Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

1941-04-25 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:216, Angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;

given Stockholms slott den 25 april 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Thorivald Bergquist.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 april 1941.

K ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

T. f. departementschefen, statsrådet Bergquist anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under kapitalbudgeten,

bilaga 2, »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1, föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag

av 6,400,000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande ärenden.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 216. 899 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 216.

Uppförande av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

(Frågan har senast behandlats i 1940 års statsverksproposition, kapitalbudgeten

(bilaga 4, punkt 1), statsutskottets utlåtande nr 68 till 1940 års

lagtima riksdag och samma riksdags skrivelse nr 151).

I skrivelse den 30 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel å riksstaten för nästa budgetår till slutförande av byggnadsarbetena

vid Sidsjöns sjukhus.

Styrelsen har därvid till en början framhållit, att Kungl. Majit den 30

juni 1938 uppdragit åt styrelsen att, med beaktande av vad i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 mars 1938 och riksdagens skrivelse den 31

maj 1938, nr 343, anförts rörande då föreliggande förslag till nytt sinnessjukhus

i Sundsvall, upprätta fullständiga ritningar till anläggningen i fråga

ävensom undersöka möjligheterna att genom byggnadsföretagets utbjudande

helt eller till vissa delar å entreprenad nedbringa totalkostnaden under det

för ändamålet beräknade beloppet av 10,400,000 kronor. Därjämte hade

Kungl. Majit den 26 augusti 1938 förklarat, att byggnadsstyrelsen ägde för

upprättande av fullständiga entreprenadhandlingar ävensom för byggnadsföretagets

igångsättande beträffande erforderliga markarbeten disponera ett

belopp av högst 1,000,000 kronor. Vidare har byggnadsstyrelsen erinrat örn

att Kungl. Majit den 22 juni 1939 och den 21 juni 1940 medgivit, att byggnadsstyrelsen

finge — utöver genom beslutet den 26 augusti 1938 anvisat

belopp -— för fullföljande av de med uppförandet av sjukhuset förenade

arbetena använda 3,000,000 kronor respektive 3,200,000 kronor, varigenom

för byggnadsföretaget sålunda stöde till byggnadsstyrelsens disposition tillhopa

7,200,000 kronor.

Slutligen har byggnadsstyrelsen anfört att Kungl. Majit genom skilda

beslut medgivit, att förenämnda, den 26 augusti 1938 anvisade belopp av

1,000,000 kronor finge av styrelsen disponeras jämväl för utförande i styrelsens

egen regi av grund-, sockel- och bottenbjälklagsarbeten för de åtta sjukpaviljongerna

samt specialpaviljongen vid sjukhuset ävensom av kulvertanordningen

mellan nämnda byggnader, att styrelsen finge i egen regi uppföra

omförmälda nio paviljonger vid sjukhuset samt att styrelsen skulle äga att

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna ritningar i egen regi

uppföra administrationsbyggnad, upptagningspaviljong, ekonomibyggnad med

gymnastik- och samlingssal samt värmecentral med verkstadsbyggnad vid

sjukhuset.

Rörande de byggnadsarbeten, som alltjämt återstode att verkställa, har

styrelsen anfört följande.

Arbetena hade numera fortskridit så långt, att fem paviljonger vore helt

eller i det närmaste uppförda under tak. Grundläggningsarbetena för övriga

fem paviljonger påginge och grunden för den byggnad, som vore avsedd att

inrymma värmecentral och verkstäder, vore färdig, varjämte grundläggningsarbetena

för ekonomibyggnaden igångsatts. Före utgången av år 1940 beräknades

byggnadsstommarna för samtliga paviljonger samt värmecentralbyggnaden

vara uppförda under tak, varefter de invändiga putsnings- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 216.

golvläggningsarbetena i dessa byggnader beräknades kunna igångsättas omedelbart

efter årsskiftet.

Utöver förenämnda byggnader planerades att vid sjukhuset uppföra bostäder

m. m. för personal, obduktionsbyggnad och växthus.

Såsom antytts uppskattades ursprungligen kostnaderna för sjukhusbygget

till sammanlagt 10,400,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin

förevarande skrivelse i anledning av de inträdda förändringarna på byggnadsmarknaden

verkställt en omräkning i vissa delar av de tidigare kalkylerna.

I enlighet härmed skulle totalsumman kunna beräknas till 11,500,000 kronor,

fördelad på följande sätt:

Åtta sjukpaviljonger samt specialpaviljong.................... kronor

Administrationsbyggnad, upptagningspaviljong, ekonomibyggnad

med gymnastik- och samlingssal samt värmecentral

med verkstadsbyggnad ...................................... »

B o stadsbyggnader:

bostadshus örn sju rum, jungfrukammare

och kök för sjukhuschef ................ kronor 80,000

bostadshus om sex rum, jungfrukammare

och kök för överläkare .................. » 70,000

bostadshus med tre lägenheter, vardera örn

fem rum, jungfrukammare och kök, för

två förste-läkare och syssloman.......... » 155,000

bostadshus med tre lägenheter, vardera örn

tre rum, jungfrukammare och kök, för

andre-läkare .............................. » 113,000

bostadshus med tre lägenheter örn tre rum

och kök för maskinmästare, förste maskinist

och trädgårdsmästare................ » 87,000

10 två-familjsvillor för gift personal med

lägenheter örn två rum och kök ........ » 364,000

bostadshus för förestånderskor och översköterskor

................................ » 246,000

3 bostadshus för sköterskor ................ » 575,000

bostadshus för ogift manlig personal ...... » 198,000

portvakts- och personalbyggnad jämte tele
foncentral

................................ » 65,000

tvättstuga för gift personal ................ » 20,000 »

Obduktionsbyggnad.............................................. »

Växthus.......................................................... »

Trafikkulvertar mellan paviljongerna .......................... »

Pannanläggning m. m. för värmecentral, köks- och tvättapparater

samt desinfektionsanläggning.......................... »

Lokaltelefon och nattvaktskontroll.............................. »

Utvändiga ledningar för värme-, vatten-, avlopps- och elektriska

ledningar inklusive schaktnings- och sprängnings
arbeten

samt rörkulvertar.................................... »

Ytterbelysning .................................................. »

Promenadgårdar ................................................ »

Väg- och planeringsarbeten samt stängsel...................... »

4,990,000

2,465,000

1,973,000

55.000

90.000

260,000

490,000

54.000

738.000

25,000

170.000

190.000

Summa kronor 11,500,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

För utförande av vid byggnadsföretaget erforderliga skyddsrum, för vilka

förberedande åtgärder vidtagits, har därjämte beräknats åtgå tillsammans

160.000 kronor, varför kostnadssumman i sin helhet skulle komma att uppgå

till (11,500,000 + 160,000) 11,660,000 kronor.

I anslutning till dessa kostnadskalkyler har byggnadsstyrelsen ytterligare

anfört:

Såsom framginge av propositionen nr 176 till 1938 års riksdag hade byggnadsstyrelsen

under år 1937 beräknat de slutliga kostnaderna för sjukhusanläggningen

till 11,370,000 kronor. Föredragande departementschefen hade

emellertid ansett, att genom begränsning av personalbostädernas antal och

förenkling av desamma — i den mån de överskrede skälig minimistandard

— en icke obetydlig reduktion av totalkostnaderna syntes kunna uppnås.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen hade departementschefen funnit sig

berättigad uppskatta densamma till inemot 1,000,000 kronor, vadan för sjukhuset

syntes behöva beräknas ett belopp av högst 10,400,000 kronor.

Det ursprungligen föreslagna byggnadsprogrammet för personalbostäder

hade sedermera i flera avseenden väsentligt beskurits, med avseende på

såväl antal som standard, varjämte vissa andra åtgärder i besparingssyfte

vidtagits. Kostnaderna för sjukhuset hade emellertid numera — bortsett

från erforderliga skyddsrum — måst beräknas till 11,500,000 kronor eller

1.100.000 kronor högre belopp än det som förut angivits som slutbelopp.

I anledning härav ville styrelsen erinra, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna

upprättades vid mitten av år 1937. Mellan denna tidpunkt och

hösten 1939, innan nuvarande kristidsperiod inträtt, hade icke obetydliga

prisstegringar ägt rum, genomsnittligt med 15 ä 20 procent, och under förevarande

kristid hade ökade kostnader å materialier och arbete uppstått

med ytterligare omkring 10 procent. Den kostnadsökning av i runt tal

10 procent, som de numera upprättade kostnadsberäkningarna visade, innebure

sålunda i själva verket, att den av departementschefen angivna kostnadssumman

underskridits och det vore givetvis styrelsens avsikt att med

beaktande av de förutsättningar och krav, som måste anses föreligga för de

åtgärder i besparingssyfte vid statliga byggnadsföretag, vilka numera igångsatts,

söka på allt sätt medverka till att den nu angivna slutliga kostnaden

för byggnadsföretaget icke utan särskilt tvingande skäl — vartill måste

räknas ytterligare inträffande prisstegringar å materialier och arbete — överskredes.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran att hittills

sammanlagt 7,200,000 kronor anvisats för hithörande ändamål har styrelsen

hemställt, att ett reservationsanslag av (11,660,000 — 7,200,000) 4,460,000

kronor måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår för fullbordande av

nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Slutligen har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 21 april 1941 för godkännande

överlämnat uppgjorda ritningar till bostäder m. m., obduktionsbyggnad

och växthus vid sjukhuset. Styrelsen har därvid anmält bland

annat, att de nio vårdpaviljongerna och ångpannebyggnaden numera vore

under tak.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arbetena med uppförandet av

det nya sinnessjukhuset i Sundsvall fortskridit så långt, att medel för avslutande

av byggnadsföretaget nu böra anvisas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Såsom jag i det föregående anfört, Ilar byggnadsstyrelsen med hänsyn

till inträdda prisstegringar på byggnadsmarknaden verkställt en omräkning

i vissa delar av de tidigare kostnadskalkylerna och samtidigt i anledning av

erhållet uppdrag gjort byggnadsförslaget i avseende å personalbostäderna

till föremål för en omarbetning i besparingssyfte.

Rörande sistnämnda fråga vill jag erinra örn att 1938 års riksdag vid behandlingen

av förslaget örn ifrågavarande sjukhus’ uppförande i anslutning

till Kungl. Maj:ts uppfattning uttalade sig för nödvändigheten av en begränsning

och förenkling av det av byggnadsstyrelsen föreslagna bostadsbeståndet

för läkare och övrig personal. Enligt detta styrelsens förslag hade

bostädernas uppförande beräknats draga en sammanlagd kostnad av 2,260,000

kronor. I det av styrelsen nu framlagda reviderade förslaget har framför allt

en förhållandevis betydande reducering av antalet bostäder vidtagits, varigenom

hithörande byggnadskostnader trots den inträdda prisstegringen ansetts

kunna begränsas till 1,973,000 kronor. Det synes emellertid icke helt uteslutet,

att ytterligare kostnadsminskningar äro möjliga. Jag vill därför förorda,

att utlåtande från 1940 års civila byggnadsordning inhämtas, innan uppförandet

av personalbostadshusen i den av byggnadsstyrelsen föreslagna omfattningen

påbörjas. Denna omprövning torde jämväl få omfatta förslagen

rörande obduktionsbyggnad och växthus. Jag förutsätter vidare, att byggnadsstyrelsen

vid utförandet av övriga kvarstående arbeten vid sjukhusbygget

tillvaratager alla möjligheter för nedbringande av byggnadskostnaderna.

Försiktigtvis anser jag mig likvisst böra räkna med det totalbelopp —

(11,660,000 — 7,200,000) 4,460,000 kronor — som byggnadsstyrelsen funnit

ytterligare erfordras för byggnadskomplexets fullbordande samt förordar, att

detta belopp i sin helhet äskas för nästa budgetår.

Anordnande av en rotfruktkällare vid Umedalens sjukhus.

I skrivelse den 11 februari 1941 har medicinalstyrelsen med överlämnande

av till ärendet hörande ritningar och kostnadsförslag gjort framställning om

anvisande av medel för anordnande av en rotfruktkällare vid Umedalens

sjukhus. Styrelsen har härutinnan anfört i huvudsak följande.

Den plan, som följdes vid uppförande av Umedalens sjukhus vid Umeå,

hade icke upptagit någon rotfruktkällare, enär man för det dåvarande icke

kunde beräkna storleken av de lagerutrymmen, som komme att krävas för

antytt ändamål. Sedan sjukhuset numera varit i drift närmare 6 år, kunde

behovet av dylika utrymmen närmare överblickas. Sjukhusets odlade jordareal

hade undan för undan ökats genom återupptagande av nedlagda mossodlingar

och uppginge för närvarande till närmare 25 hektar. Hösten 1940

skördades vid sjukhuset en potatismängd, som viii täckte sjukhusets årsbehov,

vartill komme åtskilliga andra trädgårdsprodukter, såsom kål m. m.

Med skrivelse den 29 juni 1940 hade sjukhusdirektionen till medicinalstyrelsen

överlämnat förslag att för en kostnad av 24,900 kronor vid sjukhuset

uppföra en sådan källare, varom nu vore fråga. Förslaget hade sedermera

på föranstaltande av medicinalstyrelsens arkitekt Hakon Ahlberg med

avseende å vissa konstruktionsdetaljer överarbetats av länsarkitekten K.

Sörensen; och skulle det sålunda reviderade förslaget enligt ett av arkitekten

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Majus proposition nr 216.

Ahlberg den 24 oktober 1940 avgivet yttrande kunna utföras för den av

direktionen beräknade kostnaden. Enligt vad medicinalstyrelsen av finansdepartementet

under hand inhämtat, vore ifrågavarande källare icke att anse

såsom sådant byggnadsföretag, som linge bekostas av medel, vilka stöde till

styrelsens förfogande för underhåll av statens sinnessjukhus.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till medicinalstyrelsen den 28 januari

1941 förklarat sig icke hava något att erinra beträffande den föreslagna konstruktionen

av källaren ifråga, men ansett de för byggnadsföretaget uppgivna

kostnaderna vara för lågt beräknade. Dessa syntes böra höjas till 31,000

kronor.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört har medicinalstyrelsen

infordrat yttrande från sjukhusets syssloman, vilken bland annat anfört:

Vid uppgörande av det kostnadsförslag, som slutade på 24,900 kronor,

hade man utgått ifrån att arbetet utfördes i sjukhusets regi samt att vid

sjukhuset tillgänglig arbetskraft i största utsträckning komme till användning.

Bortforslingen av sand och andra transporter skulle ske med sjukhusets

fordon. Erforderligt grus funnes på platsen, varför några sådana

kostnader ej medtagits i förslaget. Kostnadsberäkningarna för byggnadsmaterialet

syntes alltjämt kunna godtagas. Däremot hade arbetskostnaderna

stigit sedan förslaget uppgjorts, och merutgifterna härför beräknats till 740

kronor. Därtill komme omsättningsskatt på de få artiklar, som i förslaget

berördes därav, jämte oförutsedda utgifter, sammanlagt omkring 360 kronor.

Projektet kunde sålunda numera beräknas draga en kostnad av sammanlagt

(24,900 + 740 + 360) 26,000 kronor, under förutsättning att arbetet kunde

igångsättas inom den närmaste tiden.

Med stöd av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att vid Umedalens sjukhus

vid Umeå finge uppföras en källare för potatis och andra rotfrukter för en

kostnad av högst 26,000 kronor.

Behovet av särskilda källarutrymmen vid Umedalens sjukhus för förvaring

av potatis och rotfrukter m. m. anser jag till fullo styrkt. Då

jag ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot det av medicinalstyrelsen

framlagda byggnadsförslaget eller de av styrelsen beräknade kostnaderna

härför, 26,000 kronor, förordar jag, att sistnämnda belopp i förevarande

sammanhang äskas för ändamålet.

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

(Erågan har senast behandlats i propositionen nr 256 till 1939 års lagtima

riksdag, statsutskottets utlåtande nr 235 i anledning av propositionen

samt nämnda riksdags skrivelse nr 413).

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen

nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala

utföra ny- och ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst

1,524,000 kronor. Dessa arbeten voro avsedda som en första etapp av en

fullständig renovering av sjukhuset i dess helhet samt omfattade dels an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 216.

läggande av ny ångcentral jämte ombyggnad av vattenverket dels ock uppförande

av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen.

För slutförande av dessa arbeten under budgetåret 1938/39 anvisade 1938

års riksdag, på förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 176, ytterligare

471,000 kronor, utgörande beräknad merkostnad i anledning av inträffad

prisstegring å material m. m.

I skrivelse den 18 februari 1938 hemställde medicinalstyrelsen örn anvisande

av ytterligare medel i syfte att vissa andra i styrelsens ursprungliga

förslag ingående, men vid 1936 års riksdag till utförande ej föreslagna

arbeten måtte bringas till verkställighet såsom en andra etapp i renoveringsarbetena

vid sjukhuset. Körande dessa arbetens art och omfattning

tillåter jag mig hänvisa till en i förenämnda proposition nr 256 till 1939

års lagtima riksdag å sid. 3 intagen sammanställning.

Frågan örn utförandet av den andra etappens arbeten förelädes 1939 års

lagtima riksdag, som i nära anslutning till Kungl. Majits förslag beslöt

verkställaiidet av de i etappen ingående arbetena för en sammanlagd kostnad

av högst 1,340,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40 anvisades 900,000

kronor. Den 22 juni 1939 erhöll byggnadsstyrelsen Kungl. Majits bemyndigande

att med anlitande av de sålunda anvisade medlen påbörja de i

etappen ingående ny- och ombyggnadsarbetena.

Sedan 1939 års urtima riksdag anmält sina beslut i anledning av Kungl.

Majits proposition nr 79 till riksdagen rörande åtgärder för begränsning av

statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m., föreskrev Kungl. Majit den

30 december 1939, med ändring av förenämnda beslut den 30 juni 1936 och

den 22 juni 1939, att i den mån ifrågavarande byggnadsarbeten vid Ulleråkers

sjukhus icke redan verkställts, desamma icke finge fullföljas med

mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd. Samtidigt uppdrog emellertid

Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i anledning av vad styrelsen därutinnan

anfört vidtaga åtgärder för anordnande vid sjukhuset av ledningar

för svinstall och tvättstuga för en kostnad av högst 15,000 kronor samt

medgav, att denna kostnad finge bestridas av de medel, som ställts till styrelsens

förfogande för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Vidare medgav Kungl. Majit den 21 juni 1940, att för fullbordande av

det nya ångpannehuset vid sjukhuset samt för anordnande av vattenklosetter

jämte vatten- och avloppsledningar i de söder om sjukhusområdet belägna

personalbostäderna finge av samma medel tagas i anspråk ett sammanlagt

belopp av 135,000 kronor.

I detta sammanhang synes lämpligen böra anmälas uppkommen fråga

om ingående av avtal med Uppsala stad örn anslutning till ett av staden beslutat

reningsverk för avloppsvattnet från bland annat Ulleråkers sjukhus.

I gemensam skrivelse den 18 mars 1941 hava medicinalstyrelsen, arméförvaltningens

fortifikationsstyrelsc och lantbr liksidig skolan anfört i huvudsak följande.

I det förslag till fullständig renovering av Ulleråkers sjukhus vid Uppsala,

som Kungl. Majit i proposition nr 68 underställde i936 års riksdag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 216.

ingick även uppförandet av ett reningsverk med biologiskt filtrum för sjukhusets

spillvatten. Kostnaderna härför hade beräknats till cirka 240,000

krono!-, vilket belopp med hänsyn till stegrade kostnader för närvarande

borde ökas med 15 procent till cirka 276,000 kronor. Den etapp av renoveringsarbetet,

i vilken detta arbete inginge, hade ännu icke utförts.

Föroreningen av Fyrisåns vatten med spillvatten från Uppsala stad hade

under senare år blivit av sådan omfattning, att staden för egen del nödgats

upptaga denna fråga till lösning. Staden hade ock nu beslutat uppföra ett

för spillvatten därifrån avsett reningsverk, förlagt till östra sidan örn Fyrisån

och beläget snett emot det reningsverk, som planerats å Ulleråkers sjukhusområde.

Stadens anläggning beräknades bliva färdig under loppet av år

1943. Under sådana förhållanden hade det ansetts lämpligt undersöka möjligheten

av att sjukhusets planerade reningsverk slopades och sjukhusets

spillvattenledning anslötes till det av staden beslutade reningsverket, en anordning,

. som med statsmakternas medgivande genomförts vid S:t Lars

sjukhus i Lund, där spillvattnet numera renades i stadens reningsanläggning.

Myndigheterna hava vidare framhållit, att lantbrukshögskolan vid Ultuna

genom utslag av österbygdens vattendomstol ålagts att senast två år efter

det Uppsala stads reningsverk trätt i verksamhet för sitt spillvatten hava

ordnat erforderlig rening. Det torde enligt myndigheternas uppfattning

under sådana förhållanden icke vara att förvänta, att Upplands regemente

efter nämnda tidpunkt kan komma att tillåtas förorena Fyrisån med från

dess kasernanläggning kommande spillvatten, en åsikt, som ock redan uttalats

av vederbörande hälsovårdsnämnd.

Sedan möjlighet att vinna anslutning av avloppsvatten från Ulleråkers

sjukhus, lantbrukshögskolan vid Ultuna och Upplands regemente till Uppsala

stads reningsverk klarlagts av civilingenjören Anders Molin hos Bergströms

ingeniörsbyrå & c:o, Stockholm, hava underhandlingar i frågan upptagits

med representanter för UjDpsala stad; och har numera följande den 1 november

1940 samt den 21 januari och den 7 februari 1941 dagtecknade, av

stadsfullmäktige i Uppsala den 15 november 1940 godkända avtal angående

anslutning till stadens planerade reningsverk under förutsättning av Kungl.

Maj:ts godkännande upprättats med medicinalstyrelsen, lantbrukshögskolan

och chefen för Upplands regemente.

Avtal

mellan drätselkammaren i Uppsala, här nedan kallad staden, å ena sidan,

samt Kungl. Upplands regemente, Lantbrukshögskolan vid Ultuna och Kungl.

Medicinalstyrelsen för Ulleråkers sjukhus, vilka tre institutioner här nedan

kallas Kronan, å andra sidan, angående anslutning till stadens reningsverk

för avloppsvatten.

l:o) Staden förbinder sig att på i det följande närmare angivna villkor

till sitt planerade reningsverk för avloppsvatten mottaga spillvatten och

dräneringsvatten från byggnadsgrunder från förenämnda institutioner intill

en mängd, som sammanlagt ej överstiger cirka 3,000 l./min.

2:o) Anslutningen beräknas komma att ske vid reningsverkets fördelningsbrunn.

3:o) Det ankommer på staden att vidtaga de åtgärder, som erfordras för

avloppsvattnets rening.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 9

4:o) Såsom gottgörelse liärför skall Kronan erlägga dels anslutningsavgift

dels ock drift- oell underliållskostnadsersättning.

Anslutningsavgift erlägges med ett engångsbelopp av femtiotusen (50,000)

kronor, då anslutningen trätt i funktion, vilket förutsättes komma att ske

samtidigt med att reningsverket tages i bruk av staden. Reningsverket och

anslutningsledningen skola vara färdiga att tagas i bruk senast vid utgången

av år 1943, i den män force majeure icke föranleder försening. Drift- och

irnderhållskostnadsersättning räknas från och med anslutningsdagen med ett

årligt belopp, motsvarande tio procent av årskostnaderna för reningsverket,

att utgå i efterskott så länge avtalet är gällande och ifrågavarande institutioners

områden icke blivit inkorporerade med Uppsala stad.

Reningsverket omfattar ej eventuell anläggning för distribution av metangas

eller andra särskilda anläggningar, som staden kan komma att utbygga

i anslutning till verket.

Skulle antalet personer inom de angivna institutionerna för visst år överstiga

1,500 vid regementet, 2,500 vid Ulleråkers sjukhus och 400 vid Lantbrukshögskolan,

skola anslutningsavgifter samt drift- och underhållskostnadsersättningen

för sagda år ökas på följande sätt:

Om sammanlagda antalet personer inom institutionerna skulle överstiga

4,400, skall för varje ökning härutöver med 400 personer dels särskild anslutningsavgift

erläggas med ett årligt belopp av tvåhundrafemtio (250) kronor

att utgå i efterskott, dels ock drift- och underhållskostnadsersättningen ökas

med tio procent för år, allt så länge avtalet är gällande. För bestämmandet

av dessa årliga belopp skall genomsnittliga personantalet vid samtliga

institutioner under nästföregående kalenderår ligga till grund.

5:o) Framdragande av anslutningsledning från de nämnda institutionerna

till det blivande reningsverket skall utföras på av staden godkänt sätt och

på Kronans bekostnad.

G:o) Staden medgiver Kronan rätt att utan ersättning till staden nedlägga,

bibehålla och underhålla anslutningsledningen till reningsverket, där

denna ledning kommer att ligga i staden tillhörig mark.

7:o) Avtalet är gällande från dagen för ikraftträdandet till utgången av

det kalenderår, under vilket ikraftträdandet skett, och därefter för en tid

av tio (10) år. Därest avtalet dessförinnan icke uppsagts från någondera

partens sida i enlighet med vad nedan sägs, förlänges detsamma för varje

gång med ytterligare fem (5) år.

Ilar uppsägning skett från Kronans sida, varvid en uppsägningstid av

minst ett (1) år skall iakttagas, äger Kronan icke återfå någon del av erlagda

ersättningsbelopp, vare sig dessa utgjorts av anslutningsavgifter eller

drift- och underhållskostnadsersättningar.

Har uppsägning skett från stadens sida, varvid en uppsägningstid av

minst tre (3) år skall iakttagas, skall staden vid tidpunkten för avtalets upphörande

till Kronan erlägga dels det under 4:o) här ovan omförmälda engångsbeloppet

å femtiotusen (50,000) kronor, dels såsom ersättning för Kronans

kostnad för de ifrågavarande institutionernas anslutningsledning (ledningen

från samlingsbrunnen på västra sidan örn ån till fördelningsbrunnen

vid reningsverket) ett belopp av trettiotusen (30,000) kronor, dock högst

verkliga anläggningskostnaden, med avdrag av fem procent för år å det

sammanlagda beloppet, åttiotusen (80,000) kronor, för tiden från det anslutningen

trätt i funktion intill dess avtalet upphört att gälla.

Staden berättigas att, därest ersättning för nämnda anslutningsledning

sålunda av staden erlagts, upptaga och tillgodogöra sig densamma, med

skyldighet att återställa den mark inom Kronan tillhörigt område, dill’ ledningen

varit förlagd, i före upptagandet befintligt skick.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 216.

8:o) Vid en eventuell utbyggnad av reningsverket, som avser ökad reningseffekt,

skall den förenämnda anslutningsavgiften femtiotusen (50,000) kronor

ökas med ett belopp, som står i proportion till ökningen av reningsverkets

anläggningskostnad. Detta belopp skall erläggas, då den ifrågavarande utbyggnaden

tages i bruk.

9:o) För avtalets giltighet förutsattes att det godkänts dels av Kungl.

Majit inom den 1 juni 1941, dels av stadsfullmäktige i Uppsala inom den

31 december 1940.

I förenämnda skrivelse den 18 mars 1941 anföres ytterligare, att vid

gemensamt sammanträde den 13 mars 1941 med representanter för arméförvaltningen,

medicinalstyrelsen oell lantbrukshögskolan överenskommits,

att den preliminärt bestämda anslutningsavgiften å 50,000 kronor, skulle,

därest statsmakterna godkände avtalet, erläggas av arméförvaltningen med

10,000 kronor, av medicinalstyrelsen med 35,000 kronor och av lantbrukshögskolan

med 5,000 kronor. De årliga driftkostnaderna — beräknade till

sammanlagt omkring 2,000 kronor — skulle under samma förutsättning

gäldas med respektive 25, 62.5 och 12.5 procent av den summa, som enligt

avtalet skulle komma att gemensamt åvila de tre anslutna institutionerna.

Beträffande grunderna för dessa uppdelningar och de med ifrågavarande

arbetens utförande förenade kostnaderna får jag hänvisa till vid skrivelsen

fogad beskrivning och kostnadsberäkning.

Medicinalstyrelsen, arméförvaltningen och lantbrukshögskolan hava med

stöd av det anförda hemställt örn det ingångna avtalets godkännande från

Kungl. Majits sida.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle ifråga örn

Ulleråkers sjukhus ett biträdande av avtalet medföra en besparing i utgifterna

för den andra etappens arbeten med inemot 100,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 16 april 1941 tillstyrkt framställningen.

Yad till en början angår den väckta frågan örn anslutning till det av

Uppsala stad planerade reningsverket av avloppsledningarna från Ulleråkers

sjukhus, torde enligt min mening tvekan ej råda örn de fördelar ur kostnadssynpunkt,

som stå att vinna genom en dylik anslutning på i avtalet

närmare angivna villkor. Då, enligt vad jag vid gemensam beredning med

cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen erfarit, ett accepterande

av avtalet även för lantbrukshögskolans och Upplands regementes del skulle

innebära en tillfredsställande lösning av avloppsfrågan, vill jag tillstyrka, att

riksdagens medgivande inhämtas för Kungl. Majit att godkänna avtalet.

Såsom jag erinrat, har Kungl. Majit i anslutning till 1939 års urtima

riksdags beslut i ämnet förordnat, att i den mån de åren 1936 och 1939

beslutade renoveringsarbetena vid Ulleråkers sjukhus icke redan verkställts,

desamma — med vissa undantag — icke finge fullföljas med mindre Kungl.

Majit därtill lämnade tillstånd. Med hänsyn till de numera inträdda försämrade

arbetsförhållandena å byggnadsmarknaden torde ett fullföljande av

ifrågavarande arbeten böra anbefallas och återstående erforderliga medel för

den andra etappens genomförande anvisas för nästa budgetår. Enligt en

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

år 1938 verkställd beräkning rörande hithörande kostnader uppskattades

dessa till 1,340,000 kronor, varav av 1939 års lagtima riksdag anvisats

900,000 kronor. På grund av den besparing i utgifterna för de i andra

etappen ingående arbetena, som är att förvänta, därest en anslutning av

avloppsledningarna från sjukhuset, på sätt förordats, vidtages till Uppsala

stads reningsverk, räknar jag trots ytterligare inträdda prisstegringar med

att den uppskattade totalkostnaden för byggnadsetappen — 1,340,000 kronor —

skall visa sig ej behöva överskridas. För nästa budgetår böra därför

(1,340,000 — 900,000) 440,000 kronor anvisas. För utrönande av möjligheten

av förenklingar i den ursprungliga byggnadsplan en i avseende å ännu ej

igångsatta arbeten torde emellertid ärendet i dessa delar böra underkastas

en granskning av 1940 års civila byggnadsordning.''

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus viel Kristinehamn.

(Frågan har tidigare behandlats i propositionen nr 242 till 1939 års lagtima

riksdag, statsutskottets utlåtande nr 197 samt riksdagens skrivelse

nr 332.)

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i

propositionen nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Mariebergs

sjukhus i Kristinehamn utföra dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad

kostnad av högst 126,000 kronor, dels och vissa avloppsledningsarbeten

för en beräknad kostnad av högst 393,000 kronor.

För ändamålet har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens förfogande

sammanlagt högst 519,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande

arbeten kostnadsberäknats.

I skrivelse den 25 februari 1938 hemställde medicinalstyrelsen örn anvisande

av medel för en genomgripande renovering och tillbyggnad av sjukhuset.

Rörande behovet av dessa arbeten yttrade styrelsen inledningsvis följande.

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn, förutvarande Kristinehamns hospital,

hade i sitt ursprungliga skick uppförts under åren 1884—1886 och hade

från början haft plats för 290 patienter. Efter smärre ombyggnadsarbeten

år 1891, uppförandet efter mitten av 1890-talet av en mindre paviljong för

landstingets räkning, numera inlöst av staten, samt en betydande tillbyggnad

åren 1904—1907 hade sjukhuset numera 800 vårdplatser. På grund av

sjukhusets ålder och tidens berättigade krav på fullgod sanitär utrustning

och mera hygieniska arbetsförhållanden för personalen hade frågan om en

genomgående renovering av sjukhuset sedan Hera år varit aktuell, och hade

renoveringen i viss mån älven påbörjats genom utförande av vissa vattenlednings-

och avloppsledningsarbeten. Dessa arbeten, som nu i huvudsak

slutförts genom byggnadsstyrelsens försorg, avsåge bland annat att genom

anslutning till Kristinehamns stads vattenledning säkerstillla sjukhusets förseende

med ett fullgott vatten i tillräcklig mängd samt lösande av sjukhusets

avloppsfråga, bland annat genom inrättande av ett reningsverk. Innan denna

fråga vunnit sin lösning kunde niimligen sjukhuset icke förses med vattenklosetter,

som nu i stort sett saknades.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Sjukhuset krävde emellertid förändringar och förbättringar även i flera

andra avseenden. Av sjukhusets 25 vårdavdelningar hade icke mindre än

7. sina lokaler förlagda till 3 våningsplan och 6 till 2 våningsplan. Avdelningarna

bleve därigenom i hög grad svårskötta och föga ändamålsenliga

ur övervakningssynpunkt Avdelningarnas nuvarande förläggning medförde

en besvärande brist på övervakningsplatser genom att endast cirka 56 procent

av vårdplatserna kunde utnyttjas för permanent övervakning. Ett sådant

missförhållande bleve för varje år allt mera kännbart, i det beläggningen

å de statliga sinnessjukhusen genom tillkomsten av sekundär sjukhus och

kommunala vårdhem kommit att omfatta mera akuta och i regel också oroligare

fall. En annan nackdel, som nu vidlådde Mariebergs sjukhus, vore

att det utrustats med alltför få enkelrum.

Vidare vore sjukhusets apoteks-, laboratorie- och undersökningslokaliteter

alldeles för små. Röntgen- och tandvårdslokaler saknades. Endast ett expeditionsrum

hade kunnat beredas de tre underordnade läkarna för gemensamt

bruk. Härjämte rådde underskott på bostadsutrymmen för läkare,

vilka understundom måste hänvisas till bostad inom sjukavdelningarna.

Slutligen befunne sig sjukhusets ångpanneanläggning i sådant tillstånd,

att vederbörande ångpanneförenings godkännande för ett par av pannorna

icke utan särskilda förhandlingar kunde förväntas bliva förlängt efter utgången

av år 1938. Den elektriska installationen vore likaledes oundgängligen

i behov av förnyelse liksom delvis även invändiga vatten- och avloppsledningar.

I fortsättningen erinrade styrelsen, att sedan 1936 års riksdag anvisat

medel för ordnandet av sjukhusets utvändiga avloppsledningar, anläggande av

reningsverk m. m., ett preliminärt förslag utarbetats för införande av w. c.

Vid förnyat övervägande hade emellertid styrelsen — med hänsyn till här

relaterade bristfälligheter i sjukhusets allmänna utrustning -— funnit en fullständig

renovering av sjukhuset vara ofrånkomlig och böra komma till utförande

samtidigt med w. c.-anläggningen. Genom beslut den 5 februari

1937 hade styrelsen därför uppdragit åt sina experter, arkitekten Hakon

Ahlberg, ingenjören J. Bergström, Elektriska Prövningsanstalten och Hugo

Theorells ingenjör sbyrå, att i samråd med styrelsens sinnessjukvårdsbyrå

och sjukhusförvaltningen uppgöra ett fullständigt förslag till sjukhusets

renovering och att verkställa kostnadsberäkning av de arbeten, som kunde

komma att visa sig erforderliga. Därvid hade det visat sig, att ett rationellt

ordnande av avdelningarna endast vore möjligt genom påbyggnad till

full höjd av de paviljonger, vilkas flygelpartier vore högre än centralt därom

belägna delar. Därigenom vunnes en avsevärd och önskvärd utökning

av antalet vårdplatser, i det att det officiella antalet vårdplatser skulle ökas

med 232 till 1,032. Detta medförde ej blott att den nuvarande överbeläggningen,

utgörande cirka 20 procent, komme att bortfalla, utan även att 80

nya platser tillfördes sjukhuset.

Rörande den närmare innebörden av förslaget till renoveringsoch

tillbyggnadsarbeten hänvisade styrelsen till en av arkitekten Ahlberg

den 3 februari 1938 avgiven promemoria, varav framginge huvudsakligen

följande.

För ernående av större övervaknings- och behandlingsmöjligheter samt

bättre förhållanden i hygieniskt hänseende hade övervägande antalet sjuk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

paviljonger måst göras till föremål för omändringar, påbyggnader och moderniseringar,

varigenom nya utrymmen tillskapats för inrättande av fullständiga

och planmässiga vårdavdelningar. Vidare hade i liera paviljonger

trapporna flyttats för att möjliggöra bättre förbindelser mellan avdelningar

och promenadgårdar, samtidigt som de sanitära anordningarna förbättrats.

Tillika hade bibliotek, föreläsningssal samt sjukavdelning för personal inrättats.

Köksbyggnaden hade helt moderniserats, varvid hela bottenvåningen tagits

i anspråk för kökslokaler, med undantag av ett par mindre matsalar. I

källaren hade inretts moderna kylrum och förrådslokaler för kökets behov.

Tvätt- och bageribyggnaden hade tillbyggts så, att lokalerna blivit större

och tidsenligare och samtliga till tvätten hörande lokaler förlagts till ett

våningsplan.

Då administrationslokalerna vore otillräckliga och otidsenliga, hade en ny

administrationsbyggnad föreslagits uppförd. Den nya administration sbyggnaden

innehölle förutom expeditionslokaler för läkare och hjälpverksamhet,

apotek, laboratorier, tandklinik, röntgen m. m. även i källaren rymliga förrådslokaler

samt badavdelningar för manlig och kvinnlig personal.

För erforderlig utvidgning av lokaler för ångpannor, maskiner m. m. samt

verkstäder hade vid företagen utredning det visat sig lämpligare att uppföra

helt nytt ångpannelms i stället för att örn- och tillbygga det befintliga ångpannehuset.

Det nya ångpannehuset föresloges utfört av armerad betong.

För erhållande av erforderligt antal läkarbostäder föresloges uppförande

av ett nytt bostadshus för två läkare. Härutöver erfordrades med hänsyn

till det ökade patientantalet flera bostäder för såväl giftsom ogift personal;

ävenså behövde en stor del av befintliga bostäder renoveras. Dessa arbeten

hade dock nu ej upptagits, utan komme förslag därå att senare uppgöras;

dock innebure det föreliggande förslaget, att w. c. och värmeledning samt,

där så varit möjligt, även badrum införts i flertalet befintliga bostadshus

för gift personal.

Kostnaderna för förslagets genomförande hade av arkitekten Ahlberg

beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, varav 2,000,000 kronor utgjorde

kostnad för tekniska anläggningar för sjukhusets uppvärmning med tillhör-ande

maskinutrustning, nya ledningar för vatten och avlopp jämte w. c. och

övrig sanitär anläggning samt nya elektriska ledningar. Enligt dessa beräkningar

skulle kostnaderna närmare fördela sig på sätt som följande uppställning

utvisar:

Byggnadsarbeten enligt kostnadsberäkning av ingenjör D.

Johanson jämte arvoden....................................

Värme och ventilation enligt kostnadsberäkning av ingenjör

H. Theorell ..................................................

Kulvertledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör H.

Theorell ......................................................

Vatten- och avloppsledningar enligt kostnadsberäkning av

ingenjör J. Bergström ......................................

Utvändiga ledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

J. Bergström ................................................

Elektriska anläggningar enligt kostnadsberäkning av Elektriska

Prövningsanstalten....................................

kronor 3,255,600

» 905,200

» 57,200

567,000

» 105,000

» 555,000

Summa kronor 5,445,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj tis proposition nr 216.

En fördelning av totalkostnaden på sjukhusets hela antal vårdplatser

efter renoveringen gav enligt Ählbergs beräkningar vid handen, att kostnaden

per vårdplats skulle uppå till 5,280 kronor, vilket motsvarade omkring

hälften av kostnaden för nyanläggning med de vid tidpunkten för beräkningarnas

verkställande gällande byggnadspriser. Därest allenast kostnaderna

för sjukvårdsbyggnadernas renovering fördelades på antalet vårdplatser,

bleve kostnaden per vårdplats omkring 3,200 kronor. Örn de nytillkomna 232

vårdplatserna värderades efter kostnaden för en nyanläggning, skulle de med

nyssnämnda priser betinga ett värde av omkring 2,320,000 kronor. Den

egentliga byggnadskostnaden för renoveringen av befintliga vårdavdelningar,

inrymmande 800 vårdplatser jämte köks- och tvättbyggnader, ny administration,

vissa bostäder etc. uppskattades till omkring 825,000 kronor.

Över det sålunda upprättade förslaget inhämtade medicinalstyrelsen yttranden

från direktionen för Mariebergs sjukhus och byggnadsstyrelsen.

Rörande innehållet i dessa anförde medicinalstyrelsen följande.

Sjukhusdirektionen hade i sitt yttrande den 7 februari 1938 förklarat sig

icke hava något att erinra mot förslaget men ansett sig böra framhålla, att

vissa av sjukhusets maskinmästare föreslagna ändringar avseende bland

annat placeringen av desinfektionsugnen och maskinhusets verkstadslokal

borde vinna beaktande. Ifvågavarande ändringar berördes närmare i en av

maskinmästaren upprättad, direktionens yttrande bifogad promemoria. Däri

framförda önskemål ansåge styrelsen kunna inom den angivna kostnadsramen

tillgodoses vid utarbetande av definitiva ritningar. Däremot kunde

styrelsen icke biträda ett av direktionen framfört önskemål örn verkstadslokalernas

förläggning åt icke-soligt väderstreck.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt den 22 februari 1938 dagtecknade yttrande

anfört i huvudsak följande.

Förslaget innebure en fullständig ombyggnad av de olika vårdpaviljongerna

med frångående av korridorsystemet och med anlitande av det numera

tillämpade öppna systemet. Vid denna modernisering hade emellertid

det gamla systemets anordning med salarna mot nordligt väderstreck i ett

flertal paviljonger i allmänhet icke kunnat omläggas, vilket måste innebära

en nackdel för anläggningen i dess moderniserade skick. I paviljong 7 borde

dock i den ena flygelns tre våningar en omläggning av lokalerna kunna

genomföras, så att salarna komme mot sydligt väderstreck. I paviljongerna

13, 14, 15, 16 och 18 läge även salarna till stor del mot norr. Vid förslagets

vidare utarbetande torde böra undersökas, i vad mån även i dessa

paviljonger förbättringar i detta hänseende kunde ernås.

Rivningar och flyttningar av väggar förekomme i stor utsträckning. Vid

utarbetandet borde även uppmärksamhet ägnas åt möjliga inskränkningar i

sådana arbeten. Mot föreliggande förslag till vissa nybyggnader vore i

princip intet att erinra.

I förslaget hade även upptagits modernisering av ekonomibyggnader samt

påbyggnad av en del bostadshus. I vissa fall kunde den föreslagna påbyggnaden

ingiva tveksamhet med hänsyn till byggnadens plan.

Då besiktning av byggnaderna icke kunnat företagas på grund av den

korta tid, som stått till styrelsens förfogande för yttrandet, kunde styrelsen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 216. 15

icke bestämt uttala sig huruvida de föreslagna ombyggnadsarbetena i alla

avseenden vore lämpliga.

Det hade icke heller varit styrelsen möjligt att ingående granska de omfattande

kostnadsberäkningarna. Styrelsen holle emellertid före, att de

egentliga byggnadskostnaderna borde höjas från 3,225,600 kronor till 3,330,600

kronor samt kostnaderna för värme- och sanitära installationer höjas från

1,634,400 kronor till 1,644,400 kronor, varigenom alltså den totala kostnaden

skulle ökas från 5,445,000 kronor till 5,530,000 kronor.

Medicinalstyrelsen anförde slutligen, att enligt dess åsikt borde de av

byggnadsstyrelsen framställda erinringarna icke utgöra hinder för statsmakterna

att fatta ståndpunkt till förslaget. Vid utarbetandet av definitiva

ritningar komme självfallet all hänsyn att tagas till de av byggnadsstyrelsen

framförda synpunkterna. Mot byggnadsstyrelsens uppskattning av byggnadskostnaderna

hade medicinalstyrelsen intet att erinra.

Med stöd av vad sålunda anförts och den i övrigt förebragta utredningen

hemställde medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva att vid sjukhuset finge komma till utförande renoverings- och

^byggnadsarbeten i angiven omfattning för en beräknad kostnad av 5,530,000

kronor, dels och för det budgetår, under vilket ifrågavarande arbeten kunde

komma att påbörjas, anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Förslaget framlades för 1939 års lagtima riksdag i propositionen nr 242

med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40. I skrivelse

den 6 juni 1939, nr 332, fann riksdagen i likhet med departementschefen

utrett, att Mariebergs sjukhus vore i behov av en genomgripande renovering

och hade ej heller något att erinra mot att i samband därmed en utökning

av platsantalet vidtoges. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, ansåge

sig riksdagen emellertid icke kunna tillstyrka, att en renovering av''

sjukhuset verkställdes i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande

förslag utan att detsamma först underkastades en grundlig överarbetning

genom byggnadsstyrelsens försorg. Vid sådant förhållande syntes det riksdagen

lämpligast, att ifrågavarande förslag utginge ur beredskapsstaten och

att i stället erforderliga medel för överarbetningens verkställande anvisades

å riksstaten för budgetåret 1939/40.

Den 22 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit i anledning av vad riksdagen sålunda

anfört åt byggnadsstyrelsen att i anslutning till styrelsens i förenämnda

utlåtande den 22 februari 1938 framförda erinringar verkställa överarbetning

av det i propositionen nr 242 framlagda förslaget till renovering och utbyggnad

av Mariebergs sjukhus; och skulle styrelsen äga att för ändamålet

använda ett belopp av högst 56,400 kronor.

Med skrivelse den 8 april 1941 har byggnadsstyrelsen överlämnat förslag

i ämnet samt därvid anfört i huvudsak följande.

Med anledning av det lämnade uppdraget hade byggnadsstyrelsen anmodat

arkitekten Hakon Ahlberg, som upprättat förenämnda förslag, att

verkställa den anbefallda överarbetningen av detsamma. Då medicinalstyrelsen

emellertid med hänsyn till de genom krigsutbrottet förändrade

förhållandena utgått ifrån att byggnadsföretagets igångsättande måste tills

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 216.

vidare uppskjutas, bade det en tid framåt fått anstå med berörda överarbetning,

varför det överarbetade förslaget först numera kunde av byggnadsstyrelsen

framläggas.

De av byggnadsstyrelsen i dess utlåtande den 22 februari 1938 gjorda

erinringarna hade i huvudsak avsett det förhållandet, att vid den i förslaget

avsedda moderniseringen av sjukhuset det gamla systemets anordning med

salar mot nordligt väderstreck i ett flertal paviljonger bibehållits, vilket ur

belysningssynpunkt måste anses innebära en nackdel för anläggningen i dess

moderniserade skick. Vidare hade styrelsen framhållit, att uppmärksamhet

borde agnäs åt möjligheten att genomföra inskränkningar beträffande i förslaget

i stor utsträckning förekommande rivningar och flyttningar av väggar.

I det nu föreliggande överarbetade förslaget vilket framställdes å skrivelsen

bilagda 67 stycken den L april 1941 dagtecknade skissritningar jämte

tillhörande kostnadsberäkningar, hade i den omfattning det befunnits ekonomiskt

möjligt åstadkommits gynnsammare belysningsförhållanden inom

vissa vårdavdelningars dagrum och sjukrum. Vidare hade tillgodosetts vissa

önskemål, som från medicinalstyrelsens och sjukhusledningens sida numera

framställts- Sålunda hade antalet sjukplatser ökats från tidigare föreslagna

I, 032 till 1,060 sängar, varav 23 vårdplatser tillkommit på insulinavdelningen.

Slutligen hade i besparingssyfte vidtagits de inskränkningar, som befunnits

möjliga i fråga örn förändring av sjukhusets nuvarande planläggning m. m.

Därjämte omfattade förslaget alternativt en barnavdelning örn 20 vårdplatser

i en särskild nybyggnad, vilken icke ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet.

Kostnaderna för genomförandet av det för riksdagen framlagda förslaget

hade beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, vilket belopp emellertid

byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 22 februari 1938 ansett vara väl

knappt och böra höjas till 5,530,000 kronor. Enligt den verkställda kostnadsberäkningen

skulle det nu föreliggande överarbetade förslaget, bortsett

från den alternativt föreslagna barnpaviljongen, draga en kostnad av 6,076,700

.kronor. Detta förslag skulle alltså betinga en kostnad, som med omkring

II. 6 procent överstege kostnaderna för det tidigare förslaget. Med hänsyn

såväl till att det överarbetade förslaget avsåge ett större antal vårdplatser

än det tidigare som till de numera avsevärt ökade byggnadskostnaderna

måste det överarbetade förslaget anses innebära en ekonomiskt mer fördelaktig

lösning av föreliggande byggnadsfråga än det tidigare förslaget.

Slutligen ville byggnadsstyrelsen framhålla, att det överarbetade skissförslaget

närmast vore att betrakta såsom en generalplan för sjukhusets

modernisering, avsedd att i olika etapper genomföras under en följd av år,

i den mån statsmakterna ställde medel till förfogande för ändamålet. Byggnadsstyrelsen

förutsatte därvid, att före ingångsättande av värjo särskild

etapp de föreliggande skissritningarna komme att ytterligare bearbetas och

möjliga förenklingar vidtagas samt i anslutning därtill justerade kostnadsberäkningar

upprättas.

Börande det av arkitekten Ahlberg överarbetade förslagets detaljer samt

de i förslaget ingående specificerade kostnadsbeloppen får jag hänvisa till

handlingarna.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anmält, att medicinalstyrelsen tagit del av

vad styrelsen i skrivelsen anfört utan att däremot hava framställt någon

erinran.

I en den 22 april 1941 dagtecknad promemoria har arkitekten Ahlberg

närmare preciserat de olika, från varandra fristående etapper, vari ifråga
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 216.

17

varande byggnadsarbeten lämpligen borde utföras. Enligt denna plan skulle

etapperna avgränsas på följande sätt:

Beräknad kostnad

Etapp I.

II.

lil.

IV.

VI.

Etapp VII

Utvändiga arbeten och diverse ____

Ny administrationsbyggnad ........

Köksbyggnad .......................

Utvändiga arbeten och diverse ...

Provisoriskt kök ...................

Paviljong 1—7—4 .................

Uppsyningsmansbostad.............

Paviljong 5 och 6 .................

» 8 och 9 .................

Utvändiga arbeten och diverse ...

Paviljong 15 .......................

» 16 ........................

3. Öppendörrpaviljong för män ...

Arbetspaviljong.....................

11 Öppendörrpaviljong för män ...

12 » » kvinnor

Utvändiga arbeten och diverse ...

Tvätt och bageri

Byggnadsarbeten.................

Maskintvättanläggning .........

Provisorisk tvätfanläggning......

13 Paviljong för lugna kvinnor____

14 » » » och halv
lugna

kvinnor ...................

17 Paviljong för t. b. c. och oroliga

kvinnor .......................

18 Paviljong för oroliga kvinnor

49 Bostadshus för två läkare ..

28 f Nuvarande bostadshus ändras

till centralförråd..................

Återstående arbeten

Däribland 52 Barnpaviljong ____

Omändringar av personalbostads

husen. Samlingssal m. fl. Plane

ringar kring byggnader. Promenadgårdsstängsel.

Återstående utvändiga arbeten ..

. kronor

938,300

»

20,000 kronor

958,300

kronor

249,100

»

489,000

180,000

»

14,700 »

932,800

. kronor 995,100

»

9,100 »

1,004,200

. kronor 397,700

»

394,700

»

100,000 »

892,400

. kronor 284,200

»

281,800

»

72,800

»

9,700

. »

13,600

»

43,000

•

48,000

. »

149,500

. »

60,000

»

10,000 »

972,600

kronor

148,000

»

236,400

i

»

230,100

»

268,600

»

106,000

»

21,600 »

1,010,700

. kronor

103,700

»

305,700 »

409,400

Summa kronor

6,180,400

Ahlberg har därjämte anfört, att vissa arbeten — exempelvis det i första

etappen ingående uppförandet av ångpannehuset med därtill hörande övriga

anläggningar — icke syntes kunna utföras inom ett år. Detsamma gällde

köksbyggnadens renovering och paviljongen 1—7—4, alltså samtliga de tre

första etapperna. För att icke renoveringsarbetet skulle draga alltför lång

tid fordrades därför, att förslagsvis två etapper samtidigt angrepes.

Bihang till riksdagens protokoll 1.941. 1 sami. Nr 216. sos» 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Behovet av en genomgripande renovering av Mariebergs sjukhus är till

fullo styrkt. Riksdagen har också, såsom jag anfört, redan i annat sammanhang

i princip förklarat sig beredd att anvisa medel för möjliggörande av

en ändamålsenlig modernisering av sjukhusets byggnadskomplex samtidigt

som riksdagen uttalat sig för en utökning i samband med renoveringsarbetena

av sjukhusets platsantal.

Såvitt jag vid en granskning av den innevarande år framlagda reviderade

byggnadsplanen kunnat finna, synas påtagliga förbättringar i förhållande till

det ursprungliga förslaget hava uppnåtts. Jag anser det dessutom såsom

en vinst, att den vidtagna överarbetningen tillåtit en ytterligare utvidgning

av antalet vårdplatser, eller från 1,032 till 1,060. Alternativt har byggnadsstyrelsen

på förslag av medicinalstyrelsen därjämte ifrågasatt uppförande för

en kostnad av 103,700 kronor av en särskild byggnad, avsedd att inrymma

en barnpaviljong om 20 platser.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena enligt medicinalstyrelsens

tidigare förslag uppskattades till 5,530,000 kronor. Ett genomförande

av det av byggnadsstyrelsen förordade förslaget — däri inbegripet barnpaviljongen

— skulle enligt styrelsens beräkningar medföra en totalkostnad

av i runt tal 6,180,000 kronor. Med hänsyn till de påtagliga förbättringar i

olika avseenden, som enligt vad jag antytt otvivelaktigt ernåtts genom byggnadsstyrelsens

överarbetning, synes kostnadsstegringen hava hållits inom

skäliga gränser, särskilt i betraktande av den ökning av byggnadskostnaderna.

som de senaste åren ägt rum. Såsom byggnadsstyrelsen anfört är förslaget

närmast att betrakta som en generalplan, vars realiserande i var för sig fristående

etapper kan utsträckas under en tid av åtskilliga år. Med hänsyn

till vad i ärendet framhållits, är jag beredd att nu tillstyrka, att etapperna

I och II, vilka bland annat innefatta uppförande av nytt ångpannehus, ny

administrationsbyggnad samt köksbyggnad och vilka böra utföras jämsides

med varandra, påbörjas och avslutas under loppet av de två närmast följande

budgetåren. De båda etapperna hava kostnadsberäknats till sammanlagt

(958,300 + 932,800) 1,891,100 kronor. Jag förordar, att av detta belopp 1 miljon

kronor anvisas för nästa budgetår. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen

framhållit bör åt styrelsen lämnas i uppdrag att före etapparbetenas påbörjande

inkomma med mera detaljerade byggnadsförslag, inrymmande de

möjligheter till förenklingar, som kunna visa sig föreligga; härefter torde

förslagen böra prövas av 1940 års civila byggnadsordning.

Sammanfattning och hemställan.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle medelsbehovet för

nästa budgetår komma att beräknas sålunda:

Sidsjöns sjukhus................................................ kronor 4,460,000

Umedalens sjukhus ............................................ » 26,000

Ulleråkers sjukhus.............................................. * 440,000

Mariebergs sjukhus ............................................ » 1,000,000

Summa kronor 5,926,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 216.

Sistnämnda belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag å kapitalbudgeten

under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond».

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att

den angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.

I den män så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande

eller eljest kail befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål

kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Under åberopande av vad jag sålunda och i övrigt anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta att i enlighet med av mig förordade förslag följande

arbeten må komma till utförande, nämligen

a) vid Umedalens sjukhus anordnande av en rotfruktkällare

för en beräknad kostnad av högst 26,000 kronor; samt

b) vid Mariebergs sjukhus örn- och nybyggnadsarbeten för en

beräknad kostnad av högst 1,891,100 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ett den 1 november

1940 samt den 21 januari och den 7 februari 1941 mellan

Uppsala stads drätselkammare, å ena sidan, samt chefen för

Upplands regemente, medicinalstyrelsen och lantbrukshögskolan,

å andra sidan, träffat avtal angående anslutning till stadens

reningsverk för avloppsvatten;

III. å kapitalbudgeten, Statens allmänna fastighetsfond, till

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 5,926,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Montell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:276 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:t proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. s. 3 i texten
  2. SU 1941:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. s. 1 i texten