Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 194U42

1941-03-07 · 135 sidor, varav 130 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 130 av 135 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:155, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 194U42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 194U42; given Stockholms

slott den 7 mars 1941.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hava åtskilliga anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1941/42 kunnat upptagas

med allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande

medelsanvisningarna i fråga skulle kunna föreläggas riksdagen. Beträffande

två av dessa anslag — de båda anslagen till den militärmeteorologiska informationstjänsten

— stå vissa pågående utredningar alltjämt hindrande i

vägen för framläggande av slutliga förslag. I fråga örn anslagen till ersättning

till de olika delfonderna av försvarsväsendets fastighetsfond ämnar jag

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 156.

ISIS 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition nr 155.

föreslå, att slutliga medelsäskanden i särskild proposition denna dag framläggas

för riksdagen. Sedan numera ytterligare utredning förebragts i fråga

örn medelsbehovet för nästkommande budgetår beträffande övriga i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln med allenast beräknade belopp

uppförda anslag, anhåller jag nu att få återkomma till dessa anslagsfrågor. I

anslutning därtill hava upptagits till behandling vissa efter statsverkspropositionen

framläggande inkomna framställningar örn kaderökningar m. m. En

av dessa framställningar har föranlett mig att föreslå viss ökning beträffande

det i statsverkspropositionen äskade anslaget till avlöningar till personal i

arméns reserver. Vidare föreslås en viss uppräkning av det i statsverkspropositionen

upptagna anslaget till vapen och ammunition för flygvapnet.

Jag övergår härefter till behandling av de särskilda anslagsfrågorna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Magita proposition nr 155.

3

B. CENTRALA FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER.

Arméförvaltningen.

1. Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

[1-] För avlöning till personal vid arméförvaltningen är å riksstaten för innevarande

budgetår upptaget ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

Enligt den för arméförvaltningen genom Kungl. Majis beslut den 21 juni

1940 fastställda avlöningsstaten är nämnda anslagsbelopp fördelat på följande

sätt:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... kronor 454,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis... » 43,200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maji ........................................................................ » 154,256

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...................... kronor 105,700

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 20,100 » 125,800

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

personal ..................................................................... » 873

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 56.871

Summa kronor 835,000.

Gällande personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen

upptager följande personal:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie ...................................................... B 3

4 krigsråd .............................................................................. A 30

1 ombudsman ........................................................................ A 26

1 sekreterare ........................................................................ A 26

2 revisionskommissarier ......................................................... A 26

3 sekreterare ........................................................................ A 24

1 pensionskamrerare ............................................................... A 24

1 sekreterare och kamrerare ...................................................... A 24

2 kamrerare ........................................................................... A 24

5 notarier .............................................................................. A 21

10 revisorer .............................................................................. A 21

2 bokhållare ........................................................................... A 21

1 kassör ................................................................................. A 15

1 kansliskrivare ..................................................................... A11

8 kanslibiträden ..................................................................... A 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

Befattning

1 förste expeditionsvakt

8 expeditionsvakter .....

16 kontorsbiträde!! .....

Lönegrad

A 7

A 5

A 4

Tjänstemän ä övergångsstat.

1 bokhållare ..................................................

1 notarie (till och med den 31 mars 1941) .......

1 registrator .................................................

3 kansliskrivare ...........................................

1 kanslibiträde ..............................................

A 21

A 21

A 21

All

A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie .............................................................................. Eo 21.

I enlighet med vad jag vid framläggandet av årets statsverksproposition

(IV. H. T., punkten 1) anfört angående frågan örn en ändrad uppställning av

fjärde huvudtiteln böra under en gemensam underavdelning B) under huvudtiteln

upptagas särskilda avlönings- och omkostnadsanslag för var och en av

de tre centrala förvaltningsmyndigheterna, därvid det nuvarande anslaget till

avlöning till personal vid arméförvaltningen kommer att erhålla benämningen

Arméförvaltningen: Avlöningar.

Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget komma de ändrade grunder

för uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens

myndigheter att tillämpas, för vilka en sammanfattande redogörelse lämnats i

årets statsverksproposition under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor».

På sätt jag vid framläggandet av årets statsverksproposition (IV. H. T.,

punkten 5) anfört, meddelade arméförvaltningen isinskrivelseden25september

1940 med framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1941/42, att vissa spörsmål rörande organisationen av ämbetsverkets

tyg- och intendenturdepartement samt fortifikationsstyrelse vore föremål för utredning,

till följd varav medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag

icke kunde i sin helhet överblickas. Med föranledande härav upptogs

analaget i statsverkspropositionen med ett allenast beräknat belopp, vilket i

avsaknad av närmare beräkningsgrunder sattes till 835,000 kronor eller samma

belopp som under anslaget anvisats för innevarande budgetår. I nyssberörda

skrivelse har arméförvaltningen emellertid gjort vissa framställningar i fråga

örn utökning av den civila personalen vid ämbetsverket, till vilka jag i det

följande återkommer.

Därefter har arméförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1941 inkommit

med förslag till avlöningsstat för arméförvaltningen, därvid särskilt

behovet av icke-ordinarie personal gjorts till föremål för en ingående utredning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 155.

Slutligen har arméförvaltningen i skrivelse den 18 februari 1941 inkommit

med vissa ytterligare anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, vilka

delvis avse ämbetsverkets avlöningsanslag.

I skrivelsen den 18 februari 1941 behandlas även bland annat de spörsmål

rörande organisationen av arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement

samt fortifikationsstyrelse, vilka omnämndes i skrivelsen den 25 september

1940. Jag vill här i korthet redogöra för de förslag som därutinnan

framlagts.

Vad först beträffar tygdepartementets ämbetsområde föreslås till

en början inrättande av en särskild civilmilitär »arméingenjörkår», avsedd dels

för att utöka tygdepartementets möjligheter till materielvårdsinspektion, dels

för att göra sakkunnig ingenjörpersonal tillgänglig vid vissa staber och truppförband.

Kåren skulle stå under en särskild personalkårchef, vilken i denna sin

egenskap skulle lyda direkt under chefen för armén men i övrigt under chefen

för den förvaltningsmyndighet, där han placerats till tjänstgöring, d. v. s. med

nuvarande organisation tygdepartementet. I kåren skulle ingå de 8 tygingenjörer,

som för närvarande finnas uppförda på fälttygkårens stat. I samband

med arméingenjörkårens tillkomst skulle för central handläggning av med

kåren sammanhängande personalärenden m. m. inom tygdepartementet inrättas

en särskild expedition, förslagsvis benämnd »arméingenjörsexpeditionen».

Det sammanlagda behovet av ingenjörer för tygdepartementets del

har beräknats till 29. Behovet av ingenjörer vid staber och truppförband har

angivits till sammanlagt 22. Sammanlagda antalet arméingenjörer skulle

sålunda uppgå till 51, inberäknat nu befintliga tygingenjörer. Av de 43 nya

beställningarna hava 23 ansetts böra anställas under budgetåret 1941/42 och

återstående 20 under budgetåret 1942/43.

I avseende å tygdepartementets inre organisation har vidare föreslagits,

att den provisoriska extra byrå för handläggning av fordonsfrågor, som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 9 augusti 1940 organiserats tillsvidare intill den

1 juli 1941, benämnd tredje materielbyrån, skulle från och med nästkommande

budgetår erhålla permanent karaktär och sålunda ingå som en ordinarie byrå

inom tygdepartementet.

För min del anser jag mig icke kunna i förevarande sammanhang taga

ställning till den omorganisation av tygdepartementet som sålunda föreslagits.

Särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning

av frågan om en omorganisation av försvarsväsendets centrala förvaltning

(militära förvaltningsutredningen) hava den 24 februari 1941 avgivit

ett betänkande med principförslag i nämnda fråga. Detta förslag är för

närvarande föremål för remissbehandling. Innan jag varit i tillfälle att taga

närmare ståndpunkt till förvaltningsutredningens förslag, anser jag mig icke

kunna tillstyrka, att några mera bestående ändringar i de nuvarande förvaltningsorganens

organisation företagas. Den s. k. tredje materielbyrån inom

tygdepartementet torde sålunda, därest den alltjämt finnes vara behövlig,

även i fortsättningen böra bibehålla den provisoriska karaktär som avsetts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 155.

vid dess inrättande genom förenämnda beslut den 9 augusti 1940. — Vad

beträffar den till nyinrättande föreslagna arméingen jörkåren är det otvivelaktigt,

att handhavandet av materielvårdens ledning och inspektion kräver tillgång

till högt kvalificerad teknisk personal. Förslaget örn inrättande av en särskild

personalkår för ändamålet synes också innebära ett uppslag som är väld

allt beaktande. Dock synes det vara lämpligast, att en dylik genomgripande

organisationsfråga löses i samband med den under förberedelse varande

frågan örn genomförandet av en ny försvarsordning. Skulle ett ytterligare

övervägande giva vid handen, att frågan örn arméingenjörkåren lämpligen

kan lösas för sig, lärer det i varje fall bliva nödvändigt att underkasta förslaget

en noggrann granskning i avseende å kårens erforderliga storlek, beställningshavarnas

lönegradsplacering, rekryteringssättet m. m. I förevarande

sammanhang är det sålunda uteslutet att kunna framlägga ett definitivt förslag

i ämnet. Härav följer, att jämväl förslaget örn att inom tygdepartementet

inrätta en särskild arméingenjörsexpedition måste ställas på framtiden. —

Rörande vissa av arméförvaltningen i förevarande sammanhang framställda

förslag örn utökning av fälttygkårens personal återkommer jag vid behandlingen

av arméns avlöningsanslag.

Vad härefter beträffar intendentur departementets verksamhetsområde

har arméförvaltningen i sin skrivelse den 18 februari 1941 erinrat

örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 21 juni 1940 medgivit, att inom departementet

finge provisoriskt tillsvidare inrättas en ny byrå utöver de sex förut

befintliga, benämnd industribyrån, vilken trätt i funktion från och med den

1 juli 1940. Hittills vunna erfarenheter hade tydligt givit vid handen, ätt

för ärenden rörande krigstillverkningens planering i fredstid måste avses

betydligt större arbetskraft än som hittills i fredstid stått till förfogande.

För säkerställandet av planläggningsarbetet i fredstid vore det nödvändigt,

att en särskild byrå härför ständigt funnes organiserad. Industribyrån borde

därför givas permanent karaktär inom intendenturdepartementet och förses

med tillräcklig arbetskraft i fredstid. Byrån borde under fred indelas i byråkansli

m. m. samt fyra detaljer (textil-, läder-, diverse- samt kontroll- och

besiktningsdetaljerna). För byrån erfordrades i skrivelsen närmare angiven

såväl militär som civil personal.

Av samma skäl som förut anförts i fråga om förslaget att inrätta en ny

permanent byrå inom tygdepartementet finner jag mig icke heller nu kunna

tillstyrka, att den nuvarande provisoriskt inrättade industribyrån inom intendenturdepartementet

införlivas med departementets ordinarie organisation,

utan anser jag, att med frågan därom bör anstå till dess militära förvaltningsutredningens

principförslag kunnat närmare övervägas. Industribyrån torde

sålunda tillsvidare böra bibehålla sin provisoriska karaktär jämväl i fortsättningen.

I fråga om fortifikationsstyrelsens förvaltningsområde framläggas

i skrivelsen den 18 februari 1941 vissa förslag, vilka emellertid icke

direkt hänföra sig till fortifikationsstyrelsens inre organisation utan mera

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

till fortifikationskårens sammansättning. Till behandlingen av dessa förslag

torde jag därför få återkomma vid framläggandet av anslagsberäkningen under

arméns avlöningsanslag.

Jag övergår härefter till beräkningen av de särskilda anslagsposterna i

avlöningsstaten för arméförvaltningen.

Under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

torde i enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning

böra sammanföras avlöningarna till tjänstemän å ordinarie stat och å

övergångsstat. Yad beträffar tjänstemännen å ordinarie stat har arméförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 hemställt örn

vissa utökningar. Ämbetsverket har därvid erinrat, att ämbetsverket redan

i skrivelsen angående lantförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår

hemställt örn uppförande å staten av en för civila departementet avsedd befattning

som förste revisor i lönegraden A 24, vilket förslag emellertid icke

vunnit bifall. I sistnämnda skrivelse framhöll arméförvaltningen i förevarande

hänseende, att en förbättring av arbetskrafterna å revisionen

med en förste re visors tjänst vore oundgängligen erforderlig. Som motiv

härför framhöll ämbetsverket, att revisionslotterna på grund av det

knappa antalet revisorer hade en sådan storlek, att en dylik lott endast

med svårighet kunde medhinnas av en revisor. Man hade därför nödgats

gå ända därhän, att amanuenser och extra tjänstemän vid vakanser på grund

av tjänstledigheter under längre tidsperioder fått övertaga fullt revisionsansvar.

Det syntes vara uppenbart, att en dylik ordning i längden icke bleve

hållbar. Ytterligare anförde arméförvaltningen i skrivelsen följande:

Än mer framträdande blir detta vid genomförandet av en sådan rationalisering

av revisionsarbetet, att utöver den löpande revisionen truppförbandsvis

genomgående undersökningar i skilda hänseenden genomföras för samtliga

lokalförvaltningar. Detta är otvivelaktigt en av den kamerala revisionens

viktigaste uppgifter. Med de nu tillgängliga arbetskrafterna kan, såsom av

det anförda framgår, utförandet av en sådan arbetsuppgift icke medhinnas.

Det torde dessutom få framhållas att dylika genomgående undersökningar

-—- efter vad erfarenheten givit vid handen — icke lämpligen kunna fördelas

å ett flertal revisorer, utan böra omhänderhavas av en befattningshavare,

som icke blott har ingående kännedom om alla hithörande författningsbestämmelser

samt lokal och central bokförin gsorganisation utan även äger

vana vid och fallenhet för inspektioner.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen upprepat sin

hemställan om anställande av en förste revisor och därvid anfört, att enligt

ämbetsverkets uppfattning ett starkt behov förelåge av en befattningshavare

med de åligganden, som avsetts skola tillkomma förste revisorn. Förutom vad

ämbetsverket i samband med föregående års anslagsäskanden anfört i förevarande

hänseende, ville ämbetsverket med stöd av vunnen erfarenhet ytterligare

understryka värdet av att hava tillgång till en befattningshavare i angiven

löneställning för utförande av genomgående specialundersökningar av

truppförbandens m. fl. räkenskaper i skilda hänseenden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:U proposition nr 155.

I fråga om den kamerala revisionens personalbehov i övrigt har arméför

valtningen i skrivelsen den 25 september 1940 föreslagit inrättande av ytterligare

en revisors^anst i lönegraden A 21 och därvid anfört följande:

Såsom hjälpmedel vid granskningen av löneklassplaceringar och andra

med avlöningens bestämmande sammanhörande spörsmål rörande arméns

officerare, underofficerare och civilmilitära personal på aktiv stat, övergångsstat

och reservstat samt icke-ordinarie personal, manlig och kvinnlig, har å

revisionens avlöningsdetalj upplagts ett kortregister, som för närvarande omfattar

cirka 6,000 kort, d. v. s. ett kort för varje ifrågakommande befattningshavare.

Arbetet med ifrågavarande avlöningsgranskning, innefattande, förutom

en mångfald olika detaljer, även förandet av nyssnämnda kortregister,

har efter hand ökats till följd av kadrernas utsvällning och inordnandet av

nya personalkategorier under de fastställda avlöningsreglementena. För utförandet

av ifrågavarande arbete har från början avdelats en revisor. Dennes

arbetsbörda har så småningom blivit synnerligen betungande och periodvis

har arbetet icke kunnat utföras utan tillgripande av tjänstgöring i stor omfattning

utom den vanliga arbetstiden.

Från och med den 1 juli 1940 gäller ett nytt- avlöningsreglemente för fast

anställt manskap, innefattande bland annat regler för manskapets löneklassplacering.

För kontroll härå bör jämväl för manskapet uppläggas ett kortregister.

Till följd härav och i betraktande av den beslutade utökningen av

officers- och underofficerskadrerna torde ytterligare minst 8,000 kort behöva

uppläggas. Då arbetet redan förut befunnits överstiga en tjänstemans förmåga,

torde av lätt insedda skäl en höjning av antalet kvalificerade arbetskrafter

å ifrågavarande detalj bliva en tvingande nödvändighet. Vid bedömande

av denna fråga bör särskilt ihågkommas vikten av att felaktiga löneklassplaceringar

snarast möjligt rättas, helst utan den omgång, som utställande

av revisionsanmärkning innebär. Hänsynen till såväl kronans ekonomiska

intressen som vederbörande löntagare kräver, att felaktiga utbetalningar på

grund av oriktig löneklassplacering ej få fortgå opåtalade under någon längre

tid, varför granskningen bör ske snarast möjligt och helst omedelbart efter

det att vederbörliga handlingar inkommit till revisionen.

Beträffande den form och omfattning vari ifrågavarande personalförstärkning

lämpligen skall ske, bör beaktas, att de mera kvalificerade arbetsuppgifterna

på grund av ovan berörda omständigheter måste förväntas undergå

en avsevärd ökning. Det synes därför ofrånkomligt, att för ändamålet avses

ytterligare en ordinarie revisor för granskningen av löneklassplaceringarna.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 6 december 1940 i fråga

örn den föreslagna utökningen av den ordinarie revisionspersonalen anfört

följande:

Yad först angår befattningen som förste revisor, är densamma i första

hand avsedd för utförande av genomgående specialundersökningar av truppförbandens

m. fl. räkenskaper i skilda hänseenden. Allmänna lönenämnden

vill erinra, att befattningar i dylik löneställning och med i viss mån motsvarande

arbetsuppgifter numera finnas i riksräkenskapsverket. Med hänsyn

härtill anser sig lönenämnden kunna tillstyrka inrättandet hos arméförvaltningen

av en befattning som förste revisor i lönegraden A 24. Förslaget

örn inrättande av ytterligare en ordinarie revisorstjänst i lönegraden A.21

föranleder icke heller någon erinran från lönenämndens sida.

För egen del anser jag det framlagda förslaget örn utökning av revisionspersonalen

med hänsyn till vikten av revisionsarbetets behöriga skötsel vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majli» proposition nr 155.

väl motiverat. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att en ny tjänst som

förste revisor och en ny revisor stjänst från och med nästkommande budgetår

uppföras å arméförvaltningens personalförteckning. Dock anser jag, att

dessa båda nya befattningar tillsvidare lämpligen böra uppföras som extra

ordinarie i respektive 24:e och 21 :a lönegraden. Medel för deras avlönande

torde sålunda böra beräknas under anslagsposten till avlöningar åt övrig ickeordinarie

personal.

I enlighet med det anförda kommer den nu gällande personalförteckningen

icke att undergå någon förändring beträffande tjänstemän å ordinarie stat.

Yad beträffar tjänstemän å övergångsstat bör den å personalförteckningen

upptagna befattningen som notarie utgå, enär innehavaren av densamma

från och med april 1941 inträder i pensionsåldern.

I fråga örn den å personalförteckningen nu upptagna befattningen som

kanslibiträde å övergångsstat i lönegraden A 7 har arméförvaltningen erinrat,

att 1937 års riksdag medgivit, att ifrågavarande kanslibiträde tillsvidare finge

anlitas som registrator i sjukvårdsstyrelsen mot åtnjutande av vikariatsersättning

såsom för uppehållande av befattning i lönegraden A 11. Ämbetsverket

har i anslutning därtill anfört, att arméförvaltningens personalförening i en

till ämbetsverket ställd skrift beträffande denna befattning framhållit, bland

annat, att med densamma vore — i allt fall efter den numera genomförda

omorganisationen av sjukvårdsstyrelsen —- förenade samma ansvar och

arbetsbörda, som åvilade registratorerna å tyg- och intendenturdepartementen

samt fortifikationsstyrelsen. Det kunde därför icke anses med rättvisa och

billighet överensstämmande, att en befattningshavare under en lång följd av

år finge uppehålla en befattning, som ansetts böra hänföras till viss lönegrad,

utan att äga möjlighet att uppnå med denna lönegrad förenade avlöningsoch

pensionsförmåner. I anledning därav hade personalföreningen hemställt,

att den nuvarande registratorn å sjukvårdsstyrelsen måtte komma i åtnjutande

av lön och pensionsrätt i lönegrad A 11. Så kunde måhända —- utan att

binda statsmakternas ställningstagande till frågan örn tjänstens framtida bestridande

— ske genom uppförande i arméförvaltningens ordinarie stat av en

befattning såsom kansliskrivare i lönegrad A 11 samt införande av en anmärkning

under staten, att befattningen vid uppkommande vakans icke finge utan

Kungl. Maj:ts medgivande återbesättas. I sammanhang härmed borde kanslibiträdesbefattningen

å övergångsstat uteslutas ur staten. •— Personalföreningens

ifrågavarande förslag ansåge sig arméförvaltningen på de av personalföreningen

anförda grunderna böra biträda. Därest förslag i överensstämmelse

med personalföreningens sålunda av ämbetsverket understödda

hemställan icke ansåges böra föreläggas riksdagen, ansåge arméförvaltningen

i allt fall billigheten kräva, att åtgärder vidtoges för beredande åt tjänstens

nuvarande innehavare av fyllnad i avlöningsförmånerna i form av vikariatslön

i lönegrad A 11. Då den ifrågavarande biträde nu tillkommande vikariatsersättningen

utginge på grund av riksdagens medgivande borde måhända även

frågan om beredande av vikariatslön åt henne underställas riksdagens prövning.

Allmänna lönenämnden har i sitt förenämnda yttrande ansett armé

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

Kungl. Majus proposition nr 155.

förvaltningens förslag, att en ordinarie kanslibiträdestjänst i lönegraden A 11

skulle avses för registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen, befogat med

hänsyn till den långa tid den nuvarande befattningshavaren fullgjort ifrågavarande

åligganden. Lönenämnden ville fördenskull icke framställa någon

erinran mot berörda förslag. Beträffande arméförvaltningens i andra hand

framställda förslag örn vikariatslön åt ifrågavarande befattningshavare ansåge

lönenämnden, att Kungl. Maj :t ägde besluta därutinnan utan hänvändelse

till riksdagen.

Med hänsyn till den ifrågavarande befattningens karaktär av övergångsstatstjänst

anser jag det knappast lämpligt att vidtaga någon förändring i

befattningens lönegradsplacering. Däremot anser jag mig kunna biträda

arméförvaltningens alternativa förslag, att befattningens innehavare så länge

han bestrider registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen må åtnjuta vikariatslön

i lönegraden All. Innan så sker, torde dock frågan böra för riksdagen

omnämnas.

I enlighet med det ovan anförda kommer personalförteckningen för arméförvaltningen

i vad avser tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat icke

att förete annan ändring i förhållande till den nuvarande tjänsteförteckningen

än att den å övergångsstat upptagna notarietjänsten utgår ur förteckningen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör i enlighet

med de nya principerna för avlöningsstaternas uppställning beräknas till

480,000 kronor. Från denna anslagspost torde från och med nästkommande

budgetår jämväl böra utgå det personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden

mellan nettolönerna enligt 26:e och 24:e löneklasserna i löneplanen A i civila

avlöningsreglementet, vilket jämlikt riksdagens medgivande utgår till tjänstemannen

K. G. Bedin, så länge han kvarstår i 21 :a lönegraden (se IY. H. T.

1937 sid. 24 och IY. H. T. 1939 sid. 29). I följd härav kan den nuvarande

anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän utgå ur avlöningsstaten.

Vad därefter beträffar anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, är densamma i nu gällande avlöningsstat

upptagen med 154,256 kronor. På sätt arméförvaltningen i sin skrivelse

den 25 september 1940 närmare anfört torde under denna anslagspost böra

beräknas ytterligare ett arvode å 2,130 kronor till en befattning som expeditionsunderofficer,

avsedd för sjukvårdsstyrelsens materielbyrå. Anslagsposten

i fråga skulle i enlighet härmed komma att uppgå till (154,256 +

2,130=) 156,386 kronor. — I sin nyssberörda skrivelse har arméförvaltningen

emellertid hemställt, att å staten för sjukvårdsinspektionen måtte

uppföras en ny befattning som tandläkare med arvode motsvarande lönen i

lönegraden Ca 22. Vid bifall härtill kunde det under förevarande anslagspost

beräknade beloppet av 5,000 kronor till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen

minskas med 2,000 kronor till 3,000 kronor. Som jag icke kommer

att tillstyrka inrättande av den föreslagna nya tandläkartjänsten vid sjukvårdsinspektionen,

torde den av arméförvaltningen beräknade minskningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

av nyssnämnda arvodespost icke heller böra äga rum. Jag föreslår sålunda,

att förevarande anslagspost i avlöningsstaten upptages med ett belopp av

156,386 kronor.

I nu gällande avlöningsstat för arméförvaltningen är anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknad till 125,800

kronor, därav 105,700 kronor under delposten till grundavlöningar m. m. och

20,100 kronor under delposten till avlöningsförhöjningar m. m. Enligt de

nya principerna för avlöningsstaternas uppställning skall den nuvarande uppdelningen

i en obetecknad grundavlöningspost och en förslagsvis angiven

avlöningsförhöjningspost upphöra. Hela icke-ordinarieposten skall i stället

upptagas som en obetecknad anslagspost, dock med rätt för Kungl. Maj:t att

enligt vissa grunder medgiva överskridande av anslagsposten. Från denna

anslagspost skola i princip bestridas samtliga avlöningar till icke-ordinarie

personal, alltså även till den del de avse vikariat å ordinarie tjänster, dock

icke där vikariatslön utgår. Detta medför att förevarande anslagspost måste

helt omräknas. En undersökning rörande omfattningen av den icke-ordinarie

personal, som vid tiden före inträdet av de av den skärpta beredskapen betingade

förhållandena avlönades från arméförvaltningens avlöningsanslag,

har givit vid handen, att lönerna enligt löneplan till denna personal nu skulle

uppgå till cirka 190,000 kronor. Härtill torde böra läggas ett uppskattat

belopp av 5,000 kronor för vikariatsersättningar vid förordnanden å ordinarie

eller extra ordinarie tjänster. I det föregående har jag redan tillstyrkt, att

å personalförteckningen uppföres en ny tjänst som förste revisor i lönegraden

Eo 24 och en ny revisorstjänst i lönegraden Eo 21. Detta medför en

ytterligare belastning å förevarande anslagspost av cirka 15,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen föreslagit, att medel

beräknas för ytterligare en amanuens i lönegraden Eo 15 och två kanslibiträden

i lönegraden Eo 7. Den nämnda personalen har avsetts för den

kamerala revisionens behov, därvid amanuensen skulle ombesörja vissa registreringsarbeten

som blivit nödvändiga på grund av den genom det nya

manskapsavlöningsreglementet genomförda löneklassplaceringen av manskapspersonalen

och kanslibiträdena skulle ombesörja detaljgranskningen av löneutbetalningarna

till manskap.

Därefter har arméförvaltningen emellertid i sin förenämnda skrivelse den

31 januari 1941 framlagt ett betydligt längre gående förslag till utökning av

den icke-ordinarie personal vid ämbetsverket, som enligt hittills tillämpade

grunder avlönas från ämbetsverkets avlöningsanslag. Den föreslagna ökningen

i förhållande till den icke-ordinarie personal, som hittills kunnat avlönas från

de för detta ändamål avsedda posterna under avlöningsanslaget, synes örn

fatta icke mindre än 29 befattningshavare, nämligen 6 förste amanuenser i

lönegraden Eo 18, 2 amanuenser i lönegraden Eo 15, 2 kanslibiträden i lönegraden

Eo 7, 1 expeditionsvakt i lönegraden Eo 5, 8 kontorsbiträden i lönegraden

Eo 4, 1 skrivbiträde i lönegraden Eo 2, 1 extra expeditionsvakt i lönegraden

Ex 5 samt 8 extra skrivbiträden i lönegraden Ex 2.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 155.

I fråga om den sålunda föreslagna betydliga utökningen av den från avlöningsanslaget

avlönade icke-ordinarie personalen har arméförvaltningen

anfört, att orsaken bland annat vore att finna i den utvidgning av fredsorganisationen

som arméförvaltningen ansåge oundgängligen erforderlig för

mötande av de betydligt ökade arbetsuppgifter som komme att förefinnas vid

återgång till en sådan organisation. Vidare hade kostnaderna för viss förstärkning

av tygdepartementets ieke-ordinarie personal under en följd av år

med stöd av särskilda Kungl. Maj:ts beslut, senast den 21 juni 1940, avförts

från lantförsvarets anslag till extra utgifter. Såvitt nu kunde bedömas måste

med hänsyn till den utökning av tygdepartementets arbetsuppgifter som under

de senare åren ägt rum behovet av denna förstärkning anses bliva bestående.

Med hänsyn till svårigheterna att nu bedöma personalbehovet efter återgång

till fredsorganisation hade dock åtskilliga befattningshavare som redan vore

anställda i arméförvaltningen föreslagits skola erhålla lön enligt löneplanen

Ex.

Avlöningarna till den icke-ordinarie personal som sålunda redan enligt

hittills tillämpade grunder borde avlönas från avlöningsanslaget uppgå enligt

arméförvaltningens beräkningar till sammanlagt 291,732 kronor. Härutöver

har arméförvaltningen i sin skrivelse den 31 januari 1941 under förevarande

anslagspost inberäknat avlöningar jämväl till ett stort antal icke-ordinarie

befattningshavare som enligt hittills tillämpade grunder erhålla avlöning

enligt militära icke-ordinariereglementet eller arvoden från andra anslag än

avlöningsanslaget. Avlöningskostnaderna för denna personal, vilken finnes

förtecknad å en särskild bilaga till nyssberörda skrivelse, beräknas av arméförvaltningen

uppgå till sammanlagt 782,205 kronor. För »övriga ersättningar»

har arméförvaltningen beräknat ett belopp av 10,000 kronor. Hela det under

förevarande anslagspost av arméförvaltningen angivna anslagsbehovet uppgår

således till (291,732 + 782,205 + 10,000=) 1,083,937 kronor, vilket belopp

i förslaget till avlöningsstat avrundats till 1,084,000 kronor.

Yad först beträffar förslaget att till avlöningsanslaget överföra avlöningarna

till den icke-ordinarie personal vid arméförvaltningen som enligt hittills

tillämpade grunder avlönats från andra anslag än avlöningsanslaget, d. v. s.

från anskaffnings- och underhållsanslag, är jag ense med arméförvaltningen

örn önskvärdheten av att en dylik åtgärd framdeles i en eller annan form

kommer till stånd. Emellertid anser jag mig icke böra tillstyrka, att åtgärden

i fråga vidtages redan från och med nästkommande budgetår. Detta beror

framför allt därpå, att jag icke anser tillräckligt material föreligga för bedömandet

av det permanenta behovet av den personal, vars överflyttande

här föreslås. Vidare hava de i statsverkspropositionen äskade materieloch

underhållsanslagen beräknats utan hänsyn till den minskning i anslagsbehoven

som bör bliva följden av ett dylikt överflyttande. Slutligen

talar emot ett genomförande av åtgärden nu den omständigheten,

att vid de i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskandena för marinoch

flygförvaltningarna motsvarande åtgärd för dessa myndigheters vidkommande

icke ifrågasatts för nästa budgetår. Jag anser således, att den

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda proposition nr 155.

ifrågavarande personalens avlöningar jämväl under nästkommande budgetår

såsom hittills böra utgå från vederbörliga sakanslag. Emellertid synas åtgärder

böra vidtagas för att till budgetåret 1942/43 söka möjliggöra ett överförande

efter enhetliga grunder över hela försvarsförvaltningen av personal

av ifrågavarande slag till att avlönas från förvaltningsmyndigheternas avlöningsanslag.

Beträffande därefter arméförvaltningens förslag örn utökande av antalet

av den icke-ordinarie personal, som redan efter nu tillämpade grunder avlönas

från ämbetsverkets avlöningsanslag, hänföra sig de föreslagna utökningarna

huvudsakligast till verksamheten å civila departementets kameralbyrå,

enkannerligen revisionskontoren. Att den centrala revisionens arbetsuppgifter

väsentligt ökats genom den utomordentliga utvidgning av försvarsverksamheten

som under de senaste åren ägt rum är uppenbart, liksom ock

att en väsentlig del av denna ökning kommer att kvarstå även efter en återgång

till fredsförhållanden. Det synes också vara en ekonomisk angelägenhet

av framträdande betydelse, att lokalförvaltningarnas räkenskaper bliva så

fullständigt som möjligt granskade, icke endast genom stickprov. Även det

arbete som genom tillskapandet av försvarsväsendets fastighetsfond ålagts

kameralbyrån medför, att en utökning av byråns arbetskrafter måste sägas

vara väl motiverad. Dock anser jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka

en så betydande utökning av den icke-ordinarie personalen som av arméförvaltningen

föreslagits. Yäl äro för närvarande i den kamerala revisionen

sysselsatta icke-ordinarie befattningshavare till långt större antal än som av

arméförvaltningen här föreslagits. Vid den nuvarande försvarsberedskapens

upphörande måste emellertid en avveckling ske av den nuvarande ansvällningen

av kameralarbetet. Jag förutsätter, att denna avveckling får äga rum

under en förhållandevis lång tidrymd, därvid erforderlig extra arbetskraft

liksom nu torde böra avlönas vid sidan av arméförvaltningens avlöningsanslag.

Först efter det resultatet av en sådan avveckling kan överblickas

lärer det kvarstående mera permanenta personalbehovet kunna närmare

bestämmas. Det förda resonemanget för fram till att jag för närvarande

anser mig böra föreslå, att under förevarande anslagspost medel nu beräknas

för en förhållandevis obetydlig del av den av arméförvaltningen i skrivelsen

den 31 januari 1941 begärda personalökningen. Jag inskränker mig sålunda

till att föreslå, att medel beräknas under anslagsposten för — utöver förut

av mig föreslagen icke-ordinarie personal — följande nya befattningshavare,

nämligen 1 amanuens i lönegraden Eo 18, 1 amanuens i lönegraden Eo 15,

2 kanslibiträden i lönegraden Eo 7, 3 kontorsbiträden i lönegraden Eo 4 samt

2 extra skrivbiträden i lönegraden Ex 2. Fördelningen av denna personal på

arméförvaltningens olika departement och avdelningar torde det ankomma

på arméförvaltningen att bestämma. Medelsbehovet för avlöning av den

sålunda föreslagna personalen kan beräknas till cirka 30,000 kronor.

Slutligen torde under förevarande anslagspost böra beräknas ett belopp

om 10,000 kronor för tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

I enlighet med det sålunda anförda torde anslagsposten till avlöning till

övrig icke-ordinarie personal böra beräknas till (190,000 + 5,000 + 15,000

+ 30,000 + 10,000 =) 250,000 kronor.

Vad slutligen beträffar avlöningsposten till rörligt tillägg torde denna

böra uppföras med ett för slutsummans avjämnande till 113,614 kronor

beräknat belopp.

I enlighet med det anförda kommer det sammanlagda medelsbehovet under

förevarande anslag att för budgetåret 1941/42 uppgå till (480,000 + 156,386

+ 250,000 + 113,614 =) 1,000,000 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för den civila personalen vid arméförvaltningen

torde en i enlighet med det anförda upprättad ny avlöningsstat

för ämbetsverket böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila

personalen vid arméförvaltningen:

Befattning Personalförteckning. LOnegr

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie .................................... B 3

4 krigsråd ............................................................ A 30

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 sekreterare ......................................................... A 26

2 revisionskommissarier ....................................... A 26

3 sekreterare ...................................................... A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

1 sekreterare och kamrerare .................................... A 24

2 kamrerare ......................................................... A 24

5 notarier ............................................................ A 21

10 revisorer ......................................................... A 21

2 bokhållare ...................................................... A 21

1 kassör ............................................................... A 15

1 kansliskrivare ................................................... All

8 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

8 expeditionsvakter ............................................. A 5

16 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 registrator ......................................................... A 21

3 kansliskrivare ................................................... A11

1 kanslibiträde ................................................... A 7

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U proposition nr 155. 15

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 förste revisor ...........................''....................... Eo 24

1 notarie ............................................................. Eo 21

1 revisor ............................................................ Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1941/42:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 480,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................... » 156,386

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 250,000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ......... »_113,614

Summa kronor 1,000,000;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

/

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

C. FÖRSVARSKRAFTERNA.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

5. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[2.] Vid framläggandet av årets statsverksproposition (IV. H. T. sid. 10)

erinrade jag om att sakkunniga för utredande av frågan örn en ändrad uppställning

av riksstatens fjärde huvudtitel i sin den 6 maj 1940 avgivna utredning

i ämnet förordat, att för varje försvarsgren skulle upptagas ett gemensamt

anslag för samtliga avlöningar åt fast anställd personal, sålunda innefattande

jämväl avlöningarna till reservpersonal av olika kategorier. På

grund av vissa från hörda myndigheter gjorda invändningar har jag emellertid,

ehuru de sakkunnigas förslag onekligen skulle innebära en förenkling

av redovisningssystemet, ansett mig böra föreslå en sådan uppdelning av

avlöningsanslagen, att särskilda anslag uppföras för personal å aktiv stat,

å övergångsstat, å reservstat samt i reserven. I enlighet härmed har i årets

statsverksproposition en sådan uppdelning ägt rum. Vad beträffar arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. har detta anslag, liksom marinens

och flygvapnets motsvarande anslag, på skäl som närmare angivits i

statsverkspropositionen i det framlagda riksstatsförslaget upptagits med ett

allenast beräknat belopp, 48,000,000 kronor.

Innan jag ingår på den definitiva beräkningen av arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., vill jag något uppehålla mig vid de synpunkter

på de allmänna avlöningsanslagens lconstrnidion som av de sakkunniga

framlagts i förenämnda utredning.

De sakkunniga hava till en början påpekat, att man av den mångfald särskilda

personalstater som enligt hittills gällande system upprättats för olika

staber, kårer och truppförband m. fl. icke erhåller en samlad bild av avlöningskostnaderna

för olika personalkategorier inom försvarsväsendet. På

grund av det stora antalet avlöningsstater och anslagsposter samt även på

grund av att dessa icke uppställts efter ett enhetligt system hade det icke

varit praktiskt möjligt att erhålla en enkel redovisning över utfallet av de

olika posterna under avlöningsanslagen. Bokföringsmässig kontroll över

beräkningen av de olika anslagsposterna kunde därför endast erhållas ur

detaljräkenskaperna. Att anslagens slutsummor ändock kunnat beräknas med

en viss säkerhet berodde huvudsakligen på att avlöningskostnadernas slutsumma

kunnat erfarenhetsmässigt justeras med hänsyn till belastningen.

Vid den utredning, som de sakkunniga verkställt rörande den lämpligaste

formen för uppställning och redovisning av de militära avlöningsanslagen,

hade de sakkunniga funnit, att avsevärda fördelar skulle vinnas, örn avlönings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 155.

staterna kunde upprättas i närmare överensstämmelse med de principer som

kommit i tillämpning för de civila departementshuvudtitlarna, d. v. s. med

avlöningsstaterna uppdelade efter olika personalkategorier. Det vore emellertid

givet, att hänsyn därvid måste tagas till de organisatoriska olikheter som

iörefunnes mellan de civila och de militära förvaltningsområdena och som

bland annat kommit till uttryck i olika anställnings- och avlöningsförhållanden.

I enlighet med det anförda hava de sakkunniga upprättat förslag till nya

avlöningsstater för de tre försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag. Förutom

att, såsom i det föregående sagts, de sakkunniga därvid under de allmänna

avlöningsanslagen inräknat anslagsposter för olika kategorier av

reservpersonal, upptaga förslagen särskilda anslagsposter för:

1. Avlöningar till ordinarie beställnings- och befattningshavare;

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning;

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar;

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie beställningshavare;
6.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t;

7. Tjänstgöringstraktamenten;

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat; samt

9. Rörligt tillägg.

Dessutom föreslås för arméns vidkommande särskilda anslagsposter i avlöningsstaten

för dels stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden, dels och dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Jag vill här till en början erinra örn att jag vid statsverkspropositionens

avlåtande föreslagit, att tjänstgöringstraktamenten — frånsett vissa traktamenten

till övergångsstats-, reservstats- och reservpersonal ävensom traktamenten

som direkt hänföra sig till övningar m. m. — skola under särskilda

titlar avföras från anslagen till reseersättningar m. m. Härav följer, att den

av de sakkunniga föreslagna anslagsposten till traktamentsersättningar utgår

ur avlöningsstaterna. I marinens avlöningsstat torde den böra ersättas med

en anslagspost till »Sjötillägg m. m.» och i flygvapnets avlöningsstat av en

anslagspost till »Flygtillägg m. m.».

I fråga örn de särskilda anslagsposterna under avlöningsstaterna torde

följande här böra anföras.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie beställnings-

och befattningshavare hava de sakkunniga föreslagit, att samtliga

de beställningar och befattningar som med denna post avses skola upptagas

i en personalförteckning, som årligen underställes riksdagen. I denna

personalförteckning borde även upptagas samtliga ordinarie manskapsbeställningar,

oberoende av örn de tillsättas genom konstitutorial eller på viss

tid genom kontrakt. Såsom ordinarie beställningar borde även anses de beställningar

vid militära staber och skolor, där avlöningen utgår i form av

arvode lika med lönen. Vidare borde, i anslutning till vad som enligt kungö
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155. 49541 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

reisen nr 415/1939 stadgats i fråga om civila avlöningsanslag, från denna anslagspost

utgå vissa med tjänsten förenade löneförmåner, för vilka särskilda

maximeringsregler icke ansetts erforderliga, nämligen kallortstillägg, felräkningspenningar

samt begravningshjälp. Inom försvarsväsendets avlöningsanslag

förekomme vidare vissa speciella förslagsvis beräknade löneförmåner,

vilka syntes böra redovisas å samma anslagspost som lönerna. Dessa ersättningar

vore ansvarsarvoden enligt militära ordinariereglementets 33 § 4

morn., ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag enligt sagda reglementes 50 och

51 §§, lönetillägg samt hyres- och ortstillägg m. m. åt visst underbefäl enligt

nya manskapsavlöningsreglementet, inkvarteringsersättning till manskap

ävensom gottgörelse för tjänstehästar. Beträffande sistnämnda gottgörelse

erinrades, att denna löneförmån, som numera vore ställd på avskrivning,

endast utgår till vissa äldre befattningshavare vid försvarsväsendet.

För min del vill jag i princip ansluta mig till vad de sakkunniga sålunda

föreslagit i fråga örn anslagsposten till avlöning till ordinarie beställningsoch

befattningshavare, vilken post torde erhålla benämningen »avlöningar

till ordinarie tjänstemän». Dock vill jag erinra örn att vid statsverkspropositionens

framläggande i enlighet med ett av riksräkenskapsverket framfört

förslag utgifterna för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag utbrutits ur

avlöningsanslagen och i stället sammanförts under särskilda anslag för de

tre försvarsgrenarna, benämnda »Ekiperingsersättningar». Slutligen torde

böra framhållas, att avlöningar till personal över stat, i den mån sådan förekommer,

torde böra utgå från förevarande anslagspost.

I fråga örn anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i

arvo de sbefattning hava de sakkunniga framhållit, att den verkliga avlöningen

för den ifrågavarande personalen utgöres av pensionen och det för

tjänsten bestämda arvodet jämte med arvodet förenade förmåner, exempelvis

kallortstillägg. Av tekniska skäl hade det emellertid funnits olämpligt att

redovisa pensionerna till dessa befattningshavare å andra anslag än övriga

pensioner. För dessa befattningshavare borde därför endast de löneförmåner

som utgå utöver pensionen redovisas å avlöningsanslaget. Med hänsyn till

extra förmåner utöver arvodena syntes anslagsposten böra upptagas förslagsvis.

Arvodesbefattningarna för pensionerad personal syntes böra uppföras

å personalförteckningar, vilka underställas riksdagen för godkännande.

Yad de sakkunniga sålunda andragit i fråga örn anslagsposten till pensionerad

personal i arvodesbefattning föranleder ingen erinran från min sida.

För extra ordinarie fänrikar, vilkas avlöning utgår enligt militära

avlöningsreglementet, erfordras i enlighet med de sakkunnigas förslag en

särskild anslagspost, vilken bör redovisas enligt samma regler som anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal hava de sakkunniga hävdat, att alla avlöningskostnader för ickeordinarie

personal — utom personal vid vissa industriella anläggningar och

förråd — borde bestridas från avlöningsanslag och icke, såsom nu i stor utsträckning

sker, från anskaffnings- och underhållsanslag. Den icke-ordinarie

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj: ts proposition nr 155.

personalen bestode huvudsakligen av två olika personalgrupper, nämligen

dels kontors- och expeditionspersonal vid de centrala staberna samt vid vissa

av marindistriktens expeditioner, dels vissa för olika speciella arbetsuppgifter

vid truppförband, skolor, sjukhus, kustfästningar och staber avsedda

befattningar, representerande skilda yrken och hantverk. För avlöning av den

förstnämnda kategorien icke-ordinarie personal syntes enligt de sakkunnigas

mening särskilda maximerade anslagsposter böra ställas till vederbörande

chefers förfogande; för den senare kategorien åter borde avlöningarna regleras

genom av Kungl. Maj:t fastställda personalförteckningar.

Vad beträffar sättet för beräknande i avlöningsstaterna av kostnaderna

för den icke-ordinarie personalen hava de sakkunniga anfört, att olika möjligheter

vore tänkbara. Antingen kunde man för den i personalförteckning upptagna

personalen uppföra en förslagsvis beräknad anslagspost för varje försvarsgren

samt fastställa antalet befattningar i varje lönegrad, eller ock kunde

man även för denna personal upptaga ett beräknat, maximerat grundavlöningsbelopp

och ett förslagsvis beräknat belopp för avlöningsförhöjningar m. m.

Med sistnämnda förfarande vunnes den fördelen, att riksdagen endast behövde

anvisa de för den icke-ordinarie personalens avlönande erforderliga medlen,

medan fördelningen av dessa medel på olika myndigheter kunde regleras

av Kungl. Majit antingen genom fastställande av personalförteckningar eller

genom anvisande av bestämda belopp. Då den personal, som föreslagits

skola av Kungl. Majit regleras genom personalförteckningar, vore till antalet

tämligen konstant, syntes det icke möta några svårigheter att på föreslaget

sätt maximera grundavlöningsbeloppet.

Slutligen hava de sakkunniga föreslagit, att under anslagsposten till ickeordinarie

personal borde upptagas särskilda delposter dels för avlöning åt

musikelever och dels för tillfälligt anställande av tjänstemän. Den sistnämnda

delposten, vilken borde vara förslagsvis beräknad, borde endast få anlitas

efter särskilda beslut av Kungl. Majit. *

För mm del vill jag uttala min anslutning i princip till de sakkunnigas

uppfattning, att även den icke-ordinarie personal, som för närvarande avlönas

med anlitande av anskaffnings- och underhållsanslag, bör i största möjliga

utsträckning överflyttas till att avlönas från avlöningsanslagen. Emellertid hava

de sakkunniga i'' sin skrivelse till chefen för finansdepartementet den 6 maj

1940 med överlämnande av förberörda utredning uttalat, att med ett omedelbart

genomförande av förslaget i denna del med hänsyn till det därmed

förenade engångsarbetet måhända borde anstå till dess mera normala förhållanden

inträtt och att det därför kunde ifrågasättas örn icke ett successivt genomförande

av förslaget vore att tillråda. I sina anslagsäskanden för nästkommande

budgetår hava icke heller vare sig arméförvaltningen eller marinförvaltningen

föreslagit ett dylikt överförande, medan däremot flygförvaltningen

baserat beräkningarna av flygvapnets avlöningsanslag på förutsättningen,

att all extra ordinarie personal — utom den vid flygverkstäderna — skulle

avlönas från avlöningsanslaget. På grund av svårigheten att med den nu till

buds stående utredningen överblicka konsekvenserna av ett genomförande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 155.

helt eller delvis av den föreslagna nya avlöningsprincipen anser jag mig

icke kunna föreslå, att för nästkommande budgetår någon ändring sker i

förevarande hänseende. Den icke-ordinarie personal, som enligt hittills

gällande ordning avlönats med anlitande av sakanslag, torde således även för

nästkommande år böra avlönas på samma sätt. Jag anser emellertid, såsom

jag redan vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag uttalat,

att åtgärder i tid böra vidtagas för att till därpå följande budgetår kunna

efter enhetliga grunder för samtliga försvarsgrenar genomföra den av de

sakkunniga hävdade principen.

Vad beträffar sättet för beräknande av medelsbehovet för avlönande av

den icke-ordinarie personal, som enligt nu gällande principer avlönas från

avlöningsanslagen, vill jag i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förslag

förorda, att huvuddelen av personalen ifråga upptages å särskilda

personalförteckningar för varje försvarsgren, vilka förteckningar av Kungl.

Majit fastställas. De sakkunnigas förslag att för kontors- och expeditionspersonal

vid de centrala staberna ävensom vid vissa marinens expeditioner

ställa särskilda maximerade anslagsbelopp till vederbörande chefers förfogande

anser jag visserligen vara värt beaktande, men med ett eventuellt

genomförande av denna form av medelsanvisning anser jag i varje fall böra

anstå till dess frågan örn överförande av all icke-ordinarie personal till avlöningsanslagen

kan upptagas till närmare prövning.

Jag föreslår sålunda, att för nästa budgetår för varje försvarsgren en

personalförteckning för den icke-ordinarie personalen fastställes av Kungl.

Majit. Denna personalförteckning bör lämpligen upptaga en särskild underavdelning

för extra ordinarie (och extra) tjänstemän samt en underavdelning

för betjäningspersonal m. fl. För arméns del bör dessutom i personalförteckningen

tillkomma en särskild underavdelning för bataljonsläkare vid

fältläkarkåren. I marinens personalförteckning böra på samma sätt upptagas

särskilda underavdelningar dels för viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren

(extra mariningenjörer, mariningenjörsstipendiater och marin - underingenjörer) dels ock för viss dylik personal vid marinläkarkåren (marinläkare

av 2. graden och marinläkarstipendiater). För samtliga nämnda underavdelningar

böra särskilda delposter uppföras under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Då en möjlighet måste hållas

öppen för Kungl. Majit att, därest så skulle visa sig nödvändigt, företaga

smärre jämkningar i personalförteckningen såväl i fråga örn den extra ordinarie

och extra personalen som i fråga örn betjäningspersonalen, böra delposterna

för dessa personalkategorier upptagas förslagsvis. I fråga örn den nämnda

icke-ordinarie personalen vid fältläkarkåren, mariningenjörkåren och marinläkarkåren

lärer det visserligen icke böra komma i fråga att vidtaga några

jämkningar i det antal befattningar, som legat till grund för anslagsberäkningarna

och i enlighet därmed uppförts i personalförteckningarna, men med

hänsyn till de tilläggsförmåner som kunna förekomma torde jämväl de för

nämnda personalkategorier avsedda delposterna böra beräknas förslagsvis.

Utöver de nu nämnda delposterna torde under anslagsposten, till övrig

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 155.

icke-ordinarie personal böra upptagas dels en särskild förslagsvis beräknad

delpost för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m., vilken delpost endast

bör få anlitas efter Kungl. Majits särskilda beslut, dels för arméns och

marinens del en särskild obetecknad delpost för musikelever, dels ock vid

armén en likaledes obetecknad delpost för anställande av extra sjuksköterskor,

motsvarande nu under staten för arméns sjuksköterskekår beräknade medel

för anställande av extra sjuksköterskor samt för ersättning till sjuksköterskeelever

för bostad m. m.

Ehuru personalförteckningarna för den icke-ordinarie personalen såsom

förut nämnts böra fastställas av Kungl. Majit, böra förslag till desamma för

anslagsberäkningarnas bedömande jämte övriga personalförteckningar överlämnas

till riksdagen för kännedom.

På sätt de sakkunniga föreslagit torde från anslagsposten till övrig ickeordinarie

.personal böra utbetalas förutom löner och arvoden jämväl kallortstillägg,

felräkningspenningar, bostadsbidrag till personal som eljest skolat

åtnjuta fri bostad samt begravningshjälp.

Vad därefter beträffar anslagsposten till arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie tjänstemän tarvar denna anslagspost

ingen särskild förklaring. De arvoden som här avses torde i enlighet

med de sakkunnigas förslag böra uppföras å en särskild arvodesförteckning

för varje försvarsgren, vilken förteckning med hänsyn till bestämmelserna i

militära avlöningsreglementets 33 § bör underställas riksdagen för fastställande.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, är avsedd för arvoden vilka icke äro knutna till ordinarie

beställningar eller befattningar vid försvarsväsendet. Dessa arvoden avse

huvudsakligen ersättningar till civila, i regel icke statsanställda personer för

vissa uppdrag, exempelvis arvoden till advokatfiskal^-, ersättning för juridiskt

biträde i vissa staber, arvoden till skogvaktare, vaktare och tillsyningsmän

vid övningsfält, byggnader och kruthus m. m., vidare arvoden till garnisonspastor

i Boden, arvoden vid marinens ecklesiastikstat samt arvoden till civila

lärare vid de militära undervisningsanstalterna.

De ifrågavarande arvodena torde i enlighet med vad de sakkunniga

förordat böra upptagas å förteckningar, som fastställas av Kungl. Majit.

Förteckningarna i fråga torde emellertid för bedömande av anslagsberäkningen

böra överlämnas till riksdagen för kännedom.

Till denna anslagspost torde på sätt de sakkunniga föreslagit jämväl böra

hänföras sådana arvoden, för vilka Kungl. Majit anvisar ett bestämt belopp

att enligt vederbörande chefs bestämmande fördelas på flera arvodestagare

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder, exempelvis arvoden till timlärare

vid undervisningsanstalter, arvoden till bestridande av veterinärvården vid

de truppförband, där militärveterinär saknas, samt vissa av de arvodesposter,

som nu finnas uppförda under anslaget till undervisningsmateriel, undervisningsverk

och utbildningskurser m. m. I arvodesförteckningen höra för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 155.

dessa arvoden givetvis endast angivas de belopp, som av Kungl. Majit ställas

till respektive chefers disposition.

Övriga anslagsposter i avlöningsstaterna torde icke här behöva

närmare motiveras utan hänvisar jag därutinnan till det följande. Jag vill

här endast anföra, att jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag, att sjötillägg

m. m. enligt militära avlöningsreglementets 26 § samt representationspenningar

under sjötjänstgöring och ersättning för dykeriarbete enligt samma

reglementes 30 § ävensom flygtillägg m. m. enligt 27 § i reglementet böra

utgå från särskilda poster under marinens och flygvapnets avlöningsstater.

För flygvapnets del bör dessutom upptagas en särskild anslagspost till

anställande av civil personal i vissa befattningar.

De personal- och arvodesförteckningar, vilka i enlighet med det förut

anförda upprättats torde med hänsyn till nu rådande förhållanden icke böra

såsom bilagor fogas till propositionen utan i stället, såsom avsedda endast

för tjänstebruk, böra för sig överlämnas i erforderligt antal exemplar till

riksdagens vederbörande utskott.

Jag övergår härefter till behandlingen av föreliggande förslag till beräkning

av arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. för nästkommande

budgetår.

Därvid vill jag till en början erinra därom, att Kungl. Majit i proposition

den 8 mars 1940, nr 159, till 1940 års lagtima riksdag föreslog

riksdagen att, såvitt anginge lantförsvaret, till avlöning till personal vid

staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 40,000,000 kronor.

I anledning av en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse

den 11 maj 1940 gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i

proposition den 17 maj 1940, nr 275, vissa i propositionen angivna

kaderökningar, varjämte Kungl. Majit begärde riksdagens bemyndigande att

i de förslag till personalstater, som med anledning av förenämnda proposition

nr 159 kunde komma att av riksdagen godkännas, få vidtaga av de sålunda

föreslagna kaderökningarna betingade ändringar. I samband därmed föreslog

Kungl. Majit riksdagen en höjning av lantförsvarets avlöningsanslag till

42.000. 000 kronor. Yad sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet (skrivelse

nr 4). Kungl. Majit har den 21 juni 1940 fastställt de olika personalstaterna

för innevarande budgetår.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde

huvudtiteln, punkt 15, sid. 61) av medelsbehovet under förevarande anslag för

budgetåret 1941/42 förordade jag, såsom förut nämnts, att anslaget i förslaget

till riksstat måtte tillsvidare upptagas med ett allenast beräknat belopp,

48.000. 000 kronor. Efter det ytterligare utredningar i vissa på förevarande

anslag inverkande hänseenden numera förebragts, kan nu frågan om anslagets

slutliga beräkning upptagas till behandling.

De anslagsberäkningar för nästkommande budgetår, som sålunda här fram
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 23

läggas, bygga i fråga om personalbehov och kostnadsberäkningar huvudsakligen

på följande framställningar, nämligen:

arméförvaltningens skrivelser den 25 september 1940 rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1941/42, den 31 januari 1941 med överlämnande

av förslag till personalförteckningar m. m. och den 18 februari 1941 angående

vissa ytterligare medelsäskanden för nyssnämnda budgetår;

överbefälhavarens över rikets försvarskrafter skrivelse den 11 maj 1940,

såvitt densamma avser luftvärnsartilleriets omorganisation, jämte förnyad

framställning i ämnet av överbefälhavaren den 30 oktober 1940;

överbefälhavarens skrivelse den 7 september 1940 med vissa anslagsäskanden

för budgetåret 1941/42;

chefens för armén på uppdrag av överbefälhavaren den 3 februari 1941 avlåtna

skrivelse angående vissa kaderökningar vid armén; samt

chefens för armén skrivelser den 16 september 1940 och 25 januari 1941

angående omorganisation av arméns hundväsende.

Innan jag ingår på en mera detaljerad redogörelse för personalbehovet för

nästa budgetår ävensom för de därpå grundade beräkningarna av de särskilda

anslagsposterna under avlöningsstaten, anser jag mig böra till behandling

upptaga vissa spörsmål av mera allmän innebörd.

Därvid vill jag till en början anmärka, att de kaderökningar, som för arméns

del föreslagits i arméförvaltningens förenämnda skrivelse den 25 september

1940 rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår, med

vissa undantag i huvudsak hänföra sig till sådana utökningar som jämlikt

1936 års försvarsorganisation planenligt skulle äga rum.

I chefens för armén skrivelse den 3 februari 1941 föreslås däremot

utökningar av fredskadrerna, som i främsta rummet betingas av utökningar

i krigsorganisationen, dock att i fråga örn bland annat såväl luftvärnsartilleriet

som arméartilleriet vissa utökningar föreslagits jämväl av

fredsorganisatoriska skäl. Med hänsyn till krigsorganisationen hava ökningar

av de aktiva befälskadrerna ansetts påkallade ur huvudsakligen följande synpunkter:

1) För tillgodoseende av befälsbehovet för den krigsorganisation,

som åsyftades i propositionen nr 275 till 1940 års lagtima riksdag, angående

vissa utökningar av arméorganisationen m. m., hava till en början de aktiva

befälsbeställningar, vilka i överbefälhavarens skrivelse den 11 maj 1940

föreslogos men icke upptogos i propositionen, ansetts böra tillkomma

under nästkommande budgetår. 2) För utnyttjande av den artillerimateriel

av olika slag, som under senaste tid tillkommit eller som inom en

nära framtid väntas tillkomma, har en utökning av artilleriets kadrer ansetts

erforderlig; denna utökning har ansetts böra uppdelas på budgetåren 1941/42

och 1942/43. 3) För tillgodoseende av det genom krigsorganisationens beslutade

utökning stegrade behovet av personal i fördelnings- och högre staber

har en avsevärd utökning av antalet kvalificerade officerare ansetts påkallad;

denna utökning har ansetts böra i fredshänseende fördelas på nya beställningar

för generalstabskåren, arméstaben, kavalleriinspektionen, arméfördel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 155.

ningsstaberna samt vissa truppförband och personalkårer. 4) För tillgodoseende

av behovet av personal för uppsättande av vissa närmare angivna

etappdepåförband har ett antal nya kompaniofficers- och underofficersbeställningar

ansetts erforderligt, enligt närmare angivna grunder i fredstid fördelat

på infanteriregementena, intendenturkåren och signalregementet. 5) På grund

av vissa utökade uppgifter för Värmlands regemente i krigsorganisationen har

fredskadern för nämnda regemente ansetts böra utvidgas till samma storlek som

för övriga infanteriregementen av vanlig typ. 6) För att möta vissa ytterligare

krigsorganisatoriska krav hava ingenjörtruppernas och trängens aktiva officers-

och underofficerskadrer ansetts böra ytterligare utökas. — Arméchefens

förevarande skrivelse utmynnar i en framställning om betydande ökningar av

de aktiva kadrerna, vilka närmare framgå av skrivelsen. Till de föreslagna

statökningarna återkommer jag i det följande.

I anledning av de sålunda i chefens för armén skrivelse den 3 februari 1941

framförda förslagen om utökning av de aktiva personalkadrerna anser jag

mig redan nu böra framhålla, att tillgodoseendet av mobiliseringsbehovet av

befälspersonal helt naturligt måste få inverka på avvägandet av de aktiva

personalkadremas storlek i fredsorganisationen. Å andra sidan lärer man av

ekonomiska och rekryteringshänsyn för arméns vidkommande icke kunna frångå

den hittills gällande principen, att det befälsbehov, som för krigsorganisationen

erfordras utöver behovet för fredsorganisationen, i stort sett måste tillgodoses

med anlitande av övergångsstats-, reservstats- och reservpersonal

ävensom av för krigstid särskilt konstituerad personal. Fredskadrernas storlek

böra med andra ord beräknas med utgångspunkt främst från fredsorganisationens

personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst, för utbildningsarbetets

bedrivande, för mobiliseringsarbetets förberedande o. s. v., låt vara att krigsorganisationsbehovet

icke får lämnas ur sikte vid utmätandet av de aktiva kadrernas

storlek. Dessa allmänna synpunkter synas vara av grundläggande betydelse

vid avgörandet av frågan i vilken utsträckning ett bifall till de föreslagna

kaderökningarna kan förordas. Huvudsakligast med hänsyn härtill

kommer jag också i det följande att vid behandlingen av de särskilda befälskadrerna

föreslå vissa beskärningar i de förslag till kaderökningar som framlagts

i skrivelsen den 3 februari 1941.

Den föreslagna utökningen av Värmlands regemente till samma storlek

som ett normalinfanteriregemente innebär en i och för sig rätt betydelsefull

avvikelse från 1936 års försvarsbeslut, vilket ju innebar, att nämnda

regementes fredsorganisation skulle vara allenast cirka hälften så stor som

övriga infanteriregementens; detta i sin tur sammanhängde med att en avsevärd

del av de värnpliktiga från Värmlands inskrivningsområde skulle fredsutbildas

i särskild ordning. Visserligen har regementets fredskader sedermera

undergått vissa utvidgningar, men den år 1936 bestämda principen har

alltjämt upprätthållits. Med hänsyn härtill beslöt också 1940 års lagtima

riksdag, att infanteriets officersaspirantskola skulle förläggas till Värmlands

regemente, då på grund av de reducerade värnpliktsinkallelserna utrymme för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

25

ändamålet där var till finnandes. Ett utökande av regementet till ett fullständigt

infanteriregemente skulle uppenbarligen medföra, att nybyggnader

måste ske antingen för regementets eget behov eller för officersaspirantskolan.

På frågans nuvarande stadium är jag icke beredd att helt tillstyrka en dylik

omorganisation. Å andra sidan kommer jag i det följande att på grund av ökad

värnpliktstilldelning åt regementet föreslå så avsevärda utökningar av de

aktiva befälskadrema vid regementet, att en övergång till den av chefen för

armén föreslagna organisationen utan större svårighet låter sig göra, därest så i

samband med beslut örn en ny försvarsordning skulle visa sig påkallat.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen tillstyrkt ett

av chefen för arméstaben framlagt förslag örn inrättande av särskilda manskapsbeställningar

vid armén i lönegrad Mb 1, vilka skulle benämnas regementsfurirer.

Dessa beställningar skulle avses för fast anställda, som

varit i tjänst minst sex år och icke avlagt underofficersexamen men dock

önskade kvarstå i tjänst utöver tid som med nu gällande bestämmelser är

möjligt. I anslutning härtill har ämbetsverket framhållit följande:

I en till ämbetsverket från chefen för arméstaben överlämnad promemoria

hade beträffande de till inrättande föreslagna beställningarna bland annat

framhållits, att genom anordnandet av arméns underofficersskola goda betingelser

skapats för det fast anställda manskapets möjligheter till militär

befordran ävensom till dess anställning i civil tjänst. För det manskap, som

icke genomgått underofficersskolan, funnes däremot inga möjligheter till

vidare militär befordran, varför de i regel mycket snart avginge ur tjänst.

Ur militär synpunkt vore det emellertid önskvärt att få behålla vissa av

det fast anställda manskapet under längre tid än vad som för närvarande i

regel bleve fallet. Särskilt gällde detta sådant manskap, som erhållit furirs

grad och som visat framstående duglighet i trupptjänst men av olika skäl

icke genomgått underofficersskolan. Med det ökade befälsbehov, som kunde

förutses uppkomma vid en förlängning av de värnpliktigas tjänstgöringstid,

framträdde här föreliggande möjlighet att möta detta behov såsom en särskilt

tilltalande utväg.

Möjlighet syntes således böra beredas furirer, vilka erhållit betyget »med

beröm godkänd» i furirskolan och vilka icke genomgått underofficersutbildning,

men som likväl visat sig särskilt lämpliga för fortsatt anställning, att

efter en tjänstetid av minst 6 år vinna befordran till en högre manskapsgrad

i lönegraden Mb 1. Befordran borde emellertid icke ske, innan deras jämnåriga

kamrater, vilka genomgått underofficersskolan, vunnit befordran till

sergeantbeställning på aktiv stat. Innehavarna av den nya manskapsgraden

avsåges huvudsakligen såsom biträden åt kompani- och motsvarande adjutanter

samt såsom beställningsmän. Antalet beställningar syntes böra beräknas till

i medeltal 2 per kompani och motsvarande fredsförbund enligt arméns

ständiga indelning i fred. Avlönings- med flera förhållanden syntes böra

göras lika med för flottans högbåtsmän gällande.

De nya beställningshavarna borde benämnas regementsfurirer. Det; antal

dylika beställningar, som borde tillkomma under budgetåret 1941/42, beräknades

till ’/,3 av det slutligen erforderliga antalet eller tillhopa 213 med viss

angiven fördelning å de olika truppförbanden. Med hänsyn till det förutsedda

ökade befälsbehovet vid inträffande förlängning av de värnpliktigas

utbildningstid, kunde någon mot det föreslagna antalet regementsfurirsbe
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Majlis proposition nr 155.

ställningar svarande minskning av antalet övriga manskapsbeställningar

icke ske.

Arméförvaltningen har funnit att ett tillskapande vid armén av manskapsbeställningar,

som möjliggör ett bibehållande i tjänst av äldre förtjänt underbefäl,

skulle vara till avsevärt gagn för den inre tjänsten vid truppförbanden,

varför ämbetsverket tillstyrkt det framlagda förslaget och för nästkommande

budgetår bland sina medelsäskanden beräknat medel för avlönande av tillhopa

213 regementsfurirer. Någon minskning i antalet övriga manskapsbeställningar

har arméförvaltningen i samband härmed icke föreslagit.

I avgivet yttrande har försvarsväsendets lönenämnd förklarat sig icke

hava något att erinra mot inrättande av ifrågavarande beställningar. Nämnden

har emellertid framhållit, att därest regementsfurirsbeställningar skoja inrättas

de böra avses för vissa bestämda tjänsteuppgifter. Beträffande de

föreslagna kvalifikationerna har nämnden ifrågasatt örn icke desamma kunde

i fråga örn kraven joå erhållet vitsord från furirskola och duglighet i trupptjänst

något eftersättas samtidigt som fordran uppställdes på pålitlighet i

tjänsten och speciell lämplighet för de arbetsuppgifter, vilka skola fullgöras

av regementsfurir. Lönenämnden har slutligen ifrågasatt att pensionsåldern,

som för högbåtsman är 55 år, för regementsfurir borde bestämmas till 50 år.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har i anledning av det framlagda

förslaget i en den 20 november 1940 dagtecknad skrift anfört bland annat

följande:

Det nuvarande systemet med fast anställt manskap hade i vårt land tillkommit

huvudsakligen som en motvikt mot den korta utbildningstiden för

de värnpliktiga. I mån som denna utbildningstid väsentligen förlängdes och

utbildningen för de värnpliktiga effektiviserades, bortfölle en av anledningarna

till att, åtminstone inom armén, hålla en så stor kader av fast anställt

manskap som för närvarande. Behovet av kvalificerat befäl och underbefäl

för utbildningsarbetet vid arméns truppförband syntes visserligen komma

att öka vid en väsentligt förlängd utbildningstid för de värnpliktiga, men

en omprövning av frågan örn den fast anställda manskapskaderns storlek

kunde enligt förbundets uppfattning icke äga rum förrän tidigast i samband

med frågan örn utbildningstidens längd för de värnpliktiga. Hedan nu syntes

det emellertid förbundet uppenbart, att det vid åtskilliga av arméns truppförband

borde förefinnas möjligheter att avsevärt beskära den fast anställda

manskapskadern. Framförallt syntes detta vara förhållandet beträffande

antalet meniga.

Förbundet hyste för sin del mycket starka betänkligheter mot ett omedelbart

genomförande av de förslag, som arméförvaltningen här framfört.

Det syntes förbundet som örn chefens för arméstaben förslag örn inrättande

av icke mindre än 644 beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén

borde bliva föremål för närmare överväganden i anslutning till frågan örn

utbildningstidens förlängning för de värnpliktiga. I varje fall borde antalet

beställningar för regementsfurirer tills vidare begränsas till det av arméförvaltningen

för nästkommande budgetår föreslagna, nämligen tillhopa 213 beställningar.

Förbundet bortsåge därvid ingalunda från den betydelse förslagets

genomförande kunde få för de enskilda beställningshavarnas framtid,

enär ju förslaget de facto innebure en lättnad ur civilanställningsfrågans

synpunkt. Innan klarhet vunnits beträffande det fast anställda manskapets

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 155.

ställning inom en försvarsorganisation, där utbildningstiden för de värnpliktiga

avsevärt förlängts utöver den nu gällande, syntes emellertid också

behovet av långtjänstunderbefäl böra fullt klarläggas.

Förbundet hyste den bestämda uppfattningen, att det borde klargöras,

vilka tjänsteuppgifter regementsfurirerna skulle få sig ålagda, och att kraven

på beställningshavarnas kvalifikationer vid tillträdandet av beställningarna

först därefter borde fastställas. Enligt förbundets uppfattning funnes det vid

armétruppförbanden ett flertal arbetsuppgifter, för vilkas bestridande det

kunde vara av betydelse att äga tillgång till långtjänstunderbefäl, då ju dessa

under en lång följd av år kunde ägna sig åt dessa arbetsuppgifters skötande.

Hit hörde exempelvis befattningarna såsom stallfurir, köksfurir, matsalsfurir,

väbelfurir och andra. Det syntes emellertid förbundet icke direkt erforderligt

att — örn regementsfurirerna avsåges för dylika befattningar och såsom

biträden åt kompani- och motsvarande adjutanter — av beställningshavarna

kräva kvalificerat huvudbetyg i furirsexamen och framstående duglighet i

trupptjänsten.

Förbundet, som i sin skrivelse även gjort vissa andra principiella erinringar

mot de föreslagna befordringsvillkoren, hemställde, att Kungl. Maj:t

måtte vid framläggande av förslag i ämnet beakta de av förbundet anförda

synpunkterna och i avvaktan på ytterligare utredning örn de tjänsteuppgifter,

för vilka beställningshavarna avsåges, tills vidare begränsa antalet beställningar

för regementsfurirer till det antal, som av arméförvaltningen föreslagits.

Av vad lönenämnden och försvarsväsendets underbefälsförbund i ärendet

anfört framgår, att även örn invändningar mot förslaget örn inrättande av de

nya manskapsbeställningarna icke i och för sig framförts, vissa betänkligheter

dock kommit till uttryck rörande regementsfurirsinstitutionens närmare

utformning. För egen del ställer jag mig än så länge tveksam till frågan örn

inrättandet av en helt ny underbefälskategori vid armén. I varje fall finner

jag icke ärendet vara i det utredda skick att på grundval av den föreliggande

framställningen ett beslut i positiv riktning nu bör fattas. Därest inrättandet

av regementsfurirsbeställningar anses vara en angelägenhet av den betydande

vikt, att förnyat förslag i ämnet bör föreläggas statsmakterna, torde avgörande

i frågan enligt mitt förmenande böra träffas i ett större sammanhang,

lämpligen i samband med den allmänna översyn över fredsorganisationens

underbefälsbehov, som lärer komma att bliva nödvändig sedan frågan om en

förlängning av utbildningstiden för de värnpliktiga blivit slutligen avgjord.

Jag finner mig därför, åtminstone för närvarande, förhindrad tillstyrka

bifall till det framlagda förslaget.

Slutligen torde i detta sammanhang böra framhållas, att ett genomförande

av det förslag till omläggning av systemet för de värnpliktigas

ruilföring och redovisning, som genom propositionen nr 39 förelagts

årets riksdag, kan komma att i viss mån inverka på personalbehovet vid

armén. Enligt det framlagda förslaget erfordras nämligen för betjäning av

de föreslagna maskinanläggningarna och för utförande av de arbetsuppgifter

i övrigt, som den nya organisationen beräknas medföra, civil biträdespersonal

till avsevärt antal ävensom nya arvodosbefattningar för officerare och underofficerare.

Genom remiss den 10 februari 1941 har arméförvaltningens civila

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

departement fått sig förelagt att inkomma med yttrande rörande de för ändamålet

gjorda personalbehovsberäkningarna, därvid i samråd med vederbörliga

militära myndigheter borde övervägas det föreslagna redovisningssystemets

inverkan på de nuvarande rullförings- och landstormsområdesorganisationerna.

Den utredning rörande personalbehovet för den föreslagna nya redovisningsorganisationen

som sålunda pågår är av den invecklade och tidsödande

beskaffenhet, att resultatet av densamma icke kan beräknas föreligga i så

god tid, att förslag därom kan avlåtas till riksdagen före fastställandet av

riksstaten för nästa budgetår. Jag anser därför den lämpligaste lösningen

av denna fråga vara, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande att

för nästkommande budgetår besluta örn anställandet av den personal som erfordras

för handhavandet av det nya redovisningssystemet ävensom att låta

kostnaderna för personalen ifråga utgå från vederbörliga anslagsposter under

avlöningsstaten. Den personal som därvid kan komma i fråga utgöres i huvudsak

av pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar samt

av kvinnlig biträdespersonal; några ordinarie befattningshavare komma självfallet

icke i fråga.

De för närvarande utgående avlöningskostnaderna för rullförings- och

landstormsområdesorganisationerna synas kunna i och med genomförandet

av det nya redovisningssystemet successivt nedbringas för att eventuellt

framdeles helt försvinna. Då möjligheterna härutinnan för nästa budgetår

ännu icke kunna överblickas, kommer jag emellertid i det följande att föreslå,

att de ifrågavarande kostnaderna beräknas enligt nuvarande grunder, därvid

jag dock förutsätter, att de inskränkningar som kunna göras i förevarande

hänseende snarast möjligt bringas till genomförande.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de särskilda anslagsposterna

i avlöningsstaten för armén. I överensstämmelse med vad jag inledningsvis

under detta anslag anfört bör avlöningsstaten för anslaget beräknas under

följande anslagsposter, nämligen:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän;

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning;

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar;

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän;

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit;

7. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden;

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap;

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat;

10. Rörligt tillägg.

Samtliga nämnda anslagsposter utom de under 5. och 6. upptagna böra

beräknas förslagsvis.

De särskilda på anslagsberäkningarna inverkande spörsmålen komma i det

följande att behandlas under rubriker som motsvara nämnda anslagsposter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 29

Därvid kommer jämväl personal- och arvodesförteckningarnas indelning i

underavdelningar att följas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under denna anslagspost beräknas medelsbehovet för arméns ordinarie

personal. I överensstämmelse med vad jag inledningsvis anfört vid behandlingen

av frågan örn ändrad uppställning av avlöningsanslagen har denna personal

sammanförts i en särskild personalförteckning, som torde få underställas

riksdagen för godkännande. Förteckningen omfattar dels den ordinarie personal,

som finnes uppförd å de för innevarande budgetår fastställda personalstaterna,

dels ock den personal, som jag i det följande förordar skola tillkomma

under budgetåret 1941/42.

De av myndigheterna föreslagna kaderökningarna upptagas till behandling

i anslutning till de särskilda underrubrikerna i personalförteckningen.

Arméstaben.

I sin förenämnda skrivelse den 3 februari 1941 har chefen för armén hemställt

dels att vid arméstaben måtte inrättas beställningar för 4 majorer eller

kaptener, som för närvarande vore ständigt kommenderade ur truppförbanden

till tjänstgöring vid staben, dels ock att ytterligare 2 för militärattachéer avsedda

beställningar för överstelöjtnanter eller majorer måtte uppföras å staten.

Vidare har chefen för armén i särskild skrivelse den 21 februari 1941 på anförda

skäl hemställt, att vid arméstaben måtte inrättas 2 officersbeställningar,

avsedda för tjänstgöring vid väg- och vattenbyggnadskårens militäravdelning.

Av de sålunda begärda kaderökningarna är jag för närvarande endast beredd

att biträda inrättandet av de föreslagna 4 beställningarna för majorer

eller kaptener.

Arméns inspektionsmyndigheter.

I överensstämmelse med ett av chefen för armén i skrivelsen den 3 februari

1941 framställt förslag förordar jag inrättande av 1 kompaniofficersbeställning

vid kavalleriinspektionen, avsedd att ersätta en nu ur truppförbanden ständigt

kommenderad officer. — Vid artilleriinspektionen tillkommer i enlighet med

vad jag i det följande kommer att närmare utveckla en beställning i lönegraden

Ob 2 för en biträdande inspektör för luftvärnsartilleriet. — Ett av arméförvaltningen

i dess skrivelse den 25 september 1940 framlagt förslag örn inrättande

vid sjukvårdsinspektionen av två särskilda för läkare avsedda befattningar

med arvoden motsvarande lönen i lönegrad Ca 22, av vilka befattningar den

ena avses för ombesörjande av rullföring och krigsplacering av rikets läkare

och den andra för ärenden rörande arméns tandvård, anser jag mig däremot

för närvarande icke kunna biträda.

Generalstabskåren.

I sin skrivelse den 3 februari 1941 har chefen för armén för tillgodoseende

av behovet av stabstjänstpersonal föreslagit en utökning av generalstabskåren

med 2 majors- och 2 kaptensbeställningar. De två majorsbeställningarna äro

avsedda att under fredstid vara officerare till förfogande och avdelningsche
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 155.

fernäs ställföreträdare vid försvarsstabens arméoperationsavdelning och arméstabens

organisationsavdelning. Detta förslag finner jag mig böra biträda.

Arméfördelningarnas chefer jämte arméfördelningsstaber m. m.

I skrivelsen den 3 februari 1941 har chefen för armén i fråga örn arméfördelningsstaberna

till en början hemställt, att beställningar i lönegraden Ob 2

måtte inrättas för ytterligare 2 ställföreträdande arméfördelningschefer utöver

de båda beställningar, som tillkommit i anledning av det i propositionen

nr 275 till 1940 års lagtima riksdag framlagda förslaget till arméorganisationens

utvidgning.

Med hänsyn till angelägenheten av att kunna fylla den utvidgade krigsorganisationens

behov av chefer för högre förband med personal, som redan under

fredstid varit i tillfälle att leda och inspektera krigsförberedelsearbetet inom

förbanden, finner jag mig böra biträda det sålunda framställda förslaget.

Vidare finner jag det motiverat att i överensstämmelse med vad chefen för

armén i nyssnämnda skrivelse föreslagit tillföra en var av de fyra arméfördelningsstabema

beställningar för tredje adjutanter, kaptener eller löjtnanter,

ävensom staben vid Övre Norrlands trupper dels ytterligare 1 beställning såsom

andre adjutant, kapten eller löjtnant, dels ock 1 beställning såsom tredje

adjutant, likaledes kapten eller löjtnant, samtliga beställningar med arvoden

motsvarande lönen i vederbörlig lönegrad.

Ett av arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september 1940 framlagt

förslag örn inrättande av en beställning som infanteribefälhavare i Karlskrona

fästning finner jag mig däremot för närvarande icke beredd att biträda.

Truppförbanden m. m.

Infanteriets truppförband.

I fråga örn infanteriets truppförband hava ett flertal förslag till kaderökningar

framlagts.

Officerare: Isin septemberskrivelse har arméförvaltningen framhållit, att

enligt den plan, som av chefen för armén i skrivelse till Kungl. Maj:t den

15 juli 1939 framlagts för den planenliga kaderökningen under tredje övergångsskedet

för genomförandet av 1936 års härordningsbeslut, infanteriet

under budgetåret 1941/42 borde tillföras följande beställningar, nämligen 1

kaptensbeställning vid ett vart av Svea livgarde, Jämtlands fältjägarregemente,

Södra skånska infanteriregementet, Skaraborgs regementes pansarbataljon,

Södermanlands regementes pansarbataljon, Jönköpings-Kalmar regemente,

Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norrbottens regemente och Västernorrlands

regemente.

Den av chefen för armén i förut omförmälda skrivelse den 3 februari 1941

i olika avseenden begärda utökningen av fredskadrerna innebär i fråga örn

infanteriet en ökning med 1 kapten och 2 löjtnanter för varje infanteriregemente

samt därutöver en utökning av Värmlands regemente med 2 majorer,

8 kaptener, 7 löjtnanter och 2 fänrikar.

Av de sålunda föreslagna kaderökningarna finner jag mig under hänvisning

till tidigare principuttalande till en början beredd tillstyrka dels den i armé
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 31

förvaltningens skrivelse föreslagna planenliga utökningen av officerskadrerna

dels därutöver en utökning med 1 löjtnant vid varje infanteriregemente.

Yad därefter särskilt angår utökningen av Värmlands regemente har jag

tidigare förklarat mig icke kunna på frågans nuvarande stadium helt tillstyrka

den beträffande detta regemente föreslagna kaderökningen, vilken skulle innebära,

att regementet tillfördes personal i sådan omfattning, att det bleve av

samma storlek som ett normalinfanteriregemente. Emellertid anser jag mig

redan nu böra föreslå, att befälskadern såvitt avser officerare tillföres utöver

tidigare förordade löjtnantsbeställning ytterligare 1 major, 5 kaptener och 5

löjtnanter.

I fråga örn antalet ordinarie fänrikar har arméförvaltningen i sin

septemberskrivelse för ernående av en lämplig avvägning mellan antalet ordinarie

och extra ordinarie beställningar föreslagit inrättande vid infanteritruppförbanden

av 35 ordinarie beställningar utöver de, som finnas upptagna i de

för innevarande budgetår fastställda staterna. De föreslagna nya beställningarna,

mot vilkas inrättande jag icke har något att erinra, hava i förenämnda

personalförteckning tillförts de olika förbanden i enlighet med arméförvaltningens

förslag.

Antalet underofficerare torde i enlighet med arméförvaltningens förslag

till en början böra planenligt utökas med 1 för Norrbottens regemente

avsedd fanjunkarbeställning. Vidare torde med anledning av chefens för

armén i förenämnda skrivelse den 3 februari 1941 framlagda förslag ökning av

underofficerskadrerna böra ske dels med 1 sergeant vid varje infanteriregemente

dels ock därutöver för tillgodoseende av det ökade befälsbehovet vid Värmlands

regemente med 4 fanjunkare och 5 sergeanter. I övrigt ifrågasätter jag

icke någon förändring beträffande infanteriets underofficersbeställningar.

Detta innebär bland annat, att jag icke anser mig böra tillstyrka bifall till ett

av arméförvaltningen väckt förslag örn utbyte av en för truppförbandens tygavdelningar

avsedd fanjunkarbeställning vid varje regemente mot tygförrådsförvaltarbeställningar

i lönegraden UO 3.

Även vad angår manskapsbeställningarna ha för nästa budgetår

föreslagits avsevärda utökningar. I detta avseende får jag anföra följande.

I sin förenämnda skrivelse den 11 maj 1940 rörande utvidgning av arméns

krigsorganisation anmälde överbefälhavaren, att en ökning av den fast anställda

manskapskadern syntes erforderlig för att möjliggöra genomförandet

av den föreslagna krigsorganisationen. Ett slutgiltigt förslag i fråga örn antalet

manskapsbeställningar kunde emellertid — utom i vad avsåge luftvärnsartilleriet

-—- icke framläggas, främst beroende på att utredning om utbildningstidens

längd för de värnpliktiga icke slutförts.

Vid framläggandet av den på nyssnämnda skrivelse grundade propositionen

nr 275 till 1940 års lagtima riksdag framhöll jag, att frågan om utökningen

av manskapskadrerna, då några utarbetade förslag icke förelåge, borde

— utom i vad avsåge luftvärnsartilleriet — lämnas å sido samt att, då framdeles

slutgiltiga förslag därutinnan förelåge från vederbörliga militära myndigheter,

frågan borde upptagas till särskild prövning i och för framläggande

av proposition till riksdagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 5 augusti 1940 under framhållande

att utredningen örn utbildningstidens längd för de värnpliktiga ännu icke

slutförts hemställt örn vissa förberedande åtgärder för möjliggörande av den

utökning av manskapsstaterna, som otvivelaktigt komme att bliva erforderlig,

har Kungl. Maj:t i brev den 6 september 1940 föreskrivit, att beträffande

manskapsrekryteringen vid arméns truppförband utom luftvärnsartilleriet för

anställningsåret 1940—1941 skulle gälla, bland annat, att vid varje truppförband

finge över stat anställas volontärer till ett antal av högst en fjärdedel

av det å vederbörlig stat upptagna antalet beställningar -— utom musikmanskapsbeställningar

— i lönegraden Ma 1.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

arméförvaltningen framhållit, att behovet under budgetåret 1941/42 av ytterligare

manskapsbeställningar i varje fall icke komme att understiga det antal,

som på grund av nyssnämnda brev redan med ingången av innevarande anställningsår

kunde komma att finnas anställda över stat vid truppförbanden.

Ämbetsverket fann sig därför böra föreslå uppförande å ordinarie stat vid de

olika förbanden av motsvarande antal, eller 866 beställningar i lönegrad Ma 1.

Sedermera har chefen för armén i sin skrivelse den 3 februari 1941

med utgångspunkt från den förlängning av tjänstgöringstiden för de

värnpliktiga, varmed räknats vid framläggandet av årets statsverksproposition,

upptagit frågan örn manskapskaderns storlek till förnyad behandling.

Arméchefen har därvid anfört, att det nu vore möjligt att

beräkna den ökning av fast anställt underbefäl, som bleve en följd av en ettårig

utbildningstid. Samtidigt har arméchefen framhållit att, för den händelse

första tjänstgöringen framdeles komme att bestämmas till längre tid

än ett år, beräkningarna måste underkastas därav betingad revision. Arméchefen

har vidare framhållit, att i och med införandet av en ettårig värnpliktstid

behov förelåge att utbilda hela värnpliktskontingenten på en gång

och att jämsides därmed bedriva skolutbildningen med det fast anställda

manskapet. Ökningen i behovet av furirer och korpraler har för ett normalregemente

ur infanteriet uppskattats till omkring 30 procent. Ökningen av

antalet vicekorpraler och meniga åter, som med hänsyn till möjligheten att

minska volontärkadern genom att komplettera rekryteringen med värnpliktiga

som genomgått ettårig utbildning syntes kunna göras något mindre, har

uppskattats till omkring 25 procent. Vid övriga truppslag beräknades förhållandet

bliva i stort sett enahanda. Vid kavalleriet beräknades dock antalet

volontärer vid en ettårig värnpliktstid kunna avsevärt minskas.

Det förslag till ökning av manskapspersonalen som arméchefen i anslutning

härtill framlagt innebär i fråga örn infanteriet en utökning, däri inräknat

det antal av meniga, som begärts av arméförvaltningen i dess skrivelse den

25 september 1941, med 350 furirer, 211 korpraler och 418 meniga.

Då det förslag till kaderökningar i fråga örn det fast anställda manskapet,

som nu av chefen för armén framlagts, uppgjorts med utgångspunkt från stadgandena

i den förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden

för vissa värnpliktiga m. m., som idag utfärdas, är jag beredd att — utan att

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

därigenom vilja definitivt binda mig i fråga om manskapskaderns storlek i en

blivande ny fredsorganisation — i huvudsak biträda det av chefen för armén

framlagda förslaget. I fråga om infanteriet föreslår jag sålunda en utökning

med tillhopa 337 furirer, 203 korpraler och 418 meniga, samtliga nytillkommande

under budgetåret 1941/42. Minskningen i antalet furirs- och korpralsbeställningar

i förhållande till arméchefens förslag faller helt på Värmlands

regemente. Den närmare fördelningen av manskapsbeställningarna å de olika

truppförbanden framgår av personalförteckningen.

Kavalleriets truppförband.

Officerare. I överensstämmelse med av chefen för armén i skrivelsen den

3 februari 1941 framställt förslag torde för vart och ett av kavalleriregementena

böra nyinrättas 1 löjtnantsbeställning. Antalet ordinarie fänriksbeställningar

torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra bestämmas till

tre vid varje förband, innebärande en minskning i förhållande till innevarande

budgetår med två beställningar vid Livregementets husarer och med

en vid Norrlands dragonregemente.

Manskap. Det av chefen för armén i förenämnda skrivelse framlagda

förslaget innebär i fråga örn ändringar i manskapsstaterna för kavalleriets

del dels en utökning med 34 furirer och 74 korpraler dels ock en minskning

med tillhopa 120 beställningar för vicekorpraler och meniga. En dylik minskning

har ansetts möjlig att genomföra sedan genom införandet av en ettårig

tjänstgöringstid för de värnpliktiga dessa kunna tagas i anspråk för den året

örn pågående vården och Tidningen av hästbeståndet. De sålunda föreslagna

förändringarna i kavalleriets manskapskader förordar jag till genomförande

under nästa budgetår. I fråga örn fördelningen av beställningarna får jag

hänvisa till personalförteckningen.

Artilleriets truppförband utom luftvärnsartilleriet.

Såsom inledningsvis framhållits har chefen för armén i sin skrivelse den

3 februari 1941 föreslagit en väsentlig utökning under de närmaste budgetåren

av artilleriets personalkadrer. Chefen för armén har i anslutning

därtill framhållit, att verkställd eller beslutad utökning av artillerimaterielen

betingade en i vissa hänseenden ändrad mobiliseringsorganisation.

Med hänsyn till det antal fördelningsartilleridivisioner, som i fortsättningen

bomme att ingå i krigsorganisationen, vore det nödvändigt att

öka fördelningsartilleriregementenas fredsorganisation genom att tillföra dem

ett antal nya beställningar. Jämväl i fråga örn kårartilleriet avsåges antalet

mobiliserade divisioner att ökas. Detta syntes för framtiden nödvändiggöra

en klyvning av kårartilleriet i tvenne fredsförbund, det nuvarande Smålands

arméartilleriregemente och ett nytt förband av ungefärligen samma storlek

som Norrbottens artillerikår. En eventuell ytterligare ansvällning av kårartilleriets

krigsorganisation komme emellertid att medföra kravet på att båda

kårartilleriförbanden i fred bleve av regementens storlek. Intill dess omfattningen

av den blivande krigsorganisationen kunde säkrare bedömas, syntes

Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 155.

495 41 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

det därför armécliefen icke vara rationellt att nedlägga omfattande arbete på

kostnadsberäkningar för kasernbyggnader m. m. vare sig för en artillerikår eller

ett regemente, utan borde dessa frågor upptagas till behandling i ett annat sammanhang.

Med hänsyn till nödvändigheten att snarast vidtaga åtgärder för

att säkerställa kaderökningen vid artilleriet hade emellertid arméchefen redan

nu beräknat ökningen i vad avsåge kårartilleriet till behovet för en artillerikår.

Beträffande den närmare innebörden av arméchefens framställning får jag

hänvisa till de handlingar, som komma att tillställas riksdagens vederbörande

utskott.

I fråga om officerare och underofficerare har arméchefen ansett, att

följande antal beställningar borde tillkomma under nästkommande och därpå

följande budgetår, nämligen för ett vart av Svea, Göta, Wendes och Norrlands

artilleriregementen 1 major, 4 kaptener, 6 löjtnanter, 2 fänrikar, 3 styckjunkare

och 5 sergeanter, för Norrbottens artillerikår 1 major, 1 kapten, 1

fänrik, 2 styckjunkare och 2 sergeanter, för utökning av kårartilleriet, att tillsvidare

tillföras Smålands arméartilleriregemente, 1 överste, 1 överstelöjtnant,

3 majorer, 12 kaptener, 16 löjtnanter, 5 fänrikar, 1 regementskassör, 11 styckjunkare

och 14 sergeanter samt för Bodens artilleriregemente 1 löjtnant.

Av dessa beställningar hava följande föreslagits skola tillkomma under budgetåret

1941/42 nämligen vid Svea artilleriregemente 1 major, vid ett vart av

Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 kapten, 2 löjtnanter, 1

styckjunkare och 1 sergeant, vid Norrbottens artillerikår 1 kapten, 1 fänrik,

1 styckjunkare och 1 sergeant, för kårartilleriet (Smålands arméartilleriregemente)

1 överste, 1 överstelöjtnant, 1 major, 2 kaptener, 2 löjtnanter, 1

regementskassör, 3 styckjunkare och 2 sergeanter samt vid Bodens artilleriregemente

1 löjtnant.

I förevarande sammanhang torde icke slutlig ståndpunkt behöva fattas till

förslaget annat än i fråga örn de för nästa budgetår begärda ökningarna. Detta

hindrar emellertid icke, att jag redan nu anser mig böra i vissa hänseenden

ingå på ett bedömande av kaderökningsförslaget i dess helhet, sålunda jämväl

i den del det avses att genomföras först under senare budgetår.

Jag vill sålunda beträffande de fyra fältartilleriregementena framhålla, att

jag ur de principiella synpunkter, varåt jag inledningsvis under förevarande

anslag givit uttryck, håller före att den för dem begärda ökningen synes kunna

inskränkas till för vart och ett av regementena 3 kaptener, 5 löjtnanter, 3 styckjunkare

och 4 sergeanter. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra föreslå

upptagande för nästa budgetår av den för Svea artilleriregemente avsedda

majorsbeställningen. I övrigt finner jag mig kunna tillstyrka den för budgetåret

för de nämnda regementena begärda ökningen.

Likaledes finner jag mig böra tillstyrka för nästa budgetår begärda, för

Norrbottens artillerikår och Bodens artilleriregemente avsedda kaderökningar;

dock att den för förstnämnda kår avsedda fänriksbeställningen torde

böra vara extra ordinarie.

Vad slutligen angår den såsom förberedelse till uppsättandet av ett nytt

kårartilleriförband begärda ökningen vill jag till en början framhålla, att jag

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

35

för närvarande icke är beredd att förorda den av arméchefen ifrågasatta uppdelningen

av kårartilleriet på två fredsförband. Ett principbeslut härutinnan

tarvar ytterligare utredning och synes i varje fall böra anstå till den

allmänna översyn av arméorganisationen, som inom en nära framtid skall ske.

Kårartilleriets ansvällning har emellertid nödvändiggjort tillförande till Smålands

arméartilleriregemente av en betydligt ökad värnpliktskontingent. Jag

finner mig därför så till vida beredd att biträda förslaget örn ökning av

kårartilleriets personal, att jag för utbildningsarbetets bedrivande vid sistnämnda

regemente tillstyrker en ökning under nästkommande budgetår med

1 major, 2 kaptener, 1 löjtnant, 2 styckjunkare och 2 sergeanter.

I överensstämmelse med det anförda finner jag mig sålunda böra i anledning

av arméchefens föreliggande förslag förorda nyinrättande av beställningar

under budgetåret 1941/42 för 1 kapten, 2 löjtnanter, 1 styckjunkare

och 1 sergeant vid vartdera av Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen,

för 1 kapten, 1 styckjunkare och 1 sergeant vid Norrbottens

artillerikår, för 1 major, 2 kaptener, 1 löjtnant, 2 styckjunkare och 2

sergeanter vid Smålands arméartilleriregemente samt för 1 löjtnant vid

Bodens artilleriregemente.

Härutöver torde under nästkommande budgetår böra enligt förenämnda

plan för kaderökningama under tredje övergångsskedet av 1936 års försvarsbeslut

tillkomma 1 styckjunkarbeställning vid Bodens artilleriregemente samt

1 sergeantbeställning vid vart och ett av Svea, Göta, Wendes och Norrlands

artilleriregementen.

I fråga örn antalet ordinarie fänriksbeställningar har arméförvaltningen ur

avvägningssynpunkt föreslagit vissa omflyttningar förbanden emellan och i

samband härmed förordat en ökning av antalet dylika beställningar med 1.

Fänriksbeställningarna hava i personalförteckningen upptagits i enlighet

med arméförvaltningens förslag.

I övrigt ifrågasätter jag beträffande officerare och underofficerare vid nu

ifrågavarande artilleriförband för nästa budgetår icke någon ändring. Jag

anser mig sålunda för närvarande icke kunna tillstyrka ett av arméförvaltningen

i septemberskrivelsen framlagt förslag örn uppförande av ytterligare

1 majorsbeställning vid Gotlands artillerikår.

Manskap. Det förslag till utökning av artilleriets — utom luftvärnsartilleriets

— manskapskadrer, som chefen för armén i skrivelsen den 3

februari 1941 framlagt, innebär en utökning under budgetåret 1941/42 med

tillhopa 164 furirer, 161 konstaplar och 241 meniga, därav 33 meniga avsetts

såsom förberedelse för det ifrågasatta nya kårartilleriförbandet. För egen

del finner jag en utökning i den föreslagna omfattningen väl hög, varför jag

anser mig böra förorda en minskning i förhållande till förslaget med tillhopa

40 furirer och 40 konstaplar, lika fördelade på de olika förbanden. Av vad

jag i det föregående anfört framgår, att jag heller icke är beredd tillstyrka de

för det nya kårartilleriförbandet avsedda manskapsbeställningarna. I fråga

örn fördelningen av manskapsbeställningarna får jag hänvisa till personalförteckningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majus proposition nr 155.

Luftvärnsartilleriet.

Den kaderökning, varom förslag framlades i propositionen nr 275 till 1940

års lagtima riksdag, grundade sig på ett av överbefälhavaren i förenämnda

skrivelse den 11 maj 1940 framlagt förslag. Förslaget syftade främst till att

möjliggöra en utbyggnad och förstärkning av arméns krigsorganisation, sådan

den efter hand blivit genomförd på grundval av 1936 års försvarsbeslut. Däremot

avsågs ej att annat än beträffande kadrernas storlek genomföra någon

förändring i fråga örn fredsorganisationen. Ett undantag utgjorde emellertid

luftvärnsartilleriet, beträffande vilket vapenslag förslaget avsåg jämväl viss

ändring i gällande fredsorganisation. Vid propositionens framläggande framhöll

jag, att jag icke fann det möjligt att för det dåvarande fatta någon slutlig

ståndpunkt till det av överbefälhavaren framlagda förslaget, som i denna del

avsågs skola genomföras under en tvåårsperiod. Jag upptog därför till behandling

endast de organisationsförslag, som avsågos komma till genomförande

redan under budgetåret 1940/41, och fann mig därvid böra förorda organiserandet

av en till Sundsvall förlagd beredskapsdivision samt tillförande till

luftvärnsartilleriet av, förutom för nämnda division avsedd personal, jämväl

viss stabspersonal ävensom därutöver vissa kaderförstärkningar såsom förberedelse

till en fortsatt utvidgning av vapnet.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov

för nästkommande budgetår har arméförvaltningen i fråga örn luftvärnsartilleriet

framlagt förslag till kaderökningar för möjliggörande av en utbyggnad

i full överensstämmelse med överbefälhavarens organisationsförslag

av den 11 maj 1940.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för dess innebörd

icke torde böra ske till statsrådsprotokollet. En sammanfattning av överbefälhavarens

förslag har lämnats i förenämnda proposition nr 275. Närmare informationer

rörande förslagets innebörd torde böra inhämtas genom de

handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Den av 1940 års lagtima riksdag beslutade förändringen i fredsorganisationen

innebar allenast, att luftvärnsartilleriet utökades med vissa för norra

militärområdet avsedda beredskapsförband, sammanförda i en till Sundsvall

förlagd beredskapsdivision. Den av överbefälhavaren i särskild bilaga

till förenämnda skrivelse den 11 maj 1940 framlagda planen för utvidgningar

av luftvärnsartilleriets fredsorganisation omfattade därjämte tillkomsten av

ett nytt till Stockholm förlagt luftvärnsregemente ävensom inrättande av

särskilda beredskapsförband inom fastlandets övriga militärområden. Även

dessa sistnämnda förband föreslogos sammanförda i beredskapsdivisioner,

av vilka en skulle förläggas till Malmö, en till Göteborg, en till Stockholm

och en till Boden. Divisionerna i Göteborg och Boden skulle utgöra detachement

av Karlsborgs luftvärnsregemente, divisionen i Malmö liksom den i

Sundsvall detachement av Östgöta luftvärnsregemente, medan divisionen i

Stockholm skulle ingå såsom en del av Stockholms luftvärnsregemente. Med

hänsyn till den vidgade fredsorganisationen föreslogs, att vapnet skulle under
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 37

ställas en särskild chef, luftvärnschef, som skulle hava en särskild luftvärnsstab

till sitt förfogande.

För fyllandet av behovet av befäls- och stabspersonal — utom intendenturpersonal,

civilmilitär personal, arvodespersonal m. fl. •—- för det nyorganiserade

luftvärnsartilleriet angåvos följande beställningar på luftvärnsartilleriets stat

erforderliga, nämligen 4 överstar, därav 1 i lönegraden Ob 2 såsom luftvärnschef,

3 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major, 16 majorer, 63 kaptener,

60 löjtnanter, 22 fänrikar, 3 regementskassörer, 82 styckjunkare, 117

sergeanter, 347 furirer, 335 konstaplar och 845 meniga. En jämförelse med de

för innevarande budgetår för luftvärnsartilleriet och dess olika förband fastställda

staterna — i vilka de i propositionen nr 275 förordade kaderökningarna

medtagits — giver vid handen, att vid bifall till det av överbefälhavaren framlagda

förslaget i dess helhet av förenämnda beställningar följande återstå

att uppföra, nämligen 2 överstar, därav 1 i lönegraden Ob 2, 4 majorer, 22

kaptener, 22 löjtnanter, 5 fänrikar, 1 regementskassör, 48 styckjunkare, 66

sergeanter, 198 furirer, 206 konstaplar och 356 meniga.

I särskild skrivelse den 30 oktober 1940 har överbefälhavaren ifråga örn

luftvärnsartilleriets omorganisation ytterligare framhållit bland annat följande.

Sedan förslaget till den förordade fredsorganisationen utarbetades, hade en

ökning av vapnets krigsorganisation blivit nödvändig, icke minst med hänsyn

till den luftvärnsmateriel som tillkommit eller komme att tillföras vapnet.

Krigsorganisationens omfattning samt kravet på beredskap även under fredliga

förhållanden talade därför för att de föreslagna nya förbanden snarast

uppsattes. — I avseende å de nya förbandens förläggningsfrågor syntes det

nya luftvärnsregementet med luftvärnsdivision kunna provisoriskt anordnas

i förutvarande Göta livgardes kaserner. För beredskapsdivisionen i Göteborg

syntes tillsvidare kunna utnyttjas till Göta artilleriregemente ansluten

barackförläggning. Utrymmen för divisionen i Boden syntes kunna

beredas vid Bodens artilleriregemente. •— De erfarenheter, som vunnits under

den gångna beredskapstiden pekade otvetydigt på behovet av en särskild

målsman för luftvärnsartilleriet i vad gällde organisation och utbildning m. m.

Frågan örn inrättande av en särskild befattning för luftvärnsartilleriets ledning

borde med hänsyn därtill ånyo övervägas. Befattningen kunde dock tillsvidare

upptagas på artilleriinspektionens stat och underställas inspektören för

artilleriet. I samband därmed borde artilleriinspektionens stat förstärkas med

stabspersonal i överensstämmelse med det tidigare uppgjorda förslaget, liksom

även militärområdesstaberna borde tillföras stabspersonal i den ursprungligen

föreslagna omfattningen.

Det förslag till utökning av arméorganisationen, som genom propositionen

nr 275 förelädes 1940 års lagtima riksdag, innefattade, som förut nämnts, icke

ett slutligt ståndpunktstagande till frågan örn luftvärnsartilleriets omorganisation,

utan avsåg endast sådana åtgärder, som enligt överbefälhavarens förslag

avsågos komma till utförande under budgetåret 1940/41.

Efter förnyade överväganden i frågan finner jag mig numera böra förorda,

att luftvärnsartilleriets fredsorganisation under nästkommande budgetår

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majus proposition nr 155.

genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med det av överbefälhavaren med

skrivelsen den 11 maj 1940 avgivna förslaget. Under nästkommande budgetår

torde således böra nyuppsättas dels ett luftvärnsregemente i Stockholm, dels

ock beredskapsdivisioner i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden.

I vissa hänseenden synes mig emellertid en modifikation av förslaget vara

att förorda. Hedan vid framläggandet av förenämnda proposition framhöll

jag, att det icke syntes välbetänkt att för ledningen av luftvärnsartilleriet

inrätta en särskild inspektörsbeställning och en särskild luft värnsstab. De

skäl som lågo till grund för detta uttalande synas mig alltjämt bärande. Jag

finner sålunda alltjämt lämpligast, att luftvärnsartilleriets hithörande ärenden

handläggas inom artilleriinspektionen. Med hänsyn till vapnets utökade omfattning

anser jag mig dock böra föreslå, att inom artilleriinspektionen tillskapas

en särskild befattning i lönegraden Ob 2 med uppgift att biträda artilleriinspektören

i vad avser luftvärnsartilleriet. Inom inspektionen för luftvärnsärendenas

handläggning i övrigt erforderlig personal torde böra kommenderas

ur luftvärnsartilleriet. Yad beträffar förslaget att för handläggning inom

militärområdesstaberna av ärenden rörande det territoriella luftvärnet avse

ytterligare personal utöver vad som i propositionen nr 275 beräknades anser

jag mig icke heller nu kunna tillstyrka detsamma. Då även i övrigt vissa

jämkningar synas kunna vidtagas i fråga örn det för luftvärnsartilleriet beräknade

personalbehovet, har jag funnit mig nu böra förorda, att följande

ytterligare beställningar uppföras vid luftvärnsartilleriet, samtliga under

1941/42, nämligen 1 regementschef i lönegraden Ob 1, 22 kaptener, 22 löjtnanter,

1 regementskassör, 45 styckjunkare och 62 sergeanter, ävensom vid Karlsborgs

luftvärnsregemente 68 furirer, 75 konstaplar och 122 meniga, vid Östgöta

luftvärnsregemente 47 furirer, 52 konstaplar och 38 meniga samt vid Stockholms

luftvärnsregemente 83 furirer, 79 konstaplar och 196 meniga. Härjämte

torde i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag för det nytillkommande

regementet böra beräknas 1 maskinist, lönegrad Ca 12, 1 förrådsvaktmästare,

Ca 7, och 1 eldare av 1. klassen, Ca 7. Till frågan örn nyuppförande

av viss för organisationens utökande erforderlig intendenturpersonal, ickeordinarie

personal och arvodespersonal återkommer jag i annat sammanhang.

Yad angår de nya förbandens förläggningsfrågor torde jag här få erinra,

att kostnaderna för de barackbyggnader m. m., som bleve erforderliga för

ordnande av den nytillkommande beredskapsdivisionen i Sundsvall, i propositionen

nr 275 förutsattes skola få tillsvidare utgå från vederbörligt förskottsanslag.

Vidare har 1940 års urtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 60/1940 U, punkten 4, till inköp av fastighet för förläggning av

beredskapsdivisionen i Malmö anvisat ett anslag av 130,000 kronor. Frågan örn

övriga kostnader för förläggningarnas ordnande torde jag få återkomma till i

annat sammanhang. Förläggningarna för förbanden i Stockholm, Göteborg och

Boden torde emellertid kunna i stort sett anordnas på sätt överbefälhavaren

i sin skrivelse den 30 oktober 1940 angivit och torde sålunda icke komma

att draga några större kostnader. Däremot torde det bliva nödvändigt att

för de nytillkommande förbanden göra vissa nyanskaffningar av bland annat

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kasern- och förplägnadsutredningar. I avvaktan å vidare utredning har jag

vid framläggandet av årets statsverksproposition förordat, att för ändamålet

å riksstaten för nästa budgetår uppföres ett särskilt, tillsvidare till 500,000

kronor beräknat belopp. Jag anhåller att senare få återkomma till denna

anslagsfråga.

Ingenjörtrupperna (ingenjörkårerna).

I fråga örn ingenjörtruppernas officerare har chefen för armén i sin

skrivelse den 3 februari 1941 för tillgodoseende av behovet av stabspersonal

samt för att möta vissa krigsorganisatoriska krav föreslagit en kaderökning

med 1 överstelöjtnant, 5 kaptener, 5 löjtnanter och 1 fänrik. För tillgodoseende

av nämnda behov och för att möjliggöra en såsom erforderlig ansedd

förstärkning av fredskadern för utbildningsarbetets bedrivande finner jag mig

böra biträda en ökning för nästa budgetår med 4 kaptener och 5 löjtnanter.

Den begärda fänriksbeställningen torde böra vara extra ordinarie. Likaså

anser jag en ökning av antalet underofficerare med begärda 2 fanjunkare

och 3 sergeanter motiverad. I fråga örn manskapet finner jag mig också

böra biträda arméchefens förslag till kaderökning, som innebär en ökning med

62 furirer, 50 korpraler samt 44 vicekorpraler och meniga.

Antalet ordinarie fänriksbeställningar torde i överensstämmelse med arméförvaltningens

i dess septemberskrivelse framställt förslag böra bestämmas

till 12, innebärande en minskning i förhållande till innevarande budgetår

med 2.

I sistnämnda skrivelse har arméförvaltningen i fråga örn den civilmilitära

personalen framhållit, att ingenjörkårerna, signalregementet och intendenturkompanierna

vore de enda truppförband, som saknade beställningar för

förrådsvaktmästare för intendenturmaterielen. Då enligt arméförvaltningens

förmenande behovet av särskild förrådsvaktmästare för intendenturmateriel

med samma styrka gjorde sig gällande vid dessa som vid flertalet andra

truppförband, har ämbetsverket hemställt, att vid en var av Svea, Göta och

Bodens ingenjörkårer för nästkommande budgetår uppföres 1 beställning

för förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7.

Detta arméförvaltningens förslag liksom ett av chefen för armén i februariskrivelsen

framställt förslag örn inrättande av 2 för mobiliseringscentralerna

i Östersund och Karlstad avsedda ingenj örförrådsförvaltarbeställningar i lönegraden

Ca 18 finner jag mig böra biträda.

Signalregementet.

Beträffande signalregementets personal har för nästkommande budgetår

framlagts förslag örn kaderförstärkning i flera olika hänseenden.

Till en början har chefen för armén i £in skrivelse den 3 februari 1941

föreslagit en utökning av personalkadern med 1 överstelöjtnant eller major.,

3 kaptener, 2 löjtnanter, 2 fanjunkare och 2 sergeanter, erforderliga dels för

utbildningsarbetets planenliga bedrivande dels för möjliggörande av en delvis

ändrad etappdepåorganisation. Vidare har i samma skrivelse antalet manskaps
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

beställningar föreslagits utökat med 34 furirer, 23 korpraler samt 25 vicekorpraler

och meniga.

Ifrågavarande förslag finner jag mig såtillvida böra biträda, att jag förordar

inrättande av nya beställningar för 1 överstelöjtnant, 3 kaptener, 2 löjtnanter,

1 fanjunkare och 2 sergeanter ävensom samtliga, i förslaget angivna manskapsbeställningar.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har vidare arméförvaltningen framlagt

förslag örn vissa ändrade grunder för personalrekryteringen vid signalregementet

och i anslutning därtill anfört följande:

Enligt anmärkning 1 under staten för regementet skall, därest beställning

såsom kapten eller löjtnant besattes med annan officer än sådan, som i samband

med regementets uppsättning dit överflyttats från den gemensamma

staten för officerare och underofficerare med vederlikar med flera vid fortifikationen,

vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig

beställning.

Enligt inom arméstaben väckt förslag borde vid signalregementet i fortsättningen

tillämpas samma rekryteringssystem som i allmänhet vid övriga

truppförband, varför samtliga kompaniofficerare borde erhålla fullmakt vid

regementet och anmärkning 1 under staten utgå. Därvid borde å regementets

stat tillkomma två beställningar för ordinarie fänrikar varjämte för regementet

borde avses en extra ordinarie fänriksbeställning.

Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit synes intet vara att erinra.

Icke heller har jag något att erinra mot ett av arméförvaltningen väckt

förslag att, i likhet med vad som föreslagits i fråga örn ingenjörkårerna och

intendenturkompanierna, inrätta 1 ny beställning för förrådsvaktmästare,

avsedd för vården av intendenturmateriel.

I förevarande sammanhang får jag anmäla frågan örn viss utökning av

signalregementets kader för tillgodoseende av personalbehovet för försvårsväsendets

radioanstalt.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 147) har jag vid

beräknandet av medelsbehovet för försvarsväsendets radioanstalt biträtt ett

av överbefälhavaren i skrivelse den 7 september 1940 framlagt förslag örn

utbyggnad under budgetåret 1941/42 av anstalten. Därvid lämnades en kortfattad

redogörelse för det personalbehov, som efter genomförd omorganisation

angivits såsom erforderligt för anstalten. Jag förklarade mig icke hava någon

erinran att framställa mot det sålunda framlagda förslaget. I anslutning därtill

framhöll jag, att för tillgodoseende av detta personalbehov föreslagits vissa

kaderökningar vid armén och marinen, men att frågan örn den ökning av

arméns och marinens personalstater, som bleve ofrånkomlig för tillgodoseendet

av anstaltens personalbehov genom kommendering till anstalten, borde upptagas

till behandling senare i samband med övriga kaderökningsförslag.

I sin förenämnda skrivelse ha/ överbefälhavaren angivit den erforderliga

statökningen för budgetåret 1941/42 till, såvitt angår armén, 2 kaptener eller

löjtnanter, 2 fanjunkare eller sergeanter, 13 furirer, 13 korpraler och 11 meniga

ävensom 1 radiohantverkare. Samtliga beställningar borde uppföras å staten

för signalregementet. Den sålunda begärda kaderökningen anser jag mig,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

41

utom såvitt avser radiohantverkaren, böra biträda. Antalet officersbeställningar

torde därvid böra bestämmas till 1 kapten och 1 löjtnant samt antalet

underofficersbeställningar till 1 fanjunkare och 1 sergeant.

Emellertid vill jag erinra örn att överbefälhavaren i skrivelse den 23 januari

1941 framlagt förslag till en ytterligare omorganisation av radioanstalten.

Detta förslag har hitintills icke varit föremål för prövning. Ett bifall till

förslaget lärer komma att nödvändiggöra en ytterligare utökning framdeles

av arméns och marinens personalstater. För nästa budgetår torde dock någon

ökning av signalregementets personal utöver vad som nu föreslagits icke

bliva av nöden, även örn det nämnda organisationsförslaget bringas till genomförande.

Den sammanlagda av mig i det föregående förordade utökningen av signalregementets

personal utgör 1 major, 4 kaptener, 3 löjtnanter, 2 ordinarie

fänrikar, 2 fanjunkare, 3 sergeanter, 47 furirer, 36 korpraler samt 36 vicekorpraler

och meniga ävensom 1 förrådsvaktmästare.

Trängen (trängkårerna).

Officerare och underofficerare. I fråga örn trängen har arméförvaltningen

i sin septemberskrivelse framhållit, att enligt den i det föregående

omförmälda planen för arméns utökning under det tredje övergångsskedet

trängen under budgetåret 1941/42 borde tillföras beställningar för 1 kapten

och 1 löjtnant.

Vidare har arméförvaltningen föreslagit inrättandet av 2 nya majorsbeställningar.

Till stöd för detta förslag har anförts bland annat följande:

Sedan utökningen av trängtruppernas befälsstater enligt av 1940 års lagtima

riksdag fattat beslut blivit genomförd, komme antalet regementsofficerare

vid trängen —- förutom inspektören — att utgöras av 4 kårchefer (Oa 6), 2

överstelöjtnanter (Oa 5) samt 7 majorer (Oa 4). Av de nio regementsofficerarna

vore en överstelöjtnant eller major avsedd som stabschef vid tränginspektionen

och en major som byråchef vid sjukvårdsstyrelsens materielbyrå.

Fredsplaceringen vid kårerna komme därigenom att bliva vid varje

kår en kårchef samt därutöver vid tre trängkårer två och vid en trängkår en

regementsofficer.

Vid den trängkår, där förutom kårchefen endast en regementsofficer kunde

disponeras, måste denne placeras såsom mobiliseringsofficer. Någon regementsofficer

som kårchefens biträde vid utbildningsarbetet kunde alltså icke

påräknas. Härigenom komme utbildningsarbetet vid denna trängkår att bliva

förenat med stora olägenheter. — Den trängofficersskola, som i enlighet med

1936 års försvarsbeslut skall organiseras vid trängen, började försöksvis

hösten 1939, men måste på grund av rådande förhållanden avbrytas redan i

december samma år. Nämnda skola, vilken så snart förhållandena det medgåve

åter borde taga sin början, vore avsedd att pågå under tiden 1 oktober—

1 april och 20 juli—20 augusti. Härav framginge, att den regementsofficer,

som placerats såsom chef för skolan, bleve urståndsatt att under större delen

av året omhänderhava utbildningsarbetet vid sin kår. För att icke rubba organisationen

vid kårerna och därmed menligt inverka på utbildningsarbetet

syntes det därför erforderligt att kunna förfoga över en särskild regementsofficer,

avsedd som chef för trängofficersskolan.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majus proposition nr 155.

Även krigsorganisatoriska skäl talade för en utökning av antalet regementsofficerare

vid trängen.

Arméförvaltningen Ilar vidare föreslagit en ökning av antalet ordinarie

fänriksbeställningar med 3.

I skrivelsen den 3 februari 1941 har chefen för armén på anförda skäl hemställt

örn inrättande av nya beställningar för ytterligare 4 kaptener, 5 löjtnanter,

1 fänrik, 4 fanjunkare och 6 sergeanter, vilka angivits erforderliga såväl

ur utbildningssynpunkt som för tillgodoseende av vissa krigsorganisatoriska

krav.

För egen del finner jag vad som i olika hänseenden anförts till stöd för

de begärda kaderökningarna motivera uppförande av de 2 föreslagna majorsbeställningarna

ävensom därutöver beställningar för tillhopa 4 kaptener, 5 löjtnanter,

3 ordinarie fänrikar, 3 fanjunkare och 6 sergeanter.

Yad slutligen angår manskapet torde i överensstämmelse med arméchefens

förslag, däri inräknat vissa planenligt tillkommande furirsbeställningar,

inrättas nya beställningar för 32 furirer, 20 korpraler samt 40 vicekorpraler

och meniga. Den närmare fördelningen av manskapsbeställningarna

framgår av personalförteckningen.

Fälttygkåren. Fortifikationskåren.

Här må till en början framhållas, att arméförvaltningen i sin skrivelse

den 25 september 1940 angående lantförsvarets medelsbehov för nästa

budgetår erinrat örn att vissa spörsmål rörande organisationen av ämbetsverkets

tyg- och intendenturdepartement samt fortifikationsstyrelse m. m.

vore föremål för utredningar, vilkas resultat syntes komma att påverka

medelsbehovet under bland annat arméns avlöningsanslag. Arméförvaltningen

upptog därför i sin nyssnämnda skrivelse beträffande fälttygkåren,

fortifikationskåren och intendenturkåren endast sådana frågor till behandling,

som icke ägde samband med berörda utredningar.

I skrivelse den 18 februari 1941 har arméförvaltningen framlagt resultatet

av ifrågavarande utredningar och i anslutning därtill hemställt örn uppförande

i arméns personalförteckningar av ett flertal nya beställningar.

Framställningen innefattar dels ett förslag om inrättande av en särskild

arméingenjörkår, vilken i sig skulle upptaga de nu å fälttygkårens stat uppförda

tygingenjörsbeställningarna, dels vissa omorganisationsförslag i fråga

örn arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement, dels ock vissa kaderökningsförslag

för fälttygkåren, fortifikationskåren och intendenturkåren som

antingen sammanhänga med den ifrågasatta ändrade organisationen av departementen

eller därutöver befunnits erforderliga. I de delar, som beröra

inrättandet av en arméingenjörkår och en omorganisation av förenämnda

departement har jag upptagit framställningen till behandling vid framläggandet

av medelsäskandena för arméförvaltningens avlöningsanslag, därvid

jag förklarat mig icke vara beredd att nu tillstyrka organiserandet av den

föreslagna arméingenjörkåren och ej heller ansett mig böra biträda förslaget

örn en omorganisation av tyg- och intendenturdepartementen. I förevarande

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

43

sammanhang torde därför böra upptagas till behandling allenast de förslag till

kaderökningar vid fälttygkåren och fortifikationskåren, som icke direkt sammanhänga

med de nämnda förslagen.

I fråga örn fälttygkåren har arméförvaltningen till en början föreslagit, att

kårens officersbeställningar borde ökas med 4 kaptener, vilka särskilt

med hänsyn till den väsentligt ökade tygmaterielstocken vore erforderliga

såsom förstärkning av tygdepartementets militära personal. Vidare har tygtjänstens

alltmer ökade omfattning ansetts nödvändiggöra, att tygofficerare

funnes organisatoriskt knutna till de högre staberna för att leda och samordna

tygtjänstens olika grenar m. m. I sådant avseende har föreslagits en

utökning av fälttygkåren med 5 beställningar för majorer eller kaptener och

med 1 kaptensbeställning. Härjämte har framhållits, att tygmästarna nu

åvilande tjänsteuppgifter och ansvar syntes motivera, att för samtliga tre tygmästare

avsåges regementsofficersbeställningar. För möjliggörande av detta

önskemål borde 2 kaptensbeställningar utbytas mot regementsofficersbeställningar.

För att undvika att beställningshavare i kaptensgraden vid befordran

omedelbart måste förflyttas hemställdes slutligen, att 2 kaptensbeställningar

måtte utbytas mot beställningar för majorer eller kaptener.

För egen del finner jag det stå klart, att den på senare tid verkställda och

alltjämt pågående utökningen av tygmaterielen ställer ökade krav på personaltillgången

inom fälttygkåren. Att redan för nästa budgetår vidtaga en

så väsentlig utökning som den av arméförvaltningen föreslagna torde emellertid

icke minst ur rekryteringssynpunkt knappast böra ifrågakomma. Jag vill

emellertid tillstyrka, att kåren under det kommande budgetåret tillföres 2

majors- och 3 kaptensbeställningar.

I anledning av arméförvaltningens förslag torde vidare å personalförteckningen

för fälttygkåren böra uppföras följande nya beställningar för civilmilitär

personal, nämligen 2 tygförvaltare av 2. klassen och 2 tygverkmästare

av 2. klassen, avsedda för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och

Malmö, 2 tyghantverkare av 1. klassen och 5 av 2. klassen, avsedda för tyganstalterna

vid Göta och Wendes artilleriregementen, Östgöta luftvärnsregemente

samt nyssnämnda beredskapsdivisioner, ävensom 1 fortmaskinist, avsedd

för Bodens fästning.

I fråga om fortifikationskåren har arméförvaltningen till en början hemställt

om uppförande av 12 nya officersbeställningar, därav 1 i lönegraden

Oa 6 eller Oa 5, 1 i Oa 5, 1 i Oa 4, 3 i Oa 4 eller Oa 3, 3 i Oa 3 och

3 i Oa 3 eller Oa 2. Av dessa avses en regementsofficersbeställning och en

kaptensbeställning för Älvsborgs fästning, den förre såsom fortifikationsbefälhavare,

två kompaniofficersbeställningar för tjänstgöring i fortifikationsstyrelsen

och en kompaniofficersbeställning för tjänstgöring å marinförvaltningens

fortifikationsavdelning. Härjämte har arméförvaltningen föreslagit

nya beställningar för 1 regementsofficer och 6 kompaniofficerare, avsedda att

täcka fredsbeliovet av personal i en särskild befästningsstabsorganisation,

vars huvudsakliga uppgift skulle vara att planlägga och leda större befäst
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Majus proposition nr 155.

ningsarbeten och att förbereda den omfattande reparationstjänsten bakom

fronten.

Det av arméförvaltningen väckta förslaget örn inrättande av befästningsstaber

och därmed sammanhängande personalökningar är jag icke beredd att

på grundval av den föreliggande utredningen biträda. I övrigt finner jag

mig för tillgodoseende av de av arméförvaltningen angivna ändamålen böra

såtillvida tillstyrka arméförvaltningens kaderökningsförslag att jag förordar

uppförande av nya beställningar för 1 major, 2 kaptener och 1 kapten eller löjtnant.

Vidare finner jag mig böra biträda av arméförvaltningen framlagt förslag

örn att utbyta en arvodesbefattning för en expeditionsunderofficer vid militärbefälet

på Gotland mot en fanjunkarbeställning på stat.

Å den för innevarande budgetår för fortifikationskåren fastställda staten

har i anmärkning föreskrivits, att en av de fyra fortifikationskassörsbeställningarna,

avsedd för en nu såsom redogörare vid fortifikationskårens kassaförvaltning

placerad kassör, vid nuvarande innehavarens avgång skall indragas.

Då ifrågavarande befattningshavare avgår före utgången av innevarande

budgetår och jag icke anser mig böra biträda en av arméförvaltningen

gjord hemställan, att beställningen i fortsättningen bibehålies, torde antalet

fortifikationskassörer å personalförteckningen böra minskas till 3.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon ändring beträffande

fortifikationskårens personal.

Intendenturkåren.

Officerare. I sin skrivelse den 25 september 1940 med medelsäskanden för

nästkommande budgetår har arméförvaltningen för tillgodoseende av behovet

av intendenturpersonal vid vissa av de till uppsättning föreslagna förbanden av

luftvärnet -— luftvärnsregementet i Stockholm och beredskapsdivisionerna i

Malmö och Sundsvall — begärt 3 kaptensbeställningar. Vidare har ämbetsverket

föreslagit ett utbytande av den på krigsskolans stat uppförda, för pensionerad

officer avsedda arvodesbefattningen såsom intendent mot en kaptensbeställning

på intendenturkårens stat.

Chefen för armén har i sin förutnämnda skrivelse den 3 februari 1941 på

anförda skäl hemställt örn nyinrättande av följande beställningar, nämligen

dels för 1 överstelöjtnant, dels för tillhopa 5 kaptener, därav 1 avsåges för

det till nyinrättande ifrågasatta kårartilleriförbandet.

Sedermera har arméförvaltningen i sin förutberörda skrivelse den 18

februari 1941 hemställt örn en utökning med — utom viss i samband med omorganisation

inom intendenturdepartementet föreslagen personal — ytterligare

1 major och 1 kapten såsom personalreserv.

För egen del finner jag uppenbart, att den utvidgning av arméns organisation,

som i olika hänseenden vidtagits eller föreslagits, kommer att ställa ökade

krav på intendenturkårens personalkader. Att emellertid redan för nästa budgetår

vidtaga en så väsentlig utökning som den sålunda i olika avseenden av myndigheterna

föreslagna, finner jag mig särskilt med hänsyn till rekryteringsför
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majus proposition nr 155.

hållandena icke kunna tillstyrka. Jag föreslår emellertid, att intendenturkåren

under nästkommande budgetår tillföres tillhopa 6 nya kaptensbeställningar.

Underofficerare. Såväl arméförvaltningen som chefen för armén hava

i sina förenämnda skrivelser hemställt örn utökning under nästa budgetår

jämväl av antalet underofficersbeställningar vid intendenturkåren. I sådant

hänseende har föreslagits beställningar för tillhopa 6 förvaltare, därav 3 för

nytillkommande luftvärnsförband och 1 för det ifrågasatta kårartilleriförbandet,

ävensom för 2 fanjunkare och 1 sergeant. Av den föreslagna kaderökningen

är jag beredd biträda inrättande av 4 förvaltarbeställningar, 1

fanjunkarbeställning och 1 sergeantbeställning.

Härjämte finner jag mig i överensstämmelse med framlagda förslag böra

i fråga örn manskapet förorda inrättande av 6 nya furirsbeställningar samt i

fråga om den civilmilitära personalen beställningar för 3 förrådsvaktmästare

i lönegraden Ca 7, avsedda för intendenturkompaniernas förråd.

Fältläkarkåren.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 25 september 1940 hemställt

örn inrättande av nya beställningar för 1 regementsläkare och 7 bataljonsläkare.

Av dessa avses regementsläkaren för det till inrättande föreslagna

luftvärnsregementet i Stockholm och 2 bataljonsläkare för beredskapsdivisionerna

i Sundsvall och Malmö. Av de övriga 5 bataljonsläkarbeställningarna

föreslås 1 för Värmlands regemente, 1 för tillgodoseendet av läkarbehovet vid

Gotlands trupper samt 1 för vart och ett av Svea, Wendes och Norrlands artilleriregementen.

Till stöd för förslaget att inrätta en bataljonsläkarbeställning vid Värmlands

regemente har framhållits följande:

Vid Värmlands regemente skulle enligt 1936 års försvarsbeslut på grund

av regementets minskning till »ungefär en bataljons storlek» av läkarpersonal

finnas allenast en bataljonsläkare. Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag

ändrades detta däidiän att i stället för en bataljonsläkare en regementsläkare

avsågs för regementet. Såsom motiv härför anfördes, att regementet

efter genomförd organisation bestode av regementsstab m. m. av samma omfattning

som vid normalregemente samt 6 kompanier, varjämte infanteriets

officersaspirantskola avsåges skola förläggas till regementet.

Då efter nämnda skolas numera beslutade förläggning till regementet, detsammas

personalstyrka under större delen av året icke syntes komma att

nämnvärt understiga ett vanligt infanteriregementes, ansåge arméförvaltningen

att för läkarvårdens bestridande vid regementet borde, i likhet med

vad fallet är vid övriga infanteriregementen på fastlandet, finnas såväl en

regementsläkare som en bataljonsläkare.

I fråga om läkarbehovet vid de till Gotland förlagda truppförbanden har

anförts bland annat följande:

För de till Gotland förlagda truppförbanden finnas i nuvarande stat för

fältläkarkåren uppförda allenast en beställning för regementsläkare och en

för bataljonsläkare, båda placerade vid militärbefälet på Gotland.

Genom 1936 års försvarsordning utökades Gotlands infanterikår till regemente

av samma storlek som flertalet övriga infanteriregementen, vad be
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

träffar antalet fast anställt manskap till och med något större. Samtidigt

ökades jämväl staten för Gotlands artillerikår.

För bestridande av hälso- och sjukvården vid dessa truppförband hade

sedan 1928 funnits i vederbörlig stat upptagna en regementsläkare och en

bataljonsläkare mot tidigare en stabsläkare och två bataljonsläkare. Den ena

bataljonsläkarbeställningen indrogs emellertid genom 1925 års försvarsordning

samtidigt som Gotlands infanteriregemente reducerades till en infanterikår.

När kåren genom 1936 års försvarsordning sedermera åter blev regemente

med en avsevärt utökad organisation, medförde detta icke någon ökning

av antalet truppförbandsläkare. Jämlikt instruktionen för fältläkarkåren

skall regementsläkaren i tillämpliga delar fullgöra de åligganden, som enligt

samma instruktion åligga fältläkare vid arméfördelning.

Av det anförda framgår, att de arbetsuppgifter, som åvila de för Gotlands

trupper avsedda läkarna äro avsevärt mera omfattande, än vad som är förhållandet

för läkarna vid ett vanligt infanteriregemente. Erfarenheten har

också visat, att det nuvarande antalet läkare är för litet för de föreliggande

arbetsuppgifterna. Tillkomsten av ytterligare en läkare för truppförbanden på

Gotland synes sålunda ofrånkomlig. I fråga örn läkarnas placering synas

läkarna lämpligen böra anknytas till truppförbanden.

Arméförvaltningen har under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts

hemställt, att i staten för fältläkarkåren måtte, med uteslutande av de

nuvarande båda läkarbeställningarna vid militärbefälet på Gotland, upptagas

en regements- och en bataljonsläkarbeställning vid Gotlands infanteriregemente

och en bataljonsläkarbeställning vid Gotlands artillerikår, med skyldighet

för regementsläkaren att jämväl tjänstgöra såsom stabsläkare vid militärbefälet

på Gotland.

Yad slutligen angår de till inrättande föreslagna bataljonsläkarbeställningarna

vid förenämnda artilleriregementen har arméförvaltningen framhållit,

att enligt 1936 års försvarsbeslut ifrågavarande bataljonsläkarbeställningar

skulle indragas men att vid Svea artilleriregemente indragningen i avvaktan

å den nuvarande bataljonsläkarens avgång ur tjänst ännu icke kommit

att genomföras. Arméförvaltningen har vidare anfört, att ämbetsverket redan

vid framläggandet av medelsbehovet för innevarande budgetår föreslagit ett

bibehållande av bataljonsläkarbeställningen vid Svea artilleriregemente och

uppförande ånyo av sådana beställningar vid Wendes artilleriregemente och

Norrlands artilleriregemente. Enahanda förslag hade framställts av överbefälhavaren

i skrivelsen den 11 maj 1940 rörande förstärkning av arméns

krigsorganisation, men frågan hade i propositionen nr 275 till 1940 års lagtima

riksdag ställts på framtiden. Arméförvaltningen ansåge för sin del att,

sedan numera såsom följd av den s. k. kategoriklyvningens upphävande

antalet värnpliktiga komme att avsevärt ökas, det för läkarvårdens behöriga

upprätthållande vore oundgängligen nödvändigt att vid ett vart av Svea artilleriregemente,

Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente

förutom en regementsläkare funnes en bataljonsläkare.

För egen del får jag till en början föreslå inrättande av nya tjänster vid

fältläkarkåren för 1 regementsläkare, avsedd för det nya luftvärnsregementet

i Stockholm, samt 2 bataljonsläkare, avsedda för beredskapsdivisionerna i

Sundsvall och Malmö. Vidare finner jag mig på de av arméförvaltningen an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj-.ts proposition nr loa.

förda skälen böra föreslå inrättande av ytterligare 2 batalj onsläkartjänster,

avsedda den ena för Värmlands regemente och den andra för Gotlands

trupper. Det av arméförvaltningen framlagda förslaget i fråga örn ändrad

placering av de vid sistnämnda trupper tjänstgörande läkarna har icke givit

mig anledning till erinran. Härav betingad ändring i instruktionen för fältläkarkåren

torde senare böra vidtagas av Kungl. Majit.

Det av arméförvaltningen framlagda förslaget till utökning av fältläkarkåren

med de för Svea, Wendes och Norrlands artilleriregementen avsedda

bataljonsläkarbeställningarna finner jag mig däremot icke kunna biträda.

Fältveterinärkåren.

Ett av arméförvaltningen i dess septemberskrivelse framlagt förslag till

bibehållande av den bataljonsveterinärbeställning vid Svea ingenjörkår, som

jämlikt 1936 års försvarsbeslut avses att indragas vid nuvarande innehavarens

avgång, och till i samband därmed ifrågasatta åtgärder med avseende å handhavandet

av veterinärtjänsten vid vissa truppförband och formationer i Stockholm

anser jag mig icke, i varje fall för närvarande, kunna biträda. I övrigt

har ändring beträffande fältveterinärkåren icke ifrågasatts.

Undervisningsverken.

I skrivelse den 21 februari 1941 har chefen för arméstaben framlagt förslag

till viss ändrad organisation vid krigsskolan med avseende å de vid

skolan placerade officerarnas tjänstgöringsskyldighet såsom adjutanter eller

lärare. Nämnda förslag, vilket icke innebär någon ändring i antalet beställningar

vid skolan, finner jag mig böra tillstyrka. Till frågan örn med organisationsförändringen

sammanhängande förändringar i de till beställningshavarna

utgående lärararvodena återkommer jag senare.

I övrigt ifrågasättes icke någon förändring beträffande undervisningsverkens

ordinarie personal.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg. Sjukvårdsväsendet.

I fråga örn dessa personalgrupper ifrågasättes för nästkommande budgetår

ingen förändring.

Arméns hundväsende.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkten 43) av medelsbehovet under reservationsanslaget till arméns

hundväsende förordade jag, att anslaget måtte i förhållande till innevarande

budgetår uppräknas med 15,000 till 25,000 kronor för möjliggörande av en

såsom erforderlig ansedd utvidgning av arméhundväsendet. Samtidigt framhöll

jag, att jag för det dåvarande icke vore beredd att taga ställning till ett

av arméförvaltningen i dess septemberskrivelse framlagt förslag till en av

utvidgningen betingad ändrad organisation av hundväsendet med därav betingad

ökning av personalbehovet, utan borde frågan därom upptagas i samband

med blivande medelsäskanden under arméns avlöningsanslag.

Genom beslut den 30 juni 1937 förordnade Kungl. Majit, att arméns hundväsende

från och med den 1 juli samma år skulle vara omedelbart underställt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

inspektören för trängen och att arméhundgården skulle ingå såsom en särskild

underavdelning av Norrlands trängkår. I arméorder den 7 augusti 1937, nr

588 (se T. L. B nr 99/1937), bestämdes, att arméhundväsendet skulle stå

under ledning av en chef, tillika chef för arméns hundgård. Vid arméhundgården

skulle tjänstgöra en tillsyningsman och dressör ävensom erforderligt

antal värnpliktiga som hundskötare. Härjämte bestämdes, att vid vissa truppförband

skulle finnas anordnade truppförbandshundgårdar, underställda vederbörande

truppförbandschef och i övrigt omhänderhavda av för ändamålet vid

regementet särskilt avdelad personal.

För tillgodoseende av personalbehovet inom arméns hundväsende finnas

å staten för Norrlands trängkår upptagna befattningar dels för en chef, pensionerad

officer med arvode å 3,180 kronor, dels för en tillsyningsman vid

arméns hundgård, pensionerad underofficer med arvode å 2,130 kronor, dels

ock för en vaktmästare vid hundgården i lönegrad MEo 5.

I skrivelse den 16 september 1940 har chefen för armén framlagt förslag

till omorganisation av hundväsendet. Förslaget innebär i huvudsak, att

organisationen borde frigöras från inspektören för trängen och ställas direkt

under chefen för arméstaben och att arméhundväsendet borde i förvaltningshänseende

i allt vad som rörde hundtjänsten göras självständigt, under det att

förplägnaden och sjukvården borde omhänderhavas av närmaste truppförband

— Västernorrlands regemente. Vidare föreslås att regementsintendenten

vid sistnämnda regemente skall tills vidare fungera såsom redogörare och

härför uppbära särskilt arvode å 300 kronor. Såsom chef för arméhundväsendet

borde alltjämt avses en pensionerad officer med ett arvode å 3,180 kronor.

Därjämte borde arméhundgården stå under befäl av en officer på aktiv stat,

förslagsvis en kapten med arvode motsvarande lönen i lönegraden Oa 3. Såsom

tillsyningsman vid hundgården borde avses en pensionerad underofficer

med arvode å 2,130 kronor, varjämte för utbildning av hundarna borde anställas

dressörer, en förste i lönegraden Ca 9 och fyra andre i lönegraden Ca 7.

Slutligen borde till arméhundväsendets expedition knytas ett kontorsbiträde

i lönegraden MEo 4.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen framlagt ett

förslag till arméhundväsendets omorganisation, som i allt väsentligt överensstämmer

med chefens för armén förslag. Ämbetsverket har emellertid ansett

sig böra förorda att dressörtjänsterna tills vidare uppföras såsom extra ordinarie

tjänstemän med lön i lönegraderna MEo 9 respektive MEo 7. Arméförvaltningen

har i anslutning därtill föreslagit, att den till arméhundväsendet

knutna personalen uppföres å en särskild stat.

Försvarsväsendets lönenämnd har i vad avser löneställningen anslutit sig

till det av arméförvaltningen framlagda förslaget.

Sedermera har chefen för armén i skrivelse den 25 januari 1941 framhållit,

att arméhundgården på grund av nödvändig utvidgning under den förstärkta beredskapen

måst överflyttas till Västernorrlands regementes läger vid Övergård

och i samband därmed i fråga örn utrustning, utspisning, sjuk- och veterinärvård

underställts depåchefen vid nämnda regemente men i övriga avseenden chefen

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

49

för arméstaben direkt. Vid denna omorganisation hade det visat sig, att vissa

olägenheter vore förbundna med den av arméchefen tidigare föreslagna självständiga

ställningen i förvaltningshänseende. Hundväsendets till Västernorrlands

regemente förlagda delar borde därför i allt vad som icke sammanhängde

med personalens utbildning samt hundarnas uppfödning, vård, dressyr och användning

underställas chefen för nämnda regemente. I övrigt borde den ändringen

vidtagas i tidigare framlagt förslag, att hundväsendet direkt underställdes

chefen för armén. Vidare hade erfarenheter i fråga örn utbildning av

militära elever givit vid handen, att vissa av dressörerna borde utgöras av

militär personal på aktiv stat. I stället för de tidigare föreslagna fem dressörbefattningarna

borde därför uppföras en beställning för sergeant och två beställningar

för furirer ävensom två befattningar såsom vaktmästare i lönegraden

MEo 5. Slutligen borde för det betydande arbetet på hundväsendets expedition

med registrering och rullföring av stamhundar och med korrespondens

med hundägare en särskild arvodesbefattning för en expeditionsunderofficer

tillkomma.

Över sistnämnda framställning hava arméförvaltningens intendentur- och

civila departement avgivit utlåtanden. Intendenturdepartementet har därvid

funnit sig i princip icke hava något att erinra mot den föreslagna omorganisationen

och samtidigt ingivit förslag till reglerande föreskrifter för organisationen.

Civila departementet har i fråga örn personalbehovet och personalens

löneställning biträtt det av arméchefen framlagda reviderade förslaget, dock

att vid bifall till den nya expeditionsunderofficerstjänsten det syntes tillräckligt

att bereda det föreslagna kvinnliga biträdet lön i lönegraden MEo 2.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att jag redan vid framläggandet av

statsverkspropositionen till innevarande års riksdag förklarade mig i princip

icke hava något att erinra mot en föreslagen utvidgning av arméhundväsendet.

Hen ändrade organisation som härutinnan lärer bliva nödvändig att genomföra

kommer uppenbarligen att medföra krav på viss utökning av den för hundväsendet

avsedda personalen. Förslaget till ändrad organisation, sådant detsamma

slutligen utformats i chefens för armén skrivelse den 25 januari 1941,

synes mig i allt väsentligt kunna läggas till grund för ett blivande beslut i

frågan. För tillgodoseende av organisationens personalbehov torde därför

böra för nästa budgetår å vederbörliga personalförteckningar uppföras de beställningar

eller befattningar, om vilka chefen för armén hemställt. Det kvinnliga

biträdet på arméhundväsendets expedition torde därvid i enlighet med

arméförvaltningens förslag upptagas i lönegraden MEo 2.

Erforderliga bestämmelser rörande den nya organisationen torde, därest

riksdagen icke har något att erinra mot utvidgningsförslaget, sedermera böra

utfärdas av Kungl. Majit.

Till löner enligt löneplan för den av mig föreslagna ordinarie personalen

torde böra beräknas ett anslagsbelopp av 38,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

495 41 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Från förevarande anslagspost komma dessutom att bestridas vissa andra

till den ordinarie personalen utgående förmåner, såsom kallortstillägg, felräkningspenningar,

hyres- och ortstillägg, lönefyllnad åt musikdirektörer samt

gottgörelse för tjänstehästar ävensom för vikariatsersättningar och begravningshjälp

m. m. Kostnaderna för samtliga dessa förmåner kunna uppskattas

till 800,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän blir i enlighet härmed (38,000,000 + 800,000 =) 38,800,000

kronor.

Av vad jag här ovan vid behandlingen av förevarande anslagspost anfört

framgår, att avsevärda utökningar av arméns kadrer av officerare och underofficerare

på aktiv stat av mig förordats till genomförande under det kommande

budgetåret. Det torde vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrerna

bliver möjligt endast genom att tillgripa i huvudsak samma utvägar

i fråga örn rekryteringen, som tillämpats vid genomförande av den i propositionen

nr 275 till 1940 års lagtima riksdag föreslagna och av riksdagen beslutade

kaderökningen. För dessa åtgärder har lämnats en sammanfattande

redogörelse i förenämnda proposition.

I samband med genomförandet av den år 1940 beslutade kaderökningen

uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen och flygvapnet,

rörande löneställningen för den personal, som vid kadrernas fyllande

avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I proposition den 3 januari

1941, nr 33, underställdes ärendet riksdagens prövning, därvid Kungl. Majit

begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i propositionen

angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande

av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal, som i anslutning

till 1940 års lagtima riksdags beslut örn befälskadrernas utökning överförts

från övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet. Förslaget innebär, att generella bestämmelser

skola kunna av Kungl. Majit utfärdas syftande till att sålunda överflyttad

beställningshavare — där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen

bland lönegraden tillhörande beställningshavare vid samma förband, personalkår

etc. — i fråga örn löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i

högre löneklass likställes med närmast efter honom i tjänsteställning stående,

förut aktiv stat tillhörande beställningshavare inom lönegraden.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas i fråga örn den personal vid

de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband

med tillsättandet av de under budgetåret 1941/42 nytillkommande officers-

och underofficersbeställningarna.

Därest behov därav visar sig förefinnas, torde Kungl. Majit böra äga enligt

samma grunder bestämma löneklassplacering för flaggkorpraler, vilka avlönas

enligt manskapsavlöningsreglementet och under enahanda förhållanden som

officerare och underofficerare överföras till beställningar på aktiv stat.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 155.

51

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov

för nästkommande budgetår har arméförvaltningen gjort framställning örn

inrättande av åtskilliga nya arvodesbefattningar för pensionerad personal.

I sådant hänseende har arméförvaltningen beträffande arméstaben till en

början föreslagit nya befattningar för två pensionerade officerare, avsedda den

ene som expeditionsofficer vid stabens expedition i stället för en därstädes

nu tjänstgörande aspirant ur generalstabskåren och den andre som aktuarie

vid stabens organisationsavdelning såsom förstärkning av den för handläggning

av värnpliktsärendena avsedda personalen. Vidare har föreslagits upptagande

av två befattningar för pensionerade underofficerare, av vilka den

ene avsåges såsom förstärkning av organisationsavdelningens värnpliktsdetalj,

under det att den andre avsåges för lättandet av arbetsbördan för arméstabens

redogörare, som hade att handlägga jämväl försvarsstabens kassaärenden.

Med anledning härav finner jag mig böra tillstyrka uppförandet av arvoden

å 3,180 kronor för en pensionerad officer, avsedd såsom expeditionsofficer vid

stabens expedition, samt å 2,130 kronor för en pensionerad underofficer, avsedd

som biträde åt redogöraren. Att såsom förstärkning av stabens organisationsavdelning

för handläggning av värnpliktsärenden uppföra ytterligare permanenta

arvodestjänster finner jag mig däremot icke kunna biträda; i den mån

sådan personalförstärkning under nuvarande beredskapstillstånd är oundgängligen

nödvändig torde denna kunna tillfälligtvis medgivas av Kungl. Maj :t.

Vid artilleriinspeJdionen torde i överensstämmelse med arméförvaltningens

förslag böra upptagas två nya befattningar för pensionerade underofficerare,

avsedda den ene för inspektionens skjutskoleavdelning och den andre för den

nyinrättade luftvärnsavdelningen.

I fråga örn arméfördelningsstaberna har arméförvaltningen efter framställning

i ämnet från arméstaben hemställt örn- inrättande av fem nya befattningar

vid arméfördelningsstaberna och staben vid övre Norrlands trupper

såsom förstärkning av den för mobiliseringsarbetet avsedda personalen. Som

motivering härför har arméförvaltningen framhållit, att för handläggning av

mobiliseringsärenden för närvarande stöde till förfogande endast en s. k.

mobiliseringsofficer vid varje stab, kapten vid generalstabskåren. Med den

^svällning mobiliseringsarbetet numera undergått vore den sålunda för

mobiliseringsarbetet tillgängliga personalen icke tillräcklig.

Detta arméförvaltningens förslag finner jag mig böra tillstyrka.

För närvarande finnas å staten för arméfördelningsstaberna m. m. uppförda

två befattningar för pensionerade underofficerare, förrådsuppbördsmän

vid Stockholms luftvärn. I enlighet med det av överbefälhavaren med skrivelse

den 11 maj 1940 överlämnade förslaget till utbyggnad av luftvärnsartilleriet

torde från och med nästa budgetår antalet för luftvärnsmaterielens skötsel och

vård avsedda förrådsuppbördsmän böra bestämmas till 14, därav 2 för södra,

3 för västra, (i för östra, 2 för norra och 1 för Övre Norrlands militärområden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Slutligen torde böra tillkomma ytterligare 1 arvode å 1,980 kronor för en

fortväbel vid Bodens fästning.

I förevarande sammanhang torde jag få till behandling upptaga väckt förslag

örn en förhöjning av de till militärområdesbefälhavarna utgående arvodena.

För närvarande bestridas befattningarna såsom militärområdesbefälhavare

av pensionerade officerare, vilka regelmässigt tidigare beklätt regementschefsbefattningar.

Enligt staten för arméfördelningsstaberna m. m. utgå till

militärområdesbefälhavarna arvoden, vilka för befälhavaren i östra militärområdet

bestämts till 5,100 kronor och för befälhavarna i övriga militärområden

till 4,500 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1940 har chefen för armén hemställt örn sådan

ändring av militärområdesbefälhavarna tillkommande arvoden, att dessa jämte

förekommande förmåner av pension bringades till så nära överensstämmelse

som möjligt med de löneförmåner, vederbörande vid avgången från aktiv stat

uppbar. I anslutning härtill har chefen för armén — efter att hava lämnat

en sammanfattande redogörelse för innebörden av 1936 års försvarsbeslut

i fråga örn militärområdesbefälhavarnas ställning och arvodesförmåner

anfört huvudsakligen följande:

De arvoden, som genom 1936 års beslut bestämdes för militärområdesbefälhavarna,

utgjorde för den i Stockholm bosatta 5,100 kronor och för

övriga 4,500 kronor för år. Med dåvarande regementschefslön av i medeltal

12,300 kronor (medeltalet mellan lön på lägsta och högsta dyrort) och en

tjänstepension av 7,296 kronor kom således summan av pension och arvode

att i stort sett motsvara lönen på aktiv stat. Sedan ovannämnda arvoden

fastställdes, hade emellertid regementschefs lön höjts till 15,000 kronor, varigenom

militärområdesbefälhavares löneförmåner högst väsentligt kommit

att understiga regementschefs lön. För att — såsom försvarskommissionen i

sitt betänkande framhållit — göra befattningen som militärområdesbefälhavare

eftersträvansvärd och därmed säkerställa dess besättande med personal

av en med hänsyn till tjänstens betydelse tillräcklig kapacitet syntes det

synnerligen önskvärt, att till militärområdesbefälhavare utgående arvode icke

oväsentligt höjdes. Detta syntes med nödvändighet vara erforderligt, därest

ifrågavarande befattning skulle kunna besättas med förtidspensionerad

regementschef.

Försvar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande anfört följande:

Med hänsyn till vikten av att såsom militärområdesbefälhavare kunna förvärva

personer med fullgoda kvalifikationer, funne lönenämnden, i likhet

med chefen för armén, det vara påkallat, att en justering uppåt av de till militärområdesbefälhavarna

utgående arvodena bomme till stånd och att storleken

av dessa arvoden avvägdes så, att arvodet jämte pension ungefärligen komme

att motsvara regementschef numera tillkommande löneförmåner. Regementschef,

som vore placerad i lönegrad Ob 1, ägde med nuvarande rörligt tillägg,

15 procent å den del av månadslönen, som ej överstiger 900 kronor, och efter

avdrag av tjänste- och familjepensionsavdragen, uppbära lön med sammanlagt

(15,000 + 1,620 — 930 =) 15,690 kronor för år. Tjänstepensionen för regementschef

uppginge med nuvarande dyrtidstillägg, beräknat efter 28 procent å

den del av pensionen, som ej överstiger 400 kronor för månad, till sammanlagt

(7,596 + 1,344=) 8,940 kronor. Skillnaden mellan regementschefs löneför
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

53

inåner och regementschefs tjänstepension utgjorde sålunda (15,690 — 8,940 —)

6,750 kronor. I anslutning till nu tillämpade grunder syntes detta skillnadsbelopp

böra uppdelas på lön och dyrtidstillägg Härvid syntes arvodet lämpligen

böra bestämmas till 5,400 kronor för år. På grund av vad lönenämnden

sålunda anfört, ansåge sig lönenämnden böra förorda, att arvodet till militärområdesbefälhavare

från och med budgetåret 1941/42 höjdes från nuvarande

belopp, 5,100 kronor respektive 4,500 kronor för år, till 5,400 kronor för år.

Jämväl arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande funnit

sig böra tillstyrka, att en höjning av arvodena komine till stånd. Departementet

har därvid stannat för att föreslå ett arvode av 5,820 kronor för år.

I fråga örn beräkningen av det föreslagna arvodet har departementet anfört

följande:

Ifråga örn beräkningen av arvodets storlek finge departementet erinra

därom att enligt § 5 kungörelsen den 18 juni 1925, nr 275, med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer sådant författningsrummet lyder enligt kungörelsen den 22 juni

1939, nr 515, till pensionstagare, som av statsmedel åtnjuter dyrtidstillägg

såsom befattningshavare i statens tjänst, dyrtidstillägg till pension skall utgå

endast å så stor del av pensionen, att denna sammanlagd med den avlöning,

varå dyrtidstillägg utgår, ej överstiger -— i det fall varom här vore fråga —

700 kronor i månaden.

Med hänsyn härtill syntes arvodet böra sättas till förslagsvis 5,820 kronor

för år. Härvid skulle militärområdesbefälhavarens sammanlagda förmåner

av arvode jämte 26 procent dyrtidstillägg samt pension jämte 28 procent

dyrtidstillägg komma att utgöra för månad 1485 + -f- 633 +

sistnämnda belopp nära överensstämde med till regementschef utgående lön

och rörligt tillägg minskade med tjänste- och familjepensionsavdrag eller

15,690 kronor för år.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arvodena för de befattningar för

militärområdesbefälhavare, som infördes genom 1936 års försvarsbeslut och

vilka avsågos skola beklädas med pensionerade regementsofficerare, vilka tidigare

varit regementschefer, bestämdes till sådant belopp, att summan av pension

och arvode i stort sett kom att motsvara lönen för en överstebeställning på

aktiv stat. Den grundläggande principen vid arvodenas bestämmande torde hava

varit att göra militärområdesbefattningarna så eftersträvansvärda i lönehänseende,

att en eventuell förtidspensionering av lämpliga regementschefer kunde

ifrågakomma i samband med beställningarnas besättande. I och med tillkomsten

av det nya militära avlöningsreglementet har emellertid regementschefslönen

så väsentligt höjts, att de nu utgående arvodena icke förslå att bringa de till

militärområdesbefälhavarna utgående förmånerna i paritet med regementschefslönen.

Jag finner det därför befogat att åtgärder vidtagas i syfte att

ernå bättre överensstämmelse härutinnan. I sådant hänseende synes det av

arméförvaltningens civila departement framlagda förslaget till höjning av

arvodena kunna förordas. Jag föreslår sålunda, att arvodena till militär
-

26 X 485

28 X (700 — 485)

+ 100

1,304 kronor eller alltså för år 15,648 kronor, vilket

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

områdesbefälhavarna från och med budgetåret 1941/42 bestämmas till 5,820

kronor för år.

För tillgodoseende av behovet av personal vid de nya beredskapsdivisionerna

av luftvärnet torde i enlighet med arméförvaltningens förslag böra tillkomma,

för Karlsborgs luftvärnsregemente 2 befattningar såsom expeditionsunderofficerare,

avsedda för beredskapsdivisionerna i Göteborg och Boden, samt

för Östgöta luftvärnsregemente 1 befattning såsom expeditionsunderofficer,

avsedd för beredskapsdivisionen i Malmö, och 2 befattningar såsom biträden

åt regementsintendenterna vid beredskapsdivisionerna i Malmö och Sundsvall,

samtliga befattningar avsedda för pensionerade underofficerare med

arvoden å 2,130 kronor. Därjämte torde enligt arméförvaltningens förslag

böra tillkomma befattningar vid Stockholms luftvärnsregemente för 2

expeditionsunderofficerare, därav den ene avses för beredskapsdivisionen, för

2 tygunderofficerare och för 1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

samtliga befattningar avsedda för pensionerade underofficerare med arvoden

å 2,130 kronor.

Slutligen torde vid signalregementet böra inrättas en arvodesbefattning

för en pensionerad underofficer, avsedd såsom ledare och uppbördsman för

brevduveväsendet.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon förändring i fråga

om antalet för olika staber eller förband avsedda arvodestjänster.

De arvodesbefattningar, som enligt för innevarande budgetår fastställda

stater finnas inrättade, ävensom i det föregående till nyinrättande förordade

arvodesbefattningar hava sammanförts i en särskild förteckning, benämnd

»Personalförteckning för pensionerad personal i arvodesbefattning». För bestridande

av kostnaderna för arvoden m. m. för i förteckningen upptagen personal

torde böra i avlöningsstaten upptagas ett belopp av förslagsvis 1,450,000

kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

För avlönande av extra ordinarie fänrikar beräknades för innevarande

budgetår komma att erfordras ett belopp av 455,000 kronor, varvid antalet

extra ordinarie fänrikar uppskattades till omkring 150, samtliga nyutexaminerade.

I sin septemberskrivelse har arméförvaltningen anmält, att enligt arméstabschefens

beräkningar under budgetåret 1941/42 omkring 200 officersaspiranter

efter avlagd examen komme att antagas till extra ordinarie fänrikar,

varför antalet dylika beställningshavare under budgetåret borde beräknas till

omkring 350.

För tillgodoseende av medelsbehovet för avlöningar till dessa fänriksbeställningar

torde under arméns avlöningsanslag i enlighet med arméförvaltningens

förslag böra upptagas en förslagsvis beräknad anslagspost å 1,060,000

kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

55

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna anslagspost bör i enlighet med vad jag förut anfört beräknas

medel under följande särskilda delposter, nämligen en för extra ordinarie

tjänstemän, en för .bataljonsläkare vid fältläkarkåren, en för betjäningspersonal

m. fl., en för musikelever, en för extra sjuksköterskor m. m. samt en

för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

Vid uppgörandet av de förteckningar över icke-ordinarie personal, som

enligt vad jag inledningsvis anfört böra överlämnas till riksdagen för att tjäna

till ledning vid bedömandet av anslags äskandena, har den principen följts, att

å förteckningarna uppförts dels den personal, som enligt fastställda stater

funnits anställd under budgetåret 1940/41, dels ock den personal, vilken jag i

det följande föreslår skola tillkomma under nästkommande budgetår.

I fråga örn arméstaben har arméförvaltningen föreslagit inrättandet av en

ordinarie tjänst för ett kanslibiträde i lönegraden A 7, avsett för stabens

organisationsavdelning. För egen del anser jag mig böra såtillvida tillmötesgå

ämbetsverkets hemställan, att jag föreslår inrättande av en tjänst för ett

kanslibiträde i lönegraden MEo 7. Vidare torde i överensstämmelse med

arméförvaltningens förslag böra beräknas medel för avlönande av dels 4 skrivbiträden

i lönegraden MEo 2, som ansetts erforderliga med hänsyn till minskad

tillgång på värnpliktiga expeditionsbiträden, dels ock en portvakt i

lönegraden MEo 5.

Vid ingenjör- och tränginspektionerna torde i enlighet med arméförvaltningens

förslag böra finnas anställda 2 skrivbiträden i lönegraden MEo 2,

ett för vardera inspektionen.

Vad angår arméfördelningsstaberna har arméförvaltningen föreslagit inrättande

av befattningar för ytterligare 12 förrådsmän i lönegraden MEo 5,

avsedda för luftvärnsmaterielens skötsel och vård, utöver de 4, som för närvarande

finnas uppförda å staten för fördelningsstaberna. Av befattningarna

avses 2 för södra, 4 för västra, 9 för östra och 1 för norra militärområdet.

Vidare föreslås dels att en nu jämlikt särskilt av Kungl. Majit lämnat medgivande

såsom extra befattningshavare i 12:e lönegraden tills vidare anställd

montör för underhållet av det elektriska ledningsnätet å Järvafältet måtte

få anställas såsom extra ordinarie tjänsteman i lönegraden MEo 12 med benämningen

förste montör, dels ock att tjänstemannaställning i lönegraden

MEo 5 måtte beredas den eldare och gårdskarl vid kommendants- och fortifikationsbyggnaden

i Boden, som nu finnes upptagen å förteckningen över i

stat icke uppförda arvoden. Slutligen har föreslagits, att den biträdespersonal,

som jämlikt särskilt av Kungl. Majit meddelat beslut finnes anställd

vid de olika staberna mod lön enligt löneplanen MEx, nämligen tillhopa 2

kontorsbiträden och 12 skrivbiträden, måtte erhålla anställning såsom extra

ordinarie tjänstemän med lön i lönegraderna MEo 4 respektive MEo 2, ävensom

att ett kontorsbiträde vid andra arméfördelningens stabsexpedition, för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majus proposition nr loo.

vilket sedan en följd av år ett arvode på 2,052 kronor funnits upptaget på

nyssnämnda arvodesförteckning, likaledes måtte beredas anställning med lön

enligt lönegraden MEo 4.

Yad sålunda av arméförvaltningen i olika avseenden föreslagits finner jag

mig böra biträda.

Yad härefter angår truppförbanden har arméförvaltningen i sin september

skrivelse upptagit frågan örn anställande vid dessa av erforderlig skrivpersonal.

Därvid har anförts, att ämbetsverket, efter verkställd utredning i

ärendet, redan vid framläggandet av medelsäskandena för innevarande

budgetår funnit det oundgängligen erforderligt, att vid truppförbanden anställdes

civila skrivbiträden i viss omfattning. Då det emellertid mött vissa

svårigheter att fastställa antalet erforderliga skrivbiträden samt tvekan rått,

vilken löneställning borde avses för ifrågavarande befattningshavare, hade

ämbetsverket icke ansett sig böra förorda uppförande å vederbörliga stater

av extra ordinarie befattningar för skrivbiträden utan i stället föreslagit att

tills vidare, i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande ifrågavarande anordning,

under avlöningsanslaget skulle upptagas en särskild anslagspost å

200,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition för anställande vid truppförbanden,

efter prövning i varje särskilt fall, av oundgängligen erforderligt

antal extra skrivbiträden i lönegrad MEx 2. Med bifall härtill hade i staten

för innevarande budgetår under avlöningsanslaget uppförts en särskild anslagspost

till avlöning till civila skrivbiträden å förslagsvis 200,000 kronor.

Sedermera hade Kungl. Majit genom brev den 1 augusti 1940 medgivit, att

under budgetåret 1940/41 finge vid stabs- och truppförbandsexpeditionerna,

där civila departementet prövade så oundgängligen erforderligt, finnas anställd

viss i brevet angiven civil personal med avlöning enligt löneplanen

MEx.

Arméförvaltningen har nu framhållit, att med hänsyn till under det gångna

budgetåret vunna ytterligare erfarenheter i fråga om fördelarna av anordningen

med civila skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna och sedan

tillgången på värnpliktiga skrivbiträden efter den s. k. k atego r iklyvningens

upphävande avsevärt minskats, tiden nu vore inne att uppföra de för truppförbanden

erforderliga skrivbiträdesbefattningama såsom extra ordinarie.

Antalet befattningar samt desammas fördelning ävensom lönegradsplaceringen

syntes böra bestämmas i överensstämmelse med föreskrifterna i förenämnda

brev, dock med viss närmare angiven ändring beträffande luftvärnsartilleriets

förband.

Med anledning av vad sålunda förekommit har jag ansett mig böra i enlighet

med arméförvaltningens förslag under förevarande anslagspost beräkna

medel för anställande vid truppförbanden av tillhopa 108 skrivbiträden

med lön i lönegraden MEo 2. Den närmare fördelningen av tjänsterna framgår

av personalförteckningen.

I sin förenämnda skrivelse den 31 januari 1941 har arméförvaltningen

meddelat, att chefen för Norrbottens regementes depå i skrivelse till arméförvaltningens

intendentur- och civila departement den 8 oktober 1940 an
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

57

hållit örn åtgärder för uppförande från och med budgetåret 1941/42 å regementets

stat av ytterligare en befattning såsom förrådsman i lönegrad MEo 5.

Till stöd för framställningen hade depåchefen framhållit, bland annat, att

regementets intendenturmateriel på grund av lokala förhållanden numera

måste förvaras i ett flertal olika förrådslokaler, av vilka några vore belägna

på avsevärt avstånd från regementets kaserner, varjämte intendenturmaterieltjänsten

vid regementet även i övrigt fått en avsevärt ökad omfattning.

Nämnda förhållanden, som bomme att göra sig gällande jämväl vid återgång

till fredsorganisationen, omöjliggjorde ett tillfredsställande ombesörjande

med den till förfogande stående förrådspersonalen av förrådsvården samt inoch

utlämning av materiel. Arméförvaltningen har vidare framhållit att intendenturdepartementet

vitsordat, att behov av ytterligare en förrådsmannabefattning

vid regementet på grund av där rådande särskilda förhållanden oavvisligen

förelåge. Med hänsyn härtill föresloge arméförvaltningen, att en ny befattning

såsom förrådsman vid Norrbottens regemente måtte inrättas.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag förorda, att för Norrbottens

regemente avses ytterligare 1 förrådsman i lönegraden MEo 5.

Under förutsättning av bifall till den av mig i det föregående förordade

utökade luftvärnsorganisationen böra vidare i enlighet med arméförvaltningens

förslag inrättas särskilda befattningar dels för 2 husmödrar av 2. klassen i

lönegraden MEo 6, avsedda för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och

Malmö och i personalförteckningen redovisade under Östgöta luftvärnsregemente,

dels ock för 1 husmoder av 1. klassen, lönegraden MEo 8, för 1 biträdande

husmoder, lönegraden MEo 4, ävensom för 2 förrådsmän, lönegraden

MEo 5, samtliga befattningar avsedda för Stockholms luftvärnsregemente.

Slutligen torde i enlighet med arméförvaltningens förslag under förevarande

delpost böra beräknas medel för avlönande av 2 vid signalregementet

tjänstgörande vaktmästare i lönegraden MEo 5, avsedda såsom brevduveformön

vid arméns brevduveväsende.

I fråga örn de fasta undervisningsverken har arméförvaltningen i sin septemberskrivelse

framlagt förslag dels örn ändrad löneställning för vissa ickeordinarie

befattningshavare och viss betjäningspersonal vid ridskolan dels

ock örn inrättande av vissa icke-ordinarie befattningar vid arméns underofficersskola.

Yad först angår ridskolan har föreslagits, att den i staten för innevarande

budgetår uppförda befattningen för fodermarsk, lönegrad MEo 5, utbytes

mot en befattning såsom stallföreståndare i lönegrad MEo 7 samt att i

stället för nu å staten upptagen betjäningspersonal, 1 eldare, 1 kusk och 5

stallbetjänter, inrättas befattningar för 1 tillsyningsman i lönegraden MEo 6,

för 1 eldare av 2. klassen i lönegraden MEo 5 samt för 5 vaktmästare likaledes

i lönegraden MEo 5.

Ifrågavarande förslag, som biträtts av försvarsväsendets lönenämnd, finner

jag mig böra lämna min anslutning.

Yad härefter angår arméns underofficersskola har arméförvaltningen

anmält, att chefen för skolan gjort framställning om inrättande av ett

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

flertal icke-ordinarie befattningar vid skolan. Såsom skäl härför hade anförts,

att skolan med hänsyn till vidtagen ändring i värnpliktslagen och på grund

av rådande förhållanden icke kunde påräkna tilldelning av värnpliktiga eller

lämpligt befäl såsom dagkorpraler och icke heller indelt manskap i samma

utsträckning som förut. I stället borde ett antal icke-ordinarie befattningar i

likhet med vad som vore fallet vid krigsskolan inrättas. Arméförvaltningen,

som ansett det ofrånkomligt, att, sedan värnpliktiga icke längre kunde tilldelas

underofficersskolan för handräckningstjänst, civil extra ordinarie personal i

stället anställdes vid skolan för de sysslor, som hitintills kunnat ombesörjas

av värnpliktiga, har i samband med en närmare granskning av det av

skolchefen framlagda förslaget funnit det möjligt att i vissa hänseenden väsentligen

beskära detsamma och för sin del förordat, att följande extra ordinarie

befattningar inrättades för skolans del, nämligen 2 förste vaktmästare i lönegraden

MEo 7, 1 stallföreståndare, MEo 7, 4 tillsyningsmän, MEo 6, 12 vaktmästare,

MEo 5, 1 eldare av 2. klassen, MEo 5, 5 skrivbiträden, MEo 2, och

1 sjuksköterska, MEo 7.

Detta arméförvaltningens förslag, mot vilket försvarsväsendets lönenämnd

icke funnit anledning till erinran, finner jag mig böra tillstyrka.

Arméförvaltningen har vidare bland sina medelsäskanden för nästkommande

budgetår i fråga örn arméns sjukvårdsväsende föreslagit vissa utökningar

av sjuksköterskekåren. Härvid har ämbetsverket hemställt, att för beredande

av möjlighet till anställande av sjuksköterska vid alla de truppförband,

som för närvarande disponerade egen sjukavdelning, arméns sjuksköterskekår

måtte utökas med 6 sjuksköterskor i lönegraden MEo 7. Detta förslag

finner jag mig böra biträda.

I överensstämmelse med det av mig tidigare förordade förslaget till omorganisation

av arméns hundväsende torde från och med budgetåret 1941/42

böra inrättas särskilda till arméhundväsendet knutna befattningar för 2 vaktmästare,

dressörer, i lönegraden MEo 5.

Arméförvaltningen har i sin septemberskrivelse jämväl förordat dels att

tjänstemannaställning måtte beredas viss nu såsom betjäningspersonal vid

remontdepåerna anställd personal dels ock i anslutning därtill viss lönereglering

för redan nu såsom icke ordinarie tjänstemän avlönad personal. I sådant

hänseende har föreslagits inrättande av befattningar för 5 stallföreståndare i

lönegraden MEo 7 samt för 34 vaktmästare i lönegraden MEo 5. Detta förslag

lämnar jag min anslutning.

Eör avlöningar till den i överensstämmelse med det anförda å personalförteckning

uppförda extra ordinarie personalen ävensom för bestridande av de

övriga förmåner som böra utgå från förevarande delpost beräknas ett belopp

av förslagsvis 1,700,000 kronor bliva erforderligt.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för fältläkarkåren finnas

under rubriken B. Personal med arvoden uppförda 25 icke-ordinarie arvodesbefattningar

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Enligt vid staten fogad

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

59

anmärkning är antalet befattningar beräknat jämväl för sådana bataljonsläkare

vid fältläkarkåren, som före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen hemställt örn

inrättande av 10 nya arvodesbefattningar för bataljonsläkare och i anslutning

därtill framhållit bland annat följande:

Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter hade vid framläggandet av

sitt förslag den 11 maj 1940 rörande utvidgning av arméorganisationen föreslagit

ett utökande av antalet arvodestjänster för bataljonsläkare vid fältläkarkåren

från nuvarande 25 till 35. Vid framläggandet av propositionen nr 275

till 1940 års lagtima riksdag hade emellertid föredragande departementschefen

funnit sig icke böra i då förevarande sammanhang biträda förslaget.

Generalfältläkaren hade sedermera anmält, att de ifrågavarande befattningarna

vore erforderliga för tillgodoseende av det mest trängande behovet

av militärläkare i den nya krigsorganisationen. Till militärtjänstgöring inkallade

civila läkare kunde nämligen icke utan vidare ersätta militärläkare vid

staber och truppförband. Den erfarenhet och rutin beträffande militärmedicin,

militär organisation och sanitetstaktik, som militärläkaren efter

hand förvärvade under sin tjänstgöring, kunde icke uppvägas av i civil läkartjänst

förvärvade meriter. Först efter en längre tids tjänstgöring i militär

befattning hade den civile läkaren förvärvat sådan erfarenhet och rutin, att

han kunde placeras i mera ansvarsfulla militärläkarbefattningar. Det vore

av vital betydelse att vid mobilisering och krig redan från första dagen på

de mera utsatta posterna hava tillgång till personal med erforderlig militär

rutin. Såsom ytterligare motiv för ifrågavarande befattningars inrättande

kunde anföras det under de senare åren allt starkare framträdande kravet på

erfarna militärläkare för inskrivningsförrättningarna. Detta krav uppbures

icke enbart av medicinska synpunkter på de uppgifter, vilka åvilade de i inskrivningsnämnderna

verksamma läkarna utan även på dessas förutsättningar

att med stöd av erfarenheter, som vunnits i militärläkartjänst, kunna även ur

militär synpunkt väl bedöma den värnpliktiges fysiska lämplighet för olika

vapenslag och militära övningsgrenar. Endast i ofullständig utsträckning

hade ifrågavarande krav kunnat tillgodoses under senare år på grund av otillräckligt

antal härför disponibla militärläkare och det ringa antal tjänstgöringsdagar

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren, som för närvarande stöde

till buds. En utökning av antalet obligatoriska tjänstgöringsdagar för dessa

läkare, vilka oftast innehade underläkartjänster vid civila sjukhus o. s. v.,

skulle riskera rekryteringsmöjligheterna för denna del av fältläkarkåren.

Även det samtidigt med inskrivningsförrättningarna föreliggande behovet av

militärläkare till vinterfälttjänstövningar, minskade tillgången på militärläkare

för nämnda förrättningar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts rörande behovet av ett ökat antal

arvodesbefattningar för bataljonsläkare vid fältläkarkåren föreslår jag inrättande

av ytterligare 5 dylika befattningar. Antalet arvodesbefattningar

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren kommer vid bifall till detta förslag att

utgöra 30. Befattningarna i fråga hava under en särskild rubrik upptagits i

personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. Förutom grundarvoden

å 2,400 kronor utgå till befattningshavarna vissa ålderstillägg ävensom

dagarvoden under tjänstgöring. För bestridande av dessa kostnader

beräknas för budgetåret 1941/42 ett belopp av 100,000 kronor bliva erforderligt.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majus proposition nr 155.

c. Betjäningspersonal m. fl.

Från avlöningsanslaget bestridas under innevarande budgetår kostnaderna

för arvoden till vissa stadigvarande befattningshavare, vilkas löner icke blivit

reglerade enligt icke-ordinarie avlöningsreglementet. Sålunda ha å den nuvarande

förteckningen över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar

upptagits arvoden till kokerskor vid vissa truppförband ävensom till vissa befattningshavare

vid fortifikationsförvaltningen i Boden m. fl. samt å staterna

för krigsskolan och för infanteriets skjutskola viss betjäningspersonal. Den

personal, varom här är fråga, har under en särskild underrubrik O. Betjäningspersonal

m. fl. uppförts å personalförteckningen för den icke-ordinarie personalen.

För personalens avlönande torde under en särskild delpost under avlöningsanslaget

böra beräknas förslagsvis 35,000 kronor.

d. Musikelever.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört vid behandlingen av frågan om

den ändrade uppställningen av avlöningsanslagen torde under en särskild

obetecknad delpost böra beräknas medel för kostnaderna för arméns musikelever.

Posten torde böra uppföras i avlöningsstaten med, i avrundat tal,

samma belopp, som för ändamålet beräknats erforderligt för innevarande

budgetår, eller 24,000 kronor.

e. Extra sjuksköterskor m. m.

Å den för innevarande budgetår faställda staten för arméns sjuksköterskekår

har uppförts dels ett belopp av 10,500 kronor för anställande av extra

sjuksköterskor dels ock ett belopp av 5,400 kronor såsom ersättning till sjuksköterskeelever

för bostad med bränsle och lyse. I enlighet med förut förordade

principer torde dessa belopp, avrundade till 16,000 kronor, böra upptagas

under en särskild obetecknad delpost.

f. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Såsom jag inledningsvis anfört bör under avlöningsanslaget upptagas en

särskild delpost för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. Det för ändamålet

erforderliga beloppet beräknas i överensstämmelse med arméförvaltningens

förslag till 50,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke ordinarie personal utgör sålunda (1,700,000 + 100,000 + 35,000 -f

24,000 + 16,000 + 50,000 =) 1,925,000 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Å de för innevarande budgetår faställda staterna finnas ett flertal arvoden

uppförda, som utgå till ordinarie tjänstemän utöver lönen i vederbörlig lönegrad.

Av samma karaktär äro de arvoden, som finnas uppförda i Arkolumnen

av den av riksdagen i denna del godkända förteckningen över i stat icke uppförda

arvoden m. fl. ersättningar.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

61

Ifrågavarande arvoden — i fråga om krigsskolan dock med vissa i det

följande förordade ändringar — hava nu i enlighet nied de nya principerna

för avlöningsanslagens uppställande överförts till en särskild »Förteckning å

arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän». Å förteckningen

hava dessutom upptagits vissa i det följande föreslagna nya

arvoden.

I avseende å arméstaben har ställföreträdande chefen för försvarsstaben i

skrivelse den 11 november 1940 med hänsyn till tillkomsten av två nya beställningar

för militärattachéer föreslagit en höjning av den under staten för arméstaben

jämte krigsarkivet nu uppförda posten till arvoden åt militärattachéer

från 48,000 kronor med 17,000 kronor till 65,000 kronor. Detta förslag finner

jag mig böra biträda.

I fråga örn arméns inspektionsmyndigheter torde med hänsyn till utökningen

av antalet ur luftvärnsartilleriet till artilleriinspektionen kommenderade

officerare antalet för kompaniofficerare avsedda arvoden — 600 kronor —

ökas med 4 till 11.

För truppförbandens del bör beräknas ytterligare ett arvode av 282 kronor

för en köksföreståndare vid det till inrättande föreslagna Stockholms luftvärnsregemente.

Yad angår de fasta undervisningsverken har, såsom redan tidigare framhållits,

chefen för armén i skrivelse den 21 februari 1941 föreslagit vissa förändringar

med avseende å bedrivandet av krigsskolans undervisningsverksamhet.

Enligt förslaget borde i fortsättningen följande lärararvoden utgå till

skolans ordinarie beställningshavare, nämligen

1 å 1,500 kronor till förste läraren i taktik och topografi, avsett att utgå

till innehavaren av den vid skolan inrättade majorsbeställningen, tillika ställföreträdande

chef, och med skyldighet för denne att jämväl meddela undervisning

i läroämnet försvarsorganisation med krigshistoria;

2 å 1,500 kronor till de båda kompanicheferna, tillika lärare i reglementskännedom

samt krigslagar, tjänstgöringsreglementen m. m.;

6 å 600 kronor till kadettofficerarna ur infanteriet och kavalleriet, tillika

lärare i reglementskännedom;

1 å 900 kronor till kadettofficeren ur kavalleriet, tillika lärare i reglementskännedom

och hästkännedom;

1 å 1,200 kronor till förste läraren i vapenlära och artilleriövningar med

dithörande reglementen och instruktioner;

2 å 1,200 kronor till andre lärarna i taktik och topografi;

1 å 1,200 kronor till läraren i topografi, med skyldighet för denne att

meddela undervisning jämväl i taktik;

1 å 900 kronor till andre läraren i vapenlära och artilleriövningar; samt

1 å 1,020 kronor till läraren i gymnastik med vapenföring och idrott.

Mot ifrågavarande förslag har jag ingen annan erinran att framställa än

att arvodet till den kompanichef, som är avsedd för reservofficerskursen,

torde böra bibehållas vid nuvarande nivå, 1,200 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr Ida.

Förteckningen å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie

tjänstemän, vilken torde böra underställas riksdagen för godkännande, slutar

å ett belopp av 228,772 kronor.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Flertalet av de arvoden och ersättningar, varom här är fråga, hava hittills

tagits i beräkning dels under B:kolumnen av gällande arvodesförteckning,

dels ock under ett flertal av lantförsvarets personalstater. Dessa

arvoden och ersättningar hava nu sammanförts i en särskild förteckning, benämnd

»Förteckning å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit». Å förteckningen, som i sinom tid avses att fastställas av Kungl. Majit

men nu överlämnas till riksdagen för att tjäna till ledning vid bedömandet

av medelsbehovet under förevarande anslagspost, hava därjämte uppförts

nya arvoden i följande hänseenden.

Till en början hava å förteckningen under rubriken arméfördelningsstaberna

m. m. uppförts tillhopa 88 arvoden å 150 kronor för extra förrådsman, avsedda

för skötsel och vård av luftvärnsmateriel.

Vidare .ha i förteckningen under rubriken arméns fasta undervisningsverk

beräknats medel, tillhopa 11,500 kronor, för vissa hittills från undervisningsanslaget

utgående lärararvoden för militärförvaltningskursen och förvaltarkursen.

Ffärjämte har en förhöjning med tillhopa 420 kronor ansetts erforderlig för

bestridande av vissa vid remontdepåerna utgående ersättningar.

Slutligen har för hemvärnet i förteckningen uppförts ett belopp av 83,000

kronor, avseende arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare.

De i förteckningen upptagna arvodena och särskilda ersättningarna uppgå

till ett sammanlagt belopp av 527,221 kronor.

7. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Enligt hittills tillämpade grunder har under arméns avlöningsanslag under

en särskild obetecknad delpost beräknats medel för stipendier för underlättande

av officersrekryteringen i Boden. För ifrågavarande ändamål torde i

fortsättningen böra upptagas en särskild anslagspost under avlöningsstaten.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1941/42 14 fänrikar,

tillhörande i Boden förlagda truppförband, torde komma att utexamineras från

krigsskolan. I enlighet med ämbetsverkets förslag torde ifrågavarande anslagspost

böra upptagas med ett belopp av 28,000 kronor.

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Jämväl för bestridande av kostnaderna för dagavlöning och dagavlöningstillägg

åt indelt manskap torde i avlöningsstaten böra upptagas en särskild

anslagspost. I fråga örn det för ändamålet erforderliga beloppet har för nästkommande

budgetår icke ifrågasatts någon ändring. Anslagsposten torde sålunda

böra upptagas med 100,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

63

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

I det från den 1 juli 1940 gällande avlöningsreglementet för fast anställt

manskap vid försvarsväsendet (Sv. förf.-sami. nr 652/1940) äro bestämmelser

intagna örn rätt för vissa beställningshavare av manskapet att efter anställningskontraktets

utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat. I sådant

hänseende stadgas (2 § 2 mom. 2 st.), att till löneplan Ma hörande beställningshavare,

som kan räkna en anställningstid av minst sex år och som

genomgått furirs- eller motsvarande utbildning, under en tid av högst sex

månader efter anställningskontraktets utlöpande må åtnjuta avlöning å civilanställningsstat

under de villkor och enligt de närmare bestämmelser, som

meddelas av Kungl. Majit. Kompletterande bestämmelser i ämnet äro meddelade

i tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (Sv. förf.-saml. nr

653/1940).

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande

förhållanden uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när

det gällde att bereda manskapet anställning å civilanställningsstat (respektive

enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte).

Med anledning härav begärde och erhöll Kungl. Majit (propositionen

nr 197 till 1940 års lagtima riksdag) riksdagens medgivande, att anställning å

civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser

finge under budgetåret 1940/41 medgivas manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 och i samband därmed

erhållit anställning över stat i civilanställningssyfte men icke kunnat utnyttja

sistnämnda anställning på grund av anbefalld militär tjänstgöring, allt under

förutsättning att vederbörande kvarstannat i militärtjänst intill utgången av

anställningsåret 1939/40.

Motsvarande svårigheter föreligga alltjämt; endast i undantagsfall har anställning

å civilanställningsstat kunnat beredas manskap, som avgått med utgången

av anställningsåren 1938/39 eller 1939/40 och i anslutning till avgången

varit berättigade till ifrågavarande förmån.

I en den 15 oktober 1940 dagtecknad promemoria har föreståndaren för försvarsväsendets

centrala civilanställningsbyrå på anförda skäl bland annat

hemställt, att Kungl. Majit måtte meddela bestämmelser angående anställning

å civilanställningsstat för den, som vid avgång från anställning å aktiv

stat varit därtill berättigad men som på grund av rådande förhållanden i

annat syfte antagits i anställning över stat enligt särskilda av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser.

Vederbörande militära myndigheter hava förklarat sig intet hava att erinra

mot detta förslag.

Med anledning av vad sålunda förekommit finner jag mig böra förorda, att

bestämmelser utfärdas i syfte att bibehålla nu ifrågavarande manskap vid

rätten till erhållande av anställning å civilanställningsstat. Vad nu sagts har

tillämpning å manskap vid samtliga försvarsgrenar. Riksdagens medgivande

i frågan lärer emellertid böra inhämtas innan dylika bestämmelser utfärdas.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

För bestridandet av kostnaderna för det avgångna manskapets anställning

å civilanställningsstat har, såvitt angår lantförsvaret, för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 165,000 kronor. I enlighet med arméförvaltningens

förslag torde samma belopp böra uppföras å avlöningsstaten för arméns

avlöningsanslag för nästkommande budgetår.

10. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder skulle för rörligt tillägg

för budgetåret 1941/42 erfordras ett belopp av i runt tal 6,200,000 kronor.

Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av avlöningsstatens

slutsumma böra beräknas till 6,216,007 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer sammanlagda medelsbehovet

under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att uppgå

till (38,800,000 + 1,450,000 + 1,060,000 + 1,925,000 + 228,772 + 527,221 +

28,000 + 100,000 + 165,000 + 6,216,007 =) 50,500,000 kronor.

Innan jag övergår att framlägga förslag till avlöningsstat för arméns avlöningsanslag

torde jag här få till behandling upptaga väckt fråga örn medgivande

av passagerätt för de vid Norrbottens regemente anställda musikunderofficerarna.

Svenska under officer sförbundet har i skrivelse i ärendet den 22 september

1939 framhållit, att i anslutning till vissa av 1925 års riksdag godkända

grunder för säkerställandet av rekryteringen av befälskårerna vid i Boden

förlagda truppförband bestämmelser rörande passagesystem för vissa i Boden

förlagda truppförband utfärdats genom Kungl, brev den 13 januari 1928.

Enligt nämnda bestämmelser kunde passage till annat truppförband medgivas

kompaniofficerare och underofficerare efter visst antal år, varunder de varit

i tjänst vid angivet truppförband i Boden, varjämte återtransport till på stat

innehavd beställning kunde medgivas subalternofficer och sergeant, vilken

på förordnande fullgjort 3 års tjänst vid Norrbottens regemente, Bodens

artilleriregemente och Norrbottens artillerikår. Från den i nämnda bestämmelser

medgivna rätten till passage vore emellertid de musikkåren

vid Norrbottens regemente tillhörande musikunderofficerarna undantagna.

På i skrivelsen närmare angivna skäl hemställde nu förbundet, att i

förenämnda brev måtte vidtagas sådan ändring, att möjlighet till transport

till motsvarande beställning vid annat truppförband måtte ifrågakomma

jämväl för musikunderofficer, tillhörande musikkåren vid Norrbottens regemente.

Efter att hava inhämtat yttranden från chefen för armén och chefen för

Övre Norrlands trupper har arméförvaltningens civila departement i avgivet

utlåtande anfört bland annat följande:

Då transport av musikunderofficer från en musikkår till en annan alltid

bör ske med hänsynstagande till bland annat stämbesättningen vid de av

transporten berörda musikkårerna, anser departementet, i likhet med chefen

för armén, att rätt till passage för musikunderofficerare icke bör medgivas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majus proposition nr 155.

Departementet föreslår i stället, att musikunderofficer vid Norrbottens regemente,

som önskar transport till musikkår vid söderut förlagt truppförband,

skall därom göra anmälan till chefen för armén, vilken därefter bör äga avgöra,

huruvida med hänsyn till bland annat ifrågavarande musikkårs sammansättning

transport bör medgivas. Det är uppenbart, att dylika transporter

kunna komma att medföra rubbningar i befordringsförhållandena vid de av

transporten berörda musikkårerna. För att begränsa härav föranledda olägenheter

bör transport endast komma ifråga vid opåräknade utökningar av antalet

musikunderofficerare liksom vid opåräknade avgångar på grund av befordran,

dödsfall eller dylikt. Icke heller synes transport av musikunderofficer

från Boden böra komma ifråga till annat än infanteritruppförband.

Enligt brevet den 13 januari 1928 angående passagesystem för vissa i

Boden förlagda truppförband m. m. med däri genom brevet den 30 juni 1937

vidtagna ändringar äger personal, som på grund av bestämmelserna rörande

passagesystem erhåller förändrad förläggningsort, åtnjuta ersättning för flyttningskostnader.

Det synes departementet skäligt, att motsvarande förmån

beredes musikunderofficer vid Norrbottens regemente, som efter egen ansökning

transporteras i innehavande beställning till annan förläggningsort. Dylik

förmån bör dock icke utgå med mindre vederbörande med avseende å den

tid, han tjänstgjort i Boden, uppfyller i ovannämnda brev angivna villkor

för rätt till passage.

För egen del är jag icke beredd att förorda införande av generella bestämmelser

örn passagerätt för musikunderofficerare. Å andra sidan synes

mig i ärendet förebragt utredning giva vid handen, att transport till annat

truppförband i vissa särskilda fall kari tänkas böra medgivas. Särskilt är

detta fallet i fråga om vissa musikunderofficerare, vilka i samband med armémusikens

omorganisation vid genomförandet av 1925 års försvarsordning

nödgades mottaga transport till Boden. Fråga örn dylik transport synes

emellertid böra underställas Kungl. Maj:ts prövning från fall till fall. Därest

transport därvid skulle finnas böra medgivas, synes den transporterade

böra kunna tillerkännas ersättning för flyttningskostnader i samma utsträckning

som gäller beträffande passageberättigad. Med hänsyn till innehållet

i de med riksdagens medverkan tillkomna bestämmelserna i 31 § militära

avlöningsreglementet torde emellertid frågan om beredande av ifrågavarande

förmån åt här avsedda underofficerare böra underställas riksdagens prövning.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde det sålunda

få ligga i Kungl. Maj:ts skön att i förekommande fall medgiva dylik flyttningsersättning.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att ett till Stockholm förlagt luftvärnsregemente

med beredskapsdivision ävensom särskilda till Malmö, Göteborg

och Boden förlagda beredskapsdivisioner av luftvärnsartilleriet

skola i huvudsaklig överensstämmelse med ett av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter den 11 maj 1940 avgivet

förslag uppsättas under budgetåret 1941/42;

Bihang Ull riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155. 495 41 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition nr 155.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1941/42 besluta

om anställandet av den personal, som må erfordras för handhavandet

av det genom Kungl. Maj:ts proposition nr 39 till

innevarande års riksdag föreslagna nya systemet för de värnpliktigas

rullföring och redovisning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av mig angivna

grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och

beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för personal,

som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas

utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat

och reserv till officers- och underofficersbeställningar på

aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av

Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåren

1940/41 och 1941/42 medgivas manskap, som avgått från beställning

på aktiv stat med utgången av anställningsåren 1938/39

eller 1939/40 och därvid varit berättigade till anställning å civilanställningsstat

men som på grund av rådande förhållanden

måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring

och till följd därav icke kunnat beredas anställning å dylik stat;

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén

ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka komma att i särskild

ordning till riksdagen överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................. kronor 38,800,000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ..................... » 1,450,000

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis .......................................... » 1,060,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ... kronor 1,700,000

b) bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, förslagsvis

.................. » 100,000

c) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ... » 35,000

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

d) musikelever ............ kronor 24,000

e) extra sjuksköterskor

m. m...................... » 16,000

f) tillfälligt anställande

av tjänstemän m. m.,

förslagsvis ............ » 50,000 kronor

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ........................ »

7. Stipendier för underlättande av officers
rekryteringen

i Boden, förslagsvis ......... »

8. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis .................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civil
anställningsstat,

förslagsvis .................. »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »

1,925,000

228,772

527,221

28,000

100,000

165,000

6,216,007

Summa förslagsanslag kronor 50,500,000

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen

fastställda personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter

av i huvudsak samma innehåll, som innefattas i de särskilda

bestämmelser, som genom brev den 21 juni 1940 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av lantförsvarets

stater under budgetåret 1940/41;

dels och till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 50,500,000 kronor.

7. Avlöningar till personal i reservstat, förslagsanslag.

[3.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (IV. H. T., punkten

17) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till avlöningar till personal å

reservstat för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 765,000 kronor.

I samband med framläggandet av medelsberäkningarna under anslaget fann

jag mig böra biträda ett av arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september

1940 framlagt förslag om utökning av arméns reservstat med 1 översteoch

6 majorsbeställningar och av fältläkarkårens reservstat med 1 fältläkaroch

2 regementsläkarbeställningar.

Inberäknat de å reservstat för budgetåret 1940/41 uppförda beställningarna

skulle vid bifall till detta förslag arméns reservstat för budgetåret 1941/42

komma att upptaga följande beställningar, nämligen 1 generalmajor, 8 överstar,

71 majorer, 69 kompaniofficerare samt 103 underofficerare. Fältläkarkårens

reservstat skulle komma att upptaga 3 fältskär- och 3 regementsläkarbeställningnr.

I sin skrivelse den 3 februari 1941 angående vissa kaderökningar vid

armén har chefen för armén hemställt om en utökning bland annat av arméns

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majus proposition nr 155.

reservstat för tillgodoseende av vissa i skrivelsen närmare angivna behov. I

sådant hänseende har föreslagits en utökning med tillhopa 77 officerare och

14 underofficerare. Av denna ökning beräknades emellertid å budgetåret

1941/42 falla allenast 26 officersbeställningar, fördelade å 5 överstebeställningar,

7 överstelöjtnantsbeställningar och 14 majorsbeställningar, under det

att återstoden beräknades skola tillföras reservstaten först under senare

budgetår.

Utan att därmed vilja fatta ståndpunkt till den ökning av arméns reservstat,

som kan bliva erforderlig under budgetåret 1942/43 eller senare, anser

jag mig i anslutning till de kaderökningar av arméns aktiva personal, som

jag i det föregående föreslagit, böra såtillvida biträda den av arméchefen förordade

utökningen av reservstatspersonalen, att jag föreslår uppförande under

budgetåret 1941/42 av beställningar för ytterligare 5 överstar och 14 majorer

utöver vad som föreslagits i statsverkspropositionen.

Med hänsyn härtill beräknas medelsbehovet under reservstatsanslaget för

nästkommande budgetår komma att ökas från det i statsverkspropositionen

angivna beloppet, 765,000 kronor, med 60,000 kronor till 825,000 kronor.

Stat för reservstatspersonalen för nästkommande budgetår torde få fastställas

av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

— med ändring av Sitt i statsverkspropositionen till årets riksdag under

fjärde huvudtiteln, punkten 17, gjorda förslag — föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 825,000 kronor.

26. Inventarier för nytillkomna truppförband, reservationsanslag.

[4.] I statsverkspropositionen till årets riksdag (IV. H. T., punkten 36)

upptogs med beräknat belopp, 500,000 kronor, ett reservationsanslag, avsett

för anskaffning av inventarier för luftvärnsregementet i Stockholm samt

beredskapsdivisioner av luftvärnet i Malmö, Göteborg, Boden och Sundsvall

I anförande till statsrådsprotokollet framhöll jag, att ett definitivt ståndpunktstagande

till frågan örn de föreslagna luftvärnsförbandens inrättande, deras eventuella

anknytning i lokalhänseende till redan befintliga förband etc. kunde ske

först i ett senare sammanhang, varför frågan örn medelsbehovet för förläggningsinventarier

för dessa förband icke för det dåvarande kunde upptagas till

slutlig prövning.

Vid behandlingen av arméns avlöningsanslag har jag i det föregående

föreslagit inrättande under nästkommande budgetår av ett nytt luftvärnsregemente,

förlagt till Stockholm, jämte en till detta förband knuten bered

skapsdivision samt dessutom av särskilda beredskapsdivisioner av luftvärnet

förlagda till Malmö, Göteborg och Boden. Rörande förläggande till Sundsvall

av en dylik beredskapsdivision fattades beslut redan av 1940 års

lagtima riksdag.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 25 september 1940 preliminärt

beräknat kostnaderna för inventarier till de ifrågavarande förbanden till

690,000 kronor. Ämbetsverket har emellertid framhållit, att därest ett eller

flera av förbanden komme att anslutas till redan befintliga militära etablissement

de beräknade kostnaderna syntes kunna i viss mån reduceras.

Av vad i ärendet anförts torde framgå, att det för närvarande icke är

möjligt att framlägga preciserade beräkningar rörande medelsbehovet för

inventarieanskafbringen för de nytillkommande luftvärnsförbanden. En

väsentlig besparing i förhållande till det av arméförvaltningen preliminärt

angivna beloppet synes emellertid möjlig. Jag finner mig därför böra föreslå,

att det belopp, som för ifrågavarande ändamål bör äskas av riksdagen för

nästa budgetår, sättes till 500,000 kronor. Det torde sedermera få ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier för nytillkomna truppförband för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majus proposition nr lön.

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

49. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[5.] Vid behandlingen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa

budgetår i 1941 års statsverksproposition (punkten 59) hemställde jag med

hänsyn till att vissa utredningar rörande marinens personalbehov för nämnda

budgetår då ännu icke kunnat färdigställas, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

21,000,000 kronor. Sedan berörda utredningar numera föreligga, anhåller jag

att få återkomma till förevarande anslagsfråga.

I enlighet med vad jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag

anfört i fråga örn de allmänna avlöningsanslagens konstruktion böra under

marinens avlöningsstat upptagas följande anslagsposter, nämligen:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

7. Sjötillägg m. m.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

9. Körligt tillägg.

De olika spörsmål som uppkomma till bedömande i samband med avlöningsanslagets

beräknande komma att i det följande behandlas under rubriker motsvarande

avlöningsstatens anslagsposter. Där i enlighet med vad under arméförvaltningens

avlöningsanslag anförts personal- eller arvodesförteckningar

upprättats, kommer indelningen av dessa förteckningar att i huvudsak följas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För nästkommande budgetår förutsätter jag ingen ändring i antalet ordinarie

befattningshavare vid marinstaben. Härunder upptagas sålunda en

förste expeditionsvakt, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde.

Flottan.

Vidkommande de ordinarie beställnings- och befattningshavarna under

förevarande rubrik får jag till en början erinra, att under staten för flottans

officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. för innevarande budgetår

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majus proposition nr 155.

äro upptagna följande ordinarie beställningar, nämligen 350 officerare, därav

4 flaggmän (Ob3), 2 kommendörer (Ob2), 3 kommendörer (Obl), 3 kommendörer

(OaG), 19 kommendörkaptener av 1. graden, 19 kommendörkaptener

av 2. graden, 138 kaptener, 132 löjtnanter och 30 fänrikar; 682 underofficerare,

därav 19 förrådsförvaltare, 242 flaggunderofficerare och 421 underofficerare

av 2. graden; 4,057 fast anställda av manskapet, därav 345 flaggkorpraler,

160 högbåtsmän, 1,200 furirer, 185 korpraler och 2,167 meniga; 2

musikdirektörer (därav en Oa 3 och en Oa 2 eller Oa 3); samt 5 expeditionsvakter.

Såsom framgår av den i propositionen nr 159/1940 L lämnade redogörelsen

(sid. 96—104) framlade marinmyndigheterna i slutet av 1939 och början av

1940 förslag till en väsentlig kaderökning för flottan under budgetåren

1940/41—1943/44, vilka förslag baserades på kraven på ökad personell beredskap

samt personalbehovet i anledning av nybyggnad och modernisering av

fartyg. För innevarande budgetår inneburo dessa förslag i deras slutliga utformning

en kaderökning med 6 kommendörkaptener, 18 kaptener, 40 subalternofficerare,

1 förrådsförvaltare, 32 flaggunderofficerare, 53 underofficerare

av 2. graden samt tillhopa 831 beställningshavare av manskapet. Något

definitivt ställningstagande till berörda program för flottans kaderökningar

ansåg jag mig för det dåvarande ej kunna taga; jag förordade därför, att

i frågans dåvarande läge beslut allenast borde fattas beträffande kaderökningarna

för budgetåret 1940/41. I anslutning härtill och med beaktande av föreliggande

rekryteringsmöjligheter tillstyrkte jag, att å staten för flottans officerskår,

underofficerskår och sjömanskår m. fl. för budgetåret 1940/41 uppfördes

nya beställningar för 2 kommendörkaptener av 1. graden, 2 kommendörkaptener

av 2. graden, 14 kaptener, 25 löjtnanter, 1 förrådsförvaltare, 25

flaggunderofficerare, 42 underofficerare av 2. graden samt tillhopa 710 beställningar

för manskap. Detta förslag godkändes av riksdagen.

I skrivelse till marinförvaltningen den 30 juli 1940 angående beräkningen

av flottans medelsbehov för nästa budgetår har chefen för marinstaben under

erinran örn marinmyndigheternas i det föregående berörda kaderökningsprogram

framlagt ett reviderat program i förevarande avseende. Beträffande motiveringen

härför har marinstabschefen anfört, bland annat, att marinmyndigheternas

i propositionen nr 159/1940 L återgivna plan för personalökningar

vid flottan direkt motiverats av tillkomsten av ny fartygsmateriel, samt att

någon minskning i behovet att utnyttja flottans samlade fartygsbestånd icke

framträtt. På grund härav upptoges i det reviderade programmet i första hand

skillnaden mellan för budgetåret 1940/41 begärda och för samma år av statsmakterna

beviljade nya beställningar. Ytterligare utökningar av personal

kadern utöver vad tidigare förutsatts hade emellertid visat sig erforderliga

på grund av beslut örn nyanskaffning av fartyg och annan materiel.

I anslutning till det anförda har chefen för marinstaben sammanfattat det

av honom förordade, reviderade kaderökningsprogrammet på följande sätt:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majus proposition nr 155.

Officerare.

1941/42

1942/43

1943/44

Kommendörkaptener av 1. graden ......

2

—

—

» » 2. graden ......

3

—

—

Kaptener .......................

...... 34

2

_

Löjtnanter ........................

3

—

Underofficerare och flaggkorpraler.

Flaggunderofficerare .......................

...... 42

5

4

Underofficerare av 2. graden .........

...... 77

9

9

Flaggkorpraler ............................

...... 77

6

5

Furir er ..............................

...... 290

33

—

Korpraler .............................

...... 44

4

—

Meniga ........................

....... 446

63

_

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

marinförvaltningen tillstyrkt, att marinstabschefens berörda förslag lägges till

grund för personalberäkningen vid flottan under nästkommande budgetår.

Härutöver har marinförvaltningen för egen del föreslagit inrättande av två

nya beställningar för förrådsförvaltare, avsedda för sjukvårdsförråden vid

Sydkustens marindistrikt och Vaxholms fästning. Ifrågavarande beställningar

anses påkallade med hänsyn till den mångfald av dyrbar och svårersättlig

materiel för sjukvårdsändamål, som till följd av de stora upphandlingarna på

senare tid tillförts marinen. Beställningarna i fråga avses skola kunna rekryteras

från såväl flottan som kustartilleriet.

Sedermera har chefen för marinen i skrivelse den 11 februari 1941 inkommit

med förslag till vissa jämkningar i det utav marinförvaltningen framlagda

förslaget till personalökningar vid flottan under budgetåret 1941/42. Såvitt

avser personal på aktiv stat innebär marinchefens förslag tillskapande — utöver

vad marinförvaltningen ifrågasatt — av nya beställningar för 1 kommendör

i lönegrad Ob 2, 3 kommendörer i lönegrad Oa 6, 3 kommendörkaptener

av 1. graden samt 2 kommendörkaptener av 2. graden. De nya kommendörsbeställningarna

i lönegraden Oa 6 avsåges för 3 inspektörsbefattningar,

nämligen en för minväsendet (motsvarande nuvarande inspektören för minsvepningsväsendet),

1 för torped- och undervattensbåtvapnet (motsva
rande

nuvarande inspektören för undervattensbåtvapnet) samt 1 för en ny befattning

som inspektör för sjöartilleriet. Såsom biträde åt inspektören för

torped- och minsvepningsväsendet borde placeras 1 regementsofficer, kommendörkapten

av 2. graden. En regementsofficer, kommendörkapten av 1.

graden, borde även avses för marinstabens förbindelseavdelning med uppgift

att i avseende å tekniska och personella förbindelsefrågor handhava motsvarande

arbetsuppgifter som komme att åvila förenämnda tre inspektörer. — De

återstående av chefen för marinen påkallade nya beställningarna på aktiv stat

skulle enligt förslaget hava till ändamål att effektivisera den marina basorganisationen

inom olika marindistrikt. Som chef för Västkustens marindistrikt

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

borde sålunda tjänstgöra 1 kommendör i lönegrad Ob 2, varjämte chefskapet

över Göteborgs örlogsdepå — som i förslaget förutsatts skola organisatoriskt

skiljas från marindistriktschefens ämbetsbefattning — skulle anförtros en

nytillkommen beställning såsom kommendörkapten av 1. graden. För chefsbefattningarna

vid Öresunds och Norrlandskustens marindistrikt horde vidare

avses beställningar för kommendörkaptener av respektive 2. och 1. graden.

Enligt chefens för marinen förevarande förslag skulle mot de i det föregående

berörda ökningarna av antalet beställningar inom kommendörs- och

kommendörkaptensgraderna svara en minskning av antalet kaptener enligt

marinförvaltningens och marinstabschefens förslag från 34 till 30 samt av

antalet löjtnanter enligt samma förslag från 41 till 36.

Det av chefen för marinen för budgetåret 1941/42 föreslagna kaderökningsprogrammet

för flottan, sammanställt med det tidigare, av chefen för marinstaben

och marinförvaltningen framlagda förslaget för samma budgetår innebär

sammanfattningsvis, att följande nya beställningar skulle tillkomma:

Beställning Antal

Kommendör i lönegrad Ob 2 ............................................................ 1

Kommendörer i lönegrad Oa 6 ......................................................... 3

Kommendörkaptener av 1. graden ................................................... 5

Kommendörkaptener av 2. graden ................................................... 5

Kaptener .................................................................................... 30

Löjtnanter .................................................................................... 36

Förrådsförvaltare ........................................................................... 2

Flaggunderofficerare ..................................................................... 42

Underofficerare av 2. graden ............................................................ 77

Flaggkorpraler .............................................................................. 77

Furirer ....................................................................................... 290

Korpraler .................................................................................... 44

Meniga ....................................................................................... 446

I detta sammanhang vill jag erinra om att jag vid behandlingen i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkten 147) av medelsbehovet för försvarsväsendets

radioanstalt framhöll, att frågan om den ökning av arméns

och marinens stater, som syntes bliva ofrånkomlig för tillgodoseendet av

anstaltens personalbehov genom kommendering till anstalten, torde få upptagas

senare i samband med behandlingen av vissa andra kaderökningsförslag.

I det av chefen för försvarsstaben med särskild skrivelse den 7 september

1940 överlämnade förslaget till organisation av radioanstalten, för vilket en

redogörelse lämnats i statsverkspropositionen, har nämnde chef i förevarande

avseende hemställt om en ökning av flottans stampersonal med 1 kapten eller

löjtnant, 1 underofficer av 2. graden (radiostyrman), 2 flaggkorpraler, 21

furirer och 33 meniga. Rörande ett av överbefälhavaren med skrivelse den

23 januari 1941 avgivet nytt förslag till omorganisation av radioanstalten ävensom

den inverkan ett eventuellt genomförande av sagda förslag kan få på

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majds proposition nr 155.

frågan om utvidgning av de militära personalkadrerna för nästkommande

budgetår får jag hänvisa till vad jag vid behandlingen av motsvarande fråga

för signalregementets del under arméns avlöningsanslag anfört.

Såsom i det föregående anförts fann jag mig vid behandlingen av marinmyndigheternas

tidigare kaderökningsförslag böra förorda, att ställningstagandet

till detsamma inskränktes till att avse allenast det närmaste budgetåret.

Ej heller till det nu föreliggande förslaget är jag beredd att fatta ståndpunkt

i vidare mån än i vad detsamma avser den närmaste framtiden eller

med andra ord budgetåret 1941/42. Härtill bidrager främst, att de krav en

blivande ny försvarsordning kan komma att ställa i marinorganisatoriskt hänseende

ännu icke låta sig med säkerhet överblickas.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningar rörande marinorganisationen

finner jag mig nu icke heller kunna tillstyrka, att särskilda beställningar

beräknas vare sig för de i marinchefens skrivelse den 11 februari 1941 omnämnda

inspektörsbefattningarna eller för cheferna för Västkustens, Norrlandskustens

och Öresunds marindistrikt. Däremot anser jag mig böra föreslå, att

dels för tillgodoseende av ett allmänt föreliggande behov av officersbeställningar

för mera krävande uppgifter och dels med hänsyn till önskvärdheten

av att bibehålla proportionen mellan antalet beställningar i olika grader B nya

beställningar för kommendörkaptener av 1. graden och 4 dylika beställningar

av 2. graden upptagas för nästa budgetår. — Vad beträffar antalet nytillkommande

kaptens- och löjtnantsbeställningar finner jag mig, med utgångspunkt

från marinstabschefens förenämnda, av marinförvaltningen tillstyrkta förslag

— vilket såsom av det förut sagda framgår upptager 34 kaptens- och 41 löjtnantsbeställningar

— men med hänsyn tagen till föreliggande möjligheter

i rekryteringshänseende böra föreslå inrättandet av 32 nya kaptens- och

37 nya löjtnantsbeställningar. Av de nytillkommande kaptensbeställningarna

beräknas en för tjänstgöring vid försvarsväsendets radioanstalt

i enlighet med chefens för försvarsstaben i det föregående berörda förslag. —

Vidkommande de ifrågasatta kaderökningarna inom underofficers- och manskapsgraderna

kan jag ansluta mig till det av marinmyndigheterna härutinnan

framlagda förslaget, vilket i denna del huvudsakligen bygger på det ökade

personalbehov, som blir en följd av nybyggnader och moderniseringar av

fartyg. På grund härav och med beaktande av det utav chefen för försvarsstaben

anmälda behovet av personal ur flottan för försvarsväsendets radioanstalt

tillstyrker jag, att en ökning kommer till stånd med 2 förrådsförvaltare,

42 flaggunderofficerare, 78 underofficerare av 2. graden, 79 flaggkorpraler,

311 furirer, 44 korpraler och 479 meniga.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas, att Kungl. Maj:t

efter förslag av chefen för marinen den 7 februari 1941 medgivit, att, i syfte

att underlätta manskapsrekryteringen, finge vid flottans sjömanskårer intill

den 1 juli 1941 finnas över stat anställda meniga i lönegraden Ma 1 till ett

antal av högst 225 mot åtnjutande av samma förmåner som å stat anställda;

härav föranledda kostnader skulle bestridas av vederbörligt anslag å förskottsstat.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 155. 75

I enlighet med det anförda kominer personalförteckningen att för flottans

del omfatta följande ordinarie beställningar (befattningar), nämligen:

Officerare.

4 flaggman

2 kommendörer Ob 2

3 kommendörer Ob 1

3 kommendörer Oa 6

22 kommendörkaptener av 1. graden
23

kommendörkaptener av 2. graden
170

kaptener

169 löjtnanter

30 fänrikar

U rider officerare.

21 förrådsförvaltare

284 flaggunderofficerare

499 underofficerare av 2. graden

Manskap.

424 flaggkorpraler

160 högbåtsman

1,511 furirer

229 korpraler

2,646 meniga

Musikpersonal.

2 musikdirektörer

Civil personal.

5 expeditionsvakter.

Kustartilleriet.

Innevarande budgetårs stat för kustartilleriets officerskår, underofficerskår

och manskap m. fl. upptager ordinarie beställningar för 136 officerare,

därav 1 generalsperson, chef för kustartilleriet (Ob3), 1 överste, kommendant

i Vaxholms fästning (Ob2), 2 regementschefer (Ob 1), 1 chef för Gotlands

kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår (Oa 6), 6 överstelöjtnanter,

11 majorer, 47 kaptener, 49 löjtnanter och 18 fänrikar; 191 underofficerare,

därav 15 förrådsförvaltare, 68 flaggunderofficerare och 108 underofficerare

av 2. graden; 1,011 fast anställda av manskapet, därav 75 flaggkorpraler,

190 furirer, 161 korpraler och 585 meniga; samt 2 musikdirektörer

(Oa 2 eller Oa 3).

I skrivelse den 10 augusti 1940 till marinförvaltningen rörande kustartilleriets

medelsbehov för nästa budgetår har chefen för kustartilleriet — under

erinran örn den plan för kustartilleriets kaderökningar under budgetåren

1940/41—1943/44, för vilken närmare redogjorts i propositionen nr 159/1940 L

(sid. 104—113) — anfört i huvudsak följande:

Såvitt avsåge budgetåret 1940/41 hade förenämnda plan av statsmakterna

godkänts. Emellertid hade numera vissa omständigheter tillkommit, som påkallade

en revision av planen i övrigt. En ytterligare ökning av kustartilleriets

personalkader vore sålunda numera erforderlig, främst för att tillgodose det

ökade behov av personal, som uppstått genom sedermera slutförda eller

planerade materielanskaffningar.

I anslutning till det anförda har chefen för kustartilleriet under hänvisning

till särskild skrivelse i ämnet framlagt ett reviderat kaderökningsprogram för

budgetåren 1941/42—1943/44. Såvitt avser personal för bemanning m. m. av

nytillkommen materiel innefattar detta program för nästa budgetår 1 major,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

8 kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar, 12 flaggunderofficerare, 16 underofficerare

av 2. graden, 8 flaggkorpraler, 38 furirer, 32 korpraler samt 110 meniga. —

Vidare borde enligt nämnde chefs nu ifrågavarande skrivelse en förstärkning

av stabspersonalen i kustartilleriets chefsexpedition åvägabringas genom placering

därstädes av en nytillkommande majorsbeställning.

Vad chefen för kustartilleriet sålunda anfört har marinförvaltningen i sin

skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår

biträtt.

Sedermera har chefen för marinen i sin förenämnda skrivelse den

11 februari 1941 framlagt förslag örn vissa tillägg till och påskyndande

av den av chefen för kustartilleriet i det föregående berörda kaderökningsplanen

för kustartilleriet. Detta förslag bygger på vissa av marinmyndigheterna

verkställda utredningar, vilka givit vid handen, dels att en ytterligare

materielanskaffning vore erforderlig för att giva kustartilleriet avsedd effektivitet,

dels att som följd därav men även för att kunna i tillräcklig grad tillgodose

bemanningen av redan förefintliga försvarsanstalter en ytterligare

utökning av personalen vore erforderlig. Chefens för marinen framställning

i denna del utmynnar i förslag örn en organisatorisk uppdelning av chefskapet

över Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår på två beställningar,

högre löneställning för kommendanten i Älvsborgs fästning samt

kaderökningar för nästa budgetår utöver det i det föregående redovisade

programmet med 2 överstelöjtnanter, 1 major, 8 kaptener, 10 löjtnanter, 4

fänrikar, 5 flaggunderofficerare, 6 underofficerare av 2. graden, 8 flaggkorpraler,

62 furirer, 52 korpraler och 186 meniga.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av

flottans personalfrågor är jag icke heller beträffande kustartilleriet beredd

att taga ståndpunkt till de framlagda förslagen i annan mån än i vad de avse

budgetåret 1941/42, liksom jag i nuvarande läge icke anser mig kunna tillstyrka

förslag, som kunna föregripa en mera allsidig prövning av den framtida omfattningen

av försvarskrafterna. Härav följer, att jag icke för närvarande

kan biträda det i skrivelsen den 11 februari 1941 framförda förslaget i fråga

örn utökningen av kustartilleriet i personellt hänseende under nästa budgetår.

Ur de synpunkter jag nyss anfört finner jag däremot hinder icke möta mot

ett genomförande i obeskuret skick av de av chefen för kustartilleriet framlagda

och av marinförvaltningen i dess medelsframställning för budgetåret

1941/42 biträdda förslaget till kaderökningar för kustartilleriet under samma

budgetår.

Jag tillstyrker därför, att kustartilleriets ordinarie beställningshavare för

nästa budgetår utökas med följande beställningar, nämligen 2 majorer, 8

kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar, 12 flaggunderofficerare, 16 underofficerare

av 2. graden, 8 flaggkorpraler, 38 furirer, 32 korpraler och 110 meniga.

I enlighet härmed kommer personalförteckningen att för kustartilleriets

del upptaga följande ordinäre personal:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

77

Officerare.

U ader officerare.

1 generalsperson.

1 överste Ob 2.

2 överstar Ob 1.

1 chef för Gotlands kustartilleri
-

15 förrådsförvaltare.

80 flaggunderofficerare.

124 underofficerare av 2. graden.

Manskap.

försvar.

6 överstelöjtnanter.

13 majorer.

55 kaptener.

58 löjtnanter.

20 fänrikar.

83 flaggkorpraler.

228 furirer.

193 korpraler.

695 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

Mariningenjörkåren.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten för mariningenjörkåren upptager

följande ordinarie beställningshavare, nämligen 1 marinöverdirektör,

3 marindirektörer av 1. graden, 4 marindirektörer av 2. graden, 11 förste

mariningenjörer, 7 mariningenjörer av 1. graden och 10 mariningenjörer av 2.

graden ävensom 4 specialingenjörer av 1. graden, 11 specialingenjörer av 2.

graden samt 8 specialingenjörer av 3. graden.

Beträffande antalet egentliga mariningenjörer har marinförvaltningen

i sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår

inledningsvis erinrat örn den plan för utökning av antalet dylika ingenjörer,

som upptogs till behandling i propositionen nr 159/1940 L (sid. 114—123).

Enligt denna plan i dess slutgiltiga utformning borde för budgetåret 1940/41

tillkomma beställningar för 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer,

2 mariningenjörer av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden.

Vidare har ämbetsverket framhållit, att, efter därom i förenämnda proposition

gjord hemställan, antalet nya egentliga mariningenjörer för innevarande budgetår

bestämdes till 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör,

1 mariningenjör av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden, innebärande

en minskning i förhållande till marinmyndighetemas förslag med 1 förste

mariningenjör och 1 mariningenjör av 1. graden.

I anslutning härtill har marinförvaltningen i förenämnda framställning

återgivit en av marinöverdirektören den 29 juli 1940 till chefen för marinen

avlåten skrivelse i fråga om mariningenjörkårens personalbehov för nästkommande

budgetår, vari marinöverdirektören anfört i huvudsak följande:

Sedan tidigare förslag örn. personalökningar för mariningenjörkåren avgivits

hade förhållandena ändrat sig avsevärt i det att ny materiel beställts

i stor omfattning för flottan och kustartilleriet. Behovet av ingenjörer för

marinen syntes härigenom komma att växa avsevärt. Då detta behov i sin

helhet ännu ej vore möjligt att överblicka, och dessutom ökningen av antalet

egentliga mariningenjörer under de närmaste budgetåren ytterst vore beroende

av rekryteringsmöjligheterna, måste ökningen likväl nu begränsas. Ur

dessa synpunkter syntes den för budgetåret 1941/42 möjliga ökningen av

antalet egentliga mariningenjörer utgöra 1 marindirektör av 2. graden, 2

förste mariningenjörer, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör

av 2. graden.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Majlis proposition nr lod.

Till ifrågavarande förslag hava chefen för marinstaben och marinförvaltningen

givit sin anslutning.

Sedermera har chefen för marinen i den i det föregående berörda skrivelsen

den 11 februari 1941 såvitt nu är i fråga framlagt förslag örn vissa ytterligare

utökningar av antalet egentliga mariningenjörer i samband med en revision

av gällande marinorganisation. Under framhållande att det tillfälliga utbildningssystem

för mariningenjörer, för vars grunddrag redogjorts i propositionen

nr 159/1940 L, icke visat sig motsvara förväntningarna, har chefen för

marinen förordat en av marinöverdirektören anvisad rekryteringsmetod, innebärande

direkt anställning vid mariningenjörkåren av därför lämpliga ingenjörer.

En av marinöverdirektören verkställd undersökning hade givit vid

handen, att åtminstone 7 ingenjörer med hänsyn till föregående verksamhet

och under försvarsberedskapen fullgjord tjänstgöring vore väl kvalificerade

för direkt anställning vid mariningenjörkåren. Genom en dylik anställning

skulle sålunda ytterligare 7 beställningar vid kåren kunna besättas i början

av budgetåret 1941/42. Enligt chefens för marinen mening borde icke samtliga

ifrågavarande 7 beställningar läggas på den lägsta graden — mariningenjör

av 2. graden — utan fördelas å beställningar för 1 marindirektör av 1. graden.

1 mariningenjör av 1. graden samt 5 mariningenjörer av 2. graden.

För egen del har jag med hänsyn till de forcerade materielanskaffningarna

för marinens del funnit det vara en angelägenhet av vikt att i möjligaste

mån förstärka mariningenjörkårens kader av egentliga mariningenjörer. Jag

finner mig därför till en början böra biträda det i marinförvaltningens skrivelse

angående sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framlagda förslaget

örn utökning under budgetåret 1941/42 av antalet dylika ingenjörer med 1

marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer, 1 mariningenjör av 1.

graden samt 1 mariningenjör av 2. graden.

Vidkommande chefens för marinen i skrivelse den 11 februari 1941 framförda

förslag i förevarande hänseende har jag i och för sig intet att erinra

mot den av nämnde chef föreslagna anordningen med direkt anställning av

lämpliga ingenjörer vid mariningenjörkåren. Som sådan anställning i varje

fall till en början endast lärer kunna komma i fråga i den lägsta graden,

mariningenjör av 2. graden, synes den på denna anordning uppbyggda kaderökningen

böra begränsas tili att avse dylika beställningar till det utav chefen

för marinen i sådant avseende angivna antalet, eller 5. Nämnde chefs förslag

örn inrättande därutöver av 1 beställning för marindirektör av 1. graden

och 1 beställning för mariningenjör av 1. graden -—- vilket förslag synes avse

bibehållande av proportionerna mellan antalet högre och lägre beställningar

vid kåren — torde däremot böra prövas först sedan överblick vunnits över

resultatet av förenämnda extraordinära rekrytering.

Jag övergår härefter till behandling av frågan örn antalet speci al ingenjörer

vid mariningenjörkåren för budgetåret 1941/42.

I framställningen rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår

har marinförvaltningen —- i huvudsaklig överensstämmelse med av marinöverdirektören

i den i det föregående berörda skrivelsen den 29 juli 1940

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Majus proposition nr 155.

framlagt förslag — hemställt, att antalet specialingenjörer för nästkommande

budgetår måtte ökas med 2 specialingenjörer av 1. graden, 4 specialingenjörer

av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden, varjämte 2 nuvarande beställningar

för specialingenjör av 2. graden borde förändras till beställningar

för specialingenjör av alternativt 1. eller 2. graden.

Beträffande motiveringen för angivna kaderökning må här återgivas

följande: Det förslag till personalökningar budgetåret 1940/41 för specialingenjörernas

vidkommande, som under år 1940 förelagts statsmakternas prövning

— innefattande 1 specialingenjör av 1. graden, 1 av 2. graden och 2 av

3. graden — hade godtagits utom såvitt avsåge specialingenjören av 1. graden.

Denna beställning vore fortfarande erforderlig och borde fördenskull inrättas

från och med budgetåret 1941/42. För marinförvaltningens artilleriavdelning

förelåge behov av 3 specialingenjörer, varav ytterligare 2 utöver tidigare befintliga

såsom artilleriingenjörer och 1 såsom speciellt sakkunnig i avseende

å gasskyddsfrågor. Ämbetsverkets minavdelning krävde tillgång till ytterligare

1 miningenjör, liksom elektrodetaljen inom verkets ingenjöravdelning

vore i behov av ytterligare en elektroingenjör. För kustartilleriet förelåge i

fredstid behov av 3 elektroingenjörer för vardera Vaxholms och Karlskrona

fästning samt Gotlands kustartilleriförsvar. De sålunda för marinförvaltningen

och kustartilleriet erforderliga 8 nya specialingenjörsbefattningarna

borde för erhållande av lämpliga befordringsförhållanden fördelas med 1

beställning såsom specialingenjör av 1. graden, 4 beställningar såsom specialingenjör

av 2. graden och 3 beställningar såsom specialingenjör av 3. graden.

— Den föreslagna alternativa graderingen för två specialingenjörer i 1. eller

2. graden vore avsedd för stationsingenjörer, tillika chefer för örlogsvarvens

kyggn&dsdepartement. Det vore önskligt att dessa befattningshavare, sedan

de tillräckligt länge innehaft sin befattning för erhållande av kompetens

och erfarenhet, erhölle en i förhållande till befattningen bättre avpassad

tjänste- och löneställning utan att orättvisa i befordringshänseende vederfores

övriga specialingenjörer.

Chefen för marinen har i sin förberörda skrivelse den 11 februari 1941

gjort framställning örn ytterligare ökning med 5 specialingenjörer utöver det

av marinförvaltningen tidigare äskade antalet. Ifrågavarande befattningshavare

— varav 2 avsåges för tjänstgöring såsom artilleriingenjörer och 3 såsom

elektroingenjörer — borde fördelas å 1 beställning såsom specialingenjör

av 1. graden och 4 beställningar såsom specialingenjör av 3. graden.

Vid övervägande av frågan örn ökning av antalet specialingenjörer har

jag för min del funnit det vara välbetänkt att icke alltför hastigt utvidga

antalet ingenjörer av denna kategori, särskilt i betraktande av att vissa av de

befattningar som avses skola bestridas av de nya beställningshavarna måhända

med fördel kunna beklädas med civila kontraktsanställda ingenjörer.

Med hänsyn härtill förordar jag, att antalet för budgetåret 1941/42 nytillkommande

beställningar för specialingenjörer begränsas till 1 specialingenjör

av 1. graden, 3 specialingenjörer av 2. graden samt 2 specialingenjörer av

3. graden. Det av marinöverdirektören framlagda förslaget om beredande av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

en förmånligare löneställning för i befattning såsom stationsingenjör, chef

för örlogsvarvs byggnadsdepartement, placerade specialingenjörer av 2.

graden genom tillskapandet av två beställningar för specialingenjör i alternativt

1. eller 2. graden finner jag mig i betraktande av de med chefskap

över byggnadsdepartement förenade arbetsuppgifterna och ansvar böra tillstyrka.

Som jag i övrigt icke förutsätter några ändringar beträffande mariningenjörkårens

ordinarie personal för nästkommande budgetår, skulle kåren för

nämnda budgetår komma att omfatta följande ordinarie beställningsliavare,

nämligen 1 marinöverdirektör, 3 marindirektörer av 1. graden, 5 marindirektörer

av 2. graden, 13 förste mariningenjörer, 8 mariningenjörer

av 1. graden och 16 mariningenjörer av 2. graden ävensom 5 specialingenjörer

av 1. graden, 2 specialingenjörer av 1. eller 2. graden, 12 specialingenjörer

av 2. graden och 10 specialingenjörer av 3. graden.

Marinintendenturkåren.

Staten för marinintendenturkåren för innevarande budgetår upptager följande

ordinarie beställningar, nämligen 1 kommendör, chef för kåren, 3 kommendörkaptener

av 1. graden, 1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,

8 kommendörkaptener av 2. graden, 31 kaptener, 18 löjtnanter och 5 fänrikar.

I sin skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42

har marinförvaltningen beträffande marinintendenturkårens ordinarie personal

inledningsvis erinrat örn den fyraårsplan för utökning av berörda personal,

för vilken närmare redogjorts i det vid propositionen nr 159 till 1940

års lagtima riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden.

Berörda plan, vilken avsåg budgetåren 1940/41—1943/44, omfattade för

budgetåret 1940/41 7 beställningar — 1 kommendörkapten av 2. graden, 1 chef

för marinens centrala beklädnadsverkstad, 2 kaptener och 3 löjtnanter -—- och

för budgetåret 1941/42 3 beställningar, varav 1 för kapten och 2 för löjtnanter.

För sistnämnda budgetår omfattade planen därjämte uppfattning av en beställning

för kommendörkapten av 2. graden till motsvarande beställning av

1. graden samt av en kaptensbeställning till kommendörkaptensbeställning av

2. graden. Den föreslagna ökningen innefattade emellertid icke personalökning,

som kunde bliva betingad av en eventuell bemanning av Älvsborgs

fästning.

Under erinran att förenämnda kaderökningsplan såvitt avser budgetåret

1940/41 vunnit statsmakternas godkännande har chefen för marinintendenturkåren

i skrivelse till marinförvaltningen den 30 augusti 1940 framlagt en utvidgad

plan för marinintendenturkårens utökning för nästa budgetår, innefattande

förslag örn nyinrättande av följande beställningar, nämligen 1 kommendör

(avsedd som chef för intendenturförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt),

1 kommendörkapten av 2. graden (avsedd som chef för upphandlingscentralen

vid Karlskrona örlogsvarv), 1 beställning i lönegraden Oa 4

(chef för marinens centrala intendenturförråd), 1 kapten (huvudsakligen avsedd

såsom mobiliseringsofficer vid intendenturförvaltningen inom Ost
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Majus proposition nr 155.

kustens marindistrikt), 1 kapten (avsedd för en specialutbildad kontrollofficer

för marinförvaltningens intendenturavdelning, beklädnadssektionen), 1 löjtnant

(avsedd som expeditionsintendent och inobiliseringsofficer vid Västkustens

marindistrikt) samt 1 löjtnant (avsedd som expeditionsintendent och

mobiliseringsofficer vid Vaxholms kustartilleriregemente).

Härjämte innefattar chefens för marinintendenturkåren nu förevarande

framställning jämväl förslag i fråga örn uppf lyftning i lönegradshänseende av

åtskilliga beställningar vid kåren. Sålunda borde den nuvarande beställningen

såsom kommendör och chef för kåren uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden

Ob 2 eller Ob 1, varjämte 3 beställningar som kommendörkaptener av

2. graden borde uppflyttas till 1. graden (varvskamreraren vid Karlskrona

örlogsvarv, chefen för kajneralförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt,

fästningsintendenten i Vaxholms fästning eller stabsintendenten hos chefen

för kustflottan) och 2 beställningar som kapten borde uppflyttas till kommendörkapten

av 2. graden.

Beträffande de sålunda föreslagna förändringarna har chefen för marinintendenturkåren

anfört i huvudsak följande:

Arbetsbördan för chefen för marinintendenturkåren i hans dubbla egenskap

av chef för marinförvaltningens intendenturavdelning och chef för marinintendenturkåren

vore synnerligen stor och hade under senaste åren ständigt

ökat i omfattning även med bortseende av nuvarande utomordentliga förhållanden.

Detta hade också tidigare av marinförvaltningen framhållits för

Kungl. Maj:t bland annat i utlåtande över 1930 års försvarskommissions betänkande,

där chefen för marinintendenturkåren föreslagits inplacerad i lönegrad

O 7. Chefen för försvarsdepartementet hade emellertid i propositionen

nr 225 till 1936 års riksdag utan underskattande av chefens för marinintendenturkåren

stora arbetsbörda då icke ansett sig kunna förorda en höjning av

befattningen. En omständighet, som icke borde förbises vid bedömandet av

förevarande fråga, vore att genomförandet av vissa förändringar i lönegrader

samt därav följande förändringar i tjänsteställning kommit att i realiteten

innebära en deklassering av chefen för marinintendenturkåren från den ställning

han tidigare innehaft, en deklassering som måste medföra en ingalunda

önskvärd minskning av denne chefs auktoritet och möjligheter att föra framåt

den viktiga tjänstegren han företrädde inom marinen. Med hänsyn till den

påtagliga ökningen av chefens för marinintendenturkåren arbetsbörda och ansvar

under åren efter 1936 syntes rättvisan kräva att han inplacerades i Ob 2

eller åtminstone Ob 1.

Chefen för Karlskrona örlogsvarv hade framhållit olägenheten av att en och

samma person bestrede befattningarna såsom förrådsintendent och chef för

upphandlingscentralen vid nämnda örlogsvarv. Med hänsyn till den i viss

mån oförutsedda stora omfattning, som den centrala upphandlingsverksamheten

vid varvet tagit, finge chefen för marinintendenturkåren föreslå, att en

ny beställning inrättades för chefen för örlogsvarvets upphandlingscentral och

att den befattningshavare, som nu förenade båda tjänsterna, skulle bibehålla

befattningen såsom förrådsintendent.

Såsom motivering för höjning av befattningen som varvskamrerare vid

Karlskrona örlogsvarv från Oa 4 till Oa 5 finge chefen för marinintendenturkåren

åberopa ett uttalande av varvschefen vid detta örlogsvarv, vari hänvisades

bland annat till det förhållandet, att varvskamreraren vore beslutande

i kassaärenden och i denna egenskap hade ett redogörareansvar, som sträckte

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

495 41 (;

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

sig vida utöver det som tillkomme annan vid marinens lokalförvaltningar kommenderad

intendenturofficer. Varvsdriften och den därmed sammanhängande

ökningen utav varvets utgifter hade under de senare åren ständigt ökat i omfattning,

vilken ökning även syntes bliva bestående. Så t. ex. kunde framhållas

att inkomster och utgifter i varvets medelsräkenskaper för budgetåret

1938/39 — således innan den förstärkta försvarsberedskapen intogs -—- uppgingo

till ungefär 50,000,000 kronor. Det ekonomiska ansvar m. m., som tidigare

vid inplacerandet av befattningen såsom varvskamrerare i Karlskrona i

lönegrad Oa 4 åberopades hade således under de senare åren väsentligt ökat

och motiverade numera mer än väl en placering i lönegrad Oa 5.

I marinförvaltningen hade preliminärt behandlats frågan örn inrättande av

ett centralt intendenturförråd för marinen och enär behovet av ett sådant

snarast måste tillgodoses, hade i förslaget upptagits som chef för det centrala

förrådet en beställningshavare med särskild beställning i lönegrad Oa 4. —

För erhållande av befattning såsom kontrollofficer vid marinförvaltningens

intendenturavdelning borde upptagas en kapten, som erhållit specialutbildning

företrädesvis inom textil- och läderbranschen. — Chefen för marinintendenfurkåren

finge slutligen framhålla, att det nu avgivna förslaget principiellt

anslöte sig till 1936 års försvarsordning, varför hänsyn icke tagits till den

kaderökning, som kunde bliva betingad av en utvidgning av 1936 års försvarsordning.

Chefen för marinstaben har med avseende å den föreslagna löneställningen

för chefen för marinintendenturkåren tillstyrkt, att denne placeras i lönegrad

Ob 1. Vidare har chefen för marinstaben anfört att för befattningarna såsom

varvskamrerare vid Karlskrona örlogsvarv och fästningsintendent i Vaxholms

fästning borde avses befattningshavare av kommendörkaptens av 1. graden

grad, och för befattningarna såsom sekreterare hos chefen för Karlskrona

örlogsvarv och stabsintendent vid Ostkustens marindistrikt kommendörkaptener

av 2. graden. Befattningarna såsom chef för kameralkontoret vid

Sydkustens marindistrikt och stabsintendent hos chefen för kustflottan borde

fortfarande bestridas av beställningshavare i lönegrad Oa 4. För befattningen

såsom chef för upphandlingscentralen vid örlogsvarvet i Karlskrona borde

avses en kapten.

Marinförvaltningen har i ärendet anfört, att ämbetsverket ansåge att chefen

för marinintendenturkåren borde erhålla en lönegradsplacering, som bättre

än den nuvarande markerade betydelsen och omfattningen av hans arbetsuppgifter.

Då chefen för arméns intendenturkår vore placerad i lönegraden Ob 3,

syntes det marinförvaltningen riktigt, att chefen för marinintendenturkåren

placerades i lönegraden Ob 2. Under åberopande härav och under erinran örn

vad marinförvaltningen anfört beträffande nämnde chefs löneställning i utlåtanden

över försvarskommissionens betänkande och 1936 års lönekommittés betänkande

med förslag till militärt avlöningsreglemente finge marinförvaltningen

föreslå, att ifrågavarande beställningshavare placerades i lönegraden

Ob 2. I övrigt biträdde marinförvaltningen chefens för marinstaben förslag i

ämnet.

Över marinförvaltningens förslag beträffande marinintendenturkåren har

försvarsväsendets lönenämnd efter remiss avgivit utlåtande och därvid anfört

följande:

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 83

Vad först angår den föreslagna ändrade löneställningen för marinintendenturkårens

chef, anser lönenämnden, att dennes nuvarande lönegradsplacering

otvivelaktigt är väl låg särskilt med hänsyn till det honom åvilande chefskapet

för den jämförelsevis stora marinintendenturkåren. Lönenämnden anser sig

fördenskull kunna förorda, att denna chefsbefattning uppflyttas i högre lönegrad.

I likhet med vad chefen för marinstaben föreslagit anser lönenämnden

emellertid, att en uppfattning av befattningen bör ske allenast till lönegrad

Ob 1. En uppfattning av befattningen till lönegrad Ob 2, såsom marinförvaltningen

ifrågasatt, skulle enligt lönenämndens uppfattning medföra vissa

konsekvenser i fråga örn lönegradsplaceringen av andra chefsbeställningar såväl

vid marinen som de andra försvarsgrenarna, varför nämnden icke anser sig

kunna biträda marinförvaltningens förslag i denna del.

Beträffande de föreslagna uppflyttningarna av vissa regementsofficerare

ävensom inrättandet av nya regementsofficersbeställningar vid marinintendenturkåren

får lönenämnden framhålla, att marinintendenturkåren redan nu

synes vara jämförelsevis väl tillgodosedd med dylika högre beställningar. Med

hänsyn till de krav, som behöva ställas på innehavarna av de tjänster, som

avses i marinförvaltningens framställning, och då ur befordringssynpunkt anledning

icke föreligger till någon större ökning av antalet regementsofficersbeställningar,

anser sig lönenämnden endast böra föreslå, att vid marinintendenturkåren

ytterligare en beställning i lönegrad Oa 4 inrättas, avsedd för

chefen vid marinens centrala intendenturförråd. Det ytterligare behov av

intendenturofficerare, som kan anses föreligga, bör enligt lönenämndens mening

tillgodoses genom ökning av kaptens- och löjtnantsbeställningarna. I

detta sammanhang vill lönenämnden emellertid framhålla, att nämnden funnit

den framlagda utredningen rörande utökning av marinintendenturkåren icke

utgöra tillräckligt underlag för bedömande, huruvida icke vissa av de göromål,

som nu utföras av intendenturofficerare, lämpligen kunna fullgöras av

civil personal i lägre löneställning.

Slutligen har chefen för marinen i sin förevarande skrivelse den 11 februari

1941 hemställt om en utökning av den av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden

begärda personalförstärkningen med 1 kapten och 1 löjtnant, avsedda

för tjänstgöring vid respektive Älvsborgs fästning och Gotlands kustartillerikår.

Yad först beträffar den av marinmyndigheterna påkallade förbättrade löneställningen

för marinintendenturkårens chef framgår av den lämnade redogörelsen,

att denna fråga sedan länge varit aktuell. Sålunda har spörsmålet

dryftats i samband med genomförandet av 1936 års förs vågordning utan att

dock därvid någon förändring i förevarande avseende kom till stånd. Jämväl

vid den av statsmakterna genomförda militära löneregleringen 1939 upptogs

frågan örn chefens för marinintendenturkåren löneställning till omprövning.

Sålunda uttalade 1936 års lönekommitté i sitt betänkande med förslag till

militärt avlöningsreglemente (statens off. utredn. 1938: 55, sid. 63) följande:

Huruvida beträffande någon av de övriga nu till överstegraden hörande

befattningarna en ändrad löneställning kan böra komma till stånd måste

enligt kommitténs förmenande bliva i väsentlig mån beroende på de resultat,

som vid den förutsätta — och beträffande vissa förvaltningsområden numera''

igångsatta —• tjänsteförteckningsrevisionen kunna komma att framgå med

avseende å sådana civila befattningar, vilka i fråga örn nuvarande lönenivå

samt i fråga om arbetsuppgifter och ställning inom förvaltningsorganisationen

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majus proposition nr 155.

kunna anses närmast jämförliga med ifrågavarande militära chefsbefattningar.

Det må i detta sammanhang omnämnas, att under kommitténs överläggningar

med de militära personalrepresentanterna från den sjömilitäre representantens

sida ifrågasatts, att till lönegraden Ob 1 skulle hänföras jämväl den nu i lönegraden

O 6 placerade befattningen såsom chef för marinintendenturkåren. Då

denne befattningshavares lönegradsplacering — som torde väsentligen betingas

av hans ställning såsom avdelningschef i marinförvaltningen — överensstämmer

med lönegradsplaceringen för vissa andra avdelningschefer inom

nämnda ämbetsverk samt för vissa verkschefer inom civilförvaltningen, synes

det kommittén icke lämpligt, att denna fråga upptagas till avgörande fristående

från en prövning av löneställningen för nyss avsedda jämförliga befattningshavare.

Yad lönekommittén i denna del anfört föranledde icke någon erinran av

föredragande departementschefen i det vid propositionen nr 245/1939 L med

förslag till militärt avlöningsreglemente fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden. Ej heller riksdagen (skrivelse nr 426) hade något

att erinra beträffande föreliggande spörsmål.

Emellertid måste i frågans nuvarande läge beaktas, att chefens för marinintendenturkåren

ämbetsområde, som redan tidigare haft en sådan omfattning

att frågan örn en uppfattning i lönegrad länge varit aktuell, numera utvidgats

i högst väsentlig grad, ett förhållande som genom marinstridskrafternas

betydande utökning också lärer komma att bliva i stort sett bestående. Att ämbetsområdets

omfattning i och för sig motiverar en lönegradsplacering i lönegraden

Ob 1, synes därför numera stå klart. Ett uppflyttande i denna lönegrad

synes heller icke kunna få prejudicerande verkan i fråga örn andra lönegradsplacenngar.

Då den av lönekommitten omnämnda tjänsteförtecknmgsrevisionen

ännu torde dröja åtskillig tid, finner jag mig i anslutning till vad

lönenämnden anfört böra föreslå, att chefen för marinintendenturkåren från

och med nästkommande budgetår uppflyttas från lönegrad Oa 6 till lönegrad

Ob 1.

Yad härefter angår marinmyndigheternas förslag i övrigt rörande

marinintendenturkårens personalfrågor anser jag mig icke kunna för närvarande

tillstyrka större utvidgningar för nästkommande budgetår än att

dels i enlighet med den av marinmyndigheterna föregående år framlagda

planen antalet kaptensbeställningar ökas med 1 och antalet löjtnantsbeställningar

med 2, dels i enlighet med samma plan en beställning för kommendörkapten

av 2. graden utbytes mot en kommendörkaptensbeställning av 1.

graden och en kaptensbeställning utbytes mot en beställning för kommendörkapten

av 2. graden, dels slutligen i anledning av chefens för marinen framställning

den 11 februari 1941 en kaptensbeställning tillkommer, avsedd för

Älvsborgs fästning. Med inrättande av den föreslagna särskilda beställningen

som chef för ett centralt intendenturförråd för marinen torde tillsvidare böra

anstå i avvaktan på förrådets organiserande och närmare erfarenheter i fråga

örn arbetsuppgifter och ansvar för den blivande förrådschefen.

Med den av mig sålunda föreslagna ökningen skulle marintendenturkårens

beställningar för nästa budgetår fördela sig på följande sätt: 1 kommendör

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Majda proposition nr 155.

(Obl), 4 kommendörkaptener av 1. graden, 1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,

8 kommendörkaptener av 2. graden, 32 kaptener, 20 löjtnanter

och 5 fänrikar.

Marinläkarkåren.

Marinläkarkårens ordinarie beställningshavare för innevarande budgetår

utgöras av 1 marinöverläkare, 3 förste marinläkare och 9 marinläkare av 1.

graden.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42

har marinförvaltningen icke ifrågasatt några ändringar i avseende å berörda

personal. Däremot har chefen för marinen i sin i det föregående omnämnda

skrivelse den 11 februari 1941 på anförda skäl hemställt att kåren för nästkommande

budgetår måtte tillföras 1 förste marinläkare, avsedd för tjänstgöring

å marinförvaltningens sanitetsavdelning samt 3 marinläkare av 1.

graden, avsedda för Vaxholms kustartilleriregemente, Karlskrona örlogsstation

och Västkustens marindistrikt.

För egen del är jag icke nu beredd att förorda några förändringar i fråga

om marinläkarkårens ordinarie personal.

Marinens sjukhus i Karlskrona. Marinens poliskår.

Vidkommande under nu förevarande rubriker hänförlig ordinarie personal

— 1 maskinist och 1 eldare av 1. klassen, respektive 2 polisöverkonstaplar,

tillika poliskommissarier, 2 polisöverkonstaplar och 32 poliskonstaplar —

förutsätter jag i likhet med marinförvaltningen icke någon ändring för nästa

budgetår.

Marinens fasta undervisningsverk.

Under denna rubrik böra i enlighet med de ändrade grunderna för uppställningen

av fjärde huvudtitelns avlöningsa.nslag upptagas de ordinarie

befattningshavarna vid sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan. Beträffande

denna personal, vilken nu utgöres av vid sjökrigshögskolan 1 chef i lönegrad

Oa 6 samt 1 expeditionsvakt och vid sjökrigsskolan 1 chef i lönegrad

Oa 5, 1 expeditionsvakt och 1 vaktmästare, förutsätter jag för nästa budgetår

icke någon ändring.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra enligt

den nya uppställningen av fjärde huvudtitelns avlöningsanslag förutom

löner enligt löneplan utgå jämväl vissa av de i vederbörliga avlöningsreglementen

omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Såvitt

avser marinen ifrågakomma härvidlag följande sådana tillägg och ersättningar,

nämligen vikariatsersättning, felräkningspenningar, ansvarsarvode

(MoR § 33 mom. 4), begravningshjälp, inkvarteringsersättning (MAR § 17,

tilläggsbestämmelserna till MAR, kap. 5 § 1 mom. 1), hyres- och ortstilllägg

åt visst manskap samt ersättning för tjänstgöring såsom riktare, plutonbefälliavare

vid luftvärnsartilleri eller avståndsobservatör.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

En detalj beräkning av löneutgifterna enligt löneplan för den i det föregående

föreslagna ordinarie personalen för nästkommande budgetår slutar på

cirka 18,300,000 kronor. De ytterligare förmåner som enligt vad nyss sagts

skola utgå från förevarande anslagspost kunna beräknas till sammanlagt cirka

350,000 kronor. Slutsumman under denna anslagspost bör i enlighet därmed

beräknas till (18,300,000 + 350,000=) 18,650,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Befattningar för pensionerad personal finnas för närvarande upptagna i

staterna för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, för

flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för kustartilleriets

officerskår, underofficerskår och manskap m. fl., för vid marinens sjukhus i

Karlskrona anställd personal och för sjökrigsskolan, varjämte hela staten för

sjörullföringsbefälhavare med biträden avser sådan personal. Det sammanlagda

antalet arvodister uppgår för närvarande till 18 officerare och 66 underofficerare

med sedvanliga arvoden å respektive 3,180 kronor och 2,130 kronor

för år, dock att sjörullföringsbefälhavaren och sjörullföringsbiträdet i Stockholm

uppbära högre arvoden å respektive 3,600 kronor och 2,340 kronor för

år. De sammanlagda arvodeskostnaderna för innevarande budgetår uppgå i

anslutning till det anförda till 198,450 kronor.

Marinstaben.

Vid marinstaben finnas för närvarande anställda 4 pensionerade officerare

med arvode av 3,180 kronor och 4 pensionerade underofficerare med

arvode av 2,130 kronor. Av officerarna tjänstgör en såsom bibliotekarie, under

det att de tre övriga tjänstgöra såsom aktuarier å de olika avdelningarna inom

staben, vilka äro fyra till antalet. På grund härav måste på en av stabens

avdelningar aktuariebefattningen uppehållas av en icke pensionerad officer.

Chefen för marinstaben har i sin förenämnda skrivelse till marinförvaltningen

anfört, att med hänsyn till aktuariernas huvudsakliga sysselsättning — registrering

och ordnande av hemliga handlingar, böcker etc. — det vore ett

önskemål, att de som utförde detta arbete kunde kontinuerligt avses för denna

tjänst under en längre tidsperiod, vilket önskemål sällan ginge att förverkliga

vad beträffade personal på aktiv stat. Chefen för marinstaben hemställde

därför, att för detta ändamål antalet pensionerade officerare måtte ökas med

en. — Å marinstabens expedition tjänstgör vidare sedan länge en officer på

aktiv stat såsom adjutant hos chefen för marinstaben. Nämnde chef har nu

anfört, att under årens lopp ifrågavarande officers arbete allt mera övergått

till sådant expeditionsarbete, som å övriga dylika expeditioner brukade utföras

av särskild expeditionsofficer. Av flera skäl — främst önskemålet att

frigöra personal på aktiv stat för sjötjänst och andra rent militära uppgifter

— hemställde chefen för marinstaben, att även för denna tjänst en pensionerad

officer måtte avses. Med anledning därav har marinförvaltningen i det vid

ämbetsverkets förenämnda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1941/42 fogade förslaget till förteckning för pensionerad personal

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 87

i arvodesbefattning upptagit för marinstaben 6 officerare och 4 underofficerare.

I sin förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen

*

hemställt, att utöver det av marinstabschefen och marinförvaltningen för

nästa budgetår begärda antalet arvoden för pensionerade officerare i arvodesbefattning

vid marinstaben måtte inrättas två ytterligare dylika arvoden, det

ena å 4,000 kronor för år, avsett för chefen för Sveriges frivilliga motorbåtskår,

och det andra å 3,180 kronor för år, avsett för en aktuarie och expeditionsofficer.

— Beträffande det ifrågasatta arvodet å 4,000 kronor för frivilliga

motorbåtskårens chef har chefen för marinen framhållit, att arbetsuppgifterna

för denne befattningshavare alltmer vuxit. Det syntes på grund härav ej

möjligt för denne — pensionerad regementsofficer — att kunna upprätthålla

ifrågavarande befattning samtidigt med civil befattning, utan det måste på

ett eller annat sätt sörjas för att kårchefen erhölle sådan ersättning för sin

för kårarbetet disponerade tid, att hans sammanlagda inkomst av pensionen

och denna ersättning ungefär motsvarade den tidigare åtnjutna lönen. Det

syntes med andra ord erforderligt att för kårchefen inrätta en särskild

arvodesbefattning, varigenom ävenledes skulle kunna krävas, att kårchefen

ständigt vore disponibel för med kårens angelägenheter sammanhängande

arbete. För att åvägabringa, att tjänsten under alla förhållanden bleve en

heltidstjänst, syntes man i organisatoriskt avseende böra förfara så, att kårchefen

inplacerades i marinstaben för att där handlägga de med motorbåtskårens

ledning sammanhängande ärendena samt för att i övrigt kunna tagas

i anspråk för annat stabsarbete, i den mån hans tid det medgåve. — Såsom

motivering för det begärda nya arvodet för ytterligare en aktuarie och expeditionsofficer

vid marinstaben har anförts, att en av de nu befintliga arvodisterna

helt tagits i anspråk för tjänstgöring å värnpliktsdetaljen, vadan även med

den av marinförvaltningen ifrågasatta utökningen av antalet pensionerade

officerare vid staben en av dess avdelningar bomme att sakna aktuarie och

expeditionsofficer.

Beträffande förslaget att anordna en särskild arvodesbefattning för chefen

för Sveriges frivilliga motorbåtskår finner jag mig i princip kunna giva detsamma

min anslutning med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som numera åvila denne chef. Då befattningen i fråga enligt

gällande reglemente för motorbåtskåren tillsättes av Kungl. Majit efter av

chefen för marinen och chefen för försvarsstaben gemensamt avgivet förslag,

torde tillräckliga garantier föreligga för erhållande av lämpligast möjliga innehavare

av befattningen i fråga. Arvodet synes dock böra bestämmas till det

för mera kvalificerade arvodesbefattningar sedvanliga, eller 3,600 kronor för

år. — Jämväl de till inrättande föreslagna expeditionsofficersbefattningarna

finner jag mig böra tillstyrka.

I anslutning till vad jag nu anfört beräknar jag för nästa budgetår antalet

pensionerade officerare vid marinstaben till 8, varav 1 med årsarvode å 3,600

kronor och 7 med årsarvode å 3,180 kronor, samt antalet underofficerare oförändrat

till 4.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Flottan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Av pensionerad personal i arvodesbefattning vid flottan finnas för närvarande

4 officerare och 35 underofficerare.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42

har marinförvaltningen i förevarande hänseende inledningsvis erinrat, att

vid vartdera av Sydkustens och Ostkustens marindistrikt funnes i kontorsbiträdesbefattning

vid vederbörlig intendenturförvaltnings expedition med

avlöning från sakanslag anställd en pensionerad underofficer. Ifrågavarande

befattningshavare borde beredas anställning såsom arvodister och i samband

härmed indragning ske av respektive kontorsbiträdesbefattningar. För

intendenturförvaltningens expedition vid Sydkustens marindistrikt krävdes

därjämte ytterligare en arvodesbefattning för pensionerad underofficer, avsedd

för besiktning av beklädnadspersedlar m. m. — För Västkustens marindistrikt

hade chefen för nämnda distrikt hemställt örn inrättande av arvodesbefattningar

för en pensionerad officer, expeditionsofficer, och fem pensionerade

underofficerare i olika befattningar. Innan frågan örn marindistriktets

fredsorganisation blivit löst ansåge sig marinförvaltningen ej kunna taga

ståndpunkt till ifrågavarande förslag i vidare mån än att ämbetsverket tillstyrkte

inrättande av den begärda expeditionsofficersbefattningen.

I överensstämmelse med det anförda har marinförvaltningen för nästa

budgetår beräknat antalet arvodister vid flottan till 5 officerare och 38 underofficerare.

I sin förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen

hemställt, att antalet pensionerade underofficerare i arvodesbefattning för

nästa budgetår måtte ökas med 12 utöver vad marinförvaltningen enligt den

i det föregående lämnade redogörelsen tillstyrkt. Till stöd för ifrågavarande

framställning åberopas i marinchefens skrivelse svårigheterna att uppsätta

underofficersutbildad stampersonal i tillräckligt snabb takt och som följd

härav önskvärdheten att kunna frigöra stampersonalen från administrativa

göromål till förmån för annan verksamhet.

För egen del vill jag biträda marinförvaltningens förslag om ökning av

flottans arvodister för nästa budgetår med 1 officer och 3 underofficerare.

Beträffande chefens för marinen förslag finner jag detsamma i och för sig

beaktansvärt; dock synes den föreslagna personalökningen i nuvarande läge

väl hög. Intill dess närmare erfarenheter vunnits av det ifrågasatta frigörandet

av stampersonal från administrativa uppgifter, synes ökningen för

ifrågavarande ändamål av antalet pensionerade underofficerare i arvodesbefattning

vid flottan böra begränsas till 8.

Jag tillstyrker därför, att antalet pensionerad personal i arvodesbefattning

vid flottan budgetåret 1941/42 ökas med 1 officer och 11 underofficerare

från nuvarande 4 respektive 35 till 5 respektive 46.

Kustartilleriet.

Å staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap

m. fl. för innevarande budgetår äro upptagna arvodesbefattningar för 7

pensionerade officerare och 19 pensionerade underofficerare.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Efter därom av chefen för kustartilleriet framlagt förslag har marinförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov

för nästa budgetår hemställt, att antalet nu ifrågavarande befattningshavare

måtte ökas med dels 1 officer och 1 underofficer, avsedda för Älvsborgs fästning,

dels ock 1 underofficer, fortifikationsutbildad, avsedd för tjänstgöring

såsom förrådsunderofficer vid Gotlands kustartilleriförsvars forti fikationsförvaltning.

Som jag ej har något att erinra mot berörda förslag, beräknar jag för

nästa budgetår antalet pensionerad personal i arvodesbefattning under förevarande

rubrik till 8 officerare och 21 underofficerare.

Marinens sjukhus i Karlskrona.

Å staten för marinens sjukhus i Karlskrona är för innevarande budgetår

uppfört ett arvode å 2,130 kronor för år till en pensionerad underofficer.

Under framhållande att befattningen sedan dess tidigare innehavare avgått

icke kunnat återbesättas samt att marinförvaltningen medgivit, att i stället

en civil befattningshavare, sjukhusuppbördsman, finge under budgetåret

1940/41 anställas vid sjukhuset mot åtnjutande av ej mindre avlöning enligt

17:e lönegraden MEx än även i arvodesförteckningens B-kolumn uppfört

arvode å 240 kronor för år, har marinförvaltningen hemställt, att det folden

pensionerade underofficeren avsedda arvodet måtte slopas och ersättas

med en extra ordinarie befattning i lönegrad MEo 15 för kontorsskrivare

av 1. klass.

I utlåtande över denna framställning har försvarsväsendets lönenämnd framhållit,

att då frågan om en eventuell omorganisation av marinens sjukhus

1 Karlskrona för närvarande vore under övervägande, varigenom bland annat

ifrågasatts, att sjukhuset skulle ingå såsom en del av länslasarettet i Karlskrona,

lönenämnden ansåge, att med inrättandet av den föreslagna kontorsskrivarbefattningen

borde tills vidare anstå.

Med hänsyn till vad lönenämnden sålunda anfört torde marinförvaltningens

framställning i förevarande avseende ej föranleda åtgärd och följaktligen ett

arvode å 2,130 kronor för år fortsättningsvis upptagas för en pensionerad

underofficer vid marinens sjukhus i Karlskrona.

Sjökrigsskolan.

Beträffande vid sjökrigsskolan anställd pensionerad personal i arvodesbefattning

— 1 expeditionsunderofficer, tillika kassör med årsarvode av 2,130

kronor — förutsattes ingen ändring för nästkommande budgetår.

Sjörullföringsbefälhavare med biträden.

Denna personalkategori, vilken för närvarande är sammanförd å en särskild

stat, omfattar 1 sjörullföringsbefälhavare i Stockholm, arvode 3,600 kronor,

2 sjörullföringsbefälhavare i landsorten, arvode 3,180 kronor, 1 sjörullföringsbiträde

i Stockholm, arvode 2,340 kronor samt 5 sjörullföringsbiträden i landsorten,

arvode 2,130 kronor.

Marinförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse angående sjöförsvarets

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

medelsbehov för budgetåret 1941/42 icke ifrågasatt någon ändring beträffande

ifrågavarande personal. I anslutning till det vid behandlingen i det föregående

av flottans ordinarie personal framlagda förslaget örn inrättande av

beställningar på stat för bestridandet av befattningarna såsom chef för respektive

Norrlandskustens och Öresunds marindistrikt har chefen för marinen

i sin förberörda skrivelse den 11 februari 1941 föreslagit, att för befattningarna

såsom sjörullföringsbefälhavare i Härnösand och Malmö borde avses

arvodesanställda pensionerade officerare. I fråga om Norrlandskustens

marindistrikt har chefen för marinen särskilt erinrat om att med den utveckling

av försvarsanstalterna vid kustartilleriförsvaret inom Hemsö fästning,

som måste anses erforderlig, fästningens kommendant icke gärna kunde med

sin verksamhet förena befattningen såsom sjörullföringsbefälhavare.

Som jag emellertid på sätt i det föregående angivits icke för närvarande

är beredd att taga ställning till frågan örn en ändring av marindistriktsorganisationens

personaluppsättning, kan jag icke nu förorda det av chefen för

marinen i förevarande avseende framlagda förslaget om nya befattningar

för sjörullföringsbefälhavare i Härnösand och Malmö. Vid sådant förhållande

torde några ändringar i avseende å antalet sjörullföringsbefälhavare med

biträden icke böra komma till stånd under nästa budgetår.

I anslutning till det anförda torde å personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning för budgetåret 1941/42 böra uppföras 2 arvoden

å 3,600 kronor, 22 arvoden å 3,180 kronor, 1 arvode å 2,340 kronor samt 78

arvoden å 2,130 kronor och under anslagsposten till pensionerad personal i

arvodesbefattning för nästa budgetår upptagas ett belopp av (2 X 3,600 +

22 x 3,180 + 2,340 + 78 X 2,130 =) 245,640 kronor, eller i avrundat tal 245,000

kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

För avlöningar till extra ordinarie fänrikar är för innevarande budgetår

beräknat ett belopp av 120,000 kronor. Vidkommande medelsbehovet i förevarande

avseende för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i sin förberörda

skrivelse angående sjöförsvarets medelsbehov anfört följande:

Från marinstaben har inhämtats att för nästkommande budgetår antalet

extra ordinarie fänrikar vid flottan kan beräknas enligt följande. Antalet

extra ordinarie fänrikar är för närvarande 20. Dessa beräknas kvarstå i sina

befattningar till mitten av januari 1942. I mitten av mars 1941 beräknas tillkomma

17 nya extra ordinarie fänrikar, vilka beräknas kvarstå hela nästkommande

budgetår. Därest snabbare officersutbildning fortfarande skall

äga rum, kunna vidare eventuellt 40 nya extra ordinarie fänrikar beräknas tillkomma

under mars 1942.

Chefen för kustartilleriet har uppgivit, att han beräknar antalet extra ordinarie

fänrikar under budgetåret 1941/42 till 29, därav 17 nyutnämnda.

Vidare har chefen för marinintendenturkåren uppgivit följande. För närvarande

funnes 4 extra ordinarie fänrikar. Dessutom torde 3 fänrikar i marinintendenturkårens

reserv komma att överföras till aktiv stat och sannolikt

inplaceras i nuvarande extra ordinarie fänrikskurs från och med november

1940. Antalet extra ordinarie fänrikar bleve då 7, vilka förväntades bliva

ordinarie i februari 1942. Under februari 1941 tillkomme 3 extra ordinarie

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

fänrikar, som förväntas bliva ordinarie i februari 1943. Därest den snabbare

officersutbildningen komme att bibehållas även för följande kurser, komme

6 extra ordinarie fänrikar att utnämnas i februari 1942, annars med den vanliga

utbildningstiden omkring den 1 oktober 1942.

Under åberopande av vad sålunda anförts beräknar marinförvaltningen

att under nästkommande budgetår skall finnas omkring 70 extra ordinarie

fänrikar. Lönerna till dessa beräknar marinförvaltningen till i runt tal

240,000 kronor.

Emot det av marinförvaltningen beräknade antalet extra ordinarie fänrikar

för budgetåret 1941/42 har jag intet att erinra. Med tillämpning av sedvanliga

beräkningsgrunder torde emellertid de för nämnda antal uppskattade

lönekostnaderna kunna minskas till 210,000 kronor, med vilket belopp sålunda

torde böra räknas för nästa budgetår.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Med tillämpning av de principer, som angivits under arméns motsvarande

anslagspost uppföras under förevarande anslagspost följande delposter, nämligen

extra ordinarie tjänstemän, viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren,

viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren, betjäningspersonal

m. fl., musikelever samt tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För marinstaben är för närvarande upptagen en grundavlöningspost å

4,320 kronor för avlöning åt ett e. o. kontorsbiträde samt för extra skrivhjälp

m. m. — För nästa budgetår har marinförvaltningen i anslutning till

ett av chefen för marinstaben framlagt förslag hemställt, att för nämnda

stab måtte beräknas ytterligare dels en extra ordinarie tjänsteman i lönegrad

MEo 8 för stabens fotografi- och filmdetalj, avsedd att ersätta en nu till

tjänstgöring därstädes kommenderad högbåtsman, dels ock en automobilförare

i lönegrad MEo 6 för marinstabschefens automobil, vilken med hänsyn

till rådande personalbrist icke lämpligen kunde betjänas av personal ur

sjömanskåren.

Försvarsväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande förklarat sig icke

hava något att erinra mot inrättandet av berörda båda befattningar. Den för

marinstabens fotografi- och filmdetalj avsedda befattningen i lönegrad MEo 8

syntes därvid kunna benämnas fotograf, på sätt fallet vore beträffande jämförlig

befattning vid flygvapnet.

Även jag biträder marinförvaltningens förslag och upptager därför under

marinstaben — förutom det förut befintliga kontorsbiträdet, vilket torde

böra upptagas i lönegrad MEo 4 -— 1 fotograf (MEo 8) och 1 automobilförare.

Sistnämnda befattningshavare torde emellertid i likhet med försvarsstabens

automobilförare böra placeras i lönegrad MEo 5.

Kustartilleriets chefsexpedition.

Beträffande nämnda expeditions nuvarande extra ordinarie personal — 2

kontorsbiträden (MEo 4) — förutsättes icke någon ändring för nästa budgetår.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr loa.

92

Ostkustens marindistrikt.

Utöver vid detta marindistrikt för närvarande anställd extra ordinarie

personal — vid marindistriktsstaben 2 kontorsbiträden (MEo 4) samt vid

kameralkontoret 2 kontorsskrivare av 2. klass (MEo 13), 1 förste kontorist

(MEo 10), 1 kontorist (MEo 8), 1 kanslibiträde (MEo 7) samt 3 kontorsbiträden

(MEo 4) — har marinförvaltningen för nästa budgetår föreslagit tillkomsten

vid marindistriktsstaben av 3 befattningar för telefonvakter av 1.

klass (MEo 4) samt 1 automobilförare (MEo 6).

Ifrågavarande förslag, varöver för svar sväsendets lönenämnd avgivit utlåtande

såvitt avser nyssnämnda automobilförarbefattning och därvid biträtt

förslaget i denna del, finner jag mig böra tillstyrka, dock att automobilföraren

i enlighet med vad nyss anförts beträffande motsvarande befattning vid

marinstaben torde böra placeras i lönegrad MEo 5. Jag beräknar sålunda

marindistriktsstabens personal för nästa budgetår till 1 automobilförare, 2

kontorsbiträden och 3 telefonvakter av 1. klass.

Vaxholms fästning.

Beträffande vid denna institution anställd extra ordinarie personal, 1 kontorist

(MEo 8) vid fästningsintendenturen, förutsätter jag icke någon ändring

för budgetåret 1941/42.

Sydkustens marindistrikt.

Innevarande budgetår finnes vid Sydkustens marindistrikt anställd följande

extra ordinarie personal, nämligen vid marindistriktsstaben 1 kanslibiträde

(MEo 7) och 1 skrivbiträde (MEo 2), vid kameralkontoret 3 kontorsskrivare

av 2. klass (MEo 13), 1 förste kontorist (MEo 10), 1 kontorist (MEo 8), 3

kanslibiträden (MEo 7), 2 kontorsbiträden (MEo 4) och 1 skrivbiträde

(MEo 2) samt vid marinens sjukhus i Karlskrona 1 husmoder (MEo 9), 10 sjuksköterskor

(MEo 7), 2 kontorsbiträden (MEo 4), 1 köksförestånderska (MEo 8)

samt 2 eldare av 2. klassen (MEo 5). — För nästa budgetår har marinförvaltningen

till en början ifrågasatt uppflyttning av marindistriktsstabens kanslibiträde

till förste kontorist (MEo 10) samt av skrivbiträdet vid samma stab till

kontorsbiträde (MEo 4). Till stöd för framställningen i denna del har marinförvaltningen

åberopat, att kanslibiträdets arbetsuppgifter vore av den kvalificerade

natur, som regelmässigt ålåge förste kontorist, samt att skrivbiträdesbefattningen

för närvarande innehades av pensionerad underofficer, vilket

vore mindre lämpligt, varför ett utbyte mot en kontorsbiträdesbefattning borde

äga rum efter underofficerens under loppet av innevarande budgetår inträffade

avgång från skrivbiträdestjänsten.

Beträffande personaluppsättningen vid kameralkontoret har marinförvaltningen

erinrat, att Kungl. Majit den 30 augusti 1940 medgivit, att för uppehållande

av befattningen såsom kassör vid kameralförvaltningen inom Sydkustens

marindistrikt finge från och med den 1 oktober 1940 tillsvidare under

förstärkt försvarsberedskap, dock högst till och med den 30 juni 1941,

anställas en civil extra tjänsteman med avlöningsförmåner enligt 18:e

lönegraden i löneplanen MEx; och skulle härav föranledda kostnader be
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

stridas av den under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater

m. fl. upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m. I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att

för ifrågavarande anställningshavare måtte från och med nästkommande

budgetår beräknas en extra ordinarie befattning i 18:e lönegraden.

Vidkommande slutligen de extra ordinarie befattningarna vid marinens

sjukhus i Karlskrona har jag vid behandlingen av frågan örn antalet arvoden

för pensionerad personal i det föregående angivit, att jag icke kan biträda

ett av marinförvaltningen framlagt förslag örn inrättande vid nämnda sjukhus

från och med budgetåret 1941/42 av en befattning för extra ordinarie kontorsskrivare

av 1. klass i lönegrad MEo 15 i stället för en för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning. Härutöver har marinförvaltningen under

åberopande av de kvalificerade arbetsuppgifter, som åvilade ett av sjukhusets

kontorsbiträden, hemställt att denna tjänst måtte utbytas mot en kontoristbefattning

i lönegraden MEo 8.

Försvarsväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande tillstyrkt, att föreT)amnda,

skrivbiträdestjänst vid marindistriktsstaben utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad MEo 4, men ansett tillräckliga skäl ej föreligga

för den föreslagna uppf lyftningen av kanslibiträdestjänsten därstädes till befattning

såsom förste kontorist. Med hänsyn till att frågan örn ändrad organisation

av marinens sjukhus i Karlskrona ännu ej blivit avgjord har lönenämnden

ansett sig icke kunna tillstyrka, att i nuvarande läge någon ändring

i löneställningen för ifrågavarande kontorsbiträde vidtages.

I överensstämmelse med vad lönenämnden sålunda anfört tillstyrker jag,

att skrivbiträdesbefattningen vid marindistriktsstaben utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning.

Vidare torde den vid kameralkontoret nu såsom extra befattningshavare

i lönegrad MEx 18 anställde kassören från och med nästa

budgetår beredas extra ordinarie anställning i samma lönegrad. I övrigt förutsätter

jag icke någon ändring beträffande marindistriktets extra ordinarie

personal för nästa budgetår.

Karlskrona örlogsstation.

Beträffande härunder hänförlig extra ordinarie personal, 2 husmödrar av

1. klass och 3 biträdande husmödrar, förutsätter jag ej någon ändring för

nästa budgetår.

Västkustens marindistrikt.

Hen vid Västkustens marindistrikt placerade extra ordinarie personalen

med avlöning från avlöningsanslaget utgöres för närvarande av 1 husmoder

av 2. klass (MEo 6) och 1 biträdande husmoder (MEo 4). För nästa budgetår

torde denna personal i enlighet med marinförvaltningens förslag böra utökas

med 1 sjuksköterska (MEo 7).

Vad härefter angår den extra ordinarie personalen med lön från avlöningsanslaget

vid Älvsborgs fästning, Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

samt Gotlands kustartillerikår förutsätter jag ingen ändring för nästkommande

budgetår.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 155.

94

Sjökrigsskolan.

Å staten för sjökrigsskolan finnes för närvarande uppförd en skrivbiträdesbefattning

i lönegrad MEo 2. Marinförvaltningen har föreslagit, att berörda

befattning för nästa budgetår borde uppflyttas till kanslibiträdesbefattning

i lönegrad MEo 7. Såsom huvudskäl härför har anförts, att det vore meningen

att skrivbiträdet, som tidigare huvudsakligen sysslat med skrivmaskinsgöromål,

skulle anförtros skötandet av sjökrigsskolans registratur. — För svarsväsendets

lönenämnd har för sin del icke framställt någon erinran mot den

föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågavarande befattningshavare. I avvaktan

på närmare erfarenheter i fråga örn ökningen av arbetsuppgifternas

omfattning och beskaffenhet vill jag för egen del förorda, att den nu befintliga

skrivbiträdesbefattningen ändras till en kontorsbiträdestjänst i lönegrad

MEo 4.

Yad slutligen angår under marinens poliskår för närvarande uppförda extra

ordinarie tjänstemän, 6 poliskonstaplar i lönegrad MEo 9, förutsätter jag i

likhet med marinförvaltningen icke någon ändring härutinnan för nästa

budgetår.

I anslutning till det anförda beräknar jag kostnaderna för grundlön och

avlöningsförhöjningar för marinens extra ordinarie personal med avlöning

från avlöningsanslagen till 279,315 kronor. I enlighet med de ändrade grunderna

för avlöningsanslagens uppställning böra från denna post bestridas — förutom

lön — de i 18—22 samt 36—39 §§ militära icke-ordinariereglementet omförmälda

fasta lönetillägg och särskilda ersättningar ävensom begravningshjälp,

dock att förekommande reseersättningar, tjänstgöringstraktamenten

samt ersättningar för flyttningskostnad torde böra utgå av marinens anslag

till reseersättningar m. m. Beträffande sjukvård har jag vid behandlingen av

marinens anslag till sjukvård i årets statsverksproposition (punkten 67) under

en särskild anslagstitel beräknat medel för sjukvård enligt militära ickeordinariereglementet.

De fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, som

i enlighet med det anförda böra avföras å förevarande anslagspost, torde icke

vara av den storleksordning, att de påverka anslagsberäkningen,/ vadan förevarande

delpost torde kunna upptagas med nyssnämnda belopp, 279,315

kronor, eller avrundat 280,000 kronor.

b. Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren.

Å den för budgetåret 1940/41 gällande staten för mariningenjörkåren äro

under rubriken B. Personal med arvoden uppförda 5 extra mariningenjörer

med arvoden enligt 14:e löneklassen löneplanen C i 1927 års officersavlöningsreglemente,

5 mariningenjörsstipendiater med arvoden av 1,740 kronor samt

slutligen 8 (under halva budgetåret endast 2) marinunderingenjörer med

arvoden enligt 9:e löneklassen förenämnda löneplan C.

Vad först beträffar antalet extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater

för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i sin förenämnda

skrivelse anfört, att denna fråga vore beroende av i vad mån den förstärkta

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

försvarsberedskapen korinne att fortfara och dispens för tidigare befordran

befunnes lämplig för respektive befattningar. Med hänsyn till ovissheten i

nämnda hänseenden har marinförvaltningen för nästa budgetår räknat med

oförändrat antal extra mariningenjörer och mariningenjörsstipendiater, eller

5 av varje kategori.

Vidkommande antalet mavinunderingenjörer under budgetåret 1941/42 har

marinförvaltningen framhållit, att under nämnda budgetår torde krävas

arvoden för dels 2 underingenjörer, förordnade från den 1 juli 1941 under

ett halft år, dels 4 underingenjörer, förordnade från den 1 oktober 1941

under tre kvarts år och slutligen 6 underingenjörer från tillfälligt utbildningssystem,

förordnade från den 1 januari 1941 under ett år. Med hänsyn härtill

har marinförvaltningen upptagit arvoden för sammanlagt 12 marinunderingenjörer.

— I förenämnda skrivelse den 11 februari 1941 har chefen för marinen

med hänsyn till det vid behandlingen av mariningenjörkårens ordinarie

personal i det föregående berörda extraordinära rekryteringssystemet med

direktanställning i stammen av mariningenjörer anfört, att det av marinförvaltningen

upptagna antalet marinunderingenjörer för nästa budgetår kunde

minskas till 8.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår

upptog marinförvaltningen arvodena till marinunderingenjörerna till belopp

motsvarande lönen i 16:e löneklassen av löneplanen Ca i militära avlöningsreglementet.

För egen del ansåg jag mig såsom framgår av propositionen nr

159/1940 L (sid. 122) för det dåvarande icke kunna tillstyrka annan avvägning

av arvodet än den, som angivits enligt grunderna för 1936 års försvarsbeslut.

Enligt nämnda beslut skulle till marinunderingenjörerna utgå arvoden

motsvarande lönen i 9:e löneklassen löneplanen C i 1927 års officersavlöningsreglemente.

Jag förutsatte emellertid, att marinförvaltningen i samband med

avgivandet av sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 skulle inkomma

med ett motiverat förslag rörande omräkning av de ifrågavarande arvodena.

I anslutning till nyssnämnda uttalande har nu marinförvaltningen i sina

medelsäskanden för sjöförsvaret för nästa budgetår framlagt utredning och

förslag beträffande ifrågavarande lönespörsmål och därvid anfört i huvudsak

följande:

Marinunderingenjör förordnades i sådan beställning i allmänhet samma

år ingenjörsexamen avlades. Förordnandet gällde under ett och ett halft år,

varefter utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven ägde rum.

Efter att hava tillhört reserven under ett och ett halft år och därunder innehaft

viss föreskriven civil anställning, vore vederbörande kompetent att söka

anställning som mariningenjör av 2. graden på aktiv stat.

Enligt tidigare gällande bestämmelser rörande mariningenjörkårens rekrytering

förutsattes för erhållande av kompetens för anställning såsom

mariningenjör på stat dels två års tjänstetid som mariningenjörsstipendiat

mot åtnjutande av arvode och med skyldighet till viss civil anställning, dels

ock två års tjänstgöring i befattning såsom extra mariningenjör. I förhållande

till den nu gällande rekryteringsgången över marinunderingenjörs- och reservanställning

under sammanlagt tre år krävde sålunda det äldre systemet med

stipendiat- och extra mariningenjörsanställning en tid av fyra år för kompe
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tens till anställning på stat. Jämfört med en marinunderingenjör ägde en

extra mariningenjör vid erhållande av förordnande i dylik befattning större

erfarenhet än en marinunderingenjör på grund av sin tvååriga tjänstetid som

stipendiat. Med hänsyn härtill borde marinunderingenjör under tiden för

sin tjänstgöring vid marinen åtnjuta lägre avlöning än extra mariningenjör

men större ekonomiska förmåner än mariningenjörsstipendiat kunde påräkna

under stipendiattiden, varunder tjänstgöringsskyldighet icke förelåge annat

än under större rustningar m. m. Jämfördes löneförmåner enligt gällande

bestämmelser för nu ifrågavarande olika kategorier vid tjänstgöring i Karlskrona

— den normala tjänstgöringsorten — med utgångspunkt från indexläget

den 1 oktober 1940 och från en antagen inkomst av 3,000 kronor från

civil anställning för mariningenjörsstipendiat under stipendiattiden erhölles

följande belopp:

extra mariningenjör ............■................................................ kronor 7,116

mariningenjörsstipendiat ................................................... » 5,192

marinunderingenjör ......................................................... » 5,101

Bestämdes i stället marinunderingenjörs löneförmåner enligt 16:e löneklassen

löneplanen Ca av militära avlöningsreglementet erhölles vid nyssnämnda

indexläge ett belopp av 5,692 kronor. Då marinunderingenjörsbeställningarna

avsåges skola bibehållas, medan befattningarna för mariningenjörsstipendiater

komme att avvecklas inom de närmaste åren, borde i anslutning till det anförda

arvodet för marinunderingenjör bestämmas på sistnämnda sätt.

Försvar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande förklarat sig icke

hava något att erinra mot marinförvaltningens ifrågavarande förslag.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen finner jag mig böra

tillstyrka marinförvaltningens förslag i fråga örn marinunderingenjörernas

löneställning. Som jag ej heller i övrigt har något att erinra mot ämbetsverkets

förslag, beräknar jag för nästa budgetår arvodena för extra mariningenjör er och

mariningenjörsstipendiater på samma sätt och till samma antal som för innevarande

budgetår, medan arvodena till marinunderingenjör erna beräknas enligt

löneklassen Ca 16 med 2 arvoden under ett halft år och 6 under ett år.

I överensstämmelse med det anförda beräknar jag kostnaderna för nästa

budgetår under förevarande delpost till 78,294 kronor, eller i avrundat tal

78,000 kronor.

c. Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

Å staten för marinläkarkåren äro för innevarande budgetår under rubriken

B. Personal med arvoden upptagna 20 arvoden för marinläkare av 2. graden

samt 10 arvoden för marinläkarstipendiater. De sammanlagda arvodeskostnaderna

för berörda personal äro i staten beräknade med ett belopp av 68,100

kronor.

Såsom framgår av propositionen nr 159/1940 L (sid. 127) beräknade marinförvaltningen

i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1940/41 en ökning av marinläkarkåren med 4 marinläkare av 2. graden

samt 2 marinläkarstipendiater. Berörda ökning, som i propositionen tillstvrktes

och sedermera godkändes av riksdagen, utgjorde den första delen av

ett av marinmyndigheterna framlagt förslag örn ökning av marinläkarkåren

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

med sammanlagt 11 läkare under budgetåren 1940/41—-1941/42. — För nästa

budgetår har nu marinförvaltningen i anslutning till ett av marinöverläkaren

framlagt och av chefen för marinstaben biträtt förslag ifrågasatt en höjning

av berörda kaderöknings totalsumma från 11 till 12 genom inrättande för

nästa budgetår av 4 befattningar för marinläkare av 2. graden och 2 befattningar

för marinläkarstipendiater. Höjningen motiveras huvudsakligen under

hänvisning till nyförvärv av fartyg för flottans räkning.

Detta förslag lämnar jag min anslutning och beräknar därför för nästa

budgetår arvoden till dels 24 marinläkare av 2. graden, dels ock 12 marinläkarstipendiater,

medförande en sammanlagd arvodeskostnad av 88,920 kronor.

Under staten för marinläkarkåren är uppförd en förslagsvis beräknad post

å 15,000 kronor för dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och

marinläkarstipendiater under tjänstgöring i land. Denna post, som torde

böra inräknas i förevarande anslagspost, har marinförvaltningen för nästa

budgetår föreslagit höjd till 35,000 kronor med hänsyn därtill, att för budgetåret

1938/39 anslagsbelastningen i förevarande avseende uppgått till 31,000

kronor. Häremot torde intet vara att erinra. Medelsbehovet under förevarande

delpost uppgår i enlighet med det anförda till (88,920 + 35,000 =)

123,920 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 125,000 kronor.

d. Betjäningspersonal m. fl.

På motsvarande sätt som skett under arméns anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal uppföras under ovanstående rubrik vissa

för närvarande å B-kolumnen i marinens arvodesförteckning upptagna

arvoden till personal, som intager en med extra ordinarie tjänstemän likartad

ställning. Till denna kategori höra 1 eldare vid befälhavande amiralens i

Sydkustens marindistrikt ämbetsbyggnad (arvode 1,570 kronor), 2 eldare

vid värmeledningen i Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern (arvoden

å 3,476 kronor) samt 1 kokerska å Kungsholms fort (arvode 660 kronor jämte

fri bostad). — Till förevarande rubrik hava ock överförts vissa å staten för

marinens sjukhus i Karlskrona under rubriken D. Betjäningspersonal redovisade

anställningshavare. För avlöning åt denna personal ävensom för bestridande

av vissa hyresersättningar, semesterlön, sjuklön och övertidsersättningar

åt samma personal har under sjukhusets stat till chefläkarens vid sjukhusets

förfogande ställts en obetecknad anslagspost å 52,800 kronor. Denna

betjäningspersonals anställnings- och avlöningsförhållanden äro för närvarande

reglerade i kollektivavtal. Dessa synas för framtiden lämpligen böra regleras

på samma sätt som enligt vad som framgår av årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkten 149) avses skola ske vid arméns garnisonssjukhus.

De närmare bestämmelser härutinnan, som må finnas erforderliga, torde

det få ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag i ämnet av marinförvaltningen,

framdeles utfärda. I anslutning till vad jag anfört beträffande föreliggande

spörsmål i avseende å arméns garnisonssjukhus torde medel för

avlöning åt betjäningspersonalen vid marinens sjukhus i Karlskrona böra beräknas

förslagsvis, varjämte — därest annan anställningsform än den nu
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 155. 495 41 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

varande skulle komma att beredas personalen i fråga före utgången av nästa

budgetår — det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrift

därom, att kostnaderna för avlöning åt samma personal må bestridas med

anlitande av under förevarande delpost sålunda beräknade medel. I enlighet

med marinförvaltningens förslag torde dessa medel böra beräknas till

54.000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande delpost torde i anslutning

till det anförda böra beräknas till 63,182 kronor, eller i avrundat

tal 65,000 kronor.

e. Musikelever.

För innevarande budgetår är medelsbehovet i förevarande avseende beräknat

till 3,600 kronor för flottan och 1,800 kronor för kustartilleriet, eller

sålunda tillhopa 5,400 kronor, med vilket belopp torde böra räknas jämväl

för nästkommande budgetår.

f. Tillfälligi anställande av tjänstemän m. m.

Den häremot svarande anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän,

oförutsedda utgifter m. m. under marinens avlöningsanslag för innevarande

budgetår är utförd med 12,000 kronor. I likhet med marinförvaltningen

beräknar jag förevarande delpost för nästa budgetår till samma belopp,

12.000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till övrig ickeordinarie

personal utgör sålunda (280,000 + 78,000 + 125,000 + 65,000 +

5,400 -f 12,000=) 565,400 kronor.

5. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Nu ifrågavarande arvoden finnas för närvarande upptagna dels å flera olika

stater nämligen: för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal,

för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat

och marinens poliskår, för sjökrigshögskolan, för sjökrigsskolan och för

marinens underofficersskolor, dels ock i kolumn A i förteckningen över vissa

i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

Ifrågavarande arvoden hava nu överförts till den härför avsedda förteckningen

tillika med vissa nytillkommande arvoden under särskilda underrubriker

för olika institutioner, kårer etc.

Beträffande marinstaben har marinförvaltningen i utlåtande den 17 december

1940 över en av chefen för marinen gjord framställning örn permanent

tjänstgöring för marinattachén vid Kungl. Maj:ts beskickning i Helsingfors

hemställt, att den för ortstillägg m. m. till marinattachéer under marinstaben

beräknade posten å 40,000 kronor måtte höjas till 49,000 kronor. Häremot har

jag intet att erinra.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Majus proposition nr 155.

I avseende å sjökrigshögskolan upptog marinförvaltningen i sin skrivelse

rörande sjöförsvarets medelsbehov de under nämnda skola hänförliga arvodena

med allenast beräknade belopp i avvaktan på slutförandet av en pågående utredning

örn ändrad organisation av skolan. Sedan chefen för sjökrigshögskolan

med skrivelse den 30 september 1940 framlagt slutgiltiga medelsbehovsberäkningar

för sjökrigshögskolan, grundade på ett av nämnde chef utarbetat,

den 6 juli samma år dagtecknat betänkande med förslag till en partiell omorganisation

av skolan, har marinförvaltningen i skrivelse den 6 december

1940 gjort härav föranledd framställning i ämnet. Som detta förslag i huvudsak

berör allenast förevarande anslagspost samt anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, torde det vara lämpligt

att i nu förevarande sammanhang framlägga förslagets huvudpunkter.

Örn bakgrunden för omorganisationssträvandena. på ifrågavarande område

av den högre militära undervisningen har marinförvaltningen anfört, att erfarenheten

visat nödvändigheten av en omläggning av undervisningen i sjökrigshögskolan

för att bibringa skolans elever de kunskaper, som numera måste

fordras av högskoleutbildade officerare. Främst hava, framhåller marinförvaltningen

vidare, olägenheterna visat sig beträffande stabsutbildningen, vars

otillräckliga omfattning länge stått klar. Detta gäller i främsta rummet sjöofficerslinjen;

för kustartilleriofficeramas del har sedan en del år tillbaka

denna stabsutbildning i allmänhet varit sammanförd med viss teknisk utbildning,

varigenom mera vidgad blick på olika problem kunnat bibringas eleverna

än som varit fallet vid den kortare och mindre omfattande utbildningen för

sjöofficerarna. I fråga om sjöofficersutbildningen bör därför göras en omläggning

av stabsutbildningen från ett- till tvåårig. Frågan om de tekniska

linjernas i högskolan utsträckande till tvååriga är ävenledes aktuell. Artillerikursen

är sedan länge tvåårig och det rationellaste vore att jämväl för de

andra linjerna utöka utbildningstiden med ett andra år.

Chefen för sjökrigshögskolan har i sitt förenämnda betänkande den 5 juli

1940 karakteriserat omorganisationsförslaget såsom avseende en rationalisering

och modernisering av undervisningen vid högskolan och i anslutning därtill

sammanfattat förslagets huvudpunkter på följande sätt:

1) införande i timplanerna för samtliga kurser av tider för (redan nu bedrivna)

extra föreläsningar och gymnastik- och idrottsövningar;

2) lättande av elevernas arbete i allmänna kursen genom borttagande av

undervisning i ryska språket, varigenom antalet veckotimmar nedbringas till

25 och ökad tid vinnes för elevernas självstudier i andra ämnen;

3) införande av tvåårig stabskurs även för sjöofficerare i förening med

sådan omläggning av stabskursen för kustartilleriofficerare, att större utrymme

lämnas för allmänbildande och allmänmilitära ämnen på bekostnad av

vissa tekniska (s. k. nyckel ) ämnen, varigenom också stabsutbildningen för

sjö- och kustartilleriofficerare bringas till närmare inbördes överensstämmelse;

samt

4) införande i de tekniska kurserna av undervisning (gemensamt med stabskursen)

i ämnet stats- och förvaltningskunskap.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majds proposition nr 155.

Beträffande den ordning, i vilken omorganisationen borde genomföras,

framhåller marinförvaltningen följande:

Till vissa delar äro förslagen av sådan natur, att en närmare prövning därav

bör komma till stånd i ett vidare sammanhang, vilket lämpligen torde böra

ske i samband med den under utredning varande frågan örn ny marinorganisation.

I andra avseenden har det åter visat sig önskvärt att den föreslagna

omläggningen av utbildningen tillämpas redan från och med hösten 1941.

Chefen för marinen har därför i skrivelse den 27 november 1940 anmodat

ämbetsverket att till grund för anslagsberäkningen för sjökrigshögskolan under

nästkommande budgetår lägga sjökrigshögskolechefens ovannämnda här

bifogade skrivelse den 30 september 1940 med undantag för vad i densamma

anföres örn uppförande av vissa lärare på sjökrigshögskolans stat.

För egen del vill jag förorda, att det av marinmyndigheterna framlagda förslaget

till omorganisation av undervisningen vid sjökrigshögskolan lägges till

grund för anslagsberäkningen i förevarande hänseende för nästa budgetår. Ett

slutligt ställningstagande till omorganisationsförslaget i övrigt — varutinnan

det torde ankomma på Kungl. Maj:t att ensam fatta beslut — torde böra ske

i ett senare sammanhang.

Vad beträffar omorganisationens inverkan på den för sjökrigshögskolan

fastställda kostnadsramen har jag inledningsvis erinrat, att i sådant avseende

i huvudsak allenast ifrågakomma vissa justeringar beträffande arvoden

utöver lön till ordinarie beställningshavare (arvoden åt militära lärare)

samt arvoden och övriga ersättningar, bestämda av Kungl. Majit (arvoden åt

civila lärare). Vissa föreslagna mindre jämkningar beträffande beräkningen

av anslagen till reseersättningar m. m., undervisningsmateriel m. m., övriga

expenser m. m. äro icke av den storleksordning att de påkalla ändringar av

de för nämnda anslag i 1941 års statsverksproposition gjorda beräkningarna.

Vad angår sjökrigshögskolans andel av posten arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie beställningshavare, så har marinförvaltningen

för nästa budgetår beräknat denna andel till sammanlagt 31,115 kronor. Härvid

har med nedan angivna undantag räknats med oförändrade grunder för

arvodenas utgående eller 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

per vecka av ett till 25 veckor beräknat arbetsår. — För läraren i stabstjänst

räknas med ett nied 490 kronor för år förhöjt arvode på grund av ökat

arbete med applikatoriska övningar. I arvoden åt repetitörer räknas med

ett sammanlagt behov av 3,000 kronor för år, innebärande en ökning av 450

kronor, vilken motiverats med att de arvoden som med nuvarande medelstilldelning

kunnat tilldelas vederbörande visat sig vara alltför knappa. Slutligen

har förefintligt arvode å 400 kronor för år till instruktör i gymnastik

och idrott överflyttats till posten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Majit.

Emot de sålunda föreslagna ändringarna har jag intet att erinra.

Beträffande sjökrigsskolan har marinförvaltningen för nästa budgetår utgått

från oförändrade grunder för vederbörliga arvoden samt i enlighet med

av chefen för skolan framlagt förslag förutsatt två kurser å sjöofficerslinjen,

båda uppdelade i parallellavdelningar, två kurser å kustartillerilinjen, varav

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Majus proposition nr 155.

en uppdelad i parallellavdelningar, två kurser å marinintendentslinjen, en

kurs om två parallellavdelningar å reservofficerslinjen, flottan, en kurs å

reservofficerslinjen, kustartilleriet, och en kurs å reservintendentslinjen. Arvodena

för skolan ha upptagits i enlighet med vad sålunda anförts och i överensstämmelse

med gällande föreskrifter för undervisningen vid skolan och

uppgå till ett sammanlagt belopp av 49,796 kronor.

Under rubriken Marinens underofficersskolor har marinförvaltningen upptagit

de å nu gällande stat för nämnda skolor uppförda arvoden å 600 kronor

till instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer samt arvoden å tillhopa

3,000 kronor för instruktionsunderofficerare vid flottans underofficersskola,

varvid utöver redan förefintliga 4 dylika arvoden vid kustartilleriets underofficersskola

beräknats ytterligare 2 med hänsyn till den av kustartilleriets

utökning föranledda utvidgningen av denna skola. Marinförvaltningens förslag

i denna del vill jag biträda.

Slutligen har marinförvaltningen under rubrik Särskilda utbildningskurser

m. m. upptagit vissa för närvarande under marinens undervisningsanslag

uppförda arvoden till ledare och lärare vid fackutbildningskurs för

marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare vid marinen å tillhopa

3,000 kronor.

I anslutning till vad i det föregående anförts beräknar jag posten arvoden

och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän till 177,329 kronor.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

De arvoden och särskilda ersättningar, för vilka kostnaderna böra beräknas

under förevarande anslagsrubrik, återfinnas dels i kolumn B av gällande

arvodesförteckning, dels ock i staterna för chefen för marinen och vid marinstaben

anställd personal, flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår

m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens

ecklesiastikstat och marinens poliskår, vid marinens sjukhus anställd

personal, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinens underofficersskolor

m. m.

Utöver sålunda redan befintliga arvoden torde dels vissa av andra anslag

än avlöningsanslaget utgående arvoden böra hit överflyttas, dels ock vissa

nya arvoden tillkomma.

I enlighet med förslag i ämnet av marinförvaltningen torde sålunda de

hittills enligt årliga beslut av Kungl. Majit från flottans övningsanslag utgående

arvodena å numera respektive 1,800 och 150 kronor till fartygsuttagningskommissionens

sekreterare och vaktmästare böra överflyttas hit. Likaså

torde under marinens sjukvårdsanslag beräknade arvoden för föreståndarna

vid tandpoliklinikerna vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer å respektive

5,000 kronor och 6,360 kronor böra överflyttas till förevarande anslagspost.

Yad beträffar nytillkommande arvoden har marinförvaltningen — under

åberopande av vad ämbetsverket anfört i sin hemliga framställning rörande

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 — till en början hemställt,

att ett nu befintligt arvode å 260 kronor för tillsyningsman vid marinens radiostation

måtte utbytas mot två arvoden å tillhopa 240 kronor för tillsyningsman

vid vissa radioanläggningar inom Ostkustens marindistrikt. Ett nytt arvode å

120 kronor föreslås vidare för en tillsyningsman för motsvarade anläggning

inom Sydkustens marindistrikt.

För tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt särskild

fördelning i arvodesförteckningen upptagna belopp under Hemsö, Vaxholms,

Karlskrona och Älvsborgs fästningar samt Gotlands kustartilleriförsvar å

respektive 840, 5,880, 13,656, 3,210 och 1,440 kronor föreslås av skäl, som

närmare angivits i nyssnämnda hemliga skrivelse höjda till respektive 1,260,

8,780, 16,556, 5,130 och 3,460 kronor.

Beträffande sjökrigshögskolan föreslår marinförvaltningen i anslutning

till det under nästföregående anslagpost närmare berörda förslaget till omorganisation

av skolan nya arvoden för lärare i finska, engelska, franska och

tyska språken, beräknade efter 250 kronor för varje veckotimmes undervisning,

varjämte nu beräknat anslagbelopp å 1,500 kronor till extra föreläsningar

och övningar föreslås höjt till 2,400 kronor.

Beträffande marinens underofficersskolor föreslås, att nu beräknat belopp

av 9,488 kronor för timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm

höjes till 12,040 kronor med hänsyn till utvidgad undervisning därstädes, att

motsvarande post vid kustartilleriets underofficersskola höjes från nuvarande

14,330 kronor till 14,500 kronor, samt att nu beräknade belopp för viss radioutbildning

vid flottan och kustartilleriet höjas från nuvarande (1,120 + 560=)

1,680 kronor till (1,360 + 840=) 2,200 kronor.

Som jag ej har något att erinra mot de förslag, för vilka i det föregående

redogjorts, beräknar jag i överensstämmelse härmed anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till ett sammanlagt

belopp av 203,000 kronor.

7. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under

sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal beräknar marinförvaltningen

enligt under hand inhämtad uppgift för nästkommande budgetår

ett belopp av 700,000 kronor. Emot denna beräkning torde intet vara att invända

och jag beräknar därför anslagsposten till sjötillägg m. m. till nämnda

belopp.

8. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beräknat ett belopp

av 80,000 kronor. I enlighet med marinförvaltningens förslag torde

ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår böra beräknas till oförändrat

belopp, 80,000 kronor.

9. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder skulle för rörligt tillägg

för budgetåret 1941/42 erfordras ett belopp av cirka 2,970,000 kronor, vilket

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 155. 103

belopp för utjämnande av avlöningsstatens slutsumma torde böra sättas till

2,969,271 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda

medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

att uppgå till (18,650,000 + 245,000 + 210,000 + 565,400 + 177,329 + 203,000

+ 700,000 + 80,000 + 2,969,271 =) 23,800,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen

ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar

utöver lön till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka komma att

till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis .....................

Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis ..........................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......... kronor 280,000

b) viss icke-ordinarie personal

vid mariningenjör
kåren,

förslagsvis ...... » 78,000

c) viss icke-ordinarie per
sonal

vid marinläkarkåren,

förslagsvis ...... » 125,000

d) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis ............... » 65,000

e) musikelever ............... » 5,400

f) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis

..................... » 12,000

Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..................

kronor 18,650,000

» 245,000

» 210,000

565,400

177,329

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj-.ts proposition nr 155.

6. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ........................ kronor 203,000

7. Sjötillägg m. m., förslagsvis .................. » 700,000

8. Avgånget manskaps anställning å civilan
ställningsstat,

förslagsvis ..................... » 80,000

9. Rörligt tillägg förslagsvis ..................... » 2,969,271

Summa förslagsanslag kronor 23,800,000;

dels ock till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 23,800,000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 155.

105

FLYGVAPNET.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

88. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[6.] Vid behandlingen i årets statsverksproposition av medelsbehovet under

förevarande anslag hemställde jag under åberopande av vad jag anfört beträffande

arméns och marinens motsvarande anslag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition som senare komme att

avlåtas i ämnet, till avlöningar till aktiv personal m. fl. för nästkommande

budgetår beräkna ett förslagsanslag av 14,200,000 kronor. Jag anhåller nu att i

detta sammanhang få återkomma till anslaget i fråga. De principer för avlöningsanslagens

ändrade uppställning och konstruktion, för vilka i det föregående

redogjorts, kommer jag att jämväl vid behandlingen av flygvapnets

avlöningsanslag i huvudsak följa.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för medelsbehovet under detta

anslag för nästkommande budgetår, vill jag något uppehålla mig vid ett par

spörsmål av mera allmän räckvidd. Till en början vill jag sålunda erinra örn

flygförvaltningens förslag örn inrättande av ett centralförråd för

intendenturmateriel, vilket omnämnts i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag under flygförvaltningens avlöningsanslag (sid. 44 o. f.).

Flygförvaltningen har härom anfört följande:

Anskaffning av intendenturmateriel för fyllande av krigsbehovet har nödvändiggjort

anordnande av ett centralförråd. Förrådet tillföres materiel, som

anskaffas centralt och icke kan uppläggas i flygförbandens egna förråd. Dessutom

uppläggas i centralförrådet vissa materialier för säkerställandet av visst

ersättningsbehov i krig. Det tages jämväl i anspråk för lagring av persedlar

och materiel för nya förband, vilkas behov måste i förväg planläggas, på det

att förbanden vid uppsättningen skola kunna utan tidsutdräkt förses med

nödig utrustning. För förrådets skötsel äro för närvarande anställda en uppbördsman

(civil befattningshavare) samt två förrådsmän, vilkas avlöning bestrides

av medel å förskottsstat. Denna anordning har betingats av att militär

personal icke kunnat avses för nämnda tjänster och är av provisorisk natur.

En övergång till en mera fast organisation är högeligen påkallad med hänsyn

till förrådets storlek och utveckling. Förrådet lyder direkt under flygförvaltningen,

men på grund av dess belägenhet och de löpande arbetenas omfattning

är det förenat med svårigheter att utöva den omedelbara ledning,

som tarvas för tjänstens behöriga gång. En utökning av flygvapnet kommer

även att medföra ökning av förrådets verksamhet. För att förrådet skall

kunna på bästa sätt fylla sin uppgift i organisationen, bör det ställas under

kvalificerad ledning, som på eget ansvar har att under flygförvaltningen svara

för förrådets skötsel och vård. Befattningen som förrådschef bör lämpligen

tillsvidare kunna bestridas av pensionerad officer. Befattningens ansvar

motiverar det högre arvodesbeloppet, 3,600 kronor, vilket belopp beräknats

under anslaget till flygförvaltningen: avlöningar. Förrådsuppbörden bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

.106

Kungl. Majus proposition nr 155.

som hittills handhavas av en uppbördsman. Uppbördens storlek och broch

utlämningarnas omfattning ställa stora krav på kompetens och lämplighet.

För befattningen bör därför avses en förrådsförvaltare. Förrådsmännens

antal kan tillsvidare begränsas till tre. De böra beredas anställning på extra

ordinarie stat.

Till frågan örn förrådschefens löneförmåner och därmed även till frågan

örn inrättandet av ett centrafförråd har jag vid behandlingen av flygförvaltningens

avlöningsanslag tagit ståndpunkt. Den härav föranledda utökningen

i övrigt av personal kommer jag att i det följande behandla under vederbörliga

anslagsposter.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 16 oktober 1940 angående flygvapnets

medelsbehov för budgetåret 1941/42 erinrat, att eskaderchefen

med stab enligt planerna för flygvapnets uppsättning skulle inrättas under

budgetåret samt avgivit härav föranlett förslag till personalutökning. I

skrivelse den 10 december 1940 med utlåtande över medelsäskandena för

försvarsgrenarna har emellertid överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

härom anfört, bland annat, att frågan sammanhängde med den framtida organisationen

av den högsta försvarsledningen och behövde ytterligare utredas

samt att resultatet av denna utredning borde avvaktas, innan förslag rörande

eskaderstabens organisation framlades. I anledning härav anser jag mig icke

nu böra framlägga förslag till inrättande av eskaderstab.

Vid sina personal- och anslagsberäkningar har flygförvaltningen — såsom

jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under punkten 98

inledningsvis anfört — utgått från att under budgetåret 1941/42 skulle dels

tillkomma en ny fjärrspaningsflottilj och en basorganisation i Övre Norrland,

dels påbörjas uppsättningen av en ny bombflottilj. Denna utökning av flygvapenorganisationen

har som bekant redan beslutats. Jag kommer därför att

vid behandlingen av personal- och medelsbehoven under förevarande anslag

taga hänsyn härtill. Härvid förutsätter jag emellertid, att den personal, som är

avsedd för de nytillkommande förbanden, tillsättes endast i den mån oundgängligt

behov av densamma förefinnes.

I anslutning till vad jag inledningsvis vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

anfört, bör avlöningsstaten för flygvapnets ifrågavarande anslag

upptaga följande anslagsposter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majt.

8. Flygtillägg m. m.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

10. Rörligt tillägg.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155. 107

I det följande kommer jag att vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag

följa den nämnda indelningen av avlöningsstaten.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben.

Den för innevarande budgetår fastställda staten upptager följande ordinarie

personal för flygstaben, nämligen: 1 expeditions vakt i lönegraden A 5 och 1

kontorsbiträde i lönegraden A 4. Härutinnan ifrågasätter jag för nästkommande

budgetår ingen ändring.

Personal vid flygvapnet.

Hit hänförliga militära beställningshavare återfinnas nu under den för

innevarande budgetår fastställda staten för officerare, underofficerare och

manskap m. fl. vid flygvapnet.

Av officerare (utom i intendentur befattning) upptager nämnda

stat — förutom chefen för flygvapnet — 209 beställningshavare, nämligen 2

överstar i lönegraden Ob 2, varav en souschef vid flygförvaltningen och en

chef för flygstaben, 4 överstar i lönegraden Oa 6, 1 chef för flygkrigsskolan

i lönegraden Oa 6, 10 överstelöjtnanter, 16 majorer, 78 kaptener, 75 löjtnanter

och 23 fänrikar. I sin förberörda skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen

föreslagit en av den utökade flygvapenorganisationen föranledd

ökning av detta antal med 2 överstar, 2 majorer och 16 kaptener.

Flygförvaltningen har därjämte erinrat örn att ämbetsverket i skrivelse den

30 augusti 1940 hemställt, att innehavare av befattning såsom flottiljchef från

och med den 1 juli 1940 måtte hänföras till lönegraden Oa 6. I utlåtande över

sistnämnda förslag har försvarsväsendets lönenämnd ansett sig icke böra motsätta

sig detsamma med hänsyn till att vissa med flottilj chefer jämförliga

kårchefer vid armén från och med den 1 juli 1940 uppflyttats i lönegraden

Oa 6, dock att den av flygförvaltningen föreslagna uppflyttningen borde träda

1 kraft först från och med den 1 juli 1941.

I likhet med lönenämnden har jag ansett frågan örn löneställningen för

flottiljchefer böra upptagas till behandling först i förevarande sammanhang.

— Den föreslagna utökningen av antalet majors- och kaptensbeställningar med

2 respektive 16 anser jag mig böra tillstyrka. Jämväl förslaget om utökning i

övrigt och om inrättande av flottiljchefsbeställningar anser jag mig i princip

kunna biträda. Det förefintliga behovet av 10 flottiljchefer bör därvid fyllas på

det sätt, att 1 av de redan befintliga fyra och de 2 föreslagna nya överstebeställningama

samt 7 av de befintliga tio överstelöjtnantsbeställningarna avses för

flottiljchefer. Den personalförteckning som kommer att föreläggas riksdagen

för godkännande kommer härigenom att i denna del, såvitt avser beställningar

1 lönegraderna Oa 6 och Oa 5, upptaga 3 överstar, 10 flottiljchefer, 1 chef för

flygkrigsskolan, samtliga i lönegraden Oa 6, och 3 överstelöjtnanter. I förhållande

till ett av flygförvaltningen avgivet förslag till personalförteckning

innebär detta en minskning av antalet beställningar i lönegraden Oa 6 med

2 och en motsvarande ökning av antalet överstelöjtnantsbeställningar. På
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

pekas bör måhända, att flottiljchefernas upptagande i lönegraden Oa 6 icke

medför, att samtliga skola erhålla överstes tjänstegrad; tjänstegradsfrågan bör

nämligen i förevarande liksom i andra motsvarande fall bedömas för sig.

I antalet officerare i intendenturbefattning — i gällande stat

upptaget med 1 överste, 1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 1 major eller

kapten och 10 kaptener — har föreslagits ökningar med 1 major, 3 kaptener

och 3 löjtnanter. Därav har majoren avsetts såsom eskaderintendent. Av

kaptenerna äro avsedda en för envar av den nya fjärrspaningsflottiljen, den

till uppsättning föreslagna bombflottiljen och basorganisationen i Övre

Norrland. Tillsättandet av löjtnanter i intendenturbefattning har flygförvaltningen

motiverat med nödvändigheten av att personal som avsåges till

innehavare av befattningar som flottilj intendenter före tillträdandet genom

praktisk tjänst vid flygvapnet bibringades de insikter och kunskaper som

erfordrades för handhavande av intendenturtjänsten vid flygvapnet. Antalet

löjtnantsbeställningar borde så avvägas, att såväl nytillkommande som på

grund av avgång vakanta kaptensbeställningar kunde besättas genom befordran

av innehavare av löjtnantsbeställningar.

På grund av vad i det föregående anförts beträffande eskaderstaben torde

inrättandet av ytterligare en majorsbeställning, avsedd för eskaderintendenten,

för närvarande icke vara erforderligt. Förslaget om ökning av antalet

kaptensbeställningar finner jag mig däremot böra tillstyrka. På de skäl, som

flygförvaltningen anfört, biträder jag jämväl förslaget örn inrättande av

löjtnantsbeställningar. Dock anser jag mig för närvarande icke böra föreslå

flera än 2 sådana beställningar.

För innevarande budgetår fastställdes antalet underofficerare till 153,

därav 22 förrådsförvaltare, 47 fanjunkare och 84 sergeanter. Flygförvaltningen

har för nästa budgetår föreslagit, att nämnda antal ökas med 24 beställningar,

nämligen 5 förrådsförvaltare, 13 fanjunkare och 6 sergeanter. Av

de föreslagna nya förrådsförvaltarbeställningarna avsåges två för den nya fjärrspaningsflottiljen,

två för basorganisationen i Övre Norrland och en för centralförrådet.

Flygförvaltningen har därjämte upptagit fråga örn inrättande av

beställningar som flottiljkassörer vid flygflottiljerna och vid flygkrigsskolan

och i sådant hänseende hemställt örn uppförande på stat av 11 flottiljkassörer

i lönegraden UO 3.

Förslaget örn inrättande av särskilda beställningar för flottiljkassörer

finner jag mig icke kunna biträda. De föreslagna ökningarna i antalet underofficersbeställningar

i redan befintliga grader anser jag mig däremot böra tillstyrka.

För nästa budgetår föreslår jag därför uppförande å stat av underofficersbeställningar

med 27 förrådsförvaltare, 60 fanjunkare och 90 sergeanter.

I fråga örn manskap har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober

1940 anfört, att det för att flygförbanden skulle kunna tillföras kvalificerad

personal för materielens skötsel och vård, vilket krävde flerårig utbildningstid,

bleve nödvändigt att verkställa utökningen av manskapsstaterna snabbare

än som föreslagits för officers- och underofficersstaterna samt att denna

utökning uteslutande borde bliva beroende av tillgodoseendet av en lämplig

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

109

befordringsgång och möjligheterna att uppbringa manskapsskolorna till dea

omfattning, som erfordrades för utbildningen. Å stat för innevarande budgetår

finnas upptagna 1,629 manskapsbeställningar, fördelade å 355 furirer, 402

korpraler och 872 vicekorpraler och meniga. Flygförvaltningen har nu för

nästa budgetår föreslagit ökning av antalet furirer med 325 och korpraler

med 393 samt minskning av antalet vicekorpraler och meniga med 117, d. v. s.

i allt en ökning med 601 beställningar.

Därjämte har flygförvaltningen — under framhållande av önskvärdheten

av att snarast möjligt erhålla tillräcklig tillgång till yrkeskunnig och rutinerad

mekanikerpersonal — föreslagit inrättande av nya manskapsbeställningar i

lönegraden Mb 1, från vilka rekryteringen av hantverkare hädanefter skulle

kunna ske. Till dessa nya beställningar, vilka föreslagits skola benämnas

överfurirer, skulle på visst sätt kvalificerade furirer kunna befordras. Under

1941/42 beräknades finnas 30 stycken till sådan befordran kompetenta furirer.

I utlåtande över sistberörda förslag har försvarsväsendets lönenämnd

förklarat sig icke i princip hava något att däremot erinra.

Förslaget örn inrättande av nya manskapsbeställningar i lönegraden Mb 1

finner jag mig, på i huvudsak samma skäl som jag anfört i fråga om förslaget

att inrätta nya beställningar för regementsfurirer vid armén, icke kunna, i

varje fall för närvarande, biträda. De föreslagna förändringarna i redan befintliga

manskapsgrader finner jag mig däremot böra tillstyrka. Därvid torde

det föreslagna antalet furirsbeställningar böra ökas med det antal, som av

flygförvaltningen avsetts för befordran till överfurirer, d. v. s. 30. Jag föreslår

fördenskull, att å personalförteckningen för budgetåret 1941/42 upptagas 710

furirs- och 795 korpralsbeställningar samt 755 beställningar för vicekorpraler

och meniga.

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra örn att Kungl. Majit genom

beslut den 25 oktober 1940, efter framställning i ämnet av flygförvaltningen,

medgivit att, för tillgodoseende av rekryteringsbehovet, vid flygvapnet finge

från och med den 1 november 1940 utöver i stat angivet antal anställas tillhopa

högst 151 meniga, ävensom föreskrivit, att de sålunda överstatsanställda skulle

åtnjuta samma förmåner som skulle hava tillkommit dem, därest de i vanlig

ordning erhållit fast anställning.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för officerare, underofficerare

och manskap m. fl. vid flygvapnet finnas av civilmilitär personal

upptagna 45 flygingenjörsbeställningar, 11 beställningar för flygläkare, varav

1 flygöverläkare och 10 flygläkare av 1. graden, samt beställningar för 9 verkmästare

av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen samt 75 hantverkare. Jämväl

i fråga örn dessa beställningar bär flygförvaltningen föreslagit utökningar.

Yad först beträffar flygingenjörsbeställningarna har flygförvaltningen föreslagit

en av nytillkommande förband och behovet av ökat antal kontrollingenjörer

motiverad ökning med 11 sådana beställningar. För närvarande äro flygingenjörsbeställningarna

fördelade på 7 flygdirektörer, varav 2 av 1. och 5

av 2. graden, samt 38 flygingenjörer, därav 13 första-, 8 andra- och 17 tredjegradstjänster.

De 11 nya beställningarna har flygförvaltningen föreslagit för
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Majlis proposition nr 155.

delade på 2 flygdirektörer av 1. graden samt 3 flygingenjörer av 1., 2 av 2.

och 4 av 3. graden.

Antalet flygläkare har flygförvaltningen föreslagit ökat med 2, av vilka

en avses för den nya fjärrspaningsflottiljen och en för basorganisationen i

Övre Norrland.

I fråga örn teknisk personal innebär flygförvaltningens förslag en ökning

med 2 beställningar för verkmästare av 1. klassen, 3 för verkmästare av 2.

klassen och 14 för hantverkare. Såsom motivering härför har flygförvaltningen

anfört, att det genom särskild utredning fastslagna behovet av teknisk personal

betydligt överstege det antal som föreslagits för nästa budgetår. I

likhet med utökningen av officers- och underofficerskårerna borde emellertid

ökningen av antalet teknisk personal fördela sig på en längre tidsperiod.

I detta sammanhang torde även böra upptagas en av chefen för flygvapnet

i skrivelse den 23 augusti 1940 gjord framställning örn ändring av titeln för

hantverkare vid flygvapnet. Nämnde chef har i skrivelsen anfört, att titeln

hantverkare icke svarade mot dessa beställningshavares yrkesutövning. Chefen

för flygvapnet har därför, sedan svenska underofficersförbundet och civilmilitära

tjänstemannaföreningen yttrat sig i ärendet, hemställt att denna titel

måtte ändras till mästare. I utlåtande häröver har chefen för försvarsstaben

förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

Vad flygförvaltningen sålunda föreslagit i fråga örn utökning av antalet

civilmilitära beställningar liksom även förslaget att utbyta titeln hantverkare

mot mästare anser jag mig böra tillstyrka.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har

flygförvaltningen i detta sammanhang gjort framställning om ändrad löneställning

för flygläkarna av 1. graden, vilka för närvarande äro placerade i lönegraden

Ca 22. Flygförvaltningen har därvid anfört, att flottiljläkares arbetsuppgifter

kunde till arten jämställas med dem, som åvilade en regementsläkare,

ehuruväl omfattningen av dessa uppgifter vore mindre vid flygförband, och

på grund därav föreslagit, att flygläkare av 1. graden inplacerades i en lönegrad

mellan regementsläkare och bataljonsläkare, eller i lönegraden Ca 24.

I utlåtande häröver har försvarsväsendets lönenämnd förklarat sig för sin del

kunna tillstyrka förslaget.

För min del anser jag mig icke, i varje fall för närvarande, kunna tillstyrka

ett genomförande av förslaget om uppflyttning i lönegrad av de ifrågavarande

flottiljläkarna. Frågan därom synes snarare böra tagas i övervägande i samband

med en blivande översyn av lönegradsplaceringama för den civilmilitära

personalen i gemen.

Personal vid flygförbanden.

I staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan finnas för innevarande budgetår

upptagna 1 maskinist, 1 eldare av 1. klassen och 2 förrådsvaktmästare för

envar av Västmanlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Skaraborgs

och Svea flygflottiljer samt flygkrigsskolan ävensom 2 maskinister, 2 eldare

av 1. klassen och 4 förrådsvaktmästare för »flygflottiljer under uppsättning»,

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr loa.

d. v. s. Göta flygflottilj och Tionde flygflottiljen. Flygförvaltningen har

nu föreslagit en av tillkomsten av den nya fjärrspaningsflottiljen och

basorganisationen i Övre Norrland föranledd ökning nied 2 maskinister, 2

eldare av 1. klassen och 4 förrådsvaktmästare. Därjämte har föreslagits inrättande

av ytterligare en ordinarie beställning som eldare av 1. klassen. Som

skäl härför har flygförvaltningen anfört följande. Den i staten för Västmanlands

flygflottilj för innevarande budgetår upptagna maskinist- och eldarpersonalen

vore otillräcklig med hänsyn till att flottiljen förutom eldningsställena

vid kasernen ägde dylika även vid Hässiö, där de läge sinsemellan

vitt skilda. Skötseln av de maskinella anläggningarna vid Hässiö toge lika

lång tid i anspråk som vid en normalförläggning. Den ende maskinisten kunde

icke ensam hinna utföra alla förekommande reparationer, för vilka arbeten

eldarna därför i avsevärd utsträckning måste anlitas till stort men för den

egentliga eldartjänsten. För att minska berörda personals arbetsbörda erfordrades

därför ytterligare 1 eldare av 1. klassen, som det skulle åligga att

mera självständigt svara för Hässlöförläggningen.

Förevarande förslag till personalutökningar anser jag mig böra biträda. De

sålunda nytillkommande beställningarna torde i personalförteckningen böra

upptagas med 1 maskinist och 2 förrådsvaktmästare för envar av den nya

fjärrspaningsflottiljen och basorganisationen i Övre Norrland samt 1 eldare av

1. klassen för envar av nämnda förband och Västmanlands flygflottilj.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle den personalförteckning

för ordinarie beställnings- och befattningshavare, som förelägges riksdagen,

komma att upptaga — förutom viss civil personal vid flygstaben —

följande beställningar och befattningar, nämligen:

1 chef för flygvapnet,

229 övriga officerare (utom i intendenturbefattning), därav 1 souschef vid

flygförvaltningen, 1 chef för flygstaben, 3 överstar, 10 flottilj chefer, 1 chef

för flygkrigsskolan, 3 överstelöjtnanter, 18 majorer, 94 kaptener, 75 löjtnanter

och 23 fänrikar,

19 officerare i intendenturbefattning, därav 1 överste, 1 överstelöjtnant eller

major, 1 major, 1 major eller kapten, 13 kaptener och 2 löjtnanter,

177 underofficerare, därav 27 förrådsförvaltare, 60 fanjunkare och 90 sergeanter,

2,260 beställningar för manskap, därav 710 furirer, 795 korpraler och 755

vicekorpraler och meniga,

179 beställningar för civilmilitär personal (ingenjörs- och läkarpersonal

samt teknisk personal), därav 4 flygdirektörer av 1. graden, 5 flygdirektörer av

2. graden, 16 flygingenjörer av 1. graden, 10 flygingenjörer av 2. graden, 21

flygingenjörer av 3. graden, 1 flygöverläkare, 12 flygläkare av 1. graden, 11

verkmästare av 1. klassen, 10 verkmästare av 2. klassen och 89 mästare, samt

49 beställningar för civilmilitär personal i övrigt med fördelning å flygförbanden,

därav 12 maskinister, 13 eldare av 1. klassen och 24 förrådsvakt

mästare.

På grund av riksdagens blivande beslut erforderliga ändringar i den vid

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

militära avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen äger Kungl. Majit

utfärda.

Kostnaderna för löner enligt löneplan för den salunda för nästa budgetår

föreslagna ordinarie personalen kunna — med hänsyn tagen till att en stor

del av personalen kommer att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig

lönegrad — uppskattas till i runt tal 6,400,000 kronor.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört i fråga om avlöningsanslagets

konstruktion skola emellertid från förevarande anslagspost utöver lön enligt

löneplan bestridas jämväl vissa andra löneförmåner, nämligen felräkningspenningar,

ansvarsarvoden i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst

manskap samt begravningshjälp. Flygförvaltningen har avgivit förslag till

beräknande av medelsbehovet för dessa förmåner. För bestridandet av kostnader

för felräkningspenningar har, med hänsyn till att grunderna för sådan

förmåns utgående enligt militära avlöningsreglementet ännu icke blivit fastställda,

beräknats enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller 2,400

kronor. I fråga örn ansvarsarvoden samt hyres- och ortstillägg har föreslagits

av anslagsbelastningen motiverade förhöjningar av de i sådant hänseende för

innevarande budgetår utgående beloppen, 1,120 kronor respektive 20,000 kronor,

till 1,300 kronor respektive 35,000 kronor. Kostnaderna för begravningshjälp

ha beräknats till 3,000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet för de

angivna förmånerna skulle sålunda uppgå till (2,400 + 1,300 + 35,000 +

3,000 =) 41,700 kronor.

Hela anslagsposten skulle i enlighet med det anförda böra beräknas till

(6,400,000 + 41,700=) 6,441,700 kronor, vilken summa emellertid synes böra

avrundas till 6,450,000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

I de för innevarande budgetår fastställda staterna för flygvapnet finnas

uppförda befattningar för sammanlagt 6 pensionerade officerare och 24 pensionerade

underofficerare. Dessa befattningar äro fördelade med 5 officerare och

4 underofficerare på staten för flygstaben, 1 officer och 1 underofficer på

staten för flygkrigshögskolan samt 19 underofficerare på staten för flygflottiljerna

och flygkrigsskolan. Arvodena utgå med 3,180 kronor till officer

och 2,130 kronor till underofficer.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen

föreslagit en avsevärd utökning av antalet befattningar för

pensionerad personal. Till den del förslaget rör personal avsedd för eskaderstaben

finner jag, av skäl som jag i det föregående anfört, icke anledning

upptaga detsamma till behandling.

Yad beträffar flygstaben har flygförvaltningen till en början framhållit, att

dess organisation enligt 1936 års försvarsordning icke vore tillfredsställande.

Utbildnings- och personalärenden — vilka handlades centralt vid flygstaben

för hela flygvapnet — hade erhållit en sådan omfattning, att de icke lämpligen

kunde beredas inom en avdelning. Starka skäl talade för att personalärenden,

vilka nu bereddes inom utbildningsavdelningen, handlades vid en särskild

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

personalavdelning. Med hänsyn till den begränsade tillgången på aktiv

militär personal syntes dock tills vidare böra tillgripas åtgärden att inom

utbildningsavdelningen tillsätta en särskild personalsektion, för vilket ändamål,

såvitt här vore i fråga, beräknades 1 pensionerad officer och 1 pensionerad

underofficer.

I skrivelsen rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1939/40 föreslog

flygförvaltningen uppförande å flygstabens stat av en befattning för pensionerad

officer, avsedd för tjänstgöring vid operationsavdelningen. Detta

förslag fann jag mig endast såtillvida kunna biträda, att jag föreslog tillsättandet

av en befattning för pensionerad underofficer. Detta blev också

statsmakternas beslut. Flygförvaltningen har nu, under framhållande av att

det med hänsyn till där förekommande ärendens natur vore nödvändigt att

expeditionen vid operationsavdelningen förestodes av en officer, förnyat sin

förberörda framställning. Vidare har föreslagits en arvodesbefattning för pensionerad

underofficer, avsedd till tjänstgöring vid bokförrådet. På grund av

flygvapnets utökning hade nämligen arbetsgöromålen inom flygstaben så

väsentligt stegrats, att en underofficer erfordrades uteslutande för arbetet vid

nämnda förråd.

Flygförvaltningens förevarande förslag till utökning av antalet arvodesbefattningar

anser jag mig böra biträda, I personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattning föreslår jag därför, såvitt rör flygstaben, upptagande

av 7 befattningar för pensionerade officerare och 5 befattningar för

pensionerade underofficerare med arvoden å respektive 3,180 och 2,130 kronor.

Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit medgivit, att vid flygflottiljerna

och flygkrigsskolan finge för handhavande under rådande förhållanden

av mobiliseringsofficers arbetsuppgifter tillsvidare tjänstgöra en pensionerad

officer ur armén eller marinen, mot åtnjutande av ett arvode av

3,180 kronor, att bestridas av tillgängliga medel för tillfälligt anställande av

tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. Då enahanda behov av personal för

ifrågavarande ändamål syntes föreligga jämväl för nästa budgetår, har flygförvaltningen

föreslagit, att å personalförteckningen upptagas 11 arvoden å

3,180 kronor för mobiliseringsofficerare.

Flygförvaltningens förslag i här förevarande avseende innebär vidare en

ökning av antalet befattningar för pensionerade underofficerare med 9. Härom

har flygförvaltningen anfört följande:

Enligt 1936 års organisation av flygvapnet beräknades för en s. k. normalflottilj

två arvodesbefattningar för underofficer, vilka avsågos för flottiljstaben.

I enlighet härmed upptager också staten för de flesta flottiljerna minst

två arvodesbefattningar för underofficer. Sålunda finnas vid envar av Västmanlands,

Östgöta och Skaraborgs flygflottiljer två samt vid envar av Pioslagens

och Jämtlands flygflottiljer samt flygkrigsskolan tre dylika befattningar.

Vid envar av övriga flottiljer, nämligen Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna,

äro för närvarande upptagna endast en arvodesbefattning för

underofficer. Erfarenheten har emellertid givit vid handen, att det vid värjo

flottilj erfordras minst två arvodesbefattningar för underofficer i flottiljstaben.

Vid Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna måste nu en underofficer

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nrl55.

495 41 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majus proposition nr 155.

på flygvapnets stat avses för expeditionstj anst i befattning, som kan uppehållas

av pensionerad underofficer. Detta innebär med hänsyn till det relativt

ringa antal underofficerare på stat, som för närvarande kan tilldelas varje

flottilj, en bestämd olägenhet för tjänsten vid respektive flottilj. Det är på

grund härav av vikt, att här avsedd underofficer på flygvapnets stat befrias

från nyssnämnda tjänstgöring och ersättes med en pensionerad underofficer.

Av de föreslagna 9 befattningarna för underofficerare avses i enlighet med

det anförda en för envar av Västgöta, Svea, Göta och Tionde flygflottiljerna,

två för den nya fjärrspaningsflottiljen och tre för basorganisationen i övre

Norrland.

Då såsom av det anförda framgår behov synes förefinnas av mobiliseringsofficerare

vid flygförbanden anser jag mig böra tillstyrka, att för detta ändamål

inrättas 11 befattningar för pensionerade officerare. Jämväl behovet av ytterligare

befattningar för pensionerade underofficerare vid flvgförbanden har tidigare

beaktats. Sålunda medgav Kungl. Majit genom beslut den 1 november

1940 på framställning av flygförvaltningen, att vid envar av Västgöta, Svea,

Göta och Tionde flygflottiljerna finge — utöver där anställda expeditionsnndorofficerare

— intill den 1 juli 1941 tjänstgöra en pensionerad underofficer

såsom expeditionsunderofficer. Med anledning härav finner jag mig jämväl i

detta avseende kunna biträda flygförvaltningens förslag.

I fråga örn arvodesbefattningar vid flygkrigshögskolan ifrågasätter jag

ingen ändring i det för innevarande budgetår upptagna antalet.

Hedan i sin skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov

för innevarande budgetår hade flygförvaltningen — under erinran att

den i 1936 års flygvapenorganisation ingående bomb- och skjutskolan borde

organiseras under budgetåret — föreslagit uppförande på stat av en befattning

såsom pensionerad underofficer vid skolan. Då emellertid beslut örn

skolans förläggning då ännu icke fattats, fann jag att med uppförandet borde

tillsvidare anstå (se propositionen nr 159/40 L sid. 159 o. f.). Flygförvaltningen

har nu meddelat, att materiel- och personaltillgången icke medgåve,

att skolan organiserades innevarande budgetår. Då skolan emellertid torde

böra komma till stånd under budgetåret 1941/42, har flygförvaltningen förnyat

sin framställning örn uppförande av ett arvode för skolans vidkommande för

en pensionerad underofficer. Enligt vad jag inhämtat äro emellertid flygmyndighetema

ännu icke beredda att avgiva förslag till skolans förläggning. Då

således samma skäl mot upptagande av nämnda arvode fortfarande föreligga,

finner jag mig icke böra beräkna medel härför för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda föreslagit torde den personalförteckning för

pensionerad personal i arvodesbefattning, som skall föreläggas riksdagen för

godkännande, komma att upptaga 19 arvoden för pensionerade officerare å

3,180 kronor och 34 arvoden för pensionerade underofficerare å 2,130 kronor,

vadan medelsbehovet under förevarande anslagspost kommer att uppgå till

(60,420 + 72,420 =) 132,840 kronor eller, i avrundat tal, 133,000 kronor.

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar.

Av medel under denna anslagspost komma att under nästa budgetår avlönas

dels de 24 fänrikar, som år 1940 antagits i extra ordinarie beställning,

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Majus proposition nr 155.

dels ock de som beräknas komma att antagas innevarande och nästkommande

vår, respektive 29 och 40 stycken. Lön bör därför beräknas för 53 extra ordinarie

fänrikar under hela budgetåret 1941/42 och för ytterligare 16 under

en tid av omkring tre månader. Medelsbehovet beräknas uppgå till, i

runt tal, 170,000 kronor.

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För flygvapnets del har jag funnit det lämpligt att såtillvida avvika från

den uppställning av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag, för vilken

jag inledningsvis redogjort, att jag under flygvapnets avlöningsanslag under

en särskild anslagspost, benämnd »Löner till viss kontraktsanställd civil

personal», behandlar det medelsbehov för avlöningar till viss sålunda anställd

personal, som sammanhänger med beslut örn inrättande av nya flygförband.

I fråga örn behovet av dylik personal samt dess antal och löneförmåner hänvisar

jag till vad jag härom anfört under den mot förevarande post svarande

anslagsrubriken under flygvapnets avlöningsanslag i propositionen nr 159

till 1940 års lagtima riksdag. Härutöver får jag anföra följande. I anledning

av ett av flygförvaltningen avgivet förslag i ämnet medgav Kungl. Majit

genom beslut den 21 mars 1940 anställande medelst kontrakt av dels

expeditionspersonal, med avlöning och förmåner i övrigt som tillkomma

extra tjänstemän i lägsta löneklassen av respektive lönegrader enligt

den i militära icke-ordinariereglementet intagna löneplanen MEx enligt

följande, nämligen 30 befattningshavare i MEx 13, 30 i MEx 10, 15 i

MEx 8 och 15 i MEx 5, dels ock följande mekanikerpersonal, nämligen 41

flygplanmontörer, 41 motormontörer, 34 radiomontörer, 7 elektriker, 18 instrumentmakare,

25 vapensmeder samt 45 hjälpmontör er, med månadsavlöning

på visst närmare angivet sätt beräknad enligt ett mellan flygförvaltningen

och försvarsverkens civila personals förbund den 5 juni 1939 upprättat

specialavtal för flygvapnets verkstäder. På framställning av flygförvaltningen

medgav Kungl. Majit sedermera, att befattning i lönegraden

MEx 10 finge med hänsyn till yppade rekryteringssvårigheter utbytas mot

befattning i lönegraden MEx 13.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 16 oktober 1940 avgivit förslag i fråga

örn kostnaderna för här avsedd personals anställning under nästa budgetår,

varvid ämbetsverket jämväl föreslagit en huvudsakligen av tillkomsten av den

nya fjärrspaningsflottiljen föranledd ökning av personalen. I sistnämnda

del innebär förslaget beträffande befattningshavare i expeditionstjänst en

ökning med 9, därav 6 i MEx 13, 2 i MEx 8 och 1 i MEx 5. Vad beträffar

mekanikerpersonalen har flygförvaltningen för nästa budgetår icke upptagit

de i det föregående omnämnda 25 vapensmederna och 45 hjälpmontörerna.

I övrigt har föreslagits ökning med 10 flygplanmontörer, 10 motormontörer,

4 elektriker, 6 radiomontörer och 6 instrumentmakare. Kostnaderna för löner

till den sålunda angivna personalen har flygförvaltningen med tillämpning

av de i Kungl. Majits förberörda beslut i sådant hänseende angivna grunder

beräknat till 1,105,560 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj: ts proposition nr 155.

Flygförvaltningens förslag om kontraktsanställande under nästa budgetår

av här avsedd personal till det antal ämbetsverket angivit finner jag mig

böra biträda. Då jag icke heller finner anledning till erinran mot de av flygförvaltningen

beräknade kostnaderna för löner till denna personal, föreslår jag,

att ett belopp av i avrundat tal 1,105,000 kronor upptages under förevarande

anslagspost för nästa budgetår.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a. Extra ordinarie tjänstemän.

I staten för flygstaben finnes för innevarande budgetår upptagen en delpost

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 16,287

kronor samt ett till chefens för flygstaben förfogande ställt, förslagsvis beräknat

belopp å 2,940 kronor för anställande av betjäningspersonal (automobilförare).

Av förstnämnda medel avlönas för närvarande 1 extra ordinarie

kanslibiträde i 7:e lönegraden, 2 extra ordinarie kontorsbiträden i 4:e lönegraden

och 3 extra ordinarie skrivbiträden i 2:a lönegraden.

I fråga örn automobilföraren, som för närvarande åtnjuter lön enligt 6:e lönegraden

i vederbörlig löneplan, har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober

1940 föreslagit uppflyttning till 10:e lönegraden. Såsom skäl härför har flygförvaltningen

anfört den mångfald arbetsuppgifter, förutom automobilförartjänsten,

som det ålåge nämnde befattningshavare att i tjänsten utföra. I utlåtande

häröver har försvarsväsendets lönenämnd funnit den föreslagna lönegradsplaceringen

alltför hög i jämförelse med löneställningen för motsvarande

befattningshavare vid andra inrättningar inom försvarsväsendet och därför

förklarat sig icke kunna tillstyrka högre lönegradsplacering än lönegrad

MEo 7.

För egen del finner jag mig i likhet med lönenämnden icke kunna tillstyrka,

att sistnämnde befattningshavare placeras i högre lönegrad än den

7:e; hans tjänstetitel torde därvid böra bestämmas till garageförman. Då jag

icke ifrågasätter någon förändring beträffande icke-ordinariepersonalen i

övrigt vid flygstaben kommer förslaget till personalförteckning för övrig ickeordinarie

personal att för flygstaben upptaga 1 kanslibiträde och 1 garageförman

i 7:e, 2 kontorsbiträden i 4:e och 3 skrivbiträden i 2:a lönegraden.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan

upptager följande personal av ifrågavarande kategori, nämligen

10 husmödrar av 1. klassen, 10 sjuksköterskor och 60 förrådsmän, lika fördelade

på de tio flygförbanden, 12 eldare av 2. klassen, en vid varje flygförband

samt därjämte ytterligare en vid envar av Västmanlands flygflottilj

(Fl) och flygkrigsskolan (F5), 5 vaktmästare vid F5, 10 kontorsbiträden,

ett vid varje flygförband, 2 biträdande husmödrar, en vid envar av F 1 och F 5,

10 telefonvakter av 2. klassen, en vid varje flygförband, samt 24 skrivbiträden,

två vid varje flygförband och därjämte ytterligare två vid envar av F 1 och F 5.

För avlönande av en portvakt har i staten ställts till chefens för Västmanlands

flygflottilj förfogande ett förslagsvis beräknat belopp av 3,021 kronor; övrig

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 117

här angiven personal är i lönehänseende hänförd till respektive lönegrader

enligt militära icke-ordinariereglementet.

Flygförvaltningen har nu föreslagit utökning av denna personal, vilken utökning

sammanhänger med dels det ökade antalet flygförband, den nya fjärrspaningsfloWiljen

och basorganisafionen i Övre Norrland, dels ock den ökade

omfattningen av flygvapnets verksamhet. Med hänsyn till tillkomsten av de

två nya förbanden föreslås sålunda ökning i antalet redan befintliga befattningar

med 2 husmödrar av 1. klassen, 2 sjuksköterskor, 2 eldare av 2. klassen,

2 kontorsbiträden, 4 skrivbiträden och 2 telefonvakter av 2. klassen, fördelade

lika på de två förbanden, 8 förrådsmän, varav 6 avses för fjärrspaningsflottiljen

och 2 för basorganisationen, samt 3 biträdande husmödrar, avsedda för basorganisationen.

Beträffande flygförvaltningens nämnda förslag i övrigt får jag här anföra

följande.

För innevarande budgetår finnas vid flygförbanden anställda 9 väderleksassistenter

med avlöning från avlöningsanslaget enligt lönegraden MEx 12

i militära icke-ordinariereglementet. Flygförvaltningen har nu ifrågasatt förbättrad

löneställning för denna personal och därvid framhållit, att för den

händelse en dylik förbättring icke komne till stånd, anledning funnes att

antaga att flygvapnets väderleksassistenter komme att söka anställning som

assistenter vid de civila flyghamnarna. Sistnämnda assistenter vore placerade

som extra ordinarie tjänstemän och i högre lönegrad än de vid flygvapnet

som extra tjänstemän anställda. Vidare har framhållits, att utbildningen av

stammanskap till väderleksbiträden icke utfallit på tillfredsställande sätt. Då

därjämte stammanskapet (mekaniker, vapensmeder och signalister) helt

måste utnyttjas i sina respektive yrkesgrenar och väderlekstjänsten, som

hade stor betydelse för flygsäkerheten, krävde rutinerad och med stor kontinuitet

arbetande personal, borde väderleksassistenterna erhålla extra ordinarie

anställning och uppdelas i två grader, nämligen förste väderleksassistent

i lönegraden MEo 15 och andre väderleksassistent i lönegraden MEo 12.

I anledning härav har flygförvaltningen föreslagit anställande vid envar av

tio flygflottiljer, flygkrigsskolan och basorganisationen i Övre Norrland av 1

väderleksassistent i lönegraden MEo 15 samt vid envar av flygflottiljerna och

flygkrigsskolan 1 och vid basorganisationen 4 andre väderleksassistenter i lönegraden

MEo 12. — Flygförvaltningen har vidare föreslagit, att åt garageförmännen

vid flygvapnet, som hittills varit anställda enligt kollektivavtal, måtte

beredas anställning såsom extra ordinarie tjänstemän. Dessa befattningshavare

vore från början icke avsedda att vara förmän i egentlig mening utan skulle

framförallt anlitas för bilreparationer. Genom flottiljernas utökning hade emellertid

svårigheter uppstått att avvara underofficerare till tjänstgöring såsom bilunderofficer,

varför denna funktion åtminstone vid vissa flottiljer i praktiken

överflyttats till garageförmännen. Vid flygförbanden erfordrades sammanlagt

12 garageförmän. En jämförelse med motsvarande befattningshavare vid

andra försvarsgrenar föranledde deras placerande i MEo 7.

För sv ar sväs endels lönenämnd har avgivit utlåtande över flygförvaltningens

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

förslag i sistberörda hänseenden. Ifråga om väderleksassistenterna har lönenämnden

därvid anfört, att enär enligt vad nämnden inhämtat frågan örn väderleksassistenternas

löneställning vid såväl försvarsväsendet som övriga statliga

institutioner för närvarande vore föremål för övervägande, och dessa assistenters

löneförhållanden borde lösas i ett'' sammanhang för hela statsförvaltningen,

förslaget i denna del icke borde för närvarande föranleda någon åtgärd.

Mot förslaget att garageförmännen bereddes extra ordinarie anställning

och placerades i MEo 7 hade lönenämnden intet att erinra.

Flygförvaltningens förslag, i vad detsamma avser den utökning av personal,

som föranledes av tillkomsten av de nya flygförbanden, anser jag mig

böra biträda. Jag finner mig jämväl kunna tillstyrka tillsättande av föreslaget

antal befattningar för väderleksassistenter och garageförmän, de sistnämnda

med placering i lönegrad MEo 7. Beträffande väderleksassistenterna

kan jag däremot icke förorda högre lönegradsplacering än MEo 12 för

samtliga.

Slutligen torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra i personalförteckningen

upptagas tre befattningar för förrådsmän i lönegraden MEo 5,

avsedda för centralförrådet för intendenturmateriel.

Då jag i övrigt icke finner anledning förorda någon ändring i förhållande

till innevarande budgetår av här avsedd personal, föreslår jag, att för nästa

budgetår upptages icke-ordinarie personal under denna delpost till det antal

och med den fördelning, som framgår av det förslag till personalförteckning

för icke-ordinarie personal vid flygstaben och flygförbanden, som kommer

att överlämnas till riksdagen.

För avlöningar enligt löneplan till den ifrågavarande personalen ävensom

för de övriga förmåner till ifrågavarande personal som i enlighet med vad

som förut anförts rörande den ordinarie personalen skall utgå från anslagsposten

beräknas ett anslagsbelopp av 650,000 kronor vara erforderligt.

b. Betjäningspersonal.

Härunder torde böra upptagas den i staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan

för innevarande budgetår upptagna portvakten vid Hässiö. För

dennes avlönande torde ett belopp av 3,000 kronor böra upptagas i avlöningsstaten.

c. Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med vad flygförvaltningen föreslagit

böra upptagas med ett belopp av 14,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde böra anmärkas, att Kungl. Maj:t genom

beslut denna dag bemyndigat flygmyndigheterna att för tiden tillsvidare intill

den 1 juli 1941 vid flygförbanden anställa högst 33 radiotelegrafister såsom

extra tjänstemän, därav högst 11 i lönegraden MEx 12 och övriga i lönegraden

MEx 10; kostnaderna härför skola bestridas från vederbörligt förskottsanslag.

Därest ett permanent behov av dylik personal framdeles skulle visa sig föreligga,

får densammas inordnande under avlöningsanslaget tagas under övervägande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Majus proposition nr 155.

Avlöningsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde i

enlighet med det anförda för budgetåret 1941/42 böra upptagas med ett belopp

av (650,000 -I- 3,000 + 14,000 =) 667,000 kronor.

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön tili ordinarie tjänstemän.

Flygstaben. Härunder bör upptagas den i staten för flygstaben för innevarande

budgetår upptagna delposten »Ortstillägg m. m. till flygattachéer».

Dessa tillägg utgå för närvarande med 24,000 kronor. Härutinnan ifrågasätter

jag för nästa budgetår ingen ändring.

Flygförvaltningen har i sin förberörda skrivelse den 16 oktober 1940 hemställt,

att chefen för flygstaben, som är placerad i lönegraden Ob 2, måtte i

likhet med cheferna för armé- och marinstaberna komma i åtnjutande av ett

årligt arvode av 1,892 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönegraderna

Ob 3 och Ob 2.

Försvar sväsendets lönenämnd har i yttrande häröver icke ansett sig böra

motsätta sig vad flygförvaltningen hemställt med hänsyn till att enahanda

arvoden redan medgivits cheferna för såväl armé- som marinstaberna.

Under åberopande av vad jag anfört i årets statsverksproposition (IY. H. T.

sid. 46) rörande frågan örn fyllnadsarvode till souschefen vid flygförvaltningen,

finner jag mig böra förorda, att jämväl chefen för flygstaben tillerkännes

ett motsvarande arvode å 1,892 kronor.

Flygförbanden. Av hit hänförliga arvoden utgå för innevarande budgetår

210 kronor till envar av 10 köksföreståndare vid flygflottiljerna och flygkrigsskolan

samt 2 arvoden å 900 kronor till förrådsförvaltare vid de centrala flygverkstäderna.

Häri ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen annan ändring

än att jag i enlighet med av flygförvaltningen avgivet förslag upptager ytterligare

2 arvoden å 210 kronor till köksföreståndare vid den nya fjärrspaningsflottiljen

och vid basorganisationen i Övre Norrland.

Flygkrigshögskolan. Flygförvaltningen har under denna anslagsrubrik

beräknat arvoden till chefen för stabskursen å 725 kronor samt till lärare och

biträdande lärare i militära ämnen tillsammans respektive 7,588 och 2,583

kronor. Beloppen äro något högre än vad som för motsvarande ändamål avsågs

för budgetåret 1940/41. Anledningen därtill är att undervisningen under

nästa budgetår avses att bedrivas vid en stabskurs på 7 månader under det

att för innevarande budgetår avsetts en kurs på 6 månader. Mot den sålunda

gjorda beräkningen har jag intet att erinra.

Bomb- och skjutskolan. För bomb- och skjutskolans vidkommande ifrågasätter

jag ingen ändring i de belopp, varmed arvoden till lärare vid skolan

avsetts att utgå under innevarande budgetår, varför under förevarande

rubrik torde beräknas arvoden till chef, tillika förste lärare, å 1,080 kronor

samt till envar av 2 andre lärare å 540 kronor.

Kadettskolan. Den för anslagsposten »Arvoden till lärare vid flygvapnets

skolor» för innevarande budgetår fastställda staten upptager för kadettskolans

del ett belopp av 5,460 kronor i arvoden till lärare i militära ämnen.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde med hänsyn till det beräknade

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Majus proposition nr 155.

elevantalet i skolans officers- och reservofficerskurser för nästa budgetår

detta belopp ökas med 1 arvode å 390 kronor till kadettofficer vid officerskursen

och 1 arvode å 240 kronor till kadettofficer vid reservofficerskursen.

Aspirantskolan. Under förevarande anslagsrubrik torde i enlighet med av

flygförvaltningen avgivet förslag böra beräknas ett belopp av 17,880 kronor,

vilket belopp något understiger det belopp, varmed arvoden till lärare i

militära ämnen vid aspirantskolan enligt fastställd stat utgått under innevarande

budgetår.

Under officersskolan. I samband med fastställande av stat för budgetåret

1940/41 för anslagsposten »Arvoden till lärare vid flygvapnets skolor» visade

det sig lämpligast att, i motsats till tidigare tillämpat förfaringssätt, indela

de här avsedda arvodena i arvoden till lärare i militära ämnen och till

biträdande lärare i militära ämnen. Elevernas i de olika årskurserna förutbildning

kunde nämligen göra det nödvändigt att i vissa fall överföra ett

antal lärotimmar från ett ämne till ett annat. Flygförvaltningen har, under

åberopande av enahanda skäl, i avgivet förslag rörande medelsbehovet under

förevarande anslagsrubrik jämväl för nästa budgetår tillämpat samma indelning

av arvodena. Då de skäl flygförvaltningen åberopat för åtgärden i fråga

synas mig bärande, har jag vid uppgörande av förslag till arvodesförteckning

tillämpat nämnda indelning av arvodena. Flygförvaltningen har för arvoden

till här avsedda lärare vid underofficersskolan för nästa budgetår föreslagit

ett belopp, som med 1,412 kronor överstiger det för ändamålet för innevarande

budgetår avsedda beloppet, 4,418 kronor. Då denna höjning av beloppet

i fråga är föranledd av att skolans allmänna kurs 1941—1943 avses att

uppdelas på två avdelningar, har jag intet att erinra mot förslaget.

Flygreservskolan. Vid framläggande av förslag till anvisande av medel

för arvoden till lärare vid den till uppsättning föreslagna flygreservskolan

för budgetåret 1940/41 (prop. nr 159/1940 L sid. 164) beräknade jag i sådant

hänseende medel till arvoden för 1 förste flyglärare å 600 kronor och 3 andre

flyglärare å 450 kronor, eller tillhopa 1,950 kronor. Av vad jag anfört i årets

statsverksproposition (punkten 99) framgår emellertid, att flygmyndigheterna

vid sitt definitiva ställningstagande till frågan örn organisationen av flygreservskolan

stannat inför ett i förhållande till vad tidigare förutsatts väsentligt

utvidgat förslag. Flygförvaltningen har nu i sin skrivelse den 16 oktober

1940 beräknat arvoden för det antal lärare, som i nämnda förslag angivits

vara behövligt vid flygreservskolan. Med den organisation skolan sålunda

avses erhålla synes det föreslagna antalet lärare vara erforderligt. Mot storleken

av de av flygförvaltningen föreslagna arvodena till dessa lärare har

jag intet att erinra. Jag föreslår därför att för nästa budgetår beräknas

medel till arvoden för 1 chef å 1,080 kronor, 1 förste flyglärare å 720 kronor,

15 andre flyglärare å 540 kronor, 1 lärare i flyglära å 810 kronor och 1 lärare

i motorlära å 870 kronor vid flygreservskolan.

Den i enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna upprättade »Förteckning

å arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän»

slutar å ett belopp av 84,648 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 155.

121

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Flygstaben. För innevarande budgetår finnes i staten för flygstaben upptaget

ett arvode å 1,800 kronor till juridiskt biträde.

I skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov under

budgetåret 1940/41 upptog flygförvaltningen till behandling frågan om anställande

av ett juridiskt biträde såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission

och hemställde i anslutning därtill, att förberörda arvode måtte ökas

med 3,200 kronor till 5,000 kronor. Till stöd för denna sin framställning anförde

flygförvaltningen följande:

Vid inträffande flyghaverier har såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission

hittills förordnats tjänstemän i flygförvaltningen. Denna anordning

har varit förenad med avsevärda olägenheter och vållat betydande avbräck

i arbetsgöromålens behöriga gång. Den ökade arbetsbelastning, som

flygförvaltningen numera kommit att vidkännas, gör det knappast längre

möjligt för ämbetsverket att förse haverikommissionen med erforderligt

juridiskt biträde. Flygförvaltningen finner det därför angeläget, att flygstaben

erhåller medelsanvisning för ändamålet och ämbetsverket således befrias

från ifrågavarande vid personaluppsättningen icke beräknade uppgift.

Erinras må att på därom av Kungl. Majit gjord framställning 1939 års

riksdag beslöt att under staten för flygstaben uppföra ett arvode å 1,800

kronor till juridiskt biträde. Flygförvaltningen finner sig böra föreslå, att

kostnaderna för uppdraget såsom sekreterare i haverikommissionen beräknas

under ifrågavarande anslagspost, vilken härigenom bör undergå viss höjning.

Det är givetvis icke möjligt att något så när exakt beräkna den under posten

behövliga ytterligare medelsanvisningen, men till viss ledning torde kunna

tjäna en inom flygförvaltningen gjord beräkning, av vilken framgår att vid

de 12 flyghaverier, som under budgetåret 1938/39 voro föremål för undersökning

genom haverikommissionen, antalet dagar, som personal ur civilbyrån

togs i anspråk för uppdraget såsom sekreterare i haverikommissionen, uppgick

till 128, varav 46 utgjorde rese- och sammanträdesdagar samt 82 övriga

arbetsdagar. Därest arvodet för dag beräknas till 25 kronor, ungefärligen

motsvarande avlöning i lönegraden A 24, skulle här ifrågavarande kostnader

hava uppgått till 3,200 kronor.

Nyssberörda framställning föranledde emellertid icke till någon Kungl.

Maj:ts åtgärd. I sin skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen —

med förmälan, att de skäl som föranledde ovanberörda förslag kvarstode och

i ännu högre grad gjorde sig gällande — förnyat sin framställning och därvid

föreslagit upptagande under förevarande anslagspost av ett belopp av (1,800 +

4,200 —) 6,000 kronor.

Allmänna lönenåmnden har avgivit utlåtande över detta förslag och därvid

anfört, att detsamma icke föranledde någon erinran från lönenämndens sida.

Då det med den utveckling flygvapnet undergått numera är synnerligen

olägligt för flygförvaltningen att ställa sekreterarbiträde till haverikommissionens

förfogande, anser jag mig böra biträda förslaget att medel för anstäl

lande av juridiskt biträde åt haverikommissionen från annat håll beräknas

under förevarande anslagspost. För detta ändamål bör det nuvarande arvodesbeloppet,

för juridiskt biträde höjas från 1,800 kronor till 5,000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Flygförbanden. Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen

över vissa i stat icke uppförda arvoden för budgetåret finnas upptagna följande

arvoden till vissa tillsyningsman vid flygfält m. m., nämligen 1 å 2,400 kronor

till en tillsyningsman vid flygetablissementet och landflygfältet i Fårösund,

1 å 200 kronor till en tillsyningsman vid flygfältet i Mohed, 1 å 120 kronor

till envar av tillsyningsmän vid flygvapnets expeditionsbyggnad vid Ystad,

vid sjöflygstationen i Boden och vid flygvapnets expeditionsbyggnad i

Boden samt ett belopp å 3,150 kronor till tillsyningsmän vid krigsflygfält,

eller tillhopa 6,110 kronor. Flygförvaltningen har med hänsyn till att ett

betydande antal krigs- och andra flygfält tillförts flygvapnet föreslagit att

för arvoden till tillsyningsmän måtte beräknas ett sammanlagt belopp av

26,920 kronor. I sitt förslag till förteckning å här ifrågavarande arvoden och

särskilda ersättningar har flygförvaltningen upptagit — förutom de tre här

ovan först nämnda arvodena ■— 1 arvode å 1,200 kronor till envar av tillsyningsmän

vid Borna kungsgård och Rinkaby flygfält samt 1 arvode å 1,800 kronor

till tillsyningsman vid Bodens landflygfält och sjöflygstation ävensom ett

belopp å 20,000 kronor till arvoden till tillsyningsmän vid krigsflygfält.

Yad flygförvaltningen sålunda hemställt finner jag mig kunna biträda.

Flygkrigshögskolan. Av skäl som under motsvarande rubrik under närmast

föregående anslagspost anförts, torde det för arvoden åt civila lärare vid flygkrigshögskolan

för innevarande budgetår avsedda beloppet å 3,760 kronor för

budgetåret 1941/42 böra höjas till 4,104 kronor.

Kadettskolan. Till civila lärare vid denna skola torde oförändrat böra utgå

arvode till lärare i stats- och samhällslära med 160 kronor och till lärare i

språk sammanlagt högst 1,000 kronor.

Aspirantskolan. Ej heller beträffande denna skola finner jag anledning

föreslå någon ändring i de arvoden som fastställts att för innevarande budgetår

utgå till dess civila lärare, till följd varav jag för budgetåret 1941/42 föreslår

ett belopp av 8,500 kronor till bestridandet av kostnaderna för dessa arvoden.

Vnderoff leer sskolan. Till arvoden åt civila lärare vid underofficersskolans

allmänna kurser har flygförvaltningen föreslagit ett belopp å 11,180 kronor,

innebärande en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 3,448

kronor. Denna höjning är föranledd därav, att allmänna kursen 1941—1943

vid skolan avses att uppdelas på två avdelningar.

I den för innevarande budgetår fastställda staten för arvoden till lärare

vid vissa flygvapnets skolor finnas under underofficersskolan jämväl upptagna

arvoden till lärare vid en studentkurs för underbefäl, nämligen 500 kronor till

studierektor, 7,680 kronor till lärare i allmänbildande ämnen i kursens lägre

avdelning samt 500 kronor till lärare vid inträdesprov till kursen. Flygförvaltningens

förslag omfattar jämväl dessa sistnämnda arvoden samt därutöver

arvoden å tillhopa 7,200 kronor till lärare i allmänbildande ämnen i kursens

högre avdelning.

Flygförvaltningens förevarande förslag till beräkning av arvodena vid

underofficersskolan med studentkursen finner jag mig kunna tillstyrka; sammanlagda

arvodesbeloppet uppgår till 27,060 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

123

Under förevarande anslagspost torde slutligen böra beräknas ett särskilt

belopp för arvoden för uppehållande av läkarvården under semester m. m.

För innevarande budgetår finnes under avlöningsanslaget uppförd en särskild

anslagspost för detta ändamål å 16,500 kronor. I enlighet med flygförvaltningens

förslag torde nu böra för ändamålet beräknas ett belopp av 17,600

kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört beräknar jag medelsbehovet under

anslagsposten »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Makt»,

till 90,344 kronor.

8. Flygtillägg m. m.

För bestridandet av kostnaderna för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande

budgetår ett belopp av 1,700,000 kronor vara erforderligt. För nästa

budgetår har flygförvaltningen beräknat denna anslagspost till förslagsvis

2,865,120 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra; dock torde

beloppet böra avrundas till 2,865,000 kronor.

9. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under den mot förevarande anslagspost svarande, lika betecknade anslagsrubriken

under flygvapnets avlöningsanslag för budgetåret 1940/41 upptogs

ett belopp av 5,000 kronor. Då jag icke ifrågasätter någon ändring häri, föreslår

jag, att för bestridandet av kostnaderna för löner till den flygvapnets personal,

som för nästkommande budgetår beräknas komma att åtnjuta löner å

civilanställningsstat, upptages ett belopp av 5,000 kronor.

10. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande delpost, som under innevarande budgetår

upptagits med 500,000 kronor, torde för budgetåret 1941/42 med hänsyn

tagen till de för närvarande gällande grunderna för dylik förmåns utgående

och till det ökade antalet befattningshavare, som under nästa budgetår kommer

att avlönas från anslaget, för budgetåret 1941/42 böra beräknas till ett belopp,

som, för erhållande av en jämn slutsumma å avlöningsstaten, upptages till

1,080,008 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag beräknat utgifterna under

anslaget till Avlöningar till aktiv personal m. fl. vid flygvapnet för budgetåret

1941/42 till (6,450,000 + 133,000 + 170,000 + 1,105,000 + 667,000 + 84,648 +

90,344 + 2,865,000 + 5,000 + 1,080,008=) 12,650,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen, att

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet

ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersätt
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

ningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka

komma att i särskild ordning till riksdagen överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl. att gälla tillsvidare från

och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................. kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattning,

förslagsvis ..................... »

3. Avlöningar till extra ordinarie fänrikar,

förslagsvis .......................................... »

4. Löner till viss kontraktsanställd civil personal,

förslagsvis ................................. »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis:

a) extra ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......... kronor 650,000

b) betjäningspersonal, förslagsvis

..................... » 3,000

c) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis

..................... » 14,000 »

6. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän ........................ »

7. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ »

8. Flygtillägg m. m., förslagsvis .................. »

9. Avgånget manskaps anställning å civilan
ställningsstat,

förslagsvis ..................... »

10. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

6.450.000

133.000

170.000

1.105.000

667,000

84,648

90,344

2,865,000

5,000

1,080,008

Summa förslagsanslag kronor 12,650,000;

dels ock till Avlöningar till aktiv personal m. fl. vid flygvapnet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av

12,650,000 kronor.

107. Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag.

[7.] Vid statsverkspropositionens framläggande anmälde jag under förevarande

anslagsrubrik, att flygförvaltningen i en den 5 december 1940 dagtecknad

skrivelse inkommit med framställning rörande beräknande av anslaget till

anskaffning av flygmateriel för nästkommande budgetår, men att den i skrivelsen

förebragta utredningen icke erbjöde tillräckligt underlag för en framställning

från Kungl. Maj:ts sida till riksdagen om anvisande av medel för

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

125

ifrågavarande ändamål. Flygförvaltningen hade fördenskull fått sig anbefallt

att förebringa en mera fullständig och detaljerad utredning i ämnet; i avvaktan

å dylik utredning syntes förevarande anslag i förslaget till riksstat

böra upptagas med ett allenast beräknat belopp, vilket sattes till 90,000,000

kronor.

Med skrivelse den 28 februari 1941 till chefen för försvarsdepartementet

har nu flygförvaltningen inkommit med detaljplan och specifikation rörande

de i skrivelsen den 5 december 1940 upptagna anslagsframställningarna.

I skrivelsen den 5 december 1940 har flygförvaltningen till en början

erinrat om att av det totalbelopp, som i den till grund för Kungl. Maj:ts

proposition nr 149 till 1938 års riksdag angående beställning av viss flygmateriel

m. m. liggande beräkningarna avsågs för genomförande av den då

framlagda uppsättningsplanen, eller — efter avdrag av vissa inbesparade

räntekostnader —- 65,942,000 kronor, ännu icke anvisats enligt planen å budgetåren

1941/42 och 1942/43 belöpande belopp om tillhopa 10,236,000 kronor.

På grund av vissa i skrivelsen närmare angivna omdispositioner av uppsättningsplanen

erfordrades emellertid för densammas fullföljande allenast ett

belopp av 6,636,000 kronor, vilket belopp eventuellt kunde komma att efter

slutuppgörelse rörande vissa leveranser ytterligare något reduceras. Å andra

sidan borde nämnda belopp helt utgå under budgetåret 1941/42.

Mot vad flygförvaltningen härutinnan anfört finnes ingen anledning till

erinran, varför jag till en början under förevarande anslag beräknar ett belopp

av 6,636,000 kronor för berörda ändamål. Därigenom bliva materielanslagen

jämlikt 1936 års försvarsbeslut jämte de tillägg som beslötos år 1938 slutgiltigt

avvecklade.

Vidare har flygförvaltningen i skrivelsen den 5 december 1940 hemställt

örn anvisande under förevarande anslag av medel för vissa särskilt angivna

ändamål enligt följande uppställning:

Slutlikvid för vissa beställda flygplan .............................. kronor 1,973,000

Anskaffning av fältelektricitetsverk ................................. » 180,000

Viss utrustning för fasta radiostationer ........................... » 55,000

Utrustning för propellerverkstad .................................... » 30,000

Utrustning för instruktionsverkstäder .............................. » 32,000

Inredning av materielförråd m. m..................................... » 190,000

Anskaffning av segelflygplan .......................................... » 120,000

Utrustning för basorganisationen m. m............................ » 1,880,000

Utrustning av försökscentralen ....................................... » 100,000

Summa kronor 4,560,000

Emot de sålunda föreslagna kostnadsbeloppen har jag för min del intet

annat att erinra än att jag anser, att ett i den för »Inredning av materielförråd

m. m.» upptagna posten å 190,000 kronor ingående belopp av 100,000 kronor,

avsett för inredning av ett materielförråd vid centrala verkstaden i Västerås,

icke bör anvisas under förevarande anslag. Kostnadsberäkningarna för det

ifrågavarande förrådet äro för närvarande föremål för granskning hos 1940

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

års militära byggnadsutredning. Frågan örn kostnaderna för förrådets inredning

synes lämpligen böra upptagas i samband med den prövning av byggnadsfrågan,

som sedermera torde komma att företagas.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag, att medel under förevarande

anslag beräknas för de förenämnda särskilda ändamålens tillgodoseende med

sammanlagt 4,460,000 kronor.

Slutligen har flygförvaltningen i sin skrivelse den 5 december 1940 —- i

anslutning till den redogörelse för beräkningarna rörande kostnaderna för den

planerade materielanskaffningen under budgetåren 1940/41—1945/46, vilken

förut omnämnts vid behandlingen av frågan örn anvisande av medel å tillläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår till anskaffning och förnyelse

av flygmateriel (prop. nr 2/1941, bil. 4, punkten 9) — beräknat det

å budgetåret 1941/42 belöpande medelsbehovet för fullföljande av nämnda

anskaffningsplan till sammanlagt 83,700,000 kronor, därav för flygplankostnader

75,000,000 kronor och för »flottiljkostnader» 8,700,000 kronor. I den

med skrivelsen den 28 februari 1941 ingivna detaljplanen lämnas en ingående

redogörelse för de särskilda anskaffningar m. m. som ligga till grund för de

gjorda beräkningarna.

Då jag intet har att erinra emot de sålunda gjorda beräkningarna, finner jag

mig böra tillstyrka, att under förevarande anslag för de ifrågavarande materielanskaffningarna

beräknas de av flygförvaltningen angivna beloppen.

En närmare redogörelse för de av flygförvaltningen gjorda anslagsberäkningarna

än som sålunda skett torde icke böra göras till statsrådsprotokollet

utan torde ytterligare upplysningar därutinnan få inhämtas från de handlingar

som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under förevarande anslag

för nästkommande budgetår uppgå till (6,636,000 + 4,460,000 + 83,700,000 =)

94,796,000 kronor. Emellertid har flygförvaltningen i sin skrivelse den 28

februari 1941 anfört, att därest i flygförvaltningens tidigare medelsäskanden

för budgetåret 1941/42 framlagda förslag att i flygvapnets allmänna avlöningsanslag

inräkna medel för avlöning jämväl åt sådan icke-ordinarie personal

som för närvarande avlönas med anlitande av anskaffningsanslag icke

skulle föranleda till åtgärd, materielanslagen borde uppräknas med 600,000

kronor utöver eljest begärda belopp. Med hänsyn till att jag i det föregående

föreslagit, att ett överförande av den icke-ordinarie personalen till att avlönas

från avlöningsanslag icke skall äga rum redan från och med nästa budgetår,

finner jag mig böra föreslå, att förevarande anslag i motsvarande grad uppräknas.

Det belopp, varmed anslaget av denna anledning bör uppräknas, synes

emellertid utan olägenhet kunna begränsas till 500,000 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget blir då (94,796,000 + 500,000=) 95,296,000

kronor, vilket belopp torde böra avjämnas till 95,300,000 kronor.

I förevarande sammanhang torde böra för riksdagen anmälas, att fråga

uppkommit om en viss mindre ändring i de kostnadsberäkningar som legat till

grund för det avtal rörande leverans av flygmateriel mellan flygförvaltningen,

å ena sidan, samt Nohabs Elygmotorfabriker Aktiebolag, å den andra, ävensom

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

mellan sistnämnda bolag, å ena sidan, samt i avtalet angivna medleverantörer,

å den andra, vilket Kungl. Maj.-t efter i propositionen nr 75 till 1940 års urtima

riksdag gjord framställning erhållit riksdagens bemyndigande att godkänna

(riksdagens skrivelse nr 95).

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 14 februari 1941 har

flygförvaltningen på i skrivelsen bilagda handlingar närmare angivna skäl

hemställt örn utverkande av medgivande till att, därest viss av de ifrågavarande

medleverantörerna utförde den verkstadsbyggnad, som enligt avtalet ålåge

leverantören att anlägga, genom att inspränga verkstaden i berg, leverantören

måtte få tillgodoräkna sig merkostnaden därför på så sätt, att merkostnadens

belopp intill 285,000 kronor finge bliva föremål för avskrivning enligt avtalets

bestämmelser i den ordning som enligt vid avtalet fogad Bilaga 3 bestämts

rörande anskaffningskostnader till visst angivet maximibelopp.

Nohabs Flygmotorfabriker Aktiebolag har i en den 24 februari 1941 dagtecknad

skrift förklarat sig biträda flygförvaltningens berörda framställning

För egen del anser jag fördelen av att den ifrågavarande verkstaden inspränges

i berg vara påtaglig. Därest riksdagen icke kommer att hava något

att däremot erinra, ämnar jag därför sedermera föreslå Kungl. Majit att medgiva

sådan jämkning av ifrågavarande avtal som av flygförvaltningen ifrågasatts.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 95,300,000 kronor.

109. Vapen och ammunition, reservationsanslag.

[8.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkten 121) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till vapen och ammunition

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000

kronor.

Ifrågavarande anslag avses huvudsakligen för bestridande av kostnaderna

för den årliga förbrukningen av vapen och ammunition vid flygvapnet.

Emellertid har fråga uppkommit om vidtagande av en viss engångsanskaffning

av vapen och ammunition för flygvapnet, hänförande sig till en såsom

önskvärd ansedd ombeväpning av flygvapnets för marktjänst avsedda manskapspersonal.

Erforderliga medel för tillgodoseende härav synas lämpligen

böra upptagas som en särskild post under förevarande anslag.

Beträffande frågan örn den nämnda ombeväpningen må här anföras följande:
I

skrivelse den 28 augusti 1936 anhöllo chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

örn bemyndigande för nämnde chef att successivt och i den omfattning

tillgängliga anslag medgåve vidtaga åtgärder för övergång från

karbin- till pistolbeväpning av manskapet vid flygvapnet. Sedan t. f. chefen

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majus proposition nr 155.

för försvarsstaben den 8 september 1936 yttrat sig i ärendet, föreskrev Kungl.

Majit den 9 april 1937 i anledning av framställningen, att beväpning för personal

ingående i flygplans besättning skulle utgöras av pistol.

Under erinran örn vad sålunda förekommit hava chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, jämte

eget yttrande, den 28 januari 1941 överlämnad, den 13 december 1940 dagtecknad

skrivelse ånyo underställt Kungl. Majits prövning frågan örn en ombeväpning

av flygvapnets manskap och därvid av anförda skäl hemställt örn

bemyndigande att ombeväpna flygvapnets manskapspersonal i marktjänst med

pistol och i viss utsträckning med kulsprutepistol.

Enligt de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna medför den av

flygmyndigheterna ifrågasatta ombeväpningen vid nu befintliga eller till uppsättning

beslutade flygförband en kostnad av 5,387,000 kronor för anskaffning

av kulsprutepistoler och pistoler samt en utgift å tillhopa 475,800 kronor

för anskaffning av ammunition till de ifrågavarande vapnen. Enligt flygmyndigheternas

förslag borde dessa kostnader fördelas med hälften å vartdera

av budgetåren 1941/42 och 1942/43. Genom ombeväpningen för flygvapnets

behov överflödiga gevär, karbiner och armépistoler av äldre modell borde få

överlämnas till armén.

överbefälhavaren har i sitt förenämnda yttrande i princip tillstyrkt chefens

för flygvapnet och flygförvaltningens förslag.

Arméförvaltningens tygdepartement har i avgivet utlåtande vitsordat de av

flygmyndigheterna i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna och uppskattat

värdet å den till överlämnande till armén avsedda vapenmaterielen i befintligt

skick till 600,000 kronor, vilket belopp sålunda skulle representera en besparing

i kostnaderna för anskaffning av dylik materiel för arméns behov.

Det förslag till ombeväpning av flygvapnets för marktjänst avsedda manskap,

för vilket i det föregående redogjorts, avser att för denna personals del

vinna en smidigare anpassning i beväpningshänseende till de speciella förhållanden,

som äro förknippade med tjänsten vid flygförbanden. Som förslaget

i sådant avseende synes innebära en godtagbar lösning, anser jag mig

böra giva detsamma min anslutning. Det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

begärda bemyndigandet torde emellertid böra av Kungl. Maj:t

lämnas först sedan erforderliga anslagsmedel för bestridande av de med den

föreslagna ombeväpningen förenade kostnaderna ställts till förfogande av

riksdagen.

I sådant avseende torde under flygvapnets vapenanslag böra beräknas

en särskild anslagspost för ändamålet, vilken post i anslutning till flygmyndigheternas

beräkningar för budgetåret 1941/42 torde böra sättas till 2,930,000

kronor. Anslaget ifråga skulle i enlighet härmed behöva uppräknas från i

statsverkspropositionen föreslagna 3,200,000 kronor till 6,130,000 kronor.

Yad beträffar de av förenämnda ombeväpning föranledda kostnaderna i

vad de avse budgetåret 1942/43, torde denna anslagsfråga efter anmälan av

flygförvaltningen i dess medelsframställning för nämnda budgetår få upptagas

i 1942 års statsverksproposition.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:U proposition nr 155.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl Maj:t måtte — med

ändring av Sitt i statsverkspropositionen till årets riksdag under fjärde huvudtiteln,

punkten 121, gjorda förslag — föreslå riksdagen

att till Vapen och ammunition för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 6,130,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 155.

4 9fi i I 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:U proposition nr ISo.

D. VISSA FÖRSVARSVÄSENDET TILLHÖRANDE

INSTITUTIONER.

Ammunitions- och verkstadsnämnderna.

26. Statens ammunitionsnämnd, förslagsanslag.

[9.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslog jag

(punkten 154), att i avvaktan å ytterligare utredning rörande medelsbeliovet

för statens ammunitionsnämnd det för nämnden avsedda anslaget tillsvidare

i förslaget till riksstat måtte uppföras med allenast beräknat belopp. I överensstämmelse

med en av nämnden i skrivelse den 10 september 1940 gjord

hemställan beräknades för nämndens verksamhet under budgetåret 1941/42

ett belopp av 750,000 kronor. Sedan ammunitionsnämnden nu med skrivelse

den 21 februari 1941 inkommit med ytterligare utredning rörande nämndens

medelsbehov, anhåller jag att få återkomma till denna anslagsfråga.

Det för innevarande budgetår för nämndens verksamhet anvisade förslagsanslaget

å 765,000 kronor fördelades enligt en den 18 oktober 1940 fastställd

stat på följande sätt:

1. Avlöningar och arvoden m. m..................................... kronor 525,000

2. Resor och inspektioner m. m........................................ » 60,000

3. Expenser:

a) telefon- och telegramkostnader...............

kronor

38,000

b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryck-

ningskostnader m. m............................

»

34,000

c) elektriskt ljus, städning, nattvakt .........

»

17,000

d) bokföringskostnader ...........................

»

15,000

e) hyra av kontorslokal ...........................

»

60,000

f) möbler och kontorsmaskiner ...............

»

5,000

g) kopiering och ritningar ........................

»

3,000

h) bokinköp, bindning av böcker och hand-

lingar m. m........................................

»

3,000

i) övriga expenser .................................

»

5,000

180,000

Summa

förslagsanslag kronor

765,000

Ammunitionsnämnden har i nyssnämnda skrivelse den 21 februari 1941

meddelat, att, enligt nämndens beräkningar, det för innevarande budgetår beviljade

anslaget icke komrne att förslå för bestridande av de med nämndens

verksamhet förenade kostnaderna. De sannolika utgifterna för budgetåret

1940/41 beräknades nämligen komma att uppgå till 878,000 kronor, därav

575,000 kronor till löner och arvoden m. m., 63,000 kronor till resor och

inspektioner samt 240,000 kronor till expenser m. m. På grundval av denna

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155. 131

beräkning hade nämnden uppskattat medelsbehovet för nästkommande budgetår

sålunda:

Avlöningar och arvoden m. m........................................... kronor 595,000

Besor och inspektioner m. m........................................... » 66,000

Expenser ..................................................................... » 214,000

Summa kronor 875,000

Såsom skäl till den föreslagna förhöjningen av posten till avlöningar och

arvoden har ammunitionsnämnden anfört, dels att vissa smärre lönejusteringar

vidtagits dels ock att vissa tidigare icke förutsedda arbetsuppgifter — standardisering

av konstruktioner och inventering av verkstadsindustriens maskinbestånd

— medfört en ökning av nämndens personal. Vidare hade räknats

med att befattningshavare inom nämnden skulle komma i åtnjutande av lönetillägg,

motsvarande det för närvarande inom statsförvaltningarna utgående

kristillägget. Kostnaderna för dylikt tillägg hade nämnden för nästa budgetår

beräknat till 20,000 kronor.

I fråga örn posten för resor och inspektioner har ammunitionsnämnden

framhållit, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 januari 1941 arvode och

ersättning för vissa resor till nämndens ordförande från och med den 1 januari

1941 skola utgå av ammunitionsnämndens medel. Vid sina beräkningar av kostnaderna

för resor och inspektioner m. m. hade nämnden tagit hänsyn till den

belastning av ifrågavarande delpost som blivit en följd av detta beslut.

Posten för expenser har beräknats i enlighet med följande uppställning:

Skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader ......... kronor 41,100

Underhåll och reparation samt diverse nyinköp av möbler ... ..» 3,600

Kontorsmaskiner och underhåll därav enligt kontrakt samt

reparationer .................................................... » 3,600

Telefonavgifter, telegram och interurbansamtal .................. » 48,000

Elektriskt ljus och kraft ................................................ » 3,600

Städning ........................................................................ » 9,000

Vakttjänst ..................................................................... » 9,000

Bokföringskostnader .....................................,................ » 16,700

Hyra av kontorslokal ...................................................... » 60,000

Värmetillägg .................................................................. » 5,000

Hyra för arkivlokal ......................................................... » 600

Ljuskopiering ............................................................... » 2,400

Fotografering och ritning ................................................. » 2,400

Bokinköp, bindning av handlingar m. m ............................ » 3,000

Övriga expenser ............................................................ » 6,000

Summa kronor 214,000

I fråga örn dessa beräkningar har nämnden bland annat anfört, att ökade

kostnader för skrivmateriel, blanketter och papper kunde förväntas med hänsyn

till omsättningsskatt och inträffad prisstegring å materiel. Dessutom

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majitt proposition nr 155.

syntes det bliva nödvändigt att anskaffa en mängd nya trycksaker, för vilket

ändamål medel tidigare icke tagits i beräkning.

Av det anförda framgår att kostnaderna för ammunitionsnämndens verksamhet

under nästa budgetår kunna förväntas komma att väsentligt överstiga

det belopp, som vid framläggandet av statsverkspropositionen på grundval

av nämndens preliminära uppskattning av medelsbehovet beräknades erforderligt.

De nu framlagda beräkningarna, vilka grunda sig på anslagsbelastningen

under innevarande budgetår, finner jag i huvudsak kunna läggas till

grund för anslagsberäkningen för det kommande budgetåret. Jag är emellertid

icke beredd att i detta sammanhang fatta ståndpunkt till frågan örn en

mot de stegrade levnadskostnaderna svarande höjning av arvodena till befattningshavarna

inom nämnden. Med hänsyn härtill torde det av ammunitionsnämnden

äskade beloppet, 875,000 kronor, böra minskas med det belopp,

vartill nämnden beräknat kostnaderna för dylikt lönetillägg, eller 20,000

kronor. Medelsbehovet kan sålunda uppskattas till, i runt tal, 850,000 kronor.

Skulle lönetillägg av nyss nämnt slag komma att medgivas, kan sådant tillägg

med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag ändock utgå från anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela bestämmelser

angående dispositionen av anslaget.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Statens ammunitionsnämnd för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 850,000 kronor.

27. Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag.

[10.] Vid framläggandet i statsverkspropositionen av medelsäskandena för

budgetåret 1941/42 föreslog jag i fråga örn försvarsväsendets verkstadsnämnd

(punkten 155), att med hänsyn till vad nämnden i skrivelse den 9 november

1940 anfört i fråga örn svårigheten att vid tiden för skrivelsens avlämnande

avgiva definitivt förslag rörande nämndens medelsbehov för budgetåret

1941/42 det för nämnden avsedda anslaget i förslaget till riksstat måtte uppföras

med allenast beräknat belopp, i överensstämmelse med nämndens

preliminära beräkningar satt till 400,000 kronor. Sedan verkstadsnämnden nu

i skrivelse den 4 mars 1941 gjort slutgiltig framställning i fråga örn nämndens

medelsbehov för nästa budgetår, anhåller jag att åter få till behandling upptaga

nämndens- anslagsäskanden.

På framställning av försvarsväsendets verkstadsnämnd fastställde Kungl.

Maj:t den 7 februari 1941 stat för det av riksdagen för innevarande budgetåranvisade

anslaget för nämnden, enligt vilken anslagsbeloppet, 260,000 kronor,

fördelades på följande sätt:

1. Avlöningar och arvoden m. m........................................ kronor 146,000

2. Resor och inspektioner ra. m........................................ » 40,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lod.

138

Expenser

a) telefon- och telegramkostnader ............

b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader

m. m............................

c) vakthållning ....................................

d) möbler och kontorsmaskiner ...............

e) övriga expenser .................................

kronor 10,000

» 20,000

» 2,000

» 40,000

» 2,000 kronor

74,000

Summa förslagsanslag kronor 260,000

I sin förenämnda skrivelse den 4 mars 1941 har verkstadsnämnden anfört

i huvudsak följande:

Förutom en viss administrativ uppgift hade nämndens arbete hittills i

stor utsträckning kommit att bestå i utredningar rörande verksamheten vid

nämnden underställda verkstäder samt vidtagandet av därav föranledda nödvändiga

organisationsåtgärder vid verkstäderna. Nämndens behov av personal

komme därför med nödvändighet att vara variabelt. Som exempel kunde anföras

att under utrednings- och planläggningsarbetena för centrala torpedverkstaden

en särskild, tämligen omfattande avdelning inrättats inom nämnden,

vilken fungerat under cirka ett halvt år. Detta utredningsarbete vore nu

i det närmaste slutfört och avdelningen inom nämnden kunde inskränkas.

På samma sätt hade under utredningsarbetena rörande organisationen vid

tygverkstäderna särskild personal och speciellt sakkunniga anlitats. I den mån

detta arbete slutfördes komme även personalkostnaderna för denna avdelning

att minska. Å andra sidan komme under budgetåret att erfordras ytterligare

personal för andra nämndens verksamhetsområden, vilket givetvis komme att

medföra ökning av nämndens personalkostnader. Inom närmaste tiden komme

sålunda inom nämnden en särskild avdelning att inrättas för handhavande

av utredningar beträffande dels marinens anläggningar på Gotland, dels verkstadsförhållandena

vid Bodens fästning och dels ammunitionsfabrikerna. Det

kunde även förutses att extra, sakkunnig personal behövde anlitas för vissa

undersökningar beträffande Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Med hänsyn till

att det på förhand vore synnerligen svårt att bedöma dels erforderlig tid

för dylika utredningar och dels den personal som kunde behöva anlitas för

desammas genomförande hade det för nämnden förelegat avsevärda svårigheter

att beräkna lönekostnaderna för kommande budgetår.------Nämnden

ville även framhålla, att avsikten vore att i den mån omorganisationen av de

enskilda verkstäderna genomförts överföra de till verkstadsdriften hänförliga

lönekostnader till de enskilda verkstädernas omkostnadskonto. Tidpunkten

när en dylik överföring kunde ske vore dock svår att förutse, varför nämnden

vid beräknande av lönekostnaderna för budgetåret 1941/42 icke ansett sig

kunna taga hänsyn därtill. I den mån sådan överföring kunde ske komme

givetvis motsvarande besparingar på nämndens anslag att vinnas.

Till ledning vid bedömandet av anslagsbehovet har nämnden uppgivit,

att de totala personalkostnader, som nämndens verksamhet hittills undertiden

juni 1940—februari 1941 medfört, uppgått till 149,354 kronor. På grund

val härav och med hänsyn jämväl till de av nämnden anmärkta förhållandena

hade nämnden funnit, att dess kostnader för löner och arvoden icke komme

att överstiga det i nämndens skrivelse den 9 november 1940 i sådant hänseende

angivna beloppet, 265,000 kronor. Nämnden hade därvid tagit i beräkning

smärre lönejusteringar. Nämnden hade emellertid även räknat med

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Majlis proposition nr 165,

att befattningshavare inom nämnden skulle komma i åtnjutande av lönetilllägg,

motsvarande det för närvarande inom statsförvaltningarna utgående

kristillägget. Jämväl i fråga örn omkostnader hade nämnden funnit, att dessa

kunde beräknas till det i skrivelsen den 9 november 1940 angivna beloppet,

tillhopa 135,000 kronor.

Verkstadsnämnden har med ledning av vad nämnden sålunda anfört beräknat,

att utgifterna för nämnden för nästkommande budgetår komme att

fördela sig på följande sätt:

Löner ........................................................................... kronor 265,000

Omkostnader:

Hyror ...................................................... kronor 45,000

Lyse, städning m. m..................... » 5,000

Inventarier, kontorsmaskiner, expenser m. m. ... » 30,000

Resor och inspektioner ................................. » 50,000

Diverse ................................................... » 5,000 » 135,000

Summa kronor 400,000

Mot de av försvarsväsendets verkstadsnämnd sålunda gjorda beräkningarna

har jag i stort sett icke funnit anledning till erinran. Vid behandlingen av anslaget

till statens ammunitionsnämnd har jag ansett mig förhindrad att nu

fatta ståndpunkt till frågan örn en mot de stegrade levnadskostnaderna svarande

höjning av de löneförmåner, som utgå till befattningshavare inom

ammunitionsnämnden. Vad sålunda anförts har avseende jämväl å verkstadsnämnden.

Då emellertid vad som av de för verkstadsnämnden beräknade

kostnaderna kan anses belöpa på dylika tillägg icke är av den storleksordning

att det i nämnvärd grad påverkar kostnadsberäkningarna förordar jag, att

för nämndens verksamhet för nästkommande budgetår beräknas det begärda

beloppet av 400,000 kronor.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

angående dispositionen av anslagsbeloppet i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl

Majk måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets verkstadsnämnd för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majk Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Högsell.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 155.

135

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen ..................................................................... 1

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen: Avlöningar ................................................ 3

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 16

Avlöningar till personal å reservstat .......................................... 67

Inventarier för nytillkomna truppförband...................................... 69

Marinen.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 70

Flygvapnet.

Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................... 105

Anskaffning av flygmateriel .................................................... 124

Vapen och ammunition ........................................................ 127

D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner.

Ammunitions- ock verkstadsnämnderna.

Statens ammunitionsnämnd ..................................................... 130

Försvars väsendets verkstadsnämnd ............................................ 132

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1941:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestämmande av pensionsålder för vissa beställningshavare vid flygvapnet. s. 1 i texten