiseringen av telefonstationerna manuell

arbetskraft, telefonister, ersättes med maskiner. Maskinerna, som utföra

samma arbete som telefonisterna, sortera i egenskap av tekniska kapaciteter

under linjedirektören medan deras arbete, d. v. s. kopplingar av samtal,

alltjämt huvudsakligen faller inom trafikdirektörens verksamhetsområde.

Givetvis skall i alla sådana frågor samråd äga rum mellan linjedirektören

och trafikdirektören, men det ligger i öppen dag, att ju flera frågor på detta

sätt måste handläggas gemensamt, desto tyngre och mera tidsödande blir

det löpande arbetet och desto omständligare måste expeditionsordningen bli

vid utredning och handläggning av olika ärenden. Detta gäller icke blott

distriktsförvaltningarna själva utan i återverkningarna även styrelsen, vilken

i sista hand skall vara avgörande instans.

De oklara gränserna mellan linjedirektörens och trafikdirektörens befogenhetsområden

medföra icke sällan oklarhet i första hand hos allmänheten

men även inom telegrafverket, då det gäller att avgöra vilken av distriktsförvaltningens

båda delar, som i en viss fråga är rätt forum. Resultatet blir

vanligen, att båda avdelningarna bli inblandade, vilket kan förorsaka komplikationer

och onödigt merarbete.

Rent generellt måste sägas, att de förvaltningsmässiga och ekonomiska

synpunkterna vid distriktens skötsel säkerligen skulle bättre tillgodoses, om

ansvaret läge på en hand i stället för på två. Om en sådan organisationsförändring

genomfördes, skulle också med fördel beredandet och avgörandet

av en del frågor, som nu behandlas centralt i styrelsen, kunna överflyttas

till distriktsförvaltningarna, varigenom det förut angivna önskemålet örn

avlastning av arbete från telegrafstyrelsen skulle bliva tillgodosett.

Det av de sakkunniga framlagda organisationsförslagets huvuddrag

sammanfattas av lönenämnden i dess utlåtande över förslaget.

Då denna sammanfattning i koncentrerad form åskådliggör huvuddragen

av de sakkunnigas förslag, anser jag mig här böra återgiva densamma.

Den centrala ledningen skall liksom nu utövas av telegrafstyrelsen, som

skall omfatta dels en grupp byråer, vilkas chefer icke ha direkt förvaltningsansvar

för och befäl över särskilda avdelningar eller rörelsegrenar utanför

styrelsen, dels ock en grupp byråer, vilkas chefer ha sådant ansvar och

befäl. Till den förra gruppen skola enligt de sakkunnigas förslag höra en

ekonomibyrå, en kanslibyrå, en driftsbyrå och två tekniska byråer jämte ett

militärkontor och till den senare gruppen en radiobyrå, en förrådsbyrå och

en verkstadsbyrå. Den nuvarande trafikbyrån kommer att utgå ur organisationen

och dess arbetsuppgifter att huvudsakligen fördelas på driftsbyrån,

ekonomibyrån och kanslibyrån. Den föreslagna driftsbyrån, som avses handlägga

ärenden rörande telegraf- och telefontrafikens ombesörjande samt rörande

underhållet av härför erforderliga anläggningar, övertager sålunda, förutom

trafikfrågor som nu handläggas å trafikbyrån, också ärenden från den

nuvarande linjebyrån. Även i övrigt innebär förslaget åtskilliga ändringar i

den nuvarande ärendesfördelningen mellan byråerna. I samband med denna

omorganisation föreslå de sakkunniga, förutom till lönegraden C 16 höjd lönegradsplacering

för generaldirektören, nya grunder för tillsättningen av fler
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

5

talet byråchefstjänster med ändrad löneställning för de blivande innehavarna

av dessa befattningar. Sålunda förorda de sakkunniga, att samtliga byråchefer,

med undantag för kanslibyråchefen, skola på förslag av verkschefen

tillsättas på förordnande för viss tid och inplaceras i följande lönegrader å

C-planen, nämligen chefen för ekonomibyrån under benämning ekonomidirektör

i lönegraden C 8, chefen för driftsbyrån under benämning överdirektör

i lönegraden C 10, chefen för första tekniska byrån under benämning

överingenjör i lönegraden C 10, cheferna för andra tekniska byrån och

för radiobyrån under benämning överingenjörer i lönegraden C 8 samt cheferna

för förrådsbyrån och verkstadsbyrån under benämning förrådsdirektör

respektive verkstadsdirektör i lönegraden C 8. Chefen för kanslibyrån bör

däremot enligt sakkunnigförslaget erhålla konstitutorial å byråchefsbefattning

i lönegraden A 30, varjämte såsom chef för militärkontoret föreslås regementsofficer.

Vidare förorda de sakkunniga ändrad löneställning för vissa

befattningar inom lönegraderna A 21—A 28 i samband med genomförandet

av den nya organisationen.

Beträffande skötseln av telegrafverkets rörelse och verksamhet bör denna

enligt de sakkunnigas mening fördelas på en avdelning för telefon- och telegrafväsendet

under benämningen driftsavdelningen, en radioavdelning för

radioväsendet, en förrådsavdelning för förrådsväscndet, en verkstadsavdelning

för verkstadsväsendet samt, då så kräves, en byggnadsavdelning. De tre

sistnämnda permanenta avdelningarna skola lyda under respektive chefer

för radiobyrån, förrådsbyrån och verkstadsbyrån, medan driftsavdelningen i

förvaltningshänseende skall vara uppdelad på ett antal distrikt, sex liksom

nu, vilkas chefer sortera under styrelsen med dess byråer såsom kollektivbegrepp.

Beträffande omgestaltningen av de styrelsen sålunda underställda verksavdelningarna,

föreslå de sakkunniga de mest genomgripande förändringarna

i fråga örn driftsavdelningen. De sakkunniga förorda sålunda, att den

nuvarande tudelningen av distriktens ledning och uppdelningen av ansvaret

inför styrelsen för distriktens skötsel skall upphöra. I spetsen för varje

distrikt skall ställas en distriktschef, som på verkschefens förslag tillsättes

på förordnande för viss tid med placering i lönegraden C 9. Till förfogande

för distriktschefen, under vilken redovisningsområden och linjesektioner

skola lyda, ställes ett distriktskansli, omfattande en trafikinspektör och en

distriktsingenjör i lönegraden A 26 samt en sekreterare i lönegraden A 24.

Med hänsyn till denna organisation av distrikten föreslå de sakkunniga vidare,

att föreståndarna för ovannämnda huvudstationer skola på samma sätt

som andra centralstationsföreståndare sortera under vederbörande distriktschef.

De sakkunniga hava dock icke ansett sig böra upptaga till prövning, i

vad mån den förändrade ställning, som föreståndarna för huvudstationerna

härigenom skulle få, bör föranleda ändring i deras löneställning. Spörsmålet

härom finna de sakkunniga böra upptagas till behandling i samband med

de tid efter annan återkommande omklassificeringarna av trafikanstalterna.

Endast beträffande fjärde distriktet föreslå de sakkunniga en speciell organisation,

innebärande att den nuvarande telcfondirektörsbefattningen indrages

och alt arbetsuppgifterna vid Stockholms telefonstation uppdelas på tre

trafiksektioner, var och en med en trafikinspektör i lönegraden A 26 såsom

föreståndare. De sakkunnigas förslag avser vidare förbättrad löneställning

tor vissa andra distriktschef underställda befattningshavare.

I sitt utlåtande över (le sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen i huvudsak

tillstyrkt detsamma. Styrelsen ifrågasiitter emellertid vissa ändringar av

den föreslagna organisationen, bland annat i följande hänseenden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Departements
chefen.

De av de sakkunniga förordade två tekniska byråerna böra enligt telegrafstyrelsen

sammanslås till en teknisk byrå under chefskap av en överingenjör,

placerad i lönegraden C 10, varvid föreståndarna för två av de i byrån

ingående avdelningarna, stationsavdelningen och transmissionsavdelningen,

böra givas större befogenheter än de sakkunniga förutsatt och jämväl högre

lönegradsplacering, nämligen lönegraden A 30 mot av de sakkunniga förordade

lönegraden A 28. Med denna organisation förutsätter styrelsen, att en sekreterarbefattning

i lönegraden A 24 bör kunna ersättas med en notarietjänst

i lönegraden A 21. I samband därmed har telegrafstyrelsen vidare förordat,

att anläggningsavdelningen, som av de sakkunniga hänförts till andra tekniska

byrån, överflyttas till driftsbyrån och att avdelningsföreståndaren

placeras i lönegraden A 28, i stället för enligt sakkunnigförslaget A 27.

Styrelsen anser vidare, att det av de sakkunniga föreslagna antalet militärassistenter

bör utökas med en arméassistent samt att den nuvarande kansliavdelningen

inom förrådsbyrån bör bibehållas.

Därutöver har telegrafstyrelsen föreslagit förbättrad löneställning för vissa

tjänster.

I en vid telegrafstyrelsens ifrågavarande yttrande fogad reservation har

ledamoten av styrelsen, byråchefen Wold hemställt, att organisationsärendet

måtte återremitteras till telegrafstyrelsen för fortsatt utredning samt att

omorganisationen icke måtte genomföras, förrän krisförhållandena upphört

och någorlunda normala förhållanden åter råda på det ekonomiska och

politiska området.

Därjämte ha reservationsvis framförts ytterligare vissa yrkanden, till vilka

jag i det följande återkommer.

Chefen för försvarsstaben har i likhet med telegrafstyrelsen i princip tillstyrkt

de sakkunnigas förslag. Vissa yrkanden örn detaljändringar ha dock

framställts, till vilka jag återkommer vid behandlingen av de sakkunnigas

förslag beträffande militärkontoret.

I de yttranden från vederbörande personalorganisationer, som bifogats telegrafstyrelsens

utlåtande, ha några erinringar mot huvuddragen av den av

de sakkunniga föreslagna organisationen icke framförts. De synpunkter och

förslag, som i yttrandena anförts rörande vissa detaljer av den ifrågasatta

nya organisationen, äro, i den mån de icke behandlas i det följande, av den

natur, att de böra komma under bedömande i samband med utfärdandet av

den nya instruktion för telegrafstyrelsen samt de administrativa föreskrifter

i övrigt, vilka bliva en följd av omorganisationsförslagets genomförande.

Genom beslut vid 1902 års riksdag fastställdes den organisation för telegrafverket,

som i sina huvuddrag ännu består. Organisationen innebar, bland

annat, att styrelsens arbete fördelades å fyra byråer samt att den lokala

verksamheten uppdelades å sex linjedistrikt och fyra trafikdistrikt.

Varje linjedistrikt förestods av en linjedirektör och varje trafikdistrikt av en

telegrafinspektör. Föreståndarna för de s. k. huvudstationerna utövade dessulom

inom sina stationsområden samma befogenhet som telegrafinspektör.

Efter genomförandet av 1902 års organisation ha endast smärre organisationsförändringar

genomförts. Sålunda har antalet byråer utökats till fern,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

7

varjämte vissa tekniska avdelningar utbrutits ur linjebyrån och underställts

en förste byrådirektör med självständig föredragning. I den lokala organisationen

har antalet trafikdistrikt ökats till sex, i samband varmed benämningen

trafikinspektör utbytts mot trafikdirektör.

Det torde vara naturligt, att den till sina huvuddrag snart 40-åriga organisationen

av telegrafverket i flera hänseenden icke motsvarar tidens krav.

Med särskild tydlighet framstår detta mot bakgrunden av den utveckling

av telegrafverkets rörelse, som ägt rum efter det den nuvarande organisationen

fastställdes. Nämnas må, att antalet telefonapparater i rikstelefonnätet,

som vid 1902 års utgång utgjorde 61,000, numera vuxit till 900,000

samt att det i telegrafverket nedlagda kapitalet under samma tid ökats från

33 till omkring 555 miljoner kronor.

Den nu föreliggande utredningen rörande telegrafverkets organisation har,

såsom inledningsvis anförts, verkställts efter framställning från telegrafstyrelsen.

Utredningen har resulterat i förslag till vissa rationaliseringsåtgärder

avseende såväl det centrala styrelseorganet som distriktsförvaltningarna.

Beträffande detaljerna härutinnan hänvisar jag till den följande redogörelsen.

Jag skall i detta sammanhang endast beröra vissa huvudpunkter i de

sakkunnigas förslag.

Den år 1902 genomförda organisationen av telegrafverket karakteriseras

av en stark koncentration till telegrafstyrelsen av avgörandet av olika ärenden.

Denna koncentration har, allteftersom utvecklingen av telegrafverkets

rörelse fortgått, menligt inverkat å vederbörande byråchefers möjligheter att

ägna tillräcklig uppmärksamhet åt samtliga delar av dem tillhörande verksamhetsområden.

De sakkunniga föreslå därför vissa decentraliseringsåtgärder

såsom i första hand ägnade att underlätta styrelsens arbete.

En svaghet i den nuvarande styrelseorganisationen ha de sakkunniga funnit

däri, att det för telegrafverkets ekonomiska resultat så viktiga kravet på

löpande översikt av hushållningen med personal och materiel icke synes

vara tillräckligt väl tillgodosett. Delvis sammanhänger detta med den inom

styrelsen förekommande stränga åtskillnaden mellan linje- och trafikärenden,

vilka handläggas å olika byråer. En ändring av den nuvarande byråorganisationen

finna de sakkunniga därför av behovet påkallad, därvid enligt

de sakkunniga även handläggningen av allmänna personalfrågor i motsats

lill vad nu är fallet bör koncentreras till en byrå.

Den svaghet, som nyss berörda stränga åtskillnad mellan trafik- och linjeärenden

utgör, framträder med än större styrka i distriktsförvaltningarna

med deras två jämställda chefer, en linjedirektör och en trafikdirektör, av

vilka den ene skall behandla förekommande frågor med anläggande av tekniska

synpunkter och den andre samma frågor med anläggande av trafiksynpunkter.

Den fortskridande utvecklingen har nämligen medfört, att det

tekniska arbetet och trafikarbetet kommit att gripa allt närmare in i varandra,

varjämte det visat sig praktiskt taget omöjligt att bibehålla klara

gränser mellan de båda avdelningarna inom en och samma distriktsförvalt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

ning. De sakkunniga ha därför ansett sig böra föreslå en sammanslagning

av de samordnade linje- och trafikdistrikten till ett distrikt.

För min del är jag av den verkställda utredningen övertygad örn att en

rationalisering av telegrafverkets organisation i huvudsaklig anslutning till

de av de sakkunniga sålunda angivna riktlinjerna är ägnad att skapa omedelbara

och bestående fördelar. Jag tänker därvid icke så mycket på den besparing

av personalkostnaderna, som den föreslagna organisationen enligt

vad i det följande närmare utvecklas skulle medföra, utan fastmer på den

större effektivitet i telegrafverkets verksamhet samt den bättre hushållning

med personal och materiel, som den nya organisationen möjliggör.

Såsom förut framhållits, har reservationsvis inom telegrafstyrelsen den

meningen gjorts gällande, att det i nuvarande tidsläge med dess onormala

förhållanden på de ekonomiska och politiska områdena vore mindre välbetänkt

att vidtaga mera omfattande förändringar av telegrafverkets organisation.

Häremot vill jag framhålla, att ett genomförande av den föreslagna

organisationen icke påverkar telegraf- och telefontrafiken såsom sådan samt

att ej heller i övrigt några praktiska olägenheter av ett genomförande redan

nu av den ifrågasatta organisationsförändringen påvisats. Enligt min mening

kan den uppfattningen med visst fog hävdas, att det nuvarande tidsläget manar

till åtgärder, som äro ägnade att skapa ökad effekt åt utgifter för nödvändig

statlig verksamhet, samt att sådana åtgärder böra genomföras utan

onödigt dröjsmål.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att det föreliggande sakkunnigförslaget

lägges till grund för en omorganisation av telegrafverket samt att den

nya organisationen genomföres från och med den 1 juli 1941.

Allmänna synpunkter i fråga om tjänste- och löneställning

för cheferna för telegrafstyrelsens byråer.

I det betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser

statens affärsdrivande verk (statens offentliga utredningar 1939: 5), som den

13 februari 1939 framlades av särskilda inom finansdepartementet tillkallade

sakkunniga, i det följande benämnda tjänste förteckning ssakkunniga för

affärsverken, uppdrogos vissa allmänna riktlinjer för en differentiering i lönehänseende

av civilförvaltningens byråchefsbefattningar. Nämnda sakkunniga

sammanfattade sina synpunkter härutinnan i följande uttalande.

Det förslag till differentiering av byråchefstjänstema, vid vilket de sakkunniga

stannat, innefattar alltså bibehållande av lönegraden A 30 samt

såsom påbyggnad därav placering i A 31 och A 33, alternativt C 6 och G 7.

De sakkunniga ha trott sig härmed föreslå en lösning, som bör kunna vinna

tillämpning såväl inom allmänna civilförvaltningen som vid affärsverken.

Huru den praktiska utformningen skall gestalta sig, d. v. s. huru de olika

befattningarna skola allt efter föreliggande förhållanden inplaceras i skalan,

kan redan med hänsyn till den knappa tiden för uppdragets fullgörande icke

bliva föremål för bedömande i förevarande sammanhang. Vad affärsverken

beträffar har från verksstyrelsernas sida gjorts gällande, att en differentiering

av byråchefslönerna skulle stöta på mycket stora för att icke säga oöver
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

9

komliga svårigheter. Att uppgiften att åstadkomma och framföra förslag örn

gradering av byråchefsbefattningarna i ett verk är en mycket grannlaga angelägenhet

äro de sakkunniga väl medvetna om, liksom det också står klart

för de sakkunniga, att såväl upprättandet av förslag till en dylik gradering

som förslagens bedömande bör ske efter fullt ensartade normer, så att det

eftersträvade målet, en inbördes rättvis avvägning av lönerna, i möjligaste

mån vinnes. Med hänsyn till dessa omständigheter anse de sakkunniga icke

opåkallat att i sinom tid till övervägande upptages, huruvida icke åt vederbörande

lönenämnder borde uppdragas att, efter inhämtande från verken av

erforderliga uppgifter, i samråd med varandra uppgöra förslag till ifrågavarande

differentiering, varöver verken sedan finge yttra sig. Den allsidiga

och rika erfarenhet, som lönenämnderna besitta rörande respektive verk,

torde utgöra en garanti för att bästa möjliga resultat härigenom skulle uppnås.

Vad här sagts avser byråchefsbefattningar i vedertagen bemärkelse. Emellertid

torde finnas och även kunna komma att inrättas befattningar, som faktiskt

ligga på ett sådant plan, att den högsta av de här föreslagna löneställningama

för byråchef icke kan anses svara mot de med befattningen förenade

arbetsuppgifterna. Enligt de sakkunnigas mening bör för dylika undantagsfall

möjlighet förefinnas att bereda befattningshavaren något högre lön.

Såsom förutsättning härför måste dock uppställas krav på att tjänsten visas

ostridigt omfatta uppgifter, som ligga väsentligt över vad som regelmässigt

brukar vara förenat med byråchefsbefattning, samt att detta förhållande genom

organisationsform och tjänstens benämning kommer till uttryck. Benämningen

byråchef bör sålunda icke få förekomma för dylik befattning.

Med det anförda ha de sakkunniga sökt påvisa de möjligheter till förbättrande

av byråchefers löneställning, som enligt de sakkunnigas mening föreligga,

men däremot icke givit uttryck för någon ståndpunkt till frågan, huruvida

lösningen bör vinnas över A-planen eller C-planen, d. v. s. huruvida

byråchefer i högre lönelägen böra tillsättas medelst fullmakt respektive konstitutorial

eller medelst förordnande på viss tid.

Det synes de sakkunniga tveksamt, om ett sådant uttalande från deras

sida kan vara påkallat eller lämpligt, helst som det torde böra taga sikte även

på civilförvaltningen. Om emellertid spörsmålet likväl får skärskådas enbart

för affärsverkens del vilja de sakkunniga framhålla, att åtminstone i de

fall, där den högre löneställningen avser befattning med sådana uppgifter,

att deras fullgoda handhavande är av omedelbar betydelse för verkets drift

och det ekonomiska resultatet av densamma, skäl kunna tala för att förordnandeformen

väljes.

Genom beslut den 10 mars 1939 har chefen för finansdepartementet med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för omprövning

av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen.

Nämnda sakkunniga, som antagit benämningen 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga, lia bland annat till uppdrag att i ett sammanhang

upptaga frågan örn löneställningen för byråchefer vid affärsverken

och civilförvaltningen i övrigt. De riktlinjer, som av tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken angivits beträffande byråchefstjänsters och

därmed jämförliga befattningars differentiering och placering i lönehänseende,

skola därvid vinna beaktande. Enligt vad jag inhämtat lia 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga såsom en första etapp av utredningsarbetet

lill behandling upptagit löneställningen för befattningar i lönegraderna A 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

till och med A 29. På grund härav har nämnda sakkunniga ännu icke kunnat

påbörja utredningsarbetet i den del, varom här är fråga.

Beträffande tjänste- och löneställningen för cheferna för telegrafstyrelsens

byråer ha dc sakkunniga för omorganisation av telegrafverket framhållit,

att det ej kan anses lämpligt att grunda anställningsform, tjänsteställning och

lönevillkor för dessa chefer på vad som för närvarande gäller för centrala

ämbetsverkens byråchefer. De sakkunniga ansluta sig till den principiella

uppfattning rörande lämpligheten av differentierade byråchefstjänster, som

kommit till uttryck i tjänsteförteckningssakkunnigas för affärsverken förut

återgivna uttalande. Den därvid anvisade lönesättningsmetoden anse de sakkunniga

för omorganisation av telegrafverket med hänsyn till verkets stora

affärs- och driftsekonomiska uppgifter böra komma till användning i betydande

utsträckning vid placeringen av cheferna för telegrafstyrelsens byråer.

I sitt utlåtande över förslaget lill omorganisation av telegrafverket har allmänna

lönenämnden i förevarande avseende anfört följande.

Det framlagda förslaget innebär en omvandling av byråchefstjänsterna i

flertalet fall från medelst konstitutorial tillsatta befattningar till förordnandetjänster

och i samband därmed en lönereglering för ifrågavarande tjänster.

Beträffande detta spörsmål vill lönenämnden erinra örn, att kommunikationsverkens

lönenämnd, då nämnden hade att yttra sig över tjänsteförteckningssakkunnigas

för affärsverken betänkande gav uttryck åt den uppfattningen,

att ett ställningstagande till nämnda sakkunnigas förslag om byråchefstjänsternas

differentiering förutsatte icke blott en genomgång och prövning

av samtliga ifrågavarande befattningar vid affärsverken utan även hänsynstagande

till förhållandena vid allmänna civilförvaltningen.

Enligt allmänna lönenämndens mening skulle den nu föreslagna lönesättningen

för cheferna för telegrafverkets byråer liksom ock lönegradsplaceringen

för de tilltänkta distriktscheferna bliva prejudicerande för lönesättningen

för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter vid andra

affärsverk, företrädesvis vid statens järnvägar och postverket. Vid sådant

föidiållande kommer den prövning i ett sammanhang av ifrågavarande spörsmål,

som tidigare förutsatts och som lönenämnden finner erforderlig för

åstadkommande av jämnhet i lönesättningen jämförbara befattningar emellan,

att föregripas. Med hänsyn härtill måste lönenämnden avstyrka att,

såsom nu föreslagits, lönereglering verkställes för endast telegrafverkets

ifrågavarande befattningshavare.

Lönenämnden anser sig emellertid böra —- med utgångspunkt från att

Kungl. Majit kan finna skäl föreligga för ett omedelbart avgörande av frågan

om omorganisation av telegrafverket — angiva sin ställning till lönesättningen

för de ifrågavarande befattningarna. Därest sålunda en lösning

av föreliggande spörsmål för telegrafverkets del nu finnes böra komma

till stånd utan sammanhang med motsvarande frågor inom andra affärsverk,

bör emellertid enligt lönenämndens mening, för undvikande av alltför

vittgående konsekvenser härav, intagas en jämförelsevis restriktiv ståndpunkt

ifråga om själva lönegradsplaceringen. Lönenämnden förutsätter ock,

att frågan örn löneställningen för de befattningar, på vilka lönenämnden nu

syftar och ifråga örn vilka nämnden kommer att närmare uttala sig, tages

under förnyad omprövning i samband med upptagandet av frågan om lönesättningen

för jämförbara befattningar vid andra verk. Vid en lösning av

föreliggande spörsmål i angiven riktning och med de ändringar i den före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

11

slagna lönegradsplaceringen, som lönenämnden ifrågasätter, erhålles jämväl

möjlighet att under någon tid närmare bedöma, i vad mån den nya organisationen

av telegrafverkets arbete bör inverka på löneställningen för cheferna

för telegrafverkets ifrågavarande byråer.

I ett vid allmänna lönenämndens utlåtande fogat särskilt yttrande av nämndens

ordförande, generaldirektören Stridsberg framhålles, att frågan om differentiering

av löneställningen för byråchefer och därmed jämställda tjänstemän

helst bort lösas i ett sammanhang, i varje fall för kommunikationsverken

i allmänhet. Emellertid erinras om att vid statens vattenfallsverk samt —

om än i mindre mån — även vid statens järnvägar och postverket en differentiering

redan kommit till stånd. Därest de begränsningar i förhållande till

sakkunnigförslaget iakttagas, som allmänna lönenämnden förordar för den

händelse organisationsförslaget nu skulle genomföras, torde betänklighet ej

behöva hysas mot en tillämpning redan nu av förordnandesystemet beträffande

vissa ledande poster inom telegrafverket.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

uppdragits att verkställa utredning rörande löneställningen för

samtliga byråchefer inom den civila statsförvaltningen, d. v. s. byråchefer

vid såväl statens affärsdrivande verk som civilförvaltningen i övrigt. Denna

utredning skall enligt meddelade direktiv verkställas med ledning av de allmänna

principer för lönegradsplaceringen av byråchefer, som uppdragils i

ett av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken i början av år 1939

avgivet betänkande.

Till sina huvuddrag innebära nämnda principer, att de egentliga byråchefsbefattningarna,

för vilka alltså benämningen byråchef avses, skola fördelas

å tre lönelägen, nämligen lönegraderna A 30, A 31 och A 33. Därest det

skulle befinnas ändamålsenligt att tillsätta innehavare av befattningar i de

bägge sistnämnda lönelägena medelst förordnande, avses härför lönegraderna

C 6 (14,000 kronor) och C 7 (15,000 kronor), d. v. s. de lönegrader å löneskalans

C-plan, som motsvara slutlön i lönegraderna A 31 och A 33. Emellertid

finnas befattningar, som för närvarande inordnats i byråchefsgraden, ehuru

de med befattningarna förenade arbetsuppgifterna ligga väsentligt över vad

som regelmässigt brukar vara förenat med byråchefsbefattning. För dylika

fall avses C-planens lönelägen ovanför lönegraden C 7. Benämningen byråchef

bör icke förekomma för befattning av sistnämnda slag.

De sålunda uppdragna allmänna principerna lia varit vägledande vid utarbetandet

av det nu föreliggande förslaget till lönegradsplacering av byråchefer

och distriktschefer inom telegrafverket. Att därvid i viss utsträckning

kommit alt till behandling upptagas frågor rörande lönegradsplaceringar,

som falla inom ramen för det åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga lämnade

uppdraget, är obestridligt. Jag anser mig därför böra förorda en viss

försiktighet vid bedömandet av bär berörda lönegradsplaceringsfrågor. Däremot

kan jag icke dela den av lönenämndens majoritet uttalade uppfattningen,

att samtliga byråchefer i telegrafstyrelsen böra bibehållas i lönegra
-

Deparle.me.nls
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

den A 30, intill dess 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga haft tillfälle att

pröva ifrågavarande spörsmål.

Jag vill erinra, att det av särskilda sakkunniga utarbetade och från och

med den 1 juli 1939 genomförda förslaget till omorganisation av vattenfallsstyrelsen

innefattar differentiering av styrelsens byråchefer å lönegraden

A 30 och olika lönegrader å C-planen. Detta förslag granskades i lönehänseende

av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken, vilka därvid tillstyrkte

den numera genomförda differentieringen av vattenfallsstyrelsens byråchefer

såsom väl överensstämmande med de av mig nyss återgivna, av

nämnda sakkunniga utarbetade allmänna principerna. Det bör därjämte erinras,

att tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken prövat och godkänt

lönegradsplaceringen av de befattningar, vilka redan tidigare vid postverket

och statens järnvägar utbrutits ur byråchefsgraden och överflyttats å Inplanen.

Av det anförda framgår, att vissa jämförelsemöjligheter finnas mellan redan

prövade löneplaceringar å löneskalans C-plan och de nu för telegrafverket

föreslagna placeringarna å nämnda löneplan. I den mån dessa jämförelser

giva vid handen, att de föreslagna lönegradsplaceringarna kunna genomföras

utan föregripande av resultatet av 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas

utredningsuppdrag, anser jag mig oförhindrad att förorda nämnda

förslag. I den mån däremot tveksamhet i berörda hänseende kan råda, anser

jag försiktigheten bjuda att tillsvidare i avvaktan å resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas

arbete bibehålla befattningarna i lönegraden A 30.

Jag vill slutligen tillägga, att de befattningar, som av mig förordas uppflyttade

å löneskalans C-plan, böra tillsättas av Kungl. Maj:t efter förslag

av telegrafverkets chef. Förordnandetiden bör därvid som regel bestämmas

till sex år.

Organisationsförslagets detaljer.

Telegrafverkets chef. Då jag i det följande till närmare granskning upptager

detaljerna i de sakkunnigas organisationsförslag, kommer jag att i

erforderlig omfattning redogöra för nuvarande organisation av telegrafverket

och nuvarande löneställning för de befattningshavare i 21 och högre

lönegrader, som beröras av de sakkunnigas förslag. I viss utsträckning

kommer jag därvid även att beröra löneställningen för befattningshavare,

som nu hänföras till 20 lönegraden.

Med avseende å befattningen såsom telegrafverkets chef ha de sakkunniga

anfört, att det vid den ekonomiska och statsfinansiella storleksordning,

som telegrafverket numera uppnått, och med hänsyn till den stora

samhälleliga betydelsen och vikten av telegrafverkets trafik-, tekniska och

kommersiella verksamhet enligt de sakkunnigas uppfattning ej kan förefinnas

anledning att bibehålla den olikhet i löneställning, som hittills gällt

för telegrafverkets chef i jämförelse med cheferna för statens vattenfallsverk

och domänverket. Även generaldirektören och chefen för telegrafverket bör

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1-18.

13

enligt de sakkunnigas uppfattning placeras i lönegrad C 16, varvid årslönen

ökas från nuvarande 26,000 kronor till 30,000 kronor.

De sakkunniga lia vidare berört spörsmålet om ställföreträdare för generaldirektören

samt därvid anfört följande.

De sakkunniga hava övervägt frågan om tillsättandet inom telegrafstyrelsen

av en särskild souschef såsom generaldirektörens närmaste man, vilken

skulle ha att i sådan egenskap i den omfattning, generaldirektören bestämde,

biträda honom vid utövningen av hans ämbete och vid behov vara hans

ställföreträdare. De sakkunniga hava emellertid kommit till den uppfattningen,

att detta icke kan anses vara nödvändigt för beredande av lättnad i

generaldirektörens arbetsuppgift. Befintligheten av en sådan tjänst kan också

lätt innebära fara för tillkomsten i det praktiska arbetsförloppet av en

mellaninstans inom det högsta administrativa organet, som kan leda till onödig

omgång och tynga det löpande förvaltningsarbetet både för verkschefen

och för de föredragande.

Ställföreträdaren för generaldirektören bör i stället liksom hittills utses

från kretsen av ledamöter i styrelsen. För närvarande utgår till den byråchef,

som av Kungl. Majit förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

ett särskilt arvode av 2,000 kronor per år. De sakkunniga föreslå

icke någon ändring härutinnan för närvarande men anse, att frågan om ställföreträdarskapets

ordnande och det särskilda arvodets bibehållande bör upptagas

till prövning, när fråga uppstår att utse annan ställföreträdare än den

nuvarande. Man skulle därvid kunna tänka sig att utse chefen för den av de

sakkunniga i det följande föreslagna driftsbyrån till generaldirektörens ständige

ställföreträdare, enär denne lär få betraktas såsom den av styrelsens

ledamöter, som har närmaste kontakt med distriktsledningarna liksom även

med verkets service. Därvid synes emellertid ock kunna övervägas, huruvida

icke verkschefen i instruktionen bör erhålla bemyndigande, att såframt

Kungl. Majit ej på framställning av honom annorlunda bestämmer,

själv vid behov förordna någon av styrelsens ledamöter att vid förhinder

för generaldirektören avgöra de ärenden, som eljest på föredragning avgöras

av denne.

Telegrafstyrelsen har beträffande ställföreträdare för generaldirektören

framhållit, att ställföreträdaren liksom för närvarande bör utses av Kungl.

Maj :t på viss tid efter förslag av generaldirektören, vilken därvid bör ha tillfälle

att föreslå den av styrelsens ledamöter, som han anser vara för befattningen

lämpligast. Vad angår det särskilda arvode av 2,000 kronor per år,

som för närvarande utgår till generaldirektörens ställföreträdare, förutsätter

styrelsen, att detta arvode bibehålies oförändrat, i varje fall till dess fråga

uppstår att utse annan ställföreträdare än den nuvarande. För ställföreträdaren

bör tiden för förordnandet liksom för närvarande vara tre år.

Allmänna lönenämnden har i här förevarande avseende anfört följande.

De sakkunnigas förslag innebär, att generaldirektörsämbetet uppflyttas till

samma lönegrad, i vilken cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket

äro inplacerade. De sakkunnigas förslag utmynnar sålunda i en omvärdering

av verkschefstjänsten. Även örn med hänsyn till telegrafverkets starka

utveckling vissa skäl tala för den föreslagna uppflyttningen, vill lönenämnden

framhålla, alt en dylik åtgärd knappast kan undgå att öva inverkan på

lönegradsplaceringen för chefen för postverket, vilken nu är placerad i lönegrad

C 13.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Departements
chefen.

I detta sammanhang vill lönenämnden även något beröra frågan om ställföreträdare

för generaldirektören. I likhet med de sakkunniga anser lönenämnden

någon ändring i föreskrifterna örn utseendet av ställföreträdare

eller om ersättningen till denne för närvarande icke böra göras. De sakkunniga

förutsätta emellertid, att vid inträffande ombyte av ställföreträdare chefen

för driftsbyrån närmast bör komma i fråga, därvid särskild ersättning

för detta uppdrag icke skall till honom utgå. Med hänsyn till den lägre lönegradsplacering

lönenämnden anser sig böra föreslå för denne befattningshavare,

finner lönenämnden dock befogat, att särskild ersättning för nämnda

uppdrag tillerkännes honom. Lönenämnden vill emellertid såsom sin mening

framhålla, att anledning saknas att medgiva verkschefen att själv vid

behov utse ställföreträdare — ett alternativ, som de sakkunniga upptagit till

diskussion — utan bör frågan om ställföreträdare för generaldirektören prövas

och avgöras av Kungl. Maj:t.

De sakkunniga ha föreslagit, att telegrafverkets chef med hänsyn till den

ekonomiska och statsfinansiella storleksordning, som telegrafverket numera

uppnått, samt med hänsyn till den stora samhälleliga betydelsen och vikten

av telegrafverkets trafik-, tekniska och kommersiella verksamhet jämställes

med cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket. I anledning

härav har lönenämnden framhållit, att ett bifall till de sakkunnigas förslag

knappast kan undgå att öva inverkan å löneställningen för postverkets

chef.

För egen del finner jag det numera knappast befogat att upprätthålla den

skillnad i lönehänseende mellan chefen för telegrafverket, å ena sidan, samt

cheferna för statens vattenfallsverk och domänverket, å andra sidan, som för

närvarande består. Emellertid måste jag hysa viss tvekan rörande lämpligheten

av en fristående lösning av ifrågavarande spörsmål. Det kan nämligen

med fog göras gällande, att en förbättring av löneställningen för telegrafverkets

chef måste medföra återverkningar icke enbart, såsom lönenämnden påpekat,

beträffande löneställningen för postverkets chef utan överhuvud taget

beträffande löneställningen för verkschefer hänförda till löneskalans C-plan.

Då vägande skäl tala för att hithörande lönespörsmål bliva föremål för

bedömande i ett sammanhang, anser jag mig för närvarande icke böra underställa

Kungl. Maj:ts prövning förslag till förbättrad löneställning för telegrafverkets

chef.

De sakkunniga ha även berört frågan om ställföreträdare för generaldirektören,

dock utan att föreslå någon ändring av för närvarande gällande

bestämmelser härutinnan. Enligt de sakkunniga bör emellertid spörsmålet

örn ställföreträdarskapets ordnande och bibehållandet av det för närvarande

härför utgående särskilda arvodet av 2,000 kronor upptagas till prövning,

när fråga uppstår örn utseende av annan ställföreträdare än den nuvarande,

därvid olika lösningar av frågan kunna övervägas. För min del är jag med

telegrafstyrelsen och lönenämnden ense därom, att generaldirektörens ställföreträdare

framdeles liksom hittills bör utses efter förslag av generaldirektören

samt att det för ställföreträdarskapet utgående särskilda arvodet bör

bibehållas, dock med den begränsningen att dylikt arvode, såsom jag i det

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

15

följande närmare utvecklar, icke bör tillkomma driftsbyråns chef, därest

denne skulle utses till ställföreträdare. Även örn detta förslag bifalles, bör

den i civila avlöningsreglementet intagna föreskriften om ställföreträdararvode

vid telegrafverket kunna bibehållas i sin nuvarande lydelse.

Ekonomibyrån. Enligt de sakkunnigas förslag skall ekonomibyrån vara

det verkschefen närmast och främst tillgängliga hjälporganet vid ledningen

och överblicken samt kontrollen av verkets företagsekonomiska och kommersiella

dispositioner. Med hänsyn till denna viktiga uppgift vid verkets förvaltning

bör byrån frigöras från den heterogena insprängning av ärenden, som

förekommer i den befintliga ekonomi- och kanslibyrån, vilka ärenden organisatoriskt

tillhöra och även förut tillhört en mera administrativt betonad

byrå. A andra sidan bör till ekonomibyrån överflyttas handläggningen av de

ärenden av övervägande kommersiell natur rörande utländska taxor och avräkningar,

som för närvarande tillhöra trafikbyrån.

Med hänsyn till vad som kräves av den tjänsteman, som skall handlägga

de ledande företagsekonomiska och kommersiella dispositionerna vid verkets

förvaltning och därvid de ej minst viktiga taxefrågorna, hör byråns chef

enligt de sakkunniga vara en tjänsteman, som på förslag av verkschefen tillsättes

på förordnande för viss tid och placeras i lönegrad C 8. Han bör lämpligen

kunna givas benämningen ekonomidirektör.

Handläggningen under byråns chef av de byrån tillagda arbetsuppgifterna

bör ombesörjas å en ekonomiavdelning, en taxe- och abonnemangsavdelning,

en bokförings- och kassaavdelning, en revisions- och kassakontrollavdelning

samt en utrikesavdelning.

Å ekonomiavdelningen skall, förutom diverse allmänna ärenden, handläggas

och beredas frågor samt utföras ekonomiska och statistiska utredningar,

på vilka kunna grundas verksekonomiska och statsfinansiella dispositioner.

Vidare skall där ske den på ekonomibyrån i samarbete med övriga berörda

byråer beroende handläggningen av frågor och framställningar till Kungl.

Maj:t angående kapitalinvestering, disposition av förnyelsefondsmedel samt

inkomstberäkningar för riksstaten. Där skall även ligga den sammanfattande

prövningen och redaktionen av driftskostnadsstaten för telegrafverket, givetvis

i samarbete med övriga berörda byråer, främst driftsbyrån.

Till avdelningens handläggning skall höra prövning i vad på ekonomibyrån

beror av medelsanvisningen till styrelsen underordnade organ för nyanläggningar

och anskaffningar, förnyelser och förändringar m. m., vidare

ärenden rörande förvaltningen av telegrafverkets fonder, bokförings-, räkenskaps-

och redovisningssystem, avskrivningar av fordringar, avfattandet av

styrelsens årsberättelse samt framställandet av den löpande statistiken med

tillhörande statistiska och eventuellt ekonomiska publikationer av intresse

och lill tjänst för statsmakterna och verksledningen samt för verkets förvaltnings-

och driftspersonal.

Det till ekonomiavdelningen hörande statistiska arbetsorganet bör såsom

centralt expertisorgan stå även styrelsens övriga byråer till tjänst med utfå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.

landet av för deras arbetsuppgifter erforderlig löpande statistik. Med en

sådan ansamling av statistikarbetet till ett centralt tjänsteställe lär den därför

erforderliga personalen kunna hållas låg i numerär samt även andra rationaliseringar

kunna göras, såsom bruk av maskinella hjälpmedel o. dyl.

Eftersom å ekonomiavdelningen komma att handläggas de frågor, som närmast

sammanhänga med byråns betydelsefulla förvaltningsekonomiska arbetsuppgift,

bör avdelningens föreståndare vara en förste sekreterare (A 27).

Såsom föreståndarens arbetsbiträde böra beräknas två aktuarier (A 21), av

vilka den ene skall biträda med de mera allmänna arbetsuppgifterna och

den andre vid styrelsens statistiska arbetsorgan.

Å faxe- och abonnemangsavdelningen skola handläggas och beredas ärenden

rörande inländska telefon- och telegraftaxor, deras företagsekonomiska

fundamentering och kommersiella anpassning, telefonreglementet, telefonabonnemang

samt stationernas fördelning å taxeområden och fritrafiksfrågor,

vidare kommersiella anvisningar samt instruktioner för handläggning

hos distriktsorganen av ärenden rörande telefonabonnemang. Såsom organisatoriskt

förbunden med den kommersiella verksamheten skall till denna

avdelning även förläggas propaganda- och upplysningsverksamheten. Betydelsen

av avdelningens kommersiella arbetsuppgifter motiverar, att den till

föreståndare erhåller en sekreterare (A 26).

Bokförings- och kassaavdelningen skall ombesörja telegrafverkets huvudbokföring.

Avdelningen bör liksom nu ha en kameralintendent (A 26) till

föreståndare. Till denna avdelning skall hänföras telegrafstyrelsens huvudkassa

med en huvudkassör (A 21) såsom föreståndare.

Revisions- och kassakontrollavdelningen skall utföra det löpande revisionsarbetet

och abonnemangsgranskningen, i den mån den senare ej kan förläggas

till distriktsledningarna, samt handlägga ärenden rörande instruktioner

för medelsförvaltningen vid verket. Åt denna avdelning skall jämväl

uppdragas att utföra det löpande kassakontrollarbetet hos de olika redogörarna.

För närvarande ombesörjes detta arbete av revisionsavdelningen

beträffande linjedistrikten, huvudförrådet, kabelkontoret, radiodistriktet

och verkstaden samt de fyra huvudstationerna, medan motsvarande uppgift

för övriga stationer åvilar respektive trafikdirektörer. Enligt de sakkunnigas

uppfattning bör emellertid kassakontrollen för samtliga redogörare utföras

av revisionsavdelningen. Cheferna för distrikten böra nämligen icke betungas

med kassainventeringar, vilka dessutom för de större stationerna innebära

ett så pass omfattande och tidsödande arbete, att denna viktiga kontrolluppgift

icke skulle kunna medhinnas utan men för den löpande förvaltningstjänsten.

Detta hindrar givetvis icke, att vederbörande tjänstemän vid chefsorganet

för ett distrikt vid inspektioner eller andra resetillfällen kunna förrätta kassainventering,

när så kan befinnas lämpligt och lägligt.

Med hänsyn till revisions- och kassakontrollavdelningens på detta sätt

utökade arbetsuppgift bör avdelningen till föreståndare erhålla en förste

revisor (A 26), som skall vara frigjord från deltagande i det löpande revisionsarbetet.

Till sitt biträde bör föreståndaren ha dels fyra revisorer (A 21)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

17

såsom avdelningschefer för var och en av de nuvarande fyra revisionslotterna,

dels en revisor (A 21) såsom resande kassakontrollant. Det förutsättes

därvid, att även föreståndarna för revisionslotter skola kunna användas

för att utföra kassakontroll.

Till utrikesavdelningens handläggning skola höra ärenden rörande utländska

taxor, avtal med utländska förvaltningar och telegrafreglementet. Med

hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som måste ställas på föreståndaren

för denna avdelning, och till att han jämväl får till uppgift att deltaga i de

regelbundet återkommande internationella telegraf-, telefon- och radiokonferenserna,

bör han, liksom för övrigt redan är fallet, vara förste sekreterare

(A 27). Såsom dennes närmaste arbetsbiträde bör beräknas en notarie (A 21).

Under utrikesavdelningen förlägges den utländska kontrollavdelningen med

uppgift att uppgöra avräkningarna med utländska förvaltningar rörande

telefon-, telegraf- och radiotrafiken med utlandet. Föreståndaren för sistnämnda

avdelning är för närvarande en sekreterare (A 26) med en aktuarie

(A 21) till närmaste arbetsbiträde. De sakkunniga föreslå för närvarande

icke någon förändring härutinnan men anse, att när föreståndarbefattningen

i framtiden blir vakant, befattningen bör placeras i 24 lönegraden.

I likhet med vad som för närvarande är fallet skall utrikesavdelningen

även handlägga ärenden angående föreskrifter rörande telefon-, telegraf- och

radiotrafiken med utlandet och i allmänhet sådana ärenden, som beröra

telegrafverkets mellanhavanden med utländska förvaltningar och trafikbolag,

internationella fjärrförbindelseunionens byrå i Bern, de internationella

världskonferenserna och övriga internationella organ. Förutom sådana ärenden,

som tillhöra ekonomibyråns egentliga arbetsområde, får avdelningen

därigenom även att göra med frågor, som närmast skulle ankomma padrittsbyråns

handläggning. Denna heterogenitet i utrikesavdelningens arbetsuppgifter

kan emellertid icke undvikas, på vilken byrå avdelningen än förlägges,

utan måste förutsättas, att avdelningens arbete bedrives i nödig samverkan

med driftsbyrån. Likaledes bör avdelningen stå även övriga byråer

till tjänst vid deras utländska skriftväxling.

Antalet befattningshavare å ekonomibgrån skulle alltså enligt de sakkunnigas

förslag utgöra f ekonomidirektör i C 8 (nu A 30) ävensom å ekonomiavdelningen

1 förste sekreterare i A 27 (nu A 26) och 2 aktuarier i A 21

(nu A 21 och t. f. A 24), å taxe- och abonnemangsavdelningen 1 sekreterare

i A 26 (nu A 24), å bokförings- och kassaavdelningen 1 kameralintendent i

A 26 (nu A 26) och 1 huvudkassör i A 21 (nu A 21), å revisions- och kassakontrollavdelningen

1 förste revisor i A 26 (nu t. f. A 24) och 5 revisorer i

A 21 (nu 1 i A 22 och 2 i A 21) samt å utrikesavdelningen 1 förste sekreterare

i A 27 (nu A 27), 1 sekreterare i A 26 (nu A 26), 1 aktuarie i A 21 (nu

A 21) och 1 notarie i A 21 (nu 2 i A 21).

1 de över de sakkunnigas förslag avgivna utlåtandena lia några erinringar

mot den ifrågasatta organisationen av ekonomibyrån icke anförts.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. t sami. Nr 148.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Departements
chelen.

Beträffande befattningshavarnas löneställning har allmänna lönenämnden

framhållit, att enligt lönenämndens mening de arbetsuppgifter, som komma

att åvila ekonomidirektören, äro av sådan art, att den av de sakkunniga förordade

löneställningen icke kan anses motiverad. Lönenämnden finner befattningshavarens

arbetsuppgifter icke vara för verkets skötsel mera betydelsefulla

än byråchefens å kanslibyrån, särskilt i betraktande av denne befattningshavares

tilltänkta allmänna konsulterande uppgift inom verket, varför

anledning icke föreligger att placera ekonomidirektören i annat och högre

löneläge än kanslibyråchefen, för vilken de sakkunniga föreslagit lönegraden

A 30. Lönenämnden erinrar, att byråchefen å vattenfallsstyrelsens

kommersiella byrå är placerad i lönegraden A 30. Ett slutligt ställningstagande

till spörsmålet om lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattningshavare

i telegrafstyrelsen kan emellertid icke enligt lönenämndens mening

ske, innan en allmän översyn av löneställningen för jämförbara byråchefsbefattningar

inom de andra affärsverken, främst statens järnvägar, kommit

till stånd. Under sådana omständigheter anser sig lönenämnden böra föreslå,

att chefen för ekonomibyrån, vilken bör benämnas byråchef, tillsvidare

inplaceras i lönegraden A 30.

Enligt de sakkunnigas förslag skall den nuvarande ekonomi- och kanslibyrån

uppdelas å två byråer, nämligen en ekonomibyrå och en kanslibyrå.

Därjämte skall till den nya ekonomibyrån överflyttas handläggningen av de

ärenden av övervägande kommersiell natur rörande utländska taxor och avräkningar,

som för närvarande tillhöra trafikbyrån.

Vad de sakkunniga sålunda och i övrigt föreslagit beträffande organisationen

av den nya byrån har icke givit mig anledning till erinran.

Den av de sakkunniga föreslagna löneställningen för ekonomibyråns befattningshavare

har under remissbehandlingen av omorganisationsförslaget

föranlett erinran allenast beträffande chefen för byrån. De sakkunniga ha

föreslagit, att denne under benämningen ekonomidirektör hänföres till lönegraden

G 8 (16,000 kronor), medan lönenämnden ansett, att befattningen

i avvaktan på resultatet av den inledningsvis omnämnda utredningen rörande

lönegradsplaceringen av affärsverkens och allmänna civilförvaltningens

byråchefer bör bibehållas i lönegraden A 30. Då jag för egen del ansluter mig

till den av lönenämnden hävdade uppfattningen, anser jag mig för närvarande

icke böra föreslå ifrågavarande befattnings överförande å C-planen utan förordar,

att befattningen under benämningen byråchef upptages i lönegraden

A 30.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att föreståndaren för den till utrikesavdelningen

hörande utländska kontrollavdelningen för närvarande är

placerad såsom sekreterare i lönegraden A 26. De sakkunniga föreslå icke

någon ändring härutinnan men anse, att föreståndarbefattningen, när den i

framtiden blir vakant, bör placeras i 24 lönegraden. Enligt min mening finnes

icke någon anledning att uppskjuta den av de sakkunniga sålunda föreslagna

förändringen. Ifrågavarande föreståndarbefattning bör därför vid örn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148

19

organisationens genomförande hänföras till lönegraden A 24, varav följer att

den nuvarande befatlningen bör uppföras å övergångsstat.

Vid min anmälan i fjol av telegrafstyrelsens förslag örn förändring i avseende

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid

telegrafverket (prop. nr 153) förklarade jag mig icke beredd att föreslå uppflyttning

av befattningen såsom föreståndare för revisionsavdelningen från

förste kontrollör i lönegraden A 22 till Överkontrollör i lönegraden A 24. Såsom

orsak härtill angav jag, att tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken

föreslagit befattningens hänförande till sistnämnda lönegrad under benämningen

förste revisor samt att frågan därför borde bliva föremål för prövning

i samband med tjänsteförteckningssakkunnigas förslag i övrigt. De kvalitativt

väsentligen ökade arbetsuppgifter, som enligt omorganisationsförslaget

komma att åvila innehavaren av ifrågavarande befattning, synas mig motivera,

att befattningen nu under benämningen förste revisor hänföres till lönegraden

A 26, i vilken lönegrad likvärdig befattning finnes vid statens järnvägar.

I övrigt föranleder de sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av

ekonomibyråns här ifrågavarande befattningar icke något uttalande från min

sida.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å ekonomibyrån i 21 och

högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 2 förste sekreterare (A 27),

1 förste revisor (A 26), 1 kameralintendent (A 26), 1 sekreterare (A 26),

1 sekreterare (A 24), 3 aktuarier (A 21), 1 huvudkassör (A 21), 1 notarie (A 21)

och 5 revisorer (A 21).

Kanslibyrån. Den av de sakkunniga föreslagna kanslibyrån skall i främsta

rummet handlägga ärenden av allmänt administrativ natur såsom telegrafverket

berörande allmänna lagar och författningar i övrigt, huvudgrunderna

för telegrafverkets organisation och ledande instruktioner, allmänna

författningar och reglementen rörande personalens anställningsvillkor, avlöningar

och pensioner m. m. samt alla dylika författningars och reglementens

rätta tillämpning.

Frågor om individuell antagning, befordran och placering av personal å

varje särskild byrå skall däremot föredragas eller bestämmas av cheferna för

respektive byråer, varvid chefen för kanslibyrån dock bör deltaga i behandlingen

av personalärendena ifråga för att trygga den rätta och likformiga

tillämpningen av allmänna författningar, föreskrifter och reglementen. I

samma syfte bör chefen för kanslibyrån deltaga i behandlingen av de motsvarande

frågor beträffande personalen vid drifts-, radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna,

som föredragas av cheferna för drifts-, radio-, förrådsoch

verkstadsbyråerna. I den mån personalfrågor vid driftsavdelningen överlämnats

till distriktsledningarna för handläggning och avgörande, och överklagningar

över beslut i förevarande avseenden framföras till styrelsen, eller

övcrklagningar ske av beslut, som fattats av cheferna för radio-, förråds- och

verkstadsbyråerna i deras egenskap av chefer för respektive radio-, förråds
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 148.

och verkstadsavdelningarna, skall chefen för kanslibyrån likaledes deltaga

i behandlingen av dylika överklagningsmål.

Samtidigt med sin allmänna administrativa uppgift bör kanslibyrån stå

övriga tjänsteställen inom styrelsen och verket i övrigt till tjänst med juridisk

sakkunskap och juridiskt arbetsbiträde samt sköta telegrafverkets rättegångar.

Vid byrån skall därför finnas en juridisk avdelning med ombudsmannaexpedition.

Inom det juridiska området faller också handläggningen

av bestraffningsärenden samt äganderättsvården av telegrafverkets fastigheter.

Eftersom kanslibyrån i telegrafstyrelsen icke till art och funktion kommer

att skilja sig från byrå i allmänhet i de centrala ämbetsverken, bör chefen

för byrån placeras i sedvanlig tjänste- och löneställning för sådan byråchef,

d. v. s. i lönegraden A 30.

Handläggningen under byråns chef av de byrån tillagda arbetsuppgifterna

synes lämpligen kunna ske på tre huvudavdelningar, en allmän avdelning,

en pensions- och sjukvårdsavdelning samt en juridisk avdelning.

Å den allmänna avdelningen skola, förutom diverse allmänna ärenden

och remisser av administrativa frågor, som ej enbart beröra fackbyrå, handläggas

ärenden rörande grunderna för verkets organisation, ledande instruktioner

m. m., avlöningsförfattningar jämte deras allmänna tillämpning, allmänna

bestämmelser för personalens antagande och utbildning, vidare antagande,

befordran och placering av personal vid styrelsens byråer och verkets

olika avdelningar i vad angår rätta iakttagandet av författningar och

allmänna personalbestämmelser, framställningar till Kungl. Majit om antalet

ordinarie befattningar, sammanfattningen av telegrafverkets avlöningsstat,

författningar angående resekostnads- och traktamentsersättning samt angående

flyttningskostnader jämte dessa författningars tillämpning, hyresvillkor

för tjänstebostäder, gratifikationer samt bestämmelser för expedition

och arkivering jämte vården av styrelsens arkiv.

Föreståndare för avdelningen bör vara en sekreterare (A 26), som till sitt

arbetsbiträde bör lia en notarie (A 21).

Pensions- och sjukvårdsavdelningen skall handlägga ärenden rörande

tjänste- och familjepensionsförfattningar samt deras tillämpning, beviljande

av avsked och pension eller understöd, författningar angående sjukvård och

sjukavlöning samt deras tillämpning, instruktion för verksläkare och bestämmelser

örn deras antagande och arvoden.

Såsom kommer att framgå av de sakkunnigas förslag rörande ändrad organisation

av distriktsledningarna skulle till distriktsorganen läggas handläggningen

och avgörandet av mera rutinmässiga sjukvårdsärenden, men tvistiga

fall måste dock hänskjutas till kanslibyråns avgörande.

För närvarande handläggas icke familjepensionsärenden å den till nuvarande

ekonomi- och kanslibyrån hörande pensions- och sjukvårdsavdelningen.

Med hänsyn emellertid till att avdelningen kommer att frigöras från

handläggningen av ett stort antal individuella sjukvårdsärenden, bör avdel
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 148

21

ningen kunna handlägga även ärenden rörande familjepension och därmed

sammanhörande frågor.

Såsom föreståndare för pensions- och sjukvårdsavdelningen bör liksom för

närvarande tjänstgöra en sekreterare (A 24).

Till den juridiska avdelningens handläggning skola höra ärenden angående

nya lagar och allmänna författningar, bestraffningsärenden, ärenden rörande

telefon- och telegrafhemligheten (i samarbete med driftsbyrån och militärkontoret),

ersättning på grund av ansvarighet för skada till följd av verkets

drift samt äganderättsvården av verkets fastigheter. Avdelningen skall dessutom

såsom verkets ombudsmannaorgan föra verkets rättegångar och handlägga

markexpropriationer o. dyl. samt tillika vara juridiskt konsultativt

organ för styrelsens övriga byråer och verkets tjänsteställen i övrigt.

Föreståndaren för den juridiska avdelningen med ombudsmannaexpedition

-bör, på samma sätt som för närvarande är fallet, vara en byrådirektör (A 28)

med en juridiskt utbildad sekreterare (A 24) såsom närmaste man och arbetsbiträde.

Enär den juridiska avdelningen skall stå andra byråer och tjänsteställen

till tjänst med juridisk sakkunskap och erforderligt juridiskt arbetsbiträde,

bör behovet av juridiskt utbildad personal på dessa andra byråer

och tjänsteställen kunna bortfalla.

Antalet befattningar å kanslibyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag

utgöra 1 byråchef i A 30 (nu A 30) ävensom å allmänna avdelningen 1

sekreterare i A 26 (nu A 26) och 1 notarie i A 21 (nu A 21), å pensions- och

sjukvårdsavdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24) samt å juridiska avdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu A 28) och 1 sekreterare i A 24 (nu A 24).

Vid ärendets remissbehandling ha några erinringar mot de sakkunnigas

förslag beträffande kanslibyrån icke framförts.

Då ej heller jag funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag Departementsbeträffande

kanslibyrån, tillstyrker jag, att byråns organisation och befatt- dufén.

ningshavarnas löneställning fastställes i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å kanslibyrån i 21 och

högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör (A 28), 1

sekreterare (A 26), 2 sekreterare (A 24) och 1 notarie (A 21).

Driftsbyrån, Enligt de sakkunnigas förslag skall driftsbyrån närmast

svara för driften vid driftsavdelningen och har fördenskull att handlägga

ärenden rörande telegraf- och telefontrafikens ombesörjande samt rörande

underhållet av härför erforderliga anläggningar. Byrån skall därvid uppdraga

linjerna för hushållningen med personal och materiel vid driftsavdelningen

samtidigt som byrån skall vara styrelsens organ för inspektion och

löpande kontroll av denna hushållning. Byrån bör ur behovs- och lämplighetssynpunkt

pröva för driften föreslagna anläggnings- och förnyelsearbeten

samt i samverkan med de tekniska byråerna utsträcka sin inspektionsverksamhet

att avse även personal- och materielhushållningen vid sådana

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

arbeten, vilkas verkställighet och kontroll i övrigt beror på de tekniska byråernas

verksamhet.

De sakkunniga lämna härefter vissa uppgifter rörande driftsavdelningens

personalantal samt linjedistriktens utgifter, beträffande vilka uppgifter jag

hänvisar till de sakkunnigas betänkande (sid. 70 och 71).

Rörande de för driftsbyrån avsedda arbetsuppgifterna anföra de sakkunniga

följande.

Med hänsyn till den genom löneförhållandenas utveckling allt dyrare

mänskliga arbetskraften och till den betydande del, för närvarande omkring

55 procent av driftsavdelningens samlade utgifter, som utgöras av avlöningar,

kommer den viktigaste delen av byråns uppgift att falla på omsorgen om att

säkerställa en riktig personaldisposition och ett fullgott utnyttjande av den

anställda personalen, men även materielhushållningen måste uppenbarligen

vara föremål för byråns uppmärksamhet och omsorger. Den omständigheten,

att enligt den utav de sakkunniga föreslagna arbetsfördelningen mellan driftsbyrån

och de tekniska byråerna frågor om anläggnings- och förnyelsearbeten,

båda för övrigt oftast förenade med underhållsarbeten, komma att handläggas

på de tekniska byråerna, spelar i detta sammanhang mindre roll, eftersom

dylika frågor i alla fall skola i nödig omfattning beredas i samarbete

med driftsbyrån.

Ehuru driftsbyråns huvuduppgift alltså skall vara att utgöra en överinspektion

för driftstjänsten såväl i vad avser trafiktjänsten som den tekniska

tjänsten, kan och måste dock driftsbyrån lämpligen tilläggas handläggningen

även av vissa driftsväsendet närstående, mera rent administrativa arbetsuppgifter,

särskilt i avseende å personalens antagning, befordran och placering. I

främsta rummet skall detta dock gälla endast den högre personalen å driftsavdelningen,

enär, såsom de sakkunniga föreslå i samband med behandlingen

av organisationen för distriktsledningarna, avsikten är att låta dessa förvaltningar

självständigt avgöra frågor örn individuell antagning, befordran och

placering av den övervägande delen av distriktens personal. Driftsbyrån

skall emellertid ha till uppgift att allt efter behovet uppdraga de numeriska

gränser, inom vilka distriktsledningarna få utöva denna sin befogenhet, samt

sedan givetvis också kontrollera, hur personaluppsättningen i verkligheten utvecklar

sig i Avvägning och kontroll i avseende å användningen av arbetaroch

liknande personal vid driftsavdelningen skall ävenledes åvila driftsbyrån,

som i detta hänseende även har att i nödig samverkan eller känning med

andra möjligen berörda byråer och distriktsledningarna handlägga förhandlingar

och uppgörelser i arbetsavtalsfrågor vid driftsavdelningen. De sakkunniga

vilja i detta sammanhang framhålla, att de räkna med att ett naturligt

samarbete vid förberedandet av personaldispositioner o. dyl. på samma

sätt som hittills även i fortsättningen skall äga rum med de ledande organisationerna

bland telegrafverkets personal.

Av vikt och värde för distriktsledningarna i deras mellanhavanden med

styrelsen är, att när de förstnämnda gjorts till föremål för en centraliserad

organisation, denna centralisering även äger sin motsvarighet i styrelsens ledande

instans.

Till driftsbyråns arbetsuppgifter skall slutligen också höra att i samarbete

med berörda byråer handlägga vissa trafiktekniska och taxetekniska frågor

av betydelse såväl för det rätta betjänandet av trafikanterna som för det därav

föranledda arbetet för verkets personal.

Med hänsyn till den stora vikten av de arbetsuppgifter, som komma att bero

på driftsbyråns handläggning och omsorger, bör byråns chef vara en tjänste
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr LIS

23

man, som på förslag av verkschefen tillsättes på förordnande för viss tid.

Främst med hänsyn till arbetsuppgifternas betydelse men också till att det

måste vara av vikt och ofta särskilt lämpligt att för ifrågavarande befattning

kunna förvärva även en för platsen lämplig distriktschef med dennes erfarenheter

från driftstjänsten, bör befattningen placeras i högre lönegrad än

den, som de sakkunniga föreslå för distriktscheferna. Enligt de sakkunnigas

förslag skall distriktschef placeras i lönegrad C 9 (17,000 kronor) och chefen

för driftsbyrån bör fördenskull, lämpligen under benämningen överdirektör,

placeras i närmast högre lönegrad eller G 10 (18,000 kronor), varvid dock

förutsättes, att örn han bland andra ifrågakommande kan anses lämpligen

böra utses till generaldirektörens ställföreträdare, han skall fungera som

sådan utan ytterligare ersättning.

Driftsbyrån skall vara organiserad på tre huvudavdelningar, en avdelning

för trafiktjänsten och en avdelning för den tekniska tjänsten samt en allmän

avdelning. Dessutom böra till byrån vara anslutna en arbetsrationaliseringsavdelning

och telegrafverkets centrala undervisningsanstalt.

Till avdelningen för trafiktjunsten skall höra handläggningen av följande

ärenden, nämligen allmänna frågor rörande telefon- och telegraftrafiken,

personalinstruktioner och tjänsteföreskrifter för denna trafik, ärenden rörande

trafikpersonalens utbildning, beredning av driftkostnadsstater och personalstater

för distriktens trafikavdelningar, individuell antagning, befordran

och placering av högre personal vid trafikavdelningarna, överklagningar av

distriktsledningamas motsvarande beslut i fråga om den lägre personalen

vid trafikavdelningarna, avtalsfrågor rörande kollektivavtalsavlönade telefonister

och avlöningsbestämmelser för telegrambärare och kontraktsanställda

understationsföreståndare samt prövning ur trafiksynpunkt av behovet och

lämpligheten dels av nya byggnader och anläggningar jämte inventarier, dels

av ändringar i avseende å befintliga byggnader och anläggningar, dels slutligen

av nya stationer eller av indragning av stationer. Avdelningens föreståndare

skall under byråns chef utföra inspektion av trafiktjänsten vid

driftsavdelningen samt inspektion och löpande kontroll av personal- och

materielhushållningen vid distriktens trafikavdelningar.

Föreståndaren för avdelningen bör vara en överinspektör (A 28). Beträffande

denna lönegradsplacering är att märka, att de enda tjänstemän med

motsvarande arbetsuppgifter, som finnas i statsförvaltningen, äro överinspektörerna

i järnvägsstyrelsen, vilka äro placerade i lönegraden A 27. Enligt

de sakkunnigas uppfattning måste detta emellertid med hänsyn till vederbörande

befattningshavares arbetsuppgifter anses vara en alltför låg placering.

Tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken föreslå också

uppflyttning av dessa befattningar i järnvägsstyrelsen till lönegraden A 28.

Såsom hjälpkraft åt överinspektören bör placeras en, helst trafikutbildad,

sekreterare (A 24), varjämte i fråga örn handläggningen av ärenden rörande

drifttjänsten för den utländska telefon- och telegraftrafiken måste förutsättas

ett intimt samarbete med föreståndaren för utrikesavdelningen å ekonomibyrån.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunell. Maj:ts proposition nr 148.

Till avdelningen för den tekniska tjänsten skall, i tillämpliga delar givetvis

i nödigt samråd med de tekniska byråerna, höra handläggningen av följande

ärenden, nämligen allmänna tekniska skötsels- och underhållsfrågor,

personalinstrnktioner och tjänsteföreskrifter rörande anläggningarnas tekniska

skötsel och underhåll, ärenden rörande den tekniska driftspersonalens

utbildning, beredning av driftskostnadsstater och personalstater för distriktens

tekniska avdelningar, individuell antagning, befordran och placering av högre

teknisk personal vid distrikten, överklagningar av distriktsledningarnas motsvarande

beslut i fråga om den lägre tekniska personalen vid distrikten, avtalsfrågor

rörande arbetare, prövning —■ i samverkan med de tekniska byråerna

—- av behovet och lämpligheten för den tekniska driften av nya byggnader

och anläggningar jämte inventarier samt frågor rörande underhåll av

fastigheter och förhyrda lokaler. Avdelningens föreståndare skall under

byråns chef utföra inspektion av den tekniska drifts- och underhållstjänsten

vid driftsavdelningen samt inspektion och löpande kontroll av den tekniskt

betonade personal- och materielhushållningen vid distrikten.

Avdelningen för den tekniska tjänsten bör liksom avdelningen för trafiktjänsten

erhålla en överinspektör (A 28) till föreståndare, vilken till sitt arbetsbiträde

bör lia en byråingenjör (A 26).

Mängden av de ärenden, som skola handläggas å driftsbyrån, gör det nödvändigt

att för handläggning av olika allmänna frågor till förfogande för

chefen för byrån ha även en allmän avdelning med en sekreterare (A 24) såsom

föreståndare. Till denna avdelning skola hänskjutas alla de ärenden,

bland annat personalärenden, som enligt bestämmande av chefen för byrån

kunna och böra handläggas vid sidan av överinspektörerna. Den allmänna

avdelningen bör dessutom kunna speciellt handlägga vissa ärenden såsom

rörande förhyrning av lokaler och uthyrning till utomstående av lokakaler

i verkets fastigheter, ärenden rörande tjänstetelefoner och tjänsteabonnemang

m. m.

Till byrån skall vara ansluten en särskild arbetsrationaliseringsavdelning,

som skall ha den betydelsefulla uppgiften att verka för att telegrafverkets

arbeten planläggas och utföras efter rationella metoder, alt materiel och

verktyg bliva föremål för ständig granskning enligt utvecklingens krav, att

ackordsättning sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bliva vederbörligen

ändrade efter arbetsmetoderna samt att arbetarskydds- och andra

sociala frågor bli noggrant behandlade och lösta, allt i avsikt att dels ekonomisera

arbetet, dels vinna arbetsordning och arbetstrevnad för personalen.

Arbetsrationaliseringsavdelningen skall vid behov stå även andra byråer eller

verksavdelningar till tjänst såsom konsultativt expertisorgan.

Den nuvarande föreståndaren för motsvarande, till linjebyråns förvaltnings-

och byggnadsavdelningar förlagda arbetsundersökningsavdelning, är

t. f. byrådirektör. I fråga örn föreståndarens lönegradsplacering ansluta sig

de sakkunniga till en av telegrafstyrelsen den 22 december 1939 gjord framställning

örn att för ifrågavarande arbetsuppgifter erhålla en byrådirektörsbefattning

(A 28). Föreståndaren för avdelningen skulle härigenom komma

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

25

i samina löneställning som de sakkunniga förordat för de båda överinspektörerna

å byrån. Vid anmälan av telegrafstyrelsens ifrågavarande framställning

för riksdagen (proposition nr 153 till 1940 års lagtima riksdag) uttalade

föredragande departementschefen sin anslutning till det försök till rationalisering

å ifrågavarande område, som styrelsens förslag innebar, men ansåg sig

i det skede, vari denna helt nya organisation då befann sig, icke kunna

för det dåvarande förorda styrelsens förslag. De sakkunniga ha i anledning

härav endast framhållit, att de arbetsuppgifter, som skola åvila ifrågavarande

avdelningsföreståndare, enligt de sakkunnigas förslag skola få permanent

karaktär.

Telegrafverkets undervisningsanstalt har till huvudsaklig uppgift att utbilda

all trafikpersonal (utom den lägre telefonpersonalen) vid driftsavdelningen

samt dessutom radiotelegrafister ej endast för radioavdelningen utan

även för den svenska handelsflottan. Föreståndaren för anstalten skall bland

annat tillse, att utbildningen anpassas efter de krav, som den hastiga tekniska

utvecklingen på telefon-, telegraf- och radioområdet ställa på undervisningen.

Han skall med hänsyn härtill utarbeta läroböcker och kompendier för undervisningens

behov samt redigera den av telegrafstyrelsen utgivna tekniska

och vetenskapliga publikationen »Tekniska meddelanden». Föreståndaren

måste alltså vara väl insatt ej blott i vad som utföres inom telegrafverkets

olika verksamhetsgrenar utan även i vad som publiceras i in- och utländska

facktidskrifter. Med hänsyn till de särskilda fordringar, som sålunda måste

ställas på anstaltens föreståndare, och till den i viss utsträckning självständiga

ställning, som denne intager, bör han, liksom för närvarande är fallet, vara

byrådirektör (A 28). Till undervisningsanstalten bör liksom nu vara anslutet

telegrafverkets museum.

Antalet befattningar å driftsbyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag

utgöra 1 överdirektör i C 10 (motsvarande befattning saknas för närvarande)

ävensom å avdelningen för trafiktjänsten 1 överinspektör i A 28

(motsvarande befattning saknas för närvarande) och 1 sekreterare i A 24

(nu A 24), å avdelningen för den tekniska tjänsten 1 överinspektör i A 28

(nu A 28) och 1 byråingenjör i A 20 (motsvarande befattning saknas för

närvarande), å allmänna avdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24), å arbetsrationaliseringsavdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu t. f. A 28) samt å

undervisningsavdelningen 1 byrådirektör i A 28 (nu A 28).

I sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag föreslår telegrafstyrelsen den

förändringen, att den av de sakkunniga till andra tekniska byrån hänförda

anläggningsavdelningen måtte överflyttas till driftsbyrån. Styrelsen anför

härutinnan följande.

De arbetsuppgifter, som skola tillhöra anläggningsavdelningen, bestå i allt

väsentligt av den fortgående granskningen av förslag till anläggningsarbeten,

som avse nyanläggningar och utvidgningar i de lokala telefonnäten. Avdelningens

verksamhet kommer därvid huvudsakligen att gå ut på kontroll över

att dylika arbeten bliva planlagda på eli ekonomiskt sätt, och avdelningens

huvuduppgift kommer därför att få så nära samband med driftsbyråns verk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 148

samhet, att det ur synpunkten av att åstadkomma en rationell och lättarbetad

arbetsfördelning mellan de olika byråerna är i hög grad önskvärt att

överföra den ifrågavarande avdelningen till driftsbyrån.

Enligt de sakkunnigas förslag skall anläggningsavdelningen, vilken för närvarande

förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28, i stället förestås av en

förste byråingenjör i lönegraden A 27. Med hänsyn emellertid till att avdelningens

verksamhet gäller mycket betydande ekonomiska värden och att

föreståndaren bör mera självständigt kunna handlägga förekommande arbetsuppgifter

anser styrelsen, att den av de sakkunniga föreslagna förste byråingenjörsbefattningen

bör höjas till byrådirektör.

Telegrafverkets ingeniörs!örening har i sitt utlåtande över förslaget funnit

inrättandet av en driftsbyrå vara ett steg i rätt riktning. Föreningen föreslår

emellertid, att de anläggnings- och husbyggnadsavdelningar, vilka de sakkunniga

tänkt placerade under andra tekniska byrån, i stället hänföras till

driftsbyrån, där de förslagsvis kunde placeras under överinspektören för den

tekniska tjänsten.

Allmänna lönenämnden anför i sitt utlåtande följande.

Chefen för den blivande driftsbyrån lia de sakkunniga — främst med hänsyn

till arbetsuppgifternas betydelse men också till vikten av att kunna förvärva

en lämplig distriktschef för denna befattning -— föreslagit inplacerad

i lönegraden C 10 med tjänstetitel överdirektör, därvid de sakkunniga

förutsatt, att särskilt ställföreträdarearvode icke skall utgå till denne befattningshavare,

därest det befinnes lämpligt att förordna honom lill generaldirektörens

ställföreträdare. Även med beaktande av såväl omfattningen som

vikten av de arbetsuppgifter, vilka skulle tillkomma chefen för driftsbyrån,

linner sig lönenämnden icke böra tillstyrka, att befattningen upptages i högre

lönegrad än C 8, därvid lönenämnden utgår från att överdirektören vid förordnande

såsom generaldirektörens ställföreträdare kommer i åtnjutande av

ett årligt arvode å 2,000 kronor. Den omständigheten att chefen för driftsbyrån

vid bifall till lönenämndens förslag inplaceras i samma lönegrad, som

nämnden föreslår för distriktscheferna, finner lönenämnden icke böra tillmätas

avgörande betydelse, då ju dessa chefer enligt organisationsförslaget

komma att sortera under styrelsens samtliga byråer såsom kollektiv enhet.

Härtill kommer, att för chefsbefattningen å byrån lämplig distriktschef bör

kunna räkna med att bliva förordnad såsom generaldirektörens ställföreträdare,

varför den av lönenämnden förordade lönegradsplaceringen av överdirektörsbefattningen

icke torde lägga hinder i vägen för en tillfredsställande

i-ekrytering av denna befattning.

I fråga örn löneställningen för avdelningscheferna å driftsbyrån vill lönenämnden

erinra, att de sakkunniga föreslagit inrättande av bland annat två

överinspektörsbefattningar i lönegraden A 28, en för vardera av avdelningarna

för trafiktjänsten och för den tekniska tjänsten, samt en byrådirektörsbefattning

i lönegraden A 28 för arbetsrationaliseringsavdelningen. Såsom de sakkunniga

framhållit, äro de överinspektörerna motsvarande befattningshavarna

vid statens järnvägar inplacerade i lönegraden A 27, ehuru förslag framlagts

örn deras hänförande till lönegraden A 28. Visserligen föreligga även

enligt lönenämndens mening åtskilliga skäl för att upptaga överinspektörstjänsten

inom telegrafverket i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden,

men lönenämnden anser sig likväl förhindrad att, innan frågan örn överinspektörernas

vid statens järnvägar löneställning vunnit sin lösning, föreslå inplacering

i högre lönegrad än A 27 för de här ifrågavarande befattningarna.

Beträffande den av de sakkunniga förordade byrådirektörsbefattningen å ra
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

27

tionaliseringsavdelningen vill lönenämnden erinra, att nämnden i anledning

av telegrafstyrelsens år 1939 gjorda framställning om befattningens inrättande

på ordinarie stat icke ansåg sig kunna tillstyrka styrelsens då föreliggande

förslag, ehuru nämnden med hänsyn till rationaliseringsfrågornas betydelse

för verkets driftsekonomi fann vissa skäl tala för dessa spörsmåls centralisering

till en särskild befattningshavare. I anledning av det sålunda framlagda

förslaget erinrade föredragande departementschefen i proposition till 1940

års lagtima riksdag (nr 153), att telegrafstyrelsen vidtagit åtgärder för organisationens

genomförande från och med den 1 juli 1939 genom att förordna

en förste linjeingenjör att bestrida göromål, som ankomma på befattningshavare

i lönegraden A 28. Med understrykande av ändamålsenligheten av

den av styrelsen sålunda vidtagna åtgärden ifrågasatte emellertid departementschefen,

om anledning förefunnes att i det skede, vari den nya organisationen

befunne sig, inrätta en ordinarie befattning för här ifrågavarande arbetsuppgifter

och föreslog i anslutning härtill, att med inrättandet av den

ordinarie byrådirektörsbefattningen skulle tillsvidare anstå. Vad departementschefen

sålunda förordat, föranledde intet uttalande från riksdagens sida.

Ifrågavarande organisation av rationaliseringsarbetet har ännu endast

fungerat en kortare tid, varför enligt lönenämndens mening svårigheter föreligga

att redan nu bedöma, om det avsedda syftemålet bäst tillgodoses genom

nämnda arbetsuppgifters förläggande till en särskild avdelning. Lönenämnden,

som vill ifrågasätta, örn icke rationaliseringsarbetet bör inordnas under

ledning av föreståndaren å avdelningen för den tekniska tjänsten, finner sig

därför — under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört —

för närvarande icke kunna tillstyrka inrättandet av sagda ordinarie byrådirektörsbefattning.

I övrigt bär de sakkunnigas förslag beträffande driftsbyrån icke föranlett

några erinringar vid ärendets remissbehandling.

Den av de sakkunniga föreslagna driftsbyrån skall handhava åtskilligaDejwiemenouppgifter,

som för närvarande åvila olika byråer inom styrelsen, samt där- rhefenutöver

vissa uppgifter, som med nuvarande organisation icke kunna anses

tillräckligt tillgodosedda. Att förslaget framförallt i sistnämnda hänseende

innebär en effeklivisering av telegrafverkets organisation, vars betydelse icke

bör underskattas, är enligt min mening uppenbart.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle till den av de sakkunniga ifrågasatta

andra tekniska byrån hänföras en anläggningsavdelning med en förste byråingenjör

i lönegraden A 27 såsom föreståndare och en husbyggnadsavdelning

med en byråingenjör i lönegraden A 26 såsom föreståndare. Vid ärendets

remissbehandling har häremot anförts av telegrafstyrelsen och telegrafverkets

ingenjörsförening, att anläggningsavdelningen borde överföras till driftsbyrån

samt av nämnda förening att även husbyggnadsavdelningen borde

överflyttas till driftsbyrån.

Såsom av den följande redogörelsen närmare framgår, har jag för avsikt

alt tillstyrka av telegrafstyrelsen gjord framställning örn sammanslagning av

de av de sakkunniga föreslagna bägge tekniska byråerna till en byrå. Då det

härvid framstår såsom ett önskemål att minska den blivande tekniska byråns

arbetsbörda och då jag jämväl i övrigt är övertygad örn lämpligheten

av att anläggningsavdelningen hänföres till driftsbyrån, finner jag mig böra

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Mcij:ts proposition nr 148.

tillstyrka del härutinnan framförda förslaget. Däremot finner jag tillräckliga

skäl icke hava förebragts för husbvggnadsavdelningens överflyttning till

driftsbyrån.

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i fråga om driftsbyråns organisation

har icke givit mig anledning till erinran.

Beträffande löneställningen för driftsbyråns chef har lönenämnden ansett

en placering i lönegraden C 8 (16,000 kronor) lämpligt avvägd. Även örn

denna löneställning blir densamma, som lönenämnden förordar för distriktscheferna,

anser lönenämnden, att befattningen bör kunna rekryteras ur distriktschefernas

krets, då driftsbyråns chef regelmässigt kan räkna med att

bliva förordnad till ställföreträdare för generaldirektören samt därvid enligt

lönenämndens förslag komma i åtnjutande av ställföreträdararvode å 2,000

kronor, d. v. s. en årlig löneinkomst av 18,000 kronor.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle driftsbyråns chef placeras i lönegraden

C 10 (18,000 kronor) utan rätt till särskilt arvode, därest han förordnades

till generaldirektörens ställföreträdare.

Av det anförda framgår, att skillnaden mellan lönenämndens och de sakkunnigas

förslag ur lönesynpunkt är av underordnad betydelse, då all sannolikhet

talar för att driftsbyråns chef framdeles kommer att förordnas till

generaldirektörens ställföreträdare. Ur pensionssynpunkt innebär däremot

de sakkunnigas förslag självfallet viss fördel för befattningshavaren.

För egen del måste jag understryka vikten av att ifrågavarande befattning

gives en lönegradsplacering, som svarar mot befattningens vikt och betydelse

inom den nya organisationen och som säkerställer bästa möjliga rekrytering.

Då härtill kommer, att ett bifall till de sakkunnigas förslag icke kan medföra

konsekvenser, vilka icke redan nu kunna överblickas, anser jag mig

böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende.

Såsom föreståndare för avdelningen för trafiktjänsten och avdelningen för

den tekniska tjänsten lia de sakkunniga föreslagit överinspektörer i lönegraden

A 28. Häremot har lönenämnden utan att vilja bestrida skäligheten av

den ifrågasatta löneställningen anfört, att motsvarande befattningshavare

hos järnvägsstyrelsen äro placerade i lönegraden A 27. Med hänsyn härtill

har lönenämnden föreslagit samma placering för telegrafstyrelsens del.

I det av mig tidigare omförmälda, av tjänsteförteckningssakkunniga för

affärsverken avgivna betänkandet bar föreslagits, att överinspektörerna bos

järnvägsstyrelsen uppflyttas till lönegraden A 28. Nämnda förslag har tillstyrkts

av kommunikationsverkens lönenämnd. Vid sådant förhållande och

då jag i annat sammanhang föreslår uppflyttning av överinspektörerna hos

järnvägsstyrelsen till lönegraden A 28, anser jag mig böra godtaga de sakkunnigas

förslag rörande placeringen av motsvarande befattningshavare hos

t elegraf styr elsen.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att en arbetsrationaliseringsavdelning

nyligen inrättats inom telegrafstyrelsen samt att jag vid prövningen föregående

år av förslag från telegrafstyrelsen örn placering av avdelningens

föreståndare i lönegraden A 28 ansett ytterligare erfarenhet rörande avdel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 148.

29

ningens verksamhet böra inhämtas, innan föreståndaren uppfördes å ordinarie

stat. Med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan lönegradsplaceringen

för ifrågavarande befattningshavare underställts statsmakternas prövning,

anser jag mig icke nu böra tillstyrka, att befattningen i enlighet med de

sakkunnigas förslag göres till ordinarie.

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i fråga om löneställningen för de

till driftsbyrån hörande befattningshavarna har icke föranlett någon erinran

från min sida. Härav följer att jag icke tillstyrker telegrafstyrelsens förslag

om uppflyttning av anläggningsavdelningens föreståndare från förste byråingenjör

i lönegraden A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å driftsbyrån i 21 och

högre lönegrader utgör alltså 1 överdirektör (C 10), 1 byrådirektör (A 28),

2 överinspektörer (A 28), 1 förste byråingenjör (A 27), 1 byråingenjör (A 26)

och 2 sekreterare (A 24).

De tekniska byråerna. I sitt förslag ha de sakkunniga upptagit två tekniska

byråer. Såsom bakgrund till förslaget härutinnan ha de sakkunniga

lämnat vissa upplysningar rörande nu rådande organisationsförhållanden

m. m. samt därvid anfört följande.

Den hastiga tekniska omdaning, som under de senaste decennierna försiggått

och alltjämt försiggår på telegrafverkets arbetsområden, har nödvändiggjort

en betydande ökning av de arbetskrafter, som i styrelsen måste sysselsättas

med konstruktiva och planerande samt vetenskapliga arbetsuppgifter.

Utförandet av dessa arbetsuppgifter liksom även handläggningen av ärenden

rörande verkets anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten, rörande verkets

fastigheter och den tekniska personalen vid distrikten samt rörande förrådsväsendet

har från början tillhört en linjebyrå i styrelsen. Den ständiga

stegringen av denna byrås arbetsuppgifter ledde emellertid undan för undan

till uppdelning av arbetet på flera byråer. Sålunda överfördes år 1916 handläggningen

av ärenden rörande radioväsendet till en särskild radiobyrå och

år 1920 handläggningen av ärenden rörande förrådsväsendet till en särskild

förrådsbyrå. Sedan år 1930 hava ärenden rörande telegrafstationsinredningar

handlagts först å trafikbyrån och sedermera å radiobyrån. År 1933 blevo slutligen

de tekniskt-vetenskapliga avdelningarna å linjebyrån utbrutna och erhöllo

en förste byrådirektör såsom chef med i allt väsentligt samma ställning

som byråchef. Den återstående delen av den ursprungliga linjebvrån, linjebyråns

förvaltnings- och byggnadsavdelningar, har i huvudsak behållit handläggningen

av de mera förvaltningsmässiga ärendena i samband med telegrafverkets

anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten och fastigheter samt

distriktens tekniska personal. Alltsedan år 1921 har till linjebyrån (sedan år

1933 till byråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar) varit anslutet ett

särskilt kabelkontor för utförande av vissa större kabelanläggningsarbetcn i

styrelsens egen regi.

Den verksamhet, som utövas av linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar

och av dess tekniska avdelningar, är av högst betydelsefull tekniskekonomisk

storleksordning och innebörd. Såsom belysande härför må anföras,

att telegrafverkets anläggningsarbeten (eski. radiodistriktets men inkl.

kabelkontorets anläggningar) under åren 1936 -1939 dragit en kostnad av

respektive 21.6, 25.2, 31.8 och 31.4 miljoner kronor, under det att Aterinveste
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

ringarna av förnyelsefondsmedel för samma år uppgått till respektive 13.3,

16.0, 14.3 och 13.3 miljoner kronor.

Delvis avse linjebyråns arbetsuppgifter handläggningen av ärenden rörande

den löpande driften, såsom personaldisposition och annat, som är direkt förbundet

med det tekniskt betonade driftsarbetets utförande. I och för en renodling

av arbetsuppgifterna bör därför, såsom de sakkunniga i det närmast

föregående ha föreslagit, till en driftsbyrå samlas den huvudsakliga handläggningen

av ärenden rörande den löpande tekniska driften och det normala underhållet.

Vad beträffar det till linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar anslutna

och för viss anläggningsverksamhet avsedda kabelkontoret, vilket i sitt

förhållande till styrelsen är organisatoriskt tämligen likställt med ett distrikt,

måste frågan om dess infogande såsom ett ordinarie led i telegrafverkets organisation

givetvis bliva avhängig av i vad mån ett varaktigt behov av dess

fortbestånd föreligger eller ej. Enligt vad de sakkunniga inhämtat kan för närvarande

icke med säkerhet förutses, huruvida kabelkontoret kommer att behöva

bibehållas för någon längre tid eller icke. Vid sådant förhållande vilja

de sakkunniga inskränka sig till att framhålla, att möjligheter alltid stå öppna

för telegrafstyrelsen att vid sidan av distriktsledningarna tillfälligtvis inrätta

särskilda förvaltningsorgan för större anläggningar, när detta visar sig vara

av behovet påkallat, såsom för utförande av kabelanläggningar eller andra

särskilda anläggningsarbeten, vilka icke lämpligen böra uppdragas åt distriktsledningarna.

Principiellt sett bör emellertid, även om ett särskilt anläggningsorgan

vid något tillfälle eller för viss tidsperiod blir inrättat, handläggningen

av frågor rörande behövligheten av anläggningarna ifråga och örn

deras planerande liksom rörande anläggningarnas användning i den löpande

driften ske på styrelsens ordinarie tjänsteställen.

Vad därefter gäller frågan om den framtida organisationen av linjebyråns

nuvarande båda delar vilja de sakkunniga framhålla, att även om vissa ärenden,

som för närvarande handläggas å linjebyråns förvaltnings- och byggnadsavdelningar,

enligt vad förut nämnts skola överföras till driftsbyrån, blir

den återstående mängden av ärenden, som skola höra till linjebyråns handläggning,

så omfattande, att det icke lämpligen låter sig göra att sammanföra

alla dessa ärenden till en enda byrå.

Enligt telegrafverkets avlöningsstat för den 1 juli 1939 omfattade linjebyråns

förvaltnings- och byggnadsavdelningar sammanlagt 21 tjänstemän i olika

grader och det därtill anslutna kabelkontoret 87 tjänstemän, under det att linjebyråns

tekniska avdelningar sysselsatte ej mindre än 174 tjänstemän, vartill

kommo 43 arbetare å provrum och experimentverkstad. Även om kabelkontorets

tjänstemän ej medräknas, och även örn några tjänstemän enligt de sakkunnigas

förslag skulle komma att överflyttas till driftsbyrån, återstår i alla

fall så stor personal, att densamma samlad till cn enda teknisk byrå skulle

ge denna ett oproportionerligt stort omfång. Det synes därför icke vara

lämpligt att ordna den nya organisationen med blott en teknisk byrå, utan

bör ordningen med den nuvarande uppdelningen på två byråer befästas. Emellertid

bör därvid en omfördelning av ärendena äga runi mellan de båda delarna

av den nuvarande linjebyrån, så att arbetsomfånget mera jämnt fördelas

mellan de två tekniska byråerna. En sådan omfördelning synes lämpligast

kunna ske på det sättet, att till den ena tekniska byrån i huvudsak hänföras

de ärenden rörande konstruktion och planläggning m. m., som avse telefonoch

telegrafstationer samt abonnentanläggningar och dessutom leveransprovning

och tekniskt-vetenskapliga undersökningar, varjämte denna byrå har att

stå övriga byråer till tjänst som expert i tekniska och vetenskapliga frågor.

Till den andra tekniska byrån skulle i huvudsak hänföras de ärenden rörande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

31

konstruktion och planläggning m. m., som avse kablar och ledningar, ärenden

rörande planläggning, förvärv och bebyggande av fastigheter samt vissa

mera förvaltningsmässiga uppgifter i avseende å telegrafverkets byggnads - och anläggningsarbeten.

Givet är, framhålla de sakkunniga, att den sålunda föreslagna ordningen

med två i viss mån parallella tekniska byråer medför, att deras funktioner

ofta komma att gripa in i varandra och fordra ett intimt samgående mellan

de båda byråerna. Man torde emellertid icke behöva befara, att detta skall

leda till nämnvärda olägenheter, och i varje fall måste sådana anses vara

mindre än olägenheten med en byråindelning, som måste komma att överlasta

den person med arbete, som ensam skulle ha den utomordentligt betydelsefulla

uppgiften att svara för huvudparten av telegrafstyrelsens planläggnings-,

konstruktions- och vetenskapliga arbeten.

Den av de sakkunniga föreslagna första tekniska byrån skall

handha ärenden rörande konstruktion av telegraf- och telefonmateriel, den

tekniska utrustningen för telefon- och telegrafstationer samt abonnentanläggningar,

den tekniska granskningen av distriktens arbetsplaner vad beträffar

sådana stationer och anläggningar, tekniska bestämmelser för och teknisk

inspektion och kontroll av anläggningarna, upphandling, kontroll och leveransbesiktning

av automatiska telefonstationer och andra specialkonstruktioner

samt planläggning av telefon- och telegrafstationer.

Vidare skall till byrån vara ansluten telegrafverkets provning sanstalt,

vilken har till uppgift att utföra leveransprovningar samt tekniskt-vetenskapliga

undersökningar och laboratoriearbeten. Till anstalten bör liksom nu alfallet

även hänföras handläggningen av starkströms- och störningsärenden

samt den tekniska granskningen av anordningar för eller förändring av telegrafverkets

anläggningar vid elektrifiering av järnvägar. Anstalten med till

densamma knutna tjänstemän skall även stå andra tjänsteställen inom

verket, främst andra tekniska byrån och förrådsbyrån, till tjänst såsom

expertisorgan.

Till första tekniska byrån skall jämväl överföras handläggningen av de

frågor rörande telegrafstationsinredningar, som för närvarande omhänderhas

av radiobyrån.

På grund av de särskilt höga facktekniska och vetenskapliga kvalifikationer,

som måste ställas på chefen för forsta tekniska byrån, vilken även har

att tillhandagå övriga byråer och tjänsteställen med teknisk och vetenskaplig

expertis, och med hänsyn till betydelsen av byråns verksamhet för telegrafverkets

teknik och ekonomi bör dess chef vara en tjänsteman, som på

förslag av verkschefen tillsättcs på förordnande för viss tid och som därvid

under benämningen överingenjör bör placeras i lönegrad G 10 (18,000

kronor).

Byråns arbete skall bedrivas på en allmän avdelning och en konstruktionsavdelning,

vartill kommer den förut omnämnda provningsanstalten.

Å den allmänna avdelningen skola handläggas till första tekniska byrån

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.

hörande ärenden av mera administrativ natur, bland annat byråns personalfrågor,

vilka icke lämpligen kunna tilläggas de mera tekniskt betonade avdelningarna

å byrån. Avdelningens föreståndare bör, i likhet med motsvarande

tjänsteman å den nuvarande linjebyråns tekniska avdelningar, vara sekreterare

(A 24).

Till konstruktionsavdelningen skall höra handläggningen av till byråns arbetsområde

börande frågor rörande automatiska telefonstationer och abonnentväxlar,

manuella telefonstationer och abonnentanläggningaf, telegrafstationer

samt kraftutrustning. Till avdelningen skall jämväl höra provrum

och experimentverkstad.

Till konstruktionsavdelningen skola enligt de sakkunnigas förslag alltså

hänföras arbetsuppgifter, som för närvarande handläggas på en konstruktionsavdelning

och en stationsavdelning, vardera med en byrådirektör (A 28)

såsom föreståndare, samt på radiobyråns telegrafavdelning. Anledning att

bibehålla denna uppdelning, som sakligt sett numera är omotiverad, finnes

emellertid icke. Med hänsyn till den föreslagna organisationsförändringen

och till de särskilda fordringar, som måste ställas på den nya konstruktionsavdelningens

föreståndare, skulle kunna ifrågasättas att giva denne

högre löneställning än den, som för närvarande tillkommer avdelningens

föreståndare. I avvaktan på vidare erfarenheter av den föreslagna anordningen

föreslå de sakkunniga emellertid, att föreståndaren fortfarande såsom

byrådirektör hänföres till 28 lönegraden.

Indelningen i underavdelningar å konstruktionsavdelningen måste i stor

utsträckning bliva beroende på de krav, som den tekniska utvecklingen ställer.

Med hänsyn till de hastiga förändringar, som för närvarande äga ram på

det tekniska området, kan någon för lång tid bestående uppdelning av arbetsuppgifterna

icke göras. En arbetsuppgift, som i dag har stor betydelse

och kräver insatser från en väl kvalificerad tekniskt utbildad tjänsteman,

vilken fördenskull bör beredas en i förhållande till arbetsuppgiftens vikt och

svårighet tillfredsställande ersättning för sitt arbete, kan efter en tid ha

blivit i huvudsak löst och bemästrad, under det att i stället nya betydelsefulla

arbetsuppgifter och problem ha trängt i förgrunden och fordra sin

lösning. Avdelningsindelningen vid konstruktionsavdelningen måste därför

med nödvändighet få en annan karaktär än inom andra delar av styrelsen,

där arbetsuppgifterna ha mera administrativ karaktär.

Vid avvägandet av förslag till underavdelningar å konstruktionsavdelningen

hava de sakkunniga utgått ifrån, att det stora antal underavdelningsföreståndare,

som för närvarande finnes å de till sammanslagning föreslagna

konstruktions- och stationsavdelningarna, med fördel borde kunna något

minskas genom att ge vissa nu befintliga underavdelningar gemensam föreståndare.

De tjänstemän, som för närvarande äro underavdelningsföreståndare,

men som härigenom falla bort, bliva dock fortfarande behövliga och

hava — för att få fram en rättvisande kostnadsjämförelse med den nu befintliga

organisationen — upptagits såsom hjälpkrafter åt respektive underavdelningsföreståndare.

Med utgångspunkt härifrån och med reservation för

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

vad ovan anförts beträffande indelningen i underavdelningar och underavdelningsförståndarnas

tjänsle- och löneställning hava de sakkunniga beräknat

följande arbetsbiträden åt föreståndaren för konstruktionsavdelningen.

En förste byråingenjör (A 27) för utförande av allmänna utredningar i

automatiseringsfrågor saint för konstruktion och planläggning samt utförande

av större automatiska centralstationer, en byråingenjör (A 26) med

en avdelningsingenjör (A 22) såsom närmaste arbetsbiträde för konstruktion

och planläggning samt utförande av mindre automatiska centralstationer

och automatiska växelstationer, s. k. nätgruppsplanering samt konstruktion

av automatiska abonnentväxlar, en byråingenjör (A 26) för planläggning

och prisberäkning av automatiska abonnentväxlar, en byraingenjöi (A

26) med en avdelningsingenjör (A 22) och två ingenjörsassistenter (A 20)

såsom närmaste arbetsbiträden lör konstruktion och planläggning samt utförande

av manuella telefonstationer, konstruktion av apparater och av linjeoch

nätbyggnadsmateriel samt för kraftutrustningsfrågor, en byråingenjör

(A 26) för konstruktion och planläggning samt utförande av telegrafstationer

samt en avdelningsingenjör (A 22) såsom gemensam föreståndare för

provrummet och experimentverkstaden.

För närvarande finnes å linjebyråns tekniska avdelningar en trafikutbildad

tjänsteman i överkontrollörs tjänsteställning (A 24), som har till uppgift att

tillhandagå med erforderlig expertis i med planläggnings- och konstruktionsarbetet

sammanhängande trafiktekniska frågor. De sakkunniga, som vitsorda

behovet för konstruktionsavdelningen av att äga tillgång till en sådan hjälpkraft

för blandade tekniska och trafikmässiga uppgifter, föreslå bibehållandet

av denna befattning. Måhända torde dock någon renodling av denne tjänstemans

nuvarande arbetsuppgifter böra ske, så att desamma icke komma att

omfatta även ärenden, som böra handläggas å driftsbyrån.

För utförande av de under provningsanstalten förut angivna arbetsuppgifterna

bör liksom nu beräknas för leveransprovningarna en förste byråingenjör

(A 27), för laboratoriearbetet en förste byråingenjör (A 27) och en

byråingenjör (A 26) samt för starkströmsärendena en förste byråingenjör

(A 27). En av förste byråingenjörerna bör liksom nu är fallet utses att vara

anstaltens föreståndare.

Antalet befattningshavare å första tekniska bgrån skulle alltså enligt de

sakkunnigas förslag utgöra 1 överingenjör i C 10 (nu A 30) ävensom a allmänna

avdelningen 1 sekreterare i A 24 (nu A 24), å konstruktionsavdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu 2 i A 28), 1 förste byråingenjör i A 27 (nu t. f.

A 27), 4 byråingenjörer i A 26 (nu 1 i A 26, 2 t. f. A 26 och 1 i A 24), 1 Överkontrollör

i A 24 (nu A 24), 3 avdelningsingenjörer i A 22 (nu 2 i A 22 och

1 i A 20) och 2 ingenjörsassistenter i A 20 (nu A 20) samt å provningsanstalten

3 förste byråingenjörer i A 27 (nu A 27) och 1 byråingenjör i A 26

(nu A 26).

Den andra tekniska byrån skall enligt sakkunnigförslaget handha

ärenden rörande konstruktion av lokal-, lands- och rikskablar, den tekniska

Bihang till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 148. ®

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

utrustningen för överdragsstationer, den tekniska granskningen av distriktens

arbetsplaner i vad avser nät och ledningar, tekniska bestämmelser för och

kontroll av överdragsstationer, upphandling, kontroll och leverans av rikskablar

och utrustning för överdragsstationer, planläggning av lands- och rikskablar,

ledningsförflyttning vid elektrifiering av järnvägar samt planläggning,

förvärv och bebyggande av fastigheter jämte andra husbyggnadsärenden.

Byråns chef bör liksom första byråns vara en överingenjör, som på förslag

av verkschefen tillsättes på förordnande för viss tid. Eftersom andra tekniska

byrån till arbetsomfång och antal sysselsatta personer blir mindre än första

byrån, och byråns arbetsuppgifter väl också fackmässigt sett få betraktas

som något mindre krävande, synes emellertid en differentiering i löneställnmg

böra ifrågasättas. De sakkunniga vilja därför föreslå, att byråns chef

placeras i lönegrad C 8 (16,000 kronor).

Byråns arbete skall bedrivas på fyra avdelningar, nämligen en allmän avdelning,

en transmissionsavdelning, en anläggningsavdelning samt en husbyggnadsavdelning.

Å den allmänna avdelningen skola handläggas till andra tekniska byrån

hörande ärenden av allmänt administrativ natur, bland annat byråns personalfrågor,

vilka icke lämpligen kunna tilläggas övriga avdelningar å byrån.

Avdelningens föreståndare bör liksom motsvarande tjänsteman å första tekniska

byrån vara sekreterare (A 24).

Transmissionsavdelningen skall handha ärenden rörande lands- och rikskablar,

överdragsstationer, ledningar och internationella förbindelser. Avdelningen

skall jämväl vara expertisorgan för underhåll och drift av kablar

och överdragsstationer. Föreståndaren för avdelningen bör, liksom för närvarande

är fallet, vara byrådirektör (A 28).

Nuvarande organisation av transmissionsavdelningen torde böra bibehållas

oförändrad, dock med den jämkningen, att den avdelningsingenjör med

placering å det nuvarande kabelkontoret, som har till uppgift att planlägga

lands- och rikskablar, bör fast placeras å transmissionsavdelningen. Med

samma reservation för de krav, som den tekniska utvecklingen kan komma

att ställa på förändrad avdelningsindelning och avdelningsföreslåndarnas

tjänste- och löneställning, som förut gjorts under konstruktionsavdelningen

a första tekniska byrån, böra till arbetsbiträden åt föreståndaren för närvarande

beräknas en förste byråingenjör (A 27) för handläggning av allmänna

transmissionsfrågor samt tekniska bestämmelser för och teknisk kontroll av

överdragsstationer, en byråingenjör (A 26) för konstruktion och planläggning

av överdragsstationer m. m., tre ingenjörsassistenter (A 20) för respektive

telefon-, telegraf- och rundradioförbindelser samt en avdelningsingenjör

(A 22) för planläggning m. m. av lands- och rikskablar. En av ovannämnda

tre ingenjörsassistenter är för närvarande t. f. byråingenjör. Frågan örn huruvida

denna befattning liksom även de två andra ingenjörsassistentbefattningama

skola höjas till byråingenjör har varit föremål för de sakkunnigas

övervägande, men de sakkunniga ha funnit, att frågan härom torde i varje

fall tills vidare böra anstå, till dess den relativt nya och hittills hastigt väx
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 35

ande transmissionsavdelningen fått en mera slutgiltig inre organisationsutformning.

Anläggningsavclelningen skall handha den tekniska och ekonomiska

granskningen av distriktens arbetsplaner i de delar, som ej enligt det förestående

falla under första tekniska byråns eller transmissionsavdelningens

verksamhetsområden. Avdelningen skall i övrigt med samma undantag utföra

utredningar till samt handlägga frågor örn utförande av stations- och

nätarbeten.

Föreståndaren för den avdelning å den nuvarande linjebyråns förvaltnings-

och byggnadsavdelningar, till vars handläggning bland annat höra de

uppgifter, som skola åvila den här ifrågavarande anläggningsavdelningen,

är en byrådirektör ( A 28), vilken till sitt arbetsbiträde har en förste byråingenjör

(A 27). Med hänsyn till att en väsentlig del av den nuvarande byrådirektörens

arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas förslag skola ankomma

på överinspektören för den tekniska tjänsten å driftsbyrån, bör den ifrågavarande

byrådirektörsbefatlningen kunna indragas och förste byråingenjören

(A 27) kvarstå såsom avdelningens föreståndare.

Husbgggnctdsavdelriingen skall handha ärenden rörande förvärv och bebyggande

av fastigheter och andra husbyggnadsärenden samt — i samverkan

med första tekniska byrån — utföra byggnadsteknisk planläggning av

nya stationsbyggnader I fråga örn fastighetsförvärv skall avdelningen givetvis

erhålla nödigt juridiskt arbetsbiträde från kanslibyrån. Ifusbyggnadsavdelningen

skall vid behov kunna biträda och tillhandagå även drifts-, radio-,

förråds- och verkstadsavdelningarna i husbyggnadsfrågor.

Telegrafverkets husbyggnadsarbeten handhas i allmänhet av byggnadsstyrelsen,

i vad desamma avse nybyggnader av större omfattning, med undantag

dock för vissa specialbyggnader. Sistnämnda byggnader och alla mindre

nybyggnader samt ombyggnader ske under ledning av styrelsen, som givetvis

har alt utföra en stor del av det förberedande arbetet även för de nybyggnader,

som skola utföras genom byggnadsstyrelsen. Såsom i sin mån belysande

för omfattningen av husbyggnadsverksamheten kan anföras, att det

bokförda värdet av telegrafverkets fastigheter under de sista fem åren ökats

från 44 till över 60 miljoner kronor.

Med hänsyn till de omfattande byggnadstekniska och planläggningsarbeten,

sorn skola utföras å husbyggnadsavdelningen och till den ingående kännedom

örn byggnadsverksamhetens olika grenar, som måste krävas av avdelningens

föreståndare, anse de sakkunniga, att denne bör vara byråingenjör

(A 26).

Antalet befattningshavare å andra tekniska byrån skvdle alltså enligt de

sakkunnigas förslag utgöra 1 chef i C 8 (nu A 30) ävensom å allmänna avdelningen

1 sekreterare i A 24 (nu 1 i A 24 och 1 i A 21), å transmissionsavdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu A 28), 1 förste byråingenjör i A 27 (nu

A 27), 1 byråingenjör i A 26 (nu t. f. A 26), 1 avdelningsingenjör i A 22 (nu

A 22), 3 ingenjörsassistenter i A 20, av vilka en upptagits såsom t. f. byråingenjör

i A 26 (nu 1 t. f. A 26 och 2 i A 20), å anläggningsavdelningen 1 förste

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

byråingenjör i A 27 (nu A 27) samt å husbyggnadsavdelningen 1 byråingenjör

i A 26 (nu t. f. A 26).

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande föreslagit en sammanslagning av de

bägge ifrågasatta tekniska byråerna till en byrå. Styrelsen anför därvid följande.

Enligt styrelsens uppfattning medför en uppdelning av det tekniska arbetet

för telegraf- och telefonväsendet på två tekniska byråer betydande olägenheter.

Sådana ha gjort sig gällande redan med nuvarande organisation,

enligt vilken arbetet ävenledes bedrives på två byråer ehuru med annan

ärendesfördelning deni emellan än den av de sakkunniga föreslagna, men

olägenheterna komma icke att minskas utan i stället att bli större genom

den av de sakkunniga föreslagna organisationen, som kommer att göra

arbetet tyngre än för närvarande. Med de sakkunnigas organisationsförslag

och särskilt genom förslaget att förlägga konstruktionsavdelningen till den

ena byrån och transmissionsavdelningen till den andra kommer man nämligen

att förlora den nu befintliga enhetliga ledningen beträffande de kvalitativa

fordringar, som måste ställas på telefonanläggningarna och som bero

på samverkan mellan lednings-, stations-, lokalnäts- och apparatanordningar.

Olika delar av en telefonanläggning kunna nämligen utföras på olika

sätt beroende på den hänsyn, som skall tagas till andra anläggningsdelar och

på hur dessa äro utförda eller kunna utföras.

Ur vissa synpunkter blir det också mindre rationellt att lia provningsanstalten

med därtill knutna tjänstemän med speciella arbetsuppgifter förlagd

till annan byrå än transmissionsavdelningen. Även i övrigt skulle

arbetet underlättas, örn exempelvis ärenden rörande planläggning av automatiska

telefonstationer och av husbyggnader för samma stationer eller

ärenden rörande telegrafstationsinredningar och rörande telegrafförbindelser

icke förläggas till olika byråer.

Telegrafstyrelsens huvuderinran mot de sakkunnigas förslag till två tekniska

byråer är följaktligen, att förslaget avsevärt försvårar erforderlig enhetlig

ledning av det tekniska arbetet beträffande telefon- och telegrafväsendet.

Uppdelningen på tvenne byråer leder också till konsekvensen, att

vid skiljaktiga meningar mellan cheferna för de båda tekniska byråerna generaldirektören

tvingas fälla utslaget i frågor, för vilkas rätta bedömande

fordras teknisk-vetenskaplig expertis.

Telegrafstyrelsen vill därför föreslå, att de båda, av de sakkunniga föreslagna

tekniska byråerna sammanslås till en teknisk byrå. Chefen för denna

byrå bör, i enlighet med de sakkunnigas förslag beträffande första tekniska

byrån, vara överingenjör i lönegraden C 10.

De olägenheter, som enligt vad de sakkunniga framhållit skulle uppsta

genom det stora omfång, som en enda teknisk byrå skulle erhålla, kan enligt

styrelsens mening undvikas, örn chefen för byrån erhåller tillräckligt väl

kvalificerade medhjälpare, som givas ökade befogenheter att självständigt

handlägga förekommande ärenden och som själva skulle i lämplig utsträckning

och i närvaro av byråns chef kunna föredraga sina ärenden inför generaldirektören.

Telegrafstyrelsen vill sålunda föreslå, att den tekniska byrån närmast

under överingenjören organiseras på en stationsavdelning, vilken benämning

bättre karaktäriserar avdelningens uppgifter än den av de sakkunniga

föreslagna benämningen konstruktionsavdelning, en transmissionsavdelning,

en provningsanstalt och en allmän avdelning samt att de två ojämförligt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.

största avdelningarna, stations- och transmissionsavdelningarna, skola förestås

av förste byrådirektörer i lönegraden A 30 och nied de ökade befogenheter

och det ökade ansvar, som ovan angivits. Stations- och transmissionsavdelningarna

skulle i övrigt organiseras på samma sätt som enligt de sakkunnigas

förslag, dock med det tillägget, att den av de sakkunniga föreslagna

husbyggnadsavdelningen å andra tekniska byrån skulle anslutas till sta
tionsavdelningen.

.. . ,

Provningsanstalten skulle organiseras på samma satt som föreslagits av de

sakkunniga, och den allmänna avdelningen skulle, likaledes i överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag, ha en sekreterare i lönegraden A 24 såsom

föreståndare. Motsvarande sekreterarbefattning å den allmänna avdelningen

å andra tekniska byrån kan indragas och ersättas med en i lägre lönegrad

placerad medhjälpare till förenämnda sekreterare.

Telegrafstyrelsen framhåller slutligen i detta sammanhang, att det av^ de

sakkunniga ifrågasatta sammanförandet av ritarpersonalen till en för båda

de tekniska byråerna gemensam avdelning bleve lättare att realisera, därest

man endast hade en teknisk byrå.

Telegrafverkets ingenjörsförening har i förevarande sammanhang anfört

bland annat följande.

Angående första och andra tekniska byråerna är föreningen fullt överens

med de sakkunniga örn att mängden och beskaffenheten^ av de arbetsuppgifter,

som skola handläggas på dessa byråer, motivera tva byråer tor dessa

ärenden. Däremot har föreningen avvikande mening beträffande arbetsuppgifternas

uppdelning på byråerna. Enligt föreningens förslag böra byraerna

efter sina egentliga arbetsuppgifter benämnas stationsbyrån och linjebyran

(alternativt transmissionsbyrån). Man kan nämligen ifråga örn arbetsuppgifterna

klart skilja mellan två stora och artskilda tekniska linjer, nämligen

stations- speciellt automatstationstekniken och transmissions- eller linjetekniken.

Ehuru föreningen är medveten örn att de båda byråernas arbetsuppgifter

måste gripa in i varandra, anser föreningen dock, att de sakkunniga

i sitt förslag icke i tillräcklig grad renodlat de tekniska byraernas arbetsuppgifter.

Med anledning härav föreslås följande ändringar. .

Från stationsbgrån (den första tekniska byrån enligt betankandet) borttages

provningsanstalten. På byrån införes en avdelning för kraftutrustningar.

Denna avdelning skall till huvudsaklig uppgift hava att planera telefonstationernas

kraftförsörjningsanordningar, vartill fordras särskild saval kral - som teletekniskt skolad expertis. Avdelningen skall även handlägga den av

föreningen föreslagna linjebyråns kraftfrågor, vilka i huvudsak omfatta

kraftutrustningar för överdragsstationerna. Till avdelningens uppgifter skall

därjämte höra upprättandet av kontrakt med kraftleverantörer. Avdelningen

bör förestås av en förste byråingenjör i lönegraden A 27

Till stationsbyrån bör även hänföras en befintlig avdelning för installationer

vilken ej särskilt nämnts i sakkunnigbetänkandet och som handlagger

ärenden rörande installationer av elektrisk belysning, värme och ventilation

otc. samt högspänningsinstallationer. Avdelningens föreståndare boi

vara byråingenjör i lönegraden A 26.

Ritkontoret på stationsbyrån bör även upptagas som en särskild avdelning.

För närvarande äro på ritkontoret eli hundratal ritare anställda, för

alt denna personal rationellt skall kunna utnyttjas krävs en enhetlig ledning

av avdelningen. Med hänsyn till de krav, som måste stallas pa avdelningsföreståndaren

ej minst i samarbetet med andra avdelningar pa hyran,

bör han placeras såsom filisté byråingenjör i liinegraden A 27.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majris proposition nr 148.

Slutligen vill föreningen kraftigt understryka de krav, som den tekniska

utvecklingen för närvarande ställer speciellt på automatiseringsavdelningaraa

inom konstruktionsavdelningen, varigenom behov av flera kvalificerade

hjälpkrafter i lönegraden A 26 åt respektive underavdelningsföreståndare

föreligger.

Flan linjeby rån (andra tekniska byrån enligt betänkandet) borttagas anläggnings-

och husbyggnadsavdelningarna. Till byrån hänföres provningsanstalten,

vars arbeten äro av övervägande transmissionsteknisk karaktär.

A id sidan av provningsanstalten införes på byrån en forskningsavdelning.

Denna, som bör förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28, skall ha till

uppgift att utföra sadan forskningsverksamhet, som kommer telegrafverket

direkt till godo för dess kommunikationsuppgifter. Avdelningen skall alltså

syssla med forskning inom såväl aulomattelefoni som transmissions- och radioteknik.

Endast genom att befria därför lämplig personal från löpande göromål

och placera den på en ren forskningsavdeling kan man räkna med

ekonomiskt goda resultat av en dylik verksamhet.

I fråga örn transmissionsavdelningens underavdelningar måste föreningen

framhålla, att avdelningarna för telefon-, telegraf- och rundradioförbindelser

vuxit till den storlek och betydelse, att de redan nu böra förestås av

byråingenjörer i lönegraden A 26.

Konstruktionsavdelningen på stationsbyrån och transmissionsavdelningen

pa hnjebyrån äro två så stora och så viktiga avdelningar, att de böra förestås

av var sin förste byrådirektör i lönegraden A 30. Även cheferna för stations-

och linjebyråerna böra placeras i paritet med varandra i lönegraden

E 10 på grand av de särskilt höga fordringarna på facktekniska och vetenskapliga

kvalifikationer, som måste ställas på dem, ävensom med hänsyn till

de bada byråernas storlek och vikt.

Allmänna lönenämnden framhåller i sitt utlåtande i huvudsak följande.

I fråga örn löneställningen för cheferna för de båda tekniska byråerna

lia de sakkunniga framhållit, alt arbetsuppgifterna äro av sådan art, ätt chefen

för första tekniska byrån bör vara överingenjör i lönegraden C 10, medan

chefen för andra tekniska byrån med samma tjänstetitel bör inplaceras

i lönegraden C 8. Därest den av de sakkunniga föreslagna organisationen av

den tekniska verksamheten genomföres, saknas enligt lönenämndens mening

tillräcklig anledning att i lönehänseende göra någon åtskillnad mellan

cheferna för ifrågavarande byråer. Dessa böra sålunda placeras i samma

lönegrad, därvid lönenämnden — i avvaktan på den allmänna översynen av

byråchefernas vid affärsverken löneställning — finner sig för närvarande

böra föreslå lönegraden C 8. Visserligen äro överingenjörerna vid statens

vattenfallsverk, med vilka de nu ifrågavarande befattningshavarna vid telegrafverket

i viss män kunna jämföras, inplacerade i lönegraden C 10. Härvid

äi dock att märka, att vid lönesättningen för den ledande tekniska personalen

vid statens vattenfallsverk hänsyn tagits även till den konkurrens

örn de för dessa befattningar lämpliga personer, vilken gjort sig gällande

fran icke-statliga företag. Sålunda ha även andra faktorer än arbetsbördan

och ansvaret påverkat bestämmandet av dessa befattningshavares löneställning.

Motsvarande skäl kunna emellertid enligt lönenämndens mening icke

med samma styrka göras gällande beträffande de nu ifrågavarande befattningshavarna

vid telegrafverket med hänsyn till detta verks ställning inom

telefon- och telegrafväsendet.

Därest den tekniska verksamheten vid telegrafverket i enlighet med telegrafstyielsens

förslag inordnas under en teknisk byrå under en överingenjör,

finner lönenämnden av skäl som nyss anförts försiktigheten bjuda, att över
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunut. Maj:is proposition nr 148.

39

ingenjören tillsvidare inplaceras i lönegraden C 8. Lönenämnden tinner vidare

icke tillräckliga skäl vara anförda för att redan nu, innan erfarenhet vunnits

av den nya organisationens verkningar, förorda den högre löneställning, lönegraden

A 30, som telegrafstyrelsen föreslagit för föreståndarna för stationsavdelningen

och transmissionsavdelningen, även om dessa befattningshavare

avses erhålla mera ansvarsfulla arbetsuppgifter enligt telegrafstyrelsens organisationsförslag

än enligt de sakkunnigas. Däremot anser sig lönenämnden

böra föreslå, att den av förste byråingenjörerna vid provningsanstaltens

underavdelningar, vilken utses till föreståndare för anstalten, för den tid han

innehar sådant uppdrag tillerkännes särskilt arvode, förslagsvis motsvarande

skillnaden mellan två närliggande löneklasser inom 27 lönegraden.

I övrigt har de sakkunnigas förslag icke föranlett några erinringar vid ärendets

remissbehandling.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att delade meningar råda mellan de Departemcnissakkunniga

och telegrafstyrelsen rörande handläggningen av de tekniska ar- ***/*”•

betsuppgifterna inom styrelsen. Medan sålunda de sakkunniga anse, att

nämnda arbetsuppgifter böra fördelas å två byråer, finner styrelsen mest

ändamålsenligt att sammanföra uppgifterna å en byrå. Telegrafverkets

ingenjörsförening har däremot förordat två byråer.

För min del finner jag frågan örn den lämpligaste organisationsformen

synnerligen tveksam. Det har emellertid enligt min mening icke anförts tillräckliga

skäl för att mot telegrafstyrelsens uttalade önskan tillstyrka annan

organisation än den styrelsen finner ändamålsenlig och jag anser mig därför

böra förorda, att handläggningen av de tekniska ärendena sammanföres

till en byrå.

Redan tidigare vid behandlingen av driftsbyrån har jag uttalat mig för en

överflyttning till nämnda byrå av den av de sakkunniga under andra tekniska

byrån upptagna anläggningsavdelningen.

Mot styrelsens förslag om ändrad benämning å konstruktionsavdelningen,

vilken enligt styrelsen bör benämnas stationsavdelning, har jag icke något att

erinra.

De av telegrafverkets ingenjörsförening framförda ändringsförslagen, vilka

varit tillgängliga för telegrafstyrelsen vid avgivandet av dess utlåtande i ärendet

samt därvid icke biträtts av styrelsen, anser jag mig icke böra förorda.

Beträffande löneställningen för den blivande tekniska byråns chef finner

jag liksom lönenämnden befattningen jämförlig med de vid statens vattenfallsverk

i lönegraden C 10 placerade överingenjörsbefattningarna. Jag kan

emellertid icke dela lönenämndens uppfattning, att placeringen av sistnämnda

befattningar skulle vara ett uttryck för rådande konkurrens från ickestatliga

företag. Jag vill erinra, att löneställningen för överingenjörerna vid

statens vattenfallsverk prövats av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken,

vilka därvid funnit en placering i lönegraden C 10 riktigt avvägd.

Emellertid lia nämnda sakkunniga, framförallt med tanke på förhållandena

vid statens vattenfallsverk, givit uttryck åt den bestämda uppfattningen, att

det icke är möjligt, att inom ramen av ett gemensamt avlöningsreglemente

med där inrymda, för ett flertal statsorgan avsedda bestämmelser taga hän
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

syn till sådana omständigheter som konkurrens med enskilda och kommunala

företag. Skulle konkurrenssvårigheter uppstå måste avlöningsförhållandena

enligt tjänsteförteckningssakkunniga ordnas genom åtgärder av extra

ordinär karaktär. Av vad sålunda anförts framgår, att löneställningen för

överingenjörsbefattningarna vid statens vattenfallsverk befunnits riktig utan

hänsyn till konkurrensen från icke-statliga företag. Med hänsyn till vad sålunda

anförts anser jag mig böra förorda, att jämväl ifrågavarande överingenjörsbefattning

i telegrafstyrelsen liänföres till lönegraden C 10, vilken

löneställning jag för övrigt finner väl svara mot de med befattningen förenade

arbetsuppgifternas art och omfattning.

Enligt telegrafstyrelsens förslag skulle överingenjörens närmaste medhjälpare,

d. v. s. avdelningsföreståndarna å stations- och transmissionsavdelningarna

såsom förste byrådirektörer placeras i lönegraden A 30 och icke, såsom

de sakkunniga föreslagit, såsom byrådirektörer i lönegraden A 28. Liksom

lönenämnden anser jag mig icke böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag.

Å provningsanstalten skall enligt de sakkunnigas förslag liksom för närvarande

finnas 3 förste byråingenjörer i lönegraden A 27. Telegrafstyrelsen har

lämnat förslaget utan erinran, medan däremot lönenämnden ansett, att den

av nämnda befattningshavare, som förordnas till anstaltens föreståndare,

borde tillerkännas särskilt arvode, motsvarande skillnaden mellan två löneklasser

i 27 lönegraden. Ehuru vissa principiella erinringar kunna anföras

mot kombinationen tjänst och arvode har jag, därest riksdagen icke uttalar

någon erinran däremot, för avsikt att föreslå Kungl. Majit, att särskilt arvode

medgives i enlighet med lönenämndens förslag.

Vid ett sammanförande av de av de sakkunniga föreslagna tekniska byråerna

till en byrå erfordras allenast en allmän avdelning, medan de sakkunniga

föreslagit en sådan avdelning för vardera byrån med var sin sekreterare

i lönegraden A 24 såsom föreståndare. I anslutning till telegrafstyrelsens

förslag förordar jag, att en av nämnda sekreterarbefattningar ersättes

med en notariebefattning i lönegraden A 21.

De av telegrafverkets ingenjörsförening framförda löneplaceringsförslagen

anser jag mig, i den mån de icke sammanfalla med vad jag i det föregående

förordat, icke böra tillstyrka.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å tekniska byrån i 21

och högre lönegrader utgör alltså 1 överingenjör (G 10), 2 byrådirektörer

(A 28), 5 förste byråingenjörer (A 27), 7 byråingenjörer (A 26), 1 sekreterare

(A 24), 1 Överkontrollör (A 24), 4 avdelningsingenjörer (A 22) och 1

notarie (A 21).

Militiirkontoret. A den nuvarande trafikbyrån finnes en särskild militäravdelning,

vilken avdelning, när instruktionen för telegrafstyrelsen vid krig

eller krigsfara trätt i kraft, organiseras såsom fristående byrå.

Enligt den för telegrafstyrelsen utfärdade instruktionen skall militäravdelningen

omfatta en militärassistent, en marinassistent och en flygassistent, av

vilka den till tjänsteställningen främste — för närvarande militärassistenten

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

—- skall vara avdelningens föreståndare. Assistenterna avlönas icke av telegrafverket,

som dock vid varje års slut brukar lämna vissa gratifikationer

såsom ersättning för det särskilda arbete, som assistenterna nedlagt för telegrafverkets

räkning. Vid avdelningen lia dessutom varit placerade två kontrollörer

(A 20), varav en för närvarande erhållit förordnande som sekreterare

i 24 lönegraden.

Militäravdelningens uppgift är att anpassa telegrafverkets verksamhet och

anläggningar vid krig eller krigsfara efter de krav, som landets försvar, säkerhet

och försörjning kunna komma att ställa på telegrafverket. Härvid

skall avdelningen i samarbete med militära och civila myndigheter underlätta

telegrafverkets uppgift härutinnan och vidtaga de åtgärder, som krävas för

att behovet av fjärrförbindelser i krigstid skall kunna tillgodoses på tillfredsställande

sätt.

Enligt 1936 års försvarsordning ombesörjas de tre försvarsgrenarnas (arméns,

marinens och flygvapnets) krigsförberedelseärenden av försvarsstaben,

som bland annat innefattar en signaltjänstavdelning, i vilken samtliga

försvarsgrenar äro representerade. Vid denna avdelning handläggas de äi enden,

som röra telegrafverkets användning för militära ändamål vid krig samt

förberedelserna härför. Mellan signaltjänstavdelningen och telegrafverket har

ett nära samarbete ägt rum under förmedling av militäravdelningen. Genom

detta samarbete har det varit möjligt att på ett rationellt sätt planlägga tillgodoseendet

av försvarsväsendets behov av tråd- och radioförbindelser samt

sammanställa och enhetligt bearbeta olika militära myndigheters önskemål

i fråga om förbindelseväsendet. Även med försvarsstabens luftförsvarsavdelning

har samarbete ägt rum i frågor rörande luftförsvarets förbindelseväsen.

De sakkunniga anföra rörande organisationen av de militära ärendenas

handläggning inom telegrafstyrelsen i huvudsak följande.

De frågor, som militäravdelningen under de sista åren särskilt haft att

handlägga, äro omläggning i enlighet med den snabba tekniska utvecklingen

på telegraf-, telefon- och radioområdet av grunderna för telegrafverkets verksamhet

vid krig eller krigsfara, utfärdande av nytt krigstelegrafreglemente

samt de militära instruktionernas anpassande härefter, omorganisation av

censurtjänsten, omläggning av planläggningen av luftförsvarets signaltjänst

samt luftbevaknings-, alarmerings- och i viss mån även luftskyddsccntralernas

organisation, tekniska utförande och anskaffande. Allt eftersom dessa

frågor vunnit sin principiella lösning, har omfattningen av militäravdelningens

löpande arbete successivt ökats. Organisationen, planerna och anläggningarna

måste nämligen ständigt hallas aktuella, örn med dem avsett ändamål

skall uppnås. Särskilt militäravdelningens biträde vid organisationen av

det aktiva och passiva luftförsvaret har i hög grad aktualiserat behovet av

att ge militäravdelningen en fastare och mera utvecklad organisation.

De sakkunniga hålla före, alt det sålunda vitsordade behovet bör kunna

tillgodoses utan att fördenskull skall behöva upprättas en särskild byrå i

telegrafstyrelsen av vanlig organisatorisk art och med en chef inrangerad

bland de styrelsens ledamöter, som med verkschefen konstituera styrelsen.

Verksamheten för det behövliga centrala militära organet i telegrafverket

avser ju arbetsuppgifter, som ligga mera vid sidan av verkets egentliga uppgift

inom landets kommunikationsväsen oell statens affärsdrift. Det synes

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 14;y.

därför de sakkunniga vara för ändamålet tillräckligt, om den nuvarande

militäravdelningen inom trafikbyrån förvandlas till ett från särskild byrå

fristående organ, lämpligen benämnt militärkontoret. Dess föreståndare ■—

en för viss tid kommenderad officer — skall därvid vara direkt underställd

verkschefen samt äga att såsom extra föredragande och adjungerad ledamot

deltaga i styrelsens handläggning av frågor, som beröra försvarsväsendet

och det civila luftskyddet.

De frågor, som handläggas av militäravdelningen, äro numera av den art.

att de i betydlig^ högre grad än tidigare av avdelningens tjänstemän fordra

kännedom om på landets militära och civila försvarsberedskap inverkande

faktorer, förtrogenhet med telegrafverkets verksamhet och personalförhållanden

samt insikt örn de inom militäravdelningen uppgjorda planernas och

föreskrifternas uppbyggnad och inbördes sammanhang. Detta sistnämnda

krav är särskilt viktigt, då sammanfattande föreskrifter •— en ny mobiliseringsinstruktion

för telegrafverket — praktiskt taget saknas och för de närmaste

åren på grund av den utomordentligt snabba utvecklingen särskilt å

luftförsvarets område knappast kan iordningställas nied utsikt att bliva för

någon mera avsevärd lid giltig och användbar. Varken en militär eller en

telegraftjänsteman kan, då han placeras på militäravdelningen, omedelbart

deltaga i det aktiva arbetet utan måste först undergå längre eller kortare

tids praktisk tjänstgöring. Av alldeles särskild vikt måste det också vara.

att avdelningen erhåller en chef, som under längre tid kan leda arbetet.

De sakkunniga vilja därför föreslå, att militärkontoret erhåller en regementsofficer

ur signalregementet såsom chef, vilken kommenderas för en tid

av 3—5 år och dessförinnan skall undergå minst ett års — i stället för såsom

nu endast två månaders ■— förberedande tjänstgöring vid kontoret.

De sakkunniga hava inhämtat, att det ur militära synpunkter och med

hänsyn till militäravdelningens ökade arbetsuppgifter ansetts önskvärt dels

att utöka antalet militära befattningshavare i telegrafstyrelsen från 3 till 4

genom att utöver chefen samt marin- och flygassistenterna tillsätta en särskild

arméassistent, dels ock att giva den diskuterade fastare organisationen

av militäravdelningen i styrelsen en komplettering nied särskilda militärassistenter

vid distrikten.

De sakkunniga hava beaktat vad sålunda blivit anfört beträffande behovet

av militärassistenter i styrelsen och å distrikten men anse likväl ej, att detta

behov under normala tidsförhållanden kan vara så starkt, att plats skall

behöva beredas ifrågavarande militära funktionärer i den ordinarie organisationsplanen

för telegrafverket.

Till militärkontorets handläggning skola höra ärenden rörande telegrafverkets

krigsorganisation, anläggningsarbeten såsom stationsanordningar för

högre militära staber, luftvärns-, luftbevaknings- och luftskyddscentraler,

alarmerings- och manövercentraler samt fjärralarmeringsnätet, reservanläggningar,

förstöring av telegrafverkets anläggningar, sorteringstjänst för telegraftrafiken

och föreskrifter för militär användning av telegrafverkets nät

m. fl. trafikärenden, bevakning och skydd av telegrafverkets anläggningar,

krigsplacering av personal från telegrafverket vid militära staber och förband

samt uppskovs- och övriga värnpliktsärenden, censurtjänsten, upplåtelser av

telegrafverkets anläggningar till militära förband vid övningar och telegrafverkets

medverkan vid militära och luftskyddsövningar samt viss informationsverksamhet,

avseende meddelanden till militära myndigheter angående

sådana förhallanden inom telegrafverket, vilka kunna vara av betydelse för

försvarsväsendet, och till allmänheten angående inskränkning i rätten att begagna

telegraf och telefon vid krig eller krigsfara. Militärkontorets arbete

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148. 43

skall givetvis i olika frågor bedrivas i samverkan med styrelsens berörda byråer.

Det kan anmärkas, att av alla ovan angivna arbetsuppgifter det från början

endast var en, nämligen upplåtelser av telegrafverkets stationer och ledningar

till militära förband vid övningar, som föranledde inrättandet år 1909 av en

militäravdelning i telegrafstyrelsen.

Inom den nuvarande militäravdelningen fördelas ärendena på sådant sätt,

att chefen för avdelningen (militärassistenten) handlägger organisatoriska

ärenden och arméärenden, marinassistenten radio- och vissa censurärenden

samt marina ärenden, flygassistenten, luftförsvarsärenden och ärenden rörande

flygvapnet samt den t. f. sekreteraren personalärenden, vissa censurärenden

och vissa speciella ärenden i fråga om telegraf- och telefontrafiken,

varjämte han såsom telegraftjänsteman givetvis tages i anspråk i fall av behov

vid behandlingen av en hel del av de frågor, som enligt ovan handläggas

av de militära tjänstemännen.

Även efter anordnandet av militäravdelningen såsom ett självständigt

tjänsteställe bör den nuvarande personaluppsättningen och ärendesfördelningen

kunna bibehållas.

Militärkontorets personal skall enligt de sakkunnigas förslag utgöras av

en chef, regementsofficer ur signalregementet med en kommenderingstid av

3—5 år och med en förberedande tjänstgöring vid militärkontoret under minst

ett år, en marinassistent, kompaniofficer ur marinen med tjänsteställning inom

telegrafverket såsom för tjänsteman i 24 lönegraden och med en kommenderingstid

av 3—5 år, en flygassistent, kompaniofficer ur armén, marinen eller

— företrädesvis — flygvapnet, i övrigt lika med marinassistenten, samt en

notarie på verkets stat (A 21), vilken lämpligen under extra ordinära förhållanden

bör erhålla förordnande såsom sekreterare i 24 lönegraden.

Beträffande avlöningar och ersättningar till de militära tjänstemännen å

det föreslagna militärkontoret lia de sakkunniga utgått från att i huvudsak

samma grunder skola tillämpas som för järnvägsstyrelsens och vattenfallsstyrelsens

militära befattningshavare. Enligt kungl, brev till järnvägsstyrelsen

den 16 augusti 1918 bemyndigades styrelsen att till den officer, vilken

beordrats att tjänstgöra såsom byråchef å militärbyrån, av trafikmedel utbetala

ett årligt arvode till sådant belopp, att detsamma jämte den avlöning,

som tillkomme ifrågavarande officer på grund av hans militära beställning,

uppginge till begynnelseavlöning för byråchef vid järnvägsstyrelsen med avdrag

av ett belopp, som motsvarade den avgift, sådan byråchef hade alt erlägga

för egen pensionering. Beträffande militärassistenter vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk har genom kungl, brev den 4 juni 1937 respektive

den 24 november 1939 bland annai bestämts, att vederbörande ämbetsverk

skall utbetala ett särskilt årligt arvode, som för förste militärassistent hos

järnvägsstyrelsen uppgår till 1,500 kronor, för andre militärassistent hos järnvägsstyrelsen

till 1,320 kronor, för övriga militärassistenter vid .statens järnvägar

till 900 kronor, för militärassistent vid vattenfallsstyrelsen till 1,200

kronor och för biträdande militärassistent till 900 kronor. I brevet till vattenfallsstyrelsen

finnas därjämte bestämmelser intagna rörande utbetalande

av särskild tilläggsersättning till militärassistent, som med pension avgått

från beställning å aktiv stat.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

För chefen för militärkontoret lia de sakkunniga beräknat samma avlöningsbestämmelser,

som för närvarande tillämpas för militärbyråchefen i

järnvägsstyrelsen, under det att för övriga till tjänsten vid militär kon tor et

kommenderade i likhet med vad som gäller för biträdande assistent vid statens

vattenfallsverk föreslagits ett årligt arvode av 900 kronor.

I sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag anför telegrafstyrelsen i huvudsak

följande.

Telegrafstyrelsen måste för sin del framhålla, att det nuvarande antalet

militära funktionärer i telegrafstyrelsen, i vilket antal de sakkunniga icke

föreslagit någon förändring, redan under normala förhållanden är otillräckligt.

Chefen för den militära avdelningen i styrelsen har nämligen utöver

ledningen av avdelningens arbete även måst belastas med ett detaljerat

beredningsarbete i olika ärenden, vilket medfört betydande svårigheter.

Såväl med hänsyn härtill som i allmänhet till signaltjänstens allt

större betydelse under krigsförhållanden håller styrelsen före, att kravet på

personalförstärkning är befogat. Eftersom de ärenden, som skulle komma att

handläggas av en ytterligare avdelningschef å militärkontoret, äro av sådan

art, att deras handläggning fordrar militära insikter, bör utökningen göras

på sådant sätt, att även en arméassistent tillsättes vid kontoret.

Vad beträffar frågan örn militärassistenter vid distrikten anser sig telegrafstyrelsen

icke lia anledning framlägga något förslag. Örn det senare

skulle visa sig erforderligt att tillsätta sådana assistenter, torde Kungl. Maj:t

kunna taga upp denna fråga oberoende av här föreliggande organisationsförslag.

Telegrafstyrelsen vill vidare framhålla, att den av de sakkunniga föreslagna

särskilda ersättningen av telegrafverkets medel till militärkontorets

chef grundar sig på de numera föråldrade bestämmelser, som år 1918

utfärdades för byråchefen vid militärbyrån i järnvägsstyrelsen. Enär principerna

för dessa bestämmelser äro främmande för nu gällande moderna

avlöningsförfattningar, anser telegrafstyrelsen det icke lämpligt, att dessa

principer läggas till grund för bestämmandet av den ifrågavarande ersättningen,

utan vill styrelsen föreslå, att ersättningen utformas i anslutning

till civila avlöningsreglementets bestämmelser rörande vikariatsersättning till

tjänsteman, som förordnas att såsom vikarie uppehålla befattning i högre

lönegrad än den egna. Lönen till major enligt militära avlöningsreglementet

motsvarar ungefärligen lönen till tjänsteman i 26 lönegraden enligt civila

avlöningsreglementet. Vid förordnande såsom byråchef i 30 lönegraden erhåller

tjänsteman i sistnämnda lönegrad en vikariatsersättning av 2 kronor

55 öre per dag, vilket för 365 dagar motsvarar ett belopp av 930 kronor

75 öre. Med utgångspunkt härifrån vill styrelsen föreslå, att den särskilda

ersättning, som av telegrafverkets medel skall utgå till chefen för militärkontoret,

fastställes till ett årligt arvode av 900 kronor, d. v. s. samma

arvode, som av de sakkunniga föreslagits för övriga till tjänst vid militärkontoret

kommenderade officerare.

I en vid telegrafstyrelsens utlåtande fogad reservation har chefen för telegrafstyrelsens

militärbyrå, majoren Sundberg, såsom sin mening uttalat, att

frågan örn tillsättandet av militärassistenter vid distrikten snarast möjligt

borde tagas upp till behandling, då behovet av sådana assistenter vore mycket

stort, samt att för den äldste telegraftjänstemannen å militärkontoret

borde inrättas en befattning såsom förste kontrollör i lönegraden A 22.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

45

Cliefen för försvarsstaben har i princip icke haft något att erinra emot de

sakkunnigas förslag. Beträffande vissa detaljer anför chefen för försvarsstaben

följande.

Den av de sakkunniga föreslagna benämningen militärkontoret kan godtagas.

Dock kan ifrågasättas, huruvida icke benämningen försvarskontoret

skulle stå i bättre överensstämmelse med de arbetsuppgifter, som komma att

påvila organet ifråga.

Förslaget att militärkontoret såsom chef erhåller en regementsofficer ur

signalregementet biträdes. Däremot anser jag icke lämpligt, att denne chef,

såsom av de sakkunniga föreslagits, samtidigt tjänstgör såsom detaljchef

för militärkontorets armédetalj. Därmed skulle följa, att han skulle så

belastas med detaljberedningsarbete, att hans möjligheter att tillfredsställande

leda verksamheten i stort bleve ytterligt försvårad. Därtill kommer,

att armédetaljen inom kontoret ovedersägligen kommer att vara den detalj,

som har att behandla det största antalet ärenden. På grund härav anser

jag det nödvändigt, att en särskild arméassistent tillsättes vid kontoret. Dennes

tjänstgöringsförhållanden böra i övrigt motsvara de av de sakkunniga

för marinassistenten föreslagna.

De sakkunniga föreslå, att den nytillträdande chefen för militärkontoret

före den egentliga kommenderingstidens början skulle tjänstgöra vid kontoret

under minst ett år. Med hänsyn till konsekvenserna ur personalsynpunkt

kan jag icke biträda detta förslag. Införes den av mig föreslagna arméassistenten,

skapas redan genom denna åtgärd sådana garantier för kontinuitet

rörande behandlingen av flertalet ärenden, att avlämningstiden utan

olägenhet kan minskas avsevärt. Därtill kommer möjligheten att såsom

chef för kontoret beordra officer, som tidigare varit arméassistent. Härigenom

bör avlämningstiden i vissa fall kunna inskränkas högst väsentligt.

På grund härav synes avlänmingstidens längd icke böra bestämmas i förväg

utan rättas efter omständigheterna i varje särskilt fall.

Rörande flygassistenten kan jag icke biträda de sakkunnigas förslag, att

han skall utgå ur armén, marinen eller —- företrädesvis — flygvapnet, utan

bör han utgå ur flygvapnet. Örn till följd av särskilda skäl (personalbrist

eller dylikt) sådan officer vid viss tid icke kan avses för ifrågavarande kommendering,

bör detta — såsom för närvarande är fallet vid militäravdelningen

—- regleras genom tillfälligt frångående av principen.

Beträffande assistenternas kommenderingstid hava de sakkunniga föreslagit

3—5 år. .Tåg anser denna tid vara för lång. Den verkar hindrande för

kompaniofficerarnas allmänna utbildning och tjänstgöring i övrigt vid respektive

försvarsgrenar. En tidsrymd av omkring 3 år synes mig lämpligare

i detta fall.

Det i de sakkunnigas betänkande omnämnda men ej biträdda förslaget att

tillsätta militärassistenter å distrikten synes värt att beaktas. I motsats till

de sakkunniga anser jag, att just planläggningsarbetet under normala förhållanden

är av sådan vikt, att militär sakkunskap ständigt bör finnas tillgänglig

vid distrikten, vilket lämpligen skulle kunna ske genom alt en befattning

såsom assistent — här benämnd försvarsassistent — inrymmes i varje

distrikts organisation. Personalläget inom krigsmakten medger för närvarande

icke — och sannolikt ej heller inom den närmaste framtiden — att

särskilda officerare avses för detta ändamål. Det synes däremot möjligt, att

efterhand tillgodose behovet genom att förena uppdraget såsom försvarsassistent

vid distrikt av telegrafverket med annan tjänst inom försvarsväsendet,

i första hand såsom signalofficer vid arméfördelningsstab eller förbindelseofficer

vid marindistriktsstab. Slutgiltigt förslag i detta hänseende kan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majda proposition nr 148.

dock icke avgivas, förrän utredningen om försvarets framtida organisation

skridit ytterligare framåt.

Allmänna lönenämnclen har allenast yttrat sig beträffande ersättningen till

militärkontorets chef samt därvid icke haft något att erinra mot telegrafstyrelsens

härutinnan framförda förslag.

Départements- De sakkunnigas förslag innebär, att den till nuvarande trafikbyrån hörande

chefen. militäravdelningen skall förvandlas till ett fristående organ, benämnt militärkontoret.

Personalen å militärkontoret skall enligt de sakkunniga utgöras av

en chef, en marin- och en flygassistent samt en notarie, den sistnämnde under

extra ordinära förhållanden förordnad till sekreterare i 24 lönegraden.

Av såväl telegrafstyrelsen som chefen för försvarsstaben har yrkande framställts

om utökning av antalet assistentbefattningar med en arméassistent.

Att militärkontorets chef vid krig eller krigsfara skulle vid sidan örn chefskapet

för kontoret, vilket under dylika förhållanden förändras till särskild

byrå, betungas med handläggningen av ärenden, tillhörande armédetaljen,

synes mig uteslutet. De sakkunniga ha ej heller åsyftat en sådan anordning.

I deras uppdrag har endast ingått att framlägga förslag till en för ordinära

förhållanden avsedd organisation. Därvid ha de sakkunniga funnit, att det

enligt deras mening låter sig väl göra alt å militärkontorets chef lägga till

armédetaljen hörande ärenden.

För egen del måste jag finna de sakkunnigas förslag godtagbart. Jag förordar

därför, att militärkontoret gives den av de sakkunniga föreslagna organisationen.

Ett bifall härtill utesluter självfallet icke möjligheten av att vid

krig eller krigsfara befria militärkontorets chef från de till armédetaljen hörande

ärendena.

I likhet med de sakkunniga och telegrafstyrelsen anser jag mig icke böra

tillstyrka, att militärassistenter vid distrikten inrymmas inom den för normala

förhållanden avsedda organisationen. Såsom telegrafstyrelsen framhållit, torde

denna fråga, örn förhållandena skulle så påkalla, kunna upptagas till

prövning utan samband med organisationsförslaget såsom sådant.

De av chefen för försvarsstaben berörda spörsmålen örn kommenderingstidens

längd m. m. böra lämpligen komma under bedömande vid utarbetandet

av ny instruktion för telegrafstyrelsen. Jag vill i detta sammanhang endast

uttala, att benämningen militärkontoret, såsom bättre överensstämmande

med den vid övriga affärsverk brukade terminologien, enligt min mening

är att föredraga framför den av chefen för försvarsstaben ifrågasatta

benämningen försvarskontoret.

Vad slutligen angår ersättningen till personalen å militärkontoret tillstyrker

jag telegrafstyrelsens av lönenämnden biträdda förslag, enligt vilket ersättningen

av telegrafmedel till militärkontorets chef bestämmes till samma

belopp som de sakkunniga föreslagit för assistenterna, d. v. s. 900 kronor för

år. Däremot anser jag mig icke böra förorda ändring av den av de sakkunniga

föreslagna löneställningen för den för militärkontoret avsedda civila befattningen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 14S.

47

Radiobyrån. De byråer enligt de sakkunnigas förslag, som återstå att

behandla, nämligen radiobyrån, förrådsbyrån och verkstadsbyrån skilja sig

fran förut avhandlade byråer därigenom, att respektive chefer för byråerna

förutom det egentliga chefskapet för byråerna även äga direkt förvaltningsoch

befälsuppgift utanför styrelsen.

Vid sin behandling av radiobyrån lia de sakkunniga meddelat vissa uppgifter

rörande radioväsendets utveckling. Jag hänvisar i avseende härå till

betänkandet (sid. 90 och 91).

Ä radiobyrån såsom styrelseorgan skall enligt de sakkunnigas förslag handläggas

ärenden rörande organisation och förvaltning av radioverksamhetens

olika grenar, planläggning och konstruktion av radiostationer, tekniska undersökningar

beträffande radiotelegraf och radiotelefon, planläggning och

bebyggande av radiostationsfastigheter, upphandling, kontroll och leveransbesiktning

av stationsutrustningar för radiostationer, personalinstruktioner

och tjänsteföreskrifter rörande radiostationernas drift, allmänna bestämmelser

för trafiken å kust-, pejk, mark- och far tygsradiostationer, rundradiorörelsen

i vad densamma ankommer på telegrafverket och telegrafverkets

samarbete med aktiebolaget Radiotjänst, vidare antagning, befordran och

placering av radioavdelningens personal i den mån dessa frågor ej avgöras

av byråns chef såsom föreståndare för radioavdelningen, beredning av personal-

och driftkostnadsstater för radioavdelningen, radiopersonalens utbildning,

uthyrning av radiostationer till handelsfartyg m. fl. (fartygsradioabonnemang),

koncessioner för radiostationer (ombord å fartyg och luftfartyg

samt amatörsändarstationer) samt internationella radioärenden.

Vidare skall chefen för radiobyrån enligt de sakkunnigas förslag liksom

redan nu samtidigt vara chef för telegrafverkets radioavdelning och skall såsom

sådan ombesörja den löpande förvaltningen å radioavdelningen, handleda

och övervaka utförandet av arbetet inom densamma samt utöva ekonomisk

kontroll över hushållningen med personal och materiel vid radioavdelningens

drift. Han skall utöva det direkta befälet över avdelningens personal

samt äga antaga, befordra och placera avdelningens personal inom 14 eller

lägre lönegrader, vad ordinarie personal beträffar dock inom ramen för

fastställd stat.

Vad beträffar t jämte- och löneställning för radiobyråns och samtidigt

radioavdelningens chef anse de sakkunniga, att han i betraktande av den

sammansatta arbets- och förvaltningsuppgiftens starka tekniska betoning

bör benämnas överingenjör och såsom sådan vara en tjänsteman, som på

förslag av verkets chef tillsättes på förordnande för viss tid. Man torde emellertid

böra utgå ifrån, att av honom personligen ej skall krävas för radioväsendets

behärskande nödiga teoretiska och radiotekniska kvalifikationer i

tullt mått utan att han därvidlag måste tillgodoses med speciellt kvalificerade

hjälpkraller. Det torde alltså vara kvalifikationen för den administrativa

uppgiften, som i regel blir den bestämmande faktorn vid personvalet.

Da samtidigt den sålunda mera administrativt betonade förvaltningsuppgiften

avser ett verkets förvaltningsområde av förhållandevis mindre omfatt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

liing, anse de sakkunniga, att tjänsten liksom motsvarande tjänst vid andra

tekniska byrån bör placeras i lönegraden C 8 (16,000 kronor).

För ärendenas handläggning bör på radiobyrån finnas en förvaltningsavdelning,

en fartygsstalionsavdelning, en landstationsavdelning, en rundradioavdelning

samt en radiolicensavdelning.

En för närvarande å radiobyrån befintlig särskild avdelning för bokförings-

och kassaärenden torde bliva obehövlig, örn såsom de sakkunniga lia

förutsatt, verkets hela räkenskaps- och kassaväsen samt bokföring centraliseras

och mekaniseras. Vad som återstår att handlägga i förevarande avseende

lär under radiobyråns chef kunna handläggas å byråns förvaltningsavdelning.

Den redovisnings- och kassakontroll, som är erforderlig inom radioavdelningen,

synes i den mån densamma ej kan förläggas till ekonomibyråns

revisions- och kassakontrollavdelning, kunna utföras av tjänsteman

vid förvaltningsavdelningen.

Såsom de sakkunniga i det föregående ha föreslagit, skall den avdelning

för handläggning av ärenden rörande telegrafstationsinredningar, som för

närvarande blivit förlagd till radiobyrån, överflyttas till tekniska byrån.

Med ovannämnda tvenne undantag överensstämmer den av de sakkunniga

föreslagna avdelningsindelningen med den nu befintliga.

Förvaltningsavdelningen med en sekreterare (A 24) till föreståndare och

under honom en kameral tjänsteman, kontrollör (A 20), skall handlägga allmänna

förvaltnings-, kansli- och personalärenden m. m.

Fartggsstationsavdelningen med en byrådirektör (A 28) såsom t öreståndare

skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning (mera omfattande

anläggningsarbeten dock i samverkan med den följande rundradioavdelningen),

drift och underhåll av kust-, pejk, mark- och fartygsradiostationer,

radiotrafiken vid förenämnda stationer, fartygsradioabonnemang, tekniska

undersökningar rörande radiotelegraf och radiotelefon för fartyg m. m.

Landstationsavdelningen med en byrådirektör (A 28) såsom föreståndare

skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning, drift och underhåll

av de fasta radiostationerna jämte därmed sammanhängande tekniska

frågor och undersökningar, radiostörningsfrågor m. m. Såsom föreståndarens

närmaste arbetsbiträden böra liksom nu beräknas två ingenjörer i 26

lönegraden, vilka dock, eftersom de tjänstgöra i styrelsen, böra benämnas

byråingenjörer i stället för linjeingenjörer.

Rundradioavdelningen med en förste byråingenjör (A 27) såsom föreståndare

skall handlägga ärenden rörande planläggning, anläggning, drift och

underhåll av rundradiostationerna (inberäknat viss teknisk tillsyn av privata

sådana stationer) och trådradionätet jämte därmed sammanhängande tekniska

frågor och undersökningar, mera omfattande anläggningsarbeten

för kuststationer samt de tekniska anordningarna för upptagning av radioprogram.

Såsom föreståndarens närmaste arbetsbiträden böra liksom för

närvarande är fallet beräknas tre byråingenjörer (A 26).

Radiolicensavdelningen med en kontrollör (A 20) såsom föreståndare skall

handlägga ärenden rörande radiolicensrörelsen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

49

Antalet befattningar d radiobyrån skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag

utgöra 1 överingenjör i C 8 (nu A 30) ävensom å förvaltningsavdelningen

1 sekreterare i A 24 (nu A 24) och 1 kontrollör i A 20 (nu A 20), å fartygsstationsavdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu A 28), å landstationsavdelningen

1 byrådirektör i A 28 (nu A 28) och 2 byråingenjörer i A 26 (nu A 26), å

rundradioavdelningen 1 förste byråingenjör i A 27 (nu A 27) och 3 byråingenjörer

i A 26 (nu A 26) samt å radiolicensavdelningen 1 kontrollör i A 20

(nu A 20).

Telegrafstyrelsen anför i anledning av de sakkunnigas förslag, att den

utomordentligt starka utveckling, som rundradioväsendet undergått, och de

därav följande omfattande planläggnings- och nyanläggningsarbetena givit

rundradioavdelningen arbetsuppgifter av samma betydelse och omfång som

fartygsstations- och landstationsavdelningarnas. Härtill kommer, att rundradioavdelningen

nu bär att taga hand om den förestående utbyggnaden av

anläggningar för fiögfrekvent distribution av rundradioprogrammen över

telefonledningar till abonnenterna. Styrelsen finner det därför vara nödvändigt,

att föreståndaren för denna avdelning gives samma ställning som fartygstations-

och landstationsavdelningarnas föreståndare. Befattningen bör

därför höjas från förste byråingenjör till byrådirektör.

Telegrafstyrelsens ingenjörsförening har uttalat sig rörande löneställningen

för radiobyråns chef samt därvid föreslagit, att befattningen placeras i

lönegraden C 10 (18,000 kronor).

Allmänna lönenämnden har, i avvaktan på att frågan om differentiering

av byråchefernas vid affärsverken löneställning upptages till slutlig omprövning,

föreslagit, att befattningen såsom chef för radiobyrån bibehålies vid

lönegradsplaceringen i A 30.

I sitt vid lönenämndens utlåtande fogade särskilda yttrande har lönenämndens

ordförande uttalat, att det kunde ifrågasättas att omedelbart ändra

byråchefstjänsten å radiobyrån till förordnandetjänst, dock ej i högre lönegrad

än C 7 (15,000 kronor).

Mot den av de sakkunniga föreslagna organisationen av radiobyrån ha

några erinringar ej anförts under ärendets remissbehandling. Då ej heller

jag har något att däremot erinra, föreslår jag, att byrån organiseras i enlighet

med vad de sakkunniga föreslagit.

Under de bägge senaste årtiondena har utvecklingen å radioväsendets område

varit synnerligen snabb. De arbetsuppgifter, som vid radiobyråns inrättande

år 1916 åvilade byråns chef, ha sedan dess avsevärt förändrats såväl

kvalitativt som kvantitativt. Vid sådant förhållande torde delade meningar

knappast kunna råda därom, att den nuvarande löneställningen för

byråchefen å radiobyrån icke svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning.

De sakkunniga lia därför föreslagit, all befattningen förändras till en

förordnandetjänst i lönegraden G 8 (16,000 kronor). Häremot har lönenämndens

majoritet, utan att bestrida byråchefsbefattningens förändrade karak -

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 148. 4

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

tär, i så måtto anmält avvikande mening, att lönenämnden ansett, att befattningen

i avvaktan å resultatet av pågående utredning rörande byråchefstjänsternas

differentiering bör bibehållas i lönegraden A 30.

För egen del finner jag i likhet med lönenämndens ordförande, att det

med fog kan ifrågasättas att redan nu förvandla ifrågavarande byråchefsbefattning

till förordnandetjänst. Jag anser mig dock för närvarande icke

böra ifrågasätta högre lönegradsplacering än den av lönenämndens ordförande

angivna, d. v. s. lönegraden G 7 (15,000 kronor), lag vill tillägga, att denna

löneställning såsom svarande mot det av tjänsteförteckningssakkunniga för

affärsverken för byråchefsbefattningar i vedertagen bemärkelse föreslagna

högsta löneläget icke kan vara ägnad att föregripa pågående utredning rörande

byråchefsbefattningamas differentiering.

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit rörande löneställningen för de till

radiobyrån hörande befattningshavarna anser jag mig böra tillstyrka. Härav

följer att jag icke biträder telegrafstyrelsens förslag om uppflyttning av föreståndaren

för rundradioavdelningen från förste byråingenjör i lönegraden

A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å radiobyrån i 21 och

högre lönegrader utgör alltså 1 överingenjör (G 7), 2 byrådirektörer (A 28),

1 förste byråingenjör (A 27), 5 byråingenjörer (A 26) och 1 sekreterare

(A 24).

Förrådsbyrån, Vid behandlingen av förrådsbyråns organisation ha de sakkunniga

redogjort för den nuvarande organisationen av förrådsväsendet vid

telegrafverket samt för utvecklingen av förrådsrörelsen. Jag tillåter mig att

härutinnan hänvisa till betänkandet (sid. 94—98).

Storleken av det belopp, som är bundet i telegrafverkets förråd, klarlägger

enligt de sakkunnigas mening vikten av en målmedveten förrådshushållning

och behovet av ett starkt och ändamålsenligt organ för ledning, överblickande

och kontroll av förrådshushållningen.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör detta behov kunna tillgodoses genom

utbyggnad och renodling av den nuvarande organisationen och redan

nu praktiserade metoder vid ledningen och skötseln av telegrafverkets upphandlings-

och förrådsväsen. Grundläggande för organisationen bör därvid

vara, att den tjänsteman, som skall vara chef för styrelsens förrådsbyrå

och såsom sådan ledamot av styrelsen, samtidigt dels skall hava det direkta

chefskapet över verkets förrådsavdelning, dels skall — med och inför verkschefen

— hava ansvaret för upphandlings- och förrådsväsendets skötsel och

ekonomi såsom en särskild affärsgren vid verket.

För närvarande sorterar endast huvudförrådet direkt under styrelsens förrådsbyrå.

De sakkunniga vilja för sin del föreslå, att även distriktsförråden

utbrytas från distriktsorganisationen och med sina föreståndare och personal

såsom huvudförråd ställas under chefskap av den centrala förrådsmvndigheten

i telegrafstyrelsen. Förrådsbyrån kommer alltså att organisatoriskt

sett framträda även såsom dessa förråds chefskontor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

51

Vad beträffar övriga förråd å distrikten skola sektions- och linjemästarförråd

fortfarande skötas av vederbörande linjesektionsföreståndare, varvid

dock är att märka, att i dessa förråd befintlig materiel såsom ännu ej utrekvirerad

för speciella arbeten alltjämt tillhör förrådsavdelningen. Även

dessa förråd skola givetvis stå under inspektionsuppsikt och rörelsekontroll

av den centrala förrådsmyndigheten. De mindre förråden — stations- och

linjeförmansförråd — tillhöra däremot ej direkt förrådsförvaltningen, vilket

ej heller skall vara fallet med de specialförråd, som finnas vid kabelkontoret,

transmissionsavdelningen och radioavdelningen (radiodistriktet). Viss

inspektionsuppsikt och rörelsekontroll från den centrala förrådsmyndighetens

sida kvarbliver dock även för dessa förråd. Vid verkstaden i Nynäshamn

befintliga förråd skola tillhöra verkstaden såsom den slutna affär den i och

för sig är samt skola sortera under verkstadsdirektören, men upphandling

för verkstadsförråden av sådana effekter, som även komma till användning

vid den övriga driften, bör i görligaste mån handhavas av förrådsbyrån.

Till huvudförråden direkt anknuten mindre verkstadsrörelse i form av

smedjor o. dyl. bör tillhöra förrådsavdelningen.

Fördelarna med den av de sakkunniga föreslagna förändrade förrådsorganisationen

kunna enligt de sakkunniga summeras på följande sätt.

Chefen för förrådsbyrån kommer genom den ändrade organisationen att

bli i tillfälle att i jämnbredd med sitt föreståndarskap för förrådsbyrån och

ledamotskap av styrelsen utöva löpande direkt befäl över de viktigaste förrådens

tjänsteställen och personal samt kan utan onödig och tyngande omgång

leda och kontrollera de lokala förrådschefernas arbete och därigenom

hela förrådsväsendets förvaltning och skötsel. Möjlighet öppnas härigenom

att på ett gott sätt sammanhålla och leda förrådsverksamheten samt ansvara

för dess hushållning. Av stor betydelse för förrådshushållningen är därvid,

att man kan lättare genomföra ett gemensamt utnyttjande av förrådslagren

samt erhålla en från såväl kapitalinvesterings- som driftssynpunkt

betydelsefull begränsning av lagerhållningen, samtidigt som kontroll kan utövas

över att lagerhållningen icke belastas med icke kuranta effekter.

Med distriktsförrådens inlemmande i huvudförrådsorganisationen tillgodoses

ock önskemålet att befria distriktsledningarna och deras chefer från en

dem nu åvilande, drifts- och anläggningstjänsten mera främmande och för

dem icke nödvändig arbetsuppgift avseende handhavandet av en förrådsrörelse

av icke obetydlig omfattning. Distrikten och till dem hörande tjänsteställen

ställas principiellt blott såsom beställare och köpare hos den fristående

centralt ledda förrådsaffären.

Något lokalt samband mellan distriktsledningarna och de till huvudförråd

förvandlade dislriktsförråden blir icke heller längre av nöden utan möjlighet

öppnas att bestämma antalet huvudförråd och deras förläggning uteslutande

med utgångspunkt från vad sorn med hänsyn till distributionskostnader

o. dyl. visar sig vara mest ändamålsenligt. Efter vad de sakkunniga

lia sig bekant Ilar också inom telegrafstyrelsen redan diskuterats att minska

antalet distrikts (huvud) förråd, vilket i sak alltså innebär, att ett sådant

förråd skall kunna betjäna flera distrikt eller delar därav.

Vad därefter angår avskiljandet av förrådsrörelsen såsom en särskild affärsgren

vid telegrafverket framhålla de sakkunniga, att förrådsrörelsen i

likhet med verkstadsrörelsen är att betrakta såsom en hjälpverksamhet vid

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

verkets egentliga uppgift att ombesörja telefon-, telegraf- och radiotrafiken.

Det finnes därför fog att avskilja förrådsrörelsen som en verksamhetsgren

för sig på samma sätt som för länge sedan skett med telgrafverkets verkstadsrörelse.

För en dylik åtgärd talar för övrigt i än högre grad än beträffande

verkstadsrörelsen den väsentligt större ekonomiska omslutning,

som förrådsrörelsen äger, och de i naturlig relation härtill stående kraven

på effektivitet i dess inre hushållning och beredskapsdispositioner för verkets

behov i övrigt.

Förrådsavdelningen är näst driftsavdelningen, som jämte radioavdelningen

omfattar telegrafverkets egentliga affärsverksamhet, den största av verkets

från varandra särskiljbara affärsgrenar. Det i förråden bundna kapitalet

respektive årsomslutningen utgöra cirka 30 miljoner kronor respektive 50 å

60 miljoner kronor, vilka tal kunna jämföras med den sedan länge från den

egentliga driften avskilda verkstadsrörelsens motsvarande tal, som i båda

fallen röra sig omkring 10 miljoner kronor. Den rätta förvaltningen av det

sålunda för verkets ekonomi så synnerligen viktiga förråds- och upphandlingsväsendet

samt den rätta vården av dess mycket stora materiella värden

synes bjuda, att även förrådsväsendet för bättre överblickbarhet av dess

ekonomi samt effektivisering av förrådshushållningen avdelas såsom en affärsgren

för sig i likhet med vad som av analoga skäl skett beträffande verkstadsväsendet.

Med nuvarande ordning komma löpande förrådskostnader, årligen omkring

1.5 miljoner kronor, ej till applikation på berörda, av förrådsväsendet

som hjälporgan betjänade drifts-, underhålls-, förändrings- och nyanläggningsarbeten

utan redovisas i stället bland verkets allmänna förvaltningskostnader.

Även detta talar i sin mån för ett friställande av förrådsväsendet

såsom särskild affärsgren.

De sakkunniga framhålla slutligen, att de funnit det vara önskvärt att

åt särskilda utredningsmän uppdraga att närmare undersöka och belysa, i

vad mån ett friställande av förrådsväsendet vid telegrafverket såsom en

särskild affärsgren kunde vara ändamålsenligt eller icke samt, om det förra

kunde synas vara fallet, huru en särskild organisation för förrådsavdelningen

skulle inverka bland annat på den organisatoriska utrustningen av berörda

tjänsteställen. Ifrågavarande undersökning bär utförts av två tjänstemän

vid telegrafstyrelsens förrådsbyrå samt en tjänsteman vid järnvägsstyrelsens

förrådsbyrå. Den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av

förrådsväsendet har enhälligt förordats av de sålunda tillkallade utredningsmännen.

Förrådsbyrån såsom styrelseorgan skall handlägga ärenden, avseende organisation

och förvaltning av förrådsrörelsen, allmänna föreskrifter rörande

förrådstjänsten, bestämmelser rörande förrådseffekternas bokföring och

redovisning, prissättning för verkets konsumtion av förrådseffekter samt reglering

av dessas bokförda värden, inspektion av förrådstjänsten och löpande

ekonomisk kontroll över hushållningen inom förrådsrörelsen, upphandling

och underhåll av för telegrafverkets drift och anläggningar erforderliga ef
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kuno!. Maj:ts proposition nr 148.

53

fekter och förbrukningsartiklar i den mån sådan upphandling ej blivit särskilt

uppdragen åt annan byrå eller avdelningsförvaltning, försäljning av

materiel, vården av förrådsmaterielen och dess fördelning å olika förrådsplatser,

inventering och uppsikt över förrådsmaterielen vid huvudförråden

samt vid driftsavdelningen. Till förrådsbyråns handläggning skall vidare

höra antagning, befordran och placering av förrådsavdelningens personal i

vad avgörande härutinnan ej ankommer på chefen för byrån i egenskap av

chef för förrådsavdelningen, beredning av driftkostnadsstat och personalstat

för förrådsavdelningen, anskaffning, anordnande och underhåll av förrådslokaler

(markanskaffning och uppförande av nya byggnader i samverkan

med andra tekniska byrån) samt ärenden rörande rikstelefonkatalogens

framställning.

Chefen för förrådsbyrån skall samtidigt vara chef för verkets förrådsavdelning

och skall såsom sådan ombesörja den löpande förvaltningen av huvudförråden,

leda och övervaka arbetet inom desamma samt utöva den ekonomiska

kontrollen över hushållningen med personal och materiel vid förrådsavdelningen

och i sammanhang härmed äga generell inspektionsskyldighet

beträffande verkets olika förråd. Han skall utöva befälet över avdelningens

personal samt äga antaga, befordra och placera denna personal inom

14 eller lägre lönegrader, vad ordinarie personal beträffar dock inom ramen

för fastställd stat.

Vad beträffar tjänste- och löneställningen för chefen för förrådsbyrån och

förrådsavdelningen anse de sakkunniga, att han i betraktande av den sammansatta

arbetsuppgiften samt med hänsyn till det såväl tekniskt som kommersiellt

krävande arbetet bör vara en tjänsteman, som på förslag av verkschefen

tillsättes på förordnande för viss tid och som därvid under den i andra

statens affärsverk vedertagna benämningen förrådsdirektör placeras i lönegrad

C 8 (16,000 kronor).

För ärendenas handläggning skall förrådsbyrån vara uppdelad på en förvaltningsavdelning,

en inköpsavdelning för linje-, verktygs- och kontorsmateriel,

en inköpsavdelning för blanketter och skrivmateriel samt en teknisk

avdelning.

Förvaltningsavdelningen, vartill fogas det nödiga allmänna kansliet, skall

handha bokförings-, redovisnings- och kontroll- m. fl. ärenden med en förrådskamrar

(A 24) såsom föreståndare samt en notarie (A 21) såsom allmän

hjälpkraft.

Inköpsavdelningen för linje-, verktygs- och kontorsmatericl med en sekreterare

(A 24) såsom föreståndare och en notarie (A 21) såsom hjälpkraft

skall handlägga ärenden rörande upphandling av ifrågavarande effekter.

Inköpsavdelningen för blanketter och skrivmateriel med en notarie (A 21)

såsom föreståndare skall handlägga ärenden rörande upphandling av ifrågavarande

effekter samt ärenden rörande rikstelefonkatalogens redaktionella

beredning i vad på förrådsbyrån beror samt dess tekniska framställning. Till

denna avdelning skall vara ansluten telegrafstyrelsens duplicerings (tryckeri)- avdelning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Den tekniska avdelningen under en förste byråingenjör (A 27) skall handlägga

ärenden rörande inköp och underhåll av motorfordon, inköp och impregnering

av telefonstolpar, inköp av viss specialhetonad materiel, som fordrar

teknisk kompetens, samt förrådslokaler. Till avdelningen hör även leveransprovning

och besiktning i den mån sådan ej sker genom försorg av den

till första tekniska byrån anslutna provningsanstalten.

Antalet befattningar ä förrådsbgrån skulle alltså enligt de sakkunnigas

förslag utgöra 1 förrådsdirektör i C 8 (nu A 30) ävensom å förvaltningsavdelningen

1 förrådskamrer i A 24 (nu A 24) och 1 notarie i A 21 (nu t. f.

A 24), å inköpsavdelningen för linjemateriel m. m. 1 sekreterare i A 24

(nu A 24) och 1 notarie i A 21 (nu A 21), å inköpsavdelningen för blanketter

m. m. 1 notarie i A 21 (nu A 21) samt å tekniska avdelningen 1 förste

byråingenjör i A 27 (nu A 27).

I sitt utlåtande i anledning av de sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen

anfört följande.

De sakkunnigas förslag beträffande förrådsbyrån innebär, att antalet avdelningar

å byrån skall minskas från fem till fyra genom slopande av den

nuvarande kansliavdelningen och fördelning av dess göromål på byråns

förvaltnings- och inköpsavdelningar. Förslaget synes icke ägnat att medföra

några fördelar ur arbetssynpunkt. I praktiken har det redan med nuvarande

omfattning av förrådsbyråns verksamhet visat sig ändamålsenligt att ha

vissa ärenden av mera allmän karaktär, som antingen ej alls eller blott delvis

tillhöra de övriga avdelningarnas specialområden, koncentrerade till en

särskild avdelning, för korthetens skull benämnd kansliavdelningen. Enligt

de sakkunnigas förslag är hela förrådsväsendet avsett att utbrytas och organiseras

som en särskild affärsgren av verket under förrådsbyråns förvaltning

och skötsel. Att detta kommer att medföra en ökning i arbetsuppgifterna

för förvaltningsavdelningen är otvivelaktigt. Det saknas under sådana

förhållanden anledning att genomföra en omgruppering, vilken tillför

två avdelningar arbetsuppgifter, som ligga vid sidan av deras egentliga och

huvudsakliga göromål. Förvaltningsavdelningen med sin föreståndare, förrådskamreraren,

bör odelat få ägna sig åt sin viktiga uppgift att närmast

under förradsdirektören leda och övervaka förrådens ekonomiska skötsel

och utveckling samt deras verksamhet i bokförings- och redovisningshänseende.

En ytterligare ökad arbetsbelastning av denna avdelning kan icke

anses välbetänkt. Icke heller inköpsavdelningarna kunna med nuvarande

personaluppsättning rimligen påläggas ytterligare arbete.

Styrelsen föreslår därför den ändringen av de sakkunnigas förslag, att

den nuvarande uppdelningen av förrådsbyrån på fem avdelningar bibehålies

och att som föreståndare för kansliavdelningen, varunder katalogredaktionen

fortfarande skulle sortera, placeras en sekreterare i lönegraden A 24,

motsvarande den notarie med förordnande i 24 lönegraden, som redan nu

finnes. Vid bifall härtill kan den av de sakkunniga föreslagna notariebefattningen

å förvaltningsavdelningen utgå.

Allmänna lönenämnden föreslår, att befattningen såsom chef för förrådsbyrån

bibehålies i lönegraden A 30, i avvaktan på resultatet av förut omförmälda

utredning rörande byråchefsbefattningarnas differentiering.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

De sakkunnigas förslag innebär, att förrådsväsendet organiseras såsom en

särskild affärsgren inom telegrafverket. Chefen för förrådsbyrån skall därvid

såsom chef för nämnda byrå vara ledamot av styrelsen men samtidigt

hava det direkta chefskapet över verkets förrådsavdelning. Den sålunda

förslagna organisationen skapar enligt de sakkunniga genom koncentration

av förrådsväsendets förvaltning och skötsel möjlighet för gemensamt utnyttjande

av förrådslagren och en ur såväl kapitalinvesterings- som driftssynpunkt

betydelsefull begränsning av lagerhållningen.

Vid ärendets remissbehandling lia några erinringar mot de sakkunnigas

förslag om förrådsväsendets utbrytning till särskild affärsgren icke anförts.

Telegrafstyrelsen har endast beträffande organisationen av förrådsbyrån ansett

sig böra hemställa om bibehållande av den nuvarande kansliavdelningen,

vars arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas förslag skulle fördelas å förvaltnings-

och inköpsavdelningarna.

Även jag anser mig böra förorda de sakkunnigas förslag såsom innebärande

en rationell lösning av frågan örn förrådsväsendets organisation inom

telegrafverket, dock med den modifikation beträffande förrådsbyrån, varom

telegrafstyrelsen hemställt.

Beträffande löneställningen för förrådsbyråns chef gäller vad jag tidigare

anfört i fråga örn chefen för ekonomibyran. Jag förordar alitsa, att befattningen

tills vidare bibehålies i lönegraden A 30.

I övrigt har de sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av de

till förrådsbyrån hörande befattningarna icke givit mig anledning till erinran.

Antalet av mig förordade ordinarie befattningar å förrådsbyrån i 21 och

högre lönegrader utgör alltså 1 byråchef (A 30), 1 förste byråingenjör (A 27),

1 förrådskamrer (A 24), 2 sekreterare (A 24) och 2 notarier (A 21).

Verkstadsbyrån. Vid telegrafverket finnes dels en huvudverkstad i Nynäshamn,

dels ett antal smärre, huvudsakligen för reparationsarbeten avsedda

verkstäder vid distrikten. Med hänsyn till den jämförelsevis ringa

omfattningen av de senare är utvecklingen av verkstadsrörelsen i Nynäshamn

praktiskt taget utslagsgivande för omfattningen av telegrafverkets verkstadsrörelse.

Verkstaden i Nynäshamn förestås av en verkstadsdirektör. I den av Kungl.

Majit fastställda instruktionen för telegrafstyrelsen är verkstadsdirektören

ej särskilt omnämnd som föredragande i styrelsen, men enligt föreskrift i arbetsordningen

för telegrafstyrelsen skall till styrelsens handläggning hörande

ärenden angående verkstaden föredragas i styrelsen respektive inför generaldirektören

av verkstadsdirektören, som därvid enligt i styrelsens instruktion

given generell föreskrift vad dessa ärenden beträffar ingår såsom adjungerad

ledamot av styrelsen. De sakkunniga anse, att denna anordning bör bibehållas

men att densamma bör formellt konfirmeras därigenom, att verkstadsdirektören

också ingår som chef för byrå och ledamot av styrelsen, samtidigt

med att lian skall vara chef för telegrafverkets verkstadsavdelning, d. v. s.

för huvudverkstaden i Nynäshamn och de största av de vid distrikten befint
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

liga verkstäderna. Verkstadsdirektören har sitt chefskontor förlagt till verkstaden

i Nynäshamn. Detta kontor bör alltså organisatoriskt betraktas såsom

en styrelsens verkstadsbyrå och som sådan intaga samma ställning som

styrelsens övriga byråer.

Å verkstadsbyrån såsom en del av styrelseorganisationen skola handläggas

ärenden rörande organisation och förvaltning inom verkstadsavdelningen,

allmänna föreskrifter rörande verkstadstjänsten (berörande även sådan, som

kan vara eller bliva förlagd vid annan avdelning inom verket), anläggning

av nya verkstäder och dessas förseende med inventarier, dock vidkommande

själva uppförandet av byggnaderna eller upphandlingen av inventarierna

vid behov i samverkan med andra tekniska byrån respektive förrådsbyrån,

behov av och utrustning med verktygsmaskiner samt upphandling av sådana

maskiner, verkstadsavdelningens bokföring och statistik, vidare antagning,

befordran och placering av personalen vid verkstadsavdelningen i den mån

avgörandet härav ej tillkommer verkstadsdirektören (chefen för verkstadsbyrån)

i hans egenskap av chef för verkstadsavdelningen, utbildning och

tjänstgöringsföreskrifter för personalen vid verkstadsavdelningen, verkstadsarbetarnas

avlönings- och andra förhållanden, beredning av driftkostnadsstat

och personalstat för verkstadsavdelningen samt underhåll av verkstadsavdelningens

byggnader.

Verkstadsbyrån skall därjämte vara konsultativt expertis- och inspektionsorgan

för verkets verkstadsdrift i den mån sådan kan vara eller blir förlagd

till annan avdelning än verkstadsavdelningen.

Verkstadsdirektören och chefen för verkstadsbyrån skall samtidigt vara

chef för verkstadsavdelningen och skall såsom sådan ombesörja den löpande

förvaltningen och driften av de verkstadsavdelningen tillhörande verkstäderna

samt leda och övervaka arbetet inom desamma. Verkstadsdirektören

äger därvid att antaga, befordra och placera befattningshavare vid verkstadsavdelningen

inom 14 eller lägre lönegrader, vad ordinarie tjänstemän beträffar

dock inom ramen för fastställd personalstat.

Vad beträffar tjänste- och löneställningen för verkstadsdirektören och

chefen för verkstadsavdelningen föreslå de sakkunniga icke någon förändring.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande icke haft något att erinra emot de

sakkunnigas förslag.

Allmänna lönenämnden har funnit de sakkunnigas förslag om inrättande

av en särskild verkstadsbyrå endast innebära, att verkstadsdirektören vid

verkstaden i Nynäshamn, vilken nu är inplacerad i lönegraden C 8 samt föredragande

i styrelsen och inför generaldirektören i ärenden angående verkstaden,

skall ingå i telegrafstyrelsen såsom chef för byrå och ledamot av styrelsen,

samtidigt med att han skall vara chef för telegrafverkets verkstadsavdelning.

Någon ändring i hans löneställning föreslås därvid icke. Det kan

under sådana förhållanden ifrågasättas örn en särskild byrå för verkstadsärenden

är av behovet påkallad, särskilt som någon personal icke skall vara

knuten till styrelsen för byrån.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 14S.

De sakkunnigas förslag rörande organisationen av verkstadsväsendet för- Dep^™*nts''

anleder icke någon erinran från min sida. Att verkstadsdirektören i Nynäshamn

i sin egenskap av föredragande i telegrafstyrelsen och chef för verkstadsavdelningen

liksom cheferna för radio- och förrådsbyråerna, vilka jämväl

äro chefer för radio- respektive förrådsavdelningarna, formellt gives

ställningen såsom byråchef i styrelsen synes mig naturligt.

Driftsavdelningen. Enligt de sakkunnigas förslag skall skötseln av telegrafverkets

rörelse och verksamhet under styrelsen uppdelas pa en driftsavdelning

för telefon- och telegrafväsendet, en radioavdelning för radioväsendet,

en förrådsavdelning för förrådsväsendet, en verkstadsavdelning för

verkstadsväsendet samt, vid förefallande behov, en byggnadsavdelning, omfattande

ett eller flera byggnadskontor.

I förvaltningshänseende skall driftsavdelningen enligt de sakkunniga

vara uppdelad på ett antal distrikt, vilkas chefer sortera under styrelsen

med dess byråer såsom kollektivbegrepp. Distriktens chefer skola jämväl

på styrelsens uppdrag handha huvudparten av anläggningsverksamheten vad

gäller telefon- och telegrafväsendet.

De sakkunniga föreslå, att den nuvarande tudelningen av distriktsledningen

och uppdelningen av ansvaret inför styrelsen för distriktets skötsel skall

upphöra. I spetsen för varje distrikt skall sålunda ställas en distriktschef,

varigenom de ekonomiska synpunkterna vid distriktets skötsel komma att

ledigare och bättre sammanhållas och tillgodoses.

Med hänsyn till de mycket betydelsefulla förvaltningsmässiga och ekonomiska

uppgifter, som komma att åvila distriktscheferna, och till de stora

krav, som fördenskull måste ställas på dem, anse de sakkunniga, att även

distriktscheferna böra vara tjänstemän, som på verkschefens förslag tillsättas

på förordnande för viss tid. En sådan ordning är sedan länge genomförd

vid statens järnvägar, med vilkas distriktschefer telegrafverkets äro organisatoriskt

likställda. Liksom de förstnämnda böra därför också distriktscheferna

vid telegrafverket placeras i lönegrad C 9 (17,000 kronor).

För undanröjande av varje missförstånd understryka de sakkunniga, att

det icke är meningen, att man såsom kompetensfordran för distriktschef

skall uppställa krav på ingenjörsutbildning respektive trafikutbildning. Valet

av distriktschef måste fastmera träffas i avseende å vederbörande kandidats

allmänna chefsegenskaper samt förmåga att fylla med befattningen i

övrigt förenade förvaltningsmässiga och ekonomiska uppgifter.

Genom den föreslagna nya organisationen med en chef i spetsen för varje

distrikt öppnas enligt de sakkunniga möjlighet att för vinnande av gemensam

arbetslättnad för styrelsen och distriktsledningama till de senare överflytta

avgörandet av en hel del frågor och ärenden, vilka nu som regel beredas

av distriktsorgan och av dessa underställas styrelsens avgörande.

Rörande decentralisation av iirenden från telegrafstyrelsen till distriktscheferna

och från de sistnämnda till lägre instans samt rörande dislriktscliefernas

arbetsuppgifter anföra de sakkunniga följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Till de ärenden, som främst böra och kunna överflyttas från styrelsens

till distriktschefernas avgörande, höra frågor rörande antagning, befordran

och placering av personal i högst 14 lönegraden. Det antal ordinarie befattningar,

som inom olika grader får tillsättas av distriktscheferna, skall dock

fastställas av styrelsen, vilken därvid även har att tillse, att befordringarna

inom de olika distrikten kunna ske i möjligaste mån likformigt, så att icke

personalen inom ett distrikt på grund av befattningshavarnas ålderssammansättning

får vänta avsevärt längre tid på befordran än inom ett annat.

Styrelsen med sitt på motsvarande sätt centraliserade organ, driftsbyrån, har

därvid bland annat att fastställa vilka befattningar, som skola ledigtörklaras

över hela landet respektive endast inom det distrikt, där befattningen skall

tillsättas, samt för vilka befattningar ledigförklarande ej skall behöva ske.

Det kan härvidlag få förutsättas, att driftsbyrån håller känning med personalens

ledande organisationer. Frågor rörande uppflyttning i löneklass böra

också avgöras av distriktscheferna istället för av styrelsen.

Även i övrigt borde avgörandet av en hel del ärenden, sorn nu avgöras centralt

i styrelsen, med fördel kunna överflyttas till distriktscheferna. Det kan

härvidlag gälla avgörandet av sådana frågor som rörande avtal om förhyrande

av markområden eller lokaler, örn uthyrning av lokaler i verkets fastigheter

eller örn rätt till mark- eller takdisposition, utförandet av smärre arbeten

eller inköp av inventarier inom fastställd kostnadsram, försäljning av inventarier,

fastställandet av särskilda arvoden för telefonister, som tjänstgöra såsom

växelstationsföreståndare, samt av avgångsersättningar till telegrambärare

och kollektivavtalsavlönade telefonister, ärenden angående flyttningskostnader,

avskrivningar av debiterade avgifter, då abonnents betalningsförmåga

synes vara sådan, att laga åtgärder förefalla utsiktslösa, anordnande av natttjänst

vid telefonstationer m. m. dylikt. De sakkunniga hava genom en linjeoch

en trafikdirektör vid telegrafverket låtit verkställa en inventering av

dylika ärenden men hava icke ansett sig böra framlägga några detaljerade

förslag i ämnet utan hålla före, att det lämpligen bör ankomma på telegrafstyrelsen

själv att efter närmare undersökning besluta örn de ytterligare decentraliseringsåtgärder,

som befinnas möjliga och ändamålsenliga. Handlingarna

i förevarande avseende hava därför av de sakkunniga överlämnats

direkt till telegrafstyrelsen för dess beaktande.

Den ökning av distriktschefernas arbetsuppgifter, som genom ovan angivna

förslag kommer att äga rum, kan å andra sidan i viss mån kompenseras därigenom,

att distriktscheferna frigöras från en för styrelsen avsedd beredning

av vissa frågor, vilka de enligt vad ovan sagts skulle själva avgöra, liksom även

i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit under förrådshjon från dem nu

åvilande men för dem icke nödvändiga arbetsuppgifter i avseende å handhavandet

av en förrådsrörelse av icke obetydlig omfattning. Vidare skola

enligt vad de sakkunniga föreslagit distriktscheferna befrias från den trafikdirektörerna

nu åvilande skyldigheten att inventera kassorna vid distriktets

stationer, vilket kontrollarbete istället skall utföras av personal vid ekonomibyråns

revisions- och kassakontrollavdelning. Slutligen böra vissa ärenden,

som för närvarande beredas för eller av distriktsledningarna för att hos dem

avgöras, med fördel kunna avgöras redan i lägre instans och därför överlämnas

till underlydande myndigheter, stations- eller linjesektionsföreståndare,

för avgörande.

Även i sistnämnda avseende hava de sakkunniga genom en linjeingenjör

och en telegrafkommissarie, vid telegrafverket låtit verkställa en inventering

men ha icke heller härvidlag ansett sig böra framlägga några detaljerade förslag,

eftersom de sakkunniga hålla före, att det närmast bör ankomma på

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

59

telegrafstyrelsen själv att på grundval av det utav de sakkunniga hopbragta

materialet taga frågan under närmare övervägande. De sakkunniga anse sig

emellertid särskilt böra fästa uppmärksamheten på två punkter, där en mera

avsevärd avlastning av arbete från distriktschef erna och deras kanslier skulle

kunna åstadkommas.

Den första punkten gäller den å de nuvarande trafikdistriktsbyråernas

abonnemangsavdelningar utförda fortlöpande granskningen av telefonabonnemangens

klassificering på grundval av samtalsräkningsresultaten. De sakkunniga

rekommendera på denna punkt telegrafstyrelsen att taga under

övervägande, huruvida icke denna fortlöpande granskning med fördel borde

kunna ersättas av enbart stickprovskontroll.

Den andra punkten gäller de redovisningar, som linjesektionsföreståndarna

för närvarande avge till linjedirektören och vilka sedermera ingå i en för hela

distriktet gemensam redovisning, som av denne insändes till telegrafstyrelsen.

En väsentlig arbetsbesparing skulle enligt de sakkunniga kunna åstadkommas

för distriktscheferna och deras kanslier, ifall sektionsföreståndarna, på

samma sätt som redan sker beträffande stationsföreståndarna, finge redovisa

direkt till styrelsen istället för till distriktscheferna. Härav skulle också

följa, att sektionsföreståndarna på ett annat sätt än för närvarande själva

skulle ha att bära ansvaret för gjorda utlägg.

De sakkunniga framhålla, att man vid övervägandet av decentraliseringsåtgärder

givetvis även bör beakta möjligheten att flytta avgörandet av vissa

ärenden från styrelsen direkt till vederbörande stations- eller linjesektionsföreståndare.

Exempelvis borde i större utsträckning än för närvarande

stationsföreståndare kunna bemyndigas bevilja sjukledighet åt underställd

personal, linjesektionsföreståndare bemyndigas bevilja semester och tjänstledighet

åt honom underställd personal samt båda bemyndigas avgöra mera

rutinmässiga sjukvårdsärenden.

Enligt de sakkunniga skall ett distrikts k ansii inrättas för varje

distrikt. Såsom distriktschefens närmaste medhjälpare föreslå de sakkunniga

en trafikinspektör (A 26), en distriktsingenjör (A 26) samt en sekreterare

(A 24).

Trafikinspektören skall såsom expert gå distriktschefen till handa vid distriktschefens

handläggning av ärenden och utförande av arbetsuppgifter av

sådan art, som för närvarande i huvudsak ankomma på trafikdirektör. Trafikinspektören

skall även biträda distriktschefen med inspektioner samt

vid den löpande förvaltningskontrollen av distriktets trafikbetonade tjänstegrenar.

Ilan skall vidare närvara vid behandlingen i distriktsledningens

instans av trafikpersonalen berörande antagnings- och befordringsfrågor

samt vid behandlingen av disciplin- och bestraffningsmål, i vilka frågor sekreteraren

bör vara föredragande.

Dist rikt singenjören skall analogt nied trafikinspektören såsom expert gå

distriktschefen till handa vid distriktschefens handläggning och utförande av

arbetsuppgifter av sådan art, som för närvarande i huvudsak ankomma på

linjedirektör. 1 vad avser biträde åt distriktschefen med inspektion och

löpande förvaltningskontroll samt närvaro vid avgörandet av personalären
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

den skall för distriktsingenjören gälla vad som sagts beträffande trafikinspektören.

Sekreteraren skall handlägga allmänna kansliärenden och personalärenden

samt sådana ärenden rörande distriktsledningens kontrollerande och ekonomiska

verksamhet o. s. v., vilka med fördel kunna beredas centralt å

distriktskansliet. Till sitt biträde bör sekreteraren ha en kontrollör (A 20)

för skötseln av den å distriktskansliet förekommande bokföringen och kasrarörelsen,

abonnemangsgranskningen och övriga distriktsförvaltningen

åvilande revisionsärenden, samt behövlig hjälpkraft av lämpligt avvägd lägre

grad för allmänna kansli- och personalärenden.

Beträffande övrig biträdande personal å distriktskansliet ha de sakkunniga

ej funnit påkallat att avge några särskilda förslag. Liksom i fråga

om andra tjänsteställen måste även härvidlag förutsättas, att telegrafstyrelsen

tillser, att erforderligt antal biträdande tjänstemän finnas tillsatta för att

respektive arbetsuppgifter skola kunna behörigen fullgöras. Närmast slutna

till trafikinspektören bör därför inom kansliet finnas för nödigt arbetsbiträde

behövligt antal förste telegrafassistenter och telegrafassistenter och närmast

slutna till distriktsingenjören erforderligt antal special- och biträdande ingenjörer

(linjeingenjörer och ingenjörsassistenter), ritare o. s. v.

I avseende speciellt å distriktschefsorganets handläggning av personalärenden

framhålla de sakkunniga, att någon ökning av arbetskrafterna inom

distriktskansliet härför icke behöver beräknas för den tekniska personalens

del, eftersom beredandet i den nuvarande distriktsförvaltningens instans

av de ärenden rörande denna personal, som för närvarande avgöras

av styrelsen, torde kräva minst lika mycket arbete, som sedan erfordras efter

det att enligt de sakkunnigas förslag även avgörandet skulle få stanna hos

distriktschefen. Den ökning av antalet kanslipersonal, som måste förutsättas

uppkomma, därför att distriktsledningen från styrelsen övertar beredandet

och avgörandet av frågor rörande trafikpersonalen, med vilka frågor trafikdirektören

hittills ej haft nämnvärt att skaffa, torde kompenseras av den

arbetslättnad i olika avseenden, för vilken de sakkunniga redogjort i samband

med diskussionen av decentraliseringsåtgärder och omfånget av distriktschefernas

arbetsuppgifter.

Ehuru de sakkunniga utöver det ovan anförda ej avgivit något särskilt förslag

till personaluppsättning å distriktskansliet, anföra de sakkunniga dock

efter- vissa undersökningar och jämförelser, att de sakkunniga ha uppskattat

den totala personaluppsättningen inklusive distriktschefen och dennes närmaste

medhjälpare för ett normalt distrikts kansli till cirka 25 personer.

Någon detaljerad instruktion och arbetsordning å distriktskansliet för trafikinspektören

respektive distriktsingenjören bör enligt de sakkunnigas mening

ej uppgöras och fastställas. Det bör vara distriktschefen obetaget att

fördela handläggningen av olika ärenden mellan dessa båda experter så som

i varje särskilt fall kan befinnas lämpligt och för distriktschefen behövligt.

.Sådana ärenden, som enligt vad förut angivits med fördel kunna beredas

centralt å distriktskansliet, böra och kunna i vid utsträckning uppdragas

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

61

åt sekreteraren. Garanti för tillgodoseendet av det behov av särskild fackkunskap

och kännedom om den yttre tjänsten, som då ofta måste göra sig

gällande, erhålles alltid därigenom, att sekreteraren för sin handläggning

av ärendena har att stå i löpande och vid behov fördjupat samarbete med

trafikinspektören respektive distriktsingenjören. Givetvis kan ock distriktschefen,

nied den frihet han skall äga att allt efter arbetets krav disponera

samtliga arbetskrafter å sitt kansli, hänvisa ärenden av berörda slag till

handläggning i främsta rummet av någon av sina fackexperter å kansliet.

Antalet distrikt skall enligt de sakkunnigas förslag liksom för närvarande

vara sex. Under distriktschefen skola på samma sätt som hittills under distriktsförvaltningarna

sortera dels föreståndarna för de inom distriktet befintliga

centralstations(redovisnings)områdena, dels föreståndarna

för de linjesektioner, i vilka distriktet är uppdelat. De förstnämnda

hava i huvudsak att svara för ombesörjandet av telefon- och telegraftrafiken

och telefonabonnemangsrörelsen samt för uppbörden av avgifterna

för abonnemang, telefonsamtal och telegram, under det att de sistnämnda

i huvudsak skola svara för utförandet av underhålls-, förnyelse- och

anläggningsarbeten.

Enligt nuvarande organisation av telegrafverkets distriktsförvaltningar

sortera föreståndarna för de fyra största stationerna, centraltelefonstationerna

i Stockholm och Göteborg, centraltelegrafstationen i Stockholm samt

centraltelefon- och telegrafstationen i Malmö, samtliga med underlydande

stationer, icke under någon trafikdirektör, utan ingå istället för trafikdirektör

såsom ledamot av distriktsförvaltningen vid behandlingen av ärenden,

som röra deras stationer. I och med att distriktsledningarna enligt de sakkunnigas

förslag skola erhålla en gemensam chef bortfalla enligt de sakkunnigas

uppfattning de motiv, som på sin tid ha talat för ett dylikt särställande

av huvudstationerna. Dessa stationers föreståndare böra därför på samma

sätt som andra centralstationsföreståndare sortera under vederbörande distriktschef.

De sakkunniga lia icke ansett sig behöva upptaga till prövning i vad mån

den förändrade ställning, som föreståndarna för huvudstationerna härigenom

skulle få, också bör föranleda förändring i deras löneställning. Frågan härom

synes nämligen lämpligare böra upptagas till behandling i samband med de

tid efter annan återkommande omklassificeringarna av trafikanstalterna vid

post- och telegrafverken samt statens järnvägar.

I fråga örn ett av distrikten, nämligen fjärde distriktet, som omfattar Stockholm

med omnejd, hava de sakkunniga dock funnit nödvändigt att föreslå

en i viss mån förändrad organisation av de under distriktschefen sorterande

tjänsteställena. Detta distrikt intar redan nu så till vida en särställning, att

detsamma endast omfattar två huvudstationsområden (Stockholms centraltelefonstation

och Stockholms centraltelegrafstation, båda med underlydande

stationer), varför någon trafikdirektör för närvarande icke finnes inom detta

distrikt utan telefondirektören i Stockholm respektive telegrafdirektören i

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 14S.

Stockholm ingå i distriktsförvaltningen vid behandlingen av ärenden, som

beröra deras stationer. Eftersom de skäl, som tala för sådan omläggning av

distriktsorganisationen, att denna erhåller en gemensam chef, örn möjligt äro

ännu starkare för Stockholmsdistriktet än för övriga distrikt bör distriktsledningen

inom detta distrikt också organiseras på samma sätt som inom övriga

distrikt. Tillskapandet av en distriktschefsbefattning vid sidan av telefondirektörsbefattningen

i Stockholm måste emellertid innebära en olämplig

överorganisation, och de sakkunniga föreslå därför, att telefondirektörsbefattningen

indrages och att ombesörjandet av telefontrafiken och telefonabonnemangsrörelsen

istället anförtros åt ett antal trafiksektionsföreståndare.

Anordningen innebär principiellt sett samma organisation som inom övriga

distrikt men med den nyansering, som betingas av de särskilda förhållandena

i Stockholmsdistriktet.

De sakkunnigas förslag går ut på uppdelandet av arbetsuppgifterna vid

Stockholms telefonstation på tre trafiksektioner, av vilka den första skall

omfatta lokal- och landsstationerna i Stockholm samt de under centralstationen

lydande växelstationerna, den andra riksstationen i Stockholm och den

tredje rikstelefonbyrån i Stockholm. De tre trafiksektionerna skulle sålunda

ha att ombesörja respektive lokal- och landstrafiken, rikstrafiken samt telefonabonnemangsrörelsen

och uppbörden. Den föreslagna uppdelningen ansluter

sig till den redan befintliga organisationen. Samtliga tre trafiksektioner

äro redan nu organiserade såsom särskilda avdelningar och ha var och en

en Överkontrollör (A 24) såsom föreståndare. Med hänsyn till det ökade

ansvar, som dessa föreståndare skulle få i och med att telefondirektörsbefattningen

bleve indragen, föreslå de sakkunniga, att föreståndarna under benämningen

trafikinspektörer placeras i lönegraden A 26. De sakkunniga framhålla,

att en dylik placering icke kan anses föregripa resultatet av en framtida

omklassificering av telegrafverkets stationer, eftersom löneställningen för

dessa föreståndare icke kan eller bör avmätas efter vanliga klassificeringsregler.

Vid Stockholms telefonstation finnas förutom de nu nämnda avdelningarna

dels en direktörsexpedition med en trafikinspektör (A 26) såsom föreståndare,

dels en avlönings- och personalbyrå med en kontrollör (A 20) såsom

föreståndare.

Den förstnämnda avdelningens arbetsuppgifter torde få anses i stor utsträckning

vara sådana, som skola ankomma på distriktsledningen, och dess

föreståndare bör därför flyttas till distriktschefens kansli. Någon ny trafikinspektörsbelattning

behöver sålunda icke beräknas för delta distrikt.

Avlönings- och personalbyrån handlägger centralt avlönings- och personalfrågor

för Stockholms telefonstations personal i dess helhet. Det av avdelningen

utförda arbetet bör, i den mån detsamma ej tillhör distriktskansliets

arbetsområde, förläggas till sektionen för rikstelefonbyrån, vilket icke bör

hindra, att avdelningen i lämplig utsträckning tillhandagå!- trafiksektionerna

för lokal- och landsstationerna respektive för riksstationen med erforderligt

arbetsbiträde. På samma sätt som redan nu sker bör rikstelefonbyrån även

ombesörja uppbörden av telegramavgifter för Stockholms telegrafstation.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148-

63

Vad angår övriga centralstations(redovisnings)områden har, enligt vad de

sakkunniga erfarit, telegrafstyrelsen sedan länge haft sin uppmärksamhet

riktad på angelägenheten av en minskning av antalet, och detta har också

under de sista tjugo åren nedbringats från 153 till 130. Eftersom de sakkunniga

förutsätta, att telegrafstyrelsen alltjämt skall ägna uppmärksamhet åt

denna fråga och densamma torde få anses ligga något vid sidan av de sakkunnigas

egentliga organisationsundersökning, ha de sakkunniga icke ansett

sig ha anledning att härvidlag framlägga några förslag. De sakkunniga framhålla

emellertid, att en ytterligare minskning av antalet redovisningsområden

i sin mån kommer att ytterligare minska arbetet i distriktschefsinstansen.

De sakkunniga ha icke funnit anledning föreslå ändrad tjänste- och löneställning

för centralstationsområdenas föreståndare, eftersom denna fråga,

som icke äger något direkt samband med de sakkunnigas organisationsförslag,

lär på vanligt sätt upptagas till behandling vid nästkommande omklassificering

av trafikverkens stationsföreståndarbefattningar.

I fråga om linjesektionerna har utvecklingen i viss mån varit den motsatta,

i det att det tid efter annan befunnits nödvändigt att öka antalet sektioner

eller, vilket är samma sak, minska sektionsområden, där arbetsuppgifterna

vuxit till alltför stora proportioner. Antalet linjesektioner har sålunda under

de sista tjugo åren ökats från 23 till 27. Även på denna punkt ha de sakkunniga

ansett sig sakna anledning att komma med några förslag, eftersom

det får förutsättas, att telegrafstyrelsen också härvidlag liksom hittills kommer

att föreslå de förändringar, som eventuellt befinnas nödvändiga.

Den hastiga tekniska utvecklingen på telegrafverkets arbetsområden har

undan för undan ökat vikten och betydelsen av linjesektionsföreståndarnas

arbetsuppgifter och medfört en skärpning av de krav, som måste uppfyllas

av dessa föreståndare Det är dessutom att märka, att det är sektionsföreståndarna,

som i första hand ha att svara för en ekonomisk hushållning vid

telegrafverkets omfattande anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten.

Med hänsyn tagen till dessa omständigheter lia de sakkunniga ansett det

kunna diskuteras, huruvida icke dessa befattningar på samma sätt som distriktscliefsbefattningama

borde tillsättas på förordnande för viss tid. De

sakkunniga lia emellertid kommit till den uppfattningen, att frågan härom

lämpligen bör tagas upp i ett vidare sammanhang.

För närvarande äro 8 av de nuvarande sektionsföreslåndarna såsom förste

iinjeingenjörer placerade i lönegraden A 27, under det att övriga 19 föreståndare

äro linjeingenjörer i lönegraden A 26. De åtta förstnämnda förestå

följande sektioner, nämligen Malmö stadssektion, Göteborgs stadssektion,

sektionen Göteborgs stationer, sektionen Stockholms felhyrå, Stockholms

stadssektion, sektionen Stockholms stationer, Uppsala sektion och Luleå sektion.

Med hänsyn framför allt till den kvalitetsskärpning, som sektionsföreståndarnas

arbetsuppgifter undergått, anse de sakkunniga, alt ett större antal

sektionsföreslåndare än för närvarande böra placeras i 27 lönegraden.

I anledning av betydelsen av de arbetsuppgifter, som åvila föreståndarna

för Stockholms, Göteborgs och Maimi) stadsseklioner, sektionerna Stockholms

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

och Göteborgs stationer samt sektionen Stockholms felbyrå böra dessa föreståndare,

i likhet med vad för närvarande är fallet, vara placerade i 27 lönegraden.

Vad beträffar sektionerna utanför Stockholm, Göteborg och Malmö anse

de sakkunniga det vara motiverat att ge den högre lönegradsplaceringen åt

föreståndarna för de sektioner, vilka omfatta 25,000 telefonapparater eller

mera. En av de sakkunniga utförd undersökning visar, att praktiskt taget

samtliga dessa sektioner i genomsnitt för åren 1937—1939 haft att utföra

anläggnings-, förnyelse- och underhållsarbeten för en sammanlagd årlig kostnad

av 2 miljoner kronor eller därutöver. De sektioner, vilkas föreståndare

sålunda enligt de sakkunnigas uppfattning böra placeras i 27 lönegraden,

äro i första distriktet Malmö landssektion samt Hälsingborgs och Växjö sektioner,

i andra distriktet Göteborgs landssektion samt Jönköpings och Karlstads

sektioner, i tredje distriktet Norrköpings och Örebro sektioner, i fjärde

distriktet Stockholms landssektion och i femte distriktet Gävle sektion.

Såsom nämnts äro föreståndarna för Uppsala och Luleå sektioner för närvarande

placerade i 27 lönegraden. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör

denna lönegradsplacering bibehållas för föreståndaren för Luleå sektion.

Den högre placeringen är nämligen i detta fall sedan gammalt motiverad av

den stora geografiska utsträckningen av telegrafverkets sjätte distrikt (med

distriktsledningen placerad i Sundsvall), inom vilket Luleåsektionen själv

är den till arealen största av samtliga sektioner i landet. Anledning att bibehålla

den högre lönegradsplaceringen för föreståndaren för Uppsala sektion,

som tidigare omfattat även Västerås sektion, finnes däremot icke.

Sammanlagt skulle alltså enligt de sakkunnigas ovan gjorda förslag 17 sektionsföreståndare

placeras i 27 lönegraden och 10 föreståndare i 26 lönegraden.

De sakkunniga ha beträffande distriktskanslierna föreslagit, att för varje

distrikt skall beräknas en distriktsingenjör i 26 lönegraden. Närmast motsvarande

befattning enligt nuvarande organisation är den å varje linjedistriksbyrå

placerade förste linjeingenjören i 27 lönegraden. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle alltså sammanlagt 6 befattningar i 27 lönegraden

komma att frigöras. Eftersom dessutom redan nu 8 sektionsföreståndare äro

placerade i 27 lönegraden, innebär de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering

för sektionsföreståndarna en höjning av 17—14 = 3 befattningar från

26 till 27 lönegraden.

De sakkunniga föreslå, att sektionsföreståndarna erhålla benämningen

förste sektionsingenjör (A 27) respektive sektionsingenjör (A 26). Antalet

förste sektionsingenjörsbefattningar skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag

bliva 17 och antalet sektionsingenjörsbefattningar 10.

Beträffande den biträdande personal, som erfordras åt stations- och sektionsföreståndare,

ha de sakkunniga liksom i fråga om övriga tjänsteställen

utgått från förutsättningen, att personaluppsättningen skall vara föremål för

verksledningens fortlöpande omsorger. På samma sätt som nu bör såsom

närmaste arbetsbiträde åt stationsföreståndaren vid de största stationerna be
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

räknas en eller flera tjänstemän i överkontrollörs till förste telegrafassistents

tjänsteställning och såsom närmaste arbetsbiträde åt sektionsingenjör en eller

flera ingenjörskrafter i ingenjörsassistents tjänsteställning. Vid vissa linjesektioner

i Stockholm och Göteborg, där arbetets art nödvändiggjort viss uppdelning

av arbetsuppgifterna, skola liksom redan nu är fallet dessutom kunna

finnas vissa biträdande tjänstemän i linjeingenjörs och avdelningsingenjörs

tjänsteställning.

De sakkunniga lia därutöver endast framhållit, att den omständigheten, att

de sakkunniga föreslagit, att stations- och sektionsföreståndare skola få självständigt

avgöra vissa ärenden, som för närvarande avgöras i styrelsens eller

distriktsledningens instans, icke i och för sig medför behov av förändring i

den dem biträdande personalens antal och tjänsteställning.

De sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen har av telegrafstyrelsen

i sak lämnats utan erinran. Styrelsen har endast föreslagit vissa formella

förändringar. Sålunda förordar styrelsen, att befattningen såsom distriktschef

i fjärde distriktet, vilket huvudsakligen omfattar telefonanläggningarna

i Stockholm med omnejd, gives benämningen distriktschef och telefondirektör.

Titeln telefondirektör är nämligen så invand hos allmänheten

i huvudstaden, att den bör återfinnas i namnet på befattningen ifråga. Styrelsen

föreslår därjämte, att föreståndare för linjesektion, oavsett örn han

är placerad i 26 eller 27 lönegraden, skall benämnas sektionsingenjör samt

att den av de sakkunniga använda benämningen distriktskansli enligt gängse

terminologi inom telegrafverket förändras till distriktsbyrå.

I sin förut omförmälda vid telegrafstyrelsens utlåtande fogade reservation

har byråchefen Wold framhållit, att distriktschefens närmaste män böra

placeras i lönegraden A 28. Samma förslag har framförts i reservation till

styrelsens utlåtande av byråchefen Hedén och förste byrådirektören Holmgren,

vilka dessutom ansett, att benämningen trafikinspektör borde ändras

till driftsinspektör.

Telegrafverkets ingenjörsförening har i förevarande hänseende anfört i huvudsak

följande.

För befattningen som distriktschef ha de sakkunniga uppställt krav på allmänna

chefsegenskaper samt förmåga att fylla med befattningen i övrigt förenade

förvaltningsmässiga och ekonomiska uppgifter. Däremot anses ingenjörsutbildning

icke vara ett nödvändigt krav. Föreningen måste i sistnämnda

punkt anmäla en bestämt avvikande mening. Man måste nämligen lia klart

för sig, att arbetet inom telegrafverkets distrikt icke blott omfattar allmän

administration samt underhållsarbeten utan dessutom en vidlyftig nyplanering

och utbyggnad. Om distriktschefen saknar erforderlig teknisk utbildning,

kommer han icke att kunna fatta de beslut eller utöva den ledning i tekniskt

hänseende, som erfordras för att utvinna bästa ekonomiska resultat inom

distriktet.

För dislriktsingenjören på distriktskansliet föreslå de sakkunniga lönegraden

A 26, medan den nuvarande förste linjeingenjören på linjedistriktsbyråerna är

placerad i lönegraden A 27. Föreningen anser icke något motiv föreligga fölen

sänkning av denna tjänst utan snarare för en höjning av densamma. Det

lii hang till riksdagens protokoll 194-1. 1 saini. Nr 148• 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Departements
chefen.

är enligt^ föreningen av vikt, att en kvalificerad och erfaren teknisk kraft

finnes på distriktskansliet för att sköta de tekniska arbetsuppgifterna, som

eljest i ej önskad grad kunde komma att hänskjutas till telegrafstyrelsen med

tungrodd administration som följd. I all synnerhet skulle detta bli fallet med

en icke-tekniker som distriktschef.

Föreningen ansluter sig i stort sett lill vad de sakkunniga ha att säga om

de olika sektionerna och deras föreståndare. Beträffande differentieringen

av sektionsföreståndarna är det emellertid ett starkt önskemål inom föreningen,

att densamma icke avslutas med 27 lönegraden. För vissa sektioner inom

landet är det nämligen mer än välmotiverat med en placering av sektionsföreståndaren

i lönegraden A 28.

Vidare vill föreningen framhålla, att den biträdande ingenjörspersonal,

som erfordras åt sektionsföreståndarna, vid behov bör utgöras av ingenjörer

i linjeingenjörs tjänsteställning (A 26). Detta gäller ej blott Stockholms- och

Goteborgssektionerna, där dylik arbetskraft redan finnes. I och nied automatiseringens

fortskridande komma nämligen helt nya problem att uppstå, som

otta fordra tekniska specialister. I såväl Tyskland som Amerika ha de åsyftade

problemen redan länge handlagts av speciella trafikingenjörer.

Jämväl representanter för svenska tclegraftjänstemännens förening ha

framfört förslag om förbättrad löneställning för trafikinspektörerna samt därvid

förordat placering i 27 lönegraden under benämningen förste trafikinspektör.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

De sakkunniga lia föreslagit lönegraden C 9 för de tilltänkta distriktscheferna.

Lönenämnden finner för sin del de arbetsuppgifter, som komma att åvila

distnktscheferna icke vara av sådan art, att de kunna i lönehänseende fullt

jamstallas med dem, som ankomma på de i lönegraden C 9 inplacerade distriktscheferna

vid statens järnvägar. Med hänsyn härtill och med beaktande

jamval av de konsekvenser ett bifall till det framlagda förslaget kan medt?r*’

®lg lönenämnden icke kunna förorda en inplacering av distrikts
chefsbefattningarna

vid telegrafverket i högre lönegrad än C 8. Beträffande

trafikinspektorens och distriktsingenjörens löneställning vill lönenämnden

erinra att de med dessa befattningshavare närmast jämförbara tjänstemännen

vid statens järnvägar jämväl tillhöra lönegraden A 26. Lönenämnden vill

emellertid ifrågasätta, om med den tilltänkta organisationen av distriktskansJierna

den föreslagna loneställningen kan anses vara tillfyllest.

I detta sammanhang vill lönenämnden framhålla, att sakkunnigbetänkandet

icke giver klarhet beträffande frågan, huru bör förfaras med föreståndar
rÄsrrvilka

enli81 förslaeei framdeies skoia

I övrigt har de sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen icke föranlett

någon erinran under ärendets remissbehandling.

Be sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen innefattar de i förhållande

till nuvarande organisation mest framträdande förändringarna Jag

syftar härvid framförallt på den av de sakkunniga föreslagna sammanslagningen

av linje- och trafikdistrikten samt den decentralisation av avgörandet

av vissa ärendegrupper från telegrafstyrelsen till distriktsledningarna och

fran de sistnämnda till sektionsledningarna, som närmare framgår av den

lämnade redogörelsen för de sakkunnigas förslag.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

67

Såsom jag redan vid behandlingen av huvuddragen av den av de sakkunniga

föreslagna organisationen haft anledning framhålla, giver jag helt min

anslutning till de sakkunnigas förslag i här avhandlade organisationsfråga.

Förslaget har ej heller föranlett några erinringar vid ärendets remissbehandling.

För distriktschefema ha de sakkunniga ifrågasatt placering i lönegraden

C 9 (17,000 kronor), d. v. s. samma löneställning, som tillkommer distriktscheferna

vid statens järnvägar. I likhet med lönenämnden kan jag i avseende

härå icke dela de sakkunnigas uppfattning. Enligt min mening äro de arbetsuppgifter,

som komma att åvila distriktschefema, icke av sådan art, att befattningarna

för närvarande böra i lönehänseende jämställas med distriktschefsbefattningarna

vid statens järnvägar. Jag förordar alltså i anslutning

till lönenämndens förslag, att distriktschefsbefattningarna vid telegrafverket

placeras i lönegraden C 8 (16,000 kronor).

Enligt de sakkunnigas förslag skola som närmaste medhjälpare åt distriktschefen

å trafik- respektive linjesidan finnas en trafikinspektör och en

distriktsingenjör, bägge placerade i lönegraden A 26. Denna löneställning

har av såväl reservanter inom telegrafstyrelsen som från personalhåll ansetts

för låg. Även lönenämnden har ifrågasatt, huruvida den föreslagna löneställningen

kan anses vara tillfyllest. För egen del har jag liksom telegrafstyrelsen

icke funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas förslag, så

mycket mindre som motsvarande befattningar vid statens järnvägar äro placerade

i 26 lönegraden.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att chefen för fjärde distriktet, d. v. s.

Stockholmsdistriktet, måtte benämnas distriktschef och telefondirektör. Häremot

har jag icke annan invändning att göra, än att jag anser, att den av

styrelsen föreslagna benämningen icke bör komma till uttryck i de av statsmakterna

fastställda tjänste- och personalförteckningarna för telegrafverket.

Hinder möter självfallet icke mot att befattningen i andra sammanhang benämnes

distriktschef och telefondirektör.

I övrigt anser jag de sakkunnigas förslag beträffande driftsavdelningen

och vad i anledning därav förekommit vid ärendets remissbehandling icke

föranleda annat uttalande från min sida, än att jag biträder telegrafstyrelsens

hemställan om utbyte av den av de sakkunniga föreslagna benämningen distriktskansli

mot distriktsbyrå. Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka

styrelsens förslag om införande av benämningen sektionsingenjör för såväl

förste sektionsingenjör som sektionsingenjör.

Radio-, förråds- och vcrkstadsavdelningarna. Såsom redan framhållits

innebär de sakkunnigas förslag, att vid sidan örn driftsavdelningen skola

finnas en radio-, en förråds- och en verkstadsavdelning.

I motsats till driftsavdelningen, som beslår av sex distrikt, skall radioav

(leinin gen utgöra ett distrikt under överingenjören och chefen för

radiohyrån.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Något särskilt distriktskansli behöver ej finnas utan överingenjören disponerar

i egenskap av chef för radioavdelningen (radiodistriktet) radiobyråns

personal och övriga resurser.

Radiodistriktet omfattar 2 radioexpeditioner för installation och teknisk

tillsyn av radiostationer ombord å handelsfartyg samt dessutom telegrafverkets

samtliga radiostationer, nämligen 4 kuststationer och 3 radiopejlstalioner

för radiotelegraf- och radiotelefontrafiken mellan land och fartyg på

havet, 5 markstationer för radiotelegraftrafiken mellan land och luftfartyg,

3 fasta radiostationer samt 3 för närvarande provisoriska kortvågsstationer

för radiotelegraftrafiken mellan Sverige och andra länder, 1 radiostation för

mottagning av utländska radioprogram, 1 station för periodiska frekvensmätningar

å de svenska radiostationerna samt 17 rundradiostationer, vartill

kommer en förstärkaravdelning i Stockholm för handläggande av olika tekniska

uppgifter i samband med upptagning, distribution och förstärkning av

radioprogrammen samt kontroll av deras kvalitet.

Beträffande tjänste- och löneställningen för föreståndarna vid radioavdelningens

tjänsteställen föreslå de sakkunniga icke annan ändring än att de

linjeingenjörer (A 26), som förestå vissa av dessa tjänsteställen, erhålla den

mera adekvata benämningen radioingenjörer (A 26).

Hela antalet vid radiodistriktets tjänsteställen sysselsatta tjänstemän inklusive

stationsföreståndare uppgick under år 1939 till 253. Härtill kommo

i medeltal 53 arbetare, sysselsatta vid olika, å stationerna pågående arbeten.

De sakkunniga ha föreslagit, att förrådsrörelsen såsom en hjälpverksamhet

vid utförandet av telegrafverkets egentliga uppgifter på samma sätt som

redan skett beträffande verkstadsrörelsen avskiljes såsom en särskild affärsgren

med fullt avgränsad inkomst- och utgiftsräkenskap samt bokföring.

Eftersom radioverksamheten ingår såsom en integrerande del av verkets

egentliga verksamhet finnes enligt de sakkunniga ej anledning att införa ett

motsvarande system för radioavdelningen, vilket givetvis ej skall hindra,

att telegrafstyrelsen för eget bruk alltjämt liksom redan är fallet skall kunna

upprätta statistiska bokslut för radioverksamheten och dess olika grenar.

De sakkunniga ha ej funnit anledning föreslå några organisationsförändringar

i fråga om radioavdelningen.

I det föregående är redogjort för huvuddragen i den nya organisation,

som de sakkunniga velat föreslå för telegrafverkets förrådsväsende. På där

angivet sätt skulle förrå d s av delningen omfatta förutom det nuvarande

huvudförrådet i Älvsjö även de till huvudförråd förvandlade distriktsförråden.

Förrådsrörelsen skulle därvid avskiljas såsom en särskild affärsgren

vid verket.

Åt särskilda utredningsmän har av de sakkunniga uppdragits att närmare

undersöka och belysa frågan om en förändrad organisation av telegrafverkets

förrådsväsende. Utöver förvandlingen av distriktsförråden till huvudförråd

och friställande av förrådsrörelsen såsom särskild affärsgren ha utredningsmännen

framlagt vissa förslag, vilka här i korthet torde få refereras..

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

69

Utredningsmännen ha sålunda till en början föreslagit, dels att huvudförrådet

i Älvsjö, vilket nu tjänstgör såsom centralförråd, skall sammanslås med

distriktsförrådet i Stockholm och att detaljutlämningen av effekter för linjesektionerna

i Stockholm skall ordnas genom sektionsförråd, dels ock att

förrådsbyråns expedition av verkstadseffekter skall avvecklas därigenom,

att huvudförråden direkt hos verkstaden i Nynäshamn eller annan leverantör

uttaga sitt behov i avräkning på av förrådsbyrån tidigare gjorda beställningar.

Under förutsättning att telegrafverkets bokföring centraliseras och mekaniseras,

lia utredningsmännen vidare föreslagit, att förrådsavdelningen skall

befrias från annan redovisning än den, som sammanhör med lagerhållning

och förrådskostnader, att förrådsbyråns räkningsgranskning skall övertagas

av huvudförråden, som även utanordna likvider, att förpassningsskrivandet

och materialbokföringen å förrådsbyrån skall bortfalla, att töljesedlar (packsedlar

o. dyl.) och rekvisitioner — i stället för förpassningar — skola användas

såsom bokföringshandlingar å huvudförråden, att föreståndarens

för huvudförråd (förrådsförvaltarens) värdebokföring och beträffande mottagna

effekter jämväl den centrala bokföringen skall ske efter fakturorna,

varemot värdebokföringen för utlämnade effekter skall ske efter de av förrådsförvaltaren

prissatta rekvisitionerna, samt att i och för vinnande av ökad

översikt över det i förrådsrörelsen investerade kapitalet förrådsavdelningens

räkenskaper bokföringsmässigt skola sammanföras i månatliga bokslut.

Utredningsmännen ha även uppgjort förslag rörande den biträdande personal,

som enligt den nya organisationen skulle erfordras såväl å förrådsbyrån

som å huvudförråden och lia därvid kommit till det resultatet, att

den totala personaluppsättningen efter förändringen skulle bli ungefär lika

stor som den nuvarande, men alt viss överflyttning av personal från förrådsbyrån

till huvudförråden skulle bliva behövlig.

Detaljerna i det av utredningsmännen avlämnade förslaget lia av de sakkunniga

överlämnats till telegrafstyrelsen.

De sakkunniga ha icke funnit anledning att föreslå några förändringar

i avseende å den nuvarande personaluppsättningen eller dess placering i

olika lönegrader. Emellertid framhålla de sakkunniga, att den nya organisationen

öppnar möjlighet att lia ett mindre antal huvudförråd än det nuvarande

antalet huvud- och distriktsförråd. Om denna möjlighet utnyttjas,

kommer detta uppenbarligen att medföra besparingar bland annat genom

bortfallandet av ett antal förrådsförvaltarbefattningar samt genom det bättre

utnyttjande av den biträdande förrådspersonalen, som bör kunna åstadkommas

vid förrådens sammanförande lill större enheter. De sakkunniga ha

sålunda beräknat, alt en minskning av antalet huvudförråd från sex, d. v. s.

det nuvarande huvudförrådet i Älvsjö, varmed distriktsförrådet i Stockholm

sammanslås, samt övriga fem distriktsförråd, till fyra skulle medföra en

besparing i lönekostnader på cirka 70,000 kronor per år, vartill även komma

vissa besparingar i lokalkostnader.

Före framläggandet av förslag beträffande verkstadsavdelningen

ha de sakkunniga lämnat en sammanfattande redogörelse för det nuvarande

verkstadsväsendet vid telegrafverket, vilket omfattar dels en fristående huvudverkstad

i Nynäshamn, dels ett antal smärre i huvudsak för repara
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<0 Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

tioner avsedda verkstäder vid distrikten. De sakkunniga anföra härvid följande.

Vid huvudverkstaden i Nynäshamn tillverkas apparat- och stationsmateriel

för verkets telefonanläggningar, det mesta av telegrafverkets egen

konstruktion. Bland de mera betydande tillverkningarna må nämnas telefonapparater,

linjeväljare, telefonteknisk utrustning för telefonstationer såsom

manuella och automatiska telefonväxlar, järnstativ, jacklister, reläer,

samtalsräknare, signalapparater, åskledare o. s. v. Av telegrafmateriel tillverkas

endast en del detaljer såsom telegrafreläer, telegraföverdrag, telegrafväxlar

m. m. Av telefonmaterielen tillverkas de varianter, som betingas

av olika manuella system samt telegrafverkets automatiska koordinatväljarsystem.

Automatiska telefonväxlar tillverkas numera för såväl mindre

växelstationer och abonnentanläggningar som större telefonstationer. Den

största av verkstaden tillverkade automatiska telefonstationen är stationen i

Malmö. De automatiska stationerna i Stockholm och Göteborg samt vissa

andra stationer lia däremot inköpts från telefonaktiebolaget L. M. Ericsson.

Verkstaden tillverkar även en del materiel för telegrafverkets nät och

linjer såsom fördelningsskåp, kabelboxar och kopplingsplintar, pupinspolar

för kablar etc. Dessutom tillverkas en del mätinstrument ävensom kontorsinventarier

av för telegrafverket speciella typer. Kablar och ledningstråd,

porslinsisolatorer m. m. tillverkas ej av verkstaden utan inköpas av verket

från privata firmor.

Verkstaden utför praktiskt taget alla de arbetsoperationer, som behövas

för att ur råmaterial färdigställa ovannämnda effekter. Endast för sådana

detaljer, för vilkas framställande det ej skulle vara ekonomiskt lönande att

anordna egen fabrikation, anlitas privata specialverkstäder.

Verkstaden har dessutom till uppgift att reparera verkets apparatmateriel.

En del mindre genomgripande reparationsarbeten hava emellertid överflyttats

till de smärre reparationsverkstäder, som finnas vid distrikten, enär

detta visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt med hänsyn till fraktkostnaderna.

Verkstaden skötes såsom ett fristående företag. Den förhyr sina lokaler av

telegrafstyrelsen och säljer i konkurrens med privata företag sina tillverkningar,

huvudsakligen till telegrafstyrelsen men i någon utsträckning även

till andra statliga företag, samt bestrider sina utgifter med de inkomster,

som härigenom erhållas. Alla telegrafverkets beställningar hos verkstaden

göras genom styrelsens förrådsbyrå.

Verkstaden planerar sin tillverkning av standardeffekter på basis av den

stigande eller avtagande efterfrågan å dessa. Till ledning härvid erhåller

verkstaden från förrådsbyrån i slutet på varje år en årsuppgift över den

beräknade åtgången av de mest gångbara artiklarna under det kommande

arbetsåret. Förrådsbyrån sammansätter i sin tur denna uppgift med ledning

av från distrikten inkommande meddelanden om deras beräknade behov

och tillgångar. Verkstadens försäljning till telegrafstyrelsen uppgick under

år 1939 till omkring 12,225,000 kronor, varav reparerade effekter till ett

värde av cirka 959,000 kronor.

Verkstaden, som förestås av en verkstadsdirektör (C 8), består av fyra huvudavdelningar:
En

expeditions- och förvaltningsavdelning, som förestås av en kontorschef

(A 24). Avdelningen omfattar inköpsavdelning, kassa, bokförings- och sta
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

tistikavdelning, avlönings- och efterkalkylavdelning, debiteringsavdelning

och lager.

En teknisk avdelning, som förestås av en t. f. byråingenjör (A 26). Under

denne sortera dels ett ritkontor och en teknisk utredningsavdelning, som

förestås av en avdelningsingenjör (A 22), dels ett laboratorium med materialprovningsavdelning,

som likaledes förestås av en avdelningsingenjör

(A 22).

En tillverkningsavdelning, som förestås av en verkstadsingenjör (A 27).

Avdelningen omfattar verktygsritkontor och serviceavdelning under en avdelningsingenjör

(A 22), planeringsavdelning med leveranskontor under en

ingenjörsassistent (A 20), arbetsstudieavdelning med ackordsregister under

en t. f. avdelningsingenjör (A 22), avdelning för personalfrågor under en

ingenjörsassistent (A 20) samt verkstadsskola och sammanlagt 16 tillverkningsavdelningar.

En fastig hetsavdelning, som förestås av en t. f. avdelningsingenjör (A 22).

Avdelningen omfattar byggnadskontor, intressekontor, marketenteri, underhållsavdelning

samt vakter och städningspersonal. Avdelningen handhar förutom

hyresärenden alla reparations- och ombyggnadsarbeten för såväl verkstadsfastigheterna

som bostadsfastigheterna. De senare äro till antalet 83

och inrymma tillsammans 295 lägenheter. Verkstaden förhyr bostadsfastigheterna

av telegrafverket och hyr i sin tur ut desamma till personalen.

Antalet av den vid verkstaden sysselsatta personalen uppgick under år

1939 till 162 tjänstemän och i medeltal 1,417 arbetare, varav 418 kvinnliga.

Förutom huvudverkstaden i Nynäshamn finnes ett antal mindre verkstäder

vid distrikten, i huvudsak avsedda för sådana mindre omfattande reparationer,

som med fördel kunna utföras å distrikten istället för å verkstaden

i Nynäshamn eller hos privata firmor. Även en del nytillverkningar

förekomma såsom av smiden, enklare snickerier o. dyl.

Sålunda finnes inom varje distrikt en verkstad för reparation av telefonapparater,

kontorsmöbler o. dyl. samt reparation och montering av

växelbord m. m. samt i allmänhet även en smidesverkstad för tillverkning

av specialsmiden och reparation av verktyg, telefonsmiden och

annan för telegrafverket speciell materiel. Vid Stockholms och Göteborgs

telefonstationer finnas verkstäder för ändring och hopsättning av reläer

samt för olika monterings- och underhållsarbeten för de automatiska telefonstationerna.

Vid telegrafstationerna i samma städer och i Malmö finnas

verkstäder för reparation och underhåll av telegrafapparater m. m. I Hässleholm

finnes ett cementgjuteri för tillverkning av distanspålar, kabelrännor,

stagskivor lii. m. Därutöver finnas inrättade serviceverkstäder för motorfordon

och velocipeder.

I Stockholm är distriktets reparationsverkstad sammanslagen nied verkstaden

för monterings- och underhållsarbeten å automatstationerna.

De sakkunniga lämna vidare en översikt över befintliga verkstäder vid

distrikten samt antalet av den vid dessa sysselsatta personalen, vartill jag

torde få hänvisa (betänkandet sid. 121 och 122).

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Hela antalet av den vid verkstäderna sysselsatta personalen inklusive arbetsledare

uppgår till 80 tjänstemän (linjemästare, linjeförmän och reparatörer)

samt 231 arbetare, varav 49 kvinnliga.

För fullständighetens skull upplysa de sakkunniga, att vid de två radioexpeditionerna

å radioavdelningen finnas anordnade mindre verkstäder för

utförande av underhållsarbeten å handelsfartygens radiostationer samt för

experiment.

Eftersom verkstadsrörelse måste anses vara en för distriktsledningarna

främmande arbetsuppgift, bör sådan rörelse enligt de sakkunniga icke vara

knuten till dessa. Den icke centraliserade verkstadsrörelsen bör i stället vid

distrikten anslutas till linjesektionerna eller då så betingas till förrådsavdelningen

eller direkt till verkstadsavdelningen.

Mindre verkstäder torde på samma sätt som vanligen redan är fallet böra

vara anslutna till linjesektionerna med deras förråd, medan till förrådsavdelningen

böra hänföras sådana verkstäder, exempelvis smedjor, som äro

eller bliva direkt anslutna till huvudförråd. I den mån befintliga distriktsförråd

i samband med behandlingen av förrådsbyrån omnämnda förändringar

komma att ersättas av sektionsförråd, böra till dylika sektionsförråd

anslutna smedjor givetvis underställas respektive sektionsföreståndare.

De allra största reparationsverkstäderna, främst verkstäderna i Stockholm

och Göteborg, ha enligt de sakkunnigas mening nått sådan storleksordning,

att man för åstadkommande av en fullt rationell verkstadsdrift vid telegrafverket

bör överflytta dem till verkstadsavdelningen och sålunda ställa dem

med sina lokala föreståndare direkt under verkstadsdirektörens chefskap. I

samband härmed kan eventuellt även övervägas sådan förändring i avseende

å arbetsfördelningen mellan på samma plats befintliga verkstäder, att verkstadsarbetet

i större utsträckning koncentreras till de verkstadsavdelningen

tillhöixmde verkstäderna.

Likaså ha de sakkunniga ansett sig böra framhålla, att tjänstemän och arbetare

i sådan verkstadsrörelse, som bedrives utanför Nynäshamn, böra erhålla

benämningar, som svara mot deras verkliga arbetsuppgifter. Det ville

sålunda bland annat förefalla, som om de enbart i verkstadsrörelse sysselsatta

arbetarna borde sortera under kollektivavtalet för verkstadsarbetare

och ej under kollektivavtalet för linjearbetare.

Enligt vad de sakkunniga framhållit bör verkstadsavdelningen omfatta

dels telegrafverkets huvudverkstad i Nynäshamn, dels ock de största

av de nu befintliga reparationsverkstäderna vid distrikten. Chefen för verkstadsavdelningen

skall enligt vad förut angivits vara verkstadsdirektören och

chefen för styrelsens verkstadsbyrå, vilken byrå är synonym med huvudverkstadens

chefskontor.

De sakkunniga lia till prövning förehaft frågan, huruvida de vid huvudverkstaden

i Nynäshamn befintliga förråden helt eller delvis skulle överföras

till förrådsavdelningen. Eftersom några fördelar härigenom emellertid

icke visat sig uppkomma, hålla de sakkunniga före, att verkstadsförråden

i sin helhet böra tillhöra verkstadsavdelningen, vilken ju utgör en

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

affärsgren för sig med från verket i övrigt fullt avgränsad inkomst- och utgiftsbokföring.

Det förråd av effekter, som insänts till verkstaden för reparation

och som för närvai-ande anses tillhöra förrådsbyrån, bör ävenledes

tillhöra verkstadsavdelningen, som har att inköpa effekterna i fråga.

Utöver det anförda ha de sakkunniga icke funnit anledning föreslå några

organisationsförändringar i avseende å verkstadsavdelningen.

I sitt utlåtande i anledning av de sakkunnigas förslag har telegrafstyrelsen

anfört följande.

Vid sin behandling av verkstadsväsendet vid telegrafverket lia de sakkunniga

icke alls ingått på frågan om tjänste- och löneställningen för den

biträdande tjänstemannapersonalen vid telegrafverkets huvudverkstad i Nynäshamn.

Såsom framgår av den av de sakkunniga lämnade redogörelsen

för verkstadsväsendet vid telegrafverket förestås tillverkningsavdelningen vid

denna verkstad av en verkstadsingenjör i lönegraden A 27. Ifrågavarande

befattning måste tillmätas synnerligen stor vikt. Under sig har verkstadsingenjören

en arbelarstyrka, som är vida större än motsvarande personalstyrka

vid någon av telegrafverkets linjesektioner. En duktig verkstadsingenjör

är också synnerligen eftersökt av den privata verkstadsindustrien. För

att telegrafverket skall kunna behålla och sedermera även erhålla en för

uppgiften lämplig man bör befattningen i fråga givas en högre löneställning

än den nuvarande. Den bör därvid också lämpligast tillsättas på förordnande

för viss tid. Telegrafstyrelsen får alltså föreslå, att befattningen som

föreståndare för tillverkningsavdelningen under bibehållen benämning verkstadsingenjör

på förslag av verkschefen skall tillsättas på förordnande för

viss tid och placeras i lönegraden C 5 (13,000 kronor).

Jämväl lönenämnden har i anledning av telegrafstyrelsens förslag uttalat

sig rörande förenämnda verkstadsingenjörsbefattning samt därvid, då

enligt lönenämndens mening anledning icke förelåge att i förevarande sammanhang

till prövning och avgörande upptaga den av styrelsen väckta frågan,

vilken är helt oberoende av omorganisationsförslaget, ansett sig icke

kunna tillstyrka bifall till styrelsens ifrågavarande hemställan.

I sitt vid lönenämndens utlåtande fogade särskilda utlåtande har lönenämndens

ordförande, generaldirektören Stridsberg framhållit, att därest en

förändring av befattningen skulle ske den nya löneställningen borde bestämmas

till C 4 (12,000 kronor).

Beträffande radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna innebär de sakkunnigas

förslag, med bortseende från de förändringar, som sammanhänga

med den av mig förut tillstyrkta utbrytningen av förrådsväsendet till särskild

affärsgren, i allt väsentligt ett bibehållande av den nuvarande organisationen.

De smärre jämkningar, som de sakkunniga förordat, lia vid ärendets remissbehandling

lämnats utan erinran. Då ej heller jag funnit något att invända

mot förslaget i denna del, hemställer jag, att berörda avdelningar organiseras

i enlighet med de sakkunnigas förslag.

I sitt förenämnda utlåtande har telegrafstyrelsen föreslagit, att föreståndaren

för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden i Nynäshamn skulle

Departements
chefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

uppflyttas från lönegraden A 27 till lönegraden C 5 (13,000 kronor). Då jag

vid framläggande av förevarande förslag till organisation av telegrafverket

ansett mig till behandling böra upptaga allenast sådana lönespörsmål, som

sammanhänga med omorganisationen, finner jag i anslutning till lönenämndens

uttalande, att med prövningen av ifrågavarande löneplaceringsspörsmål

bör tillsvidare anstå.

Kostnadsberäkningar.

Beträffande de beräknade kostnaderna för den nya styrelseorganisationen

jämförda med motsvarande kostnader för den nuvarande organisationen

framhålla de sakkunniga, att vid den av de sakkunniga gjorda beräkningen

medtagits generaldirektören, chefer och avdelningschefer vid olika byråer

samt biträdande tjänstemän i lägst 21 lönegraden. Verkstadsdirektören, militäravdelningen

(militärkontoret), den provisoriskt inrättade luftskyddsavdelningen

samt kabelkontoret ha ej medräknats. För de olika befattningshavarna

har beräknats lön enligt högsta löneklassen i vederbörande lönegrad

(exklusive rörligt tillägg) samt i förekommande fall vikariatsersättning vid

förordnande å högre tjänst. Beräkningarna framgå av följande sammanställning.

Nuvarande

Föreslagen

organisation

organisation

antal

löne-

antal

löne-

befatt-

kostnad

befatt-

kostnad

ningar

kr.

ningar

kr.

Generaldirektör...........

i

26,000

1

30 000

Ekonomi- och kanslibyrån .

14

145,754

Ekonomibyrån............

17

176,320

Förrådsbyrån.............

7

74,186

6

67,560

Driftsbyrån...............

8

100,515

Linjebyrån I..............

8

90,693

Första tekniska byrån ....

18

202,725

Linjebyrån II.............

25

266,240

Andra tekniska byrån ....

11

122,327

13

146,145

12

138 130

Trafikbyrån ..............

11

117 165

Förrådsbyrån.............

7

76,120

Summa

79

866,183

Summa

80

913,697

De sakkunnigas förslag innebär alltså för högre tjänster en kostnadsökning

med i runt tal 48,000 kronor. Härvid måste emellertid observeras, framhålla

de sakkunniga, att genom den förordade decentraliseringen av ärenden

rörande antagning, befordran och placering av tjänstemän i högst ^lönegraden

ett antal lägre tjänstemän, som för närvarande biträda vid handläggningen

av personalärenden inom styrelsen komma att bli obehövliga. Därjämte

kommer behovet av biträdande lägre tjänstemän att minskas genom

den arbetslättnad, som erhålles till följd av de av de sakkunniga förordade de
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

75

centraliseringsåtgärderna i övrigt samt genom den nya organisation av distriktsledningarna,

som reducerat antalet av de närmast under styrelsen sorterande

tjänsteställena vid driftsavdelningen från 15 (6 linjedirektörer, 5 trafikdirektörer

och 4 telefon- eller telegrafdirektörer) till 6 (distriktschefer). En

exakt beräkning av den personalminskning, som på grund av dessa förhållanden

kommer att kunna realiseras i telegrafstyrelsen, kan av naturliga skäl

svårligen åstadkommas, men de sakkunniga ha vid sina beräkningar kommit

till det resultatet, att besparingar i lönekostnader härigenom komma att

uppstå om minst 50,000 kronor. Den av de sakkunniga föreslagna nya organisationen

av telegrafstyrelsen kommer därför icke att bli dyrare än den nuvarande.

En på samma sätt som för styrelsen utförd jämförande kostnadsberäkning

för de tjänsteställen vid driftsavdelningen, rörande vilka de sakkunniga avgivit

förslag till organisationsförändringar m. m., nämligen distriktsförvaltningarna,

Stockholms telefonstation och linjesektionerna, utfaller på sätt

närmare framgår av följande sammanställning.

Nuvarande

Föreslagen

organisation

organisation

antal

löne-

antal

löne-

befatt-

kostnad

befatt-

kostnad

ningar

kr.

ningar

kr.

Distriktsförvaltningar:

Distriktschefer med kanslier

24

295,050

linjeavdelningen (exkl.

förrådsavdelningen)....

18

199,381

trafikavdelningen........

10

112,125

Stockholms telefonstation ..

5

58,050

Trafiksektioner............

3

34,515

Summa

83

369,55G

Summa

27

329,565

Linjesektioner.............

27

298,845

Linjesektioner.............

27

303,300

Totalsumma

CO

668,401

Totalsumma

54

632,865

I sammanställningen har för distriktskanslierna medtagits lönekostnaden

för de föreslagna trafikinspektörs-, distriktsingenjörs- och sekreterarebefattningarna.

Därjämte lia de sakkunniga såsom biträde åt sekreteraren beräknat

en kontrollör. Lönekostnaden för denna befattning lia de sakkunniga

beräknat bliva lika med skillnaden i avlöning mellan en kontrollör och en

förste telegrafassistent eller sammanlagt för de sex distriktskanslierna 5,220

kronor, varmed kostnaden för den föreslagna organisationen alltså bör

ökas.

Den nya organisationen av distriktsledningarna samt därav föranledd organisationsförändring

vid Stockholms telefonstation kommer alltså att medföra

en kostnadsminskning med cirka 35,000 kronor. Efter avdrag av den kostnadsökning,

som uppstår genom höjning av vissa linjesektionsföreståndare i

lönegrad, återstår en besparing på i runt tal 30,000 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majus proposition nr 148.

Departementschefen.

De sakkunniga anföra därefter följande.

Den arbetsökning, som skulle uppkomma därigenom, att distriktscheferna

skola bemyndigas avgöra personal- och andra frågor i större utsträckning än

de nuvarande linje- och trafikdirektörerna, kan, såsom de sakkunniga förut

uttalat, beräknas bliva kompenserad dels genom bortfallandet av den särskilda

beredningen för styrelsens räkning av sådana ärenden, som för närvarande

avgöras av styrelsen men som enligt förslaget skulle avgöras redan i

distriktscliefens instans, dels genom att låta vissa ärenden avgöras av närmast

under distriktscheferna sorterande tjänsteställen, dels slutligen genom

de ledigare arbetsmetoder, som kunna tillämpas vid distriktsorganen, när den

nuvarande tudelade distriktsförvaltningsorganisationen upphör.

Behovet av biträdande personal vid centralstationer och linjesektionsexpeditioner

kommer ej att påverkas av den föreslagna nya organisationen.

Såsom de sakkunniga redan angivit skulle genom den minskning av antalet

huvud (distrikts) förråd, som möjliggöres genom den av de sakkunniga föreslagna

nya organisationen av förrådsväsendet, kunna göras en besparing

i lönekostnader på cirka 70,000 kronor, vartill även komma vissa besparingar

i lokalkostnader för förråden.

Sammanfattningsvis torde alltså kunna sägas, att den nya, av de sakkunniga

föreslagna organisationen kommer att medföra en besparing i lönekostnader

(exklusive rörligt tillägg) på omkring 100,000 kronor per år.

De sakkunniga vilja framhålla, att det väsentliga i de sakkunnigas förslag

till förändrad organisation av telegrafverket likväl icke är att hänföra till de

relativt små besparingar, som här angivits, utan till den större effektivitet i

telegrafverkets verksamhet och den bättre hushållning med personal och

materiel, som den nya organisationen möjliggör.

De av telegrafstyrelsen föreslagna ändrade tjänste- och lönegradsplaceringarna

skulle, anför telegrafstyrelsen i sitt utlåtande, jämfört med de sakkunnigas

förslag medföra en besparing i telegrafverkets årliga lönekostnader

exklusive rörligt tillägg av 11,000 å 12,000 kronor per år.

De sakkunnigas beräkningar utvisa betydande besparingar i lönekostnadshänseende.

Även om beräkningarna, i vad de avse befattningar i lägre lönegrader

och den föreslagna organisationen av förrådsväsendet, äro mera summariska,

är det tydligt, att den nya organisationen måste medföra icke

obetydliga besparingar. Summan av dessa besparingar ökas ytterligare på

grund av de begränsningar i de sakkunnigas förslag, som den av mig förordade

lönegradsplaceringen av framförallt vissa ledande befattningar

innebär.

Såsom de sakkunniga framhållit och av mig jämväl understrukits äro de

väsentligaste besparingarna att hänföra till den större effektivitet i telegrafverkets

verksamhet och den bättre hushållning med personal och materiel,

som den nya organisationen möjliggör. De besparingar, som härigenom uppkomma,

låta sig emellertid icke nu siffermässigt belysas.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

77

Sammanställning av departementschefens förslag beträffande befattningar

vid telegrafverket.

Löne-

grad

Befattning

Nuva-

rande

antal

Föreslagen

Bli-

vande

antal

ökning

minsk-

ning

C 10

Överdirektör................................

_

1

—

1

»

Överingenjör................................

—

1

—

1

C 8

Distriktschef................................

—

6

—

6

C 7

Telefondirektör i Stockholm..................

1

—

1

—

>

Överingenjör................................

—

i

—

1

A 30

Byråchef....................................

5

—

2

O

O

>

Förste byrådirektör .........................

1

—

1

—

»

Linjedirektör................................

6

—

6

—

A 29

Trafikdirektör ..............................

5

—

5

—

A 28

Byrådirektör................................

8

—

2

6

>

Överinspektör ..............................

—

2

—

2

A 27

Förste byråingenjör..........................

7

1

—

8

>

Förste linjeingenjör..........................

14

—

14

—

>

Förste sekreterare ..........................

1

1

—

2

>

Förste sektionsingenjör ......................

—

17

—

17

A 26

Byråingenjör................................

7

8

2

13

>

Distriktsingenjör ............................

—

6

—

6

>

Förste revisor ..............................

—

1

—

1

Linjeingenjör................................

34

—

26

8

>

Radioingenjör ..............................

—

5

—

5

■»

Sekreterare..................................

3

1

2

2

,

Sektionsingenjör ............................

—

10

—

10

-

Trafikinspektör..............................

1

8

—

9

A 24

Sekreterare..................................

10

9

4

15

>

Överkontrollör..............................

13

—

8

5

A 22

Avdelningsingenjör..........................

11

1

3

9

»

Förste kontrollör............................

20

—

6

14

A 21

Aktuarie....................................

2

1

—

3

»

Notarie ....................................

9

1

4

6

>

Revisor ...................................

2

3

_

5

Enligt gällande personalförteckning för telegrafverket uppgår antalet befallningar

i 21 och högre lönegrader till 236. Vid bifall till det av mig förordade

organisationsförslaget kommer antalet att minskas till 234. I samband

med förslagets genomförande böra 2 ingenjörsassistentbefattningar i

lönegraden A 20 indragas oell 3 kontrollörsbefattningar i samma lönegrad

tillkomma.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

övergångsanordningar m. m. Departementschefens hemställan.

Av den föregående redogörelsen framgår, att vissa befattningar vid bifall

till mina förslag antingen helt utgå ur organisationen eller förändras i avseende

å lönegradsplacering. Det torde vara att förutse, att en eller annan

befattning därvid kan behöva överföras å övergångsstat. Lämpligast synes

vara, att Kungl. Maj:t på vanligt sätt utverkar riksdagens bemyndigande

att meddela de övergångsbestämmelser, som må erfordras för genomförandet

av berörda förslag.

Därjämte må framhållas, att ett bifall till mitt förslag rörande nya förordnandetjänster

påkallar ändring av föreskrifterna i 58 § 2 mom. 3 punkten

civila avlöningsreglementet för att bereda innehavarna av nämnda tjänster

möjlighet att återgå till ordinarie befattning inom förut innehavd lönegrad.

Förslag härom framlägges av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckning för telegrafverket,

att gälla tillsvidare från och med den 1 juli 1941:

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 överingenjör ................................ C 10

6 distriktschefer .............................. C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 överingenjör ................................ C 7

3 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegraf direktörer .................. A 30

6 byrådirektörer .............................. A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

8 förste byråingenjörer ........................ A 27

2 förste sekreterare ............................ A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

2 verkstadsingenjörer .......................... A 27

13 byråingenjörer .............................. A 26

6 distriktsingenjörer ............................ A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

8 linjeingenjörer .............................. A 26

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 79

Befattning. Lönegrad

5 radioingenjörer .............................. A 26

2 sekreterare .................................. A 26

10 sektionsingenjörer .......................... A 26

12 telegraf kommissarier av klass 1 A .............. A 26

9 trafikinspektörer.............................. A 26

1 förrådskamrer .............................. A 24

1 kontorschef ................................ A 24

15 sekreterare .................................. A 24

24 telegrafkommissarier av klass 1 B .............. A 24

5 överkontrollörer ............................ A 24

9 avdelningsingenjörer ........................ A 22

14 förste kontrollörer ............................ A 22

3 radiokommissarier .......................... A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

3 aktuarier .................................. A 21

6 förrådsförvaltare ............................ A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

6 notarier .................................... A 21

5 revisorer .................................... A 21;

2:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör, överingenjör

och distriktschef skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid; samt

3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda förslag

må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 148-

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning ............................................................ 1

Organisationsförslagets huvuddrag........................................ 2

Allmänna synpunkter i fråga om tjänste- och löneställning för cheferna för

telegrafstyrelsens byråer .............................................. 8

Organisationsförslagets detaljer ......................... 12

Telegrafverkets chef s. 12. Ekonomibyrån s. 15. Kanslibyrån s. 19. Driftsbyrån s. 21.

De tekniska byråerna s. 29. Militärkontoret s. 40. Radiobyrån s. 47. Förrådsbyrån s. 50.

Verkstadsbyrån s. 55. Driftsavdelningen s. 57. Radio-, förråds- och verkstadsavdelningarna

s. 67.

Kostnadsberäkningar .......................... 74

Övergångsanordningar m. in. Departementschefens hemställan .............. 78

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

4I075S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av telegrafverket m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1941:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av telegrafverket m. m. s. 1 i texten