Sök i Ratio Lex

Angående vissa spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen

1941-03-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:189, Angående vissa spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

1

Nr 189.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående vissa

spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen;

given Stockholms slott den 28 mars

1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

• Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 mars 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Den organisation av kustartilleriet, som bestämdes genom 1936 års försvarsordning

och som i huvudsak alltjämt är gällande, innebar icke någon principiell

förändring i förhållande till den närmast därförut gällande organisationen.

Kustartilleriet skulle sålunda alltjämt utgöra ett särskilt vapenslag,

tillhörande marinen. Genom inrättandet av befattningen som chef för marinen

kom emellertid kustartilleriet att vid sidan av flottan inordnas under nämnde

chefs befäl. En fullständig sidoordning med flottan kom dock icke till stånd, i

det att chefens för marinen närmaste organ, marinstaben, erhöll en annan ställning

i förhållande till flottan än i förhållande till kustartilleriet. Visserligen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 189.

773 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 189.

skulle inom marinstaben beredas alla ärenden av operativ natur för marinen

i dess helhet, men för kustartilleriets del skulle chefen för kustartilleriet jämte

stab vid sidan av marinstaben utgöra ett särskilt organ för biträde åt chefen

för marinen i dennes verksamhetsutövning. Chefen för kustartilleriet skulle

sålunda utgöra chefens för marinen organ för utövande av chefskapet över

kustartilleriets personal samt tillsynen över densammas utbildning och utrustning

m. m. samt beträffande vissa materiel- m. fl. frågor rörande kustfästningarna.

Chefen för kustartilleriet skulle därjämte inför chefen för

marinen vara föredragande i ärenden, som berörde kustartilleriet och kustfästningarna,

dock med undantag för de frågor som tillhörde det operativa

planläggningsarbetet m. m., vilka skulle handläggas inom marinstaben. Tilllika

skulle chefen för kustartilleriet vara chef för kustartilleriets personal och

inspektör för kustartilleriet. Som en följd av den sålunda bestämda organisationen,

där tyngdpunkten i ledningsarbetet förlädes till chefens för kustartilleriets

stab, förutsattes antalet kustartilleriofficerare med ständig tjänstgöring

vid marinstaben vara synnerligen ringa.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att vid utformandet av 1936

års försvarsorganisation tvekan gjorde sig gällande rörande kustartilleriets

ställning inom försvarsorganisationen över huvud. Sålunda erinrade föredragande

departementschefen vid framläggandet av propositionen nr 225 till

1936 års riksdag angående försvarsväsendets ordnande (sid. 487), att 1930 års

försvarskommission i sitt betänkande anfört, att kommissionen ägnat frågan

örn en uppdelning av kustartilleriet på flottan och armén en ingående uppmärksamhet

men av olika skäl stannat för att föreslå ett bibehållande av kustartilleriets

dittillsvarande organisation. Kommissionen hade dock föreställt

sig, att frågan örn kustartilleriets omorganisation i en framtid, sedan erfarenhet

rörande den föreslagna organisationen vunnits, måhända borde göras till

föremål för undersökning. Vidare hade marinförvaltningen i remissyttrande

hemställt örn utredning, huruvida icke kustartilleriet skulle kunna givas en

närmare anslutning till flottan, och chefen för marinstaben hade med skärpa

framhållit, att de dittillsvarande förhållandena icke vore tillfredsställande. -—•

För egen del uttalade departementschefen, att även om flottans och kustartilleriets

inbördes ställning icke varit i allo tillfredsställande, han dock i

likhet med försvarskommissionen ansåge, att med utrednings- och andra åtgärder

därutinnan borde anstå, intill dess påtagliga erfarenheter örn den föreslagna

organisationen förelåge. — 1936 års riksdags särskilda utskott anslöt

sig (utlåtande nr 1, sid. 127) till den uppfattningen, att ifrågavarande spörsmål,

vilket i själva verket omfattade frågan örn kustartilleriets inpassande i

hela försvarsorganisationen, jämväl framdeles borde vara föremål för statsmakternas

uppmärksamhet. Att möjligheter till andra lösningar av frågan än

som i propositionen föreslagits förelåge, syntes nämligen utskottet stå klart.

På sätt i propositionen anförts syntes emellertid erfarenheterna av den föreslagna

organisationen böra avvaktas, innan frågan örn en närmare utredning

upptoges. Utskottets nämnda uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens

sida.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kwnjl. Majis proposition nr 189.

I enlighet med innebörden i 1936 års försvarsbeslut finnes å nu gällande

stat för kustartilleriet upptagen en befattning för »Generalsperson, chef för

kustartilleriet» i lönegraden Ob 3. I den personalförteckning för ordinarie

tjänstemän vid marinen för nästkommande budgetår, som förelagts innevarande

års riksdag för fastställelse genom propositionen nr 155, angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1941/42, har under rubriken kustartilleriet likaledes upptagits en befattning

som chef för kustartilleriet i nyssnämnda lönegrad.

Överbefälhavaren över rikets försvårskrafter har nu i skrivelse den 18 mars

1941 anfört, att sedan de förenämnda uttalandena gjordes i samband med tillkomsten

av 1936 års försvarsordning, vissa erfarenheter vunnits rörande kustartilleriet,

icke blott ifråga om de organisatoriska förhållandena i fred utan

även beträffande vapnets anpassande för förstärkt försvarsberedskap och

mobilisering. Dessa erfarenheter hade bland annat givit vid handen, att inom

vissa områden en allt intimare samverkan mellan flottan och kustartilleriet

vöre av nöden, medan inom andra områden behov av närmare samverkan med

armén framträtt. Med hänsyn till de gjorda erfarenheterna hade överbefälhavaren

under hösten 1940 uppdragit åt chefen för marinen att verkställa

utredning angående kustartilleriets ställning inom försvaret, dess organisation

m. m. Denna utredning hade nu i vad rörde principiella frågor slutförts. I

väsentlig överensstämmelse med vad på grundval av utredningen av chefen

för marinen föreslagits ansåge sig överbefälhavaren böra framföra vissa synpunkter

och förslag.

Yad till en början beträffa!- kustartilleriets ställning inom försvarsorganisationen

har överbefälhavaren i sin skrivelse anfört, att

kustartilleriets uppgifter vore sådana, att stridsverksamheten främst bleve

inriktad mot sjöstridskrafter och övriga mål på sjön. Vad uppgifternas

lösande beträffade rådde en principiell överensstämmelse med stridsverksamheten

vid flottan. Kustartilleriets tekniska utrustning företedde beträffande

flertalet materielslag stora likheter med flottans. Dessa och andra angivna

skäl talade för ett bibehållande av kustartilleriet såsom ett särskilt vapenslag

under marinen. Det funnes emellertid även skäl som talade för kustartilleriets

överförande till armén. Sålunda kunde i vissa fall kustartilleribatterier

komma att bliva underställda artilleriförband ur armén. Likheter

mellan arméns och kustartilleriets utrustning förefunnes i flera avseenden,

särskilt beträffande det rörliga kustartilleriet och luftvärnsmaterielen.

Vid övervägande av skälen för och emot kustartilleriets överförande i dess

helhet till armén, hade överbefälhavaren emellertid funnit skälen emot en

dylik åtgärd betydligt starkare och ville därför som sin uppfattning framhålla,

att kustartilleriets huvuddel alltjämt borde ingå i marinen som ett särskilt

vapenslag. — Undersökning hade även verkställts angående för- och nackdelar

av att avskilja det rörliga artilleriet från kustartilleriet och överföra

detsamma till armén, överbefälhavaren hade därvid funnit, att vissa skäl

talade för en sådan åtgärd men att därmed icke skulle vinnas så avsevärda

fördelar, att de med en genomgripande omorganisation förenade olägenheterna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 189.

borde tagas under nuvarande läge. Ett sådant överförande borde däremot

upptagas till prövning, då lugnare förhållanden inträtt.

Med utgångspunkt från att kustartilleriet sålunda även i fortsättningen bör

tillhöra marinen har överbefälhavaren härefter till behandling upptagit vissa

spörsmål rörande kustartilleriets ledning inom marinens organisation

och därvid huvudsakligen uppehållit sig vid vissa organisationsförändringar

och andra åtgärder, som borde vidtagas snarast möjligt för att

åstadkomma rationellare befälsförhållanden samt effektivare stabsarbete inom

marinen.

Den första fråga som i berörda hänseende behandlats av överbefälhavaren

hänför sig till chefens för kustartilleriet ställning inom marinens

ledning samt kustartilleriets representation i ledningen. Överbefälhavaren

har därvid uttalat, att den nuvarande organisationen med marinstaben och

chefen för kustartilleriet som sidoordnade organ under chefen för marinen

vore mindre lämplig på grund av svårigheterna att draga en klar gränslinje

mellan ärenden av huvudsakligen operativ natur — vilka skola beredas inom

marinstaben — och övriga ärenden, vilka skola handläggas av chefen för

kustartilleriet. Därtill komme, att en enhetlig handläggning av marinens ärenden

icke kunde ske, så länge likartade ärenden i stor utsträckning bereddes av

två av varandra oberoende organ före föredragning för den gemensamme

chefen. Kustartilleriets representation inom marinstaben vore ej heller tillräcklig

för säkerställande av att kustartilleriförsvaret berörande ärenden

vunne det beaktande som vore önskvärt. För att undanröja de nämnda olägenheterna

syntes det överbefälhavaren lämpligast, att den nuvarande befattningen

som chef för kustartilleriet omändrades till en befattning som inspektör

för kustartilleriet, tillika chef för kustartilleriets personal, samt att den slutliga

handläggningen icke blott av ärenden av operativ natur utan även av kustartilleriets

organisations-, utbildnings-, förbindelse- och personalärenden m. m.

förlädes till marinstaben, i samband varmed behovet av kustartilleripersonal

inom marinstabens olika avdelningar skulle tillgodoses.

Med avseende å den föreslagna inspektörens för kustartilleriet

befogenheter och åligganden har överbefälhavaren anfört, att dessa i

stort sett borde överensstämma med dem, som gällde för arméns truppslagsinspektörer.

Inspektören för kustartilleriet avses sålunda skola, i den

utsträckning chefen för marinen bestämmer, handhava frågor rörande kustartilleriets

verksamhet och utbildning samt dess materiel, utrustning och

organisation. Vidare skall han vara inspektör i vad avser kustartilleriets utbildning

och övningar samt kustartilleriets materiel och utrustning. Han

skall slutligen vara chef för kustartilleriets personal och hava befälsrätt över

kustartilleriets skjutskola samt, enligt chefens för marinen närmare bestämmande,

över vid kustartilleriet anordnade aspirant- och kadettskolor ävensom

över övriga för kustartilleriet gemensamma skolor och utbildningskurser.

Överbefälhavaren har vidare förutsatt, att vid behandlingen inom marinförvaltningen

av betydelsefulla ärenden rörande kustartilleriförsvaret ämbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

verket skall hava skyldighet att samråda med inspektören för kustartilleriet.

— Inspektörens för kustartilleriet stab förutsattes skola stå under ledning

av en regementsofficer som stabschef. Till staben borde jämväl vara knutna

chefen för kustartilleriets skjutskola och dennes adjutant. I övrigt borde i

staben ingå 1 regementsofficer och 4 kompaniofficerare ävensom expeditionspersonal.

-— De ärenden rörande kustartilleriet, som enligt den nya ordningen

skola behandlas inom marinstaben, avses skola efter sin art fördelas på

marinstabens olika avdelningar. Det hade ifrågasatts att inom marinstaben

försöksvis införa en särskild kustartilleriavdelning för handläggning av

kustartilleriets ärenden. Detta syntes emellertid innebära en mindre rationell

lösning av problemet. Antalet kustartilleriofficerare inom marinstaben beräknades

tillsvidare till sammanlagt 8, därav minst en regementsofficer, vilken

avsåges jämväl kunna tjänstgöra som souschef.

Överbefälhavaren har därefter i sin skrivelse något uppehållit sig vid frågan

om befälsförhållandena inom de marina försvarsområdena

och därvid anfört, att, ehuru den av chefen för marinen verkställda utredningen

gåve vid handen, att en rationalisering av befälsförhållandena m. m

inom de marina försvarsområdena borde äga rum, överbefälhavaren dock

ansåge organisationen i fråga om befälsförhållandena böra för närvarande tillrättaläggas

endast i den utsträckning som erfordrades i samband med införandet

av befattningen som inspektör för kustartilleriet. I sistberörda hänseende

har överbefälhavaren påpekat, att kommendanterna i kustfästningarna

enligt nuvarande bestämmelser under fredstid endast i vissa avseenden vore

underställda vederbörande marindistriktschef (bortsett från Karlskrona fästning,

där marindistriktschef en fungerar som kommendant). Det på erfarenheterna

baserade utredningsresultatet talade emellertid för att kommendanten

inom vederbörande marina försvarsområde bleve försvarsområdeschef och

samtidigt helt underställdes marindistriktschefen såväl i fred som vid förstärkt

försvarsberedskap och mobilisering. Kommendanten, som i sinom tid

borde erhålla en mera adekvat benämning, exempelvis chef för kustartilleriförsvaret

inom vederbörligt marindistrikt, borde som hittills biträdas av en

stab, motsvarande den nuvarande fästningsstaben. Under honom borde lyda

chefen för vederbörande kustartilleriregemente eller -kår. Principiellt borde

han vara ansvarig för såväl freds- som krigsutbildningen av personalen, därvid

regementschefen (kårchefen) borde biträda honom.

Såsom av det anförda framgår hör frågan om kustartilleriets ställning inom

försvarsorganisationen till de spörsmål, som vid utformandet av 1936 års

försvarsorganisation ansågos böra göras till föremål för fortsatt uppmärksamhet

från statsmakternas sida för att ånyo upptagas till prövning, då förhållandena

kunde därtill föranleda. De ytterligare erfarenheter som vunnits

i nämnda hänseende under de senaste åren hava också, såsom överbefälhavaren

i sin förenämnda skrivelse närmare utvecklat, lämnat belägg för att

den organisatoriska ställning i försvarssystemet som kustartilleriet erhöll år

1936 icke är i allo tillfredsställande.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 181).

överbefälhavaren har på grundval av gjorda utredningar visserligen kommit

till den uppfattningen, att kustartilleriet alltjämt bör såsom ett särskilt vapenslag

tillhöra marinen, men samtidigt givit uttryck åt den tanken, att vissa

delar av kustartilleriet, nämligen det rörliga sjöfrontsartilleriet och det rörliga

luftvärnet, måhända skulle med fördel kunna överföras till armén. Med

hänsyn till de avsevärda rubbningar i det gällande försvarssystemet med

därav följande temporära olägenheter som en sådan åtgärd skulle medföra

har överbefälhavaren emellertid ansett att med frågan därom borde anstå till

dess lugnare förhållanden inträtt.

För min del vill jag, utan att därmed binda mig vid någon slutgiltig uppfattning

i fråga om kustartilleriets framtida ställning i försvarssystemet, ansluta

mig till överbefälhavarens sistberörda ståndpunkt. Att frågan örn kustartilleriets

förhållande till armén och marinen inom en icke alltför avlägsen

framtid kräver sin lösning förefaller emellertid uppenbart.

De frågor som överbefälhavaren här upptagit till bedömande hänföra sig

uteslutande till det nuvarande kustartilleriets ställning inom marinorganisationen

och avse dels kustartilleriets ledning närmast under chefen för marinen

och dels befälsförhållandenas ordnande inom de marina försvarsområdena,

såvitt rör kustartilleriet.

I förstberörda hänseende innebär överbefälhavarens förslag, att den ställning

såsom ett vid sidan av marinstaben stående organ åt chefen för marinen,

som i 1936 års försvarsordning förlänades chefen för kustartilleriet och dennes

stab, skall upphöra och att kustartilleriärendena i stället skola på samma sätt

som marinens ärenden i övrigt beredas inom marinstaben å dess olika avdelningar

före deras föredragning för chefen för marinen. Därigenom skulle den

fördelen vinnas, att samtliga marinens ärenden av likartad innebörd bleve

föremål för enhetlig behandling. Som en följd av denna anordning föreslås,

att antalet kustartilleriofficerare inom marinstaben avsevärt utökas, så att

kustartilleriet blir representerat på alla de avdelningar inom marinstaben, där

kustartilleriärenden förekomma. Å andra sidan föreslås den nuvarande befattningen

som chef för kustartilleriet skola utbytas mot en befattning som

inspektör för kustartilleriet, liksom den förre placerad i lönegraden Ob 3. Inspektören,

som föreslås skola erhålla befogenheter och åligganden i stort

sett motsvarande vad som gäller för arméns truppslagsinspektörer, skall enligt

förslaget tillika vara chef för kustartilleriets personal. Till sitt förfogande

skall inspektören hava en särskild stab av ungefärligen samma omfattning

som den nuvarande chefens för kustartilleriet stab.

Det sålunda framlagda förslaget till ordnande av kustartilleriets ledning

inom marinorganisationen innebär enligt min uppfattning påtagliga fördelar

i förhållande till det nuvarande systemet med dess dualism mellan marinstaben

och chefen för kustartilleriet. Jag är därför beredd att till fullo lämna

detsamma min anslutning. För genomförande av den föreslagna omorganisationen

erfordras till en början, att den å gällande stat uppförda befattningen

som chef för kustartilleriet utbytes mot en befattning som inspektör för kustartilleriet.

För nämnda åtgärd, vilken torde böra genomföras snarast möjligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl, iMajus proposition nr 189.

från och med dag som Kungl. Majit ina bestämma, erfordras riksdagens medgivande.

Tillika torde riksdagens medgivande böra utverkas för Kungl. Majit

att i den personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid marinen för budgetåret

1941/42, vars godkännande begärts genom propositionen nr 155 till årets

riksdag, vidtaga motsvarande ändring. De övriga åtgärder som erfordras för

genomförande av den föreslagna nyorganisationen hänföra sig huvudsakligen

till ändringar i instruktioner och reglementen m. m., vilka det torde ankomma

på Kungl. Majit att genomföra. Sedan riksdagen tagit ställning till föreliggande

förslag i princip, är det min avsikt att återkomma till sistnämnda frågor.

Yad därefter beträffar det av överbefälhavaren framlagda förslag i fråga om

befälsförhållandena inom de marina försvarsområdena, för vilket i det föregående

redogjorts, anser jag mig i detta sammanhang icke hava anledning att

ingå på något ställningstagande i detalj. Erforderliga bestämmelser därutinnan

torde det ankomma på Kungl. Majit att utfärda, sedan frågan örn kustartilleriets

ledning vunnit sin lösning i enlighet med det förut sagda. Jag vill

här endast uttala min anslutning till förslaget, att kommendant i kustfästning

i princip skall i egenskap av försvarsområdeschef vara underställd vederbörande

marindistriktschef under såväl freds- som krigsförhållanden. Frågan

örn en förändrad tjänstetitel för kommendanterna, vilken fråga sammanhänger

med spörsmålet örn upphävande av det nuvarande rätt oegentliga kustfästningsbegreppet,

torde däremot böra upptagas till prövning först i samband

med en blivande ny försvarsordning.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att med godkännande av det förslag till förändrad organisation

av kustartilleriets ledning inom marinorganisationen m. m.,

för vilket i det föregående redogjorts, bemyndiga Kungl. Majit

att från och med den dag Kungl. Majit må bestämma utbyta den

nuvarande befattningen som chef för kustartilleriet mot en befattning

som inspektör för kustartilleriet ävensom att i den personalförteckning

för ordinarie tjänstemän vid marinen för

budgetåret 1941/42, som må komma att av riksdagen godkännas,

vidtaga därav betingad ändring.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen. s. 6 i texten
  2. SU 1941:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa spörsmål rörande kustartilleriets ställning i försvarsorganisationen jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten