Angående anslag till omkostnader för statlig inköpsoch försäljningsverksamhet
1941-03-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:182, Angående anslag till omkostnader för statlig inköpsoch försäljningsverksamhet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet;
given Stockholms slott den 21 mars 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Axel Gjöres.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 mars 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bergquist, anför chefen för
folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres:
I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkt 26) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1941/42 beräkna till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamliet
ett förslagsanslag av 25 000 000 kronor. Jag torde nu
få ånyo anmäla denna fråga och får därvid till en början hänvisa till vad
min företrädare i ämbetet i frågan anfört under punkt 25 i statsverkspropositionen
förenämnda huvudtitel. Här må erinras örn det under sistberörda
punkt i huvudtiteln framlagda förslaget att från nu ifrågavarande
anslag anvisa medel till täckande av de kostnader, som hänföra sig till av
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 182. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
statens livsmedelskommission och svenska spannmålsaktiebolaget bedriven
inköpsverksamhet i marknadsreglerande och prisutjämnande syfte, under
det att kostnader för en framför allt av statens reservförrådsnämnd bedriven
varulagring i beredskapssyfte böra belasta ett förslagsanslag till Omkostnader
för statlig lagerhållning. Av det belopp, 25 000 000 kronor, lill vilket
det nu ifrågavarande anslaget beräknats, hänföra sig 8 000 000 kronor till
den under livsmedelskommissionen bedrivna inköps- och lagringsverksamheten
samt 17 000 000 kronor till spannmålsaktiebolagets kostnader för regleringsåtgärderna
på spannmålsmarknaden.
I skrivelse den 14 mars 1941 har statens livsmedelskommission inkommit
med närmare beräkningar angående det erforderliga medclsbehovet för med
anslaget sålunda avsedda ändamål och i samband därmed framhållit, att anslaget
synes böra bestämmas till ett till 27 000 000 kronor avrundat belopp.
1 skrivelsen har inledningsvis anförts att det med hänsyn till ovissheten
beträffande den kommande utvecklingen alltjämt är mycket svårt att med
någon större grad av säkerhet verkställa beräkningar rörande medelsbehovet
för bestridande av kostnaderna för lagrings- och inköpsverksamheten under
nästa budgetår, men att i fråga om spannmålsaktiebolagets kostnader dock
numera föreligga fastare hållpunkter för en dylik beräkning. I enlighet
med hittills tillämpade grunder böra anslagsäskandena, såvitt angår sagda
bolag, avse verksamheten under bokföringsåret 1 september 1940—31
augusti 1941, medan anslaget i övrigt bör gälla de faktiska kostnaderna
under tiden 1 juli 1941- 30 juni 1942.
Kommissionens uppskattning av ifrågavarande utgifter hänför sig till
separata beräkningar beträffande kostnaderna för inköp och försäljning av
slaktdjursprodukter, ägg, mejeriprodukter, spannmål och fodermedel samt
andra under kommissionens verksamhet fallande varof (fisk, kolonialvaror
m. m.). I dessa avseenden bar kommissionen anfört huvudsakligen följande:
Slaktdjursprodukter. För lagring av kött och fläsk disponerar livsmedelskommissionen
för närvarande dels fem fryshus, vilka förhyrts mot årshyra,
dels vissa andra fryshusutrymmen, vilka disponeras mot hyra för kilogram
och lagringsmånad. Vid sidan av fryshuslagringen har under budgetåret
en viss mindre inlagring av salt fläsk samt en betydande upplagring av kött
och fläsk i form av konserver ägt rum.
Det är förenat med betydande svårigheter att nu ange de kvantiteter kött
och fläsk, som kunna antagas bli föremål för inlagring under nästa budgetår.
Med hänsyn till ojämnheterna i den inhemska tillförseln av slaktdjur
samt de starkt beskurna möjligheterna att från utlandet importera slaktdjursprodukter
och fodermedel är det ur regleringssynpunkt mycket önskvärt
att inom landet kunna hålla ett relativt stort utjämningslager av kött
och fläsk. Emellertid finnas härvid flera begränsningsfaktorer. Den främsta
av dessa är givetvis produktionens storlek. Vad fläskproduktionen angår
har man sannolikt att räkna med en nedgång under nästa produktionsår i
förhållande till det nu löpande produktionsåret. Hur stor denna nedgång
kommer att bli är dock omöjligt att nu ange. Beträffande produktionen av
Kungl. Maj.ts proposition nr 182.
3
nötkött synes man kunna med ganska stor säkerhet antaga, att tillförseln
av slaktboskap under sommarmånaderna kommer att bli mindre än normalt.
Vilken omfattning utslaktningen under hösten kan komma att få,
måste i hög grad bli beroende på skördens storlek och kvalitet. Blir skörden
normal har man att räkna med en mindre omfattande nedslaktning än
under innevarande produktionsår; sannolikt torde den dock bli större än
under normala förhållanden. På grund härav och då en avsevärd del av
de nu befintliga lagren av kött torde behöva tagas i anspråk för konsumtion
löre hösten 1941 synes man för beräkning av lagringskostnaderna kunna utgå
från ett genomsnittligt utjämningslager av fläsk och kött under nästa konsumtionsår,
motsvarande omkring två veckors normalkonsumtion. Enär
tillgången på fryshusutrymmen är begränsad och en del av denna måste
reserveras för kylliuslagring av smör, måste, örn det nu överhuvud taget
visar sig möjligt att hålla ett så stort lager som förut nämnts, vissa kvantiteter
uppläggas i form av konserver. Tages hänsyn härtill kunna lagringskostnaderna,
häri inräknat gottgörelse för värdeminskning och svinn, med
utgångspunkt från nuvarande ersättningsgrunder och under antagande att
lagren behöva omsättas två gånger, uppskattas till i runt tal 5 000 000 kronor
för nästa budgetår.
Ägg. Under innevarande budgetår har kommissionen vid olika tillfällen
genom bidrag understött lagring av ägg. Bestämmelser hava sålunda utfärdats
rörande bidrag vid lagring av ägg i kylhus och i fryshus samt vid konservering
av ägg med kemiska medel. Statsbidrag har hittills icke utgått till
konservering av ägg. Lagerhållarna disponera nämligen i allmänhet icke
lämpliga lagerlokaler utöver vad som erfordras för företagens ordinarie inlagring.
Fryshuslagring av ägg har endast förekommit i mindre omfattning.
Jämväl beträffande försörjningen med ägg torde vi för nästa budgetår i
stort sett vara hänvisade till vår egen produktion. Enär denna är underkastad
betydande säsongmässiga fluktuationer, är det även på detta område
önskvärt att kunna halla et t visst utjämningslager. Härvid torde fryshusoch
kylliuslagring i första hand böra komma i fråga. I den mån produktionen
av ägg under högproduktionstiden det medgiver, synes en mot importen
av fryshusägg svarande kvantitet färska ägg böra inlagras i fryshus under
nästa budgetår. Medelsbehovet för bestridande av kostnaderna för lagring av
ägg under budgetåret synes böra anges till sammanlagt i runt tal 500 000
kronor.
Mejeriprodukter. Under nästa budgetår synes man ej böra räkna med
någon nämnvärd statlig lagring av andra mejeriprodukter än smör. I vilken
omfattning smör under nästa budgetår kan behöva inlagras blir beroende
av dels smörproduktionens storlek, dels de statliga regleringsåtgärderna på
matfettsområdet. Med hänsyn till ovissheten örn ''skördeutfallet under näsin
skördeår är det myckel svart att bedöma utsikterna för smörproduktionen.
Därest skörden blir något sa när normal och gällande inskränkningar i fråga
oin tillverkning av tjock grädde samt let ost bibehållas, synes man emellertid
nu ej lia anledning tro att produktionen av mejerismör skall bli mindre
än under ar 1940. Skillnaden mellan den beräknade förbrukningen av matfett
och smörproduktionen är avsedd alt täckas med margarin. För att utjämna
växlingarna i smörproduktionen mellan vinter och sommar försåldes
under sommarhalvåret 1940 icke margarin utan endast smör för matfettsändamål.
Därest samma metod skulle tillämpas även innevarande år, svnes
man ej behöva räkna med större inlagring av smör än under föregående
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
sommar. Det är emellertid ur vissa synpunkter ett önskemål att margarintillverkningen
skall kunna åtminstone i viss utsträckning hållas uppe även
under sommaren. I så fall måste man räkna med en ökad lagerhållning avsmör
under sommaren. I vad mån en dylik ökning av inlagringen kan
komma till stånd blir helt beroende på möjligheterna att anskaffa tillräckliga
lagerutrymmen. För närvarande pågå vissa utredningar härom. Kostnaderna
för en lagerhållning i utjämningssyfte kan uppskattas till 1 500 000
kronor.
Spannmål och fodermedel. All lagerhållning av spannmål omhänderhaves
numera av svenska spannmålsaktiebolaget, vilket jämväl är det statliga organ
som närmast svarar för erforderliga inköps- och försäljningsåtgärder i
anledning av beslagen å brödsäd och fodersäd.
På anmodan av livsmedelskommissionen har spannmålsaktiebolaget låtit
verkställa en beräkning rörande bolagets kostnader under verksamhetsåret
1 september 1940—31 augusti 1941. Enligt denna beräkning skulle kostnaderna
— med bortseende från en i kalkylen upptagen kostnad å 1 000 000
kronor för fraktbidrag för stråfoder, vilken kostnad ej skall påföras nu förevarande
anslag — komma att uppgå till i runt tal 19 000 000 kronor.
De direkta lagrings- och transportkostnaderna för brödsäden har bolaget
beräknat till 10 596 500 kronor, varav icke mindre än 4,5 miljoner kronor
utgöres av transportkostnader. Vad lagringskostnaderna angår bör framhållas,
att lagerhyrorna i och för sig efter nuvarande förhållanden äro mycket
låga per deciton lagerutrymme men att lagringskostnaderna per deciton
lagrad spannmål ändock blivit förhållandevis stora, beroende på att bolaget,
delvis i samband med undanförseltjänsten under år 1940, måst försäkra
sig örn vissa reservutrymmen för lagring. För mottagning av brödsäd, för
merfraktsersättningar och för torkning av icke fullgod brödspannmål äro
kostnaderna beräknade till 2 475 000 kronor. Kostnaderna för brödsädsregleringen,
bortsett från ränte- och administrationskostnader, skulle sålunda
uppgå till i runt tal 13,1 miljoner kronor.
Kostnaderna för den fodersäd, som bolaget i samband med beslaget fått
omhändertaga, ha beräknats till 2,5 miljoner kronor. Vissa mindre kostnader
har bolaget haft för inköp och lagring av ärter och bönor, linkak- och sojamjöl
samt för mjöllagring.
Bolagets ränteutgifter belöpa sig på 2,1 miljoner kronor. Slutligen beräknas
administrationen draga en kostnad av 525 000 kronor.
Enligt vad bolaget i särskild skrivelse anfört skulle, under förutsättning
att bolagets lager av vete och råg den 31 augusti 1941 värderas efter samma
princip som tillämpats i bokslutet den 31 augusti 1940, en varuvinst av omkring
6 000 000 kronor framkomma för den myckenhet, varmed bolagets
lager av vete och råg minskas under verksamhetsåret. Hänsyn till denna
varuvinst torde icke böra tagas vid beräkning av bolagets kostnader.
Jämlikt förutnämnda beräkningsgrunder, mot vilka kommissionen i stort
sett icke haft något att erinra, bliva bolagets kostnader under verksamhetsåret
1940—1941 i runt tal 19 miljoner kronor.
Diverse livsmedel. Under innevarande budgetår har livsmedelskommissionen
bedrivit inköps- och försäljningsverksamhet även beträffande andra livsmedel
än jordbruksprodukter. Kommissionen har således föranstaltat örn
inköp och lagring av fisk, företrädesvis sill och strömming. Vidare har kommissionen
låtit tillverka äppelmos och lingonsylt. Med hänsyn till den relativt
knappa tillgången på fisk och frukt har emellertid ifrågavarande verk
-
Kungl. Majlis proposition nr 182.
5
samhet under budgetåret icke nått någon större omfattning. Såvitt nu kan
bedömas kommer verksamheten ej heller att medföra några nämnvärda
kostnader eller förluster.
I den mån försörjningsläget skärpes, blir det självfallet av största vikt att
fisket intensifieras och fångsterna tillvaratagas på bästa möjliga sätt. För
att så skall kunna ske torde det bli nödvändigt, att kommissionen i större
utsträckning än hittills medverkar till ett rationellt omhändertagande av
fångsterna. Jämväl beträffande frukt och bär synes det på olika områden
skärpta livsmedelsläget kräva en utvidgning av kommissionens ifrågavarande
verksamhet. Det kan också bliva erforderligt att utsträcka verksamheten till
andra livsmedel än de förut nämnda.
Det är förbundet med mycket stora vanskligheter att ange storleken av de
kostnader, som nu förevarande verksamhet kan komma att medföra under
nästa budgetår. Som förut nämnts har man att räkna med en väsentlig utökning
av verksamheten under nästa budgetår. På grund härav synes man
kunna uppskatta kostnaderna till ett runt belopp av 500 000 kronor.
Sammanfattningsvis har kommissionen uppskattat behovet av medel till
bestridande av omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
under livsmedelskommissionens inseende under nästa budgetår till samman
-
lagt 26 500 000 kronor, därav
för slaktdjursprodukter ............. 5 000 000 kronor
» ägg .......................... 500 000 »
» mejeriprodukter ................ 1 500 000 »
» spannmål och fodermedel........ 19 000 000 »
» diverse livsmedel .............. 500 000 »
Summa 26 500 000 kronor
Med hänsyn till den alltjämt rådande ovissheten beträffande den fram Departementstida
händelseutvecklingen är det fortfarande icke möjligt att bilda sig en cheiensäker
uppfattning örn i vilken utsträckning statlig inköps- och försäljningsverksamhet
i marknadsreglerande syfte kommer att bliva erforderlig under
nästa budgetår. Behovet härav är i första hand beroende på huru de
internationella förhållandena komma att gestalta sig. Möjligheterna att
kunna annat än rent approximativt uppskatta de med ifrågavarande
verksamhet förbundna kostnaderna äro följaktligen mycket små. Med utgångspunkt
från det antagandet att förhållandena under nästa budgetår
komma att vara ungefär desamma som nu anser jag mig emellertid kunna
godtaga livsmedelskommissionens kostnadsberäkningar, enligt vilka de
sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppskattats till
26 500 000 kronor. Av denna summa avse 19 000 000 kronor spannmålsaktiebolagets
verksamhet och 7 500 000 kronor den under livsmedelskommissionens
omedelbara överinseende bedrivna inköps- och försäljningsverksamhcten.
Enligt lämnade uppgifter beräknar spannmålsaktiebolaget, att ett överskott
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 182. 2
Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
6
av omkring 6 000 000 kronor är att förvänta vid försäljningen av spannmål
under räkenskapsåret den 1 september 1940—den 31 augusti 1941. Denna
beräkning grundar sig på en uppskattad utförsäljning av 100 000 ton spannmål.
Tidigare hade man räknat med att bolaget skulle på grund av det
mindre fördelaktiga skördeutfallet 1940 bliva nödsakat utförsälja omkring
250 000 ton spannmål och att till följd härav bolagets överskott å försåld
spannmål skulle ha blivit avsevärt större. Den omständigheten att bolagets
lager således icke beräknas bliva tagna i anspråk i förutsedd omfattning
synes tyda på ett bättre skörderesultat än man räknat med.
Det av bolaget uppskattade överskottet borde rätteligen inlevereras till
statsverket. Emellertid torde en dylik åtgärd icke böra förekomma av
praktiska skäl, då staten i allt fall måste tillskjuta avsevärda belopp för bestridande
av bolagets kostnader. I stället bör det överskott å försåld spannmål,
som kommer att uppstå, gå i avräkning å den för bolagets kostnader
avsedda summan. För täckande av dessa kostnader kunna alltså beräknas
(19 000 000 — 6 000 000=) 13 000 000 kronor. Anslagets storlek kan följaktligen
bestämmas till (13 000 000 + 7 500 000 =) 20 500 000 kronor. Med
hänsyn till förevarande anslags karaktär av förslagsanslag synes en avrundning
uppåt av anslaget såsom livsmedelskommissionen föreslagit icke böra
ifrågakomma.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Omkostnader för statlig inköps- och försuljningsverksamhet
för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 20 500 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Blomqvist.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941
116745
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1941:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldande av viss haverikostnad. s. 2 i texten