Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse till Stockholms stad av det s. k. Bellevueområdet i Stockholm m. m

1941-03-31 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:215, Angående överlåtelse till Stockholms stad av det s. k. Bellevueområdet i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående överlåtelse

till Stockholms stad av det s. k. Bellevueområdet

i Stockholm m. m.; given Stockholms slott

den 25 april 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden* hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 25 april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

Med skrivelse den 31 mars 1941 har djurgårdskommissionen underställt

Kungl. Maj:ts prövning ett av kommissionen med av Stockholms stad utsedda

förhandlingsdelegerade samma dag under vissa förutsättningar upprättat

avtal avseende överlåtelse dels av kronan till staden av mark inom det s. k.

Bellevueområdet vid Brunnsviken i Stockholm, dels ock av staden till kronan

av kvartersmark inom stadsdelen Årsta i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 215.

922 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Avtalet jämte därtill hörande två kartor torde få såsom bilaga fogas till

dagens statsrådsprotokoll.

I sin skrivelse erinrar djurgårdskommissionen till en början örn att i samband

med anordnandet av en båthamn i Brunnsviken vid Roslagstull tvist

uppkom mellan kronan och Stockholms stad angående rätten till strand,

vatten och uppgrundningar i Brunnsviken utmed den i Bellevueegendomen

ingående udde, som, norr örn järnvägslinjen Stockholms norra station—

Värtan, skjuter ut i Brunnsviken, samt att i anledning därav vissa utredningar

verkställdes. Sålunda uppdrog, meddelar kommissionen, riksmarskalksämbetet,

under vars vård och förvaltning Bellevue lyder, den 2 mars

1916 åt dåvarande hovauditören, sedermera justitierådet Albert Köersner

att verkställa utredning. Den 31 mars 1920 avgav Köersner till riksmarskalksämbetet

ett yttrande, varmed han överlämnade viss utredning, samt

föreslog riksmarskalksämbetet att hos Kungl. Majit hemställa om ytterligare

utredning i ärendet genom riksarkivet eller andra sakkunniga.

Sedan riksmarskalksämbetet hos Kungl. Majit gjort dylik framställning,

anbefalldes kammarkollegium att efter vederbörandes hörande avgiva underdånigt

utlåtande i ärendet.

På därom av 1925 års riksdag gjord framställning tillsattes kronans

fastighetskommission av år 1925. I enlighet med de för sagda kommission

meddelade direktiven färdigställdes under år 1928 genom dess sekreterare

viss utredning angående Bellevueegendomen för att tjäna som underlag för

vidare förhandlingar i ämnet med Stockholms stad.

Efter viss ytterligare utredning avgav med anledning av förberörda remiss

kammarkollegium den 14 februari 1933 underdånigt utlåtande. Sedan därefter

riksmarskalksämbetet samt djurgårdskommissionen till Kungl. Majit

inkommit med yttranden i ärendet, förordnade Kungl. Majit den 26 april

1935, att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till djurgårdskommissionen

för att av kommissionen beaktas vid fullgörande av de åt kommissionen

meddelade uppdrag. Genom Kungl. Majits beslut den 2 december 1932

hade nämligen förordnats, att djurgårdskommissionen skulle från och med

den 1 januari 1933 övertaga de uppdrag rörande utredningar och förhandlingar

med Stockholms stad, vilka tidigare omhänderliafts av kronans fastighetskommission

av år 1925.

Sedermera upprättades, anför djurgårdskommissionen, inom Stockholms

stads vederbörande myndigheter successivt vissa stadsplaneförslag berörande

bland annat Bellevueområdet. Då dessa förslag i vissa delar icke syntes

tillfredsställande ur de synpunkter kronan hade att såsom ägare av Bellevue

bevaka, framställdes mot förslagen i olika hänseenden erinringar bland annat

av dels riksmarskalksämbetet i samråd med djurgårdskommissionen och dels

byggnadsstyrelsen.

På därom av djurgårdskommissionen efter samråd med riksmarskalksämbetet

i skrivelse den 4 juli 1940 gjord framställning, varöver byggnadsstyrelsen

avgav utlåtande den 30 juli 1940, uppdrog Kungl. Majit den 9 augusti

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 215.

1940 åt kommissionen att med Stockholms stad snarast möjligt upptaga förhandlingar

om reglering av mark- och stadsplanefrågor rörande Bellevueområdet

jämte angränsande delar av stadsområdet.

Vid de i anledning härav upptagna förhandlingarna framfördes, meddelar

djurgårdskommissionen, bland annat följande synpunkter: Kommissionen

hade ansett, att för kronans egna ändamål borde förbehållas av Bellevueområdet

dels vad järnvägsstyrelsen funnit behövas för utvidgning av det

därinom nu befintliga järnvägsområdet, dels ock, efter samråd med byggnadsstyrelsen,

å högplatån söder örn järnvägen för allmänna byggnader ett

område örn cirka 18,000 kvadratmeter. Från stadens sida hade framförts

önskemål örn förvärv av större delen av kronans Bellevueområden dels för

utvidgning av stadens intilliggande för skol-, idrotts-, industri- m. fl. ändamål

avsedda områden, dels ock för park- och friluftsreservat. Såsom en

lämplig principlösning av föreliggande spörsmål hade förhandlingsparterna

enats därom, att kronan skulle behålla berörda för järnvägs- samt allmänna

byggnader avsedda områden, medan all övrig mark m. m. skulle till staden

överlåtas mot ersättning i kvartersman inom den stadsdel Årsta, för vilken

stadsplan av Kungl. Maj:t fastställts den 22 november 1940, och som läge i

anslutning till de kronans områden inom stadsdelarna Johanneshov—Kvarnängen,

för vilka stadsplan av Kungl. Majit fastställts den 15 september 1939.

I enlighet med dessa huvudgrunder hade träffats det nu förevarande villkorliga

avtalet mellan kronan och Stockholms stad av den 31 mars 1941.

Innan djurgårdskommissionen ingår på avtalets närmare innebörd, lämnar

kommissionen följande, på de förutnämnda utredningarna grundade sammanfattande

historik och redogörelse för Bellevue och dess disposition:

Kronan donerade till Stockholms stad under äldre tid stora markområden.

Genom privilegiebrevet för Stockholms stad den 10omars 1636 erhöll Stockholms

stad sålunda »Norre- och Södremallm medh Åsöne sampt Södreström

medli alla de qvarnar och fiskievärcken, som deruthi emilian staden och

Åsene bygde äre eller här effter byggias kunne».

Enligt en av arkivarien L. M. Bååth verkställd utredning örn »Norrmalm

i allmänhet» (Utredningar rörande statens mark och tomter i Stockholm,

verkställda genom riksarkivet, V: I) skulle stadsgränsen för Norrmalm år

1636 kommit att gå strax ovanför den nu s. k. Kungsbacken. Stockholms

stads gränser plägade vid denna tid markeras av staket, vilka huvudsakligen

tjänade såsom tullgräns. Först 1652 synes ett staket hava uppsatts i överensstämmelse

med 1636 års stadsgräns samt tullporten flyttats från sin

gamla plats vid Barnhusets tomt (vid nuvarande Drottninggatans korsning

med Barnhusgatan) till ungefär vad nu utgör Odenplan. Då staketet mot

slutet av 1660-talet var mycket förfallet, anhöll staden hos Kungl. Majit, för

att dels nedbringa kostnaderna för staketet, dels ock erhålla bättre utrymme

för deni, som ville bygga, att staden måtte förunnas platsen utanför den

gamla linjen ifrån ladugården till Norrmalms tullport. Ansökningen bifölls

genom kungl, resolution den 27 oktober 1670. Hedan 1671 flyttades tullporten

till nuvarande Norrtull och uppsattes det nya, tredje, staketet. Vid

1680 års riksdag beslöts, att alla kungsgårdar eller sätes- och ladugårdar,

ifrån vad tid och under vad villkor de kunde vara donerade, skulle med

sina av ålder tillydande tillhörigheter med 1681 års ränta reduceras. Vid
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

kommande Stockholm upprättades för beslutets verkställande en specifikation

på ladugårdarnas tillhörigheter. Denna upptog bland annat »uthmarcken,

som racknäs ifrån gamble ladugården alt till Brunswijkstullen litbom diuregårdsgierdsgården

och af Kongl. Maij:t till stadsens uthwidgande ähr donerat,

behollit; och lembnas staden sohia hans Kongl. Maij:t wijdere der

örn». Beduktionskommissionen beslöt jämväl den 9 augusti 1682 reduktion

av ladugårdarnas tillhörigheter, dock med anvisning, att det lämnades till

Kungl. Maj:ts gottfiimande, huruvida det som dragits under stadens staket

skulle från staden separeras. Till följd därav sökte staden konfirmation å

sistnämnda område, vilken även erhölls den 28 september 1682.

Gränserna för det område, som 1670 uppläts till Stockholms stad, framgå

i huvudsak av åtskilliga kartor, bland annat en över Stallmästargården av

Nicol. Widberg år 1741 på prov upprättad och av J. Brandberg signerad

karta. Enligt kartorna hörde till Stallmästargården under kungsgården

Jacobsdal — nuvarande Ulriksdal — icke blott det ännu dit hävdade området

utan även den i Brunnsviken utskjutande udde, Stallmästarliolmen

kallad, som nu ingår i Bellevue, jämte en smal strandremsa väster därom

mellan udden och Stallmästargårdens övriga ägor. Stadsstaketet mötte alltså,

från Norrtull räknat, icke Brunnsviken förrän å uddens östra sida och

det till staden upplåtna området gränsade till Brunnsviken endast å en kort

sträcka utmed den vid Boslagstull belägna östra viken. Att staketet haft

denna sträckning framgår även bland annat av en utav lantmätaren Nils

Edbergh år 1709 upprättad karta över Frösunda by. A gränslinjen söder

örn udden Stallmästarkolmen finnes nämligen å denna karta utmärkt en

mindre byggnad, betecknad såsom staketvaktarstuga. Jämväl den av stadsingenjören

Petrus Tilkeus år 1733 upprättade översiktskartan över Stockholms

stad angiver gränsen på nämnda sätt.

Inom det till Stockholms stad år 1670 upplåtna området och gränsande

till den ovannämnda östra viken låg tomten nr 154 (nr 24 efter 1810 års

nummerordning) i kvarteret Kråkvilan. A denna tomt, malmgården Bellevues

ursprungliga område och innehållande 228.8921/2 kvadratalnar, utfärdade

borgmästare och råd den 21 september 1782 fribrev för Anna Lovisa och

Johanna Gustafva Behn, varefter tomten genom köpebrev den 23 samma

månad försåldes till överståthållaren friherre Carl Sparre. Sparre hade

redan den 19 augusti 1782 arrenderat Stallmästargården. För honom framstod

det såsom önskvärt att bliva ägare till såväl udden Stallmästarliolmen som

den väster därom belägna strandremsan. Hos Kungl. Majit anhöll därför

Sparre, att Stallmästargårdens gräns måtte förklaras hava sådan sträckning,

att den icke omfattade nämnda områden. Med hänsyn till vad Sparre

anfört och att staden »i alla tider underhållit vägar och broar utom

Boslagstull förbi udden bifölls ansökningen av Konungen den 12 januari

1785, (dock utan att yttrande inhämtades av någon myndighet). Därvid förklarades,

att gränslinjen mellan Stallmästargården och stadens mark å

Brandbergs karta i detta avseende vore oriktig. Till följd därav skulle

udden och strandremsan »förbliva» en »stadens tillhöriga jord», som dock

icke skulle få skiljas från ägaren till malmgården Bellevue »utan beständigt

förblifva i hans hand till en fri disposition och nyttjande». Den 11 mars

1785 utfärdade borgmästare och råd fribrev för Sparre å dels udden och

strandremsan, innehållande 84,219 kvadratalnar, dels och ett av Sparre utav

stadens mark väster örn Bellevue inhägnat område örn 21,857 kvadratalnar.

Efter Sparres död överläto hans borgenärer till konung Gustaf lil genom köpeavhandling

den 6 september 1791 fasta egendomen Bellevue med dess åbyggnad

och inventarier enligt magistratens fastebrev. Köpeskillingen likviderades

bland annat därigenom, att konungen övertog betalningsansvaret för vissa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

stärbhusets skulder. Genom kungl, brev till statskontoret den 4 juni 1792

anbefalldes, att betalningen av dessa skulder skulle erläggas av statsmedel,

till följd varav egendomen Bellevue sedermera behandlats såsom kronan

tillhörig.

Såväl gamla tomten nr 154 i kvarteret Kråkvilan som det genom 1785

års fribrev överlåtna området äro intagna i Stockholms stads planlagda

område såsom en stadsfastighet med tomtnummer 24 efter 1810 års nummerordning

i kvarteret Kråkvilan. Genom beslut av rikets ständer vid 1812 års

riksdag uppläts och överlämnades Bellevue till Kungl. Majlis disposition

i förening med Haga lustslott och park. Viss del av Bellevue område togs

sedermera i anspråk och avstyckades från Kråkvilan nr 24 för anläggning

av järnvägen mellan Karlberg och Lilla Värtan (bil. 5 a till prop. nr 1 vid

1878 års riksdag sid. 120 o. f. samt kungl, brevet den 30 maj 1879). Genom

kontrakt har från och med år 1889 Bellevue utarrenderats till Stockholms

stad, senast för tiden från och med den 1 april 1939 till och med den 1

april 1942 för ett årligt arrende av 20,000 kronor.

I anslutning till den sålunda lämnade redogörelsen meddelar djurgårdskommissionen,

att de kronan ostridigt tillhöriga områdena vid Bellevue

utgöra:

Söder örn järnvägen Stockholms norra station—Albano station c:a 64,000 kvm,

Nuvarande järnvägsområde c:a......»................................ 8,400 » ,

Norr örn järnvägen c:a .............................................. 46,000 » .

De mellan kronan och staden omtvistade områdena utgöras av dels genom

Brunnsvikens sänkning samt utfyllningar uppkomma fastmarksområden örn

cirka 9,000 kvm., dels ock vattenområde örn cirka 67,400 kvm.

Nuvarande taxeringsvärdet å kvarteret Kråkvilan nr 24 utgör 1,911,200

kronor och brandförsäkringsvärdet å därvarande byggnader, tillhöriga kronan,

73,700 kronor.

Det nu träffade avtalet innebär i sina huvudgrunder följande.

Kronan behåller, jämte nuvarande järnvägsområdet, av Bellevue å kartbilaga

I angivna dels viss mark, avsedd att tilläggas järnvägsområdet, dels

ock å högplatån söder om järnvägen ett område örn cirka 18,000 kvm., avsett

för allmänna byggnader. A sin sida avstår staden till kronan all den

rätt staden må äga till det å kartan för järnvägen inom röd heldragen linje

angivna området. I övrigt överlåter kronan till staden all kronan tillhörig

mark inom kvarteret Kråkvilan nr 24 jämte utfyllningar samt avstår till

staden all den rätt, kronan må äga till stadsägorna uris 59, 63, 64, 65 och

66 med tillhörande andel i vattenområdet i Brunnsviken, bestämt i enlighet

med föreskrifterna i jordabalken 12 kap. 4 §. I gränserna för de kronan

sålunda förbehållna samt därtill anslutande områden skola vid blivande

stadsplaneläggning kunna ske sådana mindre jämkningar, som befinnas

erforderliga eller lämpliga.

I ersättning för vad kronan till staden avstår överlåter staden till kronan

inom stadsdelen Ärsta — söder örn Årstaviken och inom Enskede församling

samt invid de kronan tillhöriga .Tolianneshov—Kvarnängsområdena —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

å kartbilaga II angiven kvartersmark, vid beräkning enligt stadsplan inrymmande

cirka 1,860 normaleldstäder örn 30 kvadratmeters yta.

Den av kronan överlåtna marken tillträder staden den 1 april 1942, då nu

gällande nyttjanderättsavtal rörande Bellevue utgår. Kronan tillträder den

av staden överlåtna marken den 1 december, som infaller näst efter ett halvt

år efter därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse, dock icke tidigare

än den 1 december 1942.

Stadsplan skall snarast möjligt av stadens och kronans vederbörande

myndigheter i samråd upprättas för de kronan förbehållna delarna av Bellevue

jämte intilliggande områden. Kronan tillförsäkras nödiga gatuförbindelser

samt avlopps- m. fl. ledningar till den kronan bibehållna marken.

Det kronan förbehållna, för allmänna byggnader reserverade området avses

skola även för framtiden hållas öppet för allmänheten i den män detsamma

ej inhägnas för dit nu eller framdeles förlagda inrättningar av statlig

eller eljest allmän karaktär. Så länge kronan förbehållet område sålunda

hålles öppet för allmänheten, åligger det staden att svara för och bekosta

samtliga utgifter för dylikt, för allmänheten öppethållet område.

Bestämmelser angående fördelning av kostnaderna för exploatering av

det av staden till kronan nu överlåtna området inom Årstastadsdelen och

vad därmed sammanhänger hava utformats i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande stadganden i 1939 års avtal mellan kronan och Stockholms

stad angående exploatering av Johanneshov och Kvarnängen m. fl. områden

(se prop. nr 304 till 1939 års lagtima riksdag).

Djurgårdskommissionen meddelar härefter, att parterna enats örn att i

sina protokoll vid de gemensamma förhandlingssammanträdena göra vissa

uttalanden i samband med några av avtalets paragrafer. Sålunda har i anslutning

till § 7 antecknats, att parterna äro ense därom, att det vid Bellevueområdets

stadsplaneläggande bör tillses dels att utmed kronans för allmänna

byggnader behållna område ett bälte av lämplig bredd lägges fritt från bebyggelse,

dels och att bebyggelsen å det till staden överlåtna området i

övrigt utformas på sätt, som är förenligt med den avsedda dispositionen av

kronans behållna områden. I anslutning till bestämmelserna i 10 § rörande

fördelning av vissa kostnader för ledningsgravar har till protokollet antecknats,

att örn servisledningar av olika slag läggas i en och samma grav, skall kronan

respektive blivande tomtägare ändock bestrida hela gravkostnaden för dessa

ledningar. I fråga örn slutligen 12 § har antecknats, att det där angivna

beloppet örn 19,500 kronor skall vara till betalning förfallet vid anfordran

från stadens sida efter avtalets slutliga godkännande.

De nu avslutade förhandlingarna hava, upplyser kommissionen, dragit

vissa utredningskostnader, tillhopa cirka 3,500 kronor, vilka förts å särskilda

konton i kommissionens räkenskaper samt tillsvidare förskotterats

av medel, influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.

Kommissionen säger sig förutsätta, att, därest föreliggande avtal vinner

godkännande i enlighet med vad i avtalets § 14 angives, statsmakterna tilllika

besluta, att kronans enligt sagda avtal förvärvade kvartersmark skall,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 215.

så snart lämpligen kan ske, exploateras, samt att exploateringens verkställande

uppdrages åt kommissionen.

Vid denna exploatering torde, anför kommissionen vidare, i fråga örn

bestridande och förskotterande av kostnader samt disposition av inflytande

medel från områdena, böra bliva gällande enahanda huvudgrunder,

som i propositionerna nr 227 och nr 290 till 1937 ars riksdag, nr 180 till

1938 års riksdag samt nr 304 till 1939 års lagtima riksdag föreslagits och av

riksdagen godkänts i fråga örn exploateringen av Marieberg—Konradsberg,

respektive Jolianneshov—Kvarnängen m. fl. områden. Vid dylikt förhållande

torde exploateringsverksamheten rörande Arstamarken böra i räkenskapshänseende

helt skiljas från övrig av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet

(å Ladugårdsgärdet, å Marieberg och Konradsberg samt

å Jolianneshov—Kvarnängen m. fl. områden).

Genomförandet av det föreliggande avtalet förutsatte, anför härefter kommissionen,

att den till staden överlåtna delen av Bellevue icke längre i enlighet

med 1812 års berörda riksdagsbeslut skulle utgöra en tillhörighet till

Haga slottsegendom samt att Kungl. Majit avstode från dispositionen av

Bellevueområdena. På sätt anförts inbringade Bellevue för närvarande

20,000 kronor årligen i arrende, som hänförde sig till bland annat de till staden

enligt avtalet överlåtna områdena, och avtalets genomförande medförde alltså

en minskning i Haga slottsförvaltnings inkomster. Kommissionen ville

erinra örn att, då i motsvarande fall vid exploateringen av Ladugårdsgärdet

djurgårdskassans inkomster minskats, kassan härför, bland annat enligt

Kungl. Majits beslut den 12 februari 1932, beretts ersättning av de genom

djurgårdskommissionens exploateringsverksamhet m. m. influtna medlen.

Vad beträffar de delar av Bellevue, vilka kronan skall behålla och vilka

avses dels för järnvägsändamål, dels som tomtområde för allmänna byggnader,

anser djurgårdskommissionen det i och för sig icke vara nödvändigt

att för närvarande någon ändring sker i fråga örn dispositionen. Emellertid

syntes det lämpligt, anför kommissionen, att nu i ett sammanhang och

definitivt samtliga hithörande frågor ordnades. Djurgårdskommissionen ansåge

sig därför böra ifrågasätta, att Kungl. Majit avstode från dispositionsrätten

jämväl till nyssberörda, i kronans ägo bibehållna områden. Vid bifall

härtill torde den för järnvägsändamål avsedda marken böra ställas under

järnvägsstyrelsens vård och förvaltning samt det för allmänna byggnader

avsedda området örn 18,000 kvadratmeter jämte därå befintliga, kronan tillhöriga

byggnader m. m. ställas under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning

samt tillföras statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens

delfond.

Djurgårdskommissionen erinrar i samband med denna överföring från

Haga slottsförvaltning till allmänna fastighetsfonden av ifrågavarande tillgångar,

att Kungl. Majit genom brev den 22 januari 1932 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att ombestyra till- och ombyggnad av Haga slott i enlighet

med då föreliggande förslag, kostnadsberäknat till 420,500 kronor. På

sätt anfördes i brevet hade, erinrar kommissionen vidare, i den till grund

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 215.

för detsamma liggande framställningen den 12 december 1931 riksmarskalksämbetet

yttrat bland annat följande: »För bestridande av kostnaderna för

dessa arbeten, beräknade till 420,500 kronor, hade ämbetet ursprungligen

ämnat hemställa, att erforderligt belopp av Djurgårdskassans överskottsmedel

måtte fa användas, men då ämbetet under nuvarande ekonomiska

förhållanden icke ansett sig böra ifrågasätta anvisande av statsmedel för

ändamålet, hade en annan form för lösning av frågans ekonomiska sida

måst sökas. Detta hade skett därigenom, att Hans Majit Konungen förklarat

Sig villig att personligen ställa till förfogande det belopp, som vore

behövligt. Ämbetet förutsatte därvid att, när ändrade förhållanden därtill

kunde giva anledning, framdeles kunde komma att upptagas frågan örn ersättning

åt Hans Majit Konungen för de kostnader, som sålunda i förbättringssyfte

nu nedlades å ifrågavarande statsegendom.»

Utlåtanden i markärendet hava avgivits av järnvägsstyrelsen, kammarkollegiet,

byggnadsstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket, varjämte

riksmarskalksämbetet, som därtill lämnats tillfälle, inkommit med yttrande.

Järnvägsstyrelsen har i sitt utlåtande meddelat, att från styrelsens sida

intet funnes att erinra mot avtalet.

Kammarkollegiet framhåller till en början — under erinran örn att nu

gällande avtal, enligt vilket Stockholms stad mot en årlig arrendeavgift av

20,000 kronor arrenderade Bellevueområdet av riksmarskalksämbetet, utlöpte

den 1 april 1942 — att det med hänsyn härtill förelåge skäl att före nämnda

tidpunkt söka träffa en uppgörelse med Stockholms stad örn områdets framtida

disposition. På grund av sitt läge och beskaffenhet i övrigt torde,

uttalar kollegiet vidare, området norr örn järnvägen huvudsakligen böra

disponeras såsom park, medan de områden söder om järnvägen, som kronan

enligt avtalet skulle avstå, torde förutom såsom parkområde erfordras för

lekplatser vid skolor, ordnande av småindustriområde m. m. Under sådana

omständigheter hade kollegiet icke något att erinra mot att området i den

omfattning, som föreslagits, överlätes till Stockholms stad. Enligt kollegiets

mening visade den i ärendet verkställda utredningen dock att något tvivel

icke kunde föreligga ifråga örn kronans rätt till vatten och grund utanför

Bellevueområdet, varför strängt taget överlåtelse av vattenrätten hade bort

äga rum. Ur kronans synpunkter torde dock icke något vara att anmärka

mot den form, som valts, nämligen att kronan avstode sin rätt till vattenområdet,

under förutsättning att, det oaktat, vederlag beräknats även för

vattenområdet.

Beträffande kronans vederlagsmark anför kollegiet:

Yad kronan enligt avtalet skall erhålla utgöres av exploateringsmark, som

icke torde kunna komma till användning för något kronans eget behov, utan

endast representerar ett visst ekonomiskt värde. Skäligheten av vederlaget

kan icke bedömas, då någon utredning icke föreligger rörande den behållning,

som skulle kunna påräknas vid en exploatering av Bellevueområdet

genom kronans försorg eller av den nettobehållning, som kan påräknas vid

en exploatering av det tillbytta området. Det kapitaliserade värdet av den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

nuvarande arrendeavgiften, som torde vara låg, uppgår till 500,000 kronor.

Det förvärvade området omfattar 1,860 eldstäder. Värdet därav blir beroende

på eldstadspriset, exploateringskostnaderna och tidpunkten för exploateringen.

När en exploatering lämpligen kan påbörjas synes ovisst. Någon

avkastning från exploateringsområdet torde icke kunna påräknas under tiden

fram till exploateringen, vilket föranleder att nuvärdet av området måste

betydligt reduceras. Mot avtalet kan därför framställas den anmärkningen,

att det synes mindre lämpligt, att kronan avstår markområden mot vederlag,

som endast kan utnyttjas genom exploatering i en oviss framtid.

Då emellertid en exploatering av Bellevueområdet för bostadsändamål

icke torde vara försvarlig ur allmänna synpunkter, anser kollegiet sig likväl

icke böra avstyrka avtalets godkännande. Dock torde, innan avtalet förelägges

riksdagen, utredning böra förebringas rörande vederlagets värde i

förhållande till Bellevueområdet.

Kollegiet har i fråga örn avfattningen av vissa paragrafer i avtalet gjort

följande uttalande:

Det vattenområde, som kronan skall avstå, har angivits genom en hänvisning

till den vattenrätt, som tillhör stranden enligt reglerna i 12 kap.

4 § jordabalken. Då Norra Brunnsviken sänkts samt utlänningar verkställts

vid dess stränder, torde det icke vara så självfallet var en rågång i vattnet,

bestämd på angivet sätt, skall gå. Kronan förfogar emellertid för närvarande

över de angränsande stränderna jämte tillhörande vattenrätt. Hinder lärer

därför icke hava mött för att gränsen för det vattenområde, som skall avstås

till staden, bestämts till sin sträckning genom avtalet och inlagts på

den till detta hörande kartan. I varje fall synes rågångsbestämning böra

ske även i fråga örn vattenområdet och detta så snart som möjligt.

I § 3 av avtalet stadgas, att kontrahenterna skola överlämna lagfartseller

äganderättsbevis rörande överlåten fast egendom ävensom kronan överlämna

hrandförsäkringshandlingar beträffande till staden överlåten byggnad,

allt i den mån sådana bevis och handlingar innehavas av hittillsvarande

ägaren. Med anledning härav får kollegiet anmäla, att några äganderättsliandlingar

rörande Bellevueområdet icke förvaras bland kronans äganderättsliandlingar

hos kammaradvokatfiskalsämbetet.

Enligt § 4 skall kronan vid en framtida tidpunkt, som sedermera kommer

att bestämmas, tillträda exploateringsområdet i »nu befintligt skick», dock

att staden icke skall ansvara för skada, som utan dess eller dess personals

vållande, kan uppkomma å egendomen. Örn bestämmelsen skall äga något

värde, torde det nuvarande »skicket» böra konstateras på något sätt, såsom

genom syn eller besiktning, överenskommelse, hänvisning till karta, protokoll

över skogsräkning eller vad som kan erfordras. Så vitt framgår av de

remitterade handlingarna föreligger icke någon sådan bevisning, och avtalet

innehåller icke några bestämmelser örn huru den skall åvägabringas. Erforderlig

komplettering torde böra verkställas i berörda hänseende.

Enligt § 7 skall staden snarast möjligt på sin bekostnad låta upprätta

samt underställa Kungl. Majits prövning förslag till stadsplan för Bellevueområdet.

Denna avtalsbestämmelse synes böra kompletteras med ett villkor

att intill dess stadsplan fastställts någon förändring icke får vidtagas i fråga

örn områdets disposition.

Mot förslaget, att Hans Majit Konungen måtte avstå från dispositionen

av de delar av Bellevueområdet, vilka skulle bibehållas i kronans ägo, samt

att den för järnvägsändamål avsedda marken därefter skulle ställas under

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

järnvägsstyrelsens vård och förvaltning och det för allmänna byggnader avsedda

området om 18,000 kvadratmeter jämte därå befintliga, kronan tillhöriga

byggnader m. m. under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning samt

tillföras statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond, har

kollegiet intet att erinra. Kollegiet anser, att i samband med att Bellevueområdet

i sin helhet överföres från Hans Majit Konungens disposition ersättning

bör beredas slottsförvaltningen för den mistade inkomsten av området.

Det bör enligt kollegiet även ifrågasättas, örn icke av de medel, som

komma att inflyta genom tomtförsäljningar inom exploateringsområdet, ersättning

lämpligen bör beredas Hans Majit Konungen för det belopp, som

enligt kungl, brev den 22 januari 1932 förskjutits för nybyggnads- och ändringsarbeten

å Haga slott.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande anfört, att då kronans ekonomiska

intressen måste anses hava blivit behörigen tillgodosedda genom det preliminärt

avtalade markbytet styrelsen icke hade något att erinra mot detsamma.

Beträffande Bellevueområdets framtida utformning har byggnadsstyrelsen

anfört:

Yad beträffar det s. k. Bellevue-oinrådet, betecknat nr 24 i kvarteret

Kråkvilan, får byggnadsstyrelsen emellertid framhålla, att detta genom kontrakt

den 5 mars 1889 utarrenderats till Stockholms stad för en tid av 50

år, räknat från den 1 april 1889, enligt vilket kontrakt staden förbundit sig

att vidmakthålla området såsom offentlig park. Enligt byggnadsstyrelsens

mening måste det anses angeläget, att området ifråga även för framtiden

kommer att i huvudsak bibehållas för sådant ändamål, detta såväl med

hänsyn till de trevnadsvärden ifrågavarande parkområde erbjuder stadens

befolkning som även i betraktande av de goda möjligheter, som skulle erhållas

för åstadkommande av en vacker och värdig avslutning av Sveavägen.

Efter vad djurgårdskommissionen under hand upplyst finnes icke någon

stadsplan uppgjord över Bellevueområdet och icke heller någon allmän

plan, huru området kan komma att disponeras av staden. Byggnadsstyrelsen

har emellertid under hand från Stockholms stads stadsplanekontor införskaffat

ett preliminärt skissförslag till stadsplan för området ifråga. Såsom

av detta skissförslag framgår, skulle området med undantag av de delar

därav, som i avtalet undantagits för statliga allmänna byggnader och för

statens järnvägars behov, i huvudsak utläggas till park, men även i viss

omfattning till idrotts- och lekplats.

I detta skissförslag hava de av byggnadsstyrelsen enligt ovan framhållna

önskemål beträffande den framtida användningen av Bellevue området blivit

behörigen tillgodosedda. Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att

erinra mot att höjdområdet söder örn järnvägen kommer att utnyttjas för

uppförande av allmänna byggnader. Vidare synes på sätt i skissförslaget

angives visst område närmast norr örn den befintliga skolbyggnaden lämpligen

kunna användas till lek- och idrottsändamål. Ifrågasättas kan visserligen

örn icke det härför avsedda området är väl trångt. Då emellertid den

norr örn detta område gående vägen med omgivande trädvegetation synes

kunna oförändrad bibehållas och området icke skjuter utanför den västra

gränslinjen för skoltomten samt sålunda heller icke inkräktar på fondpartiet

mot Sveavägen, vilket ansetts böra utgöra ett obeskuret parkbälte och som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 215.

sådant ingick i ett tidigare av stadsfullmäktige den 20 december 1939 antaget

stadsplaneförslag för bland annat visst område öster om Norrtull, anser

sig byggnadsstyrelsen icke böra erinra mot den i den föreliggande

skissen angivna förläggningen av lek- och idrottsplatsen.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört tillstyrker styrelsen avtalets

godkännande under förutsättning, att den del av Bellevue-området, som enligt

det föreliggande preliminära avtalet skall överlåtas till Stockholms stad,

kommer att för framtiden utnyttjas i huvudsaklig överensstämmelse med

det angivna skissförslaget till stadsplan för nämnda område.

Slutligen meddelar byggnadsstyrelsen, att styrelsen icke hade något att

för sin del erinra mot att den för allmänna byggnader avsedda delen av

Bellevue-området jämte därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader m. m.

ställdes under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning samt tillfördes statens

allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. I samband med

denna överföring från Haga slottsförvaltning till allmänna fastighetsfonden

av nämnda tillgångar, syntes Hans Majit Konungen böra beredas ersättning

för de belopp, som av Honom ställts till förfogande för utförande jämlikt

nådigt brev den 22 januari 1932 av örn- och tillbyggnad av Haga slott.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot den preliminärt

träffade uppgörelsen.

Yad beträffar dispositionen av från områdena inflytande medel har statskontoret

anfört:

I detta hänseende har föreslagits, att samma huvudgrunder böra gälla,

som tillämpas ifråga örn exploateringen av Marieberg—Konradsberg och

Johannesliov—Kvarnängen m. fl. områden. Enligt uttalande av departementschefen

vid 1939 års lagtima riksdag i samband med proposition nr 304 rörande

exploatering av sistberörda område skulle emellertid exploaterings- och försäljningsmedlen

för området redovisas såsom diverse medel å statens allmänna

fastighetsfond (i detta fall försvarsväsendets fastighetsfond) från och

med budgetåret 1940/41. Då de fastigheter, om vilka i föreliggande avtal

är fråga, icke torde hava samma samband med militära förhållanden som

nyssberörda fastigheter, synes det statskontoret lämpligt, att redovisningen

tillsvidare sker å en hos statskontoret upplagd diversemedelstitel.

Eiksräkenskapsverket, som yttrat sig i ärendet i vad avser frågan örn den

budget tekniska regleringen av det ifrågasatta markbytet, har härom anfört:

Det s. k. Bellevue-området, som vid 1812 års riksdag uppläts och överlämnades

till Kungl. Maj:ts disposition i förening med Haga lustslott och park, förvaltas

av riksmarskalksämbetet och ingår icke bland statens i rikshuvudboken

redovisade tillgångar. En del av detta område skall enligt det träffade avtalet

överlämnas till Stockholms stad i utbyte mot ett markområde inom

stadsdelen Årsta, vilket område avses skola ställas under djurgårdskommissionens

förvaltning för att av kommissionen exploateras. Då värdet av de

av djurgårdskommissionen för exploatering förvaltade områdena icke redovisas

i rikshuvudboken, behöver det avtalade markbytet icke påverka den

statliga kapitalredovisningen. Frågan huruvida de av djurgårdskommissionen

förvaltade markområdena sedermera skola helt eller delvis upptagas till

redovisning i rikshuvudboken torde icke behöva beröras i detta sammanhang.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Av Bellevue-området avses, två markområden, som icke ingå i markbytet,

skola införlivas med de å statens järnvägars fond respektive byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastiglietsfond redovisade tillgångarna.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att områdena invärderas å nämnda fonder

med mot deras taxeringsvärden svarande belopp samt att fondernas kapitalbehållningar

höjas med samma belopp.

Som av djurgårdskommissionens skrivelse framgår kommer Haga slottsförvaltning

att genom avtalet förlora en årlig arrendeinkomst å 20,000 kronor.

Det förutsattes, att slottsförvaltningen skall beredas ersättning härför.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör detta lämpligast ske genom

att det å I huvudtiteln uppförda, till underhåll av de kungl, slotten avsedda

anslaget liöjes med härför erforderligt belopp.

Enligt djurgårdskommissionens förslag bör exploateringsverksamheten

rörande Årsta-området i räkenskapsliänseende helt skiljas från övrig av kommissionen

bedriven exploateringsverksamhet. Särskilt med hänsyn till att

kommissionens exploateringsverksamhet kommer att beröra redovisningen å

olika kapitalfonder får riksräkenskapsverket för sin del tillstyrka kommissionens

förslag i denna del. De genom exploatering av Ärsta-området uppkommande

likvida medlen torde tills vidare böra redovisas hos statskontoret å

särskild diversemedelstitel.

Vissa kostnader för förvaltning och exploatering av Ärsta-området torde

intill dess likvida medel inflyta få förskotteras av medel, influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.

Sistberörda medel tillhöra de medel, som skola

överföras till en under försvarsväsendets fastighetsfond redovisad diversemedelstitel

för att sedermera användas till täckande av vissa kostnader för

utflyttning av militära etablissement från Stockholm. Den i statskontorets

räkenskaper för redovisning av Ladugårdsgärdesmedlen avsedda diversemedelstiteln

torde emellertid under nu angivna förhållanden böra tillsvidare

bibehållas. Med hänsjm såväl härtill som till det samband som förefinnes

mellan exploateringen av de olika här berörda områdena förutsätter riksräkenskapsverket,

att slutlig reglering av Ladugårdsgärdesmedlen icke sker

i det nu förestående bokslutet.

I detta sammanhang har djurgårdskommissionen även berört det ekonomiska

mellanhavande, som uppstått genom att Hans Majit Konungen personligen

förskotterat kostnaderna för Haga slotts iordningställande. Riksräkenskapsverket

finner för sin del lämpligt, att den berörda transaktionen

bokföringsmässigt klarlägges i samband med ordnandet av de i det föregående

omnämnda markfrågorna.

I övrigt har djurgårdskommissionens framställning icke föranlett någon

riksräkenskapsverkets erinran.

RiksmarsJcalksämbetet, som i ärendet infordrat yttrande från ståthållarämbetet

å Haga slott, har anfört bland annat följande:

Förslaget förutsätter, att Hans Majit Konungen avhänder sig den personliga

dispositionsrätten till en värdefull del av den under Haga slottsförvaltning

stående marken. Områdets betydelse för underhållet av Haga slott

framgår därav, att detsamma, såsom kommissionen även framhållit, genom

iitarrendering till Stockholms stad tillfört slottskassan en inkomst, som enligt

senaste kontrakt, gällande från och med den 1 april 1939 till och med

den 1 april 1942, uppgått till 20,000 kronor om året. Kiksmarskalksämbetet

finner därför, i likhet med ståtliållarämbetet å Haga slott, att en förutsättning

för förslagets genomförande måste vara, att ersättning beredes Haga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215. 13

slottsförvaltning för den sålunda förlorade arrendeinkomsten från ock med

den 1 april 1942.

I samband med ifrågasatt överföring från Haga slottsförvaltning till statens

allmänna fastighetsfond av vissa delar av Bellevueområdet, vilka avses

bibehållna i kronans ägo, Ilar djurgårdskommissionen i sin skrivelse jämväl

erinrat därom, att Kungl. Majit genom nådigt brev den 22 januari 1932 uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att ombesörja till- och ombyggnad av Haga

slott i enlighet med då föreliggande kostnadsförslag å 420,500 kronor, vartill

medel tills vidare ställdes till förfogande av Hans Majit Konungen personligen

med ett sammanlagt belopp av 421,843 kronor 74 öre. På sätt

riksmarskalksämbetet i skrivelse den 12 december 1931 framhållit, förutsattes

därvid, att när ändrade förhållanden därtill kunde giva anledning,

framdeles kunde komma att upptagas frågan örn ersättning åt Hans Majit

Konungen för de kostnader, som sålunda i förbättringssyfte nedlades å

ifrågavarande statsegendom. I likhet med ståtkållarämbetet å Haga slott

finner riksmarskalksämbetet, att ett genomförande av förevarande förslag

skulle komma att medföra sådana ändrade förhållanden, att en reglering

av statens ifrågavarande skuld till Hans Majit Konungen i samband därmed

synes angelägen. Genom den verkställda till- och ombyggnaden av Haga

slott har värdet av en statsegendom, tack vare ett personligt tillmötesgående

av Hans Majit Konungen, kunnat ökas. Det nu framlagda förslaget förutsätter

ett nytt tillmötesgående av Hans Majit Konungen, innebärande å ena

sidan avstående från förfoganderätten över en värdefull del av samma egendom

och å andra sidan möjliggörande av att betydande värden bliva för

staten tillgängliga. Ur synpunkten av de intressen riksmarskalksämbetet

har att bevaka vill det därför synas riktigt och naturligt, att jämväl nu

ifrågavarande ersättningsfråga löses i samband med genomförandet av det

föreslagna markbytet.

Ett lämpligare tillfälle för ersättningsfrågornas lösande torde enligt riksmarskalksämbetets

mening icke kunna väntas.

Under åberopande av vad ämbetet sålunda anfört hemställer ämbetet, att

nu berörda bägge ersättningsfrågor i samband med framställning till riksdagen

måtte bliva behörigen beaktade och förda till en tillfredsställande

lösning.

Enligt det nu till prövning föreliggande avtalet skall kronan till Stockholms

stad överlåta det s. k. Bellevueområdet vid Brunnsviken i Stockholm, dock

att från överlåtelsen skola undantagas dels ett för järnvägsändamål avsett

område, dels ock å högplatån söder örn järnvägen ett område örn cirka

18,000 kvadratmeter, avsett för allmänna byggnader. I vederlag skall kronan

av staden erhålla mark inom stadsdelen Arsta i anslutning till kronans

markområden inom stadsdelarna Joliannesliov och kvarnängen.

Egendomen Bellevue (Kråkvilan nr 24), som år 1791 förvärvades av statsverket,

uppläts och överlämnades genom beslut av rikets ständer vid 1812

års riksdag till Kungl. Majits disposition i förening med Haga lustslott och

park. Området förvaltas av riksmarskalksämbetet och ingår icke bland

statens i rikshuvudboken redovisade tillgångar. I areal innehålla egendomens,

kronan ostridigt tillhöriga områden omkring 110,000 kvadratmeter. Genom

kontrakt av den 5 mars 1889 utarrenderades egendomen till Stockholms stad

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 215.

för en tid av 50 år, räknat från den 1 april 1889, för ett årligt arrende av

3,000 kronor. Enligt detta kontrakt förband sig Stockholms stad att vidmakthålla

egendomen som offentlig park i samma utsträckning som vid

emottagandet samt att icke utan ståthållareämbetets på Haga medgivande

vidtaga förändringar eller uppföra andra än för egendomens förvaltning

behövliga byggnader. Genom överenskommelse mellan kontrahenterna den

29 mars 1939 har kontraktet förlängts för en tid av tre år eller till den 1

april 1942 mot ett till 20,000 kronor förhöjt årligt arrendebelopp.

Av väsentlig betydelse för bedömandet av frågan, huruvida kronan i nu

avsedd omfattning bör avhända sig Bellevueområdet, får anses vara örn och

i vad mån området bör av kronan exploateras för bebyggelse, vare sig för

eget behov eller på annat sätt. Därvid bör beaktas, att området av ålder

i huvudsak utgjort och alltjämt utgör en värdefull naturpark. Det må i

detta sammanhang erinras, att statens byggnadssakkunniga i sitt år 1925

avgivna betänkande anförde angående Bellevue: »Dess synnerligen vackra

trädbestånd i förening med den kuperade terrängen samverka till att göra

Bellevue till en av de vackrare delarna av parkbältet kring Brunnsviken.

På den del av området, som ligger emellan Brunnsviken och järnvägsskärningen,

torde enligt vårt förmenande någon byggnadsplats icke böra upplåtas,

då Brunnsvikens karaktär av parksjö måste vidmakthållas. På den

högsta bergplatån närmast Roslagsgatan står ännu kvar den gamla huvudbyggnaden

samt ett annat bostadshus av senare dato. Denna bergplatå

skulle möjligen kunna tänkas ytterligare bebyggd med någon institutionsbyggnad,

som dock icke finge uppföras till större höjd än två våningar och

förläggas så, att den icke verkade störande från stränderna kring Norra

Brunnsviken.» Till vad de sakkunniga uttalat kan jag i huvudsak giva min

anslutning. Jag anser det sålunda vara ett allmänt intresse, att Bellevueområdet

på grund av sin belägenhet och naturliga beskaffenhet exploateras

för bebyggelse endast med stor varsamhet. Därest denna ståndpunkt godtages

följer emellertid därav, att kronan såsom ägare av Bellevueområdet

endast i begränsad omfattning framdeles genom områdets exploatering som

tomtmark skulle kunna tillgodogöra sig det ekonomiska värdet därav. Med

hänsyn härtill och då det å andra sidan är av stort intresse för Stockholms

stad att för sina ändamål få förvärva området synes icke något vara att

erinra mot att detsamma med undantag av de delar, som förutsatts skola

kvarbliva i kronans ägo, avhändes, därest det vederlag kronan därvid kan

erhålla kan anses godtagbart.

Att verkställa en någorlunda tillförlitlig beräkning av värdet å de delar

av Bellevueområdet, som enligt avtalet skulle överlåtas till Stockholms stad,

är vanskligt. Taxeringsvärdet å hela området är 1,911,200 kronor. Den

omedelbara avkastningen uppgår emellertid för närvarande såsom förut

nämnts endast till 20,000 kronor. Att det angivna värdet får anses lågt

finner jag uppenbart. A andra sidan måste värdet röna visst inflytande av

de förutnämnda begränsade möjligheterna att ekonomiskt utnyttja området

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 215.

15

genom bebyggelse. Den minskning i värdet, som härigenom uppkommer,

bör emellertid, då begränsningarna avse att tillgodose i första hand Stockholms

stads intressen, icke helt eller till den övervägande delen bäras av

kronan utan efter en skälig bedömning delas av båda parterna.

Yad angår värdet av Arstaområdet må erinras, att området enligt fastställd

stadsplan inrymmer minst 1,860 normaleldstäder. Stadsplanen medger

emellertid under vissa förutsättningar ett högre antal eldstäder. Till grund

för värderingen synes på längre sikt — under för närvarande rådande förhållanden

är varje värdering av tomtmark synnerligen vansklig -— kunna

läggas det medelpris per eldstad, som ingick i vissa värderingar av kronans,

intill Arstaområdet gränsande områden vid Jolianneskov och Kvarnängen

under våren 1938. Detta pris utgjorde 1,400 kronor. Med denna värderingsgrund

och med ett beräknat antal eldstäder av 1,860 skulle värdet å Årstaområdet

— med avdrag av 464,000 kronor, vartill kronans gatukostnadsersättning

beräknats — uppgå till 2,140,000 kronor.

Områdets nuvärde kan givetvis i förhandenvarande läge icke beräknas.

Det må emellertid framhållas, att också nuvärdet å Bellevue är svårbedömbart,

då det för närvarande icke kan beräknas, när en exploatering av området

skulle kunna ske.

Med hänsyn till här anförda förhållanden och då de delar av Bellevueområdet,

som äro av ett mera direkt intresse för kronan undantagits från

avhändelsen, anser jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna uppgörelsen

godtagbar från kronans sida.

Avtalet har i vad avser fördelningen av kostnaderna för exploatering av

det av staden till kronan överlåtna området i allt väsentligt utformats i anslutning

till bestämmelserna i det år 1939 mellan kronan och Stockholms

stad avslutade markavtalet angående exploatering av Johanneshov och

Kvarnängen. Beträffande avtalets utformning i övrigt har kammarkollegiet

gjort vissa uttalanden. Sålunda har kollegiet ifrågasatt lämpligheten av att

det vattenområde, som skall av kronan avstås, bestämmes enligt reglerna i

12 kap. 4 § jordabalken. Kollegiet har därvid framhållit, att det icke torde

vara självfallet var en rågång i vattnet, bestämd på angivet sätt skall gå.

Ehuru vissa fördelar måhända vunnits, därest gränsen för vattenområdet

bestämts till sin sträckning genom avtalet och intagits på den därtill hörande

kartan, anser jag emellertid tillräckliga skäl knappast föreligga att nu

ifrågasätta någon ändring av avtalet i denna del. Skulle vid bestämmelsens

tillämpning svårigheter uppstå, förutsätter jag emellertid, att det får ankomma

på Kungl. Majit att medgiva, att annan bestämningsgrund, som tillgodoser

båda parternas berättigade intressen, må tillämpas. Yad kammarkollegiet

i övrigt uttalat rörande vissa bestämmelsers avfattning torde enligt

min mening icke behöva föranleda någon ändrad lydelse av de ifrågavarande

bestämmelserna.

I anshxtning till vad jag sålunda anfört anser jag mig kunna tillstyrka,

att avtalet godkännes från kronans sida.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Yad angår exploateringen av den mark i Årsta, som enligt avtalsförslaget

skulle förvärvas av kronan, synes densamma liksom kronans övriga exploateringsverksamket

i Stockholm böra omliänderliavas av djurgårdskommissionen.

För sådant ändamål bör marken ställas under djurgårdskommissionens förvaltning.

Enligt djurgårdskommissionens förslag skulle exploateringsverksamlieten

rörande Årstaområdet i räkenskapshänseende helt skiljas från övrig av kommissionen

bedriven exploateringsverksamliet. Vid dylikt förhållande böra

på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket förordat de genom exploateringen

av Årstaområdet uppkommande likvida medlen tills vidare redovisas

hos statskontoret å särskild diversemedelstitel.

Vad riksräkenskapsverket föreslagit i fråga örn förskottering och redovisning

av vissa kostnader för förvaltning och exploatering av Årstaområdet,

vilka uppkomma intill dess likvida medel inflyta från exploateringsverksamheten,

anser jag mig böra biträda. I enlighet härmed böra sålunda

dessa kostnader få förskotteras av medel, influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.

Sistnämnda medel, som nu redovisas i statskontorets räkenskaper

å särskild diversemedelstitel, tillhöra, såsom riksräkenskapsverket

erinrat om, de medel, vilka i enlighet med statsmakternas beslut nästlidet

år förutsatts skola från och med innevarande budgetår överföras till en

under försvarsväsendets fastighetsfond redovisad diversemedelstitel för att

sedermera användas till täckande av vissa kostnader för utflyttning av militära

etablissement från Stockholm. Med hänsyn till vad nyss förordats

angående disposition av Ladugårdsgärdesmedlen för förskottering av vissa

kostnader för Årstaområdets exploatering ävensom till det samband, som

föreligger mellan exploateringen av de olika av djurgårdskommissionen omhänderhavda

områdena, synes emellertid den slutliga regleringen av Ladugårdsgärdesmedlen

icke böra ske i det nu förestående bokslutet utan tills

vidare anstå.

De två områden av egendomen Bellevue, som enligt avtalet icke skola

ingå i markbytet, nämligen dels järnvägsområdet och dels högplatån, böra

på sätt föreslagits införlivas med de å statens järnvägars fond respektive

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisade

tillgångarna. Områdena böra på sätt riksräkenskapsverket förutsatt invärderas

å nämnda fonder med de mot taxeringsvärdena svarande beloppen

samt fondbehållningarna höjas med motsvarande belopp.

Avtalets godkännande innebär, att Hans Majit Konungen avhänder sig

en del av den under Haga slotts förvaltning stående marken. Då Bellevueområdets

utarrendering till Stockholms stad såsom förut nämnts för närvarande

ger en årlig intäkt av 20,000 kronor, medför områdets avstående från

och med den 1 april 1942 en motsvarande minskning i slottskassans inkomst.

Denna, som användes bland annat till underhåll av Haga slott, torde därför

böra beredas ersättning för inkomstminskningen. Detta synes lämpligast

kunna ske på så sätt, att det å första huvudtiteln uppförda anslaget till

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott höjes med ett belopp,

som svarar mot inkomstminskningen. För budgetåret 1941/42 har riksdagen

emellertid till angivna ändamål redan anvisat ett belopp av 19,300 kronor.

Anvisande av ytterligare 5,000 kronor, motsvarande arrendeinkomsten för

tiden 1 april—1 juli 1942, bör därför ske. För tiden därefter torde hänsyn

till inkomstminskningen få tagas vid behandlingen av anslagen till kungl,

slottsstaten.

I samband med frågan örn ett frånskiljande från Haga slott av Bellevueområdet

har fråga uppkommit örn en slutlig reglering av kostnaderna för

vissa arbeten å Haga slott. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår

uppdrog Kungl. Maj:t den 22 januari 1932 åt byggnadsstyrelsen att i enlighet

med föreliggande kostnadsförslag ombestyra vissa nybyggnads- och

ändringsarbeten å Haga slott, innan detsamma ställdes till förfogande för

hertigen av Västerbotten. Kostnaderna för dessa arbeten, som uppgått till

421,843 kronor 74 öre, hava bestritts av Hans Maj:t Konungen personligen.

Jag anser detta belopp böra ersättas av statsverket och att detta bör ske i

samband med genomförandet av det nu ifrågavarande markavtalet. Beloppet

synes lämpligen böra bestridas av de medel, som inflyta genom exploatering

av Arstaområdet. Då beloppet bör utbetalas redan i anslutning till markavtalets

godkännande, bör emellertid beloppet tills vidare förskotteras på

sätt förordats med avseende å vissa kostnader för områdets förvaltning

och exploatering.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan

djurgårdskommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade;
dels

besluta, att det markområde inom stadsdelen Årsta i

Stockholm, som enligt avtalet skall tillfalla kronan, skall genom

djurgårdskommissionens försorg exploateras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts;

dels besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet

skola bestridas på sätt i det föregående förordats;

dels godkänna av mig i det föregående förordade bokföringsåtgärder;
dels

till Ytterligare medel till underhäll m. m. av Drottningholms

m. fl. kungl, slott för budgetåret 1941/42 under första

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av...... kronor 5,000;

dels ock besluta, att ersättning för nybyggnads- och ändringsarbeten

å Haga slott skall i enlighet med vad i det föregående

anförts utbetalas till Hans Majit Konungen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 215.

922 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mqj:ts proposition nr 215.

19

Bilaga.

Mellan djurgårdskommissionen för Kungl. Majit och kronan, å ena, och

av Stockholms stad utsedda delegerade för förhandlingar med djurgårdskommissionen

i nedanstående ämnen, å andra sidan, har träffats följande

Avta 1.

§ !•

Kronan överlåter till Stockholms stad med full äganderätt all kronan

tillhörig mark, inklusive utfyllning^- inom kvarteret Kråkvilan nr 24 samt

avstår till staden all den rätt, kronan må äga till stadsägorna n:ris 59, 63,

64, 65 och 66 med tillhörande andel i vattenområdet i Brunnsviken, bestämt

i enlighet med föreskrifterna i jordabalken 12 kap. 4 §,

dock med undantag av dels för järnvägsändamål avsett område, som är

beläget inom det å härvid såsom bilaga I fogade karta med heldragen röd

linje och bokstäverna a—b—c—d—e—f—a avgränsade området, dels ock ett

cirka 18,000 kvadratmeter stort område, avsett för byggnader för allmänt

ändamål och därmed sammanhängande av kronan ägd bebyggelse samt å

samma karta avgränsat med heldragen röd linje och bokstäverna g—h—i—

j—k—1—m—n—o—p—q—r—s—t—u—v—x—y—z—g.

I gränserna för de kronan sålunda förbehållna samt därtill anslutande

områden skola vid blivande stadsplaneläggning kunna ske sådana mindre

jämkningar, som befinnas erforderliga eller lämpliga.

Kronan tillhörig byggnad, plank och staket å överlåtet område ingår i

överlåtelsen.

§ 2.

Mom. 1. Staden överlåter till kronan med full äganderätt all kvartersmark,

som är belägen inom det med heldragen röd linje avgränsade området

å den härvid såsom bilaga II fogade kartan, vilken utgör kopia av en

av Kungl. Majit den 22 november 1940 fastställd stadsplan för delar av

stadsdelarna Arsta och Johanneshov i Stockholm. Detta område, som utgör

delar av stadsägorna niris 41 och 56 å Brännkyrka, benämnes i det efterföljande

exploateringsområdet. I överlåtelsen ingår icke staden tillhörig, å

den överlåtna marken varande byggnad, plank eller staket.

Mom. 2. Staden avstår till kronan all rätt, som staden må äga till mark,

som är belägen inom det å förenämnda karta bilaga I med heldragen röd

linje avgränsade området.

§ 3.

Mom. 1. Vardera kontrahenten skall äga att med stöd enbart av detta

avtal, och sålunda utan att någon ytterligare handling av medkontralienten

utfärdas, söka och erhålla lagfart å den fasta egendom, som kontrahenten

genom avtalet förvärvar, så snart detta blivit godkänt i enlighet med vad

nedan i § 14 sägs.

Vid samma tidpunkt skola kontrahenterna avlämna lagfarts- eller äganderättsbevis

rörande överlåten fast egendom ävensom kronan avlämna brandförsäkringshandlingar

beträffande till staden överlåten byggnad, allt i den

mån sådana bevis och handlingar innehavas av hittillsvarande ägaren.

Mom. 2. Staden skall vidkännas all kostnad för gränsbestämning kring

samt för lagfart å de av staden förvärvade områdena jämte för lagfarten

erforderliga mätnings- och styckningsförrättningar, ävensom all kostnad för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 215.

de kronan enligt § 1 behållna områdenas rättsliga bildande (avstyckning,

arealavmätning eller tomtindelning och tomtmätning).

Kronan skall vidkännas all kostnad för lagfart å de av kronan förvärvade

fastigheterna samt för lagfarten erforderliga mätnings- och styckningsförrättningar,

§ 4.

Mom. 1. Av kronan till staden överlåten mark tillträder staden den 1

april 1942 i befintligt skick.

Mom. 2. Av staden till kronan överlåten mark tillträder kronan i nn

befintligt skick den 1 december, som infaller näst efter ett halvt år efter

därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse, dock icke tidigare än den 1

december 1942. Staden ansvarar icke för skada, som utan dess eller i staden

anställd personals vållande kan uppkomma å i detta moment avsedd egendom.

§ 5.

Mom. 1. Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten fast

egendom icke besväras av inteckning.

Mom. 2. Kronan är skyldig tillse, att av kronan till staden överlåten

fast egendom icke vid stadens tillträde av densamma belastas av annan, utav

kronan meddelad nyttjanderättsupplåtelse än som nu gäller.

Atom. 3. Stockholms stad garanterar, att ingen nyttjanderättsupplåtelse

är gällande beträffande av staden till kronan överlåten mark vid kronans

tillträde av densamma, ävensom att vid tillträdet marken är fri från byggnad,

plank och staket. Skulle sådan anordning, som tillhör annan än staden,

icke vara från det överlåtna området bortförd, då området tillträdes av kronan,

skall staden utan dröjsmål vidtaga för anordningens borttagande erforderliga

åtgärder men vara fri från skyldighet att till kronan utgiva skadestånd.

§ 6.

Vardera kontrahenten uppbär den avkastning från av honom genom detta

avtal förvärvad egendom, som belöper på tiden från och med respektive

tillträdesdag, samt ansvarar för från samma tidpunkt belöpande skatter,

onera och utskylder å egendomen, som påföres för denna.

Skulle kronan få erlägga kommunalutskyld för realisationsvinst beträffande

egendom, som kronan genom detta avtal förvärvat, skall staden ersätta

kronan sålunda utgivet utskyldsbelopp.

§ 7.

Mom. 1. Staden skall snarast möjligt på sin bekostnad låta upprätta

samt Kungl. Maj:ts prövning underställa förslag till ändrad stadsplan för

de i § 1 här ovan angivna områden jämte de ytterligare intilliggande områden,

vilka finnas böra ingå i sådant förslag. Utarbetandet av detta förslag

skall ske i samråd med de kronans vederbörande myndigheter, under vilkas

vård och förvaltning de enligt § 1 kronan behållna områdena då äro ställda.

Förslaget skall tillgodose behov, föreliggande ur de synpunkter statens järnvägar

företräder. Vidare skall tillses, i fråga örn det kronan behållna, för

allmänna byggnader m. m. reserverade området, att det erhåller lämpliga

körbara tillfarts! eder fram till de å förenämnda kartbilaga I angivna punkterna

g och r.

Mom. 2. Staden skall på sin bekostnad utföra alla gatuförbindelser fram

till och utmed kronans behållna områden samt under och över järnvägens

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:U proposition nr 21.5.

område ävensom ledningar för vatten, gas och elektricitet fram till de å

förenämnda kartbilaga I angivna punkterna g och r. Framdragande av ledningar

för avlopp till dessa punkter skall utföras av staden men kostnaderna

härför skola betalas av kronan. Renhållningsavgift skall ej debiteras för

gatudel utmed av kronan behållet område för järnvägsändamål.

För kronans behållna områden skall icke erläggas gatumarksersättning

eller gatukostnadsbidrag.

Mom. 3. Under tiden intill dess de i föregående moment avsedda anläggningar

kommit till stånd, åligger det staden att öppetlxålla och på sin bekostnad

underhålla för allmänheten nu tillgängliga vägförbindelser inom de i § 1 avsedda

områdena, ävensom att på sin bekostnad vidmakthålla sådana staden

tillhöriga och nu befintliga ledningar av olika slag, vilka betjäna kronan

behållet område.

Mom. 4. Det kronan i § 1 förbehållna, för allmänna byggnader reserverade

området avses skola även för framtiden hållas öppet för allmänheten,

i den män detsamma ej inhägnas för dit nu eller framdeles förlagda inrättningar

av statlig eller allmän karaktär. Så länge kronan förbehållet område

sålunda hålles öppet för allmänheten, åligger det staden att svara

för och bekosta samtliga utgifter för dylikt, för allmänheten öppethållet

område.

§ 8.

Kostnaderna för iordningställande av gator och allmänna platser inom

det i § 2 angivna exploateringsområdet samt för områdets förseende med

erforderligt underjordiskt avlopp skola fördelas mellan kronan och staden i

enlighet med följande.

Mom. 1. Det åligger kronan att bestrida kostnaderna för iordningställandet

av gatudel utmed inom exploateringsområdet belägen kvartersmark,

vilken kronan genom detta avtal förvärvar, till den bredd, som motsvarar

tomtägares skyldighet enligt stadsplanelagen att ersätta staden värdet av

gatumark, samt staden att bestrida kostnaderna för iordningställandet av

övrig del av gatorna ävensom av mark, som inom exploateringsområdet

finnes betecknad såsom park eller parkväg. Gatornas iordningställande omfattar

gatornas terrassering, förseende med bärlager och ytbeläggning samt

iordningställande av där eventuellt förekommande gatuplantering.

Den tillåtna hushöjd, som sålunda kommer att ligga till grund för beräkningen

av kronans bidragsskyldighet, skall anses vara den i stadsplanen

med bokstaven H och siffra angivna hushöjden och, då höjden ej är på så

sätt angiven, nivåskillnaden mellan den å byggnadskropp i stadsplanen angivna

höjden över stadens nollplan och vidliggande gatas medelhöjd framför

byggnadskroppen.

Där enligt det förestående kostnaderna för gatas iordningställande skola

fördelas mellan kronan och staden, skall fördelningen avse hela kostnaden

för gatans anläggning, och vardera kontrahenten härav påföras andel i förhållande

till den gatubredd, vars iordningställande han enligt bestämmelserna

här ovan har att bekosta.

Kronan är icke skyldig att bekosta eller deltaga i kostnaderna för grund

förstärkningar eller andra anordningar, som erfordras för spårvägsförbindelser

eller för utförandet av broar, viadukter, trafiktunnlar eller annat

dylikt.

Mom. 2. Kostnaderna för underjordiskt avlopp, som framgår i och avser

att uteslutande betjäna mark, vilken i stadsplanen betecknats som park

eller parkväg, ävensom anslutningsledning från dylik mark, bestridas av

staden. Kostnaderna för annat underjordiskt avlopp inom exploaterings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr Ulri.

området skola bestridas av kronan under iakttagande av att, därest avloppsanordning

avser att betjäna även mark utanför exploateringsområdet, kronan

ej må belastas med större andel av kostnaderna än som kan anses belöpa

på avloppet från exploateringsområdet, jämfört med avloppet från annat

område, för vilket avloppsanordningen jämväl är avsedd.

Bestämmelserna i detta moment avse icke servisledning.

Mom. 3. De arbeten, vilka enligt förestående mom. 1 oell 2 skola helt

eller delvis bekostas av kronan, må, därest kronan så önskar, utföras genom

kronans försorg och under sedvanligt entreprenöransvar samt i övrigt med

iakttagande av, vad som för utförande av dylika arbeten inom Stockholms

stad är föreskrivet eller brukligt, dock att i fråga örn kloakledning rör jämte

tillbehör tillhandahållas samt rörläggning ombesörjes av staden.

Med sedvanligt entreprenöransvar avses härvid, att kronan gentemot staden

skall vara skyldig att under två år efter gatas iordningställande och

godkännande enligt fjärde stycket i förevarande moment ansvara för do

justeringar av arbetena, som kunna bliva en följd av å gatan uppkomna

sättningar eller felaktigt utförande eller mindre goda materialier.

Där arbete utföres genom kronans försorg, skall staden äga utöva nödig

teknisk kontroll över arbetets planläggning och utförande samt över de använda

materialiernas beskaffenhet.

Sedan kronan till staden anmält, att arbete, som avses i förevarande

paragraf blivit färdigt, skall detsamma så fort ske kan och senast inom en

månad avsynas av staden. Så snart vid avsyningen anmärkta bristfälligheter

blivit avhjälpta, skall på anmodan av kronan slutavsyning verkställas.

Från och med den tidpunkt, då gata eller gatudel sålunda blivit

avsynad och godkänd, skall staden övertaga densamma för framtida underhåll

och vård.

Mom. 4. Staden skall icke äga påfordra utförandet av de arbeten och

anordningar, som avses i förevarande paragraf, tidigare, än som erfordras i

följd av gällande stadsplanelags bestämmelser angående skyldighet för staden

att upplåta gata eller annan allmän plats till allmänt begagnande.

Därest kronan på anmodan av staden eller ock staden utför arbeten och

anordningar tidigare än i förra stycket sagts, skall staden förskottera för

arbetena erforderliga utlägg i de delar, de avse kronans andel i kostnaderna,

nied rätt för staden att vid den i förra stycket avsedda tid få av kronan

återguldet av staden sålunda förskotterat kapitalbelopp.

Mom. 5. Staden tillhörig, för gata eller annan allmän plats avsedd mark,

som kronan äger att iordningställa i enlighet med bestämmelserna i denna

paragraf, skall staden för dylikt ändamål ställa till kronans disposition

senast sex månader efter därom av kronan meddelad skriftlig tillsägelse,

dock tidigast den dag, då kronan enligt § 4 mom. 2 tillträder den till

kronan överlåtna marken.

Mom. 6. Alla kostnader för drift och underhåll av de i denna paragraf

avsedda anordningar och områden skola bestridas av staden.

Mom. 7. Ovan i denna paragraf meddelade bestämmelser skola i tilllämpliga

delar gälla jämväl i fråga örn arbeten av däri avsedda slag, som

redan blivit av staden utförda eller före tillträdesdagen efter överenskommelse

med kronan kunna komma att av staden utföras inom exploateringsområdet.

§ 9.

Staden skall utan kostnad för kronan utföra alla erforderliga ledningar

för gas, vatten och elektricitet inom exploateringsområdet, allt eftersom bebyggandet

fortskrider och gatorna skola öppnas för allmänt begagnande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majits proposition nr 215.

För fastighets anslutning till ledning av nu ifrågavarande slag skall gälla

enahanda som inom stadens övriga områden.

§ 10.

Därest vid utförande av ledningar för vatten och gas dessa eller endera

av dem förlägges i gemensam rörgrav med avloppsledning, skola av gravkostnaderna

— för normalgrav av högst 2.4 meters djup under gatuplanet

och nied en bottenbredd av i berg 0.8 meter och i jord 1.4 meter — vattenledningen

påföras 35 procent och gasledningen 15 procent.

§ 11.

För av endera kontrahenten utförda arbeten skola, med iakttagande dock

av innehållet i § b mom. 4 stycket 2, de kostnader, som jämlikt bestämmelserna

här ovan skola betalas av medkontrahenten, likvideras under nästföljande

kalenderår inom tre månader, räknat från den dag, då räkning å

arbetena kommit honom tillhanda. För granskning av sådan räkning skall

dess utställare omedelbart efter räkningens översändande hålla nödiga räkenskaper

och verifikationer tillgängliga för medkontrahenten. Vid uträkning av

kostnaderna må debiteras kostnader för terrängundersökningar och utstakning

av gator samt därjämte

a) när fråga är örn arbete eller materialanskaffning i egen regi, dels arbetsoch

materialkostnader (enligt räkenskaper och verifikationer), dels hyra för

arbetsmaskiner enligt överenskommen prislista, dels kostnader för körslor

enligt för dessa gällande prisskalor, dels slutligen ett tillägg av 15- procent

för administration, kontroll, arbetsledning, sociala omkostnader, räntor, handredskap

m. m.;

b) när arbete utföres genom entreprenör dels entreprenören tillkommande

ersättning, dels ett tillägg av t! procent för administration, kontroll,

räntor m. m.

När materialier av egen tillverkning tillhandahållits, skall debiteras samma

priser, som debiteras kontrahentens egna arbeten, dock högst de priser,

materialier av motsvarande kvalitet betingat i allmänna marknaden vid tiden

för användningen. För sådana i allmänna marknaden inköpta materialier,

som kommit till användning vid arbetenas utförande och som icke blivit

inköpta särskilt för dessa, må icke debiteras mer än medelpriset för under

användningsåret inköpta materialier av respektive slag.

§ 12.

Staden skall ensam utföra och bekosta alla utanför exploateringsområdet

för detta erforderliga trafikleder m. m. samt ledningar för avlopp, vatten,

gas och elektricitet; dock att kronan bidrager med ett belopp av nittontusenfemlmndra

(19,500) kronor.

Sagda trafikleder m. m. samt ledningar skola utföras i följande ordning:

1) Den å kartbilagan II med blå färg betecknade gatu- och broförbindelsen

mellan bokstäverna A och B skall vara iordningställd och öppnad för allmän

trafik vid samma tidpunkt som högbron över Skanstull.

2) Övriga å samma kartbilaga med blå färg betecknade gatuområdeu skola

vara öppnade för allmän trafik senast ett år efter av kronan meddelad

skriftlig tillsägelse, dock tidigast den 1 april 1943. Därest exploatering av

det till kronan överlåtna området påbörjas först efter det högbron vid

Skanstull öppnats för allmän trafik, skall kronan ej motsätta sig, att förbindelserna

vid D och F iordningställas och hållas öppna för allenast gångtrafik.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ta proposition nr 215.

3) Huvudavloppsledningar till gränserna för exploateringsområdet skola

av staden vara framdragna till de å kartbilagan II med bokstäverna C och

E ungefärligt angivna platserna vid sådana tider, att av kronan utförda

avloppssystem skola kunna anslutas till oell betjänas av stadens avloppsledningar

senast ett år efter av kronan meddelad skriftlig tillsägelse, dock

tidigast vid den i § 4 mom. 2 avsedda tillträdesdagen.

4) Ledningar för vatten, gas och elektricitet till gränserna för exploateringsområdet

skola av staden vara framdragna till de å kartbilagan II med

bokstäverna D och F ungefärligt angivna platserna senast ett år efter av

kronan meddelad skriftlig tillsägelse, dock tidigast vid den i § 4 mom. 2

avsedda tillträdesdagen.

§ 13.

Kronan och blivande ägare av tomtmark inom exploateringsområdet frikallas

från utgivande till staden av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag.

§ 14.

Har detta avtal icke blivit godkänt av Stockholms stadsfullmäktige före

den 1 juli 1941 genom beslut, som vinner laga kraft, samt av Kungl. Majit

före den 1 oktober 1941, skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.

Stockholm den 31 mars 1941.

Å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar: Å Stockholms stads vägnar:

Kins Edén. Harry Sandberg. Yngve Larsson.

H. Baxter. Lars Schönmeyr.

Arthur Heiding. Sten Grönval!,.

Anders Andersson.

Tor Löfquist.

Bevittnas:

Nils Edling.

Stockholm 1U41. K. L. Beckmans Boktryckeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 215.

''

t;

W\

U <3 \

m; i

/ , •• - /- • 1 !■ ■'' "■''>->

\ iv\ v \.v& •

i

V*3-

».; i! ,s

S> "M \ TS

*

\ \ • ! \

vy A\ V

. t

i-r fy/rrx T\^ /

; I - .?/ /• ''7*äJV
r

• ■ y \\

■cy "•/ v.

« \

3ol nova gen

.<ys>_; * yw

HM ''■■ yj.

+ i -''Xn ^ i xA i

■:■ j •

tv i -..''! . -i 4 ''.

x>_Lo o!

o; o''* b
-

• >» • . . lo o o ot.

:§''!

L_I_o! o o !

* '' ■ • "fa- -O ~Ct---

Hro''>n>''''

r\i i \! !\ \ \LX

d~n //mars /94-J

Karfa I

Z?e fe ehn/hg:

o .or/g/na/Ac/rfan ang/ven sneet

röet de/dragen //n/e. (Avfer/efsJ t)

(Brån6 får kv. Kråkvilan n:r. 2å

t kron ans område vid Bei/evue)

'' '' fk

■ vil y

fh vt\

T /''//>¥!'', si \-i !''•- /?;

; ifts»;#, - t .v lss iX: v-v;f^ ,?^4

;.^yy^;n: y $ * y. v ;iMgL y U- f/i5yy

ifyyfy,. r1 h/: : vvy -:lil

| /I . ''

MOz/V ,MV

1 i/ ■

--y

/ • :i

yyl'' "i1

: • • i 1 s i •. • • »’

v.

y . v y

;......,.....y..\ v......1

y - 4-tiis i

''lippra//ad er j/ackho/ms stads s/adsp/an-ekon/xrr dra

Ceder.? da/slobyn

Yng/tngogofon

y

[ L z?- -

26 _ j

f—r 1-----i~——1—X'' T~~„

-^~r±±£&yt±iiz

i 1 —o . d .o ...n, b,J <V p-p ■; ~

-• *-4> ‘a lo, n rt lo ‘

1 ! f

~T 1

.1 Si M

-2?

•c ! '' ! ^

j

1

”1

i

I

•H.-''" ''''vUM • •

1 . ■- :

*?*.• va-a

l y.^. ,

\ -\\/vA ,x- y \f''

w vUyi3>

V \ V'' (

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 215.

DEL M KARTA H

KARTA

ÖVER

DELAR AV STADSDELARNA

ÅRSTA OCH JOHANNE SHOV

I STOCKHOLM

D/ar) e fund

SKALA MOOO

''o/oni/rådgardai

fTo/on/ /råc/g cfrc/p

A

'' ~9*!

.>W

V) ''SJ
-

EA A''

VÄ/Ei

0" V \/,

rcf/joa/W/c/f''

KWm lc

åmA!

ydd/xr/ c/

X''.\!

° X:X

/ v

XN^

Xv7

• " V/2J-VL •]• .l.yrld
-

/

^^ofkrökknnéc^gngeh * /

ÅVV>

./< ■ • ■^>?\

\ Å

Öefecfn/ngar:

• ® * “ Gröns för e/p/o o får ingo o/nr ådo, o origena/

karlön angiven /ned röd kc/dragen kkn/e.

(Avka/cko § B /no/n. /,]

''fJrffk Garöde/a/; o or/gina/karfan angivna /ned

6/d kdrg6ekecAn/ng (Avka/cks Jf fB, ff ock? 2J.

Ga famar k

0''1!Q‘1HX Trödpkonkering, eg ovis edid a// fös/skök/as.

rZ-:Å____J e/ker p/ean/erad o//mön p/o/s.

i ~"‘....."i Oa/upkanker/ng, g avsedd okk föskskök/as

p*s> <ö>UI, m.Vfl Beteckningar, vi/ka klén föro sig k''kk åes/årnmekser

fårens ejrrvåhdonde

gg Niva kurvor, O-pkon ■ k c/veks m.v.y

[ | Befknkk/g byggnad.

_____G dikan de ägogröns.

___Gök/onde gråns för byggn ada Avor får ek. annof område.

______Gök/onde gröns mekkan områden med ok/ka

s/odspkoneSeskémmekser

LOA* 40 o Söka ku kring ock gök/ande gckc/keyd

___ /STeskogen gröns tår kyggnodskvarker ek. onno/omnÄkc

.. , foreskogen gröns mekkarr områden med ok/ka

skodspkoncéesfömmekser,

4 O o foreskagen go/c/kö/d

/_ £ k. krye offer v/kken gakuprofkker kängdmökis

j dpk r@T(3^ angående éyggnadskvarkt

rfyjSTrziTg 7fak?komrede

CT/JEVZ] f-brkref ing so/nr udo

j "~K*_] kfakkurrosenvak.

C.S‘.E] Vbkkenomrdde

''lOw

wm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse till Stockholms stad av det s. k. Bellevueområdet i Stockholm m. m. s. 4 i texten
  2. SU 1941:136 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse till Stockholms stad av det s. k. Bellevueområdet i Stockholm m. rn. s. 1 i texten