Sök i Ratio Lex

Angående anslag å tillläggsstat II till undersökning av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna år 1941, m. m

1941-04-25 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:218, Angående anslag å tillläggsstat II till undersökning av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna år 1941, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

1

Nr 218.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag å tillläggsstat

II till undersökning av de lokala olikheterna

i levnadskostnaderna år 1941, m. m.; given Stockholms

slott den 25 april 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 april

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet

Bergquist, anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Genom beslut den 3 mars 1939 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen att,

i samband med utförande av i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen omförmäld

gruppering av orterna i riket (skattegruppering), jämväl uppgöra förslag till

fördelning av stationeringsorterna för statstjänstemän samt lärare vid folkoch

småskolor m. fl. å de i civila avlöningsreglementet angivna ortsgruppema

(lönegruppering). Enligt den av Kungl. Maj:t genom beslut den 15

juni 1939 godkända planen för de levnadskostnadsundersökningar, som skulle

läggas till grund för nämnda dyrortsgrupperingar, avsågs att insamling

av prisuppgifter skulle företagas av de kommunala myndigheterna vid två

tillfällen, nämligen under en vecka i slutet av oktober 1939 och en vecka i

slutet av april 1940.

Fiihancj lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 218.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

Planen för levnadskostnadsundersökningarna blev emellertid icke fullföljd.

I skrivelse den 5 september 1939 ifrågasatte socialstyrelsen, om icke

den i oktober samma år avsedda prisundersökningen under då rådande förhållanden

lämpligen borde uppskjutas eller möjligen helt inställas. Den planerade

hyresräkningen ansåg styrelsen däremot under alla omständigheter

böra komma till stånd.

Vid anmälan av proposition nr 26 till 1939 års urtima riksdag angående

ytterligare förlängd giltighet av skattegrupperingen förordade jag i anslutning

till vad socialstyrelsen anfört uppskov med nämnda prisundersökning.

Den efter krigsutbrottet fortgående prisutvecklingen hade, framhöll jag därvid,

medfört förskjutningar i de lokala prisförhållandena, som kunde förväntas

undergå en ytterligare accentuering under vintems lopp. En dyrortsgruppering,

grundad å prisuppgifter avseende hösten 1939 och våren

1940, skulle för avsevärd tid framåt binda löne- och skattesystemen vid en

sannolikt tillfällig lokal prissituation och kunde sålunda näppeligen väntas

ge ett tillfredsställande resultat eller ens leda till en rättvisare avvägning

olika orter emellan än vad gällande dyrortsgruppering innebure. På grund

härav ansåg jag mig böra förorda uppskov med prisinsamlingen, trots de

olägenheter, med vilka det därigenom uppkommande dröjsmålet med genomförandet

av ny skatte- och lönegruppering kunde vara förenat.

Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning och biföll Kungl. Maj:ts förslag

örn förlängning av gällande skattegruppering till utgången av år 1941

(skrivelse nr 68).

Den i levnadskostnadsundersökningen ingående hyresräkningen fullföljdes

däremot i avsedd ordning. Kungl. Majit utfärdade den 8 september 1939

kungörelse (nr 644) angående uppgifter för hyresräkning å vissa orter i sammanhang

med mantalsskrivningen för år 1940. I samband med hyresräkningen

utfördes tvenne specialundersökningar, nämligen av byggnads- och

bostadskostnaderna på landsbygden och av de hyror, som hyresåret 1939/

40 betalades av befattningshavarna inom vissa ämbetsverk och tillhörande

kårer. En likaledes i samband med hyresräkningen planerad representativundersökning

rörande föreliggande skiljaktigheter i boningsrummens storlek inom

olika landsdelar kom däremot icke till stånd.

I skrivelse den 6 mars 1940 ifrågasatte socialstyrelsen förnyat uppskov

med prisinsamlingen under hänvisning till att de efter krigsutbrottet inträdda

förskjutningarna i de lokala prisförhållandena utgjorde en föga tillfredsställande

grundval för en ny dyrortsgruppering. Samtidigt betonade emellertid

styrelsen de olägenheter, som voro förknippade med ett uppskov.

I proposition nr 146 till 1940 års lagtima riksdag föreslog Kungl. Majit i

anslutning till socialstyrelsens förslag att skattegrupperingen skulle givas

förlängd giltighet till utgången av år 1942. Riksdagen biföll propositionen

(skrivelse nr 330).

Jämväl den för folkpensionerna gällande ortsgrupperingen har av samma

skäl enligt beslut av innevarande års riksdag givits förlängd giltighet till utgången

av år 1943. I anledning av Kungl. Majits i propositionen nr 4 fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

3

lagda förslag framhöll andra lagutskottet i sitt av riksdagen sedermera godkända

utlåtande (nr 5), att de fortlöpande förskjutningar i levnadskostnaderna,

vilka ägde rum såsom en följd av det pågående kriget, enligt utskottets

mening måste medföra att någon ny indelning i ortsgrupper enligt lagen

örn folkpensionering för närvarande icke kunde genomföras. Med hänvisning

till omöjligheten att vid nuvarande prisförhållanden verkställa erforderliga

ekonomiska undersökningar på längre sikt avböjde utskottet tillika ett

i tvenne motioner (I: 173 och II: 232) framfört förslag örn utredning av frågan

om dyrortsgrupperingens berättigande.

Med liknande motivering har årets riksdag även avslagit motionsvis framställda

yrkanden (I: 151 och II: 138) örn upphävande av skattegrupperingen.

I bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande (nr 11) uttalades

emellertid, att utskottet, vid sitt avböjande att för närvarande göra frågan

till föremål för utredning, icke förbisett att förhållandena kunde komma att

utveckla sig så, att en provisorisk lösning beträffande skattegrupperingen

bleve nödvändig i avvaktan på en blivande slutlig reform. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Majit med uppmärksamhet skulle följa utvecklingen på området.

Dyrortsgrupperingsfrågan har varit föremål även för andra, av riksdagen

ännu icke prövade motioner (I: 150, II: 132 och 175), i vilka påyrkats skyndsam,

allmän utredning av frågan i syfte att få till stånd en utjämning mellan

ortsgrupperna såväl vid löner och pensioner som vid beskattningen, därvid

motiveringen bland annat varit att en utjämning av levnadskostnaderna mellan

stad och land ägt rum under senare år.

I skrivelse den 10 april 1941 har socialstyrelsen ånyo lill övervägande upptagit

frågan örn levnadskostnadsundersökningens utförande och mot varandra

vägt å ena sidan olägenheterna av att vidhålla den nuvarande dyrortsgrupperingen

oförändrad och å andra sidan vanskligheterna av att i nuvarande

läge genomföra en allmän prisundersökning. Styrelsen har stannat

vid att föreslå, att en prisgeografisk undersökning omfattande hela landet

snarast möjligt skulle komma till stånd, men under iakttagande av vissa förenklingar

i förfaringssättet, i främsta rummet en begränsning av prisinsamlingen

till en enda tidpunkt.

Styrelsen motiverar förslaget i huvudsak på följande sätt:

De av kriget orsakade, till sina konsekvenser svåröverskådliga prisstegringarna

lia ansetts göra det angeläget att ställa sig avvaktande och för den

skull uppskjuta en ny ortsgruppering i förhoppning, att lugnare tider skulle

inträda. Oavsett detta måste gällande dyrortsgrupperingar, som grundats på

prismaterial, insamlat för ungefär sju år sedan, numera anses vara mindre

verklighetstrogna på grund av de omvälvningar i prisförhållandena, som ägt

rum ej blott i allmänhet utan även på särskilda orter, exempelvis i samband

nied expansion av lokala industriföretag, militära förläggningar o. dyl. Det

är för den skull önskvärt, att nya, hela landet omfattande prisupptagningar

verkställas inom en nära framtid. Härför talar också, att de nu i väsentligen

färdigt skick föreliggande bostadsuppgifterna från 1939 års liyresräkning

samt därtill anslutna specialundersökningar örn statstjänstemannens hyror

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

samt byggnadskostnaderna på landsbygden för varje år som går bliva allt

svårare att sammanställa med uppgifter örn andra levnadskostnader insamlade

flera år senare. De på sistone i allt större omfattning från kommuner,

organisationer och enskilda personer till Kungl. Maj:t ingivna framställningarna

om förhöjd dyrortsplacering av vissa orter synas också tyda på,

att prisutvecklingen i landets olika delar varit olikformig och att vissa justeringar

i gällande dyrortsindelningar kunna vara motiverade av sedermera

inträdda förhållanden.

Då socialstyrelsen remissledes haft att yttra sig över dylika framställningar

om ändrad placering i lönegrupp har styrelsen, enligt hittills tillämpade

regler för överflyttning under löpande dyrortsregleringsperiod, ansett sig

kunna tillstyrka dylik överflyttning blott i undantagsfall, då det förelegat

en alldeles exceptionell lokal prisutveckling, exempelvis när en större miiitärstyrka

varaktigt förlagts till en landskommun. Även ett dylikt isolerat medgivande

har dock ej sällan visat sig medföra opåräknade verkningar, i det

att kommunerna inom en delvis rätt vid krets omkring förläggningsorten sökt

ernå motsvarande uppflyttning i dyrortsgrupp under framhållande av att

levnadskostnaderna inom dessa områden vore väl så höga som å den uppflyttade

platsen. För att bedöma dylika anspråk skulle erfordras ett tillförlitligt

och omfattande prismaterial. Ett dylikt prismaterial måste givetvis inhämtas

från ett flertal orter, helst från hela landet.

Svårigheter för en dylik prisinsamling möta först genom rörligheten och

den bristande stabiliteten hos den allmänna prisnivån. För tiden 1938—41

möter man stegringar av levnadskostnader och livsmedelspriser på 20—50°/#

och däröver eller i genomsnitt 1—2 °/o per månad, sålunda en prisstegring

av betydande styrka. Det ligger i sakens natur, att en sådan prisstegring icke

går likformigt fram över landet, varför den har en tendens att överskyla prisgeografiska

olikheter.

Det är ofrånkomligt, att en dyrortsgruppering, grundad på prisinsamling

under nu rådande förhållanden, blir förenad med vissa vanskligheter. Hänsyn

härtill måste tagas, och det är naturligt, att man redan från början räknar

med att de nya grupperingarna måste bliva av kortare varaktighet än de

tidigare, varvid även en del förenklingar i själva förfaringssättet få en dubbel

motivering. Bland annat bör man förlägga prisinsamlingen till ett enda

tillfälle, icke till två, som vid tidigare ortsgrupperingar.

Beaktas dessa synpunkter böra fördelarna av en snarast möjligt utförd

ny dyrortsgruppering avgjort överstiga de med en dylik under rådande förhållanden

förenade olägenheterna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får styrelsen som sin mening

uttala, att en ny dyrortsgruppering nu bör komma till stånd på grundval

av ett hela landet omfattande prismaterial.

Styrelsen betonar vikten av att den prisgeografiska undersökningen, då den

skall göras i en tid av häftiga och olikformiga prisförändringar, verkställes

med en starkare koncentration i arbetet än tidigare planerats:

1935 års dyrortsgruppering tog i anspråk en tid av ungefär två år, och

för 1941 års gruppering med dess utvidgade program beräknades en tid av

cirka tre år. Huvudanledningen till denna tidsutdräkt var jämte den dubbla

prisinsamlingen de remisser till de kommunala myndigheterna med åtföljande

granskningstider för allmänheten, vilka ansågos vara påkallade för

att vinna vederbörande intressentgruppers tilltro till de statistiska resultaten.

Dylika metoder underlättades därigenom att man befann sig i en period

av tämligen stillastående priser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

5

Vid den nu för en ny dyrortsgruppering föreslagna undersökningen måste

man beakta, att en vida större koncentration erfordras för motsvarande

arbete i en tid, som utmärkes av häftiga och olikformiga prisförändringar,

även örn man måhända kan hoppas på att prisrörelserna snart skola komma

in i lugnare fåror. Man får dock icke bortse från, att en dyrortsgruppering

icke är blott en prisstatistisk undersökning utan åsyftar att vara en förtroendesak.

För att vinna delta syfte, måste man genom metoder som de hittills

använda söka samarbete med vederbörande intressentgrupper. Givetvis

föreligga dock härvidlag, liksom på andra områden av dyrortsgrupperingsarbetet

tidsbesparingsmöjligheler, som böra i görligaste mån utnyttjas i syfte

att erhålla snabbare — ehuru därför ej otillförlitligare — resultat.

Beträffande tidpunkten för undersökningens utförande framlägger

styrelsen alternativa förslag: prisinsamlingen kan antingen verkställas snarast

möjligt, förslagsvis i början av nästkommande juni månad, eller också uppi

skjutas till senast i mitten av februari 1942. Enligt det första alternativet, som

styrelsen förordar, skulle ändringar i grupperingarna kunna träda i kraft i

februari 1942 för skatternas del och i juni samma år för lönernas del, me^

dan samma ändringar enligt det andra alternativet .skulle träda i kraft den 1

januari 1943, alltså vid den tidpunkt, då den av riksdagen beslutade prolongalionen

av skattegrupperingen utgår. Denna senare linje har inom styrelsen

förordats av en reservant, som ansett den för det första alternativet angivna

tiden vara väl knappt tillmätt.

Tidsschemat för det förordade alternativet anger styrelsen sålunda:

Prisinsamlingen bör avse samtliga kommuner i landet samt mera betydande

tätorter, tillhopa cai 4,000 orter. Dessa finnas upptagna i en till

Kungl. Majit tidigare överlämnad ortsförteckning, vilken dock nu måste revideras

i samråd med länsstyrelserna.

På grund av nödvändiga organisatoriska och andra förberedelser kan tiden

för prisinsamlingen ej utsättas tidigare än i början av juni 1941, förslagsvis

8—14 juni. Det torde vara nödvändigt, att de av den kommunala myndigheten

insamlade prisuppgifterna hållas för allmänheten tillgängliga under

viss tid, som dock ej behöver överstiga åtta dagar, varefter kommunalnämnden

eller motsvarande nämnd har att avgiva yttrande över eventuellt

inkomna klagomål. Med hänsyn härtill skulle uppgifterna kunna vara socialstyrelsen

tillhanda i slutet av juni. För en granskning av materialet och tillhörande

skriftväxling med de kommunala myndigheterna torde erfordras

minst 3 månader. Det må erinras örn att de infordrade prisuppgifterna torde

komma att omfatta cirka 100 prisuppgifter från vardera av 4,000 orter eller

sammanlagt 400,000 uppgifter.

På grund av nu nämnda förhållanden kan sålunda uträkningen av orternas

dyrortsplacering taga sin början omkring 1 oktober 1941. Härför erfordras

ju ej blott de på förut nämnt sätt insandade uppgifterna om livsmedelspriser

m. m. utan även möjligast aktuella uppgifter örn skatter och bostadshyror.

De senare kunna erhållas från 1939 års hyresräkning.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att styrelsen i skrivelse till

Kungl. Majit den 26 oktober 1940 angående statistisk övervakning av bostadsmarknaden

bland annat framlagt förslag till en extra hyresräkning efter

representativ metod, avsedd att igångsättas då förhållandena på bostadsmarknaden

göra detta påkallat. Därest en sådan undersökning kommer till

stånd torde dess resultat kunna användas som stöd för ändringar, vilka i

vissa orter på grund av särskilda förhållanden kunna påkallas. Eljest kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

det kanske visa sig lämpligt att i dylika fall inhämta kompletterande uppgifter.

Under förutsättning att erforderliga medel och arbetskrafter ställas till förfogande,

borde dyrortsgrupperingsarbetet kunna föreligga färdigt omkring

årsskiftet 1941/1942, vad skattegrupperingen angår, samt några månader senare

vad lönegrupperingen beträffar. Det skall icke förnekas, att den nu beräknade

tiden för en så omfattande undersökning är knapp i jämförelse med

vid tidigare dyrortsgrupperingar. Emellertid finnas möjligheter att tillrättalägga

insamlings- och bearbetningsmetoder med hänsyn till att undersökningen

skall göras under avsevärt kortare tid. Örn vidare den praktiska organisationen

väl utbygges, icke minst i fråga örn lokala nämnder, skola de svårigheter,

som knappheten på tid kunna förorsaka, kunna övervinnas.

Vid prisundersökningen föreslår socialstyrelsen viss medverkan av

löntagare och andra av dyrortsgruppe ringen berörda

medbo rgargr upper.

I 1936 års lönekommittés betänkande angående dyrortsgrupperingen framhöllo

de för överläggning med kommittén utsedda personalrepresentanterna

i särskilt yttrande såsom betydelsefullt ur personalsynpunkt, att särskilda prisnämnder

för införskaffande av material för dyrortsgrupperingarna tillsattes,

så att statens befattningshavare ute i landet finge medinflytande vid granskning

av prismaterialet. Framställningar i liknande syfte lia senare gjorts av

statstjänarekartellen, Sveriges statstjänstemannanämnd, trafiktjänstemännens

riksförbund m. fl.

Socialstyrelsen har tidigare i infordrat utlåtande över nämnda framställningar

hävdat, att prisuppgifterna liksom vid förut gjorda undersökningar

borde avgivas av vederbörande kommunala myndigheter på eget ansvar, men

att tjänstemännen och deras organisationer enligt styrelsens mening borde

beredas inflytande vid såväl själva prisinsamlingen som vid materialets

granskning, i den mån detta vore möjligt utan att skada andra berättigade

intressen och utan att äventyra beräkningarnas objektivitet. Enligt styrelsens

uppfattning vore ingen invändning att göra mot att kommunalmyndigheterna,

särskilt på större orter, läte sig biträdas av paritetiskt sammansatta

lokala prisnämnder.

Socialstyrelsen har, efter av Kungl. Maj:t den 15 juni 1939 erhållet uppdrag

att uppgöra och till finansdepartementet inkomma med förslag till kungörelse

angående skyldighet för kommunala myndigheter att avlämna vissa

uppgifter rörande levnadskostnader under beaktande av de framkomna önskemålen

rörande medverkan av befattningshavarna, i skrivelse den 5 september

1939 avgivit förslag till sådan kungörelse. Kungörelseförslaget, vilket styrelsen

anser böra tillämpas även vid den nu ifrågasatta prisinsamlingen, innehåller

ett stadgande att i kommun bör, där så ej med hänsyn till kommunens

ringa folkmängd eller eljest finnes opåkallat, tillsättas en särskild nämnd

för att vara den kommunala myndigheten behjälplig vid inhämtande av prisuppgifter.

Nämnden skall bestå av lika antal representanter för arbetsgivare

och löntagare såsom ledamöter och en ordförande, som icke kan anses företräda

arbetsgivar- eller löntagarintressen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

7

Kostnaderna för den prisgeografiska undersökningen

jämte därpå grundad dyrortsgruppering ha av socialstyrelsen

i den gjorda framställningen beräknats till sammanlagt 64,000 kronor. Styrelsen

har hemställt att till dess förfogande måtte för ändamålet ställas

20.000 kronor för innevarande budgetår och 44,000 kronor för budgetåret

1941/42. Därvid lia icke medräknats kostnaderna för en tidigare planerad

specialundersökning beträffande dyrortsförhållandena för befattningshavare

i högre inkomstlägen än det av normalbudgeten representerade, ej heller en

av styrelsen tidigare ifrågasatt utredning angående folk- och småskollärares

tjänstebostäder. Dessa undersökningar anser styrelsen böra såsom icke direkt

nödvändiga för en dyrortsgruppering ställas på framtiden.

I fråga örn kostnadernas närmare beräkning hänvisar styrelsen till sin

framställning den 28 december 1938 med plan för 1941 års dyrortsgruppering,

vari bland annat anfördes följande:

För verkställandet av 1935 års dyrortsgruppering, bortsett från liyresräkningen,

erhöll styrelsen i extra anslag för budgetåret 1933/34 10,000 kronor

och för budgetåret 1934/35 likaledes 10,000 kronor. Häri voro inräknade

cirka 800 kronor för resekostnader vid inspektionsresor, företagna av

styrelsens ombud.

Vid kostnadsberäkningarna för nästkommande dyrortsgruppering har styrelsen

utgått från att extra amanuens- och biträdesarbete -— exklusive hyresräkningen

— torde bliva erforderligt i ungefär dubbelt så stor utsträckning

som vid närmast föregående gruppering. Kostnaderna för ifrågavarande arbete

kunna beräknas uppgå till cirka 38,000 kronor, fördelade med lika belopp

på budgetåren 1939/40—1940/41.

Styrelsen har i det föregående framhållit, att det särskilt beträffande städer

och stadsliknande samhällen samt en del tättbebyggda orter å landsbygden

lärer för en tillförlitlig korrigering av prisuppgifterna bliva nödvändigt

att verkställa undersökningar på ort och ställe i vida större utsträckning

än tidigare. Härvid ämnar styrelsen i främsta rummet -—- mot skälig

ersättning eventuellt även för onstad arbetsinkomst samt för resekostnader

— anlita sina å ett 50-tal orter inom olika delar av riket placerade ombud,

vilka för ändamålet skulle få sig tilldelade särskilda kontrollområden. Kostnaderna

för detta kontrollarbete synas böra beräknas till i genomsnitt cirka

300 kronor per ombud eller i runt tal 15,000 kronor, varav 5,000 kronor torde

behöva disponeras under budgetåret 1939/40 och 10,000 kronor under

budgetåret 1940/41.

De för extra amanuens- och biträdesarbete beräknade kostnaderna, 38,000

kronor, anser styrelsen numera på grund av ändrade löneförhållanden böra

höjas med cirka 20 procent, eller till ungefär 45,000 kronor. Härtill komma

beräknade kostnader för kontrollarbete genom styrelsens ombud med

15.000 kronor, för anlitande av experter, resor och oförutsedda utgifter med

2.000 kronor samt för blankettryck, skrivmateriel m. lii., som styrelsen

anser icke kunna bestridas från socialstyrelsens expensanslag, med högst

2,000 kronor, eller tillhopa för hela den nu föreslagna undersökningen omkring

64,000 kronor.

Kostnaderna för hyresräkningen lia enligt en under hand erhållen uppgift

uppgått till i inut tal 107,000 kronor, varav 73,000 kronor faller på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 218.

Departements
chefen.

löner, 19,000 kronor på formulär, kort ni. m. och 15,000 kronor på statistikmaskiner.

Dessa kostnader ha bestritts från under sjunde huvudtiteln anvisade

förslagsanslag till kostnader för dyrortsgrupperingen. Å riksstaten

för budgetåret 1939/40 var uppfört ett sådant förslagsanslag på 50,000 kronor,

och för innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett

förslagsanslag på 15,000 kronor. Kungl. Majit har, såsom jag vid anmälan

av propositionen rörande sistnämnda anslag (nr 147 till 1940 års lagtima

riksdag) anförde, genom beslut den 4 januari 1940 förklarat hinder icke

möta för socialstyrelsen att från det för budgetåret 1939/40 anvisade förslagsanslaget

bestrida de å samma budgetår belöpande kostnaderna för

hyresräkningen. Anslaget för innevarande budgetår, som bestämdes med

hänsyn till vad socialstyrelsen då beräknade skulle erfordras för hyresräkningens

fullföljande, har av Kungl. Majit den 7 juni 1940 ställts till styrelsens

förfogande att disponeras för därmed avsett ändamål. Av anslaget

återstår odisponerat 4,000 kronor.

Den levnadskostnadsundersökning, som Kungl. Majit våren 1939 uppdrog

åt socialstyrelsen att utföra och som var avsedd att läggas till grund

för nya dyrortsgrupperingar såväl i löne- och pensions- som i skattehänseende,

hade föregåtts av en allmän, av 1936 års lönekommitté verkställd

utredning rörande de lämpliga grunderna för mätningen av de lokala olikheterna

i levnadskostnaderna. I samband med beslut om lönereglering för

civilförvaltningen tog riksdagen (skrivelse nr 263/1938) ställning till de av

lönekommittén förordade principerna för undersökningen. Kommitténs förslag

som innebar ett fullständigande och förbättrande av mätningsmetoderna,

särskilt i fråga om beräkningen av bostadskostnaderna, ansåg riksdagen

därvid i allt väsentligt förtjänt att vinna beaktande vid det kommande

dyrortsgrupperingsarbetet.

Prisutvecklingen efter krigsutbrottet medförde sedermera sådana förskjutningar

i de lokala prisförhållandena, att ett uppskov med den beslutade

prisinsamlingen ansågs lämpligt. Å bostadsmarknaden motsågos icke några

motsvarande förskjutningar; den planerade hyresräkningen syntes därför

möjlig att verkställa. Då undersökningen av de lokala prisförhållandena

utgjorde förutsättningen för genomförandet av nya dyrortsgrupperingar

inom avsedd tid, underställdes frågan 1939 års urtima riksdag i en proposition

med förslag om förlängd giltighetstid för gällande skattegruppering.

Riksdagen biföll propositionen. Med hänsyn till de hinder utvecklingen

reste för den erforderliga prisinsamlingen beslöt sedermera 1940 års lagtima

riksdag på Kungl. Majits förslag ytterligare fortsatt giltighet för skattegrupperingen

intill utgången av år 1942. Innevarande års riksdag har bifallit

förslag örn förlängd giltighet för pensionsgrupperingen till 1943 års

utgång.

Ehuru gällande grupperingar sålunda prolongerats för att möjliggöra ännu

ett års uppskov med levnadskostnadsundersökningen, har socialstyrelsen

nu föreslagit, att prisundersökningen snarast skulle genomföras, ehuru i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 218.

9

något förenklade former. Styrelsen har anfört flera skäl för förslaget. Gällande

grupperingar, som grunda sig på sju år gammalt prismaterial, torde

med tiden ha blivit allt mindre rättvisande, särskilt för enstaka orter, där

exempelvis lokala industriföretag utvecklats eller militärförläggningar tillkommit.

För att man tillfredsställande skulle kunna genomföra härav betingade

uppflyttningar av berörda orter — vilket styrelsen tillstyrkt endast

i undantagsfall av alldeles exceptionell lokal prisutveckling — erfordras, efter

vad styrelsen anfört, ett omfattande prismaterial, helst från hela landet.

Vidare har styrelsen framhållit, att det för varje år måste bli allt svårare

att sammanställa de nu i huvudsak färdiga resultaten från hyresräkningen

och därtill fogade specialundersökningar med senare insamlade prisuppgifter.

De betänkligheter, som tidigare föranlett uppskov med prisinsamlingen,

göra sig alltjämt gällande. Å andra sidan synas de skäl, som socialstyrelsen

anfört mot ett ytterligare anstånd med den för en ny gruppering nödvändiga

prisinsamlingen, vara av sådan styrka, att åtgärder i enlighet med socialstyrelsens

förslag nu måste övervägas.

Socialstyrelsen synes närmast ha tänkt sig att den föreslagna undersökningen

skulle utmynna i allmänna omgrupperingar, som sedermera, när mera

normala förhållanden in Irätt, skulle få ersättas med nya, baserade på material

utvisande då rådande, stabiliserade prisrelationer. I anledning härav

vill jag erinra örn de betänkligheter, som vid den nyss berörda principbehandlingen

av dyrortsgrupperingsfrågan anfördes mot periodiska omgrupperingar,

företagna efter mekaniska regler under löpande löneregleringsperiod.

Det synes mig obestridligt, att täta omgrupperingar böra såvitt möjligt

undvikas. I synnerhet vid rådande prisutveckling kan en fullständig

revision av ortsgrupperingen enligt gängse principer leda till obilliga resultat.

Jag är därför icke beredd att tillstyrka, att fullständiga dyrortsgrupperingar

med provisorisk giltighet nu genomföras, med mindre förskjutningar

i de lokala prisrelationerna inträtt i sådan omfattning, att nu gällande grupperingar

ge ett allmänt sett otillfredsställande resultat. Örn så ej är fallet,

torde man höra begränsa sig till att provisoriskt vidtaga de omflyttningar av

enstaka orter som synas motiverade enligt de bedömningsgrunder som brukat

tillämpas vid justeringar av en dyrortsgruppering under dess giltighetstid.

I detta sammanhang torde få erinras, att förändringarna i de metoder

som tillämpas vid ifrågavarande beräkningar — särskilt i vad angår

^stadsposten och budgetens komplettering — torde komma att minska dyrortsskalans

spännvidd. Därvid måste givetvis beaktas, att hittills tillämpade

beräkningssätt otvivelaktigt inneburit en överskattning av de lokala levnadskostnadsskillnaderna,

men att å andra sidan löneskalans spännvidd gjorts

betydligt mindre än dyrortsskalans.

Med hänsyn till den ovisshet som föreligger om nu rådande prisgeografiska

förhållanden kan emellertid ett val mellan angivna lösningar träffas,

först sedan en undersökning av den föreslagna typen verkställts och ma
Bihang

till riksdagens protokoll 10H. 1 sunil. Nr 218. a

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-As proposition nr 218-

terial erhållits för bedömning av gällande dyrortsgrupperingars förhållande

till de aktuella levnadskostnadsolikheterna. Ehuru jag icke är beredd att

taga ställning till frågan, om provisoriska dyrortsgrupperingar nu böra

ske, tillstyrker jag därför, att den för sådana grupperingar nödvändiga prisundersökningen

kommer till omedelbart utförande. Den torde kunna ske i

huvudsak enligt de linjer, som föreslagits av socialstyrelsen.

De önskemål örn medinflytande vid prismaterialets insamling och granskning,

som från tjänstemannahåll framförts, synas mig berättigade. Det torde

vara ägnat att skapa ökad tilltro och förståelse för levnadskostnadsundersökningarna

och deras resultat, örn de medborgargrupper som närmast

beröras av grupperingarna medverka vid desamma. De av socialstyrelsen

föreslagna formerna härför finner jag i huvudsak lämpliga. Prisinsamlingen

bör sålunda vara en uppgift, som de kommunala myndigheterna bära

ansvaret för, men till hjälp vid arbetet böra myndigheterna ha särskilt tillsatta

prisnämnder med en opartisk ordförande och i övrigt lika antal representanter

för löntagare och arbetsgivare bland ledamöterna. Jag torde senare

få anmäla förslag till kungörelse angående skyldighet för kommunala myndigheter

att till socialstyrelsen avlämna ifrågavarande uppgifter rörande

levnadskostnaderna, innefattande bestämmelser jämväl angående de särskilda

prisnämnderna.

Beträffande de av socialstyrelsen beräknade kostnaderna för den föreslagna

undersökningen anser jag en begränsning nödvändig. Utgifterna för det

föreslagna kontrollarbetet genom styrelsens ortsombud, vilket måhända kunde

anses erforderligt vid en prisundersökning för en definitiv dyrortsgruppering,

synas väsentligen kunna inbesparas. En viss hjälp vid kontrollen torde

kunna erhållas för åtskilliga orter genom av kooperativa förbundet insamlat

prismaterial. Möjligen kunna även vissa kontrolluppgifter införskaffas genom

statens priskontrollnämnd.

Med nämnda inskränkning av kontrollarbetet och under beaktande i övrigt

av de besparingsmöjligheter, som betingas av undersökningens karaktär,

torde anslagsbehovet kunna i sin helhet begränsas till 45,000 kronor. Av

detta belopp bör anvisas 20,000 kronor för löpande budgetår och 25,000

kronor för nästa budgetår. Med hänsyn till den ovissa fördelningen av kostnaderna

mellan budgetåren böra anslagen erhålla reservationsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Undersökning av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna

år 1941 å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett reservationsanslag av ................ kronor 20,000;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av .......................... kronor 25,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 218.

11

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till undersökning av d a1 i texten
  2. SU 1941:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/ 41 till undersökning av de lokala olik s. 1 i texten