Sök i Ratio Lex

Angående förhöjt anslag till Justitiekanslersåmbetet: Avlöningar

3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:180, Angående förhöjt anslag till Justitiekanslersåmbetet: Avlöningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjt anslag

till Justitiekanslersåmbetet: Avlöningar; given Stockholms

slott den l ''i mars 19U1.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den mars Wiil.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition under andra huvudtiteln

(sid. 8—11) föreslagit riksdagen alt dels fastställa viss avlöningsstat för

justitiekanslersämbetet att tillämpas lills vidare från och med budgetåret

1941/42, dels ock till Justitiekanslersämbetct: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 78,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sand. Nr ISO.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

Statsutskottet har därefter i sitt utlåtande, nr 2, angående regleringen för

budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel anmält,

att utskottet senare under riksdagen komme att avgiva yttrande rörande

bland annat nämnda anslagsfråga.

Vid min anmälan av frågan örn anslag för justitiekanslersämbetet redogjorde

jag för ämbetets i skrivelse den 2 september 1940 framlagda förslag

till avlöningsstat för nästa budgetår. I denna skrivelse hade ämbetet framhållit,

att därest avlöningsförmånerna för riksdagens ombudsmän komme

att regleras vid 1941 års riksdag, så också enligt ämbetets mening skäligen

borde ske i fråga örn justitiekanslerns avlöning.

I anslutning härtill uttalade jag, att i nuvarande läge medel ej ansetts

böra äskas för lönereglering åt justitiekanslern. Jag erinrade emellertid i

detta sammanhang örn att likställdhet i lönehänseende dittills rått mellan

justitiekanslern och riksdagens ombudsmän.

Jämlikt av 1939 års lagtima riksdag antagna provisoriska avlöningsbestämmelser

uppbära justitie- och militieombudsmännen för närvarande en

lön av 18,000 kronor för år räknat jämte rörligt tillägg.

Pä förslag av bankoutskottet (utlåt, nr 6) har innevarande års riksdag beslutat

att med tillämpning från och med den 1 juli 1941 inordna riksdagens

ombudsmän under avlöningsreglemcntet för riksdagens verk. Ombudsmännen

ha härvid hänförts till lönegraden RC 9, varigenom de tillerkännas

en årslön av 22,000 kronor. Denna avlöningsförbättring utgör ett led i strävandena

att stärka ämbetenas ställning och minska innehavarnas benägenhet

att alltför snart övergå till annan tjänst.

Härigenom hava riksdagens ombudsmän blivit i lönehänseende något bättre

ställda än justitieråd och regeringsråd. Dessa åtnjuta en årlig lön av 21,000

kronor eller sålunda 1,000 kronor lägre än riksdagens ombudsmän enligt

nyssnämnda beslut, men detta förhållande motväges i avsevärd mån därav,

att justitie- och regeringsråd uppbära dyrtidstillägg enligt de grunder, som

gällde för civilförvaltningen i allmänhet före den 1 juli 1939, medan å ombudsmännens

löner .skulle utgå rörligt tillägg. Löneskillnaden utgör cirka

500 kronor.

Enligt den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen

liänföres justitiekanslern till lönegraden 3 inom löneplan B. Denna löneplan.

som avser tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning, tillsatta medelst

fullmakt, innehåller endast tre lönegrader. Den högsta, till vilken justifiekanslern

sålunda är att hänföra, berättigar till en årslön av 18,000 kronor,

vartill kommer rörligt tillägg.

Med hänsyn till likvärdigheten i arbetsuppgifter böra justitiekanslern och

riksdagens ombudsmän även i fortsättningen vara i huvudsak jämställda i

lönehänseende. Då riksdagen nu beslutat höja justitieombudsihannens och

militieombudsmannens löneförmåner, synes därför en avlöningsförbättring

böra tillerkännas justitiekanslern.

Del synes icke vara lämpligt att för närvarande för sagda ändamål ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

3

bygga den allmänna löneplanen B i civila avlöningsreglementet. Frågan om

justitiekanslerns slutliga placering i avlöningssystemet torde böra upptagas

till behandling i samband med frågorna örn ändrad löneställning för de

högre domarämbetena. I avbidan på en sådan reglering synes justitiekanslern

böra beredas en provisorisk avlöningsförstärkning å 3,500 kronor för

år, varigenom han i lönehänseende blir jämställd med justitie- och regeringsråd.

På grund av vad sålunda anförts bör i den föreslagna avlöningsstaten för

justitiekanslersämbetet posten »Avlöningar till ordinarie tjänstemän» uppräknas

med 3,500 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................ kronor 50,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 20,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 10,400

Summa kronor 81,500;

dels ock till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 81,500.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, förordnar Hans Majit Konungen att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Tidelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående anslag till J ustitiekanslersämbetet: Avlöningar m. m. a1 i texten