Angående försäljning av ett till förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken hörande område
1941-03-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:166, Angående försäljning av ett till förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken hörande område
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 166.
I
Nr 166.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av ett till förra biskopsbostället 2 mantal
Sundby nr 1 i Strängnäs socken hörande område;
given Stockholms slott den 7 mars 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Hosander.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför:
År 1926 medgav riksdagen att från visst område å det till Sundby sjukhus
vid Strängnäs anslagna förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i
Strängnäs socken linge under vissa villkor försäljas tomter, att användas
till bostadslägenheter för befattningshavare vid sjukhuset eller sådan befattningshavares
efterlevande maka eller ock förutvarande befattningshavare
eller sådan förutvarande befattningshavares efterlevande maka.
bihang till riksdagens protokoll 1.941. 1 sami. Nr 166.
588 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 166.
I en till Kungl. Majit ställd, den 25 april 1938 dagtecknad skrivelse har
Strängnäs landskommun hemställt att för beredande av möjlighet till förvärv
av tomter för uppförande av egna hem av statsverket till skäligt pris få förvärva
visst annat område under samma stamfastighet. Tillika vore kommunen
under viss förutsättning villig att förvärva jämväl ännu osålda
tomter å förstnämnda egnahemsområde. Till stöd för denna framställning
har kommunen anfört:
Sedan personalen vid Sundby sjukhus vid Strängnäs erhållit möjlighet
att förvärva tomter och bygga egnahem på mark, som för ändamålet upplåtits
av sjukhuset i enlighet med statsmakternas år 1926 fattade beslut,
hade det visat sig föreligga ett mera allmänt intresse för bebyggelse pa
denna delen av Tosterön. Någon för ändamålet åtkomlig mark funnes dock
icke, emedan all jord i trakten bestode av publika jordbruksfastigheter.
Något annat område med lämpligt läge för en större och ordnad bebyggelse
funnes icke heller inom socknen.
Strängnäs sockens kommunalfullmäktige hade därför beslutat göra framställning
örn rätt till förvärv av den Sundby sjukhus tillhöriga mark —
med undantag av sjukhusets begravningsplats — som vöre belägen väster
om landsvägen Strängnäs—Hjulsta färja och som gränsade intill det
genom riksdagsbeslutet 1926 upplåtna egnahemsområdet. I ett eventuellt
köp borde också ingå den s. k. Vargholmen, på vilken sedan gammalt 4
stugor vore uppförda på ofri grund. Ägarna av dessa stugor önskade samtliga
köpa de nyttjade tomterna, varom de också gjort framställning till sjukhuset.
Den tilltänkta byggnadsplan!! borde omfatta även detta område.
Ägarna av stugorna skulle givetvis hava förmånsrätt till förvärv av respektive
tomter, sedan byggnadsplan fastställts. På detta sätt skulle all byggnadsverksamhet
inom denna del av kommunen bliva planlagd och ordnad.
Örn staten så önskade vore kommunen också villig att inlösa de vid
köpets avslutande osålda tomterna inom det redan planlagda tomtområdet,
därest den av statsmakterna stipulerade bestämmelsen örn återköpsrätt upphävdes.
Ifrågavarande markområde, som bestode dels av hagmark, dels av åkerjord,
hade ett ur byggnadssynpunkt fördelaktigt läge i södersluttning mot
Mälaren samtidigt som det läge så avskilt från sjukhuset, att det icke kunde
medföra några olägenheter för sjukvården, om det upplätes till allmän bebyggelse.
Inom området vore den s. k. Åbborrbergets badplats belägen. Om denna
hnge gå med i ett eventuellt köp, så vore kommunen beredd att förbinda
sig att den skulle bevaras som allmän plats och eventuellt utökas något,
örn detta skulle visa sig lämpligt vid upprättandet av stadsplan. Alternativt
kunde man ju också tänka sig, att denna badplats stannade i statens ägo
och finge utgöra en allmän plats. Det förra alternativet syntes dock vara
att föredraga, men detta borde ju då inverka på priset på denna del av
markområdet.
Därest kommunen erhölle tillstånd att förvärva omskrivna mark, vore det
— framhåller kommunen vidare — meningen att låta uppgöra byggnadsplan
för hela området och på så sätt få en ordnad bebyggelse till stånd. Anläggande
av erforderliga vägar bleve då en kommunens angelägenhet. De
sanitära anläggningarna syntes enligt kommunens mening lämpligast kunna
handhavas av den på platsen redan befintliga egnahemsföreningen, som
ordnat med avloppsledningar inom det nuvarande tomtområdet, och till
vilka ledningar en ytterligare anslutning med fördel kunde ske. Under de
3
Kungl. Maj-.ts proposition nr 166.
senaste åren hade området ifråga och trakten däromkring elektrifierats, varvid
kommunen lämnat sitt stöd, så att elektrisk energi kunde erhållas till
ett för ett landsbygdsområde relativt lågt pris. Därest kommunen på här
anfört sätt kunde anskaffa byggnadstomter, vore det kommunens avsikt att
försälja dessa till självkostnadspris, vilket skulle innebära en förbättrad
bostadsstandard inom kommunen.
Vid kommunens framställning har fogats en kopia av en av ingenjören
B. Smedberg i maj 1938 upprättad karta, utvisande det område, varom i
framställningen är fråga. Enligt av Smedberg verkställd arealberäkning
skulle områdets ytinnehåll — med inräknande av Vargholmen och Abborrberget
men med avdrag för begravningsplatsen, de ännu osålda tomterna
å det redan upplåtna egnahemsområdet samt vissa mindre, i arealberäkningen
angivna markområden — uppgå till 14 hektar 58 ar.
Kommunens framställning har av kommunen överlämnats till direktionen
för Sundby sjukhus vid Strängnäs, som genom domänintendenten i länet
verkställt saluvärdering av området. Med hänsyn till föreliggande förhållanden
och med tanke på att det allmänna genom en försäljning kommer
att verksamt gagna egnahemsbildningen, anser domänintendenten området
hava följande värde:
1) Abborrbergsområdet 23,000 kvm. ä 10 öre____ kronor 2,300: —
2) Översvämningsmark 8,000 0 » ____ »
3) Icke stadsplanelagd tomtmark 114,880 > 23.6 ____ 27,111:68
Summa kronor 29,411:68
Därjämte hava ännu osålda tomter å det genom statsmakternas förut
nämnda beslut av år 1926 redan upplåtna egnahemsområdet av domänintendenten
åsatts ett totalt markvärde av något över 10,600 kronor. Vid arealberäkningen
av tomtmarken har intendenten utgått från att den av kommunen
ingivna arealutredningen stämmer. Vid jämförelse med egendomens
lantmäterikarta har det dock förefallit, som om den uppgivna arealen vore
något knapp, varför ett eventuellt försäljningsbeslut icke borde omfatta
areal tomtmark utan endast angiva kvadratmeterpriset.
I avgivna yttranden hava sjukhuschefen vid Sundby sjukhus samt sysslomannen
därstädes tillstyrkt kommunens framställning, den sistnämnde dock
under villkor att mot ifrågavarande område svarande, för jordbruksdrift
lämpad areal tillföres sjukhuset.
Direktionen för sjukhuset har ej heller haft något att erinra mot kommunens
förslag — även med anläggande av sjukvårdstekniska synpunkter —
under förutsättning, att i försäljningen ej inbegripes kronan eller andra tillhöriga
byggnader och anläggningar, att området försäljes i befintligt skick
mot en köpeskilling, beräknad med hänsyn dels till det antal kvadratmeter,
som området efter uppmätning kan befinnas innehålla, dels ock till de av
domänintendenten angivna olika värdena per kvadratmeter samt att kommunen
ensam svarar för med köpet förenade avstycknings- och andra kostnader.
4
Kungl. Majus proposition nr 166.
Direktionen Ilar översänt handlingarna i ärendet till medicinalstyrelsen,
som i skrivelse den 31 januari 1939 förklarat sig för det dåvarande icke
kunna fullt överblicka, huruvida det till försäljning ifrågasatta området framdeles
kunde bliva erforderligt för sjukhusets utveckling. Försiktigheten
bjöde därför att man åtminstone ännu några år ställde sig avvaktande. Den
genom försäljningen uppkommande bebyggelsen vore ur sjukhusets synpunkt
mindre önskvärd. Styrelsen har därför avstyrkt kommunens framställning.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser i utlåtande över förslaget starka
skäl tala för att området eller eventuellt de delar därav, som lämpligen
böra få bebyggas, överlåtes till kommunen. Med hänsyn till de av medicinalstyrelsen
anförda skälen har länsstyrelsen emellertid icke funnit sig för
närvarande böra tillstyrka framställningen.
Länsstyrelsen hade inhämtat yttrande i ärendet av länsarkitekten i länet,
som förklarat sig kunna varken tillstyrka eller avstyrka kommunens ansökning.
Länsarkitekten har emellertid framhållit bland annat:
Den numera färdiga broförbindelsen med Strängnäs hade medfört ökad
trafik å landsvägen, som skilde förevarande markområden från Sundby
sjukhus egentliga område öster om vägen. Denna trafik kunde med säkerhet
förutses bliva ökad i och med att vägförbindelserna norrut till Uppland
förbättrades. Sjukhusområdet syntes således komma att bliva mer och mer
avskilt från de västra områdena. Detta förhållande samt den splittring av
marken väster om landsvägen, som uppstått genom det befintliga bostadsområdets
och begravningsplatsens belägenhet, syntes knappast längre göra
de ännu oanvända markområdena därstädes särskilt lämpliga för direkt sjukhusändamål.
Däremot vore terrängen och belägenheten nära vattnet utan
tvivel lämplig för en fortsatt men relativt försiktig bostadsbebyggelse. För
att åskådliggöra huru långt en dylik bebyggelse syntes högst böra få utsträcka
sig, hade å länsarkitektkontoret uppgjorts ett preliminärt och schematiskt
planförslag för sådant ändamål.
Vid nämnda planskiss hade utgångspunkter varit, att stranden till lämplig
bredd borde lämnas fri samt att visst skyddsområde av obebyggd mark
tänktes utmed landsvägen. Vidare hade landsvägen så långt som möjligt
befriats från tvärgående vägar. Den tänkta vägsträckningen utmed stranden
hade även föreslagits för att förbättra kommunikationen mellan bostadsområdet
samt sjukhuset och landsvägsbron.
I en den 6 mars 1941 dagtecknad promemoria har förutvarande domänintendenten
i länet, numera byrådirektören A. von Bergen avgivit förnyat
yttrande angående värdet av ifrågavarande tomtmark samt därvid anfört:
Abborrbergsområdet. I värderingen hade föreslagits ett pris av 10 öre per
kvadratmeter, von Bergen ansåge detta pris fortfarande täcka värdet med hänsyn
till att detsamma för alltid lomme att vara tillgängligt för allmänheten
utan möjlighet för kommunen att härigenom utvinna någon inkomst. Med
hänsyn därtill borde kanske utnyttjandet av området i köpekontraktet bindas
för det avsedda ändamålet.
översvämningsmarken. Någon möjlighet att utnyttja densamma för inkomst
förelåge icke med hänsyn till markens låga läge i förhållande till Mälarens
vattenstånd. Utginge man emellertid ifrån att den nu planerade regleringen
av Mälarens vattenstånd bleve tillräckligt effektiv för att skydda området för
Kungl. Maj:ts proposition nr 166. 5
översvämningar syntes med hänsyn till vad länsarkitekten anfört, marken
kunna åsättas ett värde av 10 öre per kvadratmeter.
Icke stadsplanelagd tomtmark. Vid beräkning av priset per kvadratmeter
hade von Bergen kommit fram till det i värderingsinstrumentet angivna värdet
av 23.6 öre per kvadratmeter mark.
Sedan 1938 hade emellertid förutsättningarna för beräkning av skäliga tomtpriser
i någon män ändrats. Den genomsnittliga arbetsinkomsten hade stigit
och det syntes nog ha inträffat en allmän värdestegring, varför von Bergen
ansåge skäl tala för en förhöjning av det i värderingsinstrumentet angivna
värdet med 3 ä 4 öre per kvadratmeter.
Egnahemsområdet. Det i värderingsprotokollet angivna värdet vore det ut
räknade matematiska värdet för detta och funnes ingen anledning föreslå någon
förhöjning.
Som allmänt omdöme örn den föreslagna försäljningen ville von Bergen
framhålla det ifrågasatta områdets mindre lämplighet för utvidgning av sjukhusområdet,
då den allmänna landsvägen för sådant fall komme att på ett
olyckligt sätt skära det egentliga sjukhusområdet. Det syntes nog ligga i
öppen dag att en utvidgning åt annat håll vore det enda riktiga för att bibe
hålla en önskvärd slutenhet på sjukhusområdet.
Det vore ju givet att en försäljning av cirka 7 hektar åker i viss grad försämrade
sjukhus jordbrukets produktion av för självhushållet behövliga produkter.
Då emellertid full kompensering för denna åkerareal kunde vinnas
genom intagning av Tynäs jordbruk, komme olägenheterna av arealminskningen
icke att påverka produktionsresultatet vid jordbruket.
Såsom jag inledningsvis uppgivit medgav riksdagen år 1926, att från ett
område under förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 finge på vissa
villkor försäljas tomter, avsedda att användas för uppförande av bostadslägenheter
åt befattningshavare vid Sundby sjukhus eller efterlevande makar
till sådana befattningshavare. Strängnäs landskommuns nu föreliggande ansökning
avser markförvärv för kommunens egen räkning för försäljning framdeles
av tomter i öppna marknaden, i första hand av ett område, som vid verkställd
arealberäkning preliminärt uppskattats till 14 hektar 58 ar, och vari
inräknats Vargholmen och det s. k. Abborrberget. Därjämte har kommunen
ifrågasatt förvärv av de tomter å det befintliga egnahemsområdet, vilka ännu
icke funnit köpare.
Mot kommunens förslag hava betänkligheter rests från medicinalstyrelsens
sida med hänsyn bland annat till möjligheten av ett framtida behov av ifrågavarande
områden för Sundby sjukhus’ räkning. Enligt vad jag under hand
inhämtat, torde emellertid något hinder för sjukhusets eventuella utbyggnad
i framtiden ej komma att uppstå genom ett bifall till kommunframställningen.
För egen del är jag under sådana förhållanden beredd att tillstyrka förslaget,
i vad det avser försäljning av förutnämnda markområde, inklusive Vargholmen
och Abborrberget. Däremot anser jag de ännu osålda tomterna å det nuvarande
egnahemsområdet ej lämpligen böra ingå i köpet.
Vidkommande villkoren för områdets överlåtelse torde böra föreskrivas,
att kommunen vid blivande tomtförsäljning ej må betinga sig högre ersätt
ning än som motsvarar tomts självkostnadspris, däri inbegripet av kommunen
nedlagda kostnader för anläggning av vägar och dylikt. Därjämte kan jag helt
Departements
chefen.
6
Kungl. Majus proposition nr 166.
ansluta mig till vad direktionen för Sundby sjukhus förordat. Området skall sålunda
överlåtas i befintligt skick mot en köpeskilling, beräknad i enlighet med
förutvarande domänintendentens ursprungliga, förslag med de ändringar rörande
prissättningen av översvämningsmarken och den icke stadsplanelagda tomtmarken,
som i promemorian den 6 mars 1941 ifrågasatts. För Abborrbergsområdet
bör alltså betingas ett pris av 10 öre per kvadratmeter, för översvämningsmarken
likaledes 10 öre per kvadratmeter och för den icke stadsplanelagda
tomtmarken 26.6 öre per kvadratmeter. Å området belägna, staten
eller andra tillhöriga byggnader och anläggningar ingå ej i köpet. Försäljningen
bör föregås av ny markuppmätning. Utgifterna härför liksom övriga
med köpet förenade kostnader böra drabba kommunen ensam. Jag förutsätter
därjämte, att Abborrbergets badplats av kommunen bevaras och
underhålles såsom allmän badplats ävensom att vad länsarkitekten i övrigt
yttrat rörande områdets planläggning i görligaste mån beaktas.
Slutligen torde böra ankomma på Kungl. Majit att närmare bestämma
sättet för redovisningen av genom försäljningen inflytande medel.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förenämnda område örn cirka 14 hektar 58 ar må på angivna
villkor försäljas till Strängnäs landskommun.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils-Sture Lindqvist.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av ett till förra biskopsbostället 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken a1 i texten
- JoU 1941:34 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av ett till förra biskopsbostållet 2 mantal Sundby nr 1 i Strängnäs socken hörande områd s. 3 i texten