Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141

311 sidor, varav 294 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 294 av 311 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940141; given

Stockholms slott den 3 januari 1941.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angående utgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41, föreslå riksdagen att, med godkännande

av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga de

utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning

jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Såsom i årets statsverksproposition vid anmälan av finansplanen och för

flera huvudtitlar gemensamma frågor framhålles, har läget på arbetsmarknaden,

främst inom byggnads- och byggnadsämnesindustrierna, undergått

en sådan försämring, att omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten

böra möjliggöras. Det synes därför angeläget, att medel nu ställas till

förfogande bland annat för olika anläggningsarbeten, lämpade för sysselsättning

av friställd arbetskraft och ledig produktionskapacitet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Behovet av ytterligare medel för anläggningsarbeten skulle kunna tillgodoses

genom att den för budgetåret gällande allmänna beredskapsstaten

sattes i kraft. Bättre synes emellertid av både tekniska och sakliga skäl vara,

att nya anslag för anläggningsarbeten äskas å en tilläggsstat II till årets riksstat.

Dels undvikas härigenom de komplikationer i redovisningsförhållandena

som skulle följa av även den allmänna beredskapsstatens ikraftträdande såsom

förskottsstat, dels erhålles möjlighet till en omprövning av anslagsändamål

och anslagssummor som är i hög grad påkallad i nuvarande ekonomiska

och statsfinansiella läge.

Under rådande förhållanden böra särskilda krav ställas på de anläggningsarbeten,

som ifrågakomma för utförande av arbetslöshetspolitiska skäl. Såsom

i statsverkspropositionen framhålles, gäller i huvudsak, att intet arbete

nu bör igångsättas med mindre än att det faller inom den ram, som begränsningen

av våra materiella resurser uppdrager, och därjämte i och för sig

framstår såsom nödvändigt för statsverksamheten eller eljest såsom ekonomiskt

fullt motiverat. Av vad jag i statsverkspropositionen anför framgår,

att dessa krav varit vägledande vid urvalet av de arbeten, till vilka medel

nu ansetts böra äskas å tilläggsstat, och att de även fortsättningsvis skola

noga beaktas. De företag till vilka medel må anvisas av arbetslöshetspolitiska

skäl böra igångsättas, blott om läget på arbetsmarknaden så påkallar.

Avsikten är att vid den undersökning av företagens nödvändighet ur arbetslöshetssynpunkt,

som med hänsyn därtill blir nödvändig innan anslagen disponeras,

ånyo pröva även företagens lämplighet med hänsyn till materieltillgången

och deras angelägenhet ur ekonomisk synpunkt. Särskilt bör beaktas,

att en sträng ytterligare sovring därvid kan bli påkallad till följd av

en begränsning i tillgången på bland annat byggnadsjärn. Materielförsörjningens

betydelse gör det nödvändigt, att utnyttjandet av de möjligheter till

ökad offentlig byggnadsverksamhet som tilläggsstaten öppnar sker i samråd

med statens industrikommission.

I de delar tilläggsstaten omfattar anslag, som motiverats och utvalts ur

här angivna synpunkter, blir staten med de föreslagna förutsättningarna för

anslagsdispositionen närmast att bedöma såsom en särskild, med tanke på

nuvarande situation utformad allmän beredskapsstat, vilken omedelbart sättes

i kraft och regleras. Eftersom anslagen å staten måste anvisas såsom reservationsanslag,

erhåller denna automatiskt giltighet även för följande budgetår,

i den mån anslagen icke dessförinnan tagils i anspråk. Som jag i finansplanen

framhåller, innebär detta, att ifrågavarande anslagsanvisningar

på tilläggsstat II, såvitt nu kan bedömas, komma att ersätta den allmänna beredskapsstat

för nästa budgetår, varom förslag eljest bort framläggas.

De krav på sträng sparsamhet i utförandet av offentliga byggnader, som

det statsfinansiella läget ställer, gälla utan förbehåll även den byggnadsverksamhet

som igångsättes av arbetslöshetspolitiska skäl. Innan arbetena påbörjas

bör därför deras planläggning omprövas, för att kostnaderna skola

såvitt möjligt begränsas genom förenklingar i byggnadssättet. En sådan omprövning

företages, enligt vad jag inhämtat, inom byggnadsstyrelsen beträf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

lande de arbeten för vilka styrelsen är ansvarig. 1 viss utsträckning lia de

företag, till vilka medel äskas å tilläggsstaten, redan granskats av 1940 års

civila byggnadsutredning. Denna kommer givetvis även i övrigt att anlitas

för en prövning ur besparingssynpunkt av de olika arbetena.

Anslagsanvisningarna å tilläggsstat il kunna icke begränsas till att avse

blott de anläggningsarbeten, vilka det kan bli nödvändigt att utföra av arbetslöshetspolitiska

skäl. Medel böra nu äskas även för vissa andra ändamål,

som den senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under

löpande budgetår. De viktigaste av de nya medelsbehoven hänföra sig till

försvarsväsendet och avse sådan materielanskaffning m. m., som icke bör

finansieras från förskottsstaten, om möjlighet föreligger alt underställa riksdagen

anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för

civila ändamål, rör det sig i regel endast om smärre belopp. Ett för flera

huvudtitlar gemensamt anslagsändamål av betydelse utgöra dock kristilläggen.

För dessa tillägg beräknas utgifterna uppgå till sammanlagt drygt 8 miljoner

kronor.

Med hänsyn till att sålunda på tilläggsstat II komma att anvisas såviil anslag

av sedvanlig typ som anslag, vilka motiveras av arbetslöshetspolitiska

skäl och bindas vid särskilda villkor, synes det lämpligt, att i tydlighetens

intresse införa en ny beteckning för sistnämnda anslag. Enklast sker detta

genom att till beteckningen reservationsanslag inom parentes fogas ett B,

som anger anslagets karaktär av beredskapsanslag.

De till en tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid

på hemställan av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet (bil. 1—21) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas beredskapsanslag

på sammanlagt 128 miljoner kronor, varav 91 miljoner kronor på

driftbudgeten och 37 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslagssumman

för övriga ändamål uppgår till 109 miljoner kronor å driftbudgeten

och 29 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Tilläggsstatens driftbudgetsdel omfattar

sålunda anslagsäskanden å sammanlagt 200 miljoner kronor och dess

kapitalbudgetsdel anlagsäskanden å sammanlagt 66 miljoner kronor.

Vid bedömandet av anförda siffror bör observeras, alt enligt hävdvunnen

praxis medel nu ej äskas för avskrivningsändamål. Vidare må nämnas, alt

chefen för socialdepartementet senare kommer att framlägga förslag örn

en anslagsförstärkning å 25 miljoner kronor för åtgärder för arbetsmarknadens

reglering samt att förslag örn äskande av ytterligare medel för förbättrande

av bostadsförhållandena äro föremål för övervägande.

Såsom framhålles vid anmälan av finansplanen, är det ovisst, i vilken utsträckning

beredskapsanslagen behöva tagas i anspråk. Med tanke på den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stora osäkerhet, som samtidigt vidlåder uppskattningarna av medelsbehovet

för försvarsberedskapen, synes det under dessa omständigheter motiverat att

vid en beräkning av utfallet av löpande statsreglering vidtaga sådana avrundningar,

att resultatet icke påverkas av här ifrågavarande anslagsäskanden.

Så sker också i finansplanen till årets statsverksproposition. Där anförda

siffror röna alltså icke inflytande av föreliggande anslagsberäkningar

å tilläggsstat II, av vilka de som avse militära ändamål falla inom ramen

för den beräknade belastningen å förskottsstaten och de övriga ligga inom

gränserna för de vidtagna avrundningarna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda

förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—21) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret

1940/41 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom

bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1940/41.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT II.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ................ 324.000

II. Justitiedepartementet ........................ 255,000

III. Utrikesdepartementet......................... 140,000

IV. Försvarsdepartementet........................ 92,594,000

V. Socialdepartementet .......................... 6,700,800

VI. Kommunikationsdepartementet ................ 84,350,000

VII. Finansdepartementet ......................... 440,000 ;

VIII. Ecklesiastikdepartementet .................... 4,144,000 j

IX. Jordbruksdepartementet ...................... 4,407,500;

X. Flandelsdepartementet........................ 5,150,000

XI. Folkhushållningsdepartementet................. 3,000

XII. Pensionsväsendet ............................ 1.400,000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................. 16,000 199,924,300

Summa! 199,924,300

Kronor

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder...................................

17,578,000

2,175,000

i III. Statens allmänna fastighetsfond..............................

14,085,800

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond..............................

18,096,000

V. Statens utlåningsfonder.....................................

4,375,000

VI. Fonden för låneunderstöd ..................................

259,700

VIII. Fonden för förlag till statsverket............................

9,220,000

Summa

65,789,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

Kronor

A. Kungl, hovstaten.

j 8 a

Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven .......................................

98.000

B. Kungl, slottsstaten.

6

Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, reserva- lionsanslaa (B)....

226,000

Summa

324,000

II. Justitiedepartementet.

Kronor

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

4 a

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Ny ladugårdsbyggnad, reservationsanslag (B)........

''

85.000

G. Diverse.

13

Kristillägg, förslagsanslag..........................

170.000

Summa

255.000

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

4

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

Skrivbiträden, reservationsanslag..................

100.000

15

D. Diverse.

Kristillägg, förslagsanslag..........................

40,000

Summa

140,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

9

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

.

Kronor

Kronor

D. Lantförsvaret.

Sjukvård m. m.:

42 a

Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö, reservations-

anslag ......................................

24,000

Tygmateriel:

50 a

Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservations-

anslag ......................................

44,575,000

44,599,000

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.:

31

Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservations-

anslag......................................

3,740,000

37

Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel, re-

servationsanslag...............................

1,130,000

4,870,000!

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:

59

Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reserva-

lionsanslag ..................................

6,815,000

60

Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk

materiel m. m., reservationsanslag ..............

5,660,000

60 a

Maskinutrustning för dockanläggningen vid Gustafs-

viks örlogsdepå, reservationsanslag ..............

375,000

12,850,000

Sjökarte verket:

64

Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet,

reservationsanslag ............................

35,000

17.755,000

F. Flygvapnet.

Flygmate e :

21

Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservations-

anslag ......................................

28.300,000

29 a

Viss övnings- och undervisningsmateriel, reservations-

anslag ......................................

900,000

29,200,000

29.200,000

G. Gemensamma anslag.

Diverse:

21 b

Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag ........

140,000

24

Kristillägg, förslagsanslag .......................

900,000

1,040,000

1,040,000

Summa

92,594,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

54

Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag (B).....

115,000

56 a

Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för

alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända

alkoholistanstalten Dagöholm, reservationsanslag (B)

105,000

220,000

Fattigvård och barnavård:

77

Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol-

och yrkeshem m. fl., reservationsanslag (B).......

647,000

867,000

C. Medicinalstaien samt hälso- och sjukvården.

Sinnessjukvårdsanstalter:

19

Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag..

470,000

19 b

Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i

i -lind, reservationsanslag..................

6,700

i 22

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

1

vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsan- slag (B).....................................

300,000

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

| 26

Vissa ledningsarbeten m. m., reservationsanslag . . .

15,500

792,200

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

36

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdel-

ningar vid lasarett m. m., reservationsanslag (B). .

200,000

38

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter, reservationsanslag (B) ........

422,100

44 a

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, reservationsanslag (B)............

300,000

45 a

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag (B)....................

125,000

48 a

Bidrag till uppförande av centralanstalt för radio-

terapi i Göteborg, reservationsanslag (B)..........

200,000

1,247,100

V ant öreanstalter:

52 a

Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stock-

holm, reservationsanslag (B)....................

158,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

---—

Kronor

Kronor

52 b

Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg, reservationsan- slaq (B)..................................... 271,000

1

429.500

53

Förlossningsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossnings- anstalter, reservationsanslag (B).................

200,000

2,668,800

F. Civila luitskyddet.

7

Civilt luftskydd:

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skydds- rum, reservationsanslag........................j

2,000,000

G. Diverse.

6

6b

15

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.,

reservationsanslag...............................

Bidrag till utlandssvenskarnas förening..............

Kristillägg, förslagsanslag..........................

190.000

50.000

925.000

j !

1,165,000

Summa

| 6,700,800

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

i

i ~ ---—---

B. Väg- och vattenbyggnads väsendet.

Kronor

{ Kronor

Vägbyggnader och vägunderhåll:

7

1 Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag (B).

att avräknas mot automobilskattemedlen ....

6,000,000

9

j Stensättning av vägar, reservationsanslag (B), att av-

räknas mot automobilskattemedlen...........

4,000,000

14

| Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, reserva-

lionsanslag (B), att avräknas mot automobilskatte- medlen ..............

17 rinn nnn

16

Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservations-

anslag (B), att avräknas mot automobilskattemedlen

5,000,000

17

Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbot-

tens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och

Värmlands län, reservationsanslag (B), att avräknas

mot automobilskattemedlen.........

2,000,000

18

Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riks-

försvaret betydelsefulla vägar och broar, reserva- tionsanslag (B), att avräknas mot automobilskatte-

medlen.....................

r nnn nnn

21

Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden, reser-

valionsanslag (B), att avräknas mot automobil- skattemedlen ................

rr nnn nnn

80,000,000

Hamnar och farleder:

23

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations-

anslag (B)..............

1,500,000

25

Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-

25 a

stödda fiskehamnar, reservationsanslag (B)........

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

2,000,000

28

och farleder, reservationsanslag (B).........

Arbetsmaskiner för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

500,000

hamn- och farledsarbeten, reservationsanslag (B) ..

150,000

4,150,000

84,150,000

j

D. Byggnadsväsende!.

7 a

Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga, reserva-

7 b

tionsanslag (B)...........

Restaureringsarbeten å Stockholms slott, reservalionsan-

85,000

slag (B)....................................

50,000

1

135,000

E. Diverse.

23 |

Kristillägg, förslagsanslag..............

65,000

Summa

84,850,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

11 a

Kristillägg, förslagsanslag...... ........ ..........

440,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Kronor

Kronor

8 a

Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier, reserva- tionsanslag (B).................................

135,000

C. Kyrkliga ändamål.

2 a

11 a

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö, reservations- anslag (B)...................................

Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka,

reservationsanslag (B)............................

10,000

60,000

D. Akademier m. in.

70,000

12 a

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Bidrag till vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag .

155,000

F. Tekniska högskolor.

12 a

14

Chalmers tekniska högskola:

Reparation av högskolans äldre byggnader m. m.,

reservationsanslag..............................

Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna

m. m., reservationsanslag.......................

12,000

72.000

N. Diverse.

84,000

23 a

Kristillägg, förslagsanslag..........................

3,700.000

Summa

4,144,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

i

D. Undervisningsanstalter tor jordbruk och lant- mannanäringar m. m.

| 19a

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag (B)......!

17,000

G. Lanthushållning i allmänhet.

11

20

26

41

48

1

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening................

Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen .... j

Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag (B) |

Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag (B) j

Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus!

m. m , reservationsanslag ........................

21,500

9,000

1,000,000

1,000,000

50,000

2,080,500

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundför- bättringar m. m.

17

Grundförbättringar:

Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag (B) ....

1,000,000

J. Skogsväsendet.

16 a

21

Skogsvård m. m.:

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag..............................

Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag ........................

1.000,000

75,000

1,075.000

M. Diverse.

12 a

Kristillägg, förslagsanslag..........................[

235,000

Summa

4,407,500

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

|

D. Sjöfart och handel.

26

Anordnande av vissa farleder, reservationsanslag......

5.000,000

F. Diverse.

16

Kristillägg, förslagsanslag..........................|

150.000

Summa |

5,150,000

XI. F olkhushållningsdepartementet.

Kronor

Kronor

j

D. Diverse.

8

Kristillägg, förslagsanslag..........................|

3,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

8

C. Gemensamma anslag.

Kristillägg, förslagsanslag.....................

XIV. Riksdagen och dess verk m.

Kronor

Kronor

m.

1,400,000

30

Kristillägg, förslagsanslag................

Kronor

Kronor

|

16,000

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA:

KAPITALBUDGETEN.

Bihang lill riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 2.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs verkstol! der.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

6

Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning

i Ulvsunda i Stockholm, reservationsanslag (B)......

3,070,000

7

Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö, re-

servalionsanslag (B).............................

790,000

8

Örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå, reservations-

anslag (B).............................

187,500

9

Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla, reserva-

tionsanslag (B).................................

190,000

10

Posthusbyggnad i Kalmar, reservationsanslag (B)......

100,000

4,337,500

B. Telegrafverket.

6a

Telefonstationsbyggnad i Storängen, reservationsanslag (B)

195,000

6 b

Telefonstationsbyggnad i Spånga, reservationsanslag (B)

200,000

6c

Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm, reservations-

anslag........................................

24,000

6 d

Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m.,

reservationsanslag (B) ...........................

145,000

6 e

Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Eskilstuna,

reservationsanslag (B)............................

190,000

6 f

Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund, reser-

vationsanslag (B)...............................

305,000

6g

Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde, reser-

vationsanslag (B)...............................

120,000

6 h

Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö,

reservationsanslag (B)............................

240,000

1,419,000

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar:

Bangårdar:

1 a

Utvidgning av spårsystemet vid Kristine-

hamn, reservationsanslag (B)......... 70,000

1 b

Utvidgning av spårsystemet i Tranås, re-

servationsanslag (B)................ 90,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

Kronor

Kronor

1 c

Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg,

reservationsanslag (B)............... 900,000

1 d

Utvidgning av spårsystemet i Boden, reser-

vationsanslag (B) .................. 125,000

1 e

Utvidgning av spårsystemet i Skövde, re-

servationsanslag (B)................ 220,000

lf

Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs

rangerbangård, reservationsanslag (B).. 500,000

1 g

Bangårdsarbeten i Ånge m. m., reserva-

tionsanslag (B) .................... 1,050,000

2,955,000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

2

Fortsatt anläggning av dubbelspår, reser-

vationsanslag (B) .................. 5,500,000

2a

Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga-

lund, reservationsanslag (B)......... 750,000

6,250,000

8 a

Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhö-

riga fastigheter, reservationsanslag (B)............

100,000

9,305,000

9,305,000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

1

Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag ..

1,500,000

Norrländska kraftverken:

7

Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag

1,000,000

11 a

Vissa kraftledningar m. m. för militära behov, re-

servationsanslag ..............................

16,500

2,516,500

2,616,500

Summa

17,678,000

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

3 a

Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-

anslag (B)...................................

2,000,000

5

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, reservationsan-

slag (B).....................................

175,000

Summa

2,176,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

J ustitiedepartementet:

1 a

Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Upp-

sala, reservationsanslag (B) ....................

38,000

1 b

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad, reservations-

anslag (B)...................................

31,000

1 C

Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult, reservations-

anslag (B) ..................................

33,000

1 d

Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå, reserva-

tionsanslag (B) ..............................

78,500

1 e

Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsan-

slag (B) ....................................

373,000

1 f

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å

Skenäs, reservationsanslag (B)..................

58,000

611,500

Socialdepartementet:

3

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, re-

servationsanslag (B)...........................

1,710,000

4 a

Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterske-

skola, reservationsanslag........................

695,000

2,405,000

Kommunikationsdepartementet:

6b

Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten, reservationsan-

slag (B).....................................

2,000,000

6c

Nybyggnad för pensionsstyrelsen, reservationsanslag (B)

2,000,000

6 d

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping, reser-

vationsanslag (B)..............................

270,000

6 e

Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö, reservations-

anslag (B) ..................................

555,000

6 f

Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län, reservationsanslag (B) ....................

850,000

6g

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg, reser-

vationsanslag (B).............................

620,000

6 h

Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län, re-

servationsanslag (B) ..........................

400,000

6 i

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län, re-

servationsanslag (B)..........................

98,500

6 j

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län, re-

servationsanslag (B)..........................

33,000

6 k

Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i

Gävle, reservationsanslag (B)....................

40,000

6,866,500

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Kronor

Kronor

Finansdepartementet:

61

Byggnader vid tullstationen i Svinesund, reservations-

anslag......................................

100,000

6 m

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning,

reservationsanslag (B)..........................

100,000

200,000

Ecklesiastikdepartementet:

7 b

Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg, re-

servationsanslag (B) ..........................

67,000

7 c

Nybyggnad för landsarkiv i Linköping, reservationsan-

slag (B) ....................................

400,000

7 d

Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnogra-

fiska museum, reservationsanslag (B)............

60,000

7 e

Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala, reservationsanslag (B)..................

500,000

7 f

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala,

reservationsanslag (B)..........................

111,000

7g

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-

nen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag (B)

90,000

7 h

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tele-

niska högskolan i Stockholm, reservationsanslag (B)

217,000

7 i

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans

i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag (B)..

57,500

7J

Uppförande av byggnad för avdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola, re-

servationsanslag (B) ..........................

700,000

7 k

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för ke-

miska institutionen vid Chalmers tekniska högskola,

reservationsanslag (B)..........................

43,000

71

Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna,

reservationsanslag (B)..........................

725,000

2,970,500

Jordbruksd e''p artementet:

8 a

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska an-

stalt, reservationsanslag (B)....................

1,000,000

8 b

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollan-

stalt, reservationsanslag (B)....................

32,300

1,032,300

Summa

14,086,800

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

IV. Försvars väsendets fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Arméförvaltningens delfond:

5c

Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver,

reservationsanslag.............................

10,000,000

8a

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker,

reservationsanslag.............................

280,000

8 c

Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet,

reservationsanslag.............................

180,000

10,460,000

M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

26

Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag.....

500,000

26 b

Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag ................

1,436,000

28 b

Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogs-

varv, reservationsanslag .......................

60,000

28 c

Utbyggnad av sjöflygstation, reservationsanslag......

375,000

2,371,000

F 1 y g f ö r v a 11 n i n ge n s delfond:

33 d

Nytt kasern etablissement för bombflottilj, reserva-

tionsanslag ..................................

980,000

33 e

Etablissement för basorganisation, reservationsanslag..

2,000,000

35 e

Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj, re-

servationsanslag...............................

438,000

35 f

Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reserva-

tionsanslag ..................................

977,000

40 e

Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby,

reservationsanslag.............................

870,000

5,265,000

Summa

18,096,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

10 a

Frukt- och potatislagerhusfonden, reservationsanslag..

375,000

13 a

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag..........

3,000,000

13 b

Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag ........

1,000,000

4,375,000

Summa

4,375,000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

3a

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa bygg-

nadsarbeten vid skyddshemmet Härsjögården, reser-

vationsanslag (B)..............................

143,000

3 b

Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsan-

stalt i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid

skyddshemmet Margretelund, reservationsanslag (B)

114,000

3 c

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för

utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshem-

met Hornö, reservationsanslag..................

2,700

259,700

Summa

259,700

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapit alinvestering.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

Handelsdepartementet:

6

Sprängnlngsarbeten m. m. för oljelagring, reservations-

anslag.......................................

740,000

6 a

Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för

oljelagring, reservationsanslag (B) ...................

3,000,000

7

Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag

810,000

7 a

Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelag-

ring, reservationsanslag (B)..........................

3,000,000

8

Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsan-

slag ........................................

1,670,000

9,220,000

Summa

9,220,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

25

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven.

Å riksstaten för budgetåret 1940/41 hava liksom för de två nästföregående

budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de

kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd

brist å förstnämnda anslag. På framställning av Kungl. Majit i propositionen

nr 1 till 1940 års urtima riksdag har riksdagen å tilläggsstat I för

innevarande budgetår anvisat ett anslag å 91,600 kronor till täckande av

vissa merkostnader för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1937/38—

1939/40. Härav belöpte omkring 75,000 kronor å en av krisförhållandena

föranledd kostnadsstegring under budgetåret 1939/40. I propositionen förutsattes,

att fråga örn täckande av den merkostnad, som kunde uppkomma

under det löpande budgetåret, skulle tagas under övervägande framdeles, när

bränslekostnaderaa för budgetåret kunde närmare beräknas.

I skrivelse den 18 december 1940 bar riksmarskalksämbetet, under hänvisning

till framställning från ståthållarämbctet på Stockholms slott, anfört,

att ifrågavarande merkostnad för det löpande budgetåret kunde be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kunell. Maj:ts proposition nr 2-

räknas till 98,000 kronor. Riksmarskalksämbetet har hemställt, att detta

belopp måtte anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av .................... kronor 98,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[2.] 6. Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott, reservations
anslag.

I skrivelse den 16 september 1939 har riksmarskalksämbetet, med

åberopande av en från ståthållarämbetet å Drottningholms slott inkommen

framställning, hemställt om äskande av anslag till uppförande och förbättring

av personalbostäder vid Drottningholms kungsgård. Därvid har åberopats,

att bestämmelserna i lantarbetstidslagen nödvändiggjorde en ökning av

arbetarstammen vid kungsgården samt att förbättring av de redan befintliga

bostäderna påkallades med hänsyn till gällande hälsovårdsföreskrifter.

Sedermera har riksmarskalksämbetet med skrivelse den 12 oktober 1939

överlämnat av slottsarkitekten Ivar Tengbom verkställd utredning i ärendet

tillika med yttrande från ståthållarämbetet. Av slottsarkitektens utredning

framgår i huvudsak:

Tre byggnader vid kungsgården, benämnda Smedjegården, Pagebyggnaden

och Orangeriet, inrymde för närvarande arbetarbostäder om sammanlagt

37 eldstäder, utom en lägenhet i Orangeriet för trädgårdsdirektören. Genom

ombyggnad och modernisering av nämnda byggnader skulle erhållas

tillfredsställande arbetarbostäder om sammanlagt 46 eldstäder. Kostnaderna

för dessa arbeten skulle uppgå till följande belopp, nämligen:

Smedjegården, 16 eldstäder................................ kronor 37,500

Pagebyggnaden, 15 » » 32,500

Orangeriet, 15 » » 46,900.

Beträffande Orangeriet vore att märka, att denna byggnad vore mycket

bristfällig samt att kostnadsberäkningen för byggnaden omfattade jämväl

värme- och sanitetstekniska anläggningar till trädgårdsdirektörens bostad.

För att täcka behovet av arbetarbostäder erfordrades ytterligare tio lägenheter

om sammanlagt 30 eldstäder, för vilka nybyggnader borde uppföras.

Dessa skulle utgöras av fem envånings dubbelhus, vart och ett rymmande

två lägenheter örn 2 rum och kök. Nybyggnaderna skulle förläggas till det

öppna fältet framför Smedjegården. De skulle utföras som fabrikstillverkade

trähus på betonggrund och förses med lokal värmeledning i samband

med köksspisen; för bad skulle gemensamt badrum i Orangeriet stå till förfogande.

Varje byggnad skulle betinga en kostnad av 28,600 kronor. Kostnaderna

för nybyggnaderna skulle således uppgå till sammanlagt 143,000

kronor.

Arbetet borde ske i den ordning, att nybyggnaderna samt ombyggnaden av

Orangeriet, som lättast kunde utrymmas och även vöre bristfälligast, utför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

des först. Härför behövdes linder budgetåret 1940/41 ett anslag av 189,900

kronor. Ombyggnaden av de två andra äldre byggnaderna, som betingade

sammanlagt 70,000 kronor, kunde uppskjutas till ett kommande år.

Kostnaderna hade beräknats efter de i augusti 1939 gällande priserna.

Under åberopande av utredningen har riksmarskalksämbetet, i överensstämmelse

med ståthållarämbetets förslag, hemställt om anvisande av ett anslag

av 189,900 kronor för uppförande av nya arbetarbostäder samt ombyggnad

av Orangeribyggnaden.

I häröver infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen, efter riksantikvarieämbetets

hörande, biträtt framställningen.

Med hänsyn till behovet av de ifrågavarande ny- och ombyggnaderna Departementssamt

till deras lämplighet som arbetsobjekt vid en ökning av den statliga c /en''

byggnadsverksamheten vill jag tillstyrka, att anslag för ändamålet upptages

å tilläggsstat för det löpande budgetåret. Enligt verkställd omräkning av

kostnaderna efter nuvarande priser bör det begärda anslagsbeloppet av

189,900 kronor ökas till 226,000 kronor, därav 170,000 kronor för uppförandet

av fem nya bostadshus och 56,000 kronor för ombyggnaden av Orangeriet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Drottningholms slott å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 226,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] 4 a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Ny ladugårdsbyggnad, re
servationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 242

med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 (bilaga 2,

punkt 1) upptog 1939 års lagtima riksdag, under rubrik Statens uppfostringsanstalt

å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad, å beredskapsstat för

sagda budgetår ett förskottsanslag av 68,000 kronor (jfr riksdagens skrivelse

nr 330).

Rörande behovet av den nya ladugården samt kostnaderna för dess uppförande

torde få hänvisas till redogörelse i propositionen nr 275 till 1938

års riksdag (sid. 31 ff.). Bristerna hos den nu befintliga ladugården lia sedan

dess blivit alltmer påtagliga. Medel till en ny ladugårdsbyggnad torde

därför böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Kostnaderna för byggnaden, vilka ursprungligen beräknats till 68,000 kronor,

böra numera enligt vad som upplysts i byggnadsstyrelsen uppskattas

till 85,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Statens uppfostringsanstalt ä Bona: Ng ladugårdsbyggnad

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av......kronor 85,000.

G. Diverse.

[2.] 13. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi
nansdepartementet

vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under sjunde

huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under andra huvudtiteln upptagas ett

förslagsanslag till kristillägg av 170,000 kronor. Anmärkas bör, att befattningshavare

som jämlikt 4 § kungörelsen den 18 november 1932 om häradshövdings

tjänstledighet för uppläggande av nya fastighetsböcker, sådan

denna paragraf lyder enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 341), uppbär

arvode, motsvarande lön enligt viss löneklass jämte rörligt tillägg därå, synes,

i likhet med vad som för nästa budgetår förutsättes i årets statsverksproposition

(andra huvudtiteln, sid. 35), böra under innevarande budgetår

komma i åtnjutande av ett mot kristillägg svarande arvodestillägg att avföras

å förevarande kristilläggsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 170,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

31

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar. I den för budgetåret 1940/41

fastställda avlöningsstaten för utrikesdepartementet är delposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen

till 260,000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition motiverades den förhöjning av ifrågavarande

delpost, som då äskades, med av krisläget förorsakad utökning särskilt

av den till passexpeditionen, handelsavdelningen och chiffreringstjänsten anvisade

personalen. Den extraordinära arbetsbelastningen inom dessa departementets

arbetsområden har under det gångna året ytterligare stegrats. Efter

krigshändelserna under våren 1940 infördes viseringstvång även för de skandinaviska

länderna, vilket nödvändiggjorde en ytterligare förstärkning av

passexpeditionens personal. De växande handelspolitiska uppgifterna hava

föranlett extraordinära anordningar inom handelsavdelningen, vilka medfört

betydande merkostnader för tillfällig personal och skrivhjälp. På grund av

de försvårade kommunikationerna mellan Sverige och utlandet har kontakten

med beskickningar och konsulat i allt större utsträckning måst upprätthållas

på telegrafisk väg med därav följande merbelastning av chiffrerings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tjänsten. Departementets vaktmästarpersonal har likaledes måst förstärkas,

varförutom särskild personal anställts för övervakning av departementets lokaler.

Därutöver har tillfällig personal måst anlitas för vissa specialuppgifter,

exempelvis kurirtjänsten. Departementets utgifter för icke-ordinarie personal

hava under höstens lopp uppgått till omkring 26,500 kronor för månad, vilket

belopp, på grund av vid årsskiftet nödvändiggjorda nyanställningar, kommer

att ytterligare stiga under återstående halvår. Med anledning härav är

en förstärkning med 75,000 kronor erforderlig av den i avlöningsstaten med

bestämt belopp uppförda grundavlöningsposten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för utrikesdepartementet under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

m. m. upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för

budgetåret 1940/41 överskridas med högst 75,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I den för

budgetåret 1940/41 fastställda avlöningsstaten för attachéer är delposten Avlöningar

till icke-ordinarie personal m. m.: Grundavlöningar m. m. upptagen

till 120,000 kronor.

Den ökade arbetsbelastningen inom utrikesförvaltningen har bland annat

nödvändiggjort nyrekrytering av sådan kvalificerad extra ordinarie arbetskraft

som attachéerna utgöra. Dylik arbetsförstärkning har blivit erforderlig

såväl inom departementet som vid vissa beskickningar, vilkas arbetsuppgifter

i särskilt hög grad ökats på grund av stormaktskriget, exempelvis beskickningarna

i Berlin och Rom. Dessa förhållanden nödvändiggöra en förstärkning

med 18,000 kronor av den i avlöningsstaten med bestämt belopp uppförda

grundavlöningsposten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. upptagna delposten

till grundavlöningar m. m. må för budgetåret 1940/41

överskridas med högst 18,000 kronor.

[3.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re
servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret

1940/41 uppfört ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

Den utrikespolitiska händelseutvecklingen har icke kunnat undgå att allvarligt

återverka på utlandsmyndigheternas arbetsbelastning och medföra

bland annat ytterligare krav från deras sida på utökning av kanslipersonalen;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke minst Ilar beskickningarnas och konsulatens befattning med sjöfarts- och

passärenden tagit en icke förutsedd omfattning. Genom de stegrade utgifterna

av hithörande slag för våra beskickningar och konsulat främst i krigförande

qch ockuperade länder måste, trots vissa besparingar på andra håll, det anslag,

som äskades i 1940 års statsverksproposition, avsevärt överskridas.

Härtill kommer, att stigande levnadskostnader i utlandet framtvungit löneförhöjningar

åt de vid utlandsmyndigheterna anställda skrivbiträdena, för

vilket ändamål måste förutses ytterligare merutgifter under återstoden av

innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de faktiska utgifterna under

den förflutna delen av budgetåret samt från de överväganden, som kunna

göras med ledning av läget i dag, anser jag en förstärkning av ifrågavarande

anslag med 100,000 kronor erforderlig.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 100,000.

D. Diverse.

[4.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hugo Ärnfast.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

35

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Sjukvård m. m.

[1.] 42 a. Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö, reservationsanslag.

På förslag av Kungl. Maj :t har riksdagen för vartdera av budgetåren 1938/39

och 1939/40 å fjärde huvudtiteln anvisat ett belopp av 55,000 kronor till nybyggnad

m. m. vid militärsjukhuset i Eksjö. Vidare har 1940 års lagtima

riksdag, efter av Kungl. Maj :t i propositionen nr 2 (bilaga 4, punkten 2) framlagt

förslag, vilket föranletts av en av arméförvaltningens fortifikations- och

sjukvårdsstyrelser i skrivelse den 10 november 1939 gjord framställning, å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 för ifrågavarande nybyggnad

m. m. anvisat ett ytterligare belopp av 60,000 kronor. Tillika med av

Jönköpings läns landsting för ändamålet till förfogande ställda medel, tillhopa

145,000 kronor, samt ett belopp av sammanlagt 40,000 kronor av ordinarie

byggnadsanslaget, hava sålunda för berörda byggnadsföretag anslagsmedel

varit tillgängliga till ett sammanlagt belopp av 355,000 kronor.

Under erinran härom har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i skrivelse

den 9 december 1940 gjort framställning i fråga örn anvisande av medel

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anskaffning av vissa inventarier för omförmälda nybyggnader vid militärsjukhuset

i Eksjö och därvid anfört följande:

I den ursprungliga kostnadskalkylen hade för inventarier i den nya tillbyggnaden

inräknats ett belopp av 16,000 kronor. Något motsvarande belopp

beräknades icke i framställningen den 10 november 1939. I avvaktan

på att ändringsarbetena i sjukhuset skulle komma till utförande hade emellertid

sjukvårdsstyrelsen uppskjutit den med hänsyn till normal förslitning

m. m. ofrånkomliga anskaffning av inventarier för sjukhuset, som under

alla förhållanden måste komma till stånd genom anlitande av reserverade

medel å det ordinarie sjukvårdsanslaget, för vilket ändamål någon särskild

underdånig framställning icke varit erforderlig.

Sedan om- och tillbyggnaden av sjukhuset nu fortskridit så långt, att detaljerade

planer för dess förseende med möbler och övriga inventarier kunnat

uppgöras, har en preliminär utredning angående härmed förenade kostnader

verkställts av direktionen för sjukhuset. Denna utredning har senare

bearbetats inom sjukvårdsstyrelsen, varvid kostnaden avsevärt nedbringats

och sålunda beräknats utgöra 40,000 kronor enligt följande specifikation:

2 sängvagnar, 2 matserverings vagnar med tillbehör, möbler

till undersökningsrum, laboratorieutrustning och instrument

.............................................. kronor 4,040

möbler till laboratoriets utrustning ...................... » 1,000

möbler till personalhuset, sjukhusets mottagningsavdelningar,

korridorer och dagrum .............................. » 22,564

till gymnastikavdelning och synan, klädskåp och skåpinredning

.............................................. B 1,769

möbler till kökets inredning ............................ » 1,900

hyllor och blankettskåp .......... » 600

gardiner för personalhuset.............................. » 1,344

gardiner för sjukhuset.................................. » 1,996

gardinuppsättning .................................... » 300

mattor (linoleum)..................................... » 3,500

såsom prisutjämningsreserv ..................... »__987

Summa kronor 40,000.

Av dessa 40,000 kronor beräknas alltjämt 16,000 kronor skola bestridas

av för om- och tillbyggnad av 1938 års riksdag anvisade medel.

Vad beträffar återstoden, 24,000 kronor, lära dessa medel numera icke

kunna av sjukvårdsstyrelsen disponeras från riksstatsanslaget till »sjukvård

i allmänhet». Tidigare reserverade medel å detta anslag torde — oavsett övergången

till redovisning å krigstitlar — icke längre stå till förfogande för bestridande

av kostnader för garnisonssjukhusen, sedan för dessa fr. o. m. budgetåret

1940/41 upptagits ett särskilt omkostnadsanslag i riksstaten. Detta

senare anslag är icke heller så beräknat, att det medgiver utgifter av den

omfattning, varom här är fråga.

I anslutning till vad sålunda anförts har sjukvårdsstyrelsen hemställt, att

för ifrågavarande inventarieanskaffning ett belopp av 24,000 kronor måtte

ställas till styrelsens förfogande.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att anskaffning av ifrågavarande

inventarier icke kan äga rum inom ramen för till sjukvårdsstyrelsens

förfogande stående medel. Vid sådant förhållande och då berörda anskaff
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

ning är en ofrånkomlig följd av det av statsmakterna beslutade nybyggnadsprogrammet

för militärsjukhuset i Eksjö, finner jag mig böra biträda sjukvårdsstyrelsens

föreliggande förslag.

Då jag ej har något att erinra mot den av styrelsen i ärendet verkställda

kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Inventarier för militärsjukhuset i Eksjö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av..........................kronor 24,000.

Tygmateriel.

[2.] 50 a. Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservationsan
slag.

I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med eget yttrande

den 18 november 1940 överlämnad, samma dag dagtecknad skrivelse har

arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag om viss anskaffning av

tygmateriel utöver den, för vilken medel förut ställts till förfogande. Den

ifrågavarande materielen, som förtecknats i en till skrivelsen fogad tablå,

omfattar dels artillerimateriel i egentlig mening, dels utrustning till denna

materiel, dels viss övrig för organisationens förbättring önskvärd materiel,

dels slutligen materiel för ökning av stridsvagnsorganisationen.

Angående ärendets innebörd torde närmare redogörelse icke böra lämnas

till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare erforderliga upplysningar få

inhämtas av de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förslag nu förelägges riksdagen

om anskaffning av vissa delar av den materiel, som med skrivelsen

avses.

Vad då först angår artillerimateriel i egentlig mening vill jag till en början

tillstyrka, att anskaffning sker av det i skrivelsen angivna antalet automatkanoner

och pansarvärnskanoner. Vidare torde ett i skrivelsen angivet antal

grova fältkanoner böra i detta sammanhang anskaffas; i fråga om sistberörda

pjäser förutsätter jag, att de skola vara försedda med eldledningsmateriel

av sådant slag, att de kunna komma till användning jämväl för

skjutning enligt kustartilleristiska metoder, därest så skulle finnas påkallat.

Ytterligare anskaffning av ett antal grova fälthaubitser och ett antal luftvärnskanoner

av grövre kaliber torde också nu böra beslutas; rörande det

åsyftade antalet torde meddelande utom statsrådsprotokollet få lämnas riksdagens

vederbörande utskott. Till den nämnda artillerimaterielen hörande utrustning

torde i anslutning härtill böra anskaffas.

Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att för utökning och komplettering

av den nuvarande stridsvagnsorganisationen anskaffas ett avsevärt antal

stridsvagnar; rörande denna anskaffnings omfång torde likaledes meddelande

fä lämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Slutligen anser jag mig böra föreslå, att av riksdagen äskas medel för anskaffning

av vissa delar av den i tablån upptagna övriga materiel, som betecknats

såsom önskvärd för organisationens förbättring. Den materiel, för

vilken medel sålunda torde böra äskas, utgöres av pistoler, kulsprutepistoler,

kulsprutegevär, ammunitions- och packvagnar för artilleriet, cyklar jämte

reservdelar m. m., gengasaggregat, tung krigsbromateriel samt järnvägskrigsbromateriel.

Den övriga i tablån upptagna materielen av hithörande natur

anser jag vara av den beskaffenhet, att det må ankomma på Kungl. Majit att

utan riksdagens hörande anvisa erforderliga medel för dess anskaffande från

vederbörligt förskottsanslag. Denna materiel är nämligen huvudsakligen avsedd

att inom den nuvarande krigsorganisationens ram utfylla vissa speciella

brister i krigsberedskapen eller komplettera redan befintlig materiel. Framställningar

om anvisning av medel för denna materiel torde få göras av tygdepartementet

i varje särskilt fall.

I den materiel, vars anskaffande nu föreslås skola underställas riksdagens

prövning, ingår icke heller ammunition. Såsom jag vid framläggandet av

årets statsverksproposilion inledningsvis framhållit bör nämligen ammunition

och därmed jämförliga massförnödenheter med hänsyn till svårigheten

att på förhand överblicka medelsbehovet för sådana ändamål i fortsättningen

liksom hittills avföras från förskottsanslag för att först i efterhand täckas

Över riksstaten. Denna ordning torde böra tillämpas även en viss tid efter

en övergång till normala förhållanden. I detta sammanhang torde böra för

riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t genom beslut denna dag med vissa smärre

ändringar godkänt en mellan statens ammunitionsnämnd, å ena sidan,

samt visst industriföretag, å den andra, den 2 december 1940 ingången överenskommelse

rörande tillverkning av handvapenammunition under ett antal

år framåt. Denna överenskommelse är baserad på ett förhyrande från statens

sida av vissa för tillverkningen erforderliga lokaler. Den årliga hyran

för dessa lokaler uppgår till omkring 90,000 kronor, vilket belopp i varje

fall tillsvidare torde böra inberäknas i kostnaderna för ammunitionsanskaffningen.

På samma sätt synes böra förfaras beträffande hyran för vissa

lokaler, som anskaffats eller bliva erforderliga för liknande ändamål. De

hyresbelopp, som här kunna ifrågakomma, äro av ringa storleksordning.

De sammanlagda kostnaderna för den tygmateriel, vars anskaffande jag i

enlighet med det anförda anser böra underställas riksdagens prövning, uppgå

enligt tygdepartementets beräkningar till sammanlagt 104,000,000 kronor.

Av denna summa beräknas 44,000,000 kronor belöpa på innevarande budgetår,

38,000.000 kronor på budgetåret 1941/42 och resten på senare budgetår.

Det för innevarande budgetår erforderliga medelsbeloppet, 44,000,000 kronor,

torde böra anvLsas under samma anslagsrubrik som det tidigare å tillläggsstat

I anvisade beloppet å 13,000,000 kronor för ytterligare anskaffning

av tygmateriel.

I samband med nämnda anslagsäskande torde jämväl böra hos riksdagen

utverkas anvisande av ett belopp av 575,000 kronor för täckande av kostnaderna

för viss genom tygdepartementets försorg från utlandet inköpt hand
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vapenmateriel, varom närmare meddelande torde få lämnas riksdagens vederbörande

utskott.

Det sammanlagda belopp, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen, uppgår

sålunda till (44,000,000 + 575,000 =) 44,575,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare anskaffning av artillerimateriel å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 44,575,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[3.] 31. Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservationsanslag.

På framställning av marinförvaltningen i skrivelse den 4 maj 1939 fann Kungl.

Majit enligt beslut den 12 i samma månad gott bemyndiga ämbetsverket att

av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande taga i anspråk ett belopp av högst 2,250,000 kronor för

påbörjande av pansarkryssaren Fylgias till sammanlagt 5,400,000 kronor

kostnadsberäknade iståndsättning och modernisering.

Enligt berörda kostnadsberäkningar ytterligare erforderligt belopp,

3,150,000 kronor, inräknades sedermera i det å riksstaten för innevarande

budgetår med 7,675,000 kronor uppförda reservationsanslaget till modernisering

av Sverige-skeppen m. m.

I skrivelse den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret

1940/41 har nu marinförvaltningen — med förmälan att Fylgias modernisering,

som ursprungligen avsetts bliva slutförd först under budgetåret

1941/42, på grund av den förstärkta försvarsberedskapen påskyndats i syfte

att få densamma avslutad redan under budgetåret 1940/41 — hemställt, att

till täckande av merkostnader, som uppstått på grund av prisstegring efter

det marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den 4 maj 1939 hos Kungl.

Majit anmälde det för moderniseringen erforderliga medelsbehovet, ett belopp

av 900,000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för sistnämnda budgetår.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 13 december 1940 hemställt

örn anvisande av 2,840,000 kronor för erforderliga ändrings- och förbättringsarbeten

med avseende å jagarna Puke, Psilander, Romulus och Remus. Dessa

arbeten avse huvudsakligen sådana anordningar som betingas av skillnaden

i klimatförhållanden mellan Medelhavet, för vilket jagarna i fråga byggts,

och Östersjön. Vidare redogörelse för ärendets innebörd torde icke böra lämnas

till statsrådsprotokollet, utan torde riksdagens vederbörande utskott därom

erhålla upplysning genom de handlingar som tillhandahållas utskottet.

För egen del anser jag mig böra biträda de gjorda framställningarna; och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 2-

torde de äskade beloppen (900,000 + 2,840,000 =) 3,740,000 kronor böra

uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår under samma rubrik som det

nu å riksstaten uppförda anslaget till modernisering av Sverige-skeppen

m. m.

Jag får i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Modernisering av Sverige-skeppen m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 3,740,000.

[4.] 37. Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtniatcriel, reserva
tionsanslag.

Såsom jag tidigare denna dag vid behandlingen av frågan örn

medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader för kustartilleriet för nästa

budgetår (fjärde huvudtiteln, punkten 85) erinrat, framlade marinförvaliningen

i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår

ett ersättningsbyggnadsprogram för kustartilleriets båtmateriel, avseende

anskaffning under budgetåren 1940/41—1944/45 av dylik materiel för

en sammanlagd kostnad av 5,730,000 kronor, som enligt nybyggnadsprogrammet

torde uppdelas å de fem budgetåren med 1,146,000 kronor å varje. Sistnämnda

belopp äskades även av marinförvaltningen för budgetåret 1940/41.

Av skäl, som jag närmare utvecklade vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit

i statsrådet, ansåg jag mig emellertid icke böra förorda en större medelsanvisning

än 600,000 kronor för samma budgetår. Kungl. Majits i enlighet

härmed gjorda framställning blev av riksdagen bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen framhållit,

att ett snabbare genomförande av ersättningsbyggnadsprogrammet än

vad för innevarande budgetår beviljade medel medgåve, vore en angelägenhet

av synnerlig vikt. I anslutning härtill hemställde ämbetsverket, att ett belopp

av 1,130,000 kronor måtte för ändamålet anvisas å tilläggsstat för samma budgetår.

Med hänsyn till rådande förhållanden anser även jag, att nyanskaffning av

båtmateriel för kustartilleriet bör ske i snabbare tempo än vad jag tidigare

räknat med. Jag får därför tillstyrka den gjorda framställningen, därvid det

äskade medelsbeloppet, 1,130,000 kronor, torde böra uppföras å tilläggsstat

lill innevarande budgetår under samma rubrik som det nu å riksstaten uppförda

anslaget till ersättningsbyggnad för kustartilleriets båtmateriel.

I enlighet härmed får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 1,130,000.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

41

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

[5.] 59. Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsan
slag.

Innan jag ingår på behandlingen av de olika medelsfrågor som sammanförts

under förevarande anslag, vill jag framhålla, att samtliga äro av

sådan natur, att en närmare redogörelse för desamma icke lämpligen hör

ske till statsrådsprotokollet utan torde ytterligare upplysningar därom av

riksdagens vederbörande utskott erhållas genom de handlingar som komma

att till utskottet överlämnas.

I skrivelse den 5 oktober 1940 framlade marinförvaltningen förslag till

vissa åtgärder av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel,

varjämte ämbetsverket i samband därmed hemställde örn anvisande av

de anslagsmedel härför som enligt ämbetsverkets mening borde för ändamålet

anvisas redan å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För egen del anförde jag vid ärendets anmälan den 1 november 1940 i

samband med avlåtande av proposition nr 60 till 1940 års urtima riksdag,

att jag icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till det i förevarande

hänseende framlagda förslaget i dess helhet, men att jag däremot

ansåge mig redan då kunna förorda, att de förstärkningar av det medelsvåra

artilleriet i Karlskrona och Älvsborgs fästningar, som av marinförvaltningen

i dess förenämnda skrivelse föreslagits, snarast bringades till genomförande,

samt vidare, att av den summa, 8,884,000 kronor, vartill kostnaderna

för dessa anläggningar av marinförvaltningen beräknats, ett belopp av

4,000,000 kronor borde anvisas för innevarande budgetår, under det att

återstoden skulle belöpa å budgetåret 1941/42. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i enlighet härmed gjorda framställning har riksdagen å tilläggsstat I för

budgetåret 1940/41 beviljat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. I enlighet

med min i anslutning till förberörda uttalande till statsrådsprotokollet

gjorda framställning har vidare Kungl. Majit i annat sammanhang denna

dag föreslagit riksdagen att för budgetåret 1941/42 under ett anslag, benämnt

»Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret», beräkna, bland annat,

det för förenämnda ändamål erforderliga återstående medelsbeloppet,

4,884,000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen

hemställt, att för anordnande av luftvärn vid vissa flottans ankarplatser

m. m. ett sammanlagt belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande,

fördelat med hälften å innevarande budgetår och återstoden å budgetåret

1941/42. Sagda framställning finner jag mig böra tillstyrka och föreslår

fördenskull, att hälften av nyssnämnda belopp eller 4,840,000 kronor

beräknas för ändamålet under förevarande anslag. Återstående 4,840,000

kronor hava inräknats i det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen för

budgetåret 1941/42 upptagna anslaget lill vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret.

Marinförvaltningens i det föregående omnämnda förslag till vissa åtgär
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

der av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel omfattade,

bland annat, jämväl viss komplettering av redan befintliga eller under anskaffning

varande rörliga kanonbatterier. Då anskaffningen av denna materiel

torde böra ske redan under innevarande budgetår får jag förorda, att

för anskaffningen erforderliga medel, enligt förslaget sammanlagt 1,215,000

kronor, anvisas under förevarande anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen vidare hemställt

om anvisande av medel för anskaffande av strålkastarmateriel för kustartilleriförsvaret,

däribland 455,000 kronor för gasgeneratorer för vissa maskinvagnar

och 75,000 kronor för effektivering av strålkastare av äldre typ.

Det för sagda ändamål erforderliga medelsbeloppet, sammanlagt 530,000

kronor, synes böra vara tillgängligt redan under innevarande budgetår Jag

får därför förorda, att detsamma beräknas under förevarande anslag.

Slutligen har Kungl. Majit genom beslut den 29 november 1940 på därom

av marinförvaltningen i skrivelse den 5 i samma månad gjord framställning

medgivit, att ämbetsverket finge för vissa luftförsvarsanordningar vid Hårsfjärden

disponera ett belopp av högst 230,000 kronor från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet

i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). Då sistnämnda kostnader synas böra

slutligt gäldas genom medelsanvisning i detta sammanhang, får jag tillstyrka,

att för detta ändamål under förevarande anslag beräknas 230,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till

(4,840,000 + 1,215,000 + 530,000 + 230,000=) 6,815,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 6,815,000.

[6.] 60. Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel

m. m., reservationsanslag. Tidigare denna dag bär jag föreslagit uppförande

å riksstaten för nästa budgetår under fjärde huvudtiteln, marinen, av ett

anslag, benämnt »Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel».

Utöver de medelsbehov, som förenämnda anslag beräknats tillgodose, får

jag tillstyrka att å tilläggsstat för innevarande budgetår medel beräknas för

vissa ändamål, vilka samtliga äro av den natur att närmare redovisning

för desamma icke lämpligen bör ske till statsrådsprotokollet, utan ytterligare

upplysningar därom av riksdagens vederbörande utskott böra erhållas

genom de handlingar som komma att tillhandahållas utskottet. Det sammanlagda

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, 5,660,000 kronor, torde

böra anvisas under samma rubrik som det nu å riksstaten upptagna anslaget

till viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk materiel m. m.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

De ändamål, som här avses, äro följande:

Eldhandvapen m. m. för flottan. För anskaffning av eldhandvapen

jämte ammunition för flottan enligt därom av marinförvaltningen i

skrivelse den 19 november 1940 gjord framställning samt för tillverkning, likaledes

för flottan, av pistoler på sätt av marinförvaltningen i skrivelse den

5 oktober 1940 föreslagits torde under anslaget böra beräknas av marinförvaltningen

för ifrågavarande ändamål begärda medelsbelopp, 1,275,000 respektive

200,000 kronor, eller tillhopa 1,475,000 kronor.

Minsvepningsmateriel. I anledning av en av marinförvaltningen

i berörda skrivelse den 5 oktober 1940 gjord framställning torde — utöver

det medelsbelopp å 3,140,000 kronor som för anskaffning av minsvepningsmateriel

inberäknats i förenämnda för nästa budgetår föreslagna anslag till

anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel — för samma ändamål

under förevarande anslag böra anvisas ett lika stort belopp eller sålunda

3,140,000 kronor.

Trådsignal materiel för kustartilleriförsvaret. För ifrågavarande

ändamål torde i anledning av förslag av marinförvaltningen i dess

skrivelse den 5 oktober 1940, utöver det belopp av 360,000 kronor som finnes

uppfört å merberörda för nästa budgetår föreslagna anslag till anskaffning

av artilleri- och annan teknisk materiel, under förevarande anslag böra

beräknas ytterligare 650,000 kronor.

Optisk signalmateriel för k u s t a r t i 11 e r i f ö r s v a r e t. För

ifrågavarande ändamål torde i enlighet med marinförvaltningens i meranämnda

skrivelse den 5 oktober 1940 härutinnan avgivna förslag böra anvisas

ett belopp av 395,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet under anslaget beräk
-

nas sålunda:

Eldhandvapen m. m. för flottan...................... kronor 1,475,000

Minsvepningsmateriel .............................. » 3,140,000

Trådsignalmateriel för kustartilleriförsvaret ............ » 650,000

Optisk signalmateriel för kustartilleriförsvaret .......... » 395,000

Summa kronor 5,660,000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Viss ytterligare anskaffning av artilleri- och teknisk

materiel m. m. å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av

kronor 5,660,000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 60 a. Maskinutrustning för doekanläggningen vid Gustafsviks ör
logsdepå,

reservationsanslag. Dockanläggningen vid Gustafsviks örlogsdepå

är för närvarande utarrenderad till Mohögs mekaniska verkstad för tiden den

1 januari 1939—den 31 december 1941.

I sin skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen beträffande

dockanläggningens maskinutrustning anfört i huvudsak följande:

Den löpande korta arrendetiden gjorde, att arrendatorn av dockanläggningen

hade föga benägenhet att nedlägga kapital för komplettering av verkstadsutrustningen.

Enligt erhållna upplysningar hade arrendatorn, som önskade

få arrendet förlängt, icke heller vid längre arrendetid möjlighet att finansiera

utökning av maskinparken. För att anläggningen skulle kunna

fylla berättigade krav på att vara reparationsbas inom vederbörligt marindistrikt

med något så när snabba reparationsmöjligheter erfordrades oundgängligen

en komplettering av utrustningen och diverse förbättringar på olika

områden. Marinförvaltningen hade fördenskull låtit genom chefen för Stockholms

örlogsvarv verkställa utredning rörande den ytterligare maskinanskaffning,

som härför kunde bliva erforderlig, och hade kostnaderna för densamma

beräknats uppgå till 300,000 kronor. Härifrån borde dock avräknas ett

belopp av 25,000 kronor för anskaffning av vissa handmaskiner, som arrendatorn

själv borde bekosta, varigenom återstående anslagsbehovet uppginge

till 275,000 kronor. Det syntes emellertid mindre lämpligt att kronan komme

att äga en del och arrendatorn en annan del av den fasta maskinutrustningen.

Enligt gällande arrendekontrakt, som i detta hänseende överensstämde med

närmast föregående kontrakt, vöre marinförvaltningen redan nu under vissa

förhållanden såväl berättigad som skyldig att efter värdering inlösa för ämbetsverket

önskvärda, arrendatorn tillhöriga och för den med varvsdriften

förenade verkstadsrörelsen erforderliga arbetsmaskiner m. m. Det syntes marinförvaltningen

därför önskvärt, att arrendatorn tillhöriga och i gott stånd

varande maskiner m. m. av sådant slag efter värdering inlöstes av kronan,

varigenom även klarare grunder för fortsatt utarrendering av dockanläggningen

kunde vinnas. Kostnaderna för sådan inlösen kunde beräknas uppgå

till högst 100,000 kronor.

I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att för berörda ändamål

erforderliga medel, sammanlagt (275,000 -t- 100,000 =) 375,000 kronor,

måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För att den av Mohögs mekaniska verkstad arrenderade dockanläggningen

vid Gustafsviks örlogsdepå skall kunna fylla sin uppgift såsom reparationsbas

inom vederbörligt marindistrikt torde den av marinförvaltningen föreslagna

kompletteringen av dockanläggningens maskinutrustning böra komma

till stånd. Jag får därför tillstyrka, att för detta ändamål erforderliga medel,

275.000 kronor, ställas till förfogande. I samband härmed torde på sätt av

marinförvaltningen föreslagits den redan befintliga, arrendatorn tillhöriga

fasta maskinutrustningen böra inlösas av kronan. Det torde nämligen få anses

olämpligt, att denna maskinutrustning är fördelad på olika händer. Jag

får därför jämväl tillstyrka, att härför erforderligt belopp, beräknat till

100.000 kronor, ställes till förfogande. Det sammanlagda medelsbeloppet

(275,000 + 100,000 =) 375,000 kronor torde böra äskas å tilläggsstat för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

innevarande budgetår. Plan för medlens användande torde böra underställas

Kungl. Maj:ts prövning, innan medlen ställas till förfogande för ändamålet.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Maskinutrustning för dockanläggningen vid Gustafsviks

örlogsdepå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 375,000.

Sjökarteverket.

[8.] 64. Omkostnader för sjökorts- och sjöinätningsväsendet, reserva
vationsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkten 130) framlagt förslag anvisade riksdagen till

omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet å riksstaten för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 345,000 kronor. Genom brev den

21 juni 1940 (regleringsbrevet) ställde Kungl. Majit ifrågavarande reservationsanslag

till marinförvaltningens förfogande samt uppdrog åt sjökarteverket

att inkomma med förslag till stat för användning av anslaget.

I anslutning till det sålunda meddelade uppdraget inkom chefen för sjökarteverket

med förslag till stat för berörda reservationsanslag och anförde

därvid i huvudsak följande:

Anslaget hade fördelats i ungefärlig överensstämmelse med den av chefen

för sjökarteverket hösten 1939 verkställda beräkningen av medelsbehovet

under anslaget för budgetåret 1940/41. På grund av sedermera inträffade

prisstegringar, särskilt i avseende å rustnings- och underhållsarbeten, motsvarade

medelstillgången å berörda omkostnadsanslag icke det verkliga medelsbehovet.

Med hänsyn till den osäkerhet, som vöre förknippad med en i

dåvarande läge verkställd beräkning av nämnda medelsbehov, syntes det

lämpligare att frågan om en förstärkning av anslaget till omkostnader för

sjökorts- och sjömätningsväsendet upptoges senare under loppet av budgetåret

1940/41. En överslagsberäkning grundad på då gällande prissättning å

förnödenheter och tjänstbarheter gåve vid handen ett ökat medelsbehov under

anslaget av omkring 35,000 kronor.

I överensstämmelse med det av sjökarteverkschefen ingivna förslaget fastställde

Kungl. Majit den 28 juni 1940 följande stat för berörda reservationsanslag

till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader .............. kronor 136,000

Rustning och underhåll .............................. » 162,200

Komplettering av båtmateriel m. m..................... » 30,000

Skrivmaterialier och expenser ........................ » 13,800

Omkostnader för försäljningskontoret .................. » 1,500

Semester åt vid sjökarteverket anställda arbetare ........ » 1,500

Summa kronor 345,000.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har nu chefen för sjökarteverket

i skrivelse den 31 oktober 1940 återkommit till frågan örn en förstärkning

av berörda reservationsanslag och därvid anfört i huvudsak följande:

Sedan årets sjömätningar under början av innevarande månad avslutats,

hade sedvanlig årsbesiktning av materielen ägt rum. Efter infordran av anbud

å materielkostnader, arbetslöner m. m. hade beräknats, att kostnaderna

för nödvändiga underhålls- och översynsarbeten å fartyg och båtar komme

att uppgå till c:a 197,000 kronor. Den för omkostnadsanslaget fastställda

staten upptoge för rustning och underhåll 162,200 kronor. Här förelåge alltså

ett ökat medelsbehov å avrundat 35,000 kronor. Besparingar å övriga

under anslaget uppförda poster kunde med bibehållande av de med anslaget

avsedda verksamhetsgrenarna icke företagas utöver vad som redan skett

med hänsyn till inträffade prisökningar. — Den vid budgetårsskiftet förer

fintliga behållningen å anslaget, 11,890 kronor 45 öre, svarade till hela sitt

belopp mot vid samma tidpunkt föreliggande olikviderade beställningar under

budgetåret 1939/40.

I anslutning till vad salunda anförts har chefen för sjökarteverket hemställt,

att till förstärkning av det för budgetåret 1940/41 uppförda reservationsanslaget

till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet måtte

anvisas ett belopp av 35,000 kronor.

I ärendet har marinförvaltningen den 8 november 1940 avgivit utlåtande

och därvid förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till den föreliggande

framställningen.

Med hänsyn till vad chefen för sjökarteverket i ärendet anfört och då

annat anslag under sjöförsvaret icke kan tagas i anspråk för att utfylla

de a förevarande omkostnadsanslag erforderliga medlen, torde det vara av

behovet pakallat att förstärka sistnämnda anslag. Förstärkningsbeloppet,

vilket jag i enlighet med chefens för sjökarteverket förslag beräknar till

35,000 kronor, torde böra anvisas under samma rubrik som det å riksstaten

nu upptagna anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av.............. kronor 35,000.

F. Flygvapnet.

Flygmateriel.

[9.] 21. Anskaffning och förnyelse av flygmateriel, reservationsanslag.

I skrivelse den 5 december 1940 har flygförvaltningen inkommit med framställning

rörande, bland annat, anvisande av anslagsmedel å tilläggsstat för

innevarande budgetår för anskaffande av flygmateriel. Skrivelsen innehåller

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

en ingående redogörelse för beräkningarna rörande kostnaderna för den planerade

materielanskaffningen under budgetåren 1940/41—1945/46. Denna redogörelse

torde icke böra återgivas i statsrådsprotokollet, utan torde densamma

böra delgivas riksdagens vederbörande utskott genom överlämnande

av lill ärendet hörande handlingar.

För budgetåret 1940/41 har ett anslagsbelopp av 25,375,000 kronor utöver

förut anvisade medel beräknats vara erforderligt för vissa förskott m. m. för

beställningar av flygplan m. m.

Därutöver har flygförvaltningen i sin skrivelse hemställt om anvisande å

tilläggsstat av medel för vissa särskilda ändamål enligt följande uppställning:

Utrustning för basorganisation m. m...................kronor 800,000

Viss brandskyddsmateriel .......................... » 55,000

Inredning av provbocksanläggningar .................. » 695,000

Komplettering av viss verkstadsutrustning.............. » 180,000

Merkostnader för planerad krananläggning vid Roslagens

flygflottilj ........................................ » 65,000

Viss utrustning för de centrala flygverkstäderna........ » 750,000

Viss flygplanutrustning .............................. » 200,000

»Link Trainers» .................................... » 250,000

Viss undervisnings- och åskådningsmateriel ............ » 650,000

Utrustning för försökscentralen (V2 av erforderligt belopp) » 150,000

F järrskrivningsanläggningar............... » 30,000

Summa kronor 3,825,000.

Det sammanlagda belopp, örn vars anvisande å tilläggsstat flygförvaltningen

gjort framställning, uppgår således till (25,375,000 + 3,825,000 =)

29.200.000 kronor.

Emot flygförvaltningens förevarande framställning synes intet vara att

erinra, varför jag finner mig böra tillstyrka, att medel för de ifrågavarande

ändamålen ställas till förfogande i enlighet med förslaget. Emellertid synes

det mig lämpligare, att de för »Link Trainers» samt viss undervisnings- och

åskådningsmateriel begärda beloppen, sammanlagt (250,000 + 650,000 =)

900.000 kronor, anvisas under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och

undervisningsmateriel»; sagda materiel synes nämligen knappast kunna hänföras

under begreppet flygmateriel, även örn detta tages i vidsträckt mening.

Till nämnda medelsanvisning återkommer jag därför under följande punkt.

I övrigt synas de av flygförvaltningen begärda medelsbeloppen, sammanlagt

(29,200,000 — 900,000 —) 28,300,000 kronor, böra anvisas under samma

anslagsrubrik som det å riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget

till anskaffning och förnyelse av flygmateriel.

.lag får således hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning och förnyelse av flygmateriel å tillläggsstat

II lill riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av................. kronor 28,300,000.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[10.] 29 a. Viss övnings- och undervisningsmateriel, reservationsanslag.

Under föregående punkt har jag anfört, att av flygförvaltningen i skrivelse

den 5 december 1940 begärda medel för anskaffande av dels s. k. Link

Trainers och dels viss undervisnings- och åskådningsmateriel, tillhopa

(250,000 + 650,000 =) 900,000 kronor, borde anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår under ett särskilt anslag, benämnt »Viss övnings- och undervisningsmateriel»

.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Viss övnings- och undervisningsmateriel å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 900,000.

G. Gemensamma anslag.

Diverse.

[11.] 21 b. Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag. I särskild skri
velse

den 28 november 1940 har Svenska nationalkommittén för fysik under

åberopande av en vid skrivelsen fogad utredning gjort framställning om anvisande

under innevarande och nästa budgetår av anslagsmedel med tillhopa

450.000 kronor till bedrivande av militärfysisk verksamhet under nationalkommitténs

ledning. Av nämnda belopp erfordrades för inköp av markområde

och uppförande av nödiga byggnader ävensom till anskaffande av viss

utrustning under innevarande budgetår 280,000 kronor, varav 180,000 kronor

belöpte å själva byggnaden och 100,000 kronor å utrustningen. För bedrivande

av den verksamhet, varom här vore fråga, erfordrades därjämte,

då verksamheten vore avsedd att taga sin början den 1 april 1941, redan under

innevarande budgetår ett belopp av 40,000 kronor, vilket belopp innefattade

dels arvoden till anställd personal och dels övriga omkostnader. För

budgetåret 1941/42 erfordrades för verksamhetens bedrivande ett belopp av

130.000 kronor.

Ett bifall till förevarande framställning skulle således innebära dels att för

den ifrågavarande verksamhetens bedrivande anvisades, under innevarande

budgetår ett belopp av 40,000 kronor och under budgetåret 1941/42 ett belopp

av 130,000 kronor, dels ock att ett belopp av 280,000 kronor anvisades

under innevarande budgetår för uppförande av nödiga byggnader m. m.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet

redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskanden.

Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla

upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då den ifrågavarande verksamheten torde vara av väsentlig betydelse för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

stärkandet av vår försvarsberedskap, anser jag mig böra tillstyrka framställningen,

mot vars kostnadsberäkning intet torde vara alt erinra.

För uppförande av de för verksamheten erforderliga byggnaderna kommer

jag att senare denna dag vid behandlingen av anslagen å tilläggsstat

under kapitalbudgeten föreslå anvisande av det härför beräknade beloppet,

180.000 kronor.

I förevarande sammanhang torde å tilläggsstat för innevarande budgetår

böra anvisas dels 100,000 kronor för byggnadens utrustning, dels ock begärda

40.000 kronor för verksamhetens bedrivande under detta budgetår. Dessa

belopp torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt »Militärfysisk

verksamhet», å sammanlagt 140,000 kronor.

Frågan om medel för bedrivande av den militärfysiska verksamheten under

nästa budgetår behandlas i samband med framläggandet av statsverkspropositionen

till årets riksdag.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 140,000.

[12.] 24. Kristillägg, förslagsanslag. I enlighet med vad chefen för fi
nansdepartementet

vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför bör å tilläggsstat under fjärde huvudtiteln upptagas

ett förslagsanslag till kristillägg å 900,000 kronor. På sätt i årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, sid. 279) anföres med avseende å nästa

budgetår förutsätter jag, att de efter viss lönegrad bestämda arvodena till

befattningshavare vid militärapoteket skola vara förenade med rätt till kristillägg

att utgå från förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 900,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

4

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i all
mänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen

en delpost till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

å 459,000 kronor. Då posten beräknades till detta belopp, förutsattes, att

socialstyrelsen skulle, liksom dittills varit fallet, vara tillsynsmyndighet över

arbetsförmedlingen. I samband med ändrad lagstiftning rörande arbetsförmedlingen

m. m. och i anslutning därtill genomförd organisation av statens

arbetsmarknadskommission hava emellertid de på socialstyrelsen ankommande

ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen under våren

1940 tills vidare överflyttats till kommissionen. I följd härav har Kungl. Maj:t

genom beslut den 7 maj 1940 föreskrivit, att ett flertal för handläggning av

sagda ärenden avsedda befattningshavare hos styrelsen — huvudsakligen

icke-ordinarie sådana — skulle tills vidare tjänstgöra i kommissionen

samt därvid avlönas av till kommissionens förfogande stående medel.

De tidigare från omförmälda grundavlöningspost utgående avlöningarna

till berörda icke-ordinarie befattningshavare hava uppskattats lill

39,000 kronor för år räknat. Med anledning härav har Kungl. Maj:t

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den 24 maj 1940 föreskrivit, att av grundavlöningsposten under budgetåret

1940/41 icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk

högre belopp än (459,000—39,000) 420,000 kronor.

I skrivelse den 20 december 1940 har socialstyrelsen anmält behov av medel

för innevarande budgetår till förstärkning av sagda grundavlöningspost.

I skrivelsen framhåller styrelsen, att förstärkningen främst nödvändiggjordes

av arbetet å styrelsens utlänningsbyrå. Härom har styrelsen närmare uttalat

sig sålunda.

1 skrivelse den 15 juni 1940 hade socialstyrelsen anmält, att det under

våren 1940 starkt ökade behovet av arbetskraft å utlänningsbyrån nödvändiggjort

nyanställning av kvinnlig biträdespersonal å byrån, huvudsakligen

under maj och juni månader. Med inräknande av vissa under senare hälften

av juni samt under juli ytterligare tillkomna befattningshavare hade bela antalet

nyanställda å byrån utgjort 32. Den nyrekrytering, som sålunda måst

företagas, hade förutsatts till större delen motsvara ett mera temporärt behov

av arbetskraft.

Dithörande spörsmål bade sedermera behandlats i styrelsens framställning

den 31 augusti 1940 med förslag till anslagsäskanden för ämbetsverkets

verksamhet för budgetåret 1941/42. Med utgångspunkt från de utvecklingstendenser,

som då kunde förutses beträffande utlänningsbyråns arbetsbörda,

hade styrelsen i denna skrivelse ansett sig kunna beräkna, att byråns personal

före 1940 års utgång skulle kunna minskas med ett femtontal tillfälliga

biträden. I anslutning därtill kunde nämnas, att av de 32 nyanställda biträdena

13 entledigats vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940. Ytterligare

två beräknades kunna entledigas den 1 mars 1941. Såvitt nu kunde bedömas

med hänsyn till omfattningen av byråns arbetsuppgifter, måste däremot

återstående personal, 17 biträden, behållas hela budgetåret ut. Den merbelastning

å grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal, som uppkomme

genom dessa nödvändiga personalökningar å utlänningsbyrån, kunde

för hela budgetåret 1940/41 beräknas till cirka 45,500 kronor. Med hänsyn

till den alltjämt mycket omfattande arbetsbördan å utlänningsbyrån hade

det vidare visat sig påkallat att låta viss personal å byrån arbeta å övertid i

större utsträckning än som tidigare beräknats. Den i följd därav för övertidsersättning

uppkommande merkostnaden kunde uppskattas till 5,000 kronor.

Styrelsen erinrar vidare hurusom Kungl. Maj:t genom beslut den 23 augusti

och 8 november 1940 bemyndigat styrelsen att verkställa dels fortlöpande

indexberäkningar rörande vissa byggnadskostnader och dels inventering

av bostadsreserven å vissa orter, därvid tillika föreskrivits, att lönekostnaderna

för den för ändamålet behövliga arbetskraften skulle bestridas

ur grundavlöningsposten för icke-ordinarie personal. Därjämte meddelar

styrelsen, att de inskränkningar i vikariatsförordnanden, vilka genomförts

enligt av Kungl. Majit meddelade direktiv, medfört och alltjämt medförde

viss merbelastning av sagda post. Den sammanlagda merkostnaden på grund

av Kungl. Maj:ts berörda beslut samt såsom följd av de begränsade vikariatsförordnandena

har styrelsen för budgetåret 1940/41 uppskattat till 9,500

kronor.

Det belopp, varmed grundavlöningsposten för sistnämnda budgetår skulle

behöva förstärkas, har styrelsen alltså beräknat till (45,500 + 5,000 + 9,500)

60,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av vad socialstyrelsen anfört framgår, att för budgetåret 1940/41 behov Departemeni»- av förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat upptagna posten till grund- c

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreligger. Detta behov har till

övervägande delen sin grund i den ökning av personalen å utlänningsbyrån,

som på grund av särskilda omständigheter måst äga rum. Härom har denna

dag en närmare redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (V. punkt

3) i samband med behandlingen av socialstyrelsens anslagsäskanden för

budgetåret 1941/42, till vilken redogörelse jag här tillåter mig hänvisa. Till

den del det ökade medelsbehovet icke sammanhänger med arbetet å utlänningsbyrån

är det en följd av vissa utredningsuppdrag, vilka av Kungl. Maj:t

anförtrotts styrelsen, ävensom av de åtgärder, som med stöd av Kungl. Maj :ts

direktiv av styrelsen i besparingssyfte vidtagits för begränsning av vikariatskostnaderna.

Mot det föreslagna förstärkningsbeloppet har jag med hänsyn

till föreliggande förhållanden icke något att erinra. Givetvis bör det belopp

av grundavlöningsposten, som, på sätt förut omförmälts, motsvarar beräknad

avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen tjänstgörande ickeordinarie

personal, ställas till styrelsens förfogande allenast under den förutsättningen,

att sagda personal skulle återgå till tjänstgöring inom styrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna

delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret

1940/41 överskridas med högst 60,000 kronor.

[2.] 54. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten,

reservationsanslag. I skrivelse den 14 september 1939 har stgrelsen för statens

alkoholistanstalt å Venngarn under hänvisning till skrivelsen bifogade

handlingar gjort framställning rörande anvisande av anslag för utförande av

vissa byggnadsarbeten vid anstalten.

I skrivelsen har till en början framlagts förslag rörande uppförande av

två bostadshus för gift personal. Efter erinran att 1938 års

riksdag anvisat medel för uppförande av två för dylik personal avsedda bostadshus,

vartdera innehållande två lägenheter om två rum och kök, har anstaltsstyrelsen

i denna del anfört följande.

De fyra nya lägenheter, som tillförts anstalten genom de två år 1938 beslutade

bostadshusen, täckte icke behovet av bostäder för gift personal. Utöver

de fyra befattningshavare, som i dessa hus kunnat beredas fullgoda famil

jebostäder efter att tidigare ha måst åtnöjas med provisoriska och delvis

hälsovådliga bostäder i äldre byggnader utan vare sig vatten eller avlopp,

funnes tre gifta anställningshavare vid anstaltens jordbruk, vilka icke

kunnat beredas annan bostad än ett rum och kök av icke fullgod beskaffenhet.

Därjämte funnes minst fyra anställda, som planerade giftermål så snart

bostäder kunde beredas dem. Det ökade bostadsbehovet hade uppkommit

främst genom den personalförstärkning, som blivit en följd av under senare

år genomförd arbetstidsreglering. Styrelsen ville framhålla, att det för an
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

staltens egen del vore synnerligen angeläget, att bristen på bostäder med det

snaraste avhjälptes, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och behålla

duglig personal, örn den icke inom rimlig lid kunde beredas tillfälle

till familjebildning eller örn urvalet måste begränsas till ogifta personer.

Styrelsen funne det därför angeläget att uppförandet av nya bostadshus

fortsattes utan avbrott och ansåge sig böra föreslå, att två bostadshus av

samma storlek och typ som de senast beslutade komme till utförande. Enligt

en av arkitekten Å. Tengelin uppgjord, skrivelsen bifogad byggnadsplan

skulle de nya husen förläggas till det under bebyggelse varande området sydost

örn slottsbyggnaden, varigenom en central förläggning av det nya bostadsbeståndet

erhölles och erforderliga Iedningsarbeten förbilligades. Kostnaderna

för de år 1938 beslutade bostadshusen hade i enlighet med under hösten

1937 uppgjorda beräkningar uppskattats till 58,000 kronor. Med hänsyn

till det ovissa tidsläget funne styrelsen det icke möjligt att med någon större

säkerhet beräkna kostnaderna för de av styrelsen ifrågasatta två nya bostadshusen

utan hemställde, med utgångspunkt från de tidigare beräkningarna,

att för uppförandet av sistnämnda byggnader måtte avses ett belopp av

58,000 kronor.

Anstaltsstyi elsen bär vidare hemställt örn anvisande av medel för uppförande

av en byggnad, innehållande en centraltvättstuga för personalen

samt vissa andra anordningar. Härom uttalar sig styrelsen sålunda.

Det ökade antalet gifta befattningshavare vid anstalten hade aktualiserat

ett redan förut befintligt önskemål örn inredande för personalens behov av

en tvättstuga med maskinell utrustning. För närvarande funnes, förutom

ett par mera primitiva tvättstugor, av vilka en saknade vattenledning, endast

en för personalens familjetvätt avsedd tvättstuga. Denna vore belägen i en

byggnad av mycket gammalt datum och saknade helt tekniska hjälpmedel.

Någon torkvind funnes icke. Vid ogynnsam väderlek måste andra tillgängliga

utrymmen anlitas, bland annat vinden i den 800 meter från tvättstugan belägna

mindre anstaltsbyggnaden, den s. k. paviljongen. För mangling hade

efter arbetstidens slut upplåtits den till anstaltens tvättinrättning hörande

»langeln. Styrelsen, som funnit det angeläget att snarast söka avhjälpa nu

patalade brister, hade uppdragit åt arkitekten Tengelin att uppgöra förslag

till nybyggnad för en centraltvättstuga för personalen, vilket förslag bifogades.

I byggnaden skulle enligt förslaget — förutom tvättstuga samt mangel- och

strykrum inrymmas torkrum och torkvind, en bastuavdelning med plats

för 3—4 personer, ett badrum, ett cykelstall och ett desinfektionsrum.

Byggnaden vore avsedd att uppföras parallellt med norra anstaltsflygeln,

därvid erforderliga ledningar skulle genom en kulvert dragas från anstaltens

närbelägna maskinrum.

Kostnaderna för uppförande av ifrågavarande byggnad hava — inklusive

kostnaderna för erforderliga maskiner — i överensstämmelse med en av byråingenjören

B. Westerdahl i september 1939 uppgjord beräkning av anstaltsstyrelsen

upptagits till 38,500 kronor.

I anledning av anstaltsstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av

socialstyrelsen den 7 oktober 1939 och av byggnadsstyrelsen den 9 oktober

samma år.

Socialstyrelsen har anfört, att de föreslagna arbetena enligt styrelsens uppfattning

vore önskvärda samt att styrelsen icke hade något att erinra mot an
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

staltsstyrelsens framställning. Icke heller byggnadsstyrelsen har haft något

att erinra mot de föreslagna arbetena. Styrelsen har emellertid framhållit, att

på grund av inträdda prisstegringar de för arbetenas utförande beräknade beloppen

av allt att döma icke komme att bliva tillräckliga.

I skrivelse den 4 september 1940 rörande anslag för budgetåret 1941/42 har

vidare anstaltsstyrelsen påpekat, att det alltjämt vore för anstalten angeläget,

att omförmälda, i skrivelsen den 14 september 1939 föreslagna byggnadsarbeten

komme till utförande.

Då tillgången till familjebostäder vid Venngarnsanstalten för närvarande Dcpartenunitär

uppenbart otillräcklig och då det — icke minst ur rekryteringssynpunkt ,!iele"- — är av vikt, att förefintliga brister i detta hänseende avhjälpas, anser jag

mig böra förorda anstaltsstyrelsens förslag örn uppförande av två nya, för

gift personal vid anstalten avsedda bostadshus.

Även förslaget om uppförande av en byggnad, innehållande centraltvättstuga

för personalen och vissa andra anordningar, finner jag ändamålsenligt,

varför jag tillstyrker detsamma.

Kostnaderna för berörda byggnadsarbeten hava av anstaltsstyrelsen upptagits

till sammanlagt 96,500 kronor men torde med hänsyn till den prisstegring,

som under den senaste tiden ägt rum, böra uppskattas till i runt tal

115,000 kronor.

För utförande av arbetena torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 böra under rubriken statens alkoholistanstalt å Venngarn: vissa

byggnadsarbeten anvisas ett reservationsanslag å 115,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngurn: Vissa byggnadsarbeten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 115,000.

[3.] 56 a. Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoho
lister

för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm,

reservationsanslag. Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter äro intagna i en den 27 maj 1932 (nr 217)

utfärdad kungörelse, vari bland annat stadgas följande.

Statsbidrag må tilldelas landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan

för anordnande av erkänd alkoholistanstalt. Statsbidragets sammanlagda

belopp, däri jämväl inbegripet bidrag till kostnad för reparationer, förbättringar

eller dylikt, som för anstalten tidigare kan hava beviljats, må uppgå

till högst 2,000 kronor för vårdplats, när fråga är örn nybyggnad, och i annat

fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidrag må icke överstiga

vad från annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl därtill föranleda.

Ansökning örn statsbidrag skall ställas till Kungl. Majit. Ansökningen

akall bland annat innehålla förbindelse att återbära statsbidraget, i fall an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stalten skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller avyttras.

Landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan, som önskar att för

anordnande av erkänd alkoholistanstalt erhålla upplåtelse av kronan tillhörig

jord, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Statsbidrag gäldas från ett under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

På därom av stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister gjord

framställning har Kungl. Majit den 10 mars 1939 dels fastställt stadgar för

stiftelsen, dels medgivit, att till stiftelsen finge för anordnande av en alkoholistanstalt

för män, benämnd »Godtemplarordens erkända alkoholistanstalt

Dagöholm», med undantag för visst område upplåtas kronoegendomen 23/io

mantal Dagöholm nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands län, dels erkänt

alkoholistanstalten såsom allmän och fastställt vissa särskilda föreskrifter för

anstalten, dels ock beviljat stiftelsen statsbidrag med 80,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för anstaltens anordnande i enlighet med upprättade

ritningar till nybyggnads- och ändringsarbeten för anstalten.

Alkoholistanstalten är enligt de av Kungl. Majit meddelade föreskrifterna

avsedd för vård av manliga alkoholister, företrädesvis yngre personer och

eljest sådana, som icke tidigare åtnjutit vård å alkoholistanstalt. Anstalten

har beräknats inrymma 40 vårdplatser.

Vid beviljandet av nämnda statsbidrag beräknades kostnaderna för anordnandet

till 150,000 kronor. Härutöver beräknades, att för bestridande av vissa

särskilda kostnader i samband med tillträdandet av kronoegendomen

skulle erfordras ett belopp av 16,000 kronor. Efter inhämtande av riksdagens

medgivande i ämnet (se Kungl. Majits proposition den 10 februari 1939,

nr 81, och riksdagens skrivelse den 18 mars 1939, nr 122) tillerkände Kungl.

Majit den 13 april 1939 stiftelsen ett extra statsbidrag av 16,000 kronor för

gäldande av sistnämnda kostnader.

Kostnaderna för anstaltens anordnande visade sig emellertid bliva avsevärt

större än som från början förutsatts. Med anledning därav hemställde

Kungl. Majit i proposition den 8 mars 1940, nr 168, att riksdagen måtte för

lån till stiftelsen för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor. Lånet, som skulle

vara räntefritt och amorteras under en tid av 15 år, skulle användas dels för

täckande av vissa merkostnader för den uppförda nya anstaltsbyggnaden

samt för iordningställande av den äldre huvudbyggnaden, dels ock för bestridande

av utgifter för anskaffande av dricksvatten. Propositionen bifölls av

riksdagen (se riksdagens skrivelse den 23 april 1940, nr 166), varefter Kungl.

Majit genom beslut den 10 maj 1940 beviljat stiftelsen det avsedda lånet.

Den 1 augusti 1940 har vidare Kungl. Majit föreskrivit, att i avtalet om

upplåtelsen av ifrågavarande egendom till stiftelsen skulle intagas vissa bestämmelser.

I skrivelse den 4 september 1940 har stiftelsen Godtemplarordens vårdhem

för alkoholister lämnat en redogörelse för de byggnadsarbeten, vilka enligt

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

styrelsens uppfattning måste komma till utförande vid Dagöholmsanstalten

under de närmaste åren, därest den till anstalten upplåtna egendomen skulle

kunna bliva föremål för rationell drift. I redogörelsen har anförts i huvudsak

följande.

1. Anstaltens ladugård hade nedbrunnit, varför en ny ladugård måste uppföras.

Den senare borde uppföras i anslutning till befintlig logbyggnad och

i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag. Kostnaderna härför kunde beräknas

till 71,900 kronor.

2. För närvarande saknades svinhus å egendomen. Da anstalten förbrukade

avsevärd mängd fläsk för eget behov och dessutom borde ha möjligheter

att tillvarataga köksavfallet, vore emellertid ett svinhus nödvändigt och

borde bliva ekonomiskt lönande. Därför borde uppföras ett svinhus med

plats för 30 gödsvin och 4 modersuggor. Kostnaden härför kunde uppskattas

till 12,400 kronor.

3. För vagnslider samt maskin- och redskapsbodar borde uppföras en ny

byggnad. För närvarande måste maskiner och övriga redskap stå under bär

himmel året runt, vilket icke vore förenligt med god ekonomi. Kostnaderna

för byggnaden beräknades till 8,600 kronor.

4. Den s. k. östra arbetarbostaden befunne sig för närvarande i sådant

skick att byggnaden icke skulle kunna av hälsovårdsmyndigheterna godkännas

såsom bostadshus. Bland annat saknades vattenledning och vattnet

måste hämtas från en brunn, som läge på 150 meters avstånd fran byggnaden.

I byggnaden borde inredas fyra lägenheter, vardera innehållande två

rum och kök, skafferi, tambur och tvältrum. Lägenheterna borde förses med

centralvärmeledning, vatten och avlopp samt W. C. Kostnaderna för ombyggnaden

hade beräknats till 28,800 kronor.

5. För uthus till de under punkt 4 omnämnda lägenheterna, inrymmande

svin- och hönshus samt vedbodar, borde beräknas ett belopp av 6,450 kronor.

6. För källare till samma lägenheter upptoges 1,700 kronor.

7. Vidare borde — för en beräknad kostnad av 11,200 kronor — uppföras

en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och strykrum samt bads*u.

8. Till bostäder för inspektor och trädgårdsmästare borde uppföras två

nya byggnader, vardera inrymmande tre rum och kök lii. ni. Kostnaderna

för dessa byggnader uppskattades till sammanlagt 32,500 kronor eller 16,250

kronor för varje hus.

9. På den gamla ladugårdsgrunden borde uppföras en byggnad avsedd för

sågverk, smedja och snickeriverkstad. Härmed förenade kostnader kunde

beräknas till 17,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnader skulle sålunda uppgå

till 190,550 kronor. Därtill komme för arkitekt- och kontrollantarvoden

samt för oförutsedda utgifter omkring 11,900 kronor. För byggnadsprogrammets

genomförande skulle således erfordras 202,450 kronor.

Härvid vore emellertid att märka, att den brunna ladugården varit försäkrad

för 32,000 kronor, vilket belopp utkvitterats av domänstyrelsen och

därefter ställts till stiftelsens förfogande samt delvis redan tagits i anspråk

för påbörjande av ny ladugårdsbyggnad.

Till samtliga byggnader hade beräknats skola åtgå 1,190 lebro virke å rot.

I kostnadsberäkningen hade emellertid endast räknats med arbetslöner å erforderligt

virke. Enligt styrelsens mening syntes de under punkterna 1 och

4—(j föreslagna byggnadsarbetena vara att hänföra till sedvanligt underhåll.

Stiftelsen framhåller, att det vore uteslutet, att stiftelsen skulle kunna anskaffa

det kapital, som erfordrades för realiserande av det framlagda bygg
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsprogrammet. Stiftelsen hade redan iklätt sig stora förbindelser för anstaltens

anordnande och det statsbidrag, som utginge för anstaltens driftkostnader,

voie icke sa stort att det medgave några större utgifter för uppförande

av till jordbruket erforderliga ekonomibyggnader. Stiftelsen har därför

hemställt, att medel måtte av Kungl. Maj:t anvisas så att uppförandet av

de för anstalten nödvändiga ekonomibyggnaderna snarast möjligt måtte kunna

fullföljas. Särskilt framhålles vikten av att ladugårdsbyggnaden finge

utan dröjsmål färdigställas.

I anledning av stiftelsens framställning hava under år 1940 utlåtanden avgivits

av domänstyrelsen den 19 september, av byggnadsstyrelsen den 8 oktober,

av socialstyrelsen den 16 november och av statskontoret den 23 i sistnämnda

månad.

Domänstyrelsen framhåller till en början, att det vore uteslutet, att de omförmälda

under punkterna 1 och 4—6 upptagna arbetena skulle kunna betraktas

såsom sedvanliga underhållsarbeten. Styrelsen har vidare uttalat sig

sålunda.

Den omständigheten att jordbruket skulle bedrivas av en anstalt medförde,

att kravet på byggnadsarbeten bleve mera omfattande än som vore direkt

nödvändigt för egendomens brukande. Därigenom komme kostnaderna också

att springa upp till belopp, som icke stöde i rimligt förhållande till jordbruksavkastningen.

Tvekan kunde råda därom, huruvida de under punkterna

2 och 7 9 upptagna nybyggnaderna helt eller delvis kunde anses erfor
derliga

för jordbruket såsom sådant. Åt svinhuset hade föreslagits en storlek,

som överensstämde med anstaltens särskilda intressen. Nybyggnaderna

under punkterna 7—9 syntes nödvändiga för att egendomen skulle kunna

brukas i anstaltsform. Med hänsyn därtill ville styrelsen icke framställa

erinran mot dessa arbeten.

Utan att äga tillgång till fullständiga byggnadshandlingar ställde det sig

svart att bestämt uttala sig om kostnaderna för arbetenas utförande. Såvitt

med ledning av de lämnade uppgifterna kunde bedömas, borde emellertid

den av stiftelsen beräknade kostnadssumman, avrundad uppåt till 210,000

kronor, kunna förslå. Därtill komme kostnaderna för det erforderliga byggnadsvirke

å rot, 1,190 kubikmeter, vilka kostnader kunde beräknas till

12,220 kronor. Det totala utgiftsbeloppet komme i enlighet härmed att belöpa

sig till 222,200 kronor. Då till bestridande av dessa utgifter funnes disponibla

brandstodsmedel till ett belopp av 31,150 kronor, utgjorde den återstående

kostnadssumman 191,070 kronor.

I det av byggnadsstyrelsen avgivna utlåtandet har styrelsen, som allenast

yttrat sig rörande förslaget till ny ladugård vid anstalten, anfört, alt styrelsen

icke hade något att erinra mot de ingivna ritningarna rörande denna

byggnad. Styrelsen har icke heller haft något att invända beträffande de för

ladugårdens uppförande beräknade kostnaderna — 71,900 kronor — men

påpekat, att till detta belopp finge läggas viss del av den i framställningen

angivna gemensamma posten till arkitekt- och kontrollantarvoden saint oförutsedda

utgifter. De sammanlagda kostnaderna för ladugården kunde därför

beräknas till 76,000 kronor, i vilket belopp emellertid icke inginge värdet av

det för byggnadsföretaget erforderliga virket.

Socialstyrelsen har till en början erinrat hurusom styrelsen i ett den 15

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

februari 1940 avgivet utlåtande i anledning av en framställning från domänstyrelsen

angående villkoren för upplåtelse lill stiftelsen av kronoegendomen

Dagöholm framhållit, att betydande besparingar för statsverket vunnits genom

systemet med erkända alkoholislanstalter och att, vad särskilt beträffade

kostnaderna för anordnande av anstaltsplatser vid de berörda anstalterna,

statens utgifter härför stanna vid högst en tredjedel av statens egna

byggnadskostnader.

I anslutning därtill anför styrelsen nu vidare, att säkerligen icke blott statens

andel av ifrågavarande kostnader utan även de totala kostnaderna varit

lägre för erkända anstalter än för statsanstalter. En orsak därtill vore, att

man hållit lägre standard i olika avseenden å de förstnämnda anstalterna än

å den närmast jämförliga statsanstalten. En annan orsak vore, att utbyggandet

av de erkända anstalterna skett successivt och med anlitande i största

möjliga utsträckning av anstalternas egna arbetskrafter. Enligt socialstyrelsens

mening borde man förfara på detta sätt även framdeles, såväl beträffande

byggnader för rena vårdändamål som i fråga örn ekonomibyggnader,

såvida icke avgörande hinder däremot mötte. Beträffande de föreslagna

byggnadsarbetena vid Dagöholm har socialstyrelsen härefter uttalat sig på

följande sätt.

Tidigare hade styrelsen varit av den uppfattningen, att det skulle vara

möjligt att i nyssnämnda ordning utföra de byggnadsföretag, som vore

erforderliga för att å den förra kronoarrendegården Dagöholm skapa en

ändamålsenlig alkoholistanstalt. Det hade emellertid blivit allt mera klart,

att denna anstalts karaktär av specialanstalt för yngre alkoholmissbrukare

medförde, att man icke i större omfattning kunde lita till den egna arbetskraften

vid anstaltens utbyggande. De å denna anstalt intagna saknade

nämligen merendels yrkesutbildning över huvud taget och kunde därför i

allmänhet icke användas för arbetsuppgifter, som krävde någon yrkesskicklighet.

Vid iordningställandet av denna anstalt — med begreppet anstalt

taget i vidsträckt bemärkelse och sålunda omfattande även erforderliga

ekonomibyggnader för jordbruket samt för andra verksamhetsgrenar —

kunde man därför icke förfara på samma sätt som eljest varit brukligt.

Med hänsyn därtill funne styrelsen det i och för sig naturligt, att stiftelsen

redan på detta stadium uppgjort en plan över anstaltens slutliga skick samt

framlagt denna för Kungl. Majit.

Denna plan omfattade nio olika byggnader. Den mest trängande av dessa

vore ladugården. Det torde icke ankomma på socialstyrelsen att ingå på bedömande

av kostnadsberäkningarna för den nya ladugården. Att försäkringsbeloppet

för den gamla ladugården icke försloge till kostnaderna för

en ny ladugård syntes icke kunna läggas stiftelsen till last. Det syntes därför

icke kunna komma ifråga, att stiftelsen skulle anskaffa de medel utöver

brandstoden för den brunna gamla ladugården, som erfordrades för

en ny sådan.

Med hänsyn till nuvarande allmänna förhållanden synles även önskemålet

örn ett nytt svinhus höra tillgodoses under den närmaste liden.

Styrelsen kunde vitsorda, att den s. k. östra arbetarbostaden i sitt nuvarande

skick icke vore tjänlig till bostadsändamål. Även upprustningen och omändringen

av denna byggnad samt uppförande av källare för de därstädes boende

syntes därför böra genomföras utan uppskov.

Såsom stiftelsen framhållit torde det vara dålig ekonomi att låta maskin
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

parken samt jordbruksredskap stå ute under bar himmel året runt på grund

av brist på lämplig förvaringsplats under tak. Planerna för den närmaste

tidens byggnadsföretag torde därför böra upptaga ett lider för vagnar m. m.

Detta borde emellertid vara av enklaste slag. Socialstyrelsen saknade möjlighet

att bedöma, huruvida den proiekterade byggnaden för detta ändamål,

vilken beräknades skola kosta 8,600 kronor, kunde förenklas och kostnaderna

sålunda minskas.

övriga byggnadsföretag — nämligen andra uthus än källare för de i östra

arbetarbostaden boende, en byggnad, inrymmande tvättstuga, tork- och

strykrum samt badstu, två bostadshus för inspektor och trädgårdsmästare

samt en byggnad, inrymmande plats för sågverk, smedja och snickeriverkstad.

med en sammanlasd beräknad byggnadskostnad av 67,150 kronor —

kunde icke anses vara nödvändiga omedelbart.

De av stiftelsen angivna kostnaderna för byggnadsföretag, som enligt socialstyrelsens

mening borde komma till utförande omedelbart, uppginge till

(71,900 + 12.400 + 8.600 + 28 800 + 1,700) 123.400 kronor. Därtill komme

arkitekt- och kontrollantarvoden samt oförutsedda utgifter ävensom de av

domänstyrelsen angivna kostnaderna för å rot försålt byggnadsvirke. En del

av dessa kostnader folie emellertid på de byggnadsföretag, som kunde anstå

tillsvidare, örn man räknade med en sammanlagd kostnad för arkitekt- och

konfrollantarvoden, virke å rot samt oförutsedda utgifter å 13 600 kronor för

de byggnadsföretag, som i första hand skulle komma till utförande, skulle

man komma lill en totalkostnad för dessa arbeten å 137.000 kronor. Därifrån

avginge 32,000 kronor, utgörande den av domänstyrelsen utkvitterade

brandstnden för den brunna ladugården. Stiftelsens omedelbara behov av

medel för dessa ändamål uppginge sålunda till 105,000 kronor.

Socialstyrelsen, som härefter ingått på frågan örn understöd av statsmedel

för utförande av de behövliga byggnadsarbetena, har i denna del gjort

följande uttalanden.

Det rådde enligt stvrelsens mening icke tvivel örn att den organiserade

alkoholistvården för lång tid framåt komme att vara i behov av Dagöholmsanstalten.

För att anstalten i längden skulle kunna fullgöra sin unnfostrande

unngift vore det nödvändigt, att anstalten bleve utrustad med byggnader

på ett helt annat sätt än som nu vore fallet. Det av stiftelsen framlagda

byggnadsprogrammet omfattade, såvitt styrelsen nu kunde bedöma,

samtliga nybyggnader, som erfordrades för anstalten i dess definitiva skick,

såvida icke en ökning av dess platsantal komme i fråga, vilket dock av vårdskäl

irke vore önskvärt.

Stiftelsens medelsbehov kunde icke tillgodoses i annan ordning än genom

statsverket. Trots att stiftelsens anspråk framkommit vid en från statsfinansiell

synpunkt synnerligen oläglig tidpunkt, borde enligt socialstyrelsens

mening ett avslag på framställningen icke kunna ifrågakomma.

Socialstyrelsen funne sig därför icke kunna undgå att tillstyrka, att stiftelsen

snarast möjligt komme i åtnjutande av ett extra statsbidrag å 105 000

kronor — eller det lägre belopp, som efter sakkunnig granskning av kostnadsberäkningarna

kunde befinnas skäligt — för utförande av de under

punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i framställningen angivna byggnadsföretagen.

Även statskontoret har i viss utsträckning förordat statens medverkan för

utförande av byggnadsarbeten vid Dagöholm. Ämbetsverket anför därom

följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Enligt statskontorets mening kunde statsverket svårligen undandraga sig

att, sedan ladugården å den till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för

alkoholister upplåtna delen av kronoegendomen Dagöholm nr 5 år 1939 efter

åskslag nedbrunnit, ställa de medel till förfogande, som — utöver brandskadeersättningen

— vore behövliga för uppförande av en ny ladugård

(punkt 1 i stiftelsens skrivelse). Ämbetsverket ville ej heller motsätta sig,

att — för undvikande av skador å alkoholisthemmet tillhöriga vagnar, maskiner

och redskap, för vilka för närvarande icke funnes något förvaringsrum

— erforderligt belopp anvisades till kostnaderna för en byggnad, inrymmande

vagnslider samt maskin- och redskapsbod (punkt 3 i skrivelsen).

Vad anginge stiftelsens framställning i övrigt, ville statskontoret framhålla,

att statsmakterna på grund av rådande finansiella förhållanden funnit det

nödigt att vidtaga betydande inskränkningar i fråga örn anvisningarna av

medel för anordnande av erkända alkoholistanstalter. Sålunda hade Kungl.

Majit i proposition den 10 november 1939 nr 79 (bilaga 3 sid. 10) föreslagit,

att av det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget till bidrag

till anordnande av erkända alkoholistanstalter, vilket anslag i riksstaten upptagits

med 150,000 kronor, omkring 60.000 kronor skulle inbesparas. Förslaget

hade av 1939 års urtima riksdag lämnats utan erinran. Vidare hade,

såsom framginge av 1940 års statsverksproposition (V ht. sid. 107—108),

socia''styrelsen hemställt, att förevarande anslag för budgetåret 1940/41 skulle

uppföras med 300,000 kronor. Chefen för socialdepartementet hade emellertid

uttalat, att anslaget av sparsamhetsskäl borde bestämmas till ett belopp

avsevärt understigande den summa, som i och för sig vore behövlig, och

hade förordat dess uppförande med 50,000 kronor. Riksdagen hade besluta

i enlighet med departementschefens hemställan. På grund av vad som sålunda

förevarit ansåge statskontoret det icke kunna ifrågakomma, att medel

skulle anvisas för de under punkterna 5, 7, 8 och 9 i stiftelsens framställning

angivna byggnaderna, vilka samtliga av socialstyrelsen befunnits vara

icke omedelbart nödvändiga. Med avseende å stiftelsens under punkterna 2,

4 och 6 framförda, av socialstyrelsen biträdda förslag till byggnadsarbeten

finge statskontoret uttala, att ämbetsverket icke kunde understödja förslagen

under annan förutsättning, än att det ur arbetslöshetssynpunkt skulle befinnas

önskligt att låta arbetena komma till utförande.

Beträffande sättet för medelsanvisningen erinrar statskontoret härefter,

att Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1939, nr 158, inhämtat riksdagens

yttrande angående grunder för redovisning å domänfonden av vissa för speciella

utgifter disponerade egendomar m. m. samt att 1939 års lagtima riksdag

i skrivelse nr 246 anslutit sig till de allmänna synpunkter, som i propositionen

anförts rörande dylik redovisning. I anslutning därtill har statskontoret

gjort följande uttalanden.

Därest de i omförmälda proposition angivna grunderna skulle analogt tilllämpas

vid redovisning av kronoegendom, som upplåtits för anordnande av

alkoholistanstalt, borde medel till uppförande av nybyggnad eller till^ större

förändringsarbeten för jordbrukets eller skogsbrukets behov anvisas å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder: domänverket. Emellertid syntes

en sådan anordning förutsätta, alt staten ombesörjde byggnadsföretaget

och alltså icke endast tillhandahölle alkoholisthemmels ägare erforderligt

penningebidrag, då nämligen av alkoholisthemmets ägare uppförda byggnader

måste betraktas såsom överloppshus, även örn desamma vöre avsedda

för jordbrukets eller skogsbrukets behov, och alltså torde vara att hänföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dt pär terne ritschefen.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

till byggnader å annans grund, vilka icke inginge i den fasta egendomen. För

den händelse alkoholislhemmets ägare skulle utföra nu omhandlade byggnader,

bleve det fördenskull nödvändigt att med hänsyn till de olika byggnadernas

karaktär av ersättningsbyggnad eller icke uppdela medelsanvisningen

pa Iva anslag, nämligen ett anslag till kapitalinvestering i domänfonden och

ett under femte huvudtiteln. Med hänsyn till dessa konsekvenser av ifrågavarande

redovisningsform och da i propositionen förutsatt utredning rörande

dithörande spörsmål ännu icke kommit till stånd, ville statskontoret ifrågasätta,

huruvida det icke vore lämpligast att i föreliggande fall — liksom dittills

skett ■— anvisa hela det för berörda bvggnadsarbelen erforderliga beloppet

å driftbudgeten.

I sådant hänseende ville statskontoret framhålla, att — enligt vad som under

hand inhämtats från socialstyrelsen — av det i riksstaten för budgetåret

1940/41 under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till bidrag till

anordnande av erkända alkoholistanstalter dittills disponerats 28,875 kronor

Då anslaget upptagits med 50,000 kronor och tillgänglig reservation från föregående

budgetår uppginge til! 26,225 kronor, återslode följaktligen disponibelt

ett belopp av 47,350 kronor.

Jämlikt kungörelsen nr 217/1932 kunde statsbidrag till anordnande av erkänd

alkoholistanstalt utgå med högst 2,000 kronor för vårdplats. Stiftelsen

Godtemplarordens vårdhem för alkoholister hade för anordnande av Dagöholmsanstalten,

vilken vore avsedd för 40 vårdplatser, redan beviljats reguljärt

statsbidrag med 80,000 kronor. För tillmötesgående av föreliggande framställning

förutsattes alltså riksdagens medverkan. Därest å förenämnda anslag

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter disponibelt belopp,

47.350 kronor, icke skulle förslå till kostnaderna för de arbeten, som

Kungl. Maj:! funne böra komma till stånd, torde för vad som ytterligare erfordrades

särskilda medel böra äskas av riksdagen.

För eventuell ålerbäring av det statsbidrag, som kunde komma att beviljas

stiftelsen torde densamma böra utfärda förbindelse av det i § 2 i kungörelsen

nr 217/1932 angivna innehåll.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att de å kronoegendomen

Dagöholm befintliga, för alkoholistanstalten därstädes använda byggnaderna

delvis äro otillräckliga och delvis befinna sig i mycket bristfälligt skick.

Vissa arbeten måste därför komma till utförande för att verksamheten vid

anstalten skall kunna bedrivas på tillfredsställande sätt. Först och främst

måste den nedbrunna ladugårdsbyggnaden ersättas med en ny. Vidare torde

det vara påkallat att uppföra ett nytt svinhus samt en byggnad för förvaring

av maskiner och redskap. Tillika torde den s. k. östra arbetarbostaden

böra underkastas en grundlig renovering, och böra i samband därmed källare

anordnas för de i byggnaden inrymda lägenheterna. Medan nu angivna

arbeten böra komma till stand under den närmaste tiden, torde med övriga

ifrågasätta arbeten kunna tills vidare anstå. I likhet med socialstyrelsen förordar

jag alltså, att de i föreliggande byggnadsprogram under punkterna 1,

2, 3, 4 och 6 upptagna arbetena snarast komma till ulförande. Kostnaderna

För dessa arbeten synas kunna uppskattas till 105,000 kronor.

Då stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister uppenbarligen

icke har möjlighet att av egna medel bestrida ens någon del av ifrågavarande

utgifter, torde dessa i sin helhet böra gäldas av statsverket. För uffo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6$

rande av arbetena synes under femte huvudtiteln böra anvisas ett särskilt

reservationsanslag å 105,000 kronor, vilket anslag torde kunna benämnas

bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister för vissa

byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm. Anslaget bör

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Såsom villkor

för anslagets användning bör gälla, att stiftelsen utfärdar förbindelse att

återbära statsbidraget, i fall anstalten skulle komma att användas för annat

ändamål, nedläggas eller avyttras.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

alt till Bidrag till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för

alkoholister för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten

Dagöholm å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .......................... kronor 105,000.

[4.] 77. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem m. fl., reservationsanslag. I skrivelse den 12 februari 1940 bär

socialstyrelsen, med överlämnande av ritningar och kostnadsberäkningar

m. m., gjort framställning angående anvisande av anslag till byggnadsarbeten

för vissa statens skyddshem.

I skrivelsen har styrelsen inledningsvis erinrat om det sätt, varpå den statliga

skyddshemsverksamheten ordnats, och i sådant hänseende anfört bland

annat.

Jämlikt beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar hade staten från och med

den 1 januari 1938 övertagit verksamheten vid sexton skyddshem. Sex av

dessa hem hade av staten förvärvats med äganderätt, medan de återstående

tio skyddshemmen, vilka varit avsedda att användas såsom skolhem, övertagits

med nyttjanderätt. Vilka hem, som sålunda arrenderats, framginge av

följande tablå.

Läge

Namn

Ändamål

socken resp.

stad

län

Ägare

Folåsa

skolhem för gossar

Rappestads;

Östergötlands

Östergötlands läns landsting

Östra Spång

»

» »

Örkelljunga;

Kristianstads

Malmö stad

Mäshult

»

» >

Skällinge ;

i lallands

Hallands läns landsting

Gräskärr

»

> >

Bäve ;

Göteborgs- och Bohus

Göteborgs- och Bohus läns

Åkerby

>

> >

Nora lk. ;

örebro

landsting

Örebro läns landsting

Engesberg

»

» >

Gävle ;

Gävleborgs

Gävle stad

Stenfors

>

> >

Nysätra ;

Västerbottens

Västerbottens läns lands- ting

Stockholms läns landsting

Husby

> flickor

Österåkers ;

Stockholms

Broby

>

> t

Drothems ;

Östergötlands

Östergötlands läns landsting

Allarps

>

» »

Riseberga ;

Kristianstads

Malmö stad

Medan skolhemmet Stenfors arrenderats för tiden 1 januari 1938—31 december

1939, hade de övriga skolhemmen arrenderats för tiden 1 januari

1938—31 december 1941. Jämlikt riksdagens beslut hade därjämte staten å

icke arrenderad mark uppfört två nya skolhem, nämligen det för gossar av
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition nr 2.

sedda hemmet Hammargård en, beläget å kronoegendomen Troxhammar i

Skå socken av Stockholms län samt det för flickor avsedda hemmet Brättegården

i Vänersborg.

Av de arrenderade hemmen hade Mäshult nedlagts den 30 juni 1939 samt

Stenfors och Husby den 31 december 1939. Huruvida verksamheten i framtiden

komme att bibehållas vid hemmen Östra Spång och Allarp syntes

ovisst. Verksamheten vid de återstående fem arrenderade hemmen syntes av

allt att döma komma att bibehållas. Beträffande skolhemmen Gräskärr och

Åkerby hade uppkommit fråga dels rörande inlösen av de egendomar, å vilka

hemmen vore uppförda, dels ock rörande uppförande av ny- och ombyggnader

för hemmen.

Vad först angår hemmet Gräskärr meddelar styrelsen, att hemmets

styrelse i skrivelse till socialstyrelsen den 12 november 1938 framhållit, att

utrymmet i undervisningslokalerna icke medgåve nöjaktig undervisning av

det antal elever, som vid denna tidpunkt funnits å hemmet, samt att skyddshemmet

jämväl vore i avsaknad av tillräckliga bostäder för personalen. På

grund därav hade skolhemsstyrelsen ansett ofrånkomligt, att vissa byggnadsarbeten

företoges. Då byggnadsfrågan emellertid icke kunde lösas, förrän

staten övertagit egendomen eller viss del därav, hade skolhemsstyrelsen hemställt,

att socialstyrelsen måtte föranstalta om åtgärder för inlösen av egendomen

redan före arrendetidens utgång. Styrelsen hade därvid föreslagit, att

hela jordbruket skulle inlösas och hade som skäl därför åberopat det goda

ekonomiska utbytet av jordbruket samt den stora betydelse jordbruket visat

sig äga som hjälpmedel vid elevernas fostran. Styrelsen hade ock framhållit

vådan av att jordbruket och dess i omedelbar närhet av skolhemstomten

belägna ekonomibyggnader överlätes till annan ägare.

Socialstyrelsen, som verkställt närmare utredning i ämnet, har i sin omförmälda

skrivelse rörande de nuvarande anstaltsbyggnaderna vid Gräskärr

anfört följande.

Styrelsen vitsordade, att vissa av hemmets anstaltslokaler vore mindre väl

lämpade för sitt ändamål. Därvidlag kunde särskilt framhållas, att undervisningslokalernas

utrymmen vore i hög grad otillräckliga, att skolsalens placering

i vindsvåningen av en träbyggnad medförde risker i händelse av eldsvåda

samt att möjligheter saknades att vid hemmet bereda bostad åt de två

därstädes anställda lärarna. Dessa hade sålunda nödgats förhyra bostad, den

ene i ett närbeläget skolhus och den andre i Uddevalla stad, fem kilometer

från skyddshemmet. Med hänsyn till att lärarna vid skyddshemmet även

hade att ansvara för elevernas fritidssysselsättning och övervakning nattetid

och till den intima kontakt, som borde eftersträvas mellan lärare och

elever vid skyddshemmen, vore dessa lärarnas bostadsförhållanden att betrakta

såsom synnerligen otillfredsställande för verksamheten.

Vidare förelåge behov av en gymnastiksal m. m.

Socialstyrelsen har därför framlagt ett av arkitekten B. Jonsson på uppdrag

av styrelsen och i samråd med skyddshemsinspektören utarbetat förslag

rörande vissa örn- och tillbyggnader vid Gräskärr. Enligt förslaget skulle

uppföras en nybyggnad, innehållande två skolsalar, gymnastiksal samt tvättoch

badavdelning. Kostnaderna härför hava beräknats till 121,000 kronor.

Därjämte skulle uppföras ny föreståndarbostad för en kostnad av 37,000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

kronor samt vidtagas omändringar i stora huvudbyggnaden för en kostnad

av 22,000 kronor. För vissa ledningar m. m. har vidare beräknats ett belopp

av 4,837 kronor. De sammanlagda utgifterna för ifrågavarande byggnadsarbeten

hava alltså uppskattats till 184,837 kronor.

Beträffande frågan om inlösen av den egendom, å vilken skolhemmet

vore beläget, har socialstyrelsen anfört följande.

Skyddshemsegendomen, som vore belägen i Bäve socken av Göteborgs och

Bohus län, vore åsatt fastighetsbeteckningen 1/2 mtl Gräskärr l1. Ägorna och

jordbrukets ekonomibyggnader voro belägna å ömse sidor örn och i omedelbar

närhet av anstaltsbyggnaderna. Vid förvärv enbart av anstaltsbyggnaderna

jämte tomtområde skulle det på grund härav knappast kunna undvikas,

att den som övertoge jordbruket, ävensom andra hos honom bosatta

personer, vilka vore helt främmande för skyddshemsverksamheten, komme

i daglig beröring med eleverna. Egendomens belägenhet i närheten av Uddevalla

stad kunde vidare befaras medföra, att en ny ägare till jordbruksfastigheten

exploaterade densamma till tomtområde, vilken åtgärd givetvis

skulle medföra allvarliga olägenheter för skyddshemsverksamheten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då egendomens angivna belägenhet

medförde, att någon minskning i markvärdet knappast torde behöva befaras,

funne styrelsen i förevarande fall lämpligast, att staten förvärvade

hela skyddshemsegendomen. Skulle det sedermera visa sig önskvärt att till

inskränkning av jordbruksdriften avstycka visst markområde, syntes detta

med hänsyn till egendomens ekonomiskt fördelaktiga läge kunna ske utan

förlust för statsverket.

Efter överläggningar mellan skyddshemsinspektören och delegerade för

Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott hade förvaltningsutskottet

vid sammanträde den 25 maj 1939 förklarat sig villigt att hos landstinget

tillstyrka försäljning av egendomen med tillhörande anstaltsbyggnader

och inventarier för en köpeskilling av 110,000 kronor. En värdering av egendomen

efter de principer, vilka legat till grund för statens tidigare övertagande

av yrkeshemmen, skulle hava medfört en köpeskilling av 144,113

kronor, varav 52,930 kronor belöpte å anstaltsbyggnaderna. Brandförsäkringsvärdena

för anstalts- och jordbruksbyggnadema uppginge till sammanlagt

158,000 kronor. Taxeringsvärdet för hela egendomen vore 128,000 kronor.

Med hänsyn till det anförda hade styrelsen intet att erinra mot den

föreslagna köpeskillingen.

Inköpskostnaden syntes, i varje fall till större delen, kunna bestridas av

medel ur den genom beslut vid 1936 års riksdag bildade likvidationsfonden.

Socialstyrelsen har härefter övergått till frågan rörande inlösen och ombyggnad

av Åkerby skolhem och därmed sammanhängande spörsmål.

Styrelsen har i denna del till en början anfört följande.

Styrelsen för skolhemmet hade i skrivelse den 7 oktober 1938 framhållit,

att anstaltshyggnadens bristfälliga tillstånd och olämpliga belägenhet i förhållande

till jordbrukets ekonomibyggnader gjorde en nybyggnad å annan

plats inom egendomen i hög grad önskvärd. Skolhemsstyrelsen hade emellertid

funnit erforderligt, alt staten, innan byggnadsverksamheten igångsattes,

förvärvade äganderätten till marken. Då jordbruket medförde en årlig förlust

av omkring 2,000 kronor, hade skolhemsstyrelsen likväl endast förordat

förvärv av erforderlig tomtmark, medan jordbruket ansetts höra frånskiljas

anstalten.

Socialstyrelsen ville vitsorda, all anstaltsbyggnaden vore föga lämpad för

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 2.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

sitt ändamål. Särskilt undervisningslokalerna vore på grund av ålder och

bristande utrymmen i hög grad otillfredsställande. Även för personalens bostäder

saknades erforderliga utrymmen. Med hänsyn därtill och då en omoch

utbyggnad av den gamla anstaltsbyggnaden icke syntes med ekonomisk

fördel kunna företagas, funne socialstyrelsen ofrånkomligt, att helt nya anstaltsbyggnader

komme till utförande.

I skrivelse den 19 juni 1939 till skyddshemsinspektören hade Örebro läns

landstings förvaltningsutskott givit anbud å överlåtelse dels av hela skyddshemsegendomen

och dels å anstaltsbyggnaderna jämte ett därinvid beläget

mindre markområde. Jämväl sistnämnda markområde vore emellertid väsentligt

större än vad skyddshemsstyrelsen önskat förvärva. Skyddshemsstyrelsen

hade vidare framhållit, att den enligt anbudet på byggnaderna belöpande

köpeskillingen syntes avsevärt överstiga deras värde.

På grund härav och under förmälan att Åkerby numera sedan dess upptagningsområde

utvidgats, hade en i kommunikationshänseende olämplig

belägenhet, förklarar socialstyrelsen, att styrelsen funnit sig böra undersöka

möjligheterna till markförvärv för skyddshemmets räkning på annan plats.

Rörande resultatet av denna undersökning uttalar sig styrelsen på följande

sätt.

I första hand hade undersökningen inriktats på att finna någon för ändamålet

lämpad kronoegendom. Förslag hade sålunda framförts örn förvärv

av Villingsbergs kronoegendom i Örebro län, vilken egendom på grund av sitt

goda läge ansetts äga vissa förutsättningar för ändamålet. Vid byggnadsplan^

uppgörande hade det emellertid visat sig förenat med synnerligen

stora svårigheter att för skyddshemsändamål iordningställa egendomens

slottsliknande manbyggnad. Därtill komme att en sådan ombyggnad överhuvud

taget icke kunde utföras utan att byggnadernas ur kulturhistorisk

synpunkt förnämliga arkitektur spolierades. På grand därav hade skyddshemsstyrelsen

icke förordat inköp av egendomen. Socialstyrelsen biträdde

denna uppfattning.

Skyddshemsstyrelsen hade i framställning den 28 augusti 1939 samt i

skrivelse till skyddshemsinspektören den 15 december samma år förordat

ett tredje alternativ, nämligen förvärv och nybyggnad av egendomen Åh

vid Karintorps by i Närke (Karintorpförslaget). Vidkommande detta förslag

finge socialstyrelsen anföra följande.

Den erbjudna arealen vore här liksom vid Åkerby större än vad ändamålet

krävde. Såsom framhållits av skyddshemsstyrelsen syntes även det

av ägaren ifrågasatta priset vara väl högt tilltaget.

Med hänsyn därtill och då egendomens belägenhet i nära grannskap med

Åsbro alkoholistanstalt väckt vissa betänkligheter rörande lämpligheten att

hit förlägga ett skolhem för skyddshemselever hade socialstyrelsen funnit sig

icke kunna biträda skyddshemsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Sedan socialstyrelsen under hand underrättat skyddshemsstyrelsen örn

sitt ställningstagande samt anmodat skyddshemsstyrelsen att söka annan

lämplig egendom, hade skyddshemsstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1940 i

sådant avseende föreslagit kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21 i

Viby socken av Örebro län. Karla över egendomen bifogades.

Representanter för socialstyrelsen, vilka tillsammans med arkitekt Jonsson

besökt den föreslagna egendomen, hade vitsordat dess goda belägenhet och

byggnadsmöjligheter.

Egendomen vore belägen i närheten av Hallsbergs järnvägsstation. Den

omständigheten att skyddshemmet på grund härav hade goda järnvägsför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

07

bindelser nied alla delar av upptagningsområdet vore av stor betydelse med

hänsyn till angelägenheten att underlätta resorna och nedbringa resekostnaderna

för såväl eleverna som deras anförvanter.

På grund av vad sålunda anförts finge socialstyrelsen biträda skyddshemsstyrelsens

förslag rörande nybyggnad för nuvarande Åkerby skolhem å Lindhults

kronoegendom.

Egendomen, som innefattade cirka 50 tunnland åker, 2''% tunnland äng och

105 tunnland avrösningsjord, torde emellertid icke för närvarande böra i sin

helhet tagas i anspråk för skyddshemsverksamheten. Socialstyrelsen förordade

därför, att tills vidare endast de av skyddshemsstyrelsen föreslagna områdena

å sammanlagt 21.10 hektar upplätes för ifrågavarande ändamål. Möjligheten

att för skyddshemmets räkning disponera hela egendomen syntes

emellertid böra hållas öppen till arrendetidens utgång den 14 mars 1944, vid

vilken tidpunkt socialstyrelsen torde hava tagit slutlig ställning till frågan

om jordbruksdriftens bibehållande vid de statliga skolhemmen.

Då upplåtelse eller i ännu högre grad försäljning av jordbruksegendomen

till en skyddshemsverksamheten utomstående person vore förenad med vissa

risker, funne socialstyrelsen erforderligt, att styrelsen bereddes tillfälle till yttrande,

därest fråga skulle uppstå rörande ombyte av arrendator eller försäljning

av jordbruksegendomen.

Genom skyddshemsstyrelsens och socialstyrelsens försorg hava byggnadsplaner

och kostnadsförslag utarbetats, avseende om- och nybyggnad av

.skyddshemmet vid Åkerby, Villingsberg och Karintorp. Socialstyrelsen har

även låtit utarbeta förslag avseende alternativet Lindhult. Rörande detta förslag,

som uppgjorts av arkitekten B. Jonsson, daterats den 7 februari 1940

och jämte övriga förslag bifogats styrelsens skrivelse, anför styrelsen följande.

Skyddshemsstyrelsen hade icke upprättat något byggnadsförslag, som direkt

hade avseende å Lindhult. Beträffande Karintorp hade styrelsen emellertid

upprättat två förslag, vilka båda utginge från att samtliga byggnader

skulle nyuppföras. Nämnda förslag torde i huvudsak kunna läggas till grund

för en kostnadsberäkning jämväl för skyddshemmets uppförande å Lindhult.

Det ena förslaget, som förutsatte gemensam mathållning med Åsbrohemmet,

behövde icke närmare beröras. Det andra förslaget förutsatte, att

eleverna förlädes i ett flertal mindre byggnader, vardera rymmande 6—7

elever, och att kökslokaler samt bostäder för kökspersonal inrymdes i en

särskild byggnad. Sistnämnda förslag torde emellertid komma alt föranleda

en väsentligt mycket större personaluppsättning än vad skyddshemsstyrelsen

förutsett. Det syntes nämligen icke låta sig göra att, såsom styrelsen föreslagit,

överlåta åt en enda befattningshavare att dygnet runt ansvara för tillsynen

inom förläggningen. Därför erfordrades enligt socialstyrelsens mening

två befattningshavare vid varje förläggning. Vid sådant förhållande syntes

det — under förutsättning att man räknade med småförläggningar — mest

ekonomiskt att inreda särskild köksavdelning i var och en av småförläggningarna

samt utnyttja de därstädes boende befattningshavarna genom att

på dem överlåta förläggningens samtliga hushållsgöromål. Därigenom .skulle

den ifrågasatta centralköksanläggningen samt dess personal bliva helt överflödig

samtidigt som erforderlig övervakning av eleverna kunde anordnas.

Genom att på angivet sätt anordna särskilt kosthåll i varje förläggning, skulle

även förläggningens hemkaraktär avsevärt förstärkas. På grund av vad sålunda

anförts funne sig socialstyrelsen icke kunna förorda skyddshemsstyrelscns

ifrågavarande förslag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Arkitekt Jonssons förslag rörande nybyggnad vid Lindhult innehölle två

alternativ. Enligt det ena förslaget (Alt. I) skulle anordnas smärre elevförläggningar

med egna köksavdelningar, medan enligt det andra förslaget (Alt.

II) skulle uppföras en central elevförläggning med köksavdelning inrymd i

förläggningsbyggnaden.

I sistnämnda fall (Alt. II) skulle vid skyddshemmet endast erfordras den

av 1938 års riksdag godkända, i propositionen nr 151/1938 angivna liushållspersonalen,

nämligen en husmoder och biträdande lärarinna i lönegrad A 6,

en kokerska i lönegrad Eo 1 samt två biträden med ett beräknat arvode av

1,500 kronor vardera.

Förläggning i ett llertal mindre elevhem (Alt. I) medförde behov av större

hushållspersonal än vid central elevförläggning. Sålunda erfordrades här två

kvinnliga befattningshavare vid varje förläggning, nämligen en husmoder

eller vårdarinna i lönegrad A 6 och ett biträde. Enligt detta förslag skulle hittillsvarande

husmodern, kokerskan och två kvinnliga biträden ersättas med

fyra husmödrar och fyra biträden.

Skulle, såsom socialstyrelsen förordat, jordbruket frånskiljas egendomen,

torde enligt bägge alternativen den ena lärarbefattningen (lönegrad Eo 19)

kunna indragas. En stor del av undervisningsarbetet syntes nämligen kunna

övertagas av föreståndaren, därest denne befriades från det betungande arbetet

med jordbrukets skötsel.

Jonssons kostnadsberäkningar grundade sig på prisläget i augusti 1939.

Kostnaden för Alt. I (småförläggningar) hade beräknats till 460,000 kronor

och kostnaden för Alt. II (central förläggning) till 394,000 kronor. Båda

förslagen avsåge att bereda utrymme åt samma antal elever som vid Åkerby

(25—30 stycken).

En förläggning i småbyggnader enligt All. I gåve ulan tvivel större möjligheter

till personlig handledning av eleverna än en central förläggning och

vore därför att föredraga ur uppfostringssynpunkt. Denna förläggningstyp

vore sålunda särskilt lämpad för svårfostrade elever och hade på grund därav

kommit till utförande vid statens psykopatanstalt vid Lövsta. Den medförde

emellertid, såsom framginge av det anförda, avsevärt mycket högre

såväl anläggnings- som driftskostnader (lönekostnader) än en central förläggning

av eleverna. — Även en central förläggning, sådan den utformats

i Alt. II, innefattade emellertid väsentliga förbättringar i förhållande till de

förläggningstyper som tidigare i allmänhet varit brukliga. Centralförläggning

av ifrågavarande slag hade förut kommit till utförande vid bland annat Hammargårdens

skolhem och hade under den tid skolhemmet varit i bruk, visat

sig vara i stort sett ändamålsenlig. Enligt socialstyrelsens mening borde därför

det nya hemmet uppföras enligt Alt. II i arkitekten Jonssons ifrågavarande

förslag. I

I sin omförmälda skrivelse har socialstyrelsen till sist hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå 1940 års riksdag att å beredskapsstat anvisa erforderliga

medel dels för örn- och tillbyggnad av Gräskärrs skolhem, dels ock för uppförande

å kronoegendomen Lindhult av ett skolhem, avsett att ersätta skolhemmet

Åkerby, allt i enlighet med av socialstyrelsen förordade förslag.

Därjämte har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

bemyndiga Kungl. Majit att för en kostnad av 110,000 kronor för statsverkets

räkning med äganderätt förvärva Gräskärrs skyddshemsegendom med tillhörande

anstaltsbyggnader och inventarier.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69

I förevarande ärende har domänstyrelsen den 4 mars 1940 avgivit utlåtande,

däri styrelsen uttalat sig sålunda.

Kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 2l i Viby socken av örebro län

vore genom domänstyrelsens arrendekontrakt den 13 augusti 1937 utarrenderad

till den 14 mars 1942. Det område av egendomen, som för skyddshemsverksamheten

behövde tagas i anspråk, hade å en närsluten, av distriktslantmätaren

Birger Sandelin år 1929 upprättad karta över alla ägorna till

egendomen angivits med röda gränslinjer. Området innehölle enligt vad styrelsen

inhämtat cirka 21.8 hektar, därav cirka 3.0 hektar åker, cirka 12.2

hektar skogsmark och cirka 5.7 hektar impediment (mosse).

Sedan egendomens arrendator, Gustaf Johansson, i skrivelse den 14 februari

1940 till socialstyrelsen förklarat sig villig att mot en ersättning av 220 kronor

för år avstå från sin nyttjanderätt till området, hade styrelsen för sin del

intet att erinra mot att detsamma av statsverket disponerades för avsett

ändamål.

Beträffande den i området ingående skogsmarken syntes denna i sin helhet

böra såsom dittills förvaltas av styrelsen.

I fråga örn förvaltningen av området i övrigt syntes de föreskrifter, vilka

torde komma att av Kungl. Majit utfärdas i samband med beslut örn redovisning

av sådana markområden, vilka samtidigt som de disponerades för

särskilda statsändamål komme att för framtiden i viss utsträckning vara

föremål för jordbruksdrift, i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Vidare hava utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen den 18 juni 1940

och av statskontoret den 7 augusti 1940.

Byggnadsstyrelsen har beträffande de föreslagna arbetena vid Gräskärrs

skolhem anfört bland annat.

Ritningarna till den nya skolhusbyggnaden utgjordes endast av en skiss,

varför byggnadsstyrelsen saknade möjlighet att göra något närmare uttalande

rörande densamma.

I fråga om arbetena i den stora huvudbyggnaden ansåge sig styrelsen böra

föreslå vissa smärre ändringar.

Vad anginge den nya föreståndarbostaden förefölle densamma att vara för

stort tilltagen med hänsyn till föreståndarens löneställning.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till 180,000 kronor

men syntes med gällande material- och arbetslöner böra uppskattas till

198,000 kronor, oberäknat kostnaderna för yttre arbeten, möbler och andra

inventarier.

Med avseende å förslaget till nybyggnad å kronoegendo m e n

Lindhult anför byggnadsstyrelsen följande.

Socialstyrelsen hade förordat, att det för närvarande till Åkerby förlagda

skolhemmet flyttades till Lindhults kronoegendom, för vilket ändamål nybyggnader

där skulle uppföras. Beträffande dessa nybyggnader hade socialstyrelsen

genom arkitekten Birger Jonsson låtit upprätta alternativa kostnadsförslag,

och skulle enligt det ena alternativet (Alt. I) eleverna förläggas i eif

flertal mindre byggnader, under det att enligt det andra alternativet (Alt. II),

vilket av socialstyrelsen förordats, en central elevförläggning skulle anordnas.

Några ritningar till sistnämnda alternativ hade emellertid icke bilagts

handlingarna. På förfrågan hade arkitekten Jonsson meddelat, att särskilda

ritningar icke av honom upprättats, men att han i sitt kostnadsförslag utgått

ifrån en lösning av hyggnadsfrågan i huvudsaklig överensstämmelse med så
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som Alt. II betecknade 11 ritningar, vilka av honom upprättats för skolhem å

vissa andra platser. Då de föreliggande ritningarna sålunda icke vore utarbetade

för skolhemmet i Lindbult, torde byggnadsstyrelsen sakna anledning

att göra något närmare uttalande rörande desamma, utan utginge styrelsen

från att de endast vore avsedda att läggas till grund för beräkningen av kostnaderna.

Dessa kostnader hade angivits till sammanlagt 394,000 kronor,

men torde med hänsyn till gällande materialpriser och arbetslöner böra uppskattas

till 448,000 kronor, oberäknat möbler och andra inventarier.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket ansåge sig kunna understödja

socialstyrelsens förslag allenast under den förutsättningen, att det med hänsyn

till en möjligen kommande arbetslöshet skulle befinnas motiverat att

igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vidare har statskontoret uttalat, att eventuella anslag för sagda arbeten

syntes böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 under

femte huvudtiteln. Till rätten att disponera anslagen syntes böra knytas villkor

liknande dem, som gällde för användningen av anslag upptaget å beredskapsstat.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Maj:t med anledning av

vad byggnadsstyrelsen i sitt omförmälda utlåtande anfört uppdragit åt socialstyrelsen

alt dels tillse, att fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar

rörande ifrågavarande byggnadsarbeten vid Gräskärr och Lindhult utarbetades,

dels ock, sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet till Kungl. Majit

ingiva sagda ritningar och beräkningar.

I skrivelse den 2 november 1940 har härefter socialstyrelsen gjort förnyad

framställning rörande inlösen av Gräskärrs skolhem. I skrivelsen anföres i

huvudsak följande.

I kungörelse den 23 december 1937 (nr 1011) hade förordnats, att landsting

och stad, som ej deltoge i landsting, med undantag av Stockholm och

Göteborg, för åren 1938 och 1939 skulle för varje i skyddshem intagen och

där vårdad eller därifrån utackorderad elev, som ägde hemortsrätt i kommun

inom landstingsområdet eller i stad, varom nyss sagts, till statsverket

erlägga ett belopp av 700 kronor årligen. Bidragsskyldighet förelåge dock

icke beträffande elev, som omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen.

Bidragen skulle inbetalas till statskontoret oell redovisas å en särskild

diversemedelstitel, benämnd likvidationsfonden för omläggning av skyddshemsverksamheten.

Av en styrelsens skrivelse bifogad uppgift från statskontoret

framginge, att likvidationsfonden den 19 oktober 1940 uppgått till

1,026,426: 02 kronor, vari inginge ett belopp av cirka 10,000 kronor, utgörande

av Kalmar södra läns landsting inlevererade bidrag för vid Norrgårds

skolhem under åren 1938 och 1939 såsom frielever intagna elever. Dessutom

beräknade statskontoret, att ytterligare 30,000 kronor skulle inflyta under

innevarande budgetår.

1937 års riksdag hade till förskott å kostnader för inlösen av yrkeshem

samt skol- och yrkeshem m. m. för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag

av 859,400 kronor. Enligt proposition nr 177 till nämnda års

riksdag skulle detta belopp utgå av likvidationsfonden för omläggning av

skyddshemsverksambeten. Av fonden kunde sålunda beräknas återstå ett disponibelt

belopp av minst 150,000 kronor.

Med anledning av det anförda ville styrelsen hemställa örn Kungl. Majits

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

71

bemyndigande att för statsverkets räkning med Göteborgs och Bohus läns

landsting sluta det avtal angående förvärv av Gräskärrs skyddshemsegendom,

beträffande vilket styrelsen redan i skrivelsen den 12 februari 1940

gjort hemställan.

Med skrivelse den 19 december 1940 har därefter socialstyrelsen överlämnat

fullständiga, av arkitekten Jonsson utarbetade ritningar rörande de ifrågasatta

örn- och nybyggnadsarbetena vid Gräskärrs skolhem ävensom därtill

hörande kostnadsberäkningar. Av skrivelsen och densamma bifogade handlingar

framgår, att vid ritningarnas utarbetande beaktats de anmärkningar,

som av byggnadsstyrelsen framställts i dess utlåtande den 18 juni 1940, ävensom

att därutöver — i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna — vidtagits

vissa ändringar i anledning av förslag, som framkommit vid samråd

med ordföranden i 1940 års civila byggnadsutredning.

Kostnaderna för det omarbetade förslaget hava beräknats på följande

sätt.

Förändring av huvudbyggnaden........................ kronor 26,000

Nybyggnad av skol- och gymnastikhus ..........:..... » 115,000

» » föreståndarbostad ...................... » 39,000

Yttre ledningar, pumphus m. m....................... » 5,800

Summa kronor 185,800.

I beloppet ingå kostnader för fast inredning i gymnastiksal samt maskinell

utrustning i tvättstuga men ej kostnader för möbler och andra inventarier.

I berörda skrivelse har socialstyrelsen — under förmälan att det nu föreliggande

förslaget rörande Gräskärr överlämnats till 1940 års civila byggnadsutredning,

som däröver torde komma att avgiva utlåtande till Kungl.

Majit — hemställt, att för utförande av om- och tillbyggnadsarbeten vid

Gräskärr måtte av 1941 års riksdag äskas det av styrelsen i skrivelsen den

12 februari 1940 för arbetena vid Gräskärr begärda beloppet av 184,837 kronor.

Styrelsen har tillika framhållit, att av ifrågavarande byggnadsarbeten

uppförandet av ett bostadshus för föreståndaren vore det mest angelägna,

enär för närvarande stora svårigheter förelåge att ordna personalens bostadsförhållanden

men att dessa svårigheter skulle bortfalla, därest sagda

bostadshus bomme till stånd. På grund härav har styrelsen hemställt, att —

därest icke hela det av styrelsen begärda byggnadsanslaget kunde anvisas —

åtminstone måtte av riksdagen begäras ett anslag av 39,000 kronor för uppförande

av berörda föreståndarbostad.

Vad först skolhemmet Gräskärr beträffar synes det mig klart, att Departementsdetsamma

är lämpligt beläget och att därför någon förflyttning av hemmet chelenicke

bör äga rum. Emellertid föreligga med avseende å hemmets byggnader

åtskilliga brister, vilka böra avhjälpas, om verksamheten därstädes skall kunna

bedrivas på tillfredsställande sätt. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen

har det förslag till om- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet, som

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för avhjälpande av sagda brister ursprungligen framlagts av socialstyrelsen,

med anledning av från byggnadsstyrelsens sida framställda erinringar blivit

föremål för omarbetning och komplettering, därvid dels beaktats dessa erinringar,

dels ock i samråd med ordföranden för 1940 års civila byggnadsutredning

undersökts möjligheterna till minskning i byggnadskostnaderna.

Ett bifall till det nu föreliggande förslaget skulle bland annat innebära

att hemmets undervisningslokaler avsevärt förbättrades, att detsamma erhölle

tillgång till en välbehövlig gymnastiksal samt att möjlighet skapades

att inom anstaltsområdet bereda bostäder åt hemmets personal. Ehuru förslaget

torde böra bliva föremål för ytterligare detaljprövning, synes det nu

föreligga i det skick, att det kan i huvudsak godtagas. Med hänsyn till de

fördelar, som förslagets realiserande skulle medföra, anser jag mig böra tillstyrka,

att medel nu äskas för genomförande av hela byggnadsförslaget. Anledning

synes mig alltså ej föreligga att — i anslutning till ett av socialstyrelsen

alternativt framlagt förslag — begränsa arbetena till uppförandet av

ny bostad för föreståndaren. Kostnaderna för byggnadsarbetena torde böra

uppskattas till 186,000 kronor.

Under förutsättning att medel anvisas för utförande av ifrågavarande

byggnadsarbeten bör den egendom, å vilken Gräskärrs skolhem är beläget,

jämte därtill hörande byggnader och jordbruksinventarier av staten inköpas

i enlighet med den preliminära överenskommelse i ämnet, vilken sedan en

tid föreligger. Enligt vad inhämtats har vid träffande av denna överenskommelse

förutsatts, att statsverket skall utan ersättning få övertaga alla sådana

till hemmet börande inventarier, som icke äro att hänföra till jordbruksinventarier.

Jag vill ock framhålla att Göteborgs oell Bohus läns landstings

förvaltningsutskott numera av landstinget erhållit bemyndigande att träffa

avtal angående försäljning till kronan av ifrågavarande egendom. Då köpeskillingen

— 110,000 kronor —- kan i sin helhet bestridas från likvidationsfonden

för omläggning av skyddshemsverksamheten, behöva särskilda medel

icke anvisas för inköpet i fråga.

Vidkommande härefter Åkerby skolhem synes verksamheten därstädes

i olika hänseenden vara behäftad nied så betydande olägenheter, att

densamma lämpligen bör nedläggas och hemmet förflyttas till annan plats.

Av de skilda förslag rörande ändrad förläggning av hemmet, som framkommit,

synes mig det av socialstyrelsen förordade vara det mest ändamålsenliga.

I likhet nied socialstyrelsen förordar jag därför, att för hemmet får tagas

i anspråk ifrågasatt del av kronoegendomen 1 mantal Lindhult l1 och 21

i Viby socken av Örebro län omfattande sammanlagt 21.8 hektar. A det föreslagna

området — sorn, enligt vad handlingarna utvisa, till en början kan

tå nyttjas mot en mindre ersättning till egendomens nuvarande arrendator

samt efter arrendetidens utgång torde höra upplåtas direkt av domänstyrelsen

— skulle få uppföras helt nya byggnader.

Rörande det sätt, varpå skyddshemmet bör uppföras, föreligga så till vida

delade meningar, som socialstyrelsen förordat, att hemmet skall erhålla

en central elevförläggning, medan skolhemsstyrelsen föreslagit ett system med

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

73

ett flertal smärre elevförläggningar. Ehuru systemet med mindre elevpaviljonger

otvivelaktigt ur vissa synpunkter har fördelar framför det av socialstyrelsen

föreslagna systemet, anser jag mig böra förorda det senare såsom

ekonomiskt fördelaktigare såväl i anläggning som i drift, helst gynnsamma

erfarenheter rörande detsamma föreligga från det nyligen uppförda skolhemmet

Hammargården.

Jag vill vidare framhålla, att — enligt vad jag under hand inhämtat —

socialstyrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 1

november 1940 låtit verkställa en omarbetning och komplettering av det

byggnadsförslag för skolhemmet i Lindhult, som av socialstyrelsen framlades

med styrelsens skrivelse den 12 februari 1940. Därvid har hänsyn tagits

till de mot nämnda förslag från byggnadsstyrelsens sida framförda anmärkningarna,

varjämte — efter samråd med ordföranden för 1940 års civila

byggnadsutredning — undersökts möjligheterna till nedbringande av

kostnaderna för byggnadsföretaget. Fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar

till det sålunda reviderade förslaget föreligga numera inom socialstyrelsen

och torde inom den närmaste tiden komma att överlämnas till

Kungl. Majit. Enligt uppgift från styrelsen hava kostnaderna enligt det senaste

förslaget, som nära ansluter sig till det ursprungliga projektet, beräknats

på sätt framgår av följande sammanställning.

Flcvliemsbyggnad med bostad för arbetsledare .......... kronor 165,000

Skol- och gymnastikhus med bostäder för lärare och med

tvättstuga.......................................... » 145,000

Föreståndarbostad .................................... » 39,000

Vägar och planeringsarbeten .......................... » 7,000

Brunn och yttre sanitetsledningar ...................... » 20,200

Transformator och yttre elektriska ledningar ............ » 16,800

Arvoden, administration och oförutsedda utgifter ........ » 41,000

Summa kronor 434,000.

Det nya förslaget har underställts 1940 års civila byggnadsutredning och

torde jämväl få prövas av byggnadsstyrelsen. I nuvarande läge kan närmare

ställning till förslagets detaljer icke tagas. Emellertid synes man kunna

utgå från att skolhemmet bör uppföras i huvudsaklig överensstämmelse

med det nu föreliggande reviderade förslaget. Kostnaderna, som genomgående

måst — trots vidtagna besparingar — uppräknas med hänsyn till

den senaste tidens prisstegringar, torde få uppskattas till 434,000 kronor.

Härtill torde, enligt vad socialstyrelsen meddelat, få för möbler och andra inventarier

läggas ett belopp av 27,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna

för skolhemmets uppförande torde därför kunna uppskattas till 461,000

kronor.

Då möjlighet bör förefinnas att redan under innevarande budgetår påbörja

såväl ombyggnaden av Gräskärrs skolhem som uppförandet av det nya

skolhemmet å kronoegendomen Lindhult, torde anslag härför böra anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Jag förordar, att för

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements
chefen.

ändamålet under femte huvudtiteln äskas ett reservationsanslag å (186,000 +

461,000) 647,000 kronor, vilket anslag bör upptagas under den hittillsvarande

rubriken vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och

yrkeshem m. fl.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ........................ kronor 647,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] 19. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. I skri
velse

den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt preliminära beräkningar

rörande medelsbehovet för utrustning av Sidsjöns sjukhus i

Sundsvall under nästa budgetår.

Efter erinran örn att antalet vårdplatser därstädes avses uppgå till 920

och beräknas kunna tagas i bruk under första halvåret 1942, anför styrelsen

bland annat.

I anslagsäskandet till 1940 års riksdag hade ifrågavarande utrustningskostnad

beräknats till lägst 1,200 kronor per vårdplats eller sammanlagt

1,116,000 kronor, varvid avsetts att väsentliga delar därav skulle kunna utföras

vid andra statens sinnessjukhus eller genom fångvårdens försorg. Enligt

i samråd med sakkunnig gjorda beräkningar syntes nämnda belopp på

grund av pågående allmän prisstegring ej vara tillräckligt, även örn hänsyn

toges till att utrustningen delvis kunde anskaffas från psykiatriska sjukhuset

i Stockholm och Gådeå sjukhus i Härnösand, vilka sjukhus beräknades

komma att nedläggas vid öppnandet av Sidsjöns sjukhus.

På grund av svårigheten att för närvarande framlägga hållbara kostnadsberäkningar

hade styrelsen för avsikt att senare, så snart förhållandena det

medgåve, framlägga utrustningsplan och kostnadsberäkning för bestämmandet

av det erforderliga anslaget. Till påbörjandet av ifrågavarande utrustning

under budgetåret 1941/42 beräknades emellertid 1,000 kronor per vårdplats

eller sammanlagt 920,000 kronor komma att erfordras. Framställning

om det belopp, som därutöver krävdes, ämnade styrelsen göra i samband

med framläggandet av kostnadsberäkningen för utrustningen i dess

helhet.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt örn anvisande

av 920,000 kronor för ändamålet under nästa budgetår.

Enligt vad jag inhämtat beräknas genom fångvårdens försorg kunna levereras

möbler, järnsängar och andra inventarier till Sidsjöns sjukhus för

en sammanlagd kostnad av 600,000 kronor, varav 400,000 kronor skulle belöpa

på nästa budgetår. För täckande av sistnämnda belopp torde emellertid

medel icke behöva nu påkallas, då likvid för därmed avsedda leveranser

erlägges i efterskott och på den grund icke torde komma i fråga före

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

75

budgetåret 1942/43. För beställningar åter, som avses placerade i öppna

marknaden, torde medel lämpligen böra äskas å tilläggsstat II för innevarande

budgetår. Därvid synes avdrag kunna ske med 50,000 kronor, utgörande

tidigare uppkommen reservation, som icke disponerats för annat

ändamål. Det aktuella anslagsbehovet skulle då begränsas till (920,000

— 400,000 — 50,000) 470,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 470,000.

[6.] 19 b. Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i Lund, re
servationsanslag.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund har i skrivelse den 24 september 1940 med bifogande av ritningar och

arbetsbeskrivning, gjort framställning om medel till täckande av kostnaderna

för vissa ändringsarbeten inom psykiatriska kliniken i Lund.

Till stöd för framställningen har direktionen åberopat en av överläkaren

vid kliniken ingiven skrivelse, vari denne inledningsvis framhållit, att allvarliga

anmärkningar alltsedan klinikens öppnande kunnat riktas mot dess

lokalförhållanden. Då det emellertid under nu rådande förhållanden icke

kunde antagas, att en tillfredsställande lösning av klinikens byggnadsfråga

kunde komma till stånd inom en nära framtid, funnes anledning att se till

i vad mån befintliga brister kunde genom mindre byggnadsändringar avhjälpas.

Härefter fortsätter överläkaren:

En kännbar olägenhet hade varit, att de särskilda vårdavdelningarna icke

haft tillgång till bilokaler i behövlig utsträckning. För att belysa svårigheterna

kunde nämnas, att de sjuka icke haft tillfälle att i önskvärd mån tala

med sin läkare örn de ofta mycket ömtåliga saker, som bekymrade dem, på

grund av brist på lämplig lokal inom avdelningarna, att de sjuka vid undersökning

måst transporteras utanför avdelningarna, att avdelningssköterskorna

icke haft någon avskild lokal, där de kunnat sköta sin expedition och föra

sina anteckningar örn de sjuka, och slutligen att det icke inom vårdavdelningarna

funnits lämplig plats för medicinskåp och telefon.

En lösning av dessa frågor skulle kunna vinnas genom att avdelningssköterskornas

nuvarande bostadsrum, som gränsade till vårdavdelningarnas

badrum, användes till undersöknings- och expeditionsrum. För att detta

skulle kunna ske måste dörr upptagas mellan dessa rum och badrummens

närmast korridoren liggande del, som skulle genom en vägg avskiljas från

badrummet i övrigt och användas som kapprum. Genom dessa ändringar

skulle för en ringa kostnad lokal för undersökning och behandling av de

sjuka, för deras samtal med sin läkare, för avdelningssköterskornas expedition

och andra nämnda behov kunna erhållas inom vårdavdelningarna.

I samband härmed borde dörrar upptagas mellan dessa nya undersök - ningsrum å nedre botten och de angränsande expeditionsrummen för överläkare,

respektive underläkare. Dessa båda rum användes som mottagningsrum

av läkarna, och den direkta förbindelsen med vårdavdelningarnas lin
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dersökningsrum kunde avhjälpa bristen på dylika lokaler i omedelbar anslutning

till mottagningsrummen.

Beträffande arbetenas närmare utförande hänvisas till ritningar och kostnadsförslag,

vilka upprättats av arkitekten Hans Westman i Lund. Kost
-

naderna hava beräknats sålunda:

För byggnadsarbete 6 avd. å 800 ........................ kronor 4,800

» målningsarbete .................................... » 1,340

Diverse och oförutsett .................................. » 560

Summa kronor 6,700.

Direktionen bar i sin skrivelse förklarat, att den funnit de föreslagna åtgärderna

av behovet starkt påkallade samt hemställt örn ett anslag av 6,700

kronor för ändamålet.

över framställningen har medicinalstyrelsen, efter hörande av byggnadsstyrelsen,

den 1 november 1940 avgivit utlåtande.

Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig icke hava något att erinra

mot förslaget eller de beräknade kostnaderna för dess genomförande.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen.

Departements- Psykiatriska kliniken i Lund, som byggdes under åren 1929—1930, har

C tift £,71

uppförts uteslutande med anslag av statsmedel. För ändamålet hava anvisats

tillhopa 724,100 kronor.

I det vid propositionen nr 205 till 1928 års riksdag fogade statsrådsprotokollet

uttalade dåvarande chefen för socialdepartementet, att han ansåge

kostnaden för klinikbyggnadens uppförande böra helt bestridas av staten,

som även framgent, så länge byggnaden användes såsom psykiatrisk klinik,

borde vara ägare av densamma. Denna uppfattning grundades därpå, att

kliniken, samtidigt som den skulle vara av mycket stor betydelse för undervisningen

vid universitetet i Lund, skulle innebära ett värdefullt tillskott i

fråga om antalet vårdplatser för sinnessjuka.

Mot vad departementschefen sålunda anfört hade riksdagen (skrivelsen nr

302) intet att erinra. Kliniken är följaktligen statens egendom, ehuru den -—

till följd av särskilt avtal — i fråga om driften är ansluten till Lunds lasaretts

administrations- och ekonomiavdelningar.

Det nu framlagda förslaget till ändringar inom kliniken synes mig ägnat

att för en rimlig kostnad tillgodose berättigade önskemål. Det bör vidare

framhållas att, såvitt man av handlingarna kan bedöma, ett genomförande

av förslaget icke torde bliva till men, därest anledning skulle uppstå att

framdeles vidtaga mera omfattande ombyggnadsarbeten inom kliniken. På

grund härav och då någon erinran mot kostnadernas storlek icke framställts,

anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag

av 6,700 kronor, vilket anslag lämpligen torde böra uppföras å tilläggsstat II

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

att till Vissa byggnadsarbeten vid psykiatriska kliniken i

Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 6,700.

[7.] 22. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag. Under femte huvudtiteln

(punkten 100, s. 175) har jag förut denna dag anmält min avsikt att å

tilläggsstat för innevarande budgetår föreslå anvisande av ett belopp av

135,000 kronor, avseende vissa inneliggande ansökningar örn statsbidrag för

hithörande ändamål. För tillgodoseende av nya ansökningar torde härutöver

böra beräknas visst belopp, förslagsvis 165,000 kronor. Jag vill i detta sammanhang

anmäla, att socialvårdskommittén i skrivelse den 19 december 1940

ansett sig böra rikta uppmärksamheten på angelägenheten av att åtgärder

snarast möjligt vidtagas för att öka antalet vårdplatser å vårdhem för lättskötta

sinnessjuka. Bland de åtgärder, som därvid kunna ifrågakomma, har

kommittén särskilt betonat vikten av att statsmedel enligt gällande statsbidragsbestämmelser

snarast ställas till förfogande för uppförande av vårdhem,

varom beslut av de lokala myndigheterna redan fattats. Kommittén

har vidare framhållit, att därest fråga uppkommer om anordnande av byggnadsarbeten

för arbetslöshetens lindrande, dylika vårdhem ur olika synpunkter

måste anses vara lämpliga arbetsobjekt.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget alltså uppföras med

(135,000 + 165,000) 300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

vårdhem för lättskötta sinnessjuka å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ................................ kronor 300,000.

[8.] 26. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Vissa led
ningsarbctcn

m. ni., reservationsanslag. Sedan 1938 års riksdag i anledning

av Kungl. Majlis proposition i ämnet beslutat en utvidgning av den

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar å Salbohed bedrivna

verksamheten ävensom medgivit, att för ändamålet erforderliga ombyggnadsocli

nybyggnadsarbeten skulle få utföras för en kostnad av högst 520,000

kronor, uppdrog Kungl. Maj:t den 24 mars 1939 åt byggnadsstyrelsen att

låta ombesörja arbetenas verkställande i huvudsaklig överensstämmelse med

elt i en av byggnadsstyrelsen upprättad promemoria förordat förslag. I promemorian

hade byggnadsstyrelsen framhållit, bland annat, att det angivna

kostnadsbeloppet kunde godtagas från styrelsens sida endast under förutsättning

att iordningställandet av anstaltens gamla köksbyggnad till bostäder

ej komme lill utförande och att de härför beräknade kostnaderna — 20,000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kronor — i stället upptoges för de utvändiga arbeten, som visat sig ofrånkomliga

för anläggningens drift. Vid riksdagen 1938 och vid lagtima riksdagen

1939 anvisades de erforderliga medlen, tillhopa 520,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit den 26 april 1940 ställt till byggnadsstyrelsens

förfogande ett särskilt av riksdagen beviljat belopp av högst 22,000 kronor,

alt av styrelsen i samråd med styrelsen för uppfostringsanstalten disponeras

för utförande av vissa utvändiga ledningsarbeten.

I skrivelse den 16 december 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande

av sammanlagt 15,500 kronor för utförande av vissa elektriska ledningsarbeten

vid anstalten samt för anordnande av en reningsanläggning därstädes.

Styrelsen bär därvid till en början framhållit, att i de ursprungligen

beräknade kostnaderna för de utvändiga arbetena ingått ett belopp av 5,000

kronor för en elektrisk kabel men däremot icke några utgifter för övriga utvändiga

elektriska anläggningar. För sistnämnda anläggningsarbeten hade

hittills några medel ej anvisats. Styrelsen anför härefter bland annat:

Byggnadsföretaget vore numera i det närmaste fullbordat.

För det belopp av 20,000 kronor, som ursprungligen avsetts för vissa ofrånkomliga

utvändiga arbeten, samt den summa av 22,000 kronor, vilken sedermera

anvisats för yttre ledningar, hade utförts vatten- och avloppsledningar,

vattenverk samt de nödvändigaste planeringsarbetena invid huvudbyggnaden.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 februari 1939 hade anstaltsstyrelsen

meddelat, att därest det skulle visa sig, att anstaltens utvidgning nödvändiggjorde

en omläggning av det elektriska ledningssystemet, styrelsen framdeles

ämnade uppföra de därför beräknade kostnaderna i sitt förslag till omkostnadsstat

för anstalten.

En dylik omläggning hade numera visat sig ofrånkomlig till följd av,

bland annat, elektrifieringen av köket och pumpverket till vattenverket, och

hade därav betingade arbeten enligt verkställd utredning visat sig draga en

kostnad av 13,000 kronor, däri inberäknat transformatoranläggning.

I en till byggnadsstyrelsen ställd skrivelse den 13 december 1940 hade

anstaltsstyrelsen därefter meddelat, att styrelsen i samråd med vederbörande

inom byggnadsstyrelsen träffat överenskommelse med Västerfärnebo elektriska

distributionsförening örn leverans av elektrisk energi för belysning och

kraftändamål. Denna överenskommelse innebure, att anstalten påtagit sig

byggande och underhåll av vissa ytterledningar samt strömmens nedtransformering.

Mot dessa åtaganden hade anstalten kunnat erhålla i det hela förmånligare

överenskommelse om strömleveransen. Då emellertid anstalten

icke tidigare kunnat förutse, vilka medel som bleve erforderliga för bestridande

av uppkomna kostnader för elektrifieringens genomförande på antytt

sätt och arbetena stått i sammanhang med de av byggnadsstyrelsen vid anstalten

utförda, hade anstaltsstyrelsen i skrivelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen

måtte utverka erforderliga medel.

Av det till yttre arbeten ursprungligen avsedda beloppet hade — anför

byggnadsstyrelsen vidare — reserverats 1,000 kronor till en reningsbrunn.

Enär avloppssystemet, som även upptoge spillvatten från w. c.-anläggningama

inom anstalten, utmynnade i ett öppet dike, beläget intill en landsväg,

syntes emellertid denna reningsbrunn icke bliva tillfyllest, utan borde en

mera omfattande reningsanläggning utföras. Kostnaden för en dylik anläggning

hade byggnadsstyrelsen beräknat till 3,500 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

De särskilda ledningsarbeten m. m., som skola utföras i anledning av

överenskommelsen med den elektriska distributionsföreningen, hava icke

beräknats öka det för omläggningen av det elektriska ledningssystemet i

dess helhet erforderliga beloppet, 13,000 kronor. Nu berörda arbeten samt

nyssnämnda reningsanläggning, vilka i anslutning till det anförda ansetts

komma att draga en sammanlagd kostnad av (13,000 + 3,500 — 1,000) 15,500

kronor, har byggnadsstyrelsen funnit böra utföras genom styrelsens försorg

i samband med återstående övriga arbeten.

De av byggnadsstyrelsen äskade medlen äro avsedda att möjliggöra slutfö- Departement».

randet av de vid Salboh edans tälten sedan någon tid pågående utvidgnings- chef en.

och ombyggnadsföretagen. Då de av byggnadsstyrelsen nu förordade arbetena

synas påkallade och lämpligen böra komma till utförande i samband

med övriga av styrelsen omhänderhavda avslutningsarbeten vid anstalten,

tillstyrker jag, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41. Mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar — slutande

på sammanlagt 15,500 kronor — har jag ej heller någon erinran att

göra. Beloppet bör uppföras såsom reservationsanslag under rubriken statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: vissa ledningsarbeten m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

Vissa ledningsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 15,500.

[9.] 36, Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m., reservationsanslag. För innevarande budgetår har för

ifrågavarande ändamål anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Statsbidrag utgår enligt gällande bestämmelser endast för medicinska barnavdelningar

med i regel högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst

2,500 kronor för vårdplats. Under vissa förutsättningar kan bidraget förhöjas

med upp till 1,000 kronor för vårdplats. Bidrag må sammanlagt utgå för

högst två vårdplatser på varje tal av 10,000 invånare. Bidrag kan i viss utsträckning

utgå retroaktivt. I

I skrivelse den ,31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande

ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat örn att statens totala kostnader för barnavdelningarnas

utbyggande i propositionen nr 84 till 1938 års riksdag uppskattats

till i runt tal 2,450,000 kronor, vilket belopp förutsatts bliva fördelat på ett

tiotal år. I anslutning härtill och då av innevarande budgetårs anslag endast

en mindre reservation beräknades uppkomma har styrelsen hemställt, att

för nästa budgetår måtte såvitt möjligt anvisas ett anslag av 250,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements
chefen.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget återstår för närvarande

odisponerat ett belopp av 37,500 kronor. Vid sådant förhållande synes, med

godtagande av medicinalstyrelsens utgångspunkter i övrigt, anslagsbehovet

för hithörande ändamål under det närmaste året kunna beräknas till något

lägre belopp än styrelsen tänkt sig, förslagsvis 200,000 kronor. Med hänsyn

till läget å arbetsmarknaden torde ifrågavarande medel lämpligen böra anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av.......................... kronor 200,000.

[10.] 38. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk
vårdsanstalter,

reservationsanslag. I skrivelse den 8 september 1939 hemställde

direktionen för Styrsö kustsanatorium bland annat om statsbidrag

med 150,700 kronor för uppförande av en friliggande ny byggnad, inrymmande

värme- och ångcentral, apparatrum, obduktions- och likrum samt

verkstäder m. m. Till stöd för denna framställning anförde direktionen huvudsakligen

följande.

Värme- och ångcentralen för huvudsjukhuset vore för närvarande förlagd

till källarvåningen i detta sjukhus, rakt under vårdavdelningarna och i omedelbar

närhet till ekonomiavdelningen. Den i pannrummet ständigt rådande

starka värmen och därifrån utströmmande rök och oljegaser försvårade avsevärt

förvaringen av proviant saint vore jämväl till olägenhet för ovanliggande

vårdavdelningar. Oljelukten sprede sig till matsalar och andra lokaler, där

personalen måste uppehålla sig. Från den oljeeldade ångpannan utströmmade

tidvis rök, som lade sig över solbalkongerna och stundom förhindrade

utflyttning av patienterna dit.

För att eliminera berörda olägenheter samt även för att tillfredsställa ett

trängande behov av ökade förrådsutrymmen inom ekonomiavdelningen föresloge

direktionen, att värme- och ångcentralen utflyttades och förlädes till

en särskild, friliggande byggnad.

Vid sanatoriet användes nu ett provisoriskt obduktionsrum. Detta saknade

värme, vatten och avlopp samt hade ett olämpligt läge. Likrum saknades,

varför förenämnda obduktionsrum finge tjäna även som sådant.

Vid förekommande desinfektioner, vilka under senare år allt mera ökats,

måste sanatoriet hänvända sig till epidemisjukhuset i Göteborg eller använda

sig av en gammal friliggande bod i anstaltens närhet.

Snickeri- och maskinverkstad befunne sig för närvarande i ett synnerligen

provisoriskt skick. Många reparationer skulle kunna utföras a sanatoriet,

men måste nu i brist på lokaler med lämplig inredning och utrustning utföras

på annat håll.

Sanatoriets sopor och övrigt avfall måste nu i brist på förbränningsugn

tömmas vid sjöstranden i närheten av ångbåtsbryggan och läkarebostaden.

En del sopor brändes på öppna marken i den mån så kunde ske. Detta för
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

81

faringssätt medförde långa och tidsödande transporter och åstadkomme

otrevnad och obehag för i närheten boende och vistande.

Här påtalade missförhållanden och olägenheter kunde enligt direktionens

mening avhjälpas genom att erforderliga lokaler anordnades i nu föreslagna

friliggande byggnad för värme- och ångcentralen.

Vid framställningen hade fogats erforderliga ritningar och arbetsbeskrivningar.

Sedan byggnadsstyrelsen i utlåtande den 7 februari 1940 avstyrkt direktionens

förslag beträffande äng- och värmecentralen, verkställdes på begäran

av direktionen den 17 oktober 1940 inspektion av sanatoriet av generaldirektören

och chefen för medicinalstyrelsen samt vederbörande medicinalråd

i närvaro av bland andra en representant för byggnadsstyrelsen och tillkallade

experter. Vid denna inspektion konstaterades av byggnadsstyrelsens

representant, att ångpannan var slutbränd och ej möjlig att reparera. Vidare

beslöts tillråda direktionen att utreda möjligheten och lämpligheten av

att ersätta den förbrukade pannan med en lågtryckspanneanläggning på nuvarande

plats samt även kostnadsberäkna en ny anläggning av högtryckspanna

dels i anslutning till nuvarande maskinavdelning och dels på ett föreslaget

nytt ställe genom en mindre tillbyggnad, varvid i samma tillbyggnad

också borde inrymmas lokal för sopförbränning, desinfektion och en enkel

obduktionslokal.

Med anledning av vad sålunda förekommit har direktionen i skrivelse

den 30 november 1940 med bifogande såväl av en utav arkitekten N.

Hanson den 6 november 1940 upprättad ritning som ock av kostnadsförslag

och arbetsbeskrivningar gjort förnyad framställning i ämnet och därvid

anhållit om statsbidrag med 111,000 kronor för uppförande vid sanatoriet

av en nybyggnad för panncentral jämte lokaler för desinfektion och

obduktion samt verkstäder. Till stöd härför har direktionen anfört bland

annat följande.

Den företagna utredningen hade givit ytterligare belägg för riktigheten av

direktionens tidigare uttalade mening, att panncentralen borde förläggas

till en nyuppförd byggnad, helt skild från sanatoriet. Ett bibehållande av

det nuvarande pannrummet liksom en lösning av frågan genom tillbyggnad

på ena eller andra sättet skulle ovillkorligen medföra betydande olägenheter i

skilda hänseenden och ställde sig icke ekonomiskt fördelaktigt.

Det torde vidare få anses fastslaget, att man endast genom uppförande

av nybyggnad kunde på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av

oundgängligen nödvändiga förrådslokaler inom ekonomiavdelningen, lokal

för sopförbränning, desinfektion och obduktion samt verkstadslokaler för

anstalten m. m.

Det nu framlagda förslaget till ny panncentral innebure bland annat, att

de nuvarande varmvattenpannorna överflyttades till det nya pannrummet

och att en ny högtryckspanna för sterilisering, tvätt och kok inmonterades i

stället för den nu utbrända, vilken anordning direktionen med hänsyn till

driftsäkerheten ansåge vara den mest ändamålsenliga.

Byggnadsstyrelsen bar i utlåtande den 11 december 1940 förklarat sig

icke hava något att erinra mot det senast föreliggande förslaget. Styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 2.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

har dock anmärkt, dels att kostnaderna syntes styrelsen väl knappt beräknade,

dels ock att i framställningen icke angivits, för vilket ändamål de

utrymmen inom sjukhusbyggnaden, som efter nybyggnadens färdigställande

bleve lediga, skulle utynyttjas, eller vilka kostnader, som erfordrades för

lokalernas iordningställande för dylikt ändamål.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 19 december 1940 likaledes tillstyrkt

bifall till sistnämnda framställning samt hemställt, att kostnaderna

för den föreslagna nybyggnaden måtte med hänsyn till sanatoriets svaga

ekonomiska ställning intill ett belopp av 111,000 kronor helt bestridas av

statsmedel.

Vidare har medicinalstyrelsen meddelat, att enligt uppgift vid den företagna

inspektionen de i huvudbyggnaden efter panncentralens förflyttning

lediga utrymmena skulle omändras till för köket synnerligen behövliga

bilokaler. Vid inspektionen hade medicinalstyrelsens representanter härjämte

förordat en sådan minskad beläggning av sanatoriet, att bottenvåningen

i det s. k. gamla sjukhuset kunde tagas i bruk såsom arbetslokaler för

uppegående patienter. Samtliga för dessa ändamål erforderliga ändringsarbeten

ansåges av direktionen kunna genomföras med anlitande av för

driften av anstalten tillgängliga medel.

Slutligen har styrelsen hemställt, att, därest nu ifrågavarande framställning

bifölles, Kungl. Majt måtte medgiva, att statsbidraget finge utbetalas

successivt i mån av arbetets utförande.

Vidare ber jag få anmäla en av stiftelsen Solhem i Borås i skrivelse den

30 september 1940 gjord framställning om erhållande av ett tilläggsanslag å

7,220 kronor för vissa vid stiftelsens tuberkulossjukhus utförda byggnadsarbeten.

Innan jag ingår på innehållet i denna framställning, vill jag erinra om att

1939 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit (V ht. p. 121) beviljat

stiftelsen ett bidrag av sammanlagt 143,000 kronor, varav 127,000 kronor avsågo

uppförande av ny personalbostad jämte stängsel kring sjukhustomten,

9,775 kronor inredningsarbeten å sjukhusets annexbyggnad och inventarier

för två personalrum därstädes samt 6,225 kronor inventarier i den nya personalbyggnaden

m. m.

Av en vid den nu föreliggande framställningen fogad kostnadsberäkning

framgår, att de verkliga kostnaderna, som nu äro kända, med ett belopp av

7,217 kronor överstigit de ursprungligen beräknade. Beträffande orsaken

härtill anför stiftelsen följande.

Kostnaderna hade ursprungligen beräknats på grundval av de under år

1938 gällande priserna å byggnadsmaterialier m. m. Redan då arbetena för

uppförande av bostadshuset m. m. utbjödos å entreprenad i maj månad 1939

hade emellertid avsevärda prisstegringar ägt rum. Det kunde nämnas, att de

lägsta anbuden å de olika entreprenaderna antagits.

Enär styrelsen ej förrän personalbostadshuset blivit uppfört kunnat bestämma

omfattningen av planeringsarbetena omkring detsamma, hade beskrivning

och kostnadsberäkning därå först nu kunnat erhållas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83

Ritningarna och arbetsbeskrivningarna till personalbostadshuset hade efter

anmodan av vederbörande myndigheter flera gånger måst modifieras. Därför

hade arkitektarvodet för ritningar och program blivit högre än ursprungligen

beräknats.

Vidare hade kostnaderna för vissa rörledningsarbeten icke tagits i beaktande,

varjämte de anvisade medlen ej varit tillräckliga för anskaffning av

tvättmaskin jämte centrifug för personalhuset. Denna anskaffning hade därför

måst uteslutas.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 oktober 1940 meddelat, att ämbetsverket

intet annat hade att erinra beträffande den till grund för ansökningen

liggande uppgiften rörande inträffad kostnadsökning, än att ett däri

för personalbostadshuset upptaget belopp av 110 kronor för taklagspengar

icke bort medtagas.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 november 1940 anfört följande.

Efter granskning av förberörda kostnadsberäkning samt övriga till styrelsen

i ärendet ingivna handlingar kunde medicinalstyrelsen ansluta sig till

vad byggnadsstyrelsen anfört i nyssnämnda yttrande. Med hänsyn till anstaltens

svaga ekonomiska ställning ansåge medicinalstyrelsen sig böra tillstyrka

att, utöver vad som för dylikt ändamål tidigare beviljats, ytterligare

ett belopp av (7,217 — 110) 7,107 kronor måtte ställas till förfogande.

De 110 kronor, som använts till taklagspengar, ansåge styrelsen böra täckas

av stiftelsens egna medel. Detta belopp syntes icke få betraktas såsom sådant

underskott å driften vid anstalten, för vilket statsbidrag jämlikt riksdagens

beslut den 29 mars 1938 (riksdagens skrivelse nr 5, punkten 89) finge

utgå.

Vad först angår den av direktionen för Styrsö kustsanatorium gjorda fram- Departementsställningen,

anser jag det genom den verkställda utredningen ådagalagt, att cfiefensanatoriet

bör utrustas med en ny panncentral samt att lokaler för desinfektion

och obduktion ävensom verkstäder därstädes äro behövliga. Av utredningen

torde även få anses framgå, att den föreslagna anordningen med

en nybyggnad för dessa ändamål är mest ändamålsenlig. På grund härav

och då de beräknade kostnaderna härför, 111,000 kronor, icke givit mig

anledning till erinran, får jag tillstyrka bifall till direktionens framställning.

Därest medel anvisas, torde dessa — såsom medicinalstyrelsen föreslagit -—

få utbetalas successivt i mån av arbetets utförande.

Vidkommande härefter stiftelsens Solhem i Borås framställning om tillläggsanslag

å 7,220 kronor har ingen annan erinran riktats däremot, än att

beloppet bör minskas med de till 110 kronor uppgående taklagspengarna.

För ändamålet torde därför böra äskas ett belopp av (7,220—110) 7,110

kronor, avrundat nedåt till 7,100 kronor.

Slutligen anser jag mig i detta sammanhang böra föreslå, alt medel nu

anvisas till uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor vid Apelviken

kustsanatorium samt anskaffande av inventarier därtill. Det grundläggande

förslaget i ämnet framlades i propositionen angående den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1939/40 (prop. 242/1939 s. 4(5—50), lill vilken jag

torde få hänvisa, f nämnda beredskapsstat upptogs ett belopp av 219,000 kro
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tior för uppförandet av ifrågavarande bostadshus, medan frågan om anvisande

av medel till erforderliga inventarier ställdes på framtiden.

Kostnaderna för uppförande av nämnda bostadshus jämte skyddsrum

beräknades i september 1938 till sammanlagt 219,000 kronor. Med hänsyn

till därefter inträdda prisstegringar torde emellertid — enligt vad jag under

hand inhämtat — denna summa böra ökas med ungefär 25 procent, varför

numera ett belopp av (219,000 + 55,000) 274,000 kronor torde vara erforderligt

för ändamålet.

Inventarierna, som avse möbler och annan inredning till 23 sköterskerum,

6 undersköterskerum, 10 elevrum, vartdera avsett för två elever, samt ett

samlingsrum m. m., kostnadsberäknades vid samma tidpunkt till 26,500

kronor. Jämväl detta belopp lärer med nu gällande priser vara för knappt

beräknat, och en jämkning uppåt till 30,000 kronor torde påkallas.

Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande nybyggnad vid Apelvikens

kustsanatorium krävas ett belopp av (274,000 + 30,000) 304,000 kronor.

För vinnande av erforderlig kontroll beträffande beloppets storlek samt för

utrönande, huruvida besparingar möjligen kunna åvägabringas, har jag för

avsikt att senare föreslå, att utlåtande över förslaget inhämtas från 1940

års civila byggnadsutredning. Tills vidare anser jag mig emellertid böra

räkna med nyss angivna belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle alltså erfordras ett sammanlagt

belopp av (111,000 + 7,100 + 304,000) 422,100 kronor, vilket belopp

torde böra anvisas såsom reservationsanslag å tilläggsstat II för innevarande

budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att I.

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja

dels föreningen Styrsö kustsanatorium för uppförande i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten N.

Hanson i november 1940 upprättat förslag av en nybyggnad

för panncentral m. m. statsbidrag med det belopp, föreningen

för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst 111,000

kronor;

dels stiftelsen Solhem i Borås såsom ytterligare bidrag till

uppförande och inredning av ett bostadshus för personalen

vid stiftelsens tuberkulossjukhus ett belopp av högst 7,100

kronor;

dels föreningen kustsanatoriet Apelviken för uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten G.

Birch-Lindgren i september 1938 upprättat förslag av ett

bostadshus för sjuksköterskor vid sanatoriet samt anskaffande

av inventarier därtill statsbidrag med det belopp, föreningen

för dylikt ändamål visat sig hava utgivit, dock högst

304,000 kronor;

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

85

II. till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .......................... kronor 422,100.

[11.] 44 a. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemi
sjukhus,

reservationsanslag. Under femte huvudtiteln (punkten 120, s. 203)

har jag förut denna dag anmält min avsikt att för vissa nybyggnader för

epidemiändamål i Västernorrlands län å tilläggsstat II för innevarande budgetår

föreslå anvisande av ett belopp av 203,500 kronor. Härjämte torde

böra beräknas ett belopp av 75,000 kronor för tillgodoseende av en från epideminämnden

i Norrbottens län inkommen framställning örn statsbidrag

till nytt epidemisjukhus i Luleå ävensom 20,000 kronor för likvidering av

vissa tidigare beviljade bidrag till epidemisjukavdelningar inom Älvsborgs

län.

Anslagsbehovet under förevarande punkt skulle alltså uppgå till (203,500

+ 75,000 + 20,000) 298,500 kronor eller i avrundat tal 300,000 kronor.

Under åberopande av det anfcrda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 300,000.

[12.] 45 a. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka, re
servationsanslag.

Under åberopande av vad jag denna dag i annat sammanhang

anfört (femte huvudtiteln, punkten 122, s. 205) hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 125,000.

[13.] 48 a. Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi i

Göteborg, reservationsanslag. Enligt de av Hans Majit Konungen den 30 maj

1929 fastställda stadgarna för Konung Gustaf V:s jubileumsfond är fondens

ändamål bekämpande av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att

understödja uppförande och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka

samt befrämjande av det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Förutom

av de medel, som insamlats till hugfästande av Konung Gustaf Vis 70-årsdag,

utgöras fondens tillgångar av bidrag från cancerföreningen i Stockholm

samt de bidrag, som i övrigt inflyta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt riktlinjerna för fondens användning är fondens uppgift i vad angår

praktiska åtgärder för kräftsjukdomarnas bekämpande i första hand

upprättandet av centralanstalter för radioterapi vid kräfta, förlagda i anslutning

till de radioterapevtiska avdelningarna vid centralt belägna stora

sjukhus, som äga betingelser för upprätthållande av anstalternas verksamhet

och deras vetenskapliga utveckling.

Tre dylika anstalter skola enligt den uppgjorda planen finnas i riket, förlagda

till Stockholm, Göteborg och Lund. Av dessa är Stockholmsanstalten,

som anslutits till karolinska sjukhuset, i bruk sedan mer än tre år tillbaka.

Den omfattar 100 allmänna vårdplatser och drives helt såsom statlig anstalt.

Lundaanstalten, som avses skola inrymma 50 allmänna vårdplatser, är för

närvarande under uppförande i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

och beräknas bliva färdig inom den närmaste tiden. Beträffande

Göteborgsanstalten slutligen har preliminär överenskommelse träffats mellan

Göteborgs stad, å ena, och landstingen i Värmlands, Skaraborgs, Älvsborgs,

Hallands samt Göteborgs och Bohus län, å andra sidan, rörande anstaltens

upprättande. Enligt överenskommelsen skall anstalten förläggas i

anslutning till Sahlgrenska sjukhuset.

Frågan om statsbidrag till driften av den planerade anstalten i Göteborg

underställdes 1937 års riksdag. Under femte huvudtiteln, punkt 115, föreslog

jag, att staten skulle lämna ett driftbidrag enligt samma grunder som

de, vilka enligt beslut av 1931 års riksdag gällde för anstalten i Lund, dock

att statsbidragets maximibelopp höjdes från 2:50 kronor till 3:— kronor

per dag och patient. I samband med detta ärende anmälde jag, att till anstaltens

uppförande syntes böra anvisas ett statsbidrag å 200,000 kronor, vilket

belopp motsvarade det byggnadsbidrag, som tilldelats Lundaanstalten av lotterimedel.

1937 års riksdag godkände förslaget rörande beviljandet av driftbidrag

och ingen erinran framställdes mot tanken på ett byggnadsbidrag av

nämnd storleksordning.

Den stegring av byggnadskostnaderna, som under senaste tiden inträffat,

har föranlett Göteborgs sjukhusdirektion samt landstingen i Värmlands,

Skaraborgs, Älvsborgs, Hallands och Göteborgs och Bohus län att i skrivelse

den 20 september 1940 anhålla örn statsbidrag — utöver nyssnämnda 200,000

kronor — med 750,000 kronor till anordnande av nu ifrågavarande anstalt.

Av framställningen framgår bland annat, att anstalten, som avses omfatta 63

vårdplatser och erforderliga arbetsavdelningar, ursprungligen kostnadsberäknats

till 1,973,100 kronor, varav 1,661,800 kronor hänförde sig till kostnaderna

för själva anläggningen och återstoden, 311,300 kronor, till kostnaderna

för utrustningen. Denna kostnadsberäkning uppgjordes under sommaren 1938

på grundval av ritningar, som utarbetats av sjukhusdirektionens arkitekt. Sedermera

av vissa myndigheter, såsom jubileumsfondens styrelse och byggnadsstyrelsen,

påkallade ändringar av ritningarna samt, framför allt, de inträdda

prisstegringarna hade emellertid haft till följd, att nya kostnadsberäkningar

måst verkställas. Dessa nya kostnadsförslag, som införskaffats genom

anbudsförfarande i augusti 1940, utvisade, att anläggningskostnaderna

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

87

uppginge till i runt tal 2,380,000 kronor och utrustningskostnaderna till

345.000 kronor, varför alltså enligt direktionen ett sammanlagt belopp av

cirka 2,725,000 kronor numera erfordrades för klinikens färdigställande. För

detta belopps täckande stöde i första band till förfogande ett bidrag från

jubileumsfonden å 600,000 kronor. Vidare beräknades att det statsbidrag å

200.000 kronor, som omnämndes i 1937 års statsverksproposition, komme att

ställas till förfogande. Återstoden, frånsett ett belopp av 61,200 kronor, som

skulle gäldas av Göteborgs stad ensam, avsåges att fördelas mellan de olika

delägarna alltefter antalet av dem disponerade vårdplatser. Detta skulle innebära,

att delägarnas kostnader per vårdplats skulle uppgå lill cirka 29,500

kronor. Till jämförelse kunde nämnas, att motsvarande kostnader utgjorde

för Stockholms stad och Stockholms län såsom intressenter i Stockholmsanstalten

respektive 24,000 och 22,500 kronor samt för ettvart av de beträffande

Lundaanslalten intresserade nio sydsvenska sjukvårdsområdena 7,240

kronor.

Ansökningen överlämnades av Kungl. Maj:t för prövning och avgörande

till statens arbetsmarknadskommission, vilken inhämtat yttrande från 1940

års civila byggnadsntredning, som föreslagit förenklingar, varigenom besparingar

skulle kunna uppnås med approximativt 160,000 kronor. Härutöver

har utredningen ifrågasatt vissa andra mera väsentliga jämkningar i byggnadsplan,

varigenom ytterligare besparingar torde kunna vinnas.

Slutligen har utredningen påpekat, att, enligt vad utredningen inhämtat,

för arvoden och oförutsett beräknats omkring 385,000 kronor, vilket belopp

måste anses anmärkningsvärt högt med hänsyn till att byggnadsstyrelsen

normalt räknar med 10 procent av byggnadskostnaderna. Utredningen har

fördenskull ansett en reduktion med förslagsvis 85,000 kronor böra ifrågakomma

härutinnan.

Genom beslut den 22 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission

i så måtto bifallit framställningen, att kommissionen medgivit, att från

det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till arbetsmarknadens reglering

finge utgå statsbidrag med högst hälften av de oundvikliga merkostnaderna

för anstaltens uppförande i förhållande till den år 1938 utförda kostnadsberäkningen,

vid nuvarande prisnivå dock högst med 275,000 kronor. I

beslutet angavs såsom villkor, att av 1940 års civila byggnadsordning

lämnade anvisningar å besparingsåtgärder med avseende på minskning av

våningshöjden inom personalavdelningarna, sänkning av byggnadsteknisk

standard och reducering av den för arvoden och oförutsett upptagna posten

i kostnadsberäkningen skulle följas vid arbetets utförande. Däremot bar en

ifrågasatt minskning av våningshöjden i vårdavdelningarna med hänsyn

till av medicinalstyrelsen och jubileumsfondens styrelse gjorda erinringar

funnits icke böra ske.

I skrivelse den 2 december 1940 har Göteborgs sjukhusdirektion under åberopande

av chefens för socialdepartementet uttalande i 1937 års statsverksproposition

hemställt, att ett bidrag av 200,000 kronor för anstaltens uppförande

måtte anvisas.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements- Det framgår av den lämnade redogörelsen, att frågan om driftbidrag till

c}iefen- nu ifrågavarande anstalt underställts 1937 års riksdag. I samband härmed

anmälde jag, att enligt min uppfattning statsbidrag borde utgå även till

anstaltens uppförande med ett belopp av 200,000 kronor. Häremot framställdes

ingen erinran från riksdagens sida.

Göteborgs sjukhusdirektion och de av anstaltens uppförande intresserade

fem västsvenska landstingen ha vid de fortsatta förhandlingarna rörande

anstalten utgått ifrån, att ett byggnadsbidrag av 200,000 kronor skulle komma

att ställas till förfogande och räknat med detta belopp i sin ansökan örn

ytterligare statsbidrag den 20 september 1940, vilken ansökan den 22 november

samma år avgjordes av arbetsmarknadskommissionen.

Enligt min uppfattning bör det ursprungligen beräknade byggnadsbidraget

beviljas. Med hänsyn till önskvärdheten av att i Göteborg med dess betydande

arbetslöshet snarast möjligt få till stånd ett byggnadsföretag av denna

omfattning anser jag mig böra föreslå, att beloppet upptages å tilläggsstat II

för innevarande budgetår. Anslaget torde böra anvisas såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av centralanstalt för radioterapi

i Göteborg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ................................ kronor 200,000.

[14.] 52 a. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm, re
servationsanslag.

1 förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/

40 (prop. 242/1939 s. 51—57) äskade Kungl. Majit, på förslag av min företrädare

i ämbetet, ett förskottsanslag av 151,900 kronor till anordnande vid

vanföreanstalten i Stockholm av dels en ny permanent sjukavdelning om 30

vårdplatser, dels ock lokaler för en 7:e årsklass av den vid anstalten bedrivna

folkskolan. Förslaget föranleddes av en av föreningen för bistånd åt lytta

och vanföra i Stockholm den 17 augusti 1938 gjord framställning, varöver

byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen avgivit utlåtanden. Rörande innehållet

i denna framställning och yttrandena däröver får jag hänvisa till propositionen

nr 242/1939. För egen del yttrade min företrädare följande.

Under de senaste tio åren har antalet ordinarie klinikplatser vid vanföreanstalterna

undergått en väsentlig utökning. Det oaktat har platstillgången

varit otillräcklig för att tillgodose det vårdbehov, som uppstått i anledning

av den senast inträffade barnförlamningsepidemien. Man har därför nödgats

tillgripa provisoriska anordningar, som ur medicinsk synpunkt varit

mindre tillfredsställande. Det nu föreliggande förslaget till ny s j u k avdelning

vid Stockholmsanstalten, vilket innebär, att den provisoriska

avdelningen därstädes skulle för en kostnad av allenast 2,880 kronor per

plats ersättas med en permanent avdelning om 30 vårdplatser med möjlig
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

89

het till ytterligare utökad beläggning, synes mig vid sådant förhållande välbetänkt.

Jag förutsätter givetvis då, att vid inträffade epidemier barnförlamningspatienter

äga företräde framför andra till intagning å avdelningens

samtliga platser. Under detta villkor är jag för egen del beredd tillstyrka,

att statsmedel anvisas för ändamålet.

Goda skäl synas mig även hava anförts för anordnande av en 7 : e årsklass

vid vanföreanstaltens folkskola. Visserligen har för inrättande av

en sjunde klass vid rikets folkskolor i allmänhet medgivits en respittid intill

läsåret 1948/49, men med hänsyn till arten och omfattningen av de arbeten,

som erfordras för anordnande av en dylik klass vid ifrågavarande anstalt,

torde det vara fördelaktigt, att desamma utföras i samband med den nya

sjukavdelningens iordningställande. Jag förordar därför, att medel beräknas

jämväl för detta ändamål.

Mot de uppgjorda ritningarna och beräknade kostnaderna har jag intet

att erinra. Båda de bär avsedda arbetena synas mig vara av den beskaffenhet,

att erforderligt anslag för desamma lämpligen kan äskas å beredskapsstaten

för budgetåret 1939/40.

Sedermera har medicinalstyrelsen med skrivelse den 13 mars 1940 överlämnat

en av föreningen den 11 i samma månad gjord förnyad framställning

i ämnet, däri föreningen framhållit, bland annat, att vissa prisstegringar

inträtt, sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställts, och att,

enligt en av sakkunnig företagen omräkning, kostnaderna för ändringsarbetena

stigit med i runt tal 20,000 kronor till 171,000 kronor. Alternativt

hemställde föreningen om ett anslag av 31,300 kronor för utförande av vissa

särskilt trängande inredningsarbeten, som utgjorde en del av det föreliggande

förslaget i dess helhet.

I viss utsträckning har föreningens ifrågavarande framställning tillmötesgåtts.

Sedan anstalten jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat beslut inordnats

bland beredskapssjukhusen, har nämligen medicinalstyrelsen den 6 november

1940 beviljat föreningen bidrag med 36,300 kronor i anslutning till det

av föreningen framförda alternativa förslaget, att utgå av det till styrelsens

förfogande ställda anslaget till utrustning m. m. av beredskapssjukhus.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 28 november 1940 har föreningen

framlagt kostnadsplan för anstaltens iordningställande såsom beredskapssjukhus.

Därvid har föreningen på grund av sedermera inträffade prisstegringar

beräknat återstående utgifter för nyssnämnda förslags genomförande

till (171,000 — 36,300 + 23,800) 158,500 kronor. För inredning av anstalten

i övrigt såsom beredskapssjukhus har föreningen beräknat en kostnad av

63,300 kronor. I

I detta sammanhang torde till behandling endast böra upptagas förening- Departementsens

framställning i vad den avser inredning av anstaltens fjärde våning till chefen.

en permanent sjukavdelning och lokaler för en sjunde årsklass av folkskolan.

Frågan örn anvisande av medel till iordningställande av anstalten i övrigt

såsom beredskapssjukhus bör i föreskriven ordning prövas av medicinalstyrelsen.

Enligt vad jag under hand inhämtat föreligger alltjämt behov av en ny

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

permanent sjukavdelning vid anstalten. Väntetiden för de inträdessökande

uppgick vid ingången av år 1941 till 3 veckor för barn och 10 veckor för

vuxna. Vid sådant förhållande och då lokalerna för den avsedda sjunde årsklassen

av anstaltens folkskola av praktiska skäl höra iordningställas samtidigt,

är jag benägen tillstyrka, att medel för dessa ändamål äskas å tillläggsstat

II för innevarande budgetår. Jag anser mig härvid böra tills vidare

godtaga det av föreningen senast begärda beloppet, 158,500 kronor, men det

är min avsikt att, innan medlen ställas till föreningens förfogande, få till

stånd en närmare prövning av beloppets skälighet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm

å tilläggsstat II till rilcsstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 158,500.

[15.] 52 b. Anordnande av lokaler ni. lii. för yrkesskolan vid vanföre
anstalten

i Hälsingborg, reservationsanslag. I proposition till 1940 års lagtima

riksdag den 8 mars 1940 (nr 166) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,

bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för

bistånd åt vanföra i Skåne statsbidrag dels för inköp av svenska band- och

snörmakerifabriksaktiébolagets fastighet nris 1—4 och 9 inom kvarteret Sparven

i Hälsingborg med högst 210,000 kronor, dels för inredning i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan

vid vanföreanstalten i Hälsingborg i nyss angivna fastighet med

högst den verkliga kostnaden för inredningen, dock högst 210,000 kronor,

dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler med högst

hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner, dock högst 16,500

kronor. Vidare föreslog Kungl. Majit, att riksdagen skulle för ändamålet å

tilläggsstat II för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 436,500 kronor.

Propositionen var föranledd av en av förenämnda förening den 23 november

1939 gjord framställning, vari föreningen anförde bland annat följande:

Så gott som alla vanföreanstaltens avdelningar hade sedan en tid tillbaka

arbetat i för trånga och delvis olämpliga lokaler och föreningen hade i syfte

att råda bot därpå tidigare framlagt förslag till anstaltens ombyggnad enligt

fyra olika alternativ. Intet av dessa hade emellertid ännu föranlett åtgärd

från Kungl. Majits sida. Föreningen hade därför tills vidare begränsat sig

till att söka anskaffa nya lokaler åt anstaltens yrkesskola och samtidigt bereda

ökat utrymme åt anstaltens ortopediska bandageri och skomakeri genom

ianspråktagande av yrkesskolans gamla lokaler. För ändamålet hade föreningen

intresserat sig för en i närheten av anstalten belägen fabriksfastighet,

vars ägare, svenska band- och snörmakeriaktiebolaget, upphört med

driften den 1 oktober 1939.

Fastigheten, som vore belägen i kvarteret Sparven nris 1—4 och 9, med

adress Hebsackersgatan 4, omfattade en areal av 3,456 kvadratmeter. Bebyggelsen

utgjordes av dels en kontorsbyggnad i två våningar åt Hebsackersgatan

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

91

och dels en fabriksbyggnad i en våning med takljus samt källare under

cirka hälften av golvytan. Kontorsbyggnaden, som mätte en sammanlagd

golvyta om 215 kvadratmeter, avsåges inrymma verkstadskontor, lärarerum,

utställningsrum, lokaler för aftonskola samt vaktmästarebostad m. m.

Fabrikslokalen, som skulle inrymma verkstäderna, mätte en golvyta av

1,233 kvadratmeter. Källaren mätte en golvyta av 690 kvadratmeter och tänktes

inrymma förråd, toaletter, frukostrum m. m., därvid anmärkas borde,

att golvet delvis läge obetydligt under markytan. Utrymmet borde således

vara tillräckligt även i betraktande av de korridorer samt mellanväggar, som

måste anbringas.

Sedan vid verkställd besiktning bandfabriken befunnits lämplig för det

avsedda ändamålet, hade preliminärt avtal träffats örn fastighetens försäljning

till föreningen för ett pris av 210,000 kronor, varav 165,000 kronor

belöpte å byggnaderna. Föreningen bade vidare genom arkitekten G. W. Widmark

i Hälsingborg låtit verkställa fullständig plan och kostnadsförslag för

bandfabrikens inredning till lokaler åt yrkesskolan. Kostnaderna, som beräknats

på grundval av de i augusti 1939 gällande priserna, hade uppskattats

till sammanlagt 181,678 kronor. Med tillägg av 15 procent härå, motsvarande

den vid tiden för framställningen inträdda prisstegringen, skulle ett

belopp av (181,678 + 27,252) 208,930 kronor erfordras för den planerade

örn- och tillbyggnaden.

Föreningen hade slutligen räknat med inköp av vissa arbetsmaskiner,

för vilka plats i de nuvarande lokalerna icke kunnat beredas. För detta

ändamål hade föreningen genom civilingenjör Arvid Nilssons ingenjörsbyrå

i Hälsingborg låtit uppgöra kostnadsberäkning för en kompletterande maskinell

utrustning, vilken slutade på en summa av 33,150 kronor. I denna inginge

maskiner jämväl för en ny utbildningsgren, mekanisk verkstad, med

22,300 kronor samt för utrustning för sprutlackering med 1,050 kronor eller

alltså med tillhopa 23,350 kronor. Alternativt kunde dessa yrken tills vidare

uteslutas, varefter återstode 9,800 kronor. Tidigare hade föreningen själv

bekostat anskaffning av samtliga inventarier och vöre beredd att i nödfall

göra så även nu. Föreningen önskade dock framhålla, att vid nybyggnaden

av vanföreanstalten i Stockholm staten bekostat inventarier för klinik och

bandageri till bela beloppet samt för anstalten i övrigt till halva beloppet.

Örn denna anordning finge betraktas såsom fastslagen, skulle alltså på statens

andel för anskaffning av arbetsmaskiner åt yrkesskolan belöpa 16,575

kronor eller alternativt 4,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts bade föreningen anhållit, att

Kungl. Majit måtte av 1940 års riksdag äska följande belopp, nämligen för

inköp av bandfabriken i Hälsingborg 210,000 kronor, för inredning av densamma

till yrkesskola 181,678 kronor samt för anskaffning av arbetsmaskiner

16,575 kronor, eller alltså tillhopa 408,253 kronor. Alternativt kunde

detta belopp med hänsyn till byggnadskostnadernas fördyring höjas med

27,252 kronor till 435,405 kronor.

I utlåtande den 16 januari 1940 fann byggnadsstyrelsen, som icke hade

något att erinra mot den för fastigheten avtalade köpeskillingen, ombyggnadskostnaderna

knappt beräknade. Styrelsen ifrågasatte därjämte, huruvida

icke den sammanlagda kostnaden för inköp och ombyggnad av fabriksbyggnaden

(165,000 + 181,678) 346,678 kronor, som motsvarade ett

belopp av 40 kronor per kubikmeter byggnadsmassa, vore väl hög i betraktande

av ali uppförandet av en nybyggnad med samma byggnadsvolym

oell beskaffenhet kunde beräknas draga en kostnad, som blott med 10 pro
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

cent överstege inköps- och ombyggnadskostnaderna av fabriksbyggnaden.

På grund härav ställde sig styrelsen, som dock icke företagit någon besiktning

av fabriksbyggnaden, tveksam ifråga om lämpligheten av inköp och

ombyggnad av fastigheten.

Medicinalstyrelsen däremot tillstyrkte bifall till framställningen.

För egen del yttrade jag bland annat:

Frågan om en utvidgning och modernisering av vanföreanstalten i Hälsingborg

hade varit aktuell sedan åtskilliga år, ehuru den av skilda anledningar

ännu icke erhållit sin lösning. Särskilt hade behovet av nya lokaler

för anstaltens yrkesskola gjort sig kännbart. Tillfälle hade nu erbjudit sig

att få detta behov tillgodosett för sig genom att för ändamålet inköpa och

inreda en i närheten av anstalten belägen fastighet, som förut använts såsom

band- och snörmakerifabrik. Såvitt handlingarna utvisade, skulle en lösning

av yrkesskolans lokalfråga enligt detta förslag innebära bestämda fördelar

framför ett tidigare, med alternativ IV betecknat förslag. Icke minst

viktigt härvid vore den tidsvinst, som skulle uppstå genom ett godtagande

av det senast framlagda förslaget. I den situation, vari vi befunne oss, vore

det uppenbarligen ur beredskapssynpunkt angeläget, att ökade möjligheter

till yrkesutbildning för invalider och vanföra utan ytterligare uppskov komme

till stånd. Med hänsyn härtill borde enligt min mening de av byggnadsstyrelsen

angivna betänkligheterna få vika. I samband härmed omnämnde

jag, att chefen för kommunikationsdepartementet samma dag ämnade underställa

Kungl. Majit en av föreningen gjord framställning örn dispens, avseende

att undanröja visst hinder för inredningsarbetenas igångsättande,

som förelåge i gällande stadsplan för Hälsingborg jämte därtill hörande bestämmelser.

Under sådana förhållanden och då någon erinran icke framställts

mot de uppgjorda ritningarna i och för sig, ansåge jag mig böra utgå

fran att en ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med föreningens

framställning skulle komma till stånd.

Som tidigare antytts hade ombyggnadskostnaderna — 181,678 kronor —

synts byggnadsstyrelsen knappt beräknade. I anslutning till medicinalstyrelsens

yttrande förordade jag därför, att för ändamålet avsåges ett belopp

av i runt tal 210,000 kronor. Lades därtill det för fastighetens inköp äskade

beloppet eller 210,000 kronor, mot vilket intet syntes vara att erinra, skulle

medelsbehovet för fastighetens inköp och iordningställande kunna beräknas

till (210.000 + 210,000) 420,000 kronor. Ifrågavarande belopp borde i

sin helhet gäldas av statsmedel.

Vad åter anginge den maskinella utrustningen, vore det mera tveksamt, huruvida

staten borde lämna bidrag, helst som föreningen förklarat sig beredd

att, därest så påfordrades, ensam bestrida kostnaderna härför. Med hänsyn

till att staten tidigare lämnat bidrag till motsvarande ändamål funne

jag mig emellertid i likhet med medicinalstyrelsen böra tillstyrka bifall till

föreningens framställning i denna del. För ändamålet borde alltså äskas

ett belopp, motsvarande hälften av den beräknade kostnaden, eller 16,575

kronor, vilket belopp lämpligen syntes böra avrundas nedåt till 16,500

kronor.

I anledning av propositionen anförde riksdagen i skrivelse den 21 juni

1940 (nr 434) bland annat, att riksdagen i princip intet hade att erinra mot

den föreslagna lösningen av anstaltens lokalfråga. I likhet med byggnadsstyrelsen

hade riksdagen dock icke kunnat undgå att ställa sig tveksam till

Kungl. Majlis förslag i föreliggande skick med hänsyn till de stora kostna
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93

der, som ett genomförande av detsamma skulle medföra. Det syntes riksdagen

önskvärt, att en noggrann undersökning verkställdes, huruvida icke

kostnaderna för fastighetens omändring för det nya ändamålet kunde nedbringas

samt, örn så ej kunde ske, huruvida icke nybyggnad måste anses

vara att föredraga. Riksdagen ansåge därför, att förslaget i denna del borde

underkastas förnyad prövning, innan definitiv ställning till detsamma toges

från riksdagens sida.

Däremot ville riksdagen icke motsätta sig inköpet av fastigheten, för vilket

ändamål ett reservationsanslag av högst 210,000 kronor anvisades under

femte huvudtiteln å tilläggsstat II för budgetåret 1939/40.

Genom beslut den 28 juni 1940 tillerkände Kungl. Majit — som gav föreningen

tillkänna vad riksdagen sålunda anfört — föreningen statsbidrag

med högst 210,000 kronor för inköp av fastigheten.

I skrivelse den 5 oktober 1940 bär föreningen förnyat sin framställning om

erhållande av statsbidrag till ifrågavarande om- och tillbyggnad, därvid föreningen

bland annat framhållit, att enär riksdagens avvaktande hållning i

denna fråga väl finge anses grundad på byggnadsstyrelsens yttrande, föreningen

trätt i förbindelse med nämnda styrelse. Bandfabriken hade därefter

besiktigats av en tjänsteman hos byggnadsstyrelsen. Rörande vad därvid och

senare förekommit i ärendet, har föreningen anfört väsentligen följande.

Vid besiktningen hade överenskommits, att föreningen skulle arbeta vidare

på förslaget till inredning av bandfabriken i enlighet med de anvisningar, som

av ifrågavarande tjänsteman lämnades direkt till arkitekten Widmark. Med

anledning härav hade arkitekten avlämnat ett nytt utlåtande i ärendet. Efter

vad sålunda förekommit hade föreningen ansett sig böra vidhålla sitt förslag

av den 23 november 1939.

Därjämte hade ny kostnadsuppskattning verkställts genom omprövning av

de gamla anbuden resp. beräkningarna. Sålunda förelåge anbud å byggnadsarbetena

med ett från 66,130 kronor till 70,880 kronor höjt belopp, vilket anbud

vore bindande t. o. m. den 30 november 1940. Målningsarbetena beräknades

höjda från 16,000 kronor till 18,400 kronor. Värmelednings- och sanitära

anläggningar beräknades höjda med c:a 25 procent från 36,500 kronor

till 46,000 kronor, likaså de elektriska anläggningarna, eller från 25,200 kronor

till 32,000 kronor. Av kostnadsberäkningarna framginge, att slutsumman

angivits till 213,158 kronor, under det att densamma i föreningens tidigare

skrivelse upptagits till 181,678 kronor. Till sistnämnda summa bade emellertid

då lagts ett belopp motsvarande 15 procent tillägg för väntade prisstegringar,

eller 27,252 kronor, på grund varav byggnadskostnaden beräknats

uppgå till i runt tal 210,000 kronor.

Det undandroge sig föreningens bedömande vilken ytterligare prisstegring

man borde räkna med, särskilt i betraktande av att tidpunkten för arbetets

påbörjande icke nu kunde fastställas, och föreningen ville för belysande härav

påpeka, att anbudet å byggnadsarbetena endast vore bindande t. o. m. den 30

november 1940. Föreningen holle det dock för välbetänkt att även denna gång

genom ett tillägg trygga sig gentemot ytterligare prisstegringar, och föresloge

därför att till det beräknade beloppet, 213,158 kronor, lädes ett belopp av

31,974 kronor, motsvarande 15 procent förhöjning. Summan härav, 245,132

kronor, syntes lämpligen böra avrundas lill 250,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts tidigare proposition i ämnet hade jämväl upptagits ett belöp])

av 16,500 kronor utgörande halva kostnaden för maskinell utrustning

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

till yrkesskolans nya verkstäder. Även denna fråga hade underkastats ny

prövning genom Arvid Nilssons ingenjörsbyrå, därvid totalkostnaden för samma

utrustning höjts till 42,000 kronor. Därest hälften av detta belopp utginge

som statsbidrag, skulle alltså för ändamålet erfordras 21,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen hemställt om ett

anslag för hithörande ändamål av tillhopa (250,000 + 21,000) 271,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 12 november 1940 meddelat, att styrelsen

intet annat hade att erinra mot förslaget än att kostnadssumman

för ändringsarbetena, 250,000 kronor, syntes väl knappt beräknad. Styrelsen

har tillagt, att av styrelsen i tidigare yttrande påtalad bristande överensstämmelse

med för kvarteret Sparven gällande stadsplan numera genom stadsplaneändring

undanröjts.

I utlåtande den 21 november 1940 har medicinalstyrelsen anfört bland annat

följande:

Såsom förut erinrats hade riksdagen uttalat önskvärdheten av att, därest

kostnaderna för ifrågavarande fastighets omändring för det nya ändamålet

icke kunde nedbringas, undersökning måtte verkställas, huruvida icke nybyggnad

måste anses vara att föredraga. Då detta spörsmål emellertid icke

berörts i byggnadsstyrelsens den 12 november 1940 i ärendet avgivna yttrande,

hade medicinalstyrelsen under hand hänvänt sig till byggnadsstyrelsen,

och hade medicinalstyrelsen därvid erhållit det meddelandet, att enligt byggnadsstyrelsens

mening en nybyggnad i förevarande fall måste komma att

ställa sig avsevärt dyrare än inköpet och ombyggnadsarbetena av ifrågavarande

fastighet. Medicinalstyrelsen ansåge sig därför böra tillstyrka bifall

till den nu föreliggande ansökningen. De i ärendet föreliggande ritningarna

hade redan den 14 februari 1940 av medicinalstyrelsen tillstyrkts.

Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att bevilja föreningen statsbidrag för

ifrågavarande ändamål med tillhopa högst 271,000 kronor.

Vidare har styrelsen hemställt, att för inredningen beviljat bidrag måtte

få utbetalas successivt, i mån av arbetenas utförande, ävensom förskottsvis,

då behov därav förelåge.

Departements- Behovet av nya lokaler för yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg

chefen. kvarstår alltjämt. Såsom medicinalstyrelsen framhållit, torde vidare de betänkligheter,

som av föregående års lagtima riksdag rests mot ett antagande

av förslaget rörande ombyggnad av de ifrågavarande fabrikslokalerna, numera

få anses undanröjda. Med hänsyn härtill och då ett igångsättande av ombyggnaden

även är av värde ur arbetslöshetssynpunkt, anser jag mig böra

förorda, att förslaget nu åter förelägges riksdagen.

De under hösten 1940 inträdda prisstegringarna påkalla emellertid en jämkning

uppåt av de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Den av föreningen

för ombyggnaden senast angivna kostnadssumman, 250,000 kronor, synes

mig härvid böra godtagas. Likaså torde ett belopp av 21,000 kronor böra

avses för anskaffande av arbetsmaskiner. Sammanlagt torde sålunda böra

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

95

äskas ett belopp av (250,000 + 21,000) 271,000 kronor, vilket lämpligen synes

böra uppföras å tilläggsstat II för det löpande budgetåret.

Slutligen torde i anslutning till vad medicinalstyrelsen förordat medgivande

böra utverkas att utbetala ifrågavarande bidrag successivt i mån av inredningsarbetenas

utförande ävensom förskottsvis, då behov därav föreligger.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd

åt vanföra i Skåne statsbidrag

dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg med högst den verkliga kostnaden

för inredningen, dock högst 250,000 kronor,

dels ock för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler

med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa

maskiner, dock högst 21,000 kronor;

II. medgiva, alt för inredningen beviljat bidrag må utbetalas

successivt, i den mån inredningsarbetena utförts, ävensom

förskottsvis, då behov därav föreligger;

III. till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)

av .................................. kronor 271,000.

[16.] 53. Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstal
tcr,

reservationsanslag. Hittills hava för ifrågavarande ändamål anvisats

sammanlagt 300,000 kronor, därav för budgetåret 1940/41 50,000 kronor. Enligt

gällande bestämmelser utgår statsbidrag till barnbördshus och barnbördsavdelning

med högst hälften av kostnaderna, dock att bidraget icke må överstiga

2,500 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för''ändamålet,

1,750 kronor per vårdplats vid inköp av byggnad för samma ändamål samt

1,250 kronor per vårdplats vid användande av i vederbörandes ägo befintlig,

för annat ändamål uppförd eller inköpt byggnad. Bidrag till förlossningshem

utgår med högst 1,000 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad

för ändamålet. Bidrag till barnbördsavdelning kan i viss utsträckning

utgå även retroaktivt.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel lill ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid upplyst, att vid tidpunkten för styrelsens framställning

ett belopp av 137,250 kronor vore disponibelt för tillgodoseende av nya

ansökningar. Dylika förelåge till ett antal av tre, av vilka då ingen underställts

Kungl. Maj:ts prövning. För tillgodoseende av nämnda ansökningar, vilka

avsåge anordnande av tillhopa 33 vårdplatser, kunde beräknas åtgå ett

belopp av högst 82,500 kronor. Efter frånräknande av sistnämnda suni
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen

.

ma återstode således disponibelt (137,250 — 82,500) 54,750 kronor. Då det

enligt styrelsens mening kunde förväntas, att ytterligare ett antal ansökningar

av nu ifrågavarande art skulle komma att ingivas före utgången av

budgetåret 1941/42, syntes det styrelsen önskvärt, att ett anslag av åtminstone

50,000 kronor anvisades för nästa budgetår.

I betraktande av det försämrade läge, som under hösten inträtt å arbetsmarknaden,

torde möjligheter böra beredas att snabbare och i större utsträckning

än medicinalstyrelsen tänkt sig lämna bidrag till hithörande byggnadsföretag.

Jag förordar därför, att för ändamålet äskas ett reservationsanslag

av 200,000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B) av kronor 200,000.

F. Civila luftskyddet.

[17.] 1. Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande

avlöningsstat för luftskyddsinspektionen är, bland annat, upptagen en delpost

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal å 90,000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1940 har luftskyddsinspektionen anmält behov

av medel under innevarande budgetår till förstärkning av sagda post.

Inspektionen har därvid anfört bland annat, att i motsats till vad departementschefen

förutsatt vid beräkningen av inspektionens avlöningsanslag för

innevarande budgetår, inspektionens hittillsvarande arbetsuppgifter visat sig

i stort sett kvarstå oförändrade, varjämte vissa nya uppgifter tillkommit.

Till följd härav hade inspektionen nödgats anställa ett flertal skrivbiträden

för att föreliggande uppgifter skulle kunna medhinnas. Under sådana förhållanden

hade det alltifrån budgetårets ingång stått klart, att de under

grundavlöningsposten anvisade medlen icke skulle visa sig tillräckliga, för

den händelse personalbehovet i fortsättningen ej komme att betydligt nedgå.

En viss besparing å delposten hade likväl blivit möjlig därigenom, att en

av amanuenserna under förordnande såsom inspektörsassistent uppburit avlöning

av medel, som avsetts till vikariatsersättningar.

Den erforderliga förstärkningen av grundavlöningsposten har inspektionen

uppskattat till 24,000 kronor i enlighet med följande beräkning.

Till och med november månad 1940 hade å delposten till grundavlöningar

m. m. utbetalats ett belopp av 42,475 kronor. Den månatliga medelsåtgången

uppginge vid tiden för inspektionens framställning till 9,771 kronor för månad,

varför med samma personalbestånd för återstående delen av budgetåret

skulle erfordras 7 X 9,771 = 68,397 kronor. Därjämte borde beräknas

ytterligare sammanlagt 3,000 kronor för övertidsarbete — vilket under vissa

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

97

förhållanden syntes bliva ofrånkomligt -— ävensom för tillfällig arbetskraft,

inberäknat biträde för granskning av reseräkningar och dylikt. Detta innebure,

att delposten till grundavlöningar m. m. skulle för innevarande budgetår

behöva överskridas med ett belopp av (42,475 + 68,397 + 3,000 —

90.000 =) 23,872 kronor eller, avrundat, 24,000 kronor.

Såsom luftskyddsinspektionen antytt, framhöll jag vid behandlingen iDepariem

förra årets statsverksproposition av inspektionens avlöningsanslag, att in- d*f«n

spektionens arbete jämväl under innevarande budgetår måste bliva av synnerligen

omfattande och krävande art men att man sannolikt kunde räkna

nied ett i vissa hänseenden mindre personalbehov än som vid tiden för propositionens

framläggande vore fallet. Utvecklingen har emellertid visat en

fortsatt stegring av inspektionens arbetsbörda, till stor del förorsakad av de

nya uppgifter på brandskyddets område, som tilldelats inspektionen. Självfallet

bör man likväl kunna utgå från att, när framdeles inspektionens verksamhet

vunnit stadga och ytterligare arbetsuppgifter icke påläggas den, en

minskning i personalbehovet skall uppstå.

I anslutning till det sagda och på av inspektionen i övrigt anförda skäl

förordar jag en förstärkning av grundavlöningsposten i inspektionens avlöningsstat

för innevarande budgetår med det av inspektionen äskade beloppet,

24,000 kronor. Jag förutsätter dock, att övertidsarbete, som är förenat

med särskild ersättning, i möjligaste mån begränsas.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för luftskyddsinspektionen under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

upptagna delposten till grundavlöningar m. m. må för

budgetåret 1940/41 överskridas med högst 24,000 kronor.

[18.] 7. Civilt luftskydd: Bidrag tili kommuner för anordnande av

vissa skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål hava av

1937, 1938, 1939 och 1940 års riksdagar anvisats sammanlagt 11,800,000 kronor.

varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Bidrag kan utgå tor tillgodoseende av behovet av ledningscentraler, av

skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser samt av offentliga skyddsrum.

Av de anvisade medlen har ett sammanlagt belopp av 1,500,000 kronor

avsetts för bidrag till skyddsrum vid hamnarna.

Statsbidrag utgår som regel med två tredjedelar av de verkliga kostnaderna.

Skattelyngd kommun, vars invånare med hänsyn till kommunens utsatta

läge eller andra omständigheter äro i särskilt behov av skyddsrum,

kan dock erhålla högre bidrag. Bidrag får emellertid aldrig överstiga nio tiondedelar

av den verkliga kostnaden.

I skrivelse den 22 juli 1940 bär luftskyddsinspektionen hemställt örn anvisande

av ytterligare anslag till bidrag till skyddsrum av här angivna slag.

I skrivelsen har inspektionen till en början erinrat örn en av inspektionen

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. t sami. Nr 2.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

med skrivelse den 23 maj 1940 ingiven sammanställning av de beräknade

kostnaderna för byggande av allmänna skyddsrum i landets luftskyddsorter.

Däri hade kostnaderna uppskattats för ledningscentraler, för aktiv personal

oell för hjälpplatser till 9,200,000 kronor samt för offentliga skyddsrum till

5,427,000 kronor eller sammanlagt till omkring 14,600,000 kronor, varav

ett belopp av omkring 9,750,000 kronor beräknats erforderligt i statsbidrag.

Vidare hade i sistnämnda skrivelse framhållits, att de för bidrag till allmänna

skyddsrum anvisade medlen å tillhopa 10,300,000 kronor icke komme att

förslå, enär de offentliga skyddsrummen säkerligen komme att draga betydligt

större kostnader än som förutsatts i sammanställningen.

I skrivelsen den 22 juli 1940 har inspektionen härefter anfört följande.

Sedan förenämnda skrivelse av den 23 maj 1940 ingivits, hade inspektionen

haft till behandling åtskilliga ansökningar om statsbidrag för anordnande

av allmänna skyddsrum. Tillfälle hade därvid erhållits att göra en jämförelse

mellan de av inspektionen beräknade kostnaderna för anordnande

av allmänna skyddsrum och de verkliga kostnaderna härför. Som regel torde

kunna angivas, att kostnaderna för anordnande av luftskyddscentraler

i de större orterna uppgått till högre belopp än vad inspekiionen beräknat.

Detta med hänsyn till intensivt forcerad arbetstakt och ökade materialkostnader

samt att dessa orter i allmänhet vore A- och B-orter och sålunda

luftskyddscentralerna å dessa orter borde göras fullträffsäkra. Vad anginge

hjälpplatser och skyddsrum för aktiv personal syntes i

de nu nämnda orterna — frånsett vissa höjningar på grund av ökade materielpriser

— de beräknade kostnaderna hålla, medan i C- och D-orterna med

hänsyn till bristen på fastigheter med lämpliga källarlokaler, svårigheter

torde uppstå att i befintliga byggnader anordna skyddsrum av nu nämnda

slag. Även om å dessa orter en del fastigheter vore lämpade att inrymma

skyddsrum, torde det i allmänhet vara nödvändigt att vidtaga relativt kostsamma

förstärknings- och schaktningsarbeten för att erhålla tillfredsställande

skyddsutrymmen. Nu angivna förhållanden medförde en ökning i de

förut beräknade kostnaderna för luftskyddscenlraler, skyddsrum för aktiv

personal och hjälpplatser, med ett belopp, som torde kunna få uppskattas

till cirka 1,000,000 kronor.

För de offentliga skyddsrummens del torde även en höjning

i de av inspektionen beräknade kostnaderna av olika skäl böra vidtagas.

Det i inspektionens förutnämnda skrivelse beräknade beloppet för

dessa skyddsrum, 5,427,000 kronor, hade baserats på en kostnad av 100

kronor per person för 2 procent av fredstidsbefolkningen å orter med en

folkmängd, överstigande 5,000 personer. Till inspektionen hade inkommit

ett flertal ansökningar om statsbidrag för offentliga skyddsrum från kommuner,

som inom sig hyste luftskyddsorter med ett invånarantal understigande

5,000 personer. För många orter torde det ur luftskyddssynpunkt

vara nödvändigt att jämväl här anordna offentliga skyddsrum i viss utsträckning.

Någon anledning att beträffande omfattningen av statsbidraget

ställa dessa orter i ett mera ofördelaktigt läge än de slörre orterna syntes

icke föreligga. Statsbidrag borde enligt inspeklionens mening jämväl utgå

för anordnande av offentliga skyddsrum i skälig omfattning i orter understigande

5,000 personer. Kostnaderna därför, beräknade efter förut angivna

grunder, torde kunna uppskattas till cirka 900,000 kronor.

Vidare hade kunnat konstateras, att flera av de större orterna i riket vid

anordnande av offentliga skyddsrum beräknat antalet skyddsrumsplatser till

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

99

ett antal, sorn överstege det av inspektionen beräknade. Jämväl kostnaderna

härför hade i flera fall överstigit dem, som inspektionen haft anledning att

räkna med. Sålunda hade exempelvis Stockholms stad, för vilken inspektionen

i den förut omförmälda sammanställningen beräknat ett minimibehov

av skyddsrum för 14,100 personer lill en kostnad av 1,410,000 kronor, sökt

statsbidrag å en kostnad av cirka 6,000,000 kronor. Även örn vid detaljgranskningen

av ifrågavarande ansökan statsbidragsbeloppet torde komma

att icke oväsentligt reduceras, syntes i varje fall den av inspektionen angivna

summan komma att betydligt överskridas. De sålunda ökade kostnaderna

för de offentliga skyddsrummen innebure emellertid icke att skyddsrum

anordnats i större utsträckning än som ur luftskyddssynpunkt kunde anses

skäligt. I många fall syntes det med hänsyn till ortens geografiska läge,

dess betydelse ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt samt andra omständigheter

av betydelse, ofrånkomligt att skyddsrum anordnades för mer

än 2 procent av befolkningen. Då kostnaderna härför — enligt vad inspektionen

ansett sig kunna konstatera — svårligen kunde hålla sig inom ramen

för de tidigare angivna kostnaderna, torde det vara nödvändigt att räkna

med en ytterligare kostnadsökning. Huru stor denna ökning kunde bliva

syntes med hänsyn till de många olika på frågan inverkande faktorerna vara

omöjligt att närmare angiva. Inspektionen ansåge sig dock böra räkna med

en höjning av minst 2,000,000 kronor.

Inspektionen har alltså i skrivelsen den 22 juli 1940 utgått från att kostnaderna

för anordnande av allmänna skyddsrum komme att med (1,000,000 +

900,000 + 2,000,000) 3,900,000 kronor överstiga de tidigare beräknade. Det

härpå belöpande statsbidraget uppskattar inspektionen till 2,600,000 kronor.

Inspektionen, som i sin sammanställning den 23 maj 1940 räknat med ett bidragsbeliov

av 9,750,000 kronor för allmänna skyddsrum, har därför nu uppskattat

det sammanlagda bidragsbehovet för dessa skyddsrum till 12,350,000

kronor. Då för bidrag till sådana skyddsrum förut anvisats 10,300,000 kronor,

har inspektionen i skrivelsen den 22 juli 1940 uppskattat det återstående

anslagsbehovet till i lunt tal 2,000,000 kronor. På grund därav har inspektionen

i skrivelsen föreslagit, att av 1940 års urtima riksdag måtte äskas

ett anslag å sistnämnda belopp.

I skrivelse den 28 september 1940 har luftskyddsinspektionen härefter hänvisat

till innehållet i sin framställning den 22 juli 1940 och i anslutning därtill

anfört följande.

Sagda framställning hade icke föranlett någon proposition till 1940 års urtima

riksdag. De skäl, som i framställningen anförts för fortsatt byggande

av skyddsrum, kvarstode emellertid alltjämt. Inspektionen ville, utöver vad

förut anförts, hänvisa till erfarenheterna från Finland och Norge, där det visat

sig att luftanfall mot småorter förekommit i betydande omfattning. Ett

anslag av minst 2,000,000 kronor till bidrag till vissa kommuner för anordnande

av skyddsrum syntes alltså erforderligt utöver vad som för ändamålet

redan beviljats. Detta belopp syntes böra anvisas för budgetåret 1941/42. I

den mån ytterligare anslagsbehov kunde uppkomma, syntes erforderligt anslag

för ändamålet få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår.

I skrivelse den 15 november 1940 har luftskyddsinspektionen vidare framhållit

önskvärdheten av att förcnämnda belopp av 2,000,000 kronor anvisades

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

I likhet med luftskyddsinspektionen bär jag kommit till deli uppfattningen

att för bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum ytterligare

anslagsmedel äro behövliga ävensom att det i sådant hänseende erforderliga

beloppet icke torde kunna uppskattas lägre än till 2,000,000 kronor.

Då det är angeläget att skyddsrumsbyggande t i möjligaste mån påskyndas,

synes ett anslag å nämnda belopp nu böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41.

Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att frågan om statsbidrag

till anordnande av skyddsrum i skolorna för närvarande är under övervägande

inom luftskyddsinspektionen och sannolikt kommer att föranleda en

framställning från inspektionens sida om anvisande av ytterligare anslag för

byggande av skyddsrum. Denna fråga bör, så snart inspektionen tagit ställning

till densamma, bliva föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid nu ifrågavarande

anslagsberäkning har jag bortsett därifrån.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till CAvilt luftskydd: Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa skyddsrum å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 2,000,000.

G. Diverse.

[19.] 6. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. in., re
servationsanslag.

Under åberopande av vad jag i årets statsverksproposilion

(V. punkt 205) anfört vid anmälan av frågan örn anslag för angivna

ändamål för budgetåret 1941/42 får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 190,000.

[20.] 6 b. Bidrag till utlandssvenskarnas förening. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 50,000 kronor till

bidrag till utlandssvenskarnas förening.

Kungl. Majit bär genom beslut den 10 februari 1940 ställt 50,000 kronor

till föreningens förfogande, att utgå såsom bidrag till fullföljande av föreningens

verksamhet, i vad densamma avsåge beredande av hjälp åt svenska

medborgare, som flyktat från Finland till Sverige.

I skrivelse den 23 december 1940 har utlandssvenskarnas förening medde
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

lat, att föreningen under det senaste året lämnat understöd till ett betydande

antal från Finland evakuerade svenskar och dessutom till ett stort antal

svenskar, som evakuerats från andra länder eller av andra skäl sett sig nödsakade

att återvända till hemlandet. Sålunda hade föreningen till och med

den 30 november 1940 utbetalat understöd till 430 utlandssvenskar med sammanlagt

omkring 87,500 kronor, därav omkring 57,300 kronor utgått i understöd

till från Finland kommande svenskar.

Föreningen har härefter anfört följande.

Behovet av medel för understöd av ifrågavarande slag vore numera icke

så stort som under tiden för evakueringen av svenskar från Finland men

vöre dock fortfarande avsevärt. Alltjämt inträffade det, att utlandssvenskar

i stort antal och bland dem många, som i utlandet framgångsrikt bedrivit

verksamhet, av olika med kriget sammanhängande orsaker komme i nödläge

och nödgades återvända till Sverige.

Föreningen ansåge det vara av stor betydelse, att den kunde upprätthålla

sin ifrågavarande hjälpverksamhet. Därest föreningen ej skulle kunna på

ett eller annat sätt träda emellan, skulle dessa hjälpbehövande utlandssvenskar

i de flesta fall nödgas påkalla det allmännas bistånd i en eller annan

form, tills de hunne inordnas i svenskt arbetsliv, vilket under nuvarande

förhållanden måste taga någon tid. Det torde emellertid ur alla parters

synpunkt vara lämpligast att hjälpen lämnades av föreningen. Bland annat

hade i regel föreningen till uppgift att jämväl skaffa den hjälpbehövande

sysselsättning för att vinna en utkomst här i landet, och detta torde vara

det mest effektiva sättet att bistå honom. Det torde utan vidare vara klart,

att ett samtidigt handhavande av de båda hjälpformerna gåve en möjlighet

att på ett särskilt sätt följa och kontrollera vederbörande till båtnad icke

minst för arbetsförmedlingen. Föreningen torde också på grund av arten

av sin verksamhet hava helt andra möjligheter än samhällets egna organ att

tränga in i den hemvändande utlandssvenskens speciella problem och att

på bästa sätt hjälpa honom till rätta.

Föreningen anför vidare, att det belopp, som stöde till föreningens förfogande

för hjälpverksamhetens bedrivande — för närvarande utgörande omkring

12,000 kronor — kunde beräknas räcka endast två å tre månader.

Under förklaring att föreningen med hänsyn till tidsomständigheterna icke

ansåge sig nu böra igångsätta en insamling för erhållande av medel till berörda

verksamhet ävensom att det i sista hand syntes ankomma på statsverket

att bestrida kostnaderna för de hemvändande, har föreningen hemställt

om ett ytterligare statsbidrag av förslagsvis 50,000 kronor till fortsättande

av verksamheten. I II

I likhet med utlandssvenskarnas förening anser jag, att i fall av behov pepariementsstaten

hör bidraga till bestridande av kostnaderna för beredande av hjälp åt (helen.

svenska medborgare, som under nuvarande förhållanden flyktat eller komma

alt flykta från utlandet till Sverige. Föreningens verksamhet för understöd

av dessa svenskar hör därför erhålla statsmakternas stöd. För ändamålet

torde under rubriken bidrag till utlandssvenskarnas förening höra anvisas

ett obetecknat anslag av 50,000 kronor. Anslaget bör upptagas å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 50,000.

[21.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 925,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

'' ’ • Nils-Sture Lindqvist.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

103

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag ao protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

I enlighet med vad jag tidigare i dag anfört i samband med anmälan av

framställningar örn anslag å sjätte huvudtiteln för nästa budgetår till vägväsendet

samt till hamn- och farledsarbeten ämnar jag i det följande hemställa,

att förslag framläggas örn anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår

av ytterligare medel till nämnda ändamål. För bedömande av frågan örn

storleken av de belopp, som lämpligen böra anvisas till ändamål inom vägväsendets

område, har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen infordrats en

promemoria i ämnet. I densamma hava angivits de belopp, som styrelsen

med hänsyn till aktuella behov inom vägväsendet skulle hava äskat för nästa

budgetår, därest styrelsen icke ansett sig böra taga hänsyn till kraven på att

i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna. För egen del har

jag ansett mig böra vid framläggandet av mina förslag i det följande gå utöver

den av styrelsen angivna anslagsramen. Å tilläggsstaten ämnar jag

vidare anmäla förutom förslag örn anslag till kristillägg två äldre framställningar

örn anvisande av två mindre belopp till vissa restaureringsarbeten.

Sammanlagt skulle de anslag å sjätte huvudtiteln, vilkas anvisande jag sålunda

tillstyrker, uppgå till 84,350,000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl, Maj:ts proposition nr 2.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 7. Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag. 9. Stensätt
ning

av vägar, reservationsanslag. 14. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna,

reservationsanslag. 16. Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservationsanslag.

17. Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar

av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län, reservationsanslag. 18. Bidrag

till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar, reservationsanslag. 21. Bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden, reservationsanslag. Vid skilda tillfällen ha inventeringar

verkställts inom vägväsendets område för klarläggande av vägbyggnadsbehoven.

Särskilt kan erinras om den undersökning, som år 1938 påbörjades

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och som alltjämt pågår, avseende inventering

av erforderliga arbeten för huvudvägnätets iordningställande i

samband med uppgörandet av generalplan för dessa arbeten. Kostnaderna

lör utförande av de mest angelägna arbetena å huvudvägarna har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i sin framställning örn anslag till vägväsendet för

nästa budgetår beräknat till i runt tal 600 miljoner kronor. Därvid har hänsyn

icke tagits till de under den senare tiden inträffade prisstegringarna.

Härtill komma kostnader för ytterligare arbeten, vilka icke äro belägna på

huvudvägarna och sålunda icke ingå i de förutnämnda arbetena. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat det sammanlagda årliga medelsbehovet

för vägförbättringsarbeten på landsbygden till i runt tal 90 miljoner

kronor. Därvid har förutsatts, att den mest angelägna delen av vägbyggnadsprogrammet

skulle genomföras under loppet av 10 år.

Årskostnaderna för erforderliga brobyggnader å huvudvägarna under

samma period ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till omkring

7 miljoner kronor.

I här angivna belopp ingå icke kostnaderna för behövliga arbeten inom

städernas områden. Jämväl beträffande dessa arbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställt en inventering. Denna, som utförts under år

1939, utvisar ett ansenligt väg- och gatubyggnadsbehov. Sålunda ha för

väg- och gatuarbeten, sammanhängande med huvudvägnätet på landsbygden,

redovisats en kostnadssumma av omkring 220 miljoner kronor och för

andra för automobiltrafiken viktiga vägar och gator en kostnad av omkring

50 miljoner kronor. Med hänsyn till numera inträffade prisstegringar skulle

nämnda två belopp å sammanlagt 270 miljoner kronor enligt vad styrelsen

upplyst behöva höjas till 300 miljoner kronor. Ett genomförande under en

10-årsperiod av dessa arbeten skulle alltså draga en genomsnittlig årlig kostnad

av omkring 30 miljoner kronor.

Vidare torde böra erinras örn den på initiativ av 1935 års vägsakkunniga

verkställda, i de sakkunnigas den 11 december 1936 avgivna betänkande

omförmälda utredningen rörande behovet av nyanläggning av landsvägar

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

och ödebygdsvägar. Utredningen visar beträffande dessa slag av vägbyggnader,

att kostnaderna för erforderliga arbeten under 1 O-årsperioden 1937

—1946 sammanlagt uppgå till för nyanläggning av landsvägar i runt tal

100 miljoner kronor och för byggande av ödebygdsvägar omkring 24 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att dessa

kostnader numera torde behöva uppräknas till respektive 135 miljoner och

35 miljoner kronor.

Vad angår vägarbeten, som äro av särskild betydelse för riksförsvaret halväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen under hand meddelat, att utöver de medel

för ändamålet, örn vilkas anvisande styrelsen gjort hemställan i sin av

mig tidigare i dag anmälda skrivelse den 12 november 1940, anslag erfordrades

å sammanlagt 20.3 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig

2.6 miljoner kronor till fullt förberedda väg- och broföretag, 7 miljoner kronor

till i huvudsak förberedda och 10.7 miljoner kronor till endast delvis

förberedda.

I detta sammanhang torde jag under hänvisning i övrigt till vad jag förut

i dag anfört rörande anslag till stensättning av vägar och till inköp av gatsten

slutligen få erinra om att lagerbehållningen i statens stenlager kan

den 1 juli 1941 beräknas uppgå till mellan 2 och 3 miljoner kvadratmeter

smågatsten. Därest i enlighet med mitt förslag ett anslag för nästa budgetår

å 4 miljoner kronor anvisas till stensättningsarbeten, kommer visserligen viss

del av stenlagren att disponeras men å andra sidan tillföras dessa en större

mängd gatsten än som åtgår för nämnda arbeten därest på sätt jag förutsatt

fortsatta steninköp till ett belopp av 3 miljoner kronor komma att äga rum

under budgetåret 1941/42.

Av det anförda framgår, att inom vägväsendets område mycket stora anslagsbehov

föreligga. Detta förhållande jämte den omständigheten att arbetena

inom nämnda område torde få anses särskilt lämpliga att utföra under tider

av arbetslöshet synes mig motivera, att relativt stora belopp för ändamålet anvisas

å förevarande tilläggsstat för att stå till förfogande, därest de allmänna

förutsättningarna för ianspråktagande av anslag å tilläggsstaten skulle

vara för handen. Jag vill ock här erinra om att de av mig tidigare tillstyrkta

anslagen till vägväsendet för nästa budgetår sammanlagt nedsatts

med omkring 20 miljoner kronor i förhållande till motsvarande anslag i

1940 års statsverksproposition och att därvid förutsatts, att ytterligare medel

för ändamålet skulle anvisas å tillägsstat II till riksstaten för löpande

budgetår.

Beträffande omfattningen av de anslag, som jag sålunda anser böra anvisas

å tilläggsstaten, synes ett sammanlagt belopp av omkring 80 miljoner

kronor vara lämpligt avvägt. Till jämförelse vill jag här erinra om att å den

allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 förskottsanslag upptagits

lill vägväsendet å ett belopp av tillhopa 83.5 miljoner kronor. Vad angår

fördelningen å olika anslag av nämnda belopp å 80 miljoner kronor föreslås

följande:

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bidrag till byggande av broar ...................... kronor 6,000,000

Stensättning av vägar .............................. » 4,000,000

Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna ............ » 17,000,000

Bidrag till nyanläggning av landsvägar................ » 5,000,000

Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar............ » 2,000,000

Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksför
svaret

betydelsefulla vägar och broar .............. » 8,000,000

Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden....... » 38,000,000

Summa kronor 80,000,000.

För användningen av dessa anslag synas i huvudsak böra gälla samma

bestämmelser som för motsvarande anslag å riksstaten. Skulle av arbetspolitiska

eller andra särskilda skäl avvikelse från nämnda bestämmelser vara

motiverad, torde det få ankomma på Kungl. Majit att därom meddela beslut.

De av mig tillstyrkta anslagen synas böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen

till Bidrag till byggande av broar (B) kronor 6,000,000;

till Stensättning av vågar (B)........ » 4,000,000;

till Bidrag till väg- och gatuarbeten i

städerna (B) ........................ » 17,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av landsvägar

(B) .......................... » 5,000,000;

till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs, Gävleborgs och

Värmlands län (B) .................. kronor 2,000,000;

till Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar

(B) ................................ kronor 8,000,000;

till Bidrag till vägförbättringsarbeten å

landsbygden (B)...................... kronor 38,000,000.

[2.] 23. Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag.

25. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar,

reservationsanslag. 25 a. Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder, reservationsanslag. 28. Arbetsmaskiner för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamn- och farledsarbeten, reservationsanslag. Å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptogs för hamn- och farledsarbeten

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

107

ett gemensamt förskottsanslag å 6,930,000 kronor. På grund av statsfinansiella

skäl hava anslagen å riksstaten för samma ändamål under de senare

hudgetåren måst hållas inom en relativt begränsad ram. Bortsett från anslaget

till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, vilket

avräknats mot automobilskattemedlen, hava sålunda hamn- och farledsanslagen

för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats med respektive 743,000

kronor, 893,000 kronor och 735,500 kronor. För nästa budgetår har jag

tidigare i dag tillstyrkt anslag för här ifrågavarande ändamål å tillhopa

293,000 kronor. I nu nämnda anslagsbelopp ingå kostnaderna för underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder, vilka för nästa budgetår beräknats

till 85,000 kronor. Såväl av redogörelsen i Kungl. Maj:ts proposition

nr 242 till 1939 års lagtima riksdag angående allmän beredskapsstat för

budgetåret 1939/40 som av vad jag förut i dag anfört i samband med äskande

av anslag till hamnar och farleder för nästa budgetår framgår emellertid,

att anslagsbehovet är betydande. Då hamn- och farledsarbetena äro

örn än icke i lika hög grad som arbetena inom vägväsendets område lämpliga

för att motverka arbetslöshet, anser jag skäl tala för att anslag för hamnoch

farledsändamål anvisas å den nu förevarande tilläggsstaten.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppgjorts en den 16 december

1940 dagtecknad promemoria rörande sådana hamn- och farledsföretag, beIräffande

vilka de förberedande arbetena fortskridit så långt, att företagen

kunna påbörjas redan under detta budgetår. I promemorian finnas upptagna

företag, avseende handelshamnar och farleder, vilka kostnadsberäknats lill

sammanlagt något över 7 miljoner kronor, statsunderstödda fiskehamnar för

en kostnad av tillhopa omkring 6 miljoner kronor och statens fiskehamnar

för ett beräknat belopp av sammanlagt i runt tal en miljon kronor, eller tillhopa

omkring 14 miljoner kronor. Ett anvisande av ett så högt belopp som

sistnämnda summa torde icke böra komma i fråga i detta sammanhang. För

egen del anser jag, att ett sammanlagt anslag å 4 miljoner kronor utgör en

lämplig avvägning mellan å ena sidan det aktuella behovet av dessa arbeten

och å andra sidan de arbetspolitiska synpunkterna på frågan. Beträffande

fördelningen av detta belopp å de olika ändamålen torde böra framhallas, att

det sammanlagda anslagsbehovet till bidrag lill handelshamnar och farleder i

viss mån torde hava minskats till följd av de rådande utrikespolitiska förhållandena,

medan däremot behovet av förbättrade fiskehamnar i huvudsak

kvarstår oförändrat eller i vissa fall till och med torde hava skärpts till följd

av betydelsen att sätta fiskerinäringen i stånd att på mest effektiva sätt bidraga

till den allmänna folkförsörjningen. Med hänsyn härtill torde vid fördelningen

av det angivna beloppet å 4 miljoner kronor tyngdpunkten lämpligen

böra läggas å fiskehamnarna. Jag föreslår i anslutning härtill, att anslaget

till bidrag till handelshamnar och farleder anvisas med l.S miljon

kronor, medan återstoden, 2.r> miljoner kronor, fördelas med 2 miljoner kronor

å statsunderstödda fiskehamnar och 0.5 miljon kronor å statens fiskehamnar

och farleder. För användningen av dessa belopp böra samma bestämmelser

gälla som för motsvarande riksstatsanslag.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I det förut omnämnda, å allmän beredskapsstat upptagna förskottsanslaget

å 6,930,000 kronor ingår ett belopp av 330,000 kronor till förstärkning avväg-

och vattenbyggnadsstyrelsens för hamn- och farledsarbeten erforderliga

maskinpark. Beställningarna av dessa maskiner äro avsedda att placeras

hos svenska företagare. Då medel böra finnas tillgängliga för dylika beställningar,

därest behov av maskinparkens utökning eller förbättring skulle uppkomma,

anser jag medel för ändamålet böra upptagas å tilläggsstaten. Jag

föreslår, att anslaget anvisas med 150,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten förbudgetåret 1940/41 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen

till Bidrag till handelshamnar och farleder

(B) ............................ kronor 1,500,000;

till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar (B)...................... kronor 2,000,000;

till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och

farleder (B)............................ kronor 500,000;

till Arbetsmaskiner för väg- och oattenbgggnadsstgrelsens

hamn- och farledsarbeten (B)............ kronor 150,000.

D. Byggnadsväsendet.

[3.] 7 a. Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga, reservationsan
slag.

Till detta restaureringsarbete ha för budgetåren 1936/37 och 1937/38 anvisats

tillhopa 173,500 kronor. Därjämte har 1939 års lagtima riksdag med

bifall till Kungl. Majits i proposition nr 123 gjorda framställning medgivit,

att till samma arbete ett belopp av högst 40,000 kronor finge tagas i anspråk

av det å riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter. Slutligen har för restaureringsarbetet å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 85,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till den i förenämnda proposition nr 123 lämnade

redogörelsen torde jag här endast få erinra örn att med sistnämnda anslag

avsågs att slutföra restaureringsarbetet.

I skrivelse den 28 augusti 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att för arbetet

måtte å riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett anslag av 85,000 kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna föranledde

framställningen icke någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida. Då jag anser anslag

för restaureringsarbetet böra stå till förfogande, därest läget på arbetsmarknaden

skulle motivera arbetets slutförande, föreslår jag, att 85,000 kronor

anvisas till ändamålet å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2-

109

att till Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga å tillläggsstat

II till liksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................. kronor 85,000.

[4.] 7 b. Kestaureringsarbeten å Stockholms slott, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1938 och 1939 års statsverkspropositioner framlagda

förslag (sjätte huvudtiteln, punkterna 40 respektive 42) anvisade riksdagen

för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 ett reservationsanslag

av 25,000 kronor till restaureringsarbeten å Stockholms slolt. Såsom närmare

framgår av 1938 års statsverksproposition skulle de planerade arbetena omfatta

29 rum och utrymmen; kostnaden härför beräknades till sammanlagt

250.000 kronor. Enligt finansieringsplanen skulle detta belopp fördelas lika

på tio år.

I skrivelse den 22 augusti 1939 förordade byggnadsstyrelsen, under hänvisning

till vad slottsarkitekten Tengbom i skrivelse till styrelsen den 2 augusti

1939 anfört, att restaureringsarbetena måtte få utföras i snabbare takt än som

från början förutsatts och att för ändamålet måtte för budgetåret 1940/41 anvisas

ett till 50,000 kronor förhöjt anslag. Slottsarkitekten Tengbom anförde

i sin skrivelse:

De i första hand planerade arbetena, restaurering av portiker, hava först kunnat

igångsättas under senare delen av budgetåret 1938/39 för att arbetet med

hjälp av anslag för budgetåret 1939/40 skulle kunna utföras i ett sammanhang.

Ett avbrott i ett sådant arbete, i väntan på fortsatt anslag, skulle innebära

stora svårigheter. Samma kommer förhållandet att bliva för framtiden,

då vid en grupp av rum arbetet bör utföras i ett sammanhang, i vilket fall

eventuellt årsanslag å 25,000 kronor ej är tillräckligt.

För restaureringsarbeten, som här äro i fråga, erfordras arbetslag med särskilda

kvalifikationer såväl beträffande konserveringsarbeten som även beträffande

snickeri och andra byggnadsarbeten. Sådan arbetskraft är svår att

uppbringa, om ej kontinuerligt arbete kan erbjudas.

För att undvika dessa svårigheter skulle alltså ett större årsanslag vara behövligt.

Det vill synas, som om det dubbla anslaget för år skulle bereda möjlighet

till den lämpliga arbetstakten.

Med hänsyn härtill föreslås, att den sammanlagda tiden för arbetenas genomförande

minskas från tio till sex år och att för de fyra budgetåren 1940/41

—1943/44 anslaget utgår med 50,000 kronor för år räknat.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen återkommit med

framställning örn anslag för ändamålet samt därvid hemställt, att anslaget

måtte anvisas med 25,000 kronor.

Då jag anser de påbörjade restaureringsarbetena böra fortsättas, därest Depart*me»uläget

å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, och då ett belopp av cflden

50.000 kronor synes böra stå till förfogande för ändamålet, hemställer jag,

alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten d Stockholms slott å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .....................kronor 50,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Majlis proposition nr 2.

E. Diverse.

[5.] 23. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 65,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 11 a. Kristillägg, förslagsanslag. I proposition nr 66 till 1940 års ur
tima

riksdag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta, att ett särskilt

rörligt kristillägg skall utgå i den omfattning och enligt de grunder i övrigt,

som föreslagits i propositionen. Riksdagen har bifallit detta förslag (skr. nr

91).

Kristillägget skall tillkomma löntagare med rätt till rörligt tillägg — därunder

inbegripna jämväl lärare vid folk- och småskolor samt högre kommunala

skolor — samt löntagare, som åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel —

däribland jämväl befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter

(folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot skola

arvodestagare, även om de hittills åtnjutit dyrtidstillägg, som regel icke åtnjuta

kristillägg. Kristillägg skall vidare tillkomma tjänstepensionärer, å vilkas

pensioner utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Härunder faller även viss

förutvarande arbetarpersonal. Därjämte skall kristillägg utgå å familjepension

enligt allmänna iäiniljepensionsreglemenlet, familjepensionsreglementet

för arbetare, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller familjepensionsreglementet

för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skall kristillägg tillkomma den, som åtnjuter annan familjepension än nys*

sagts eller därmed jämförligt understöd, varå utgår dyrtidstillägg eller procentuellt

tillägg av statsmedel.

Det kan beräknas att stegringen av levnadskostnaderna utöver 1935 års

nivå vid ingången av år 1941 nått upp till den gräns — motsvarande indextalet

128 —- vid vilken kristillägg enligt de fastställda reglerna skall börja

utgå. Frågan om bestridandet av utgifterna för kristilläggen för tiden till

innevarande budgetårs slut lior därför nu underställas riksdagen.

Vad angår befattningshavare och pensionärer vid de af färsdrivande verken

böra kristilläggen bestridas från de medel, av vilka dessa verks utgifter

i övrigt täckas. Härom gör jag i det följande hemställan. Beträffande andra

befattningshavare och pensionärer torde kristilläggen för innevarande budgetår

böra bestridas från särskilda förslagsanslag under de olika huvudtitlarna,

utan att härvid göras de undantag beträffande vissa specialbudgeter, som

för nästa budgetår föreslås i årets statsverksproposition. Ifrågavarande anslag

böra upptagas å tilläggsstat och beräknas efter procenttalet 4 enligt följande

sammanställning.

Andra huvudtiteln .....

170,000

Tredje

»

»

40,000

Fjärde

»

900,000

Femte

» .....

»

925,000

Sjätte

»

»

65,000

Sjunde

»

440,000

Åttonde

3,700,000

Nionde

»

............. ))

235,000

Tionde

»

150,000

Elfte

» .....

............. »

3,000

Tolfte

»

1,400,000

Fjortonde

»

16,000

Summa kronor 8,044,000.

I det följande framställer jag förslag om anslag till kristillägg under sjunde

huvudtiteln. Förslag örn dylika anslag under övriga huvudtitlar framställas

av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret

1940/41 beträffande befattningshavare och pensionärer

vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna företag

eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets

utgifter i övrigt bestridas;

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

dels ock till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av................................ kronor 440,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

8

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

115

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] 8 a. Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier, reservations
anslag.

Genom cirkulär den 15 december 1939 (Svensk författningssamling

nr 948) har Kungl. Maj :t meddelat vissa bestämmelser örn skyddande vid krig

eller krigsfara av arkivalier, samlingar m. m., enligt vilka dessa skola vid

krig eller krigsfara undanföras till annan ort än den, där föremålen eljest

äro förvarade.

Enligt vad i propositionen nr 83 till 1939 års urtima riksdag förutsatts,

skola de utgifter för transporter, resor och lokalhyror, som föranledas av

ett undanförande till andra orter av de ifrågavarande samlingarna, bestridas

från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde huvudtiteln

upptagna anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m. Detsamma bör enligt nämnda proposition gälla

i fråga örn lokalhyror för de offentliga myndigheter, vilkas lokaler icke äro

inordnade under statens allmänna fastighetsfond. För de myndigheter åter,

vilkas lokaler ingå under fastighetsfonden, lidra enligt propositionen utgifterna

för lokalhyror påföras fonden. Nämnda riksdag lämnade vad sålunda

anförts utan erinran.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Ett undanförande av de föremål, som avses i ovannämnda cirkulär, har

visat sig förenat med ganska stora svårigheter icke minst av den anledningen,

att lämpliga förvaringsplatser ofta icke stå till buds. Vid handläggningen av

de frågor, som i dessa hänseenden på sistone uppkommit, bär det framstått

som ett angeläget önskemål att kunna till en i förväg iordningställd fullträffsäker

skyddsrumsanläggning överföra institutionernas elitsamlingar. Efter

framställning av Kungl. Majit (propositionen nr 79) har därför 1940 års

lagtima riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under

åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor för anordnande

av ett skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt propositionen

anförde jag, att den planerade skyddsrumsanläggningens storlek ingåve viss

tveksamhet men att de utrymmen, som eventuellt kunde frigöras genom ett

strängare urval bland samlingarna, skulle kunna disponeras för vissa museer

och institutioner, som vid utredningen icke tagits i beräkning, exempelvis statens

etnografiska museum samt möjligen även naturhistoriska riksmuseet,

riksarkivet och kungl, biblioteket. Den ifrågavarande anläggningen, som

skall insprängas i berg och alltså vara fullträffsäker, är nu under utförande.

Riksarkivet har nu med instämmande av Svea hovrätt, kommerskollegium,

statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket gjort framställning örn anslag

till omedelbart inredande av ett skyddsrum för vissa arkivalier i samband

med förutnämnda skyddsrumsarbeten. Av framställningen inhämtas:

Ett genom nådigt brev den 27 september 1940 åt riksarkivet upplåtet

skyddsrum för arkivalier beredde fullt tryggat utrymme åt omkring 3,000

hyllmeter arkivalier.

Riksarkivet hade uppdelat sitt arkivaliebestånd efter graden av dess omistlighet

i grupper, av vilka grupp 1 innefattade sådant material, som ansetts

framför allt böra skyddas. Dess omfång vore beräknat till omkring 7,600

hyllmeter. Av detta material återstode sålunda alltjämt 4,600 hyllmeter utan

säkert skydd.

Riksarkivet hade länge sökt utvägar att finna ökad trygghet för sådana

omistliga arkivalier, för vilka de hittills vidtagna skyddsanordningarna icke

räckt till. Byggnadsstyrelsen hade hänvisat till möjligheten av ytterligare

anordningar i samband med de pågående utsprängningarna för ovannämnda

skyddsrum för vissa museisamlingar. Enligt vad från byggnadsstyrelsen under

hand meddelats, vöre det, örn sådana åtgärder skulle verkställas, med

hänsyn till de övriga arbetena därstädes lämpligt att med allra snaraste sätta

dem i gång.

Till den ännu otillräckligt skyddade delen av grupp 1 hörde serier sådana

som vissa delar av statsdepartementens konseljhandlingar, centrala ämbetsverks

och länsstyrelsers skrivelser, justitiekanslersarkivet, de diplomatiska

samlingarna och riksdagsarkivalicrna. Härtill komme vissa serier tillhörande

till riksarkivet överlämnade ämbetsverksarkiv, såsom åtskilliga centrala ämbetsverks

protokoll, Svea hovrätts domböcker och libri causarum samt delar

av understomstolarnas renoverade domböcker, särskilt sådana som äro av

unik karaktär, sedan originaldomböckerna gått under vid eldsvådor. Detta

material kunde uppskattas till omkring 900 hyllmeter. Sammanlagda omfånget

av de arkivalieserier, åt vilka det sålunda enligt riksarkivets mening

vore av nöden att bereda fullträffsäkert skydd, vore omkring 5,500 hyllmeter,

vilket motsvarade ett utrymme av något över 900 kubikmeter.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

Det torde emellertid vara erforderligt att giva det för ändamålet avsedda

skyddsrummet en något större omfattning. Utom de delar av centrala myndigheters

arkiv, som lämnats i riksarkivets vård och alltså vid luftskyddsanordningarnas

planering komme i betraktande i likhet med dess övriga

samlingar, funnes givetvis i verkens eget förvar serier, som i ej mindre grad

förtjänade skyddas. Härvid avsåges närmast några smärre bestånd av dylika

riksviktiga arkivalier, åt vilka kommerskollegium, riksräkenskapsverket och

statistiska centralbyrån icke själva kunde skaffa tryggad förvaring.

Beträffande kommerskollegium åsyftades bergskollegii äldre gruvkartor

samt registreringshandlingar i elektriska ärenden. Härtill skulle nu läggas

dess gruvkartekontors moderna gruvkartor då de för det dagliga arbetet icke

kunde undvaras.

Statistiska centralbyrån önskade alltjämt förvaringsplats för tabellkommissionens

arkivalier liksom riksräkenskapsverket för rikshuvudboken.

Jämte dessa ämbetsverk hade Svea hovrätt uttalat änkan, att fullträffsäkert

skyddsrum bereddes för, förutom de här ovan särskilt angivna arkivalierna,

vilka redan överlämnats till riksarkivet, vissa hovrättens omistliga handlingar,

vilka för det dagliga arbetet icke kunde avvaras och därför för närvarande

förvarades i hovrättens lokaler. För dessa kunde vid bifall till riksarkivets

framställning utrymme beredas i förefintligt luftskyddsrum.

Med hänsyn tagen till dessa Hån olika myndigheters sida uttalade önskemål

torde utrymmet i det avsedda skyddsrummet icke böra beräknas till mindre

än 1,000 kubikmeter.

Byggnadsstyrelsen har upplyst, att möjlighet förelåge till utvidgning av

den ifrågavarande skyddsrumsanläggningen för tillgodoseende av i förevarande

framställning omförmälda behov genom utsprängning av ytterligare en

tunnelgren. Kostnaden kunde beräknas till 135,000 kronor. Styrelsen, som

tillstyrkte förevarande framställning, ville emellertid framhålla behovet av

skyndsamt beslut i ärendet till förekommande av dröjsmål med färdigställandet

av de redan pågående arbetena.

De skäl, som anförts till stöd för förslaget om utökning av den under ut- DeparUmerueförande

varande skyddsrumsanläggningen i syfte att bereda skydd åt vissa •Mtnsärskilt

värdefulla arkivalier, synas mig bärande. Jag vill därför tillstyrka,

att anslag för ändamålet anvisas. Mot kostnadsberäkningen, enligt vilken ett

anslag av 135,000 kronor erfordras, har jag intet att erinra. Med hänsyn till

den brådskande karaktären av det ifrågavarande arbetet, som är avsett att

utföras i samband med de pågående sprängningsarbetena, torde anslag för

ändamålet få äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

v*-s\a»Vj

att till Anordnande av skyddsrum för vissa arkivalier å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (II) av .............. kronor 135,000.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

DeparUments
tAelem.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] 2 a. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapi
telshus

i Växjö, reservationsanslag. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag

på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 76,500

kronor samt anvisade på driftbudgeten för samma budgetår under åttonde

huvudtiteln ett reservationsanslag av 15,000 kronor, avsett för uppgörande

av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag.

Härjämte medgav riksdagen, att av kyrkofonden finge, under för

beredskapsstaten gällande förutsättningar, till uppförande av nämnda domkapitelshus

utgå ett belopp av 91,500 kronor. 1938 års kyrkomöte medgav

för sin del, att sistnämnda belopp finge under nämnda förutsättningar eller

eljest utgå av kyrkofonden. På riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades

under driftbudgeten till uppförande av ifrågavarande domkapitelshus ett reservationsanslag

av 76,500 kronor, varjämte riksdagen medgav, att av kyrkofonden

finge för ändamålet utgå ett belopp av 91,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet torde få hänvisas till propositionen

1938:275 (bilaga 6, punkt 1) samt propositionen nr 38 till 1939 års lagtima

riksdag.

Med anledning av den vid 1939 års urtima riksdag (propositionen nr 79)

ifrågasatta begränsningen av egentliga statsutgifter föreskrev Kungl. Majit

genom beslut den 30 december 1939, att arbetena med uppförande av ifrågavarande

byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

På given anledning har domkapitlet i Växjö inkommit med specificerad

uppgift rörande den ökning av kostnaderna för domkapitlet, som beräknas

uppkomma, därest ifrågavarande domkapitelshus uppföres i enlighet med föreliggande

förslag. Av handlingarna framgår, att den årliga omkostnadsökningen

beräknats till omkring 3,800 kronor. Till dessa kostnader komme engångsutgifter

å tillhopa omkring 32,600 kronor för telefonanläggning, anskaffning

av möbler, mattor m. m. samt flyttning av arkivet.

Växjö stads drätselkammare, Växjö fackliga centralorganisation och samverkande

byggnadsfackförbundens platsorganisation i Växjö lia gemensamt

anhållit, att ifrågavarande byggnadsföretag måtte snarast möjligt påbörjas

för lindrande av arbetslösheten i staden.

Såsom vid ärendets tidigare behandling framhållits, föreligger ett starkt

behov av tillfredsställande förvaringslokaler för domkapitlets och stiftsnämndens

arkivalier och av ändamålsenliga expeditionslokaler för dessa institutioner.

Ifrågavarande byggnadsföretag synes därför böra så snart som möjligt

komma till utförande.

Kostnaderna för uppförande av domkapitelshuset, inklusive konstnärlig utsmyckning,

ha tidigare beräknats till sammanlagt 183,000 kronor. Av den

lämnade redogörelsen framgår, att dessa kostnader skola bestridas till hälf
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

ten av statsmedel och till hälften av medel ur kyrkofonden. Enligt från byggnadsstyrelsen

under hand inhämtade uppgifter torde emellertid kostnaderna

numera böra med hänsyn till inträffade prisstegringar på materiel och arbete

beräknas till omkring 220,000 kronor. Det belopp, varmed kostnaderna sålunda

synas komma att överstiga de tidigare beräknade, torde böra gäldas

av statsmedel. Jag förutsätter emellertid, att, innan byggnadsarbetena igångsättas,

byggnadsförslaget underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning

och att det vid granskningen skall visa sig möjligt att genom

förenklingar i byggnadsprogrammet och andra besparingsåtgärder helt eller

i det närmaste undvika nämnda merkostnad. I avbidan på resultatet av denna

utredning torde endast ett mindre tilläggsanslag, förslagsvis 10,000 kronor,

böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Detta anslag bör

dock få tagas i anspråk endast örn och i den mån detta vid den fortsatta utredningen

visar sig oundgängligen erforderligt.

Jag anser mig icke i detta sammanhang böra taga ställning till frågan om

anskaffning av möbler och inventarier m. m.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Domkapitlen och stiftsnämndema: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ............................ kronor 10,000.

[3.] 11 a. Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka, reser
vationsanslag.

Under en följd av år har i riksstaten upptagits anslag till

Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd. Frånsett en tillfällig

höjning för budgetåret 1937/38 ha för ändamålet under reservationsanslaget

till kyrkors underhåll anvisats 2,000 kronor. Av detta belopp disponeras

enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 15 oktober 1926 1,000 kronor

till ränta och amortering å ett för domkyrkans reparation upptaget lån

av 10,000 kronor, vilket slutamorterats år 1940.

Liksom vissa andra domkyrkor har Visby domkyrka därjämte tidigare

erhållit särskilt anslag för utförande av mera omfattande restaureringsarbeten.

Sålunda beviljade 1897 års riksdag till yttre restaurering av domkyrkan

100,000 kronor, av vilket belopp för vartdera av åren 1898 och 1899

anvisades 50,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1938 hemställde domkapitlet i Visby örn anvisande

av ett anslag å 82,000 kronor till in- och utvändig reparation av

domkyrkan m. m. i enlighet med ett av arkitekten E. Fant den 20 augusti

1938 uppgjort förslag. Anslaget skulle avse följande speciella ändamål:

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Invändiga arbeten (puts)................................ » 9,500

Nya fönsterspröjsar.................................... » 7,500

Bidrag till administration och kontroll (totalkostnad 6,500

kronor) ............................................ > 3,500

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer

...................................... ■» 7,000

Summa kronor 82,500,

vilket belopp borde avrundas till 82,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte anslag med 55,000 kronor till de utvändiga

reparationerna, vartill borde läggas 5,000 kronor för oförutsedda utgifter.

Några invändiga arbeten borde enligt styrelsens mening icke företagas, förrän

utredning verkställts rörande en mera omfattande restaurering; kostnaderna

för en dylik utredning kunde beräknas till 5,000 kronor.

Under åberopande av byggnadsstyrelsens yttrande hemställde domkapitlet

i skrivelse den 23 augusti 1939 om ett anslag av 72,000 kronor för yttre

reparationsarbeten m. m. i enlighet med följande sammanställning:

Utvändiga arbeten..................................... kronor 55,000

Oförutsedda utgifter................................... » 5,000

Utredning rörande domkyrkans restaurering.............. » 5,000

Ersättning för av församlingen gjorda utlägg för yttre reparationer

........................................ .. .,, ■ > 7,000

Summa kronor 72,000.

Domkapitlets ovannämnda framställningar föranledde enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 21 juni 1940 med hänsyn till rådande förhållanden icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 16 oktober 1940 har nu domkapitlet hemställt, att, om anslag

skulle anvisas för byggnadsarbeten att utföras såsom beredskapsarbeten,

ändringsarbetena å domkyrkan måtte ifrågakomma såsom arbetsobjekt.

Domkapitlet ville ej för närvarande vidhålla sin begäran örn ersättning för

det av pastoratet utlagda beloppet av 7,000 kronor utan begränsade sig till

att begära vad som erfordrades för nya arbeten samt verkställande av en

teknisk och byggnadshistorisk undersökning av domkyrkan och preliminärt

förslag till en mera ingående restaurering, tillhopa 65,000 kronor eller det

högre belopp, som erfordrades på grund av prisstegringen.

I 1938 års framställning anförde domkapitlet: Sedan domkyrkosysslomannen

anmält, att domkyrkans tak befunne sig i så dåligt skick, att omläggning

av vissa delar av detsamma kunde ifrågasättas, hade kyrkofullmäktige

den 29 december 1936 för ändamålet beviljat ett anslag av 7,000 kronor.

Vidare hade fullmäktige hemställt, att utredning måtte verkställas genom

domkyrkosysslomannens försorg beträffande de såväl yttre som inre reparationer

av domkyrkan, som därutöver borde utföras under de närmaste

åren, samt att domkapitlet ville undersöka, huruvida med hänsyn till de

betydande utgifter för domkyrkans underhåll, som under det senaste halvseklet

bestritts av församlingarna, möjlighet funnes att för utförande av samtliga

dessa arbeten erhålla statsbidrag.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

De reparationsarbeten, till vilka medel sålunda anslagits, hade numera utförts

och dragit en kostnad av 7,015 kronor.

Under åren 1937 och 1938 hade domkyrkosysslomannen undersökt behovet

av ytterligare reparationer å domkyrkan, varjämte kostnadsförslag upprättats.

På uppdrag av domkapitlet hade därefter arkitekten E. Fant utarbetat ett

program för restaurering av domkyrkan, dagtecknat den 20 augusti 1938. Av

programmet, som avser såväl utvändiga som invändiga arbeten, inhämtas

följande:

Under senare år hade en del sprickbildningar märkts i valven. Vidare hade

putsen på väggar och valv på vissa ställen angripits av fukt, så att gula fläckar

uppstått. Anledningen till sprickbildningen syntes enligt gjorda undersökningar

vara, att yttermurarna vore för hårt belastade av de tunga sidoskeppstaken,

som vore täckta med tegel, lagt i bruk på takpanelen. Denna

konstruktion hade varit ödesdiger även för takpanelen, som delvis rötat.

Enligt programmet skulle de tak, som icke redan omlagts med anlitande

av förutnämnda anslag av 7,000 kronor, efter hand omläggas. Vidare skulle

tornhuvarnas takytor täckas med kopparplåt. Kostnaderna för de utvändiga

arbetena beräknades till 55,000 kronor. I fråga om de invändiga arbetena

föreslogs, bland annat, behandling av putsytor på väggar och valv samt

fönsterspröjsarnas ersättande med nya, ny inredning m. m. Kostnaderna

härför beräknades till 55,000 kronor.

Av de föreslagna arbetena kunde enligt Fant till byggnadens underhåll räknas

allt utvändigt arbete samt invändiga putsytors reparation, som vore betingad

av takens dåliga tillstånd, liksom även fönsterspröjsarnas ersättande

med nya. övriga åtgärder däremot hänfördes till gudstjänstrummets utstyrsel.

Innan bindande åtgärder företoges, skulle ett fullständigt restaureringsförslag,

åtföljt av ritningar, uppgöras och av byggnadsstyrelsen godkännas.

Domkapitlet ansåge, att de arbeten, som avsåge kyrkans yttre, borde gäldas

av statsmedel, medan de, som hänfördes till det inre, borde ankomma

på pastoratet.

Till förstnämnda arbeten borde hänföras allt utvändigt arbete, sådan reparation

av invändiga putsytor, som vore betingad av takens dåliga tillstånd,

samt fönsterspröjsarnas ersättande med nya.

Kostnaderna för invändig puts beräknades till 9,500 kronor, för fönstren

till 7,500 kronor samt för administration och kontroll till 6,500 kronor, av

vilket sistnämnda belopp 3,500 kronor borde ankomma på statsverket. På

statsverket skulle alltså komma — förutom 55,000 kronor för utvändiga

arbeten — (9,500 + 7,500 + 3,500 =) 20,500 kronor eller tillhopa i runt

tal 75,000 kronor. Därtill borde dock enligt domkapitlets förmenande statsverket

även gälda de kostnader i runt tal 7,000 kronor, som bestritts av församlingen

enligt kyrkofullmäktiges beslut den 29 december 1936.

I skrivelse den 14 september 1938 meddelade härefter domkapitlet,

att kyrkofullmäktige uttalat sitt gillande av Fants program, i vad detta

innefattade de i domkapitlets skrivelse den 30 augusti 1938 såsom yttre

upptagna reparationerna, och sin anslutning till domkapitlets ståndpunkt,

att ett anslag å 82,000 kronor borde begäras av riksdagen för reparation av

domkyrkan. Enligt upprättad tablå utgjorde pastoratets utgifter för domkyrkans

underhåll och iståndsättande m. m. under åren 1890—1936 i runt

tal 200,000 kronor.

Riksantikvarieämbetet fann de i programmet föreslagna reparationsarbetena

lämpliga ur antikvarisk synpunkt saint vitsordade, att åtgärderna i

mycket stor utsträckning vore av brådskande natur. Beträffande de åtgär
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

der, som avsåge kyrkorummets försättande i värdigare skick, erinrades, att

ämbetet framdeles torde få taga del av detaljerat förslag. Slutligen framhölls,

att vid utförande av de arbeten, som åsyftades i programmet, erfordrades en

noggrann kulturhistorisk kontroll samt att det för ändamålet beräknade beloppet

2,500 kronor därför borde höjas till 5.000 kronor.

Byggnadsstyrelsen vitsordade behovet av de i förslaget upptagna rena underhållsarbetena.

Däremot innebure de föreslagna restaureringsarbetena alltför

obetydliga åtgärder för domkyrkans försättande i det skick, som motsvarade

byggnadens arkitektoniska möjligheter och kulturhistoriska värde.

Med hänsyn härtill lunne styrelsen det behövligt, att domkyrkan gjordes till

föremål för en ingående teknisk och byggnadshistorisk undersökning och att

förslag upprättades till en mera omfattande restaurering.

Ehuru styrelsen alltså ansåge, att de arbeten av olika slag, som utfördes

vid domkyrkan, inginge såsom led i en större enhetlig plan, borde dock av

de nu föreslagna underhållsarbetena snarast möjligt komma till utförande de

arbeten, som avsåge omläggning av yttertaken, då dessa arbeten icke kunde

anses föregripa en kommande restaurering. Kostnaderna för dessa arbeten

hade beräknats till 55,000 kronor. Härtill borde dock läggas 5,000 kronor

för oförutsedda utgifter m. m., varjämte förslagsvis 5,000 kronor borde beräknas

för utförandet av den undersökning, som styrelsen påyrkat, och för

utarbetandet av ett preliminärt förslag till en omfattande restaurering ay

domkyrkan. Styrelsen hemställde, att för dessa ändamål måtte anvisas ett

anslag av 65,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 augusti 1939 förklarade sedermera domkapitlet, att

domkapitlet ginge med på anstånd med utförande av de föreslagna arbetena

med invändig putsning och fönsterspröjsarnas ersättande med nya. Även i

övrigt anslöt sig domkapitlet till byggnadsstyrelsens förslag och kostnadsberäkningar.

I vad framställningen angick ersättning av statsmedel till Visby pastorat

yttrade sig statskontoret den 18 september 1939 och anförde därvid:

Vid behandlingen i 1927 års åttonde huvudtitel av anslaget till Kyrkors

underhåll hade departementschefen framhållit att skyldigheten att bekosta

Visby domkyrkas underhåll givetvis ålåge Visby stads- och landsförsamlingar.

På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstege emellertid underhållskostnaderna

avsevärt vad som ålåge församlingar av motsvarande

storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll. Med hänsyn härtill

åtnjöte också Visby domkyrka, i likhet med flertalet övriga domkyrkor, årligt

understöd av statsmedel. Därjämte hade Visby domkyrka erhållit särskilt

anslag till större belopp för utförande av mera omfattande restaurering

av kyrkan.

En sådan omfattande restaurering torde — fortsätter statskontoret — senast

ha verkställts under slutet av 1800- och början av 1900-talet, varvid

statsverket bidragit med ett belopp av 100,000 kronor till kyrkans yttre

restaurering. Av handlingarna i ärendet syntes framgå, att domkyrkan åter

vore i behov av en genomgripande reparation samt att de arbeten på domkyrkans

tak, som pastoratet bestritt, vöre att betrakta såsom ett led i denna

reparation.

Då det i nuvarande läge torde bli nödvändigt att uppskjuta domkyrkans

restaurering och frågan om finansieringen av kostnaderna härför alltså komme

att ställas på framtiden, kunde statskontoret knappast finna tillräckliga

skäl föreligga för statsverket att nu taga ställning till spörsmålet om ersättning

till pastoratet för de hittills utförda arbetena.

Såsom förut nämnts, har domkapitlet i sin nu gjorda framställning om

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

anslag icke vidhållit sitt förut framlagda förslag om ersättning åt församlingen

för gjorda utlägg.

Såsom framgår av det föregående, ha anslag av statsmedel utgått åren Departements1898

och 1899 till en omfattande reparation av Visby domkyrka. De årliga chefenanslag,

som därefter under en följd av år upptagits i riksstaten till domkyrkans

iståndsättande och framtida bestånd, ha endast räckt till mindre arbeten.

Visby pastorat upptog därför år 1926 ett lån av 10,000 kronor för

reparation av domkyrkan, vilket lån numera slutamorterats.

Den nu gjorda utredningen ger vid handen, att en restaurering av domkyrkan

ånyo är behövlig. Domkapitlet och byggnadsstyrelsen synas dock

vara ense om att till en början endast de mest trängande underhållsarbetena,

nämligen omläggning av kyrkans yttertak till förhindrande av ytterligare förstörelse,

böra utföras, medan restaureringen i övrigt bör ytterligare övervägas.

Jag anser mig böra förorda, att staten i viss utsträckning bidrager

till täckande av kostnaderna för dessa underhållsarbeten. Ett sådant bidrag

synes befogat med hänsyn därtill, att pastoratet under en lång följd av år

haft utgifter för domkyrkan, som torde överstiga vad ett pastorat av motsvarande

storlek i allmänhet har att vidkännas för sin kyrka. Jag har under

hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, att de ifrågasatta yttre reparationsarbetena

numera kunna beräknas draga en kostnad av omkring 73,500 kronor.

Jag förordar, att till täckande av denna kostnad 60,000 kronor anvisas

å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Det torde böra ankomma på pastoratet

att anvisa återstoden av det erforderliga beloppet. Till förberedande

åtgärder för en mer omfattande restaurering av domkyrkan anser jag mig icke

nu böra tillstyrka anslag.

Jag erinrar om att byggnadsstyrelsen har att lämna tillstånd till de förutnämnda

arbetenas utförande. Icke förrän sådant tillstånd lämnats och

pastoratet ställt nödiga medel till förfogande för bestridande av de kostnader,

som icke täckas av förevarande statsbidrag, böra således arbetena

komma till utförande.

Under åberopande av vad av mig anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vissa ändringsarbeten på Visby domkyrka

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 60,000.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Akademier in. m.

[4.] 12 a. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bi
drag

till vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag. I den fastighet inom

kvarteret Uttern vid Fredsgatan i Stockholm, som genom donation år 1775

tilliöll akademien för de fria konsterna, har alltsedan år 1780 varit inrymt

det under akademiens inseende ställda statsläroverk, som numera kallas

konsthögskolan. För närvarande disponerar konsthögskolan ungefär tre

fjärdedelar av byggnaden.

Underhållet av denna fastighet har under hela denna tid påvilat akademien.

Av stats- eller lotterimedel ha emellertid vid skilda tillfällen anvisats

bidrag till bestridande av kostnaderna för ombyggnads- eller ändringsarbeten.

1841 och 1890 års riksdagar beviljade sålunda anslag med respektive

30.000 riksdaler banco och 385,000 kronor för ombyggande av fastigheten i

sylte att göra den lämpligare för akademiens och konsthögskolans uppgifter.

Åren 1906 och 1907 anvisades anslag med tillhopa omkring 16,500 kronor

för undanröjande av sanitära olägenheter i lärosalarna. 1923 års riksdag anvisade

25,000 kronor såsom bidrag till gäldande av kostnaderna för nya ångpannor

i fastigheten. Slutligen anvisade 1930 och 1931 års riksdagar sammanlagt

11,000 kronor till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna

lokalerna. Utöver dessa anslag av statsmedel har akademien genom

Kungl. Maj:ts beslut den 22 april 1927 erhållit 68,000 kronor av lotterimedel

för utvändig reparation av byggnaden.

Av kostnaderna för fastighetens uppvärmning m. m. bestrider akademien

en fjärdedel och konsthögskolan tre fjärdedelar. Denna fördelningsgrund

tillämpades även, när anslag beviljades till förutnämnda ångpanneanläggning.

I

I skrivelse den 15 september 1938 hemställde akademien örn anslag med

174.000 kronor till grundförstärkning under ifrågavarande fastighet i enlighet

med ett av byrådirektören N. Royen upprättat förslag.

När akademiens hus vid Fredsgatan ombyggts på 1890-talet, hade i nybyggnaden

inkorporerats delar av den utefter Jakobsgatan belägna äldre

huvudbyggnaden. Med åren hade gränslinjen mellan denna äldre del och

de nya främre partierna mot Fredsgatan blivit skönjbar genom sprickor

i murarna. Några gånger hade dessa sprickor igenfyllts, senast vid den

genomgripande renovering av byggnadens yttre, som utförts sommaren 1928.

Ej lång tid därefter hade sprickor åter visat sig på samma platser som förut.

Detta hade givit akademiens förvaltningsnämnd anledning att sommaren

1932 låta verkställa en undersökning av husets grund för att utröna orsakerna

till dessa olägenheter. Denna undersökning hade letts av dåvarande intendenten,

numera byrådirektören N. Royen i byggnadsstyrelsen. I augusti

1932 hade Royen avgivit en redogörelse för undersökningens resultat. Vid

undersökningen hade utrönts, att orsaken till sprickbildningen vore en sättning

''} husets äldre, utefter Jakobsgatan liggande del. Denna del uppbures

nämligen av en rustbädd av trä, delvis belägen ovanför den nuvarande grundvattenytan

i otäta fyllningslager och sålunda utsatt för fortgående förrutt
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

125

nelse. Enda möjligheten att förebygga fortgående ojämna sättningar vore

en förstärkning av grunden under den äldre delen av byggnaden. En år 1935

företagen kostnadsberäkning hade visat, att de oundvikliga åtgärderna skulle

draga en kostnad av 145,000 kronor.

Med vissheten om att en grundförstärkning vöre en med var dag allt mer

trängande nödvändighet hade akademien ställts inför ett allvarsamt ekonomiskt

problem, som den icke sett sig i stånd att lösa med egna resurser.

Akademien hade därför år 1936 vänt sig till såväl byggnadsstyrelsen som

socialstyrelsen med anhållan, att grundförstärkningen måtte upptagas bland

de statliga arbeten, som då planlagts för de närmaste åren.

Emellertid hade fortsatta observationer givit vid handen, att skyndsamma

åtgärder varit nödvändiga. I mars 1937 hade sålunda konstaterats, att

sprickbildningarna i ganska avsevärd grad ökat, att en del nya sprickor tillkommit

samt att för något år sedan lagade sprickor åter öppnat sig. I vissa

murar förmärktes centimeterbreda nära horisontala sprickor, tydande på att

grunden därstädes vöre mycket eftergivande.

Under den tid av av omkring 33/.i år, som förflutit sedan den första undersökningen

verkställts, hade de relativa sättningarna ökat sålunda:

Hörnet Jakobsgatan —Akademigränd.......... 5.1 mm

» » — Rödbodtorget........... 3.2 »

Nordöstra gårdshörnet....................... 16.3 »

Nordvästra » 12.3 » .

Sättningarna i byggnadsparti mot Jakobsgatan droge även med sig de närmast

därinvid, på senare tid uppförda byggnadsdelarna, vars pålar endast

hade beräknats att uppbära dessa delar och därför nu vore överansträngda.

Enda möjligheten att avhjälpa dessa olägenheter vore att verkställa grundförstärkning.

Sedan det vid en förnyad kostnadsberäkning visat sig, att prisstegringar

i material och arbete nödvändiggjort en höjning med 20 °/o av

den kostnadssumma, som beräknats år 1935, hade därför akademien år 1937

hemställt örn ett anslag för ändamålet av högst 174,000 kronor antingen

genom lotterimedel eller genom statsanslag. Framställningen hade dock icke

lett till något positivt resultat. Vid sådant förhållande såge akademien ingen

annan utväg än att ånyo enträget hemställa örn anslag till arbetets utförande.

Sedan akademien gjort sin senaste framställning, hade den erhållit nya

påminnelser om arbetets nödvändighet. Från polismyndigheterna hade anmärkningar

framställts och yrkanden gjorts örn åtgärder för att hindra ras

av den puts, som lossnade utefter sprickorna mot Jakobsgatan och som utgjorde

en fara för den trafikerande allmänheten. Provisoriska tätningar hade

därför ånyo måst utföras på dessa punkter. Vidare hade det från socialstyrelsens

värmetekniska avdelning påpekats, att sprickorna i stora hallen

en trappa upp vore till förfång för rummets uppvärmning.

Akademiens egna utgifter under åren 1921—37 för husets underhåll och

modernisering hade utgjort tillhopa 247,736 kronor 75 öre, motsvarande

14,572 kronor 75 öre per år.

För alt möta dessa betydande årliga utgifter hade akademien endast haft

att lita till hyresinkomsten av de delar av fastigheten, som ej behövts för

konsthögskolans eller akademiens egen verksamhet. Men dessa hyresintäkter

skulle även lämna bidrag till täckandet av de kostnader, akademien hade

för sin representation, sin publikations- och utställningsverksamhet, utredningar

m. m.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Byggnadsstyrelsen framhöll i utlåtande den 26 september 1938 nödvändigheten

av att den ifrågasatta grundförstärkningen med det snaraste utfördes.

Mot det uppgjorda förslaget hade styrelsen intet att erinra och ej heller, såvitt

då kunde bedömas, mot den beräknade kostnaden, 174,000 kronor. I

betraktande av vad akademien i övrigt anfört tillstyrkte byggnadsstyrelsen,

att akademien tillerkändes största möjliga bidrag av statsmedel för ändamålet.

Statskontoret anförde i utlåtande den 18 januari 1939, att en förstärkning

av grunden under konstakademiens byggnad syntes nödvändig och att

statskontoret icke ville motsätta sig, att statsmedel i viss utsträckning ställdes

till förfogande för ändamålet. Då fastigheten ifråga endast till tre fjärdedelar

disponerades för statliga ändamål, syntes statens deltagande i kostnaderna

för grundförstärkningsarbetena kunna begränsas till motsvarande

andel.

Genom beslut den 21 juni 1940 fann Kungl. Majit med hänsyn till rådande

förhållanden akademiens framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. I ärendet hade upplysts, att akademiens förvaltningsnämnd gått i

författning örn utförande på akademiens bekostnad av vissa provisoriska

skyddsarbeten för att minska riskerna av den alltjämt fortgående sprickbildningen.

I skrivelse den 7 november 1940 har därefter akademien anhållit, att förhandlingar

måtte inledas mellan kronan och akademien om hyra för de av

konsthögskolan disponerade lokalerna. I avvaktan på tillkomsten av sådant

hyresavtal borde grundförstärkningsarbetena upptagas bland de statens beredskapsarbeten,

som komme att i främsta rummet igångsättas. Statens kostnader

för arbetena borde av akademien gäldas genom avräkning å framdeles

kontrakterade hyresbelopp. Av skrivelsen inhämtas följande:

Med hänsyn till de betydande årliga utgifterna för underhåll av akademiens

fastighet (medeltal per år omkring 14,300 kronor) hade akademien icke

kunnat dessutom avsätta en reparationsfond, tillräckligt stor att möta kostnaderna

för en grundförstärkning, vilken vid i juli 1940 rådande prisläge

beräknades betinga en kostnad av 205,000 kronor.

Under sina överläggningar för att finna en utväg ur sin beträngdhet hade

akademien till prövning upptagit ett ekonomiskt spörsmål, som hade en vidare

innebörd än den nu närmast föreliggande reparationsfrågan och vars

lösning på det sätt akademien funnit önskvärt skulle, utom det att den lämnade

akademien det nu behövliga stödet, för framtiden på ett klart affärsmässigt

sätt ordna mellanhavandet mellan staten och akademien i vad detta

avsåge upplåtelse av lokaler åt konsthögskolan i akademiens hus. Detta

skulle kunna ske, örn staten, i likhet med vad fallet vore för andra lokaler

i fastigheter i enskild ägo, som toges i anspråk för statens räkning, betalade

skälig hyra för de av konsthögskolan i akademihuset disponerade utrymmena.

Genom en sådan anordning kunde akademien, som nu icke hade möjlighet

att göra omkring tre fjärdedelar av husets kubikutrymmen inkomstbringande,

bli satt i tillfälle att värdigt underhålla och lämpligt förbättra

sin fastighet utan att behöva vid varje svårighet begära bistånd av statsmakterna.

Vidare skulle akademien mäkta att själv lösa den nu närmast föreliggande

uppgiften, grundförstärkningen.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Akademien har uppdragit vissa riktlinjer, efter vilka ett hyresavtal enligt

dess mening borde slutas. Beträffande dessa hänvisar jag till handlingarna

i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 icke framställt

erinran i fråga örn de nu till 205,000 kronor beräknade kostnaderna för

grundförstärkningsarbetena.

Då akademien enligt uppgift saknade erforderliga medel för ändamålet,

syntes det påkallat, att det allmänna beredde akademien ekonomisk möjlighet

att verkställa förstärkningsåtgärderna i fråga. Såväl med hänsyn till akademiens

uppgift som att konsthögskolan vore inrymd inom byggnaden

måste det givetvis anses vara ett allmänt intresse att för byggnadens bestånd

erforderliga arbeten icke eftersattes. Därest Kungl. Maj:t icke skulle

finna det lämpligt, att det för ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet

i form av särskilt anslag ställdes till akademiens förfogande, ansåge sig

byggnadsstyrelsen böra förorda akademiens förslag, att frågan ordnades på

sådant sätt, att kronan erlade hyra för de av konsthögskolan inom byggnaden

disponerade lokalerna.

Statskontoret har i utlåtande den 14 december 1940 förklarat sig vidhålla

sina i det tidigare yttrandet i ärendet gjorda uttalanden. Vidare bär ämbetsverket,

med hänsyn till vad som numera förekommit i ärendet, ansett sig

böra förorda, att vid beviljande av anslag till grundförstärkning av akademiens

byggnad uppställdes såsom villkor, att akademien även i fortsättningen

hyresfritt uppläte lokaler till konsthögskolan i samma omfattning som

hittills.

Statskontoret har erinrat, att akademien alltsedan förvärvandet av ifrågavarande

fastighet upplåtit för konsthögskolan erforderliga lokaler. I gengäld

härför hade staten i olika former lämnat akademien ett icke oväsentligt stöd.

Utöver bidrag till byggnads- och reparationsarbeten hade riksdagen sedan

länge beviljat medel dels till arvoden åt vissa av akademiens högre tjänstemän,

dels ock till avlöning åt vaktmästare, portvakt och eldare.

Statskontoret hade icke blivit övertygat örn lämpligheten av att nu igångsätta

underhandlingar om ett hyresavtal enligt de riktlinjer, som av akademien

angivits. I betraktande av såväl det nuvarande organisatoriska och ekonomiska

sambandet mellan akademien och konsthögskolan som ock ■—- och

icke minst — av de betydande anslag, staten tidigare beviljat akademien,

torde det icke vara möjligt att utan en mycket ingående och vidlyftig utredning

kunna uppnå en rättvis reglering av statens och akademiens ekonomiska

mellanhavanden.

Då det framginge av byggnadsstyrelsens utlåtande, att det för byggnadens

bestånd vore ofrånkomligt, att grundförstärkningar vidtoges under den äldre

delen av byggnaden, ville statskontoret för sin del icke motsätta sig bidrag

av statsmedel för vidtagande av härför erforderliga åtgärder.

De erforderliga medlen borde enligt statskontorets mening äskas av riksdagen

å en blivande lilläggsstat II för innevarande budgetår såsom särskilt

reservationsanslag under åttonde huvudtiteln.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att den ifrågasatta förstärkningen Departementsav

grunden under konstakademiens byggnad icke gärna längre kan uppskju- chelen■

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tas. Vissa provisoriska skyddsåtgärder ha som nämnts vidtagits, men dessa

arbeten ha enligt vad jag under hand inhämtat icke på något sätt minskat

behovet av en grundförstärkning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget äro av den storleksordning, att akademien

rimligen icke ensam bör svara för dem. I likhet med vad som tidigare

skett synes staten böra träda emellan. På av statskontoret anförda skäl har

jag kommit till den uppfattningen, att statsbidraget skäligen bör bestämmas

till tre fjärdedelar av kostnaderna. Då dessa enligt utredningen kunna beräknas

till 205,000 kronor, skulle för ändamålet således erfordras ett anslag av

153,700 kronor, vilket belopp dock torde böra avrundas lill 155,000 kronor.

Anslaget torde böra anvisas på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41.

Akademien synes ha utgått från att grundförstärkningsarbetena böra komma

till utförande, om så av arbetslöshetsskäl befinnes påkallat. För egen del

kan jag icke finna det lämpligt att vid underhållsarbeten av denna angelägenhetsgrad

knyta ett sådant förbehåll utan förutsätter, att det av mig förordade

anslaget må kunna, därest det av riksdagen anvisas, omedelbart tagas

i anspråk.

Akademien har enligt det föregående ifrågasatt underhandlingar mellan

statsverket och akademien rörande upprättande av hyresavtal för de av

akademien till konsthögskolan upplåtna lokalerna. I anledning härav vill

jag erinra, att akademien erhållit betydande anslag av statsmedel för att

hålla dessa lokaler i gott stånd och för andra likartade ändamål och att

denna form för bidrag från statsverket synes böra föredragas. Bland annat

på grund härav torde akademiens ifrågavarande förslag icke böra biträdas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Bidrag till vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 155,000.

F. Tekniska högskolor.

[5.] 12 a. Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre

byggnader m. m., reservationsanslag. Chalmers tekniska högskola disponerar

över två skilda byggnadskomplex. Det nyare, beläget på ett av Göteborgs

stad till Kungl. Majit och kronan på vissa villkor överlåtet område, redovisas

över statens allmänna fastighetsfond (byggnadsstyrelsens delfond) och

inrymmer för närvarande medelst statsanslag uppförda byggnader för avdelningarna

för skeppsbyggnad samt kemi och kemisk teknologi. Högskolans

övriga lokaler äro inrymda i ett äldre byggnadskomplex, beläget i kvarteret

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

129

Kronoberg mellan Vasagatan och Storgatan i Göteborg. Detta byggnadskomplex,

som för närvarande under en övergångsperiod disponeras gemensamt

av Chalmers tekniska högskola och nuvarande tekniska gymnasiet i

Göteborg har tillkommit dels genom anlitande av donationsmedel, dels genom

upplåtelser av Göteborgs stad, dels ock genom anslag av statsmedel och

tillhör fördenskull icke fastighetsfonden. Göteborgs stad svarar numera enligt

åtagande för erforderliga undervisningslokaler åt tekniska gymnasiet.

I samband med anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 anhöll styrelsen

för Chalmers tekniska högskola örn ett anslag av 80,000 kronor till reparation

av den i det äldre byggnadskomplexet ingående s. k. Vasabyggnaden samt

till ombyggnad och renovering av ett lärarrum i den i byggnadskomplexet

likaledes ingående s. k. huvudbyggnaden.

Högskolans äldre byggnader hade sedan en följd av år varit i behov av en

genomgripande inre renovering, innefattande omläggning av elektrisk belysning,

målning samt inlägggning av nya golv (eller utförande av ny golvbeläggning)

i vissa rum. Med hänsyn till den ovisshet om lokalernas användning

under den närmare framtiden, som varit rådande, hade styrelsen dock

uppskjutit detta ärende. Sedan numera i samband med lägre avdelningens

omorganisation till tekniskt gymnasium avtal träffats om reparation av de

för gymnasiet avsedda lokalerna genom Göteborgs stads försorg, hade dessa

reparations- och ombyggnadsarbeten i huvudsak slutförts under sommaren

1938. Styrelsen ansåge nu tiden vara inne för renovering av de av högskolan

använda lokalerna. Styrelsen räknade med en uppdelning av dessa arbeten

på två år och hemställde för budgetåret 1939/40 örn förutnämnda anslag

av 80,000 kronor.

I samband med anslagsäskanden för innevarande budgetår anhöll högskolestyrelsen

sedermera om ett anslag av 65,000 kronor till ytterligare reparationsarbeten

inom den s. k. huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte

framställningen.

De nu nämnda framställningarna om anslag på tillhopa (80,000 +

+ 65,000 =) 145,000 kronor föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran örn de tidigare framställningarna i ämnet har högskolestyrelsen

i skrivelse den 30 augusti 1940 anmält, att enligt styrelsens mening de

av högskolan använda äldre byggnaderna på grund av brist på anslag hotade

att förfalla på ett sätt, som icke vore staten värdigt och som icke heller vore

förenligt med god ekonomi. Styrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:!

måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa en genomgående besiktning

av högskolans äldre byggnader och framlägga en plan för de nödvändiga

reparations- och renoveringsarbetenas utförande. Då emellertid anslag efter

en dylik plan tidigast torde kunna framläggas för 1942 års riksdag och då

nied vissa yttre arbeten (takreparationer, fönstermålning, listverksreparationer)

ej torde kunna anstå under så lång tid, hemställde styrelsen, att Kungl.

Majit måtte i avbidan på denna utrednings resultat av 1941 års riksdag begära

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 2.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr

Departementschefen.

ett anslag till omedelbart nödiga reparationsarbeten å nämnda byggnader av

10.000 kronor, att användas enligt den reparationsplan, som kunde bliva

fastställd av Kungl. Maj:t.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 december 1940 förklarat sig icke

ha något att erinra mot det begärda anslagsbeloppet, 10,000 kronor.

Rörande behovet av ifrågavarande reparationsarbeten har vederbörande

länsarkitekt i av byggnadsstyrelsen infordrat yttrande anfört, att dessa arbeten

huvudsakligen avsåge iståndsättande av bristfälliga taktäckningar, dels terrasstak

med betong- och asfalttäckning och dels andra tak med plåtavtäckning.

Dessa arbeten vöre av sådant slag, att de snarast möjligt och före vinterns

inbrott borde komma till utförande, då i annat fall ytterligare skador på

byggnaderna vore att förvänta. Kostnaderna för de nödvändigaste arbetena

kunde för närvarande icke exakt beräknas men syntes icke behöva överskrida

den begärda summan. Länsarkitekten tillrådde därför, att det begärda

anslaget snarast ställdes till förfogande.

Den föreliggande utredningen synes utvisa, att de av Chalmers tekniska

högskola disponerade äldre byggnaderna äro i behov av tämligen genomgripande

reparations- och renoveringsarbeten. Det är uppenbart, att så

länge dessa byggnader inrymma en stor del av högskolans lokaler, erforderliga

underhålls- och reparationsarbeten icke kunna eftersättas. I enlighet

med högskolestyrelsens förslag synes närmare utredning i ämnet böra

verkställas. Jag har för avsikt att underställa Kungl. Maj:t förslag i sådant

hänseende. Kostnaderna för utredningen, vilka jag uppskattar till högst

2.000 kronor, torde böra bestridas från det anslag, varom jag under denna

punkt gör hemställan.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att vissa reparationsarbeten icke

gärna kunna anstå till dess resultatet av den blivande utredningen föreligger.

Det av högskolestyrelsen för ändamålet senast begärda beloppet, 10,000

kronor, torde sålunda böra med det snaraste anvisas. Jag föreslår, att ett

reservationsanslag av (2,000 + 10,000 =) 12,000 kronor uppföres på tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Då ifrågavarande byggnader

icke tillhöra statens allmänna fastighetsfond, bör anslaget uppföras

under åttonde huvudtiteln på driftbudgeten. Reparationsarbetena torde,

därest anslaget av riksdagen beviljas, böra igångsättas omedelbart, oavsett

huruvida detta må finnas påkallat ur arbetslöshetssynpunkt eller icke.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans

äldre byggnader m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 12,000.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

[6.] 14. Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna lii. in..

reservationsanslag. Frågan örn universitets- och högskolestudiernas anpassande

efter de studerandes militärtjänstgöring under rådande särskilda försvarsberedskapstillstånd

och andra därmed sammanhängande spörsmål ha

i olika avseenden varit föremål för Kungl. Maj:ts och vederbörande myndigheters

uppmärksamhet. Jag erinrar sålunda, att beslut meddelats bland

annat om förlängning av tentamensbetygs giltighetstid vid universiteten,

örn nedsättning av terminsavgiften för sådana elever vid tekniska högskolan

i Stockholm, vilka på grund av militärtjänstgöring varit förhindrade att i

full utsträckning deltaga i undervisningen, och om anslag till nämnda högskola

för assistenter vid extra undervisning sommaren 1940.

Frågan har även uppmärksammats av militärmyndigheterna. Sålunda

hemställde överbefälhavaren i skrivelse den 14 maj 1940, att Kungl. Maj:t

måtte uppdraga åt vederbörande universitetsmyndigheter att utreda frågan

örn undervisningsväsendets anpassning i vad rör examens avläggande efter

försvarsberedskapens krav. I anledning härav anbefalldes kanslersämbetet

för rikets universitet och styrelserna för de tekniska högskolorna att verkställa

utredning rörande behovet och lämpligheten av att — i syfte att nedbringa

studietiden för studerande, som genom militärtjänstgöring hindrats i

sina studier — i ökad utsträckning till ferierna förlägga undervisning och tentamina

vid de ämbetet underlydande läroanstalterna och vid högskolorna.

Vidare anbefalldes vederbörande universitets- och högskolemyndigheter samt

föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet att, i den mån så erfordrades,

träda i kontakt med vederbörande militära myndighet i syfte att få

studerandes militärtjänstgöring förlagd så, att den i minsta möjliga grad

verkade störande på hans studier och examen.

Av den verkställda utredningen inhämtas:

Universiteten, karolinska institutet och tandlä k arinstitutet.

Kanslern framhåller i skrivelse den 19 november 1940 beträffande

frågan om anordnande av akademisk undervisning under ferierna,

att det endast inom särskilda ämnesområden torde yppa sig behov

av sådan undervisning. I den mån studerande, som under läsåret varit inkallade

till militärtjänstgöring, återvände till studierna under ferietiden, hade

de i allmänhet möjlighet att väl tillgodogöra sig denna tid genom självstudier,

oavsett alltså örn akademisk undervisning förekomme. Men det

vore icke uteslutet att i vissa ämnen anordnandet av extra undervisningskurser

eller av laborationsövningar och dylikt kunde medföra en avsevärd

tidsvinst för de studerande i fråga. Kanslern erinrade örn den omfattande

extra undervisning som under sommaren 1940 meddelats i medicinska ämnen

vid samtliga våra tre medicinska lärosäten, motiverat i detta fal! särskilt

av hänsynen till försvarsberedskapen (jfr propositionen 1940: 230 och

riksdagens skrivelse 1940:336). Vederbörande ordinarie lärare hade därvid

med stor beredvillighet utsträckt sin stadgeenliga undervisning en månad.

För erforderlig undervisning med andra lärarkrafter hade anslag beviljats

av riksdagen.

Huruvida och i vilken utsträckning akademisk undervisning kunde visa

sig behövlig under sommarferierna 1941, vare sig i medicinska ämnen eller

inom andra fakulteters områden, läte sig knappast för närvarande över
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

blicka. Kanslern ville emellertid förorda, att kanslersämbetet bemyndigades

fatta beslut örn anordnande av sådan undervisning och att för ändamålet

utsträcka den undervisningsskyldighet, som enligt statuterna ålåge akademiska

lärare, så mycket som svarade mot en månads undervisning under

terminen. , . . , ,

Vad tentamina beträffade, hade redan åtgärder vidtagits i syfte att bereda

studerande möjlighet att tentera mellan ferierna. Såvitt kanslern kunnat inhämta

hade ej från de studerandes sida gjorts gällande, att dessa åtgärder

varit ineffektiva. Emellertid hade kanslern ingen erinran mot att mera preciserade

föreskrifter utfärdades.

Även vid tandläkarinstitutet hade en utanför den ordinarie studieplanen

anordnad undervisning visat sig erforderlig, örn en förlängning av studietiden

för dem, som på grund av inkallelse till militär beredskapstjanstgoring

nödgats avbryta undervisningen, skulle kunna undvikas. En sadan undervisning

vore, enligt institutets lärarråd, möjlig endast om den förlädes till ferierna.

''Kostnaderna för dessa extra kurser, som enligt lärarrådet ej kunde bestridas

från de ordinarie statsanslagen, beräknades approximativt till 6,000

kronor.

Kanslern hemställde örn bemyndigande att under sommarferierna 1941 anordna

extra undervisning vid universiteten i Uppsala och Lund, karolinska

institutet och tandläkarinstitutet, med föreläggande för ordinarie lärare att

i förekommnade fall — utan hinder av vad i gällande författningar vöre föreskrivet

— meddela utsträckt undervisning, svarande mot en månads undervisning

under läsåret, samt att utfärda föreskrifter, varigenom vederbörande

lärare vid nämnda läroanstalter förpliktades att under sommarferierna

1941 förrätta tentamina i den utsträckning som befunnes nödig och skälig.

Statskontoret, som förklarat sig förutsätta, att det skulle visa sig möjligt att

anordna erforderlig extra undervisning huvudsakligen utan särskilda kostnader

för statsverket, har lämnat kanslerns hemställan utan erinran. Skulle

emellertid berörda undervisning i något avseende icke lämpligen kunna bestridas

av befattningshavare, vilka kunde lia skyldighet därtill utan ökning

av nu utgående avlöningsförmåner, syntes -— i den mån tillgängliga medel

icke eljest stöde till buds — särskild framställning i ämnet böra göras hos

Kungl. Majit.

De tekniska högskolorna. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm. Behovet av extra undervisning hade, framhåller kollegiet, i

fråga örn ett stort antal läroämnen vitsordats av vederbörande ämnesrepresentanter.

Vidare hade studentkåren uttalat önskemål om övningar och laborationer

i 45 läroämnen. Till dessa komme ett antal ämnen, för vilka vederbörande

lärare funnit dylika åtgärder behövliga med hänsyn till utrymmesförhållandena

vid den ordinarie undervisningen.

Tillfälle till tentamen kunde i de allra flesta ämnen i mycket stor utsträckning

beredas under ferierna, överhuvudtaget hade redan tidigare de

studerandes önskemål örn tillfälle till tentamen även utanför de fasta tentamensperioderna

i vidsträckt omfattning kunnat tillmötesgås, synnerligast

sedan de militära inkallelserna börjat bereda svårigheter för de studerande.

Extra kostnader komme att uppstå endast i den mån skriftliga tentamensprov

tillkomme, vilkas rättande krävde assistenthjälp.

Beträffande den ifrågasatta extra undervisningen hade framgått, att föreläsningar

kunde vara behövliga endast i ett fåtal ämnen. Däremot förelage

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Muj:ts proposition nr 2.

ett mycket stort behov av övningar (inklusive laborationer), samt i några

läroämnen av exkursioner eller fältövningar. .

Något minimiantal av studerande borde enligt lärarkollegiets mening icke

generellt fastställas såsom förutsättning för anordnande av extra undervisning

i ett visst läroämne. I ett ämne, till exempel, kunde pa grund av brist

på arbetsplatser å laboratoriet redan en »eftersläpning» örn 5 å 6 inkallade

studerande förorsaka svårartade stockningar i det ordinarie undervisningsarbetet

under nästkommande läroår. I ett par andra ämnen åter vore proportionen

mellan å ena sidan de olägenheter, som för de studerande skulle

kunna uppslå genom att de finge vänta till nästa läroårs ordinarie undervisning,

å den andra sidan de kostnader, som den extra undervisningen skulle

kräva, sådana, att ett minimiantal av 5 studerande icke syntes rimligen

motivera anordnandet av extra undervisning. Vid frågan örn minimiantalet

för en viss kurs syntes för övrigt hänsyn även böra tagas till de studerandes

studiemöjligheter inom andra läroämnen, omfattningen av den uppoffring

av studietid, som deras militära tjänstgöring medfört m. m.

Med avseende på kostnaderna för extra undervisning hade lärarkollegiet

i sina beräkningar utgått därifrån, att högskolans professorer och professorsvikarier

komme att i behövlig utsträckning medverka utan annan ersättning

än vad som i vissa fall skulle utgå såsom rese- och traktamentsersättning

vid fältövningar eller dylikt samt att speciallärare och iimavlönade assistenter

avlönades enligt vedertagna grunder, varjämte i några fall tillkomme

rese- och traktamentsersättningar. I några läroämnen kunde extra undervisning

i behövlig utsträckning anordnas utan särskilda kostnader.

En uppskattning av kostnaderna kunde emellertid för närvarande endast

bli ungefärlig. Antalet behövliga assistenter bleve i många fall beroende av

antalet studerande i ämnet. Militära inkallelser bland lärarpersonalen, närmast

bland assistenterna, eller andra tjänsteplikter kunde komma att påverka

möjligheterna att genomföra det avsedda programmet. Även kunde

befaras, att schematekniska svårigheter kunde komma att begränsa programmets

genomförande i en del detaljer. För att icke några åtgärder, som kunde

komma att visa sig önskvärda i och för uppfyllandet av de önskemål,

som föranlett utredningsuppdraget, skulle bli ogenomförbara på grund av

brist på medel, borde enligt lärarkollegiets uppfattning till den summa, som

beräknats för de i detta sammanhang viktigaste läroämnena, läggas ytterligare

ett mindre belopp för oförutsedda utgifter, i vilket inneslötes även den

jämförelsevis obetydliga summa, som kunde krävas för assistentarbete vid

rättning av skriftliga tentamina.

Kostnaderna hade beräknats enligt följande specifikation:

Arvoden åt speciallärare och assistenter .................. kronor 29,216

Rese- och traktamentsersättningar åt lärare vid exkursioner

och fältövningar .................................... » 624

Oförutsedda utgifter ............................... ... » _______5,160

Summa kronor 35,00'').

Härtill komme dyrtidstillägg enligt gällande grunder på nämnda arvoden.

Beträffande tidpunkten för den extra undervisningens anordnande ansåge

lärarkollegiet, att högskolans julferier vore alltför korta för alt med fördel

kunna tagas i anspråk. Det mesta av undervisningen ifråga måste förläggas

till sommarferierna år 1941. Inom vissa läroämnen förelåge emellertid

önskemål, att den extra undervisningen i stället förlädes redan till vårterminen

1941.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte till högskolans förfogande

ställa ett anslag intill 35,000 kronor för anordnande av extra undervisning

vid högskolan under sommarferierna år 1941 eller under senare delen

av vårterminen 1941 för sådana högskolans studerande, vilka till följd

av militärtjänstgöring hindrats i sina studier.

Högskolans stgrelse har tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning.

Statskontoret, som under hand inhämtat uppgifter beträffande beräkningen

av kostnaderna för den ifrågasatta extra undervisningen, har icke funnit

anledning till annan erinran mot kostnadsberäkningen än att medel för oförutsedda

utgifter icke syntes behöva avses.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med ett

i förhållande till undervisningens omfattning avpassat belopp, vilket borde

fastställas av Kungl. Majit. Skälig nedsättning av beloppet borde emellertid

kunna medgivas av kollegienämnden åt elev, som delloge i mindre än hälften

av undervisningen. Inflytande avgifter borde redovisas under den å avlöningsstaten

uppförda inkomstposten särskilda uppbördsmedel. Vidkommande

det sätt, på vilket medel borde ställas till högskolans förfogande för bestridande

av kostnaderna för den extra undervisningen förordade statskontoret

att högskolans ordinarie anslag toges i anspråk för ändamålet.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, som tagit del av lärarkollegiets

vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande och förslag, har instämt

i nämnda yttrande och förslag i deras allmänna delar. Kostnaderna för dylik

extra undervisning vid Chalmers tekniska högskola hade beräknats till

22,000 kronor.

Högskolans stgrelse har hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas till

anordnande av extra undervisning under år 1941 för studerande, som hindrats

i sina studier av militäxdjänstgöring, samt att, därest avgifter ansåges

böra utgå för deltagande i denna undervisning, sådan avgift måtte utgå med

högst 50 kronor, kollegienämnden obetaget att bevilja skälig nedsättning åt

den, som endast delvis deltoge i undervisningen.

Statskontoret, som under hand inhämtat, att professorernas tjänstgöring

i händelse av anordnande av den i ärendet ifrågasatta extra undervisningen

torde komma att ökas i en utsträckning, motsvarande ungefär en månads

tjänstgöring under termin, har icke funnit anledning till erinran mot de gjorda

kostnadsberäkningarna.

För deltagande i undervisningen syntes kursavgift böra upptagas med 50

''kronor för elev. Skälig nedsättning borde dock av kollegienämnden kunna

beviljas den, som deltoge i förslagsvis mindre än hälften av undervisningen.

Inflytande kursavgifter borde redovisas såsom särskilda uppbördsmedel å

anslaget till avlöningar vid högskolan. Kostnaderna för den extra undervisningen

borde bestridas på samma sätt som motsvarande kostnader vid tekniska

högskolan i Stockholm (se ovan).

■ I propositionen nr 230 till 1940 års lagtima riksdag framlades förslag örn anvisande

av medel till extra undervisningskurser för medicine studerande m. m.

dels på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40, dels ock på rikssta
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

135

len för innevarande budgetår. Härvid åsyftades i främsta rummet vissa särskilda

åtgärder för intensifiering av läkarutbildningen. Vid anslagsberäkningarna

utgick jag från att undervisningen så långt som möjligt skulle uppdragas

åt befattningshavare, vilka utan särskild ersättning kunde åläggas

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet. Vidare framhöll jag, att det överhuvudtaget

finge förutsättas, att universitetens och karolinska mediko-ldrurgiska

institutets befattningshavare skulle under dåvarande förhållanden vara villiga

att utan särskild kostnad för det allmänna i skälig omfattning ställa sig

till förfogande för dessa ändamål. Riksdagen fattade beslut i enlighet med

de i propositionen framställda förslagen. Av redogörelsen i det föregående

framgår, att vederbörande ordinarie lärare med stor beredvillighet för ändamålet

utsträckt sin stadgeenliga undervisning.

Den extra undervisning, varom nu är fråga, är avsedd för sådana studerande

vid universiteten, karolinska institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska

högskolorna, som på grund av beredskapstjänstgöring hindrats i eller

nödgats avbryta sina studier, och har till syfte att förminska den tidsförlust,

som dessa studerande åsamkats genom beredskapstjänstgöringen. Anordningen

skulle ingå som ett led i de åtgärder, som enligt det föregående redan

vidtagits för att mildra de olägenheter, som genom beredskapstjänstgöringen

uppstått för de studerande. Då det är ett viktigt intresse att på detta

liksom på andra områden intet försummas, som kan underlätta för de till

beredskapstjänstgöring inkallade att återhämta den genom nämnda tjänstgöring

förlorade tiden, vill jag förorda, att åtgärder nu vidtagas i huvudsaklig

överensstämmelse med de föreliggande förslagen.

Myndigheternas förslag åsyfta främst anordnande av extra undervisning,

särskilt under instundande sommar. I enlighet med förslagen torde för den.

na extra undervisning i likhet med vad som skedde, då det gällde intensifiering

av läkarutbildningen, i första hand böra anlitas vederbörande ordinarie

och därmed jämförliga lärare, vilka kunna beräknas komma att utan särskild

ersättning ställa sig till förfogande för undervisning och examination.

Vid sådana läroanstalter, där undervisningen i stor utsträckning skötes av

befattningshavare, vilka åtnjuta arvoden — såsom fallet är vid tandläkarinstätutet

och de tekniska högskolorna — är det dock näppeligen möjligt att

anordna den extra undervisningen utan särskild kostnad.

Det ligger i sakens natur, att kostnaderna för den ifrågasatta undervisningen

äro svåra att i förväg med större säkerhet uppskatta. Approximativt beräknas

bruttokostnaderna komma att uppgå till 6,000 kronor vid tandläkarinstitulet,

35,000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm och 22,000 kronor

vid Chalmers tekniska högskola, eller sammanlagt till 63,000 kronor.

Härtill skulle komma vissa kostnader för dyrtidstillägg. Beträffande universiteten

och karolinska institutet har något särskilt kostnadsbelopp icke upptagits

i beräkningen.

För de tekniska högskolornas del kunna statsverkets kostnader givetvis

nedbringas, därest i anslutning till statskontorets förslag kursavgifter upp
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

tågås. Då jag emellertid icke finner det riktigt, att statsverket i dessa fall utkräver

avgift av de studerande, utgår jag från att kostnaderna helt bestridas

av statsmedel.

Den extra undervisningen skulle som nämnts meddelas huvudsakligen under

instundande sommarferier, vid tekniska högskolan i Stockholm eventuellt

även under senare delen av vårterminen 1941. Det synes mig vid sådant

förhållande lämpligt, att medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår i form av reservationsanslag. Ur anslaget

torde böra bestridas kostnaderna för den extra undervisningen såväl vid tandläkarinstitutet

som vid de tekniska högskolorna och — därest erforderlig undervisning

vid universiteten och karolinska institutet i något fall icke lämpligen

kan bestridas av befattningshavare, vilka ha skyldighet därtill utan ökning

av utgående löneförmåner — även vid dessa läroanstalter. Kostnader

av beskaffenhet att böra bestridas från vederbörande omkostnads- eller materielanslag

torde däremot ej böra utgå från detta reservationsanslag utan

från de för vederbörande institutioner i vanlig ordning anvisade eller eljest

tillgängliga medlen.

Vid beräkningen av anslagets storlek må till en början framhållas, att dyrtidstillägg

på arvoden åt speciallärare och assistenter vid de tekniska högskolorna

m. fl. enligt det i 1941 års åttonde huvudtitel framlagda förslaget

skola upphöra att utgå från och med nästa budgetår, i samband varmed arvodena

uppräknas med högst 26 procent. Om detta förslag bifalles, kommer

belastningen på anslaget att med omkring 10,000 kronor överstiga den av

myndigheterna beräknade. Denna ökning motväges emellertid delvis, därest

i enlighet med statskontorets förslag medel till oförutsedda utgifter ej beräknas.

Ehuru det icke synes osannolikt, att undervisningen -— genom anlitande

i första hand i största möjliga utsträckning av befattningshavare, som utan

särskild ersättning kunna åläggas vidsträcktare undervisningsskyldighet -—

kan anordnas för något lägre kostnad än den beräknade, synes mig anslaget

böra försiktigtvis ej upptagas med lägre belopp än 72,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela beslut örn fördelningen

av anslaget och utfärda de bestämmelser i ämnet, som i övrigt må anses erforderliga.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen
-

att till Extra undervisningskurser vid de tekniska högskolorna

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 72,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

m

N. Diverse.

[7.] 23 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iiristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3,700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 och anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverkssamhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten

på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,

avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans centrala

administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna för

inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga

nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas

på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i

propositionen intagen plan. Enligt denna skulle kostnaderna för byggnader

och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37, 1937/38

och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt kostnaderna

för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39

med respektive 75,000 och 57,500 kronor. Propositionen bifölls i huvudsak

av 1936 års riksdag, som för budgetåret 1936/37 anvisade ett reservationsanslag

av 300,000 kronor till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Från nämnda av 1936 års riksdag fastställda plan -— enligt vilken sålunda

skulle anvisas anslag av för budgetåret 1937/38 675,000 kronor och för bild
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

getåret 1938/39 494,400 kronor — lia åtskilliga avvikelser gjorts. Med hänsyn

till rådande konjunkturer på arbetsmarknaden begränsades medelsanvisningen

för förstnämnda budgetår lill 400,000 kronor. Nämnda anslagsbelopp

avsågs i sin helhet för byggnader och fasta anläggningar, varemot

något anslag till inventarier icke ansågs erforderligt för sagda budgetår. Sedermera

anvisade 1938 års riksdag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1937/38 80,700 kronor till täckande av uppkomna merkostnader å

respektive 58,000, 7,700 och 15,000 kronor för uppförande av försöksladugård

vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus vid Bäcklösa.

1939 års lagtima riksdag anvisade dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1938/39 ett belopp av 46,500 kronor till bestridande av ytterligare

merkostnader för försöksladugården, dels ock å riksstaten för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 183,300 kronor till byggnadsarbeten m. m.

för försöksverksamhet. Beträffande beräkningen av sistnämnda anslag må

erinras örn följande.

Anslagsansvisningen skedde enligt förslag av departementschefen, som gjorde

följande uttalande till statsrådsprotokollet (IX H. T. sid. 57): »Jag vill

förorda att för nästa budgetår beräknas medel för uppförande av två bostadshus

för fem vaktmästare, trädgårdsmästare och kusk med 165,000 kronor

samt för bostadsbyggnad vid Bäcklösa för assistenter och arbetspersonal

med 49,000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten torde böra beräknas

13.000 kronor. Härutöver synas även vissa andra byggnadsarbeten för försöksverksamheten

böra igångsättas, varvid emellertid kostnaderna för dessa

byggnadsföretag torde kunna fördelas på de två närmaste budgetåren. För

nästa budgetår torde sålunda för institutionsbyggnad för försöksverksamheten

böra beräknas 250,000 kronor, för lada med loge 15,000 kronor, för

bostadsbyggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal 30,000 kronor,

för bostadsbyggnad vid Ultuna för vaktmästare 20,000 kronor samt för

brunnar, planering och elektrifiering 15,000 kronor. Slutligen torde för inredning

och inventarier böra beräknas 50,000 kronor. Medelsbehovet för

nästa budgetår torde sålunda beräknas till (165.000 + 49,000 + 13,000 +

250.000 + 15,000 + 30,000 + 20,000 + 15,000 + 50,000 =) 607.000 kronor.

Då den disponibla reservationen å tidigare för ändamålet anvisade anslag

uppgår till 423,700 kronor, torde för nästa budgetår böra anvisas ett

anslag å (607,000 — 423,700 =) 183,300 kronor.» Beträffande beräknandet

av den angivna disponibla reservationen må nämnas, att de för budgetåren

1936/37 och 1937/38 anvisade anslagen å tillhopa 780,700 kronor härvid

minskats med dels 276,300 kronor, motsvarande den år 1936 beräknade kostnaden

för försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt

svinhus vid Bäcklösa, dels ock 80,700 kronor, motsvarande merkostnad för

nämnda företag.

Något ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål har icke anvisats å

riksstaten. Hittills ha sålunda för byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet

vid lantbrukshögskolan å riksstaten anvisats tillhopa (300,000 +

400.000 + 80,700 + 46,500 + 183,300 =) 1,010,500 kronor.

För byggnader m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan ha

upptagits förskottsanslag dels å beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels

ock å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken sistnämnda be
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

141

redskapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41.

Förskottsanslagen ha uppförts med 852,600 respektive 696,400 kronor. Vid

beräkningen av nämnda belopp —- vilka icke avsetts för utförandet av samtliga

i 1936 års plan upptagna företag — har hänsyn tagits till afl betydande

merkostnader i förhållande till vad ursprungligen beräknats kunde väntas

uppkomma på grund av inträffade prisstegringar.

Slutligen må erinras, att i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,

nr 79, förutsatts att ett belopp av 500,000 kronor av

riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 jämte ingående reservation skulle

disponeras endast i den mån Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara

för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Sedan styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 21 december

1939 framhållit angelägenheten av att kunna omedelbart disponera

15.000 kronor av de sålunda bundna anslagsmedlen för anskaffning av inventarier

till försöksladugården vid Kungsängen, har Kungl. Majit emellertid

genom beslut den 23 februari 1940 lämnat medgivande därtill. Nämnda

ärende bär anmälts för 1940 års lagtima riksdag i propositionen nr 2 angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 (sid.

73).

I skrivelse den 28 augusti 1939 bär styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt

örn anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet för budgetåret

1940/41 med 984,500 kronor. Styrelsen har därvid jämväl yttrat sig

över en den 21 augusti 1939 dagtecknad skrivelse från byggnadsstyrelsen

angående anslag för ifrågavarande ändamål.

I högskolestyrelsens skrivelse anföres i huvudsak följande.

Beträffande skälen för framställningen kan i huvudsak hänvisas till styrelsens

skrivelse den 15 september 1938 (se prop. nr 242/1939).

Totalkostnaderna för genomförandet av det år 1936 fastställda byggnadsprogrammet

beräknas numera med hänsyn till merkostnader å sammanlagt

443,100 kronor till 1,912,500 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa sammanlagt

1,016,500 kronor å företag, lill vilkas utförande medel anvisats å riksstaten.

Skillnaden mellan nämnda belopp och den faktiska medelsanvisningen

å 1,010,500 kronor torde kunna förklaras därav, att vid den i 1939

års statsverksproposition åberopade beräkningen av den disponibla reservationen

hänsyn icke tagits till kostnaderna för redan utförd omändring av

ladugården i Alnarp, vilka uppgått till 6,000 kronor. Angivna belopp av

1,016.500 kronor fördelar sig med 334,500 kronor å slutförda företag och

682.000 kronor å företag, som ännu icke slutförts. Å övriga företag belöpa

896.000 kronor eller, därest hänsyn tages lill den faktiska anslagsanvisningen,

902.000 kronor.

Sedan byggnadsprogrammet för försöksverksamheten genomförts, kan högskolan

icke vidare upplåta bostäder åt maskinist, förman, eldare och eldarbiträde,

då av dem disponerade bostäder antingen skola tagas i anspråk för

andra ändamål eller äro inrymda i byggnad, som skall rivas. Då det är

oundgängligen nödvändigt, åtminstone vad beträffar maskinist, eldare och

eldarbiträde, att ifrågavarande personal bor å Ultuna, anhåller styrelsen,

att ett belopp av 82,500 kronor målto anvisas för uppförande av ett bostadshus

örn fyra lägenheter.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Styrelsen hemställer i anledning härav örn medelsanvisning å (902,000 +

82,500 =) 984,500 kronor. Fördelningen av det äskade beloppet framgår

närmare av följande sammanställning, vilken för varje särskild post utvisar

förändringen i förhållande till 1936 års byggnadsprogram:

I prop.

| T. o. m. budget-

året 1939/10

167/1036

beräk-

nade

dyring

Summa

beviljade belopp

Ännu

ej be- viljade

av bygg-

anslags-

behov

Bygg-

Bygg-

kost-

nadsföre-

nadsföre-

belopp j

nader

derna

I taget

taget ej

slutfört

slutfört

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor |

] Byggnader m. m. upptagna i 1936

års byggnadsprogram.

j Institutionsbyggnad för försöksverk-

samhet ........................

423,000

111,000

534,000

250,000

284,000

| Fast och lös inredning för institu-

j tion sbyggnaden..................

j Byggnad vid Ultuna för försöksassi-

50,000

12,500

62,500

50,000

12,500 i

stent, fältassistent och arbetsper- sonal ..........................

50,000

15,000

65,000

30,000

35,000

Byggnad vid Ultuna för försöksin-

stitutionernas vaktmästare ......

37,000

7 i,00n

24.U00

9.000

33,000

5.000

46,OH)

104,000

29,00"

—

20,000

26,000

104,000 !

14,000

Lada med loge....................

_

15,000

| Utvändiga ledningsarbeten ........

5,u00

8,000

13,000

5,000

8,000

Ladugård vid Kungsängen ........

Byggnad vid Kungsängen för för-

11-2,0U0

104,500

286,500

286,500

söksassistent....................

Svinhus vid Bäcklösa..............

29,300

65,000

7,7(10

15,000

37,000

80,0U0

37,000

80,000

Försöksanläggning för höns vid Bäck-

lösa............................

74,000

5,000

16,000

1,000

90,000

6,000

90,000 !

6,000

Kaninhus vid Ultuna..............

Omändring i ungdjursladugården vid

—

—

Ultuna ........................

15,000

| 5,000

20,000

20,000

Brunnar, planering, elektrifiering

m. fl. behov vid ovannämnda

stallar..........................

25,000

7,000

32,0^0

15,000

17,000

Omändring av ladugården vid Alnarp

Byggnad vid Bäcklösa för försöks-

6,000

—

6,000

6,000

—

—

assistenter samt arbetspersonal ..

Utrustning för jordbruksförsöksan-

40,100

8,900

49,000

49,000

—

staitens fältförsök vid Ultuna....

i Inventarier m. m. för husdjursför-

10,000

2,500

12,500

—

—

12,500 i

söksverksamheten (inklusive inred- ning av försöksstallar) ..........

56,000

14,000

70,000

70,000

Byggnader för lantbrukshögskolans

vaktmästare m. fl...............

J Ombyggnad av administrationsbygg-

135,000

30,000

165,000

—

165,000

—

nådens bottenvåning ............

10,000

—

10,000

—

—

10,000

! Biblioteksbyggnad ................

] Inredning och inventarier för biblio-

142,000

33.000

175,000

—

—

175, OdO

teksbyggnaden ..................

15,000

5,000

20,000

—

—

20,000.

Summa

1,469,400

443,100

1,912,500

334,500

682,000

896,000 j

Bostadshus om fyra lägenheter ...

82,500

82,500 ’

Summa summarum

|

1,995,000 ''

978,5001

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

143

Etter avlåtandet lill 1939 års urtima riksdag av nyssnämnda besparingsproposition,

nr 79, har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1939

föreslagit, att jämväl å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 måtte uppföras

ett förskottsanslag av 696,400 kronor till byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsen har härvid

framhållit, att den kostnadsberäkning, som förelegat vid upptagandet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 av ett förskottsanslag å nämnda

belopp, utförts under andra förutsättningar än de numera rådande, varför

kostnaderna borde underkastas förnyade beräkningar med hänsyn till det

förändrade prisläge, som kunde ha inträtt vid tiden för arbetenas igångsättande.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 6 februari 1940

meddelat, att kostnaderna för svinhus samt försöksanläggning för höns vid

Bäcklösa, vilka tidigare beräknats till 80,000 respektive 90,000 kronor, vid

förnyade kostnadsberäkningar befunnits böra upptagas med 175,000 respektive

189,000 kronor samt att styrelsen i anledning därav föranstaltat om utredning

i syfte att nedbringa kostnaderna för nämnda byggnadsarbeten.

Vid denna utredning, som omhänderhafts av arkitekten G. Beijer, hade kostnaderna

för samma företag ansetts kunna begränsas till 110,000 kronor för

svinhuset och 100,000 kronor för försöksanläggningen för höns. Då emellertid

nämnda kostnadsbelopp överstege de för ändamålen förut beräknade

med tillhopa 40,000 kronor, borde det av byggnadsstyrelsen å allmän beredskapsstat

äskade beloppet 696,400 kronor höjas till 736,400 kronor.

Slutligen har styrelsen för lantbrukshögskolan i skrivelse den 26 november

1940 hemställt om anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet

med 926,000 kronor. Nämnda belopp motsvarar det i styrelsens skrivelse

den 28 augusti 1939 äskade beloppet 984,500 kronor, å ena sidan minskat

med de i sistnämnda skrivelse omförmälda beloppen 82,500 och 6,000 kronor

samt med det för ombyggnad av administrationsbyggnaden beräknade

beloppet 10,000 kronor, och å andra sidan ökat med 40,000 kronor för merkostnad

för svinhus och försöksanläggning för höns vid Bäcklösa. I skrivelsen

har anförts, att medel för omändringsarbeten i administrationsbyggnaden

icke syntes behöva anvisas i detta sammanhang, då dessa arbeten

icke kunde äga rum förrän biblioteksbyggnaden uppförts. Det vore däremot

synnerligen angeläget, att sistnämnda byggnad komme till stånd snarast

möjligt, framför allt med hänsyn till de risker ur brandskyddssynpunkt, som

vore förenade med de nuvarande lokalerna.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för behandlingen vid 1936—

1940 års riksdagar av frågorna örn medelsanvisning för de byggnadsarbeten

jämte inventarieanskaffning, vilka följa av den år 1936 beslutade omorganisationen

av försöksverksamheten på jordbrukets område m. m., har den

ursprungligen fastställda planen för ifrågavarande byggnadsföretag på grund

av olika omständigheter endast i ringa utsträckning följts. Styrelsen för

lantbrukshögskolan har nu hemställt örn en medelsanvisning för ändamålet

av 926,000 kronor, avsedd ali möjliggöra fullföljandet av planen med un
-

De fiartctnc riisrh^f^n.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dantag allenast beträffande ett mindre byggnadsarbete, för vilket beräknats

komma att erfordras ytterligare anvisning med 10,000 kronor. Även örn jag

finner det vara i och för sig önskvärt, att de för försöksverksamheten avsedda

byggnaderna med det snaraste kunde uppföras, då uppskov därmed uppenbarligen

är ägnat alt motverka den förbättring av försöksverksamheten, som

den nya organisationen avsetts skola innebära, kan jag med hänsyn till det

rådande statsfinansiella läget icke för närvarande tillstyrka, att medel äskas

i den av högskolestyrelsen angivna omfattningen. Däremot anser jag mig

böra förorda, att medel under innevarande budgetår ställas till förfogande

för de arbeten, av vilka behovet synes mest trängande. I enlighet härmed

böra enligt min mening medel göras tillgängliga för uppförande av svinhus

samt försöksanläggning för höns vid Bäcklösa ävensom för biblioteksbyggnad.

För nämnda ändamål skulle enligt de föreliggande kostnadsberäkningarna

erfordras respektive 110,000, 100,000 och 175,000 kronor. Vad beträffar

svinhuset och försöksanläggningen för höns har, såsom framgår av vad förut

anförts, den förnyade utredningen rörande dessa byggnadsarbeten resulterat

i väsentligt lägre kostnader än som tidigare beräknats. Ehuru kostnaderna

även för de senast uppgjorda förslagen enligt min mening äro höga, anser

jag mig böra tillstyrka, att dessa komma till utförande. Vidare anser jag mig

böra tillstyrka medelsanvisning för vissa ändamål, vilka stå i samband med

angivna tre byggnadsföretag. Enligt vad jag inhämtat torde å svin- och hönshusen

vid Bäcklösa belöpa dels 25,000 kronor av det för brunnar, planering,

elektrifiering m. m. beräknade beloppet å 32,000 kronor, dels ock 55,000

kronor av de 70,000 kronor, vilka ansetts erforderliga för inventarier m. m.

för husdjursförsölcsverksamheten. Därjämte ha 20,000 kronor beräknats för

inredning och inventarier för biblioteket. Då ej heller beräkningen av nämnda

belopp givit mig anledning till erinran, vill jag sålunda förorda en medelsanvisning

av (110,000 + 100,000 + 175,000 + 25,000 + 55,000 + 20,000 =)

485,000 kronor. Härvid torde beträffande de i det föregående nämnda beloppen

å 110,000 kronor till svinhus och 32,000 kronor till brunnar, planering,

elektrifiering m. m. böra framhållas, att i den mån medel härför tidigare

anslagits desamma ingå i det belopp å 500,000 kronor, som onmämnes

i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag, varför medlen sålunda

icke tagits i anspråk.

Anvisande av nytt anslag i anledning av vad nu förordats torde icke vara

erforderligt. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde nämligen

för de i det föregående angivna ändamålen böra tagas i anspråk det

belopp av 485,000 kronor å anslaget till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,

som är tillgängligt för Kungl. Maj:t i enlighet med den av 1939

års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79. Jag förutsätter

härvid, att med utförandet av de byggnadsföretag, för vilka nämnda medel

ursprungligen avsetts, alltjämt skall tills vidare anstå.

[1.] 19 a. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade

1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservations
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

anslag av 230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten

i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats

till 202,000 kronor. Till utförande av den del av angivna byggnadsföretag,

som avsetts skola anstå till ett följande budgetår, upptogs vidare å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 102,000 kronor.

I fråga om nämnda byggnadsföretag, beträffande vilket närmare redogörelse

lämnats i IX H. T. 1939 sid. 81 ff. ävensom i propositionen nr 242/1939

sid. 79 ff., må här erinras örn följande.

I skrivelse den 23 september 1939 hade styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut anhållit, att ett anslag av 202,000 kronor måtte

ställas till styrelsens förfogande för utförandet av vissa förbättringsarbeten

i slottsbyggnaden vid Alnarp. De ifrågasatta arbetena avsågo att åstadkomma

förbättrade bostadsförhållanden för institutets elever, en lämpligare placering

av vaktmästarbostaden samt en såsom behövlig ansedd utökning av

biblioteksutrymmena. Byggnadsstyrelsen hade i remissutlåtande den 17 oktober

1938 förklarat sig i huvudsak icke ha något att erinra mot utförandet

av förbättringsarbetena. Den totala kostnaden för dessa uppskattades emellertid

av byggnadsstyrelsen till 272,000 kronor emot av institutsstyrelsen beräknade

202,000 kronor.

Vid anmälan i 1939 års statsverksproposition av förevarande anslagsärende

anförde föredragande departementschefen, som tillstyrkte att medel

anvisades för vissa förbättringsarbeten i nämnda byggnad, att kostnaderna

syntes böra hallas inom den av institutsstyrelsen angivna kostnadsramen

eller 202,000 kronor samt att medelsanvisningen för arbetena lämpligen borde

fördelas på två år.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr

79, har nyssnämnda under riksstaIsanslaget för budgetåret 1939/40 inräknade

belopp av 100,000 kronor förutsatts skola disponeras endast i den mån

Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen,

som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Beslut om disposition av nämnda anslagsbelopp har icke sedermera fattats.

Jag torde i detta sammanhang vidare få anmäla följande ärenden.

Genom beslut den 24 augusti 1934 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgardsinstitut

och i enlighet med fastställda ritningar låta uppföra en nybyggnad

för drifts-, skol-, provnings- och försöksmejeri vid Alnarp för en

kostnad ej överstigande 615,000 kronor. Efter det byggnaden färdigställts

i början av år 1937 i enlighet med ritningar, vilka överarbetats för att möjliggöra

byggnadskostnadernas rymmande inom det anvisade beloppet, tillkallade

institutets styrelse vissa sakkunniga för att besiktiga byggnaden.

Nämnda sakkunniga framställde i avgivet utlåtande erinringar beträffande

åtskilliga brister hos byggnaden. I skrivelse den 5 augusti 1938 anhöll härefter

institutets styrelse örn anslag för utredning angående avhjälpandet av

dessa hi ister. I remissutlatande den 6 september 1938 över nämnda framställning

förklarade sig byggnadsstyrelsen ämna, sedan garantibesiktning å

byggnadsentreprenörens arbeten verkställts och dennes skyldigheter att av
Bihttng

lill riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 2. 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

hjälpa uppkomna bristfälligheter fastställts, med institutsstyrelsen överenskomma

örn gemensam utredning rörande de kompletteringsarbeten, vilka enligt

då vunnen erfarenhet kunde erfordras för att byggnaden skulle bli fullt

lämplig för sitt ändamål. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att institutsstyrelsens

framställning icke måtte föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

Genom beslut den 30 september 1938 förklarade Kungl. Majit den

gjorda framställningen icke föranleda annan åtgärd än att institutsstyrelsen

skulle tillställas avskrift av byggnadsstyrelsens utlåtande i ärendet.

I skrivelse den 15 juli 1940 har byggnadsstyrelsen — med förmälan att

besiktning före garantitidens utgång numera verkställts å byggnadsentreprenörens

arbeten samt att denne avhjälpt vissa brister å arbetena, vilka vid

garantibesiktningen ansåges föreligga och som tillkomme honom att avlägsna

— hemställt, att 37,000 kronor måtte anvisas för vissa närmare angivna

ändrings- och kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp. Styrelsen

har emellertid därjämte uttalat, att, därest Kungl. Majit icke skulle

finna skäl föreslå anvisandet av medel till samtliga ifrågavarande arbeten,

styrelsen ansåge att vissa arbeten för en sammanlagd kostnad av 17,000 kronor

i första hand borde utföras. Nämnas må, att styrelsens förutvarande arbetschef

i Lund i två vid styrelsens skrivelse fogade kostnadsberäkningar beräknat

kostnaderna för de kompletteringar, som av mejeriavdelningens föreståndare

ansetts behövliga, till 115,000 kronor men att institutets styrelse i

skrivelse till byggnadsstyrelsen förklarat sig icke vilja motsätta sig vissa begränsningar

i nämnda kompletteringsarbeten.

Statskontoret har den 21 juli 1940 i infordrat utlåtande över byggnadsstyrelsens

framställning framhållit, att vad anginge styrelsens hemställan örn

anvisande av 17,000 kronor till ifrågavarande arbeten de i nämnda summa

ingående olika kostnadsbeloppen undandroge sig ämbetsverkets bedömande.

I fråga om sättet för eventuell medelsanvisning för ändamålet borde antingen

det erforderliga beloppet äskas såsom reservationsanslag å tilläggsstaten till

riksstaten för budgetåret 1940/41 eller ock den utvägen kunna anlitas, att

Kungl. Majit inhämtade riksdagens medgivande alt för sagda ändamål disponera

förefintlig behållning å ettdera av de för budgetåret 1939/40 för Alnarpsinstitutet

anvisade reservationsanslagen till Byggnadsarbeten m. m. (1939/40:

IX. D. 21) och till Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet 1939/40:

IX. D. 22). Ämbetsverket har i sistnämnda hänseende framhållit, att i enlighet

med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,

nr 79, av sistnämnda båda anslag numera belopp av 100,000 respektive

125,000 kronor stå till Kungl-, Majits förfogande för användning

då sådana förutsättningar finnas vara för handen, som gälla för användning

av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Genom beslut den 30 juli 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med institutets styrelse och i anslutning till ett i propositionen nr

175/1934 åberopat förslag verkställa ombyggnad av kemiska laboratoriet

vid Alnarp för en kostnad av högst 30,250 kronor att bestridas av det för

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition nr 2.

147

budgetåret 1935/36 för Alnarpsinstilutet anvisade reservationsanslaget till

Byggnadsarbeten m. m. (1935/36: IX. D. 7).

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 maj 1938 ställt, bland annat,

ett av riksdagen under nyssnämnda anslagstitel för budgetåret 1938/39

anvisat reservationsanslag av 104,500 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande

att av styrelsen disponeras för därmed avsett ändamål i enlighet med

de föreskrifter, Kungl. Maj:! framdeles skulle meddela. Av sistnämnda anslag

voro enligt det vid propositionen nr 185/1938 angående anslag lill den

lägre mejeriundervisningen m. m. fogade utdraget av statsrådsprotokollet

10,000 kronor avsedda för ombyggnad av laboratoriet, 12,000 kronor för

inredande av två laboratoriesalar i gamla laboratoriebyggnaden och 2,500

kronor för inredande av ytterligare en lektions- och föreläsningssal i samma

byggnad.

För ombyggnad av kemiska laboratoriet ha sålunda av riksdagen anvisats

tillhopa (30,250 + 10,000 + 12,000 + 2,500 =) 54,750 kronor.

I skrivelse den 9 mars 1940 har institutets styrelse anhållit om bemyndigande

att i egen regi utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten i överensstämmelse

med av arkitekten G. Beijer uppgjorda, av styrelsen godkända

ritningar.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 20 maj 1940 förklarat, att ombyggnadsarbetena,

som vore av relativt ringa omfattning, syntes kunna utföras

genom institutsstyrelsens försorg, varvid dock deras utförande borde kontrolleras

genom av byggnadsstyrelsen utsedd byggnadskontrollant.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har i yttrande till lantbruksstyrelsen anfört

bland annat följande.

Anledningen till dröjsmålet med laboratoriets ombyggnad hade varit, att

denna byggnads lokaler vörö oumbärliga för undervisningen, så länge det

gamla mejeriets omändring till institution för undervisningen i maskinlära

och kemi ej hade skett. Denna omändring blev slutförd hösten 1939, och

institulsstyrelsen var då angelägen att få ombyggnaden av laboratoriet utförd.

Emellertid fann institulsstyrelsen, att på grund av de under år 1939

starkt stegrade byggnadskostnaderna omändringsarbetena ej kunde inom

ramen för det för ändamålet beviljade anslaget av 54,750 kronor utföras i

den omfattning, som ursprungligen avsetts. Enda möjligheten att få en ombyggnad

av laboratoriet till stånd syntes vara att vidtaga sådana inskränkningar,

alt det för ändamålet beviljade anslaget räckte till. Det var från

denna utgångspunkt institutsstyrelsen uppdragit åt arkitekten Beijer att

uppgöra förslag till ombyggnadsarbetena.

Det av arkitekten Beijer framlagda ombyggnadsförslaget, varpå institutsstyrelsen

grundat sin framställning, har av Beijer delvis omarbetats. Enligt

alternativ 1 i det omarbetade förslaget beräknas sammanlagda kostnaden

för ombyggnadsarbetena till 54,367 kronor. Detta alternativ tillstyrkes

av institulsstyrelsen.

Styrelsen har ansett sig böra förorda, att den befintliga, mycket bristfälliga

ångvärmeledningen ersättes med en varmvattenvärmcledning.

Vad beträffar inredningen av två laboratoriesalar i källarvåningen för

mejeriskolans elever, för vilket ändamål riksdagen beviljat 12,000 kronor,

vill styrelsen föreslå, alt — därest så är möjligt på grund av anslagets speciella

karaktär -— denna inredning får anstå och anslaget användas lill andra

nödvändiga arbetens utförande. Styrelsen har nämligen i nya mejeri
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

byggnader! låtit aptera provisoriska laboratorielokaler, vilka fyllt sin uppgift

för de kurser i mejeriskolan, som hållits, sedan omorganisationen av den

lägre mejeriundervisningen genomfördes. Dessa lokaler kunna åtminstone

för de närmaste åren tagas i anspråk för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i förnyat yttrande ej framställt erinran mot ombyggnadsförslaget

med tillhörande kostnadsberäkning.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 18 november 1940 — med erinran

om att kostnaderna för utförande av en mera genomgripande ombyggnad

av kemiska laboratoriet skulle enligt av arkitekten Beijer gjorda beräkningar

uppgå till 92,473 kronor — ej heller haft något alt erinra mot en förenklad

ombyggnad av kemiska laboratoriet i överensstämmelse med det

företedda, med alternativ I betecknade förslaget.

Statskontoret har i utlåtande den 18 december 1940 ställt sig tveksamt

gentemot bifall till institutsstyrelsens framställning för den händelse det

icke med hänsyn till kommande arbetslöshet befunnes motiverat att igångsätta

ifrågavarande byggnadsarbeten. Då förslaget till dessa arbetens utförande

icke syntes omfatta inredande av nya laboratorielokaler och alltså

endast delvis avsåge det ändamål, för vilket riksdagen tidigare beviljat medel,

ansåge statskontoret, att riksdagens medgivande till den ändrade dispositionen

av de anslagna medlen borde inhämtas.

Vad först angår frågan om verkställandet av de av 1939 års lagtima riksdag

beslutade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden vid Alnarp anser jag

önskvärt, att ifrågavarande arbeten igångsättas utan ytterligare dröjsmål,

och vill fördenskull förorda, att medel under innevarande budgetår göras

tillgängliga för ändamålet intill ett belopp av 100,000 kronor, motsvarande

vad som inräknats i det å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget

av 230,800 kronor till byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört vid föredragning av frågan om anslag

för olika ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

bör emellertid dispositionsrätten till angivna medel bindas vid förbehållet,

att arbetet skall igångsättas i samråd med arbetsmarknadskommissionen.

Särskild anslagsanvisning torde icke påkallas av vad jag nu förordat. Därest

riksdagen icke har något att däremot erinra, torde nämligen för detta ändamål

böra tagas i anspråk det därför reserverade beloppet av 100,000 kronor

å förenämnda reservationsanslag för budgetåret 1939/40.

Vidkommande härefter spörsmålet örn verkställande av ändrings- och

kompletteringsarbeten å det nya mejeriet vid Alnarp anser jag, att de av

byggnadsstyrelsen till en kostnad av 17,000 kronor beräknade arbetena böra

verkställas samt att nämnda belopp nu bör ställas lill förfogande för ändamålet.

Lämpligast torde vara, att beloppet anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t att föreskriva de ändringar beträffande

planläggningen och utförandet av nämnda byggnadsföretag, som

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 149

kunna finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för

desamma.

Beträffande slutligen frågan om ombyggnad av kemiska laboratoriet vid

Alnarp anser jag, att ombyggnadsarbeten böra komma till utförande i den

omfattning kostnaderna härför kunna bestridas inom ramen för redan beviljade

anslagsmedel. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot,

torde jag senare få för Kungl. Majit ånyo anmäla förevarande byggnadsfråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitutet vid

Alnarp: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 17,000.

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutct vid Alnarp: Byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål anvisade

1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett

reservationsanslag av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000

kronor för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad

och en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksslation i Stockholms län.

Såsom framgår av IX H. T. 1939, sid. 85, hade byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 12 januari 1937 (se prop. nr 261/1937, sid. 34) beräknat kostnaderna för

omförmälda byggnadsföretag till respektive 95,000, 21,000 och 15,000 kronor

eller till sammanlagt 131,000 kronor men sedermera meddelat, att kostnaderna

med hänsyn till inträdd prisstegring å byggnadsmarknaden borde beräknas

höjda till 141,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos vidare 23,000

kronor för uppförande av ett bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid

Alnarp anställda kördrängar.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr

79, har av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000 kronor förutsatts

skola disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar

vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget

å allmän beredskapsstat. Av besparingspropositionen (sid. 55) framgår beträffande

försöksstationen vid Nyckelby, bland annat, att nied uppförandet av

trädgårdsmästarbostaden och stallbyggnaden ansågs böra anstå tills vidare

samt att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras

en föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom en

ram av 45,000 kronor. Vidare avsågs uppförandet av bostadshuset för två

kördrängar vid Alnarp skola uppskjutas.

Beslut angående disposition av omförmälda anslagsbelopp av 125,000

kronor har icke fattats.

I skrivelse den 27 november 1940 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut hemställt om anvisande av tillhopa 187,344 kronor

för de byggnadsarbeten m. m. vid statens trädgårdsförsök, som framgå nv

följande uppställning:

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Beparlemenls
chefen.

Byggnader vid Alnarp: Arbetai’bostad för två

familjer .......... kronor 34,860

» » * Växthus (2 st.) ...... » 31,895

Byggnader vid Nyckelby: Trädgårdsmästarbostad kronor 24,640

» » Arbetarbostad för två

/amil jer............ » 33,544

Dränering vid Nyckelby.......

Vattenförsörjning vid Nyckelby

Reparationer vid Alnarp.......

» » Nyckelby

Inventarier vid Alnarp........

» » Nyckelby......

kronor

»

»

»

»

»

»

66,755

58,184

20,000

19,855

2,680

1,675

10,875

7,320

Summa kronor 187,344.

Beträffande innehållet i skrivelsen må i övrigt anföras följande.

Den i skrivelsen omförmälda arbetarbostaden vid Alnarp är samma byggnad,

för vilken ett belopp av 23,000 kronor avsågs under anslaget för budgetåret

1939/40. Instilutsstyrelsen, som förutsatt att bostaden skulle utrustas

med vissa bekvämlighetsanordningar, har emellertid låtit omarbeta ritningarna

till ifrågavarande bostadshus. Dessa jämte kostnadsberäkningarna ha

utförts av arkitekten G. Beijer. Beträffande det för växthus vid Alnarp äskade

beloppet har anförts, att provodlingarna med tomater och gurkor, vilka

huvudsakligast utföras för statens centrala frökontrollanstalts räkning, äro av

sådan omfattning, att utrymme icke kan beredas i redan befintliga växthus.

I fråga om behovet av trädgårdsmästarbostad vid Ngckelbg har styrelsen anfört,

att det för innehavaren av trädgårdsmästarbefattningen icke är möjligt

att hyra lämplig bostad i närheten av försöksstationen. Styrelsen har emellertid

ansett, att bostaden kunde uppföras i något enklare skick än som förut

ifrågasatts. Enligt införskaffade ritningar jämte kostnadsförslag skulle för

ändamålet bli erforderligt ett belopp av 24,640 kronor. Slutligen framhåller

styrelsen, att nybyggnad av två arbetarbostäder vid Ngckelbg är oundgängligen

erforderlig.

Förslaget rörande dränering vid Ngckelbg har motiverats dels med att ifrågavarande

områden för närvarande äro oanvändbara för trädgårdsförsök

och även olämpliga för en rationell odling av lantbruksväxter, dels ock med

att det visat sig svårt att å desamma framgångsrikt bekämpa ogräs. Det för

vattenförsörjning vid Ngckelbg äskade beloppet avser anordningar för att

förse bostäder, ekonomibyggnader och kulturer av trädgårdsväxter med vatten

från Mälaren vid Kersgatans brygga, belägen omkring 900 meter från

försöksgården. De ifrågasatta reparationerna vid Alnarp utgöras av dels fullföljande

av påbörjat mureriarbete å ytterväggarna till den arbetslokal, där

sortering och bedömning av köksväxter företagas, dels reparation av gavelväggen

på en ekonomibyggnad, i vilken spannmål förvaras, dels ock reparation

och omändring av en logbyggnad. Reparationen vid Ngckelbg avser en

lada. Vad slulligen angår de för inventarier äskade beloppen, har institutsstyrelsen

dels anfört, alt medel endast beräknats för de inköp, vilka prövats

oundgängligen erforderliga för verksamheten, dels ock meddelat, att försäljningen

av produkter från statens trädgårdsförsök i Alnarp och Nyckelby under

budgetåret 1940/41 torde uppgå till omkring 25,000 kronor.

Beträffande vissa av de i institutsstyrelsens framställning åsyftade byggnadsföretagen

m. m. torde föreligga ett så trängande behov, att medel för

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

151

desamma böra göras tillgängliga under innevarande budgetår. Detta synes

vara fallet beträffande dels samtliga försöksstationen vid Nyckelby avseende

anordningar — uppförande av trädgårdsmäslarbostad och arbetarbostäder,

dränering, vattenförsörjningsanläggning, reparationer och inventarieanskaffning

— dels ock de ifrågasatta reparationerna och inventarieanskaffningen vid

huvudstationen i Alnarp. Mot kostnadsberäkningen för nämnda ändamål av

(24,640 + 33,544 + 20,000 + 19,855 + 1,675 + 7,320=) 107,034 kronor för

Nyckelby och (2,680 + 10,875 =) 13,555 kronor för Alnarp har jag icke något

att erinra. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t skall äga föreskriva

de åtgärder i fråga om planläggningen och utförandet av angivna företag,

som kunna finnas lämpligen böra vidtagas i kostnadsbesparande syfte. Då

enligt min mening tills vidare bör kunna anstå med de avsedda nybyggnadsarbetena

vid Alnarp, är jag icke för närvarande beredd att framlägga förslag

om beredande av medel för dessa byggnadsarbeten.

För bestridande av kostnaderna för de av mig förordade företagen kan beräknas

vara erforderligt ett belopp av (107,034 + 13,555 =) i runt tal 121,000

kronor. Med hänsyn till att av det å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda

reservationsanslaget till byggnadsarbeten för försöksverksamhet m. m.

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut ett belopp av 125,000

kronor kvarstår odisponerat, torde någon ytterligare medelsanvisning i anledning

av de av mig tillstyrkta förslagen icke vara påkallad under förutsättning

att riksdagen ej har något att erinra mot att för här avsedda ändamål

tages i anspråk ett belopp av 121,000 kronor av det disponibla anslagsbeloppet.

Under denna förutsättning torde sålunda Kungl. Maj:t få anses oförhindrad

att meddela beslut om bestridande från ifrågavarande anslag av

nämnda utgiftsbelopp å intill 121,000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges ut
sädesförening.

Å riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande

ändamål anvisat ett anslag av 280,600 kronor.

I en den 12 augusti 1940 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande

den 24 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsådesförening

hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte anvisas dels för

höjning av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare från 20 till 30

procent 13,700 kronor, dels för arvodeshöjningar åt vissa extra biträden

in. fl., vilka för närvarande icke åtnjuta sådant tillägg, 7,000 kronor, dels

för inrättande av luftskyddsrum för föreningens personal 2,900 kronor, dels

ock för anskaffande av 14 brandisolerade dokumentskåp 12,300 kronor,

eller således tillhopa 35,900 kronor. Föreningen har tidigare i en den 14

mars 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med yttrande överlämnad skrivelse

gjort framställning örn bidrag till vissa luftskyddsanordningar.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Lantbruksstyrelsen har rörande de ifrågasatta höjningarna av dyrtidstilllägg

och arvoden anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot de av föreningen äskade

dyrtidstilläggs- och arvodeshöjningarna. Under förutsättning att sådana

statsanställda arvodister med vilka här ifrågavarande befattningshavare i

förevarande hänseende^ närmast äro ali jämställa i allmänhet komma att

under löpande budgetår erhålla av levnadskostnadernas stegring betingad

löneökning anser styrelsen sig kunna förorda, att utsädesföreningen tilldelas

tilläggsanslag för innevarande budgetår till ifrågavarande dyrtidstilläggshöjningar.

Kommer en höjning till 30 procent av dyrtidstillägget för innevarande

budgetår till stånd, bör en sådan begränsning av dyrtidstillägget genomföras

att, där avlöning till befattningshavaren överstiger 700 kronor för månad,

dyrtidstillägg icke skall utgå å den del av avlöningen som överstiger

nämnda belopp. Därest dyrtidstillägg skulle utgå efter 30 procent och enligt

ovannämnda grunder rörande tilläggets begränsning, böra utgifterna för dyrtidstillägg

uppräknas till 12,650 kronor.

I föreliggande framställning från utsädesföreningen har vidare lill lönetillägg

åt vissa extra biträden lii. fl. arbetskrafter hos föreningen beräknats

ett belopp av 7,000 kronor. Mot beräkningen i fråga synes intet vara att invända.

Här förevarande dyrtidstilläggs- och avlöningsförhöjningar böra sålunda

beräknas till (12,650 + 7,000 =) i runt tal 19,600 kronor.

Vad angår anslagsäskandena för inrättande av luftskyddsrum och för anskaffande

av dokumentskåp bär lantbruksstyrelsen tillstyrkt, att de för berörda

ändamål begärda beloppen å tillhopa 15,200 kronor måtte tilldelas

föreningen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 16 november 1940 anfört i huvudsak

följande.

Den kraftiga stegring av levnadskostnaderna, som inträtt vid ingången av

budgetåret 1940/41, motiverar enligt statskontorets mening en höjning av

dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår.

Statskontoret kan dock icke tillstyrka, att tillägget under innevarande budgetår

bestämmes högre än till 25 procent. Skulle en sådan höjning komma

till stånd, bör dock därvid föreskrivas, att dyrtidstillägg icke må utgå å den

del av avlöningen, som överstiger 700 kronor för månad. För utbetalande

av ett till 25 procent förhöjt dyrtidstillägg erfordras utöver för innevarande

budgetår redan beräknat belopp ytterligare 6,647 kronor 50 öre.

Då vid anvisandet av anslag till föreningen hänsyn plägat tagas till sådana

fluktuationer i löneförmånerna åt föreningens tjänstemän, som varit

en följd av ändrade grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,

vill ämbetsverket icke motsätta sig, att föreningen för löpande budgetår

erhåller ett tilläggsanslag å 6,600 kronor för bestridande av de ökade kostnaderna

för dyrtidstillägg.

Vad beträffar det begärda beloppet å 7,000 kronor är därmed avsett att

genomföra en av de ökade levnadskostnaderna betingad lönehöjning åt viss

arvodesavlönad personal, som icke är berättigad till dyrtidstiilägg. Såsom

lantbruksstyrelsen i ärendet framhållit, är frågan om eventuellt beredande

åt arvodister i statens tjänst av kompensation för levnadskostnadernas stegring

ännu icke avgjord. Även om de nu pågående övervägandena om en arvodesreglering

för statens befattningshavare skulle leda till att statliga arvodister,

med vilka ifrågavarande befattningshavare hos utsädesföreningen

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 2.

153

närmast skulle vara att jämställa, komme i åtnjutande av viss löneförhöjning,

anser sig staiskontoret med hänsyn till konsekvenserna icke kunna

enbart på denna grund tillstyrka, att motsvarande löneökning för utsädesföreningens

befattningshavare bekostas av statsmedel. Ämbetsverket avstyrker

alltså framställningen i denna del.

Föreningsstyrelsens hemställan om anslag å tillhopa 15,200 kronor för bestridande

av kostnader för luftskyddsanordningar ävensom för anskaffande

av brandsäkra dokumentskåp finner sig statskontoret med hänsyn till nödvändigheten

att i nuvarande läge, så långt det är möjligt, nedbringa statsverkets

utgifter icke kunna tillstyrka.

I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret finner jag skäligt, att Departemén

visst bidrag lämnas föreningen för höjning av dyrtidstillägget till förening- c^en

ens befattningshavare under innevarande budgetår. I fråga om höjningens

storlek torde denna på sätt statskontoret förordat böra begränsas till 25 procent.

I anslutning till vad de hörda myndigheterna uttalat synes även en

begränsning av dyrtidstillägget böra ske på det sätt, att dyrtidstillägg icke

må utgå å den del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Nu ifrågasatt

höjning av dyrtidstillägget skulle medföra en merkostnad av 6,300 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna anfört beträffande den föreslagna löneförbättringen

för vissa extra befattningshavare hos föreningen finner jag

mig icke kunna tillstyrka, att bidrag för detta ändamål lämnas av statsmedel.

Vad angår föreningens framställning örn statsbidrag till kostnader för

vissa luftskyddsanordningar vill jag, med hänsyn till att det torde vara nödvändigt

att dylika anordningar snarast komma till stånd, förorda, att staten

lämnar bidrag för ändamålet. Mot det äskade beloppet, 15,200 kronor,

har jag intet att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår anvisas ett belopp av (6,300 + 15,200=) 21,500

kronor såsom ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,

meddela närmare bestämmelser rörande anslagets disposition.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges

utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av ...... kronor 21,500.

[3.] 20. Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen. För detta

ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 185,000

kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnad

skrivelse har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen hemställt,

att ett belopp av 8,890 kronor måtte under budgetåret 1940/41 utöver förut

anvisade medel ställas till föreningens förfogande för att möjliggöra en höjning

av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare med 10 procent.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.

I och för sig torde intet vara att invända mot den av föreningsstyrelsen i

förevarande ansökning ifrågasatta dyrtidstilläggsförhöjningen från 15 till

25 procent. Under förutsättning att sådana statsanställda arvodister med

vilka här ifrågavarande befattningshavare i förevarande avseende närmast

äro att jämställa i allmänhet komma att under löpande budgetår erhålla dylik

kompensation, anser sig styrelsen kunna förorda, att föreningen tilldelas

tilläggsanslag för budgetåret 1940/41 till förhöjning av dyrtidstillägget.

Ifrågavarande förening är i särskilt behov av tilläggsbidrag för nu berörda

ändamål, då föreningen måst vidkännas en avsevärd anslagsminskning för

innevarande budgetår.

Därest en höjning med 10 procent av dyrtidstillägget till föreningens befattningshavare

kommer till stånd för innevarande budgetår, föreslår styrelsen,

att en begränsning av dyrtidstillägget jämväl genomföres sålunda, att

dyrtidstillägg icke får utgå å lönebelopp, som överskjuter 700 kronor i månaden.

En dyrtidstilläggsförhöjning med 10 procent under budgetåret torde kunna

beräknas medföra ett anslagsbehov av i runt tal 9,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får lantbruksstyrelsen under förut angivna

förutsättning tillstyrka, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

såsom tilläggsbidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

Statskontoret, som efter remiss avgivit yttrande i ärendet den 18 november

1940, har med hänvisning till den starka levnadskostnadsökning, som

ägt rum under föregående budgetår, förklarat sig intet ha att erinra mot att

dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän redan under löpande budgetår utgår

med 25 procent, dock med den av lantbruksstyrelsen föreslagna maximeringen.

Emellertid har statskontoret funnit sig icke kunna tillstyrka särskilt

statsbidrag till föreningen till täckande av kostnaderna för det ökade dyrtidstillägget.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag skäligt, att

befattningshavarna hos svenska vall- och mosskulturföreningen redan under

innevarande budgetår erhålla viss kompensation för de stegrade levnadskostnaderna.

En höjning av dyrtidstillägget till 25 procent torde sålunda få

anses berättigad. Härvid bör emellertid föreskrivas sådan begränsning av

dyrtidstillägget, att detta icke må utgå å den del av månadslönen som överstiger

700 kronor. Då den sålunda förordade höjningen av dyrtidstillägget

icke synes vara möjlig för föreningen att genomföra utan att ytterligare bidrag

lämnas av statsmedel, vill jag tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisas det av föreningen föreslagna beloppet eller i

runt tal 9,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av ............................ kronor 9,000

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

155

[4.] 26. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Så
som

bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera

av budgetåren 1933/34 och 1934/35 linder utgifter för kapitalökning, fonden

för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt

för ett vart av budgetåren 1935/36—1939/40 under nionde huvudtiteln reservationsanslag

å respektive 350,000, 350,000, 200,000, 500,000 -— därav

300,000 kronor å tilläggsstat — och 300,000 kronor. För innevarande budgetår

har 1940 års lagtima riksdag för ändamålet anvisat 200,000 kronor.

Beträffande bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till

statsliggaren sid. 634.

Nämnas må vidare, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 —

vilken beredskapsstat enligt riksdagens beslut är gällande jämväl för budgetåret

1940/41 — upptagits ett förskottsanslag till bidrag till gödselvårdsanläggningar

å 500,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om

anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42. Styrelsen har

därvid anfört i huvudsak följande.

Hushållningssällskapens ansökningar om bidrag för år 1940 från ifrågavarande

anslag avse ett belopp om cirka 930,000 kronor. Förevarande statsbidrag

torde få anses äga stor betydelse såsom ett led i strävandena att lära

jordbrukarna inse fördelarna av en rationell gödselvård. Frågan härom har

också erhållit särskild aktualitet genom den rådande krissituationen. Med

minskade möjligheter att importera konstgödselmedel följer ökad betydelse

av den naturliga gödseln för upprätthållande av livsmedelsproduktionen.

Lantbruksstyrelsen anser därför, att även under budgetåret 1941/42 medel

böra stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. En avsevärd höjning av

anslaget synes tvivelsutan vara väl motiverad. Då emellertid hänsyn till det

statsfinansiella läget lära påkalla försiktighet i fråga om medelsanvisning

jämväl till synnerligen behjärtansvärda och aktuella ändamål, anser sig styrelsen

icke nu böra ifrågasätta någon anslagshöjning. Styrelsen vill i detta

sammanhang framhålla, att förevarande anslag torde kunna tillmätas en

viss betydelse för framskapande av arbetsobjekt till motverkande av arbetslöshet.

Jag vill först erinra, att jag vid föredragning av frågan om anslag till bidrag

till gödselvårdsanläggningar för innevarande budgetår (IX H. T. 1940

sid. 143) tillkännagav min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit, att å

allmän beredskapsstat för samma budgetår måtte upptagas ett anslag för

ändamålet av 2,000,000 kronor. Något dylikt förslag har icke framlagts, beroende

på de allmänt budgetära skäl, som föranlett att den allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1939/40 erhållit förlängd giltighet för innevarande

budgetår. I det nu rådande läget synes det emellertid vara en angelägenhet

av stor vikt, att ett kraftigt främjande genom statens försorg av en

rationell gödselvård omedelbart kommer till stånd i syfte att bidraga till

jordbrukets möjligheter att vid eventuellt försvårad tillförsel av konstgödselmedel

kunna fullgöra sina uppgifter i fråga örn livsmedelsförsörjningen.

Då jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till

Departement* - chefen.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bidrag till gödselvårdsanläggningar för nästa budgetår i enlighet med lantbruksstyrelsen

förslag förordat oförändrad medelsanvisning av 200,000 kronor,

har jag utgått från att det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslaget i anledning av vad jag nu anfört borde utökas med ett tillläggsanslag

å betydande belopp. Anslaget, som bör uppföras å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41, torde böra bestämmas till 1,000,000

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................... kronor 1,000,000.

[5.] 41. Bidrag till Iadugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppförti med 250,000 kronor. Genom

särskilda beslut har Kungl. Majit från ifrågavarande anslag tilldelat vissa

hushållningssällskap understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas

till bidrag till Iadugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet

av dylika förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras utförande

finnes påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande tillgång

på lämpligt virke, långa avstånd eller dåliga kommunikationer. I samband

härmed ha jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen

av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens

beslut av anslaget disponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet

av ändamålsenliga förslag till dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet

av andra åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet.

Anslagsdispositionen för innevarande budgetår sker i överensstämmelse med

ett av jordbruksutskottet vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19

gjort, av riksdagen godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag,

varom här är fråga, borde utgå i första hand inom de norrländska länen och

Göteborgs och Bohus län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena

vore likartade med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter

prövades föreligga.

Nämnas må, att för ifrågavarande ändamål upptagits ett förskottsanslag

av 5,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken

beredskapsstat jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag jämväl är gällande

för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att

anslaget även för budgetåret 1941/42 måtte uppföras med 250,000 kronor.

I skrivelse den 7 september 1940 har Norrbottens läns hushållningssällskap,

med erinran att sällskapet i skrivelse den 4 november 1939 anhållit om

ett anslag för innevarande budgetår av 930,000 kronor till ladugårdsförbättringar

inom länet (se IX H. 1’. 1940, sid. 158), hemställt, att ifrågavarande

spörsmål ägnas uppmärksamhet vid planeringen av åtgärder till arbetslöshetens

bekämpande.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

157

Med hänsyn till den hittillsvarande och för framtiden antagliga utveck-Departement»- lingen på näringslivets område torde vårt land för sin livsmedelsförsörjning

bli i väsentligt högre grad än tillförne beroende av jordbrukets och de detta

närstående näringsgrenarnas förmåga att upprätthålla en tillräcklig produktion.

För underlättande av dessa näringars möjligheter härtill torde det vara

påkallat icke allenast att genom statsmakternas försorg åtgärder av skilda

slag vidtagas i direkt produktionsbefrämjande syfte utan jämväl att en

rationalisering av driften i största möjliga utsträckning genomföres, därest

så erfordras med statsmakternas bistånd. Till de åtgärder, vilka i sistnämnda

hänseende närmast ifrågakomma, hör arbetet på att skapa ett fullt ändamålsenligt,

efter nutida krav anpassat ladugårdsbestånd. Trots den hittillsvarande

verksamheten för främjande av ladugårdsförbättringar — vilken

för övrigt icke varit av särskilt stor omfattning — finnas på sina håll

stora brister i fråga örn ladugårdarnas beskaffenhet. I många fall torde bristfälligheterna

knappast kunna antagas bli avhjälpta inom rimlig tid utan

statsmakternas medverkan. Med hänsyn såväl till vad nu anförts som till

önskvärdheten av att sprida byggnadsverksamheten vill jag föreslå, att medelsanvisningen

till bidrag till ladugårdsförbättringar för någon tid undergår

höjning. Det lämpligaste synes mig härvid vara, att ett anslag för ändamålet

upptages å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. En avvägning

mellan å ena sidan de här angivna synpunkterna och å andra sidan

hänsyn till det budgetära läget har synts mig böra leda till att anslagsanvisningen

bör bestämmas till 1,000,000 kronor. Med utgångspunkt härifrån har

jag vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag för nästa

budgetår till bidrag till ladugårdsförbättringar förordat, att för sagda budgetår

anvisas ett anslag för ändamålet av 250,000 kronor.

Ender åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrog till ladugårdsförbättringar å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ........................ kronor 1,000,000.

47. Bidrag till uppförande av siloanläggningar. För detta ändamål beviljade

1940 års urtima riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr 1, bil. 7, p. 2;

r. skr. nr 15 p. 1). Bestämmelser rörande anslagets användning ha meddelats

i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 810) angående statsbidrag till

uppförande av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 3 september

1940 överlämnad ansökning -— varöver lantbruksstyrelsen den 16 september

1940 avgivit infordrat yttrande — har jordbrukstekniska föreningen anhållit

örn statsbidrag med 30,000 kronor för utförande av undersökningar med

syfte all förbättra och förbilliga skörd och ensilering av vallväxter och an
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

nät grönfoder. I föreningens skrivelse har framhållits vikten av att dylika

undersökningar så snart som möjligt komma till stånd. Föreningen har avsett,

att av det begärda beloppet skulle disponeras för försöksanordningar

beträffande silokonstruktioner 6,000 kronor, för försöksanordningar för ensileringsvätskans

överstrilning och uppumpning m. m. 2,000 kronor, för försök

med mekaniska anordningar för hopsamling och lastning i samband

med skörden 5,000 kronor, för resor för inventering av silon och ensileringsanordningar

2,000 kronor samt för ersättningar till personer, som anställas

för dessa undersökningsarbeten, 15,000 kronor.

Föreningens förslag har tillstyrkts av såväl livsmedelskommissionen som

lantbruksstyrelsen.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 oktober

1940 i anledning av jordbrukstekniska föreningens omförmälda framställning

tilldelat föreningen såsom bidrag till utförande av ifrågavarande

undersökningar ett belopp av 6,000 kronor. Tillika har Kungl. Maj:t förordnat,

att beloppet skulle till föreningens styrelse på rekvisition i mån av

behov utbetalas dels av statskontoret med 3,000 kronor från nionde huvudtitelns

reservationsanslag till Extra utgifter, dels ock av lantbruksstyrelsen

med likaledes 3,000 kronor från reservationsanslaget till Befrämjande i allmänhet

av jordbruk och lantmannanäringar.

Med hänsyn till vikten av att de av jordbrukstekniska föreningen föreslagna

undersökningarna komma till stånd i önskvärd omfattning vill jag

förorda, att ytterligare högst 24,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet.

Lämpligt torde vara, att de för dessa och andra liknande undersökningar

erforderliga beloppen få utgå från reservationsanslaget till Bidrag

till uppförande av siloanläggningar. Därest riksdagen icke har något att

erinra häremot, torde jag sedermera få ånyo anmäla ifrågavarande ärende

för Kungl. Maj:t.

[6.] 48. Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus In. m.,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen

föreslagit, dels att för budgetåret 1941/42 ett belopp av 75,000 kronor anvisades

för att utlämnas såsom bidrag till uppförande av lagerhus för frukt,

köksväxter och potatis, dels att en statlig fond inrättades, från vilken lån

finge utlämnas till uppförande av dylika lagerhus, dels ock att till fonden för

budgetåret 1941/42 anvisades ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Erinras må, att lån för i viss mån samma ändamål, som lantbruksstyrelsen

förutsatt skulle tillgodoses genom den nya lånefonden, tidigare kunnat erhållas

från fruktodlingslånefonden. För budgetåret 1938/39 anvisades till fonden ett

reservationsanslag av 100,000 kronor, vilket anslag sedermera förklarats icke

skola tagas i anspråk (prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag; r. skr. nr 97).

Möjligheten att disponera till fonden tidigare anvisade medel föreligger nu
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

159

mera icke. Från denna fond har emellertid då medel å fonden funnits tillgängliga

endast beviljats ett lån.

Såsom allmän motivering för de föreslagna statliga stödåtgärderna

har lantbruksstyrelsen anfört bland annat:

Lagringsfrågan är av avgörande betydelse för sådan fruktodling, som inriktats

på frambringande av senmognande kvalitetsfrukt. Det är sålunda nödvändigt

att få till stånd lagring av svensk frukt i syfte att undvika att under

höstmånaderna och skördemånaderna alltför stora partier på en gång tvingas

ut i marknaden och därigenom i onaturlig grad nedpressa priserna. Fruktpartier,

som icke inom begränsad tid kunna konsumeras, fördärvas och föranleda

dels nedpressning av priserna, dels stora prisfluktuationer samt osäkerhet

för handeln och slutligen ovisshet i alla kalkyler rörande behovet av

svensk frukt ävensom planering av produktionen.

De enskilda storodlarna torde efter hand komma att sörja för eget behov

av lagerutrymme. Småodlarna, vilka förse marknaden med huvudparten av

frukt och som i väsentlig mån äro hänvisade till ekonomiska organisationers

medverkan för fruktens avsättning, kunna däremot icke själva på ett tillfredsställande

sätt lösa lagringsfrågan, utan torde genom sina organisationer

bliva hänvisade till medverkan från det allmännas sida.

I fråga om lagring av inom landet odlad frukt föreligger behov härav även

utanför produktionsområdet. Då produktion av senmognande frukt, vinterfrukt,

som är den såsom C-vitaminkälla viktigaste, icke kan äga rum i Norrland,

kan ifrågasättas, huruvida icke ekonomiska odlarorganisationer jämväl

böra anordna fruktlagring i Norrland. Även om södra Sveriges odlare på ett

eller annat sätt kunna sörja för vissa lagringsutrymmen inom vederbörande

produktionsdistrikt, äro de icke under alla förhållanden i tillfälle att inom

egna lokaler på en gång lagra hela skörden tills den blir konsumtionsduglig.

Då avsevärda partier frukt från södra Sverige alltid måste försäljas till Norrland,

ligger det nära till hands att anse, att den del av skörden av vinterfrukt,

som under alla förhållanden bör vinna avsättning i Norrland, omedelbart efter

skörden bör transporteras för lagring inom sistnämnda avsättningsområde

för att bereda plats inom produktionsortens lagerutrymmen för de närmaste

avsättningsområdenas behov. En sådan anordning torde kunna medföra den

fördelen, att frukt utan egentlig packning och endast efter grovsortering

skulle kunna transporteras i särskilda spjälkorgar i hela vagnslaster utan

uppvärmning till vederbörande lagerhus under den tid av året, då risken för

frost är obetydlig och varigenom transporten förbilligas. Frukten skulle därvid

för mognad kunna lagras i transportkorgarna, tills den bleve saluduglig, då

standardförpackning för detaljdistribution inom Norrland kunde verkställas,

varefter transporlkorgarna kunde återställas till vederbörande odlarorganisation

inom produktionsorten. En annan fördel med ett sådant tillvägagångssätt

vore — förutom att lagerlokaler kunde användas för olika ändamål — den

troligen betydande möjligheten att kunna utan dyrbar kylhuslagring väsentligt

förlänga den för Norrlands konsumtion avsedda fruktens hållbarhet på

grund av den i Norrland rådande lägre höst- och vintertemperaturen. Hittills

vunna erfarenheter i Norrland med lagring i specialkonstruerat lagerhus av

potatis, vitkål och rotfrukter synas peka på dylik möjlighet.

Vad nu anförts örn behovet av lagringsutrymmen för frukt gäller i lika

hög grad motsvarande lagerlokaler för potatis samt för produkter som vitkål,

morötter, rödbetor, palstcrnackor, selleri m. fl. rotfrukter.

De gynnsamma erfarenheter, som under årens lopp vunnits i fråga örn

jordbrukarnas eget handhavande av lagring av och handel med spannmål,

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

synas tyda på, att ekonomiska odlarsammanslutningar jämväl skulle med

framgång kunna bedriva uppsamling, lagring och försäljning av här ifrågavarande

produkter, även om uppgiften att förse marknaden med dessa mer

eller mindre lätt förstörbara vegetabilier är långt svårare att handhava än

spannmål.

Då lantbruksstyrelsen föreslår inrättande av en fond — förslagsvis benämnd

frukt- och potatislagerhusfonden — torde mot ett sådant förslag den invändningen

kunna göras, att statens fruktodlingslånefond medger lån till, bland

annat, uppförande och iordningställande av förvarings- och packningslokaler för

såväl inhemska trädgårdsprodukter som inhemsk potatis. Emellertid avser

denna fond — vars kapital numera frigjorts för andra ändamål — i främsta

rummet lån för ökad odling av frukt hos enskilda odlare. Då fonden icke i

någon nämnvärd grad tagits i anspråk för avsett ändamål och då bland annat

lagringsfrågan utgör en väsentlig grundval för produktion och handel, synes

man för närvarande kunna bortse från behovet av direkta odlingsåtgärder

för frukt och i stället inrikta statens medverkan på förvarings- och packningslokaler

för frukt, vissa köksväxter och potatis samt, i vad avser frukt,

till sådana lokaler eventuellt anknuten industriell fruklförädling.

Att nyssnämnda fond icke utnyttjats för anordnande av lagerlokaler torde

förutom av redan angivna skäl även bero därpå, att villkoren för erhållande

av lån ur fonden ansetts alltför stränga för att med anlitande av dylika lån

skulle kunna grundas en ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande lagringsoch

handelsverksamhet. Det torde vara uppenbart att, örn man vill få till

stånd en verksamhet, som här avses, de villkor, under vilka statslån för uppförande

av lagerhus kunna utlämnas, måste göras för låntagarna jämförelsevis

fördelaktiga.

Rörande villkoren för lån och bidrag har lantbruksstyrelsen

anfört:

Ät organisationer, som efter prövning funnits lämpade för uppgiften, bör

av statsmedel kunna beviljas såväl lån som bidrag utan återbetalningsskvldighet

till byggande av lagerhus.

I fråga om de villkor, som böra gälla för erhållande av dylika lån och bidrag,

torde böra stadgas, att lån och bidrag tilldelas ekonomiska föreningar,

vars medlemmar bestå av jordbrukare (fruktodlare, köksväxtodlare eller potalisodlare)

samt att lån och bidrag kunna beviljas för uppförande av uppsamlingslagerhus

och centrallagerhus med därtill hörande förpackningslokaler

och erforderlig maskinell utrustning samt i fråga örn fruktlagerhus även

kylanordningar och eventuellt därtill anknutna anordningar för industriell

fruktförädling.

Beträffande storleken av de lånebelopp, som kunna beviljas, torde lån böra

medgivas intill högst 70 procent av anläggnings- och anskaffningskostnaden,

kostnad för tomt ej inräknad, under förutsättning dock, där ej Kungl.

Maj :t för särskilt fall härifrån medgiver undantag, att minst 15 procent av

förstnämnda kostnad visas vara genom tillskott av föreningens medlemmar

till föreningen kontant inbetalda.

Bidrag bör utgå med högst 15 procent av den beräknade anläggnings- och

anskaffningskostnaden, kostnad för tomt ej inräknad, dock att sammanlagda

beioppet av bidrag och lån icke må överstiga 85 procent av förstnämnda

kostnad.

Som säkerhet för lån böra lämnas inteckningar med bästa förmånsrätt i

den fastighet, varå byggnaden är avsedd att uppföras, samt till belopp, mot
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

161

svarande det beviljade lånebeloppet. I fråga om villkoren för utbetalning av

lån torde böra föreskrivas, att lån efter prövning i varje särskilt fall omedelbart

må kunna utbetalas intill två tredjedelar av lånesumman, dock ej till

högre belopp än som motsvarar två tredjedelar av den verkliga kostnaden för

utfört arbete, medan återstoden av lånet bör innestå tills arbetet blivit efter

verkställd avsyning godkänt.

Ränta å lån torde böra bestämmas till samma procent, som gäller för lån

ur liknande, jordbruket berörande utlåningsfonder. Ränteskyldighet torde

böra inträda först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår,

under vilket lånet utbekommits. För att amorteringen ej måtte bliva alltför

betungande torde den tid, inom vilken lån skall vara tillfullo guldet, böra

bestämmas till 30 år, därvid skyldighet att erlägga amortering bör inträda

först från och med femte året efter utgången av det kalenderår, under vilket

lånet utbekommits.

Beviljat lån bör kunna uppsägas till omedelbar återbetalning, då låntagaren

brister i honom åliggande förpliktelser beträffande beviljat lån eller då lagerhus

m. m., vartill lån ur fonden erhållits, icke drives eller underhålles på

tillfredsställande sätt, eller då låntagaren överlåter eller uthyr sådan inrättning

eller eljest avhänder sig dispositionsrätten till densamma.

Beträffande anslagsbehovet har lantbruksstyrelsen yttrat, att, därest

det behövliga antalet lagerhus beräknades till 2 större och 4 mindre, vilka

droge en sammanlagd kostnad av 500,000 kronor, statens lånebidrag härför

skulle utgöra 350,000 kronor och bidrag utan återbetalningsskyldighet

75,000 kronor.

Över lantbruksstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits dels den

10 oktober 1940 av statens livsmedelskommission och dels den 14 november

1940 av statskontoret.

Statens livsmedelskommission har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

De av lantbruksstyrelsen föreslagna åtgärderna synas vara av den art att

desamma, även om de vinna 1941 års lagtima riksdags bifall, icke torde kunna

förväntas nämnvärt inverka på vårt lands försörjningsläge förrän efter

något eller några år. Det torde därför få anses tvivelaktigt, om desamma

kunna komma folkförsörjningen tillgodo under rådande krisläge. En av

livsmedelskommissionen 1940 särskilt tillsatt kommitté har på kommissionens

uppdrag haft under utredning frågan örn landets försörjning med bland

annat frukter och bär samt trädgårdsprodukter. Kommitterade ha därvid

även berört lagringsfrågan och som sin mening framhållit, att erfarenheter

från tidigare uppförda lagerhus först borde avvaktas, innan ytterligare statliga

åtgärder företoges. Vidare syntes det kommitterade vara av vikt, alt

frågan örn tillfredsställande lagringsmetoder för grönsaker grundligt utreddes.

Mot vad kommitterade sålunda anfört har kommissionen icke haft

något att erinra.

Statskontoret har — under hänvisning till vad livsmedelskommissionen

anfört och då enligt statskontorets mening statens fruktodlingslånefond efter

lämpligt medelstillskott och vidgning av användningsområdet torde kunna

tillräckligt tillgodose medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål — funnit

sig icke böra tillstyrka bifall lill det föreliggande förslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Depariementschefen.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört föreligga till följd av bristen

på ändamålsenliga lagerutrymmen stora svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt under hela konsumtionsåret reglera tillförseln av frukt samt

potatis och andra grönsaker till vissa delar av landet, framför allt till de

större konsumtionsorterna. Uppenbarligen skulle det ur folkförsörjningssynpunkt

vara till stort gagn örn under hela året en jämn tillförsel till stabila

priser kunde upprätthållas i fråga om dessa produkter. En förbättring av

lagringsmöjligheterna av ifrågavarande varor synes därför böra eftersträvas.

Producenterna torde emellertid icke äga erforderliga ekonomiska förutsättningar

att utan bistånd från det allmännas sida uppföra de lagerutrymmen,

varom här är fråga. Även om det med visst fog torde kunna sägas, att närmast

de kommuner, vilka ha behov av att tillförseln av frukt och grönsaker

ordnas på ett tillfredsställande sätt, borde bära den ekonomiska börda, som

det allmänna måste ikläda sig för spörsmålets lösning, synes det mig dock här

föreligga en fråga av sådant allmänt intresse för folkförsörjningen att även

statsmakterna i viss utsträckning böra träda hjälpande emellan, i varje fall

till en början för att stimulera intresset för verksamheten. Detta bistånd från

statsmakternas sida torde böra lämnas i samma form som biståndet till uppförande

av spannmålslagerhus, d. v. s. på det sätt att i första hand möjligheter

öppnas för producentföreningar att erhålla lån till förhållandevis fördelaktiga

villkor. Därjämte torde, i överensstämmelse med vad som även

gällde i fråga örn biståndet till uppförande av spannmålslagerhus, vissa statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet böra kunna utlämnas för här ifrågavarande

ändamål.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag lämpligast att en ny lånefond,

benämnd frukt- och potatislagerhusfonden, inrättas, från vilken lån kunna

utlämnas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj.t att besluta om utlämnande av såväl lån

som bidrag.

Beträffande storleken av de lån och bidrag som sålunda böra ifrågakomma

kan jag icke helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag. Enligt min

mening torde större bidrag icke böra lämnas än med 10 procent av anläggningskostnaderna.

Högsta medgivna lånebeloppet torde däremot böra bestämmas

till 75 procent av samma kostnader. I kostnaden bör härvid icke inräknas

tomtpriset. I fråga om bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneoch

bidragsverksamheten kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens

förslag. Räntan å lånen torde sålunda böra bestämmas till 4 procent

med skyldighet dock för låntagaren att vidkännas den höjning av räntan,

som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för statens upplåning

kan finna gott bestämma. Skyldighet att erlägga ränta synes böra inträda

först från och med fjärde året efter utgången av det kalenderår under

vilket lånet första gången till någon del lyftats. För att amorteringsskyldigheten

ej skall ställa sig alltför betungande för låntagarna torde den tid inom

vilken lån skall vara till fullo guldet böra bestämmas till högst 30 år. Amorteringsskyldigheten

torde emellertid böra inträda först från och med femte

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

163

året efter utgången av det kalenderår, under vilket lånet första gången till

någon del lyftats. Såsom säkerhet för lånet bör i regel krävas inteckning med

bästa förmånsrätt till hela lånebeloppet i den fastighet, varå lagerbyggnaden

är avsedd att förläggas.

Att med någon större grad av säkerhet bestämma medelsbehovet för den

nu ifrågasatta biståndsverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. Med beaktande

av lantbruksstyrelsens beräkningar och under hänsynstagande till

de av mig föreslagna jämkningarna i förhållandet mellan låne- och bidragsbeloppen

synas böra anvisas till den nya lånefonden 375,000 kronor och

till statsbidrag 50,000 kronor. Då det är av vikt att verksamheten kan igångsättas

redan under innevarande budgetår, vill jag förorda att sagda belopp

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår. Till frågan om

anvisande av medel till lånefonden återkommer jag vid anmälan av anslag

berörande kapitalinvesteringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 50,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m..

[7.] 15. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.

För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag

av 2,000,000 kronor. Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas

statsbidrag å tillhopa högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit,

att under budgetåret 1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande

förutsättningar, beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst

5,000,000 kronor utöver nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor. Beträffande

de närmare bestämmelserna angående anslagets användning hänvisas

till statsliggaren sid. 649.

Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1931/32—1939/40

den bestämda bidragssumman, de anvisade anslagsbeloppen och de från anslaget

utbetalade medlen:

Budgetår

Av riksdagen

bestämd

bidragssumma

Anvisat

Utbetalade

anslag

belopp

kronor

kronor

kronor

1931/32.........

........ 3,300,000

3,800,000

4,294,070

1932/33.........

........ 3,000,000

3,000,000

4,156,560

1933/34.........

........ 2,500,000

2,500,000

3,383,950

1934/35.........

........ 2,200,000

3,000,000

1,810,600

1935/36.........

........ 5,400,000

3,700,000

2,126,700

1936/37.........

........ 3,300,000

3,700,000

3,309,080

1937/38.........

........ 3,800,000

4,000,000

3,178,160

1938/39.........

........ 2,400,000

2,700,000

3,601,820

1939/40.........

........ 3,800,000

3,000,000

2,725,240

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

För ifrågavarande ändamål lia vidare under budgetåren 1933/34—1939/40

utbetalats följande belopp från reservationsanslaget till torrläggningsföretag,

ägnade att motverka arbetslösheten, nämligen respektive omkring 733,100,

2.560.000, 1,920,400, 914,960, 595,560, 362,690 och 191,250 kronor.

Vad angår den för budgetåret 1939/40 medgivna bidragstilldelningen må

nämnas, alt Kungl. Majit den 30 december 1939 föreskrivit, att lantbruksstyrelsen

finge under sagda budgetår bevilja bidrag från anslaget med högst

2.000. 000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstgrelsen hemställt, att

statens avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 3,800,000

kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår måtte

bestämmas till högst 6,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen

följande.

Under budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit beviljat bidrag från ifrågavarande

anslag till 11 företag med tillhopa 669,690 kronor. Lantbruksstyrelsen

har under samma budgetår beviljat bidrag från anslaget till 365 företag

med tillhopa 1,999,900 kronor. Under budgetåret 1939/40 har sålunda

beviljats bidrag från statens avdikningsanslag med sammanlagt 2,669,590

kronor.

Därjämte har lantbruksstyrelsen hos Kungl. Majit tillstyrkt beviljande avstatsbidrag

till 10 företag med tillhopa 49,620 kronor. Vid ingången av budgetåret

1940/41 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande ansökningar om

statsbidrag till 1,060 torrläggningsföretag, representerade ett bidragsbelopp

av omkring 4,500,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar torde under budgetåret

nya ansökningar kunna förväntas inkomma i ungefärligen samma

omfattning som under det sist förflutna budgetåret eller till ett sammanlagt

belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under löpande budgetår

av samtliga såväl föreliggande som under året motsedda ansökningar

skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning av (49,620 + 4,500,000 +

3,800,000=) 8,349,620 kronor eller i runt tal 8,300.000 kronor. För ändamålet

finnes, under förutsättning att det för beredskapsändamål avsedda

beloppet å 5,000,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk, tillgängligt

bidrag från statens avdikningsanslag till ett belopp av endast 1,800,000 kronor.

Av för budgetåret 1940/41 föreliggande och påräknade ansökningar om

statsbidrag beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (8,300,000 —

1,800,000=) 6,500,000 kronor bli överförda till budgetåret 1941/42.

Jämväl under budgetåret 1941/42 torde nya ansökningar om statsbidrag

kunna förväntas inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För

tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av ansökningar om statsbidrag skulle

under nyssnämnda förutsättning erfordras i runt tal (6,500,000 +

3,800,000=) 10,300,000 kronor. Till undvikande av att, såsom tidigare varit

fallet, ansökningarna om statsbidrag på grund av brist på medel hopas i

lantbruksstyrelsen och till kännbar olägenhet för avdikningsverksamheten

bli avgjorda först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra så

avvägas, att nämnda anhopning av torrläggningsärenden hos lantbruksstyrelsen

må kunna successivt minskas. Ur denna synpunkt torde bidragstilldelningen

från anslaget under budgetåret 1941/42 icke böra sättas lägre än

till 6,000.000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storleksordning

torde det i varje täll icke bli möjligt att tillgodose andra än de med

hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.

Under budgetåret 1941/42 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas

till i runt tal 3,800,000 kronor.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

165

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att torrläggningskommittén i en

den 23 november 1940 dagtecknad skrivelse hemställt, att riksdagens medgivande

måtte utverkas därtill, att under budgetåret 1941/42 statsbidrag finge,

under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar, beviljas från statens

avdikningsanslag å 10,000,000 kronor utöver i statsverkspropositionen

äskat belopp.

Under hänvisning till den stora balansen av antalet oavgjorda ansökningar Departementsom

bidrag från statens avdikningsanslag har jag i samband med framläg- chefengande

av förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för ifrågavarande

ändamål framhållit önskvärdheten av att bidragstilldelningen avsevärt

höjdes. För sagda budgetår fann jag mig likväl förhindrad tillstyrka att så

skedde. Med hänsyn till den stora betydelse torrläggningsåtgärder av hithörande

slag äga för en önskvärd stegring av jordens produktionsförmåga särskilt

i rådande försörjningsläge vill jag emellertid i syfte att få till stånd

en omedelbar ökning av avdikningsverksamheten förorda, att bidragstilldelningen

för löpande budgetår väsentligt höjes. Den ökade bidragstilldelningen

synes sålunda lämpligen böra bestämmas till högst 3,000,000 kronor. Bidragsbeloppen

torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att statsbidrag må under budgetåret 1940/41 beviljas från

statens avdikningsanslag å högst 3,000,000 kronor utöver det

av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet.

[8.] 17. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservations
anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor.

Beträffande uppkomsten och den nuvarande utformningen av ifrågavarande

bidragsverksamhet torde få hänvisas till den redogörelse därför,

som lämnats vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag

till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår.

Nämnas må, att för detta ändamål uppfördes ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken beredskapsstat

jämlikt beslut av 1940 års lagtima riksdag gäller även för innevarande

budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 gjort framställning

örn anslag till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår. Sedan hushållningssällskapens

ombud i skrivelse den 2 oktober 1940 hemställt dels om

viss ändring i grunderna för statsbidrag till täckdikning, dels ock att anslaget

för ändamålet måtte för nästa budgetår anvisas med högre belopp än det

för innevarande budgetår upptagna, har lantbruksstyrelsen avgivit remissutlåtande

i nämnda ärende den 28 november 1940. Ifrågavarande framställningar

ha närmare berörts i statsverkspropositionen. I detta sammanhang

må emellertid erinras örn följande uttalanden av lantbruksstyrelsen:

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Täckdikningens betydelse för en rationell jordbruksdrift och åstadkommandet

av en särskilt under nuvarande förhållanden önskvärd ökning av

jordbruksproduktionen är allmänt erkänd. Härtill kommer, att dessa arbeten

äro synnerligen väl lämpade såsom beredskapsarbeten under tider av arbetslöshet,

då nämligen arbetet så gott som uteslutande sker med användning

av manuell arbetskraft och utgifterna för anskaffande av redskap och annan

för dikesgrävningen erforderlig materiel äro relativt obetydliga. Särskilt

under tider av botande livsmedelsbrist eller arbetslöshet synas starka

skäl tala för åtgärder från det allmännas sida i syfte att åstadkomma täckdikning

i större omfattning. Lantbruksstyrelsen vill icke underlåta att framhålla,

att en höjning av det ordinarie anslaget till täckdikning är, icke minst

ur folkförsörjningssynpunkt, högeligen önsklig, därest det statsfinansiella

läget överhuvud möjliggör en sådan höjning.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen

och av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen framgår av följande

tabell.

Av riksdagen

Av hushållningssäll-

anvisat an-

skapen sökta bidrags-

År

slag

belopp

kronor

kronor

1933 ...........

1,500,000

1934 ...........

1,903,000

1935 ...........

2,022,000

1936 ...........

2,557,000

1937 ...........

........... 500,000

1,827,000

1938 ...........

1,569,259

1939 ...........

1,496,044

1940 ...........

897,459.

Lantbruksstyrelsen har emellertid stannat vid att förorda, dels att sådan

ändring måtte vidtagas i villkoren angående statsbidrag till täckdikning, att

inom de norrländska länen samt Kopparbergs län kunde utgå bidrag med

högst en tredjedel — mot nuvarande högst 25 procent — av den beräknade

kostnaden för täckdikningen, dels att å riksstaten för nästa budgetår måtte

uppföras ett oförändrat anslag av 200,000 kronor, dels ock att å allmän beredskapsstat

för sagda budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag för ändamålet

av 1,200,000 kronor.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört, är behovet av bidrag

till täckdikningar mycket stort. Den nedgång i summan av de av hushållningssällskapen

sökta bidragsbeloppen, som kunnat iakttagas under de senaste

åren, är uppenbarligen i huvudsak föranledd av den under nämnda tid vidtagna

begränsningen i anslagsanvisningen. Lantbruksstyrelsen har framhållit,

att en anslagshöjning icke minst ur folkförsörjningssynpunkt är synnerligen

önskvärd, men har å andra sidan icke ansett sig böra göra hemställan

därom i betraktande av det rådande statsfinansiella läget. För min del anser

jag en avvägning mellan de olika intressen, som äro berörda av denna fråga,

böra leda till att anslagsanvisningen för närvarande undergår en icke allt

för ringa höjning. Såsom jag haft anledning framhålla i samband med framläggande

av förslag om uppförande å riksstaten för nästa budgetår av an
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

167

slag till bidrag till täckdikningar utgör täckdikningsverksamheten ett viktigt

led för höjandet av jordens produktionsförmåga, varför det ur folkförsörjningssynpunkt

än önskvärt, att verksamheten erhåller största möjliga stöd.

Å andra sidan bör beaktas, att den enskilde jordbrukaren har ekonomiskt

intresse av att få sin jord täckdikad, då nämligen täckdikningsarbetet torde

vara det mest räntabla grundförbättringsarbetet inom jordbruket. Efter övervägande

av de olika på ifrågavarande spörsmål inverkande omständigheterna

anser jag mig böra föreslå, att medelsanvisningen för innevarande budgetår

av 200,000 kronor utökas med ett på tilläggsstat II uppfört anslag av 1,000,000

kronor. Jag erinrar slutligen, att jag vid anmälan av frågan om anvisande

av anslag för ändamålet för nästa budgetår framhållit, att spörsmålet örn en

ändring av grunderna för bidragstilldelningen från anslaget bör göras till

föremål för ytterligare överväganden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av .............. kronor 1,000,000.

J. Skogsväsendet.

Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

För utlämnande av statsbidrag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33 under

nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor (se prop.

nr 29; r. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag av

respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland annat till förefintlig

reservation har för budgetåren 1935/36—1937/38 ej anvisats anslag

för ändamålet. Däremot har å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/

39 anvisats ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till skogsvårdsåtgärder

av ifrågavarande slag. I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade

besparingspropositionen, nr 79, må dock av de å sistnämnda anslag

tillgängliga medlen ett belopp av 500,000 kronor disponeras endast i

den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för

handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Å dylik beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken jämlikt beslut av

1940 års lagtima riksdag gäller även för budgetåret 1940/41, är för ändamålet

upptaget ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen

beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av

skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i

kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understöd
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

jande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri

genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar. Vidare

har Kungl. Majit förenämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till domänstyrelsen,

samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter

rörande tillämpningen av sagda kungörelse. Beträffande innehållet

i berörda bestämmelser må nämnas följande.

Från anslaget må anvisas statsbidrag dels till skogsutdiknings- och skogsodlingsföretag,

dels ock till utförande inom vissa delar av norrlandslänen

och Kopparbergs län av företag avseende röjningsgallring i tätväxande, till

s. k. stavaskog ej hänförlig ungskog, som äger dålig skiktningsförmåga och

är i behov av utglesning. För att genom anslaget utvinna största möjliga effekt

med avseende å arbetslöshetens lindrande har dels bidragsrätten utvidgats

till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar och allmänningsskogar i

Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar inom Kopparbergs och

Gävleborgs län samt häradsallmänningar, dels ock bidragsvillkoren kompletterats

med vissa särskilda föreskrifter. Sålunda har bland annat stadgats, att

statsbidrag allenast må utgå till företag, vars utförande finnes vara ägnat

att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, samt att företag, som i

högre grad än annat, tillgodoser nyss angivna syfte, skall äga företräde till

erhållande av statsbidrag.

För att möjliggöra en ökning i landets framtida skogsproduktion torde det

i och för sig vara önskvärt att ett främjande i något större utsträckning än

hittills kan ske av den verksamhet, avseende en rationellare skogsvård,

vartill understöd lämnas från ifrågavarande anslag. Då den nu rådande budgetära

situationen nödvändiggör en sträng återhållsamhet i fråga om medelsanvisning

även till i och för sig behjärtansvärda ändamål, anser jag mig

likväl icke för närvarande böra föreslå någon utvidgning av ifrågavarande

bidragsverksamhet. För att verksamheten skall kunna fortgå i ungefärligen

samma omfattning som hittills synes emellertid det belopp av 500,000 kronor

av det för budgetåret 1938/39 för ändamålet anvisade anslaget, vilket

i enlighet med besparingspropositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag

förutsatts skola tills vidare kvarstå odisponerat, nu böra ånyo göras tillgängligt.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde föreskrift i

ämnet böra meddelas av Kungl. Majit.

[9.] 16 a. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo, reservationsanslag. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret

1933/34 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,

ett reservationsanslag av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa

väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Sedermera har för ändamålet

anvisats dels för budgetåret 1934/35 500,000 kronor, dels för budgetåret

1938/39 350,000 kronor — därav 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten

för nämnda budgetår — dels ock för budgetåret 1939/40 100,000 kronor.

För budgetåret 1940/41 ha för ifrågavarande ändamål icke anvisats

några medel. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, vilken bered
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skapsstat enligt riksdagens beslut gäller även för budgetåret 1940/41, har

emellertid uppförts ett förskottsanslag för ändamålet av 300,000 kronor.

För anslagets användning gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen

den 16 september 1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen

nr 349/1938, ävensom i cirkulär nämnda dag (nr 550). Angående bestämmelsernas

innehåll må nämnas följande.

Enligt omförmälda kungörelser beslutar Kungl. Maj:t på framställning av

skogsvårdsstyrelse, efter hörande av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund och statens arbetslöshetskommission — numera statens arbetsmarknadskommission

— om anvisande till styrelsen av dels medel att av styrelsen

utdelas såsom statsbidrag, dels ock särskilt förvaltningsbidrag. Statsbidrag

kan utgå allenast till företag, som avse nybyggnad av väg eller flottled eller

sådan omläggning eller förbättring av förut befintlig väg eller flottled, att

denna först genom sagda åtgärd kan fylla det med vägen eller flottleden avsedda

ändamålet. Statsbidrag utgår ej till företag, som kan förväntas även

utan statsbidrag komma till utförande på den öppna arbetsmarknaden

inom den närmaste framtiden, och i regel ej heller till sådant företag, vartill

annat statsunderstöd i form av bidrag eller lån eller bidrag från skogsvårdskassa

förut utgått eller utgår. Vidare utgår statsbidrag ej till företag, som avser

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled. Statsbidrag

kan beviljas till högst 25 procent av den utav skogsvardsstyrelsen godkända

kostnaden för förelaget.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena lia ingått som ett led i åtgärderna

till arbetslöshetens motverkande. Enligt den ursprungliga lydelsen

av kungörelsen nr 549/1933 kunde statsbidrag beviljas allenast företag, som

funnes ägnat att lindra eller motverka arbetslösheten inom orten. Nämnda

villkor har borttagits genom kungörelsen nr 349/1938, vilken trätt i kraft

den 1 juli 1938. Fortfarande gäller emellertid, att företag, som i högre grad

än annat finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,

äger företräde till erhållande av statsbidrag.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund hemställt om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1941/42 samt därvid anfört i huvudsak följande.

För tillgodoseende av skogsbrukets trängande behov av ett förbättrat och

utvecklat vägsystem är det synnerligen önskvärt, att anslag anvisas med

615,000 kronor. Då det emellertid med hänsyn till medelsanvisningen för de

senaste budgetåren torde få antagas, att icke skogsvårdssynpunkterna utan

betingelserna på arbetsmarknaden böra tillmätas avgörande betydelse vid

bestämmande av anslagets storlek, har centralrådet, under beaktande jämväl

av nödvändigheten av att iakttaga den största sparsamhet, sökt bedöma

till vilket lägsta belopp anslaget bör upptagas för att kunna upprätthålla en

ändamålsenlig beredskap i händelse av arbetslöshet. Centralrådet har därvid

kommit till den uppfattningen, att anslaget ej bör bestämmas till belopp

understigande 100,000 kronor. 1

1 delta sammanhang torde jag få anmäla, att Gävleborgs läns skogsvdrdsstgrelse

i skrivelse den 5 december 1940 hemställt dels alt skogsvägbyggnader

måtte beredas större utrymme inom de skogliga hjälpåtgärderna, dels

ock att nya normer för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader

måtte utarbetas. Skogsvårdsstyrelsen har i sistnämnda hänseende ansett

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

önskvärt, att någon form av statlig långivning kunde komma till användning

för ifrågavarande ändamål. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i

Gävleborgs län har sedermera i skrivelse den 31 december 1940 gjort framställning

av innehåll som i huvudsak ansluter sig till skogsvårdsstyrelsens

hemställan.

Enligt vad jag under hand inhämtat har länsstyrelsen i Västernorrlands län

för avsikt att till Kungl. Maj:t inkomma med framställning avseende att

Kungl. Maj:t ville till övervägande upptaga frågan örn ett utökat byggande av

skogsvägar inom länet ävensom föranstalta därom att medel för ändamålet

anvisades i sådan utsträckning att länet under en tidsperiod av tio år kunde

komma i åtnjutande av ett årligt belopp av minst 125,000 kronor att utgå

såsom bidrag till vägbyggnadsföretag av ifrågavarande slag på i huvudsak de

villkor, som äro meddelade i kungörelsen nr 549/1933. Länsstyrelsen ämnar

i samband härmed tillika anhålla örn sådan ändring av dessa bestämmelser,

att dels statsbidrag kunde utgå med regelmässigt 50 procent av kostnaderna

för företaget, dels ock bidraget kunde, då särskilda skäl därtill förelåge, utgå

även för vägföretag, som icke ansåges böra givas sådan fasthet, att vägen

kunde fylla ett mera stadigvarande transportbehov även under tid, då vägbanan

icke vore tjälad. Länsstyrelsen lärer även i sin framställning komma

att beröra frågan om finansierandet av vägbyggandet medelst lån.

En ändamålsenlig utvidgning av det skogliga vägnätet är icke endast, såsom

belysts av den nu rådande situationen, under utomordentliga förhållanden

av vikt för landets bränsleförsörjning och försvarsberedskap. Även med

hänsyn till mera normala förhållanden är en förbättring av de skogliga kommunikationerna

av största värde, såväl genom att skapa förutsättningar för

en intensiv skogsvård och därmed rikligare arbetstillfällen och vidgade existensmöjligheter

för befolkningen som genom att bereda möjlighet att ernå en

ökning av landets värdetillgångar. Jag kan därför i princip helt ansluta mig

till det syfte, som avses med förutberörda framställningar från Gävleborgs

och Västernorrlands län. Enligt min mening äro jämväl de väckta förslagen

rörande sättet för det allmännas medverkan vid skogsvägbyggnader förtjänta

att göras till föremål för närmare utredning, varvid frågan örn utlämnande av

lån vid sidan av bidrag till vägföretag synes böra upptagas lill övervägande.

Sedan denna slutförts, torde jag få anmäla frågan för Kungl. Majit. Det är

givetvis av stort värde såväl ur arbetsberedskapssynpunkt som med hänsyn

till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset liggande

skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att redan nu åtgärder

vidtagas för ett ökat främjande av anläggandet av väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo. Anslagsanvisningen för ändamålet bör sålunda

enligt min mening temporärt höjas för möjliggörande av en bidragsverksamhet

i ökad omfattning. För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår böra äskas ett anslag av 1,000,000 kronor. Jag förutsätter

härvid, att verksamheten skall i huvudsak fortgå enligt de nuvarande

grunderna, dock med rätt för Kungl. Majit att vid behov höja bidragsbelop
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

171

pet dock högst intill 50 procent av den beräknade kostnaden för vägföretaget

samt undantagsvis medgiva bidrag även till vägföretag, som icke erhåller den

beskaffenhet, att detsamma kan fylla ett stadigvarande transportbehov,

ävensom i övrigt göra de mindre avvikelser i nämnda bestämmelser, som

kunna finnas motiverade med hänsyn till de ändrade förhållandena.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader d

skogar i enskild ägo å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1,000,000.

[10.] 21. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40

anvisats tillhopa 600,000 kronor, därav 500,000 kronor å tilläggsstat. För innevarande

budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag av 100,000

kronor. Anslaget är avsett för understödjande av anläggning av fabriker för

tillverkning av träkol samt diverse åtgärder på skogshushållningens område.

Från anslaget utgår bland annat statsbidrag för anläggande av mindre kolugnar.

Dylikt statsbidrag kan enligt Kungl. Majits beslut den 22 september

1939 beviljas till belopp, motsvarande en tredjedel av anläggningskostnaden,

dock högst med 700 kronor.

I skrivelse den 19 december 1940 har statens bränslekommission hemställt,

att ett belopp av 75,000 kronor måtte ställas lill förfogande för återstoden

av innevarande budgetår för utlämnande av statsbidrag till uppförande av

kolugnar. Till motivering av det begärda anslagsbeloppet har kommissionen

anfört i huvudsak följande.

Den stora efterfrågan på gengasbränsle har medfört förhållandevis höga

priser på gengaskol. Denna omständighet har i sig själv stimulerat till anläggande

av mindre kolugnar i stor utsträckning. Sålunda har vid en inventering

framkommit, att den 1 januari 1940 funnos inom landet cirka 365

mindre kolugnar. Den 1 november 1940 hade siffran stigit till cirka 1,600

stycken. För närvarande pågår en liknande undersökning, vars slutresultat

ännu icke föreligger. Kommissionen uppskattar dock det totala antalet mindre

kolugnar inom landet vid årsskiftet 1940/41 lill cirka 2,000 stycken. Tills

dato bär kommissionen tillstyrkt statsbidrag för tillsammans 235 ugnar, alltså

en ringa del av det totala antalet uppförda ugnar. Summan av dessa tillstyrkta

statsbidrag uppgår till cirka 154,000 kronor.

Under här ifrågavarande bidragsverksambets början fann kommissionen

nödvändigt alt genom tillstyrkande i stor utsträckning av statsbidrag stimulera

till anläggandet av mindre kolugnar för att få till stånd den starkt utökade

träkolsproduktion, som läget kräver. På grund av den stegring kolpriserna

undergått bar kolning emellertid blivit ett så lönande företag, att stödåtgärder

i form av statsbidrag för anläggande av ugnar senare visat sig alli

mindre behövliga. Kolugnar anlades i tillräcklig omfattning utan statsbidrag.

Som följd härav bar kommissionen vid prövning av under senare liden in
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

komna ansökningar om statsbidrag tillstyrkt bidrag endast då alldeles särskilda

skäl förelegat och då — i en trakt där anläggandet av en kolugn

framstått som synnerligen önskvärt — densammas uppförande kunnat väntas

komma till stånd endast under förutsättning att statsbidrag beviljas.

Denna restriktiva inställning betingas jämväl av önskemålet att få kolning

till stånd i större ugnsanläggningar, där biprodukter kunna tillvaratagas. Ur

den synpunkten har kommissionen icke funnit lämpligt att genom tillstyrkande

i alltför stor utsträckning av statsbidrag uppmuntra till anläggande av

mindre ugnar. Även om sålunda i enlighet med dessa ovan nämnda prövningsgrunder

statsbidrag under senaste tiden tillstyrkts för relativt få ansökningar,

är kommissionen av den meningen, att möjlighet till erhållande av

statsbidrag allt fortfarande bör förefinnas. Genom denna bidragsverksamliet

har kommissionen ett medel i sin hand att åtminstone i viss utsträckning^

dirigera kolningen lill trakter, där densamma med hänsyn till råvarutillgång

och avsättningsförhållanden bör äga rum. Detta är av största vikt

i nuvarande läge, då landets bränsleförsörjning är lika mycket ett transportproblem

som en fråga om anskaffning.

De medel som avsetts för här ifrågavarande ändamål lia numera i det

närmaste helt tagits i anspråk. Då det synes vara av behovet påkallat, att

medel för ändamålet finnas tillgängliga under återstoden av innevarande budgetår,

vill jag förorda, att ett belopp av 75,000 kronor upptages å tilläggsstat

för budgetåret 1940/41. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 75.000.

M. Diverse.

[11.] 12 a. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga örn anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 235,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

173

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 26. Anordnande av vissa farleder, reservationsanslag. I proposi
tion

den 15 mars 1940, nr 182, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande

av vissa farleder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/

40 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 19,000,000 kronor.

Av denna summa beräknades 15,000,000 kronor för anordnande av en

farled enligt ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 4

december 1939 framlagt förslag från Flintrännans södra del i ungefär sydsydost^

riktning genom Höllviken och i kanal genom näset därstädes till

Kämpingebukten jämte upprensning av farleden runt Falsterborev och i

Kogrundsrännan. Återstående belopp, 4,000,000 kronor, avsågs för bestridande

av kostnaderna för fördjupning av Kalmarsundsfarleden i enlighet

med ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 30 januari

1940 avgivet förslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 juni 1940, nr 378, anmält, att riksdagen

anvisat det av Kungl. Majit äskade anslaget, har Kungl. Majit genom

beslut den 21 juni 1940 ställt anslaget till förfogande för statskontoret och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka äga disponera anslaget för därmed

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl. Majit meddelar. Jämlikt

särskilda beslut har Kungl. Majit sedermera av berörda anslag utanordna!

för farleden genom Falsterbonäset ett sammanlagt belopp av 11,125,000

kronor och för fördjupning av Kalmarsundsfarleden ett belopp av 3,000

kronor.

I skrivelse den 10 december 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande av ytterligare ett anslag å 5,000,000 kronor för farledens

genom Falsterbonäset färdigställande. Till stöd härför anför styrelsen

— jämte anmälan att upprensningen av farleden runt Falsterborev samt

i Kogrundsrännan vore sedan den 2 augusti 1940 fullbordad, varvid ett djup

av 5.4 meter vid medelvatten kunnat åstadkommas — i huvudsak följande:

Farleden genom Falsterbonäset, som vore under arbete, kunde ej utföras

för den förut beräknade kostnaden dels på grund av prisstegringar, dels ock

på grund av att omständigheter tillstött, vilka förhindrat arbetenas rationella

bedrivande, varjämte det visat sig nödvändigt att vidtaga avsevärt

mera omfattande åtgärder för säkerställande av trafiken och nedbringande

av underhållskostnaderna än vad som hade förutsatts vid kostnadsberäkningarnas

uppgörande.

Vad först beträffade muddringsarbetena hade dessa ursprungligen varit

avsedda att i huvudsak utföras med holländska mudderverk, något som

dock på grund av de politiska förvecklingarna ej hade kunnat genomföras.

Sålunda hade den holländska firman kunnat till Sverige överföra endast

tre mudderverk, varför svenska och danska verk kommit till användning i

den mån användbara sådana kunnat anskaffas. Den osedvanligt stränga

och långvariga vintern 1939—40 hade emellertid lagt hinder i vägen för

sjötransporterna, så att ett tillräckligt antal mudderverk ej hade kunnat sättas

i arbete förrän under juni månad, varigenom en under normala förhållanden

gynnsam arbetstid gått förlorad. Denna omständighet jämte nödvändigheten

att bedriva arbetet med ett stort antal små enheter i stället för med ett

mindre antal större och effektivare dylika hade givetvis förorsakat en fördyring

av arbetet, vilken på grund av nödvändigheten att i möjligaste mån

forcera detsamma ej kunnat undvikas. Andra bidragande orsaker till fördyring

av muddringsarbetena vore de ständigt stigande priserna å drivmedel.

kolets låga kvalitet, ökade transport- och reparationskostnader samt

lönestegringar. Vidare hade under arbetets gång påträffats lokala sten- och

torvlager, som minskat sandsugningsfartygens effekt, varjämte vid av sjökarteverket

under sommaren verkställd nymätning upptäckts i såväl Höllviken

som Kämpingebukten för högt liggande grundklackar, vilka ej varit

angivna å tillgängliga sjökort.

Verkställda utredningar beträffande vattenståndsvariationerna i Höllviken

och Kämpingebukten hade givit vid handen, att avsevärda vattenståndsskillnader

mellan kanalens båda ändpunkter kunde uppstå vid vissa stormtillfällen.

Till förhindrande av erosion på grund av den starka ström, som vid

dylika tillfällen bleve rådande i kanalen, samt för möjliggörande av trafiken

i densamma bjöde försiktigheten att, utöver tidigare avsedda botten- och

släntförstärkningar, anordna tvenne avstängningsluckor, genom vilka strömhastigheten

effektivt kunde regleras. Härigenom förorsakades en avsevärd

kostnadsökning.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

175

Av skrivelsen bilagd kostnadsberäkning franninge, att kostnaden för farleden

genom Falsterbonäset jämte upprensning av farleden runt Falsterborev

och i Kogrundsrännan numera beräknats till 20,000,000 kronor.

På grund av ärendets brådskande natur och efter samråd med vederbörande

departementschef hade styrelsen ansett sig böra fortsätta arbetet i full

utsträckning samt vidtaga omedelbara åtgärder för utförande av de i kostnadsberäkningen

omförmälda, tillkommande arbetena.

Den i styrelsens skrivelse omförmälda nya kostnadsberäkningen har föl
-

jande utseende:

1. Undersökningsarbeten och utsättningar .......... kronor 58,000

2. Röjningsarbeten .............................. » 15,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 11,000

4. Omläggning av kraftledningar .................. » 50,000

5. Marklösen 1 ............................ » 900,000

b. Skada och intrång J

7. Muddringsarbeten ............................. » 11,150,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg
ning

av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar

............................. » 1,165,000

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbin
delse

under byggnadstiden .................. » 31,000

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar......... » 600,000

11. Vågbrytare i södra kanalmynningen ............ » 1,990,000

» » norra » ............ » 550,000

12. Mötesplatser i Kämpingebukten och Höllviken .... » 300,000

13. Fyrbelysning .................................. » 150,000

14. Militära anordningar .......................... » 9,000

15. Rensning av grund i Kämpingebukten ............ » 200,000

» » »'' » Höllviken-Flintrännan ...... » 200,000

16. Vägar, stängsel, uppsnyggning och belysning ...... » 115,000

17. Bryggor, utprickning samt spånt i Kämpingebukten.. » 110,000

18. Ledverk vid bron .............................. » 100,000

19. Avstängningsanordning med tvenne luckor ........ » 1,780,000

20. Upprensning av farleden runt Falsterborev samt i

Kogrundsrännan ............................ !> 125,000

21. Diverse och oförutsett .................. »_391,000

Summa kronor 20,000,000.

Till jämförelse må här återgivas följande, till grund för propositionen den

15 mars 1940 liggande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå

den 7 i samma månad verkställda kostnadsberäkning.

1. Undersökningsarbeten och utsättningar............ kronor 50,000

2. Röjningsarbeten ................................ » 25,000

3. Flyttning av byggnader ........................ » 30,000

4. Omläggning av kraftledningar m. m............. » 50,000

5. Marklösen .................................... » 270,000

6. Skada och intrång ............................ » 1,176,000

7. Muddringsarbeten .............................. » 9,400,000

8. Brobyggnad för väg och järnväg inklusive omlägg
ning

av väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanordningar

................................ » 1,000,000

s. 176 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9. Ordnande av provisorisk väg- och järnvägsförbindelse

under byggnadstiden........................ kronor

10. Släntbeklädnader och släntförstärkningar ........ »

11. Vågbrytare vid södra kanalmyn
ningen

........................ kronor 616,000

Vågbrytare vid norra kanalmynningen

....................... » 275,000 »

12. Mötesplats i Höllviken .......................... »

13. Fyrbelysning och utpriökning .................... »

14. Militära anordningar............................ »

30,000

510,000

891.000

18,000

150.000

50,000

Summa kronor 13,650,000.

Nyssnämnda belopp, 13,650,000 kronor, uppräknades i propositionen, med

hänsyn till de osäkerhetsmoment vilka vidlådde kostnadsberäkningarna, med

10 procent till i runt tal 15,000,000 kronor.

Styrelsen har vidare i detta sammanhang anmält, att fördjupningen av

Kalmarsundsfarleden ännu ej kunnat igångsättas på grund av att lämpliga

mudderverk ej kunnat ställas till förfogande. Detaljundersökningar för denna

farled hade dock utförts och arbetena kunde påbörjas våren 1941, så

snart ishinder ej vore att befara. Kostnaderna för farleden syntes att döma

av undersökningsresultatet med all sannolikhet bliva avsevärt lägre än det

för ändamålet beräknade beloppet, 4,000,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava de för

farleden genom Falsterbonäset erforderliga muddringsarbetena fortskridit så

långt, att kanalen är i huvudsak färdigställd till full bredd å sträckan i Kärnpingebukten

och till halv bredd å sträckan i Höllviken. Brobyggnaden över

kanalen — vilket arbete på grund av mörkläggning och andra av kriget orsakade

förhållanden försenats över två månader — samt järnvägs- och landsvägsomläggningar

i samband därmed äro nu slutförda. Kostnaden för de intill

utgången av 1940 verkställda arbetena uppgår till sammanlagt omkring

11,500,000 kronor, däri inräknade kostnaderna för hemtransport av förhyrd

arbetsmateriel. Under förutsättning av normala väderleksförhållanden beräknas

återstående arbeten kunna bedrivas så, att kanalen kan öppnas för trafik

omkring den 1 augusti 1941.

Såsom framgår av det anförda hava omständigheterna föranlett, förutom

en väsentlig förskjutning av tidpunkten för farledens färdigställande, jämväl

betydande kostnadsökningar. För fullföljande av företaget påkallas alltså

ytterligare medelsanvisning. Det för täckandet av ifrågavarande merkostnader

erforderliga beloppet, 5,000,000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat

för det löpande budgetåret.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa farleder å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 5,000,000.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

177

F. Diverse.

[2.] 16. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat

under sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

12

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

VA \ i I'' V t Vi...»Ww;

(i*! . - . t

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

179

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler

härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under

sjunde huvudtiteln anför beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 3,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ev

* ''t ? i ''V11 * ''

" vV* :V''

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

181

Bilaga 12.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

linder finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

C. Gemensamma anslag.

[1.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid an
mälan

av fråga om anslag å tilläggsstat under .sjunde huvudtiteln anför beträffande

kristillägg hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,400,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

183

Bilaga 13.

Egentliga statsutgifter.

Riksdagen och dess verk m. m.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande.

[1.] 30. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid

anmälan av fråga om anslag å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln anför beträffande

kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 16,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

185

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justiticdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] la. Ny verkstadsbyggnad m. ni. vid straffängelset i Uppsala, reservationsanslag.

I skrivelse den 2 september 1939 angående anslag för fångvårdsändamål

å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 begärde fångvårdsstyrelsen

medel för ett flertal olika byggnadsändamål. På grund av nödvändigheten

att låta anstå med sådana byggnadsföretag som då icke påkallades

av ett omedelbart behov föranledde denna framställning äskande

till 1940 års lagtima riksdag endast såvitt avsåg anslag till ny värmeledning

vid centralfängelset i Norrköping (Kapitalbudgeten 1940: bil. 1). För vissa

andra i skrivelsen berörda ändamål torde medel böra äskas å tilläggsstat II

till riksstaten för innevarande budgetår. Jag anmäler då först frågan örn

anslag till ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala.

Därvid må till en början erinras, att Uppsalafängelset sedan den 1 september

1938 användes för verkställande av ungdomsfängelse samt att anstalten

med anledning härav undergått viss modernisering under år 1939 (jfr

II ht. 1940 sid. 42 f., 71). I sin förenämnda skrivelse har fångvårdsstyrelsen

uttalat, att det för verksamhetens rätta bedrivande vid ungdomsavdelningen

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

i Uppsala vore av stor vikt, att de vid fängelset påbörjade förbättringsarbetena

fullföljdes. Beträffande de avsedda arbetena anföres i styrelsens skrivelse

följande:

Arbetsdriften vid fängelset utgöres företrädesvis av snickeri. Det hittills

för snickeri disponerade utrymmet utgöres av en byggnad på gården för maskinsnickeri,

en gemensamhetsverkstad i fängelset om cirka 99 kvm och

9 st. celler örn 54 kvm. I dessa utrymmen har sysselsättning kunnat — om

än med svårighet och under mindre tillfredsställande former — beredas för

20—21 intagna. Avsikten är att på fängelsets område mellan en i nordöstra

hörnet befintlig byggnad för maskinsnickeri och en i nordvästra hörnet

befintlig magasinsbyggnad uppföra en ny verkstadsbyggnad. I samband härmed

skulle maskinsnickeribyggnaden och magasinsbyggnaden byggas om och

snickeriet koncentreras till den nya verkstadsbyggnaden och de båda ombyggda

byggnaderna, varigenom betydande fördelar skulle vinnas. För

verkstadsdriften skulle erhållas dels ökat antal platser och dels tidsenliga

lokaler med möjlighet till maskinell utrustning i vidare omfattning än nu.

De nuvarande i fängelsets administrations flygel befintliga snickerilokalerna

skulle kunna disponeras för andra starkt framträdande behov, såsom dagrum,

skollokal, sjukrum.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkning av fångvårdsstyrelsens

arkitekt G. Birch-Lindgren uppgå till 27,000 kronor enligt

följande specifikation:

Ombyggnad av byggnaden för maskinsnickeri..............kronor 3,500

Ombyggnad av magasinsbyggnaden...................... » 4,000

Ny verkstadsbyggnad .................................. * 12,000

Värmeledning samt vatten- och avloppsledningar till den nya

verkstadsbyggnaden ................................. » 6,500

Oförutsedda utgifter................................... » 1,000

Summa kronor 27,000.

I anslutning till denna beräkning har fångvårdsstyrelsen hemställt, att

för nu ifrågavarande ändamål måtte äskas ett reservationsanslag av 27,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 icke funnit anledning

till erinran vare sig mot de föreslagna arbetena eller mot de därför

beräknade kostnaderna.

Såsom närmare utvecklats vid behandlingen i fjolårets statsverksproposition

av frågan om ungdomsanstalternas organisation (II ht. 1940 sid. 71),

torde en ungdomsfängelseorganisation med verksamheten fördelad på ett

flertal anstalter böra bibehållas tills vidare. A den till Uppsalafängelset förlagda

ungdomsavdelningen, som har karaktären av en sluten anstalt, intagas

sådana till ungdomsfängelse dömda män, som icke lämpligen kunna

vårdas under de fria former som en öppen anstalt erbjuder. Man torde kunna

utgå från att behovet av en särskild anstalt för behandling av detta klientel

kommer att visa sig bestående. Ungdomsavdelningen i Uppsala bör därför

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

187

bibehållas och fängelset därstädes försältas i sådant skick att det bättre än

för närvarande tillgodoser de krav som böra ställas på en ungdomsanstalt.

I sin till 1939 års lagtima riksdag avgivna berättelse framställde riksdagens

revisorer vissa anmärkningar beträffande Uppsalafängelsets användning såsom

ungdomsanstalt. Genom de moderniseringsarbeten som verkställts under

år 1939 lia de mest trängande förbättringsarbetena kommit till utförande.

Åtgärder äro emellertid alltjämt erforderliga för att bereda eleverna bättre

möjligheter till yrkesutbildning än för närvarande. Genom uppförande på

sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit av en helt ny verkstadsbyggnad skulle förutsättningar

skapas för en behövlig utvidgning och rationalisering av arbetsdriften,

samtidigt som en del av de nuvarande verkstadsutrymmena bleve

tillgängliga för tillgodoseende av andra lokalbehov. Förslaget synes alltså

ändamålsenligt. Vad kostnaderna angår synes man med hänsyn till den

efter avlåtandet av styrelsens skrivelse inträdda prisstegringen böra beräkna

det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet till 38,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i Uppsala

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 38,000.

[2.] 1 b. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad, reservationsanslag. I

sin under föregående punkt omförmälda skrivelse har fångvårdsstyrelsen

jämväl hemställt örn anslag till verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad. Beträffande

detta häktes användning och belägenhet anför styrelsen följande:

Kronohäktet i Ystad, som har plats för 42 intagna, är numera avsett för

yngre personer, som befunnits vara förminskat tillräkneliga och ådömts förvaring.

Vidare intagas där yngre straffriförklarade, som avvakta intagning

å statens sinnessjukhus, samt till ungdomsfängelse dömda, vilkas sinnesbeskaffenhet

varit föremål för särskild undersökning. Anordningen att till

en särskild anstalt sammanföra dessa yngre, i olika avseenden psykiskt defekta,

har visat sig vara synnerligen värdefull.

Kronohäktet ligger i utkanten av staden, skilt från annan bebyggelse genom

vidsträckta trädgårdsfält, och har ett synnerligen vackert läge nära havet.

Sedan under senare år avsevärda belopp anslagits till kronohäktets reparation,

befinner sig detta i ett gott skick. Den del av anstaltens område,

som äges av fångvården, är ej så stor men genom arrenden har det av anstalten

disponerade området utökats, senast genom arrende från Ystads stad av

ett ganska stort område av trädgårdsnatur.

I anslutning lill det anförda uttalar styrelsen, att det länge framstått såsom

en brist i fråga örn anstalten att arbetslokalerna varit otillfredsställande samt

att åtgärder därför ansetts böra vidtagas för att erhålla en verkstadslokal.

Rörande anordnandet av en sådan lokal anför styrelsen:

öster örn kronohäktets huvudbyggnad och i jämnhöjd med huvudbyggnadens

södra kortsida ligger det s. k. f. d. tingshuset, öster örn detta och be
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
elnien.

gränsat i väster av f. d. tingshuset och i övrigt av fängelsemuren finnes en

gård om cirka 9.6 X 12.5 m., som för närvarande icke kommer till användning.

Avsikten är att å detta gårdsutrymme uppföra en verkstadslokal närmast

avsedd för skrädderi, varvid fängelsemuren, som begränsar tre sidor

av nämnda gård, skulle rivas. Verkstadslokalen skulle där uppföras i en våning

med tio gallerförsedda fönster samt med förbindelse med f. d. tingshuset

genom två i muren upptagna dörrar.

Verkstadens ytterväggar muras av tegelsten, varvid gammalt renhugget

tegel från den nedrivna muren användes. Ventilationsskorsten av plank reses.

Taket intäckes med galvaniserad plåt. Ny nedgång anordnas till källaren,

som inredes och förses med ny ventilation. Å färdig grund uppföres

i samband med verkstadsbyggnaden ett vindfång.

Enligt en i styrelsens skrivelse intagen, av arkitekten G. Birch-Lindgren

gjord beräkning skulle kostnaderna för den föreslagna verkstadslokalen uppgå

till 22,000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen hemställer, att till uppförande av ny verkstadslokal

vid kronohäktet i Ystad måtte äskas ett reservationsanslag å nämnda belopp.

I utlåtande den 15 november 1939 har byggnadsstyrelsen uttalat, att förslaget

icke föranledde erinran från styrelsens sida samt att styrelsen funne de

för ändamålet beräknade kostnaderna skäliga.

Då kronohäktet i Ystad på grund av fördelaktigt läge och ändamålsenlig

anordning i övrigt är särskilt väl lämpat för vård av det klientel som nu intages

där, torde det böra bibehållas för sitt nuvarande ändamål. Emellertid

saknar anstalten särskilda arbetslokaler, och möjligheterna till yrkesutbildning

i inomhusarbete äro därför otillfredsställande. Att denna brist avhjälpes

är så mycket mer angeläget som det vid en specialanslalt för vård

av unga brottslingar med psykiskt abnorm läggning är av stor betydelse ur

terapeutisk synpunkt, att de intagna kunna sysselsättas med lämpligt arbete.

På grund av det anförda förordar jag, att fångvårdsstyrelsens förslag till

verkstadslokal vid fängelset kommer till utförande så snart förhållandena det

medgiva. Kostnaderna för den nya lokalen torde numera böra beräknas till

31,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................. kronor 31,000.

[3.] 1 c. Bostadshus vid fångkolonien å Singeshnlt, reservationsanslag.

Fångkolonien å Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län tillkom år 1920

och är avsedd för fångar, som under friare former beredas sysselsättning med

jordbruksarbete. Vid kolonien, som har plats för 29 fångar, äro anställda sex

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

189

befattningshavare i vaktkonstapelsgrad. För denna bevakningspersonal finnas

fyra bostadslägenheter med kök, inrymda i tre särskilda bostadshus,

ävensom vissa enkelrum.

I sin skrivelse den 2 september 1939 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att det

för koloniens bevakningspersonal avsedda bostadsbeståndet vore otillräckligt.

Styrelsen anför härom närmare:

På grund av de dåliga bostadsförhållandena har det visat sig förenat med

svårigheter att få lämplig tjänstepersonal till fångkolonien, vars uppgift inom

fångvården är av stor betydelse. Flertalet av de befattningshavare som

ifrågakomma äro gifta och kunna därför ej för någon längre tid hänvisas

till enkelrum. Det har dock inträffat att en befattningshavare vid fångkolonien

under mer än tio år ej kunnat beredas möjlighet att bilda eget hushåll

utan för sina måltider varit hänvisad till fångkost. Det nu anförda har vid

inspektioner och andra tillfällen framhållits för styrelsens ledamöter, varjämte

de brister som förefunnits med avseende å bostadsförhållandena kunnat

konstateras.

Behovet av att bygga ett nytt bostadshus för personal vid fångkolonien

torde alltså få anses ådagalagt. Lämplig tomt finnes. Enligt styrelsens mening

bör ett nytt bostadshus innehållande två lägenheter vardera om två

rum och kök uppföras.

På grund av det anförda och under åberopande av en av arkitekten G.

Birch-Lindgren gjord kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna för det

nya bostadshuset skulle uppgå till 39,000 kronor, har fångvårdsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till uppförande av bostadshus

för personal vid fångkolonien å Singeshult för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag å nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 november 1939 ansett att kostnaderna

för ett bostadshus av den föreslagna storleken icke behöva beräknas

högre än till 30,000 kronor.

Fångkolonien å Singeshult är ansluten till jordbruksfängelset i Mariestad Departement!

och dit överflyttas de mest pålitliga av fängelsets fångar. Av de fångar som che,en

sålunda komma till Singeshult äro de flesta förstagångsförbrytare, vilka i

regel kunna påräkna villkorlig frigivning. För att kolonien skall rätt fylla

sin uppgift är det av största betydelse, att bevakningspersonalen därstädes

besitter de speciella förutsättningar som krävas vid en anstalt av detta slag.

Koloniens avskilda läge i förening med bristen på familjebostäder försvårar

emellertid personalens ändamålsenliga rekrytering. Det måste därför anses

vara av vikt, alt bostadsbeståndet snarast möjligt förbättras.

Kostnaderna för ett nytt bostadshus av den föreslagna storleken torde med

nuvarande prisläge böra uppskattas till 33,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt till Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................... kronor 33,000.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[4.] 1 d. Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå, reservationsan
slag.

I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen uttalat, att

vid kronohäktet i Luleå vissa omändringsarbeten sedan länge framstått såsom

synnerligen önskvärda. Sålunda har, enligt vad i skrivelsen uppgives, vid

styrelsens årliga inspektioner och andra tillfällen särskilt påtalats, att uppvärmningsanordningarna

äro otillfredsställande samt att vatten- och avloppsledningarna

behöva omläggas och vattenklosettanordningarna kompletteras.

Styrelsen anför härom närmare:

t Kronohäktets i Luleå cellbyggnad uppvärmes f. n. dels, i mindre utsträckning,

genom kakelugnar och dels genom vissa ålderdomliga värmeugnar, som

under den kallaste delen av året ej åstadkomma erforderlig uppvärmning.

Enligt den plan som gjorts upp för omändringsarbetena skola samtliga byggnader

å kronohäktets tomt förses med värmeledning för pumpdrift från en

gemensam panncentral, som förlägges i cellbyggnadens källare. Inom källaren

anordnas bränsleförråd samt pumprum för uppställande av pumpar,

avsedda att framdriva det cirkulerande vattnet i värmesystemet. I panncentralen

uppställes dessutom en varmvattenberedare för erhållande av varmt

vatten till bad, tvätt m. m. Radiatorerna uppställas inom cellbyggnaden vid

hjärtmuren, i övriga byggnader placeras radiatorerna i regel under fönstren.

För ventilation användas befintliga evakueringskanaler, ledande upp över

yttertak. Den sanitära inredningen beräknas i stor utsträckning förnyad.

Likaså ha beräknats nya kallvattenledningar ävensom omläggning av alla

befintliga avloppsledningar inom byggnaderna. De utvändiga avloppsledningarna

i mark äro beräknade att oförändrat användas.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle enligt beräkningar av arki
-

tekten G. Birch-Lindgren bliva följande:

Värme- och andra ledningar samt sanitära installationer .... kronor 53,000

Byggnadsarbeten ..................................... » 18,500

Oförutsedda kostnader, ritningar, kontroll ................ » 7.000

Summa kronor 78,500.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att till ifrågavarande

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 78,500 kronor.

I infordrat utlåtande har byggnadsstyrelsen lämnat förslaget utan erinran.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har, likaledes efter remiss, tillstyrkt bifall

till fångvårdsstyrelsens hemställan.

Departements

chefen.

Förevarande arbeten ingå såsom ett led i den planmässiga moderniseringen

av sådana fängelsebyggnader, om vilka det med bestämdhet kan sägas

att de äro avsedda att för framtiden bestå. I fråga om arbetenas behövlighet

må särskilt framhållas, att vid en anstalt med den nordliga belägenhet, som

kronohäktet i Luleå har, det måste betecknas såsom en allvarlig brist att

uppvärmningsanordningarna icke befinna sig i tillfredsställande skick.

På grund av det anförda och då det synes önskvärt att möjliggöra arbetenas

igångsättande redan under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Majda proposition nr 2.

att till Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av ................ kronor 78,500.

[5.] 1 e. Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsanslag. Med

bifall till ett av Kungl. Maj:t (prop. nr 220) framlagt förslag beslöt 1938 års

riksdag, att egendomen Hall i Östertälje socken skulle enligt vissa överenskommelser

mellan statsverket och egendomens ägare, föreningen till minne

av Konung Oscar I och Drottning Josephina, förvärvas för statsverkets räkning

samt att å egendomen skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med förslag

av fångvårdsstyrelsen, uppföras en säkerhetsanstalt för förvarade och

internerade samt ny sinnessjukavdelning inom fångvården. För detta ändamål

beviljade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt

1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag av 2,255,000 kronor. På grund

av prisstegringen har Kungl. Majit därjämte bemyndigat fångvårdsstyrelsen

att från det å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 under kapitalhudgeten anvisade

reservationsanslaget till oförutsedda utgifter taga i anspråk 155,000

kronor för ändamålet. Sammanlagt ha alltså till anstaltens uppförande anvisats

2,910,000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen avgivit förslag

till anslagsäskanden för byggnadsändamål att föreläggas riksdagen. Häri

har bland annat till behandling upptagits frågan om utbyggande av vårdanstalten

å Hall — såsom säkerhetsanstalten och sinnessjukavdelningen numera

gemensamt benämnas. Styrelsen erinrar därvid, att styrelsen i skrivelse

till Kungl. Majit den 2 september 1939 framlagt förslag om anstaltens

utbyggande, vilket förslag i huvudsak inneburit uppförande av en ny sluten

paviljong, modernisering av köket samt uppförande av nya personalbostäder.

I sin skrivelse den 9 september 1940 har styrelsen anfört att, då styrelsen

nu ånyo framlade förslag om utbyggande av Hallanstalten, motiveringen härtill

vöre den att det syntes angeläget, att 1937 års nya lag örn förvaring och

internering i säkerhetsanstalt sattes i kraft utan alltför stor tidsutdräkt.

De i skrivelsen den 9 september 1940 avsedda arbetena avse ny sluten

paviljong, desinfektionsugn i tvättcentralen, modernisering av köksbyggnaden

samt nya bostäder. Enligt en av arkitekten G. Birch-Lindgren uppgjord

beräkning skulle dessa arbetens utförande draga en sammanlagd kostnad

av 945,000 kronor, därav för paviljongen 490,000 kronor, för tvättcentralen

10,000 kronor, för köksbyggnaden 170,000 kronor samt för 13 bostadslägenheter

tillhopa 275,000 kronor.

Under åberopande härav har fångvårdsstyrelsen hemställt, att till nu

nämnda arbeten måtte av riksdagen äskas ett reservationsanslag av 945,000

kronor.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Departements
thelen.

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Den av Birch-Lindgren upprättade kostnadsplanen upptager bland annat

följande:

T våttcentralen.

Desinfektionsugn .................................. kronor 10,000

Modernisering av köksbyggnaden.

Byggnadsarbeten och målning .......... kronor 75,000

Rörinstallationer ...................... » 42,000

Utvändiga d:o ........................ » 5,000

Köksapparater........................ > 15,000

Elektriska installationer utom elektriska

värmeapparater .................... » 17,000

Kylanläggning ........................ » 5,500

Oförutsett, ritningar, kontroll .......... » 10,500

Bostäder.

6 lägenheter om 2 rum och kök å kr.

19.000 ............................ kronor 114,000

3 lägenheter örn 3 rum och kök å kr.

22.000 ............................ >, 66,000

Oförutsett, planering, ritningar, kontroll » 13,000 ,■

170,000

193,000

Summa kronor 373,000.

1 anslutning till beräkningarna har Birch-Lindgren anfört bland annat:

De nya bostadshusen skulle uppföras såsom radhus i likhet med ett under

byggnad varande. Ett dylikt serieuppförande av bostäder av trä enligt standardkonstruktion

hade efter ingående undersökningar, anbudsinfordran m. m.

visat sig som det för ändamålet ur olika synpunkter fördelaktigaste. Beträffande

köksbyggnaden hade ur beräkningarna uteslutits alla elektriska värmeapparater,

varjämte en av rörledningskonstruktören till 30,000 kronor beräknad

köksutrustning nedskurits till 15,000 kronor. Under nuvarande förhållanden

syntes nämligen de befintliga apparaterna böra bibehållas i det

allra längsta.

Efter remiss har byggnadsstyrelsen lämnat utan erinran fångvårdsstyrelsens

förslag, såvitt angår tvättcentralen, köksbyggnaden och bostadslägenheterna.

Frågan huruvida en ny sluten paviljong bör komma till utförande vid Hallanstalten

sammanhänger med spörsmålet örn ikraftträdandet av lagen om

förvaring och internering i säkerhetsanstalt. Att detta spörsmål icke nu upptages

till lösning bör emellertid icke utgöra hinder för en prövning av fångvårdsstyrelsens

framställning i övrigt beträffande anstalten. Härvid är att

märka att, enligt vad styrelsen i skrivelse den 19 november 1940 anmält, ett

uppskov med den nya lagstiftningens sättande i kraft bereder möjlighet till

någon reduktion av det i skrivelsen den 9 september 1940 angivna antalet

bostadslägenheter. De arbeten, som sålunda böra komma till utförande obe
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

193

roende av förvarings- och interneringslagens ikraftträdande, inskränka sig

till dem, för vilka jag i det föregående framlagt specificerade kostnadsberäkningar.

Vad som bland de föreslagna arbetena framstår såsom mest angeläget är

moderniseringen av köket samt uppförandet av nya bostäder. Kökets inredning

är föråldrad och befinner sig icke i det skick som kräves för en rationell

skötsel av en anstalt sådan som Hallanstalten. Beträffande anskaffandet

av bostäder må framhållas, att man ursprungligen räknat med att en del av

befattningshavarna skulle kunna hyra bostäder i Östertälje. Detta är på grund

av krisförhållandena uteslutet, något som ytterligare skärpt behovet av bostäder

vid anstalten. Mot förslaget att installera en desinfektionsugn i tvättcentralen

har jag icke funnit anledning till erinran.

Den sammanlagda kostnaden för nu ifrågavarande arbeten har beräknats

till 373,000 kronor. Erforderliga medel synas böra äskas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggande av vårdanstalten å Hall å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ...................... kronor 373,000.

[6.] 1 f. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs,

reservationsanslag. I sitt utbyggda skick består ungdomsanstalten å Skenäs

av tre logementsbyggnader med plats för sammanlagt 94 elever ävensom

verkstadsbyggnad, till jordbruket hörande ekonomibyggnader samt bostadshus

för personalen.

Sedan fångvårdsstyi-elsen i skrivelse den 16 september 1939 hemställt om

beräknande av anslag å tilläggsstat för budgetåret 1939/40 till utbyggande

av Skenäsanstalten med, bland annat, ett gymnastikhus med två lektionssalar

för en kostnad av 106,000 kronor, tillkännagav styrelsen i skrivelse

den 2 november 1939, att styrelsen med hänsyn till de krisförhållanden som

inträtt ansett sig böra för det dåvarande avstå från att äska medel för

nämnda ändamål.

I sin skrivelse den 9 september 1940 har fångvårdsstyrelsen ånyo väckt

fråga om uppförande av en gymnastik- och skolbyggnad vid anstalten. Styrelsen

anför:

Sedan den tredje logementsbyggnaden vid ungdomsanstalten å Skenäs nu

är färdig att tågås i bruk, finnas å anstalten platser för 94 elever, förutom

reservplatser. För de intagnas sysselsättning är väl sörjt. Förutom med

jordbruk och trädgårdsskötsel m. m. erhålla de intagna sysselsättning vid

den mekaniska verkstad, som redan finnes vid anstalten, och snickeriverkstaden,

som snart är färdig. Enligt 9 § i stadgan den 8 april 1938 skola de

intagna erhålla undervisning i bl. a. gymnastik och idrott. Under den ljusa

årstiden finnas ulomhus mycket goda tillfällen lill kroppsövningar av olika

slag såsom fri idrott, fotbollsspel och simning. Under den övervägande de
Bihang

till riksdagens protokoll 19i1. t sami. Nr 2. 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Mnj:ts proposition nr 2.

len av året, då mörkret tidigt faller på, äro emellertid tillfällena till kroppsövningar

för de å anstalten intagna betydligt sämre. Det finnes visserligen

möjligheter att anordna sådana övningar i logementsbyggnadernas korridorer

och i vissa suterrängvåningar, men de utrymmen, som erhållas på

detta sätt, äro i hög grad otillräckliga och giva ej tillfälle till de övningar,

särskilt i gymnastik, som äro föreskrivna i stadgan. Med hänsyn till den

stora betydelse gymnastik och andra kroppsövningar ur olika synpunkter

ha för ynglingar i de årsklasser, varom här är fråga, har det länge framstått

som ett starkt önskemål att en gymnastikbyggnad uppfördes å Skenäsanstalten

och i samband därmed av praktiska skäl ett par skolsalar. För

undervisningen användes för närvarande de suterrängvåningar, som finnas

vid anstalten. Fångvårdsstyrelsen är medveten att några större belopp

knappast torde kunna anslås för att uppföra en dylik gymnastik- och skolbyggnad.

Huvudsaken är att det finnes någon tillflyktsort inomhus för gymnastikövningar

m. m.----

Då styrelsen nu anser sig böra lägga fram nytt förslag till gymnastik- och

skolbyggnad, har styrelsens arkitekt Birch-Lindgren vid uppgörande av förslaget

på styrelsens anmodan vidtagit åtskilliga förenklingar i den ursprungliga

planen och därigenom kunnat nedbringa kostnaderna till 58,000 kronor.

Enligt det av styrelsen åberopade kostnadsförslaget skulle byggnaden

uppföras i en våning samt innehålla en gymnastiksal, två lektionssalar jämte

tre mindre rum, lärarerum, redskapsrum och materialrum; härtill skulle

komma pannrum och bränslerum i en suterrängvåning. Kostnadsberäkningen

ter sig sålunda:

Byggnadsarbeten.

Grund ..............i................. kronor 6,300

Stomme (Svenska Trähus) .............. » 21,100

Uppsättning av stommen, taktäckning, målning

m. lii......................... » 8,400

Gymnastikinredning .................... » 5,000 kronor 40,800

Rörinstallationer ...................................... » 10,500

Elektriska installationer .............................. » 2,700

Oförutsett, ritningar, kontroll c:a 7 procent .............. » 4,000

Summa kronor 58,000.

I anslutning till kostnadsberäkningen yttrar styrelsen vidare:

Arkitekten anmärker, att det förutsatts, att schaktning och grundarbeten

samt stommens uppsättning m. m. skulle utföras av de å anstalten intagna.

Om delta icke bleve fallet, borde kostnadsberäkningarna ökas med c:a 7,000

kronor till 65,000 kronor. Arbetet vore beräknat med nu gällande priser och

enklast möjliga utförande. Bl. a. hade WG-installationen slopats och ersatts

med torrklosett.

Styrelsen får anmärka att en möjlighet att nedbringa kostnaderna torde

ligga i att slopa lektionssalarna men vill för sin del icke förorda en sådan

åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer fångvårdsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål hos riksdagen äska ett

reservationsanslag av 58,000 kronor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i.

195

I utlåtande den 5 november 1940 har byggnadsstyrelsen förklarat sig icke

ha något att erinra mot förslaget eller den därför beräknade kostnaden.

Vid en anstalt sådan som ungdomsanstalten å Skenäs, varest ett betydan- Departement*- de antal ynglingar sammanförts, är det uppenbarligen en angelägenhet av cAe/«nvikt

att gymnastiken kan på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande

verksamheten. De möjligheter till kroppsövningar, som de nuvarande

anordningarna vid anstalten erbjuda under den mörkare årstiden, måste

betecknas såsom föga tillfredsställande. Förslaget att uppföra ett särskilt

gymnastikhus därstädes synes fördenskull värt allt beaktande. Härtill kommer,

att en dylik byggnad även skulle fylla behovet av en samlingslokal

inom anstalten. Goda skäl synas tala för att, på sätt som föreslagits, i samband

med anordnandet av en gymnastiklokal bereda ökade utrymmen för

undervisningsändamål.

Den utformning byggnadsförslaget numera erhållit torde i önskvärd grad

motsvara kravet på enkelhet i utförandet. Givetvis bör i största möjliga omfattning

elevernas arbetskraft utnyttjas vid byggnadsarbetet.

Av nu anförda skäl har jag funnit mig böra tillstyrka bifall till fångvårdsstyrelsens

förslag. De erforderliga medlen torde böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 58,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

197

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartem entet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 5 c. Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, reser
vationsanslag.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

gjort framställning om anvisande av medel till uppförande

av förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver, vilken framställning

i yttrande den 11 i samma månad tillstyrkts av chefen för armén.

I ärendet har 1940 års militära byggnadsutredning den 29 november 1940

avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt, att för uppförande av förrådsbyggnader

för truppförbandens krigsreserver i enlighet med vissa av utredningen

utarbelade normaltyper, för vilka redogörelse lämnats i förenämnda utlåtande,

till fortifikationsstyrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 10,000,000

kronor, Emellertid ansåge sig utredningen böra förorda, att byggnadsarbetena

i besparingssyfte underställdes fortifikationsstyrelsens centrala ledning,

därvid borde iakttagas, att vägg- och takbeklädnadsmaterial, såsom eternit

och dylikt, upphandlades direkt och tillhandahölles blivande byggnadsentreprenörer

mot skälig ersättning samt att tillfälle bereddes spekulanter att avlämna

anbud å snickeri- och inredningsarbeten, beträffande vilka arbeten

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

bland annat snickerifabriker syntes kunna intresseras att avgiva för statsverket

fördelaktiga anbud.

På grund av ärendets hemliga natur torde någon närmare redogörelse för

dess innebörd icke böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande

utskott torde därom erhålla upplysning genom de handlingar, som tillhandahållas

utskottet.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att förrådsbyggnader för nu avsett

ändamål komma till utförande enligt de grunder som av 1940 års militära

byggnadsutredning sålunda förordats. Då vidare byggnadsarbetena torde

böra komma till utförande redan under innevarande budgetår, synes härför

erforderlig medelsanvisning, tillhopa 10,000,000 kronor, böra upptagas å tillläggsstat

för samma budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Mäj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsreserver

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 10,000,000.

[2.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reser
vationsanslag.

Sedan försvarsväsendets verkstadsnämnd övertagit ledningen

av driften vid de i nämndens instruktion omförmälda etablissementen (jfr

propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag, f järde huvudtiteln, punkt 2),

hava en del bvggnadstekniska och andra förändringar å vissa av ifrågavarande

etablissement befunnits erforderliga i och för den driftsrationalisering,

som utgjort ett huvudsyfte vid nämndens inrättande. Sålunda har efter därom

av Kungl. Majit i propositionen nr 38 (punkt 6) framlagt förslag 1940 års

urtima riksdag (skrivelse nr 54) till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940;41 anvisat ett

reservationsanslag av 583,000 kronor, därav 166,000 kronor avsågos för vissa

kompletterings- och anskaffningsarbeten för Stockholms tygstations under

byggnad varande signalverkstäder vid Solvalla.

I skrivelse den 6 december 1940 har nu verkstadsnämnden — med erinran

att, utöver avslutandet av byggnadsverksamheten vid omförmälda signalverkstäder,

i nämndens uppgift inginge att handhava planerandet och uppförandet

av övriga för Stockholms tygstation erforderliga verkstäder, som jämlikt

Kungl. Maj:ts bestämmande likaledes skola förläggas till Solvalla — till en

början hemställt, att medel måtte anvisas till uppförande vid tygstationen av

en garagebyggnad och därvid anfört i huvudsak föjande:

Vid den detaljutformning av den erforderliga fortsatta byggnadsverksamheten

vid Solvalla, som nämnden för närvarande vore sysselsatt med, hade

nämnden funnit, att ett varmgarage för Stockholms tygstations verkstäder

snarast möjligt måste uppföras. Då ett dylikt garage även förutsatts i vederbörlig!

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse preliminärt utarbetat förslag

i ämnet, innebure ett uppförande av garaget endast ett fullföljande av de

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

199

ursprungliga planerna. Att nämnden funnit det erforderligt att omedelbart

vidtaga åtgärder för garagets uppförande berodde därpå, att det efter signalverkstädernas

överflyttning till Solvalla visat sig nödvändigt att ordna garageutrymmen

för dessa verkstäders bilar. Garaget borde vara av sadan storlek,

att det kunde upptaga såväl signalverkstädernas 6 ordinarie bilar som Stockholms

tygstations övriga bilpark på cirka 10 bilar. Det borde därjämte kunna

användas även för andra ändamål. I signalverkstädernas arbetsuppgifter inginge

att såväl utrusta som reparera radiobilar av olika slag. För sådana arbeten

inkomme ofta ett större antal bilar samtidigt. Då dessa utrustningsoch

reparationsarbeten lämpligen borde utföras inomhus, borde garaget utformas

så, att det kunde användas även som verkstadslokal vid ifrågavarande

tillfällen. Till signalverkstäderna vore vidare förlagd en snickeriverkstad med

sådan kapacitet att densamma även avsåges komma att täcka hela tygstationens

framtida behov. För denna snickeriverkstad erfordrades en mindre

virkestork, vilken skulle förläggas till ifrågavarande garagebyggnads ena

ända, däri även vissa smärre förrådslokaler skulle inrymmas. Verkstadsnämnden

hade låtit uppgöra ritningar till en garagebyggnad, som fyllde samtliga

ovan angivna krav. Ifrågavarande ritningar hade granskats och godkänts

av 1940 års militära byggnadsordning. Kostnaderna för garagebyggnaden

belöpte sig till ett belopp av 170,000 kronor, vari inräknats jämväl

kostnader för värme, avlopp, ventilation m. m.

I sin berörda skrivelse har verkstadsnämnden vidare gjort framställning om

anvisande av medel till viss inhägnad samt portvaktsstuga vid tygstationen

och därvid anfört följande:

Med fortifikationsstyrelsen hade under hand överenskommelse träffats, att

fortifikationsstyrelsn skulle låta inhägna den del av området i Solvalla, på

vilket förrådslokaler för närvarande vore under uppförande, ävensom att där

låta utföra erforderliga vägarbeten, under det att nämnden på motsvarande

sätt skulle låta inhägna den del av området, som avsåges för tygstationen,

samt inom detsamma låta utföra erforderliga vägarbeten m. m. Med hänsyn

såväl till sabotagerisk som till det förhållandet att ofta ett stort antal bilar tidvis

komme att vara uppställda i det fria, även örn föreslagen garagebyggnad

komme till stånd, syntes det nämnden önskvärt, att tygstationens område, i

likhet med vad som komme att ske med förrådsområdet, snarast inhägnades.

I samband härmed erfordrades även, att en portvaktsstuga uppfördes vid områdets

huvudinfart. Kostnaden för inhägnaden och portvaktsstugan uppginge

till sammanlagt 50,000 kronor.

Slutligen har verkstadsnämnden i skrivelsen hemställt, att 00,000 kronor

måtte anvisas för anläggning av halvpermanenta vägar, som erfordrades för

signalverkstäderna och förenämnda garagebyggnad samt fram till inom tygstationens

område under byggnad varande skyddsrum, ävensom för visst uppordnande

av området.

Det sammanlagda medelsbelopp som erfordras för utförande av de av verkstadsnämnden

sålunda föreslagna byggnads-, inhägnads-, väg- och uppordningsarbetena

uppgår till (170,000 + 50,000 + 60,000 =) 280,000 kronor.

Då ifrågavarande arbeten torde få anses utgöra ett led i den driftsrationalisering

sorn det ankommer på verkstadsnämnden att söka åstadkomma och

jag intet har att erinra mot de flir arbetena beräknade kostnaderna, 280.000

kronor, finner jag mig böra tillstyrka, att detta belopp äskas för arbetenas

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande; och torde medelsanvisningen böra ske under samma rubrik som

det förenämnda, tidigare anvisade anslaget till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 an*

visa ett reservationsanslag av ............ kronor 280,000.

[3.] 8 c. Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet, reserva
tionsanslag.

Vid behandlingen tidigare i dag av vissa anslagsfrågor för egentliga

statsutgifter under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för budgetåret 1940/

41 har jag, efter en av Svenska nationalkommittén för fysik i skrivelse den

28 november 1940 gjord framställning hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att till Militärfysisk verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för nämnda budgetår under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 140,000 kronor, avseende dels utrustning för vissa byggnader, som borde

uppföras för ändamålet, dels ock verksamhetens bedrivande under innevarande

budgetår. Samtidigt anmälde jag, att nationalkommittén för innevarande

budgetår hemställt örn ett belopp av 180,000 kronor för inköp av erforderligt

markområde och uppförande av de nämnda byggnaderna.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet

redogöra för den närmare innebörden av förenämnda anslagsäskande.

Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla

upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Då intet torde vara att erinra mot den av nationalkommittén gjorda beräkningen

av kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna, får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 180,000.

Marinförvaltningens delfond.

[4.] 26. Brännoljecisterncr för flottan, reservationsanslag. I skrivelse

den 5 oktober 1940 angående medel å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 har

marinförvaltningen framhållit, att för fortsatt uppförande av brännoljecisterner

för flottan behov av ytterligare 1,250,000 kronor förelåge samt att härför

erforderlig medelsanvisning med hänsyn till arbetenas art borde fördelas på

två budgetår, varav 500,000 kronor på innevarande och 750,000 kronor på

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 2.

201

nästkommande budgetår. I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen

sedermera i skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1941/42 om anvisande för samma budgetår av sistnämnda

belopp.

Under erinran om att jag tidigare denna dag hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond under rubriken marinförvaltningens delfond till brännoljecisterner

för flottan för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor, får jag, med hänvisning till mitt i samband därmed gjorda

uttalande till statsrådsprotokollet, förorda, att det för innevarande budgetår

avsedda beloppet, 500,000 kronor, av den av marinförvaltningen för ifrågavarande

ändamål begärda sammanlagda medelsanvisningen äskas å tilläggsstat

för detta budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 500,000.

[5.] 26 b. Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle, reservationsanslag. På därom av Kungl. Majit i proposition nr

19 punkten 4) gjord framställning anvisade 1939 års urtima riksdag (skrivelse

nr 43) till utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln ett

reservationsanslag av 5,500,000 kronor. Sedan Kungl. Majit den 3 november

1939 ställt omförmälda belopp till marinförvaltningens förfogande, fastställde

Kungl. Majit genom beslut den 15 december 1939 plan för utbyggnaden.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit, på därom av marinförvaltningen i skrivelse

den 11 maj 1940 gjord framställning, genom beslut den 7 juni 1940

marinförvaltningen att gå i författning om utförande av vissa ytterligare anläggningar

vid skifferoljeverket, varjämte Kungl. Maj t genom beslut den 28

juni 1940 medgav, att marinförvaltningen finge av vederbörligt förskottsanslag

disponera ett belopp av högst 2,200,000 kronor för bestridande av kostnaderna

för ifrågavarande ändamål. Efter förslag av Kungl. Majit i proposition

nr 1 till 1940 års urtima riksdag (Bilaga 9, punkten 1) anvisade riksdagen

(skrivelse nr 45) å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond

därav, ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor till vissa anläggningar vid

flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, avsett för täckning av nyssbcrörda förskottsanvisning.

I skrivelse den 2 januari 1941 bar nu marinförvaltningen hemställt örn anvisande

av sammanlagt 1,436,000 kronor till täckande av vissa till prisstegringar

hänförliga merkostnader, som, enligt vad av skrivelsen jämte därvid

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fogade tablåer närmare framginge, uppkommit vid skifferoljeverkets förberörda

utbyggnad och ytterligare komplettering.

För täckande av ifrågavarande merkostnader, vilka sammanhänga med

prisstegringar som inträffat efter det de ursprungliga kostnadsberäkningarna

uppgjorts, torde ett särskilt anslag å det nämnda beloppet, 1,436,000 kronor,

böra äskas å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk

a Kinnekulle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................. kronor 1,436,000.

[6.] 28 b. Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv,

reservationsanslag. I sin förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen

hemställt, att för förstärkning av utrustningspiren vid

Karlskrona örlogsvarv medel måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår samt därvid anfört följande:

På grund av den alltmera ökade belastningen av kajutrymmena vid Karlskrona

örlogsvarv förelåge ett behov att få utrustningspiren därstädes förstärkt.

Under nuvarande förhållanden måste ett vid piren liggande »Sverige»- skepp förtöjas jämväl med wire till en utanför liggande boj för att vid hårt

väder pirens bestånd icke skulle riskeras. Detta förtöjningssätt vore synnerligen

hindersamt för förhalningar från och till mastkranen. Ett förläggande

till piren av två skepp — det ena utanför det andra — vilket i hög grad

skulle förenkla erforderliga förhalningar, kunde nu ej utan risk företagas

annat än vid mycket vackert väder. Genom förstärkning av pirnocken skulle

dessutom uppsättande framdeles av en svängkran därstädes möjliggöras.

Kostnaderna för pirens förstärkande beräknades belöpa sig till cirka 60,000

kronor.

Av marinförvaltningens framställning torde framgå, att en förstärkning

av utrustningspiren vid Karlskrona örlogsvarv är av behovet påkallad. Med

hänsyn härtill och då intet synes vara att erinra mot den begärda medelsanvisningens

storlek, 60,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona

örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 60,000.

[7.] 28 c. Utbyggnad av sjöflygstation, reservationsanslag. I sin skri
velse

rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde

marinförvaltningen under rubriken »Basering av torpedflygstation» om anvisande

av ett reservationsanslag å 870,000 kronor, därav 194,500 kronor

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

203

avsåge en av tillkomsten av den nya lorpedplandivisionen betingad ändring

av depåfartyget »Dristigheten», 305,500 kronor utbyggnad av en flygstation

samt återstoden anskaffning av ett logementsfartyg. Vid ärendets anmälan

inför Kungl. Majit i statsrådet den 4 januari 1940 fann jag mig böra tillstyrka

marinförvaltningens förenämnda framställning allenast i vad den

rörde ändringen av »Dristigheten», varjämte jag föreslog, att härav föranledda

kostnader skulle bestridas från flottans ordinarie underhållsanslag.

Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen

bifallen.

I sin berörda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen

ånyo underställt Kungl. Majits prövning frågan örn utbyggnad av flygstationen

i fråga samt med hänsyn till ändrade prisförhållanden härför äskat ett

medelsbelopp av 375,000 kronor.

Då det synes vara angeläget, att flygstationen snarast utbygges, anser jag

mig böra tillstyrka, att det härför äskade medelsbeloppet, 375,000 kronor,

mot vars beräknande intet torde vara att erinra, äskas å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

1 enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
alt

till Utbyggnad av sjöflygstation å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 375,000.

Flygförvaltningens delfond.

[8.] 33 d. Nytt kasernetablissemcnt för bombflottilj, reservationsan
slag.

I sin skrivelse den 16 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets

medelsbehov för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen — med utgångspunkt

från en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i promemoria

till chefen för försvarsdepartementet den 8 augusti 1940 framlagd plan för

konsolidering och utvidgning av flygvapnet under de närmaste fem åren —

enligt chefens för flygvapnet direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar

utgått från att under budgetåret skulle dels tillkomma en ny fjiirrspaningsflottilj

och en basorganisation i övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen

av en ny bombflottilj. En närmare redogörelse för det sålunda

framlagda utvidgningsprogrammet har jag lämnat tidigare i dag vid anmälan

av flygvapnets medelsbehov under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår,

därvid jag även i allt väsentligt funnit mig böra tillstyrka de för

nästkommande budgetår föreslagna utvidgningarna.

I skrivelser den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov för flygvapnet

å kapitalbudgeten har flygförvaltningen, i anslutning till de sålunda

förutsatta utökningarna av flygvapnets organisation under budgetåret 1941/

42, anmält behov av anslagsmedel för uppförande av etablissement för de

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nya flygflottiljerna m. m., vilka anslagsmedel hänförde sig såväl till innevarande

budgetår som till budgetåret 1941/42.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima

riksdag (punkten 31) framlagt förslag har riksdagen (skrivelse nr 97) till

nytt kasernetablissement för den i det föregående omförmälda fjärrspaningsflottiljen

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 anvisat

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. De sålunda beslutade nybyggnaderna

liksom de ifrågasatta nybyggnaderna för den i det föregående

berörda bombflottiljen samt för den nämnda basorganisationen i övre Norrland

ha avsetts att erhålla ett förenklat utförande, till större delen i trä,

i likhet med de för närvarande under uppförande varande etablisscmenten

för Göta flygflottilj.

Som jag i det föregående erinrat har jag tidigare i dag i samband med

statsverkspropositionens behandling funnit mig böra tillstyrka det framlagda

förslaget om att uppsättandet av en ny bombflottilj skulle taga sin

början under nästkommande budgetår. Jag är därför nu beredd att underställa

Kungl. Majits prövning frågan om igångsättande av erforderliga

nybyggnader för den nya bombflottiljens etablissement.

Den nya flottiljen har föreslagits skola fredsförläggas i närheten av Kalmar.

Härtill har jag redan förut uttalat min anslutning.

Kostnaderna för anordnande av det nya etablissementet hava av flygförvaltningen

beräknats enligt följande uppställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,100,000

Markförvärv ...................................... » 275,000

Byggnader m. m................................... » 8,025.000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 580.000

Summa kronor 9,980,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 980,000 kronor ansetts erforderligt

under innevarande budgetår, under det att återstående 9,000,000 kronor

skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I överensstämmelse med vad jag uttalat vid behandlingen av frågan örn

erforderliga anslagsmedel för nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj

i förenämnda proposition nr 73 till 1940 års urtima riksdag torde det ej

vara uteslutet, att de beräknade byggnadskostnaderna skola kunna nedbringas

under vad som av flygförvaltningen beräknats. Med avseende härå

förutsätter jag, att de av ämbetsverket upprättade ritningarna och kostnadskalkylerna

skola i besparingssyfte underkastas granskning av 1940 års militära

byggnadsutredning. Härvid torde det kunna förväntas, att det för här

ifrågavarande kasernetablissement erforderliga anslagsbelopp skall kunna

nedbringas till cirka 9,300,000 kronor.

Som nyss nämnts har flygförvaltningen hemställt, att redan under innevarande

budgetår ett belopp av 980,000 kronor måtte ställas till ämbetsver
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

205

kets förfogande för byggnadsarbetenas påbörjande. Detta belopp torde böra

äskas att utgå å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41. Återstoden

av medelsbehovet, enligt ovanstående beräkning (9,300,000 —

980,000 =) 8,320,000 kronor, har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen

av kapitalinvesteringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde

för nästa budgetår.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Nytt kasernetablissement för bombflottilj å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 980,000.

[9.] 33 e. Etablissement för basorganisation, reservationsanslag. I det

program för utvidgning och konsolidering av flygvapnet, för vilket jag lämnat

en redogörelse vid behandlingen av flygvapnets anslag å driftbudgeten

för nästa budgetår, ingår såsom i nämnda redogörelse och under nästföregående

punkt anförts jämväl inrättandet av en s. k. basorganisation i övre

Norrland. Flygförvaltningen har i sina förenämnda skrivelser den 19 oktober

1940 närmare utformat förslaget rörande denna organisation och i anslutning

därtill hemställt om anvisande av medel för anordnande av vissa

etablissement för organisationen i fråga. Flygförvaltningen har därvid föreslagit,

att vid organisationens centralförläggningsplats borde komma till utförande

följande byggnader, nämligen administrationsbyggnad, personalbostäder,

kaserner, matsalar och mässar för basorganisationens personal, centralförråd,

hangar, verkstad och förråd för en division flygplan. För förläggning

av stationsavdelningar m. m. å de tre föreslagna övningsplatserna

borde tillsvidare iordningställas vissa baracker m. m.

Kostnaderna för anordnande av basorganisationen i enlighet med nu angivna

riktlinjer hava av flygförvaltningen beräknats enligt följande upp
-

ställning:

Flygfältsarbeten .................................... kronor 1,227,000

Markförvärv........................................ * 170,000

Byggnader m. m................................... » 6,576,000

Administration och oförutsedda utgifter .............. » 482,000

Summa kronor 8,455,000.

Av sistberörda summa har ett belopp av 3,455,000 kronor ansetts erforderligt

under innevarande budgetår, under det att återstående 5,000,000 kronor

skulle belöpa å budgetåret 1941/42.

I anslutning till vad jag anfört under nästföregående punkt förutsätter jag

även beträffande de nu ifrågavarande byggnaderna och anläggningarna, att

dessa — sedan ritningar och andra projektarbeten varit föremål för översyn

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr

inom 1940 års militära byggnadsutredning — skola kunna ytterligare förenklas,

varjämte med utförandet av vissa anläggningar torde kunna anstå.

Sålunda torde, i enlighet med vad överbefälhavaren anfört i skrivelse den 10

december 1940, vissa planeringsarbeten och rullbaneanläggningar liksom ock

vissa barackbyggnader vid övningsplatserna kunna uppskjutas tills vidare.

Då dessutom vissa ytterligare besparingar torde kunna åvägabringas, synes

det sammanlagda medelsbehovet för basorganisationens etablissement

för närvarande kunna beräknas till 6,200,000 kronor. Av sistberörda belopp

torde 2,000,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41. Återstoden av medelsbehovet eller (6,200,000 — 2,000,000 =)

4,200,000 kronor har jag anmält tidigare i dag vid behandlingen av kapitalinvesteringarna

inom försvarsdepartementets verksamhetsområde för nästa

budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen ''

att till Etablissement för basorganisation å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 2,000,000.

[10.] 35 e. Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj, reserva
tionsanslag.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov

under kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 anmälde flygförvaltningen,

att vissa ökade utrymmen erfordrades vid Svea flygflottilj på

grund av större personalstyrka och utvidgat materielbestånd vid flygflottiljen,

samt att ämbetsverket avsåge att efter utredning rörande kostnaderna

för anordnande av de sålunda påkallade ökade utrymmena till Kungl. Majit

inkomma med förslag i ämnet. I anslutning härtill har flygförvaltningen i

skrivelse den 6 december 1940 framlagt förslag i fråga om vissa byggnadsoch

andra anläggningsarbeten vid Svea flygflottilj i och för tillskapande av

de erforderliga ökade lokalutrymmena vid flottiljen.

De för ändamålet nödvändiga byggnaderna och anläggningarna har flygförvaltningen

sammanfattat i följande förteckning:

Utökning av matsal, tvättrum och omklädnadsrum vid flot
-

tiljverkstaden ...................................... kronor 35,000

Emballagebod ........................................ » 20,000

Ammunitionsförråd .................................. » 40,000

Delonatorförråd .................. » 5,000

Diverse separata förråd för etylalkohol, klorkalk m. m. . . » 5,000

Erforderliga vägar till ovannämnda förrådsbyggnader .... » 15,000

Devieringsbana ...................................... » 3,000

Om- och tillbyggnad av nuvarande manskaps- och under
officersmäss

till enbart manskapsmäss .............. » 55,000

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

207

Ny underofficersmäss inklusive 10 enkelrum för ogifta underofficerare

...................................... kronor 130,000

Förläggningskasern för 25 kadetter . ................... » 65,000

Utökning av befintligt garage ........................ » 30,000

Färdigställande av vägnätet, anordnande av parkeringsplatser

och behövligt planeringsarbete inom förläggningen . . » 35,000

Summa kronor 438,000.

Med förmälan, att i ovanstående kostnadsberäkning inginge jämväl efter

sex procent beräknade administrationskostnader, har flygförvaltningen hemställt,

att nämnda belopp, 438,000 kronor, måtte anvisas att utgå å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Som de på senare tid genomförda utökningarna av flygflottiljens organisation

otvivelaktigt medfört, att de ursprungligen beräknade lokalutrymmena

för personal och materiel äro otillräckliga, finner jag mig böra ansluta

mig till flygförvaltningens förevarande förslag, mot vars beräknade kostnader

jag ej har något att erinra.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 438,000.

[11.] 35 f. Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reservations
anslag.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å

kapitalbudgeten har flygförvaltningen hemställt örn anvisande av anslagsmedel

för vidtagande av anordningar, avsedda alt öka krigsberedskapen vid

vissa krigsflygfält. De föreslagna anordningarna bestå huvudsakligen i uppförande

av baracker för expeditions-, förläggnings- och förplägnadsändamål.

byggande av vägar m. m. För en del av de ifrågavarande flygfälten vore

anordningarna av brådskande natur, i följd varav de erforderliga medlen

borde anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Enligt en i skrivelsen

intagen specifikation hava kostnaderna för de sistberörda, mera brådskande

anordningarna beräknats lill sammanlagt 977,000 kronor.

För min del finner jag mig böra tillstyrka, att nämnda belopp anvisas å

tilläggsstat för innevarande budgetår för genomförande av de därmed avsedda

beredskapsanordningarna å vissa flygfält. Jag förutsätter, att de framlagda

kostnadsberäkningarna, vilka synas vara väl summariska, komma alt

bliva föremål för prövning av 1940 års militära byggnadsutredning, innan

medlen ställas lill förfogande för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

afl till Barackbgggnoder m. m. för vissa krigsflygfält å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 977,000.

[12.] 40 c. Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby, reser
vationsanslag.

I särskild skrivelse den 21 juni 1940 anmälde flygförvaltningen

i samband med framläggande av förslag om anskaffning av vissa

krigsflygfält, att det ur militära synpunkter vöre önskvärt, att ett flygfält anordnades

å den av Stockholms stad inköpta egendomen Skå-Edeby i Stockholms

län. I anslutning härtill framhöll ämbetsverket i särskild skrivelse

den 17 oktober 1940, att underhandlingar sedan någon tid påginge med Stockholms

stad angående iordningställande av ett flygfält vid Skå-Edeby,

samt att flygförvaltningen avsåge att efter avslutandet av berörda underhandlingar

hemställa om medel för flygvapnets andel i kostnaderna för anläggning

av ett kombinerat civilt och militärt flygfält å nämnda plats.

Sedan Stockholms stad och flygförvaltningen den 1 november 1940 träffat

en preliminär överenskommelse i fråga om anordnandet av omförmälda

flygfält vid Skå-Edeby, har ämbetsverket efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med

yttrande den 10 december 1940 överlämnad, den 2 i samma månad dagtecknad

skrivelse underställt den ifrågavarande överenskommelsen Kungl. Maj:ts

prövning.

Av flygförvaltningens förevarande skrivelse inhämtas i huvudsak följande:
Flygfältet

vid Skå-Edeby avses skola utformas i enlighet med en vid skrivelsen

fogad kartskiss, därå flygfältets utsträckning angivits med gröna begränsningslinjer.

Den för flygfältet erforderliga marken upplåtes av Stockholms

stad såsom ägare av fastigheten. Såsom vederlag härför tillgodoför

kronan staden ersättning för den ränteutgift, som staden ådragit sig genom

att på grund av den nu träffade överenskommelsen inköpa omförmälda

fasta egendom tidigare än som ursprungligen avsetts. Denna räntekostnad

har beräknats med utgångspunkt från det av staden utgivna köpeskillingsbeloppet

för egendomen, 495,000 kronor, samt efter en räntefot av 4’/2 procent,

eller för år räknat 22,275 kronor. Som staden ursprungligen skolat tillträda

fastigheten först den 14 mars 1945 men på grund av de förhållanden, för vilka

nu redogjorts, tillträtt fastigheten redan den 14 mars 1940, skulle nämnda

belopp sammanlagt utgöra (22,275 X 5 =) 111,375 kronor.

Vad beträffar själva anläggningskostnaderna för flygfältet hava dessa

av flygförvaltningen beräknats till 1,450,000 kronor. I överensstämmelse

med vad som skett beträffande anläggningen av flygfältet vid Skarpnäck i

Stockholms stad under hösten 1939 skola dessa kostnader enligt avtalet

fördelas med 60 procent på kronan och 40 procent på staden. I följd härav

skulle kronans andel i anläggningskostnaden bliva (1,450,000 X 0.6=)

870,000 kronor och stadens andel av samma kostnader 580,000 kronor.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vidkommande härefter dispositionen av det färdigställda flygfältet innehåller

det preliminära avtalet därom den bestämmelsen, att flygfältet skall

förvaltas av Stockholms stad, som under fredstid skall hålla flygfältet tillgängligt

för civil flygtrafik samt bestrida samtliga kostnader för flygfältets

underhåll, saint att flygvapnet skall äga tillgång till flygfältet, därvid härav

uppkommande särskilda underhållskostnader skola bestridas enligt särskild

överenskommelse mellan flygförvaltningen och staden.

De ytterligare villkor, som enligt avtalet skola gälla för kronans delaktighet

i den planerade flygfältsanläggningen, hava av flygförvaltningen i

förberörda skrivelse den 2 december 1940 sammanfattats i följande

punkter:

1) Arbetet med flygfältets iordningställande skall påbörjas snarast möjligt

och så utföras, att flygfältet är användbart för militärt bruk senast

hösten 1942.

2) Staden förbinder sig att, sedan arbetet blivit utfört, ansvara för flygfältets

underhåll under fredstid samt vid krig eller krigsfara eller vid militära

övningar hålla flygfältet tillgängligt för den militära luftfartens behov.

3) Staden förbinder sig att vid bebyggande av sin mark i flygfältets omgivningar

iakttaga de bestämmelser m. m. i avseende å byggnadshöjd, som

med hänsyn till flygsäkerhetens intresse kunna komma att fastställas av

flygförvaltningen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

staden.

4) Arbetet skall utföras i enlighet med av chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen godkänd arbetsplan.

5) Beträffande spörsmål, som under arbetets gång kunna uppkomma,

skall samråd ske med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.

6) Svenskt material skall, i den mån så kan ske, användas vid arbetets

utförande.

7) Flygförvaltningen äger att utöva nödig kontroll över att arbetet utföres

i enlighet med vad i förut angivna punkter sagts.

Avslutningsvis har flygförvaltningen i sin omförmälda skrivelse den 2

december 1940 anfört, att det för en eventuell framtida utvidgning av flygfältet

vid Skå-Edeby kunde komma att visa sig erforderligt att inlösa viss

mark invid flygfältet, samt att ämbetsverket avsåge att i sådant fall framdeles

inkomma med framställning i ämnet.

Under åberopande av den lämnade redogörelsen har flygförvaltningen

hemställt, att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas medel för dels ersättning

åt Stockholms stad för de i avtalet omnämnda räntekostnaderna,

22,275 kronor för år under åren 1941—1945, dels ock kronans andel i anläggningskostnaderna

för Skå-Edebyfältet, enligt den förut lämnade redogörelsen

870.000 kronor, att utbetalas successivt i mån av anläggningsarbetenas

fortskridande under budgetåren 1940/41—1942/43.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i sitt i ärendet avgivna

yttrande tillstyrkt flygförvaltningens förevarande framställning.

Det förslag, för vilket i det föregående en redogörelse lämnats, innebär

Bihang lill riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 2.

14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i stort sett att å den Stockholms stad tillhöriga egendomen Skå-Edeby invid

Stockholm skall genom samverkan mellan kronan och staden inrättas ett

för såväl militärt som civilt bruk avsett flygfält. Den erforderliga marken

förutsättes skola upplåtas av staden mot vederlag för vissa räntekostnader

på sätt förut närmare angivits, medan själva anläggningskostnaderna fördelas

på staten och staden i relationen 60 respektive 40 procent. För dessa

prestationer skulle flygvapnet tillförsäkras dispositionsrätt till det blivande

flygfältet dels under fredstid för övningsändamål dels ock under krig eller

krigsfara. De huvudsakliga underhållskostnaderna skola bestridas av staden;

allenast de av flygvapnets disposition av flygfältet föranledda kostnaderna

av antydd art skola enligt särskild överenskommelse åvila statsverket.

Då flygmyndigheterna och överbefälhavaren av militära skäl ansett det

nödvändigt, att flygvapnet utöver redan befintliga flygplatser i huvudstadens

närhet äger tillgång till ytterligare ett flygfält, samt det nu av flygförvaltningen

framlagda förslaget torde vara ägnat att på ett ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigt sätt lösa frågan om anordnandet av ett dylikt flygfält,

finner jag mig böra ansluta mig till det av flygförvaltningen framlagda

förslaget.

Jag tillstyrker fördenskull, att riksdagens bemyndigande utverkas till

godkännande av det preliminära avtalsförslag mellan staten och Stockholms

stad om anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen SkåEdeby,

för vilket i det föregående en redogörelse lämnats.

Vad beträffar formerna för statens finansiella medverkan i det tilltänkta

flygfältsföretaget torde böra beaktas, att staten genom det ifrågasatta avtalet

tillförsäkras en långfristig dispositionsrätt till det blivande flygfältet.

Vid sådant förhållande synes det principiellt riktigast, att de erforderliga

medlen ställas till förfogande över försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond, och att uppkommande investering upptages å denna

fond såsom helt avskriven. Härvid torde de i det föregående närmare

berörda räntekostnaderna böra utgå av den å staten för fastighetsfonden uppförda

utgiftsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden, delposten för flygförvallningens

delfond. Kronans andel i kostnaderna för flygfältets anläggning — enligt

vad i det föregående angivits 870,000 kronor — torde anvisas att utgå som

ett särskilt reservationsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond å tillläggsstat

för innevarande budgetår. Chefen för finansdepartementet kommer

att i vederbörligt sammanhang anmäla frågan örn avskrivning av det sålunda

anvisade beloppet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna det i det föregående

närmare berörda preliminära avtalet mellan kronan

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

211

och Stockholms stad rörande anordnande av ett flygfält å

staden tillhöriga egendomen Skå-Edeby;

dels ock till Bidrag till anordnande av flygfält vid SkåEdeby

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 870,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

213

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 3. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reservations
anslag.

I skrivelse den 2 januari 1940 har medicinalstyrelsen hemställt örn

anvisande av 450,000 kronor för renovering av köksbyggnaden

vid Frösö sjukhus vid Östersund. Styrelsen har därvid framhållit

bland annat följande.

Sjukhusets kök hade tagits i bruk samtidigt med sjukhuset i övrigt år

1915. Beläggningen, som vid denna tid uppgått till omkring 560, utgjorde

för närvarande cirka 820 och komme inom den närmaste tiden genom öppnandet

av tvenne nya avdelningar att ytterligare betydligt öka. Under hela

den tid köksanläggningen varit i bruk hade någon genomgripande renovering

av densamma icke företagits. De sista åren hade med hänsyn till den

påtänkta ombyggnaden det löpande underhållet eftersatts. Den maskinella

utrustningen vöre numera i det närmaste förbrukad, och köket motsvarade

för närvarande på intet sätt med avseende å hygienisk och teknisk utrustning

de krav, som med rätta måste ställas på en inrättning av denna storlek;

så funnes exempelvis icke någon kylinrättning. De i byggnaden inrymda

matsalarna för all sjukhusets personal vore liksom arbetsförhållan
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ciena i köket också otillfredsställande. Frågan om kökets fullständiga renovering

hade av dessa anledningar länge varit aktuell, om den ock med hänsyn

till de stora anslagskraven för den statliga sinnessjukvårdens utbyggande

och vidmakthållande hittills ansetts böra få anstå. Ett ytterligare

uppskov med detta byggnadsföretag syntes emellertid medicinalstyrelsen icke

längre tillrådligt. Nu föreliggande förslag till kökets renovering hade utarbetats

av arkitekten Hakon Ahlberg. Det hade godkänts av byggnadsstyrelsen,

som kostnadsberäknat detsamma till 450,000 kronor.

Förslaget avser i huvudsak — anför medicinalstyrelsen vidare — alt i

byggnadens källarlokaler åstadkomma tillfredsställande kyl- och förvaringsrum.

— Den i bottenvåningen befintliga kökshallen föreslås vidare försedd

med ny, modern instrumentell utrustning. Goda biutrymmen för proviantens

mottagning, förberedelse, fördelning och utlämning hava vidare anordnats,

varjämte personalens berättigade krav på hygieniska anordningar tillgodosetts.

— Våningen en trappa upp disponeras helt av för de anställda avsedda

matsalar, inredda för självservering, en anordning, som medicinalstyrelsen

numera anser böra i princip användas vid sjukhus av den storlek, varom

bär är fråga. — Översta våningen bibehålies som bostadsrum för kökspersonal.

De tidigare för 3 å 4 hyresgäster avsedda rummen hava i den utsträckning

detta varit möjligt i förslaget delats upp på smärre enheter, ingen beräknad

för mer än två personer. Tvättställ med rinnande vatten föreslås i

varje rum, varjämte gemensamt badrum anordnas m. m.

Med avseende å tidpunkten för ifrågavarande arbetens påbörjande bar

— uppger medicinalstyrelsen — byggnadsstyrelsen på förfrågan under hand

framhållit, att, därest statsmakterna inom den närmaste tiden beslutade arbetets

utförande, detsamma torde kunna igångsättas i början av maj månad

innevarande år samt beräknas vara slutfört under året.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 163 beslöt 1935 års riksdag

att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle uppföras en

psykiatrisk klinik, inrymmande 122 vårdplatser. Kostnaden för klinikens

uppförande beräknades av riksdagen till högst 1,450,000 kronor,

varav riksdagen anvisade 100,000 kronor. Sedan jag vid frågans behandling

vid 1936 års riksdag på då anförda skäl ansett mig icke kunna förorda någon

jämkning av den av mig vid 1935 års riksdag angivna kostnadssumman,

1,597,000 kronor, godkände riksdagen denna kostnadsberäkning och

anslog för budgetåret 1936/37 ytterligare 275,000 kronor. Nästföljande års

riksdag beräknade därefter för budgetåret 1937/38 ett belopp av 400,000

kronor. Några ytterligare medel hava ej anvisats för ändamålet, i följd

varav riksdagen hittills ställt sammanlagt 775,000 kronor till förfogande.

Byggnadsföretaget har emellertid ännu ej kommit till utförande. Av de

anslagna medlen hava dock — delvis efter riksdagens hörande — genom

särskilda Kungl. Majlis beslut anvisats tillhopa 227,000 kronor för möjliggörande

av klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomilokaler,

varför av tillgängliga medel ännu återstå odisponerade (775,000— 227,000)

548,000 kronor.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

215

Anledningen till uppskovet med byggnadsarbetenas igångsättande har delvis

legat i långvarigheten av de förhandlingar, som måst föras med Uppsala

stad för ernående av en nödvändig omläggning av den del av infartsvägen

till staden söderifrån, som benämnes Sjukhusvägen. Härom vill jag i korthet

erinra följande.

Sedan Kungl. Majit i juli 1935 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att träda i

förhandlingar med Uppsala stad angående föranstaltande, utan att särskilda

kostnader åsamkades statsverket, av sådan omläggning av södra infartsvägen

till staden, att det för kliniken föreslagna området ej av nämnda väg

skildes från akademiska sjukhusets område, överlämnade styrelsen den 25

november 1935 utredning och avtalsförslag i frågan. Förnyade förhandlingar

mellan byggnadsstyrelsen, representanter för Uppsala stad, medicinska

fakulteten och länsstyrelsen i Uppsala län, föranledda av Kungl. Majits beslut

den 30 juni 1936, resulterade i att länsstyrelsen den 1 december samma

år förordnade, att omläggningen av Sjukhusvägen skulle utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med ett såsom alternativ IV betecknat förslag.

Vid anmälan av propositionen nr 124 till 1937 års riksdag ansåg jag mig

efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet kunna giva uttryck

åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel

och erforderlig mark för vägen skulle kunna i skälig utsträckning tillmötesgås,

därvid jag samtidigt förutsatte, att riksdagens uttalande i vägfrågan —

nämligen att sagda fråga borde före arbetenas påbörjande genom avtal så

ordnas, att särskilda kostnader icke åsamkades statsverket — icke utgjorde

hinder för att staten på angivet sätt medverkade till frågans ordnande. Likaledes

fann jag inga allvarligare betänkligheter kunna anföras mot villkoret,

att spårvägen skulle få kvarligga i befintlig sträckning längst till utgången

av år 1942. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riksdagens

sida.

På min föredragning uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937

åt länsstyrelsen i Uppsala län att snarast möjligt med Uppsala stad — under

förutsättning av Kungl. Majits godkännande — träffa avtal av den innebörd,

som i det vid propositionen nr 124 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden och Kungl. Majits sedermera fattade beslut förutsatts.

I september 1937 träffades sagda avtal, vilket i oktober månad samma

år godkändes av Kungl. Majit.

De under de senare åren stegrade byggnadskostnaderna hava medverkat

till att uppförandet av klinikbyggnaden ytterligare uppskjutits. Jag vill härvid

erinra örn att byggnadsstyrelsen i en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse

den 21 augusti 1937 meddelat, att totala kostnaderna av angiven anledning

kunde beräknas hava ökat till 2,034,000 kronor. På denna grund ansåg

jag mig ej böra påkalla åtgärder för byggnadsföretagets igångsättande och

förklarade mig sakna anledning att i det sammanhanget beräkna medel för

bestridande av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Vad först angår medicinalstyrelsens framställning örn vissa byggnadsarbeten

vid Frösö sjukhus framgår av det anförda, att den

vid sjukhuset sedan längre tid tillbaka använda köksbyggnaden är i stort

behov av en genomgripande renovering. Jag är därför beredd att oaktat rådande

förhållanden giva min anslutning till det föreliggande förslaget och

har ej heller —- i betraktande av de planerade arbetenas omfattning — funnit

anledning till erinran mot de verkställda kostnadsberäkningarna. Med

hänsyn till angelägenheten av arbetenas snara igångsättande och slutförande

under innevarande år synas de erforderliga medlen, 450,000 kronor, böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

I det föregående har jag redogjort för anledningen till att uppförandet

av den beslutade psykiatriska kliniken i Uppsala ännu

ej påbörjats. Såsom nämnts hava av de hittills för ändamålet anvisade medlen,

775,000 kronor, 227,000 kronor tagits i anspråk för möjliggörande av

anslutning av kliniken till akademiska sjukhusets ekonomilokaler.

Det torde på grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska

kliniken få anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjas. De

höga byggnadskostnaderna utgöra visserligen alltjämt ett hinder härför,

men därest läget på byggnadsmarknaden anses motivera uppförandet av

vissa nyttiga och nödvändiga statliga byggnader erbjuder psykiatriska kliniken

i Uppsala ett lämpligt arbetsobjekt. Jag anser mig emellertid böra

förorda, att 1940 års civila byggnadsutredning före byggnadsföretagets påbörjande

erhåller i uppdrag att underkasta föreliggande förslag en ingående

granskning ur besparingssynpunkt. Huruvida som en följd därav någon del

av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna — 2,034,000 kronor

-— kan inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser och löner

undandrager sig mitt bedömande. Skulle så ej bliva fallet — och jag räknar för - siktigtvis härmed— komme ytterligare högst (2,034,000 — 775,000) 1,259,000

kronor eller, avrundat, 1,260,000 kronor att erfordras. I likhet med vad jag

tillstyrkt beträffande renoveringsarbetena vid Frösö sjukhus bör sistnämnda

belopp äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Båda

beloppen, tillhopa (450,000 + 1,260,000) 1,710,000 kronor, synas lämpligen

böra upptagas å ett under statens allmänna fastighetsfond uppfört reservationsanslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att I. II.

I. besluta att vid Frösö sjukhus skola i enlighet med av

mig förordat förslag verkställas renoveringsarbeten för en

beräknad kostnad av högst 450,000 kronor; samt

II. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av .......... kronor 1,710,000.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

217

[2.] 4 a. Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola, re
servationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj ds proposition den 10 mars 1939,

nr 199, beslöt 1939 års lagtima riksdag att för statens sjuksköterskeskola

skulle uppföras en nybyggnad invid blindinstitutet å Tomteboda samt anvisade

å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 under rubrik statens allmänna

fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor för byggnadsarbetenas

påbörjande. Enligt det av byggnadsstyrelsen efter viss omarbetning av

planen slutligt framlagda förslaget — rörande vars detaljer jag hänvisar till

propositionen — kunde kostnaderna för nybyggnaden uppskattas till ett belopp

av 1,350,000 kronor. I likhet med föredragande departementschefen förutsatte

riksdagen likväl, att i samband med de definitiva ritningarnas utarbetande

frågan örn lokalbehovets omfattning upptoges till närmare prövning i

syfte att begränsa kostnaderna för byggnadens uppförande. Departementschefen

hade för sådant fall ansett totalkostnaden ej behöva överstiga 1,250,000

kronor.

Genom beslut den 30 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att med anlitande av förutnämnda anslag i samråd med styrelsen för statens

sjuksköterskeskola upprätta fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar

för nybyggnad åt skolan.

Med skrivelse den 23 april 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen omarbetat

förslag och en inom styrelsen verkställd kostnadsutredning. Av denna kostnadsutredning

framgår, att byggnadsföretaget, enligt de i augusti 1939 gällande

priserna, skulle betingat en kostnad av 1,250,000 kronor eller det belopp,

vartill kostnaden enligt departementschefens direktiv borde inskränkas.

Nedskärningen av den tidigare beräknade kostnaden, 1,350,000 kronor, hade

åstadkommits bland annat därigenom, att antalet elevrum minskats med sex

till femtiofyra samt personalens bostadsrum, i det tidigare förslaget förlagda

i undervisningsflygeln och upptagande bostäder för kokerska och tolv biträden

och städerskor, förlagts till en byggnad inrymmande vaktmästarebostad

m. m., varjämte biträdesrummen minskats i antal och golvyta. Styrelsen

påpekade emellertid, att kostnaderna för skolans uppförande med hänsyn

till i april 1940 rådande priser måste beräknas lill 1,460,000 kronor. Förslaget

tillstyrktes av medicinalstyrelsen.

Med skrivelse den 2 december 1940 har 19A0 års civila bgggnaclsutredning,

som i besparingssyfte granskat byggnadsstyrelsens sistnämnda förslag, överlämnat

en promemoria rörande resultatet av granskningen jämte skissritningar,

avseende en reviderad byggnadsplan, vilkens genomförande beräknas

draga avsevärt liigre kostnad eller högst 875,000 kronor, över det x-cviderade

förslaget hava yttranden avgivits lili utredningen av byggnadsstyrelsen och

styrelsen för sjuksköterskeskolan. Därest förslaget skulle befinnas godtagbart,

har utredningen hemställt, att beslut i ärendet måtte fattas av Kungl. Majit

på grundval av de överlämnade skissritningarna samt uppdrag lämnas byggnadsstyrelsen

att dels skyndsamt låta utarbeta slutgiltiga ritningar i huvudsaklig

överensstämmelse med den företedda planen och med de jämkningar,

som av utredningen särskilt angivits, dels ock gå i författning örn bygg
-

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsföretagets utförande för en kostnad av högst 875,000 kronor. I den av

utredningen ingivna promemorian har i huvudsak anförts följande.

1940 års civila byggnadsutredning hade vid prövning av förslaget utgått

ifrån att en avsevärd nedskärning av byggnadskostnaderna vore oundgänglig

i nuvarande ansträngda statsfinansiella läge. Utredningen hade uppgjort

riktlinjer för en omarbetning av förslaget i kostnadsbesparande syfte med

beaktande av att sakligt betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån

orubbade. Åt arkitekten G. Birch-Lindgren hade uppdragits att efter sagda

riktlinjer utarbeta nytt skissförslag.

Det nu föreliggande förslaget innebure, att uppförandet av den i byggnadsstyrelsens

förslag tilltänkta gymnastikbyggnaden ställdes på framtiden,

något som icke syntes ägnat att ingiva särskilda betänkligheter bland annat

med hänsyn till den närbelägna gymnastiksalen vid blindinstitutet. Även

inredningen i byggnadens bilokaler, dusch- och omklädningsrum, slopades

tills vidare; för eventuellt framtida behov av dylika lokaler funnes dock

disponibla källarutrymmen, nu avsedda som förrådsrum.

Enär, enligt vad utredningen genom hänvändelse till direktionen för karolinska

sjukhuset utrönt, kost för skolans elever och personal, i varje fall

tills vidare, kunde levereras från sjukhuset, hade den av byggnadsstyrelsen

föreslagna köksavdelningen i undervisningsflygelns bottenvåning kunnat inskränkas

till ett mindre serverings- och diskrum och samtidigt bostäderna

för kökspersonal slopas. Då man emellertid icke finge räkna med att en

dylik ordning för all framtid läte sig upprätthålla, hade det synts välbetänkt

att anordna reservutrymmen för en framtida utbyggnad av fullständiga

kökslokaler. Denna reserv hade i förslaget disponerats för personalbostäder,

nämligen en vaktmästarbostad på 2 rum och kök samt 3 personalrum.

Det ursprungliga förslagets personalbyggnad hade på detta sätt

kunnat helt uteslutas.

I undervisningsflygeln hade vidare samlingssalen enligt utredningsförslaget

minskats med 26 kvm och konferensrummet med 12 kvm. Lärarerummet

hade slopats och solaltanen i vindsvåningen hade likaledes bortfallit.

Någon mindre reduktion av laboratoriet och demonstrationsrummet föresloges

ock. Korridorbredden hade minskats från 2.20 till 1.95 m.

Inom bostadsflygeln hade enkelrummen för eleverna ersatts med 15 kvm:s

rum för 2 personer, varigenom en hel våning kunnat slopas. Puts- och

strykrum hade vidare minskats, en hemsysterbostad samt badrummen i de

återstående 3 bostäderna för hemsystrar hade uteslutits.

Utöver vad av skisserna framginge, borde efter utredningens mening ytterligare

följande förenklingar komma till stånd. Sedan bostadsflygeln begränsats

till tre våningar, syntes oundgängligt behov av hiss icke föreligga,

vadan denna kunde utgå. Pannrumsavdelningen borde omstuderas, verkstadsrummet

slopas och rumshöjden i källaren minskas till 2.40 m. Källarlokalerna

i undervisningsflygeln under kontorslägenheterna syntes kunna

begränsas. Fönstrens antal i undervisningsflygeln borde lämpligen reduceras,

och det stora fönstret i samlingssalen uppdelas. Vidare syntes balkongerna

å bostadsflygeln kunna utgå. Takresningen borde omarbetas i syfte

all möjliggöra takbeläggning med tegel.

De föreslagna ändringarna i den ursprungliga byggnadsplanen innebure,

att byggnadsvolymen minskats nied omkring 4,600 kinn till 10,800 kbm.

I sitt förenämnda yttrande till utredningen har byggnadsstyrelsen icke funnit

någon särskild anledning till erinran. Styrelsen bar emellertid framhållit,

att den korta tid, som för yttrandets avgivande stått till styrelsens förfogan
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

219

de, icke givit styrelsen tillfälle att närmare granska de framlagda skissritningarna

eller de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola har anfört bland annat, att styrelsen

ej hade något att erinra emot att köket för närvarande utelämnades

under förutsättning, att kost kunde erhållas från exempelvis karolinska sjukhuset

och transportfrågan från detta sjukhus till skolan ordnas på tillfredsställande

sätt. Ej heller har styrelsen motsatt sig att gymnastikhuset och

personalhuset tills vidare uteslutas ur byggnadsplanen. Däremot har styrelsen

— utöver vissa mindre erinringar, vid vilka jag i detta sammanhang

saknar anledning uppehålla mig — på anförda skäl ansett, att samtliga

läsande elever, vilka i regel uppginge till ett 30-tal, borde tilldelas enkelrum.

Byggnadsutredningen har genmält, att de läsande eleverna komme att disponera,

förutom elevrummen, tvenne dagrum samt biblioteket om 40 kvm.

Beträffande vissa av de av skolstyrelsen gjorda invändningarna har utredningen

funnit dessa kunna beaktas utan ökning av byggnadskostnaderna.

Det reviderade förslaget har genom utredningens försorg underkastats detaljerad

kostnadsberäkning, varvid förutsatts ett förenklat utförande av byggnadens

detaljer. Denna beräkning har givit följande resultat:

Byggnadsarbeten...................................... kronor 560,000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning...... » 100,000

Elektriska belysnings-, kraft- och svagströmsledningar samt

köksapparater...................................... » 50,000

Utvändiga ledningar med erforderliga rörgravar.......... » 30,000

Terrasseringsarbeten, vägar och stängsel ................ » 50,000

Ritningar, kontroll och oförutsett................. »__85,000

Summa kronor 875,000.

Det av 1940 års civila byggnadsutredning i besparingssyfte framlagda Departementsförslaget

till nybyggnad för statens sjuksköterskeskola understiger i kostnads- chefen.

avseende byggnadsstyrelsens senast ingivna förslag med ej mindre än

(1,460,000 — 875,000) 585,000 kronor. Denna avsevärda utgiftsbegränsning

bygger till stor del på förutsättningen av att man åtminstone för den närmaste

framtiden skall kunna utnyttja karolinska sjukhusets köksanläggningar även

för skolans behov samt därjämte att det skall bliva möjligt att tillsvidare

anordna gymnastikundervisningen i blindinstitutets gymnastiklokal. Dessutom

bar utredningen utgått från nödvändigheten av att vidtaga andra förenklingar

i olika avseenden i jämförelse med byggnadsstyrelsens förslag.

För egen del anser jag, att den av byggnadsutredningen framlagda planen i

nuvarande läge bör i allt väsentligt godtagas. Jag vill här erinra om att

Kungl. Majit för åvägabringande snarast möjligt av ett efter angivna riktlinjer

utarbetat förslag den 13 december 1940 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

i samråd med styrelsen för skolan uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsberäkningar

lill nybyggnad för sjuksköterskeskolan i huvudsaklig överensstämmelse

med den av byggnadsutredningen uppgjorda reviderade byggnadsplanen.

Behovet av ifrågavarande byggnad har redan i ett tidigare skede av frågans

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

behandling vitsordats vara stort. Nackdelarna med det nuvarande provisoriet

hava sedan dess blivit än mera uppenbara. Under sådana förhållanden och

med hänsyn därjämte till angelägenheten av att byggnadsföretaget i arbetslöshetslindrande

syfte snarast igångsättes, har jag ansett mig böra förorda,

att de enligt byggnadsutredningens kalkyler ytterligare erforderliga medlen

äskas å tilläggsstat å kapitalbudgeten för innevarande budgetår. Då av 1939

års lagtima riksdag för ändamålet beviljats 200,000 kronor, varav dock i runt

tal 20,000 kronor hittills använts för bestridande av kostnaderna för de förberedande

arbetena, skulle ytterligare erfordras (875,000 — 180,000) 695,000

kronor. Rörande de för skolans utrustning nödvändiga medlen har jag för

avsikt att framdeles avgiva förslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av ..........kronor 695,000.

Fonden för låneunderstöd.

[3.] 3 a. Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbe
ten

vid skyddshemmet Härsjögården, reservationsanslag. Göteborgs diakoniss-sällskap

har sedan åtskilliga år bedrivit skyddshemsverksamhet å sitt å

fastigheterna Vs mantal Olofsred nr 1 (l3) och V* mantal Olofsred nr 1 (l4)

i Hyssna socken av Älvsborgs län belägna skyddshem Härsjögården. För

inrättande och utvidgning av skyddshemmet har sällskapet jämlikt beslut av

1929 och 1931 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 160,000 kronor mot säkerhet

av inteckningar i sagda fastigheter å sammanlagt nämnda belopp.

Den 11 februari 1938 har Kungl. Majit fastställt avtal mellan Kungl. Majit

och kronan samt sällskapet, enligt vilket avtal sällskapet förbundit sig att

från och med den 1 januari 1938 å skyddshemmet Härsjögården bedriva

skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Majits

stadga för skyddshemmen meddelats för hemskola, samt att där mottaga

högst 25 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra

överlämnas till skyddshemmet. Enligt avtalet erhåller sällskapet för underhåll

av skyddshemmets byggnader av statsmedel ett årligt bidrag av två

procent å byggnadernas värde. Detta värde skall därvid beräknas till 150,000

kronor.

I den 16 augusti 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven skrift har

styrelsen för skyddshemmet gjort framställning rörande utförande av vissa

örn- och tillbyggnadsarbeten vid hemmet i enlighet med framställningen bifogade

ritningar och kostnadsberäkningar.

Enligt framställningen skulle hemmets huvudbyggnad erhålla en tillbygg
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

221

nåd, i vilken skulle anordnas en gymnastiksal och en badavdelning. I samband

därmed skulle vissa smärre ändringsarbeten företagas i huvudbyggnaden.

Kostnaderna härför hava beräknats till sammanlagt 50,291 kronor.

Vidare skulle uppföras en fristående annexbyggnad, i vilken skulle anordnas

ett s. k. hemkök, vari sådana elever, som hade fallenhet och lust för

husligt arbete, skulle få tillfälle att någon tid före utskrivningen från anstalten

öva sig i skötseln av ett mindre hem. Utgifterna härför hava uppskattats

till 34,000 kronor.

Slutligen har skyddshemsstyrelsen föreslagit uppförande av en ny ladugård

i stället för den nuvarande, som enligt uppgift vore mycket bristfällig,

ävensom omändring av en mindre ekonomibyggnad till svin- och hönshus,

allt för en kostnad av tillhopa 40,000 kronor.

Kostnaderna hava således sammanlagt uppskattats till 124,291 kronor.

Under förmälan att sällskapet, som av egna medel redan nedlagt 80,000

kronor å hemmet, icke hade möjlighet att bekosta de ifrågavarande arbetena,

har sällskapet hemställt om ett lån av statsmedel å 124,291 kronor för

arbetenas utförande.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats

med skrivelse den 12 februari 1940. Däri har behovet av de föreslagna arbetena

till alla delar vitsordats av styrelsen, som ej heller i övrigt haft något

att erinra mot framställningen. Styrelsen har hemställt, att anslag för ifrågavarande

ändamål måtte anvisas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41.

Byggnadsstyrelsen, som yttrat sig i ämnet den 18 juni 1940, har beträffande

tillbyggnadsförslaget i huvudsak icke haft något att erinra men dock

förordat vissa smärre jämkningar.

Beträffande förslaget till annexbyggnad har styrelsen framställt vissa anmärkningar

och därför funnit en omarbetning av förslaget i vissa avseenden

påkallad.

Även förslaget om uppförande av ny ladugård har styrelsen ansett böra

omarbetas och därvid hänvisat till innehållet i ett av domänstyrelsens jordbruksbyrå

avgivet yttrande, vilket bilagts byggnadsstyrelsens utlåtande.

Byggnadsstyrelsen anför till sist, att med hänsyn till gällande materialpriser

och arbetslöner kostnaderna syntes böra uppskattas till 143,000 kronor,

inberäknat kostnader för möbler, inventarier och utvändiga arbeten.

I ett den 7 augusti 1940 avgivet utlåtande har statskontoret anfört, att

därest framställningen bifölles, för ändamålet borde beviljas ett under fonden

för låneunderstöd uppfört reservationsanslag. Såsom förutsättning för

beviljande av det ifrågasatta lånet borde gälla, att sällskapet ställde betryggande

säkerhet för lånets återbetalning.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört bär Kungl. Majit

den 1 november 1940 uppdragit åt socialstyrelsen att tillse, att nya ritningar

och kostnadsberäkningar rörande byggnadsarbetena utarbetades samt att,

sedan så skett, med förnyat utlåtande i ämnet ingiva ritningarna och beräkningarna

till Kungl. Majit.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat har i följd av sistnämnda beslut en omarbetning

av det ursprungliga byggnadsförslag^ ägt rum, därvid nya ritningar och

kostnadsberäkningar utarbetats. Det nya förslaget torde inom den närmaste

tiden komma att av socialstyrelsen överlämnas till Kungl. Majit. Jämlikt

vad från socialstyrelsens sida upplysts hava vid omarbetningen beaktats de

erinringar, som av byggnadsstyrelsen och domänstyrelsens jordbruksbyrå

framförts mot det första förslaget. Kostnaderna för arbetena enligt det reviderade

förslaget hava uppskattats till 142,600 kronor, därav 59,600 kronor

för om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden, 39,500 kronor för uppförande

av annexbyggnaden och 43,500 kronor för uppförande av ny ladugård jämte

omändring av en ekonomibyggnad till svin- och hönshus.

Av den förebragla utredningen synes framgå, att de ifrågavarande byggnadsarbetena

äro synnerligen behövliga samt att det därför är angeläget, att

desamma snart komma till stånd. Ehuru möjlighet icke nu föreligger att i detalj

taga ställning till frågan huru arbetena böra verkställas, anser jag mig

vidare kunna utgå från att desamma i stort sett böra komma till utförande

enligt det nu föreliggande, omarbetade byggnadsförslaget. Byggnadskostnad

derna torde kunna uppskattas till i runt tal 143,000 kronor. Då hemmets ägare

— Göteborgs diakoniss-sällskap — saknar medel för arbetenas utförande, förordar

jag, att staten, på sätt tidigare skett i liknande fall, för ändamålet lämnar

sällskapet ett räntefritt lån. För lånet, som lärer böra bestämmas till

143,000 kronor, bör av sällskapet ställas inteckningssäkerhet av bästa möjliga

beskaffenhet. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisas ett reservationsanslag å nyssnämnda belopp. Anslaget

torde få anvisas under fonden för låneunderstöd, där det lärer kunna

upptagas under rubriken lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten

vid skyddshemmet Härsjögården.

Därest det av mig tillstyrkta lånet beviljas, torde en höjning få företagas

av det byggnadsvärde, som, efter det byggnadsarbetena verkställts, skall gälla

vid beräkningen av det sällskapet tillkommande årliga bidraget för underhåll

av skyddshemmets byggnader. Beloppet av nämnda värde torde efter

förslag av socialstyrelsen böra fastställas av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

alt till Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten

vid skyddshemmet Härsjögården å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av...................... kronor 143,000.

[4.] 3 b. Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i

Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund, reservationsanslag.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit fastställt

avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks

uppfostringsanstalt i Lidköping rörande verksamheten vid stiftelsens skydds
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

223

hem Margretelund i nämnda stad. I avtalet har stiftelsen förbundit sig att

från och med den 1 januari 1938 å sagda skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet

i enlighet med de bestämmelser, som i Kungl. Maj:ts stadga för

skyddshemmen meddelats för jordbrukshem, samt att där mottaga högst 30

sådana gossar, som enligt samma stadgas bestämmelser funnes höra överlämnas

till skyddshemmet.

I en den 29 december 1939 dagtecknad, till socialstyrelsen ingiven framställning

har styrelsen för nämnda skyddshem gjort framställning rörande

verkställande av vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet i överensstämmelse

med framställningen bifogade ritningar och kostnadsberäkningar. De föreslagna

arbetena avse dels reparation och modernisering av vissa delar av ekonomibyggnaden

— främst köks- och tvättavdelningarna samt i byggnaden

inrymda personalbostäder — dels reparation av föreståndarbostaden, dels

ock uppförande av nytt bostadshus för en trädgårdsmästare och några kvinnliga

befattningshavare. Kostnaderna för arbetena hava uppskattats till sammanlagt

110,000 kronor, därvid beräknats 56,500 kronor för ekonomibyggnaden,

21,000 kronor för föreståndarbostaden, 29,240 kronor för det nya bostadshuset

och 3,260 kronor för yttre ledningar och oförutsedda arbeten. Styrelsen

hemställer att för utförande av ifrågavarande arbeten få komma i åtnjutande

av ett räntefritt statslån å 110,000 kronor. Tillika anhåller styrelsen

att av statsmedel erhålla ett årligt underhållsbidrag motsvarande 2

procent å nämnda belopp ävensom 2 procent å värdet av de byggnader, vilka

stiftelsen uppfört å hemmet enligt avtalet den 30 juni 1938 och vilket värde

uppskattats till 150,000 kronor.

Skyddshemsstyrelsens framställning har av socialstyrelsen överlämnats

med skrivelse den 12 februari 1940, däri socialstyrelsen uttalat sig på följande

sätt.

Margretelund, som tidigare använts såsom vanligt skyddshem, utnyttjades

numera såsom hem för psykiskt efterblivna manliga elever (jordbrukshem).

De i framställningen berörda byggnadsarbetena sammanhängde med skyddshemmets

iordningställande för nämnda ändamål.

Behovet av arbetena hade vitsordats av skyddshemsinspektören, som jämväl

framhållit önskvärdheten av att ombyggnaden ej onödigtvis uppskötes.

Utformandet av byggnadsplanen hade skett i samråd med skyddshemsinspektören

och föranledde icke någon socialstyrelsens erinran.

Stiftelsen hade icke, såsom flertalet huvudmän för enskilda skyddshem,

erhållit något lån av statsmedel för utförande av byggnadsarbeten vid skyddshemmet.

De ombyggnadsarbeten, som hittills företagits, hade sålunda helt

och hållet bekostats av stiftelsens egna medel. Enligt vad socialstyrelsen inhämtat

vore emellertid stiftelsens kapitaltillgångar nu i det närmaste förbrukade.

På grund av vad sålunda anförts biträdde socialstyrelsen sliftclsens förslag

till örn- och nybyggnadsarbeten vid Margretelunds skyddshem saint förordade,

att därför erforderliga lånemedel ställdes till dess förfogande. Styrelsen

förordade jämväl, att stiftelsen sedermera till underhåll av sålunda utförda

byggnader erhölle ett årligt bidrag med 2 procent å det för byggnadsarbetena

anslagna beloppet. Underhållsbidraget torde icke böra utgå, förrän

byggnadsarbetena slutförts.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Stiftelsen hade ytterligare hemställt om ett årligt statsbidrag å 3,000 kronor,

motsvarande 2 procent å 150,000 kronor, vilket sistnämnda belopp stiftelsen

under år 1939 av egna medel nedlagt på hemmets ombyggnad till jordbrukshem.

Enligt vad socialstyrelsen inhämtat hade stiftelsens svaga ekonomiska

ställning i förening med ökade driftkostnader, vilka framför allt hänförde

sig till lönestaten, medfört att stiftelsen vore i behov av ytterligare bidrag

för verksamhetens bedrivande. Med hänsyn därtill ville socialstyrelsen

tillstyrka framställningen jämväl i nu berörda del.

Socialstyrelsen har hemställt, att det förordade byggnadsanslaget måtte

anvisas å beredskapsstat.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 18 juni 1940 förklarat, att styrelsen

icke hade något att erinra mot de föreslagna arbetena med avseende å ekonomibyggnaden

och föreståndarens bostad.

Det föreslagna nya bostadshuset har däremot synts byggnadsstyrelsen

mindre lämpligt planlagt. Styrelsen anför härom, att köket i bottenvåningen

vore ur arbetssynpunkt mindre tillfredsställande. Dess stora yta kunde ej

heller rationellt utnyttjas för möblering. Antingen köket eller dagrummet

måste passeras för tillträde till sovrummet och detta senare rum för passage

mellan kök och dagrum. Vidare vore de för de kvinnliga befattningshavarna

avsedda rummen onödigt stora. Slutligen vore byggnadens exteriör otillfredsställande.

Förslaget till denna byggnad borde därför underkastas en genomgripande

omarbetning.

Mot de beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena vid skyddshemmet

har byggnadsstyrelsen icke haft något att invända.

Statskontoret, som yttrat sig i ämnet den 7 augusti 1940, har framhållit,

att, därest lån för byggnadsarbetena beviljades, anslag för ändamålet syntes

böra äskas i form av reservationsanslag under fonden för låneunderstöd

samt att såsom förutsättning för lån borde gälla, att betryggande säkerhet

ställdes för lånets återbetalande.

Den gjorda framställningen om statsbidrag för underhåll av byggnader vid

skyddshemmet har icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Majit, med anledning av

vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört, uppdragit åt socialstyrelsen att tillse,

att nya ritningar och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten

bleve utarbetade samt att, sedan så skett, med förnyat utlåtande ingiva

dessa handlingar till Kungl. Majit.

Förnyade ritningar och kostnadskalkyler hava ännu icke av socialstyrelsen

överlämnats till Kungl. Majit. Så torde emellertid snart komma att ske, då

enligt vad jag inhämtat ett reviderat byggnadsförslag nyligen ingivits till styrelsen.

I detta förslag har en omarbetning av det ursprungliga förslaget ägt

rum dels i fråga om ekonomibyggnaden, dels ock med avseende å det nya

bostadshuset. Beträffande sistnämnda hus hava därvid beaktats de av byggnadsstyrelsen

framförda anmärkningarna. De ifrågasatta ändringarna rörande

ekonomibyggnaden äro av mycket begränsad räckvidd. Omarbetningen

bär verkställts å länsarkitektkontoret i Mariestad, därvid de föreslagna jämk
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 225

ningarna i det ursprungliga förslaget beräknats medföra en merkostnad av

4.000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen är jag av den uppfattningen, att en modernisering

av ekonomibyggnaden och föreståndarbostaden vid skyddshemmet

Margretelund är av behovet påkallad samt att bostadsförhållandena för

personalen därstädes böra förbättras genom uppförande av ett nytt bostadshus.

Till frågan på vad sätt byggnadsarbetena böra utföras, kan jag i nuvarande

läge ännu icke taga definitiv ställning men anser mig dock kunna

räkna med att arbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse med

det föreliggande, i vissa delar reviderade förslaget. De med arbetena förenade

kostnaderna uppskattar jag med ledning av tillgängliga uppgifter till

114.000 kronor.

Då förevarande stiftelses ekonomi de senaste åren starkt försämrats och

stiftelsen torde sakna möjlighet att av egna medel bekosta arbetena, anser

jag det vidare rimligt, att stiftelsen för utförande av arbetena av staten erhåller

ett räntefritt lån å likaledes 114,000 kronor. Jag förutsätter härvid,

att för lånet lämnas fullgod inteckningssäkerhet.

För lånets gäldande torde å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 böra anvisas ett reservationsanslag av 114,000 kronor. Anslaget bör

upptagas under rubriken lån lill stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt

i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet Margretelund

och anvisas under fonden för låneunderstöd.

Vad slutligen angår det ifrågasatta årliga underhållsbidraget till skyddshemmet

motsvarande 2 procent å värdet av de nu föreslagna byggnadsarbetena

ävensom av vissa redan uppförda byggnader anser jag mig icke kunna biträda

framställningen om dylikt bidrag. Jag får i sagda del hänvisa till vad

jag denna dag i ämnet anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition

(V. p. 80) av spörsmålet örn anslag för nästa budgetår för bidrag till driften

av icke statliga skyddshem. Under nämnda punkt har jag för skyddshemmet

Margretelund — i stället för ett årligt bidrag till underhåll av byggnader —

förordat en höjning med 15 procent av det med 900 kronor för plats och

år av statsmedel utgående driftbidraget.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Län till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt

i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet

Margretelund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ................................ kronor 114,000.

[5.] 3 c. Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidg
ning

av cn vattenanläggning vid skyddshemmet Hörni», reservationsanslag.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har sedan åtskilliga år å sitt skydds
Bihcing

till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 2. 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

hem Hornö i Uppsala län bedrivit skyddshemsverksamhet för flickor. För

inrättande och utvidgning av skyddshemmet har föreningen jämlikt beslut

av 1928, 1930 och 1938 års riksdagar erhållit lån å tillhopa 307,100 kronor

mot säkerhet av inteckningar i skyddshemsfastigheten å sammanlagt nämnda

belopp.

Vidare har på därom av Kungl. Majit gjord framställning 1939 års lagtima

riksdag till lån till föreningen för utförande av en vattenanläggning vid

skyddshemmet för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor. I anledning härav

har Kungl. Majit den 9 juni 1939 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och

kronan samt föreningen att gälla såsom tillägg till tidigare ingångna avtal.

Avtalet den 9 juni 1939 innehåller bland annat följande bestämmelser.

1. Föreningen åtager sig att å sitt å fastigheten Vé mantal Hornö nr 1

med undantag för avsöndrade områden (Hornö l1) i Vallby socken av Uppsala

län inrättade skyddshem — Hornö hemskola — utföra en vattenanläggning

i huvudsaklig enlighet med en av föreningen i framställning den

30 september 1938 angiven plan.

2. För utförande av nämnda företag erhåller föreningen ett räntefritt

lån av statsmedel å 6,000 kronor mot säkerhet av inteckning i fastigheten å

lånesumman med förmånsrätt näst efter i fastigheten till säkerhet lör statens

fordran för tidigare lån beviljade inteckningar å tillhopa 307,100 kronor.

Samtliga nu omförmälda inteckningar å tillhopa 313,100 kronor skola utgöra

gemensam säkerhet för de av staten till föreningen beviljade lånen å

sistnämnda belopp.

3. Lånebeloppet å 6,000 kronor må lyftas mot avlämnande av föreningens

förbindelse å beloppet jämte förstnämnda inteckning.

I en den 27 juni 1940 dagtecknad skrift har Stockholms kyrkliga skyddshemsförening

anhållit örn ett ytterligare statslån å 2,700 kronor för utvidgning

av ifrågavarande vattenanläggning. Till stöd för denna anhållan har

föreningen anföid i huvudsak följande.

Den i avtalet den 9 juni 1939 avsedda vattenanläggningen hade kommit

till utförande. Det hade emellertid visat sig, att den vattenmängd, som erhållits

från anläggningen, icke hade varit till fyllest. Efter samråd med på

området sakkunniga hade föreningen därför låtit utföra borrningar invid

anläggningen, därvid visat sig, att tillräckligt med vatten kunde erhållas genom

viss utvidgning av anläggningen. Kostnaderna för borrningsarbetena

hade uppgått till 1,900 kronor. Övriga kostnader för anläggningens utvidgning

kunde beräknas till 800 kronor. De sammanlagda utgifterna för anläggningens

utvidgning kunde alltså beräknas till 2,700 kronor. Då föreningen

saknade medel för gäldande av dessa utgifter, ansåge sig föreningen böra

hemställa om ett statslån å sistnämnda belopp för bekostande av ifrågavarande

arbeten.

I ett den 17 juli 1940 avgivet utlåtande har socialstyrelsen tillstyrkt bifall

till föreningens framställning.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att föreningen bör för angivna ändamål

erhålla ett ytterligare lån av 2,700 kronor. Lånet bör vara räntefritt,

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

227

och för detsamma böra gälla villkor motsvarande dem, som meddelats i avtalet

den 9 juni 1939.

För gäldande av lånet bör å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 upptagas ett reservationsanslag av 2,700 kronor. Anslaget lärer böra

anvisas under fonden för låneunderstöd och upptagas under rubriken lån

till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning

vid skyddshemmet Hornö.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening

för utvidgning av en vattenanläggning vid skyddshemmet

Hornö å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av ............kronor 2,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,r

*9

■ m''*''?

• - v

'' •*,

Vv. * v

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

229

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsurenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

Vid anmälan tidigare i dag av framställningar om anslag, avsedda att upptagas

å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, meddelade jag, att jag icke

hade för avsikt att i det sammanhanget anmäla sådana framställningar, vilka

avsåge byggnads- eller andra arbetsföretag, som beräknades kunna igångsättas

redan under innevarande budgetår och som vore av sådan natur, att de

vore lämpliga att utföra i syfte att motverka arbetslöshet. Dessa framställningar

torde jag nu få anmäla i syfte att anslag, som däri äskas, må upptagas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Därjämte kommer

jag, såvitt avser statens vattenfallsverk, att förorda anvisande av två anslag

för bestridande av vissa på grund av den allmänna prisstegringen uppkomna

merkostnader för två pågående kraftstationsföretag ävensom av ett mindre

anslag för ändringsarbeten beträffande vissa kraftledningar för militärt behov.

I syfte att öka tillgången på arbetsföretag, lämpliga att igångsätta för att

motverka arbetslöshet, har jag efter att hava samrått med därav berörda myndigheter

vidare för avsikt att förorda anvisande å tilläggsstat för löpande budgetår

av betydande anslag å kapitalbudgeten till ändamål, för vilka vederbörande

myndigheter ansett sig icke böra under nu rådande förhållanden med

därav betingade besparingskrav äska anslag, ehuru behov av arbetsföretagens

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

utförande i och för sig otvivelaktigt föreligger ur de synpunkter, som äro vägledande

för myndigheternas verksamhet.

Till grund för bedömandet av frågan, till vilka ändamål och i vilken omfattning

anslag böra anvisas i detta sammanhang, har i första hand legat den för

budgetåret 1939/40 gällande allmänna beredskapsstaten. I samband därmed

ha vidare uppmärksammats de byggnadsföretag, för vilka medel av riksdagen

beviljats å riksstaten, men där medelsdispositionen i överensstämmelse med

vad som förordades i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag bör äga

rum endast under samma förutsättningar som gälla för anslag, uppförda å

allmän beredskapsstat. I särskilda infordrade promemorior hava myndigheterna

yttrat sig över här berörda arbetens aktualitet samt i vissa fall meddelat

de ökade kostnader, som ett utförande av respektive arbetsföretag nu

skulle medföra på grund av den allmänna prisstegringen. Därjämte hava myndigheterna

förordat utförande av vissa tidigare icke anmälda arbetsföretag.

Några av dem kommer jag att anmäla i det följande. Slutligen ämnar jag upptaga

till behandling vissa äldre, icke avgjorda framställningar, avseende upptagande

å en tidigare ifrågasatt allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41

av närmare angivna förskottsanslag.

Sammanlagt uppgå de anslag å kapitalbudgeten, som jag har för avsikt förorda

skola upptagas å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41, till i runt tal

26.6 milj. kronor.

Jag övergår härefter till de olika ändamål, för vilka anslag å tilläggsstat för

innevarande budgetår i enlighet med det sagda nu torde böra äskas av riksdagen.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 6. Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i

Ulvsunda i Stockholm, reservationsanslag. Med bifall till Kungl. Maj:ts i

1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 6) framlagda

förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 260,000 kronor till inköp

för postverkets räkning av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm. Vidare

upptog 1939 års lagtima riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition,

nr 242, därom gjorda förslag å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag

av 2,670,000 kronor till verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets

räkning i Ulvsunda i Stockholm. Byggnaderna avsågos skola uppföras

å den förutnämnda tomten.

Beträffande behovet av nybyggnaden, som vid tidpunkten för förslagets

framläggande kostnadsberäknats till 2,670,000 kronor, samt de för densamma

uppgjorda byggnadsplanerna torde jag få hänvisa till förenämnda propositioner.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

231

I skrivelse den 29 augusti 1939 hemställde generalpoststyrelsen, att till uppförande

av verkstads- och förrådsbyggnaderna ett reservationsanslag å

2,670,000 kronor måtte anvisas å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Styrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen åter hemställt, att

för byggnadsföretaget erforderliga medel måtte anvisas å riksstaten. Styrelsen

har därvid framhållit, att behovet av att byggnadsföretaget komme till stånd

numera ytterligare skärpts dels på grund av den alltjämt fortgående ökningen

av arbetet inom de verksamhetsgrenar, som skulle erhålla lokaler i nybyggnaden,

dels ock enär de av denna beroende lokalfrågorna i centralposthuset

i Stockholm krävde en skyndsam lösning.

Enligt det förut framlagda byggnadsförslaget skulle en förflyttning ske Departement*- från centralposthuset till den planerade nybyggnaden av postverkets tryckeri CÄ€/eB•

och bokbinderi ävensom garageverkstad, tryckeriets lager samt postverkets

blankett- och persedelförråd. Härigenom skulle generalpoststyrelsens och centralpostkontorets

alltmer trängande lokalbehov kunna på ett tillfredsställande

sätt tillgodoses. Då i den nya byggnaden avses att inrymmas även postverkets

mekaniska verkstad, vars nuvarande lokaler i postverkets fastighet å

Södermalm ur olika synpunkter äro olämpliga som verkstadslokaler, skulle

en rationell lösning av lokalfrågorna vinnas jämväl för postverkets olika

verkstadsavdelningar. Jag förordar därför, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår erforderliga medel anvisas för byggnadsarbetet.

Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat måste på grund av de

inträffade prisstegringarna de till 2,670,000 kronor tidigare beräknade kostnaderna

numera uppräknas med omkring 15 procent eller till 3,070,000 kronor.

Mot anvisande av detta belopp har jag icke något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets Täkling

i Ulvsunda i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av.......................... kronor 3,070,000.

[2.] 7. Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö, reservations
anslag.

I skrivelser den 29 augusti och den 21 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen

örn anvisande av medel för ombyggnad av posthuset i kvarteret

Ägir i Malmö för en beräknad totalkostnad av 1,260,000 kronor. Styrelsen

förutsatte, att av detta belopp 600,000 kronor skulle utgå av kapitalinvesteringsmedel

och återstoden eller 660,000 kronor bestridas av medel ur postverkets

förnyelsefond. Skrivelserna hava hittills icke föranlett någon Kungl.

Majits åtgärd.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen återkommit med

begäran örn anvisande av medel för byggnadsarbetena. Styrelsen bär därvid

framhållit, att vad styrelsen anförde i sin framställning den 21 november

1939 örn behovet av utökade och ändrade tjänstelokaler för huvudpostkontoret

och postdirektionen i Malmö alltjämt ägde oförminskad giltighet.

Postkontoret Malmö 1 har alltsedan hösten 1906 varit inrymt i en under

åren 1902—1906 för huvudpostkontorets räkning i kvarteret Ägir uppförd

byggnad. Ritningarna till byggnaden hava utarbetats av arkitekten Ferdinand

Boberg. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden

i vad avser fasaderna betraktas såsom byggnadsminnesmärke. Byggnaden

är uppförd i fyra våningar jämte källare och vindsvåning.

I sin skrivelse den 21 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början

meddelat:

Som en naturlig följd av poströrelsens ökning hava under tiden efter det

fastigheten för huvudpostkontoret i Malmö togs i bruk lid efter annan utvidgningar

måst företagas av postkontorets utrymmen. För sådant ändamål

verkställda omdisponeringar av lokalerna hava resulterat i att postkontoret

för närvarande disponerar följande utrymmen i posthuset: källarvåningen,

bottenvåningen, våningen 1 tr. upp, i våningen 2 tr. upp sex rum om sammanlagt

cirka 418 m2 samt i vindsvåningen fyra kontorsrum, frukostrum för

personalen, reservrum för bl. a. elevundervisning ävensom vissa arkivutrymmen.

En tidigare uthyrd del av våningen tre trappor upp står för närvarande

oanvänd i avvaktan på husets ombyggnad. Återstoden av denna våning

ävensom tre rum i våningen två trappor upp äro upplåtna tills vidare åt

Malmöhus läns lantmäterikontor. I våningen två trappor upp disponerar

därjämte postkontoret sex rum, under det att resten av denna våning utgör

lokal för postdirektionen, som även förfogar över vissa förråds- och arkivutrymmen

i vindsvåningen.

Den nu planerade ombyggnaden av posthuset åsyftade, framhåller styrelsen

härefter, framför allt att bereda postkontoret utökade lokaler. Omfattningen

av rörelsen vid postkontoret hade, med bortseende från tillfälliga

fluktuationer, undergått en oavbruten stegring, vilken medfört, att en alltmer

svårartad lokalbrist gjort sig gällande. Vidtagna provisoriska åtgärder hade

endast tillfälligtvis och nödtorftigt kunnat tillgodose de mest trängande behoven

av ökat lokalutrymme men ej avhjälpa en inom flera avdelningar

arbetshindrande utrymmesknapphet och än mindre bristen på erforderliga

sanitära anordningar samt olägenheten av att behöva använda en stor del

av källaren som arbetsplats vid full dagstjänstgöring.

De bristfälligheter, som vidlåda postkontorets lokaler och vilkas avhjälpande

ej längre tåla uppskov, äro enligt vad styrelsen anför i huvudsak följande:
Avdelningen

för ankommande paket är belägen i källarvåningen och utgör

alltså arbetslokal för den på avdelningen med full dagstjänst tjänstgörande

personalen.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

233

Golvet i denna lokal befinner sig en och en halv meter under gatunivån.

Lokalens ventilation är bristfällig, och fönstren släppa icke in tillräckligt

med dagsljus, varför personalen ständigt måste arbeta vid artificiell belysning.

Dessutom är utrymmet otillräckligt och lokalen även i övrigt otillfredsställande.

Avgående paketexpeditionen. Antalet avgångna paket vid postkontoret bär

ökat från 177,616 år 1924 till 586,709 år 1938, vilket motsvarar en procentuell

ökning av icke mindre än 230 procent. Expeditionens lokaler hava på

grund av denna trafikökning länge varit otillräckliga, trots att en särskild

underavdelning av postkontoret Malmö 1 år 1937 inrättats i annan fastighet

för behandling av paket- och korsbandspost till och från vissa större korrespondenter.

Härtill kommer att erforderligt estra utrymme för den stora ökningen

av avgående paket vid jultiden icke finnes tillgängligt.

Utrikes paketexpeditionens lokaler äro icke otillräckliga, men de äro uppdelade

på två olika våningar, vilket inverkar menligt på det löpande arbetet

och i hög grad försvårar arbetets organisation och arbetsledningen på avdelningen.

Denna olägenhet kan icke avhjälpas annat än i samband med

omfattande omdisponering av angränsande avdelningars utrymmen.

Postkontorets brevbårarexpedition är likaledes förlagd till två olika våningsplan

och uppdelad på ett flertal rum, vilkas sammanlagda utrymmen

dock äro alldeles otillräckliga. Inom brevbärarexpeditionen hava samtidigt

170 ä 180 tjänstemän sina arbetsplatser. På de redan i och för sig alltför

trånga utrymmena inkräktar ett stort antal klädskåp för personalen. Kapprum

saknas nämligen alldeles. Även toalettanordningarna i övrigt äro i

högsta grad otillfredsställande. Ej blott lokalernas otillräcklighet utan även

den omständigheten, att de äro uppdelade på två våningar, lägger stora hinder

i vägen för arbetets rationella bedrivande och övervakande. I den mån

stadens fortsatta tillväxt efter hand kommer att kräva ytterligare utökning

av brevbärarpersonalen, kan tjänlig arbetsplats icke beredas den sålunda nytillkommande

personalen inom nu tillgängliga utrymmen.

Luftpostavdelningens lokaler äro mycket trånga. På grund av det kraftiga

uppsving, luftposttrafiken tagit under de senaste åren, har denna avdelnings

arbete svällt ut i mycket hastig takt, under det att lokalen icke

kunnat utvidgas av brist på utrymme. För närvarande är visserligen till

följd av kriget luftposttrafiken av mindre omfattning än normalt. Av liknande

anledning äro emellertid natturerna i färjförbindelsen mellan Trelleborg

och Sassnitz indragna och den för dessa turer disponerade personalen

biträder nu inom luftpostavdelningen vid postkontoret Malmö 1 med behandling

av post, som tidigare expedierats med nattflygförbindelserna och

nattfärjförbindelserna. I förevarande sammanhang bör man räkna med alt,

sedan fredliga förhållanden återinträtt, luftposttrafiken ånyo får minst samma

omfattning som före krigsutbrottet.

Även postgiroavdelningens lokaler äro otillräckliga. Postgirorörelsens

snabba tillväxt torde vara allmänt bekant. Bokföringen av omsättningar i

postgirorörelsen är i huvudsak centraliserad till postgirokontoret i Stockholm.

1 Göteborg, Malmö och Boden hava emellertid anordnats särskilda postgiroavdelningar,

avsedda att möjliggöra elt snabbare betjänande av inom närliggande

områden bosatta postgirokunder. Rörelsen vid postgiroavdelningen

i Malmö, vilken är organiserad såsom en avdelning av postkontoret Malmö 1,

har ökat synnerligen hastigt, utan att möjlighet funnits, att inom postkontorets

nuvarande utrymmen anpassa lokalen efter trafikökningen.

De utrymmen, som disponeras för (afgående brevsortering och avgående

korsbandssortering, hava länge varit ytterligt trånga. Antalet avgångna van
-

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liga brevförsändelser, som år 1924 beräknades utgöra 12,927,913, uppgick år

1938 till 21,555,087. Ökningen från år 1924 till år 1938 motsvarar 66.7 procent.

Även beträffande nu ifrågavarande avdelningar har trafikökningen medfört

svåra olägenheter på grund av lokalbristen.

Förhållandena äro i stort sett likartade inom så gott som alla postkontorets

avdelningar. De tillgängliga utrymmena äro på alla håll redan utnyttjade

till bristningsgränsen. Av de icke redan nämnda avdelningar, vilkas lokaler

till följd av trafikökningen blivit för trånga, vill generalpoststyrelsen emellertid

ytterligare särskilt framhålla ankommande värdeexpeditionen, värdebrevbärarexpeditionen

samt avgående värdeexpeditionen.

Toalett- och kapprum för på postkontoret tjänstgörande personal äro otillräckliga

och omoderna, icke blott, såsom redan framhållits, för den stora

brevbärarpersonalen utan även inom de övriga större avdelningarna. Tillgodoseendet

av behovet av tidsenliga sanitära anordningar kräver ett ej oansenligt

utrymme.

Styrelsen framhåller härefter, att den nu planerade ombyggnaden av posthuset

avser att, förutom att bereda utökade lokaler, även tillgodose andra

ändamål. Härom anför styrelsen bland annat följande:

Inredningen i den nuvarande vindsvåningen är i huvudsak av trä. Det

höga taket uppbäres av ett stort antal torra furubjälkar. Vederbörande

myndigheter i Malmö stad lia gjort framställning örn vidtagande av åtgärder

för att minska den stora brandrisk, som nuvarande takkonstruktion och

inredning i vindsvåningen medföra.

Det enda sättet att effektivt minska brandfaran torde bestå i att undanröja

större delen av den nuvarande takkonstruktionen och vindsinredningen

samt ersätta dem med betongkonstruktion. Även örn fullständig ombyggnad

av posthuset icke skulle komma till stånd, torde det likväl icke vara försvarligt

att underlåta vidtaga för byggnadens bevarande nödvändiga ändringsarbeten,

syftande till att i erforderlig mån eliminera brandfaran.

Posthusets uppvärmnings- och vattenledningsanläggningar ävensom ventilations-

och sanitära anordningar, i den mån sådana överhuvud finnas,

hava utan mera genomgripande reparationer varit i bruk, alltsedan byggnaden

uppfördes för omkring 35 år sedan. Nämnda anordningar äro därför

nu i sådant skick, att omfattande och kostsamma installationsarbeten äro

ofrånkomliga även i det fall, att här ifrågavarande ombyggnad icke nu kommer

till stånd. Trots synnerliga olägenheter hava dessa arbeten sedan länge

uppskjutits i avvaktan på posthusets ombyggnad, enär desamma av såväl

praktiska som ekonomiska skid om möjligt böra komma till utförande i

sammanhang med sådan ombyggnad.

Genom ombyggnaden av posthuset i Malmö skulle även en i både allmänhetens

och postverkets intresse högeligen önskvärd förbättring kunna genomföras

i fråga örn behandlingen av tullpliktiga postpaket m. m. från utlandet.

All förtullning av sådana försändelser — även av dem, som skola

vidaresändas till andra orter — måste i brist på lokaler inom posthuset nu

verkställas å tullkammaren. Detta vållar kostnader och omgång, bl. a. i

form av dubbla transporter mellan postkontoret och tullkammaren. Fördenskull

har generalpoststyrelsen tänkt sig, att i våningen tre trappor ripp

lokal skulle inredas till tullexpedition för postpaket m. m., avsedd att av

Malmö stad förhyras för tullkammarens räkning. I visst sammanhang härmed

skulle styrelsen, efter överenskommelse med tullmyndigheterna, kunna

vidtaga sådana anordningar, att till Malmö adresserade tullpliktiga och med

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

235

postavgift belagda paket skulle kunna utlämnas till adressaterna utan att

dessa, såsom för närvarande sker, måste besöka både postkontoret och tullkammaren

för försändelsernas utfående.

Styrelsen uttalar härefter under hänvisning till den lämnade redogörelsen,

att det torde framgå, att ett oavvisligt behov av ökade och mera ändamålsenliga

lokaler förelåge för flertalet avdelningar inom postkontoret. Förhållandena

vore nu sådana, att ett uppskov med ombyggnaden skulle nödvändiggöra

andra kostsamma åtgärder för postarbetets behöriga bedrivande eller för

husets bestånd, utan att likväl ombyggnaden och de därmed förenade kostnaderna

skulle kunna undvikas för någon längre tid. Även ur ekonomisk

synpunkt vore det sålunda angeläget, att ombyggnaden komme till stånd

snarast möjligt. Med hänsyn till de stora kostnader, som erfordrades för en

omfattande ombyggnad, vore det givetvis angeläget att söka så avpassa de

nya utrymmena för ifrågavarande postkontor, att icke blott det för ögonblicket

oundgängligen nödvändiga minimibehovet tillgodosåges, utan även

tillräckliga utrymmen funnes tillgängliga för mötande av de krav på utvecklingsmöjligheter,

som rimligtvis kunde förutses inom en överskådlig framtid.

Härvid måste hänsyn tagas till vissa förhållanden, som sammanhängde med

postkontorets Malmö 1 egenskap av utväxlingspostanstalt. Malmö utgjorde

ändpunkt för sjöpostexpeditionerna Trelleborg—Sassnitz, vilka förmedlade

huvuddelen av posttrafiken mellan Sverige och utlandet. De postmängder

sjöpostexpeditionerna medförde kunde variera högst avsevärt, framförallt

beroende på förbindelserna med transoceana länder. Till följd härav förekomme

ofta stora variationer i de postmängder, som för vidarebehandling

tillfördes postkontoret. Dessa speciella förhållanden nödvändiggjorde, att utrymmena

anpassades jämväl efter de särskilda krav, som sålunda ställdes på

postkontoret. Styrelsen hade därför ansett sig böra beträffande huvudpostkontoret

i Malmö räkna med en större utrymmesmarginal än som skulle varit

erforderlig i fråga örn ett annat postkontor, där hänsyn behövt tagas allenast

till poströrelsens genomsnittliga storlek.

Styrelsen meddelar härefter, att professorn E. Lallerstedt utarbetat ritningar

till ombyggnaden av posthuset på grundval av de sålunda angivna

synpunkterna. Dessa ritningar ävensom av Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning,

avseende ombyggnaden och slutande å en kostnadssumma av

1,260,000 kronor, finnas bilagda styrelsens skrivelse den 21 november 1939.

Det framlagda förslaget berör i visst avseende byggnadens yttre, i det att

den nuvarande vindsvåningen skulle byggas örn till en ny våning fyra trappor

upp. Med hänsyn till posthusets egenskap av byggnadsminnesmärke har

förslaget i denna del underställts byggnadens arkitekt, Ferdinand Boberg.

Denne har i skrivelse den 2 maj 1939 till generalpoststyrelsen förklarat sig

godkänna den föreslagna ombyggnaden.

Efter en närmare redogörelse för förslagets innebörd, rörande vilken jag

hänvisar till handlingarna, anför generalpoststyrelsen ifråga örn sättet för

finansieringen av byggnadsföretaget följande:

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För bedömandet ur principiella synpunkter av frågan, på vad sätt kostnaderna

för ombyggnaden böra bestridas, vore det önskvärt, att de olika

arbetena och därå belöpande kostnadsbelopp kunde uppdelas i följande grupper,

nämligen:

o 1) rena ersättningsarbeten, vilka endast avse att i fullgott skick återställa

sådana delar av byggnaden, vilkas brukbarhet genom förslitning och ålder i

avsevärd mån minskats,

2) arbeten, som utan att innefatta någon utvidgning eller någon avsevärd

höjning av kvalitet eller kapacitet betingas av den tekniska utvecklingen —

postalt och i allmänhet — och nutida standard, samt

3) arbeten, som genom åstadkommande av nya utrymmen eller av fullvärdiga

lokaler i stället för mindre goda eller på liknande sätt medföra en

mera avsevärd ökning av byggnadens kapacitet eller höjning av dess kvalitet.

Emellertid kunna åtskilliga av de i kostnadsberäkningen angivna arbetena

icke i sin helhet upptagas under någondera av ovannämnda grupper utan

äro delvis att hänföra lill grupperna 1) eller 2) och delvis till grupp 3). Även

bortsett härifrån är i praktiken en i detalj genomförd och exakt uppdelning

av byggnadsarbetena i ovan angivna grupper av naturliga skäl knappast

möjlig. I samråd med professorn Lallerstedt har styrelsen emellertid låtit

verkställa en såvitt möjligt noggrann överslagsberäkning, vilken givit till resultat,

att kostnaderna för ombyggnadsarbetena i den mån de — helt eller

delvis — äro att hänföra till grupp 3) belöpa sig till i runt tal 600,000 kronor.

Återstoden av den beräknade kostnaden, 660,000 kronor, belöper följaktligen

på arbeten av det slag, som angives under grupperna 1) och 2).

I enlighet med vad nu anförts och med tillämpning av fastställda grunder

för användning av förnyelsefondsmedel borde, uttalar styrelsen, av den beräknade

totalkostnaden å 1,260,000 kronor ett belopp av 600,000 kronor utgå

av kapitalökningsmedel och återstoden, 660,000 kronor, bestridas av medel

ur postverkets förnyelsefond.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda ombyggnadsförslaget

anför generalpoststyrelsen, att det bokförda värdet å fastigheten

utgjorde 1,069,335 kronor 91 öre. Efter genomförandet av förslaget skulle

sagda värde komma att uppgå till (1,069,335:91 + 600,000:—) 1,669,335

kronor 91 öre. Bortsett från den tid, lantmäterikontoret ännu kunde komma

att kvarstanna i sina nuvarande lokaler, komme efter ombyggnaden hela

huset att disponeras av postverket. Sammanlagda nyttiga golvytan i de fem

våningarna uppginge till omkring 7,350 kvadratmeter. Källaren upptoge

cirka 1,000 kvadratmeter och den nya vindsvåningen cirka 250 kvadratmeter.

För de blivande lokalerna i posthuset torde enligt generalpoststyrelsen föl
-

jande hyror kunna beräknas:

för vinden 250 kvm å 7:50.................... kronor 1,875

» källaren 1,000 » » 10: —.................... » 10,000

» bottenvåningen 1,400 » » 25: —.................... » 35,000

» återstoden 4,700 » » 15: —.................... » 70,500

Summa kronor 117,375.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

237

Den beräknade hyresinkomsten skulle alltså motsvara omkring 7 procent å

fastighetens bokförda värde efter ombyggnaden, i runt tal 1,700,000 kronor.

Postkontoret Malmö 1, vilket i åtskilliga viktiga hänseenden fungerar s&- Departement*■

som huvudpostkontor för övriga postkontor i staden, är inrymt uti en post- chefen■

verket tillhörig byggnad, som uppfördes under åren 1902—1906. Genom

Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 skall byggnaden i vad avser fasaderna

betraktas som byggnadsminnesmärke.

På grund av poströrelsens successiva ökning hava under årens lopp inom

byggnaden utvidgningar av postkontorets utrymmen måst företagas. Med

hänsyn till att rörelsen under de senare åren vuxit hastigt, äro emellertid,

vilket otvetydigt torde framgå av generalpoststyrelsens redogörelse i ämnet,

postkontorets lokaler numera i hög grad otillräckliga och ur olika synpunkter

otillfredsställande för sitt ändamål. Lokalerna synas ej heller motsvara

de hygieniska krav, som skäligen kunna uppställas. En utvidgning

och modernisering av postkontoret torde därför få anses väl motiverad.

Generalpoststyrelsens förslag till ombyggnad av posthuset synes mig i

stort sett godtagbart. Enligt de i ärendet upprättade ritningarna till den

föreslagna ombyggnaden, mot vilka byggnadsstyrelsen icke haft något att

erinra liksom ej heller, enligt vad jag inhämtat, riksantikvarien, skulle postverket

komma att taga i anspråk fastigheten i dess helhet och postkontoret

däri erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler, tillräckliga för

avsevärd tid framåt. I byggnaden skulle fortfarande beredas utrymme åt

postdirektionen i södra distriktet. Lantmäterikontoret, som nu är inrymt i

posthuset, har förutsatts skola erhålla nya lokaler i den tillbyggnad till

landsstatsliuset i Malmö, som planerats och till vars utförande jag har för

avsikt att i det följande äska medel.

Kostnaderna för ombyggnaderna beräknades vid förslagets framläggande

år 1939 till 1,260,000 kronor. Av detta belopp skulle 660,000 kronor bestridas

av medel ur postverkets förnyelsefond och återstoden anvisas såsom anslag

över riksstaten. Enligt vad generalpoststyrelsen under hand meddelat lia de

efter förslagets uppgörande inträffade prisstegringarna emellertid medfört, att

kostnaderna numera torde få ökas med omkring 15 procent eller till 1,450,000

kronor. Mot denna beräkning har jag icke något att erinra. Då av styrelsen

föreslaget belopp, 660,000 kronor, bör utgå av förnyelsefondsmedel, torde

790,000 kronor böra anvisas å riksstaten. Med hänsyn till att för ombyggnaden

erforderliga ritningar och entreprenadhandlingar finnas upprättade

och byggnadsföretaget därför inom kort tid kan igångsättas, torde beloppet

böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att lill Ombyggnad av posthuset i kvarteret Ägir i Malmö

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av .............. kronor 790,000.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

[3.] 8. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå, reservationsanslag.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 4) hemställde

Kungl. Majit, att ett reservationsanslag av 327,500 kronor måtte anvisas

för om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Enligt de till grund för

förslaget liggande byggnadsritningarna skulle i vad avsåg posthusbyggnadens

yttre den utefter Nygatan uppförda flygeln utbyggas i hela tomtens

längd och erhålla två våningars höjd, under det att byggnadens utmed Rådhusesplanaden

belägna del skulle bibehållas oförändrad i två våningars

höjd.

I skrivelse den 14 april 1939, vilken sedermera med därtill hörande handlingar

till kännedom överlämnades till riksdagens vederbörande utskott,

meddelade generalpoststyrelsen, att byggnadsnämnden i Umeå framhållit

önskvärdheten av att den del av posthuset, som vore belägen utmed Rådhusesplanaden,

i samband med den planerade tillbyggnaden av posthuset

jämväl måtte påbyggas med en våning. Påbyggnaden beräknades höja de

tidigare beräknade byggnadskostnaderna med 85,000 kronor till 412,500

kronor.

I skrivelse den 26 maj 1939, nr 296, i anledning av Kungl. Majits förenämnda

förslag anmälde riksdagen, att riksdagen till örn- och tillbyggnad

av posthuset i Umeå för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag

av 327,500 kronor. Därjämte anmälde riksdagen, att riksdagen i ärendets

läge och med hänsyn tagen särskilt till att frågan om posthusets ombyggnad

krävde ett snabbt avgörande ej velat motsätta sig den ifrågasatta utvidgningen

av byggnadsplanen. I anslutning därtill erinrade riksdagen, att

tilläggsbeloppet 85,000 kronor skulle behöva anvisas först för budgetåret

1940/41.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till

1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna

under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december

1939, att arbetena för om- och tillbyggnaden av posthuset i Umeå

icke finge utan Kungl. Majlis medgivande fullföljas i vidare mån än i vad

avsåge upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt

att då icke disponerade eller bundna medel av det för ändamålet för budgetåret

1939/40 anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande

av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen meddelat, att behovet

av nya postkontorslokaler i Umeå alltjämt kvarstode, samt hemställt,

att det för byggnadsföretaget anvisade beloppet å 327,500 kronor måtte ställas

till styrelsens förfogande. Vidare har styrelsen hemställt, att för byggnadsföretaget

ytterligare erforderliga medel måtte anvisas för budgetåret

1941/42.

Då behovet av vidgade lokaler för postkontoret i Umeå är otvetydigt, torde

de för byggnadsföretaget redan anvisade medlen, därest förutsättningar för disposition

av anslag å förevarande tilläggsstat skulle komma att föreligga, böra

ställas till generalpoststyrelsens förfogande. Därjämte torde för arbetena

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

239

ytterligare erforderligt anslag böra anvisas å tilläggsstaten, varvid med hänsyn

till vad i ärendet förekommit anslaget torde böra beräknas på grundval

av den utvidgade arbetsplanen. De efter förslagets framläggande inträffade

prisstegringarna ha enligt vad jag inhämtat av generalpoststyrelsen medfört,

alt kostnaderna för om- och tillbyggnaden numera torde få uppskattas

till 515,000 kronor eller 25 procent högre belopp än vad som tidigare beräknats.

Då förut anvisats 327,500 kronor, skulle återstå att anvisa ett belopp

av 187,500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av ................ kronor 187,500.

[4.] 9. Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla, reservationsan
slag.

I skrivelse den 17 november 1939 hemställde generalpoststyrelsen örn

upptagande å beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett förskottsanslag å

162,000 kronor för om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Skrivelsen

har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Generalpoststyrelsen har därefter i skrivelse den 27 augusti 1940 under

framhållande att behovet av byggnadsföretaget alltjämt kvarstode hemställt

örn beloppets anvisande å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Den nuvarande posthusbyggnaden i Uddevalla, som är belägen på statsverket

tillhörig mark, är uppförd i tre våningar och togs i bruk den 1 oktober

1917. Hela bottenvåningen disponeras av postkontoret och våningen en

trappa upp av telegrafverket. I våningen två trappor upp äro inrymda lokaler

för telegrafverket och en bostadslägenhet om två rum och kök.

I skrivelsen den 17 november 1939 har generalpoststyrelsen till en början

lämnat följande uppgifter om utvecklingen av postkontorets rörelse:

Under den tid, som förflutit sedan postkontoret inrymdes i sin nuvarande

byggnad, har dess rörelse avsevärt stegrats. Sålunda har antalet inlämnade

försändelser — bortsett från postabonnerade tidningsexemplar — ökats från

1,066,893 år 1918 till 2,386,638 år 1938 eller med över 120 procent. Antalet

postsparbanksomsättningar har under samma tid stegrats från 4,020 till

24,557 eller med omkring 500 procent, och antalet vid postkontoret verkställda

folkpensionsutbetalningar från cirka 3,000 till 14,470, motsvarande en ökning

med omkring 380 procent. Vad angår ankommande post har beträffande

den största gruppen av försändelser, nämligen brevförsändelser, statistik upptagits

först från och med år 1932. En jämförelse mellan sammanlagda antalet

ankomna försändelser detta år och år 1938 utvisar en ökning från 1,841,316

till 2,675,158, motsvarande omkring 45 procent. Postkontorets egen frankoteckensuppbörd,

som år 1918 uppgick till 171,823 kronor, hade år 1938 stigit

till 264,907 kronor, vilket innebär en ökning av omkring 55 procent.

Postkontorets lokaler hade, fortsätter styrelsen härefter, i huvudsak varit

oförändrade, sedan posthuset byggdes. Den betydande ökningen av posttrafiken

hade därför medfört, att de av postkontoret disponerade utrymmena

opaginerad Kontrollera mot PDF

■240

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

numera vore otillräckliga. Om behovet av ökade lokaler för de olika avdelningarna

anför styrelsen:

Allmänhetens avdelning och kassaexpedilionen är i behov av ökat utrymme

särskilt till följd av det i det föregående påvisade starkt ökade antalet

besökande i postsparbanks- och folkpensionsärenden. Antalet kassaplatser

är nämligen otillräckligt och utrymme för erforderlig förlängning av disken

i och för anordnande av nya kassaplatser saknas inom de nuvarande lokalerna.

Inom det för ankommande och avgående avdelningen ursprungligen

avsedda utrymmet måste år 1920 avdelas ett särskilt rum för postkontorets

redogörare. Framförallt till följd av trafikökningen men även på grund av

nämnda sönderstyckning av det för behandlingen av ankommande och avgående

poster avsedda utrymmet har detla länge varit så otillräckligt, att

arbetets fullgörande med erforderlig snabbhet och säkerhet äventyras. Även

brevbärarexpeditionen har till följd av ökningen av den ankommande posten

blivit för liten. Nämnda ökning samt den stigande folkmängden och den

därav betingade nya bebyggelsen i staden har nödvändiggjort anordnandet

av ytterligare brevbäringsdistrikt och därmed förstärkning av brevbärarpersonalen.

En utvidgning av brevbärarexpeditionens lokal är på grund härav

nödvändig. Det nyssnämnda rummet för redogöraren omfattar en yta

av endast 8.2 kvadratmeter, varför det är för trångt och olämpligt såsom

tjänsterum. De nuvarande sanitära anordningarna inom postkontorets lokaler

befinna sig i ett synnerligen otillfredsställande skick. Anordnandet av

tidsenliga toalett- och kapprum ävensom frukostrum torde få anses vara

ofrånkomligt.

Verkställd undersökning hade givit vid handen, anför generalpoststyrelsen

vidare, att möjlighet icke funnes att på ändamålsenligt sätt utöka postkontorslokalen

genom omdisponering eller ändring av befintliga utrymmen inom

den nuvarande posthusbyggnaden. Styrelsen hade därför funnit, att en omoch

tillbyggnad av fastigheten vore nödvändig. På uppdrag av styrelsen har

förslag och ritningar härtill utarbetats av arkitekten G. Ålander i Göteborg.

Enligt vid tidpunkten för förslagets upprättande gjorda beräkningar skulle

kostnaderna för om- och tillbyggnadsarbetena uppgå till 162,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför rörande byggnadsförslagets huvudsakliga innebörd:
Den

blivande tillbyggnaden är avsedd att uppföras i endast en våning förutom

källarvåningen. I denna inredas dusch- och toalettrum, kapprum,

frukostrum samt normalskyddsrum.

I den nuvarande byggnadens bottenvåning göras följande omändringar.

Den nuvarande postboxanläggningen borttages och flyttas till tillbyggnaden.

Härigenom erhålles möjlighet att förlänga disken så mycket, att plats kan

beredas inom expeditionslokalen för ytterligare ett kassaexpeditionsbord. På

platsen för den nuvarande brevbärarexpeditionen inredas nytt tjänsterum för

redogöraren, rum för skrivbiträde, kapprum samt två nya kassavalv, avsedda

för respektive redogöraren och avgående avdelningen. Nya lokaler för

brevbärarexpeditionen, försortering av den ankommande posten och postboxanläggningen

inredas i tillbyggnaden.

Den nuvarande postkontorslokalen omfattar en sammanlagd yta av 515

kvadratmeter, varav 433 kvadratmeter i bottenvåningen och 82 kvadratmeter

i källarvåningen. Efter om- och tillbyggnaden skulle postlokalens totalutrymme

bliva cirka 800 kvadratmeter, varav 660 kvadratmeter i bottenvå
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

241

ningen och 140 kvadratmeter i källarvåningen. De sålunda utökade lokalerna

skulle — såvitt nu kan bedömas — för avsevärd tid framåt bliva tillräckliga

för postkontoret. Skulle frågan örn en ytterligare utvidgning av lokalerna

i en framtid bliva aktuell, kan sådan erhållas genom påbyggnad av den

nu planerade tillbyggnaden.

Byggnadsnämnden i Uddevalla har i yttrande till generalpoststyrelsen förklarat

sig icke hava något att invända mot förslaget.

Ritningarna till om- och tillbyggnaden samt den uppgjorda kostnadsberäkningen

hava i anslutning till förslagets upprättande utan erinran granskats

av byggnadsstyrelsen.

Rörelsen vid postkontoret i Uddevalla har sedan den 1 oktober 1917, då Departementspostkontoret

erhöll sina nuvarande lokaler, undergått en kraftig stegring. «*«/«*•

Av den i ärendet lämnade redogörelsen om rörelsens omfattning år 1918 och

1938 framgår bland annat, att under sagda tid antalet inlämnade försändelser

— med undantag av postabonnerade tidningsexemplar — ökat med omkring

120 procent, antalet postsparbanksomsättningar med omkring 500 procent

och antalet verkställda folkpensionsutbetalningar med omkring 380 procent.

Denna starka ökning av rörelsen har medfört, att postkontorslokalerna icke

längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det endast med svårighet är

möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken. Jag vill därför tillstyrka, att

åtgärder vidtagas för en utvidgning av postkontorets lokaler. Generalpoststyrelsens

förslag till sådan utvidgning och de därför upprättade ritningarna,

som innefatta ombyggnad av bottenvåningen i posthuset samt uppförande av

en tillbyggnad till detsamma i en våning jämte källarvåning, torde tills vidare

få läggas till grund för anslagsberäkningen. Kostnaderna för byggnadsarbetena,

som vid förslagets uppgörande beräknades till 162,000 kronor, torde på

grund av de sedermera inträffade prisstegringarna böra i enlighet nied vad

jag inhämtat av generalpoststyrelsen ökas till 190,000 kronor. Detta belopp

synes mig lämpligen böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av................ kronor 190,000.

[5.] 10. Posthusbyggnad i Kalmar, reservationsanslag. Med bifall till

Kungl. Majits i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkt

3) gjorda framställning anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 till posthusbyggnad

i Kalmar ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till

1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna

under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december

1939, att arbetena för posthusbyggnaden i Kalmar icke finge utan Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Maj:ts medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av

byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade

eller bundna medel av det för ändamålet för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget

finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för nämnda

ritningar eller entreprenadhandlingar.

Då behovet av ökade utrymmen för postkontoret i Kalmar alltjämt kvarstår,

torde de för ändamålet redan anvisade medlen böra ställas till generalpoststyrelsens

förfogande, därest läget å arbetsmarknaden skulle motivera

arbetets igångsättande. Enligt vad jag under hand inhämtat av generalpoststyrelsen

medföra emellertid de nu gällande arbetslönerna och materialpriserna

en fördyring av byggnaden med 10 å 15 procent av det belopp,

775,000 kronor, vartill byggnaden på sin tid kostnadsberäknades. Posthusbyggnaden

skulle alltså kräva ett anvisande av ytterligare medel, beräknade

till i avrundat belopp 100,000 kronor. Detta belopp synes böra anvisas å

förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Kalmar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ................................ kronor 100,000.

B. Telegrafverket.

[6.] 6 a. Telefonstationsbyggnad i Storängen, reservationsanslag. Jäm
likt

Kungl. Maj:ts medgivande den 17 juni 1938 har telegrafverket för en

kostnad av 15,417 kronor förvärvat ett markområde om 2,336 kvadratmeter,

benämnt Järla nr 721, i Nacka socken för uppförande därå sedermera

av en telefonstationsbyggnad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 upptagits ett förskottsanslag av 143,000

kronor för uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad. Beträffande byggnadsföretaget,

vilket ingår som ett led i den för automatiseringen av telefonnätet

inom Stockholms förorter uppgjorda planen, torde jag få hänvisa till

redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima riksdag

(bil. 12, punkt 3).

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen anfört, bland annat,

följande:

Storängens nya automatstation är avsedd att betjäna de abonnentområden,

som för närvarande tillhöra telefonstationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs

och Ektorp, varjämte delar av stationernas i Nacka och Skuru abonnentområden

även skulle tillföras den nya stationen.

Den alltjämt fortgående ökningen i abonnentantalet vid här berörda stationer

medför, att stationernas möjligheter att mottaga nya abonnenter alltmera

minskas. Stegringen i telegrafverkets telefonrörelse vid stationerna i Storängen,

Saltsjö-Duvnäs, Ektorp, Nacka och Skuru framgår av efterföljande

tabell över sammanlagda antalet lokalledningar, huvudabonnemang och

telefonapparater vid dessa stationer under de sista tio åren:

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

243

Vid ingången

av år

Antal

lokal-

Antal

huvud-

Antal

telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1931.........

...... 1,046

1,025

1.112

1934.........

...... 1,224

1,203

1,295

1937 .........

...... 1,421

1,401

1,517

1938.........

...... 1,532

1,510

1,633

1939.........

...... 1,580

1,559

1,687

1940.........

...... 1,709

1,688

1,835

Styrelsen framhåller, att frågan om automatisering av Storängens stationsområde

icke längre bör uppskjutas och att på grund härav den nya stationsbyggnaden,

till vilken arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgjort ritningar,

nu bör komma till utförande. Enligt ritningarna skulle byggnaden

uppföras av tegel i två våningar jämte källarvåning.

Med tillämpning av gällande materialpriser har, meddelar telegrafstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra emot de upprättade

ritningarna, beräknat byggnadskostnaderna till 195,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad

i Storängen anvisa ett reservationsanslag av 195,000 kronor.

Enligt den för automatiseringen av Stockholms förorter uppgjorda planen Departementsskall

en ny telefonstation inrättas i Storängen, avsedd att omfatta Storängens, CÄe/en

Saltsjö-Duvnäs, Ektorps samt delar av Nacka och Skuru telefonstationers

abonnentområden. För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes av telegrafverket

år 1938.

I anledning av nu anförda förhållanden och då antalet abonnenter, som

betjänas av nämnda stationer, numera undergått en sådan ökning, att stationerna

inom en relativt kort tid måste ersättas med en ny, gemensam station,

vill jag tillstyrka, att för en ny stationsbyggnad erforderliga medel anvisas.

De för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen

ha icke givit mig anledning till erinran. Då byggnadsföretaget

kan påbörjas inom den närmaste tiden, torde det erforderliga anslagsbeloppet,

195,000 kronor, böra anvisas å nu förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Storängen å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .......................... kronor 195,000.

[7.] 6 b. Telcfonstationsbyggnad i Spånga, reservationsanslag. Med bi
fall

lill Kungl. Maj:ts i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.

5, punkt 11) framlagda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av

8,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomterna nr 1 och 5

i kvarteret Julrosen i Spånga, vilka erfordrades för en planerad ny telefonstationsbyggnad.

Enligt planen för automatisering av telefonnätet inom

s. 244 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Stockholms förorter skulle telefonstationen i Spånga inrättas för automatisk

drift.

I skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att för uppförande

av förenämnda telefonstationsbyggnad ett förskottsanslag å 170,000

kronor måtte upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna

skrivelse har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I förutnämnda skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt,

att anslag å riksstaten för nästa budgetår måtte anvisas för uppförande

av nämnda telefonstationsbyggnad samt därvid anfört, bland annat, följande:
Vid

automatiseringen av telefonnäten i Stockholms förorter skola abonnenterna

vid stationerna i Spånga och Bromsten sammanföras till en station, förlagd

till Spånga. Enligt automatiseringsplanen skall bland annat denna station

byggas efter nu pågående automatisering av stationerna i Huddinge och

Örby. Lokal för den blivande nya Spångastationen finnes icke tillgänglig,

utan en telegrafverket tillhörig stationsbyggnad måste i likhet med vad

som skett beträffande tidigare anordnade automatstationer i Stockholms förorter

uppföras.

Till belysande av utvecklingen under de senaste tio åren av antalet lokalledningar,

abonnemang och apparater vid stationerna i Spånga och Bromsten

lämnar telegrafstyrelsen följande översikt:

Vid ingången

av år

Antal

Antal

Antal

lokal-

huvud-

telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1931........

...... 922

909

946

1934 ........

...... 1,090

1,073

1,124

1937 ........

...... 1.273

1.254

,313

1938 ........

...... 1,356

1,337

1,402

1939 ........

...... 1,499

1 47 9

1,551

1940 ........

...... 1,633

1,613

1,693

Under hänvisning till den lämnade översikten framhåller styrelsen, att utvecklingen

av telefonrörelsen vid de båda stationerna varit synnerligen livlig

samt att stationernas kapacitet nu närmar sig bristningsgränsen. Styrelsen,

som därför ansett, att lokal för automatstationen i Spånga snarast borde iordningställas,

har låtit arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm uppgöra ritningar

till byggnaden.

Telegrafstyrelsen meddelar, att byggnadsstyrelsen med tillämpning av gällande

byggnadspriser kostnadsberäknat byggnaden till 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en telefonstationsbyggnad

i Spånga för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

Av det anförda framgår att för ett fullföljande enligt uppgjord plan av

automatiseringen av Stockholms förorter en ny telefonstationslokal erfordras

i Spånga, avsedd att betjäna de abonnentområden, som för närvarande till
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

245

höra Spånga och Bromstens manuella stationer. Lokalbehovet anses bliva

på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett genom en nybyggnad å den sistlidna

år inköpta tomten.

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört rörande den nuvarande belastningen

å stationerna i Spånga och Bromsten och då de för byggnadsföretaget

uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningen icke givit mig anledning

till erinran, vill jag tillstyrka, att de för telefonstationens uppförande erforderliga

medlen, 200,000 kronor, äskas av riksdagen. Då byggnadsföretaget

kan påbörjas redan under detta budgetår, torde anslaget lämpligen böra anvisas

å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Spånga å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .......................... kronor 200,000.

[8.] 6 c. Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm, reservationsan
slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkten 10) gjorda framställning anvisade riksdagen för

budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 186,000 kronor för uppförande

av en telefonstalionsbyggnad i Örby i Stockholm.

I skrivelse den 17 mars 1939 uppdrog Kungl. Majit därefter åt byggnadsstyrelsen

att i samarbete med telegrafstyrelsen utföra ifrågavarande telefonstationsbyggnad

samt bemyndigade telegrafstyrelsen att för bestridande

av kostnaderna härför taga i anspråk det för ändamålet anvisade reservationsanslaget

å 186,000 kronor.

I skrivelse den 8 november 1940 har byggnadsstyrelsen anfört:

I anledning av Kungl. Majits uppdrag den 17 mars 1939 infordrade styrelsen

anbud å utförande av arbetena för telefonstationsbyggnaden i Örby,

därvid anbudstiden bestämdes till den 24 augusti 1939. Det lägsta anbudet

lydde å 142,000 kronor och antogs den 4 september 1939. Till följd av det

då utbrutna kriget vägrade emellertid anbudsgivaren att teckna kontrakt

med fast entreprenadsumma. Först efter utfärdandet av Kungl. Majits

cirkulär den 30 december 1939, nr 966, angående prisförhöjningars inverkan

på entreprenadsumma m. m. samt efter förhandlingar med anbudsgivaren

tecknades kontrakt, varvid entreprenören tillförsäkrades rätt till ersättning

för ökade materialpriser och arbetslöner utöver de i augusti 1939 gällande

priserna.

Byggnadsanslaget har lämnat tillgång till täckande av entreprenadsumman

142.000 kronor jämte kostnaderna för olika installationsarbeten, ritningar,

kontroll m. m. samt för tidigare icke förutsatta åtgärder för luftskyddsändamål

men därutöver icke lämnat möjlighet till bestridande av merkostnader

på grund av prisökningar och oförutsedda utgifter.

Prisökningar för järnbalkar och järntakstolar uppgå till 9,863 kronor, och

för övriga malerialier samt för arbetslöner beräknas kostnadsökningen till

10.000 kronor.

Härtill kommer för grundläggning en merkostnad av 7,533 kronor till

följd av vissa oförutsedda omständigheter beträffande marklagrens beskaffenhet.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Genom dessa merkostnader å omkring 27,000 kronor hade, meddelar styrelsen,

uppstått en brist i byggnadsanslaget, som på grund av vissa besparingar

emellertid medförde ett ökat anslagsbehov av endast 24,000 kronor.

Styrelsen hemställer, att sistnämnda belopp måtte ställas till styrelsens förfogande.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört synes det av styrelsen

äskade beloppet å 24,000 kronor böra ställas till förfogande. Medlen torde

böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 24,000.

[9.] 6 d. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala m. m., re
servationsanslag.

För tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala

samt till förvärv av härför erforderlig tomt anvisade 1939 års lagtima riksdag

efter förslag av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkt 18) ett anslag av 645,000 kronor. Av beloppet avsågo

230,000 kronor tomtförvärvet.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition, nr 79, till

1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna

under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december

1939, att arbetet för tillbyggnaden till telefonstationsbyggnaden icke finge

utan Kungl. Majits medgivande fullföljas i vidare mån än som angivits i den

vid förenämnda proposition fogade bilagan nr 12, samt att medel av det

för byggnadsföretaget anvisade anslaget icke finge tagas i anspråk i större

utsträckning än som erfordrades för bestridande av kostnaderna för de i bilagan

förutsatta arbetena. Enligt bilagan avsågs, att rivning skulle ske av

den dåvarande byggnaden å den förvärvade tomten och att arbetena för tillbyggnaden

till telefonstationen därefter skulle ingångsättas och fullföljas så

långt som erfordrades för alt färdigställa grundläggningsarbetena, så att för

telefonstationens personal planerade skyddsrum i tillbyggnadens källarvåning

skulle kunna tagas i anspråk.

I skrivelse den 29 november 1940 bar telegrafstyrelsen meddelat, att för

grundläggningsarbeten för tillbyggnaden till telefonstationen ett belopp av

190,000 kronor disponerats av det för ändamålet anvisade anslaget. Av detsamma

återstode alltså för byggnadsföretaget 225,000 kronor. Med hänsyn

till den inträdda stegringen i byggnadskostnaderna komme enligt vad byggnadsstyrelsen

meddelat kostnaderna för tillbyggnadens fullföljande att överstiga

det tidigare beräknade beloppet med 70,000 kronor. Denna beräkning

avsåge prisnivån i augusti 1940. Telegrafstyrelsen uttalar härefter, att det i

samband med tillbyggnaden vore önskvärt att få utföra även en gårdsöverbyggnad

för att erhålla utrymme för garage och förråd samt möjlighet att

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

247

från bil direkt intaga materiel i förrådet. Kostnaden för denna överbyggnad

hade byggnadsstyrelsen beräknat till 75,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för byggnadsföretagets fullföljande samt för utförande

av gårdsöverbyggnaden erfordras utöver redan anvisade medel ett

belopp av 145,000 kronor.

Då behovet av den planerade utvidgningen av telefonstationen i Uppsala Departementsär

trängande, torde de odisponerade medlen av det för ändamålet anvisade ehelm.

anslaget böra ställas till förfogande för arbetets fullföljande, därest läget å

arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. Därjämte torde det på grund

av fördyringar ytterligare erforderliga beloppet å 70,000 kronor ävensom det

av telegrafstyrelsen äskade beloppet å 75,000 kronor för gårdsöverbyggnaden

"böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av ......kronor 145,000.

[10.] 6 e. Påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Eskilstuna, reser
vationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav

1914 års riksdag, att å en telegrafverket tillhörig tomt i Eskilstuna finge

för en kostnad ej överstigande 380,000 kronor uppföras en telefonstationsbyggnad,

inrymmande jämväl lokaler för postkontoret i staden. I byggnaden,

som uppfördes under åren 1915—1916, installerades en ny telefonstation,

vilken öppnades för trafik under september månad 1917.

I skrivelse den 26 januari 1940 med förslag till arbeten, lämpliga att upptagas

å beredskapsstat för budgetåret 1940/41, hemställde telegrafstyrelsen,

att till påbyggnad av nämnda stationsbyggnad ett förskottsanslag av 180,000

kronor måtte upptagas å beredskapsstaten. Skrivelsen har hittills icke föranlett

någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt, att eli anslag

å riksstaten för nästa budgetår å 190,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande

ändamål. Styrelsen har därvid till en början erinrat örn att styrelsen

i sin förstnämnda skrivelse bland annat framhållit, att stationen inom ett

fåtal år komme alt bli fullbelagd, och att därför anstalter måste vidtagas

för den nuvarande stationens ersättande med en ny station. Lokaler för denna,

som borde anordnas för automatisk drift, funnes icke disponibla inom

det nuvarande telefonstationshusel. De behövliga nya lokalutrymmena kunde

emellertid erhållas genom en påbyggnad å en del av telefonstationsbyggnaden.

Länsarkitekten i Södermanlands och Gotlands län, Arvid Stille, hade

uppgjort ritningar till påbyggnaden. Enligt dessa skulle vindsvåningen i telegrafhusets

flygel ombyggas utefter Gymnastikgatan, varjämte flygeln skulle

påbyggas med en våning, så att tre fulla våningar och källarvåning erliölles.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Zk}iarlementsehtfen.

Med tillämpning av de priser, som gällde å byggnadsmarknaden före krigsutbrottet,

hade tillbyggnaden av arkitekten kostnadsberäknats till 180,000

kronor.

I skrivelsen den 9 november 1940 anför styrelsen vidare:

Vid Eskilstuna telefonstation har telefonrörelsen under de sista tio åren

ökat i den omfattning, som framgår av följande tablå:

Vid ingången

av år

Antal

lokal-

Antal

huvud-

Antal

telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1931...........

....... 2,831

2.842

3.553

1934...........

....... 3.115

3,116

3,867

1937 ...........

....... 3.726

3.714

4.612

1938...........

....... 3,998

3.970

4,958

1939 ...........

....... 4.318

4.309

5.419

1940...........

....... 4,641

4,612

5,839

Telefonstationen har en slutkapacitet av 5,530 nummer, och styrelsen beräknar,

att de disponibla numren skola räcka under högst tre år. En ny

station måste på grund härav finnas tillgänglig sommaren 1943. För att detta

skall kunna ske, måste arbetet med stationshusets påbyggnad påbörjas under

år 1941 och vara färdigt vid mitten av år 1942. Byggnadsanslag blir

därför behövligt under budgetåret 1941/42.

Länsarkitekten Stines ritningar till påbyggnaden hava granskats av byggnadsstyrelsen,

som i huvudsak icke haft något att erinra mot desamma.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har styrelsen med tillämpning av gällande

priser beräknat till 190,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att antalet telefonabonnenter i

Eskilstuna under de senare åren ökat relativt hastigt. Enligt telegrafstyrelsens

tablå har sålunda ökningen av antalet huvudabonnemang under åren 1937

—1939 utgjort i medeltal omkring 400 per år. Då antalet huvudabonnemang

vid ingången av år 1940 utgjorde 4,612 och telefonstationens slutkapacitet

motsvarar 5,530 nummer, skulle alltså vid en i huvudsak oförändrad fortsatt

ökning av antalet huvudabonnemang telefonstationen vara fullbelagd under

år 1943. Utvidgade lokaler för telefonstationen, lämpligen erhållna genom

en påbyggnad av stationshuset, skulle vid dylikt förhållande behöva finnas

tillgängliga under sistnämnda år.

De föreslagna byggnadsarbetena, för vilka kostnaderna med nu gällande

priser beräknats till 190,000 kronor, ha icke givit mig anledning till erinran.

Då arbetsföretaget kan igångsättas i omedelbar anslutning till beslut om dess

utförande, synas medel för arbetena böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för löpande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Påbyggnad av ielefonstationsbyggnaden i Eskilstuna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 190,000

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

249

[11.] 6 f. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund, reserva
tionsanslag.

Telefonstationen i Lund är inrymd i en telegrafverket tillhörig

byggnad, vilken är uppförd å tomten nr 7 i kvarteret Glädjen. För framtida

tillbyggnad av stationsbyggnaden hava tidigare tomterna nr 8, 9 och 11 i

samma kvarter inköpts för telegrafverkets räkning för en sammanlagd köpeskilling

av 150,500 kronor.

1 skrivelse den 26 januari 1940 hemställde telegrafstyrelsen, att ett förskottsanslag

av 205,000 kronor för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Lund måtte upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Framställningen

har hittills icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Telegrafstyrelsen har därefter i skrivelse den 9 november 1940 hemställt,

att anslag för ändamålet måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Styrelsen

har därvid till en början erinrat örn att styrelsen i sin förstnämnda

skrivelse framhållit, att den nuvarande telefonstationen i Lund inom några

år komme att bliva fullbelagd och att plats för en ny station ej kunde beredas

inom den befintliga stationsbyggnaden, varför behövliga nya lokalutrymmen

måste anskaffas genom uppförande av en tillbyggnad till det nuvarande

stationshuset. Ritningar för tillbyggnaden samt för en garagebyggnad

hade uppgjorts av länsarkitekten N. A. Blanck i Malmö. Dessa ritningar

avsåge en byggnad av tegel i tre våningar jämte källarvåning. Bottenvåningen

vore avsedd att bereda postkontoret utökade lokaler, varav detsamma vore

i stort behov.

För belysande av i vilken omfattning ökningen av telefonrörelsen i Lund

försiggått lämnar styrelsen i sin skrivelse den 9 november 1940 följande sammanställning:
-

Antal

Antal

Antal

Viel ingången

lokal-

huvud-

telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1931.........

....... 3,298

3,292

3,909

1934 .........

....... 3,661

3,647

4.318

1937 .........

....... 4,153

4 128

4,914

1938 .........

....... 4.333

4,3i 5

5,132

1939 .........

....... 4,548

4 517

5,397

1940 .........

....... 4.814

4,776

5.748

Telegrafstyrelsen anför i anslutning härtill:

Styrelsen beräknar, att telefonstationen, som är monterad för 5,600 nummer,

skall kunna förse sitt ''abonnentområde med telefoner fram till sommaren

1943. Vid denna tid bör alltså en ny station, inrättad för automatisk

drift, vara färdig att ersätta den nuvarande.

Arbetet med tillbyggnadens uppförande bör därför igångsättas under senare

hälften av år 1941 och medel lill byggnadsföretaget äro sålunda behövliga

under budgetåret 1941/42.

Tillbyggnaden är avsedd att uppföras å telegrafverket tillhörig tomtmark.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, alt byggnadsstyrelsen kostnadsberäknat

byggnadsprojektet med hänsyn till gällande dagspriser samt därvid

funnit kostnaderna böra beriiknas till 305,000 kronor.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

305,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för sin del godkänt ritningarna i vad de avse

postverkets lokalutrymmen.

Av den av telegrafstyrelsen lämnade sammanställningen rörande abonnentökningen

vid telefonstationen i Lund framgår, att stationens kapacitet

kommer att vara helt utnyttjad sannolikt redan under år 1943. Vid dylikt

förhållande måste arbetena för en ny stationsbyggnad påbörjas senast under

nästa budgetår. Den nya stationen är avsedd att inrättas för automatisk drift

och inrymmas i en tillbyggnad till den nuvarande stationen, för vilket ändamål

erforderlig tomtmark tidigare förvärvats.

De upprättade ritningarna för byggnadsföretaget lia icke givit mig anledning

till erinran lika litet som kostnadsberäkningarna, vilka sluta å ett belopp

av 305,000 kronor. Då byggnadsföretaget kan igångsättas redan under

innevarande budgetår, därest detta skulle anses lämpligt med hänsyn till läget

å arbetsmarknaden, torde beloppet böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Lund

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 305,000.

[12.] 6 g. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde, reserva
tionsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 242 till 1939 års lagtima

riksdag (bil. 12, punkt 12) därom framställda förslag upptog riksdagen

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden

i Skövde ett förskottsanslag av 90,000 kronor. Beträffande

den närmare motiveringen för detta byggnadsföretag torde jag under hänvisning

i övrigt till propositionen här endast få erinra om att genom tillbyggnaden

avses att bereda postkontoret i Skövde, som är inrymt i telegrafverkets

fastighet därstädes, ökade lokalutrymmen.

I skrivelse den 29 november 1940 har telegrafstyrelsen meddelat, att generalpoststyrelsen

framhållit angelägenheten av att tillbyggnaden snarast bleve

utförd. På grund av den inträffade stegringen i byggnadskostnaderna beräknar

telegrafstyrelsen det nu behövliga anslagsbeloppet till 120,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 120,000.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[13.] 6 h. Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö, reser
vationsanslag.

I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen hemställt

örn anvisande av medel för inköp av en tomt i Nässjö samt uppförande

därå av en förrådsbyggnad.

Efter att till en början hava erinrat om att telegrafverkets förrådsbyggnad

i Hässleholm nedbrunnit i april månad 1940 framhåller styrelsen nödvändigheten

av att de provisoriska förrådsutrymmen, som sedan dess fått

anlitas, snarast ersattes av nya. Då det emellertid icke vöre lämpligt att föilägga

dessa till Hässleholm utan längre uppåt landet, hade telegrafstyrelsen

undersökt möjligheterna för förvärv av en tomt med lämplig belägenhet och

därvid fått erbjudande på ett markområde i Nässjö.

Styrelsen anför rörande detta förslag:

Ett förråd på denna plats medför stora fördelar. Det skulle ej blott ersätta

Häsleholmsförrådet utan kunde även lämpligen övertaga rollen av centralförråd

för en del av de områden, som nu filmeras av förråden i Norrköping

och Göteborg. För dessa områden ligger Nässjö bättre till ur dis tribut iönssynpunkt

än Norrköping och Göteborg. Genom upprättande av förråd i

Nässjö skulle den planerade tillbyggnaden av Norrköpingsförrådet, vartill

anslag upptagits å beredskapsstat med ett belopp av 420,000 kronor, kunna

tills vidare uppskjutas, och en utvidgning av Göteborgsförradet, planerad att

komma till utförande inom relativt snar framtid, kunna inhiberas.

Den föreslagna tomten i Nässjö utgöres av ett område på cirka 10,800 m ,

uppkommet genom sammanläggning av tomterna nr 149, 149 a, 156, 161, delar

av tomt 147 och 148 i kvarteret Mosshaga samt gatumark, och den sammanlagda

köpesumman är cirka 14,000 kronor.

Telegrafstyrelsen meddelar, att styrelsen hade för avsikt att i händelse

av bifall till framställningen å tomten uppföra en förrådsbyggnad

av tegel i två våningar med källare under halva huset. Mot ritningarna, som

uppgjorts av arkitekten Y. Ahlbom, hade byggnadsstyrelsen förklarat sig

icke hava något att erinra.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att kostnaden för förrådsbyggnaden

jämte spår och lastkaj beräknats till 226,000 kronor.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för inköp

av nämnda tomt i Nässjö samt uppförande därå av en förrådsbyggnad ett

reservationsanslag av 240,000 kronor matte anvisas för budgetaret 1941/42.

Jag har icke något att erinra mot att en ny förrådsbyggnad uppföres DepaHementsför

att ersätta den nästlidet år nedbrunna förrådsbyggnaden i Hässleholm. c ■

I likhet med telegrafstyrelsen finner jag lämpligt, att den nya byggnaden förlägges

till Nässjö och att därstädes en för ändamålet lämplig tomt inköpes.

Varken köpeskillingen för den till inköp föreslagna tomten eller kostnaden

för den nya byggnaden har givit mig anledning till erinran. Enligt vad

jag inhämtat av telegrafstyrelsen har ett belopp, motsvarande vad som avsatts

till förnyelsefonden för den brunna förrådsbyggnaden, av styrelsen

inlevererats lill riksgäldskontoret. Da några förnyelsefondsmedel salunda

icke stå till förfogande för här ifrågavarande ändamål, vill jag tillstyrka,

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att för detsamma ett anslag å 240,000 kronor anvisas. Anslaget torde lämpligen

böra upptagas å tilläggsstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av.......... kronor 240,000.

C. Statens järnvägar.

I en den 29 november 1940 dagtecknad promemoria har järnvägsstyrelsen,

på därom gjord framställning, lämnat uppgifter å anskaffningar och färdigplanerade

arbeten, som kunna anses verkligt angelägna ur de synpunkter,

som äro vägledande för styrelsens verksamhet, men som styrelsen på grund

av de föreliggande besparingskraven icke ansett sig böra tidigare framlägga.

Urvalet av anslagsobjekt har skett utan arbetspolitiska bisyften och

med beaktande av, bland annat, genom krisen aktualiserade önskemål.

[14.] 1 a. Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn, reservat läns
anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, därom framställda

förslag upptog 1939 års lagtima riksdag till utvidgning av spårsystemet vid

Kristinehamn å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag

å 70,000 kronor.

Samma anslag hade av 1938 års riksdag uppförts å beredskapsstaten för

budgetåret 1938/39. Närmare redogörelse för arbetet finnes intagen i Kungl.

Maj:ts proposition, nr 275, till 1938 års riksdag (bil. 11, punkt 12).

I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen framhållit,

att företaget i fråga nu borde komma till utförande. Kostnaderna för detsamma

beräknar styrelsen till oförändrat belopp, 70,000 kronor.

Då anslag för ändamålet bör anvisas å tilläggsstaten, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å tillläggsstat

II till riksstaten för hudgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av ................ kronor 70,000.

[15.] 1 b. Utvidgning av spårsystemet i Tranås, reservationsanslag. För

ändamålet upptog 1938 års riksdag efter förslag av Kungl. Majit i proposition

nr 275 (bil. 11, punkt 13) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett

förskottsanslag av 70,000 kronor.

Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten för budgetåret

1939/40.

Utvidgningen av bangården erfordras, enär nuvarande frilastspår visat sig

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

253

otillräckliga. Två nya spår med sammanlagt 200 meters fri längd beräknas

sålunda behövliga för lastning och lossning av förekommande vagnslaster.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen meddelat, att anslag

borde ställas till förfogande för arbetets utförande. Med hänsyn till inträffade

prisstegringar har styrelsen uppräknat medelsbehovet till 90,000

kronor.

Jag biträder järnvägsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsgstemet i Tranås å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av............................kronor 90,000.

[16.] 1 c. Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg, reservationsanslag.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 14) upptog

1938 års riksdag för terrasseringsarbeten för utvidgning av spårsystemet

i Hallsberg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag

av 100,000 kronor.

Anslag upptogs för samma ändamål jämväl å beredskapsstaten för budgetåret

1939/40.

Arbetena ingå som ett förberedande led i vissa utvidgningsarbeten å bangården,

vilka syfta till att möjliggöra en snabbare omrangering m. m. av

godstågen vid Hallsberg.

I sin promemoria har järnvägsstyrelsen bland arbeten, till vilka i detta

sammanhang medel borde anvisas, upptagit dels nyssnämnda, till 100,000

kronor kostnadsberäknade terrasseringsarbeten och dels övriga för bangårdsutvidgningen

erforderliga arbeten. Kostnaderna för sistnämnda arbeten

äro beräknade till 800,000 kronor. Styrelsen har anfört, att erfarenheterna

från den senaste tidens trafik visat, att en utvidgning av bangården

i Hallsberg vore önskvärd för att nöjaktigt kunna avveckla en intensifierad

trafik.

Med hänsyn till betydelsen av att här ifrågavarande arbeten komma till

utförande, biträder jag järnvägsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Hallsberg å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av..................kronor 900,000.

[17.] 1 d. Utvidgning av spårsystemet i Hoden, reservationsanslag. I

proposition nr 275 (bil. 11, punkt 15) till 1938 års riksdag föreslog Kungl.

Majit, att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av

150,000 kronor måtte upptagas till terrassering för utvidgning av spårsystemet

i Boden.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Förslaget bifölls av riksdagen. Anslag till företaget upptogs jämväl å beredskapsstaten

för budgetåret 1939/40.

.]årnvågsstyrelsen har i sin promemoria anfört, att den till grund för nyssnämnda

anslag å beredskapsstaten liggande planen för utvidgning av bangården

vid Boden numera saknade aktualitet, sedan spårsystemets förändring

enligt andra principer påbörjats, men att en ytterligare utvidgning av

spårsystemet utöver den redan beslutade vore önskvärd. Kostnaderna för

detta arbete hade beräknats till 200,000 kronor, varav 75,000 kronor borde

bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden, 125,000 kronor, anvisas

å riksstaten.

Med anledning av vad järnvägsstyrelsen anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Boden å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av...................... kronor 125,000.

[18.] 1 e. Utvidgning av spårsystemet i Skövde, reservationsanslag. I

skrivelse den 16 november 1939 hemställde järnvägsstyrelsen, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1940/41 ett förskottsanslag måtte upptagas å

170,000 kronor till utvidgning av spårsystemet i Skövde. Härom anförde

styrelsen:

Godstrafiken vid Skövde station har under de senare åren befunnit sig i

en så gott som kontinuerlig stegring. Sålunda utgjorde antalet av- och tillkopplade

vagnar därstädes

År

År

År

År

År

1934

1935

1936

1937

1938

35,500

44,000

39,000

49,400

57,650

År 1939 visar en fortsatt stegring, i det att antalet av- och tillkopplade

vagnar under första halvåret var 6,400 högre än motsvarande period år 1938.

På grund av denna ökade trafik — vilken till större delen är att tillskriva

ökad tillverkningskapacitet hos en närbelägen industrianläggning — har bangårdens

spårsystem blivit alltför knappt, såväl vad gäller de för lastning

och lossning av vagnslastgods avsedda spåren som beträffande rangeringsoch

uppställningsspår, med följd att stora svårigheter uppstått vid tågbildning,

rangering och uppställning av vagnar ävensom i avseende å de av trafikanterna

begagnade frilastspårens utnyttjande. Till belysande härav må

framhållas, att till Skövde destinerade vagnar understundom måste i avvaktan

på platsutrymme därstädes uppställas å närliggande stationer, vilket fördyrar

växlingsarbetet och försenar vagnomloppet.

För avhjälpande av dessa olägenheter är det önskvärt att vid ifrågavarande

station ju förr dess hellre få anordna ytterligare uppställnings- och

lastspår ävensom godstågsspår av tillräcklig längd. Kostnaderna för en sådan

utvidgning av spårsystemet hava beräknats till 280,000 kronor, varav 110,000

kronor avse arbeten av sådan natur, att kostnaderna för desamma böra bestridas

med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Rundh Maj.ts proposition nr 2.

255

På kapitalbudgeten skulle sålunda erfordras en medelsanvisning av 170,000

kronor. Med hänsyn till angelägenhetsgraden tala starka skäl för att detta

belopp borde anvisas i vanlig ordning, så att arbetet oberoende av arbetsmarknadsförhållanden

kunde komma till utförande inom en relativt nära

framtid. Då styrelsen på grund av nu rådande förhållanden ansett sig böra

iakttaga den allra största återhållsamhet i sina anslagsäskanden, har styrelsen

emellertid frångått sin ursprungliga avsikt att nu begära anslag å riksstaten

för ändamålet.

Styrelsen uttalade härefter, att arbetet utan tvekan borde medtagas å beredskapsslat,

då detsamma på grund av däri ingående avsevärda terrasseringsarbeten

utgjorde ett lämpligt beredskapsobjekt, och det dessutom beräknades

kunna igångsättas efter så kort tid som 3 månader efter det beslut

om utförandet förelåge.

Järnvägsstyrelsens framställning har hittills icke föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har styrelsen upptagit

här ifrågavarande arbete samt meddelat, att kostnaderna för arbetet

vid nu gällande prisnivå kunde beräknas till 350,000 kronor. Av detta belopp

borde, meddelar styrelsen, 130,000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel

samt återstoden, 220,000 kronor, anvisas å riksstaten.

Då det av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att ifrågavarande arbete Departementsär

behövligt för att avhjälpa de stora svårigheter vid Skövde station, som chefen.

lill följd av den ökade godstrafiken uppstått vid tågbildning, rangering och

uppställning av vagnar, samt arbetet är lämpligt att utföras vid minskad arbetstillgång,

torde anslag för ändamålet böra upptagas å förevarande tilläggsstat.

I enlighet med vad järnvägsstyrelsen anfört bör av kostnaderna för arbetet

ett belopp av 220,000 kronor anvisas över riksstaten och återstoden, eller

130,000 kronor, utgå av förnyelsefondsmedel.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet i Skövde å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ...................... kronor 220,000.

[19.] 1 f. Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangcrbangård, re
servationsanslag.

I sin promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen

föreslagit anvisande av ett anslag å 500,000 kronor till arbeten för

utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård. Beträffande behovet

av detta arbete har styrelsen under hand meddelat i huvudsak följande:

Spårsystemet å Sävenäs rangerbangård bar under de senare åren visat sig

otillräckligt för att alltid medgiva en snabb och rationell avveckling av det

stationen åvilande rangeringsarbetet. Detta har särskilt gjort sig gällande

vid högtrafikperioder samt vid sådana tillfälliga trafikanhopningar, som i

vissa fall kunna uppstå i hamntrafiken över Göteborg. Rangerbangårdens

begränsade kapacitet medför vid dylika tillfällen olägenheter, som kunna

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

synnerligen ogynnsamt påverka vagnrörelsen till och från det vidlyftiga

hamnområdet. På grund av spårsystemets otillräcklighet kunna de olika

spåren vid vagnanhopning på rangerbangården icke disponeras på sådant

sätt, att önskvärd snabbhet vinnes i rangeringsarbetet. De begränsade möjligheterna

för vagnuppställning försvåra vagnarnas hopväxlande till direktgodståg

i den utsträckning, som med hänsyn till vagnarnas snabba vidaretransport

är önskvärd. Det inträffar även ofta, att bangården icke utan avsevärd

försening kan mottaga växlingstågen från de olika hamnrangerbangårdarna,

varigenom växlingsarbetet å dessa bangårdar förryckes med förseningar

i vagntransporterna som följd.

Med hänsyn till de avsevärda utvidgningar av Göteborgs hamn, som ägt

rum under senare år, föreligger anledning räkna med att vid sedermera inträdande

normala förhållanden en större trafik kommer att äga rum över

Sävenäs rangerbangård än vad tidigare varit fallet. Detta förhållande sammanställt

med vad som upplysts rörande rangerbangården synes mig motivera,

att det för bangårdens utvidgning erforderliga anslagsbeloppet å 500,000

kronor anvisas å tilläggsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av spårsystemet vid Sävenäs rangerbangård

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag (B) av .... kronor 500,000.

[20.] 1 g. Bangårdsarbeten i Ånge m. ni., reservationsanslag. I skri
velse

den 16 november 1939 angående förslag till arbeten att medtagas

i en tidigare ifrågasatt ny bei’edskapsstat för budgetåret 1940/41 anförde

järnvägsstyrelsen, bland annat, att norra stambanans linjesträckning vid

Ange alltsedan banan utbyggdes norr örn stationen vållat stora olägenheter

i fråga om driftens ombesörjande, i det att de genomgående tågen måste

»vända», varvid loken måste gå »runt» och tågen ofta ombildas. Därtill

komme, att tågvägarna korsade varandra i plan, vilket medförde stora risker.

Olyckshändelser och många tillbud till sådana hade även inträffat under

årens lopp. Genom omläggning av södra infartslinjen skulle dessa olägenheter

bortfalla, varjämte växlingsarbetet på stationen skulle avsevärt minskas och

tågen kunna expedieras med avsevärd tidsvinst.

I skrivelse den 2 oktober 1940 återkommer järnvägsstyrelsen till frågan

och upptager i samband därmed spörsmålet örn en framtida omläggning av

Ånge rangerbangård. Härom anför styrelsen bland annat:

Under den gångna vinterns av kända anledningar föranledda stora trafik

på övre Norrland uppstodo i Ånge mycket stora svårigheter att — i synnerhet

för de norrgående tågen — utföra det rangeringsarbete, som planenligt bör

påvila stationen. Då det icke visade sig möjligt att avlasta Ånge rangerbangård

genom överflyttning till annan huvudrangerstation av någon del av det

stationen åvilande växlingsarbetet, blevo svåra rubbningar och förseningar av

godstågen en ofrånkomlig följd av att Ånge rangerbangård icke var rustad

att utföra ett växlingsarbete av den omfattning, som den starkt stegrade tra
-

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

257

fiken krävde. Då bangårdens nuvarande begränsade kapacitet icke medgiver

en friktionslri avveckling av trafiken, så snart denna i nämnvärd grad

överstiger den normala, är det givet, att mycket stora svårigheter måste uppstå

vid växlingsarbetets bedrivande, när trafikens omfattning ökas så avsevärt

som under högtrafiken vintern 1939/40. Till belysande av denna ökning

må nämnas, att antalet av- och tillkopplade vagnar under februari månad

1939 utgjorde 22,090 st. men under februari månad 1940 icke mindre än

35,164 st.

Enligt den planerade omgestaltningen av bangården skulle denna utrustas

med flera och längre rangerspår, längre och från de olika huvudlinjerna åtkomliga

godstågsspår samt utdragsspår norrut i förening med växlingsvall

för åstadkommande av ett rationellare växlingsarbete. I samband härmed

skulle en sådan ändring av ingångslinjen från Bräcke vidtagas, att godstågen

till och från Bräcke skulle kunna ut- och ingå på flera av stationens

godstågsspår mot för närvarande endast på ett.

Den på grund av de berörda olägenheterna ifrågasatta omgestaltningen av

bangårdsanordningarna förelåge emellertid, fortsätter styrelsen, icke för närvarande

i för kostnadsberäkning fullt utarbetat skick, men de sammanlagda

kostnaderna för omgestaltningen i sin helhet, således inklusive ändring av

ingångslinjerna söder- och norrifrån, kunde uppskattas approximativt till

cirka 3 miljoner kronor. Däremot hade vissa utredningar verkställts rörande

en omläggning av södra infartslinjen. Enligt dessa beräknades arbetet draga

en kostnad av 820,000 kronor exklusive kostnaderna för markförvärv m m.

Av kostnaden 820,000 kronor förutsattes 20,000 kronor skola bestridas av

medel ur statens järnvägars förnyelsefond, varför i anslagsmedel skulle erfordras

ett belopp av 800,000 kronor.

En sådan linjeomläggning skulle, framhåller styrelsen, slutligen även i och

för sig, d. v. s. utan samtidig utbyggnad av rangerbangården, medföra en viss

förbättring för godstrafiken. Under de förhållanden, som varit rådande sedan

hösten 1939, skulle nämligen en linjeomläggning av detta slag lia möjliggjort

framförande förbi Ånge av vissa godståg — särskilt då militärtåg och

godståg för militära underhållstransporter — utan omväxling där och sålunda

utan störning av stationens ordinarie mycket omfattande rangeringsarbete.

Då en omläggning av södra infartslinjen vore en förutsättning för den planerade

bangårdsförändringen, ansåge järnvägsstyrelsen, att själva omläggningen

av infartslinjen borde påbörjas under nästkommande år såsom ett

första led i omgestaltningen av Ånge bangård.

I anslulning härtill hemställer styrelsen, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen alt till omläggning av södra infartslinjen till Ånge för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

1 sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen

meddelat, att bland de mest angelägna arbetena å själva bangården

framstode lör närvarande, sedan planerna på den militära beredskapen numera

tagit fastare former, anläggandet av vissa uppställningsspår. För detta

ändamål borde det tidigare äskade anslaget å 800,000 kronor ökas med

250,000 kronor till 1,050,000 kronor.

Biliana lill riksdagens protokoll 1 Oi 1. 1 sami. Nr 2.

17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Den omläggning av södra infartslinjen till Ånge, vartill järnvägsstyrelsen

nu äskar medel, ingår som ett första led i ett omfattande, under planering

varande arbete för en omgestaltning av rangerbangården vid Ånge. Särskilt

den senare tidens erfarenheter ha givit vid handen, att rangerbangården i sitt

nuvarande skick icke medgiver en friktionsfri avveckling av trafiken, så snart

denna i nämnvärd grad överstiger den normala. Några definitiva kostnadsberäkningar

för arbetet föreligga emellertid ännu ej, men järnvägsstyrelsen

har angivit ett approximativt belopp av 3 milj. kronor.

Redan genom den av järnvägsstyrelsen förordade omläggningen av södra

infartslinjen till Ånge skulle stora fördelar ur såväl driftsteknisk som säkerhetssynpunkt

vara att vinna. En dylik omläggning skulle sålunda bland

annat medföra, att de genomgående tågen norr och söder över icke skulle

behöva vända i Änge och lokomotiven vid fortsatt färd tillkopplas andra änden

av tågsättet. Vidare skulle ett framförande förbi Ånge av vissa godståg

kunna ske utan att tågsättet ombildades, vilket skulle innebära icke oväsentliga

lättnader i det omfattande rangeringsarbetet vid Ånge. Jag anser

på här anförda skäl, att erforderliga medel böra anvisas för att möjliggöra

omläggningen av den södra infartslinjen. Järnvägsstyrelsens kostnadsberäkningar

härför, som sluta å 820,000 kronor, giva mig icke anledning till

erinran lika litet som den föreslagna fördelningen av beloppet med 800,000

kronor å anslag, anvisat å riksstaten, och nied 20,000 kronor å medel från

förnyelsefonden.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen i sin promemoria anfört rörande

lämpligheten av att påbörja de mest angelägna arbetena å själva bangården

och då dessa arbeten i likhet med den förordade linjeomläggningen torde

vara lämpliga för att bereda arbetstillfällen vid minskad arbetstillgång, vill

jag förorda, att utöver angivna belopp å 800,000 kronor ytterligare 250,000

kronor anvisas.

Den av mig tillstyrkta medelsanvisningen skulle alltså uppgå till ett sammanlagt

belopp av 1,050,000 kronor. Då planerna för här berörda arbeten

föreligga i ett sådant skick, att arbetena kunna igångsättas utan längre dröjsmål,

bör beloppet lämpligen anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ........................ kronor 1,050,000.

[21.] 2. Fortsatt anläggning av dubbelspår, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad jag tidigare i dag vid anmälan av anslag till statens järnvägar

å kapitalbudgeten för nästa budgetår anfört rörande anslag till fortsatt

anläggning av dubbelspår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
-

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

259

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ........................ kronor 5,500,000.

[22.] 2 a. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund, reservationsan
slag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 275 (bil. 11, punkt 18)

därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 ett förskottsanslag å 750,000 kronor till en ny tunnel mellan

Tomteboda och Hagalund. Ett anslag å samma belopp upptogs för ändamålet

å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

Genom utförande av en ny tunnel för två spår mellan Tomteboda och

Hagalund avses att eliminera svårigheterna att avveckla den stegrade trafiken

å huvudspåren mellan nämnda platser. Sammanlagda kostnaden för

arbetet är beräknad till 2,200,000 kronor.

I sin förutnämnda promemoria har järnvägsstyrelsen upptagit ifrågavarande

arbete.

Då anslag å 750,000 kronor för påbörjande av arbetet lämpligen bör anvisas

å förevarande tilläggsstat hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av................kronor 750,000.

[23.] 8 a. Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fas
tigheter,

reservationsanslag. Till detta ändamål hava å tilläggsstat I och tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats tillhopa 5,000,000

kronor. Under hänvisning i övrigt till framställningen i Kungl. Majits proposition,

nr 202, till 1940 års lagtima riksdag torde jag här endast få erinra

om att till grund för nämnda medelsanvisning lågo av järnvägsstyrelsen upprättade

planer för utförande av luftskyddsrum vid statens järnvägar. Av

anslagen hava 70 procent avsett arbeten, vilka motiverat en direkt avskrivning

av beloppet, medan återstoden påförts statens järnvägars fond såsom

förräntningspliktigt kapital.

I sin förutnämnda promemoria den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen

meddelat, att de ursprungliga planerna för skyddsrum vid statens järnvägar

i huvudsak kunnat följas men kravet på skydd jämväl för trafikanterna

hade undan för undan gjort sig allt mera gällande. På grund härav hade

styrelsen ansett sig böra föreslå anvisande av ytterligare 100,000 kronor för

ändamålet.

Från styrelsen har sedermera under hand inhämtats, att det ifrågasatta

beloppet erfordrades för bestridande av, förutom kostnaderna för vissa ytterligare

skyddsrumsarbeten utöver de tidigare planerade, även vissa merkostnader,

som uppkommit å de redan utförda arbetena.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Då det av järnvägsstyrelsen föreslagna anslaget å 100,000 kronor synes

böra anvisas å förevarande tilläggsstat, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ................................ kronor 100,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[24.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. 7. Kraftsta
tion

vid Torpshammar, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag

tidigare i dag anfört i samband med anmälan av anslag å kapitalbudgeten för

budgetåret 1941/42 till ny kraftstation i Trollhättan och till kraftstation vid

Torpshammar hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen

till Ny kraftstation i Trollhättan........kronor 1,500,000;

till Kraftstation vid Torpshammar ...... » 1,000,000.

[25.] 11 a. Vissa kraftledningar m. in. för militära behov, reservations
anslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 220 till 1940 års lagtima

riksdag gjorda framställning anvisade riksdagen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten, under rubrik Statens

vattenfallsverk, ett reservationsanslag å 190,000 kronor till vissa kraftledningar

m. m. för militära behov. Med anslaget avsågs, bland annat, att bestrida

kostnaderna för en extra kraftledning mellan Moholm och Karlsborg.

Ledningen förutsattes skola framdragas såsom luftledning utom å delen närmast

Karlsborgs fästning.

I skrivelse den 22 november 1940 ha efter framställning av flygförvaltningen

arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse gemensamt

hemställt, att medel måtte anvisas för nedläggande som jordkabelledning

genom vattenfallsstyrelsens försorg av dels förutnämnda under byggnad

varande elektriska ledning från Moholm till Karlsborg på en sträcka

av cirka 900 meter söder örn Kärnebäcken, dels ock den redan befintliga

elektriska ledningen till tertiärstationen i Karlsborg på en sträcka av cirka

600 meter söder om Underbacken, vilka sträckor utmärkts å en skrivelsen

bifogad karta. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som motiveras av ledningarnas

närhet till flygfältet vid Karlsborg, ha beräknats uppgå till för

förstnämnda ledning omkring 9,000 kronor och för sistnämnda ledning cirka

7,500 kronor. Varken flygförvaltningen, tygdepartementet eller fortifikationsstyrelsen

disponerar enligt vad som uppgives i skrivelsen erforderliga

medel för de ifrågasatta arbetena.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

261

Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 2 januari 1941 tillstyrkt framställningen

under förutsättning, att ett mot det erforderliga anslaget svarande

avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten.

Då det måste anses lämpligt, att de elektriska högspänningsledningarna Departementspå

de ifrågasatta sträckorna nedläggas som jordkabel och då det för arbetenas

utförande erforderliga beloppet, tillhopa 16,500 kronor, icke givit mig

anledning till erinran, vill jag tillstyrka bifall till den förevarande framställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kraftledningar m. m. för militära behov å

tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 16,500,

Luftfarts fonden.

[26.] 3 a. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag förut i dag anfört rörande anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1941/42 till byggande och förbättring av flygplatser hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................. kronor 2,000,000.

[27.] 5. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, reservationsanslag. I an
ledning

av Kungl. Maj:ts därom i proposition den 31 mars 1938, nr 275,

gjorda förslag upptog riksdagen till stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 350,000 kronor.

Hänvisande i övrigt till vad i nämnda proposition anförts torde jag här endast

få erinra om följande.

Byggnaden förutsattes skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med

ett genom aktiebolaget Aerotransports försorg upprättat, såsom alternativ I

betecknat förslag. Byggnadskostnaderna beräknades till 435,000 kronor.

Malmö stad, som bar att svara för erforderliga lokaler för tull- och passpersonalen

vid flygfältet, förband sig genom avtal den 7 mars 1938 att bidraga

till dessa kostnader med 85,000 kronor under villkor, att arbetet å byggnaden

påbörjades före 1939 års utgång. I gengäld skulle staden inom stationsbyggnaden

avgiftsfritt och utan skyldighet att bekosta underhåll

erhålla lokaler för tull- och passmyndigheter samt för sådana ändamål

i övrigt, som det eljest skulle ankomma på staden att tillgodose. I propositionen

förutsattes, att byggnadsförslaget skulle, innan det slutligen fastställ?

des av Kungl. Maj:t, granskas av byggnadsstyrelsen.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kiinc/l. Muj.ts proposition nr 2.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkt 61) gjorda förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1939/40 till stationsbyggnaden ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Till

åtlydnad av Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1939 överlämnade väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen sedermera ett av länsarkiteklkontoret i Malmö utarbetat,

den 30 april 1939 dagtecknat förslag till ifrågavarande stationsbyggnad,

vilket utarbetats på uppdrag av byggnadsstyrelsen och med hörande

av i ärendet berörda myndigheter och företag. Förslaget innebar i jämförelse

med det tidigare förordade vissa utvidgningar av lokalerna, vilket motiverades

med dels flygledningens förstatligande, dels flygtrafikens utveckling,

speciellt i avseende på post och fraktgods, dels ock framför allt kravet

på luftskyddsrum för personal och material. Enligt av byggnadsstyrelsen

uppgjord kostnadsberäkning skulle för själva byggnadens utförande fordras

ett belopp av 485,000 kronor samt för arbeten, avseende vissa yttre vattenoch

avloppsledningar och planeringar 30,000 kronor, eller sammanlagt 515,000

kronor, därvid hänsyn icke tagits till kostnaden för möbler och inredningsarbeten

samt för tidigare utredningar. De nu angivna kostnaderna skulle således

med 80,000 kronor överstiga det för företaget disponibla beloppet.

Genom beslut den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda, av länsarkitektkontoret

i Malmö utarbetade förslag uppföra en stationsbyggnad å Bulltofta

flygplats. Byggnadsstyrelsen ålades därjämte att ånyo underställa byggnadsfrågan

Kungl. Majits prövning, därest det efter prövning av infordrade

anbud skulle visa sig, att byggnadsföretaget icke kunde utföras för en kostnad

av högst 485,000 kronor. För byggnadsföretagets utförande bemyndigades

byggnadsstyrelsen att taga i anspråk det av 1939 års riksdag anvisade

reservationsanslaget av 350,000 kronor. Vidare anbefallde Kungl. Majit vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att dels vidtaga erforderliga åtgärder för utbekommande

av det av Malmö stad utfästa bidraget å 85,000 kronor, dels tillhandahålla

byggnadsstyrelsen detta belopp och ett belopp av högst 50,000

kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, motsvarande

beräknad kostnad för luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden, för att

användas till bestridande av kostnaderna för byggnadsföretaget, dels ock,

sedan det blivit bestämt, att byggnaden skulle komma till utförande, anlägga

tillfartsvägar till stationsbyggnaden för en kostnad av högst 60,000 kronor

och bestrida kostnaderna härför med anlitande av nyssnämnda anslag

till byggande och förbättring av flygplatser.

I skrivelse den 22 september 1939 meddelade byggnadsstyrelsen, att kostnaden

för byggnadsföretaget enligt efter ritningarnas definitiva färdigställande

verkställda utredningar beräknades uppgå till 40,000 kronor utöver det

tidigare, av styrelsen beräknade beloppet 515,000 kronor, eller sammanlagt

555,000 kronor, varav 29,000 kronor för grundvattenisolering av byggnadens

källare samt för vissa förut icke avsedda utgrävningar av källarutrymmena

och 11,000 kronor för prisstegringar på rör och rördelar. För uppförande av

stationsbyggnaden hemställde styrelsen, att till förfogande måtte ställas yt
-

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 263

terligare 70,000 kronor av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79,

till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna för budgetåret

1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit genom beslut den 30 december

1939, att arbetet för stationsbyggnaden icke finge utan Kungl. Majits

medgivande fullföljas i vidare mån än beträffande upprättande av byggnadsritningar

och entreprenadhandlingar samt att ännu icke disponerade eller

bundna medel av det för byggnadsföretaget för budgetåret 1939/40 anvisade

anslaget finge tagas i anspråk endast för bestridande av kostnaderna för

nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

I skrivelse den 4 mars 1940 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— under åberopande av dels flygtrafikens ökning beträffande framför allt

resgods och fraktgods, dels de skärpta kraven på ett genom lokalförhållandena

väl tillgodosett intimt samarbete mellan luftförsvaret och säkerhetstjänstens

olika avdelningar och dels arbetslöshetsläget inom byggnadsbranschen i Malmö

— att Kungl. Majit måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att påbörja uppförandet

av flygstationsbyggnaden.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 9 maj 1940

meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att flygplatsens administrationslokaler

den 9 april 1940 nedbrunnit, varigenom de där förlagda statliga

organen, med undantag för markradiotjänsten, berövats sina lokaler. Styrelsen

anhöll, att departementschefen måtte utverka bifall till den i nyssnämnda

skrivelse den 4 mars 1940 gjorda hemställan. Sedermera uppdrog

Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt byggnadsstyrelsen att i samarbete

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ersättande av de genom

brandskadan å hangaren nr 3 å Bulltofta flygplats förstörda lokaler m. m.

uppföra en byggnad å nämnda flygplats i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av länsarkitektkontoret i Malmö upprättat, den 1 juni 1940 dagtecknat

ritningsförslag samt bemyndigade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

av reservationsanslaget till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten taga

i anspråk ett belopp av högst 130,000 kronor för byggnadsföretagets utförande.

I enlighet med sitt uppdrag har 19A0 års civila bgggnadsutredning till

granskning förehaft de för ifrågavarande stationsbyggnad upprättade ritningarna

och kostnadsberäkningarna. Utredningen har med skrivelse den 14

december 1940 överlämnat en promemoria i ämnet, vari till en början frarnhålles,

att ulredningen vid besök å Bulltofta kunnat övertyga sig om alt behovet

av stationsbyggnaden vore trängande samt att ersättningsbygget för de

nedbrunna lokalerna numera i huvudsak färdigställts.

En granskning av det föreliggande förslaget till stationsbyggnaden hade,

anför byggnadsutredningen vidare, givit vid handen, att i nuvarande läge

lokalbehovet kunde begränsas i syfte att uppnå en reduktion av kostnaderna.

Vid närmare övervägande funne sig utredningen hava fog för den uppfatt
-

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningen, att en omläggning av planen för nybyggnaden kunde väntas medföra

större besparingar än som vore uppnåeliga genom fortsatt bearbetning

av tidigare förslag. Utredningen hade därför låtit uppgöra ett skissförslag,

enligt vilket hallsystemet övergivits och stationsbyggnaden givits formen av

en 12 meter bred byggnadskropp, delvis uppförd i två våningar. Genom tilllämpandet

av detta system kunde behovet av en framtida eventuellt erforderlig

utbyggnad eller omdisposition av byggnaden lätt tillgodoses. Den för

allmänheten avsedda delen av hallen hade givits två våningars höjd. Lokalerna

hade i huvudsak samma storlek som enligt det tidigare förslaget, därvid

dock vissa utrymmen för tullen, såsom rum för tullbevakning, tullkontrollör

och kammarskrivare, minskats något i anslutning till av generaltullstyrelsen

under hand lämnat medgivande. Restaurangen hade slopats och antalet

sovrum inskränkts till 3. Källarvåningens utrymmen hade begränsats.

Byggnadskuben hade genom dessa åtgärder kunnat minskas från 8,350 till

omkring 6,100 m3.

På utredningens uppdrag hade, anför utredningen vidare, jämväl länsarkitekten

N. A. Blanck i Malmö i kostnadsbesparande syfte omarbetat det

av länsarkitektkontoret i Malmö uppgjorda, den 30 april 1939 dagtecknade

förslaget. Detta omstuderade förslag innebure, att hallens yta begränsats,

restaurangen slopats, utrymmena för tullen minskats i samma utsträckning

som enligt utredningens förslag, antalet sovrum inskränkts till 3 och källarlokalerna

beskurits, varjämte fönstren standardiserats. Förslaget hade en

byggnadskub av 6,400 m3.

De två olika skissförslagen, vilka finnas fogade vid byggnadsutredningens

förevarande skrivelse, ha genom utredningens försorg underkastats en detaljerad

kostnadsberäkning, vars resultat framgår av efterföljande uppställning,

i vilken till jämförelse även upptagits kostnaderna för det tidigare byggnadsförslaget

enligt en den 13 december 1940 verkställd kostnadsutredning:

Byggnadsarbeten ..........................

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk anläggning

...............................

Elektriska installationer....................

Elektrisk hiss.............................

Utvändiga ledningar.......................

Ritningar, kontroll och oförutsett ...........

Ut-

redningens

förslag

Läns-

arkilektkon- torets i Malmö

omarbetade

förslag

Tidigare

förslag

370,000

410,000

464,000

55,000

60,000

95,000

27,000

28,000

38,000

8,000

8,000

8,000

39,000

39,000

39,000

37,000

41,000

46,000

536,000

586,000

690,000

Byggnadsutredningen hemställer, att stationsbyggnaden måtte utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med det av utredningen uppgjorda skissförslaget,

och åberopar därvid att kostnaderna för byggnadens uppförande enligt

detta förslag voro lägre än byggnadskostnaderna enligt övriga föreliggande

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

265

förslag samt att underhållskostnaderna för byggnaden enligt utredningens förslag

sannolikt skulle bliva lägre än enligt de övriga förslagen. Därest den av

utredningen föreslagna lösningen godkändes, borde därefter uppdrag lämnas

byggnadsstyrelsen att skyndsamt vidtaga åtgärder för utarbetande av slutgiltiga

ritningar i huvudsaklig anslutning till den uppgjorda planen samt för

byggnadens utförande för en kostnad av högst 536,000 kronor. Utöver de

redan för ändamålet avsedda medlen, 485,000 kronor, skulle alltså erfordras

ett belopp av 51,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 5 december 1940 till byggnadsutredningen

avgivit yttrande angående de nya byggnadsförslagen och de i

samband därmed verkställda kostnadsberäkningarna. Styrelsen anför i sitt

yttrande, vilket finnes bilagt byggnadsutredningens framställning, att styrelsen

i ärendet samrått med representanter för generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

generaltullstyrelsen, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och

aktiebolaget Aerotransport, vilka samtliga framhållit önskvärdheten av att nya

lokaler komme till stånd vid Bulltofta. Särskilt hade från telegrafstyrelsen,

meteorologisk-hydrografiska anstalten och aktiebolaget Aerotransport påpekats

de risker och olägenheter beträffande framför allt säkerhetstjänsten vid

Bulltofta, som förelåge på grund av de splittrade och otillräckliga lokaldispositionerna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför vidare i sitt yttrande:

Beträffande utrymmesbehov och lokalernas disposition må framhållas, att

dessa frågor ingående diskuterats med berörda myndigheter och företag i

samband med tidigare gjorda utredningar, varvid lokalutrymmena med tanke

på framtiden i allmänhet ansågos vara tilltagna i minsta laget. Med hänsyn

till den begränsade tillgången på byggnadsmedel godkändes emellertid på sin

tid ritningarna till det byggnadsförslag, som Kungl. Maj:t därefter lade till

grund för sitt beslut den 22 juni 1939. Ehuru lokalutrymmena på vissa håll

ytterligare minskats hava de i det föregående omnämnda representanterna

tillstyrkt att det av länsarkitekten Blanck omarbetade byggnadsförslaget kommer

till utförande för att råda hot för de svåra lokalförhållanden, som nu

råda vid Bulltofta flygplats. Genom den minskning av c:a 2.5 m. i byggnadens

bredd, som ägt rum och som framför allt inverkat på hallen för ankommande

och avgående passagerare, har betydelsen ökats av att den konstruktiva

utformningen av hallens mot flygfältet liggande inre väggar göres sådan,

att en eventuell utvidgning åt det hållet i framtiden kan äga rum. Vidare

synes väggen, som vetter mot staden, kunna förflyttas något för vinnande av

ökat utrymme. Erfarenheterna från Bromma hava nämligen givit vid handen,

att de tillgängliga utrymmena i diupled icke äro tillräckliga för en ändamålsenlig

»trafikledning» vid passagerarnas ankomst eller avgång. Av denna

anledning böra jämväl bagagediskarna givas ökad längd.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i en vid yttrandet fogad promemoria

rörande Blanchs förslag uppgivit, att hallen syntes kunna ökas genom minskning

av vindfången för avgående bagage och avgående passagerare (från staden)

samt av telegrafcentralen och telefonväxeln. Diskutrymmena kunde

dessutom ökas därigenom, att disken gåves svängd form. För att underlätta

hallens utökning i framtiden borde väggarna inom hallen mot flygfältet och

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Martts proposition nr 2.

Departements
(Skelen.

staden utgöras av pelare med utfyllning. Vidare vore enligt promemorian

tullvisitationsdisken för kort. I källaren borde rumshöjden i högspänningscentralen

vara minst 2.7 m.

Beträffande det av byggnadsutredningen uppgjorda förslaget framhåller

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det givetvis vore möjligt att efter närmare

studium genomarbeta förslaget till en acceptabel lösning. De ankommande

passagerarna finge icke tillräckligt djuputrymme inom de föreslagna

lokalerna utan dessa behövde tillbyggas eller huset förlängas för att bereda

erforderlig plats för passgranskning, valutakontroll, tullvisitation m. m. En

del detaljanmärkningar beträffande detta förslag äro angivna i en annan av

styrelsen uppgjord, vid yttrandet fogad promemoria, i vilken i huvudsak samma

erinringar göras beträffande hallen och högspänningscentralen som i

förstnämnda promemoria. Vidare anföres bland annat, att utrymmet för biljett-

och passkontrollen vore för litet. Flygplatsförvaltningens och väderlekstjänstens

lokaler i våningen 1 tr. upp borde placeras mot flygfältet och

radiotjänstens lokaler i samma våning åt norr och väster.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför slutligen, att styrelsen för sin del

till utförande bestämt förordade det av Blanck omarbetade byggnadsförslaget.

Styrelsen förutsätter därvid, att — på sätt ursprungligen avsetts — kostnader

för möbler, inventarier, omläggning av manöverledningar m. m. inräknas

i anslaget. Styrelsen beräknar dessa kostnader till 25,000 kronor.

Genom den eldsvåda, som inträffade å Bulltofta flygplats den 9 april

1940, nedbrann den med hangarbyggnaden nr 3 sammanbyggda administrationsbyggnaden,

varjämte hangarens östra gavel med angränsande partier

förstördes. Dessutom orsakades skador å hangarens järnkonstruktioner

av sådan beskaffenhet, att omedelbara reparationer blevo nödvändiga för

tryggande av byggnadens bestånd. Det belopp å 130,000 kronor, som Kungl.

Maj:t genom förutnämnda beslut den 21 juni 1940 anvisade, avsåg att bestrida

kostnaderna för dels uppförande av en mindre byggnad i omedelbar

anslutning till hangaren för att tills vidare bereda flygplatsförvaltningen,

flygledningen och väderlekstjänsten provisoriska lokaler, intill dess den

planerade nya stationsbyggnaden kom till stånd, dels ock reparation av de

genom eldsvådan uppkomna skadorna å hangaren. Berörda mindre byggnad

är sålunda icke avsedd att ersätta stationsbyggnaden. Efter tillkomsten

av denna skulle den mindre byggnaden avses för att tillgodose bestående

behov av förrådslokaler, kontorsrum för svenska och främmande lufttrafikbolag

och överliggningsrum för flygande personal. Enär för en del av dessa

lokaler hyra kan påräknas, komma kostnaderna för byggnaden att delvis

kunna förräntas.

Det behov av en ny stationsbyggnad i Bulltofta, varom närmare redogörelse

lämnats i Kungl. Maj:ts förutnämnda proposition, nr 275, till 1938

års riksdag, är alltjämt bestående. Jag anser därför i likhet med vederbörande

myndigheter, att en ny stationsbyggnad bör komma till stånd. För att

arbetena å densamma skola kunna påbörjas vid en tidpunkt, som kan anses

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

267

önskvärd med hänsyn till läget å arbetsmarknaden, synas de för byggnadsföretaget

erforderliga medlen, utöver de för ändamålet nu disponibla, böra

anvisas å förevarande tilläggsstat.

Beträffande stationsbyggnadens utförande föreligga nu tre olika alternativ,

nämligen dels ett av länsarkitektkontoret i Malmö den 30 april 1939

dagtecknat förslag, dels ett av länsarkitektkontoret uppgjort nytt förslag,

innebärande en omarbetning av det tidigare, och dels ett av 1940 års civila

byggnadsutredning upprättat förslag. Kostnaderna för desamma har byggnadsutredningen

beräknat till respektive 690,000 kronor, 586,000 kronor och

536,000 kronor. De två senare förslagen innebära förutom vissa förenklingar

en betydande nedskärning av byggnadskroppens volym i förhållande till det

första förslaget. Med hänsyn till, bland annat, den relativt begränsade flygtrafik,

som under normala förhållanden kan antagas komma att beröra

Bulltofta flygplats, kan enligt min mening en stationsbyggnad av den storleksordning,

som det dyraste alternativet innebär, icke anses oundgängligen

nödvändig. Jag anser därför detta alternativ böra lämnas å sido vid bedömandet

av spörsmålet örn vilket alternativ, som bör ifrågakomma. Byggnadsstyrelsen

har ännu icke medhunnit att slutligt granska det av byggnadsutredningen

förordade förslaget. Enligt vad jag under hand inhämtat,

anser sig byggnadsstyrelsen emellertid icke kunna tillstyrka utförandet av

detsamma. Styrelsen torde för sin del komma att förorda länsarkitektkontorets

omarbetade förslag, dock med vissa kompletteringar och ändringar.

Kostnaderna för stationsbyggnadens utförande i enlighet med en

av byggnadsstyrelsen sålunda reviderad byggnadsplan anser styrelsen böra

beräknas till 566,000 kronor.

Innan byggnadsstyrelsens yttrande i ärendet föreligger, anser jag mig ej

kunna taga slutlig ställning till frågan om enligt vilket förslag byggnaden

bör utföras. För bedömandet av det erforderliga anslagsbeloppet anser jag i

frågans nuvarande läge emellertid försiktigheten bjuda, att byggnadskostnaden

tills vidare beräknas till 566,000 kronor. Så snart byggnadsstyrelsen

avgivit sitt yttrande, vilket kan väntas ske inom den närmaste tiden, kommer

detta att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, för att riksdagen

må bliva i tillfälle att vid anslagsfrågans behandling kunna bedöma

de två alternativens fördelar och nackdelar.

Jag övergår härefter till anslagsberäkningen. Jag förutsätter därvid, att

det belopp å 85,000 kronor, med vilket Malmö stad utfäst sig att bidraga

till stationsbyggnaden, fortfarande är tillgängligt för ändamålet. För budgetåret

1939/40 har för ändamålet anvisats ett reservationsanslag av 350,000

kronor. Av detta belopp lia omkring 20,000 kronor tagits i anspråk för bestridande

av kostnaderna för upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar.

Återstoden av anslaget, 330,000 kronor, torde sålunda,

därest förutsättningarna för disposition av anslag å tilläggsstat II skulle

komma att föreligga, böra ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för

byggnadsföretaget. Då jag anser, att de lill 50,000 kronor beräknade kost
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naderna för luftskyddsanordningarna i stationsbyggnaden, vilka kostnader

enligt Kungl. Maj:ts förut omförmälda beslut den 22 juni 1939 skulle utgå

av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, lämpligen böra

inräknas i anslaget till byggnadsföretaget, skulle utöver de förut angivna

medlen erfordras ett belopp, att anvisa å tilläggsstaten, av (566,000 — 85,000

— 330,000) 151,000 kronor. Detta belopp torde emellertid böra ökas med

25,000 kronor för anskaffning av möbler och övriga erforderliga inventarier

till stationsbyggnaden. Därest min framställning vinner bifall, skulle sålunda

å tilläggsstat II för uppförande av stationsbyggnaden behöva anvisas

(151,000 + 25,000) 176,000 kronor, eller avrundat 175,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av...................... kronor 175,000.

Statens allmänna fastighetsfond.

[28.] 6 b. Nybyggnad för riksförsäkringsanstaltcn, reservationsanslag.

Till detta byggnadsföretag upptog 1939 års lagtima riksdag efter förslag av

Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 (bilaga 12, punkt 36) å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för detta anslag torde jag få hänvisa

till propositionen. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades vid

tidpunkten för förslagets framläggande till 3,975,000 kronor och förutsattes

skola fördelas å två budgetår. Med hänsyn till de sedermera inträffade kostnadsstegringarna

torde emellertid nämnda belopp numera behöva uppräknas

med omkring 20 procent.

Då behovet av nybyggnaden för riksförsäkringsanstalten under de sistförflutna

två åren gjort sig än mer kännbart, torde å förevarande tilläggsstat

ett anslag å 2,000,000 kronor böra anvisas för påbörjande av byggnaden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av ..................kronor 2,000,000.

[29.] 6 c. Nybyggnad för pensionssfyrelsen, reservationsanslag. Med

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 242, framlagda förslag (bil. 12, punkt

37) upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för budgetåret

1939/40 ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor till nybyggnad för pensionsstyrelsen.

Under hänvisning i övrigt till framställningen i nämnda proposition

torde jag här endast få erinra om följande. Kostnaderna för byggnads
-

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

269

företaget beräknades med utgående från det vid tidpunkten för förslagets

framläggande rådande prisläget till 3,600,000 kronor. Till frågan om platsen

för byggnådens förläggande togs icke slutlig ställning i propositionen, enär

frågan härom var föremål för utredning. Två alternativa platser ifrågasattes

emellertid, nämligen dels det statsverket tillhöriga, för offentlig bebyggelse

reserverade kvarteret Kasernberget vid Valhallavägens norra sida ungefär mittemot

patent- och registreringsverket och dels ett område vid Valhallavägen

intill den föreslagna byggnaden för de militära högskolorna. I propositionen

förutsattes, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande

fomtfrågan, sedan byggnadsstyrelsen slutfört den pågående utredningen i

frågan. Enligt vad jag inhämtat är byggnadsstyrelsen emellertid ännu icke

beredd att avgiva slutligt förslag i ämnet. Förslag är dock att förvänta inom

den närmaste tiden. Dröjsmålet beror bland annat därpå, att tomtfrågan sammanhänger

med en pågående större utredning rörande förläggning av ett

flertal ifrågasatta statliga byggnader, däribland vissa militära, till tomtmark

å Ladugårdsgärdet invid eller i närheten av Valhallavägen.

Då det i förenämnda proposition nr 242 omförmälda behovet av en nybyggnad

för pensionsstyrelsen alltjämt kvarstår, anser jag medel för byggnadsföretagets

påbörjande böra upptagas å tilläggsstat för löpande budgetår.

Anslaget bör lämpligen anvisas med 2,000,000 kronor. Därest byggnadsstyrelsens

förslag rörande byggnadens förläggning skulle föreligga vid förevarande

ärendes behandling inom riksdagen, kommer förslaget att överlämnas

till vederbörande utskott. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit

att, för det fall att riksdagen skulle besluta i ärendet innan förslaget framlagts,

sedermera avgöra frågan om byggnadens förläggning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för pensionsstyrelsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .......................... kronor 2,000,000.

[30.] G d. Nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping, reservationsanslag.

I skrivelse den 23 augusti 1938 hemställde byggnadsstyrelsen, att

till nybyggnad för lantinäterikontoret i Nyköping ett anslag å 225,000 kronor

måtte anvisas för budgetåret 1939/40. Framställningen vann emellertid

bifall endast i så måtto, att 1939 års lagtima riksdag, efter förslag av Kungl.

Majit i proposition nr 242 (bil. 12, punkt 38), å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1939/40 för ändamålet upptog eli förskottsanslag å nämnda belopp.

I fråga örn de skäl, som föranledde anslagets upptagande, torde jag

få hänvisa till propositionen.

Anslag å tilläggsstat lill riksstaten för löpande budgetår synes böra anvisas

lill byggnadsföretaget. Kostnaderna för detsamma torde emellertid till följd

av de inträffade prisstegringarna behöva uppräknas med 20 procent till avrundat

270,000 kronor.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av................ kronor 270,000.

[31.] 6 e. Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 242, (bil. 12, punkt 39) framlagda

förslag upptog 1939 års lagtima riksdag å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1939/40 för tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö ett förskottsanslag

av 465,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till framställningen i propositionen torde jag här

endast få erinra örn att genom tillbyggnaden avses att tillgodose — förutom

länsstyrelsens ökade lokalbehov — behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret

i Malmö. Detta är för närvarande inrymt i huvudpostkontorets

byggnad i kvarteret Ägir. På grund av posttrafikens starka utveckling måste

emellertid posthuset delvis ombyggas och lantmäterikontoret avflytta från

sina nuvarande lokaler för att desamma skola kunna disponeras för postverkets

räkning. Tidigare i dag har jag vid anmälan av anslag till postverket

å tilläggsstat för detta budgetår därför förordat, att för nämnda ombyggnadsarbeten

erforderligt anslagsbelopp måtte anvisas. I samband därmed

har jag förutsatt, att anslag å tilläggsstaten skulle anvisas jämväl för tillbyggnaden

till landsstatshuset.

Anslaget torde tillsvidare böra beräknas till 555,000 kronor eller ett belopp,

motsvarande i runt tal 20 procent mer än vad som tidigare uppgivits.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av .................... kronor 555,000.

[32.] 6 f. Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bobus län, re
servationsanslag.

För ändamålet upptog 1939 års lagtima riksdag, efter därom

av Kungl. Majit i proposition nr 242 framlagt förslag (bil. 12, punkt 40),

å allmän beredskapsstat ett förskottsanslag av 300,000 kronor. I fråga örn

de skäl, som lågo till grund för förslaget, torde jag få hänvisa till propositionen.

Kostnaderna för nybyggnaden beräknades i början av år 1939 till sammanlagt

790,000 kronor. Ett utförande av byggnadsföretaget i enlighet med

de tidigare framlagda ritningarna torde emellertid numera på grund av prisstegringarna

komma att, även om vissa förenklingar i utförandet sedermera

kunna visa sig möjliga, höja det beräknade kostnadsbeloppet.

Anslag till byggnadsföretagets utförande torde böra upptagas å denna tillläggsstat,

därvid anslaget lämpligen bör anvisas med 850,000 kronor.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

271

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 850,000.

[33.] 6 g. Nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg, reservations
anslag.

Å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 finnes upptaget ett förskottsanslag

av 200,000 kronor till nybyggnad för lantmätcrikontoret i Vänersborg

m. m. Beträffande byggnadsföretaget torde jag under hänvisning

i övrigt till redogörelsen i Kungl. Maj :ts proposition nr 242 till 1939 års lagtima

riksdag få erinra om följande. Lantmäterikontoret, som för närvarande

är inrymt i förhyrda lokaler, vilka varken beträffande ändamålsenlighet eller

i fråga örn storlek äro lämpade såsom lantmäterilokaler, skulle erhålla nya

lokaler i en för ändamålet uppförd nybyggnad å norra delen av den Vänersborgs

stad tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel staden

förklarat sig villig att för ifrågavarande ändamål överlåta till kronan. Såsom

förutsättning för denna överlåtelse hade staden uppställt bland annat,

att till staden skulle erläggas 20,000 kronor såsom bidrag till de kostnader,

staden finge vidkännas för flyttning av på tomtmarken befintliga förrådsbyggnader

m. m. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades till 435,000

kronor, däri inräknade förenämnda 20,000 kronor, och förutsattes skola fördelas

på två budgetår.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen om anvisande

å riksstaten för budgetåret 1940/41 av anslag till nybyggnad för lantmäterikontoret

i Vänersborg. Framställningen har hittills icke föranlett någon åtgärd

från Kungl. Maj :ts sida. Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse:

I skrivelse den 9 juni 1939, nr 372, har riksdagen uttalat, att Västerbygdens

vattendomstol borde bibehållas vid sin nuvarande förläggning i Vänersborg.

Med anledning härav och då de lokaler, i vilka vattendomstolens kansli

för närvarande äro inrymda, icke kunna anses lämpliga för sitt ändamål,

har fråga uppkommit att bereda domstolen lokaler inom nybyggnaden för

lantmäterikontoret. På uppdrag av byggnadsstyrelsen har länsarkitektkontoret

i Vänersborg uppgjort ett förslag, enligt vilket nybyggnaden skulle utökas

med en tredje våning, i vilken bland annat lokaler för vattendomstolen

skulle inrymmas. Detta förslag har för vattendomstolens vidkommande godkänts

av vederbörande vattenrättsdomare. De utrymmen i den tredje våningen,

som ej behövas för vattendomstolen, komma att bliva erforderliga

för länsstyrelsens räkning. Angående den närmare dispositionen av dessa

utrvmmen pågår för närvarande utredning å länsarkitektkontoret.

Utökning av byggnaden på nu föreslaget sätt beräknas enligt under augusti

månad 1939 gällande material- och arbetspriser medföra en kostnadsökning

av 105,000 kronor. Byggnadskostnaderna .skulle alltså höjas från 415,000

till 520,000 kronor oavsett de merkostnader, som föranledas av senare intill

tidpunkten för byggnadens uppförande inträffade prisstegringar å material

och arbete, vilka ej nu låta sig närmare beräknas.

Å andra sidan hava Vänersborgs stadsfullmäktige på sätt som närmare

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

framgår av Kungl. Ma,j:ts proposition den 10 mars 1939, nr 168 (sid. 5),

den 6 mars 1939 beslutat att, om vattendomstolens kansli under en tid av

cirka 25 år förbleve förlagt till Vänersborg, utan kostnad för statsverket

överlämna den norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen.

Byggnadsstyrelsen finner det för sin del såväl ekonomiskt som i övrigt

lämpligt, att lokalfrågan för Västerbygdens vattendomstol löses i samband

med uppförandet av nu ifrågavarande byggnad.

Enligt det år 1939 framlagda förslaget till uppförande av en särskild byggnad

för lantmäterikontoret i Vänersborg skulle byggnaden uppföras i två våningar.

Sedan riksdagen sedermera uttalat sig för att Västerbygdens vattendomstol

alltjämt skulle vara förlagd till Vänersborg, har byggnadsstyrelsen

framlagt förslag om att den planerade lantmäterikontorsbyggnaden skulle

uppföras i tre våningar och att vattendomstolen skulle erhålla lokaler i den

tredje våningen, vilken härför skulle behöva disponeras till ungefär hälften.

De återstående utrymmena skulle användas för att tillgodose länsstyrelsens

ökade lokalbehov. Den ifrågasatta ändringen i byggnadsförslaget beräknades

med utgående från den i augusti månad 1939 rådande prisnivån medföra

en ökning av byggnadskostnaden med 105,000 kronor till 520,000 kronor.

Vattendomstolens nuvarande lokaler, som förhyras av enskild hyresvärd,

äro enligt vad jag inhämtat i hög grad otillfredsställande för sitt ändamål.

Särskilt kan framhållas, att brandsäkra förvaringsrum för domstolens värdefulla

arkiv helt saknas. Vidare har jag inhämtat, att länsstyrelsen i Älvsborgs

län inom den närmaste tiden är i stort behov av ökade lokaler. Med

hänsyn till dessa förhållanden och efter samråd med chefen för justitiedepartementet

i vad avser frågan om vattendomstolens lokaler anser jag mig

därför böra biträda byggnadsstyrelsens förslag, att lantmäterikontorsbyggnaden

förses med en tredje våning. Ett genomförande av byggnadsföretaget

i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag torde emellertid på grund av de numera

inträffade avsevärda ökningarna i byggnadskostnaderna medföra en

ökning av det beräknade kostnadsbeloppet med omkring 20 procent till avrundat

620,000 kronor. Utan att i detta sammanhang taga ställning till frågan

om möjligheterna att genom vissa förenklingar i byggnadssättet nedbringa

kostnaderna anser jag dock, att sistnämnda belopp bör läggas till

grund för anslagsberäkningen. Beloppet, 620,000 kronor, synes lämpligen

böra anvisas å förevarande tilläggsstat.

Såsom av det föregående framgår har Vänersborgs stad enligt beslut den

6 mars 1939 numera erbjudit sig att till staten, utan att därvid den tidigare

förutsatta ersättningen å 20,000 kronor erlades, överlåta norra delen av tomten

nr 1 i kvarteret Palmen, d. v. s. den tomtmark varå lantmäterikontorsbyggnaden

skulle uppföras. Såsom förutsättning för denna överlåtelse skulle

dock gälla, att vattendomstolens kansli under en tid av ungefär 25 år, räknade

från den dag då överenskommelse träffades, förbleve förlagt till Vänersborg.

Stadens erbjudande synes böra godtagas från statens sida. Med

hänsyn till att under den relativt långa tiden av 25 år nya förhållanden kunna

tänkas inträffa, som motivera en förflyttning av domstolens kansli före

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

273

periodens utgång, torde emellertid i den överenskommelse, som förutsättes

skola träffas mellan staten och staden angående tomtens överlåtelse, böra intagas

bestämmelse örn att staten skall äga rätt att vidtaga ändrade dispositioner

i fråga om domstolens förläggning under villkor, att staten lämnar

staden skälig ersättning. Åt byggnadsstyrelsen torde, sedan riksdagen tagit

ställning till förevarande anslagsfråga, böra uppdragas att härom förhandla

med Vänersborgs stad, varefter det torde få ankomma på Kungl. Majit att

å statens vägnar godkänna avtal angående tomtöverlåtelsen och därmed sammanhängande

förhållanden.

Under åberopande av det anförda och då hela det för byggnadsföretaget

erforderliga anslagsbeloppet torde böra stå till förfogande hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av................kronor 620,000.

[34.] 6 h. Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län, reserva
tionsanslag.

Genom beslut den 3 februari 1939 ställde Kungl. Majit av det

under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst

3,000 kronor för utredning om uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret

och länsstyrelsen i Östergötlands län.

I skrivelse den 9 februari 1940 framlade därefter byggnadsstyrelsen resultatet

av utredningen samt hemställde i samband därmed om upptagande å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 av ett anslag av 335,000 kronor

för uppförande av en nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län. Styrelsen

anförde:

Styrelsen hade utgått från att nybyggnaden för länsstyrelsen och lantmäterikontoret

borde förläggas i omedelbart grannskap av Linköpings slott,

där länsstyrelsens ämbetslokaler nu äro inrymda. Emellertid har byggnadsstyrelsen

vid utredningen kommit till den uppfattningen, att en för länsstyrelsen

och lantmäterikontoret gemensam byggnad på grund av sin storlek

icke skulle lämpa sig för den sålunda avsedda platsen. Därest de för de

båda myndigheterna erforderliga lokalerna uppdelades på två särskilda byggnader,

skulle åt dem däremot kunna givas en så begränsad storlek, att de

på lämpligt sätt skulle kunna inpassas i detta ur såväl arkitektonisk som

byggnadshistorisk synpunkt ömtåliga stadsparti, samtidigt som större möjlighet

skulle erhållas för ett lämpligt tillgodoseende av framtida utvidgningsbehov.

Vad beträffar placeringen av två dylika byggnader har den verkställda

utredningen givit vid handen, att en nybyggnad för lantmäterikontoret

lämpligen bör uppföras å slottsträdgårdens område invid Ilunnebergsgatan

ungefär mitt emot stiftsbiblioteket, under det att en nybyggnad, inrymmande

lokaler för länsstyrelsen ävensom för landsfogden, domänintendenten

samt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren m. m., torde böra förläggas söder

örn slottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2.

18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

De båda föreslagna nybyggnadernas läge, som förordats av länsstyrelsen,

framgår av två vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade situationsplaner.

Beträffande nybyggnaden för lantmäterikontoret anförde byggnadsstyrelsen:
Det

område, å vilket denna nybyggnad skulle uppföras, tillhör staten men

är jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4 juli 1878 upplåtet till Linköpings stad,

som därå uppfört en gymnastikbyggnad för elementarläroverket i staden.

Området disponeras alltjämt av staden för detta ändamål. Staden har emellertid

för avsikt att på annat håll uppföra en ny gymnastikbyggnad för läroverket,

varför den nuvarande gymnastikbyggnaden därefter skulle kunna

rivas. Länsstyrelsen i Östergötlands län, som i frågan hänvänt sig till staden,

har med skrivelse den 20 november 1939 till byggnadsstyrelsen överlämnat

avskrift av protokoll från drätselkammarens sammanträde den 7 i samma

månad, varav framgår att det varit stadens avsikt, att den nya gymnastikbyggnaden

skulle kunna färdigställas före utgången av år 1940. Emellertid

har drätselkammaren framhållit, att det inträffade krisläget kunde

komma att utvecklas därhän, att ett igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbete

måste uppskjutas. Med hänsyn härtill finner sig byggnadsstyrelsen

icke för närvarande kunna framlägga något förslag till nybyggnad för

lantmäterikontoret å området ifråga.

Vad beträffar den för länsstyrelsen i Östergötlands län och vissa andra

organ avsedda nybyggnaden skulle, anför byggnadsstyrelsen härefter, denna

förläggas invid slottets yttre borggård i omedelbar närhet av den s. k.

slottsflygeln. Sistnämnda byggnad, som på grund av planläggning och byggnadssätt

föga lämpade sig såsom tjänstelokal och vars värde överhuvud taget

syntes vara ganska ringa, måste i varje fall rivas för genomförande av en

med hänsyn till trafikförhållandena i synnerligen hög grad påkallad breddning

av Storgatan. Emellertid förutsatte byggnadsstyrelsen, att slottsflygeln

komme att kvarstå och fortfarande användas för sitt nuvarande ändamål,

till dess den avsedda nybyggnaden färdigställts.

Länsarkitektkontoret i Linköping har med ledning av uppgifter från länsstyrelsen

örn föreliggande lokalbehov upprättat ritningar till nybyggnaden.

Enligt dessa, vilka bilagts byggnadsstyrelsens skrivelse, skulle nybyggnaden

uppdelas i två byggnadskroppar av olika höjd, av vilka den ena skulle omfatta

tre och den andra två våningar. Till det högre byggnadsparti skulle

förläggas, i källaren skyddsrum, avsedda att i fredstid kunna utnyttjas såsom

arkiv, samt värmeledningsutrymmen m. m., i bottenvåningen lokaler

för landsfogden, lunchrum samt en vaktmästarebostad, i våningen 1 trappa

upp lokaler för vägingenjörskontoret och domänintendenten samt i våningen

2 trappor upp lokaler för länsarkitektkontoret. I det lägre byggnadsparti

skulle inredas, i källaren arkiv, i bottenvåningen lokaler för länsstyrelsens

bilavdelning samt i våningen 1 trappa upp lokaler för dess uppbördsavdelning.

Kostnaderna för byggnadsföretagets utförande beräknades av byggnadsstyrelsen

med tillämpning av de i augusti 1939 gällande material- och arbetspriserna

till 335,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som ansåg det av länsarkitektkontoret upprättade för
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

275

slaget väl ägnat att läggas till grund för slutgiltiga ritningars utarbetande,

meddelade slutligen, att styrelsen hade för avsikt att i samband med detta

arbete ytterligare överväga, örn möjligheter förefunnes att genom utrymmenas

begränsning eller på annat sätt minska storleken av byggnadsföretaget

och därmed de med detta förbundna kostnaderna.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 9 februari 1940 meddelade länsstyrelsen

i Östergötlands län, att länsstyrelsen funnit de sålunda upprättade ritningarna

lämpliga att läggas till grund för lösningen av länsstyrelsens lokalfråga.

Enligt vad jag under hand inhämtat från länsstyrelsen i Östergötlands

län äro länsstyrelsens nuvarande lokaler icke tillräckliga, varjämte vissa

av dem även ur andra synpunkter äro mindre lämpliga. Sålunda har sedan

en fast taxeringsrevisorstjänst inrättades från och med den 1 juli 1939 arbetslokal

för befattningshavaren icke kunnat beredas annorstädes än i domänintendentens

ruin. Länsarkitektkontoret, som i slottsflygeln disponerat

två mindre rum, blev efter en under åren 1938 och 1939 genomförd omorganisation

i behov av ökade lokaler och måste från och med den 1 december

1939 inflytta i förhyrda lokaler. Försvarsassistentens expedition

flyttades i samband därmed till de av länsarkitektkontoret tidigare disponerade

lokalerna i slottsflygeln från ett provisoriskt inrett rum å byggnadens

vind. Vidare är länsstyrelsens arkiv i stort behov av ökat utrymme.

Detta gäller särskilt taxeringsarkivet, vilket icke har plats för alla självdeklarationer,

som skola förvaras å länsstyrelsen. Föreskrivet brand- och

dyrkfritt skydd kan ej heller erhållas för de av försvarsassistenten omhänderhavda

hemliga handlingarna. Behovet av ökat arkivutrymme har på sistone

blivit än mera trängande, sedan två till arkiv respektive uppackningsrum

avsedda rum apterats till skyddsrum. Behov av ökat utrymme har på

senare tid också yppat sig för länsstyrelsens automobil- och taxeringsavdelningar.

Vidare har en avsevärd olägenhet vållats därav, att försvarsassistent

och taxeringsrevisor icke hava sina lokaler i samma byggnad, där de expeditioner,

med vilka de samarbeta, äro förlagda. För taxeringsrevisorns arbete

är det dessutom en olägenhet, att han för närvarande icke disponerar

ett eget rum. Länsstyrelsen finner det därför önskvärt, att automobilavdelningen

erhåller rymligare lokaler, lämpligen förlagda till den tilltänkta nybyggnaden,

samt att taxeringsavdelningens lokaler inom slottet utvidgas och

kompletteras med rum för taxeringsrevisorn. Detta skulle lämpligen kunna

ske genom att den jämförelsevis isolerade uppbördsavdclningen förflyttas

till nybyggnaden och genom att vissa omflyttningar inom landskontorets

lokaler i slottet äga rum. För försvarsassistenten skulle lämplig lokal

anordnas inom nuvarande bilavdelningens utrymmen, där brandfritt förvaringsvalv

finnes. Dessutom skulle där anordnas ett par reservrum. Sådana

saknas nu helt och hållet, varför den mindre önskvärda utvägen alt anordna

tillfälliga arbetsplatser i sessionssalen och i korridorerna måst tillgripas.

Departements
chefen.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens

förslag om att en annexbyggnad uppföres för tillgodoseende

av länsstyrelsens föreliggande lokalbehov. Det härför upprättade byggnadsförslaget

giver mig i och för sig icke anledning till erinran men jag förutsätter

dock, att detsamma underställes granskning av 1940 års civila byggnadsutredning,

innan arbetena igångsättas. Då de gjorda kostnadsberäkningarna,

slutande å ett belopp av 335,000 kronor, grunda sig å de i augusti

månad 1939 gällande material- och arbetspriserna, torde beloppet böra ökas

med 20 procent eller avrundat 65,000 kronor till 400,000 kronor. Detta belopp

torde böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av..............kronor 400,000.

[35.] 6 i. ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län, reservations
anslag.

Till detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisats

ett reservationsanslag av 516,500 kronor. I anslutning till vad som förutsattes

i Kungl. Majits proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag angående

begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade

Kungl. Majit den 30 december 1939, att byggnadsarbetena icke

finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande av byggnadsritningar

och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet icke disponerade

eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast för bestridande av

kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

I fråga om behovet av ifrågavarande lokalutökning samt örn sättet för

''detsammas tillgodoseende torde jag få hänvisa till 1939 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 68). Kostnaderna för arbetena beräknades

vid förslagets framläggande till 516,500 kronor. Med utgående från

rådande prisnivå torde emellertid kostnaderna numera behöva uppräknas

med 20 procent till i avrundat belopp 615,000 kronor.

Med hänsyn till att behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands

län alltjämt kvarstår, anser jag mig böra förorda, att de för ändamålet

anvisade, icke disponerade medlen ställas till förfogande, därest förhållandena

å arbetsmarknaden skulle motivera arbetenas igångsättande, samt att

det utöver nämnda medel erforderliga anslagsbeloppet å 98,500 kronor anvisas

å förevarande tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av..............kronor 98,500.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

277

[36.] 6 j. Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län, reservations
anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 63, framlagda förslag

anvisade 1939 års lagtima riksdag till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands

län för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 182,000 kronor.

I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Maj:ts proposition, nr 79,

till 1939 års urtima riksdag angående begränsning av statsutgifterna under

budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939,

att byggnadsföretaget icke finge fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande

av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att för ändamålet

icke disponerade eller bundna anslagsmedel finge tagas i anspråk endast

för bestridande av kostnaderna för ritningar och entreprenadhandlingar.

Beträffande behovet av nybyggnaden samt om sättet för dennas utförande

torde jag få hänvisa till förutnämnda proposition. Kostnaderna för byggnaden

beräknades vid tidpunkten för byggnadsförslagets framläggande till

182,000 kronor. På grund av de därefter inträffade prisstegringarna torde

emellertid kostnaderna nu behöva uppräknas med 20 procent till i avrundat

belopp 215,000 kronor.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har länsstyrelsen i Västmanlands län meddelat,

att det beslutade uppskovet med nybyggnaden vore till stort men för

länsstyrelsen, som saknade icke blott lämpliga tjänstelokaler utan även och

icke minst ändamålsenliga arkiv- och luftskyddsutrymmen. Länsstyrelsen

har i anslutning härtill hemställt, att det beslutade byggnadsföretaget måtte

få igångsättas, så snart en begynnande arbetslöshet inom byggnadsbranschen

motiverade ianspråk tagande av det anvisade anslaget.

Med hänsyn till det föreliggande behovet av den tidigare beslutade nybyggnaden

för länsstyrelsen i Västmanlands län synes byggnadsarbetet böra

igångsättas, när läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning. För arbetsföretaget

torde därvid i första hand det å riksstatsanslaget för budgetåret

1939/40 kvarstående beloppet böra tagas i anspråk. Det i övrigt för ändamålet

erforderliga beloppet å 33,000 kronor torde böra anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av..............kronor 33,000.

[37.] 6 k. Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren i Gävle,

reservationsanslag. I skrivelse den 15 november 1939 hemställde byggnadsstyrelsen,

att medel måtto upptagas å allmän beredskapsstat för budgetåret

1940/41 till anordnande i Gävle slott av lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren

i Gävle. Byggnadsstyrelsen anförde därvid, att det nya

landsstatshuset i Gävle beräknades bliva färdigställt i början av år 1940 och

Departements
chefen.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

att i samband därmed lantmäterikontoret skulle lämna sina nuvarande lokaler

i slottets östra flygel. Dessa lokaler borde därefter kunna inredas för länsarkitekts-

och vägingenjörskontoren, åt vilka lokaler förhyrdes för en sammanlagd

årshyra av 4,150 kronor. Länsarkitektskontoret hade uppgjort förslag

till de för nämnda ändamål erforderliga ändringsarbetena i slottsflygeln.

Byggnadsstyrelsen överlämnade sedermera med skrivelse den 12 februari

1940 det sålunda uppgjorda, å tre ritningskopior åskådliggjorda förslaget

samt anförde därom:

Enligt förslaget avses östra slottsflygelns bottenvåning skola disponeras av

vägingenjörskontoret och våningen 1 trappa upp av länsarkitektkontoret. De

huvudsakliga arbetena bestå däri, att samtliga fönster utbytas mot kopplade,

utåtgående fönster. I ritrummet i övre våningen ersättas vidare de nuvarande

mindre kuporna med en stor kupa för erhållande av bättre belysningsförhållanden,

varjämte på södra gaveln tre nya fönsteröppningar upptagas,

som förses med nya snickerier. I vissa rum upptagas och i andra igensättas

dörröppningar, samtliga golv hyvlas och beläggas med halvhård masonite

och linoleummattor, w. c. och tvättställ inmonteras m. m. Arbetena hava

beräknats draga en kostnad av 29,000 kronor. Härtill böra emellertid läggas

3,500 kronor såsom utgifter för kontroll och ritningar m. m., varför kostnaderna

böra beräknas till 32,500 kronor.

Då anslag å förevarande tilläggsstat bör anvisas till de av byggnadsstyrelsen

föreslagna arbetena samt kostnaderna för desamma numera synas böra

beräknas till avrundat 40,000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren

i Gävle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av........kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

279

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 6 1. Byggnader vid tullstationen i Svinesund, reservationsanslag.

I skrivelse den 23 oktober 1940 angående anslagsäskanden för budgetåret

1941/42 har generaltullstgrelsen hemställt om äskande av ett belopp av

100,000 kronor till vissa nybyggnader vid tullstationen i Svinesund. Behovet

av dessa byggnader sammanhänger med tillkomsten av landsvägsbron mellan

Sverige och Norge över Svinesund.

I ett tidigare sammanhang, nämligen vid avgivande av förslag till anslagsäskanden

för innevarande budgetår, hemställde generaltullstyrelsen om

anvisande av anslag dels för uppförande av bostadshus för tullpersonalen i

Svinesund samt av en tullstationsbyggnad därstädes, dels ock för anläggande

av en bergväg mellan tullstationsbyggnaden och färjläget vid sundet. Bostadshuset

skulle omfatta fyra lägenheter om sammanlagt nio rum och fyra

kök, av vilka dock tills vidare endast tre lägenheter, var och en örn två rum

och kök, samt ett enkelrum skulle inredas. Sammanlagda kostnaderna för

uppförande av bostadshuset och tullstationsbyggnaden, anskaffande av tomtmark

och anordnande av bergvägen beräknades i berörda tidigare skrivelse

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

till högst 80,000 kronor. Något anslag för ändamålet upptogs emellertid icke

i statsverkspropositionen år 1940.

I den nu föreliggande framställningen hänvisar generaltullstyrelsen till att

arbetet med uppförandet av landsvägsbron, vilket under en tid varit nedlagt,

numera återupptagits, att möjlighet icke finnes att hyra lämpliga bostäder

i Svinesund, samt att därvarande tullpersonal, som består av tre ordinarie

gränsuppsyningsmän, i sammanhang med broförbindelsens öppnande

uppenbarligen måste förstärkas. Vidare upplyses, att styrelsen beslutat inköpa

ett för tullstationsbyggnaden avsett, invid bron beläget område med

en areal av omkring 300 kvm. för en kostnad av en krona för kvm. Med

hänsyn till byggnadskostnadernas stegring beräknar styrelsen anslagsbehovet

för ifrågavarande byggnadsändamål, kostnaden för tomt till bostadshuset

inberäknad, till 100,000 kronor.

Departements
chefen.

Tillkomsten av bron över Svinesund nödvändiggör, såsom av utredningen

framgår, uppförande av bostads- och tullstationsbyggnader i brons närhet.

Beträffande byggnadsföretagets omfattning och anslagsbeloppet biträder jag

generaltullstyrelscns förslag. Enär det synes lämpligt, att medel för ifrågavarande

ändamål ställas till förfogande redan under det löpande budgetåret,

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnader vid tullstationen i Svinesund å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 100,000.

[2.] 6 m. Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning, reser
vationsanslag.

Under senare tid har det blivit nödvändigt att genom statens

försorg anskaffa personalbostäder vid åtskilliga av tullverkets gränsposteringar.

Dels ha nämligen hyresmöjligheterna varit otillräckliga på vissa orter,

där det ur tullverkets synpunkt är angeläget att ha posteringar förlagda,

och dels har man velat genom bostadsanskaffningen minska tullpersonalens

beroende av ortsbefolkningen. Särskilt vid gränsen mot Finland har brist på

bostäder för tullpersonalen framträtt allteftersom de äldre tjänstemännen, av

vilka en del haft egna bostadshus, avgått från tjänsten. Det har framhållits,

att om en och annan av de nytillträdande tjänstemännen skulle vara i tillfälle

att anskaffa eget bostadshus detta emellertid, enligt vad erfarenheten

visat, komme att medföra olägenheter ur organisatorisk synpunkt på grund

av dels nödvändigheten att provisoriskt förlägga posteringar till andra platser

än dem, som vore lämpliga ur bevaknings- och trafiksynpunkt, dels ock

svårigheter att verkställa erforderliga omplaceringar bland personalen.

För uppförande av bostadshus åt tullpersonal vid gränsen mot Finland ha

medel senast anvisats å riksstaten för budgetåret 1939/40, nämligen ett belopp

av 40,000 kronor avsett för ett bostadshus jämte garagebyggnad och

tomt vid posteringen Aareavaara. Å beredskapsstat för samma budgetår upp
-

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

281

togs ett belopp av likaledes 40,000 kronor att användas för samma ändamål

vid posteringen Svanstein.

I skrivelse den 10 februari 1940 har generaltullstyrelsen hemställt om upptagande

å beredskapsstat av medel jämväl till ett bostadshus i Jarhois. En

numera införskaffad utredning örn det närmaste behovet av nya personalbostäder

vid tullverket upptager bostadsbyggnader vid fyra posteringar,

nämligen förutom Svanstein och Jarhois jämväl Matarengi och Kukkolaskog.

Enligt vad av utredningen framgår saknas hyresmöjligheter för en del

av den personal, som tullverket behöver ha förlagd till dessa platser, och äro

de lägenheter som över huvud kunna uppbringas bristfälliga. Ifrågavarande

fyra nybyggnader skulle enligt utredningen envar inrymma två lägenheter

örn två rum och kök jämte ett expeditionsrum och ett rum för tillfällig personal.

Därjämte skulle i Matarengi uppföras en byggnad med garage och

helst jämväl vaktrum. Kostnaderna ha med hänsyn till prisstegringen beräknats

till 55,000 kronor för posteringen Matarengi och 50,000 kronor för envar

av övriga posteringar.

För egen del har jag funnit det angeläget, att medel jämväl i fortsättningen DeparUmentsställas

till förfogande för anskaffande av personalbostäder vid gränsbevak- e**/**- ningen. För det innevarande budgetåret torde anslag för ändamålet böra

anvisas å tilläggsstat med ett belopp svarande mot kostnaderna för byggnader

vid två posteringar. Dessa kostnader böra beräknas till 100,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av ...... kronor 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

283

Bilaga 19.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid följande:

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 b. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg, reservations
anslag.

För uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och

dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39

på riksstaten ett reservationsanslag av 3,000 kronor. Därjämte upptogs på

beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även på beredskapsstat

för budgetåret 1939/40 ett anslag av 63,000 kronor till själva byggnadsarbetena.

Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till

propositionen 1938: 275, sid. 245 ff.

I skrivelse den 7 oktober 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett

anslag av 72,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1941/42

till ifrågavarande byggnadsföretag. Av skrivelsen inhämtas följande:

Under erinran att statens organisationsnämnd i sitt år 1932 avgivna Betänkande

med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande

tioårsperiod (S. O. U. 1932: 25) föreslagit, att ifrågavarande byggnadsarbeten

skulle utföras under budgetåret 1941/42, hade riksarkivet i

skrivelse den 2 oktober 1940 framhållit, att det vore uppenbart, att tiden nu

vore inne att skrida till ett realiserande av de av alla vederbörande godkända

byggnadsplanerna. Den av organisationsnämnden angivna terminen

måste betraktas såsom en yttersta gräns och utvecklingen skulle i själva

verket ur saklig synpunkt lia påkallat, att byggnadsföretaget igångsatts för

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl.. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

länge sedan. Huru denna utveckling gestaltat sig framginge av en jämförelse

mellan antalet framtagna volymer år 1932 eller det år, då betänkandet

avgivits, och år 1939. Förstnämnda år hade 12,101 volymer framtagits

mot 27,260 volymer sistnämnda år.

Även byggnadsstyrelsen funne det av förhållandena påkallat, att ifrågavarande

byggnadsföretag komme till utförande. Arbetet med upprättande

av entreprenadhandlingar till byggnadsföretaget komme att inom närmaste

tiden vara slutfört. Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka år 1937 beräknats

till 66,000 kronor, kunde med nu gällande priser beräknas till sammanlagt

75,000 kronor. Efter avdrag av de 3,000 kronor, som anvisats för

budgetåret 1938/39, skulle sålunda nu erfordras 72,000 kronor.

På min anmodan har riksarkivet sedermera inkommit med specificerad

uppgift rörande den ökning av landsarkivets driftkostnader, som kunde beräknas

uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsarbeten komme till stånd.

Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen beräknats till 640 kronor

för år (bränsle, lyse, renhållning och städning).

Den tidigare och nu i ärendet förebragta utredningen ger vid handen, att

ifrågavarande byggnadsföretag snarast möjligt bör komma till stånd. Byggnadsföretagets

beskaffenhet synes motivera, att anslag för ändamålet anvisas

på tilläggsstat II till innevarande budgetårs riksstat. Kostnaderna för

byggnadsföretagets slutförande beräknas enligt det föregående numera till

72,000 kronor. Då jag förutsätter, att en översyn i besparingssyfte skall

föregå byggnadsföretagets igångsättande, finner jag mig böra förorda en

kostnadsram av 67,000 kronor för de återstående arbetena. Jag hemställer

således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ............ kronor 67,000.

[2.] 7 c. Nybyggnad för landsarkiv i Linköping, reservationsanslag. I

propositionen nr 242 till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag om förflyttning

av landsarkivet i Vadstena till Linköping och uppförande därstädes

av en arkivbyggnad. Av propositionen framgår, att byggnaden skulle

förläggas till en tomt, som Linköpings stad skulle överlåta till kronan för

ändamålet. Dessutom hade staden erbjudit sig att bidraga med 75,000 kronor

till täckande av byggnadskostnaderna, beräknade till 695,000 kronor,

varav för konstnärlig utsmyckning 5,000 kronor. I enlighet med Kungl.

Majits förslag beslöt riksdagen, att nybyggnad för landsarkiv skulle i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av departementschefen förordat förslag

uppföras i Linköping, dock allenast under de för allmän beredskapsstat

gällande förutsättningarna samt under villkor tillika, att för ändamålet

lämplig tomt av staden utan förbehåll och utan kostnad för statsverket överlätes

till kronan ävensom att staden lämnade ett bidrag av 75,000 kronor till

byggnadens uppförande.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

285

Vidare upptogs på beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 för ändamålet

ett förskottsanslag av 330,000 kronor. Genom beslut den 15 september 1939

bemyndigades byggnadsstyrelsen att för uppgörande av entreprenadhandlingar

m. m. beträffande byggnadsföretaget taga i anspråk ett belopp av

15,000 kronor av det under sjätte huvudtiteln upptagna reservationsanslaget

för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

I skrivelse den 3 oktober 1939 hemställde byggnadsstyrelsen, att ett anslag

å 330,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41

till byggnadsföretagets påbörjande. Framställningen föranledde enligt beslut

den 21 juni 1940 icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Styrelsen hade till stöd för sin framställning anfört följande:

Det för landsarkivet avsedda markområdet hade stadsfullmäktige i Linköping

enligt beslut den 31 januari 1939 förklarat sig villiga att kostnadsfritt

upplåta till staten för uppförande av landsarkivbyggnad, varjämte fullmäktige

förklarat sig villiga att till staten såsom bidrag till kostnaderna för

byggnadens uppförande överlämna ett kontant belopp av 75,000 kronor.

Med skrivelse den 7 september 1939 hade riksarkivet till byggnadsstyrelsen

överlämnat en från landsarkivarien i Vadstena inkommen skrivelse,

vari denne framhållit, att det vore högst angeläget såväl för vården av de

redan i landsarkivet förvarade samlingarna och deras tillhandahållande åt

forskningen som för de fortsatta författningsenliga leveranserna av arkivalier

från myndigheter inom landsarkivområdet, att landsarkivet så snart som

möjligt finge flytta in i nya lokaler.

Riksarkivet hade för sin del anslutit sig till de av landsarkivarien framförda

synpunkterna och hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte vidtaga de

åtgärder och göra den framställning, som befunnes vara av nöden för att

det nya arkivbygget måtte kunna begynnas under budgetåret 1940/41.

Riksarkivet hade därvid uttalat önskemål om att den i byggnadsföretaget

ingående magasinsbyggnaden måtte uppföras med sådan stabilitet, att de

två nedersta våningarna komme att erbjuda relativt bombskydd för där förvarade

arkivalier.

Med hänsyn till vad riksarkivet och vederbörande landsarkivarie sålunda

anfört syntes det jämväl byggnadsstyrelsen önskvärt att byggnadsföretaget

igångsattes under budgetåret 1940/41. För sådant ändamål torde lämpligen

det å beredskapsstaten upptagna beloppet, 330,000 kronor, då böra vara tillgängligt.

Den av riksarkivet önskade förstärkta anordningen av de två nedersta

våningarna i magasinsbyggnaden torde komma att medföra en merkostnad

utöver tidigare beräknade belopp av 20,000 kronor, men torde denna

omständighet icke behöva medföra någon ökning av det för budgetåret

erforderliga anslagsbeloppet.

På min anmodan bär riksarkivet inkommit med specificerad uppgift rörande

den ökning av landsarkivets årliga driftkostnader, som beräknades

uppkomma, därest ifrågavarande byggnadsföretag komme till stånd. Av

handlingarna inhämtas, att ökningen med bortseende från värmekostnaderna

uppskattats till i runt tal 3,000 kronor. Mer än hälften av detta belopp hänför

sig till stegrade avlöningskostnader på grund av landsarkivets förflyttning

från dyrortsgrupp C till dyrortsgrupp E.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

Departements
chefen.

Ifrågavarande byggnadsföretag, vilket i princip godkändes av 1939 års

lagtima riksdag, synes uppfylla de förutsättningar, som av chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang angivits för byggnadsföretag, till

vilkas utförande under den närmaste framtiden medel böra anvisas på tillläggsstat

II till årets riksstat. Mot de föreslagna förstärkningsanordningarna

i den planerade magasinsbyggnaden har jag intet att erinra.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilka tidigare uppskattats till förutnämnda

belopp av 695,000 kronor, ha enligt meddelande under hand från

byggnadsstyrelsen med utgångspunkt från det i februari 1940 rådande prisläget

beräknats till 805,000 kronor, frånsett kostnader för konstnärlig utsmyckning.

Jag förutsätter emellertid, att 1940 års civila byggnadsordning

kommer att granska ritningarna i förenklings- och besparingssyfte. Någon

kostnadsram för byggnadsföretaget lärer fördenskull icke böra nu fixeras.

De stegrade byggnadskostnaderna torde icke böra föranleda en höjning av

det belopp, med vilket staden enligt det föregående skall bidraga. Det synes

tillräckligt, örn på tilläggsstat II för ändamålet uppföres ett reservationsanslag

av 400,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Nybyggnad för landsarkiv i Linköping på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av.................. kronor 400,000.

[3.] 7 d. Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska mu
seum,

reservationsanslag. Till förevarande ändamål anvisade 1937 års riksdag

för budgetåret 1937/38 under rubriken Statens allmänna fastighetsfond

ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga

kostnader för byggnadsföretaget. Till följd av sedermera inträffade prisstegringar

å material och arbete beräknade emellertid byggnadsstyrelsen hösten

1937, att ytterligare 32,000 kronor erfordrades för ändamålet. Kungl.

Maj:t föreslog i propositionen 1938:275 riksdagen att upptaga sistnämnda

belopp såsom förskottsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39.

Delta förslag bifölls av riksdagen. Jämväl å beredskapsstat för budgetåret

1939/40 upptogs sedermera för ändamålet enahanda belopp.

Beträffande dispositionen av ovannämnda reservationsanslag å 160,000 kronor

må erinras, att Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1938 medgivit,

att anslaget finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader för uppgörande

av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar o. dyl. Samtidigt föreskrevs

emellertid, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja arbetena med uppförande

av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. I den vid

propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag fogade bilagan 13 ifrågasattes

vidare, att de för det egentliga byggnadsarbetet tillgängliga medlen, beräknade

till omkring 155,000 kronor, borde disponeras för egentligt bygg
-

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

287

nadsarbete allenast i den mån Kungl. Maj:t prövade förutsättningar vara för

handen för disposition av det å beredskapsstaten upptagna anslaget å 32,000

kronor. Riksdagen (skrivelse nr 97) framställde ej någon erinran häremot.

Kungl. Majit har sedermera i enlighet med föreskrifterna i kungörelsen

1928:209 med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag medgivit,

ätt anslaget finge användas för sitt ändamål under budgetåret 1940/41,

dock med iakttagande av att byggnadsarbetet i enlighet med ovannämnda

beslut den 30 juni 1938 icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat

tillstånd.

I skrivelse den 1 juli 1940 har vetenskapsakademien, under åberopande

av en skrivelse i ämnet från museiföreståndaren, professorn G. Lindblom,

vitsordat, att ifrågavarande magasin vore oundgängligen erforderligt för att

samlingarna skulle kunna vårdas på ett rationellt sätt. För den händelse

statliga byggnadsarbeten komme att igångsättas för avhjälpande eller förekommande

av arbetslöshet, hemställde akademien därför, att Kungl. Majit

måtte lämna tillstånd till byggnadsarbetenas igångsättande.

Museiföreståndaren har i förutnämnda skrivelse framhållit, att museets

trångboddhet nu vöre nästan outhärdlig genom att dess utrymme krafligt

minskats sedan november 1939. En av de tre f. d. kasernerna vid Kavallerivägen

jämte matsalen och köket (det senare museets konserveringslokal och

verkstad) hade nämligen då ställts till försvarets förfogande. Under våren

1940 hade vidare museilokalerna i tandläkarinstitutets lokaler vid Wallingatan

(14 salar och rum) måst utrymmas och de där förvarade omfattande

samlingarna överföras till museilokalerna vid Kavallerivägen. Det vore nu

ytterligt svårt att taga fram material ur de i travar på varandra ställda lådorna,

vare sig det gällde konservering eller vetenskapligt arbete m. m. Härtill

komme, att museets utställningslokaler vid Västra Trädgårdsgatan måste

utrymmas före den 1 juli 1941 på grund av husets rivning i samband med

gatubreddning.

På given anledning har vetenskapsakademien låtit verkställa utredning

rörande den ökning av etnografiska museets driftkostnader, som kunde beräknas

uppkomma, därest magasinsbyggnaden komme att uppföras i enlighet

med föreliggande förslag. Av utredningen inhämtas, att en ökning av de

årliga driftkostnaderna kunna beräknas i enlighet med följande sammanställning

(till grund för beräkningarna ha lagts den nuvarande prisnivån):

Städning .............................................. kronor 1,200

Uppvärmning .......................................... » 3,780

Elektrisk ström o. dyl................................. » 1,000

Gas, vatten, telefon, fönsterputs m. m..................... » 380

Summa kronor 6,360.

Vad av museiföreståndaren anförts ger vid handen, att behovet av ifråga-Departementsvarande

magasinslokaler ökats sedan frågan örn medelsanvisning för ända- chelenmålet

senast var under övervägande. Med hänsyn härtill finner jag mig böra

förorda, atl medel för ändamålet anvisas på tilläggsstat II för budgetåret

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1940/41. Jag har från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat, att totalkostnaderna

för byggnadens uppförande i enlighet med föreliggande förslag

numera kunna beräknas till 240,000 kronor.

Utöver det tidigare anvisade reservationsanslaget av 160,000 kronor skulle

således för ändamålet erfordras 80,000 kronor. Då jag emellertid utgår ifrån,

att det skall vara möjligt att ernå vissa besparingar genom ett förenklat utförande

av byggnadsprogrammet, torde detta belopp dock böra begränsas

till 60,000 kronor.

Jag vill nämna, att vetenskapsakademien tidigare framställt förslag örn

anvisande av ett av byggnadsstyrelsen tillstyrkt belopp å 72,351 kronor till

inredning av magasinet och bestridande av kostnaderna för överflyttning av

samlingar till detsamma. Anslag för detta ändamål torde icke behöva nu anvisas.

Jag vill emellertid framhålla önskvärdheten av att nämnda kostnader

väsentligt nedbringas och utgår från att akademien i sådant syfte tager denna

fråga under förnyat övervägande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av magasinsbyggnad för statens etnografiska

museum å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 60,000.

[4.] 7 e. Uppförande av byggnad för medicinsk-kcmiska och farmako
logiska

institutionerna vid universitet i Uppsala, reservationsanslag. För

uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. beträffande

detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag

av 75,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma

budgetår 125,000 kronor och för budgetåret 1939/40 400,000 kronor till byggnadsarbetenas

påbörjande. En utförlig redogörelse för ulredningen i byggnadsfrågan

har lämnats i propositionen 1938: 275, till vilken jag hänvisar.

Här må endast nämnas att byggnaden planerats så, att vardera institutionen

skulle få sin särskilda avdelning i byggnaden och att dessa avdelningar

skulle förenas med ett utrymme för gemensamt bruk. Den gemensamma

värmecentralen skulle förläggas till den medicinsk-kemiska avdelningen.

De sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden beräknades i maj

1937 till 1,950,000 kronor, medan kostnaderna för anskaffning av apparater,

maskiner m. m. samt inköp av möbler och inventarier uppskattades

till 176,000 kronor respektive 205,000 kronor.

I skrivelse den 23 oktober 1939 hemställde kanslern för rikets universitet på

framställning av större akademiska konsistoriet i Uppsala om anvisande för

budgetåret 1940/41 av ett anslag å 1,000,000 kronor till påbörjande av byggnadsföretaget

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekterna G.

Forssén och D. Ribbing upprättat förslag. Framställningen ledde enligt beslut

den 21 juni 1940 icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

289

Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern sedermera överlämnat

en av det större akademiska konsistoriet gjord hemställan, vari framhållits,

att anslag till påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag borde beviljas,

så snart omständigheterna det medgåve.

Medicinska fakulteten åberopar i ärendet sitt yttrande till nästföregående

års framställning i ämnet. Däri hade framhållits, att behovet av en nybyggnad

blivit alltmera trängande. Institutionerna hade redan för tio år sedan

varit i sådant skick, att nybyggnad behövts och att reparationer och mindre

förbättringar ej kunnat tänkas sätta dem i fullgott skick, så att de kunde

motsvara det krav, undervisning och forskning ställde. Med hänsyn till att

nybyggnad väntats, hade institutionerna ej underkastats mer än absolut nödvändiga

reparationer och vore därför numera ytterst otillfredsställande. De

fyllde knappast de fordringar man ur hälsovårdssynpunkt hade rätt att ställa

på sådana institutioner. Det utrymme, som behövdes för apparatur vid bedrivande

av modern forskning, hade ökat. Institutionerna kunde endast med

stora olägenheter utnyttjas under den tid, som krävdes för uppförande av

en nybyggnad. Därför ansåge fakulteten det vara nödvändigt, att anstalter

så snart som möjligt träffades för byggnadernas uppförande.

På anmodan av mig har vidare kanslern överlämnat en av vederbörande

institutionsföreståndare lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av

universitetets driftkostnader, som beräknas uppkomma, därest ifrågavarande

byggnadsföretag komme till stånd i enlighet med föreliggande förslag. Av

handlingarna inhämtas att kostnadsökningen beräknats till i runt tal 19,000

kronor per år enligt följande fördelning:

Avlöningar (maskinist i lönegrad A 8) .................. kronor 3,500

Omkostnader (bränsle, lyse, vatten m. m.) .............. » 9,000

Materiel ...............’.............................. »_6,500

Summa kronor 19,000.

Då behovet av nya, ändamålsenliga lokaler för ifrågavarande institutioner Departementsär

trängande, anser jag mig böra föreslå, att medel anvisas till igångsättande chefen.

av detta byggnadsföretag. Därvid synes emellertid böra övervägas, huruvida

icke den planerade byggnaden lämpligen skulle kunna uppföras i två etapper,

den första avseende medicinsk-kemiska och den andra avseende den farmakologiska

institutionen. Enligt vad jag inhämtat kan en sådan uppdelning

tekniskt genomföras utan svårighet. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit alt efter förslag av byggnadsstyrelsen i sinom tid meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Kostnaderna för byggnadskomplexets uppförande, tidigare uppskattade

till 1,950,000 kronor, frånsett kostnaden för konstnärlig utsmyckning, beräknas

av byggnadsstyrelsen enligt under hand lämnad uppgift på grundval

av prisnivån i februari 1940 lill i runt tal 2,200,000 kronor, exklusive konstnärlig

utsmyckning. Kostnaderna torde numera lia ytterligare stegrats. En

förenkling i byggnadsprogrammet synes emellertid böra eftersträvas. I detta

syfte torde 1940 års civila byggnadsordning böra granska handlingarna i

ärendet. Då byggnadsarbetena synas kunna igångsättas redan innevarande

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 19

s. 290 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

budgetår, torde på tilläggsstat II böra anvisas ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Till frågan om anskaffande av inventarier, möbler och vetenskaplig utrustning

torde ställning icke böra i detta sammanhang tagas. Jag vill dock

redan nu framhålla, att det tidigare uppgjorda anskaffningsprogrammet, som

år 1937 beräknades medföra engångsutgifter på tillhopa 381,000 kronor, med

hänsyn till det statsfinansiella läget givetvis måste väsentligt beskäras. Jag

förutsätter, att vederbörande universitetsmyndigheter ha uppmärksamheten

riktad härpå och i samband med anslagsäskandena för det budgetår, då frågan

örn anslag för ändamålet blir aktuell, framlägger förslag rörande de inskränkningar

i anskaffningsprogrammet, som finnas möjliga att åvägabringa.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ...,........ kronor 500,000.

[5.] 7 f. Oinbyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för ke
miska

institutionen vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För

uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar m. m. beträffande

detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag

å 4,000 kronor. Därjämte upptogs på beredskapsstat för samma budgetår

och sedermera även på allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40

ett förskottsanslag av 91,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

byggnadsarbetena. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas

till propositionen 1938: 275 sid. 272 ff. En av kanslern för rikets universitet

hösten 1939 efter framställning av vederbörande universitetsmyndigheter

gjord hemställan, att anslag till förevarande ändamål måtte uppföras

på riksstaten för innevarande budgetår, föranledde icke någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Professorn i allmän och oorganisk kemi G. Hägg hade enligt handlingarna

i detta ärende framhållit, att de tidigare påtalade bristerna beträffande

laboratorielokalerna under de senaste åren ytterligare framträtt och

hotade att helt och hållet omöjliggöra varje modern undervisning och forskning.

Det vore för kemiska institutionens arbete av yttersta vikt, att anslaget

på beredskapsstaten överflyttades till riksstaten. Det större akademiska

konsistoriet har i samband med anslagsäskandena för nästa budgetår gjort

förnyad framställning örn ifrågavarande byggnadsföretags igångsättande.

Det föga tillfredsställande skick, vari de nu ifrågavarande lokalerna ur

undervisnings- och forskningssynpunkt enligt utredningen i ärendet befinna

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

291

sig, gör det enligt min mening befogat, att byggnadsföretaget hänföres till

de arbeten, för vilka anslag nu böra äskas på tilläggsstat II. Jag har vid besök

på ort och ställe stärkts i denna min uppfattning. Enligt underhandsmeddelande

från byggnadsstyrelsen kunna kostnaderna för byggnadsföretaget

numera beräknas till inalles 115,000 kronor. Då enligt det föregående 4,000

kronor redan anvisats för ändamålet, torde sålunda det nu erfordeidiga anslaget

böra beräknas till 111,000 kronor.

Jag förutsätter, att arbetsprogrammet underkastas granskning av 1940

års civila byggnadsutredning. Då det emellertid med hänsyn till arbetenas

beskaffenhet är sannolikt, att denna granskning icke kan komma att leda

till mera väsentliga besparingar, torde hela det beräknade beloppet böra nu

äskas av riksdagen. Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av................ kronor 111,000.

[6.] 7 g. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala, reservationsanslag. För uppgörande av entreprenadhandlingar

och dylikt beträffande detta byggnadsföretag anvisades för budgetåret

1938/39 ett reservationsanslag av 7,000 kronor. Därjämte upptogs

på beredskapsstat för samma budgetår och sedermera även för budgetåret

1939/40 ett förskottsanslag av 74,000 kronor till själva byggnadsarbetena.

Anslagen vore avsedda att täcka kostnaderna för uppförande å en universitetet

tillhörig tomt utanför Uppsala av ett nytt meteorologiskt observatorium

i stället för det nuvarande, som av olika skäl ansetts otillfredsställande.

Utförlig redogörelse för meteorologiska institutionens byggnadsfrågor har

lämnats i propositionerna 1938:275, sid. 266 ff. och 1939: 242, sid. 200 ff. Av

denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena uppdelats i två

etapper. Den första byggnadsetappen skulle omfatta förenämnda nybyggnad.

Till den andra byggnadsetappen hade ursprungligen hänförts om- och tillbyggnad

av själva institutionsbyggHaden. En dylik om- och tillbyggnad

hade emellertid av byggnadsstyrelsen avstyrkts i en med skrivelse den 24

maj 1938 framlagd byggnadsplan för Uppsala universitet. Därvid hade framhållits,

att styrelsen visserligen tidigare tillstyrkt om- och tillbyggnad av

de nuvarande institutionslokalerna, men att styrelsen dock ville ifrågasätta,

örn det icke vore mer framsynt, att i stället en helt ny institutionsbyggnad

uppfördes på det område, som styrelsen i byggnadsplanen föreslagit såsom

reserverat för universitetets naturvetenskapliga institutioner, nämligen det av

universitetet för närvarande icke utnyttjade området söder örn botaniska

trädgården mellan Stockholmsvägen och Villagatan. Kostnaderna för en ny

institutionsbyggnad med samma lokalutrymme som den nuvarande institutionsbyggnaden

efter den föreslagna örn- och tillbyggnaden hade beräknats

till approximativt 192,000 kronor eller endast omkring 16,000 kronor mer än

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

den föreslagna om- och tillbyggnaden. Innan en närmare utredning i nybyggnadsfrågan

verkställts, ville byggnadsstyrelsen emellertid icke taga någon

definitiv ställning till denna fråga.

Enligt propositionen 1939: 242 förklarade min företrädare i ämbetet, att

han icke funne lämpligt alt igångsätta de till andra byggnadsetappen hänförda

byggnadsarbetena, så länge de i första byggnadsetappen ingående arbetena

ännu icke påbörjats. I likhet med byggnadsstyrelsen ansåg han, att det dessutom

kunde ifrågasättas, huruvida icke ett uppförande av en ny instilutionsbyggnad

skulle innebära en bättre lösning av meteorologiska institutionens

lokalfråga än en om- och tillbyggnad av de nuvarande lokalerna.

Av kanslern för rikets universitet gjord framställning om att nämnda anslag

å 74,000 kronor måtte anvisas på riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

att för samma budgetår måtte anvisas ett anslag av 192,000 kronor till omoch

tillbyggnad av meteorologiska institutionen föranledde enligt beslut den

21 juni 1940 ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med skrivelse den 13 september 1940 har kanslern överlämnat en av universitetet

gjord framställning om anvisande av medel till ifrågavarande båda

byggnadsföretag.

På anmodan av mig har kanslern överlämnat en av institutionsföreståndaren

lämnad specificerad uppgift rörande den ökning av universitetets driftkostnader,

som beräknades uppkomma, därest ifrågavarande två byggnadsföretag

komme till stånd. Av handlingarna inhämtas, att kostnadsökningen

för observatoriebyggnaden under de första fem åren beräknats till i runt tal

18,100 kronor enligt följande fördelning:

Avlöningar (observator och amanuens) .................. kronor 7,800

Omkostnader ........................................ » 8,300

Materiel .............................................. » 2,000

Summa kronor 18,100.

Under de följande åren skulle kostnaderna minskas med amanuensarvodet,

1,800 kronor. Någon ökning av institutionsbyggnadens driftkostnader

beräknades ej uppkomma, vare sig byggnadsfrågan löstes genom om- eller

nybyggnad.

Enligt vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen ha förarbetena

till uppförande av nytt meteorologiskt observatorium fortskridit så

långt, att byggnadsföretaget kan igångsättas redan under innevarande budgetår.

Då behovet av en ny observatoriebyggnad enligt den utredning, som

tidigare underställts riksdagen, måste befraktas såsom trängande, har jag

funnit mig böra tillstyrka, att medel till observatoriebyggnadens uppförande

anvisas på tilläggsstat II till innevarande budgetår. Kostnaderna härför —

frånsett det redan anvisade beloppet, 7,000 kronor — torde enligt uppgift

under hand från byggnadsstyrelsen numera böra uppskattas lill 90,000 kronor.

I någon mån torde emellertid byggnadsprogrammet kunna förenklas.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

293

I avbidan på resultat av den granskning av byggnadsföretaget, som genom

1940 års civila byggnadsutredning bör komma till stånd, torde dock

hela det beräknade beloppet, 90,000 kronor, nu böra anvisas.

Meteorologiska institutionens lokalfråga anser jag däremot, med hänsyn

till vad byggnadsstyrelsen enligt det föregående anfört, böra underkastas förnyad

omprövning från universitetsmyndigheternas sida. Under sådana omständigheter

kan jag icke nu tillstyrka anslag till detta byggnadsföretag.

Jag erinrar vidare, att universitetsmyndigheterna även äskat anslag till

utrustning. Jag anser mig icke i detta sammanhang böra närmare ingå på

prövning av dessa äskanden. Ej heller finner jag mig böra nu ingå på en

detaljbedömning av institutionsföreståndarens kalkyler rörande den vid

byggnadsplanernas förverkligande uppkommande ökningen av de årliga

driftkostnaderna. Denna kostnadsökning bör emellertid enligt min mening

avsevärt nedskäras.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 90,000.

[7.] 7 h. Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska hög
skolan

i Stockholm, reservationsanslag. 7 i. Ändringsarbeten i ugnsrummet

i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad, reservationsanslag.

1938 års riksdag upptog på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 dels 166,500

kronor till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm, dels 94,000 kronor till nybyggnad

för byggnadsakustiskt laboratorium vid högskolan, dels 167,000

kronor till örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid högskolan, dels

ock 41,500 kronor till ändringsarbeten i ugnsrummet i högskolans kemibyggnad.

Härförutom anvisades på riksstaten under kapitalbudgeten reservationsanslag

för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. för nämnda på

beredskapsstaten uppförda byggnadsföretag. Nyssberörda på beredskapsstat

uppförda anslagsbelopp upptogos sedermera jämväl å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1939/40. Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till

propositionen 1938:275 (sid. 283 ff.).

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 anhöll tekniska högskolans

styrelse och lärarkollegium örn igångsättande och fullföljande av samtliga

ovanberörda, på beredskapsstat uppförda byggnadsföretag. Med hänsyn till

rådande förhållanden fann emellertid Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda

någon åtgärd.

Styrelsen och lärarkollegiet ha nu hemställt, att medel måtte ställas till

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

förfogande för utförande av om- och påbyggnaden av bergsskolans lokaler

samt ändringsarbetena i ugnsrummet i kemibyggnaden.

Behovet av ifrågavarande byggnader hade ytterligare ökat genom det alltmera

pressande kravet på ingenjörsutbildningen, och förhållandena vid högskolan

bleve synnerligen prekära, örn byggnadsföretagen ej finge omedelbart

igångsättas vid början av budgetåret 1941/42.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget föresloges, att med uppförande av

nybyggnaderna för laboratoriet för brobyggnad och kommunikationsteknik

samt för det byggnadsakustiska laboratoriet finge anstå. Det torde särskilt

med hänsyn till det förra av dessa vara lämpligt avvakta de synpunkter, som

kunde komma att framföras, då ny professor i brobyggnad bleve förordnad.

De nu till utförande föreslagna byggnaderna och byggnadsändringarna torde

icke på något sätt föregripa den utredning rörande den högre tekniska undervisningens

ordnande, som Kungl. Majit anbefallt, utan utgöra ett utrymmestillskott,

som redan nu vore ytterligt nödvändigt särskilt med de nu rådande

prekära utrymmesförhållandena. De nybyggnader, som komme att

vid igångsatt utredning befinnas nödvändiga för högskolans koncentrerande

till Yalhallavägen samt eventuella utvidgning för antagande av större antal

studerande torde av allt att döma ej kunna beslutas förrän örn åtskilliga år.

och det vore då oklokt att i avvaktan härpå uppskjuta byggandet av de nu

föreslagna byggnaderna.

Av från högskolan infordrade uppgifter framgå, alt driftkostnaderna efter

fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag beräknas komma att ökas

endast i vad avser vissa expenskostnader, i främsta rummet avseende bränsle.

Sålunda uppskattas de årliga merkostnaderna vid ett kolpris av 25 kronor

per ton till sammanlagt 2,000 kronor och vid ett kolpris av 60 kronor per ton

till sammanlagt 3,700 kronor. Större delen av utgiftsstegringen hänför sig till

bergsskolans lokaler.

Departements- Med hänsyn till vad högskolemyndigheterna anfört rörande behovet av

chefen, särskilt de beslutade byggnadsarbetena i bergsskolans och kemiska institu

tionens lokaler finner jag det nödvändigt, att dessa två byggnadsföretag snarast

möjligt komma till utförande. Jag förordar därför, att medel nu anvisas

till om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler samt ändringsarbeten i ugnsrummet

i kemibyggnaden, medan nybyggnaderna för laboratorium för brobyggnad

och kommunikationsteknik samt byggnadsakustiskt laboratorium

på sätt högskolemyndigheterna anfört torde kunna till en tid uppskjutas. Av

från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter framgår, att totalkostnaderna

för ifrågavarande ax’beten numera böra med hänsyn till den höjda prisnivån

för materiel och arbete beräknas till följande belopp, nämligen för omnell

påbyggnaden av bergsskolans lokaler till 225,000 kronor samt för ändringsarbetena

i ugnsrummet i kemibyggnaden till 60,000 kronor. Då tidigare

anvisats medel för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m.

med respektive 8,000 kronor och 2,500 kronor, skulle alltså för byggnadsföretagen

återstå att anvisa (225,000 — 8,000=) 217,000 kronor respektive

(60,000 — 2,500 —) 57,500 kronor. Byggnadsplanerna torde böra underkas
-

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

295

tas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Då det emellertid är

ovisst i vad mån granskningen kan leda till mera avsevärda besparingar, föreslår

jag, att förutnämnda belopp, 217,000 kronor respektive 57,500 kronor anvisas

såsom reservationsanslag på tilläggsstat 11 för innevarande budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid

tekniska högskolan i Stockholm ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 217,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans

i Stockholm kemibgggnad ett reservationsanslag (B)

av .................................... kronor 57,500.

[8.] 7 j. Uppförande av byggnad för avdelningen för väg- och vatten
byggnad

vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Anslag för

detta ändamål ha uppförts dels på riksstaten för budgetåret 1937/38, dels på

beredskapsstat (allmän beredskapsstat) för de därpå följande budgetåren. Sålunda

anvisade 1937 års riksdag på riksstaten ett reservationsanslag av 300,000

kronor för byggnadsföretagets igångsättande. Företaget hann emellertid av

olika skäl icke påbörjas, och det anvisade beloppet kvarstår därför såsom

reservation. Sedermera anvisades 500,000 kronor såsom förskottsanslag på

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 samt på allmän beredskapsstat för budgetåret

1939/40. Sistnämnda beredskapsstat har som bekant förlänats fortsatt

giltighet under innevarande budgetår.

I augusti 1937 beräknades totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag

till 1,600,000 kronor, varav 250,000 kronor för utrustning. Genom beslut

den 24 maj 1940 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar för byggnadsföretaget

att lända till efterrättelse vid dess utförande framdeles, sedan vederbörligt

beslut meddelats av Kungl. Majit örn byggnadsföretagets igångsättande.

I den skrivelse av den 3 april 1940, varmed ritningarna överlämnades till

godkännande av Kungl. Majit, hade Chalmerska byggnadskommittén efter

dåvarande prisläge beräknat kostnaderna för själva byggnadsföretaget till

1,740,000 kronor, vartill komme kostnader för den planerade utrustningen.

Beträffande deli i ärendet verkställda utredningen torde få hänvisas till

propositionen 1938: 275, sid. 290 ff.

I skrivelse den 13 augusti 1940 hemställde högskolestyrelsen — under förutsättning

att beslut komme att fattas om ökning av antalet elever vid högskolan

under höstterminen 1940 — att Kungl. Majit måtte dels besluta, att

arbetet med uppförande av ifrågavarande nybyggnad omedelbart finge igångsättas,

och dels föreslå 1941 års riksdag att anvisa medel till byggnadens fullbordande.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen hade därvid framhållit, att byggnadsföretagets utförande vore en

nödvändig förutsättning för en ökning av elevantalet inom vederbörande avdelning.

I högskolans nybyggnadsprogram inginge ifrågavarande byggnadsföretag

såsom nästa etapp. Oavsett huruvida en ökning av elevantalet komme

till stånd eller ej vore högskolan emellertid i stort behov av denna byggnad.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad, som vore högskolans största,

saknade egna laboratorier. Denna brist bleve alltmera kännbar. Om beslut

rörande byggnadsarbetets påbörjande fattades inom den närmaste tiden, bleve

det möjligt att färdigställa byggnaden till höstterminens början 1942.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolestyrelsen erinrat

om nyssnämnda framställning och i samband därmed framhållit önskvärdheten

av att även medel till utrustning ställdes till förfogande för budgetåret

1941/42. I sådant hänseende föresloge styrelsen ett anslag av 75,000 kronor.

Utrustningens totalkostnad hade av styrelsen i augusti 1939 beräknats till

275,000 kronor men hade nu ytterligare stigit genom nya prisförhöjningar.

På given anledning har högskolans styrelse inkommit med utredning rörande

den ökning av högskolans årliga driftkostnader, som av styrelsen beräknas

uppkomma, därest ifrågavarande nybyggnadsföretag nu komme till

stånd. Den beräknade kostnadsökningen har av styrelsen specificerats sålunda:
-

2 laboratorievaktmästare (A 7) (lägsta löneklassen) ...... kronor 6,534

bränslekostnader o. dyl............................... » 11,500

städning ............................................ »_2j500

Summa kronor 20,534.

Härtill skulle komma kostnaderna för två förste assistenter och en assistent,

tillhopa 11,000 kronor jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Departements- Något beslut om omedelbar ökning av elevantalet vid Chalmers tekniska

chefen. högskola har icke av Kungl. Majit fattats. Icke förty är det, på sätt högskolestyrelsen

nu och tidigare med styrka framhållit, uppenbart, att behovet av

den planerade och av riksdagen redan år 1937 beslutade nybyggnaden för

avdelningen för väg- och vattenbyggnad är synnerligen framträdande och

för varje år gör sig alltmera kännbart. Anslag för ändamålet synes därför

böra uppföras på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Jag erinrar, att 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen förklarat sig lia funnit

de av styrelserna för de tekniska högskolorna i deras petita för nästa budgetår

framlagda anslagsäskandena icke vara av den natur, att ett genomförande

av desamma kan behöva skjutas på framtiden med hänsyn till det

av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Ritningarna för byggnadsföretaget underkastas för närvarande i besparingssyfte

översyn av 1940 års civila byggnadsutredning. Enär byggnadstiden

enligt utredningen i ärendet torde utgöra inemot två år, synes icke erforderligt

att i detta sammanhang anvisa hela det erforderliga anslagsbeloppet.

Då 300,000 kronor tidigare ställts till förfogande för ändamålet, synes det till
-

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

297

räckligt om nu anvisas ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Frågan om

anvisande av medel till utrustning torde kunna anstå till budgetåret 1942/43.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för avdelningen för vägoch

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av .............. kronor 700,000.

[9.] 7 k. Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag. Hos

Kungl. Maj:t har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 september 1939 hemställt

om anvisande av ett reservationsanslag av 45,000 kronor till ifrågavarande

arbeten.

I en av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med eget yttrande till

byggnadsstyrelsen översänd skrivelse hade professorn i organisk kemi vid

högskolan Erik Larsson hemställt om utförande av vissa reparationer och

ändringar inom avdelning V av högskolans kemiska institutionsbyggnad enligt

vid skrivelsen fogat förslag. Professorn Larsson hade därvid bland annat

framhållit, att avdelningens dragskåp vore i alltför ringa utsträckning utrustade

med vatten och avlopp samt så små, att det mötte hinder att där

uppställa mera skrymmande apparater. Vidare saknades större dragskåp

med särskild kraftig ventilation, i vilket man kunde arbeta med giftiga gaser.

Denna brist vore så mycket kännbarare, som svavelväte- och klorrum saknades.

Ett av de båda vågrummen vore på grund av sitt läge mot solsidan utsatt

för sådana temperaturvariationer, att det vore oanvändbart såsom sådant,

och borde därför iordningställas till fotografiskt mörkrum. Professorn

Larsson hade vidare framhållit, att möjligheterna att använda elektricitet vid

undervisning och forskning vid avdelningen vore mycket begränsade, varför

han föreslagit, att ett ackumulatorbatteri skulle anskaffas och en elektrisk

central anläggas, från vilken olika strömarter kunde efter behov fördelas till

de olika laboratorieplatserna. För avdelningens hörsal borde dessutom anskaffas

en kopplingstavla.

Högskolans styrelse hade funnit den av professorn Larsson i ämnet gjorda

framställningen väl motiverad och hade för sin del livligt förordat, att byggnadsstyrelsen

måtte bland sina riksdagspetita upptaga begäran om anslag

för de avsedda arbetenas utförande.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att erinra beträffande de föreslagna

arbetena, vilka enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning

skulle draga en sammanlagd kostnad av 45,000 kronor.

Då det givetvis är av vikt, att utbildningen av ingenjörer inom de kemiska

disciplinerna — ej minst inom den organiska kemins ämnesområden — icke

hämmas av bristande laboratoriemöjligheter, är jag beredd att tillmötesgå den

föreliggande framställningen om anslag till vissa förbättringsarbeten i kemibyggnaden

vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid det nuvarande

statsfinansiella läget ger anledning till återhållsamhet vid medelsanvisningar

Departements
chefen.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av detta slag, vill jag föreslå, att endast en del av det erforderliga anslagsbeloppet

nu anvisas med rätt för högskolestyrelsen att disponera detsamma för

de ändamål inom ramen för den gjorda framställningen, som må befinnas

mest angelägna. Under erinran att det av byggnadsstyrelsen begärda anslagsbeloppet

med hänsyn till den höjda prisnivån torde böra numera uppräknas

till åtminstone 56,000 kronor, förordar jag för egen del, att ett reservationsanslag

av 43,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra uppföras

på tilläggsstat II för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid Chalmers tekniska högskola å tillläggsstat

II för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

(B) av..............................kronor 43,000.

[10.] 7 1. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna, reserva
tionsanslag.

För om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskoiorna anvisades

på riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 500,000

kronor. Anslaget avsåg vissa byggnadsarbeten vid dövstumskoiorna i örebro

och Härnösand samt på Broby gård, av vilka arbeten nybyggnaden

lör dövstumskolan i Härnösand beräknades draga en totalkostnad av

1,700,000 kronor, utgifter för konstnärlig utsmyckning icke medräknade.

Enligt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 skall omförmälda anslag

tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, icke tagas i anspråk

för andra ändamål än dels uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt beträffande förutnämnda byggnadsarbeten, dels

ock byggnadsarbetena vid dövstumskolan på Broby gård. Sistnämnda byggnadsföretag

är sålunda det enda av de med förutnämnda anslag avsedda företagen,

som hittills kommit till stånd. De två övriga ansågos böra igångsättas

endast under samma förutsättningar som gälla för byggnadsföretag,

vartill anslag anvisats på allmän beredskapsstat (jfr propositionen nr 79 till

1939 års urtima riksdag).

Med skrivelse den 20 februari 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen ritningar

till nybyggnader för dövstumskolan i Härnösand.

Kostnaderna för anläggningen beräknades uppgå till sammanlagt 1,950,000

kronor. Kostnadsökningen, 250,000 kronor, förklarades bero på prisstegringar

beträffande material och arbete. Med anledning av en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad promemoria, vari framhållits, bland annat, att

väsentliga besparingar syntes kunna vinnas genom förenkling av byggnadsprogrammet,

anbefalldes byggnadsstyrelsen att upptaga frågan till förnyad

behandling.

Förslaget underkastades sedermera granskning av 1940 års civila byggnadsutredning,

som med skrivelse till mig av den 6 november 1940 överlämnade

en promemoria i ämnet jämte ritningar, avseende en reviderad byggnadsplan.

Av promemorian inhämtas:

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

299

Civila byggnadsutredningen hade vid sin prövning av ärendet tagit under

övervägande ett tidigare utarbetat lill- och ombyggnadsförslag. Härvid hade

utredningen kommit till den bestämda uppfattningen, att detta förslag icke

borde komma till utförande, därest kostnaderna för nybyggnad kunde väsentligt

begränsas. Avgörande härvid hade varit, att, även om kostnaderna för

en skälig modernisering syntes kunna begränsas under de tidigare beräknade,

de i allt fall måste stiga till en sådan höjd, att det icke synts motiverat att utgiva

så avsevärda belopp på renovering av den gamla byggnaden. Därtill

komme, att densamma även i ombyggt skick måste föranleda betydande merkostnader

för driften, särskilt med avseende på uppvärmningen.

Stadsfullmäktige i Härnösand hade inkommit med erbjudande av innebörd,

att ett markområde om cirka 50,000 kvadratmeter, omfattande hela stadsägan

nr 233 C samt del av stadsägan nr 233, båda på Härnön, överlätes till

Kungl. Majit och kronan med full äganderätt och utan vederlag under förutsättning,

att detsamma användes för uppförande av ny dövstumskola. Anbudet

hade motiverats bland annat av hänsyn till att ett större byggnadsföretag vore

av betydelse för stadens arbetslöshetspolitik. Vid sin prövning av bvggnadsfrågan

från de numera föreliggande förutsättningarna hade utredningen funnit

del erbjudna området väl lämpat som byggnadsplats och tillstyrkte därför,

att Kungl. Maj :t antoge anbudet. Därigenom skulle tillika den nuvarande

skolanläggningen, som icke kunde värderas lägre än till 350,000 kronor,

kunna bibehållas och stå till förfogande för andra ändamål.

Enligt utredningens byggnadsförslag, som hänförts till det nya området,

skulle besparingar ernås genom uteslutande av lekhall och vissa bostäder,

minskning av lokaler, förenklad standard, koncentrerad planlösning m. m.

till ett belopp av 780,000 kronor. Kostnaden för det reviderade förslaget beräknades

således uppgå till 1,170,000 kronor, vilket belopp fördelades sålunda:

skolbyggnaden 465,000 kronor, elevbyggnaden 550,000 kronor, rektorsbostad

40,000 kronor, vaktmästarebostad 18,000 kronor och utvändiga arbeten

(inkl. idrottsplan) 97,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har mot byggnadsutredningens förslag gjort erinran endast

i fråga örn elevrummens storlek. Skolöverstyrelsen har framställt liknande

erinran och därjämte åberopat vissa av dövstumskolans styrelse gjorda

detaljerinringar.

Genom beslut den 22 november 1940 fastställde Kungl. Majit de av byggnadsutredningen

företedda ritningarna utom i fråga örn rektorsbostaden, beträffande

vilken Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut

örn fastställande av ritningar. Byggnadsstyrelsen medgavs därvid rätt att,

där så prövades nödigt, vidtaga sådana jämkningar beträffande elevrummen

och i övrigt, som kunde visa sig erforderliga och möjliga att genomföra inom

den på andra delar av byggnadsföretaget än rektorsbostaden belöpande kostnadsramen.

I detta sammanhang ber jag få lämna en kortfattad redogörelse för det

läge, vari frågan örn byggnadsarbete n f ö r övriga d ö v s t u mskolor

befinner sig.

De ifrågasatta byggnadsarbetena vid Broby dövstumskola lia som förut

nämnts kommit till stånd.

Vad dövstumskolan i Örebro beträffar, beslöt 1939 års lagtima riksdag

(skrivelsen nr 379), såsom av det föregående framgår, att anvisa medel till

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

påbörjande av planerad om- och tillbyggnad. Efter krigsutbrottet i september

1939 förutsattes emellertid, att arbetet skulle igångsättas endast under de

förutsättningar, som gällde för på beredskapsstat upptagna företag. Sedermera

har skolöverstyrelsen i skrivelse den 6 december 1940 framhållit, att

det torde kunna ifrågasättas, örn det icke i längden vore fördelaktigare med

en nybyggnad för denna dövstumskola i stället för hittills planerade örn- och

tillbyggnad. Efter att ha erinrat, att förslag till nybyggnad upprättats av

vederbörande länsarkitekt, har överstyrelsen föreslagit, att en ytterligare omprövning

av byggnadsfrågan måtte företagas, innan byggnadsarbetena igångsattes.

Av den i propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag lämnade redogörelsen

för då föreliggande utredning rörande dövstumskolornas byggnadsfrågor

framgår, att för skolorna i Lund, Vänersborg, Växjö och Gävle planerats

örn- och tillbyggnad, medan för Manilla dövstumskola avsetts en nybyggnad

vid Edsviken i Stockholmstrakten. För dessa fem skolors vidkommande

förutsatte såväl min företrädare i ämbetet som riksdagen, att en förnyad

utredning skulle äga rum i syfte, bland annat, att nedbringa kostnaderna.

För Manillaskolans del borde jämväl undersökas möjligheten och

lämpligheten av att uppföra byggnad i annan ort än Stockholm. Frågan örn

lämpligheten att i ökad utsträckning tillämpa externatsystem borde även utredas.

o Med skrivelse den 27 november 1939 inkom byggnadsstyrelsen efter samråd

med skolöverstyrelsen med sådan utredning för skolornas i Lund, Vänersborg,

Växjö och Gävle vidkommande.

Beträffande skolorna i Lund och Växjö ifrågasattes icke någon ändring i

de förut framlagda förslagen.

I fråga örn dövstumskolan i Vänersborg åter föreslogos vissa inskränkningar

i byggnadsprogrammet. Såsom närmare framgår av propositionen nr

156 till 1939 års lagtima riksdag, hade byggnadskostnaderna för denna skolas

del av byggnadsstyrelsen beräknats till 573,000 kronor, belöpande på i

stort sett dels omändring av vissa sovsalar till verkstadslokaler, dels uppförande

av nybyggnader för elever och för sjukavdelning m. m., dels ock vissa

ändrings- och reparationsarbeten i övrigt. De inskränkningar i detta byggnadsprogram,

som enligt den nu föreliggande utredningen kunna ske, innebära

uppskov med nybyggnaderna för elever och för sjukavdelning m. m.,

varigenom kostnaderna kunna nedbringas från 573,000 kronor till 231.000

kronor. I utredningen framhålles, att det med hänsyn till det växande elevantalet

—- elevantalet beräknades arbetsåret 1940/41 utgöra 110 _ vöre

ofrånkomligt att utöka de för undervisningen avsedda lokalerna, varför hela

skolbyggnaden utom ekonomiavdelningen torde behöva apteras till verkstäder

och lärosalar för den teoretiska undervisningen. Bostäder för eleverna kunde

anskaffas genom förhyrande av två våningar vid Hamngatan och Edsgatan

samt en staden tillhörig villa för en kostnad per år, inklusive utgifter

för lyse, av omkring 10,000 kronor. Härigenom behövde de förutnämnda

nybyggnaderna icke utföras. Däremot syntes det ofrånkomligt att de nuvarande

sovsalarna i anläggningen vid Torpavägen snarast ändrades till verkstadslokaler

samt att vissa ändrings- och moderniseringsarbeten utfördes i

matsalsavdelningen och portvaktsbostaden, varjämte byggnaderna måste underkastas

omfattande reparationsarbeten. I det tidigare framställda förslaget

i fråga om byggnaderna vid Edsvägen syntes någon inskränkning icke vara

att förorda.

Beträffande skolan i Gävle förordades i utredningen ett uppskov med hela

byggnadsprogrammet, enär tillräcklig erfarenhet icke vunnits av arbetet vid

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

301

denna specialskola för att definitiv ställning skulle kunna tagas till frågan

om skolans fortbestånd.

Vidare har byggnadsstyrelsen inkommit med utredning angående nybyggnad

för Memina dövstumskola och som ny förläggningsplats för skolan föreslagit

Södertälje. Kostnaderna för nybyggnaden beräknades till 2,080.000

kronor, inberäknat utgifter för rivning av de nuvarande skolbyggnaderna.

Med anledning av denna framställning har skolöverstyrelsen anbefallts att

avgiva utlåtande med utredning rörande den höjning eller minskning av de

årliga kostnaderna för skolan, som förslagets genomförande kunde beräknas

medföra. I en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, i maj 1940 dagtecknad

promemoria har sedermera ifrågasatts, huruvida icke en kostsam

nybyggnad för Manillaskolan skulle kunna undvikas. Två utvägar antyddes

därvid såsom möjliga nämligen ■— förutom skolans kvarblivande vid Manilla

— antingen ett lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller en förflyttning

till Gävle, det senare under förutsättning, att den nuvarande dövstumskolan

därstädes funnes böra nedläggas. Promemorian har den 8 maj 1940

remitterats till skolöverstyrelsen för utredning i samråd med byggnadsstyrelsen

av de i promemorian behandlade spörsmålen.

Av den utredning rörande behovet av byggnadsarbeten vid dövstumskolorna,

som tidigare varit underställd riksdagen, framgår, att flera av de ifrågasatta

byggnadsarbetena måste anses såsom trängande. Med vissa av byggnadsföretagen

måste dock i avbidan på närmare utredning tills vidare anstå.

I fråga om skolan i Gävle har sålunda förordats ett uppskov med byggnadsprogrammets

förverkligande, tills dess definitiv ställning kunnat tagas till

frågan örn denna skolas fortsatta bestånd. Beträffande skolan i örebro har

ifrågasatts nybyggnad för skolan i stället för den hittills planerade om- och

tillbyggnaden av de nuvarande lokalerna. I fråga om Manillaskolan har förordats

antingen lokalbyte med fortsättningsskolan i Växjö eller förflyttning

till Gävle, det senare under förutsättning att den nuvarande dövstumskolan

i Gävle nedlägges. Vid den fortsatta beredningen av dessa byggnadsfrågor

blir uppenbarligen av avgörande betydelse vilken ståndpunkt som intages i

frågan rörande Gävleskolans upprätthållande. Anses denna skola kunna nedläggas,

måste övervägas, huruvida icke skolans relativt tillfredsställande lokaler

kunna disponeras för någon av de andra skolorna, närmast för skolorna

å Manilla eller i Växjö. Men även skolan i Örebro synes i detta sammanhang

kunna komma i fråga, sedan det befunnits önskvärt att genom nybyggnad

lösa denna skolas lokalfråga. Samtliga de nu nämnda byggnadsfrågorna

slå sålunda i samband med varandra och böra lämpligen i ett sammanhang

tagas under omprövning framdeles, sedan erforderlig utredning i ämnet

verkställts.

Vad de återstående byggnadsföretagen beträffar, har jag vid besök på

ort och ställe kommit lill den uppfattningen, att frågan örn till- och ombyggnad

av skolan i Lund bör tagas under förnyad omprövning från den

förutsättningen, att externatsystem i ökad utsträckning tillämpas vid denna

skola. Vid den enligt det föregående verkställda utredningen synes denna synpunkt

icke lia upptagits till närmare bedömande. Däremot finner jag mig böra

Departements
chefen.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302 Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

nu ifrågasätta anslag till byggnadsarbeten för dövstumskolorna i Vänersborg

och Härnösand.

Kostnaderna för byggnadsarbetena i Vänersborg lia, såsom redan nämnts,

nedbringats från 573,000 kronor till 231,000 kronor genom uteslutande av

de ifrågasatta nybyggnaderna för elevbostäder och sjukrum. Mot det sålunda

framställda förslaget har jag intet att i huvudsak erinra. Då flertalet av de

i övrigt vid denna skola planerade byggnadsarbetena synas vara av angelägen

art, vill jag — under erinran att elevantalet vid denna skola arbetsåret

1940/41 utgör 113 och alltså något överstiger det tidigare bei''äknade -— förorda,

att medel nu anvisas för ändamålet. Byggnadsarbetena, vilka för

närvarande torde draga en kostnad av minst 280,000 kronor, synas emellertid

böra begränsas till de nödvändigaste ändrings- och reparationsarbetena.

Med hänsyn härtill beräknar jag för ändamålet endast 225,000 kronor, vilket

belopp lärer böra i sin helhet upptagas på tilläggsstat II för budgetåret

1940/41.

Vad angår skolan i Härnösand, synes den nybyggnad för denna skola, som

beslöts av 1939 års lagtima riksdag, böra komma till stånd i det förenklade

utförande, som föreslagits av 1940 års civila byggnadsordning och av

Kungl. Maj :t godkänts. Enligt utredningen i ärendet skulle genom de ifrågasatta

förenklingarna vinnas en besparing av i runt tal 780,000 kronor och

totalkostnaden därigenom kunna nedbringas från 1,950,000 kronor till

1.170.000 kronor. Den tomt, som staden ställt till förfogande, synes lämpa

sig för ändamålet. En genom skolöverstyrelsens försorg verkställd utredning

har, såsom av handlingarna i ärendet framgår, givit vid handen, att de årliga

kostnaderna för skolan icke komma att ökas vid ett genomförande av

föreliggande byggnadsförslag.

Statsmakterna ha hittills icke tagit slutlig ställning till frågan, huruvida

statsverket bör bekosta uppförandet av rektorsbostäder vid dövstumskolorna.

Enligt den förutnämnda propositionen 1939: 156 uttalade sålunda min företrädare

i ämbetet, att han ej på grundval av den dittills företedda utredningen

kunde finna anledning föreligga att vid de nybyggda dövstumskolorna jämväl

anordna rektorsbostäder. Såsom av handlingarna i förevarande byggnadsärende

framgår, lia emellertid —• såvitt angår dövstumskolan i Härnösand

— dövstumskolan styrelse och skolöverstyrelsen framhållit såsom oundgängligt,

att rektor bodde inom skolområdet för att kunna öva nödig tillsyn

över eleverna inom ifrågavarande internatskola. Då jag delar denna uppfattning,

tillstyrker jag, att nybyggnaden må omfatta även den föreslagna

rektorsbostaden, som i enlighet med 1940 års civila byggnadsutrednings förslag

bör utgöras av ett monteringsfärdigt trähus och betinga en kostnad av

40.000 kronor. Detta belopp ingår i den beräknade totalkostnaden, 1,170,000

kronor.

För påbörjande av det av mig förordade nybyggnadsföretaget i Härnösand

står till förfogande en del av det tidigare anvisade anslaget av 500,000

kronor till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Enligt utredningen

i ärendet ha för de beslutade byggnadsarbetena vid Broby dövstum
-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

303

skola åtgått omkring 210,000 kronor. Återstoden av anslaget, 290,000 kronor,

torde böra disponeras för nybyggnadsföretaget i Härnösand. Härutöver

torde böra för ändamålet på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisas

ett belopp av 500,000 kronor. Till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

torde med hänsyn till vad sålunda anförts böra upptagas ett reservationsanslag

av (225,000 + 500,000 =) 725,000 kronor. Jag hemställer således,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av ........ kronor 725,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

305

Bilaga 20.

Kapitalinvesteringar.

J ordbruksdepcirtementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

på jordbruksdepartementet ankommande ärenden rörande kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 8 a. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt, reser
vationsanslag.

Vid anmälan förut denna dag av de ärenden rörande anslag

å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som angå jordbruksdepartementet,

har jag bland annat föreslagit, att för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor till nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt. Därvid uppgav jag, att jag hade för avsikt att i annat

sammanhang framlägga förslag örn beredande redan under innevarande budgetår

av vissa medel, vilka erfordrades för ifrågavarande byggnadsarbete.

Jag återkommer nu till sistnämnda fråga.

Beträffande utredningen i förevarande ärende tillåter jag mig hänvisa till

den i nämnda sammanhang lämnade redogörelsen för densamma. Här må

allenast erinras om att vid 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr.

nr 345) beslut fattades om nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för en beräknad kostnad av 3,850,000 kronor samt att för budgetåret

1939/40 anvisades ett reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000

kronor, av vilket emellertid — i enlighet med den av 1939 års urtima riks
Bihang

till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 2.

20

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dag behandlade besparingspropositionen nr 79 — ett belopp av 850,000 kronor

förutsatts skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles

prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning

av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Såsom jag omnämnde

vid föredragning av berörda ärende angående anslag å kapitalbudgeten

för nästkommande budgetår, har statens veterinärbakteriologiska anstalts

nämnd i skrivelse den 20 november 1940 meddelat, att huvudritningar för

nybyggnaden numera äro färdigställda.

Då de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt måste anses synnerligen otillfredsställande och förberedande åtgärder

vidtagits för byggnadsarbetets igångsättande, vill jag föreslå, att medel

för den redan tidigare beslutade nybyggnaden i viss omfattning göras tillgängliga

under innevarande budgetår. I första hand synes härvid det å

riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40 kvarstående beloppet av 850,000

kronor böra tagas i anspråk. Därest riksdagen ej däremot framställer erinran,

torde Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att meddela beslut härom.

Det i övrigt erforderliga beloppet för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra bestämmas till

1,000,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de

jämkningar beträffande det beslutade byggnadsföretaget, vilka finnas lämpligen

kunna göras i kostnadsbesparande syfte.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av........kronor 1,000,000.

[2.] 8 b. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, reser
vationsanslag.

Genom beslut av 1928 års riksdag upplätos till statens centrala

frökontrollanstalt och institut för husdjursförädling vissa delar av kronoegendomen

Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län. År 1935 förflyttade

nämnda institut sin verksamhet från Bergshamra. I anledning härav beslöt

1935 års riksdag, att de delar av egendomen, som disponerats av institutet,

skulle med vissa undantag överlåtas till centrala frökontrollanstalten.

Denna har sedermera utarrenderat egendomen i viss omfattning.

I skrivelse den 6 november 1940 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

hemställt, att ett belopp av 32,300 kronor måtte anvisas för uppförande

av en ny ekonomibyggnad på den av anstalten disponerade kronoegendomen.

Vid skrivelsen voro fogade dels ritningar till nämnda byggnad,

dels ock anbud på byggnadsarbetets utförande.

Såsom skäl för sin hemställan har anstaltsstyrelsen i huvudsak åberopat

de uttalanden rörande ifrågavarande ekonomibyggnad, som gjorts av synemännen

i en i september 1935 föranstaltad laga syn å egendomen. Detta uttalande

innehöll följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

305

Byggnaden är i sådant skick, att densamma icke kan tillfredsställande

iordningställas genom avhjälpande av befintliga brister. Väggarna på långsidan

bukta kraftigt ut åt söder, beroende dels på angrepp av röta, dels på

för svagt dimensionerat virke. Taket är underhaltigt och läcker på en mångfald

ställen. För försättande av byggnaden i brukbart skick och för att

kunna ha djur uppställda utan att behöva löpa risk för att byggnaden faller

samman, måste dels genomgående förstärkningsarbeten utföras och dels

taket helt nytäckas. Då byggnaden emellertid är synnerligen olämpligt inredd

och av gammalmodig konstruktion, anse synemännen, att byggnaden

icke är värd dessa kostnader utan anse såsom lämpligast och mest ekonomiskt,

att en ny ekonomibyggnad uppföres vid egendomen. — Efter överläggning

med parterna, varvid byggnadens brister närmare genomgingos,

beslöts att byggnaden icke skulle underkastas laga syn.

Anstaltsstyrelsen har framhållit, att ordföranden i Solna hälsovårdsnämnd

i skrivelser den 6 november 1937 och den 21 april 1938 hemställt, att ladugården

ställdes i sådant skick, att den motsvarade bestämmelserna i § 8 av

socknens hälsovårdsordning, som vore av samma lydelse som § 18 i hälsovårdsstadgan

för riket, samt att gödselstaden anordnades så, att några olä7

genheter av denna icke uppstode för de omkringliggande boningshusen.

Vidare har styrelsen anfört, bland annat, att styrelsen med hänsyn till

nu åberopade omständigheter icke kunde påtaga sig ansvaret för de med den

oordnade gödselstaden förenade olägenheterna och för att ladugården skulle

kunna störta samman och ödelägga arrendatorns i densamma befintliga

kreatursbesättning. Efter att ha diskuterat möjligheterna att förflytta anstaltens

kontrollodlingsverksamhet till annan plats men funnit detta olämpligt

har styrelsen yttrat i huvudsak följande.

Styrelsen är av den bestämda uppfattningen att det är lämpligast att ifrågavarande

egendom som hittills är utarrenderad på villkor att de arealer,

som äro erforderliga för anstaltens verksamhet, alltid stå till dess förfogande.

Härigenom vinnes icke blott att anstalten ej behöver taga befattning med

de arealer, som under året icke lagas i anspråk för kontrollodlingar, utan

dessutom får arrendatorn draga försorg om jordbearbetning, gödsling, skörd

m. m. av de utav anstalten under året använda arealerna. Under år 1940

har av egendomens verkligt effektiva åkerareal, cirka 15 hektar, ungefär 10.5

hektar använts av frökontrollanstalten jämte i mindre utsträckning av statens

växtskyddsanstalt, varför alltså till arrendatorns förfogande endast stått

en areal av knappt 4.5 hektar. Det är av vikt att lia tillgång till en kreatursbesättning

och detta icke blott för ett tillgodogörande av egendomens grödor

utan också för erhållande av kreatursgödsel; användning av enbart konstgödsel,

som försöksvis företagits på en del skiften, har efter en följd av år

visat sig giva otillfredsställande resultat. Höskördarna från gården äro emellertid

ej tillräckliga för den av styrelsen tilltänkta kreatursbesättningen, men

det torde vara anledning påpeka att arrendatorn dessutom tillgodogör sig

grässkörden från en del andra statsinstitutioner.

Det vore naturligtvis tänkbart, att centrala frökonlrollanstalten själv övertoge

egendomens drift, men en dylik anordning nödvändiggjorde även den

uppförande av en ekonomibyggnad, ehuru kanhända av något mindre storlek

än den nu föreslagna. Eli övertagande av driften skulle enligt styrelsens

åsikt innebära avsevärt ökade kostnader för statsverket. Oavsett inköp av

levande och döda inventarier, vilka beräknas kräva elt belopp av minst

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements(thefen.

20,000 kronor, torde det årliga driftsunderskottet bli högst avsevärt större

än de nuvarande kostnaderna för de till Bergshamra förlagda kontrollodlingarna.

Då styrelsen på grund av anförda omständigheter anser det vara absolut

nödvändigt, att en ny ekonomibyggnad omedelbart uppföres, har den låtit

uppgöra ritningar till en sådan. Byggnaden skulle enligt dessa ha en basyta

av 10 X 36 meter samt inrymma ladugård för 16 klavbundna kreatur, stall

för 3 hästar samt erforderliga log- och magasinsutrymmen jämte rum för

vagnar, maskiner och redskap, vartill kommer cementerad gödselstad med

urinbrunn. Styrelsen har infordrat anbud för dessa arbeten från byggmästaren

Hagnar V. Wredh i Frösunda. Anbudet upptager frenne olika alternativ,

vilka efter avdrag av det belopp, Wredh är villig erlägga för den gamla

byggnaden, sluta på belopp av respektive 27,900, 28,450 och 29,300 kronor.

Styrelsen tinner visserligen det sistnämnda alternativet, som innebär, att

byggnaden uppföres med ytterväggar av Nopsasten, vara det ur hållbarhetssynpunkt

fördelaktigaste, men på grund av det ekonomiska läget anser sig

styrelsen böra föreslå det förstnämnda alternativet, som ställer sig 1,400

kronor billigare; byggnaden skulle i så fall uppföras med stomme av det

gamla timret. Förutom nyssnämnda byggnadskostnad tillkomma dessutom

en del andra kostnader, i första hand för elektrifiering av byggnaden,

som torde draga en kostnad av cirka 1,000 kronor. För att få hela

föreliggande spörsmål slutgiltigt och fullt tillfredsställande ordnat, är det

vidare av vikt, att en avloppsledning framdrages till den stora avloppsledning,

till vilken såväl statens centrala frökontrollanstalts och statens

vaxiskyddsanstalts institutionsbyggnader som en hel del villalägenheter redan

förut äro anknutna och vilken framgår på ett avstånd av cirka 225 meler

från den planerade byggnaden. Kostnaden härför torde uppgå till ett belopp

av cirka 1,500 kronor. Slutligen bör upptagas ett belopp av 1,900 kronor

till oförutsedda kostnader, häri inbegripet kontrollantarvode, indragande

av vattenledning, diverse planeringsarbeten m. m.

Kostnaden för hela det framlagda projektet skulle alltså uppgå till

(27,900 + 1,000 + 1,500 +1,900 =) 32,300 kronor.

Av den förebragta utredningen synes framgå, att den nuvarande ekonomibyggnaden

å den av centrala frökontrollanstalten disponerade delen av egendomen

Bergshamra nr 1 svårligen längre kan användas för sitt ändamål.

Anstaltsstyrelsen har i sin framställning i ärendet framlagt flera alternativa

förslag till lösning av byggnadsfrågan. Efter övervägande av de skäl som av

styrelsen framlagts för och emot de olika alternativen har jag stannat för det

av styrelsen själv förordade förslaget om uppförande av en ny ekonomibyggnad

och anordnande av avloppsledning m. m. för en sammanlagd kostnad

av 32,300 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande nybyggnad

snarast möjligt kommer till stånd bör anslag härför äskas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag (B) av..........kronor 32,300.

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

309

Statens utlåningsfonder.

[3.] 10 a. Frukt- och potatislagerhusfondcn, reservationsanslag. Under

åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av förslag om anvisande

å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln av anslag

till Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Frukt- och potatislagerhusfonden å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ............................. kronor 375,000.

[4.] 13 a. Kraftledningslånefonden, reservationsanslag. Vid 1918 års

riksdag beslöts inrättande av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående

fonden finnas upptagna i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718),

vilka bestämmelser ändrats eller kompletterats genom kungörelserna nr 480/

1919, 194/1923, 366/1925, 406/1934 samt 601 och 615/1937. Enligt dessa bestämmelser

må lån för utförande av kraftledningar och därtill hörande transformatorstationer

kunna erhållas ur kraftledningslånefonden. Lån beviljas av

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i första hand för nyanläggningar

men kan även tilldelas för redan utförd eller under byggnad varande anläggning.

Räntesatsen är för närvarande 4 procent. Beviljat lån utlämnas av statskontoret

(som förvaltar fonden), sedan låntagaren avlämnat skuldförbindelse

jämte säkerhet, som av statskontoret kan godkännas.

Fondens disponibla kapitalbehållning utgjorde den 1 december 1940

1,390,000 kronor. Under tiden den 1 december 1940—30 juni 1941 beräknas

i amorteringar komma att inflyta 210,000 kronor, vadan det under budgetåret

1940/41 disponibla beloppet torde uppgå till 1,600,000 kronor.

I skrivelse den 27 november 1940 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

hemställt dels om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1940/41 av ett belopp å 3,000,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret

1941/42 av ett belopp å 4,000,000 kronor såsom förstärkning av kraftledningslånefonden,

dels ock om viss komplettering av de för fonden gällande

bestämmelserna.

I fråga om behovet av den äskade förstärkningen av fonden ha ämbetsverken,

efter att ha redogjort för fondens ställning, anfört i huvudsak följande.

Vid gemensamt sammanträde den 2 november 1940 ha ämbetsverken beviljat

6 sökande lån från fonden med tillhopa 558,000 kronor. För närvarande

äro 7 ansökningar med ett sammanlagt lånebelopp av 554,000 kronor under

behandling, varför, sedan nämnda ansökningsärenden avgjorts, endast ett

belopp av omkring 1,000,000 kronor torde stå till förfogande för ytterligare

utlåning.

Då elektrifieringen på grund av rådande brist på brännoljor forceras i alla

delar av landet, torde ökade krav komma att ställas på kraftledningslånelon
-

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

den, varför det synes oundvikligt att fonden tillföres kapitalförstärkning, om

de med fondens inrättande avsedda lättnaderna för landsbygdselektrifieringen

skola kunna beredas även framdeles. Även örn efter 1940 års urtima riksdags

beslut örn anvisande av 5,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag sådana

bidrag lämnas för viss del av anläggningskostnaden, måste likväl företagaren

anskaffa de medel, som svara mot resterande del av anläggningskostnaden.

Det är påtagligt att den ekonomiska bärkraften inom sådana orter, där

bidrag kunna ifrågasättas för elektrifieringen, i allmänhet icke är så stor att

företagarna själva kunna prestera det utöver bidraget erforderliga kapitalet

utan detta måste, sannolikt till större delen, upplånas.

Förutom de krav på fonden, som kunna väntas från företag, vilka komma

till stånd utan statsbidrag, får man sålunda utgå ifrån att fondens kapitaltillgångar

komma att tagas i anspråk i betydande omfattning av de subventionerade

företagen.

Det möter visserligen svårigheter att bedöma storleken av den kapitalökning,

som är erforderlig för kraftledningslånefonden. Emellertid synes ett något

större belopp än det för subvention avsedda komma att erfordras för utlåning

till de subventionerade företagen.

Örn nu det kapital, som är tillgängligt för normal utdelning av lån från

kraftledningslånefonden, tillsvidare kan anses tillfredsställa för detta ändamål

avsedda anspråk under innevarande budgetår, så synes en ökning av

fondens kapital med omkring 6,000,000 kronor behövlig för att motsvara de

ökade krav, som kunna förväntas bli ställda på fonden. Hälften av detta belopp

torde komma alt erfordras under vart och ett av budgetåren 1940/41

och 1941/42.

Under sistnämnda budgetår torde dessutom omkring 1,000,000 kronor erfordras

för att i sedvanlig utsträckning tillfredsställa lånebehovet för sådana

företag som komma till stånd utan subvention.

Beträffande den ifrågasatta kompletteringen av bestämmelserna rörande

fonden lia kommerskollegium och lantbruksstyrelsen yttrat huvudsakligen

följande.

Ytterligare hjälp till landsbygdens elektrifiering kan lämnas genom en viss

eftergift med avseende å den säkerhet, som fordras för lån från kraftledningslånefonden.

Enligt av statskontoret tillämpad praxis godtages enbart

inteckning i en distributionsanläggning såsom säkerhet för lån — inom viss

gräns av anläggningens värde — endast om anläggningen är ansluten till statens

kraftnät eller om egen kraftkälla förekommer. I andra fall fordras dessutom

annan säkerhet, vanligen borgen. En betydlig lättnad skulle vinnas, örn för

lån för anläggning, till vars utförande Kungl. Majit lämnat bidrag, såsom

säkerhet kan godkännas enbart inteckning i den anläggning, bidraget avser.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen vilja understryka betydelsen av

ett dylikt medgivande men vilja samtidigt framhålla, att en kompletterande

säkerhet synes önskvärd för att minska de förluster för statsverket, som ett

dylikt medgivande kan befaras medföra. Ämbetsverken utgå från att de blivande

konsumenterna vid ett distributionsföretag i en eller annan form få

förbinda sig att deltaga i förräntning och amortering av den för företaget erforderliga

upplåningen. Där företaget bildas såsom ekonomisk förening —

vilket torde vara den vanligast förekommande företagsformen —- få medlemmarna

avlämna reverser till belopp, som motsvara oguldna insatsbelopp.

Om nu dessa reverser, avfattade enligt av statskontoret fastställt eller godkänt

formulär, förbli hos den låntagande föreningen såsom ytterligare pant

för lån från kraftledningslånefonden —- med uttrycklig försäkran från låntagaren

att de icke få användas såsom säkerhet för annan upplåning — så

synes denna kompletterande säkerhet — även örn den är deponerad hos lån
-

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

311

tagarsammanslutningen — kunna bereda statsverket en något större säkerhet

mot förluster på grund av utlåningen. Där låntagarsammanslutningar ha

annan form än ekonomisk förening torde statskontoret, där så visar sig möjligt,

böra påfordra kompletterande säkerhet för lån.

I avgivet remissutlåtande den 10 december 1940 har statskontoret ifrågasatt

någon begränsning av det för förstärkning av fonden avsedda beloppet.

Vad angår bestämmelserna för fonden har statskontoret framhållit, att enligt

vad ämbetsverket inhämtat de subventionerade lånen av ifrågavarande

typ regelmässigt äro jämförelsevis små — 2,000 å 3,000 kronor. Det skulle

bli förenat med synnerligen stort besvär att på erforderligt sätt övervaka

dessa hos föreningarna kvarliggande reverser, och någon verklig panträtt

i dem skulle icke komma att förefinnas. Med andra ord, den föreslagna anordningen

skulle bli av föga nytta men medföra avsevärda olägenheter. Statskontoret

har därför förordat, att beträffande lån till subventionerade kraftledningsföretag

uttryckligen föreskrives, att det skall åligga kommerskollegium

att ombesörja teknisk och ekonomisk kontroll av fortlöpande natur.

Därest dylik kontroll effektivt genomföres, torde någon deposition av reverser

icke behöva förekomma.

Statens industrikommission har i remissutlåtande den 12 december 1940

föreslagit, att de av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen äskade beloppen

nedsättas till 1,000,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 2,000,000

kronor för budgetåret 1941/42.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att en förstärkning av kraft- Departement»- ledningslånefonden torde vara behövlig, därest den igångsatta verksamheten chelenför

elektrifieringen å landsbygden skall kunna genomföras i avsedd omfattning.

Jag biträder med hänsyn härtill förslaget om äskande av medel för

ändamålet. Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget anser jag lämpligt,

att nu å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas

ett belopp av 3,000,000 kronor. Anvisandet av ytterligare medel framdeles

torde få bli beroende på utvecklingen och läget i fråga om tillgången på erforderlig

materiel av skilda slag. Kungl. Majit torde böra äga att i anslutning

till vad ämbetsverken anfört medgiva lättnader i fråga om säkerheten för

lånen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kraftledningslanefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3,000,000.

[5.] 13 b. Elektrifieringslånefonden, reservationsanslag. Genom beslut

av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 43; r. skr. nr 64) anvisades till Befrämjande

av landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 et t reservationsanslag av 5,000,000 kronor. I årets statsverksproposilion

har Kungl. Majit på min tillstyrkan för samma ändamål äskat

ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor för budgetåret 1941/42.

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med skrivelse den 8 oktober 1940 bär statens bränslekommission överlämnat

en inom kommissionen upprättad promemoria rörande åtgärder för

landsbygdens elektrifiering. I skrivelsen har kommissionen bland annat föreslagit

inrättande av en ny lånefond, förslagsvis benämnd statens elektrifieringslånefond,

från vilken lån skulle kunna utlämnas för underlättande av

anskaffande av den del av kapitalbehovet för elektrifiering, vilket icke täckes

genom statsbidrag.

I promemorian har beträffande inrättandet av nyssnämnda lånefond anförts

i huvudsak följande.

Den huvudsakliga planen för lämnande av statsbidrag från anslaget till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering går ut på att de blivande konsumenterna

genom sina inträdesavgifter till föreningarna täcka anläggningskostnaderna

upp till det normala värdet, medan det statliga bidraget täcker

den del av kostnaderna, som överskjuter detta normala värde. Som det emellertid

befunnits rationellt att sätta subventionsgränsen relativt högt, komma

svårigheter i vissa fall att uppträda för konsumenterna att erlägga den normala

inträdesavgiften.

När de nu befintliga föreningarna bildades, skedde inbetalningen av inträdesavgifterna

i stor omfattning genom avlämnande av reverser, som sedan

belånades av föreningarna. För närvarande föreligger åtminstone på vissa

håll en tendens hos föreningarna att kräva kontant erläggande av inträdesavgifterna.

Vid finansieringen av föreningsbildandet respektive utvidgningen av en

befintlig förening skulle därför en statlig lånefond för ändamålet, förslagsvis

benämnd statens elektrifieringslånefond, vara av stor nytta. Räntan synes

böra vara densamma som för kraftledningslånefonden, d. v. s. för närvarande

4 procent. Amorteringstiden torde böra väljas relativt kort, förslagsvis

10 år. Lån bör lämnas endast efter behovsprövning.

Det är vanskligt att uppskatta, vilka anspråk som komma att ställas på en

dylik lånefond. Uppskattningsvis torde emellertid ett belopp om 2,500,000

kronor vara tillräckligt vid starten.

Det bör framhållas, att åtgärder äro erforderliga för förhindrande av dubbelbelåning,

så att icke en förening och dess medlemmar var för sig upptaga

lan för utbyggande av ett och samma ortsnät. Låneverksamheten synes böra

handhas av hushållningssällskapen.

Bränslekommissionen har i sin skrivelse anslutit sig till vad i promemorian

anförts. Kommissionen har framhållit, att ur ifrågavarande fond även i undantagsfall

borde kunna lämnas lån för utförande av installationer.

I gemensamt remissutlåtande den 8 november 1940 ha kommerskollegium

och vattenfallsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Då ett nytt elektrifieringsföretag av den art, varom nu är fråga, bildas, torde

finansieringen vanligen komma att ske på så sätt att det kapital, som erfordras

utöver statsbidraget, anskaffas dels genom lån och dels genom insatser

antingen i kontanter eller i form av naturaprestationer från konsumenterna.

Något hinder att i dylikt fall täcka hela lånebehovet från kraftledningslånefonden

synes icke föreligga. Därest personliga insatser gjorts endast

av en del av konsumenterna, måste hänsyn härtill givetvis tagas vid

strömlaxans utformning.

_ Gäller det åter nyelektrifiering i anslutning till ett befintligt distributionsföretag,

så kan det antingen vara fråga om elektrifiering samtidigt av ett flertal

gårdar eller enstaka sådana.

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

313

I förra fallet torde företaget i allmänhet uppgiva den högsta anläggningskostnad,

som kan ifrågakomma för anslutning på samma villkor som gälla

för förutvarande abonnenter. Motsvarande belopp synes företaget kunna tilldelas

såsom lån från kraftledningstånefonden på sedvanliga villkor. Sedan

evenluellt statsbidrag lämnats, återstår sannolikt i många fall — även sedan

de blivande konsumenterna kontant eller i naluraprestationer lämnat vissa

bidrag — elt större eller mindre belopp, som icke kan förräntas och amorteras

med tillämpande av normala taxor. Även detta senare belopp kan tänkas

bli tillfört distributionsföretaget såsom lån från kraftledningslånefonden,

men då synes man böra förutsätta, att de nytillkomna abonnenter, vilka lånet

avser, förbinda sig att till företaget såsom extra fast avgift erlägga för lånets

förränlning och amortering erforderligt belopp. Man torde emellertid böra

räkna med att en del företag icke vilja påtaga sig en dylik upplåning. I sådana

fall vore det av värde, om vederbörande abonnenter hade möjligheter

att upplåna på en var belöpande belopp från den ifrågasatta elektrifieringsJånefonden.

I det återstående fallet, d. v. s. då fråga är örn anslutning av en eller ett

fåtal gårdar, får man nog i många fall utgå från att distributionsföretaget

av dessa kräver kontanta inträdes- eller anslutningsavgifter, vilka svara mot

hela den under subventionsgränsen liggande delen av byggnadskostnaderria.

Även i detta fall synes önskvärt, att de nytillträdande konsumenterna lia möjligheter

att erhålla lån från elektrifieringslånefonden.

Enligt ämbetsverkens mening bör en dylik fond stå öppen icke endast för

dem, som önska inträda i förening, som åtnjutit statsbidrag, utan för alla, som

ha svårt att på annat sätt finansiera de med anslutning till ett distributionsföretag

förknippade kostnaderna. Från samma fond synes även i enstaka

fall, där särskilda skäl föreligga, kunna lämnas lån för bestridande av kostnaderna

för installationer.

De lån från denna fond, som kunna ifrågakomma, bli uppenbarligen av en

mindre storleksordning än de, som lämnas från kraftledningslånefonden, men

de bli i stället så mycket flera till antalet. Det möter svårigheter att bedöma

lånebehovets storlek, innan erfarenhet från en dylik låneverksamhet föreligger.

Med den begränsning av fondens uppgift, som ämbetsverken föreslagit,

synes dock ett begynnelsekapital av 1,000,000 kronor vara tillräckligt.

Bränslekommissionen har föreslagit, att lån från elektrifieringslånefonden

skola förmedlas av hushållningssällskapen. Ämbetsverken finna visserligen

denna väg framkomlig, men vilja som ett antagligen lämpligare alternativ

föreslå, att fonden disponeras av kommerskollegium, som i så fall skulle ha

att utlämna lånen efter förslag av vederbörande länsstyrelser. För detta alternativ

talar bland annat att kommerskollegium handlägger liknande ärenden,

t. ex. rörande kraftledningslånefonden, gengaslånefonden, hantverkslånefonden

m. m., och att länsstyrelserna på grund av den befattning, de avses

skola taga med bidragsmedlens användning, kunna anses mera skickade

för ifrågavarande uppgift än hushållningssällskapen. Det bör ej heller förbises,

att arbetet med fördelningen torde komma att medföra vissa kostnader

för statsverket. Möjligen kan kostnadsfrågan lättare ordnas, örn det av

ämbetsverken anvisade alternativet väljes.

Beträffande den föreslagna fonden vilja ämbetsverken slutligen framhålla,

att med hänsyn till att respektive låntagare sällan torde vara i stånd prestera

någon säkerhet det icke lärer kunna undvikas, att förlusterna å en dylik fond

skulle bli avsevärda.

Statskontoret har i yttrande den 31 december 1940 förklarat, att statskontoret,

då det föreliggande förslaget utgjorde en lämplig komplettering av tidi
-

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

gare åtgärder på ifrågavarande område, icke ville motsätta sig inrättande av

en elektrifieringslånefond i enlighet med vad kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen

föreslagit.

Genom det av 1940 års urtima riksdag beviljade anslaget till Befrämjande av

landsbygdens elektrifiering har ett kraftigt stöd lämnats strävandena att föra

fram elektrifieringsfrågan på landsbygden mot sin lösning. Emellertid synes

av vad myndigheterna anfört framgå, att i vissa fall ytterligare hjälp bör

lämnas, därest det avsedda syftet skall vinnas. På många håll torde det nämligen

visa sig omöjligt att uppbringa de kontanta medel, som kunna fordras

av de enskilda för att få inträda i elektrifieringsföretaget. I vissa fall torde

de enskilda personer, som önska ansluta sig till ett elektrifieringsföretag, få

fullgöra sin betalningsskyldighet med reverser, men det torde icke heller vara

sällsynt att kontant insats fordras. Myndigheterna lia därför förordat inrättandet

av en ny lånefond, från vilken lån skulle utlämnas i fall då elektrifieringsföretag

icke skulle kunna genomföras enbart med den hjälp lämnandet

av statsbidrag innefattar. Med hänsyn till vikten av att i nuvarande krisläge

i möjligaste mån bidraga till elektrifieringens genomförande på landsbygden

anser jag mig böra biträda myndigheternas förslag om inrättande av

en särskild lånefond.

Rörande villkoren för lån från ifrågavarande fond, vilken torde böra benämnas

elektrifieringslånefonden, synes i huvudsak följande böra gälla. Lån

bör kunna beviljas enskilda personer, vilka äro i behov därav för att kunna

ansluta sig till ett elektrifieringsföretag. Såsom nyss antytts torde i vissa

fall betalningsskyldigheten gentemot företaget kunna fyllas genom avlämnande

av revers. I de fall då statsbidrag eller annat statligt stöd lämnas företaget

torde kunna föreskrivas att företaget för att få åtnjuta dylikt stöd i regel

bör godtaga dylika reverser. Emellertid föreligga fall, då företaget icke

åtnjuter statsunderstöd och kräver kontant insats. Lån bör då kunna erhållas

för att möjliggöra anslutning till företaget. Understundom förekommer, att

synnerligen långa och dyrbara ledningar måste framdragas till den gård som

skall anslutas och till följd härav stor inträdesavgift fordras. Avlämnande av

revers kan då icke alltid vara till fyllest för företaget. Lån bör då kunna lämnas

den enskilde för att möjliggöra anslutningen. Såsom bränslekommissionen

framhållit synas även skäl tala för att lån undantagsvis, då hjälp icke annorledes

kan erhållas, bör kunna lämnas för bestridande av installationskostnaderna.

Erinras må, att bistånd för gäldande av installationskostnaderna kan

erhållas från andra anslag. Vid beviljande av lån bör sökandes möjligheter

att på annat sätt erhålla erforderliga medel undersökas. Endast där ett verkligt

lånebehov föreligger, bör lån beviljas. Å lån bör gäldas ränta efter i huvudsak

samma grunder som gälla för lån från kraftledningslånefonden. För

närvarande är räntan för lån från sistnämnda fond bestämd till fyra procent.

Amorteringstiden torde i regel icke böra överstiga 10 år. Med hänsyn

till det klientel, som här kommer i fråga, torde man icke kunna uppställa

alltför stränga krav på säkerhet för lånen. Det torde få ankomma på veder
-

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

315

börande myndighet att från fall till fall bestämma vad i detta hänseende skäligen

bör fordras. Vad angår frågan vilken myndighet som bör handha den

nu föreslagna låneverksamheten, ansluter jag mig till kommerskollegiums och

vattenfallsstyrelsens förslag att verksamheten anförtros åt kommerskollegium.

Denna myndighet handhar i stor utsträckning andra elektrifieringsfrågor

och torde med hänsyn härtill äga de bästa förutsättningarna att bedöma

hithörande frågor. Den nya lånefonden torde böra stå under statskontorets

förvaltning. Därest riksdagen biträder vad jag nu föreslagit, torde det

sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande låneverksamheten.

Beträffande medelsbehovet för låneverksamheten anser jag i likhet med

kommerskollegium och vattenfallsstyrelsen, att ett kapitaltillskott av 1,000,000

kronor torde vara tillräckligt till en början. Då det är av vikt att verksamheten

snarast kan igångsättas, synes detta belopp nu böra äskas å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Elektrifieringslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■ ''

... - s - j . . r *'' . • .,

.

: Ii-; .

■

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

317

Bilaga 21.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande:

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 6. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag.

ti a. Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring, reservationsanslag.

7. Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag. 7 a.

Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag.

8. Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 233 till 1938 års riksdag anvisade

riksdagen till försöksanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Anläggningarna avsågos skola göras bombsäkra. Sedan

Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta utföra tre

dylika anläggningar för lagring av bensin och brännolja med en sammanlagd

lagringskapacitet av 11,500 kbin, har anslaget genom olika beslut av

Kungl. Maj:t under åren 1938 och 1939 ställts lill styrelsens förfogande.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 8, punkterna 7 och

8) föreslog Kungl. Maj:t anvisande av medel för fortsatt anordnande av

bombsäkra anläggningar för flytande bränslen. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag anvisade samma års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 till spräng
-

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av -2,000,000 kronor

och till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes

2.000. 000 kronor. Dessa båda anslag om tillhopa 4,000,000 kronor avsågos

skola förslå till anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen om 40,000 kbm.

Emellertid uppgjorde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera efter

samråd med handelsdepartementet en byggnadsplan, omfattande lagringsutrymmen

om 77,000 kbm. Enligt av styrelsen i skrivelse den 13 juli 1939

lämnade uppgifter beräknades kostnaderna till 5,980,000 kronor. Förutsättningarna

för ett realiserande av planen i dess helhet var sålunda att ytterligare

anslagsmedel anvisades. Genom beslut den 14 juli 1939 bemyndigade

Kungl. Maj:t styrelsen att låta utföra de i planen upptagna anläggningarna.

Med bifall till förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 34 lill 1939 års urtima

riksdag anvisade riksdagen för möjliggörande av arbetena i fråga å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 till sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor och till cisternanläggningar

för oljelagring ett dylikt anslag av 600,000 kronor.

Samtliga nu nämnda, av 1939 års riksdagar anvisade anslag hava genom

olika beslut av Kungl. Maj:t ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 34 anvisade 1939

års urtima riksdag vidare till anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor. Anslaget avsågs för utbyggande av

cisternanläggningar om tillhopa 170,000 kbm på olika platser i landet, vilka

ur distributions- och andra synpunkter kunde finnas lämpliga. I skrivelse

den 16 november 1939 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen preliminär

generalplan för anslagets användning för därmed avsett ändamål. I nämnda

plan ingingo vissa anläggningar för militära behov. Då dessa sistnämnda

anläggningar syntes böra utföras bombsäkra, vilket medförde fördyring av

kostnaderna, föreslog Kungl. Majit i propositionen nr 2 (Kapitalinvesteringar:

bil. 18) till 1940 års lagtima riksdag anvisande för ändamålet å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor. Riksdagen biföll detta förslag.

Det av 1939 års urtima riksdag anvisade anslaget å 8,000,000 kronor har

genom olika beslut av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande. Det av 1940 års lagtima riksdag anvisade anslaget å

1.000. 000 kronor har ännu icke tagits i anspråk.

Slutligen har 1940 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit i propositionen

nr 232 för budgetåret 1940/41 anvisat till sprängningsarbeten m. m.

för oljelagring ett reservationsanslag av 175,000 kronor, till cisternanläggningar

för oljelagring ett dylikt anslag av 775,000 kronor och till anläggningar

för oljelagring ovan jord ett dylikt anslag av 2,500,000 kronor. Ifrågavarande

medelsanvisningar betingades huvudsakligen av de i samband

med kriget inträdda prisstegringarna. Av anslaget å 2,500,000 kronor avsågos

emellertid dels ett belopp å 75,000 kronor för anordnande av bombsäkra

anläggningar för militära behov med något större lagringsutrymmen

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

319

än vad ursprungligen avsetts, dels ock ett belopp å 1,025,000 kronor för vissa

förut ej planerade anläggningar på Gotland.

Av förenämnda anslag å 2,500,000 kronor, har, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 5 juli 1940, ett belopp av högst 185,000 kronor ställts till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. I övrigt hava de av 1940 års lagtima

riksdag jämlikt propositionen nr 232 anvisade anslagen hittills ej disponerats.

Till anläggningar för lagring av flytande bränslen hava således anvisats

anslag till ett sammanlagt belopp av 19,550,000 kronor, fördelade på sätt

följande sammanställning utvisar:

Kronor

Budgetår

1) Försöksanläggningar för oljelagring..............

1.000,000

1938/39

Summa

1,000,000

2) Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ......

2,000,000

1939/40

D:o ......

1,500,000

i (tilläggsstat)

D:o ......

175,000

1940/41

Summa

3,675,000

3) Cisternanläggningar för oljelagring..............

2,000,000

1939/40

D.o ..............

600,000

> (tilläggsstat)

D:o ..............

775,000

1940/41

Summa

3,375,000

4) Anläggningar för oljelagring ovan jord..........

8,000,000

1939/40 (tilläggsstat I)

D:o ..........

1,000,000

> (tilläggsstat II)

D:o ..........

2,500,000

1940/41

Summa

11,500,000

Summa summarum

19,550,000

I skrivelse den 3 januari 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning örn ytterligare medelsanvisning till fullföljande av de enligt den

i det föregående lämnade redogörelsen påbörjade eller planerade lagringsanläggningarna.

Styrelsen hemställer, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen dels

till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 740,000

kronor, dels till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av

810.000 kronor, dels ock till anläggningar för oljelagring ovan jord ett dylikt

anslag av 1,270,000 kronor.

Till utveckling av detta förslag har styrelsen anfört följande:

De anvisade anslagen till försöksanläggningar för oljelagring, till sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring och till cisternanläggningar för oljelagring

hade avsetts för utbyggnad av underjordiska bombskyddade anläggningar med

ett sammanlagt rymdinnehåll av 88,500 m3. Anslagen till oljeanläggningar ovan

jord hade avsetts för utbyggnad av dels ovan jordsanläggningar om sammanlagt

130.000 m3, dels underjordiska anläggningar med nedgrävda cisterner örn

sammanlagt 4,000 m3, dels underjordiska bombskyddade anläggningar örn

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

sammanlagt 11,000 ms och dels ovan jordsanläggningar för särskilt ändamål

om 1,000 m3. För alla anläggningar utgjorde rymdinnehållet sålunda tillhopa

234,500 m3.

De bombskyddade anläggningar, vartill anslag först anvisats, vore avsedda

att utföras såsom försöksanläggningar, varigenom erfarenhet skulle kunna

vinnas beträffande utformning och kostnadsberäkning av de senare planerade

anläggningarna av motsvarande slag. Försöksanläggningarna kunde

emellertid ej fullbordas och prövas före planläggningen och påbörjandet av

motsvarande övriga anläggningar. Det borde härvid beaktas, dels att de

anläggningar, varom här vore fråga, delvis utfördes enligt helt nya och tidigare

oprövade principer, dels att de många riskmoment, vartill de kunde giva

anledning, med nödvändighet måste elimineras. Av de rön och erfarenheter,

som gjorts i samband med försöksanläggningarnas utförande, hade sålunda

framgått nödvändigheten av att vidtaga vissa skyddsåtgärder såväl som konstruktiva

anordningar i övrigt, som tidigare ej förutsetts.

I flertalet fall hade till följd av bergets beskaffenhet i de för de bombskyddade

anläggningarna utsprängda bergrummen omfattande och relativt

dyrbara rensnings- och förstärkningsarbeten där måst vidtagas i syfte att

förebygga skada och i ogynnsamma fall explosionsfara genom lossnande och

nedfallande bergpartier.

Beträffande ovanjordsanläggningarna hade i ett flertal fall platserna för

desamma ännu ej kunnat i detalj fastställas vid tiden för den tidigare uppgjorda

kostnadsberäkningen, som därför i nämnda fall måst baseras på delvis

approximativa förutsättningar. Platsvalet hade i många fall visat sig

innebära väsentliga svårigheter. Särskilt med hänsyn till kravet på anläggningarnas

direkta anslutning till såväl väg som järnväg samt i flertalet fall

sjökommunikationer hade det ej kunnat undvikas, att platser måst väljas,

som medfört större kostnader för grunder, ledningar m. m. än som ursprungligen

förutsatts. För tre anläggningar tillkomme därjämte lastbryggor, vilka

visat sig utgöra en nödvändig förutsättning för anläggningarnas användande

på avsett sätt men som ej inrymts inom tidigare föreliggande kostnadsram.

I vissa fall hade vidare särskilda anordningar befunnits behövliga ur luftskyddssynpunkt.

Slutligen hade den fortgående stegringen av materialpriser och arbetslöner

medfört en allmän kostnadsökning. Härtill bidroge även i viss mån den från

och med år 1941 gällande omsättningsskatten.

Tidigare anvisade anslag hade ej avsett att inrymma kostnader för markanskaffning.

Det vore emellertid angeläget, att medel ställdes till förfogande

jämväl för detta ändamål.

Kostnadsökningens fördelning på skilda slag av arbeten och olika anläggningar

framgår av en vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse fogad

promemoria, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Jag tillstyrker, att medel anvisas för slutförande av ifrågavarande anläggningsarbeten

i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.

Framhållas må att, enligt vad jag inhämtat, de för anläggningarna avsedda

cisternerna praktiskt taget alla äro färdiga eller under arbete.

Erfarenheten visar, att det understundom kan vara ändamålsenligt, att

staten förvärvar den mark, å vilken anläggningarna uppföras. Jag förutsätter

att, vid sidan av övriga med anläggningarna förenade utgifter, jämväl

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

321

kostnaderna för erforderlig markanskaffning må bestridas från förevarande

anslag. Vid beräkningen av de föreslagna tilläggsanslagen har beaktats den

kostnadsökning, som härav kan föranledas.

Den vid bifall till förenämnda förslag erforderliga medelsanvisningen uppgår

till sammanlagt (740,000 + 810,000 + 1,270,000 ==) 2,820,000 kronor.

Emellertid synas i samband med ifrågavarande anläggningar ytterligare kostnader

vara att emotse. Efter framställning från militärt håll pågår sålunda

undersökning rörande möjligheterna att i anslutning till vissa anläggningar

för militärt behov, vilka avsetts skola bekostas medelst förut omförmälda reservationsanslag

till anläggningar för oljelagring ovan jord, utföra s. k.

etyliseringsanläggningar, d. v. s. anordningar för framställning av flygbensin

genom blandning av vanlig bensin med alkohol, bensol och tetratylbly.

Kostnaderna för dessa anläggningar med tillhörande rörledningar

och cisterner beräknas preliminärt till i runt tal 400,000 kronor. Det synes

lämpligt, att detta belopp medtages vid beräkningen av de anläggningskostnader,

för vilka anslag nu begäras. Då beloppet enligt de principer, som hittills

tillämpats, torde böra belasta anslaget till anläggningar för oljelagring

ovan jord, synes anslaget för detta ändamål böra bestämmas till (1,270,000 +

400,000 =) 1,670,000 kronor.

Erinras må att i styrelsens beräkningar hänsyn ej tagits till kostnader, som

eventuellt kunna komma att åvila statsverket med anledning av en vid provningen

av viss bombsäker anläggning inträffad olyckshändelse, varigenom

bland annat till anläggningen hörande cisterner förstörts och måste ersättas

med andra. Innan pågående utredning angående anledningen till olyckshändelsen

avslutats, är det omöjligt att avgöra, huruvida eller i vad mån extra

utgifter för anläggningens iordningställande orsakas staten.

1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att i skrivelse den 3 januari

1941 statens bränslekommission efter samråd med försvarsstaben hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas för nybyggnad av 50,000 kbm bombsäkert lagringsutrymme

för flytande bränslen. Totalkostnaden beräknas till omkring

6,000,000 kronor. I skrivelsen lämnas en redogörelse dels för storleken av

befintliga och under byggnad varande lagringsanläggningar, dels ock för lagerbehovet

av flytande bränslen samt behovet av ytterligare lagringsmöjligheter

under olika förutsättningar. Vidare är vid skrivelsen fogad en inom

försvarsstaben utarbetad promemoria med utförlig redogörelse i ämnet. För

närmare kännedom örn innehållet i berörda skrivelse jämte promemoria

tillåter jag mig hänvisa till handlingarna.

Med anledning av bränslekommissionens ifrågavarande hemställan må

framhållas, att i och med färdigställandet av de anläggningar för lagring av

flytande bränslen, vilka beslutats skola utföras med begagnande av för ändamålet

tidigare anvisade anslag, behovet av dylika lagringsutrymmen kommer

att bliva förhållandevis tillfredsställande tillgodosett. Dessa anläggningar

äro emellertid till större delen icke bombsäkra. Det är givetvis ett önske
TUhnnq

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 2. 21

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mål, att av landets förråd av flytande bränslen största möjliga mängd förvaras

på ett ur militär synpunkt fullt betryggande sätt. Anledningen till att

anordnandet av i berg insprängda bombsäkra lagringsutrymmen ej ägt rum

i större utsträckning än som skett är att söka i de med sådana anläggningar

förbundna avsevärda kostnaderna. Med hänsyn till den betydelse, arbeten

av ifrågavarande slag hava ur arbetslöshetssynpunkt, vill jag emellertid förorda,

att medel för utförandet av de nu föreslagna anläggningarna upptagas

såsom beredskapsanslag å tilläggsstat för innevarande budgetår. Anslagsbehovet

torde böra beräknas till det av bränslekommissionen angivna beloppet

6,000,000 kronor. Detta belopp bör, i likhet med vad som skett beträffande

de tidigare anslagen till bombsäkra lagringsanläggningar, fördelas å två anslag,

det ena avsett för sprängningsarbeten m. m., och det andra för cisternanläggningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
1)

till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag

av ...................... kronor 740,000;

2) till Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för

oljelagring ett reservationsanslag (B) av kronor 3,000,0000;

3) till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag

av ............................ kronor 810,000;

4) till Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring

ett reservationsanslag (B) av .... kronor 3,000,000;

5) till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1,670,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

409021. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

37 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (37)

37 kopplingar.

  1. SU 1941:243 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tilläggsstat I till riksstatén för budgetåret 1941!42. s. 16 i texten
  2. SU 1941:237 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län. s. 3 i texten
  3. Rskr. 1941:461 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II för budgetåret 1940141. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1941:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till nybyggnad för l a1 i texten
  5. SU 1941:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141 till nybyggnad för landsarkiv i Li s. 4 i texten

Visa alla 37