Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

29 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:149, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid postverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 19Al.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Departementschefen, statsrådet Andersson anför:

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga åtskilliga av generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen gjorda framställningar om ändring i

löneställning eller antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Innan jag övergår till de ingivna framställningarna, vill jag erinra, att

inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga, i det följande benämnda

tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken, den 13 februari 1939 avBihang

till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr HO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

givit betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens

affärsdrivande verk (statens offentliga utredningar 1939: 5). Vid anmälan

den 10 mars 1939 (proposition nr 239) av då föreliggande framställningar

från kommunikationsverkens styrelser framhöll min företrädare i ämbetet,

under hänvisning till uttalande i annat sammanhang av chefen för

finansdepartementet, att han icke ansåge sig böra framlägga förslag örn

inrättande av befattningar, som icke funnes upptagna i tjänsteförteckningen.

Dylika förslag torde, framhöll han vidare, lämpligen böra upptagas till prövning

i ett sammanhang för tjänsteförteckningen i dess helhet, vilket emellertid

icke kunde ske förrän efter avslutad utredning rörande den del av

tjänsteförteckningen, som avser allmänna civilförvaltningen. De sålunda angivna

riktlinjerna blevo vägledande för statsmakternas prövning av hithörande

spörsmål år 1939.

Vid min anmälan i fjol av verksstyrelsernas framställningar rörande förändring

i avseende å löneställning eller antal av vissa ordinarie befattningar

framhöll jag (proposition nr 153), att jag saknade anledning förorda avsteg

från den år 1939 intagna principiella ståndpunkten. Jag ansåg mig endast

i vissa speciella undantagsfall böra framlägga förslag örn inrättande av befattningar,

som icke funnos upptagna i tjänsteförteckningen i dess dåvarande

lydelse.

Enligt vad jag inhämtat, kan utredningen rörande lönegradsplaceringen

för befattningshavare tillhörande allmänna civilförvaltningen icke avslutas

inom sådan tid, att frågan om revision av tjänsteförteckningen i dess helhet

kan föreläggas årets riksdag. Ehuru jag alltjämt är av den uppfattningen, att

förslag, som innebära ändring av tjänsteförteckningen, endast i undantagsfall

böra upptagas till prövning, innan den nu pågående revisionen av tjänsteförteckningen

avslutats, ser jag mig dock nödsakad att i förevarande hänseende

förorda en något mindre restriktiv inställning än den, åt vilken jag

förlidet år gav uttryck. Jag avser härmed ingalunda, att den återhållsamhet

rörande inrättandet av nya befattningar eller förbättrad löneställning för

redan befintliga befattningar, som till följd av tidsläget kännetecknat och

alltjämt kännetecknar statsmakternas prövning av frågor av här berört slag,

skall eftersättas. Jag har endast velat framhålla, att vissa av de förslag, som

innefattas i den för affärsverkens del redan avslutade Ijänsteförteckningsrevisionen,

vunnit ökad aktualitet genom framställningar från verksstyrelserna

samt att det med hänsyn bland annat härtill får anses befogat att upptaga dylika

förslag till prövning i något vidare utsträckning än tidigare skett.

I detta sammanhang vill jag erinra, att 1938 års personalkommission vid

statens järnvägar avgivit betänkanden och förslag angående förhållandet

mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens järnvägar

dels i april 1940 i vad gäller personal vid förrådsavdelningen, huvudverkstäderna,

ban- och maskinavdelningarna samt tågfärjorna (statens offentliga utredningar

1940: 14), dels ock i juli 1940 i vad gäller personal vid distriktskanslierna.

Ifrågavarande betänkanden, varöver järnvägsstyrelsen avgivit ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

3

låtande den 7 februari 1941, äro för närvarande föremål för allmänna lönenämndens

bedömande.

Av personalkommissionens uppdrag återstår för närvarande att undersöka

förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid

trafikavdelningen, bilavdelningen och järnvägsstyrelsen. Innan undersökningen

i denna del avslutats, synes mig resultatet av kommissionens arbete

icke böra underställas statsmakternas prövning. Jag anser mig därjämte

i anslutning till min föregående år uttalade uppfattning för statens järnvägars

del icke böra förorda förslag, beträffande vilka icke är ostridigt att

de sakna samband med kommissionens arbete eller att de icke komma att

föregripa resultatet av detta arbete.

Postverket.

En ny förste byråingenjörsbefattning å andra byrån. I skrivelse den

21 oktober 1938 hemställde generalpoststyrelsen om inrättandet av en förste

byråingenjörsbefattning, vars innehavare skulle åligga att biträda chefen för

styrelsens andra byrå med överinseendet över postverkets industriella verksamhet.

Styrelsen anförde därvid bland annat följande.

På grund av erhållna bemyndiganden har generalpoststyrelsen förordnat en

civilingenjör — tidigare maskininspektor, numera verkstadsinspektor vid statens

järnvägar — till förste byråingenjör hos styrelsen. Denne tjänsteman

har varit oavbrutet förordnad sedan den 27 januari 1928. I de förhållanden,

som under hela denna tid nödvändiggjort anlitande hos styrelsen av

en person med fullständig ingenjörsutbildning, är numera icke att räkna

med någon ändring i den riktning, att behovet av befattningen skulle i fortsättningen

bliva mindre än hittills. Styrelsen är därför av den uppfattningen,

att den tillfälliga förste byråingenjörsbefattning, som sålunda under avsevärd

tid uppehållits, bör utbytas mot en fast befattning. För inrättandet

av en sådan befattning talar, utöver vad redan anförts, jämväl den omständigheten,

att den ordinarie befattning vid statens järnvägar, som den sedan

början av år 1928 hos styrelsen förordnade förste byråingenjören innehar,

alltjämt hålles vakant. Från statens järnvägars sida har vid skilda tillfällen

uttalats önskemål, att denna vakanshållning skulle upphöra.

I skrivelse den 13 september 1940 har generalpoststyrelsen vidhållit sitt

förslag under framhållande av angelägenheten av att rådande provisorium

avvecklas.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 3 oktober 1940, under hänvisning

till att såväl kommunikationsverkens lönenämnd som tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken förordat inrättandet av ifrågavarande befattning,

tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag.

Rörande behovet av ifrågavarande förste byråingenjörsbefattning torde

någon tvekan icke kunna råda. Det synes mig därjämte angeläget, att förenämnda,

sedan många år bestående provisoriska anordning avvecklas samt

Departe
ments
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rune)!. Maj:ts proposition nr 149.

att möjlighet på så sätt skapas för utnämning av ordinarie innehavare av

den verkstadsinspektorsbefattning vid statens järnvägar, som till följd av

nämnda provisorium måst uppehållas på förordnande. Med hänsyn härtill

och i anslutning till vad jag inledningsvis anfört tillstyrker jag generalpoststyrelsens

förslag örn inrättande av en förste byråingenjörsbefattning i lönegraden

A 27. Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut

rörande erforderlig ändring av tjänsteförteckningen.

Uppflyttning av föreståndaren för medelsrevisionen från förste kontrollör

till förste revisor. I skrivelse den 27 augusti 1937 hemställde generalpoststyrelsen

om uppflyttning av befattningen såsom föreståndare för medelsrevisionen

från förste kontrollörsbefattning i lönegraden A 22 till förste revisorsbefattning

i lönegraden A 24. Till stöd för förslaget anförde styrelsen

därvid bland annat följande.

Föreståndaren för medelsrevisionen har till främsta åliggande att planlägga,

leda och övervaka den övriga revisionspersonalens arbete samt därutöver

bland annat att själv handlägga viktigare anmärkningsärenden, i förekommande

fall avgiva påminnelser i dylika ärenden och, då under granskningsarbetet

gjorts iakttagelser rörande förhållanden, som anses böra föranleda

särskild åtgärd från generalpoststyrelsens sida eller eljest komma till

dess kännedom, därom avlåta vederbörliga anmälningar och framställningar.

Då dessa göromål äro av beskaffenhet att av tjänstens innehavare fordra

omfattande författningskunskap, framstående skicklighet i författningstolkning

ävensom stor omdömesförmåga, bör befattningen rättvisligen uppflyttas

i 24 lönegraden under benämningen förste revisor.

I skrivelser den 27 september 1938 och den 29 augusti 1939 liksom i sin

nu förevarande framställning har styrelsen upprepat samma förslag. Styrelsen

anför i sistnämnda skrivelse följande.

Att ifrågavarande spörsmål ännu icke vunnit sin lösning beror på att

därmed sammanhänger ny inrättandet av en i postverkets t jänsteför teckning

för närvarande icke befintlig befattning, nämligen befattningen förste revisor.

Frågan örn införandet i tjänsteförteckningen av nya befattningar har nämligen

ansetts böra upptagas till prövning i ett sammanhang för tjänsteförteckningen

i dess helhet, vilket icke kan ske förrän efter avslutad utredning

rörande den del av tjänsteförteckningen, som avser allmänna civilförvaltningen.

Såväl kommunikationsverkens lönenämnd som tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken ha tillstyrkt, att föreståndaren för postverkets medelsrevision

såsom förste revisor placeras i 24 lönegraden.

I skrivelse den 10 oktober 1939 avgav allmänna lönenämnden yttrande över

styrelsens framställning av den 29 augusti 1939, varvid lönenämnden, som

sade sig icke finna anledning frångå kommunikationsverkens lönenämnds

uppfattning i frågan, med hänsyn till att förste revisorsbefattning icke funnes

vid postverket endast ville ifrågasätta, om icke förste revisorsbefattningen

ifråga lämpligen kunde givas benämningen Överkontrollör, vilken benämning

redan tillämpats beträffande tjänstemän med likartade arbetsuppgifter i

styrelsen.

Under hänvisning till att styrelsen icke hade något att erinra mot sistnämnda

uttalande, hemställer styrelsen, att förste kontrollörsbefattningen på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 149. 0

medelsrevisionen uppflyttas till lönegraden A 24 under benämningen Överkontrollör.

Allmänna lönenåmnden har uttalat, att lönenämnden allt fortfarande finner

generalpoststyrelsens förslag motiverat, varför nämnden tillstyrker detsamma.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att såväl tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken som allmänna lönenämnden och på sin tid kommunikationsverkens

lönenämnd tillstyrkt uppflyttning av ifrågavarande förste

kontrollörsbefattning till 24 lönegraden, därvid befattningen enligt tjänste1''örteckningssakkunnigas

mening borde benämnas förste revisor. Med hänsyn

härtill och i anslutning till den uppfattning, varåt jag inledningsvis givit

uttryck, förordar jag, att befattingen ombildas till en förste revisorsbefattning

i lönegraden A 24. Vid bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja

meddela beslut rörande erforderlig ändring av tjänsteförteckningen.

Införande av överpostexpeditör i A 15, I skrivelse den 27 september 1938

föreslog generalpoststyrelsen, att för postverkets vidkommande i tjänsteförteckningen

skulle införas befattningen överpostexpeditör i lönegraden A 15.

Det var därvid avsett att åt denna nya grupp av befattningshavare, vilka

skulle rekryteras av tjänstemän med postexpeditörsutbildning, i första hand

anförtro vissa arbetsuppgifter innefattande den första kontrollen och revisionen

beträffande den interna redovisningen av in- och utbetalade medel m. m.,

d. v. s. arbetsuppgifter, som för närvarande i regel fullgöras av tjänstemän i

lägst förste postassistents lönegrad. Till närmare belysande av förslagets innebörd

anförde styrelsen — under meddelande att för ämnets utredning under

år 1935 tillsatts en särskild kommitté — följande.

På grundval av det betänkande, som avgivits av förenämnda kommitté,

hade ifrågavarande spörsmål i vad angår förhållandena vid postkontoren

samt hos styrelsen och vid postdirektionerna diskuterats vid postdirektörsmöte

den 22—24 november 1937. Enighet rådde då därom, att personal

med en teoretisk fackutbildning av i huvudsak samma omfång som

den nuvarande postexpeditörsutbildningen efter tillräckligt lång praktisk

tjänstgöring och prövning skulle kunna anlitas för bestridande av enklare

förste postassistentsgöromål samt dessutom på lättare postmästarbefattningar

ävensom att det skulle vara möjligt att på åtskilliga platser frånskilja tillräckligt

mycket enklare förste postassistentsgöromål för en eller kanske flera

tjänstemän med postexpeditörskompetens.

Kommittén hade i denna del anfört, att kommittén i annat sammanhang

påvisat den växande poströrelsens, bland annat den mångdubblade penningomsättningens

krav å ytterligare arbetsledning och kontroll från de överordnades

sida. I sin tur ställdes självfallet därigenom även fordran på ökning i

de arbetsledande och kontrollerande funktionärernas antal.

Dittills hade, framhöll kommittén, i stor utsträckning en dylik ökning av

ena eller andra slaget skett genom tillsättandet av nya befattningar i lägst

förste postassistents grad. De nya såväl som de äldre befattningarna i exempelvis

postmästares, kontrollörs och förste postassistents grad hade sina kvalificerade

göromål i allmänhet jämsides med andra arbeten av mindre kva
-

Deparie
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

lificerad beskaffenhet, vilka ofta tillkommit eller fått kvarstå såsom rena

fyllnadsgöromål, som genom dylik förläggning icke behövt åläggas en måhända

eljest erforderlig ny funktionär. Å ett flertal, särskilt större postanstalter

torde emellertid de arbeten av sist antydda beskaffenhet, som nu

alage antydda högre postfunktionärer, taga dessa senare så mycket i anspråk,

att viktigare arbeten därigenom komme i fara att åsidosättas. Så till

exempel kunde arbetsledningen och övervakandet av de underordnades arbetsprestationer

lida väsentligt intrång av att förmannen samtidigt vore ålagd

vjsst kontrollarbete. Likaledes kunde dylikt kontrollarbete självfallet lida

arrack oc^ ren* av bliva ineffektivt, därest en därmed sysselsatt vaktföreståndare

mäste avbryta kontrollarbetet för att i brådskande fall omedelbart

i**11 me<^ uppgifter, tillhörande den egentliga arbetsledningen.

Enligt kommitténs uppfattning måste också, i fråga örn ett stort antal

postala arbetsplatser, tiden då vara inne att i antydda och därmed jämställda

fall vidtaga en uppdelning av arbetsledares, redogörares och kontrollanters

olika åligganden. En sådan ändring av arbetsfördelningen borde då

f3 •1 mini ogen, att förut antydda mindre kvalificerade arbeten anförtroddes

at annan personal. I sådant syfte ansåg kommittén, att postexpeditor

lämpligen kunde befordras till för ändamålet avsedda tjänster i postassistents

grad. Genom den av kommittén sålunda anvisade mindre kostnadsokande

utvägen ansag kommittén att, även örn icke därigenom nyinrättandet

av förste postassistentsbefattningar skulle för all framtid undvikas, dock under

den närmaste tiden nytillsättande av dylika tjänster torde kunna undvikas.

Styrelsens förslag förordades av tjänsteförteckningssakunniga för affärsverken

i deras förut omförmälda betänkande.

I sitt yttrande den 6 mars 1939 över nämnda betänkande anförde kommunikationsverkens

lönenämnd bland annat, att förslaget att införa befattningen

överpostexpeditör i 15 lönegraden innebar, att vissa göromål, som för

närvarande förbehållas postassistentutbildad personal, skulle övertagas av

personal med endast postexpeditörsutbildning. Förslaget syftade sålunda till

att utbyta dyrare arbetskraft mot billigare, samtidigt som detsamma öppnade

möjlighet till befordran för de därav förtjänta tjänstemännen inom

postexpeditörskåren. Med hänsyn bland annat härtill hade lönenämnden

funnit sig böra tillstyrka förslagets genomförande.

I sin nu förevarande framställning har generalpoststyrelsen ånyo upptagit

förevarande fråga samt därvid beträffande den ekonomiska betydelsen av

den ifrågasatta tjänsteregleringen framhållit följande.

Den årliga besparing, som uppslår, därest en tjänsteman i lönegraden A 15

anlitas i stället för en tjänsteman i lönegraden A 17, kan beräknas till i medeltal

800 kronor, alldenstund det praktiskt taget rör sig endast om tjänstemän

nied slutlön samt förste postassistenter huvudsakligen förekomma allenast

å de dyrare och dyraste orterna. När vidare på detta sätt antalet av de

befattningar, för vilka postassistentstjänsten är rekryteringsgrad, minskas eller

hålles nere, kan antalet postassistentstjänster i motsvarande grad minskas

eller hållas nere och postassistenter således ersättas med postexpeditörer. För

varje på så sätt utbytt tjänst uppkommer en årlig besparing av mellan

1,000 och 1,400 kronor, vartill bör läggas den engångsbesparing för vart fall

av omkring 3,000 kronor, motsvarande den kostnad, som den särskilda

postassistentutbildningen beräknats ådraga postverket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

7

Styrelsen meddelar vidare, att styrelsen, bland annat i besparingssyfte,

vidtagit åtgärder för att försöksvis igångsätta den föreslagna anordningen

vid vissa postkontor, där ökning av den kontrollerande personalen visat

sig oundgängligen nödvändig och där för anordningens genomförande erforderlig

arbetsdifferentiering varit möjlig och lämplig. Styrelsen anför härutinnan

följande.

Det första försöket utfördes vid postkontoret i Värnamo. Vid detta postkontor

(klass I B), som har ett stort underlydande område, fanns icke, såsom

vid postkontor av klass I B i allmänhet, särskild redogörare, utan postmästaren

skötte vid sidan av det krävande förvaltningsarbetet även redogörare-

och räkenskapsgöromålen. Denna anordning visade sig emellertid under

loppet av år 1939 alldeles ohållbar, varför styrelsen såg sig nödsakad att

för tiden från och med den 1 augusti 1939 uppdraga åt tjänsteman i lägre

lönegrad att tills vidare bestrida göromål, som eljest ankomma på kontrollör,

i samband varmed därvarande förste postassistenlbefattning indrogs och

uppdrag lämnades åt en postexpeditör att bestrida göromål, som kunde ankomma

på tjänsteman i lönegraden A 15. Det visade sig också, att den billigare

arbetskraften i detta fall väl fyllde sitt ändamål, varför styrelsen på

ytterligare försök insatte arbetskraft med här ifrågavarande utbildning vid

vart och ett av postkontoren i Karlstad, Mora, Skellefteå, Södertälje och

Uppsala.

Under ytterligare framhållande av att nu omliandlade anordning medför

en ej obetydlig besparing i fråga om personalkostnader hemställer styrelsen,

att frågan örn inrättandet av befattningen överpostexpeditör nu föres

till en slutlig lösning.

Allmänna lönenämnden finner förslaget väl grundat och ägnat att nedbringa

personalkostnaderna vid postverket, varför från lönenämndens sida intet är

att erinra mot uppförande i tjänsteförteckningen av ifrågavarande befattning.

Lönenämnden framhåller emellertid, att därest ändringar i tjänsteförteckningen

icke anses böra föreslås 1941 års riksdag, det med föreliggande

framställning avsedda syftemålet att åstadkomma besparingar i personalkostnaderna

ändock torde kunna ernås, om generalpoststyrelsen i lämplig

omfattning vid de postkontor, där så befinnes vara ändamålsenligt, uppdrager

åt personal med postexpcditörsu(bildning att förrätta göromål, som hittills

ansetts böra ankomma på förste postassistenter. Personalens berättigade

intressen torde ock, i avvaktan på inrättandet av överpostexpeditörsbefattningar,

kunna tillgodoses genom anlitande av bestämmelserna om vikariat

slön.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag innebär ett utbyte av postassistentutbildad

personal mot befattningshavare ur postexpeditörskåren. Frågan

har varit föremål för omfattande utredningar inom postverket av såväl

särskilda av styrelsen tillsatta kommilterade som representanter för olika personalgrupper.

Samtliga lia därvid varit ense örn lämpligheten av förslagets

genomförande. Den nya anordningen har därjämte prövats i praktiken på

så sätt, att styrelsen förordnat befattningshavare med postexpeditörsutbildning

all fullgöra åligganden, som eljest ankomma på befattningshavare med

Departe
ments
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

° Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

postassistentutbildning. Styrelsen upplyser, att de verkställda proven givit

goda resultat.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att såväl tjänsteförteckningssakkunniga

för affärsverken som kommunikationsverkens lönenämnd och allmänna

lönenämnden tillstyrkt ifrågavarande utbyte. Vid sådant förhållande

och då förslagets genomförande är ägnat att medföra icke obetydliga kostnadsbesparingar,

tillstyrker jag, att befattningen överpostexpeditör i enlighet

med generalpoststyrelsens förslag införes i lönegraden A 15.

Fråga om en ny sekreterarbefattning å ombudsmansexpeditionen. Utöver

de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort, har generalpoststyrelsen

hemställt om uppfattning å ombudsmansexpeditionen av en notariebefattning

från lönegraden A 21 till sekreterarbefattning i lönegraden A 24.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt förslaget.

Ehuru jag icke vill bestrida, att skäl förefinnas för den av generalpoststyrelsen

föreslagna uppflyttningen, varom styrelsen redan tidigare gjort framställning,

är jag dock för närvarande icke beredd att förorda styrelsens ifrågavarande

förslag.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

i personalförteckningen införas 1 befattning såsom förste byråingenjör (A 27)

och 1 befattning såsom förste revisor (A 24). Samtidigt skulle antalet befattningar

såsom förste kontrollör (A 22) minskas från 16 till 15. Därjämte

skulle i tjänsteförteckningen, förutom de förändringar som föranledas

av införandet i personalförteckningen av befattningarna förste byråingenjör

och förste revisor, införas befattningen överpostexpeditör (A 15).

Statens järnvägar.

En ny byråchefsbefattning. I skrivelse den 22 december 1939 hemställde

järnvägsstyrelsen om inrättande av en byråchefsbefattning, avsedd för en

planerad ny byrå för handläggning av till statens järnvägars biltrafikrörelse

hörande ärenden. Till stöd för förslaget, som icke föranledde någon erinran

trän allmänna lönenämnden, anförde styrelsen i huvudsak följande.

Genom beslut av 1935 års riksdag erhöllo statens järnvägar ett anslag

örn 2 miljoner kronor till förvärv av anläggningar för automobiltrafik. Sedermera

ha år efter år ytterligare anslag beviljats för samma ändamål. I

och med det sålunda möjliggjorda övertagandet och trafikerandet av billinjer

hade verket erhållit en praktiskt taget ny rörelsegren. Visserligen hade

statens järnvägar alltsedan mitten av 1921 drivit biltrafik, men utvecklingen

hade gått i långsamt tempo; efter 10 år uppgick den trafikerade våglängden

till endast 258 km, innefattande tvenne system, det ena anslutande till Bohusbanan,

det andra bestående av linjen Övertorneå—Pajala. Vid ingången

av år 1935 hade den befarna våglängden ökats till 544 km, en ökning som

i huvudsak tillkommit i samband med statsförvärv av enskilda järnvägar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts proposition nr 149.

Genom 1935 års riksdagsbeslut åter inleddes en planmässig expansion av

stora mått.

Den starka utvecklingen av den nya rörelsegrenen hade inom styrelsen

självfallet medfört en betydande ökning i arbetsuppgifterna. Ända till mitten

av år 1938 hade handläggningen av biltrafikärendena varit uppdelad på ett

flertal till skilda byråer hörande föredragande. Då det visat sig, att denna

uppdelning medförde påtagliga olägenheter -— särskilt framstod därvid bristen

på ett centralt tjänsteställe med uppgift att taga initiativ och utöva kontroll

över den alltmer vidgade bildriften — ansåg styrelsen ofrånkomligt att

för en rationell handläggning av de mycket snabbt växande arbetsuppgifterna

tillskapa ett specialorgan för här ifrågavarande rörelsegren. Styrelsen

vidtog därför den åtgärden att från och med den 1 augusti 1938 förordna

en särskild, verkschefen direkt underställd föredragande i biltrafikärenden,

vilken även skulle vara chef för den s. k. bilavdelningen, lill detta tjänsteställe,

som till sin funktion vore likställt med byrå, hade, med undantag av

tidtabellsärenden, centraliserats de bilärenden, vilka tidigare handlagts å skilda

byråer inom styrelsen.

Då styrelsen vidtog förenämnda centraliseringsåtgärd, avsåg styrelsen, att

förordnandet av särskild föredragande endast skulle bli av interimistisk natur

—■ styrelsen var nämligen närmast böjd för att omedelbart söka få till

stånd en byrå för de s. k. bilärendena. Att styrelsen då icke fullföljde denna

plan, sammanhängde närmast med en önskan att vinna någon tids erfarenhet

av den sålunda vidtagna centraliseringen.

Rörande de arbetsuppgifter, som påvilade bilavdelningen och som fortsättningsvis

skulle bliva den ifrågasatta bilbyråns, anförde styrelsen bland

annat, att vad anginge själva organisationen av bildriften gällde det nära nog

en nyordning, som finge anpassas efter de speciella särdrag, som kännetecknade

densamma. Dessa särdrag, som konstituerat den motoriserade landsvägstrafikens

oerhörda frammarsch och som främst bottnade i dess smidighet

och dess frihet från tyngande former, vore styrelsen angelägen att bibehålla.

Organisationen måste i stort sett byggas upp efter annat mönster än järnvägens,

och att därvid inordna de mycket splittrade enheterna i ett smidigt

samverkande trafiksystem erbjöde ej ringa svårighet.

Bland de tekniska uppgifter, som stöde på dagordningen, märktes vagnparkens

fortsatta standardisering och ekonomiska utnyttjande liksom också

den svårbemästrade frågan örn fordonens rationella garagering och underhåll.

Frågan örn linjekomplexens ledning och organisation samt personalens anställningsförhållanden

utgjorde ytterligare en bland de mångå uppgifter, som

den centrala ledningen måste upptaga till lösning. Att frågan örn bilrörelsens

affärsmässiga drift intoge en central punkt i arbetsprogrammet vöre

självfallet.

I skrivelse den 4 januari 1941 har järnvägsstyrelsen ånyo föreslagit inrättande

av ifrågavarande byråchefsbefattning. Styrelsen anför därvid följande.

De skäl, som styrelsen förut anfört beträffande behovet av en byrå för

ifrågavarande ärendegrupp, kvarstå alltjämt; de lia därjämte under det år

som gått ytterligare accentuerats. Styrelsen syftar härvid närmast på den

betydande expansion, som biltrafikrörelsen undergått i och med övertagandet

av åtskilliga enskilda järnvägars biltrafik.

Förenämnda expansion framgår närmare av alt den trafikerade våglängden

från 1938 lill 1940 ökats från 3,770 km till 8,015 km, 1''ordonsantalet från

379 till 600 och personalantalet från 456 till 730.

Beträffande den från 1939 inträdda ökningen, vilken i detta sammanhang

närmast är av intresse, må framhållas, afl bilnätets våglängd ökats med över

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1,700 km eller 27 procent samt att stegringen beträffande fordons- respektive

personalantalet uppgår till 18 respektive 55 procent.

Det är givet, att denna utvidgning av biltrafikrörelsens omfattning medfört

väsentligt ökade arbetsuppgifter för den centrala ledningen. Härvid är

särskilt att beakta, att de nytillkomna linjekomplexen så gott som helt äro

belägna inom områden, där statens järnvägar tidigare ej bedrivit biltrafikrörelse,

med vilken de nya linjerna i organisatoriskt hänseende kunnat samordnas.

Driftsorganisationen bär därför måst utbyggas, vilket, sett jämväl

på längre sikt, innebär, att inspektionsverksamhetens och ekonomikontrollens

förut stora fält ytterligare vidgats. Av allt att döma står biltrafikrörelsen

redan under loppet av är 1941 inför en ny betydande utvidgning.

Icke blott med hänsyn till den betydande omfattning bilrörelsen redan nått

utan jämväl i betraktande av den expansion av vida större mått, som är att

förvänta i den mån järnvägsförstatligandet fortskrider, får styrelsen understryka

vikten av att bilrörelsens organisation både centralt och lokalt snarast

iar sm slutgiltiga utformning. Det successiva inlemmandet i statsbanornas

h)l rörelse av ifrågavarande enskilda bildrift kan självfallet ske mindre frikoc^

med bättre trafiktekniskt utbyte, om organisationen i god tid

star färdig att mottaga det väntade tillskottet.

I detta sammanhang torde få framhållas, att den till följd av bristen på

flytande bränsle nödvändiggjorda inskränkningen i bildriften på intet sätt

minskat den centrala ledningens arbetsuppgifter. Tvärtom har den rådande

krissituationen ställt ledningen inför en råd nya, delvis svårlösta problem,

som beröra driftens vidmakthållande på ett ur trafikantsynpunkt möjligast

tillfredsställande sätt som ock bilrörelsens ekonomi. Övergången till gengasdrift

har i alldeles särskild grad medfört en betydande arbetsbelastning, som

av allt att döma synes bliva bestående under relativt lång tid framåt. Härvid

är också att märka, att programmet för gengasdriften enligt statsmakternas

direktiv är upplagt med sikte på en i görligaste mån fullständig återgång

till normal trafikomfattning.

På grund av sålunda anförda omständigheter anser styrelsen, att den nuvarande

bilavdelningen, vars funktion redan är jämställd med en byrås och

vars ärenden äro typiska byråärenden, bör omvandlas till en byrå, varigenom

den skulle få den ställning såväl inåt som — vilket icke synes böra underskattas

— utåt, som svarar mot dess uppgift att handhava ledningen av

landets ojämförligt största landsvägstrafikföretag.

Personalantalet å bilavdelningen uppgår för närvarande till 18, vilket

jämfört med förhållandena under år 1939 innebär en ökning med 4 man. För

den ifrågasatta bilbyrån erfordras enligt styrelsens mening följande befattningar

i 21 och högre lönegrader, nämligen 1 byråchef, 1 byråingenjör, 1

sekreterare i lönegraden A 24, 1 konstruktör och 1 notarie. Av dessa befattningar

finnas å bilavdelningen redan 1 byråingenjör samt 1 sekreterare i

lönegraden A 24, varjämte följande befattningar bestridas av extra ordinarie

tjänstemän, nämligen 1 konstruktör och 1 notarie. Då styrelsen under nuvarande

förhållanden icke anser sig böra ifrågasätta, att konstruktörs- och

notariebefattningarna uppföras å ordinarie stat, skulle således endast byråchefsbefattningen

behöva nyinrättas.

Ur kostnadssynpunkt skulle den sålunda ifrågasatta åtgärden intet betyda.

Chefen för den nuvarande bilavdelningen åtnjuter nämligen jämlikt Kungl.

Maj:ts medgivande samma lön som byråchef.

Styrelsen hemställer alltså, att antalet byråchefsbefattningar ökas från 10

till 11.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 31 januari 1941 icke funnit

anledning till erinran mot styrelsens förslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 149-

11

Vid behandlingen föregående år av motsvarande framställning från järnvägsstyrelsens

sida framhöll jag, att den provisoriska anordningen med särskild

bilavdelning utan större olägenhet borde kunna bibehållas i avvaktan

på de ytterligare erfarenheter rörande den ifrågasatta byråns arbetsuppgifter,

som kunde vara av värde för bedömandet av personalens antal och löneställning.

Under det gångna året ha erfarenheterna i så måtto vidgats, att full klarhet

vunnits om att den rådande krissituationen icke medfört minskning av

den centrala ledningens arbetsuppgifter på ifrågavarande område. Utvecklingen

har snarare varit den motsatta. Visserligen har bristen på flytande

bränsle nödvändiggjort inskränkning av bildriften, men å andra sidan ha en

rad nya, delvis svårlösta problem tillkommit. Särskilt har övergången till

gengasdrift medfört en betydande arbetsbelastning.

Vid nu angivna förhållanden och då all sannolikhet talar för att bilavdelningens

arbetsuppgifter, vare sig krisen fortsätter eller icke, komma att ytterligare

ökas på grund av det fortsatta järn vägsförstatligandet, synes mig anledning

knappast förefinnas att längre uppskjuta avdelningens formella omvandling

till bilbyrå. I personalhänseende medför denna omvandling för närvarande

endast den konsekvensen, att chefen för bilavdelningen, vilken uppbär

byråchefs lön, gives ställningen såsom ordinarie byråchef. Jag tillstyrker

alltså den härav föranledda ökningen av antalet byråchefer i järnvägsstyrelsen.

Uppflyttning i lönegrad av överinspektörerna å drifttjänstbyrån. Vid stålens

järnvägar finnas 4 överinspektörsbefaltningar, samtliga i 27 lönegraden,

nämligen en för vardera ban-, maskin- och trafiktjänsten samt en för

säkerhetstjänsten.

Överinspektörerna för ban-, maskin- och trafiktjänsten äro byråchefens

på drifttjänstbyrån närmaste fackkunniga medhjälpare för ban-, maskinrespektive

trafikavdelningen. Såsom namnet antyder, äro dessa överinspektörer

huvudsakligen sysselsatta vid styrelsens inspektionsverksamhet, envar

beträffande sin avdelning. Samtliga nu nämnda tre överinspektörer skola,

i den utsträckning styrelsen bestämmer, vara närvarande vid avgörandet av

ärenden, som angå antagande, befordran, avskedande och entledigande av

personal, bestämmelser angående personalens avlöningsförhållanden samt

arbets- och vilotid, fastställelse och ändring av reglementen och instruktioner

för personalen. Vidare skall vid avgörande av disciplinärenden, därest saken

rörer befattningshavare vid ban-, maskin- respektive trafikavdelningen,

den överinspektör, vars t jänstegren målet angår, närvara samt deltaga i överläggningarna

och besluten.

Överinspektören för säkerhetstjänsten verkställer styrelsens inspektion

ifråga örn tillämpningen av signal- och säkerhetsföreskrifter å de olika trafiksektionerna,

granskning av förslag till nyordningar eller förändringar med

avseende å signal- och säkerhetsanläggningar eller föreskrifter därutinnan

ävensom granskning av till styrelsen inkomna handlingar rörande jämvägsolyckor

i tågtjänst m. m.

Depante

menis
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Departe
ments
chefen.

I olika sammanhang har järnvägsstyrelsen hemställt örn överinspektörsbefattningarnas

uppflyttning till 28 lönegraden. Såsom skäl härför har styrelsen

anfört, att innehavarna av ifrågavarande fyra befattningar ha till

uppgift alt utöva inspektionsverksamhet, i stor utsträckning jämväl av sektionsföreståndarnas

(26 eller 27 lönegraden) arbeten, samt att överinspektörernas

arbete även i övrigt är mera ansvarsfullt än det, som i allmänhet

åligger tjänstemän i 27 lönegraden, bland annat på grund av deras skyldighet

att närvara i plenum och därvid deltaga i beslut angående utnämningsoch

bestraffningsärenden.

Såväl tjänsteförteckningssakkunnigci för affärsverken som kommunikationsverkens

lönenämnd ha tillstyrkt ifrågavarande uppflyttning. Tjänstedr - teckningssakkunniga lia därvid framhållit, att överinspektörernas arbetsuppgifter

motiverade befattningarnas hänförande till lönegraden A 28.

Vid min anmälan av föreliggande förslag till omorganisation av telegrafverket

tillstyrker jag, att två befattningar såsom överinspektör inrättas vid

telegrafverket samt därvid placeras i lönegraden A 28. De arbetsuppgifter,

som skola tillkomma innehavarna av dessa befattningar, äro likvärdiga med

dem, som åvila överinspektörerna å järnvägsstyrelsens drifttjänstbyrå. Vid

sådant förhållande och under förutsättning av bifall till mitt förslag rörande

nämnda överinspektörsbefattningar vid telegrafverket hemställer jag, att befattningarna

såsom överinspektör vid statens järnvägar uppflyttas från 27

till 28 lönegraden. Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela

beslut rörande erforderlig ändring av tjänsteförteckningen.

En ny förste baningenjörsbefattning. Till stöd för inrättandet av en ny

förste baningenjörsbefattning i lönegraden A 27 har järnvägsstyrelsen anfört

följande.

Sträckan Långsele—Jörn är för närvarande uppdelad på två bansektioner,

den ena — 22 bansektionen — omfattande Långsele—Vännäs med sidolinje

till Örnsköldsvik C, i allt cirka 275 km spårlängd, och den andra — 21 bansektionen

— omfattande Vännäs—Jörn med sidolinjer till Skelleftehamns

nedre och Holmsund, i allt cirka 312 km spårlängd. Vardera sektionen förestås

av en baningenjör (26 lönegraden).

Styrelsen har sedan en del år tillbaka haft den inställningen, att dessa

sträckor lämpligen borde sammanföras till en bansektion, men med åtgärder

i sådant syfte lia hittills fått anstå i avvaktan på slutförandet av elektrifieringen

av den däri ingående huvudlinjen och därmed samhörande spåromläggningar.

Då dessa arbeten nu fortskridit så långt, att desamma beräknas

bliva helt slutförda i början av år 1942, anser styrelsen, att en sammanslagning

av förenämnda bansektioner till en bansektion bör genomföras från

sagda tidpunkt. Erfarenheten har nämligen visat, att normalt förekommande^

arbetsuppgifter å en bansektion av den storleksordning, varom här blir

fråga, icke äro av större omfattning eller svårighetsgrad än att ledningen och

skötseln av desamma kunna anförtros åt en sektionsföreståndare utan att

denna blir för hårt belastad. Den sammanslagna nya bansektionen, vars huvudort

är avsedd att bliva Umeå, skulle komma att erhålla en total spårlängd

av cirka 587 km med en beräknad kostnadsstat för drift och underhåll av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

13

omkring 1,800,000 kronor. Till jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffror

för likvärdiga bansektioner äro 590 och (570 km med 1,(500,000 respektive

1,900,000 kronor. Den nya bansektionen skulle också komma att närmare

sammanfalla med motsvarande trafiksektion, vars huvudort redan är Umeå,

en anordning som ur tjänstesynpunkt medför flera fördelar.

Enligt en av 1938 års personalkommission verkställd poängberäkning för

siffermässig värdering av nuvarande bansektioners inbördes storleksordning

och svårighetsgrad, vilken hänför sig lill 3-årsperioden 1935—1937, skulle

poängtalet för den nya bansektionen komma att uppgå till 1864. Då lägsta

poängtalet för de bansektioner, som förestås av förste baningenjör (27 lönegraden),

är 1,490 samt högsta för de bansektioner, som förestås av baningeniör

(26 lönegraden), är 1,342, bör en höjning av tjänsteställningen för den

nye sektionsföreståndaren till förste baningenjör (27 lönegraden) ske i samband

med sammanslagningen.

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen örn inrättandet av

en ny förste baningenjörsbefattning för den genom sammanslagning av 21

och 22 bansektionerna nybildade bansektionen med huvudort i Umeå.

Styrelsen anför vidare, att såsom en följd av förenämnda sammanslagning

två baningenjörsbefattningar i lönegraden A 26 bliva disponibla. Båda äro

för närvarande tillsatta, men en torde bliva vakant vid utnämningen av den

blivande innehavaren av den nybegärda förste baningenjörsbefattningen och

innehavaren av den andra befattningen kan tillsvidare utnyttjas såsom vikarie

för förste baningenjör, som på grund av annat uppdrag icke fullgör sin

tjänst. Båda befattningarna böra bibehållas för behov, som beräknas uppkomma

i samband med det fortsatta förstatligandet av enskilda järnvägar.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att enligt lönenämndens mening

skäl tala för den av järnvägsstyrelsen förordade omorganisationen av seklionsindelningen.

Då arbetsuppgifterna för föreståndaren för den nya sektionen

äro av sådan art och omfattning, att en inplacering i förste baningeniörs

lönegrad för denne kan anses motiverad, är från lönenämndens sida intet

att erinra mot bifall till järnvägsstyrelsens förslag i denna del.

Den av järnvägsstyrelsen ifrågasatta sammanslagningen av 21 och 22 bansektionerna

såsom en följd av elektrifieringens fortskridande innebär en

åtgärd i rationaliseringssyfte, som icke föranleder någon erinran från min

sida. Jag tillstyrker jämväl, att föreståndaren för den nya sektionen gives

ställningen såsom förste baningenjör i lönegraden A 27. Liksom järnvägsstyrelsen

anser jag därjämte, alt de båda baningenjörsbefattningar, som genom

den föreslagna åtgärden bliva disponibla, böra bibehållas i avvaktan på framlida

behov i samband med järnvägsförstatligandet.

En ny stationsinspektorsbefattning av klass 1 A. I sin förenämnda framställning

hemställer järnvägsstyrelsen örn inrättande av en ny stationsinspektorsbefattning

av klass 1 A samt anför till stöd härför följande.

Styrelsen är väl medveten örn att efter den allmänna omklassificering av

trafikanstalterna, som genomfördes den 1 juli 1938, förändringar i klass
-

Departe
menis
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

indelningen icke äro avsedda att företagas under tiden intill nästa allmänna

omklassificering, försåvitt icke särskilda skäl tala därför. Dylika skäl föreligga

emellertid beträffande såväl Trelleborg C — för närvarande hänförd till

klass 1 B — som Uddevalla G — för närvarande hänförd till klass 2 — på

grund av de organisatoriska förändringar, som styrelsen i rationaliseringssyfte

vidtagit å dessa båda platser.

I Trelleborg hava sålunda i samband med statens järnvägars övertagande

av Landskrona—Lund—Trelleborgs järnvägar de båda järnvägarnas stationer,

Trelleborgs färjestation respektive Trelleborgs central, sammanförts under

gemensamt stationsbefäl.

Sammanslagningen har medfört ett betydande tillskott i stationsföreståndarens

arbetsbörda och ansvar, vartill kommer, att den under stationsförestandarens

befäl stående personalen avsevärt utökats.

På grund av stationens alltmer ökade betydelse som gränsstation till Tyskland

och utgångspunkt för färjeleden till Sassnitz måste även särskilt höga

krav ställas pa föreståndaren, en av statens järnvägars representanter gentemot

de tyska järnvägsmyndigheterna. Med hänsyn härtill och då poängtalet

för den sammanslagna stationen överstiger 900, medan nedre gränsen för

station av klass 1 A utgör 700, anser styrelsen berättigat, att Trelleborg C

höjes från klass 1 B till klass 1 A.

Från och med den 1 juli 1940 införlivades med statens järnvägar bland

annat Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg och Uddevalla—Lelångens

järnväg, vilka båda järnvägar hade egen station i Uddevalla. I samband med

statens järnvägars övertagande av nämnda järnvägar har styrelsen i rationahseringssyfte

bestämt, att de två stationerna i Uddevalla skola sammanföras

under gemensam ledning. Da arbetsuppgifterna för stationsföreståndaren på

grund härav i synnerligen hög grad utökats, vilket även framgår av att den

stationsföreståndaren underställda personalen ökats från 38 till 71 man, anser

styrelsen skäligt, att stationen höjes från klass 2 till klass 1 B. Poängtalet

för stationen beräknas även komma att uppgå till minst 470, medan nedre

gränsen för station av klass 1 B utgör 400.

Styrelsen hemställer salunda örn inrättandet av en stationsinspektorsbefattning

av klass 1 A samt framhåller, att vid bifall härtill antalet stationsinspektorsbefattningar

av klass 2 kan minskas med en, under förutsättning att

den stationsinspektorsbefattning av klass 1 B, som blir disponibel vid höjning

i klass av Trelleborg C, må användas för Uddevalla C.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit, böra ändringar i trafikanstalternas

klassindelning icke utan särskilda skäl företagas under tiden mellan allmänna

omklassificeringar av dessa anstalter. De förändringar av Trelleborg C och

Uddevalla C, som till följd av förstatligandet av vissa järnvägar ägt rum, äro

emellertid av den art, att särskilda skäl för en förändring av nämnda stationers

placering enligt min mening få anses föreligga. Jag finner mig därför

böra tillstyx-ka järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Vid bifall härtill böra antalet befattningar såsom stationsinspektor av klass

1 A ökas med en och antalet befattningar såsom stationsinspektor av klass 2

minskas med en.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

15

Två nya expcditionsföreståndarbefattningar. Järnvägsstyrelsen har i sin

förevarande skrivelse hemställt om upptagande i personalförteckningen av

ytterligare två expeditionsföreståndarbefattningar i lönegraden A 21, avsedda

den ena för godsexpeditionen vid Jönköping C och den andra för godsexpeditionen

vid Borås C.

Beträffande expeditionsföreståndarbefattningen vid godsexpeditionen vid

Jönköping C erinrar järnvägsstyrelsen om att styrelsen redan i skrivelser

den 14 november 1936 och den 4 oktober 1937 föreslagit inrättande

av en sådan befattning. Styrelsen anför därefter följande.

I sistnämnda skrivelse framhöll styrelsen, att godsexpeditionen i storleksordning

då var den sjunde bland godsexpeditionerna vid statens järnvägar

och i poänghänseende som sådan låg betydligt över den undre gräns, som

styrelsen anser böra gälla för att föreståndaren skall innehava expeditionsföreståndares

grad, ävensom betydligt över flera andra tjänsteställen med

expeditionsföreståndare. Styrelsens förslag om befattningens inrättande blev

emellertid icke medtaget i Kungl. Maj:ts åren 1937 och 1938 avgivna propositioner.

Beträffande denna och en del andra av styrelsen föreslagna befattningar

uttalade vederbörande departementschef i sist angivna proposition, att han

för sin del funne flertalet av dessa förslag, med hänsyn såväl till den pågående

avlöningsrevisionen som till de undersökningar, vilka igångsatts genom 1938

års personalkommission vid statens järnvägar, icke heller då böra upptagas

till behandling. Statsutskottet vid 1938 års riksdag, som i fråga örn här

åsyftade befattningar icke företog ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, framhöll

emellertid, att det syntes utskottet uppenbart, att ovannämnda av departementschefen

angivna utredningar icke kunde utan åsidosättande av

berättigade intressen under någon längre tid åberopas som skäl för anstånd

nied en prövning i sak av hithörande placeringsfrågor. Utskottet tillfogade,

att utskottet härtill ville knyta en förhoppning, att de förslag, vilkas prövning

av departementschefen sålunda på anförda skäl undanskjutits, snarast

måtte komma att tagas under en förnyad och mera definitiv omprövning.

Mot bakgrunden härav och då nu tre år förflutit, sedan styrelsen senast

föreslog inrättandet av en expeditionsföreståndarbefattning för godsexpeditionen

vid Jönköping C, har styrelsen, alldenstund expeditionen i fråga är

en av landets allra största med alltjämt ökad utveckling, ansett sig ånyo

böra upptaga denna fråga. I denna avsikt har styrelsen hänvänt sig till

1938 års personalkommission, som för närvarande undersöker förhållandet

mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen inom trafikavdelningen.

Från kommissionen har till styrelsen ingått det svaret, att kommissionen

tillstyrker inrättandet av förenämnda expeditionsföreståndarbefattning

och att inrättandet av denna befattning ej kan föregripa kommissionens

fortsatta utredningsarbete.

Som exempel på ifrågavarande godsexpeditions utveckling och tillväxt

meddelar järnvägsstyrelsen följande.

Efter sammanslagning av il- och fraktgodsexpeditionerna vid Jönköping C

i juni 1935 och efter övertagandet av godstrafiken på Huskvarna, sedan trafiken

å Jönköping—Gripenbergs järnväg nedlagts i september 1935, har ar
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

betet å den gemensamma godsexpeditionen och magasinet vid Jönköping C

undergått en avsevärd ökning, som även i betydlig grad återverkat på föreståndarens

för expeditionen arbetsuppgifter. Det förhållandet att statens

järnvägars godsexpedition i Huskvarna lyder under Jönköping C, samarbetet

med billinjen Jönköping—Gränna och tillkomsten av den nya linjen Borås—Jönköping

C med därav föranledd ökad styckegodsomlastning har tillfört

nämnde föreståndare ytterligare arbetsuppgifter. Till belysande av trafikökningen

å den gemensamma godsexpeditionen må framhållas, att antalet

expeditioner under tiden juni 1934—maj 1935 utgjorde 176,234 och under

tiden juni 1939—maj 1940 476,211. Under motsvarande tidsperioder utgjorde

uppbörden 1,259,327 respektive 3,046,269 kronor.

Med stöd av det anförda hemställer styrelsen alltså, att en expeditionsföreståndarbefattning

i lönegraden A 21 måtte inrättas å godsexpeditionen

vid Jönköping C.

Då ifrågavarande godsexpedition är av den storleksordning, att föreståndaren

som sin närmaste man och ställföreträdare bör hava en tjänsteman i

17 lönegraden, hemställer styrelsen jämväl, att vid bifall till framställningen

indragning av förste stationsskrivarbefattningen å nämnda expedition icke

måtte ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden erinrar, att redan de av järnvägsstyrelsen åren

1936 och 1937 framlagda förslagen tillstyrkts av kommunikationsverkens lönenämnd.

Då ökningen av såväl antalet expeditioner som uppbörden å

godsexpeditionen vid Jönköping C även under de sista åren foxdsatt och då

sålunda det redan tidigare föreliggande behovet av en expeditionsföreståndare

såsom chef för expeditionen alltmera starkt gör sig gällande, finner sig

även allmänna lönenämnden böra tillstyrka befattningens inrättande.

Beträffande expeditionsföreståndarbefattningen vid godsexpeditionen vid

Borås C anför järnvägsstyrelsen följande.

Även fraktgodsexpeditionen vid Borås C är en av landets största. Antalet

där behandlade expeditioner utgjorde under år 1938 cirka 450,000 — siffran

för 1939 ligger betydligt högre — under det exempelvis motsvarande

siffra vid Norrköping C med en fraktgodsexpedition av samma karaktär,

d. v. s. förenad expedition för ankommande och avgående gods, var 353,000.

Sistnämnda expedition förestås sedan många år av expeditionsföreståndare.

Personalantalet å fraktgodsexpeditionen, Borås C, i expeditions- och magasinstjänst

uppgår till sammanlagt omkring 45 man. Det får alltså anses vara

fullt motiverat, att även denna expedition förestås av en expeditionsföreståndare

i lönegraden A 21.

Expeditionen har redan i enskild regi sedan länge föreståtts av expeditionsföreståndare

och denne har även enligt bilaga C till avtalet om statsförvärv

av Varberg—Borås—Herrljunga järnväg avsetts att vid inplacering å

aktiv stat i statens järnvägars tjänst bliva placerad i lönegraden A 21. Egentligen

borde därför en sådan befattning hava begärts, då styrelsen i mars

1940 underställde nämnda avtal Kungl. Maj:ts prövning. På grund av de

upplysningar, som erhållits örn berörde expeditionsföreståndare, vilken under

flera år varit sjuklig och svag, var styrelsen emellertid icke beredd att

omedelbart uppföra honom på aktiv stat. Oavsett emellertid örn denne

expeditionsföreståndare efter den ytterligare prövning, som styrelsen ansett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149. 1''

nödvändig, kan befinnas lämplig för befattning å aktiv stat eller ej, erfordras

en expeditionsföreståndarbefattning i lönegraden A 21 för ifrågavarande

expedition.

Styrelsen hemställer sålunda, att en dylik befattning inrättas från och med

den 1 juli 1941.

Allmänna lönenämnden framhåller i fråga om expeditionsföreståndarbefattningen

för godsexpeditionen vid Borås C, att såväl antalet där behandlade

expeditioner, vilka huvudsakligen avse styckegods, som ock personalantalet

i expeditions- och magasinstjänst är av den storleksordning, att inrättandet

av den begärda befattningen även enligt lönenämndens mening är

motiverat. Från lönenämndens sida är sålunda intet att erinra mot bifall till

järnvägsstyrelsens hemställan även i denna del.

I likhet med allmänna lönenämnden finner jag genom den av järnvägsstyrelsen

lämnade redogörelsen ådagalagt, att föreståndarna för godsexpeditionerna

vid Jönköping C och Borås G böra givas ställningen såsom expeditionsföreståndare

i lönegraden A 21. Då enligt vad 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar upplyst ett genomförande av styrelsens förslag

icke kan anses föregripa kommissionens undersökningar rörande trafikavdelningen,

anser jag mig böra tillstyrka förslaget.

Uppförande å övergångsstat av två förste baningenjörsbefattningar. I

skrivelse den 30 november 1938 hemställde järnvägsstyrelsen bland annat,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att vissa närmare angivna befattningshavare,

vilka på grund av långvarig tjänstledighet för statliga eller enskilda

uppdrag eller på grund av långvarig tjänstgöring inom annat verksamhetsområde

vid statens järnvägar icke uppehölle innehavande befattningen,

finge uppföras å övergångsstat i en ny grupp IV (i anledning av

långvarig tjänstledighet eller annan tjänstgöring).

Styrelsens framställning omnämndes i proposition nr 239 till 1939 års lagtima

riksdag, varvid föredragande departementschefen icke ansåg sig kunna

tillstyrka bifall till den ifrågavarande framställningen, då densamma innebure,

att å övergångsstat skulle införas en ny grupp av befattningshavare

och då det i fråga örn tvenne av dessa, vilka voro sysselsatta vid elektrifieringsarbetena,

syntes ovisst, om deras ledighet från de ordinarie befattningarna

komme att få någon längre varaktighet.

I skrivelse den 22 februari 1941 har järnvägsstyrelsen återkommit med ny

framställning i denna angelägenhet. Styrelsen framhåller, att anledningen

härtill icke endast är den, att det hittills visat sig vara olägligt att hava

vissa högre befattningar tillsatta endast på förordnande, utan även den, att

nämnda olägenhet med åren blir alltmer påtaglig. Styrelsen räknar nämligen

med alt vederbörande tjänstemän i de två fall, lill vilka framställning

nu begränsats, icke komma att återinträda i tjänst i sina innehavande

befattningar. Styrelsen anför därefter följande.

Bihang till riksdagens protokoll tohl. 1 sami. Nr 149. 2

Departe
ments
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

De två tjänstemän, som styrelsen åsyftar, äro förste baningenjörerna L. J.

Schönmeyr och T. A. Hedström.

Schönmeyr, vilken av Kungl. Majit förordnats att till och med den 30 juni

1942 vara verkställande direktör i djurgårdskommissionen och av denna

anledning åtnjuter tjänstledighet från sin befattning vid statens järnvägar,

avgår normalt med pension den 1 december 1947, och styrelsen saknar anledning

förutsätta annat än att det honom meddelade förordnandet efter

hand förnyas intill nämnda dag.

Hedström, vilken sedan den 1 april 1931 tjänstgör som arbetschef vid statens

järnvägars elektrifieringsarbeten, inträder i pensionsåldern den 1 april

1950, och det är föga sannolikt, att han dessförinnan kommer att återinträda

i sin ordinarie tjänst. Redan beslutad fortsatt elektrifiering av statsbanenätet

och i övrigt projekterad sådan väntas nämligen taga Hedströms arbetskraft

i anspråk under hans återstående tjänstetid.

De båda befattningar, varom det här är fråga, hava nu under en följd av

år måst uppehållas på förordnande. Olägenheterna med förordnandesystem

■ '' i synnerhet då det gäller högre tjänster — bliva vid ett affärsdrivande

verk sådant som statens järnvägar särskilt framträdande på grund av det

flertal successioner, som därav ofta föranledas och som menligt kunna inverka

på stadgan j förvaltningsapparaten. Med verkets fördel kan det icke

vara förenligt att år efter år fortsätta därmed, i all synnerhet om vederbörande

tjänstemän äro bundna av sådana uppdrag, att de icke beräknas komma

att före uppnåendet av pensionsåldern återinträda i sina ordinarie funktioner

vid statens järnvägar. De, som nu uppehålla de ifrågavarande befattningarna

på förordnande äro baningenjörerna C. A. O. Hauffman och B.

H. von Konow, vilka själva inträda i pensionsåldern, Hauffman den 1 november

1945 och von Konow den 1 oktober 1945. Dessa båda baningenjörer

räkna givetvis med, att även de borde i tävlan med andra baningenjörer

hava möjlighet till befordran till förste baningenjör före pensionsåldern

och i vart fall icke gå miste om sådan befordran endast av den anledningen,

att de befattningar, som av dem uppehållas på förordnande, icke bliva tillgängliga

för tillsättning, förrän de själva avgått med pension. Det är därför

icke endast en angelägenhet av påtaglig betydelse för verket självt utan

vore även en gärd av rättvisa mot dem, som nu på förordnande uppehålla

befattningarna och bära det med dessa befattningar förenade ansvaret, att

få sådan ändring till stånd, att befattningarna kunde uppehållas på ordinarie

innehavare av desamma.

I sin framställning den 30 november 1938 hade styrelsen föreslagit berörda

befattningshavares överförande på övergångsstat i en härför avsedd särskild

grupp. Styrelsen har nu vid förnyat övervägande och med hänsyn till

att den föreliggande frågan begränsats till ett par enstaka fall funnit det

icke vara nödvändigt att för angivet ändamål inrätta en särskild grupp i

övergångsstaten utan bör härför kunna utnyttjas grupp I, som kommer till

användning, då organisatoriska förhållanden giva anledning till tjänstemans

överförande till övergångsstat.

Styrelsen anser sig även böra framhålla att, därest förhållandena så skulle

komma att förändra sig, att de åt de båda förste baningenjörerna lämnade

uppdragen upphöra eller väntas komma att upphöra före deras eget inträde

i pensionsåldern, det vill säga före den 1 december 1947 respektive den 1 april

1950, möjlighet finnes för styrelsen att åt dem reservera en eller tvenne av de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

19

elva förste baningenjörsbefattningar, som normalt bliva vakanta under tiden

före sistnämnda år.

Liksom järnvägsstyrelsen måste jag finna det otillfredsställande, att befattningshavare,

som genom uppdrag att utföra andra statliga arbetsuppgifter

icke kunna beräknas återvända till sina ordinarie befattningar, därigenom

förhindra, att ordinarie ställning gives befattningshavare, som på grund

av dem tilldelade arbetsuppgifter eljest skolat komma i åtnjutande av sådan

ställning. Jag vill erinra, att allmänna lönenämnden i ett liknande fall, vartill

jag senare återkommer, föreslagit, att en verkstadsinspektorsbefattning

vid statens järnvägar uppföres å övergångsstat.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig i enlighet med

järnvägsstyrelsens förslag böra tillstyrka, att två förste baningenjörsbefattningar

vid statens järnvägar uppföras å övergångsstat.

Nya tjänster i anledning av statsförvärv av vissa enskilda järnvägar. Vid

bifall till de förslag, jag i annat sammanhang framlagt rörande statsförvärv

av vissa enskilda järnvägar, erfordras från och med den 1 januari

1942 vissa ändringar i personalförteckningen för statens järnvägar. Sålunda

skulle antalet baningenjörer (A 26) ökas från 17 till 18, antalet maskiningenjörer

(A 26) från 7 till 8, antalet trafikinspektörer (A 26) från 12 till 13, antalet

sekreterare (A 24) från 7 till 8, antalet stationsinspektorer av klass 1 B

(A 24) från 25 till 26, antalet maskininspektorer (A 22) från 8 till 9, antalet

stationsinspektorer av klass 2 (A 22) från 28 till 30, antalet byråassistenter

(A 21) från 22 till 23 och antalet kontrollörer (A 21) från 8 till 10.

övriga av järnvägsstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat, har järnvägsstyrelsen gjort framställning om

ytterligare en del befattningar m. m. Sålunda har styrelsen hemställt om 1)

inrättande av en distriktschefsbefattning i lönegraden G 9, 2) uppflyttning å

godstaxebyråns utrikes avdelning av en sekreterarbefattning i lönegraden

A 26 till förste sekreterare i lönegraden A 27, 3) inrättande å elektrotekniska

byrån av två byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 26, 4) inrättande

å drifttjänstbyråns personalavdelning av en sekreterarbefattning i lönegraden

A 26, 5) inrättande å persontrafikbyråns tidtabellsavdelning av en sekreterarbefattning

i lönegraden A 24, 6) uppflyttning av fem underingenjörer

från lönegraden A 20 till baninspektorer i lönegraden A 22, 7) inrättande av

en verkstadsinspektorsbefattning i lönegraden A 22 samt 8) uppförande på

övergångsstat av en sekreterarbefattning i lönegraden A 24 å godstaxebyrån.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslaget under 2).

Beträffande det under 7) framförda förslaget hemställer lönenämnden, att,

därest en förut under postverket behandlad framställning om inrättande av

en förste byråingenjörsbefattning i lönegraden A 27 å generalpoststyrelsens

tekniska byrå icke vunne statsmakternas bifall, en verkstadsinspektor vid

Departe
ments
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Departe
ments
chefen.

statens järnvägar, vilken på förordnande uppehåller nyssnämnda förste

byråingenjörsbefattning hos generalpoststyrelsen, måtte uppföras å övergångsstat.

I övrigt ha järnvägsstyrelsens förslag icke föranlett någon erinran från lönenämndens

sida.

Lönenämndens ordförande, generaldirektören Stridsberg har i ett vid lönenämndens

utlåtande fogat särskilt yttrande bland annat uttalat, att ökning

av antalet distriktschefer icke bör ske, förrän undersökning verkställts, om

icke genom förstärkning av distriktskansliernas personaluppsättning inrättande

av nya distrikt kan göras obehövligt eller begränsas.

Av järnvägsstyrelsen föregående år framställt förslag örn inrättande av en

ny distriktschefsbefattning vann icke statsmakternas bifall. Vid ärendets behandling

uttalades, att frågan om förvaltningen av förvärvade enskilda järnvägar,

i den mån de icke lämpligen kunde infogas i den nuvarande distriktsorganisationen,

borde ordnas provisoriskt. Med hänsyn till vad sålunda förekommit

och då jag saknar anledning att nu tillstyrka ett frångående av den

av statsmakterna i fjol intagna ståndpunkten, finner jag mig icke böra förorda

järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Då jag förut under postverket hemställt om inrättande av en förste byråingenjörsbefattning,

anser jag mig icke böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag

om inrättande av en ny verkstadsinspektorsbefattning.

Styrelsens övriga här berörda förslag är jag ej heller beredd att tillstyrka.

Jag vill slutligen i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Majit genom

beslut den 28 februari 1941 med stöd av riksdagens bemyndigande medgivit,

att en förste aktuariebefattning i lönegraden A 26 må utbytas mot en sekreterarbefattning

i lönegraden A 24 samt att härav påkallad ändring av personalförteckningen

nu bör vidtagas. Kungl. Majit torde därjämte framdeles

vilja meddela beslut rörande erforderlig ändring av tjänsteförteckningen.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

från och med den 1 juli 1941 antalet byråchefsbefattningar (A 30) ökas från

10 till 11, överinspektörsbefattningarna i lönegraden A 27 uppflyttas till lönegraden

A 28, antalet förste baningenjörsbefattningar (A 27) ökas från 15 till

16, befattningen förste aktuarie (A 26) utgå ur personalförteckningen, antalet

stationsinspektorsbefattningar av klass 1 A (A 25) ökas från 14 till

15, antalet sekreterarbefattningar (A 24) ökas från 6 till 7, antalet stationsinspektorsbefattningar

av klass 2 (A 22) minskas från 29 till 28 och antalet

expeditionsföreståndarbefattningar (A 21) ökas från 21 till 23. Vidare

skulle å övergångsstat uppföras 2 förste baningenjörsbefattningar (A 27) samt

från och med den 1 januari 1942 vidtagas de förändringar, som framgå av

den av mig nyss lämnade redogörelsen, till vilken jag här hänvisar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

21

Statens vattenfallsverk.

Införande av befattningen jägmästare i lönegraden A 27. I skrivelse den

9 november 1938 föreslog vattenfallsstyrelsen införande i lönegraden A 28

av en befattning såsom förste jägmästare för beredande av ordinarie anställning

åt en såsom extra tjänsteman anställd jägmästare vid det till styrelsens

elektrobyggnadsbyrå hörande linjekontoret. 0

Sedan tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken tillstyrkt, att for ifrågavarande

ändamål i tjänsteförteckningen upptoges en ordinarie befattning

i lönegraden A 27 under benämningen jägmästare, hemställde vattenfallsstyrelsen

i skrivelse den 28 november 1939 om inrättande vid förenämnda linjekontor

av en befattning såsom jägmästare i lönegraden A 27. Förslag härom

blev emellertid icke framlagt för riksdagen.

I sin nu förevarande skrivelse den 18 november 1940 har vattenfallsstyrelsen

ånyo gjort framställning örn ifrågavarande ordinarie befattning, därvi

styrelsen framhållit, att det härvidlag endast är fråga örn en enda befattningshavare,

som bär varit anställd såsom extra tjänsteman vid statens vattenfallsverk

ända sedan år 1913 och som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 19 juli 1940

åtnjuter samma avlöning som ordinarie tjänsteman i lönegraden A 27.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 11 december 1940 erinrat örn

att nämnden redan tidigare tillstyrkt sådan ändring i tjänsteförteckningen

att däri för statens vattenfallsverk upptoges befattning for jägmastare i 27

lönegraden. Lönenämnden vidhåller sin sålunda uttalade mening.

Ifrågavarande befattningshavare, som inom vattenfallsstyrelsen handhar

ledningen av den skogstekniska verksamheten med vad därtill hor, synes mig

med hänsyn till verksamhetens bestående karaktär böra beredas ordinarie anställning.

Då tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken och allmänna

lönenämnden för ändamålet förordat inrättandet av en jagmastarbefattnmg i

lönegraden A 27, anser jag mig i anslutning till vad jag inledningsvis an or

böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag. Vid bifall härtill

torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut rörande erforderlig an

ring av tjänsteförteckningen.

Två nya byråingenjörsbefattningar. Ifrågavarande befattningar äro avsedda,

den ena för föreståndaren för en konstruktionsavdelning å vattenbyggnadstekniska

byrån och den andra för föreståndaren för en konstruktionsavdelning

å det till elektrobyggnadsbyrån hörande linjekontoret.

Beträffande byråingenjörsbefattningen å vattenbyggnadst

etniska byrån anför styrelsen i sin förevarande framställning

följande.

Vid vattenfallsstyrelsens vattenbyggnadstekniska byrå äro konstruktionsarbetena

för vattenkraftanläggningar, vilka arbeten sortera under förste by - direktören fördelade på ett varierande antal avdelningar, som tidvis uppgå!

ända till fern. Varje dylik konstruktionsavdelning förestås av antingen

Departe
ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

förste byråingenjör eller en byråingenjör. Det åligger sådan avdelningsföreståndare

att, beträffande honom tilldelade kraftstationsanläggningar samt anläggningar

för sjö- och flodregleringar, med biträde av därtill avdelad personal

handhava arbeten med planering, beräkning och konstruktion av vedel

börande vatten- och byggnadstekniska delar jämte motsvarande kostnadsberäkningar;

utarbeta tekniska beskrivningar och utredningar, som erfordras

i samband med ansökningar om laga tillstånd till vattenkraftanläggningars

utförande; verkställa undersökningar och utredningar rörande lämpligaste

sättet för olika anläggningsdetaljers utförande samt handlägga ärenden rörande

vissa för ifrågavarande anläggningar behövliga upphandlingar och

entreprenader.

Ovannämnda arbetsuppgifter kunna avse såväl utförandet av nya anläggningar

som komplettering och modernisering av äldre anläggningar.

För dessa avdelningsföreståndare finnas för närvarande endast två ordinarie

befattningar, därav en förste byråingenjörs- och en byråingenjörsbefattning.

De övriga avdelningsföreståndarna äro för närvarande en extra ordinarie

förste byråingenjör och en extra ordinarie byråingenjör, vilka varit

anställda i vattenfallsverkets tjänst relativt lång tid.

Styl elsen framhåller, att såvitt nu kan bedömas, antalet av ifrågavarande

konstruktionsavdelningar säkerligen icke kommer att understiga tre. Utav befattningarna

såsom avdelningsföreståndare kan således, förutom de båda nuvarande

ordinarie, ytterligare en anses permanent behövlig. Enligt styrelsens

mening bör därför ytterligare en ordinarie byråingenjörsbefattning nu inrättas

vid vattenbyggnadstekniska byrån för beredande av ordinarie anställning

åt förenämnde extra ordinarie byråingenjör, vilken i februari 1941 kommer

att uppnå 12 års anställningstid vid statens vattenfallsverk.

Beträffande byråingenjörsbefattningen å e l e k t r o byggnad

sb grän har styrelsen i sin framställning anfört följande.

vid det till vattenfallsstyrelsens elektrobyggnadsbyrå hörande linjekontoret,

som förestås av en byrådirektör, är arbetet fördelat på två konstruktionsavdelningar

och en skogsteknisk avdelning. Varje konstruktionsavdelning står

under ledning av en byråingenjör. Det åligger sådan byråingenjör att, beträffande

honom tilldelade anläggningar, med biträde av därtill avdelad personal

handhava arbeten med förberedande planläggning och kostnadsberäkning av

större kraftledningar, såsom stam-, primär- och sekundärlinjer, ävensom beräkning

och konstruktion av därtill hörande linor, järn- och trästolpar samt

jarntorn med fundament och tillbehör; handhava arbeten med beräkning

0<"? konstruktion av järnkonstruktioner och grundläggningar för utomhusstallverk

vid saväl kraftstationer som understationer jämte motsvarande kostnadsberäkningar;

uppgöra program för och övervaka provningar för utrönande

av lämpligaste sättet för vissa anläggningsdetaljers utförande samt

^®,, a8a i besiktningar och inspektioner av sådana färdiga anläggningar, som

tillhora hnjekontorets verksamhetsområde.

Ovannämnda arbetsuppgifter kunna avse såväl utförandet av nya anläggningar

som ombyggnad, komplettering och modernisering av äldre anläggningar.

För ifrågavarande avdelningsföreståndare finnes för närvarande endast en

ordinarie byråingenjörsbefattning, varför den ena konstruktionsavdelningen

förestås av en extra ordinarie byråingenjör. År 1935 blev det nödvändigt att

uppdela ovannämnda göromål på två avdelningar, beroende på den kraftiga

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

tillväxten av vattenfallsverkets ledningsnät och den alltmera ökade användningen

av utomhusställverk i stället för inbyggda ställverk. Arbetsmängden

vid linjekontorets konstruktionsavdelningar har från år 1934 till år 1939 nästan

tredubblats, och det finnes ingen utsikt, att motsvarande arbetsuppgifter

kunna komma att minskas så mycket, att den ena konstruktionsavdelningen

blir överflödig.

Styrelsen framhåller, att den extra ordinarie byråingenjörsbefattningen vid

linjekontoret, såvitt nu kan bedömas, är permanent behövlig och enligt styrelsens

mening nu bör göras till ordinarie för beredande av sådan anställning

åt den extra ordinarie byråingenjör, vilken den 1 juli 1941 kommer att

uppnå 12 års anställningstid vid statens vattenfallsverk.

Allmänna lönenämnden finner icke anledning till erinran mot vattenfallsstyrelsens

ifrågavarande förslag, enär av den förebragta motiveringen framgår,

att ifrågavarande konstruktionsavdelningar äro erforderliga även för

framtiden och då förenämnda extra ordinarie byråingenjörer ha att fullgöra

samma arbetsuppgifter, som åligga ordinarie byråingenjör.

I likhet med allmänna lönenämnden finner jag behovet av ordinarie befattningar

för de båda föreståndarna å ifrågavarande konstruktionsavdelningar

vara till fullo styrkt. Jag hemställer därför, att i personalförteckningen

för statens vattenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag

införas två nya byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 26.

övriga av vattenfallsstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat, har vattenfallsstyrelsen gjort framställning i

fråga örn ytterligare en del befattningar m. m. Sålunda har styrelsen hemställt

om 1) uppflyttning av befattningen driftchef från lönegraden A 28 till

lönegraden C 6, 2) inrättande å försvarskontoret av en sekreterarbefattning i

lönegraden A 24 samt 3) minskning i samband med överflyttning av förvaltningen

av Södertälje kanal till väg- och vattenbyggnadsslyrelsen av antalet

befattningar såsom kanalinspektör av klass 1 från 2 till 1 ävensom uppflyttning

av den återstående befattningen från lönegraden A 21 till lönegraden

A 22.

Allmänna lönenämnden har, under framhållande av att frågan om driftchefsbefattningarnas

omvandling till förordnandetjänster stöde i nära samband

med frågan om differentiering av byråchefstjänsterna, avstyrkt förslaget

under 1). Nämnden avstyrker jämväl förslaget under 2). Däremot

har nämnden tillstyrkt förslaget under 3), därest erforderlig ändring i tjänsteförteckningen

anses böra nu vidtagas.

I skrivelse den 7 januari 1941 har vattenfallsstyrelsen, för den händelse

förslaget om uppflyttning av driftchefsbefattningarna icke skulle bifallas,

hemställt, att ett tillfälligt lönetillägg av 1,000 kronor för år måtte få utgå vid

befattningen såsom driftchef vid Trollhätte kraftverk.

Departe
ments
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

Departe
ments
chefen.

Vattenfallsstyrelsens förslag om förändrad lönegradsplacering av driftcheferna

anser jag i likhet med allmänna lönenämnden icke böra nu upptagas

till prövning.

Ej heller styrelsens övriga här berörda förslag är jag beredd att tillstyrka.

Jag anser mig därvid böra upplysa, att frågan om överflyttning av

förvaltningen av Södertälje kanal till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke

kan föreläggas årets riksdag.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle i

personalförteckningen införas 1 jägmästarbefattning i lönegraden A 27 samt

antalet byråingenjörsbefattningar (A 26) ökas från 10 till 12.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla

tillsvidare från och med den 1 juli 1941:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän. & ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 13

1 postsparbankschef ........................... C 7

4 byråchefer .................................. A 30

7 postdirektörer ............................... A 29

1 byrådirektör ................................ A 28

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

1 förste byråingenjör .......................... A 27

1 förste intendent ............................. A 27

1 kontorschef ................................. A 27

1 förste aktuarie .............................. A 26

1 intendent ................................... A 26

1 kamrer ..................................... A 26

6 sekreterare .................................. A 26

3 överpostmästare ............................. A 26

22 postmästare av klass 1 A................. A 25

1 förste revisor ................................ A 24

1 intendent ................................... A 24

38 postmästare av klass 1 B .................... A 24

6 sekreterare ................................. A 24

9 överkontrollörer ............................. A 24

15 förste kontrollörer ............................ A 22

55 postmästare av klass 2........................ A 22

5 aktuarier ................................... A 21

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

25

Befattning

12 notarier .............

6 revisorer .............

2 revisorer och bokhållare

Lönegrad

. A 21

. A 21

. A 21;

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 generaldirektör ......................

1 överdirektör och souschef.............

2 kraftverksdirektörer .................

2 överingenjörer ......................

3 kraftverksdirektörer .................

1 driftdirektör .......................

1 förrådsdirektör .....................

1 kanaldirektör .......................

3 byråchefer .........................

1 förste byrådirektör...................

1 byrådirektör .......................

3 driftchefer .........................

4 direktörsassistenter vid kraftverk .....

7 distriktsingenjörer ...................

11 förste byråingenjörer.................

4 förste driftsingenjörer ...............

2 förste sekreterare....................

1 jägmästare .........................

12 byråingenjörer .....................

1 direktörsassistent vid kanalverk .......

1 driftsingenjör .......................

3 sekreterare .........................

1 förste revisor .......................

3 ingenjörer .........................

1 kamrer ...........................

2 sekreterare .........................

1 förste kontrollör.....................

4 ingenjörer .........................

1 förrådsförvaltare ...................

2 förste kassörer.......................

2 kanalinspektorer av klass 1 ...........

6 kontrollörer .......................

4 notarier ...........................

1 revisor .............................

Lönegrad

. C 16

. G 13

. G 11

. G 10

. G 9

. G 7

. G 5

. G 5

. A 30

. A 30

. A 28

. A 28

. A 27

. A 27

. A 27

. A 27

. A 27

. A 27

. A 26

. A 26

. A 26

. A 26

. A 24

. A 24

. A 24

. A 24

. A 22

.. A 22

, . A 21

.. A 21

. . A 21

. . A 21

.. A 21

.. A 21;

Anm En befattning såsom kraftverksdirektör i lönegraden C 9 skall

indragas vid inträffande ledighet å befattningen såsom kraftverksdirektör

vid kraftverket i Västerås. X avvaktan härå skall en driftchefsbefattnmg

hållas vakant.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. I sami. Nr 149.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kunql. Maj:ts proposition nr 149.

2:°) godkänna följande personalförteckning för statens

järnvägar, att gälla från och med den 1 juli 1941 till och

med den 31 december samma år:

Personalförteckning’ för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

BefattninS . Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... c 17

1 överdirektör och souschef...................... q u

5 distriktschef er ................................ q g

1 förrådsdirektör .............................. q g

1 verkstadsdirektör ............................ q g

1 verkstadsöveringenjör ........................ q g

11 byråchefer .................................. a gg

1 arkitekt .................................... A 28

1 ombudsman .................................. a 28

4 överinspektörer .............................. a 28

1 Överkontrollör ................................ a 28

5 distriktssekreterare............................ a 27

3 förrådsintendenter ............................ a 27

16 förste baningenjörer .......................... A 27

15 förste byråingenjörer.......................... a 27

10 förste maskiningenjörer........................ a 27

5 förste sekreterare ............................ \ 27

17 förste trafikinspektörer ........................ a 27

4 förste verkstadsingenjörer...................... a 27

1 lantmätare .................................. A 27

17 baningenjörer ................................ A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja .............. A 26

10 byråingenjörer................................ A 26

2 förrådsintendenter ............................ A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

7 maskiningenjörer ............................ A 26

4 sekreterare .................................. A 26

5 signalingenjörer .............................. A 26

5 telegrafingenjörer ............................ A 26

12 trafikinspektörer.............................. A 26

3 verkstadsingenjörer .......................... A 26

5 överinspektörer .............................. A 26

15 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja .............. A 24

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 149.

27

Befattning Lönegrad

1 expeditionsföreståndare........................ A 24

1 förrådskontrollör ............................ A 24

3 förste kontrollörer ............................ A 24

7 sekreterare .................................. A 24

25 stationsinspektorer av klass 1 B................ A 24

7 baninspektorer .............................. A 22

5 distriktskamrerare ............................ A 22

14 elektroingenjörer.............................. A 22

13 konstruktörer ................................ A 22

8 maskininspektorer ............................ A 22

28 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

10 verkstadsinspektorer .......................... A 22

1 verkstadskamrer .............................. A 22

4 aktuarier .................................... A 21

22 byråassistenter................................ A 21

23 expeditionsföreståndare........................ A 21

2 förste styrmän av klass 1 ...................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

8 kontrollörer .................................. A 21

14 notarier...................................... A 21

3 revisorer .................................... A 21;

3:o) godkänna följande personalförteckning för statens

järnvägar, att gälla tillsvidare från och med den 1 januari

1942:

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 17

1 överdirektör och souschef...................... C 11

5 distriktschefer ............................... C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

11 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

1 ombudsman ................................ A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

1 Överkontrollör ............................... A 28

5 distriktssekreterare .......................... A 27

3 förrådsintendenter ................... A 27

16 förste baningenjörer .......................... A 27

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

Befattning Lönegrad

15 förste byråingenjörer ........................ a 27

10 förste maskiningenjörer ...................... a 27

5 förste sekreterare ............................ A 27

17 förste trafikinspektörer ...................... A 27

4 förste verkstadsingenjörer .................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

18 baningenjörer .............................. A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja .............. A 26

10 byråingenjörer .............................. A 26

2 förrådsintendenter ........................... A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 intendent .................................. A 26

1 kamrer .................................... A 26

8 maskiningenjörer ............................ A 26

4 sekreterare .................................. A 26

5 signalingenjörer .............................. A 26

5 telegrafingenjörer ............................ A 26

13 trafikinspektörer .......................... A 26

3 verkstadsingenjörer .......................... a 26

5 överinspektörer .............................. A 26

15 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja .............. A 24

1 expeditionsföreståndare ...................... A 24

1 förrådskontrollör .......................... A 24

3 förste kontrollörer .......................... A 24

8 sekreterare ............................... A 24

26 stationsinspektorer av klass 1 B................ a 24

7 baninspektorer .......................... A 22

5 distriktskamrerare ........................ A 22

14 elektroingenjörer ......................... A 22

13 konstruktörer .......................... A 22

9 maskininspektorer ....................... A 22

30 stationsinspektorer av klass 2 .................. a 22

10 verkstadsinspektorer ........................ A 22

1 verkstadskamrer ..................... A 22

4 aktuarier ......................... A 21

23 byråassistenter ...................... A21

23 expeditionsföreståndare .............. A 21

2 förste styrmän av klass 1 .................... a 21

1 huvudkassör ..................... A21

10 kontrollörer .................... A 21

14 notarier ........................ A 21

3 revisorer ............................ ^ 2i
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 149.

4:o) medgiva, att vid postverket befattning såsom överpostexpeditör

upptages i tjänsteförteckningen i lönegraden

A 15;

5:o) medgiva, att vid statens järnvägar två förste baningenjörsbefattningar

i lönegraden A 27 uppföras å övergångsstat;
6:o)

bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda förslag

må erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 149.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 1 i texten
  2. SU 1941:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postver s. 1 i texten