Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

1941-02-28 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:151, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms

slott den 28 februari 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1—16 hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller

att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning

av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda

framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

1 :o.

Lägenheten Prästgården l7 i Uppsala län.

Genom beslut den 16 februari 1940 bemyndigade Kungl. Maj:t domänstyrelsen

att för kronans räkning för en köpeskilling av 1,505 kronor inköpa

ett område örn 0.5016 hektar av kyrkoherdebostället 2 7s mantal Prästgården

l1 i Tierps socken av Uppsala län. Därjämte förordnade Kungl. Majit, att

Bihang till riksdagens protokoll lght. 1 sami. Nr 151.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

området, vilket etter verkställd avstyckning åsatts jordregisterbeteckningen

Prästgården l7, skulle av skogsförvaltningen omhändertagas för att tills vidare

förvaltas enligt de för förvaltning av kronoparker gällande grunderna.

Den 6 november 1940 erhöll kronan för domänverkets räkning lagfart å den

inköpta lägenheten. Denna utgjorde en del av ett genom kammarkollegiets

utslag den 22 juni 1920 till domänstyrelsen för tiden till den 14 mars 1969

med nyttjanderätt upplåtet område, tillhörande förenämnda kyrkoherdeboställe.

År 1920 hade domänstyrelsen av enskild person förvärvat vissa å omförmälda

nyttjanderättsområde belägna byggnader i syfte att använda dem till

bostad åt kronojägaren i Tierps bevakningsman av dåvarande Örbyhus revir.

Nämnda bevakningstrakt indrogs sedermera, varvid byggnaderna blevo

obehövliga för sitt ursprungliga ändamål.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av ifrågavarande lägenhet, har på

domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig

ordning den 13 september 1940. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland

vid förrättningen fört protokoll ävensom en av distriktslantmätaren

S. O. Willén år 1939 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Lägenheten är belägen 5 kilometer från Tierps köping och järnvägsstation

samt 100 meter från allmän väg, till vilken finnes utfartsväg. Av arealen,

0.5016 hektar, utgöra 0.2756 hektar åker och 0.2260 hektar tomt. Åkerjorden

utgöres av sandjord av medelgod beskaffenhet.

Å lägenheten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad, källare och brunn,

vilka samtliga tillhöra kronan. Byggnaderna äro i medelgott skick. De äro

ej brandförsäkrade. Vid 1938 års taxering åsattes de ett taxeringsvärde av

5,000 kronor. , ..

Sedan år 1938 är lägenheten genom muntligt avtal uthyrd till schaktmastaren

hos Uppsala läns norra vägdistrikt, Helge Malmqvist, mot en hyresavgäld

av 30 kronor per månad.

Lägenheten har saluvärderats till 10,000 kronor, därav 35 kronor utgöra

avstyckningskostnad.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lägenheten efter riksdagens hörande

försäljes enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare

vid köpekontraktets utgivande och med hembudsrätt jämlikt 10 § i

förordningen för Uppsala läns norra vägdistrikt.

Vågdistriktet, som för sin personals räkning bar behov av en bostadslägenhet

i orten, har förklarat sig villigt inköpa lägenheten till ett pris av 9,500

kronor. . .

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljning av

lägenheten.

I skrivelse den 12 februari 1941 har domänstyreisen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för egen del ansåge

ett pris av 9,500 kronor vara tillfredsställande. I övrigt hade styrelsen icke

något annat att erinra emot förrättningsmannens förslag än att tillträdesdagen

borde bestämmas till den 1 juli 1941. Styrelsen hade anmodat jägmästaren

i Gästriklands revir att vidtaga åtgärder för hyresavtalets upphörande

från och med nämnda dag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

3

Jag har icke något att erinra emot ifrågavarande försäljningsförslag och Departementshemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att lägenheten Prästgården l7 i Tierps socken av Uppsala

län må försäljas till Uppsala läns norra vägdistrikt mot en

köpeskilling av 9,500 kronor under villkor i övrigt, att lägenheten

tillträdes den 1 juli 1941, då köpeskillingen kontant

erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev

å lägenheten, att lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid

tillträdet befinner sig, att i köpet ingå endast kronan tillhörig3’

å lägenheten befintliga byggnader och anläggningar, att

kopal en svarar för alla pa lägenheten efter tillträdesdagen

belöpande onera och utskylder, att ägaren av lägenheten skall

utan stamfastighetens betungande hålla laggill stängsel i

gränsen mot stamfastigheten, samt att köparen skall ensam

vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget och andra med

köpet förenade utgifter.

2:o.

Skärplinge nr 6 i Uppsala län.

Kronoegendomen V2 mantal Skärplinge 61 i Österlövsta socken av Uppsala

län är utarrenderad i två lotter, en jordbrukslott och en bostadslott, till

den 14 mars 1949. Arrendeavgälden för jordbrukslotten utgår för år med

dels 10 hektoliter vete, 10 hektoliter blandsäd, hälften korn och hälften havre,

samt 113.5 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet

fastställt pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels ock därutöver 460 kronor.

Ifrågavarande kontantbelopp är från den 14 mars 1940 höjt till 502

kronor. Den årliga arrendeavgälden för bostadslägenheten, som ursprungligen

var 400 kronor, har från den 14 mars 1940 höjts till 475 kronor. För

arrendeåret 14 mars 1940 14 mars 1941 utgör den sammanlagda arrende
avgälden

för båda lotterna 1,693 kronor 12 öre.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1935_1937

Härefter har egendomens arrendator, Fridolf Wessén, i en den 16 december

1940 dagtecknad skrift, hos domänstyrelsen hemställt att få köpa egendomen

för 30,000 kronor. Av det vid förrättningen förda protokollet samt övriga

tdl ärendet hörande handlingar ävensom en av distriktslantmätaren S. O.

Willen upprättad karta över egendomen inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 24 kilometer från Tierps samhälle och vars

agor aro fördelade i tre skiften, hemskiftet, utskiftet eller Norrängsskiftet

samt skogsskiftet, har en areal av 82.0290 hektar, därav 34.5660 hektar åker

och tomt, 11.8210 hektar äng och 35.6420 hektar skogsmark. Åkerjorden som

huvudsakligen ar uppdelad på hemskiftet och utskiftet, består på det förstnamnda

skiftet av lerjord och på det senare av sandjord. Ängsmarken som

utgöres av starräng, är till största delen belägen på utskiftet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Egendomens byggnader äro medelgoda med undantag av stall och ladugård,

vilka äro i mindre gott skick. Kronan tillhöriga byggnader äro brandförsäkrade

för 29,820 kronor.

Egendomen är elektrifierad på kronans bekostnad.

Vid saluvärderingen å egendomen har denna värderats till 31,150 kronor,

därav 8,200 kronor för skog och skogsmark.

Egendomen är taxeringsvärderad till 40,200 kronor.

Kronan och Österlövsta elektriska distributionsförening ha elektriska ledningar

dragna över egendomen.

Enligt det om egendomens jordbrukslott till den 14 mars 1949 gallande arrendekontraktet

åligger det arrendatorn att före den 14 mars 1944 mot ersättning,

som i kontraktet närmare angives, lia verkställt dels omandnng

av stall, dels ock utökning av ladugård och logbyggnad enligt av byggmästaren

A. Hammarbom år 1937 uppgjorda ritningar. Dessutom åligger det arrendatorn

jämlikt samma kontrakt att inom förenämnda tid ha företagit

vissa andra reparationer å egendomens byggnader. Dessa arbeten äro icke

påbörjade. ... .

Enligt särskilt med styrelsen träffat avtal har arrendatorn forbundit sig

att mot en ersättning av 2,930 kronor förse de å båda lotterna befintliga boningshusen

med värmeledning. Ifrågavarande arbete är slutfört.

Egendomen har jämte övriga vid ett den 10 mars 1864 fastställt laga skifte

å Skärplinge by uppkomna fastigheter del i tre vattningsställen och två båtplatser,

varjämte vatten och fiske i havet jämväl äro för samtliga föiberörda

fastigheter gemensamma. Vattnet i Strömmarån tillhör samma fastigheter

enligt bestämmelserna i 12 kap. 4 § jordabalken.

Domänintendenten har i yttrande den 17 januari 1941 över arrendatorns

framställning örn inköp av ifrågavarande egendom förordat försäljning av

egendomen under förutsättning, att det av arrendatorn avgivna anbudet höjdes

till 33,000 kronor, varigenom kompensation vunnes för kronans kostnader

för värmeledning. Taxeringsvärdet vore enligt domänintendentens mening

för högt. . . „

Överjägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning samt Iramhalht, att

priset enligt hans mening icke borde understiga 33,000 kronor.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 februari 1941 underställt äiendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.

Styrelsen anser det för egen del icke vara av något ekonomiskt intresse

för statsverket att behålla egendomen. Något allmänt ändamål, som påkallar

egendomens bevarande i statens ägo, finnes icke.

Egendomen bör försäljas direkt till arrendatorn Wessén. Denne har muntligen

meddelat domänstyrelsen, att han vore villig erlägga den föreslagna

köpeskillingen 33,000 kronor. Ifrågavarande köpeskilling anser sig styrelsen

kunna godtaga. Tillträde bör ske å dag, som av styrelsen bestämmes.

Departements- Med biträdande av det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget

chefen. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Skärplinge 61 i Österlövsta

socken av Uppsala län må mot en köpeskilling av 33,000

kronor försäljas till arrendatorn Fridolf Wessén och under

villkor i övrigt, att egendomen överlåtes med tillträde å dag

som domänstyrelsen bestämmer, vid vilken tidpunkt de mel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

5

Ian Wessén och kronan upprättade arrendekontrakten skola

upphöra, att egendomen försäljes i det skick, vari densamma

vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga i

arrendet ingående hus och anläggningar ingå i försäljningen,

att vid arrendets upphörande avträdessyn skall hållas, därvid

kronan skall äga utfå ersättning för egendomen åbelöpande

husröta, att övriga kronan och Wessén tillkommande, på gällande

arrendekontrakt örn egendomen grundade rättsanspråk

gentemot varandra med undantag av tilläventyrs förefintliga

anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter i och genom

försäljningen skola anses vara reglerade, att köparen såsom

ägare av fastigheten medgiver vattenfallsstyrelsen rätt att

dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla en över den försålda

fastigheten framdragen högspänningsledning, dels

borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga

träd och buskar med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels ock

för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till den

försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll

samt för reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande

skada skall av styrelsen ersättas; skolande i fråga

om sagda rättigheter vidare gälla, att de träd och buskar,

som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren

av den försålda fastigheten och av denne tillvaratagas,

att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter

må till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda

lägenheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län

erhålla servitutsinteckning i den försålda fastigheten och

att, innan sådan inteckning meddelats, ägaren av den försålda

fastigheten skall vara skyldig att vid överlåtelse av

fastigheten eller del därav göra förbehåll om ifrågavarande

rättigheters bestånd ävensom förbinda ny ägare att vid sådan

överlåtelse göra samma förbehåll, att annan innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående

och nyttja desamma utan rätt för köpare till annan

ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till

följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, att köpeskillingen

erlägges på sätt föreskrives i 21 § och 22 § A) i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. saint afl i övrigt vid försäljningen

bestämmelserna i samma förordning i tillämpliga

delar skola lända till efterrättelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

3:o.

Gustad nr 4 Pilgård i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 4 Pilgård i Vikingstads socken av

Östergötlands län är intill den 14 mars 1941 utarrenderad mot en årlig avgäld

av 1,100 kronor.

Sedan fråga uppkommit rörande den framtida dispositionen av egendomen

har den 29 september 1938 uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning

å egendomen. Av det över förrättningen upprättade protokollet jämte

övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren J.

Grenholm år 1916 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas

i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen cirka 14 kilometer från Linköping och 3 kilometer

från Bankebergs järnvägsstation, har en areal av 48.313 hektar, därav

31.161 hektar tomt och åker, 1.839 hektar äng, 14.630 hektar skogsmark och

0.783 hektar impediment. Egendomens ägor äro förlagda i två skiften.

Enligt gällande arrendekontrakt disponera Ernst Albin Johnsson och Gustav

Karlsson de å egendomen belägna lägenheterna Dalen och Grindstugan,

varest de äga dem tillhöriga byggnader, mot en årlig avgäld till egendomens

arrendator av respektive 10 kronor och 20 kronor.

Åkerjorden består av styv lera samt ler- och sandmylla, allt på lerbotten.

Ängen utgöres av åkerrenar och gärdesbackar. Skogen, vars kvalitet betecknas

som medelgod, har en ideal bonitet av 5.23 m3. Egendomens hävd är god.

Kronans byggnader å egendomen äro förutom boningshuset, vilket är i behov

av örn- eller eventuellt nybyggnad, i medelgott stånd. Brandförsäkringsvärdet

å kronans hus utgör 42,000 kronor. En del byggnader och anläggningar,

bland andra den elektriska installationen å gården, tillhöra arrendatorn.

Egendomen är taxeringsvärderad till 49,000 kronor, därav 46,600 kronor

utgöra jordbruksvärde och 2,400 kronor värdet av-skogsmark med växande

skog.

Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag har elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

I samband med uppskattningsförrättningen ha framställningar gjorts örn

förvärv av mark från kronoegendomen. Vid av distriktslantmätaren T. Holm

i anledning härav på uppdrag av vederbörande uppskattningsnämnd företagna

avstyckningsförrättningar ha sålunda Hån egendomen avstyckats två

med litt. A och B betecknade områden, i huvudsak motsvarande de till omförmälda

lägenheterna Grindstugan och Dalen disponerade ägorna. Sedan

förrättningarna den 11 oktober 1940 vederbörligen fastställts, ha styckningslotterna

i jordregistret betecknats, litt. A Gustad Pilgård 42 och litt. B Gustad

Pilgård 43. I anledning av en för ägarna till den kronoegendomen angränsande

fastigheten Klovsten om 14.5 hektar åker, omyndiga Karl Erik Oscarsson

och Olof Ferdinand Oscarsson, av deras fader och förmyndare, Erik

Hjalmar Oscarsson, gjord framställning örn rätt att inköpa tilläggsjord från

kronoegendomen, har vidare av distriktslantmätaren Holm upprättats förslag

till utökning av fastigheten Klovsten.

Uppskattningsnåmnden har beträffande egendomens försäljning anfört

bland annat följande: Salulotten litt. A (Gustad Pilgård A2) innehåller enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

7

en å avstyckningskartan tecknad beskrivning en areal av 0.5812 hektar, därav

0.1G77 hektar åker, 0.1530 hektar äng och 0.2605 hektar avrösningsjord. Lottens

saluvärde har av nämnden uppskattats till 890 kronor, därav 250 kronor

för skogsmark med växande skog. Arrendevärdet har upptagits till 35 kronor.

Som spekulant å salulotlen hade tidigare anmält sig innehavaren av

lägenheten Grindstugan, Gustav Karlsson. Sedan Karlsson numera avlidit

och såsom stärbhusdelägare efterlämnat bland andra dottern Judith Karlsson,

har denna förklarat sig önska förvärva salulotten på av nämnden föreslagna

villkor. Då övriga stärbhusdelägare biträtt hennes framställning, har

nämnden tillstyrkt, att lotten, vilken lämnade nöjaktig bostad för innehavaren

med familj, måtte försäljas med hembudsrätt för henne. Å lotten belöpande

avstyckningskostnad utgör 35 kronor.

Salulotten litt. B (Gustad Pilgård -i3) innehåller enligt en å avstyckningskartan

tecknad beskrivning en areal av 2.1632 hektar, varav 1.3860 hektar

åker, 0.7100 hektar äng och 0.0672 hektar avrösningsjord. Lotten har av nämnden

saluvärderats till 1,620 kronor och arrendevärderats till 65 kronor. Förenämnde

innehavaren av lägenheten Dalen, Ernst Albin Johnsson, vilken delgivits

nämndens förslag till försäljning av förenämnda salulott, har godkänt

förslaget samt hemställt örn rätt att inköpa salulotten mot det föreslagna saluvärdet.

Nämnden, som framhållit att åbyggnaderna å lotten vore tillräckliga,

har tillstyrkt framställningen. Å lotten belöpande avstyckningskostnader

utgöra 81 kronor 18 öre.

Salulotten litt. C örn 1.2454 hektar åker, som skulle avstyckas för sammanläggning

med den bröderna Oscarsson tillhöriga fastigheten Klovsten, har

av nämnden saluvärderats till 1,500 kronor. Bröderna Oscarsson ha genom

sin fader förklarat sig önska förvärva salulotten mot det föreslagna saluvärdet.

Vederbörande överförmyndare, som framhållit att förvärvet av markområdet

måste anses lämpligt och för myndlingarna fördelaktigt, har tillstyrkt

förvärvet. Å området belöpande avstyckningskostnader skulle av köparna

gäldas direkt till förrätlningslantmätaren.

Uppskattningsnämnden har ansett, att jämväl egendomen i övrigt (huvudgårdslotten)

borde försäljas. Då nuvarande arrendatorn av egendomen, Oskar

Svensson, brukat egendomen sedan år 1912 och hävdat densamma väl, har

nämnden föreslagit hembudsrätt för honom vid försäljningen. Huvudgårdsiolten,

som i areal innehåller cirka 44.3232 hektar, därav 28.3619 hektar tomt

och åker, 0.0760 hektar äng och cirka 14.9853 hektar avrösningsjord, har av

nämnden saluvärderats till 51,200 kronor, därav 9,200 kronor för skogsmark

med växande skog. Arrendevärdet har beräknats till 1,940 kronor.

Svensson har förklarat sig villig inköpa huvudgårdslotten för det föreslagna

saluvärdet.

Vederbörande skogsstatstjänstemän lia lämnat det framlagda försäljningslörslaget

utan erinran. Från skogsförvaltningens sida kunde någon som helst

anledning att behålla egendomen i kronans ägo icke anses föreligga.

I skrivelse den 21 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majds prövning och därvid anfört, att styrelsen ansåge egendomen

böra försäljas i enlighet med det av uppskattningsnämnden framlagda försäljningsförslaget.

För försäljning av huvudgårdslotten torde riksdagens

medverkan vara erforderlig. I anslutning därtill syntes försäljningsärendct i

dess helhet böra prövas av statsmakterna.

Då jag icke har något att erinra mot det rörande ifrågavarande egendom

framlagda lörsäljningsförslaget och i likhet med domänstyrelsen finner det cheffn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

lämpligt, att försäljningen av samtliga salulotterna prövas i ett sammanhang,

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 4 Pilgård i Vikingstads

socken av Östergötlands län jämte därifrån avstyckade

fastigheterna Gustad Pilgård 42 och Gustad Pilgård 43,

vilka sistnämnda båda fastigheter närmare angivits å två av

distriktslantmätaren T. Holm år 1940 upprättade avstyckningskartor

samt därå betecknats med respektive litt. A och

B, skola försäljas i fyra salulotter jämlikt förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., nämligen

dels salulotten litt. A (Gustad Pilgård A2) örn 0.5812 hektar

mot ett saluvärde av 925 kronor, därav 35 kronor utgöra å

lotten belöpande avstyckningskostnader, samt salulotten litt.

B (Gustad Pilgård A3) om 2.1632 hektar mot ett saluvärde av

1.701 kronor 18 öre, därav 81 kronor 18 öre utgöra å lotten

belöpande avstyckningskostnader, och med hembudsrätt enligt

10 § i förenämnda förordning, beträffande Gustad Pilgård

42 för Judith Karlsson samt beträffande Gustad Pilgård

43 för Ernst Albin Johnsson,

dels salulotten litt. C örn cirka 1.2454 hektar, vilken lott närmare

angivits å en av distriktslantmätaren Hohn år 1940 upprättad

karta, mot ett saluvärde av 1,500 kronor och med hembudsrätt

enligt 11 § i förordningen för ägarna till angränsande

fastigheten Klovsten, Karl Erik Oscarsson och Olof Ferdinand

Oscarsson, för sammanläggning med sistnämnda fastighet,

dels ock egendomen i övrigt (huvudgårdslotten) örn cirka

44.3232 hektar mot ett saluvärde av 51,200 kronor och med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator,

Oskar Svensson;

skolande för försäljningarna i övrigt gälla följande villkor,

nämligen att lotterna försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt

för köpare räknat från den 14 mars 1941, att endast

kronan tillhöriga å lotterna befintliga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna, att genom försäljningen av huvudgårdslotten

samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk

mellan kronan och arrendatorn, med undantag av

eventuella anspråk å oguldna arrendeavgifter och skatter,

skola anses vara reglerade, samt att innehavare av elektriska

ledningar, som med vederbörligt tillstånd framdragits över

egendomen äger rätt att bibehålla desamma utan rätt för köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för

skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

9

4:o.

Åsby Östra Norrgård nr 5 med Åsby nr 6 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Åsby Östra Norrgård 51 med Åsby 61 i Kumla

socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot en

årlig avgäld, som från och med den 14 mars 1932 utgår med dels 22 hektoliter

vete, 50 hektoliter havre och 102 kilogram smör att lösas med penningar

efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels

därutöver 865 kronor. För arrendeåret 14 mars 1939—14 mars 1940 utgick

arrendeavgälden med 1,884 kronor 50 öre.

Sedan egendomens arrendator, Carl Andersson, under hand anhållit att

få inköpa egendomen i befintligt skick, har uppskattningsförrättning å egendomen

för dess försäljning till arrendatorn hållits den 27 september 1940.

Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar

samt en av förste lantmätaren J. E. Linder år 1908 över Åsby Östra Norrgård

51 upprättad karta inhämtas i huvudsak följande.

^Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Mjölby och 3 kilometer

från Väderstads järnvägsstation, innehåller en areal av 34.4820 hektar, varav

32.5120 hektar tomt, trädgård och åker, 1.4200 hektar äng samt 0.5500 hektar

impediment. I nämnda areal är inräknad den vid laga skifte å Åsby by utlagda

fastigheten Åsby 61, en åker, som enligt jordregistret innehåller 3.2132

hektar. Denna fastighet, som sambrukats med kronoegendomens övriga åkerareal

utan att till sitt läge på marken vara känd för arrendatorn, har vid

uppskattningsförrättningen icke redovisats särskilt. Från kronoegendomen

har tidigare avsöndrats och försålts fem mindre lägenheter.

Åkern utgöres av lera och mull jord på ler- eller örbotten. Den är täckdikad

efter plan. Ängen, som utgöres av ett särskilt vid sjön Tåkern beläget

skifte, är utlagd till betesmark av mindre god beskaffenhet. Egendomen saknar

skog men äger del i Lysings häradsallmänning. Vattentillgången är god,

sedan arrendatorn upptagit en brunn å egendomen.

Av åbyggnaderna äro ladugården och ladan i mindre gott stånd. Övriga

byggnader äro i medelgott skick. Arrendatorsbostaden och arbetarbostäderna

sakna dock vatten- och avloppsledningar. Egendomen är numera elektrifierad

pa arrendatorns bekostnad. Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader

är 78,400 kronor.

Egendomens taxeringsvärde är 46,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har förordat, att egendomen försäljes till arrendatorn,

som hävdat densamma väl. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde

av 49,000 kronor, därvid avdrag gjorts med 1,630 kronor för den av

arrendatorn upptagna brunnen jämte ledningar. Av saluvärdet utgöra 1,500

kronor kapitalvärdet av egendomens andel i Lysings häradsallmänning.

En av vederbörande jägmästare och Överjägmästare ifrågasatt förhöjning

av kapitalvärdet har domänintendenten, eller hörande av allmänningsförvaltaren,

ansett ej kunna vidtagas. Ehuru egendomen är väl belägen i förhållande

till Kumla kyrka, har domänintendenten förklarat, att något särskilt

tomtvärde ej kunde åsätlas egendomen.

ArremUdorn Andersson har skriftligen förklarat sig villig inköpa egendomen

för 49,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements
chefen.

I skrivelse den 31 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen har icke något att erinra mot egendomens försäljning med hembudsrätt

för arrendatorn Andersson, vilken innehaft densamma sedan år 1923.

Dessförinnan hade egendomen alltsedan år 1884 innehafts av arrendatorns fader.

Mot det föreslagna saluvärdet har styrelsen numera icke något att erinra.

Motala Ströms Kraft A. B., som tillhör Statens vattenfallsverk, har erhållit

vederbörligt tillstånd att ha elektriska ledningar framdragna över egendomen.

För genomförandet av försäljningen, som bör ske med tillträdesrätt för arrendatorn

den 14 mars 1941, torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Med biträdande av det framlagda försäljningsförslaget hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Åsby östra Norrgård 51

med Åsby 61 i Kumla socken av Östergötlands län må med

ett saluvärde av 49,000 kronor försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. och med hembudsrätt jämlikt

9 § i förordningen för arrendatorn Carl Andersson samt under

villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick

med tillträdesrätt för köparen räknat från den 14 mars 1941,

då det om egendomen upprättade arrendekontraktet skall

upphöra att gälla, att i försäljningen endast ingå kronan tillhöriga

hus och anläggningar, att, därest Andersson förvärvar

egendomen, samtliga rättsanspråk mellan honom och kronan,

dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder

och skatter, skola i och med försäljningen anses reglerade

samt att köparen såsom ägare av försålda egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och kronan

såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads

socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla

över egendomen framdragna elektriska ledningar, dels borttaga

för ledningarnas säkerhet farliga träd och buskar med

skyldighet för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande

skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens

personal erhålla obehindrat tillträde till den försålda

egendomen för ledningarnas tillsyn och underhåll samt reparation

av desamma, därvid möjligen uppkommande skada

skall ersättas av vattenfallsstyrelsen; skolande i sistnämnda

hänseende dessutom gälla, att de träd och buskar, som fällas

för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra egendomens

ägare och tillvaratagas av honom, att till säkerhet för nämnda

rättigheter inteckning må meddelas i den försålda egendomen

samt att, innan sådan inteckning meddelats, egendo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

11

mens ägare skall vara skyldig att vid överlåtelse av egendomen

eller del därav göra förbehåll örn beståndet av rättigheterna

och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda

förbehåll.

5:o.

Hjortshög nr 4 och 7 i Malmöhus län.

Kronoegendomen H/2 mantal Hjortshög 41 och 71 i Kropps socken av Malmöhus

län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot ett årligt arrende, som

för arrendeåret den 14 mars 1939—den 14 mars 1940 utgjorde 5,003 kronor

95 öre.

Uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen i tre lotter,

nämligen utskiftet, en lott örn cirka 17 hektar i egendomens nordvästra del

samt egendomen i övrigt har hållits den 25 juli 1940. Av instrumentet över

förrättningen och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren L. Engzell år 1927 över egendomen upprättad karta

jämte beskrivning samt en av distriktslantmätaren G. Jonsson år 1940 över

del av egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Hjortshögs by 10 kilometer från Hälsingborg

samt 4 kilometer från Mörarps och Påarps järnvägsstationer, har såsom

den nu hävdas en areal av 90.283 hektar, varav 87.800 hektar tomt och

åker, 1.955 hektar äng och 0.528 hektar impediment.

Hemskiftets åker består på ömse sidor om gårdsbyggnaden till cirka 20

hektar av god mylla på lerbotten. Åkermarken övergår sedan till grusblandad

lermylla för att slutligen västerut utgöras av mager grus- och sandmylla på

lerbotten. På utskiftet, som ligger 2 kilometer från gården, består marken av

medelgod mylla på blandad sand- och lerbotten. Å hemskiftets åker har

verkställts någorlunda tillfredsställande täckdikning, medan utskiftets åker

Jr otillfredsställande täckdikad. Hävden är god. Skog eller torvmark finnes

ej.

Av hemskiftets byggnader, som alla tillhöra kronan, är boningshuset av

mycket god beskaffenhet och stathuset i medelgott stånd, medan övriga byggnader

äro gamla och dåliga samt otillräckliga. Brandförsäkringsvärdet utgör

73,550 kronor. Byggnaderna pa utskiftet, som alla ägas av arrendatorn,

aro av utmärkt beskaffenhet. De äro brandförsäkrade för 25,000 kronor.

Egendomens taxeringsvärde utgjorde vid 1938 års taxering 131,800 kronor

inberäknat värdet av arrendatorns byggnader på utskiftet.

Egendomen är elektrifierad. Kronan äger de elektriska anläggningarna på

hemskiftet med undantag för installationen i egendomens stathus.

Över utskiftet är framdragen en kraftledning från Mörarp till Sofiero och

en elektrisk ledning från Mörarpsortens elektricitetsförening.

Egendomen besväras av ett dikningsföretaget Kropp—Hjortshög av år 1935

beviljat avdikningslån. De å egendomen belöpande annuiteterna för detta

Ian uppgå för ett vart av åren 1943—1967 till 45 kronor 84 öre och för år

1968 till 41 kronor 69 öre.

Uppskattningsnälunden har meddelat, att kronan under arrendetiden icke

verkställt någon nybyggnad men att arrendatorn på egen bekostnad utfört

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dels värme- och sanitetsanläggningar i boningshuset för en kostnad av 3,000

kronor, dels vattenledningar från brunnen till boningshuset och stallarna och

dels elektrisk anläggning i stathuset, den sistnämnda för en kostnad av 300

kronor. Arrendatorn hade anhållit att få nya ekonomibyggnader uppförda, i

första hand häst- och kostall. Kostnaden för en sådan byggnad skulle med

nuvarande höga byggnadspriser komma att uppgå till belopp, vilka kronan

icke skulle kunna få nöjaktigt förräntade, enär den jämförelsevis svaga

egendomen icke skulle kunna bära en däremot svarande höjning av arrendeavgiften.

Enligt nämndens uppfattning vore det därför mest ekonomiskt

för kronan att sälja egendomen.

Nämnden har saluvärderat egendomen i tre lotter, nämligen huvudgårdslotten

om 51.S30 hektar till 71,750 kronor, utskiftet örn 21.444 hektar till 27,050

kronor (värdet av byggnaderna ej medräknat) samt lotten örn cirka 17 hektar

i egendomens nordvästra del till 18,350 kronor. I sistnämnda lotts areal

har uppskattningsnämnden medräknat en å den av distriktslantmätaren Engzell

upprättade kartan med nr 20 betecknad ägofigur om 0.262 hektar, som

rätteligen tillhörde hemmanet Hjortshög nr 3 men som av ålder brukats

tillsammans med kronoegendomen i stället för ett med litt. c å samma karta

angivet område örn 0.210 hektar, vilket rätteligen tillhörde egendomen inell

som brukades tillsammans med nyssnämnda hemman. Då denna disposition

enligt nämndens mening länt till ömsesidig fördel för egendomen och hemmanet,

borde ett ägobyte vidtagas dem emellan.

Det för huvudgårdslotten föreslagna saluvärdet borde emellertid enligt

nämndens mening, enär arrendatorn vid arrendetidens slut ej kunnat tillgodogöra

sig en mot sina kostnader för verkställda förbättringar svarande nytta

samt värderingen skett med hänsyn till egendomens genom ifrågavarande

arbeten förbättrade skick, minskas med ett belopp, svarande mot en beräknad

ersättning för arbetena av förslagsvis 2,750 kronor. Saluvärdet skulle

därigenom komma att bli 09,000 kronor.

Värderingen har av nämnden verkställts under förutsättning att egendomen

överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande

arrendekontrakt skolat av arrendatorn överlämnas. Nämnden har icke funnit

skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens användning eller

återköpsrätt. Egendomen borde få tillträdas den 14 mars 1941. Arrendatorn

av egendomen, Erik Nilsson, och innehavaren av utskiftet, Erik Gunnar Olsson,

hade förklarat, att de önskade förvärva huvudgården respektive utskiftet.

Nilsson hade därjämte förklarat sig villig avstå från förenämnda lott

om cirka 17 hektar, vilken nämnden funnit böra överlämnas till egnahemsstyrelsen

att disponeras till ett arrendeegnahem. Då Nilsson arrenderat egendomen

sedan den 14 mars 1924 och Olsson, som vöre svåger till Nilsson, innehaft

utskiftet sedan den 14 mars 1925 samt båda städse synnerligen väl

hävdat huvudgården respektive utskiftet, har nämnden tillstyrkt, att respektive

lotter hemhjödes dem enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning. Arrendatorerna

önskade få erlägga köpeskillingarna för lotterna enligt bestämmelserna

i 21 § första stycket och 22 § A) i försäljningsförordningen.

Nilsson och Olsson ha skriftligen förklarat, att de önskade förvärva respektive

lotter för de åsätta saluvärdena.

Domänintendenten har under hand upplyst, att uppskattningsnämnden vid

saluvärdenas bestämmande tagit hänsyn till annuiteterna å det egendomen

besvärande avdikningslånet.

Egnahemsstyrelsen har under hand förklarat, att den vore villig övertaga

omförmälda lott örn cirka 17 hektar samt att styrelsen icke hade något att

erinra mot det föreslagna saluvärdet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Överlantmätaren bär förklarat, att han ur lantmäterisynpunkt icke hade

något att erinra mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Med skrivelse den 5 februari har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.

Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit förordar domänstyrelsen uppskattningsnämndens

förslag till försäljning från kronoegendomen av två lotter

samt överförande till egnahemsstyrelsens förvaltning av återstoden av

kronoegendomen. Beträffande det ifrågasätta ägoutbytet torde egnahemsstysedermera

vilja vidtaga åtgärder för detsammas genomförande. För

torsaljnmgsfrågans avgörande erfordras riksdagens medverkan.

Mot domänstyrelsens förslag rörande dispositionen av ifrågavarande kro- Departementsnoegendom

har jag intet att erinra. Sedan riksdagens beslut i försäljnings- chefen.

frågan fattats, torde jag få ånyo anmäla ärendet för Kungl. Maj :t. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen F/2 mantal Hjortshög 41 och 71

i Kropps socken av Malmöhus län blivit genom lantmäteriförrättning

i vederbörlig ordning uppdelad i tre lotter, nämligen

huvudgårdslotten örn cirka 51.839 hektar, utskifta örn

cirka 21.444 hektar samt en lott om cirka 17.000 hektar, huvudgardslotten

och utskiftet må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. mot saluvärden av 71,750 kronor respektive

27,050 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § i

förordningen för egendomens arrendator, Erik Nilsson, till

huvudgårdslotten och för Erik Gunnar Olsson till utskiftet;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,

beträffande båda lotterna, att försäljningen

sker med tillträdesdag, som domänstyrelsen bestämmer, att

köpare skall erlägga ränta efter 4 procent å köpeskillingen,

därest lotterna till äventyrs skulle komma att tillträdas efter

den av domänstyrelsen bestämda tillträdesdagen, att endast

kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,

att köpare skall gälda a lotterna belöpande delar av

annuiteterna å ett från statens avdikningslånefond beviljat odlingslån

tor genomförande av »Dikningsföretaget Kropp—

Hjortshög av år 1935» ävensom övriga å respektive lotter belöpande

delar av kostnaderna för företaget samt att innehavare

av elektriska ledningar, som med vederbörligt tillstånd

framdragits över lotterna, förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående över lotterna och nyttja desamma ulan rätt för

köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur:

ävensom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

beträffande huvudgårdslotten, att, därest

densamma kommer att försäljas till Nilsson, denne skall bekomma

avdrag å saluvärdet med 2,750 kronor för av honom

å egendomen utförda anläggningar och köpeskillingen alltså

utgå med 69,000 kronor, samt att kronan och Nilsson icke

skola äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på

grund av arrendekontraktet rörande egendomen med undantag

för eventuellt ogxddna arrendeavgifter och skatter.

6:o.

Stora Råby nr 19 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1/2 mantal Stora Råby nr 19 i Stora Råby socken av

Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1953 mot årligt arrende, som

för det senast tilländalupna arrendeåret utgjorde 2,991 kronor 50 öre.

Med anledning av förestående, omfattande byggnadsarbeten å egendomen

har uppskattningsförrättning under domänintendentens ordförandeskap

hållits å egendomen den 8 augusti 1940. Av instrument över denna förrättning

ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar samt en av distriktslantmätaren

N. R. Appelgren år 1922 över egendomen upprättad karta med

beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Lund och 1 kilometer från

Stora Råby kyrkby, har en areal av 33.264 hektar, varav 32.486 hektar tomt,

åker och trädgård, 0.394 hektar äng och 0.384 hektar impediment.

Åkerarealen, som ligger i ett sammanhängande, välformat skifte med en

obetydlig del i väster avskild genom ett större floddike, utgöres i huvudsak

av djup och god mylla på lerbotten. Omkring 6 hektar i södra delen av skiftet

består av lättare mylla på grus- eller sandbotten. Egendomen är tillfredsställande

täckdikad. Åkerns hävd är god. Egendomen har ej del i annan samfälld

mark än byns numera uttömda grustag.

Jakträtten är genom särskilt arrendekontrakt utarrenderad till kammarskrivaren

Folke Gertz för tiden intill den 15 maj 1941.

Samtliga egendomens byggnader med undantag av svinhuset äro gamla

och otidsenliga samt av svag beskaffenhet. Arrendatorn, Alfred Svensson, härpå

egen bekostnad ombyggt svinhuset, så att dess bredd numera är dubbelt

så stor som förut, varjämte taket anlagts med korrugerad grå eternit. Byggnaderna

lia, på grund av att nybyggnadsfrågan under de senare åren varit

aktuell, icke underhållits som sig bort. Å gårdsplanen finnes brunn med järnpump.

Vattentillgången är god. Egendomen är icke elektrifierad.

Egendomens taxeringsvärde utgör enligt 1938 års taxering 73,600 kronor.

Uppskattningsnämnden har meddelat, att framställning örn förvärv av jord

till närbelägna, ofullständiga jordbruk icke gjorts. Nämnden har ej funnit skäl

föreslå någon avstyckning från fastigheten för bildande av egnahemslägenheter,

enär fastigheten i sitt nuvarande skick enligt nämndens förmenande

utgör en lagom stor brukningsenliet. Förslag hade av Lantmännens byggnadsförening

i Lund uppgjorts till nya byggnader, bestående av boningshus, stalloch

logebyggnad samt byggnad för kvarnrum, hönshus och drängkammare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 151. 15

m. m. Kostnaderna for dessa byggnader hade beräknats till 50,892 kronor

varvid emellertid icke medräknats kostnaderna för värme- och sanitetsanlaggnmg,

elektriskt ljus och målningsarbeten, varför de sammanlagda kostnaderna

säkerligen skulle komma att uppgå till 55,000 å 60,000 kronor. Det

syntes nämnden alldeles uteslutet att höja den nu utgående arrendeavgiften så

mycket, att dessa ombyggnadskostnader bleve förräntade. Arrendeavgiften

skulle i sa fall bil dubbelt sa bog som for närvarande. Det mest ekonomiska

tor kronan torde darfur vara att försälja egendomen i dess nuvarande skick.

or den verkställda forbättringen av svinhuset hade arrendatorn ej erhållit

någon ersättning av kronan. Då arrendatorn emellertid dragit nytta av förbattnngsarbetet

under en följd av år, har nämnden ansett honom ej berättigad

till någon gottgorelse härför. Egendomen har, under förutsättning, att

en overlates i det skick, varl den i enlighet med gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn överlämnas, av nämnden saluvärderats till 63,000 kronor.

Den av länets landsting utsedde ledamoten av nämnden har dock ansett

att saluvärdet borde höjas till 69,250 kronor. Någon arrendevärdering av

egendomen hade icke verkställts, då egendomen vore utarrenderad till den

14 mars 1953. Nuvarande arrendatorn, Alfred Svensson, som innehaft egendomen

sedan den 14 mars 1923, hade städse synnerligen väl hävdat densamma.

Dessförinnan hade egendomen brukats av Svenssons fader sedan

början av 1900-talet Egendomen borde enligt nämndens åsikt hembjudas

^nnoT'' Denne hade torklarat sig villig inköpa egendomen till ett pris av

55,000 kronor Därest detta pris ej kunde godtagas, hade han anhållit om

nödiga reparationer snarast möjligt.

Domänintendenten hav förordat egendomens försäljning till Svensson tölöö,

000 kronor, enar det bleve mer ekonomiskt för kronan att försälja egendomen

aven om kronan icke erhölle högre köpeskilling, än att bygga om egendomens

samtliga byggnader med undantag av svinhuset.

I skrivelse den 1 november 1940 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

.-iiSt(-le!sf»n härader uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Med hänsyn

till förestående oundgängliga byggnadskostnad^- kan egendomen icke ber

°8,re köpeskilling än 55,000 kronor. En försäljning i enlighet med

• oit*. t°rde val rimma nied de av chefen för jordbruksdepartementet

i ett vid 1938 ars riksdag avgivet interpellationssvar rörande kronodomänerna

y?:!or<;/! uttalanden. Statsrådet framhöll därvid bland annat, att priset på till

orsaljnmg avsedd fastighet ej borde vara högre än att densamma nöjaktigt

bebyggd konime i ett pris, som motsvarade det i orten gängse. (Andra kammarens

prof. nr 34, sid. 2, 4 stycket.) Från domänstyrelsens uppfattning att

köpeskillingen ej borde fastställas till högre belopp än 55,000 kronor ‘ har

ioredraganden i styrelsen, sekreteraren N. Kalén, anmält avvikande mening

och bland annat anfort, att enligt hans förmenande saluvärdet ej borde sättas

lägre an till det av tva av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdet 63 000

kronor.

Därest det vid en närmare undersökning av kostnaderna för egendomens Vepa,terne,u.,- istandsattande med nödvändiga byggnader skulle visa sig, att de härför

beräknade kostnaderna — 55,000 å 60,000 kronor — kunna nedbringas, synes

den föreslagna köpeskillingen, 55,000 kronor, böra sättas något högre.

Det torde därför få ankomma på Kungl. Majit att framdeles med beaktande

av vad sålunda anförts fastställa köpeskillingens storlek. Då jag i övrigt

chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

icke har något att erinra mot det framlagda försäljningsförslaget, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen J/2 mantal Stora Råby nr 19 i Stora

Råby socken av Malmöhus län må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av lägst 55,000

kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator, Alfred Svensson, samt under villkor i

övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt omedelbart,

att köparen skall erlägga den del av arrendeavgiften, som

belöper å tiden från den 14 mars tillträdesåret till dagen för

köpebrevs utfärdande, att egendomen försäljes i det skick,

vari den på grund av bestämmelserna i arrendekontraktet

skall avlämnas, att endast kronan tillhöriga byggnader och

anläggningar ingå i försäljningen, att Svensson och kronan

icke skola äga framställa ersättningsanspråk mot varandra

på grund av arrendekontraktet, med undantag för eventuellt

oguldna arrendeavgälder och skatter, att köparen skall respektera

det avtal, varigenom jakträtten å egendomen utarrenderats

för tiden intill den 15 maj 1941, samt att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att lia ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kieatur.

7 :o.

Äspinge nr 2, 12 och 17 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1 mantal Äspinge nr 2, 12 och 17 i Äspinge socka* av

Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1941. For arrendearet 1939/40

utgjorde arrendet 1,294 kronor 85 öre.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har uppskattmngsforra - ning hållits å egendomen den 12 juli 1940. Av instrument över denna förrättning

ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

extra lantmätaren I. Elson Endis år 1920 kompletterad karta över egendomen,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Hörby köping samt 1 kilometer

från Äspinge järnvägsstation, har en areal av 121.7411 hektar, vara

25.7320 hektar tomt och åker samt 96.0091 hektar annan mark A’r denna areal

innehåller det s. k. Hemskiftet 51.8521 hektar, varav 21.9108 hektar aker,

29 0683 hektar äng och odlingsmark samt 0.8730 hektar impediment, deriis. k.

RömTssen MOäO hektar, varav 3.S® hektar åker, 0.2630 hektar aug och od
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

17

lingsmark samt 0.1060 hektar impediment och den s. k. Torvmossen (ägofigurerna

nr 168 och 169 å berörda karta) 0.8620 hektar avrösningsjord. Övriga

skiften med en sammanlagd areal av 65.4230 hektar utgöras till största

delen, 64.8368 hektar, av skogsmark. Skogen, som har ett totalt virkesförråd

av 519 m3, består av ek av delvis ganska god natur och av björk, som endast

kan användas till ved. Egendomen har icke del i allmänning.

Åkerjorden å hemskiftet utgöres av grusmylla på hård grusbotten av delvis

ganska god men delvis svagare beskaffenhet. Den bättre åkerjorden är

dock rikligt bemängd med klappersten. Ä en del av åkerjorden finnas även

större jordfasta stenar. Römossen, vilken är belägen 2 kilometer från gården,

är i huvudsak uppodlad till åker. Dess mark består av kall mossjord. Åkerjorden

är ej täckdikad. Av ängs- och odlingsmarken, som användes för bete,

utgöres största delen av stenig fäladsmark eller med ek- och surskog bevuxen

mark. Betet är där liksom i egendomens skogsmark av i stort sett dålig beskaffenhet.

Av byggnaderna å egendomen är boningshuset i gott stånd, medan övriga

byggnader, som äro äldre och otillräckliga, äro av medelgod beskaffenhet.

Inredningen i stallar och svinhus är bra. Byggnaderna äro väl underhållna.

Egendomen är elektrifierad på arrendatorns bekostnad.

Huvudgårdens mark beröres av två elektriska ledningar, dels en större

högspänningsledning, dels ock en fördelningsledning, som förser egendomen

med elektrisk energi.

Egendomen deltager i två dikningsföretag, nämligen Gammaltorpsåns och

Rörmossedikets uppgrävning år 1936 samt Äspinge dikningsföretag år 1939.

För det senare företaget har arrendatorn erlagt en engångskostnad av 362

kronor 57 öre.

Egendomen har enligt 1938 års taxering ett taxeringsvärde av 42,100 kronor,

varav 38,500 kronor jordbruksvärde och 3,600 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har anfört, att någon framställning örn förvärv av

jord för utökning av närbelägna, ofullständiga jordbruk icke förefunnes.

Med hänsyn till jordens svaga beskaffenhet och då enligt nämndens mening

Hemskiftet, Torvmossen och Römossen komme att bilda en lagom stor jordbruksfastighet

har nämnden ej heller funnit skäl förorda någon avstyckning

från egendomen för bildande av egnahemslägenheter. I hemskiftets areal

inginge tre vid järnvägsstationen belägna, med litt E, F och G betecknade

lotter, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1921 bestämts till försäljning

men ej funnit köpare och vilka till följd av sitt läge säkerligen icke

kunde försäljas, då efterfrågan å tomter vid stationen numera icke vore aktuell.

Den av nämnda tre skiften bildade jordbruksfastigheten skulle komma

att innehålla en areal av 56.3181 hektar, därav 25.1458 hektar utgöra åker,

29.3313 hektar äng och odlingsmark samt 1.8410 hektar impediment och avrösningsjord.

Nämnden har saluvärderat Hemskiftet till 34,631 kronor 29

öre, varav 4,000 kronor utgöra skogsvärde, Römossen till 2,640 kronor 60 öre

samt Torvmossen till 300 kronor, eller tillhopa i avrundat tal 37,600 kronor.

Arrendevärdena lia föreslagits till sammanlagt 1,650 kronor.

Nämnden har tillstyrkt försäljning av nämnda tre skiften och såsom skäl

härför framhållit, att egendomens byggnader vore otillräckliga. På nuvarande

stallbyggnaden behövde sålunda påbyggas ett störtrum. Då magasin saknades,

borde ett dylikt inredas i norra gaveln i nuvarande loglängan. Å såväl

stallbyggnaden som loglängan borde därjämte läggas tak av eternit i stället

för de nuvarande halmtaken. Kostnaderna för dessa förbättringsarbeten

kunde med hänsyn till nuvarande höga byggnadspriser beräknas till cirka

15,000 kronor, vilket belopp icke kunde förräntas genom tillägg å arrendeav
liihnng

till riksdagens protokoll liM. 1 sunil. Nr 151. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Departements.

chefen.

giften. Med hänsyn till egendomens svaga beskaffenhet tålde densamma icke

högre arrendeavgift än den av nämnden förut föreslagna å 1,650 kronor,

även örn byggnaderna förbättrades. Nämnden har vidare anfört, att arrendatorn

gjort framställning om erhållande av ett stathus för en familj. Kostnaderna

härför syntes egendomen dock icke kunna tåla. På grund härav och

då egendomen dessutom icke vore av den natur, att den — jämlikt domänstyrelsens

cirkulärskrivelse nr 22/1940 angående redovisning av vissa kronoegendomar

av beskaffenhet att böra bibehållas i kronans ägo -— borde

behållas av kronan, har nämnden förordat försäljningen. Egendomens återstående

mark har nämnden ansett böra ställas under skogsstatens vård och

förvaltning.

Nuvarande arrendatorn, Sigfrid Persson, hade arrenderat egendomen sedan

den 14 mars 1934. Dessförinnan hade en broder till honom och före denne

hans fader alltsedan 1882 innehaft egendomen under arrende. Egendomen

hade städse väl hävdats. Nämnden har därför föreslagit, att Sigfrid Persson

borde hembjudas egendomen enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.

Under arrendeperioden hade arrendatorn elektrifierat egendomen för en

uppgiven kostnad av 1,000 kronor. Vidare hade han nedlagt vattenledningar

till boningshus och stallar för en uppgiven kostnad av 500 kronor. Med hänsyn

till den nytta arrendatorn haft av den elektriska installationen och vattenledningarna

har nämnden tillstyrkt, att av honom begärd ersättning för

ifrågavarande förbättringsarbeten finge utgå med 500 kronor för den elektriska

installationen och med 200 kronor för vattenledningarna. Ersättningen,

tillhopa 700 kronor, borde avdragas å det föreslagna saluvärdet, 37,600 kronor.

Köpeskillingen skulle härigenom komma att utgöra 36,900 kronor.

Arrendatorn har förklarat sig villig att inköpa egendomen för 36,900

kronor.

överjägmåstaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag.

I skrivelse den 18 december 1940 har domänstgrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen tillstyrker uppskattningsnämndens försäljningsförslag. De i saluvärderingen

ingående med litt. E, F och G betecknade lotterna, vilka ej funnit

köpare, hade ej heller kunnat utarrenderas, enär de bestodo av stenbunden

fäladsmark. Styrelsen har vidtagit åtgärder för avstyckning av de till försäljning

föreslagna områdena, varjämte styrelsen anmodat domänintendenten

att ombesörja egendomens utarrendering till den 14 mars 1942, då salulotterna

borde tillträdas.

Med biträdande av det föreliggande försäljningsförslaget hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoegendomen 1 mantal Äspinge nr 2, 12

och 17 i Äspinge socken av Malmöhus län avstyckats det s. k.

Hemskiftet om cirka 51 hektar, den s. k. Römossen örn cirka

3.6 hektar och den s. k. Torvmossen (ägofigurerna nr 168 och

169 å en av extra lantmätaren I. Erson Erichs år 1920 kompletterad

karta över egendomen) om cirka 0.8 hektar, sagda

lotter må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

mot ett saluvärde av 37,600 kronor med hembudsrätt enligt 9

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

19

§ i förordningen för Sigfrid Persson samt under villkor i övrigt,

att lotterna försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt

den 14 mars 1942, att endast kronan tillhöriga byggnader och

anläggningar å lotterna ingå i försäljningen, att vid lotternas

försäljning till Persson avdrag skall göras å saluvärdet med

700 kronor för av honom bekostad elektrisk installation och

vattenledning, att kronan och Persson icke skola äga framställa

rättsanspråk mot varandra på grund av arrendekontraktet

med undantag för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter

och skatter, att köparen skall svara för samtliga på egendomen

belöpande kostnader för torrläggningsföretagen Gammaltorpsåns

och Rörmossedikets uppgrävning år 1936 och

Äspinge dikningsföretag år 1939 samt att innehavare av över

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående och

nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än

av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,

som förorsakas å kreatur.

8:o.

Läckö eller Sikajocki nr 1—5 i Skaraborgs län.

Arrendelotten nr 2 av kronoegendomen 5 mantal Läckö eller Sikajocki

l1—51 i Otterstads socken av Skaraborgs län har varit utarrenderad till den

14 mars 1939 mot ett årligt arrende, som från och med den 14 mars 1932 utgått

med dels 22 hektoliter spannmål, V3 råg och V3 korn, samt 86 kilogram

smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt.

A i markegångstaxan, dels därutöver 550 kronor. Kontraktet har sedermera

förlängts till den 14 mars 1941. För det senast tilländalupna arrendeåret

utgick arrendet med 1,075 kronor 78 öre.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av arrendelotten har uppskattningsförrättning

hållits den 18 december 1939. Av det därvid förda protokollet

med tillhörande handlingar samt två kartor över lotten, upprättade den ena

av extra lantmätaren E. O. Janson åren 1914—1915 och den andra av distriktslantmätaren

E. Törnegren år 1938, inhämtas i huvudsak följande.

Lotten, benämnd Djurgården, är belägen vid Ullersundet av sjön Vänern,

19 kilometer från Lidköping samt 4 kilometer från kyrka och skola. Salulotten

har avstyckats vid en den 28 oktober 1939 avslutad jorddelningsförrättning

och har införts i jordregistret under beteckningen Djurgården l1.

Dess areal är 74.490 hektar, varav 31.670 hektar åker och tomt, 16.623

hektar ängs- och^ betesmark samt 26.297 hektar avrösningsjord. I sistnämnda

areal ingå 4.175 hektar vattenområde i Ullersundet.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla på lerbotten av god beskaffenhet.

Ängs- och betesmarken består i huvudsak av sidländ ofta översvämmad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

mark, som under år med ringa nederbörd lämnar slåtter och bete av mindre

god beskaffenhet. Dikningsförhållandena äro dåliga, och lotten är i hög

grad beroende av Vänerns vattenstånd. Täckdikning har ej verkställts och

kan ej heller verkställas, förrän invallning kommit till stånd. Skogsmarken

är godartad med en ideal bonitet av 5.5 m3. Från skogen, som undantagits

från arrendet, har arrendatorn erhållit 25 m3 årlig utsyning.

Kronans byggnader äro gamla och obekväma samt i behov av om- och nybyggnad.

Arrendatorn äger å lotten en arbetarbostad, brygghus, hemlighus,

vedbod och veranda. Elektrifiering är ej genomförd.

Med salulotten följer rätt till fiske i nämnda vattenområde ävensom rätt

till begagnande av utfartsväg över kronoegendomen och annan egendom fram

till allmänna vägen Lidköping—Läckö slott. Vägservitut till förmån för

de från kronoegendomen avstyckade lägenheterna Djurgårdstorp l1 och

Ängeberg l1 besvärar salulolten. Lotten har ej del i samfällighet. Fornminnen

äro ej kända å densamma.

Taxeringsvärdet är 31,900 kronor (jordbruksvärde), vari ingår värdet av

arrendatorn tillhöriga byggnader. Till lotten hörande skogsmark med växande

skog är samtaxerad med annan kronan tillhörig skogsegendom.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat lotten till 35,000 kronor, varav

6,300 kronor utgöra värdet av avrösningsjord med växande skog enligt särskild

av domänstyrelsen den 24 oktober 1939 utan erinran lämnad värdering.

Arrendevärdet i nuvarande skick har uppskattats till 1,100 kronor. Saluvärdet

hade fastställts under förutsättning att lotten såldes i befintligt skick

samt att köparen inträdde i de rättigheter och skyldigheter, som kronan hade

gentemot arrendatorn. Något avdrag å köpeskillingen för skada genom Vänerns

reglering hade ej beräknats och hade ansetts icke böra ifrågakomma.

Nämnden har förklarat, att lotten med sina svaga åbyggnader och vattenskadade

jord borde försäljas. Lotten hade sedan år 1899 innehafts av K. J.

Vogler och dennes stärbhusdelägare, vilka omsorgsfullt vårdat lotten och

dess gamla åbyggnader. Torsten Vogler, som sedan år 1926 handhaft skötseln

för stärbhusdelägarnas gemensamma räkning, hade jämte sin broder

Olle Vogler skriftligen anhållit att få inköpa lotten för 35,000 kronor samt

förbundit sig att gäida å densamma belöpande avstyckningskostnader. Nämnden

har tillstyrkt ansökningen.

Vederbörande revirförvaltare har förklarat sig icke lia något att erinra

mot uppskattningsnämndens förslag.

överjägmästaren har framhållit, att saluvärdet, 35,000 kronor, för denna

ganska betydande och icke illa belägna egendom enligt hans mening vore

lågt. Med hänsyn till byggnadsbeståndets beskaffenhet och svårigheten att

för närvarande med säkerhet beräkna kostnaderna för lottens försättande i

fullt användbart skick har han dock icke ifrågasatt någon förhöjning av

saluvärdet.

Förste domänfiskalen har icke ansett erforderligt att bland försäljningsvillkoren

intaga vissa av överjägmästaren föreslagna bestämmelser om rätt

för kronan att dels omlägga och räta, eventuellt flytta salulottens utfartsväg

med hänsyn till ett norr därom beläget avstyckningsområde, dels ock avvatlna

vissa å kronoegendomen belägna dikningssystem genom å lotten befintliga

avlopp utan skyldighet för kronan att deltaga i berörda avlopps underhåll.

I skrivelse den 31 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om lottens försäljning.

Saluvärdet bör, sedan detsamma förhöjts med ett belopp av 665 kronor 24

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

21

öre, utgörande av styrelsen förskotterade gränsbestämnings- och avstyckningskostnader,

fastställas till i avrundat tal 35,670 kronor. Därest övriga

stärbhusdelägare efter K. J. Vogler förklara sig avstå från sin hembudsrätt

till fönnån för Torsten Vogler och Olle Vogler, har styrelsen icke något att

erinra emot lottens försäljning med dylik rätt för de senare. De av överjägmästaren

berörda förhållandena beträffande lottens utfartsväg och avvattning

av vissa dikningssystem böra enligt styrelsens mening lösas i den

ordning, varom förmäles i gällande väg- och vattenlagar. För försäljningens

genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har jag icke något att erinra. Jag Departementshemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att den från kronoegendomen 5 mantal Läckö eller Sikajocki

l1—51 i Otterstads socken av Skaraborgs län avstyckade

lotten Djurgården l1 örn 74.490 hektar må med ett saluvärde

av 35,670 kronor, varav 665 kronor 24 öre utgöra förskotterade

gränsbestämnings- och avstyckningskostnader, försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och,

därest arrendatorn K. J. Voglers stärbhusdelägare förklara sig

avstå från sin hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen till

förmån för Torsten Vogler och Olle Vogler, med dylik rätt

för de senare samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i

befintligt skick utan rätt för köparen till någon gottgörelse

med anledning av Vänerns reglering, att lotten må tillträdas

av köpare räknat från den 14 mars 1941, att i försäljningen

endast ingå kronan tillhöriga hus och anläggningar, att, därest

Torsten Vogler och Olle Vogler komma att förvärva lotten

samt övriga stärbhusdelägare förklara sig icke ha något

att däremot erinra, samtliga på arrendekontraktet grundade

rättsanspråk, dock med undantag av eventuellt

oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och genom

försäljningen anses reglerade, att, därest annan kommer att

förvärva lotten och kronan nödgas utgiva ersättning till

arrendatorerna för av dem å lotten utförda anläggningar,

täckdikning eller verkställd höstplöjning, trädesberedning

och sådd, lottens köpare skall vara skyldig gottgöra kronan

vad kronan i sådant hänseende utgivit samt att telegrafverket

såsom innehavare av över loiten framdragna telefonledningar

förbeliålles rätt att bibehålla desamma utan rätt för

köpare till ersättning för lotten därigenom tillfogad skada

och intrång.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

9:o.

Sjogerstad Frostagården nr 1 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Sjogerstad Frostagården l1 i Sjogerstads socken

av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot ett årligt arrende

av 1,400 kronor.

Sedan arrendatorn av egendomen, Claes Hellström, i en av domänintendenten

tillstyrkt ansökning hos domänstyrelsen anhållit att få inköpa egendomen,

har uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen ägt

rum den 23 juli 1937. Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet

hörande handlingar ävensom en av distriktslantmätaren E. O. Janson

åren 1928—1929 över egendomen upprättad karta inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 11 kilometer från Skövde och 4 kilometer från

Skultorps järnvägsstation. Ägorna äro förlagda i fem skiften, hemskiftet,

skogsskiftet, Hedskiftet, Billingsskiftet och skiftet i Källallmänningen. Arealen

utgör enligt jordregistret 57.238 hektar, varav 31.289 hektar åker och tomt,

3.795 hektar äng och 22.154 hektar avrösningsjord. Egendomen har del i

mindre byallmänningar. Från egendomen har försålts lägenheten Sjogerstad

Frostagården l2 om 2.8160 hektar. Å egendomens andel i Källallmänningen

finnes en s. k. ensittarlägenhet, bebyggd med nyttjanderättshavaren A. G.

Hagman tillhöriga hus.

Åkerjorden består av svartmylla på grusbotten av medelgod beskaffenhet.

Åkern är dock något stenig och försumpad genom källdrag. Ängs- och betesmarken

är utan större värde. Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.

Från skogen, som ingår i arrendet, har arrendatorn erhållit 16 m3 årlig utsyning.

Åbyggnaderna äro i stort sett av ej fullt medelgod beskaffenhet. Ladugården

och brygghuset äro gamla och mycket medfarna, övriga byggnader äro

tillräckliga för egendomens behov och väl underhållna. En tillbyggnad till

vagn- och redskapsboden samt vattenledningarna tillhöra arrendatorn, som

även bekostat elektrifieringen av egendomen. Brandförsäkringsvärdet å kronans

hus är 46,000 kronor.

Egendomen är taxeringsvärderad till 38,700 kronor, varav 34,400 kronor

jordbruksvärde, 900 kronor skogsmarksvärde och 3,400 kronor skogsvärde.

Elektriska ledningar, tillhörande Sjogerstads elektriska distributionsförening

och Trollhätte kraftverk, äro framdragna över egendomen. Fornminnen

äro ej kända.

Uppskattning snämnden har efter samråd med vederbörande revirförvaltare

och distriktslantmätare föreslagit försäljning av egendomen med undantag

av det å ömse sidor om vägen Klagstorp—Borgunda belägna skogsskiftet

om 8.552 hektar, vilket borde avstyckas för att bibehållas i kronans ägo och

förvaltas tillsammans med den intilliggande kronoparken Regumatorp. Nämnden

har saluvärderat egendomen med undantag av skogsskiftet till 34,500

kronor, varav 925 kronor beräknats utgöra värdet av Hedskiftet och Billingsskiftet.

Då egendomens arrendator innehaft egendomen under 21 år och

med hjälp av sin familj väl brukat densamma samt nedlagt ett betydande

arbete för dess stenröjning, har nämnden tillstyrkt egendomens försäljning

till honom. A. G. Hagman hade på grund av åldersskäl förklarat sig icke

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

önska inköpa den av honom innehavda ensittarlägenheten i Källallmänningen.

över jägmästaren har i yttrande den 23 september 1937 förordat försäljning

på sätt nämnden föreslagit. Enligt hans mening borde dock värdet å

Hedskiftet och Billingsskiftet med hänsyn till skogens tillväxt därå samt de

förbättrade konjunkturerna höjas till 1,150 kronor.

Överlantmätaren har förklarat, att, enär egendomens årliga behov av liusbehovsvirke,

som beräknats utgöra omkring 50 m3, genom den föreslagna dispositionen

av egendomen icke skulle bli tillgodosett med mera än cirka 19 m '',

egendomen icke kunde anses bestå såsom självständig jordbruksfastighet

med mindre all till densamma hörande skogsmark bibehölles till jordbruket.

På grund härav borde försäljningen omfatta egendomens samtliga ägor.

Revirförvaltaren har härefter vid överarbetning av uppskattningsförslaget

till att avse försäljning av egendomen i dess helhet värderat skogsskiftet till

5,720 kronor, vilket värde över jägmästaren lämnat utan erinran. Revirförvaltaren

har emellertid med instämmande av överjägmästaren förklarat sig icke

kunna dela överlantmätarens uppfattning, att egendomen vore i behov av

skog för att kunna bestå såsom självständig jordbruksfastighet. Skogsskiftet

borde enligt skogsförvaltningens mening bibehållas i kronans ägo.

Lantmäteristgrelsen har ansett, att någon delning av egendomen så att

skogsskiftet avskildes icke kunde komma i fråga med hänsyn till jorddelningslagens

bestämmelser. För att främja strävandet att icke förminska kronans

skogsinnehav har lantmäteristyrelsen dock ifrågasatt, huruvida icke ett

i kronoparken Regumatorp ingående skogsskifte örn 10.279 hektar (Regumatorp

Mellomgården 28) i stället för ifrågavarande skogsskifte borde medfölja

vid försäljningen.

I förnyat yttrande har revir fÖrnalt aren med instämmande av över jägmästaren

förklarat sig anse, att lantmäteristyrelsens sistnämnda förslag visserligen

innebure någon förbättring. Enär emellertid kronan härigenom nödgades avstå

ytterligare 2.080 hektar skogsmark och 400 m3 skog, vore revirförvalttaren

ej benägen att tillstyrka förslaget.

Domänintendenten har slutligen meddelat, att de förhållanden, som inträtt

efter uppskattningsförrättningen, ej kunde anses motivera annan ändring

av det egendomen åsätta saluvärdet än som föranleddes av det ökade

skogsvärdet.

I skrivelse den 12 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen tillstyrker försäljning av egendomen i dess helhet mot ett till

40,500 kronor avrundat saluvärde. Arrendatorn har skriftligen förklarat sig

villig inköpa egendomen till nämnda saluvärde. Styrelsen har icke något att

erinra mot egendomens försäljning med hembudsrätt för arrendatorn. Vid

försäljningen bör förbehåll göras örn rätt för A. G. Hagman och hans hustru

att under livstiden innehava den i Källallmänningen belägna lägenheten mot

erläggande till köparen av en årlig avgäld av 3 kronor. Förbehåll bör jämväl

göras örn rätt för vederbörande att bibehålla över egendomen framdragna

elektriska ledningar. För försäljningens genomförande torde riksdagens medverkan

vara erforderlig. I

I enlighet nied vad domänstyrelsen och lantmäteristyrelsen föreslagit vill Dep“^™nls''

jag förorda, att förevarande kronoegendom i sin helhet försäljes till arrendatorn.

Då domänstyrelsens förslag rörande köpeskilling för egendomen samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.

övriga försäljningsvillkor ej givit mig anledning till erinran, hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Sjogerstad Frostagården l1

i Sjogerstads socken av Skaraborgs län må med ett saluvärde

av 40,500 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen

för arrendatorn Claes Hellström samt under villkor i övrigt,

att egendomen försäljes i det skick, vari den i enlighet med

gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas, med

tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1941, då arrendekontraktet

skall upphöra att gälla, att i försäljningen

endast ingå kronan tillhöriga hus och anläggningar, att, därest

Hellström förvärvar egendomen, samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan honom och kronan,

dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder

och skatter, skola i och med försäljningen anses vara reglerade,

att förbehåll göres om rätt för A. G. Hagman och, därest

han vid sin död efterlämnar hustru, jämväl för henne att

under livstiden innehava en i Källallmänningen belägen lägenhet

mot erläggande till köparen av en årlig avgäld av

3 kronor, att köparen såsom ägare av den försålda egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och

kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten stadsägan nr

630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 f 698 +

699 + 1171 + 1172 i Trollhättan rätt att dels kostnadsfritt

för all framtid bibehålla över egendomen framdragna

« elektriska ledningar, dels borttaga för ledningarna hinderliga

och för deras säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet

för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande

skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens personal

erhålla obehindrat tillträde till egendomen för ledningarnas

tillsyn och underhåll samt reparation, därvid möjligen uppkommande

skada skall ersättas av vattenfallsstyrelsen; skolande

i sistnämnda hänseende vidare gälla, att de träd och

buskar, som fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra

egendomens ägare och tillvaratagas av denne, att till säkerhet

för nämnda rättigheter inteckning må meddelas i försålda

egendomen och att, innan sådan inteckning meddelats,

ägaren av den försålda egendomen skall vara skyldig att vid

överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll örn

beståndet av rättigheterna och förbinda ny ägare att vid

överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt att innehavare av

övriga med vederbörligt tillstånd över egendomen framdrag
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

25

na elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla ledningarna

och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan

ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till

följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

10:o.

Slöta Mossagården nr 12 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen V2 mantal Slöta Mossagården 121 i Slöta socken av Skaraborgs

län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1931 till den 14

mars 1941 mot ett årligt arrende av 1,250 kronor.

Uppskattningsförrättning för försäljning av egendomen har hållits den

5 augusti 1940. Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet

hörande handlingar ävensom en av extra lantmätaren O. K. Berne år 1927

översedd och kompletterad karta över egendomen inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Falköping och 3 kilometer

från Kälvene järnvägsstation, har sina ägor utlagda i ett skifte samt innehåller

— med undantag av de i anledning av Kungl. Maj.ts beslut den 10

juni 1910 respektive den 24 januari 1930 försålda lägenheterna Slöta Mossagården

122 och Slöta Mossagården 123—125 — en areal av 49.9590 hektar,

varav 38.2880 hektar åker och tomt, 4.9020 hektar ängs- och betesmark,

6.3320 hektar avrösningsjord och 0.4370 hektar impediment.

Åkerjorden, som består av dels sand- och svartmylla på grusbotten och

dels mossjord, är av medelgod beskaffenhet. Fast jorden är dock något stenig,

varjämte mossjorden lider av vatten. Ängs- och betesmarken lämnar eli

medelgott bete. De såsom avrösningsjord å kartan betecknade områdena ha

utlagts till betesmark. Skog saknas, men egendomen har del i Hökensås

häradsallmänning med en årlig utdelning av cirka 23 kronor ävensom i en

mindre sockenallmänning, som dock ej lämnar någon avkastning. Torp saknas

å egendomen.

Ett mindre av arrendatorn anordnat kalkbrott finnes å egendomen. Kalkbrottet

har dock ej drivits sedan år 1925. Befintlig torvtäkt å egendomen är

helt förbrukad.

Kronan tillhöriga åbyggnader, vilka äro brandförsäkrade för 36,800 kronor,

äro övervägande i knappt medelgott skick. Manbyggnaden behöver moderniseras

och ladugården ombyggas. Vidare är svinhuset oanvändbart under

vintertiden. Arbetarbostad saknas.

Smedja och mjölkrum å egendomen tillhöra arrendatorn. Egendomen är

elektrifierad på arrendatorns bekostnad.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 39,000 kronor, varav 38,000 kronor

jordbruksvärde och 1,000 kronor värde å annan fastighet (kalkbrottet).

Vartofta elektriska distributionsförening har medgivits rätt att ha elektriska

ledningar framdragna över egendomen.

Uppskattningsnåmnden har salu värderat egendomen till 38,300 kronor,

varav 3,000 kronor beräknats utgöra värdet av den förut omförmälda kalk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements
chefen.

fyndigheten. Arrendevärdet av egendomen i nuvarande skick och under

kort arrendeperiod har uppskattats till 1,200 kronor.

Arrendatorn Fritz Gustafson hade skriftligen hemställt, att, då han av

ålder och sjukdom vore urståndsatt att fortsätta med jordbruket, den options-

och förköpsrätt, som han innehade, måtte få överlagas av hans båda

söner, Gunnar Gustavsson och Anton Gustafsson. Dessa hade härefter anhållit

att få inköpa egendomen för det föreslagna priset av 38,300 kronor

samt att få betala köpeskillingen på s. k. egnahemsvillkor. Nämnden har

tillstyrkt sistnämnda ansökan, enär Gunnar Gustavsson och Anton Gustafsson,

vilka biträtt med egendomens skötsel, visat sig vara arbetsamma och

dugliga jordbrukare. Fritz Gustafson, som innehaft egendomen sedan år

1887, hade enligt nämndens mening väl vårdat densamma.

I en till domänintendenten ställd skrift hade Oskar Sköld, Stenbrottet,

Kälvene — under förmälan att han vore ägare till den intill egendomen

belägna bostadslägenheten Stenbrottet l1 om 0.94 hektar samt att han sedan

år 1936 jämlikt muntligt medgivande av egendomens arrendator mot erläggande

av arrendeavgift till denne innehaft och brukat ett jordområde örn

cirka 0.30 hektar av egendomen — anhållit örn upplysning, huruvida han

kunde få köpa området. Nämnden har ansett, att den skoglösa, svagt bebyggda

egendomen borde försäljas i en lott. Då en försäljning av det i nyssnämnda

skrift angivna, inuti egendomens kalkbruk belägna området om

0.12 hektar, skulle verka mycket hinderligt för kalkbrukets drift och området

ej på något verksamt sätt skulle förbättra den av Sköld ägda tomten

samt då arrendatorns söner lovat att, om de förvärvade egendomen, låta

honom även i fortsättningen få nyttja området så länge kalkbrottet ej utnyttjades,

har nämnden avstyrkt försäljning av området till Sköld.

Egnahemsstyrelsen har förklarat bland annat, att innehavaren av å kartan

över egendomen med litt. A betecknade lägenheten (Slöta Mossagården 123),

vilken såsom jordbrukslägenhet näppeligen kunde anses besitta nöjaktig

bärkraft, borde erbjudas tillskottsjord intill sitt ägoområde i sådan omfattning,

att ett verkligt bärkraftigt jordbruk bildades.

Med anledning av vad egnahemsstyrelsen anfört har domänintendenten

förklarat, att lägenheterna Slöta Mossagården 123 och 124 innehades av

personer, som hade stadigvarande anställning vid det närbelägna Stenbrottets

kalkbruk, samt att lägenheterna med hänsyn härtill vore fullt tillräckliga

för sina ändamål. Då lägenheternas innehavare ej heller uttryckt någon

önskan om tilldelning av ytterligare jord, har domänintendenten avstyrkt

egnahemsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 21 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har härvid förklarat sig biträda uppskattningsnämndens

dispositionsförslag. Det föreslagna saluvärdet har av styrelsen

lämnats utan erinran. För försäljningens genomförande vore riksdagens

medverkan erforderlig. Styrelsen har slutligen meddelat, att innehavaren

av förenämnda lägenheten Slöta Mossagården 123, Torsten Käll, numera

skriftligen förklarat sig icke önska förvärva ytterligare jord från ifrågavarande

egendom.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag icke funnit anledning

att framställa någon erinran. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

27

att kronoegendomen V2 mantal Slöta Mossagården 121 i

Slöta socken av Skaraborgs län må mot ett saluvärde av

38,300 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för

arrendatorn Fritz Gustafson eller, därest han överlåter arrenderätten

till egendomen till sina söner, Gunnar Gustavsson

och Anton Gustafsson, med hembudsrätt för dessa, under

villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick

med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1941,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i

försäljningen, att, därest Fritz Gustafson eller hans söner i

enlighet med vad förut angivits komma att förvärva egendomen,

samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk

mellan arrendatorn och kronan, med undantag av eventuella

anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och

genom försäljningen anses vara reglerade, att, därest egendomen

kommer att förvärvas av annan samt kronan nödgas

till arrendatorn utgiva ersättning för av denne å egendomen

utförd elektrisk anläggning, täckdikning eller verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd, egendomens köpare

skall vara skyldig gottgöra kronan, vad kronan i sådant

hänseende utgivit, samt att innehavare av över egendomen

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar

förbehålles rätt att bibehålla och nyttja desamma utan rätt

för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller

tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas

å kreatur.

ll:o.

Gate nr 1 i Värmlands län.

Den 16 juli 1909 medgav Kungl. Majit, bland annat, att ett område örn

cirka 26.73 hektar av den i Arvika socken belägna kronoegendomen 1 mantal

Gate l1 finge för uppförande av ett tuberkulossjukhus upplåtas till

Värmlands läns landsting från den 1 oktober 1909 så länge området användes

för ändamålet. Den i området ingående skogsmarken örn 9.67 hektar

skulle dock icke få disponeras av sjukhuset på annat sätt än som promenadplats.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut erlade landstinget för

upplåtelsen av själva sjukhustomten örn 17.06 hektar ersättning till kronan

med 8,300 kronor. Det till promenadplats avsedda området upplåts utan

ersättning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Sedan landstingets förvaltningsutskott i en till Kungl. Majit ställd, till domänstyrelsen

ingiven skrift anhållit, att nyssnämnda skogsmarksområde

ävensom vissa ytterligare till det nuvarande centralsanatoriet i Arvika angränsande

områden måtte upplåtas till sanatoriet för fri disposition på enahanda

villkor, som angivits i omförmälda Kungl. Majits beslut för upplåtelsen

av själva sjukhustomten, och förvaltningsutskottet därefter hos domänstyrelsen

gjort framställning om att i stället få förvärva äganderätten

till såväl nämnda områden som själva sjukhustomten, har uppskattningsförrättning

hållits å kronoegendomen den 2—4 januari 1941. Av det därvid

upprättade protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren I. Holmquist år 1939 upprättad karta,

varå de till försäljning ifrågasatta områdena betecknats med nr 1—7, inhämtas

följande.

Kronoegendomen är belägen omedelbart invid staden Arvikas nordöstra

gräns. Den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen innehåller, sedan

till Arvika stad försålts visst område, numera jordregisterbetecknat

Gate l2, en ungefärlig areal av 132.20 hektar, därav 3.20 hektar utgöra tomt

och åker samt 129 hektar skogsmark. Av stamfastigheten disponeras enligt

omförmälda Kungl. Majits beslut av sanatoriet rätteligen 27.75 hektar, varav

10.33 hektar belöpa å den till promenadplats upplåtna skogsmarken, k

berörda karta har denna skogsmark utmärkts med nr 2 och sjukhustomten

med nr 1. De med nr 3—7 angivna områdena innehålla tillhopa en areal av

11.20 hektar. I samband med förutnämnda försäljning till Arvika stad av

lägenheten Gate l2 uppläts till staden med nyttjanderätt till den 14 mars

1945 ett område om cirka 2.67 hektar, motsvarande hela ägofigur 5 samt

del av ägofigur 4.

Inga kronan tillhöriga byggnader finnas å det till försäljning föreslagna

området. De av sanatoriet disponerade byggnaderna å ägofigur 1 ägas av

landstinget, medan Arvika stad äger byggnaderna å de med nr 5 och 6 betecknade

områdena. Det å sistnämnda område belägna huset utgöres av

en drängstuga, som tidigare tillhört kronoegendomens arrendator.

Högspänningsledning och telegrafledning korsa saluområdet. Arvika stad

har vattenledning från sjön Räcken framdragen över området.

Förrättningsmannen har ansett, att hela ägofigur 2 icke borde ingå i försäljningen.

Ägofiguren borde i allt fall ej erhålla större omfattning än som

angåves av den å kartan angivna röda linjen B—I. Efter samråd nied sysslomannen

vid sanatoriet har förrättningsmannen därjämte ifrågasatt, örn

icke saluområdets gräns i norr borde fastställas att gå efter den med blå

färg markerade linjen B—H—G. Detta senare alternativ skulle innebära, att

även en mindre del av ägofigur 1 undantoges från försäljningen.

Salulotten skulle således komma att utgöra antingen det å kartan med

litt. B—C—D—E—F—G—H—B utmärkta området med en areal av cirka

36.83 hektar eller det område, som å kartan angivits med litt. B—C—D—E

—F—G—K—B, med en areal av 38.28 hektar. Det förstnämnda alternativet

har förrättningsmannen för egen del förordat som den mest praktiska lösningen,

enär sanatoriets behov av mark för såväl byggnadsändamål som

promenadplatser därigenom skulle bli fullt tillgodosett, samtidigt som vid

en eventuell framtida inhägnad av området anknytning skulle kunna vinnas

till redan befintliga hägnader.

Saluvärdet har uppskattets för det mindre området till i runt tal 37,500

kronor, därav för skog och skogsmark 31,700 kronor, och för det större

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

29

området till 39,700 kronor, därav för skog och skogsmark 33,925 kronor.

Vid saluvärderingen har själva sjukhustomten icke medräknats, enär den

jämlikt Kungl. Majrts beslut den 16 juli 1909 för tomten erlagda ersättningen

ansågs motsvara tomtens värde.

överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av det mindre området.

I skrivelse den 15 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen delar förrättningsmannens åsikt, att försäljningsområdet lämpligen

bör erhålla den begränsning, som å kartan angivits med litt. B—C—D

—E—F—G—H—B. Något hinder för områdets avstyckning torde enligt vad

överlantmätaren meddelat icke föreligga. Mot det saluvärde, som åsatts

området, har styrelsen icke någon erinran. Landstingets förvaltningsutskott

har enligt till styrelsen överlämnat protokollsutdrag förklarat sig godtaga

ifrågavarande försäljningsförslag. Området borde överlåtas med full och

oinskränkt äganderätt och i befintligt skick. Tillträde borde ske vid köpekontraktets

utfärdande, därvid den landstinget jämlikt Kungl. Maj:ts brev

den 16 juli 1909 medgivna nyttjanderätten till 26.73 hektar av kronoegendomen

skulle anses vara upphävd. Avtalet mellan styrelsen och Arvika stad

örn stadens disposition till den 14 mars 1945 av ett område örn 2.67 hektar

borde respekteras av köparen. Inga å försäljningsområdet befintliga, enskilda

tillhöriga byggnader och anläggningar borde medfölja vid försäljningen.

Landstinget borde i samband med förvärvet tillförbindas att med 1,000 kronor

inlösa den av staden ägda, å ägofigur 6 belägna stugubyggnaden. Köpeskillingen

för försäljningsområdet borde av landstinget erläggas kontant.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill jag förorda domänstyrelsens Departementsförslag,

att ett område om cirka 36.83 hektar av ifrågavarande kronoegen- cMendom

för en köpeskilling av 37,500 kronor försäljes till Värmlands läns landsting

för att av detta användas för centralsanatoriet i Arvika. Sedan landstinget

fattat definitivt beslut om inköp av området, torde försäljningen böra

genomföras på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Gate l1 i Arvika socken

av Värmlands län ett område örn cirka 36.83 hektar, som

å en av distriktslantmätaren I. Holmquist år 1939 upprättad

karta utmärkts med gränslinjerna B—C—D—E—

F—G—H—B, må försäljas till Värmlands läns landsting

mot en köpeskilling av 37,500 kronor och under villkor i

övrigt, att området försäljes i befintligt skick, att förbehåll

göres för de jämkningar i områdets gränser och areal som

vid avstyckningsförrättning befinnas erforderliga, att området

må tillträdas av köparen vid köpekontraktets utfärdande

och att i samband därmed den Värmlands läns

landsting jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juli 1909

medgivna nyttjanderätten till cirka 26.73 hektar av kronoegendomen

skall anses vara upphävd, att inga enskilda

tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen, att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 151.

inom saluområdet befintlig utstämplad skog icke medföljer

vid områdets försäljning, att kronan förbehålles rätt

att intill den 1 juli 1942 från området bortforsla såväl förenämnda

skog som inom området varande, redan upphuggna

skogsprodukter, att köpeskillingen för området erlägges

kontant vid köpekontraktets utfärdande, att det med Arvika

stad den 12 februari och 4 mars 1940 upprättade, till

den 14 mars 1945 gällande avtalet rörande nyttjanderätt till

cirka 2.67 hektar av saluområdet skall respekteras av köparen,

att landstinget skall vara skyldigt att av Arvika stad för

1,000 kronor inlösa den inom ägofigur 6 å förenämnda

karta befintliga stugubyggnaden, att Arvika stad såsom

ägare av den området angränsande fastigheten Gate l2 förbehålles

rätt till fri vattenhämtning från en inom nyssnämnda

ägofigur belägen brunn, att Arvika stad, som innehar

över området med vederbörligt tillstånd framdragen vattenledning,

förbehålles rätt att bibehålla ledningen utan rätt för

områdets köpare till annan ersättning än av staden för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen,

att innehavare av över området med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att ha ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan

rätt för områdets köpare till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation

eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som

förorsakas å kreatur, samt att i övrigt bestämmelserna i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

12:o.

Rånnesta nr 3 i örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Rånnesta 31 i Kils socken av örebro län är utarrenderad

till den 14 mars 1941 mot en årlig avgäld, som från och med

den 14 mars 1932 utgår med dels 12 hektoliter vete, 25 hektoliter havre och

100.5 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda

pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 700 kronor.

För senast tilländalupna arrendeår utgick avgälden med 1,561 kronor 58 öre.

Uppskattningsförrättning har med anledning av egendomens förestående

arrendeledighet hållits den 26 september 1938. Av det därvid förda protokollet

jämte till ärendet i övrigt hörande handlingar samt två kartor, den

ena upprättad år 1923 över ifrågavarande egendom av distriktslantmätaren

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

31

A. Eckerbom och den andra uppgjord år 1940 över viss del av egendomen

av distriktslantmätare!! G. Rosén, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Örebro och 8 kilometer

från Gräveby järnvägsstation, har en areal av 119.889 hektar, varav 46.935

hektar tomt och åker, 3.612 hektar äng, 56.037 hektar skogsmark, 13.160

hektar vattenområde i sjön Tysslingen samt 0.145 hektar impediment. Från

egendomen har tidigare försålts lägenheterna Rånnesta 32 örn 6.192 hektar

och Rånnesta 33 om 5.465 hektar. Något torp finnes icke å egendomen.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkerjorden består av delvis sandblandad

lerjord samt mulljord. Ängen är rätt godartad, ehuru den ofta besväras

av högt vattenstånd. Skogen, vars kvalité är god, har mycket gott läge.

Dikningsförhållandena äro tämligen tillfredsställande. Hävden är god. Med

egendomen följer rätt till fiske i Tysslingen. Egendomen har icke del i allmänning.

Åbyggnadernas allmänna tillstånd är medelgott. De äro väl underhållna.

Därest egendomen skall behållas i kronans ägo för fortsatt utarrendering,

erfordras nybyggnad av en arbetarbostad, för vilken kostnaden år 1938 beräknats

ej understiga 12,000 kronor förutom virkeskostnaden. En källare

och ett vagnshus tillhöra arrendatorn. Brandförsäkringsvärdet å kronans

byggnader utgör 83,100 kronor.

Taxeringsvärdet är 58,600 kronor, varav 41,100 kronor utgöra jordbruksvärde,

2,000 kronor skogsmarksvärde och 15,500 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att ett å den av distriktslantmätare!!

Rosén upprättade kartan med litt. C betecknat område måtte i enlighet med

därom gjord ansökning efter avstyckning från kronoegendomen försäljas

till lägenhetsägaren Axel Gill för att sammanläggas med den honom förut

tillhöriga lägenheten Rånnesta 33. Återstoden av egendomen borde enligt

nämndens mening försäljas till egendomens arrendator, Karl Edvin Karlsson,

i enlighet med en av denne gjord ansökning.

Rånnesta 33, vilken fastighet brukas såsom arbetarsmåbruk, innehåller

4.825 hektar åker, 0.112 hektar äng, 0.450 hektar skogsmark och 0.078 hektar

impediment eller sålunda tillhopa 5.465 hektar. Området litt. C innehåller

8.000 hektar, varav 0.230 hektar numera igenlagd åker, som utnyttjas såsom

bete, 0.240 hektar äng och 7.530 hektar skogsmark. Genom den ifrågasatta

sammanläggningen, varigenom den nybildade fastigheten komme att innehålla

4.825 hektar åker, 0.582 hektar äng och betesmark, 7.980 hektar skogsmark

och 0.078 hektar impediment, skulle således Rånnesta 33 tillföras för

fastighetens brukande mycket värdefull mark. Efter områdets avstyckning

skulle huvudgårdslotten i två skiften innehålla tillhopa 111.889 hektar, varav

46.705 hektar tomt och åker, 3.372 liektar äng, 48.507 hektar skogsmark

jämte förut nämnda vattenområde i Tysslingen samt impediment.

Uppskattningsnämnden har åsatt huvudgårdslottens inägor ett värde av

43.000 kronor, sedan avdrag verkställts nied 2,195 kronor, utgörande av

arrendatorn för dränering nedlagd kostnad, för vilken han under arrendetiden

icke kunnat tillgodogöra sig motsvarande nytta. Till lotten hörande

skogsmark nied växande skog har av vederbörande revirförvaltare värderats

till 35,500 kronor. Saluvärdet å huvudgårdslotten har sålunda beräknats

till 78,500 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 1,800 kronor.

Saluvärdet å området litt. C bär uppskattats till 4,300 kronor, varav 4,000

kronor utgöra värdet av skogsmark nied växande skog enligt revirförvaltarens

värdering.

överjägmästaren har lämnat berörda värderingar av skogsmark oell skog

utan erinran.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements
chefen.

Ett av överjägmästaren framlagt förslag om avskiljande av ett skogsområde

från egendomen för bibehållande i kronans ägo har av vederbörande

distriktslantmätare med hänsyn till jorddelningslagens bestämmelser

ansetts ej kunna utföras.

Arrendatorn Karlsson och lägenhetsägaren Gill ha skriftligen förklarat sig

villiga att inköpa huvudgårdslotten respektive området litt. C mot de föreslagna

saluvärdena.

I skrivelse den 28 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträder det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget till

egendomens disposition och har ej funnit anledning till erinran mot de

åsätta saluvärdena. Huvudgårdslotten bör sålunda försäljas med hembudsrätt

för arrendatorn Karlsson, vilken brukat egendomen sedan år 1926 och

väl hävdat densamma. Arrendatorn har jämlikt medgivande av styrelsen

den 19 juni 1935 låtit utföra elektrifiering av egendomen. Vid försäljningen

bör förbehåll göras om beståndet av Närkes Kils elektriska förening u. p. a.

genom resolution den 31 januari 1936 tillförsäkrade rätt att framdraga

elektriska högspänningsledningar över egendomen. Då riksdagens medverkan

torde vara erforderlig för försäljningen av huvudgårdslotten, synes

frågan om försäljningen av området litt. C lämpligen böra avgöras i samband

därmed.

överlantmätaren har i infordrat yttrande förordat den ifrågasatta avstyckningen

av området litt. C för sammanläggning med Rånnesta 33 till

en fastighet.

Domänstyrelsen har under hand meddelat, att å egendomen befintlig utstämplad

skog borde bibehållas i kronans ägo, varjämte kronan borde förbehållas

rätt till avforslingstid intill den 1 juni 1943 för upphuggna skogsprodukter.

Då jag icke har något att erinra mot den föreslagna dispositionen av förevarande

kronoegendom, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Rånnesta 31 i Kils socken av

örebro län må jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

försäljas i följande lotter, nämligen

dels ett å en av distriktslantmätaren C. Rosén år 1940 upprättad

karta med litt. C betecknat område om 8 hektar med

ett saluvärde av 4,300 kronor och med hembudsrätt jämlikt

11 § i förordningen för Axel Gill i och för sammanläggning

med lägenheten Rånnesta 33,

dels ock egendomen i övrigt eller huvudgårdslotten med ett

saluvärde av 78,500 kronor och med hembudsrätt jämlikt 9 §

i förordningen för arrendatorn Karl Edvin Karlsson;

skolande vid försäljningarna i övrigt gälla beträffande

li u v u d g å r d s 1 o 11 e n, att endast kronan tillhöriga hus och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

33

anläggningar å lotten ingå i försäljningen, att, därest arrendatorn

Karlsson kommer att förvärva lotten, samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan honom och

kronan, med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder

och skatter, skola anses vara reglerade i och genom försäljningen

samt att, därest lotten kommer att förvärvas av annan

än Karlsson samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva ersättning

för av denne å egendomen utförda anläggningar samt för

verkställd dränering, höstplöjning, trädesberedning och sådd,

lottens köpare skall vara pliktig gottgöra kronan vad kronan

i sådant hänseende utgivit, ävensom beträffande såväl

huvudgårdslotten som området litt. C, att desamma

försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare,

räknat från den 14 mars 1941, att å egendomen befintlig

utstämplad skog icke skall ingå i försäljningen, att kronan

förbehålles rätt att intill den 1 juni 1943 från egendomen

bortforsla såväl förenämnda skog som å egendomen varande,

redan upphuggna skogsprodukter samt att innehavare av över

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att bibehålla ledningarna och nyttja

desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation

eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som

förorsakas å kreatur.

13:o.

Kronoparken Grönbo i Västmanlands län.

Bernshammars egendom under kronoparken Grönbo i Heds samt Bro och

Malma socknar av Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1942

mot en årlig avgäld av 2,200 kronor.

Sedan länsnotarien Ludvig Lorichs anhållit att han och hans syskon måtte

få förvärva egendomens herrgårdsbyggnad med tillhörande park och trädgård,

har uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 26 maj 1939.

Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av e. o. skogstaxatorn S. Hilde år 1939 upprättad karta,

inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 25 kilometer från Köping intill Bernshammars

järnvägsstation vid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg. Genom egendomen

flyter Hedströmmen, som jämte intilliggande marker icke tillhör kronan.

Sedan slutet av 1700-talet har egendomen tillhört släkten Lorichs samt

gått i arv i rätt nedstigande led intill år 1929, då egendomen inköptes av annan

enskild person. Kronan förvärvade egendomen jämte vissa andra fastigheter

år 1931. Den utarrenderades enligt kontrakt den 25 maj 1932 till

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 151. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

brukspatronen Ludvig Lorichs för tiden intill den 14 mars 1942. Sedan

denne under år 1940 avlidit, övertogs arrendet av hans dödsbo.

Arrendet omfattar parkområde med en större herrgårdsbyggnad samt jordbruk

med en åkerareal av cirka 60 hektar. Med arrendet följer dessutom rätt

till utsyning av skog från egendomen till en kvantitet av årligen 150 kubikmeter

fast mått samt efter anvisning bete inom den s. k. Herrgårdshagen.

Jordbruket har hittills under arrendeperioden varit i andra hand upplåtet

till annan person mot ett årligt arrende av 1,200 kronor. Brukspatronen

Lorichs har själv nyttjat herrgårdsbyggnaden och vissa andra närbelägna

byggnader samt omgivande parkområde.

Till egendomen lia tidigare brukats omkring 100 hektar åkerjord vid Valbricka

i Bro och Malma socken. Valbrickadelen har efter kronans förvärv

av egendomen uppdelats på ett flertal egnahemslägenheter, som numera försålts.

Parkområdet utgöres av dels ängsmark, dels ock skogspark med såväl

barr- som lövträd. Trädgården, som förut haft en areal av 1.70 hektar, har

numera avsevärt reducerats och omfattar för närvarande en mindre köksträdgård

samt en fruktträdgård med omkring 30 fruktträd. Åkerjorden består

av moränlera och sandjord, allt av svag beskaffenhet. Betesmarkerna

bestå av utlagd åker och betesanordningar å skogsmark. Dikningsförhållandena

äro goda. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till 5,567

kubikmeter av medelgod—mindre god beskaffenhet.

Å den inom Heds socken belägna delen av egendomen, vilken del ligger

öster om Hedströmmen och omfattar all egendomens åker samt tomt- och

parkområden, skogsmark m. m., finnas — förutom förenämnda herrgårdsbyggnad

i två våningar, inrymmande tillsammans 23 rum och kök m. m.

— logbyggnad, spannmålsmagasin, kontorsbyggnad, numera inrättad till arrendatorsbostad,

stall- och ladugårdsbyggnad, trädgårdsmästarbostad, arbetarbostäder,

kvarnbyggnad och hydroforanläggning, de två sistnämnda belägna

å den inom egendomens gränser liggande lägenheten Bernshammars

kvarn, m. fl. byggnader. Herrgårdsbyggnaden saknar centraluppvärmningsanordningar.

Vatten- och avloppsledningar finnas endast till köket. Byggnaden

är i övrigt i mindre gott skick och tarvar grundliga reparationer och

moderniseringar för att kunna ändamålsenligt nyttjas. Jämväl övriga byggnader

å egendomen äro i mindre gott eller dåligt skick. De äro i allmänhet

gamla och otidsenliga samt erfordra genomgripande reparationer och delvis

ombyggnad. Samtliga förenämnda byggnader tillhöra kronan. Dessutom finnas

å området inom Heds socken pumphus med vattenledningar, vilka tillhöra

Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag och Bernshammars Konsumtionsförening

u. p. a.

Den förut omnämnda lägenheten Bernshammars kvarn (del av ägofigur

13 b enligt kartan) är från den 14 mars 1936 för ett år i sänder utarrenderad

till mjölnaren Bertil Hammarström mot ett årligt arrende av 450 kronor.

I arrendet av kvarntomten ingår den väster örn Hedströmmen belägna

mjölnarbostaden.

Ä det inom Bro och Malma socken, väster örn Hedströmmen belägna

arrendeområdet finnas vissa mindre boningshus m. m. inom ägofigur 369

samt den s. k. gamla arbetarbostaden inom ägofigur 13 c, vilka byggnader

äro uthyrda för ett år i sänder eller upplåtna till gratialister.

Ett flertal elektriska ledningar äro framdragna huvudsakligen över den

väster örn Hedströmmen belägna egendomsdelen.

Arrendeegendomen Bernshammar i Heds socken har år 1938 åsatts ett

taxeringsvärde av 50,900 kronor (jordbruksvärde). Den väster örn Hedströmmen

belägna delen av egendomen är ej åsatt särskilt taxeringsvärde.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

35

Uppskattningsnämnden har bland annat anfört följande: Ekonomibyggnaderna

vid Bernshammar vore utbyggda för den tidigare omfattningen av

jordbruket och därför alltför stora för den nu kvarvarande delen av egendomen.

Därest herrgården med park utlades som särskild salulott, skulle

nämnda byggnaders belägenhet i nära anslutning till herrgårdsbyggnaden

förorsaka svårigheter, varjämte jordbrukslotten skulle bli fördelad på två

skilda delar med herrgårdslotten som tjänande part för vissa för jordbrukslotten

behövliga servitut, avseende rätt till väg m. m. Vid en uppdelning av

egendomen torde dessa olägenheter komma att skapa irritation mellan lotternas

ägare. Risk förelåge även att från jordbrukslotten skulle komma att

avskiljas områden till bostadslägenheter m. m., varigenom miljön kring

herrgården skulle förlora sin ursprungliga karaktär.

Nämnden har med hänsyn till det anförda förordat, att den inom Heds

socken belägna delen av egendomen icke uppdelades på ifrågasatt sätt utan

försåldes som en enhet, dock med undantag av dels områdena I—J—K—S

—T—U—I, V—X—Y—Z—Å—Ä—ö—a—b—V och V—Z—Å—Åa—Åb—V

(å förenämnda karta), vilka områden borde behållas i kronans ägo, det

förstnämnda med hänsyn till befintlig grusförekomst och de två sistnämnda

för att användas som upplagsplatser för skogsprodukter, dels ock området

P—O—N—P1—P, varå Bernshammars kvarn vore belägen, och som ifrågasatts

att försäljas till kvarnens arrendator. För förstärkning av egendomens

jordbruk inom Heds socken med hänsyn till såväl behovet av betesmarker

som byggnadsbeståndets storlek har nämnden vidare ansett lämpligt, att

jordbruket utökades med förutom ali till egendomen hörande skogsmark ett

inom Bro och Malma socken belägna området c—d—e—f—g—h—h1—j—k

—1—m—n—o—p—q—r—s—t—u—v—x—y—z—å—ä—ö—c. Inom sistnämnda

område befintliga betesmarker hade hittills efter anvisning brukats

till Bernshammars jordbruk. Området h—h1—j—i—h vore avsett att försäljas

till ägaren av angränsande lägenheten Valbricka 210 för sambruk med

berörda lägenhet, vilken vore i behov av betesmark.

Den av nämnden till försäljning ifrågasatta jordbruks- och herrgårds
-

lotten omfattar följande arealer:

parkområde kring herrgårdsbyggnaden .................. 14.60 hektar

tomtmark för ekonomihus .............................. 1.90 »

tomtmark för hyreslägenheter och gratialistbostäder ...... 1.60 »

förutvarande trädgård .................................. 1.70 »

åker .................................................. 61.60 »

betesmark ............................................ 13.30 »

skogsmark ............................................ 60.30 »

impediment .......................................... 4.80 »

Summa 159.80 hektar.

Härav belöpa 116.75 hektar å det inom Heds socken belägna området och

43.05 hektar å det inom Bro och Malma socken belägna området. Av sistsagda

areal utgöra 1.60 hektar tomtmark, 8.70 hektar betesmark, 29.70 hektar

skogsmark och 3.05 hektar impediment.

Saluvärdet har uppskattats till 75,000 kronor, därav 23,400 kronor belöpa

å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 2,500

kronor.

Nämnden har föreslagit, att jordbruks- och herrgårdslotten med angiven

omfattning måtte försäljas enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1942 eller den tidigare dag, varom överenskommelse

kunde träffas, och med hcmbudsrätt jämlikt 9 § i förordningen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

för numera avlidne brukspatronen Lorichs samt på vissa närmare angivna

villkor i övrigt.

Brukspatron Lorichs’ barn ha efter dennes död förklarat sig villiga inköpa

egendomen men anhållit, att köpeskillingen måtte nedsättas till 70,000 kronor.

Änkefru Annie Lorichs har förklarat sig icke lia något att erinra mot

att hennes barn förvärvade egendomen.

överlantmätaren har beträffande den del av egendomen, som ifrågasatts till

försäljning, meddelat, att det väster om Hedströmmen belägna området utgjorde

del av fastigheten 1 mantal Valbricka 21 i Bro och Malma socken,

att hinder icke mötte mot avstyckning av detta område, att det öster örn

Hedströmmen belägna området omfattade dels hela fastigheterna 91/1,000

mantal Bråten l17, 34/1,000 mantal Bråten l18 och 69/1,000 mantal Nyhammar

l5 i Heds socken, dels ock fastigheten V2 mantal Bernshammar l1 i

sistsagda socken med undantag av kvarntomten och de tre områden, som

föreslagits att bibehållas i kronans ägo, samt att hinder icke syntes möta för

avstyckning av sistnämnda fyra områden såsom särskilda fastigheter.

Vederbörande jägmästare har icke haft något att erinra emot saluvärderingen

,av egendomen men ifrågasatt, huruvida icke från försäljningen

borde undantagas vissa till gratialister nu upplåtna bostäder jämte lämpliga

markområden.

Överjägmästaren har anslutit sig till vad jägmästaren anfört rörande

nämnda bostäder.

I skrivelse den 18 februari 1941 har domänstgreisen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.

För egen del har styrelsen icke något annat att erinra emot uppskattningsnämndens

förslag än att styrelsen finner, att syskonen Lorichs böra medgivas

rätt att inköpa egendomen för en köpeskilling av 70,000 kronor, vilket

pris styrelsen finner skäligt. Tillträdesdagen bör bestämmas till den 14 mars

1942. Uppskattningsnämndens ordförande har under hand meddelat, att han

icke hade något att invända emot att priset nedsattes till 70,000 kronor.

Gratialistbostäderna med tillhörande tomtområde böra enligt styrelsens mening

medfölja köpet. Uppskattningsnämnden har föreslagit förbehåll om

rätt för kronan att till den 1 januari 1968 nyttja berörda bostäder m. m., vilket

styrelsen anser tillfyllest. För ärendets avgörande torde riksdagens medverkan

erfordras.

Departements- I likhet med domänstyrelsen finner jag, att egendomen Bernshammar bör,

chefen. med den omfattning som av uppskattningsnämnden föreslagits, försäljas till

framlidne brukspatronen Ludvig Lorichs’ barn. Med hänsyn till svårigheten

att i förevarande fall bedöma det av nämnden åsätta saluvärdet anser

jag mig böra tillstyrka, att egendomen försäljes för en köpeskilling av lägst

70,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att egendomen Bernshammar under kronoparken Grönbo

i Västmanlands län, omfattande av fastigheten Valbricka 21 i

Bro och Malma socken området c—d—e—f—g—h—h1—j—k

—1—m—n—o—p—q—r—s—t—u—v—x—y—z—å—ä—ö—c

enligt en av e. o. skogstaxatorn S. Hilde år 1939 upprättad

karta, fastigheten Bernshammar l1 i Heds socken med un
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

37

dantag av områdena I—J—K—S—T—-U—-I, V—X—Y—Z—

Å—Ä—Ö—a—b—V, V—Z—Å—Åa—Åb—V och P—O—N—

P1—P enligt nämnda karta samt hela fastigheterna Bråten l17,

Bråten l18 och Nyhammar l5 i Heds socken, med en areal av

tillhopa omkring 159.80 hektar och ett saluvärde av lägst

70,000 kronor må försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. nied tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1942

och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för länsnotarien

Ludvig Lorichs, fru Elisabeth Gardell, född Lorichs,

t. f. förste kanslisekreteraren Nils Lorichs, kaptenen Erik Lorichs

och fröken Dagmar Lorichs;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, afl kronan

och köparna icke skola äga framställa fordringsanspråk mot

varandra på grund av det rörande egendomen gällande arrendeavtalet,

med undantag dock för tilläventyrs oguldna

arrendeavgifter och skatter för egendomen, att egendomen

överlåles i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i köpet

ingå dels å egendomen befintliga, kronan tillhöriga byggnader

och anläggningar med undantag av över egendomen

framdragna elektriska ledningar, som tillhöra domänverket

och telegrafverket, dels ett badhus, som är beläget invid Hedströmmen

å Biddarhytte aktiebolag tillhörig mark, dels ock

å området P—O—N—P1—P befintlig hydroforanläggning,

att köparna och framtida ägare av egendomen skola äga att

för all framtid nyttja berörda hydroforanläggning å dess nuvarande

plats, att köparna omedelbart efter köpets avslutande

på egen bekostnad ombesörja avstyckning av dels i köpet

ingående område av fastigheten Valbricka 2\ dels ock av

fastigheten Bernshammar l1 såsom särskilda fastigheter ett

vart av de omförmälda fyra områden, vilka icke ingå i köpet,

att köparna äro skyldiga tåla de jämkningar beträffande

areal, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas

vid nämnda avstyckningar, att områdena P—O—N—P1

-—P och I—J—K—S—T—U—I tillerkännas rätt att nyttja

de å förenämnda karta med 15a betecknade vägarna, att med

det i köpet ingående området av Valbricka 21 följer rätt att

vintertid taga för skogskörsler erforderlig väg över området

h—h1—j—i—h, att kronan såsom ägare av kronoparken

Grönbo förbehåller sig rätt dels att till en bredd av 8 meter

nyttja de med ägofigurerna 15a och 368a angivna vägarna

och att till samma bredd taga mark i anspråk för framdragande

av väg över ägofigurerna 368 och 372, allt enligt nyssnämnda

karta, dels till fri och obehindrad utfart för all framtid

å ifrågavarande med ägofigurerna 15a och 368a beteck
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

nade vägar samt å den väg, som kan komma att framdragas

över ägofigurerna 368 och 372, varför köparna förbinda sig

att icke å desamma uppföra grindar eller andra anordningar,

som kunna hindra trafiken, ägande kronan att till säkerhet

för beståndet av sagda utfästelser angående rätt till väg erhålla

inteckning i egendomen, att kronan förbehåller sig rätt att

för tiden till den 1 januari 1968 avgiftsfritt nyttja samtliga

byggnader å den inom Bro och Malma socken belägna delen

av egendomen jämte behövliga vägar och tomtområden, inbegripet

mindre potatisland, att köparna och framtida ägare av

egendomen äro skyldiga att dels för tiden från och med den

1 januari 1968 övertaga de skyldigheter, som kronan iklätt

sig gentemot de å egendomen vid tillträdesdagen boende

gratiaJisterna, dels respektera Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag

och Bernshammars Konsumtionsförening u. p. a.

medgiven rätt att nyttja en inom ägofigur 16 å kartan befintlig

brunn jämte hydroforanläggning och en inom sagda

ägofigur nedlagd rörledning ävensom medgiva de närboende,

vilka hittills hämtat vatten i nämnda brunn, att fortfarande

nyttja densamma, dels ock bereda f. d. kusken Per

Gustaf Hedström och hans hustru Alma Josefina Hedström

under deras återstående livstid fri bostad örn kök och kammare

samt vedbrand och potatisland å egendomen, att köparna

och framtida ägare av egendomen medgivas rätt att

från ett å området I—J—K—S—T—U—I befintligt grustag

i mån av tillgång för egendomens behov årligen hämta intill

5 kubikmeter grus, att köparna svara för å egendomen från

tillträdesdagen belöpande skatter och onera, att köparna äro

skyldiga tåla skada och intrång, som förorsakas egendomen

genom över densamma framdragna elektriska ledningar, vilka

tillhöra domänverket och telegrafverket, dock att köparna

må påfordra annan sträckning av den telegrafverket tillhöriga

ledningen, som är framdragen genom parken i omedelbar

närhet av herrgårdsbyggnaden, samt att Karmansbo

Bruk, Riddarhytte aktiebolag och Bergslagens Gemensamma

Kraftförvaltning, som äro ägare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar, förbehållas

rätt att under den tid tillståndet avser ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för egendomens

köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

39

14:o.

Långtibble nr 3 i Västmanlands län.

Kronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 3 i Frösthults socken av Västmanlands

län är utarrenderad intill den 14 mars 1942 mot en årlig avgäld,

som utgår med dels 121 kilogram smör, 12 hektoliter vete och 14 hektoliter

blandsäd, hälften korn och hälften havre, att lösas med penningar efter

senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels ock därutöver

625 kronor. Arrendeavgälden utgjorde för senast tilländalupna arrendeår

1,250 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1939 och 1940. Av det

vid förrättningen förda instrumentet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren B. Rydbeck år 1930 upprättad

karta med tillhörande beskrivning över egendomen, inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Enköping och förlagd i två

skiften, hemskiftet och utskiftet Marstallsängen, innehåller en areal av

61.759 hektar, därav 33.327 hektar åker och tomt, 3.750 hektar äng, 24.450

hektar skogsmark och 0.232 hektar annan avrösningsjord.

Åkerjorden å hemskiftet består av lerjord, delvis stenbunden. Utskiftet

består av lättjord. Åkerjorden är i sin helhet täckdikad.

Byggnadsbeståndet är med undantag av svinhuset, som är i mindre gott

stånd, av medelgod beskaffenhet. Nytt svinhus erfordras ävensom mjölkrum,

varjämte boningshuset ansetts behöva undergå modernisering.

Egendomen är elektrifierad med arrendatorn tillhörig anläggning. Frösthults

elektriska distributionsförening levererar kraft till gården. Staten har

högspänningsledning dragen över egendomens mark. Egendomen äger ej

del i samfällighet.

Taxeringsvärdet utgör 33,800 kronor, därav för skog 4,100 kronor. Ett å

egendomen befintligt boningshus med uthus äges och bebos av 68-åriga

Augusta Rask, dotter till en avliden torpare å egendomen.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning vid arrendeperiodens

utgång den 14 mars 1942 i en lott. Nämnden har förordat, att

egendomen hembjudes nuvarande arrendatorn, Samuel Larsson, som innehaft

egendomen sedan år 1915 och väl hävdat densamma.

Egendomen har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 34,400 kx-onor,

därav för avrösningsjord med växande skog 5,886 kronor.

Augusta Rask skulle enligt nämndens förslag, så länge hon levde, tillförsäkras

rätt att bibehålla och bebo sin lägenhet mot utgörande av tio dagsverken

på köparens kost och med rätt att av honom erhålla erforderligt

bränsle av ris och kvistar.

Saluvärderingen av egendomen är verkställd under förutsättning att egendomen

överlåtes i befintligt skick. Nämnden har icke funnit skäl föreslå

föreskrivande av .särskilda villkor rörande egendomens användning eller

återköpsrätt. Skulle icke förty dylika föreskrifter anses erforderliga, har

nämnden funnit sig böra föreslå nedsättning i saluvärdet med tio procent.

Arrendatorn Larsson har förklarat sig villig förvärva egendomen till åsatt

saluvärde.

överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Med skrivelse den 10 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om egendomens försäljning

till det åsätta saluvärdet. Egendomen bör i enlighet med nämndens

förslag hembjudas arrendatorn Samuel Larsson att tillträdas den 14 mars

1942. Därest egendomen kommer att förvärvas av annan än Larsson, synes

kronan böra förbehållas rätt till den husröteersättning, som vid Larssons avträdande

av egendomen kan komma att påsynas densamma, varjämte blivande

köpare synes böra tillförbindas att, därest kronan nödgas till egendomens

arrendator utgiva ersättning för av denne å egendomen verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd eller för å egendomen befintlig,

arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning, gottgöra kronan för vad kronan i

sådant hänseende erlagt. Augusta Rask torde under villkor, som av nämnden

föreslagits, böra tillförsäkras rätt att inneha och bebo sin nuvarande

lägenhet.

Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 3 i Frösthults

socken av Västmanlands län må mot ett saluvärde av

34,400 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn

av egendomen, Samuel Larsson, samt under villkor i

övrigt,

att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köparen

den 14 mars 1942,

att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet

befinner sig,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i

försäljningen,

att, därest Larsson kommer att förvärva egendomen, samtliga

mellan honom och kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt

om egendomen grundade rättsanspråk med

undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder

och skatter i och genom köpet skola vara reglerade,

att Augusta Rask förbehålles rätt att, så länge hon lever,

mot utgörande av tio dagsverken på köparens kost och med

rätt för henne att av köparen avgiftsfritt erhålla erforderligt

bränsle av ris och kvistar ha sina hus kvarstående å egendomen

och nyttja desamma,

att köparen såsom ägare av egendomen medgiver vattenfallsstyrelsen

rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla

en över egendomen framdragen högspänningsledning,

dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet

farliga träd och buskar med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

41

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels ock

för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till den

försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll samt

reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande

skada skall av styrelsen ersättas; skolande i fråga om sagda

rättigheter vidare gälla, ali de träd och buskar, som fällas för

ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren av den försålda

fastigheten och av denne tillvaratagas, att vattenfallsstyrelsen

till säkerhet för nämnda rättigheter må till förmån

för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda lägenheten Söderfors

l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län erhålla servitutsinteckning

i den försålda fastigheten och att, innan sådan inteckning

meddelats, ägaren av den försålda fastigheten skall

vara skyldig att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav

göra förbehåll om ifrågavarande rättigheters bestånd ävensom

förbinda ny ägare att vid sådan överlåtelse göra samma

förbehåll,

samt att annan innehavare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att lia ledningarna kvarvarande och nyttja desamma utan

rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller

tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å

kreatur;

skolande beträffande försäljningen, för såvitt annan

person än Larsson kommer att förvärva egendomen, dessutom

iakttagas, att kronan förbehåller sig rätt till den ersättning

för husröta, som enligt gällande arrendekontrakt

vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars 1942 skall av

arrendatorn erläggas, samt att, därest kronan nödgas till arrendatorn

utgiva ersättning för av denne å egendomen verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd, ävensom för

å egendomen befintlig, arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning,

blivande köpare skall vara pliktig gottgöra kronan

för vad kronan i sådant hänseende erlagt.

lärn.

Långtibble nr 4 i Västmanlands län.

Ivronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 4 litt. B i Frösthults socken av

Västmanlands län är utarrenderad intill den 14 mars 1942 mot en årlig avgäld

av 1,585 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1939 och 1940. Av det

vid förrättningen förda instrumentet, däribland en av distriktslantmätaren

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

F. Torbjörnsson år 1921 avkopierad och kompletterad karta över egendomen

med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Enköping och förlagd i ett

sammanhängande långsmalt skifte, innehåller en areal av 75.601 hektar,

därav 40.290 hektar tomt och åker samt 35.311 hektar annan mark. Torp

eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens åkerjord, som i sin helhet är täckdikad, består av lerjord.

Med undantag av boningshuset, som är i mindre gott skick och behöver

undergå en genomgripande reparation eller helst nybyggas, är byggnadsbeståndet

i medelgott skick. Mjölkrum och fast gödselstadsbotten med tillhörande

brunn erfordras emellertid.

Egendomen är elektrifierad med arrendatorn tillhörig anläggning. Frösthults

elektriska distributionsförening levererar kraft till egendomen. Staten

har elektrisk högspänningsledning framdragen över egendomens mark. Fastigheten

tillhörande samfällighet finnes ej.

Taxeringsvärdet utgör 41,300 kronor, därav 7,300 kronor för skog.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning vid arrendeperiodens

utgång den 14 mars 1942 i en lott. Nämnden har förordat, att

egendomen hemb judes nuvarande arrendatorn, Emanuel Larsson, som innehaft

egendomen på arrende sedan 1925 och under arrendetiden väl hävdat

densamma.

Egendomen har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 42,300 kronor,

därav för avrösningsjord med därå växande skog 10,110 kronor. Värderingen

är verkställd under förutsättning att egendomen överlåtes i befintligt

skick.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor

angående egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle icke förty dylika

föreskrifter anses erforderliga, har nämnden funnit sig böra föreslå en

nedsättning av saluvärdet med tio procent.

Arrendatorn Larsson har förklarat sig villig förvärva egendomen till det

åsätta saluvärdet.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

I skrivelse den 10 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag örn egendomens försäljning

till det åsätta värdet. Egendomen bör i enlighet med nämndens förslag

hembjudas arrendatorn Emanuel Larsson att tillträdas den 14 mars 1942.

Därest egendomen kommer att förvärvas av annan än Larsson, synes kronan

böra förbehållas rätt till den husröteersättning, som vid Larssons avträdande

av egendomen kan komma att påsynas densamma. Därjämte bör blivande

köpare av egendomen tillförbindas att, därest kronan nödgas till egendomens

arrendator utgiva ersättning för av honom å egendomen verkställd

höstplöjning, trädesberedning och sådd ävensom för å egendomen befintlig,

arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning, gottgöra kronan för vad kronan

i sådant hänseende erlagt.

Departements■ Då jag icke har något att erinra mot ifrågavarande försäljningsförslag,

chefen, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen mantal Långtibble nr 4 litt. B i

Frösthults socken av Västmanlands län må mot ett saluvärde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

43

av 42,300 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för arrendatorn av egendomen, Emanuel Larsson, samt under

villkor i övrigt,

att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köpare den

14 mars 1942,

att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet

befinner sig,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i

försäljningen,

att, därest Larsson kommer att förvärva egendomen, samtliga

mellan honom och kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt

om egendomen grundade rättsanspråk med

undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder

och skatter i och genom köpet skola anses vara reglerade,

att köparen såsom ägare av egendomen medgiver vattenfallsstyrelsen

rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla

en över egendomen framdragen högspänningsledning,

dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet

farliga träd och buskar med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels

ock för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till

den försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll

samt reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande

skada skall av styx-elsen ersättas; skolande i fråga

om sagda rättigheter vidare gälla, att de träd och buskar,

som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren

av den försålda fastigheten och av denne tillvaratagas, att

vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter må

till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda lägenheten

Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län erhålla

servitutsinteckning i den försålda fastigheten och att,

innan sådan inteckning meddelats, ägaren av den försålda

fastigheten skall vara skyldig att vid överlåtelse av fastigheten

eller del därav göra förbehåll örn ifrågavarande rättigheters

bestånd ävensom förbinda ny ägare att vid sådan

överlåtelse göra samma förbehåll,

samt att annan innehavare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar må ha ledningarna

kvarvarande och nyttja desamma utan rätt för köpare

tili annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kunni. Maj.ts proposition nr 151.

skolande beträffande försäljningen, för såvitt annan person

än Larsson kommer att förvärva egendomen, dess

utom iakttagas, att kronan förbehåller sig rätt till den

ersättning för husröta, som enligt gällande arrendekontrakt

vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars 1942 skall

av arrendatorn erläggas, samt att, därest kronan nödgas till

arrendatorn utgiva ersättning för av denne å egendomen

verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, ävensom

för å egendomen befintlig, arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning,

blivande köpare skall vara pliktig gottgöra kronan

för vad kronan i sådant hänseende erlagt.

16:o.

Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län.

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 230, punkt 13, underställde

Kungl. Majit riksdagens prövning frågan örn försäljning av mark

från kronoegendomen Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län. Rörande

egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas av nämnda proposition bland

annat följande.

Kronoegendomen vöre belägen delvis inom Folkärna socken, delvis inom

Krylbo köping. Egendomen, som i öster begränsades av norra stambanan,

uppdelades genom den över egendomen i riktning öster och väster framdragna

järnvägen Krylbo—Mjölby i två större områden. Det södra av dessa

områden genomflötes av Svartån. Av det söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby

liggande området disponerades östra delen mellan stambanan och Svartån

av statens järnvägar. Återstoden av detta område ävensom den norr örn nyssnämnda

järnväg liggande delen av egendomen förvaltades av domänstyrelsen.

Av domänstyrelsens förvaltningsområde hade berörda norra del av egendomen

ävensom det område av den söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby belägna

delen, som inneslötes av Svartån, genom Kungl. Maj:ts beslut den 22

mars 1929 inkorporerats med Krylbo köping. Aven det av statens järnvägar

disponerade området utgjorde på grund av samma beslut en del av köpingen.

För vissa delar av de inkorporerade markområdena hade stadsplan utarbetats

och den 8 juni 1923 vunnit fastställelse. Av de under domänstyrelsens förvaltning

stående markområdena hade viss del intill den 14 mars 1942 upplåtits

såsom jordbruksarrende genom styrelsens kontrakt den 5 september

1931. Den årliga avgälden utgjorde 1,310 kronor.

Sedan Krylbo köping anhållit att få förvärva vissa närmare angivna delar

av egendomen, upprättades vid uppskattningsförrättning två alternativa försäljningsförslag,

det ena omfattande hela den del av egendomen, för vilken

stadsplan utarbetats, med en areal av 81.9090 hektar och det andra omfattande

ett i förstnämnda förslag ingående mindre, närmast samhället beläget område

om 5.8360 hektar. Förut berörda såsom jordbruksarrende upplåtna

markområde vore beläget å den ifrågasatta större salulotten. Domänstyrelsen

förordade försäljning av det stadsplanelagda området i två lotter, nämligen

dels förenämnda lott om 5.8360 hektar med ett saluvärde av 50,850 kro
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

45

nor, dels ock en lott om 76.0730 hektar — motsvarande det stadsplanelagda

området med undantag av förstnämnda lott — med ett saluvärde av 106,700

kronor. Kungl. Maj:t biträdde domänstyrelsens försäljningsförslag.

Beträffande förenämnda försäljningsförslag torde jag i övrigt få hänvisa

till den i proposition nr 230/1937 förehragta utredningen.

I utlåtande den 13 maj 1937, nr 87, i anledning av omförmälda proposition

anförde jordbruksutskottet bland annat:

»Genom besök på platsen bar utskottet inhämtat närmare kännedom örn

föreliggande ärende. Krylbo köpings möjligheter att tillgodose behovet av

erforderlig tomtmark äro tydligen beroende av förvärv av mark från kronan

och från en enskild jordägare. För den naturliga utvecklingen av köpingens

bebyggelse synes tillgång till sistberörda mark vara mest önskvärd. Då

det emellertid för närvarande icke lärer vara möjligt att träffa uppgörelse

om förvärv härav, torde köpingen vara nödsakad att söka inköpa mark från

kronan. Det mindre av de båda nu till försäljning ifrågasatta områdena synes

också lämpligt till omedelbar bebyggelse med avseende på såväl belägenhet

som markens beskaffenhet och möjligheter alf bereda avlopp. Utskottet

finner det angeläget för köpingen att nied det snaraste komma i besittning

av denna mark; detta särskilt med hänsyn till det behov av tomtmark som

redan nu förefinnes. Däremot förefaller det icke vara så angeläget för köpingen

att redan nu inköpa det större området. Dess belägenhet mera avsides

från köpingens centrala delar kommer att medföra en mindre lämplig

utveckling av köpingens bostadsbebyggelse. Området är dessutom i ganska

stor utsträckning låglänt och sankt, vilket förorsakar avsevärda utgifter för

dränering och avlopp. Av angivna skäl bland andra torde åtminstone för

närvarande frågan om inköp av detta område vara av mindre aktualitet för

köpingen. Med hänsyn till önskvärdheten för köpingen att befordra en ändamålsenlig

och planmässig fortsatt bebyggelse synes det utskottet angeläget, att

köpingen gör förnyade ansträngningar att förvärva den härför lämpliga marken,

tillhörande den i det föregående omnämnde enskilde ägaren. Utskottet

har emellertid med det sist anförda icke velat motsätta sig, att försäljning av

bägge områdena ifråga kan ske till köpingen.

Vad så angår frågan örn köpeskillingarnas storlek anser utskottet, att köpingens

intresse och strävan att kunna till ej alltför höga priser upplåta

Byggnadstomter bör i görligaste mån beaktas. På grund av nuvarande ägareförhållanden

med avseende å för ändamålet tillgänglig mark synas tomtvärdena

lia blivit högre än som skulle varit fallet under andra mera normala

förhållanden, vilket även måhända kommit till uttryck i den utförda markuppskattningen.

Det synes utskottet emellertid vara av vikt, att staten medverkar

till att tomtpriserna hällas inom en skälig nivå och att i varje fall

vid den försäljning, varom nu är fråga, tillses att vid bestämmandet av köpeskillingen

denna avpassas så, att tomtupplåtelser av köpingen kunna ske till

priser, som med frånseende av nuvarande exceptionella och måhända övergående

förhållanden kunna anses skäliga. Utskottet vill därför och med hänsyn

till det ovan anförda samt till de i ärendet väckta motionerna förorda,

att Kungl. Majit beträffande det mindre området bemyndigas medgiva den

minskning av köpeskillingen intill 40,000 kronor vid försäljning lill köpingen,

som Kungl. Majit kan finna påkallad efter förnyad undersökning i saken

och med beaktande av vad utskottet här anfört. Vad åter angår försäljningen

av det större området synes denna kunna anstå tills klarhet vunnits

beträffande möjligheten att förvärva ovanberörda enskild ägare tillhöriga

markområdet. Med avseende på köpeskillingen härå vill fördenskull utskottet

ej för närvarande föreslå någon avvikelse från Kungl. Majits förslag.»

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Depa rtementschefen.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 26 maj 1937, nr 336, att riksdagen fattat

beslut i överensstämmelse med vad jordbruksutskottet i förenämnda utlåtande

föreslagit. Statsmakternas beslut i ämnet meddelades domänstyrelsen

i skrivelse den 11 juni 1937.

I skrivelse den 11 februari 1941 har domänstyrelsen, underställt Kungl.

Maj:ts prövning uppkommen fråga om försäljning av visst område av den

förut omförmälda av domänstyrelsen utarrenderade jordbrukslotten. Styrelsen

bar härvid anfört i huvudsak följande.

I en till styrelsen ingiven ansökning bär Krylbo köpings kommunalnämnd

anhållit att få från jordbrukslotten inköpa ett å en av distriktslantmätare!!

E. V. Hising år 1940 upprättad kartskiss med blå gränslinjer utmärkt område.

Avstyckning av området, vars gränser utlagts i enlighet med vad som

angivits i ett nytt, av kommunalfullmäktige godkänt stadsplaneförslag, skall

försiggå från stadsägan nr 147 + 152 + 154 + 155 + 160 + 161 + 162 +

163 i Krylbo köping. Förrättningen pågår och har ännu icke avslutats. Enligt

vad förrättningsmannen meddelat skulle området i fråga komma att

innehålla en areal av 0.875 hektar. Området är av köpingen avsett att användas

för planerad mindre industri.

Ett kronan tillhörigt, i arrendet ingående lider av stolpar och bräder under

tak av papp är delvis uppfört å området.

Köpingen har för området erbjudit en köpeskilling att utgå efter ett beräknat

pris av 80 öre per kvadratmeter. Köpingen har förklarat sig villig

att utan kostnad för statsverket riva och bortföra liderbyggnaden, varjämte

köpingen förbundit sig att såsom ersättning för nämnda byggnad bekosta

utökning med tolv meter av en intill lidret liggande loge samt att i denna

tillbyggnad inreda lider. De med områdets förvärvande förenade lagfartsoch

avstyckningskostnaderna skulle även erläggas av köpingen.

Områdets försäljning har tillstyrkts av domänintendenten. Arrendelottens

innehavare, V. Eriksson, har skriftligen medgivit, att området i fråga finge

utan ersättning till honom frånskiljas arrendet.

Styrelsen har för egen del icke något att erinra mot områdets försäljning

till köpingen mot den erbjudna köpeskillingen och övriga av köpingen föreslagna

villkor. Köpeskillingen bör erläggas kontant vid köpekontraktets undertecknande,

då tillträdet av området bör ske. De köpingen åliggande rivnings-

och byggnadsarbetena böra utföras inom utgången av år 1942.

Ärendet är, därest icke särskilda omständigheter föranleda annan ordning,

av beskaffenhet alt böra underställas riksdagens prövning. Då 1937

års riksdagsbeslut, som givetvis måste anses innebära ett riksdagens samtycke

till försäljning av ovanberörda tvenne lotter, måhända även bör uppfattas

som ett dess medgivande till försäljning av samma områden icke allenast

som helheter utan även uppdelade, torde emellertid den möjlighet även

kunna tänkas vara för handen, att föreliggande försäljningsärende, som avser

överlåtelse av ett markområde, som otvivelaktigt utgör en del av förberörda

större lott, icke behöver underställas riksdagen.

Mot det framförda försäljningsförslaget har jag icke något att erinra. Med

hänsyn till vad i ärendet framkommit finner jag emellertid detsamma böra

underställas riksdagens prövning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 151.

47

att från de i kronans ägo kvarvarande, under domänstyrelsen

förvaltning stående ägoområdena av den i Kopparbergs

län delvis inom Folkärna socken och delvis inom Krylbo

köping belägna kronoegendomen Stora och Lilla Avesta

nr 1, må sedan ett å en av distriktslantmätaren E. V. Hising

år 1940 uppgjord kartskiss med blå kantfärg angivet område

örn cirka 0.875 hektar blivit i vederbörlig ordning avstyckat

från stadsägan nr 147 + 152 + 154 + 155 + 160 + 161 +

162 + 163 i Krylbo köping samt avstyckningsförrättningen

vunnit fastställelse, till köpingen försälja sagda område mot

en köpeskilling, beräknad efter 80 öre per kvadratmeter, och

under villkor i övrigt, att området försäljes med tillträde för

köparen från dagen för köpekontraktets utfärdande, att området

försäljes i det skick, vari detsamma vid tillträdet befinner

sig, att köparen skall vara skyldig att före utgången

av år 1942 dels utan kostnad för statsverket riva och bortföra

den å området delvis uppförda liderbyggnaden, dels såsom

ersättning för denna på egen bekostnad med tolv meter

förlänga en kronan tillhörig, intill lidret liggande loge, därvid

tillbyggnaden skall uppföras av samma material och med

samma dimensioner som logbyggnaden, och dels likaledes på

egen bekostnad i denna tillbyggnad inreda lider, att köpeskillingen

för området erlägges kontant vid köpekontraktets un

tertecknande, samt att föreskrifterna i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. i övrigt skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1—16

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:299 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. gjorda framställningar. s. 1 i texten
  2. JoU 1941:64 Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. gjorda framställningar. s. 15 i texten
  3. Rskr. 1941:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark to. to. a1 i texten
  4. JoU 1941:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. s. 28 i texten