Sök i Ratio Lex

Angående provisoriska avlöningsbeståmmelser under budgetåret 1941/42 för lärare vid folkoch småskolor m. m

1941-03-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:175, Angående provisoriska avlöningsbeståmmelser under budgetåret 1941/42 för lärare vid folkoch småskolor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1

Ur 175.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående provisoriska

avlöningsbeståmmelser under budgetåret 1941/42 för

lärare vid folk- och småskolor m. m.; given Stockholms

slott den 21 mars 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 mars

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss,1 Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Samtidigt med att ny lönereglering från och med den 1 juli 1939 genomfördes

för befattningshavare inom den civila statsförvaltningen vidtogs även

en provisorisk lönereglering för lärare vid folk- och småskolor och med dem

i avlöningshänseende likställda befattningshavare samt för nomadlärare.

För budgetåret 1939/40 utfärdades sålunda den 15 juni 1939 kungörelser

(nr 469 och 470), varigenom viss anpassning av nämnda lärargruppers avlöningsförhållanden

till civila avlöningsreglementets bestämmelser skedde.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 175.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rimpi. Mcij:ts proposition nr 175.

Nämnda provisoriska avlöningsbestämmelser grundade sig på den förutsättningen,

att folk- och småskollärarnas samt nomadlärarnas särskilda avlöningsreglementen

alltjämt skulle vara i princip gällande. I följande hänseenden

gjordes emellertid jämkningar med hänsyn till civila avlöningsreglementets

bestämmelser: Lönebelopp och belopp för lcallortstillägg enligt folkoch

småskollärarnas samt nomadlärarnas avlöningsreglementen ersattes med

motsvarande belopp enligt civila avlöningsreglementet; dyrtidstillägg ersattes

med rörligt tillägg; tjänstledighetsavdrag vid sjukdom och därmed i avdragshänseende

likställda tjänstgöringshinder ersattes med avdrag motsvarande

civila avlöningsreglementets A-avdrag; vissa lönetillägg ävensom arvodesbelopp

för timlärare omreglerades med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg.

Dessutom meddelades bestämmelser i fråga om övergångsvis utgående barntillägg

i anslutning till för statliga befattningshavare gällande grunder.

Då enligt de provisoriska bestämmelserna personlig lönefyllnad jämlikt

6 punkten kungörelsen den 26 november 1937, nr 901, icke skulle få åtnjutas,

stadgades därjämte rätt för sådana folk- och småskollärare, som voro berättigade

till personlig lönefyllnad av nämnt slag, att genom i vederbörlig ordning

gjord anmälan bibehållas vid före den 1 juli 1939 gällande avlöningsförmåner.

Jämväl för innevarande budgetår gälla provisoriska avlöningsbestämmelser

för folk- och småskollärare m. fl. samt nomadlärare. Kungörelser härom

hava utfärdats den 21 juni 1940 (nr 700 och 701). I fråga om arvodesbelopp

för timlärare gälla bestämmelserna i kungörelsen den 30 december 1940 (nr

1067). Föreskrifterna innebära väsentligen förlängd giltighet av de för budgetåret

1939/40 gällande. Vissa kompletteringar i fråga örn avlöningsförmånerna

under tjänstledighet för militär tjänstgöring hava dock vidtagits,

varjämte timlärararvodena undergått viss omreglering. Liksom beträffande

föregående budgetår hava vissa lärargrupper bereus möjlighet att genom vederbörlig

anmälan varda bibehållna vid äldre avlöningsbestämmelser.

För budgetåret 1941/42 föreslår jag, att de nu gällande provisoriska avlöningsbestämmelsema

för folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende

likställda befattningshavare samt nomadlärare — i likhet med

vad som i statsverkspropositionen förordats beträffande provisoriska avlöningsbestämmelser

för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor — skola erhålla förlängd

giltighet. Jag förordar dock, att i de provisoriska bestämmelser, som

vid bifall till detta förslag böra utfärdas för nästa budgetår, även intagas

föreskrifter, avseende jämkning i gällande grunder för bestämmandet av avdrag

för tjänstebostad. Dessutom böra iakttagas de ändringar beträffande

rätten för vissa lärare att uppbära språktillägg samt i fråga om beloppet för

sådant tillägg, som chefen för ecklesiastikdepartementet föreslår vid anmälan

denna dag av fråga örn anslag för budgetåret 1941/42 till folk- och småskoleseminarier

m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 3

14 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor (1937: 868)

lyder sålunda:

Har lärare fått sig anvisad tjänstebostad, skall han månadsvis lämna ersättning

för densamma genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavare

på grund av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad att uppbära

någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp,

skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas.

Ersättning för tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyller fordringarna

i gällande boställsordning, jämte bränsle skall utgå med för olika

hyresgrupper nedan angivna belopp, för redovisningsår räknat:

För tjänstebostad

innehållande:

Hyresgrupp

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

Kronor

1 rum och lcök..............

2 rum och kök..............

3 rum och kök..............

282

420

564

366

552

738

450

684

912

534

816

löse

618

948

1260

702

1080

1434

786

1212

1608

870

1344

1 782

954

1476

1956

Fördelningen å nämnda nio hyresgrupper av de orter, där lärarna äro stationerade,

fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de

för orterna gällande hyreskostnaderna.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakttagas, att

lärare, åt vilken som tjänstebostad anvisas större lägenhet än som motsvarar

boställsordningens bestämmelser, icke skall vara skyldig att på grund

därav erlägga högre ersättning än vad eljest skulle vara fallet.

Har lärare fått sig anvisad tjänstebostad, som ej i väsentliga avseenden

uppfyller fordringarna i gällande boställsordning, skall den ersättning, som

läraren enligt bestämmelserna i denna paragraf skall erlägga för bostaden,

av skolstyrelsen nedsättas med det belopp, som prövas skäligt i förhållande

till vad som i sådant avseende brister.

Enligt 8 § avlöningsreglementet för nomadlärare (1938: 419) gäller, att

nomadlärare, som fått sig anvisad tjänstebostad, skall månadsvis lämna ersättning

för densamma i enlighet med nyssnämnda föreskrifter; dock att

ersättning icke skall lämnas för bostad, som tillhandahålles lärare vid visteskola

förlagd till eller i närheten av nomadlapparnas sommarvisten.

I skrivelse den 31 december 1940 bar statens bostadsnämnd anfört bland

annat följande:

Enligt gällande civila avlöningsreglemente skall den ersättning, vilken

tjänsteman skall genom avdrag å avlöning — eller i visst fall genom kontant

inbetalning — månadsvis erlägga för begagnande av tjänstebostad —

varmed förstås av statsverket ägd eller disponerad lägenhet, vars upplåtande

åt viss tjänsteman vid vederbörande verk finnes påkallat ur tjänstesynpunkt

— bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för

lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet i

(ivrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. I ersättningen skall i förekommande

fall inbegripas gottgörelse fiir centraluppvärmning. Då på grund

av särskilda omständigheter prövas skäligt alt tillhandahålla tjänsteman

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

bränsle för hans bostad — varmed lärer kunna åsyftas sådana fall, där verket

icke tillhandahåller fri värme genom centraluppvärmning, eller på vissa

håll, där tjänstebostaden är inrymd i ett med centraluppvärmningsanordning

försett enfamiljshus — skall tjänstemannen erlägga ersättning därför, beräknad

efter myndighetens självkostnadspris.

Bestämmelser i ämnet av samma innehåll förekomma även i vissa andra

avlöningsreglementen.

Ifrågavarande regler hava givits i syfte att söka åstadkomma likställighet i

avlöningshänseende mellan befattningshavare med och utan tjänstebostad.

På senare tid hava av kända skäl priserna å till bostadsuppvärmning avsett

bränsle stigit, och befattningshavare utan tjänstebostad hava till följd

därav i allmänhet fått vidkännas ökade kostnader för uppvärmning av sina

bostäder antingen direkt vid uppköp av bränsle eller indirekt genom hyrestillägg

enligt bränsleklausuler, som numera allmänt förekomma i de i den

allmänna hyresmarknaden tillämpade hyreskontrakten. En sådan klausul

för beräkning av bränslekostnaderna för värme och varmvatten i förhyrd

bostadslägenhet har utarbetats av socialstyrelsen. Denna klausul innebär,

bland annat, att tillägg till hyran skall utgå vid stegring av priset å det för

uppvärmning använda huvudbränslet och att bestämmande för nämnda tillläggs

storlek under varje period av hyrestiden — kalenderkvartal eller kalendermånad

— skall vara prisnoteringen den 25 i närmast föregående månad.

Upprätthållandet av nyssnämnda syfte med förutberörda regler i bland

annat civila avlöningsreglementet synes böra betinga, att även befattningshavare

med tjänstebostad få vidkännas liknande tillägg till ersättningen för

tjänstebostaden eller höjning av den särskilda ersättningen för av vederbörande

myndighet tillhandahållet bränsle.

Bostadsnämnden har genom hänvändelse till vissa av de myndigheter, vilka

hava tjänstebostadsfastigheter under sin förvaltning, sökt inhämta, huruvida

dessa myndigheter haft det nu ifrågavarande spörsmålet under bedömande.

Av de svar, som nämnden fått mottaga, framgår, att inom de flesta

av de berörda förvaltningsgrenarna det av nämnden angivna spörsmålet

redan varit beaktat, och det bör kunna förutsättas, att de åtgärder, som av

vederbörande myndigheter redan vidtagits eller äro avsedda att av dem

vidtagas, skola kunna vara tillfyllest för att uppnå det förut av nämnden angivna

syftet. Motsvarande åtgärder borde emellertid, därest så ej redan skett,

vidtagas även inom andra grenar av statsförvaltningen, där det förekommer,

att tjänstebostäder upplåtas. Med hänsyn härtill har inom bostadsnämnden

ifrågasatts, huruvida icke lämpligen en generell anmodan borde

utgå till de fastighetsförvaltande myndigheterna att vidtaga åtgärder i det

angivna syftet.

Särskilt borde åtgärder av åsyftad innebörd vara påkallade i sådana

fall, där ersättningen för bostadsförmånen jämte värme utgår med fasta

belopp. Så är exempelvis förhållandet med den ersättning, som jämlikt avlöningsreglementet

den 30 september 1937 skall erläggas av lärare vid folkoch

småskolor. Redan den omständigheten, att ersättningen för själva tjänstebostaden

skall erläggas med ett efter hyresförhållandena för åtskilliga år

sedan beräknat fast belopp och att denna ersättning sålunda icke influeras

av inträdda växlingar i den allmänna hyresnivån i vederbörande ort, innebär,

även om praktiska skäl kunna i fråga om stora personalgrupper och

för mera normala förhållanden åberopas för ett system med fästa ersättningsbelopp,

ett enligt nämndens förmenande betänkligt avsteg från de i avlöningsreglementena

i allmänhet gällande grunderna för beräknande av den

ersättning, tjänstebostadshavare skall erlägga. An mera framträdande Mildetta

avsteg under nu inträdda allmänna utveckling å bostadsmarknadens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

5

område därigenom att jämväl ersättningen för bostadens uppvärmning inkluderas

i det fasta ersättningsbeloppet.

Såsom särskilt skäl för behovet av en generell anmodan av den åsyftade

innebörden kan framhållas, att vid de av socialstyrelsen verkställda beräkningarna

av de allmänna levnadskostnaderna, vilka ligga till grund för beräknandet

av de rörliga tilläggen, hänsyn även tages till förändringarna icke

blott i den allmänna bostadshyresnivån utan även i de allmänna priserna

för bränsle. Jämväl de särskilda rörliga kristillägg, vilka jämlikt riksdagens

nyligen fattade beslut skola utgå efter viss höjning av de allmänna levnadskostnaderna,

kunna, därest den nuvarande levnadskostnadsutvecklingen

fortsätter, komma att påverkas av förändringar i den allmänna bostadshyresnivån

och de allmänna bränslepriserna. Det synes då berättigat, att

tjänstebostadshavare, i likhet med vad fallet allmänt är i fråga örn tjänstemän

utan tjänstebostad, får vidkännas den kostnadsökning för bostadens

uppvärmning, som ansetts böra påverka de rörliga tilläggen och eventuellt

även de rörliga kristilläggen i höjande riktning. Eljest beredes tjänstebostadsliavaren

kompensation för en av dyrtid föranledd levnadskostnadsökning,

som icke träffat honom.

Även i sådana fall, när myndighet, som upplåtit tjänstebostad, på grund

av särskilda omständigheter prövat skäligt tillhandahålla tjänstemannen

bränsle för hans bostad, för vilket han jämlikt civila avlöningsreglementets

förut återgivna föreskrift skall erlägga ersättning efter myndighetens självkostnadspris,

lärer det kunna inträffa, att tjänstemannen kommer att i nu

förevarande hänseende åtnjuta fördelar, som icke komma tjänsteman utan

tjänstebostad till del. Därest i undantagsfall på grund av särskilda omständigheter

denna väg under nu rådande förhållanden skäligen anses böra utnyttjas

för att bereda bostadsuppvärmning, bör i varje fall ersättningen beräknas

icke efter den kostnad, myndigheten på sin tid fått vidkännas för

anskaffande av det individuella bränsle, varom fråga är, utan efter kostnaden

för nyanskaffning av motsvarande kvantitet bränsle.

Bostadsnämnden anser sig böra framhålla, att en reglering av ersättningen

för själva tjänstebostaden i förhållande till förändringarna i den allmänna

hyresnivån i vederbörande ort givetvis även är påkallad. Man torde emellertid

kunna utgå från, att sådan reglering periodvis, vanligen årligen, i regel

kommer att äga rum för iakttagande av civila avlöningsreglementets och

andra jämställda avlöningsreglementens föreskrifter, enligt vilka ersättningen

skall beräknas med hänsyn till hyresnivån i vederbörande ort.

Under åberopande av vad sålunda anförts har bostadsnämnden hemställt,

att det måtte tagas under övervägande, huruvida icke lämpligen

dels vederbörande myndigheter borde anmodas att uppmärksamma, att

den ersättning, tjänstebostadshavare skall erlägga för uppvärmning av

tjänstebostad eller för härför erforderligt av myndigheten tillhandahållet

bränsle, bör periodvis regleras i förhållande till de allmänna förändringarna

av priserna å till bostadsuppvärmning avsett bränsle,

dels ock för sådant fall, där ersättning för uppvärmning av tjänstebostad

på grund av särskilda föreskrifter inrymmes i ett för bostadsförmånen utgående

fast årligt belopp, genom tilläggsbestämmelser eller förändrade stadganden

borde åtminstone föreskrivas, att ersättningen, lill den del densamma

avser tjänstebostadens uppvärmning, skall periodvis regleras på sätt nyss

angivits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Över bostadsnämndens framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

av allmänna lönenämnden den 24 februari, av skolöverstyrelsen den 1 mars

och av socialstyrelsen den 4 mars 1941. Socialstyrelsen har i sitt utlåtande

jämväl yttrat sig över en i ärendet från centralstyrelsens för Sveriges allmänna

folkskollärarförening verkställande utskott inkommen skrift. Jämväl

styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund har inkommit med en skrift

i ämnet.

Allmänna lönenämnden har anfört huvudsakligen följande.

Vad först angår de fall, då ersättningen för uppvärmning icke ingår i ett

för bostadsförmånen jämlikt särskilda föreskrifter fastställt årligt belopp,

delar lönenämnden bostadsnämndens uppfattning, att den ersättning, som

tjänstebostadsinnehavare skall erlägga för uppvärmning av bostaden eller

för av myndigheten tillhandahållet bränsle, bör periodvis bestämmas med

hänsynstagande till de allmänna förändringarna i priserna å bostadsbränsle.

Såsom bostadsnämnden även framhållit, är en dylik anordning motiverad

särskilt i betraktande därav, att vid beräknandet genom socialstyrelsens försorg

av de allmänna levnadskostnaderna, vilka ligga till grund för bestämmandet

av rörligt tillägg och kristillägg, hänsyn även tages till de allmänna

bränslepriserna.

Av den förebragta utredningen framgår, alt ämbetsverken i allmänhet tagit

viss hänsyn till de ökade uppvärmningskostnaderna, när det gällt att bestämma

den ersättning, som tjänstebostadsinnehavare skall erlägga. Bostadsnämndens

undersökning har emellertid endast omfattat en del av de myndigheter,

som tillhandahålla tjänstebostäder. Beträffande resultatet av sagda

undersökning må även framhållas, att någon enhetlig princip i fråga örn

regleringen av ersättningen för uppvärmning icke tillämpats. I åtskilliga fall

synes dock socialstyrelsens bränsleklausul för vanliga hyreskontrakt hava

fått tjäna såsom förebild, för den händelse verket tillhandahåller värme och

varmvatten.

Då det torde vara önskvärt, att likartade grunder för bestämmandet av ersättning

för uppvärmning av tjänstebostad i möjligaste mån tillämpas inom

hela statsförvaltningen — däri inbegripet även de militära förvaltningsgrenarna

— får lönenämnden tillstyrka, att vederbörande myndigheter exempelvis

genom cirkulär eller dylikt anmodas att vidtaga åtgärder i det av

bostadsnämnden angivna syftet. Enligt lönenämndens mening bör därvid

framhållas, att socialstyrelsens bränsleklausul bör tillämpas i alla fall, där

så utan svårighet kan ske. För den händelse av praktiska skäl annat tillvägagångssätt

finnes påkallat, bör emellertid nämnda klausul följas i sina

allmänna riktlinjer, så att i möjligaste mån samma resultat erhålles. Därest

myndigheten tillhandahåller bränsle, för vilket ersättningen jämlikt gällande

avlöningsförfattningar skall utgå enligt myndighetens självkostnadspris, vill

det förefalla lönenämnden lämpligt, att på sätt bostadsnämnden anfört ersättningen

beräknas med hänsynstagande lill nyanskaffningskostnaderna.

Vad härefter angår de av bostadsnämnden anförda fallen, där ersättning

för uppvärmning av tjänstebostad på grund av särskilda föreskrifter inrymmes

i ett för bostadsförmånen utgående fast årligt belopp, vill lönenämnden

framhålla, att enligt vad som framgår av bostadsnämndens skrivelse härmed

närmast torde åsyftas den anordning, som förekommer enligt avlöningsreglementet

1937: 868 för lärare vid folk- och småskolor.

Av förarbetena till nyssnämnda avlöningsreglemente framgår, att de i

14 § angivna ersättningsbeloppen grundats på de av socialstyrelsen i samband

med indelningarna av rikets olika orter i dyrortsgrupper uppskattade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

7

hyresvärdena. Med hänsyn till beskaffenheten av lärarnas tjänstebostäder

höjdes emellertid det av socialstyrelsen beräknade medelhyresvärdet med

omkring 15 procent. Härtill kom en beräknad värmekostnad av 40 kronor

per år och eldstad.

I likhet med bostadsnämnden anser allmänna lönenämnden rimligt, alt

åtgärder även i de nu ifrågavarande fallen vidtagas i det i den remitterade

framställningen angivna syftet. Beträffande till en början spörsmålet, huru

dylika åtgärder rent formellt sett böra genomföras, synas olika lösningar

möjliga. En tänkbar väg vore att företaga en allmän justering av de i 14 §

intagna ersättningsbeloppen. Då emellertid ersättningen för bränsle ingår

som en jämförelsevis ringa del av sagda belopp, synes lönenämnden denna

utväg mindre lämplig. Även den omständigheten att här är fråga örn ett

av särskilda förhållanden betingat provisorium talar mot en dylik omjustering.

Ett annat alternativ är att reglera den förevarande frågan i samband

med fastställande av bestämmelser örn kristillägg. Framhållas må emellertid,

att föreskrifter örn kristillägg redan utfärdats för bela det nu löpande kalenderåret.

Lönenämnden vill för sin del förorda en annan lösning, nämligen

att särskilda bestämmelser i ämnet utfärdas i samband nied förlängning av

de provisoriska avlöningsbestämmelserna för lärare vid folk- och småskolor.

I sådant hänseende må erinras, att de nuvarande bestämmelserna, vilka innefattas

i kungörelsen 1940: 700, skola lända till efterrättelse under budgetåret

1940/41.

Vidkommande härefter själva sakfrågan vill lönenämnden förorda, att i

de provisoriska avlöningsbestämmelserna ett stadgande införes om skyldighet

för lärare, som fått sig anvisad tjänstebostad, att under rådande extraordinära

förhållanden lämna särskild ersättning för bränsle utöver vad som

ingår i de i 14 § avlöningsreglementet 1937: 868 fastställda beloppen. Storleken

av en dylik särskild ersättning torde böra bestämmas med hänsyn till

den allmänna utvecklingen av bränslepriserna. Enligt vad som framgår av

en av nämnden införskaffad promemoria av tillförordnade förste aktuarien

i socialstyrelsen G. Berggren grundades det vid löneregleringen beräknade

värdet av bränslekostnaderna å 40 kronor för år och eldstad närmast på priserna

åren 1934 och 1935. Sedan dess hava bränslekostnaderna enligt av

socialstyrelsen insamlade prisuppgifter från 49 ombudsorter (städer och

stadsliknande samhällen) visat en till en början mindre men efter stormaktskrigets

utbrott den 1 september 1939 mera avsevärd stegring. Ökningen av

bränslepriserna, avseende ved samt kol och koks (vägda enligt socialstyrelsens

normalbudget), utgjorde sålunda enligt nyssnämnda promemoria 18 procent

från år 1935 till den 1 september 1939 samt 66 procent från sistnämnda

datum till den 1 februari 1941. Med hänsyn till den ifrågavarande prisökningen

å bränsle under sist angivna tid synes lönenämnden rimligt, att i nuvarande

läge den tidigare beräknade bränslekostnaden •— 40 kronor per år

och eldstad — höjes med förslagsvis 60 procent eller 24 kronor.

Lönenämnden bar baft under övervägande, huruvida någon differentiering

bör ske med hänsyn till förhållandena på olika orter, men nämnden håller

obetingat före, att ett enhetligt belopp för bela landet är att föredraga. En

individuell prövning av den särskilda ersättningen skulle säkerligen medföra

betydande praktiska olägenheter särskilt i fråga örn statsbidragsrekvisitionerna,

vartill kommer, att en dylik anordning i många fall skulle föranleda

tvister rörande ersättningens storlek. Framhållas må jämväl, att bestämmelserna

i 14 § avlöningsreglementet 1937: 868 bygga på en summarisk värdesättning.

Ett annat spörsmål, som framställer sig i detta sammanhang, är för luiru

lång tid den särskilda ersättningen bör fastställas. Då de ifrågavarande be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

stämmelserna skola tillämpas av ett stort antal skoldistrikt för över 20,000

lärare synes det lönenämnden av praktiska skäl önskvärt, att ändringar i

ersättningsbeloppet om möjligt undvikas under löpande budgetår, även om

de allmänna bränslepriserna komma att undergå förändringar. Därest bränslepriserna

under tiden skulle komma att undergå ytterligare betydande stegringar,

finnes ju möjlighet alt taga hänsyn härtill vid förlängning av de provisoriska

bestämmelserna för påföljande budgetår. Skulle under budgetåret

1941/42 priserna sjunka, må erinras, att stegringen till och med innevarande

budgetår icke alls påverkat lärarnas löneförmåner. Lönenämnden vill med

hänsyn till det anförda föreslå, att den särskilda ersättningen under hela budgetåret

1941/42 må utgå med samma belopp oberoende av eventuella ändringar

i bränslepriserna eller sålunda med 24 kronor för år oell eldstad. Ersättningen

skulle sålunda komma att uppgå till 48, 72 eller 96 kronor för år

alltefter bostadens storlek.

Lönenämnden förutsätter, att den ifrågavarande ersättningen med avseende

å statsbidragets beräknande bör likställas med den i 14 § meranämnda

avlöningsreglemente angivna bostadsersättningen, vilket givetvis påverkar

anslagsbehovet för folkskoleväsendet. Erforderliga föreskrifter i nu berörda

hänseende torde böra utfärdas.

Slutligen tår lönenämnden framhålla, att de här ifrågasatta anordningarna

med avseende å avlöningen till folk- och småskollärare torde böra underkastas

riksdagens prövning.

Lönenämnden vill emellertid erinra, att ersättning för anvisad tjänstebostad

jämte bränsle även i vissa andra fall utgår enligt de i 14 § avlöningsreglementet

1937: 868 angivna grunderna. Detta gäller exempelvis i vissa fall

enligt kungörelsen 1937: 955 angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor ävensom enligt avlöningsreglementet

1938: 419 för nomadlärare. Lönenämnden vill med hänsyn härtill

förorda, att Kungl. Majit utverkar generellt bemyndigande från riksdagens

sida att i samtliga fall, där ersättning för uppvärmning av tjänstebostad inrymmes

i ett för bostadsförmånen utgående fast årligt belopp, utfärda erforderliga

föreskrifter enligt i liuvudsak ovan föreslagna grunder.

Centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärar förening verkställande

utskott och styrelsen för Sveriges folkskollärar förbund hava hemställt, att

den särskilda ersättning för uppvärmning av tjänstebostad, som av allmänna

lönenämnden föreslagits skola utgå under redovisningsåret 1941/42 måtte

bestämmas efter lägre procenttal än lönenämnden ifrågasatt. Förstnämnda

styrelse har föreslagit, att förhöjningen sker med 45 procent. Den senare

styrelsen har ifrågasatt förhöjning med 45—50 procent.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

överstyrelsen kan för sin del ansluta sig till vad bostadsnämnden anfört

därom, att tjänstemän, vilka bebo för dem upplåtna tjänstebostäder, varvid

uppvärmningen ingår i hyran, med nuvarande bränslepriser ofta kommit i

ett ekonomiskt bättre läge än andra motsvarande befattningshavare, vilka

förhyra bostäder i den allmänna marknaden. I det senare fallet måste nämligen

tjänstemannen i regel vidkännas ökade kostnader för bostadens uppvärmning,

antingen i form av tillägg till hyran på grund av särskild s. k.

bränsleklausul eller vid inköp av bränsle för bostadens uppvärmning.

Vad beträffar folk- och småskollärare äro för dessa befattningshavare hyresavdragen

fastställda i 14 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor. Dessa avdrag hava icke undergått någon höjning. Det synes där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

9

för enligt överstyrelsens mening icke orimligt alt i nuvarande läge vidtaga en

justering uppåt av nämnda siffror.

Förevarande spörsmål kan emellertid betraktas ur två olika synpunkter,

nämligen å ena sidan skäligheten av den hyra lärare erlägger för tjänstebostad

med bränsle, å andra sidan lönekostnadernas fördelning mellan stat

och kommun. En höjning av hyran för tjänstebostad med bränsle ligger närmast

till hands. En dylik åtgärd behövde endast innebära, att lärare, som

bebor åt honom upplåten tjänstebostad, skulle vidkännas en provisorisk

förhöjning av den i avlöningsreglementets 14 § fastställda ersättningen för

bostad. Därest höjningen reglerades genom en särskild kungörelse, som endast

hade mera provisorisk karaktär, skulle statsbidragsbestämmelserna icke

behöva ändras, och anordningen bleve allenast ett ekonomiskt mellanhavande

mellan lärare och skoldistrikt i sådana fall, där distriktet tillhandahölle

tjänstebostad. Däremot skulle skoldistrikt, som avlöna sina lärare med bruttolön,

vara helt oberörda av bestämmelsen, och statsutgifterna skulle icke

heller påverkas. Såsom bostadsnämnden tagit upp ämnet, borde en lösning

efter nu angivna linje kunna komma i fråga. Den skulle alltså innebära, att

lärare, som bebo tjänstebostäder, finge i likhet med andra lärare bära den

stegring i bränslepriserna, som särskilt under senaste året inträtt. Skoldistrikten

bleve i motsvarande utsträckning befriade från nämnda merutgift.

Enligt allmänna lönenämndens yttrande över bostadsnämndens framställning

borde emellertid statsbidraget minskas i samma utsträckning som liyresavdraget

höjdes. Höjningen av bostadsavdragen vid utanordnande av statsbidrag

skulle alltså omfatta samtliga lärare. Detta bleve en naturlig följd örn

de i avlöningsreglementets 14 ij angivna beloppen ändras. Jämlikt kungörelsen

den 10 december 1937 (nr 999) angående statsbidrag iill avlöning av

lärare vid folk- och småskolor m. m. skall nämligen nämnda statsbidrag utgå

med ett belopp, motsvarande avlöningen minskad med i 14 § avlöningsreglementet

angivet bostadsavdrag. Sökcs en lösning efter denna linje, komme

statens utgifter för lärarlönerna att minskas i samma utsträckning, som bostadsavdraget

höjdes. Detta skulle innebära, att lärare, som innehava tjänstebostäder,

finge en något mindre kontantlön än för närvarande, medan skoldistriktens

kostnader i dessa fall kvarstode oförändrade. I de fall åter, där

lärare avlönas med bruttolön, skulle lärarnas ekonomiska förhållanden icke

påverkas, under det skoldistrikten linge sina utgifter ökade med samma belopp,

varmed bostadsavdraget höjdes.

Ställningstagandet till här angivna alternativ blir i sista hand beroende av,

huruvida man anser skäligt alt i nuvarande situation låta skoldistrikten bära

relativt ökad del av lönekostnaderna. Enligt överstyrelsens mening kunna

vissa skäl anföras för att så sker. Sålunda uppbära lärare rörligt tillägg och

kristillägg även på den del av lönen, som motsvarar avdrag för upplåtande

av tjänstebostad. Hittills har därigenom statsverket burit hela den ökade

kostnad för lärarlönerna, sorn uppstått genom prisstegringen, örn man bortser

från de fall, där skoldistrikten vid tillhandahållande av tjänstebostäder

in natura fått vidkännas ökade kostnader för bostädernas uppvärmning.

Reellt har alltså en förskjutning inträtt i förhållandet mellan statens och

kommunernas kostnader för lärarinnor lill statens nackdel. Det synes därför

icke1 orimligt att genom provisorisk höjning av i 14 § angivna belopp något

minska statsutgifterna oell (ika kostnaderna i motsvarande grad liven för de

skoldistrikt, som avlöna lärarna med bruttolön, överstyrelsen lår alltså lörorda

alt, på sätt lönenämnden föreslagit, i samband med utfärdande av provisoriska

avlöningsföreskrifler för budgetåret 1941/42 en höjning av beloppen

i 14 t; företages. Likaså kan överstyrelsen ansluta sig lill lönenämndens

förslag, att ändring häri icke bör ske under löpande budgetår, utan böra

eventuella bestämmelser lia avseende ä bela nyssnämnda redovisningsår.

Bihang till riksdagens protokoll 19-11. 1 .sunil. Xr 17~>. ^

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Lönenämnden har med utgångspunkt från att bränslekostnaderna vid fastställande

av de nuvarande bostadsavdragen beräknats till 40 kronor per eldstad

ifrågasatt en förhöjning med 60 procent. Det undandrager sig givetvis

överstyrelsens bedömande, huruvida nämnda böjning är skälig med hänsyn

till priserna på bränslemarknaden. Dock synes det överstyrelsen, som om den

beräknade totala kostnaden för bränsle bleve relativt hög för den rena landsbygden,

där bostäderna i allmänhet uppvärmas med ved, vars anskaffning

ej torde bereda skoldistrikten så stora utgifter. Då emellertid bränslekostnaden

vid fastställandet av nuvarande bostadsavdrag upptagits tämligen summariskt,

har överstyrelsen i sina beräkningar utgått från den av lönenämnden

föreslagna höjningen, vilken innebär en ökning av bostadsavdraget med

respektive 96, 72 och 48 kronor för bostad om respektive tre, två samt ett

rum och kök.

Enligt överstyrelsens beräkningar skulle förslagets genomförande medföra

en minskning av statens årskostnader för folk- och småskollärarnas avlöning

med omkring 1,800,000 kronor. Dessutom skulle statsutgifterna för avlöning

av lärare vid vissa sjukvårdsanstalter m. m. samt av föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor något minskas.

Efter det överstyrelsen framlagt dessa beräkningar ävensom berört vissa

andra frågor, som icke i detta sammanhang torde böra upptagas till bedömande,

har överstyrelsen fortsatt på följande sätt:

överstyrelsen har med det anförda berört remissfrågan, i vad densamma

avser folkskolor och likställda undervisningsanstalter. Beträffande de allmänna

läroverken och andra under överstyrelsens inseende stående läroanstalter

— frånsett folkskoleväsendet — torde förhållandena i fråga om hyra

för tjänstebostäder i stort sett motsvara, vad som gäller inom den civila statsförvaltningen.

Vid de allmänna läroverken åtnjuter dock befattningshavare,

sorn bebor tjänstebostad, i regel icke bränsle in natura. Hyran fastställes för

undervisningsväsendets del i allmänhet av byggnadsstyrelsen. Överstyrelsen

har intet att invända mot att, på sätt bostadsnämnden föreslagit, frågan örn

liyresersättning i de fall, där uppvärmning ingår i hyreskostnaden, regleras

i förhållande till de allmänna förändringarna av priserna å bränsle för bostadsuppvärmning.

Socialstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Socialstyrelsen anser vägande skäl föreligga för en reglering av ersättningen

för uppvärmning av tjänstebostad.

Med avseende å den kategori tjänstebostäder, där särskild ersättning för

uppvärmning av tjänstebostad eller för härför av myndigheten tillhandahållet

bränsle erlägges av tjänstebostadsliavaren, anser styrelsen i likhet med

allmänna lönenämnden, att vid kostnadsökningens uttagande i möjligaste

mån enhetliga bestämmelser böra tillämpas inom statsförvaltningen. Härvid

bör den av socialstyrelsen på uppdrag av Kungl. Majit utarbetade bränsleklausulen,

där så lämpligen kan ske, läggas till grund för beräkning av ersättningen.

Denna klausul har icke bindande karaktär utan är endast avsedd

att vara normgivande mellan parterna i det särskilda fallet. Det är emellertid

önskvärt, att staten såsom hyresvärd — där icke särskilda förhållanden

motivera andra beräkningsgrunder — själv använder den bränsleklausul, som

utarbetats av en statlig myndighet och rekommenderats de enskilda parterna

på hyresmarknaden.

I de speciella fall, där de verkliga bränslekostnaderna läggas till grund för

beräkningen av ersättning för bostadsuppvärmning, torde dock denna an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 175.

11

ordning böra bibehållas även i fortsättningen, såsom i sådana fall möjliggörande

ett större mått av exakthet än vid begagnande av beräkningsgrunder

av mera schematisk karaktär.

De fall, där ersättningen för uppvärmning av tjänstcbostad inrymmes i ett

för bostadsförmånen utgående fast årligt belopp, avse främst lärarna vid folkoch

småskolor. Då det här gäller en mycket omfattande grupp tjänstebostäder,

tala bl. a. administrativa skäl för att ett möjligast enkelt system för

fastställande av enhetliga bränsletillägg per budgetår kommer till användning.

Socialstyrelsen ansluter sig lill det av allmänna lönenämnden föreslagna

tillvägagångssättet, enligt vilket den för bostadens uppvärmning beräknade

ersättningen av 40 kronor för år och eldstad för nästkommande

budgetår höjes med ett belopp, motsvarande bränslekostnadernas procentuella

stegring efter krigsutbrottet, sådan denna stegring kommit till uttryck

i socialstyrelsens prisstatistik.

I anledning av den remitterade skrivelsen från verkställande utskottet inom

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening får socialstyrelsen

framhålla, att styrelsens uppgifter rörande bränslepriser avse 49 städer

och stadsliknande samhällen, men att motsvarande prisuppgifter saknas för

landsbygden. Socialstyrelsen vill emellertid uttala, att då man i 1937 års

avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor, oaktat de faktiska

bostadshyrornas stora lokala skiljaktigheter, ansett sig kunna räkna med

ett enhetligt belopp för bränslekostnaden, det även finnes anledning att beräkna

ett enhetligt tillägg å detta belopp.

Beträffande det föreslagna tilläggets storlek (60 procent) har verkställande

utskottet inom centralstyrelsen gjort den invändningen, att det beräknats

för högt. Häremot må framhållas, att den av socialstyrelsen beräknade prisstegringen

å bränsle från 1 september 1939 till 1 februari 1941 utgjorde 66

procent. Härvid har tillämpats samma princip som i socialstyrelsens bränsleklausul,

nämligen att för varje stegring av bränslepriset med fulla 10 procent

ersättningen för uppvärmningen höjes med samma procentsats. Enligt av

statens bränslekommission under hand inhämtade uppgifter torde bränslekostnadernas

stegring på landsbygden efter krigsutbrottet anses minst motsvara

den av socialstyrelsen angivna procentsatsen.

Av nu angivna skäl torde anledning saknas att räkna med en lägre prisfördvring

än 60 procent eller 24 kronor för år och eldstad.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker socialstyrelsen de av statens bostadsnämnd

och allmänna lönenämnden framställda förslagen rörande reglering

av ersättning för uppvärmning av tjänstebostad flir statens befattningshavare.

För egen del ansluter jag mig till den av myndigheterna hävdade uppfattningen,

ali de ersättningar för tjänstebostäder, som utgå enligt träffade

överenskommelser eller jämlikt av statens bostadsnämnd meddelade beslut,

under sådana förhållanden, sorn nu råda, böra, örn ersättningarna inbegripa

gotlgörelse för bostads uppvärmning, periodvis omregleras med hänsyn till

bränsleprisens variationer. Det synes mig lämpligt, att härvid de principer,

vilka innefattas i socialstyrelsens på Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetade bränsleklausul,

i allmänhet tillämpas. Kungl. Maj:t torde böra fästa statsmyndigheternas

uppmärksamhet härpå. Jag återkommer senare i dag till denna

fråga.

Befattningshavare, å vilka folk- och småskollärarnas avlöningsreglemente

eller avlöningsreglementet för nomadlärare äger tillämpning, liro, såsom

framgår av den förut lämnade redogörelsen, skyldiga att erlägga ersättning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för tjänstebostad och bränsle med vissa i 14 § förstnämnda avlöningsreglemente

angivna belopp. I anledning av statens bostadsnämnds framställning

har allmänna lönenämnden föreslagit, att befattningshavarna under nuvarande

förhållanden skulle vara skyldiga att utöver dessa belopp erlägga

särskild ersättning för tjänstebostads uppvärmning. Denna särskilda ersättning

anser lönenämnden böra bestämmas till 24 kronor för år och eldstad.

I likhet med skolöverstyrelsen och socialstyrelsen anser jag mig böra i

sak tillstyrka lönenämndens förslag. För genomförandet av detsamma synes

den anordningen böra vidtagas, att de i 14 § avlöningsreglementet för folkoch

småskollärare angivna beloppen höjas. Föreskrifter härom torde böra

intagas i de provisoriska avlöningsbestämmelserna för nästa budgetår. Påpekas

må, att befattningshavare, vilka icke underkasta sig dessa provisoriska

avlöningsbestämmelser, icke torde kunna åläggas utgiva högre tjänstebostadsersättning

än vad nu gäller enligt avlöningsreglementet.

Enligt 3 § gällande kungörelse angående statsbidrag till avlöning av lärare

vid folk- och småskolor m. m. sker vid statsbidrags beräknande avdrag med

ett belopp, motsvarande den i 14 § avlöningsreglementet för folk- och småskollärare

angivna bostadsersättningen. Lönenämnden har ansett, att den av

nämnden föreslagna särskilda bränsleersättningen borde vid beräknande av

statsbidrag likställas med bostadsersättningen. Skolöverstyrelsen har på närmare

anförda skäl biträtt denna uppfattning. Under hänvisning lill de skäl,

överstyrelsen åberopat, får jag förorda den sålunda ifrågasatta jämkningen

av statsbidragsgrunderna. Kungl. Majit torde böra inhämta riksdagens bemyndigande

att meddela för jämkningens genomförande erforderliga föreskrifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

mätte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

dels i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

förordats för budgetåret 1941/42 utfärda provisoriska

avlöningsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor

m. fl.,

dels ock meddela de bestämmelser, som erfordras för genomförande

av den i det föregående förordade jämkningen

i gällande bestämmelser angående statsbidrag till avlöning

av lärare vid folk- och småskolor m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

417411. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret 1941/4® för lärare vid folkoch små s. 1 i texten
  2. SU 1941:127 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriska avlöningsbestämmelscr under budgetåret 1941/42 för lärare vid folkoch småskolor m. m. s. 1 i texten