Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till läroverksbyggnaden i Växjö

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:18, Angående överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till läroverksbyggnaden i Växjö

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 18.

1

Nr 18.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse

på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande

rätt till läroverksbyggnaden i Växjö;

given Stockholms slott den januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifall» de c förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den %4 januari 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler härefter

fråga örn överlåtelse på Växjö stad av Kungl. Majit och kronan

tillkommande rätt till Växjö högre allmänna läroverks byggnad och

anför därvid följande:

Enligt beslut av 1927 års riksdag (skrivelse nr 262) skulle Växjö

högre allmänna läroverk ombildas till högre samläroverk under villkor

att Växjö stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Stadsfullmäktige

i Växjö beslutade i anledning härav den 21 maj 1928 åtaga sig dessa

villkor.

Bihang till riksdagens protokoll 19bl. 1 sand. Nr 18.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 18.

I underdånig ansökning den 26 oktober 1938 ha stads julimäktige

anhållit, att Kungl. Majit måtte efter inhämtande av riksdagens medgivande

för sin del förklara högre allmänna läroverkets byggnad uteslutande

tillhöra staden. Av framställningen inhämtas:

Den föregående läroverksbyggnaden med omkringliggande, ursprungligen

till biskopsbostället Östrabo hörande tomtområde hade domkapitlet

i Växjö enligt nådigt medgivande den 14 september 1883 försålt

till Växjö stadsförsamling för en köpeskilling av 81,500 kronor, vilken

enligt samma medgivande skulle användas till uppförande genom domkapitlets

försorg av ett nytt läroverkshus. Såsom plats för detta finge

enligt stadsfullmäktiges medgivande den 13 december 1883 användas

kvarteret Neptun jämte visst intilliggande område. Denna mark inginge

i kyrkoherdebostället ''/a mantal nr 1 Domprostegården, som enligt

nådigt brev den 1 mars 1872 upplåtits till staden för begagnande under

all framtid mot viss avgäld. Ehuru tomten tillhörde staden med nämnda

rätt, vore äganderätten till läroverksbyggnaden oklar. Kostnaden för

byggnadens uppförande hade utgjort 317,221 kronor 4n Gro, vilket belopp

bestritts på följande sätt:

Bidrag från staden ................

» » sparbank .............

» » Sj ögrenska odisp. fonden . .

» » stiftets byggnadskassa ....

» » läroverkets byggnadsfond . .

» » » materialkassa .

Försäljningssumman för gamla skolhuset

Lån ur Visingsöfonden ............

kronor 25,000: —

» 35,000: —

» 18,000: —

» 45,000: —

» 62,318:19

5,403: 30

81,500: —

» 45,000: —.

Härjämte hade staden bestritt kostnaderna för tomtens planering och

dränering, sammanlagt 18,500 kronor. 1 likhet med de flesta andra

läroverksstäder hade staden också under årens lopp måst vidkännas

betydande utgifter för underhåll och reparationer av läroverksbyggnaden.

Genom stadsfullmäktiges åtagande den 21 maj 1928 komme byggnadsskyldigheten

att huvudsakligen åvila staden, då läroverkets byggnadsfond

och stiftets byggnadskassa kunde bidraga därtill endast i synnerligen

ringa omfattning. Sålunda hade läroverkets lokalstyrelse hos stadsfullmäktige

begärt utförande av omfattande byggnadsarbeten m. m.,

vilka beräknats kosta omkring en miljon kronor.

Med hänsyn till stadens betydande ekonomiska uppoffringar för läroverkshuset

ville staden vinna klarhet i fråga örn äganderätten till byggnaden.

Då staden förutom tomtområdet lämnat ett icke obetydligt bidrag

till skolbyggnadens uppförande och underhållet av byggnaden under

en följd av år praktiskt taget åvilat staden ensam samt frågan örn den

framtida byggnadsskyldigheten lösts genom åtagandet den 21 maj 1928,

syntes det vara ett rimligt krav, att staden förklarades vara ensam ägare

till läroverksbyggnaden.

Stiftsnämnden och domkapitlet i Växjö ha icke rest erinran mot bifall

till stadens framställning under framhållande att en dylik förklaring

icke syntes kunna utöva inverkan på frågan om äganderätten till marken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 18.

Länsstyrelsen i Växjö har ansett vägande skäl för bifall till framställningen

vara för handen. Av länsstyrelsens yttrande inhämtas:

Med hänsyn till rättsförhållanden i fråga om tomten borde såsom

förutsättning för bifall till framställningen gälla, att läroverksfastigheten

i sin helhet för framtiden bibehölles för sitt ändamål att tjäna läroverket.

Enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 8 juni 1917 hade läroverkets

byggnadsfond från stiftets byggnadskassa erhållit medel till gäldande

av skulden till Visingsöfonden.

Hinder för bifall till framställningen med hänsyn därtill att annan än

staden kunde anses äga berättigade anspråk syntes ej föreligga.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammarkollegiet, som förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall

till ansökningen, har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till läroverksbyggnaden

finge överlåtas till staden. Det syntes icke erforderligt

att i detta sammanhang ingå på frågan örn äganderätten till tomten.

Liknande överlåtelser ha tidigare flera gånger blivit av Kungl. Majit

efter inhämtande av riksdagens medgivande beviljade. Så har skett beträffande

exempelvis läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (191a),

Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929), Östersund (1930),

Kristianstad (1932), Visby (1933) och Strängnäs (1940). Med hänsyn till

vad i ärendet anförts har jag intet att erinra mot avstående utan vederlag

till staden av den rätt till högre allmänna läroverkets i Växjö byggnad,

som må tillkomma Kungl. Majit och kronan. Jag hemställer således, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den rätt till högre allmänna läroverkets

i Växjö byggnad, som må tillkomma Kungl. Majit och

kronan, må utan vederlag till kronan överlåtas på Växjö

stad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Astrid Charpentier.

Departe
mentschefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.