Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvar sväsendets fastig hets fond för hudgetåret 194H42

1941-03-07 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:158, Med förslag till stat för försvar sväsendets fastig hets fond för hudgetåret 194H42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 158.

1

Nr 158.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvar sväsendets fastig hets fond för hudgetåret

194H42; given Stockholms slott den 7 mars

1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Udvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Brahstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret 1941/42 samt anför därvid

följande:

INLEDNING.

Enligt principbeslut av 1939 års lagtima riksdag (proposition nr 184,

riksdagens skrivelse nr 245) redovisas från och med ingången av budgetåret

1940/41 försvarsväsendets fastigheter med undantag av befästningsanläggBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 158.

588 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 158.

ningar och fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde å försvarsväsendets

fastighetsfond. Denna består av tre särskilda delfonder, arméförvaltningens

delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Invärdering

av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ännu icke

ägt rum. Innevarande budgetårs stat har därför måst baseras på en preliminär

beräkning av fastighetsvärdena. Hörande invärderingen pågår för

närvarande utredning inom förvaltningsmyndigheterna i samråd med riksräkenskapsverket.

Såsom anförts i propositionen nr 170 till 1940 års lagtima

riksdag med förslag till stat för fonden för innevarande budgetår torde det

få ankomma på Kungl. Majit att sedan nämnda utredning slutförts meddela

beslut rörande invärdering av fastigheterna å fonden.

I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna

å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1941/42. Till grund för detta

statförslag ligga framställningar från arméförvaltningen den 26 september

1940, från marinförvaltningen den 11 oktober 1940 och från flygförvaltningen

den 16 oktober 1940. I överensstämmelse med statförslaget hava å driftbudgeten

i förslaget till riksstat bland »Inkomster av statens kapitalfonder»

upptagits de i statförslaget för respektive delfonder angivna överskotten

och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde huvudtiteln under rubriken

»E. Diverse» med tillsvidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag

för ersättning till en var av fastighetsfondens tre delfonder. Dessa anslag

utgöra en bokföringsmässig omföring av de hyresvärden och hyresutgifter,

som representera vederlag för förvaltningsmyndigheternas rätt att nyttja de

till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna.

Över förvaltningsmyndigheternas förslag har riksräkenskapsverket den 28

februari 1941 avgivit utlåtande. Däri har riksräkenskapsverket lämnat en

översikt av fondens ställning, baserad på förvaltningsmyndigheternas förslag

med däri av riksräkenskapsverket förordade ändringar. Enligt nämnda

översikt skulle fondens ställning per den 1 juli 1940 vara följande:

Arméförvaltningens delfond.

Tillgångar:

Markvärde .............

Byggnadsvärde.........

Kontant behållning ...

Skulder:

Yärdeminskningskonto

Kapitalbehållning ........

Marinförvaltningens delfond:

Tillgångar:

Markvärde .................................. 53,247,013: —

Byggnadsvärde ............................ 75,309,313:66

Kontant behållning........................ 593,582: 34 129,149,909: —

Kronor Kronor

57,130,464: 77

316,077,847: 06

161,633: 37 373,369,945: 20

................ 310,408,415:30

................ 62,961,529:90

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 158.

Kronor Kronor

Skulder:

Yärdeminskningskonto...................................... 72,652,885: 50

Kapitalbehållning.............................................. 56,497,023: 50

Flygförvaltningens delfond:

Tillgångar:

Markvärde .................................. 6,833,691: 50

Byggnadsvärde.............................. 53,672,690:04

Kontant behållning........................ 46,811:46 60,553,193: —

Skulder:

Yärdeminskningskonto...................................... 36,895,216: 75

Kapitalbehållning .............................................. 23,657,976:25

I dessa belopp ingår icke värdet av Bodens radiostation, vilken under

innevarande budgetår avses skola överföras till arméförvaltningens delfond,

samt icke heller de s. k. Ladugårdsgärdesmedlen och Stockholms varvs

byggnadsfond, vilka förutsättas komma ett redovisas å tillgångs- och skuldsidorna

med lika belopp. På grund av den vid försvarsväsendet nu pågående

byggnadsverksamheten komma samtliga delfonder att under innevarande

budgetår undergå en icke oväsentlig ökning.

Yid upprättandet av förestående värden har riksräkenskapsverket, enligt

vad verket anfört, av praktiska skäl icke verkställt retroaktiv årsavskrivning

för de byggnader, som med anlitande av förlagsfondsmedel uppförts under

åren 1936/37—1939/40. För samtliga dessa byggnader verkställes alltså

årsavskrivning först från och med budgetåret 1940/41.

Jag övergår härefter till behandling av frågan örn fondens stat för

budgetåret 1941/42. Staten upptager följande titlar, nämligen å inkomstsidan:

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och

arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse

inkomster; samt å utgiftssidan: A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.; B. Avsättning till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden;

och Överskott att tillföras riksstatens driftbudget. Under en var av dessa

titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive

utgifterna särskilt för varje delfond.

Yid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

UTGIFTERNA.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

Med frångående av tidigare tillämpade grunder beräknades reparationsoch

underhållskostnaderna för fondens fastigheter i föregående års statförslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 158.

till 1.5 procent av byggnadsvärdet för arméförvaltningens och flygförvaltningens

delfonder och till 2 procent av nämnda värde för marinförvaltningens

delfond, vartill kommo vissa belopp för kommunalutskylder. Härmed avsågs

endast att i avvaktan på närmare utredning provisoriskt fastställa en grund

för underhållet, som bättre motsvarade verkliga kostnaden än som visat sig

vara fallet med den tidigare tillämpade underliållskvoten av högst 1 procent,

vilken trots extra anslag för iståndsättningsarbeten visat sig uppenbarligen

otillräcklig. Med tillämpning av nämnda grunder anvisades för innevarande

budgetår för ifrågavarande ändamål under arméförvaltningens delfond 4,950,000

kronor, under marinförvaltningens delfond 1,530,000 kronor och under flygförvaltningens

delfond 580,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har i sin till statsrådsprotokollet den 3

januari 1941 lämnade redogörelse för utgifterna å driftbudgeten beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond anfört, att han funne en höjning

av medelsanvisningen för reparations- och underhållskostnader motiverad

bland annat ur den synpunkten, att sådana arbeten, varom här vore

fråga, syntes vara särskilt lämpade såsom objekt för sysselsättning av ledig

arbetskraft. I proposition den 28 februari 1941 örn slutligt förslag till stat

för allmänna fastighetsfonden har nämnde departementschef närmare motiverat

detta preliminära förslag och därvid hänvisat till den tankegång, som

ligger till grund för de i proposition nr 2 örn tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 framlagda förslagen om anläggningsarbeten till motverkande

av arbetslösheten. Dispositionen av de för allmänna fastighetsfonden

äskade medlen till reparationer och underhåll har till viss del ansetts

böra prövas från samma utgångspunkter som dessa anläggningsarbeten.

Liksom ifråga om allmänna fastighetsfonden torde en särskild prövning av

dispositionen av ifrågavarande anslagsposter böra bringas i tillämpning för

försvarsväsendets del. Medel torde sålunda icke böra användas för reparationer

utöver det strängt nödvändiga med mindre lämpligheten därav prövats med

hänsyn till bland annat tillgången på materialier. Denna särskilda prövning

synes i viss utsträckning böra bringas i tillämpning redan innevarande

budgetår.

Å andra sidan torde i detta sammanhang böra beaktas de avsevärda extra

anslag för underhålls- och iståndsättningsarbeten m. m., som beviljats för

innevarande budgetår eller äskats i årets statsverksproposition. Sålunda

hava för innevarande budgetår anvisats följande belopp:

A arméförvaltningens del fond: Kronor

Till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader.............. 2,000,000

» diverse ombyggnads-, tillbyggnads-, moderniserings-och restaure
ringsarbeten

........................................................ 458,000

» uppvärmningsanläggningar ........................................ 1,595,000

A marinförvaltningens delfond:

Till iståndsättningsarbeten å marinens byggnader .................. 1,050,000

» diverse ändrings-, moderniserings- och iståndsättningsarbeten 476,000

» modernisering av örlogsvarven.................................... 4,030,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 158.

Ä flygforvallningens del fond: Kronor

Till vissa iståndsättningsarbeten ...''................................... 230,000

» iståndsättningsarbeten m. m. å vissa flygvapnets byggnader . 1,175,000

I årets statsverksproposition har för budgetåret 1941/42 äskats:

A arméförvaltningens delfond:

Till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader............ 1,000,000

» renovering av byggnader .......................................... 145,000

» uppvärmningsanläggningar ........................................ 640,000

A marinförvaltningens delfond:

Till omändrings- oell inredningsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv 142,000

» modernisering av Stockholms örlogsvarv ........................ 2,520,000

» moderniserings-, iståndsättnings- och konserveringsarbeten____ 237,000

A flygförvaltningens delfond:

Till installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader ............ 1,077,000

Dessa anslag äro ägnade att — helt eller till större eller mindre del —

komma underhållet av fastighetsbeståndet tillgodo. Detsamma torde vara

förhållandet med vissa andra, här ej nämnda anslag.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat delfondens byggnadsvärde

per den 1 juli 1941 till 339,064,496 kronor, därav för under innevarande

budgetår tillkommande färdiga byggnader 13,759,000 kronor och för

äldre byggnader 325,305,496 kronor. Reparations- och underhållskostnader

för kasernetablissement, tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter hava av

arméförvaltningen beräknats till 1.5 procent av byggnadsvärdet, motsvarande

5,085,967 kronor, vartill lagts ett belopp av 62,000 kronor för bestridande

av kommunalutskylder för tjänstebostäder. För underhåll av övnings- och

skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastiglieter har upptagits

ett belopp av 695,000 kronor. Detta belopp innebär i sin helhet en ökning

i förhållande till innevarande budgetårs anslag, då ifrågavarande post vid

beräknande av sistnämnda anslag inräknats i det procentuellt bestämda beloppet.

För reparations- och underhållskostnader m. m. har arméförvaltningen

således upptagit sammanlagt 5,842,967 kronor.

Beträffande denna och motsvarande båda poster för de två andra delfonderna

har riksräkenskapsverket yttrat följande:

Förvaltningsmyndigheternas förslag till beräkning av underhållskostnaderna

för nästkommande budgetår innebära betydande ökningar i förhållande till

de för innevarande budgetår anvisade beloppen. Med anledning av att förvaltningsmyndigheterna

delvis ställt underhållskostnaderna i relation till

byggnadsvärdet vill riksräkenskapsverket erinra, dels att den ovannämnda

utredningen angående invärdering av byggnader å fastiglietsfonden resulterat

i andra byggnadsvärden än de av förvaltningarna angivna, dels att metoden

med avvägning av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader i

relation till förändringarna i byggnadsbeståndet huvudsakligen är avsedd att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition nr 158.

tillämpas under normala tider. Huruvida den föreslagna ökningen av underhållskostnaderna

i nuvarande läge bör komma till stånd, undandrager sig

riksräkenskapsverkets bedömande. Ämbetsverket vill dock bringa i erinran,

att byggnadsstyrelsen vid avgivande av förslag till stat för statens allmänna

fastighetsfond för nästkommande budgetår framfört den tanken, att, därest

medel för byggnadsändamål anses böra beviljas i större utsträckning, det

normala underhållet av redan befintliga byggnader bör i första hand tillgodoses.

Anledningen till att i staten för innevarande budgetår underhållet av

övnings- och skjutfält inräknades i den procentuellt beräknade underhållssumman

var, såsom jag framhöll i förenämnda proposition nr 170, att varje

ledning saknades för fastställande av särskild beräkningsgrund för underhållet

av jordbruks- och skogsfastigheter. Yisserligen har någon ytterligare

utredning på denna punkt icke förebragts, men då otvivelaktigt en avsevärd

del av underhållet av jordbruks- och skogsfastigheterna icke är att hänföra

till byggnader, anser jag mig böra tillstyrka, att 300,000 kronor må för sagda

ändamål utgå utöver det till 1.5 procent av byggnadsvärdet beräknade underhållet.

I övrigt har jag ingen annan erinran mot arméförvaltningens förslag

än att procentberäkningen bör ske å det av riksräkenskapsverket angivna

byggnadsvärdet, 316,077,847 kronor, ökat med värdet av nytillkommande

byggnader 13,759,000 kronor, eller alltså i runt tal 330,000,000 kronor. Det procentuella

underhållet blir alltså avrundat 4,950,000 kronor. Reparations- och

underhållskostnader för arméförvaltningens delfond böra således upptagas

till (4,950,000 + 62,000 + 300,000 =) 5,312,000 kronor, vilket belopp torde böra

avrundas till 5,300,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har beräknat delfondens

byggnadsvärde per den 1 juli 1941 till 73,927,725 kronor, därav för under

innevarande budgetår nytillkommande byggnader 1,775,000 kronor och för

äldre byggnader 72,152,725 kronor. Rörande ifrågavarande anslag har marinförvaltningen

anfört:

I förslaget till utgiftsstat har marinförvaltningen utgått från samma synpunkter,

vilka anfördes i marinförvaltningens motsvarande skrivelse föregående

budgetår. Ämbetsverket måste därvid med anledning av under innevarande

budgetår gjorda erfarenheter vidhålla sitt då gjorda äskande, att

underhållskostnaden måtte beräknas till i genomsnitt 2llz procent av det

beräknade byggnadsvärdet. Beträffande byggnadsvärdet hänvisar marinförvaltningen

till vad som anförts i ämbetsverkets skrivelse denna dag angående

^värdering av mark och byggnader, tillhörande marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. I förslaget till utgiftsstat hava

således underhållskostnaderna för byggnaderna beräknats efter 21h procent

av 73,927,725 kronor till 1,848,193 kronor 12 öre eller i runt tal 1,850,000

kronor. Det förhållandet att de beviljade underhållsmedlen för innevarande

budgetår i motsats till marinförvaltningens förslag beräknats allenast efter

2 procent, har under innevarande budgetår ådagalagt, att underhållsmedlen

varit alltför knappa för att möjliggöra det rationella underhåll av hus och

byggnader m. m., som är en nödvändig förutsättning för att under en

längre tid kunna bevara underhållsobjekten i användbart skick. Grunden

till detta förhållande torde vara, att marinförvaltningens hemställan föregående

år att för underhållskostnader för kasernområden, vägar, övnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 158.

fält, skjutbanor, gas-, vatten- oell avloppsledningar, vilka icke ingå i det

upptagna byggnadsvärdet, få disponera ett belopp av 200,000 kronor icke

vann Kungl. Majits bifall. De nu senast angivna objekten kräva emellertid

ett relativt dyrbart underhåll, som då desamma icke upptagits i byggnadsvärdet,

måste bestridas av de anslagna underhållsmedlen. Den för

innevarande budgetår beräknade underliållsprocenten, 2, är sålunda i verkligheten

endast omkring 1.7. Med anledning härav hemställer marinförvaltningen

därför, att Kungl. Majit täcktes för nästkommande budgetår, utöver ovan

angivna underhållsmedel, ställa ytterligare 200,000 kronor till ämbetsverkets

förfogande. För skatter har beräknats ett belopp av 75,000 kronor. Det

belopp, som sammanlagt bör iipptagas under anslagsposter till reparationsoch

underhållskostnader m. m., uppgår sålunda till 2,125,000 kronor.

Beträffande riksräkenskapsverkets yttrande över marinförvaltningens förslag

hänvisas till det förut anförda.

I skrivelse den 7 januari 1941 har marinförvaltningen anmält, att enligt

föreskrifter, som meddelats i samband med inrättandet av försvarsväsendets

fastighetsfond, denna fond kommit att belastas med vissa reparations- och

underhållskostnader, som avsetts skola under budgetåret 1939/40 bestridas

ur Stockholms varvs byggnadsfond men varå den 1 juli 1940 fanns en arbetsrest

å 34,179 kronor 10 öre. Då fastighetsfondens stat uppgjorts utan

hänsynstagande till denna kostnad, hemställde marinförvaltningen, att ett

mot kostnaden svarande belopp finge överföras från byggnadsfonden till

fastighetsfonden.

Statskontoret har i utlåtande den 18 februari 1941 erinrat örn att 1940 års

urtima riksdag i anledning av proposition nr 60 medgivit, att ur byggnadsfonden

finge disponeras 2,200,000 kronor för vissa arbeten å Stockholms

örlogsvarv. Vid en före propositionens avlåtande av statskontoret verkställd

utredning angående byggnadsfondens ställning hade emellertid förbisetts,

att vissa tidigare ur fonden anvisade belopp endast delvis tagits i

anspråk. Ur fonden hade därför kommit att anvisas sammanlagt 92,319

kronor 50 öre utöver fondens tillgångar, beräknade per den 11 februari 1941.

Enligt statskontorets mening borde såväl ovannämnda arbetsrester som nu

anmärkta brist bestridas ur försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond. Härför talade särskilt, att de hyresmedel för kronans

områden inom Djurgårdsstaden, vilka tidigare tillförts byggnadsfonden, numera

redovisades till fastighetsfonden. Byggnadsfonden borde dock tills

vidare förskottera arbetsresterna för att sedermera i samband med byggnadsfondens

avveckling, vilken borde ske mot fastighetsfonden, ersättas härför.

Vid byggnadsfondens slutliga avveckling, vilken torde kunna ske tidigast

under budgetåret 1941/42, skulle alltså fastighetsfonden påföras dels

kostnaden för ifrågavarande arbetsrester, 34,179 kronor 10 öre, dels ock

nämnda brist, 92,319 kronor 50 öre, med avdrag dock för under avvecklingstiden

uppkommande räntor och eventuella kursstegringar eller med tillägg

för eventuella kurssänkningar.

lliksräkenskapsverket har förklarat sig förutsätta, att bristen å byggnadsfonden

finge täckas från anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. m. å marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 158.

För budgetåret 1939/40 utgjorde underhållsanslagen för marinens byggnader

— däri inberäknat extra anslag — omkring 2.1 procent av byggnadsvärdet.

Då underkållsprocenten för innevarande budgetår bestämdes till 2,

innebar detta således någon minskning av anslagen. Med hänsyn till de

betydande extra anslag för byggnadsunderhållet, för vilka inledningsvis redogjorts,

anser jag, att en höjning av underhållsprocenten i varje fall icke

nu bör ifrågakomma. I likhet med vad som tillämpas för armén och flygvapnet

torde underhållet av kasernområden och yttre ledningar böra inräknas

i det procentuellt beräknade underhållet. Däremot torde — på sätt

föreslagits i fråga örn lantförsvarets jordbruks- och skogsfastigheter — ett

särskilt belopp böra beräknas för .underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor.

Detta belopp torde i avvaktan på närmare utredning icke kunna

sättas högre än till 100,000 kronor. I enlighet med det anförda förordar

jag, att reparations- och underhållskostnader m. m. för marinens fastigheter

beräknas till 2 procent å (75,309,313 + 1,775,000 =) 77,084,313, utgörande

avrundat 1,540,000 kronor, ökat med dels nyssnämnda belopp å 100,000

kronor, dels det för skatter beräknade beloppet å 75,000 kronor och dels

förutnämnda, till 125,000 kronor beräknade brist å Stockholms varvs byggnadsfond,

vilken synes böra täckas under nästkommande budgetår. Ifråga2

varande post bör sålunda upptagas till 1,840,000 kronor.

Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har beträffande ifrågavarande

post anfört följande:

Reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas i flygförvaltningens

statförslag med samma belopp, 580,000 kronor, som anvisats för innevarande

budgetår, med den ökning, som föranledes av tillkomsten efter den 1 juli

1940 av nya byggnader. Ökningen upptages enligt den förut använda provisoriska

beräkningsgrunden med ld/2 procent å byggnadsmedlen 16,641,000

kronor, eller till i runt tal 250,000 kronor. Emellertid kan det sålunda beräknade

underhållet icke täcka de synnerligen avsevärda kostnaderna för

underhåll av flygfälten. Det underhåll, som erfordras för att hålla flygfälten

i behörigt skick, omfattar reparation efter sättningar och tjälskott, underhåll

av rullbanor och tillfartsvägar samt över fälten gående vägar, underhåll och

röjning å inflygningsområdena, underhåll och rensning av dräneringssystem

samt gödsling, isådd och skötsel av gräsvallar ävensom underhåll av flygfältsbelysning.

Kostnaderna för underhåll av flygfälten med flygfältsbelysning

hava för budgetåret 1941/42 beräknats till 300,000 kronor. I enlighet

härmed hava reparations- och underhållskostnaderna m. m. i statförslaget

upptagits till ett sammanlagt belopp av 1,130,000 kronor.

Beträffande rikar åkensJcapsverJcets yttrande häröver hänvisas till det förut

anförda.

För egen del biträder jag flygförvaltningens förslag i fråga örn underhållsprocenten,

dock med den modifikation, som föranledes av riksräkenskapsverkets

beräkning av fastighetsvärdena. Dessa torde alltså böra här

beräknas till (53,672,690 + 16,641,000 =) 70,313,690 kronor, och 1,6 procent

därå utgör avrundat 1,050,000 kronor. Då anslaget härigenom blir betydligt

uppräknat och då flygvapnets byggnader till större delen äro nya, torde det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

angivna beloppet — i synnerhet om hänsyn tages till cle inledningsvis omnämnda

extra anslagen — få anses tillräckliga även för flygfältens underhåll.

Sammanlagt torde således posten reparations- och underhållskostnader

m. m. för flygvapnets del böra beräknas till 1,050,000 kronor.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga

delfonder uppgå sålunda till (5,300,000 + 1,840,000 + 1,050,000 =) 8,190,000

kronor. Jag erinrar, att utgiftsposterna för bestridande av dessa kostnader

hava karaktär av reservationsanslag.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I de av förvaltningsmyndigheterna avgivna statförslagen har för avsättning

till värdeminskningskonto å respektive delfonder upptagits 171,987

kronor, 163,150 kronor och 546,500 kronor.

Angående dessa poster har riJcsrcikensJcapsverJcet i sitt yttrande anfört följande:
I

fråga örn avskrivning av fastigheterna å försvarsväsendets delfond förutsattes

vid inrättandet av denna fastighetsfond — på sätt framgår av proposition

nr 184 till 1939 års lagtima riksdag — att avskrivning skulle ske

enligt för statens allmänna fastighetsfond gällande regler, varvid avskrivningstiden

för alla rent militära etablissement fastställdes till 40 år (motsvarande

50 procents grundavskrivning och 1.2 5 procents årsavskrivning).

Därvid skulle dock samtliga då befintliga med andra medel än lånemedel

anskaffade byggnader redan vid fondens inrättande anses vara i sin helhet

avskrivna.

För statens allmänna fastighetsfond behandlas i regel varje särskilt fastighetskomplex

i redovisningshänseende såsom en enhet, vilket bland annat

innebär, att årsavskrivning sker gemensamt för samtliga i ett fastighetskomplex

ingående byggnader, oavsett deras ålder. I enlighet med dessa

regler blir en tillbyggnad till ett äldre fastighetskomplex, även örn tillbyggnaden

uppföres såsom en fristående byggnad, avskriven på kortare tid än

som skulle blivit fallet, därest tillbyggnaden redovisats såsom en i avskrivningsliänseende

fullt självständig byggnad. Denna regel, som tillämpats

huvudsakligen i avsikt att icke tynga fastighetsredovisningen med alltför

många redovisningsenheter, är även teoretiskt fullt försvarbar i alla de fall,

där en tillbyggnad icke alls eller endast obetydligt höjer fastighetskomplexets

totala livslängd.

För flygvapnets i stort sett unga fastighetsbestånd blir denna avskri vningsmetod

— liksom för sinnessjukhusen — i allmänhet lämplig. För

arméns och marinens fastigheter däremot, där flertalet större fastighetskomplex

anses helt avskrivna, skulle en tillämpning av dessa regler medföra

att de flesta nya byggnader, i den man de icke skola upptagas som självständiga

enheter, bliva avskrivna omedelbart eller så gott som omedelbart.

Ett dylikt resultat, som skulle innebära, att byggnadskostnaderna i regel så

gott som omedelbart belastade driftbudgeten trots att å denna uppförts anslag

för omedelbar finansiering av endast 50 procent av byggnadskostnaden,

måste anses otillfredsställande. I de talrika fall då investeringsanslag anvisas

för mindre tillbyggnader till äldre fastighetskomplex, bliva de praktiska

fördelarna av att icke betrakta dessa tillbyggnader som självständiga

redovisningsenheter så betydande, att man icke synes behöva fästa avseende

vid de principiella invändningar, som kunna resas mot en sådan ordning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 158.

Riksräkenskapsverket bär därför vid beräkningen av årsavskrivningen ansett

sig kunna i avskrivningshänseende betrakta varje fastighetsbestånd såsom

en enhet, varvid dock i de fall då nybyggnaderna för ett fastighetskomplex

uppgå till högre värde än 100,000 kronor (motsvarande ett sammanlagt

årsavskrivningsbehov å mera än 50,000 kronor), för arméns och marinens

del skillnad gjorts mellan helt avskrivna äldre byggnader och nya byggnader,

det vill säga byggnader uppförda med anlitande av anslag å kapitalbudgeten.

Då såsom inledningsvis anförts någon retroaktiv avskrivning icke

tillämpats för de under åren 1936/37—1939/40 tillkomna byggnadsvärdena,

blir med tillämpning av bär angivna regler den för budgetåret 1940/41 anvisade

anslagsposten för avsättning till värdeminskningskonto belastad med

ett förhållandevis stort belopp för avskrivning av under angivna år tillkomna

mindre tillbyggnadsarbeten. Riksräkenskapsverket beräknar belastningen å

denna anslagsjrost under budgetåret 1940/41 till

för arméförvaltniugens delfond 800,440 kronor,

» marinförvaltningens > 93,455 » och

» flygförvaltningens ■ 666,453 »

För budgetåret 1941/42 blir årsavskrivningen för de före den 1 juli 1940

färdiga byggnaderna å delfonderna respektive 275,500, 93,500 och 666,500

kronor. Avskrivningsbeloppen komma att ökas med avskrivning för de

byggnader, som färdigställas under innevarande budgetår. Med hänsyn till

storleken av de arbeten som nu pågå är det givetvis icke möjligt att exakt

bedöma, i vilken omfattning dessa byggnader hinna färdigställas före budgetårsskiftet.

Riksräkenskapsverket anser sig dock kunna beräkna behovet av

avskrivningsmedel för budgetåret 1941/42 till

för arméförvaltningens delfond 450,000 kronor,

» marinförvaltningens » 200,000 » och

» flygförvaltningens » 800,000 >

Ämbetsverket får följaktligen hemställa, att anslagsposterna för avsättning

till värdeminskningskonto uppföras med sistangivna belopp.

Tillämpningen av de här förordade avskrivningsreglerna medför, att all

grundavskrivning schablonmässigt kan ske med 50 procent å för byggnadskostnader

anvisade anslagsmedel, vilket innebär en betydande förenkling av

anslagsredovisningen. Undantag bör härvid endast göras för kostnaderna tolde

nytillkommande byggnaderna å Järvafältet och för ammunitionsfabriken,

för vilka avskrivningen på sätt framgår av propositionen 184 till 1939 års

lagtima riksdag (sid. 5) skall täckas med särskilda medel. Riksräkenskapsverket

får därför tillika hemställa, att de för budgetåret 1941/42 anvisade

anslagen till avskrivning av kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastiglietsfond

genomgående disponeras till avskrivning av 50 procent av lyftade

anslagsmedel till den del dessa icke avse markinköp eller uppförande av

byggnader å Järvafältet och för ammunitionsfabriken samt att denna regel

med ändring av vad tidigare föreskrivits får tillämpas jämväl i bokslutet för

budgetåret 1940/41. De å avskrivningsanslag hittills anvisade — inräknat

de till förlagsfonden överförda — avskrivningsmedel, som icke komma att

erfordras för grundavskrivning, torde böra överföras till de för budgetåret

1941/42 uppförda kollektiva avskrivningsanslagen.

Det av riksräkenskapsverket nu framlagda modifierade förslaget till regler

för avskrivning å fastighetsfonden innebär, att avskrivningarna för innevarande

budgetår bliva avsevärt större än som förutsatts i den fastställda

staten. De föreslagna avskrivningsreglerna avvika i viss mån från de regler,

som tillämpas för allmänna fastighetsfonden, men då förslaget torde bättre

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

än nyssnämnda regler motsvara förhållandena inom försvarsväsendet, är jag

efter samråd med chefen för finansdepartementet beredd att för egen del

biträda detsamma. Med hänsyn till sättet för dessa anslagsposters beräkning

böra de betecknas »förslagsvis». Följaktligen bör för avsättning till

värdeminskningskonto upptagas för arméförvaltningens delfond förslagsvis

450.000 kronor, för marinförvaltningens delfond förslagsvis 200,000 kronor

och för fly g förvaltning ens delfond förslagsvis 800,000 kronor, sammanlagt

1.450.000 kronor.

Den av riksräkenskapsverket berörda frågan örn ändrade grunder för avskrivning

av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond torde

få vid ett senare tillfälle anmälas av chefen för finansdepartementet.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har lämnat följande specifikation

å ifrågavarande utgifter:

Hyra för försvarsstaben.......................................... kronor 103,800

» » hemvärnsstaben ....................................

» » hemvärnsstabens garage ..........................

» » sjukvårdsstyrelsen..................................

» sjukvårdsstyrelsens förråd ........................

» » krigsarkivet ........................................

» » rullföringsområdet 45..............................

» » rullföringsområdet 46..............................

» » lokaler för inskrivningsförrättningar ............

» » rullföringsområdesexpeditioner ..................

» landstormsområdesexpeditioner ..................

» » II arméfördelningens stab ........................

» » militärbefälhavaren på Gotland ..................

» » väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

» landstormsområdesförråd och skjutbanor........

Avgift till statens järnvägar för reningsverk ..............

Hyra för luftbevakningscentralen............................

Arrende av övningsmark vid Kristianstad ................

» betesmark för Herrevadskloster ..............

» » övningsmark vid Gävle ........................

» » Rosersbergs kungsgård ........................

Avgäld till Djurgårdsförvaltningen..........................

Hyra för tomt till arméstabens stall........................

» kyrkogård vid Dalarö skans ......................

verkstadsbyggnad vid T. 4........................

;> » vissa landstormsförråd vid I. 7 ..................

» » vagmark i Eksjö....................................

Arrende av betesmark vid Havgård ........................

* övningsmark vid Grytan........................

» » stadsägan 2106 i Linköping....................

7.000

500

34,500

29,800

4,350

16,000

3,300

24,612

63.000

6,100

2,100

5.800

1.800

12,150

675

30.000

1.000

2,960

700

12,750

160

20

15

1,200

1,000

150

2,950

220

3,300

Summa kronor 371,912

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 158.

För arméförvaltningens delfond kunna hyres- och arrendeutgifterna således

beräknas till 372,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande

utgifter sålunda:

Marinförvaltningens lokaler i Stockholm ...................... kronor 129,700

Marindistrikts-,- kommendants- och sjörullföringsexpeditio
nerna

i Härnösand ............................................ » 3,050

Marindistrikts- och sjörullföringsexpeditionerna i Malmö ____ » 2,200

Fortifikationsexpeditionen i Karlskrona........................ » 1,600

Ostkustens marindistrikt ........................................ » 1,100

Sydkustens marindistrikt ........................................ » 800

Västkustens marin distrikt........................................ » 1,200

Från anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader

förut utbetalda hyror och arrenden.......................... » 4,000

Summa kronor 143,650

Marinförvaltningen har på grundval härav beräknat medelsbehovet till

144.000 kronor.

Flygförvaltningens delfond. De av flygförvaltningen uppgivna hyresutgifterna

avse endast hyra för flygvapnets lokaler i Stockholm, vilken belöper sig till

142,400 kronor. Härtill bör emellertid läggas den ränteutgift som kronan

jämlikt det av Kungl. Majit enligt bemyndigande av årets riksdag (prop.

nr 2, bil. 15, punkten 12; skr. nr 57, punkten 22) denna dag godkända avtalet

mellan kronan och Stockholms stad rörande anordnande av ett flygfält

vid Skå-Edeby har att erlägga till staden under åren 1941—1945, uppgående

till 22,275 kronor örn året. Hyres- och arrendeutgifterna för flygförvaltningens

delfond komma således att uppgå till (142,400 + 22,275=) 164,675

kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 165,000 kronor.

Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter

torde böra betecknas »förslagsvis», att tillhopa utgöra (372,000 + 144,000 +

165.000 =) 681,000 kronor.

De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 10,321,000 kronor.

INKOMSTERNA.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas så, att en förräntning efter

4 procent erhålles å det av fonderna disponerade statskapitalet. I statsverkspropositionen

hava under ifrågavarande titel beräknats följande belopp:

Ersättning till arméförvaltningens delfond.................. kronor 7,230,000

» » marinförvaltningens delfond ................ » 4,336,000

» » flygförvaltningens delfond .................. » 2,813,000

Summa kronor 14,379,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda proposition nr 158.

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget, bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméförvaltningens delfond

till 7,575,000 kronor, för marinförvaltningens delfond till 4,095,000 kronor och

för flygförvaltningens delfond till 3,052,000 kronor eller sammanlagt till

14,722,000 kronor. De å riksstaten under fjärde huvudtiteln beräknade anslagen

böra ändras i överensstämmelse härmed.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

Inkomst av tjänstebostäder.................................... kronor 900,000

» » uthyrningsfastigheter ........................... » 146,984

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-

och skogsfastigheter) m. fl. fastigheter............ » 485,323

Övriga hyror och arrenden (tillfälligt uthyrda bostäder och

lokaler, spilthyra m. m.)........................... »_165,000

Summa kronor 1,697,307.

I enlighet härmed torde ifrågavarande inkomstpost i staten böra upptagas

till 1,697,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande

inkomster på följande sätt:

Hyra för tjänstebostäder........................................ kronor 180,000

Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk » 15,000

Hyresinkomster vid örlogsbaser m. m., utom Djurgårdsstaden

.......................................................... » 80,000

Inkomster från Gustafsviks örlogsdepå........................ » 20,000

180,000

Hyror och arrenden från Djurgårdsstadens fastigheter m. m.

Hyres-, arrende- och jordskyldsmedel från fästningarna —

10,000

Summa kronor 485,000.

På sätt marinförvaltningen föreslagit torde hyres- och arrendeinkomsterna

böra upptagas i staten till 485,000 kronor.

Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres-och arrendeinkomsterna

till sammanlagt 118,100 kronor, därav för tjänstebostäder och

uthyrningsfastigheter 98,000 kronor, för jordbruks- och skogsfastigheter 20,000

kronor och för flygfält 100 kronor. I staten torde för ändamålet böra upptagas

118,000 kronor.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till

2,300,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 158.

Diverse inkomster.

För arméförvaltningens delfond har under denna titel i det avgivna statförslaget

upptagits ett belopp av 20,000 kronor, utgörande mot civila patienters

vård å militära sjukhus svarande del av fastigheternas underhållskostnad.

I förslaget till stat för marinförvaltningens delfond har förevarande post

beräknats till 1,350 kronor, avseende bidrag från lantförsvaret och Stockholms

stad till Skeppsholm sbrons underhåll.

För flygförvaltningens delfond har motsvarande post beräknats till 20,000

kronor, vilket belopp huvudsakligen utgöres av inkomster från skogsavverkningar.

De likvida medel, som uppkomma genom avsättning till värdeminskningskonto

för försvarsväsendets fastighetsfond, torde böra — liksom motsvarande

tillgångar för allmänna fastighetsfonden — placeras i riksgäldskontoret mot

ränta. Den uppkommande ränteavkastningen bör beräknas under förevarande

titel. Med hänsyn härtill böra förvaltningsmyndigheternas beräkningar av

diverse inkomster höjas med respektive 30,000, 3,000 och 25,000 kronor.

Ifrågavarande inkomstposter torde sålunda för de respektive delfonderna

böra upptagas till 50,000, 4,000 och 45,000 kronor eller sammanlagt till

99,000 kronor.

Fondens sammanlagda inkomster uppgå således till 17,121,000 kronor.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall såsom

nämnt beräknas till 4 procent å det vid respektive budgetårs början i fonden

ingående kapitalet. Det är i nuvarande läge, särskilt med hänsyn till de å

tilläggsstaterna anvisade betydande anslagsmedlen, förenat med vissa svårigheter

att bedöma, i vilken omfattning delfondernas kapitalbehållningar kunna

komma att ökas under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket har

emellertid ansett sig kunna preliminärt räkna med att behållningarna å

armé-, marin- och flygförvaltningarnas delfonder under innevarande budgetår

komma att ökas till i runda tal respektive 80, 60 och 30 miljoner kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket hemställt, att överskott att tillföras

riksstatens driftbudget i staten för budgetåret 1941/42 uppföras med

för arméförvaltningens delfond 3,200,000 kronor, för marinförvaltningens

delfond 2,400,000 kronor och för flygförvaltniugens delfond 1,200,000 kronor,

eller sammanlagt med 6,800,000 kronor. Till detta förslag ansluter jag mig.

Då nämnda belopp skola tillföras driftbudgeten, erfordras jämkning i den

i förslaget till riksstat gjorda inkomstberäkningen, enligt vilken motsvarande

belopp upptagits till respektive 2,560,000, 2,390,000 och 1,109,000 kronor.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1941/42 (Bilaga A).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 158.

15

HEMSTÄLLAN.

Under åberopande av vad bär anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte

dels föreslå riksdagen att godkänna omförmälda förslag till

stat för försvarsväsendets fastiglietsfond för budgetåret 1941/42;

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen, i vad angår överskott å försvarsväsendets

fastiglietsfond — föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1941/42 upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Försvarsväsendets fastiglietsfond:

1. Arméförvaltningens delfond................ kronor 3,200,000

2. Marinförvaltningens delfond................ » 2,400,000

3. Flygförvaltningens delfond ................ » 1,200,000,

dels och föreslå riksdagen att under fjärde huvudtiteln, avdelningen

E. Diverse, för budgetåret 1941/42 anvisa följande

anslag nämligen:

Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond:

Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag kronor 7,575,000

Marinförvaltningens dellond, förslagsanslag » 4,095,000

Flygförvaltningens delfond, förslagsanslag » 3,052,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Högsell.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 158.

Bilaga A.

Förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfoud för budgetåret 1941/42.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméförvaltningens delfond....................

2. Marinförvaltningens » ....................

3. Flygförvaltningens » ....................

Kronor

7.575.000

4.095.000

3.052.000

14,722,000

C.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Arméförvaltningens delfond............................ 1,697,000

2. Marinförvaltningens » ............................ 485,000

3. Flygförvaltningens » .......................... 118,000

Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond............................ 50,000

2. Marinförvaltningens » ............................ 4,000

3. Flygförvaltningens » ............................ 45,000

Summa

2,300,000

99,000

17,121,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. nt.:

1. Arméförvaltningens delfond...........

2. Marinförvaltningens » ...........

3. Flygförvaltningens » ...........

5.300.000

1.840.000

1.050.000

8,190,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis

2. Marinförvaltningens » , »

3. Flygförvaltningens » , »

450.000

200.000

800,000

1,450,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ................ 372,000

2. Marinförvaltningens » , » ................ 144,000

3. Flygförvaltningens » , » ................ 165,000

överskott att tillföras rilcsstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond............................ 3,200,000

2. Marinförvaltningens » ............................ 2,400,000

3. Flygförvaltningens » ............................ 1,200,000

681,000

6,800,000

Summa; 17,121,000

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:462 Skrivelse till Konungen angående stat sregleringen för budgetåret 1941/42. s. 2 i texten
  2. SU 1941:219 Memorial angående statsreglering en för budgetåret 1941/42. s. 2 i texten
  3. Rskr. 1941:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1941/42. a1 i texten