Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, m. m

26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:22, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18

juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, m. m.; given

Stockholms slott den 20 december 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om

barnbidrag;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1937 (nr 383)

örn förskottering av underhållsbidrag till barn; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 24 § förordningen den 13 april

1940 (nr 215) örn utrymningshjälp.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 22.

S489 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 22.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 juni 1937

(nr 382) om barnbidrag.

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

12 §.

Barnbidrag utgår---eller straffanstalt.

Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst

sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses

i 3 § förordningen örn utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej

barnbidrag till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort.

Yad nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken barnbidraget skolat utbetalas,

genom anmälan hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt,

där han vistas, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp.

Finnes på grund av sådan anmälan barnbidraget böra utgå, skall pensionsnämndens

ordförande därom omedelbart underrätta pensionsstyrelsen.

Barnbidrag, som---örn fattigvården.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar ar lagen den 18 juni 1937 (nr 383)

om förskottering av underhållsbidrag till barn.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. samt 6, 9 och 21 §§ lagen den 18 juni

1937 örn förskottering av underhållsbidrag till barn skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

4§-

1 mom. Bidragsförskott utgår----—---— — — ---

— — — däröver ytterligare . . 120 » 150 » 180 »

Uppgår på grund av stadgandet i 4 mom. första stycket andelen av bidragsförskott,

som bestämmes gemensamt för två eller flera barn, för något eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 22.

några av dem till lägre belopp än den å barnet eller barnen efter huvudtalet

belöpande andelen av det belopp, varmed enligt första stycket av förevarande

moment bidragsförskottet utgår, skall skillnaden tillgodoräknas övriga barn,

därvid dock icke något av barnen må erhålla högre belopp än som skulle hava

utgått till barnet, därest bidragsförskottet ej bestämts gemensamt.

För tiden---60 kronor.

Överstiger moderns — — — sådant barn.

6§-

Ansökning örn bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd

av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes,

av denne. Ansökning må göras jämväl av barnavårdsman, därest sådan förordnats

för barnet.

Ansökning, som---förtrogna personer.

Vid ansökningen---för barnavårdsnämnden.

9 §•

Bidragsförskott beviljas---förskottet söktes.

För tid---icke bidragsförskott.

Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla lägst

sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som avses i

3 § förordningen om utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utgår ej

bidragsförskott till barn i angivna ålder, vilka äro från förstnämnda ort. Vad

nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken bidragsförskottet skolat utbetalas,

genom anmälan hos ordföranden i den barnavårdsnämnd, som beviljat

bidragsförskottet, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter utrymningshjälp. Sådan

anmälan må ock göras hos ordföranden i annan barnavårdsnämnd, och har

denne att om han på grund av den gjorda anmälan finner bidragsförskottet

böra utgå därom omedelbart underrätta ordföranden i den barnavårdsnämnd,

som beviljat bidragsförskottet.

Bidragsförskott, som---örn fattigvården.

21 §.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader under

visst kalenderår, skall göras före utgången av kalenderåret näst efter det, då

förskottet utgivits. Konungen må dock, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning

skall av länsstyrelsen upptagas till prövning, ändå att den göres

senare.

Vid ansökningen---anledningen härtill.

De under--— barnavårdsnämndens ordförande.

Sedan länsstyrelsen — — — beviljat belopp.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Förslag
till
Förordning
angående

ändrad lydelse av 24 § förordningen den 13 april 1940

(nr 215) om utrynmingshjälp.

Härigenom förordnas, att 24 § förordningen den 13 april 1940 om utrymningshjälp

skall erhålla följande ändrade lydelse:

24 §.

Ersättningen för utrymningshjälp till barn tillhörande utrymd skolklass

utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis i efterskott.

Kan den underhållsskyldige icke fullgöra sin betalningsskyldighet, må den

i 31 § angivna nämnden på ansökan helt eller delvis meddela honom befrielse

därifrån; vid prövning av sådan ansökan skall vad i 23 § tredje stycket stadgas

äga motsvarande tillämpning. I fråga om barn, för vilket i händelse utrymning

ej ägt rum barnbidrag eller bidragsförskott skolat utgå, skall sådan befrielse

utan särskild ansökan meddelas den underhållsskyldige, dock att beträffande

barn, för vilket bidragsförskott skolat utgå, vad nu sagts ej gäller

barnets fader eller, där barnet adopterats av makar, mannen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 22.

o

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 december 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Bosander.

Tillförordnade chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler

fråga rörande ändring i vissa delar av lagarna om barnbidrag och om

förskottering av underhållsbidrag till barn, m. m. samt anför:

I fråga örn den av statsmakterna år 1937 genomförda lagstiftningen örn barnbidrag

och om förskottering av underhållsbidrag till barn hava vid skilda tidpunkter

framkommit önskemål om vissa smärre justeringar, föranledda

antingen av vunna erfarenheter under lagstiftningens tillämpningstid eller av

nytillkommen lagstiftning. Ehuru de spörsmål, örn vilka därvid är fråga, sakna

inbördes samband, torde de lämpligen böra gemensamt upptagas till behandling.

Jag har nu för avsikt att framlägga förslag i de sålunda uppkomna spörsmålen.

I. Ändringar i barnbidrags- och bidragsförskottslagarna,

föranledda av utrymningshjälpsförordningen.

Till en början torde jag få erinra örn vissa författningsbestämmelser, som

i förevarande sammanhang äro av intresse.

Gällande författningsbestämmelser.

Förordningen om utrymningshjälp.

Enligt förordningen den 13 april 1940 (nr 215) örn utrymningshjälp må,

då luftskyddsort eller annat område utrymmes i anledning av krig eller krigsfara,

utrymningshjälp i enlighet med bestämmelserna i förordningen beredas

genom statens försorg. Utrymningshjälpen utgår in natura (naturahjälp) eller

kontant (kontanthjälp) till den, vilken tillhör befolkningsgrupp, som av myndighet

blivit i vederbörlig ordning ålagd eller uppmanad att i anledning av

utrymningen bortflytta till annan kommun (1 och 3 §§).

Utrymningshjälp må meddelas allenast i den mån den hjälpsökande kan

antagas sakna tillgång till bestridande av utgifterna för det eller de ändamål,

som genom den sökta utrymningshjälpen skall tillgodoses, eller efter utgivande

helt eller delvis av kostnaderna härför komma att sakna nödiga medel till

underhåll för sig och de sina (4 §). Vid ansökan om utrymningshjälp skall i

följd härav fogas en på heder och samvete avgiven deklaration rörande sökandens

ekonomiska förhållanden. Ansökningen skall såsom regel ske hos kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 22.

munal inkvarteringsnämnd i den ort, dit bortflyttningen skett (15 §). Utbetalningen

av meddelad utrymningshjälp sker också genom denna nämnds

försorg.

Från principen örn medellöshet såsom förutsättning för erhållande av utrymningshjälp

finnas emellertid vissa undantag. Det viktigaste av dessa avser

barn tillhörande utrymd skolklass. Enligt de anvisningar, som ligga till grund

för planläggning och organiserande av utrymning, är i fråga örn huvuddelen

av skolbarnen utrymningen avsedd att ske, förutom medelst enskild bortflyttning

genom föräldrarnas försorg, genom kollektiv utflyttning av skolklasser,

för vilka resa, inkvartering och förplägnad ordnas genom myndigheternas

försorg.

För den utrymningshjälp, som lämnas barn tillhörande utrymd skolklass,

åligger ersättningsskyldighet enligt förordningen örn utrymningshjälp barnets

föräldrar eller adoptant. Ersättningsskyldigheten må ej göras gällande, därest

den, mot vilken anspråket riktas, kan antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens

utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig

och de sina (23 §). Ersättningsskyldigheten för utrymningshjälp till barn tillhörande

utrymd skolklass utgår med 70 öre för dag. Beloppet erlägges månadsvis

i efterskott. Kan den underhållsskyldige icke fullgöra denna betalningsskyldighet,

må på ansökan befrielse helt eller delvis därifrån meddelas honom

(24 §). Har utrymningshjälp, som icke avser resa, lämnats person, som mottagits

till stadigvarande försörjning av fattigvårdssamhälle eller omhändertagits

av barnavårdsnämnd, åligger det samhället eller den kommun, vars

barnavårdsnämnd omhändertagit hjälptagaren, att härför till staten utgiva ersättning,

i den mån staten till följd av utrymningen fått vidkännas kostnader,

som eljest skolat i första hand bestridas av samhället eller kommunen (28 §).

Fråga örn skyldighet att utgiva ersättning för utrymningshjälp eller befrielse

därifrån behandlas av en särskild nämnd i utrymningsorten, kallad

utrymningshjälpsnämnd (29 §). Denna nämnd har att, i samband med prövning

av ansökningar örn befrielse från ersättningsskyldighet för utrymningshjälp

till barn tillhörande utrymd skolklass och med ledning av erhållna uppgifter

rörande meddelad sådan utrymningshjälp, fastställa ersättningslängd

och hålla densamma, efter därom utfärdad kungörelse, tillgänglig för granskning

under tjugu dagar. Ersättningsbelopp, som ej erlägges inom stadgad tid,

skall indrivas i den ordning, som är stadgad i fråga örn kronoutskylder, dock

att indrivningsavgift ej skall utgå (33 §). Fråga örn åläggande av ersättningsskyldighet

enligt 28 § för fattigvårdssamhälle eller kommun prövas på framställning

av den myndighet, som meddelat utrymningshjälpen, av länsstyrelsen

i det län, som samhället eller kommunen tillhör (34 §).

Lagen om barnbidrag ni. ni.

I de fall, som i lagen den 18 juni 1937 (nr 382) örn barnbidrag närmare angivas,

utgår av allmänna medel barnbidrag till uppehälle och uppfostran åt

barn, vars föräldrar, adoptivföräldrar, fader, adoptant eller adoptants make avlidit,

eller vars fader, styvfader, moder, adoptant eller adoptants make är arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

oförmögen (1 § första stycket). Ärenden rörande barnbidrag handläggas av

pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna (3 §). Barnbidragen äro graderade

efter de i lagen om folkpensionering avsedda ortsgrupperna. Bidragen utgå

därjämte med något högre belopp till föräldralösa barn än till andra barn. För

föräldralösa barn utgöra bidragsbeloppen för år räknat 300 kronor i ortsgrupp

1, 360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. För andra barn

utgöra motsvarande belopp 240, 300 och 360 kronor, varvid emellertid reducering

sker med hänsyn till antalet barn, så att beloppet för två barn ej fullt

uppgår till dubbla bidragsbeloppet för ett barn o. s. v. För icke föräldralösa

barn minskas därjämte barnbidraget med hänsyn till moderns eller den arbetsoförmögnes

årsinkomst. Överstiger denna 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor

i ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller har den arbetsoförmögne,

därest han är gift, tillsammans med sin hustru en årsinkomst överstigande

900 kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp 2 och 1,350 kronor i ortsgrupp

3, minskas sålunda barnbidraget med sju tiondelar av årsinkomsten, i

vad den överstiger sagda belopp (5 §). Jämväl inkomst, som barnet självt

åtnjuter, kan, därest inkomsten ej härrör från dess eget arbete, verka reducerande

på barnbidragsbeloppet (6 §). Ansökning örn barnbidrag göres av

barnets förmyndare hos pensionsnämndens ordförande, beträffande föräldralösa

barn i det pensionsdistrikt, där den sist avlidne av barnets föräldrar

senast mantalsskrivits, och eljest där barnets moder eller, då fråga är örn barn

till arbetsoförmögen man, där denne senast blivit mantalsskriven. Pensionsnämnden

prövar ansökningen och fastställer därvid sökandens årsinkomst samt

beslutar, huruvida rätt till barnbidrag föreligger. Beslutet jämte handlingarna

i ärendet insändes därefter till pensionsstyrelsen, som, därest beslutet är lagligen

grundat, fastställer detsamma och i förekommande fall bestämmer

bidragsbeloppet (9 §, jämförd med 28—32 §§ lagen om folkpensionering).

Barnbidrag utbetalas till barnets förmyndare. Örn särskilda skäl därtill äro,

må pensionsstyrelsen dock föreskriva, att utbetalning skall ske till barnavårdsnämnd

eller annan, med skyldighet för den, som sålunda erhåller förfallna

belopp, att utlämna dessa i den ordning, som prövas vara för barnet mest

gagnelig (10 §). Barnbidrag utgår icke för tid, under vilken barn är intaget å

allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt (12 § första stycket). Barnbidrag,

som belöper å tid, under vilken barn är omhändertaget för skyddsuppfostran

eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt i andra fall än

nyss sagts, utbetalas till det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden,

därvid kostnaden må täckas av vad sålunda utbetalas (12 § andra stycket).

Kostnaderna för barnbidrag bestridas av staten och av kommunerna. Varje

kommun tillskjuter viss andel av kostnaderna för barnbidrag till barn, som

efter prövning av dess pensionsnämnd förklarats äga rätt till sådant bidrag.

Nämnda andel skall utgöra, för orter tillhörande ortsgrupp 1 en åttondel, för

orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel samt för orter tillhörande ortsgrupp

3 en fjärdedel, dock att för Stockholm och Göteborg andelen skall utgöra

tre tiondelar. Återstående kostnad bestrides av staten (14 §).

Enligt kungörelsen den 5 november 1937, nr 922, jämförd med kungörelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 22.

den 18 december 1936, nr 615, utbetalas barnbidrag från pensionsstyrelsen

genom postgiro månadsvis, tidigast den 15 i varje månad; uppgår barnbidraget

ej till 120 kronor för år, ske dock utbetalningarna med längre tidsmellanrum.

Lagen örn bidragsförskott.

Jämlikt lagen den 18 juni 1937 (nr 383) om förskottering av underhållsbidrag

till barn äger barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av

två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, att, sedan förfallodag för

bidraget förflutit utan att bidraget guldits, under vissa villkor av allmänna

medel erhålla förskott å bidraget, s. k. bidragsförskott (1 §). Bidragsförskotten

beviljas och utbetalas av barnavårdsnämnden, därvid utbetalning sker månadsvis

(3 och 11 §§). Bidragsförskotten äro dyrortsgraderade efter samma grunder

som barnbidragen och utgå med ett årligt belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1,

300 kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3; har moder vårdnaden

om två eller flera till bidragsförskott berättigade barn, reduceras emellertid

nämnda belopp. Överstiger moderns årsinkomst 600 kronor i ortsgrupp 1,

800 kronor i ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller har modern,

därest hon är gift, tillsammans med sin make en årsinkomst överstigande 900

kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp 2 och 1,350 kronor i ortsgrupp

3, minskas bidragsförskottet med sju tiondelar av årsinkomsten, i vad

den överstiger sagda belopp. Hava makarna att försörja barn under sexton

år, som icke är berättigat till vare sig barnbidrag eller bidragsförskott, skall

det för vederbörande ortsgrupp sist angivna inkomstbeloppet ökas med 100

kronor för varje sådant barn (4 § 1 morn.). Har barn inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete, skall den på barnet belöpande andelen av bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst (5 §2 morn.). Bidragsförskott må icke

utgå med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal är

skyldig att utgiva till barnets underhåll (4 §4 mom. förstastycket). Bidragsförskott

beviljas varje gång för ett år, där ej rätten till förskott upphör tidigare,

samt utgår ej för längre tid tillbaka än två månader före den månad, under

vilken förskottet söktes (9 § första stycket). För tid, under vilken barn är intaget

å allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt, utgår icke bidragsförskott

(9 § andra stycket). Bidragsförskott, som belöper å tid, under vilken barn

är omhändertaget för skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän

bekostnad vårdas å anstalt i andra fall än nyss sagts, utbetalas till det kommunala

organ, som svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må

nämnda kostnad täckas (9 § tredje stycket). För lämnat bidragsförskott inträder

den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å vederbörande kommuns

vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot fadern (17 §). Utgift för

bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den

underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av

den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §). Gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden hos

länsstyrelsen. Länsstyrelsen meddelar efter verkställd prövning beslut i

ärendet samt utanordna!- beviljat belopp (21 §).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 22.

9

Peiisionsstyrelsens framställning.

Enär utrymningshjälp utgår till barn tillhörande utrymd skolklass oberoende

av behovsprövning, kan det komma att inträffa, att utrymningshjälp meddelas

barn, som under utrymningstiden liro i annan form tillförsäkrade bidrag

genom det allmännas försorg till sitt uppehälle. Uppenbarligen kan detta medföra

icke önskvärda konsekvenser. I den mån det i annan form än såsom utrymningshjälp

utgående bidraget icke användes till fullgörande av den enligt

utrymningshjälpsförordningen föreliggande ersättningsskyldigheten, medför

nämligen anordningen, att det allmänna åsamkas icke nödvändiga utgifter.

Nu nämnda förhållande har i ett speciellt hänseende -— nämligen såvitt

angår barnbidrag — uppmärksammats av pens i o n ss tyr else n. som i skrivelse

till Kungl. Majit den 1 juni 1940 hemställt, att möjlighet måtte beredas styrelsen

att underlåta utbetalning av barnbidrag för tid, under vilken barn tillhörande

utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp.

I sin framställning anför pensionsstyrelsen:

Man torde kunna utgå ifrån, att örn barnbidrag i vanlig ordning utbetalas

till barnets förmyndare även för tid, under vilken utrymningshjälp utgår, förmyndaren

i ett stort antal fall icke kommer att handhava barnbidraget på ett

sådant sätt, att han blir i stånd att fullgöra sin ersättningsskyldighet för utrymningshjälp

till barnet. Det missförhållandet kommer då att inträffa, att

staten utbetalar barnbidrag för barnet samtidigt som staten i annan ordning

lämnar detta full försörjning. Uppkomsten av sådant missförhållande har för

normala förhållanden förebyggts genom en föreskrift i 12 § första stycket

lagen örn barnbidrag, att barnbidrag icke skall utgå för tid, under vilken barn

är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt.

Missförhållandet torde i nu förevarande fäll kunna hindras att uppkomma

på två sätt. Med stöd av en något vid tillämpning av 10 § lagen om barnbidrag

torde pensionsstyrelsen kunna utbetala barnbidraget till vederbörande

inkvarteringsnämnd eller annan, som kan tillse, att bidraget kommer att användas

till bekostande av utrymningshjälpen. Detta tillvägagångssätt skulle

emellertid föranleda uppdelning av barnbidragsbeloppen och därmed ett för

pensionsstyrelsen mycket betungande arbete. Styrelsen får därför avstyrka,

att detsamma kommer till användning. Styrelsen vill i stället föreslå, att styrelsen

erhåller möjlighet att icke utbetala barnbidrag för tid, under vilken

barn tillhörande utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp. Samtidigt bör i

tillämpningsbestämmelser till förordningen om utrymningshjälp föreskrivas,

att vid uppgörandet av den i 33 § förordningen omförmälda ersättningslängden

skall iakttagas, att ersättningsskyldighet för utrymningshjälp icke föreligger,

då barnet eljest under ifrågavarande tid helt eller delvis skulle erhållit

sin försörjning genom barnbidrag. Yilket sätt som väljes måste pensionsstyrelsen

så snabbt som möjligt erhålla kännedom örn samtliga fall, då utrymningshjälp

av förevarande slag meddelats barn, för vilka barnbidrag utgår.

Detta torde enklast kunna ske genom att styrelsen erhåller avskrift av de i

33 tj förordningen örn utrymningshjälp omförmälda uppgifterna rörande meddelad

utrymningshjälp. Styrelsen utgår härvid från att dessa uppgifter komma

att innehålla barnens fullständiga namn och födelsedata. Härom kommer styrelsen

att underrätta utrymningskommissionen.

Något hinder att, beträffande utrymningshjälp åt barn tillhörande utrymd

skolklass, från återbetalningsskyldighet undantaga samtliga fall, då barnbidrag

eljest utgår, således även de fall, då barnbidraget icke utgår med fullt belopp,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

torde ej förefinnas, enär jämväl i dessa fall den underhållsskyldiges ekonomiska

ställning torde vara sådan, att han kan antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens

utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll

för sig och de sina. Staten komme därför att i alla händelser få vidkännas hela

kostnaden för utrymningslijälpen.

Av det sagda framgår, att styrelsen anser det önskvärt, att möjlighet beredes

styrelsen att icke utbetala barnbidrag för tid, under vilken barn tillhörande

utrymd skolklass åtnjuter utrymningshjälp.

Yttranden över pensionsstyrelsens framställning.

Över pensionsstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av socialstyrelsen,

statskontoret, statens utrymningskommission samt svenska fattigvårdsoch

barnavårdsförbundet.

Socialstyrelsen har för sin del icke funnit något att i sak erinra mot pensionsstyrelsens

framställning men har förklarat sig vilja rikta uppmärksamheten

på att tveksamhet kunde råda beträffande sådana fall där barnbidragets

belopp överstege 70 öre för dag. För tillgodoseende av pensionsstyrelsens förslag

anser socialstyrelsen det närmast böra komma i fråga att utbygga bestämmelsen

i 12 § första stycket lagen örn barnbidrag om att barnbidrag icke utgår

för tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller straffanstalt.

Det borde emellertid ej förbises, att ett genomförande av den föreslagna

anordningen skulle innebära en kostnadsöverflyttning från kommu

nema till staten i så måtto, att kommunernas andel i kostnaderna för barnbidrag

skulle helt bortfalla för tid, då barn bereddes försörjning genom ut

rymningshjälp.

Statskontoret förklarar sig icke hava något att erinra mot att åtgärder vidtagas

i framställningens syfte.

Statens utrymningskommission ansluter sig till pensionsstyrelsens förslag,

att möjlighet beredes styrelsen att helt underlåta utbetalning av barnbidrag

till barn, som i anledning av utrymning vistas å skolbarnsinternat. Kommissionen

framhåller, att ett sådant förfarande visserligen torde, därest särskilda

föreskrifter icke givas härom, medföra, att statsverket i viss utsträckning går

miste örn den del av barnbidraget, som tillskjutes av kommunerna. Då det

syntes komma att röra sig örn relativt obetydliga belopp och den av pensionsstyrelsen

föreslagna lösningen bäst tillgodosåge det oavvisliga kravet på

största möjliga förenkling av förfarandet för meddelande av samhällshjälp

under utrymning, syntes nämnda lösning avgjort vara att föredraga framför

utvägen att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd eller

annan, som kunde tillse, att bidraget komme till användning för bekostande

av den barnet meddelade utrymningshjälpen. Beträffande sättet för genomförande

av den av kommissionen förordade anordningen anföres i yttrandet:

Med hänsyn till den förvirring, som vid utrymning kan befaras komma att

åtminstone för någon tid härska inom vissa delar av landet och den synnerligen

stora arbetsbörda, som kommer att åvila de lokala inkvarteringsorganen,

torde uppgifter örn de barn, som omhändertagits av utrymningsmyndigheterna,

icke alltid kunna tillställas pensionsstyrelsen med önskvärd skyndsamhet.

I detta hänseende är också att beakta, att uppgifter komma att erfordras för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 22.

ett mycket stort antal barn, ett antal, som under vissa förhållanden kan beräknas

komma att överstiga 100,000. Då flertalet barn i åldern 9—14 år kunna

förväntas bli omhändertagna å skolbarnsintemat, synes det därför utrymningskommissionen

icke kunna föranleda allvarligare erinringar om styrelsen

erhölle befogenhet att vid utrymning upphöra med utbetalning av barnbidrag

för samtliga å ort som skall utrymmas boende barn i åldern 9—14 år, intill

dess vederbörande förmyndare på lämpligt sätt styrkt, att barnet icke bortflytta!

till internat utan till enskild inkvartering.

Utrymningskommissionen har från pensionsstyrelsen inhämtat, att denna

anordning icke skulle medföra absolut säkerhet för att samtliga barnbidrag

för barn, som vistas å skolbarnsintemat, vid utrymning skulle bliva spärrade.

I de fall då barnet vistades å ort, som bleve föremål för utrymning, men

bidraget utbetalades till förmyndare å annan ort skulle nämligen bidraget

kunna komma att fortfarande utbetalas. Antalet dylika fall torde dock icke

komma att bliva stort.

Utrymningskommissionen vill därför föreslå, att den av kommissionen

ifrågasatta utvägen, innebärande generell indragning av barnbidragen för barn

i åldem 9—14 år, vilka vistas å ort som utrymmes, måtte komma till användning.

Beträffande pensionsstyrelsens förslag örn föreskrift i tillämpningsbestämmelser

till utrymningshjälpsförordningen om befrielse från ersättningsskyldighet

för utrymningshjälp, som utgått till barn, vilket eljest skulle hava

uppburit barnbidrag, anför utrymningskommissionen, att — oavsett frågan

örn lämpligheten av att- i tillämpningsföreskrifter insätta en sådan bestämmelse,

vilken rätteligen syntes böra hava sin plats i själva förordningen — en

bestämmelse av detta slag vore mindre lämplig, enär den syntes förutsätta,

att genom pensionsnämndernas och pensionsstyrelsens försorg prövning

skedde av de fall, då vederbörande barns ekonomiska förhållanden ändrats så,

att fråga uppkomme örn indragning av barnbidrag. Särskilt örn utrymning

komme att bestå en längre tid torde denna prövning, då barnbidraget ändock

icke utbetalades, icke komma att fungera tillfredsställande. Det syntes därför

lämpligast, att utrymningshjälpsnämnd avgjorde frågor örn återbetalningsskyldighet

beträffande utrymningshjälp i form av försörjning å skolbarnsinternat,

även där den lämnats till barn, vilket före utrymningen uppburit

barnbidrag.

Utrymningskommissionen föreslår vidare, att under utrymning indragning

skall ske av barnbidrag jämväl i ett annat fall än det av pensionsstyrelsen

berörda. Härom yttrar kommissionen:

Det synes kommissionen, att samma skäl, som av pensionsstyrelsen

åberopats i fråga om å skolbarnsintemat omhändertagna barn, kunna anföras

för att underlåta utbetalning av barnbidrag även för barn, som åtnjuter försörjning

å småbarnsinternat. Visserligen förutsättes i förordningen örn utrymningshjälp

beträffande dessa yngre barn, att ansökan, åtföljd av deklaration,

skall ingivas av den, som för sitt barn önskar erhålla utrymningshjälp

sedan 14 dagar förflutit från ankomsten till inkvarteringsorten. I omförmälda

deklaration kan givetvis också angivas om barnbidrag utgår till barnet. Med

hänsyn härtill skulle kunna ifrågasättas att med användande av den i 10 g

lagen örn barnbidrag förefintliga bestämmelsen barnbidraget i detta fall

skulle kunna utbetalas till vederbörande inkvarteringsnämnd i stället för till

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 22.

12

barnets förmyndare. Emellertid synas angivna skiljaktigheter i förfarandet

vid meddelande av utrymningshjälp åt de båda grupperna av barn icke böra

föranleda till att andra regler än de här ovan för de äldre barnen föreslagna

skola gälla för nu ifrågavarande barn. Då dessa sistnämnda barn icke åtföljas

av moder eller annan barnet närstående vårdare, torde sålunda kravet på

ansökan i åtskilliga fall icke kunna upprätthållas. Härtill kommer, att den av

pensionsstyrelsen åberopade önskvärdheten att undvika fördelning av barnbidragen

samt intresset att i görligaste mån förenkla förfarandet för meddelande

av samhällshjälp vid utrymning kunna åberopas jämväl i detta fall.

Det synes därför utrymningskommissionen lämpligast, att även beträffande

angivna barn styrelsen berättigas att innehålla barnbidraget.

Svenska fattigvårds- oell barnavårdsförbundet yttrar:

Förbundet vill först och främst erinra örn att staten i det avseendet icke

lämnar barn, tillhörande utrymd skolklass, full försörjning, att klädutrustning

måste bekostas av den underhållsskyldige. Sådana kostnader för den

underhållsskyldige uppstå icke då barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt

eller straffanstalt. Föreskriften i 12 § första stycket lagen örn barnbidrag,

att sådant bidrag icke skall utgå för tid, då barn är intaget å sistnämnda slag

av anstalter, är sålunda icke i detta fall fullt jämförbar. Man torde icke kunna

bortse från att vid utrymning för barn ofta uppstå opåräknade kostnader för

utrustning. Dessa kostnader torde bliva särskilt kännbara, då den underhålls

skyldiges ekonomiska ställning är svag. I sådana fall torde, därest väsentliga

utrustningskostnader förekommit, utrymningshjälpsnämnd på ansökan kunna

åtminstone delvis meddela befrielse från ersättningsskyldighet. Underhållsskyldig,

vilkens barn åtnjuter barnbidrag, skulle, därest pensionsstyrelsens

hemställan bifalles, icke erhålla en liknande möjlighet då ersättningsskyldigheten

i detta fall helt skulle fullgöras genom indragning av barnbidraget.

I ortsgrupperna 2 och 3 utgår barnbidrag i regel med högre belopp än vad

den underhållsskyldige enligt 24 § förordningen örn utrymningshjälp är

skyldig att ersätta. Den välsituerade skulle sålunda i realiteten i dessa ortsgrupper

för sitt barn betala ett lägre belopp i ersättning för utrymningshjälp

än vad den underhållsskyldige, vars barn åtnjuter barnbidrag, skulle avstå

genom barnbidragets indragning.

Anförda synpunkter synas tala för att det av pensionsstyrelsen påtalade

missförhållandet, såsom av styrelsen berörts, hindrades uppkomma på det

sätt, att styrelsen i ifrågavarande fall utbetalade barnbidraget till vederbörande

inkvarteringsnämnd eller annan, som kunde tillse, att bidraget komme

att användas till bekostande av utrymningshjälpen, därvid möjlighet till befrielse

eller nedsättning i ömmande fall kunde genom utrymningshjälpsnämnden

erhållas. Pensionsstyrelsen har emellertid avstyrkt detta tillvägagångssätt

av skäl att detsamma skulle bliva för styrelsen alltför betungande.

Därest detta kan anses vara fallet, vill förbundet, då det här gäller särskilda

undantagsförhållanden, där annars berättigade synpunkter måste i viss

utsträckning vika för fordringar på enkelhet och snabbhet i tillämpningen,

icke motsätta sig pensionsstyrelsens anhållan. Därest densamma bifalles, är

det, såsom styrelsen framhållit, nödvändigt, att föreskrift lämnas därom, att

ersättningsskyldighet för utrymningshjälp icke föreligger, då barnet eljest

under ifrågavarande tid helt eller delvis skulle erhållit sin försörjning genom

barnbidrag.

I det av socialstyrelsen avgivna remissyttrandet ifrågasättes, huruvida icke

en anordning motsvarande den, som föreslagits i fråga örn barnbidrag, borde

träffas beträffande de bidragsförskott, vilka — på sätt framgår av den inled
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

ningsvis lämnade redogörelsen för gällande författningsbestämmelser — av

allmänna medel kunna utgå enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn.

Härom anför socialstyrelsen:

Det torde i fråga om bidragsförskotten vara skäligt, att staten, såvitt angår

barnets moder, avstår från att göra ersättningsskyldighet gällande, där utrymningshjälp

lämnats till barn tillhörande utrymd skolklass, och att det understöd,

som eljest skulle ha kommit i fråga, i stället indrages. Däremot föreligger

i sådana fall ej anledning att avstå från att gentemot fadern göra

gällande ersättningsskyldighet för utrymningshjälp, dock att ersättningsskyldigheten

ej må vara av större omfattning än den, som skulle lia förelegat,

om bidragsförskott utgått.

Vidare må erinras örn det förhållandet, att bidragsförskott beviljas för ett

år i sänder. Därest vid årets utgång ansökan om bidragsförskott ej förnyas

och rätten till förskott sålunda upphör, må regressrätt gentemot båda föräldrarna

i vanlig ordning göras gällande för utbetalad utrymningshjälp.

Med hänsyn till det anförda torde vissa ändringar böra vidtagas i lagen

örn förskottering av underhållsbidrag. Detta torde lämpligen kunna ske i

anslutning till den bestämmelse i lagens 9 §, enligt vilken bidragsförskott

icke utgår för tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt

eller straffanstalt. Det bör understrykas, att sådan överflyttning av kostnader

från kommunerna till staten, som komme att ske i fråga örn barnbidrag,

även i detta fall skulle komma att inträda.

Det kunde möjligtvis ifrågasättas, att vederbörande barnavårdsnämnder i

stället skulle kunna få i uppdrag att tillse, att utbetalat bidragsförskott användes

till att gälda erhållen utrymningshjälp, varom föreskrift skulle kunna

meddelas i anslutning till en påföljande bestämmelse i 9 §. Den förut anvisade

utvägen synes emellertid vara att föredraga av praktiska skäl, och därmed

skulle också en önskvärd likformighet i lagarna om barnbidrag och örn bidragsförskott

ernås.

Vid utrymning i anledning av krig eller krigsfara skola enligt föreliggande

utrymningsplaner vissa skolbarn sammanföras i särskilda skolbarnsinternat.

Enligt tidigare gällande utrymningsplaner var skolbarnsutrymningen avsedd

att omfatta skolbarn i åldern 9—14 år; nämnda årsklasser skulle enligt

planläggningen i huvudsak motsvara 3—8 klasserna i folkskolan samt däremot

svarande klasser i andra skolor. Det förslag örn indragning av barnbidrag,

som utrymningskommissionen i sitt remissyttrande förordar, grundas sålunda

på att utrymningen kommer att ske i enlighet med denna planläggning. Sedan

nämnda remissyttrande avgivits, har kommissionen emellertid i samråd med

skolöverstyrelsen utarbetat nya anvisningar för planläggande och verkställande

av utrymning genom skolornas försorg. Enligt dessa anvisningar, vilka av

kommissionen fastställts under december 1940, har den nya planläggningen

utvidgats att avse även eleverna i folkskolans två lägsta klasser samt däremot

svarande klasser i andra skolor.

De barn, vilka omfattas av skolbarnsutrymningen, skola genom statens

försorg erhålla utrymningshjälp in natura, omfattande förplägnad, inkvartering

och i förekommande fall sjukvård. Enligt den författning, som reglerar hithörande

frågor — förordningen örn utrymningshjälp — utgår utrymningshjälpen

till barn tillhörande utrymd skolklass utan behovsprövning. Ersätt
-

Departements

cliefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

ning för den meddelade utrymningshjälpen uttages i efterhand av barnets

föräldrar, i den mån dessa icke kunna antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens

utkrävande komma att sakna nödiga medel till underhåll för

sig och de sina.

Genom lagen om barnbidrag har tillskapats en särskild hjälpform, genom

vilken det allmänna bidrager till uppehälle och uppfostran åt föräldralösa

barn, barn vilkas fader avlidit samt barn till arbetsoförmögna personer. Barnbidragsbeloppen

hava så avpassats, att genom desamma skall utfyllas vad

som, örn de icke utginge, skulle komma att brista i de för barnets uppehälle

och uppfostran nödvändiga ekonomiska tillgångarna.

Att det allmänna icke bör samtidigt med såväl barnbidrag som utrymningshjälp

sörja för ett barns uppehälle torde vara uppenbart. Det synes med

hänsyn härtill böra övervägas, huru man lämpligast bör motverka, att det

allmänna för samma tid lämnar dylika understöd i två skilda former.

Att särskilt bemärka är, att de anordningar, som äro nödvändiga för att

vinna det angivna syftet, skola bringas i verkställighet under en tid, då de

administrativa myndigheterna och i all synnerhet de, som handhava utrymningsfrågor,

på grund av de rådande förhållandena kunna förväntas vara

synnerligen arbetstyngda. Man bör därför söka i möjligaste mån undvika att

för nu avsedda ändamål ålägga myndigheterna tidsödande merarbete.

På grund härav synes det mig icke böra komma i fråga att ålägga pensionsstyrelsen

att utbetala barnbidraget till vederbörande inkvarteringsnämnd.

Den andra ifrågasatta utvägen, nämligen att indraga barnbidraget för utrj^mningstiden,

bör i stället anlitas.

Mot en sådan indragning av barnbidrag hava i remissyttrandena riktats

ett par anmärkningar.

Den ena anmärkningen gäller det förhållandet, att i den in natura lämnade

utrymningshjälpen icke ingår klädutrustning. Den in natura lämnade utrymningshjälpen

vore på grund därav icke likvärdig med det kontanta barnbidraget,

vilket avsåge att tillgodose behovet jämväl av kläder och dylikt.

Den framställda anmärkningen är i och för sig riktig. Vid framläggandet

för 1940 års lagtima riksdag av förslag till förordning örn utrymningshjälp

uttalade chefen för socialdepartementet emellertid till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet, att han visserligen icke ansåge sig kunna förorda

särskilt utrustningsbidrag, men att fall kunde inträffa, då understöd för utrustningen

tedde sig nära nog som en nödvändighet, och att utrymningskommissionen

därför syntes böra äga möjligheter att vid sidan av utrymningshj

älpsförordningen meddela understöd.

önskvärdheten av särskilda understöd till utrustning åt dem, vilka vid

utrymning åtnjuta utrymningshjälp, synes mig särskilt framträdande, då utrymningshjälpen

utgår in natura och vederbörande icke förfogar över egna

ekonomiska tillgångar för ändamålet. Nämnda förutsättningar kunna beräknas

ofta vara för handen i fråga örn barn å skolbarnsinternat, till vilka

barnbidrag utgå. I sådana fall bör därför enligt min mening utrymningskommissionen

till sitt förfogande få medel att användas för meddelande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22-

15

understöd till klädutrustning. Man torde under dylika förhållanden icke i

detta sammanhang behöva taga hänsyn till att utrymningshjälpsförordningen

icke bland formerna för utrymningshjälp in natura upptager hjälp till komplettering

av vederbörandes utrustning.

Det har vidare anmärkts, att barnbidraget i ortsgrupperna 2 och 3 i regel

utgår med högre belopp än vad den underhållsskyldige enligt 24 § förordningen

om utrymningshjälp är skyldig att ersätta (70 öre för dag). Vid fastställandet

av nämnda högre barnbidragsbelopp har emellertid förutsatts, att

barnet stadigvarande vistas å ort, som hänförts till ortsgrupp 2 eller 3; såvitt

avser utrymningstiden — vilken ju kan bliva av tämligen lång varaktighet —

brister emellertid i allmänhet denna förutsättning, enär de för inkvartering

avsedda kommunerna nästan undantagslöst äro placerade i ortsgrupp 1.

Ifrågavarande anmärkning synes mig därför icke vara av betydelse.

Det bör i förevarande sammanhang u p p m ä r k s a lii m a s, att barnbidraget också

kan utgå med belopp, som betydligt understiger 70 öre för dag. Såsom framgår

av den förut lämnade redogörelsen för lagen örn barnbidrag minskas

nämligen till icke föräldralösa barn utgående barnbidrag, därest moderns eller

den arbetsoförmögnes årsinkomst överstiger vissa angivna belopp, med sju

tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger de angivna beloppen. Även

inkomst, som barnet självt åtnjuter, kan föranleda minskning i barnbidragsbeloppet.

Örn barnbidraget av angiven grund utgår med ett relativt ringa

belopp, uppkommer frågan, huruvida, därest barnbidraget på grund av utrymning

indrages, tillräckliga skäl föreligga att helt befria den, vilken svarar

för underhåll åt barnet, från ersättningsskyldighet för den lämnade utrymningshjälpen.

Pensionsstyrelsen är av den uppfattningen, att jämväl i dessa

fall den underhållsskyldiges ekonomiska ställning torde vara sådan, att han

kan antagas sakna eller genom ersättningsskyldighetens utkrävande komma

att sakna nödiga medel till underhåll för sig och de sina. Utrymningskommissionen

åter anser, att någon generell föreskrift örn befrielse från skyldighet

att ersätta meddelad utrymningshjälp över huvud icke bör lämnas vid indragning

av barnbidrag, vare sig detta utgår med reducerat belopp eller ej, utan

att frågan örn återbetalningsskyldighet i vanlig ordning bör få prövas av

utrymningshjälpsnämnden.

Yad först angår den primära av dessa båda frågor, nämligen huruvida

generell befrielse från återbetalningsskyldighet för utrymningshjälp bör föreskrivas,

då barnbidrag utgår med ej reducerat belopp, talar all sannolikhet

för att, därest sådan föreskrift ej infördes, utrymningshjälpsnämnd skulle i

så gott som samtliga fall, där före utrymningen barnbidrag utgått utan reducering

på grund av uppburen inkomst, på ansökan meddela befrielse från ersättningsskyldigheten.

Yäl är det riktigt, såsom utrymningskommissionen påpekat,

att på grund av ändrade ekonomiska förhållanden möjlighet kan förefinnas

för vederbörande att fullgöra sin ersättningsskyldighet. Jag kan

emellertid icke förorda att för dessa undantagsfalls skull tynga utrymningshjälpsnämndernas

arbete med handläggning av samtliga ärenden, i vilka

utrymningshjälp utgått till barn, som eljest skulle hava åtnjutit barnbidrag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 22.

Beträffande den andra frågan eller sålunda befrielsen från här förut

nämnd återbetalningsskyldighet då reducerade barnbidrag utgå är läget delvis

ett annat. Man synes nämligen i följd av bestämmelserna i lagen örn barnbidrag

äga stöd för det antagandet, att vederbörande väl icke helt men till

någon del är i stånd att fullgöra ersättningsskyldighet för meddelad utrymningshjälp.

Emellertid äro de inkomstbelopp, med vilka man i dessa fall

har att räkna, så pass ringa, att det synes tveksamt, huruvida de icke ligga

innanför den gräns, inom vilken utrymningshjälpsnämnd kommer att regelmässigt

meddela befrielse från ersättningsskyldighet. Härtill kommer att

frågan icke är av större praktisk betydelse; enligt från pensionsstyrelsen

inhämtade uppgifter hava företagna stickprovsundersökningar, omfattande

Stockholms stad samt fem län, givit vid handen, att i städerna barnbidrag

reducerats, på grund av försörjarens inkomst i 9.2 samt på grund av inkomst,

som barnet åtnjutit, i 4.3 procent av antalet barnbidragsfall samt att för

landsbygden motsvarande procentsiffror utgöra 5.5 och 9.3. Jag finner för

den skull icke anledning frångå pensionsstyrelsens förslag att i nu ifrågavarande

hänseende likställa samtliga barnbidragsfall.

Såsom av socialstyrelsen påpekats medför ett genomförande av pensionsstyrelsens

förslag den konsekvensen, att staten under utrymningstiden helt

svarar för vederbörandes försörjning, under det att — därest barnbidraget

fortfarande utginge — kommunen skulle svara för viss del av kostnaden,

lägst en åttondel och högst tre tiondelar. Nämnda omständighet synes mig

emellertid icke böra tillmätas någon avgörande betydelse, enär ett genomförande

av pensionsstyrelsens förslag är ägnat att leda till en sannolikt ganska

betydande utgiftsbesparing för statsverket, och det ur flera synpunkter mest

ändamålsenliga sättet att nå denna utgiftsbesparing är att låta det allmännas

bistånd utgå i form av utrymningshjälp men samtidigt indraga barnbidraget.

Såsom förut nämnts är kommun enligt 28 § förordningen om utrymningshjälp

i viss utsträckning ålagd ersätta staten utrymningskostnader för barn,

som omhändertagits av barnavårdsnämnd. Indrages i sådant fall barnbidrag,

vilket utbetalats till kommun, bör vad kommunen skall ersätta staten icke

så bestämmas, att kommunens nettokostnad för barnet blir större under utrymningstiden

än tidigare. För att detta må bliva iakttaget torde bestämmelse

härom böra meddelas i den tillämpningsförfattning, som är avsedd att utfärdas

till komplettering av utrymningshjälpsförordningen.

Då jag, såsom av det anförda framgår, förordar förslaget att indraga barnbidrag

till barn, vilka vid utrymning sammanförts till skolbarnsinternat, uppkommer

frågan, huru sådan indragning praktiskt skall genomföras.

Pensionsstyrelsen har för sin del föreslagit, att styrelsen skulle erhålla

avskrift av de uppgifter rörande meddelad utrymningshjälp, som jämlikt 33 §

förordningen om utrymningshjälp skola tillställas- utrymningshjälpsnämnd

och ligga till grund för upprättande av ersättningslängd. Genom jämförelse

mellan dessa uppgifter och styrelsens förteckningar över utgående barnbidrag

skulle styrelsen få kännedom om de fall, i vilka indragning av barnbidrag

borde ske.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 22.

Utrymningskommissionen föreslår däremot det tillvägagångssättet, ntt

barnbidrag indrages i fråga om samtliga barn i åldern 9—14 år, vilka äro

boende å ort, som utrymts, därest icke vederbörande förmyndare på lämpligt

sätt styrker, att barnet icke bortflyttat till internat utan till enskild inkvartering.

Det är uppenbarligen av stor vikt, att indragningen av barnbidrag kan verkställas

så snart efter utrymningen som möjligt. I detta hänseende synes mig

pensionsstyrelsens förslag icke vara tillfredsställande. Utbetalningen av barnbidrag

sker regelmässigt månadsvis, tidigast den 15 i varje månad, önskvärt

vore, att pensionsstyrelsen redan vid den första utbetalning, som sker efter

det utrymning verkställts, kunde taga hänsyn till utrymningen. I varje fall

måste, örn syftet med det hela icke skall väsentligt förfelas, krävas, att styrelsen

åtminstone vid den andra utbetalningen i ordningen efter det utrymningen

skett erhållit underrättelse örn åt vilka barn utrymningshjälp meddelats.

Jag är icke övertygad örn att man vid ett genomförande av pensionsstyrelsens

förslag kan med säkerhet räkna med att underrättelse inkommit ens

före sistnämnda tid. Vid en utrymning av större omfattning bliva de myndigheter,

åt vilka inkvarteringen å den nya förläggningsorten anförtros, ställda

inför åtskilliga trängande organisatoriska uppgifter, vilka måste så gott som

omedelbart fullgöras. De åligganden, som hava avseende å ersättningsskyldigheten,

komma därför sannolikt i allmänhet icke att medhinnas förrän någon

tid förflutit efter det utrymningen verkställts.

Behovet för pensionsstyrelsen av snabb kännedom om utrymningshjälpsfallen

blir däremot tillgodosett genom det tillvägagångssätt utrymningskommissionen

föreslagit. Att snabbheten i verkställigheten av indragningarna

därvid delvis vinnes på bekostnad av exaktheten har utrymningskommissionen

själv fäst uppmärksamheten på. Några större olägenheter därav torde dock ej

vara att befara. Åtnjuter barn, varom här är fråga, ej utrymningshjälp, bör

förmyndare eller annan, till vilken barnbidraget utbetalas, få inför pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt, där han vistas, förete bevis örn

sin rätt att fortfarande utfå barnbidrag. Med hänsyn till förhållandena under

utrymningstiden bör nämligen pensionsnämnden i mantalsskrivningsorten ej

nödvändigtvis behöva anlitas för ändamålet. Huruvida den företedda bevisningen

är tillfyllest, bör ligga i pensionsnämndsordförandens hand att avgöra.

Godtager denne ej vad till stöd för anmälan åberopats, äger vederbörande

givetvis hänvända sig till pensionsstyrelsen.

Såsom förut nämnts utgå de av utrymningskommissionen fastställda nya

anvisningarna för skolbarnsutrymningen från att denna kommer att omfatta

barn i folkskolans 1—8 klasser samt i motsvarande klasser i andra skolor.

Den föreslagna indragningen av barnbidraget måste emellertid av praktiska

skäl knytas till vissa årsgrupper. Jag föreslår, att indragningen skall omfatta

barnbidrag, som utgå till barn, vilka under löpande kalenderår fylla lägst sju

och högst fjorton år. Vid fastställandet av denna regel har hänsyn tagits till

att barns skolålder enligt folkskolestadgan räknas från och med det kalenderår,

under vilket barnet fyller sju, till och med det, under vilket barnet fyller

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 29.

2189 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

fjorton år, och att, i den mån folkskola är anordnad med åttonde klass, skolplikt

allenast i undantagsfall finnes beträffande nämnda klass. Å andra sidan

torde man kunna bortse från att folkskola med endast sex klasser fortfarande

övergångsvis finnes inom vissa skoldistrikt; de orter, som företrädesvis kunna

beräknas ifrågakomma såsom utrymningsorter, torde nämligen i allmänhet

hava inrättat sjuårig folkskola.

Väl innebär den föreslagna regeln, att vid utrymning, som sker tidigare

under året än vid höstterminens början, barnbidragen komma att indragas

jämväl för de barn, som ännu ej börjat men under året skola börja sin skolgång,

samt att vid utrymning senare under året än vid skolårets slut samma

förhållande kommer att inträda i fråga örn de barn, som vid skolårets slut

lämnat folkskolans sjunde klass, även om de därmed, såsom vid sjuårig folkskola

är fallet, icke längre beröras av skolbarnsutrymningen. Men sådana

konsekvenser torde vara oundvikligt förenade med en generell regel av nu

ifrågavarande slag, och med hänsyn till att vederbörande efter anmälan hos

pensionsnämndens ordförande kunna få barnbidraget utbetalat behöva några

rättsförluster icke uppstå.

Utrymningskommissionen har föreslagit, att under utrymning jämväl barnbidrag

till barn, som åtnjuta försörjning å småbarnsinternat, skola indragas.

Den särskilda omständighet, som i fråga örn utrymningen till skolbarnsinternat

nödvändiggör en reglering av förhållandet mellan barnbidrag och

utrymningshjälp, är, såsom förut påpekats, att utrymningshjälpen till barn

tillhörande utrymd skolklass utgår utan behovsprövning. Med vissa undantag,

från vilka i detta sammanhang kan bortses, utgår all annan utrymningshjälp

allenast efter behovsprövning. Det av kommissionen åberopade förhållandet,

att fall kunna tänkas förekomma, då det i utrymningshjälpsförojningen

stadgade ansökningsförfarandet icke kan följas, synes mig icke utgöra

tillräcklig grund för en lagändring, som kan sägas hava till förutsättning, att

behovsprövning över huvud icke förekommer inom den kategori, som beröres

av lagändringen.

Det har i detta sammanhang icke förbisetts, att myndigheternas ingripanden

vid en utrymning måste omfatta även dem, vilka äro i stånd att lämna full

ekonomisk gottgörelse för åtnjutna förmåner. I många fall kan nämligen,

även om de ekonomiska resurserna icke saknas, inkvarteringsproblemet icke

lösas utan myndigheternas hjälp. Utrymningshjälpsförordningen reglerar

emellertid ej de åtgärder av huvudsakligen organisatorisk art, som härvidlag

komma i fråga. De ekonomiska uppgörelser med den enskilde, som kunna

föranledas av nämnda åtgärder, falla sålunda ej under utrymningshjälpsnämnds

bedömande. Vidtagas dylika åtgärder till förmån för barn, till vilket

barnbidrag utgår — barnet omhändertages exempelvis å ett småbarnsinternat

— torde vederbörande myndighet få genom särskild överenskommelse tillförsäkra

sig, att barnbidraget användes till betalning av internatkostnaderna;

det bör tilläggas att något mera betydande antal barn åtminstone enligt nuvarande

planläggning icke kommer att förläggas i småbarnsinternat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 22.

19

Socialstyrelsen Ilar ifrågasatt, huruvida icke en anordning, motsvarande

den av pensionsstyrelsen föreslagna, borde vidtagas i fråga om de bidragsförskott,

som av allmänna medel utgå enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn. Det torde icke behöva vara föremål för tvekan, att vad

i det föregående föreslagits i fråga örn barnbidrag i tillämpliga delar bör

gälla även beträffande bidragsförskott. Vissa skiljaktigheter föranledas dock

av bestämmelser i bidragsförskottslagen. Det är sålunda barnavårdsnämnderna,

som handhava bidragsförskottsärendena och som alltså även skola

besluta örn förskottens indragning. Anmälan örn att utrymningshjälp ej utgår

må göras hos ordförande i barnavårdsnämnd; vad i samband med motsvarande

anmälan beträffande barnbidragen anförts örn pensionsnämndsordförandes

och pensionsstyrelsens befogenheter gäller i förevarande fall barnavårdsnämndsordförande,

respektive den barnavårdsnämnd, som beviljat bidragsförskottet.

Befrielse från ersättningsskyldighet för meddelad utrymningshjälp

bör gälla allenast i förhållande till barnets moder och ej gentemot dess fader.

För genomförande av vad nu av mig föreslagits kräves, att 12 § lagen örn

barnbidrag, 9 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn och 24 §

förordningen örn utrymningshjälp givas ändrad lydelse.

II. Förtydligande i visst hänseende av bestämmelserna

örn storleken av bidragsförskott.

I 4 § bidragsförskottslagen regleras, såsom förut i annat sammanhang

nämnts, frågan om bidragsförskottens belopp. Sålunda föreskrives att — där

ej eljest i lagen annorlunda stadgas — bidragsförskott utgår med ett årligt

belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor

i ortsgrupp 3 eller, där moder har vårdnaden örn två eller flera till bidragsförskott

berättigade barn, med följande årliga belopp i nedan angivna ortsgrupper:
-

Ortsgrupp 1

för två barn ..................... 420 kronor

för tre barn ..................... 600 »

och för varje barn däröver

ytterligare ..................... 120 »

Ortsgrupp 2

525 kronor

750

150

Ortsgrupp 3

630 kronor

900

180

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas

bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor. Överstiger moderns årsinkomst

visst belopp, eller har hon, därest hon är gift, tillsammans med sin

make en årsinkomst överstigande visst annat belopp, sker reducering av

bidragsförskottet (1 morn.). Bidragsförskott må, såsom jämväl förut nämnts,

icke utgå med högre belopp än barnets fader enligt rättens beslut eller avtal

är skyldig att utgiva till barnets underhåll (4 mom. första stycket).

Olika uppfattningar hava gjort sig gällande, huru nu återgivna bestämmelser

för visst fall vore att tolka. Till belysning av den fråga, varom tveksam
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-.ts proposition nr 22.

het rått, torde redogörelse böra lämnas för följande ärende, i vilket nyssnämnda

tvistefråga varit föremål för prövning:

Anette Elisabeth L. bade två barn utom äktenskapet, Syster Elvira, född

1925, och Ester \ iktoria, född 1932. Barnen bade olika fäder, vilka genom

rättens beslut förpliktats att utgiva underhållsbidrag till barnen med 25 respektive

15 kronor i månaden. Sedan barnavårdsmannen för barnen hos vederbörande

barnavårdsnämnd ansökt örn bidragsförskott för dem, beviljade

nämnden bidragsförskott för år 1938 med 210 kronor för Syster Elvira och

180 kronor för Ester Viktoria (barnen vistades å ort, tillhörande ortsgrupp 1).

Över barnavårdsnämndens beslut anförde barnavårdsmannen besvär hos

länsstyrelsen under }?rkande, att enär Syster Elviras fader enligt rättens

beslut vore skyldig att utgiva bidrag till hennes underhåll med 25 kronor

i månaden, henne måtte tillerkännas ytterligare 30 kronor i bidragsförskott

för år 1938. Till stöd för besvären anfördes vidare: Tillkomsten av bestämmelser

örn s. k. normalbelopp, i detta fall 210 (= hälften av 420) kronor,

syntes vara betingad av hänsyn till en rättvis fördelning av beloppet i händelse

avtalen i båda fallen skulle lyda på exempelvis 20 kronor i månaden. Skulle

emellertid lagen i förevarande fall tillämpas på detta sätt, komme det ena

barnet att tillfogas en uppenbar orätt, då därigenom ett belopp av 30 kronor

skulle frånhändas detsamma i vårdkostnad. Beloppet 240 kronor (normalbeloppet

för ensamt barn) borde därför alltid tillkomma det ena barnet, såvida

icke avtalet för andra barnet stadgade belopp, som tillsammans med 240 kronor

överstege 420 kronor.

I avgiven förklaring anförde barnavårdsnämnden, att den vid beräkningen

av bidragsförskottets storlek utgått från att icke något av barnen, såvida barnet

icke vore under två år, kunde vara berättigat till högre bidragsförskott än som

svarade mot hälften av det i 4 § för ortsgrupp 1 angivna maximibeloppet 420

kronor.

Genom utslag den 24 mars 1938 fann länsstyrelsen, enär den på Syster

Elvira belöpande del av bidragsförskottet utgjorde 210 kronor, skäligt ogilla

besvären.

Över länsstyrelsens beslut anförde barnavårdsmannen besvär hos Kungl.

Maj:t. Sedan regeringsrättens utlåtande över besvären inhämtats, hemställde

regeringsrätten, att Kungl. Maj:t ej måtte finna skäl att göra ändring i länsstyrelsens

utslag. I utslag den 25 november 1938 fann emellertid Kungl. Maj:t

— enär på grund av bestämmelserna i 4 § lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn bidragsförskott för ifrågavarande två barn borde utgå

med sammanlagt 420 kronor om året — lagligt att, med undanröjande av länsstyrelsens

beslut, visa målet åter till barnavårdsnämnden för ny behandling.

I ett annat under Kungl. Maj:ts prövning draget liknande ärende — avseende

besvär över ett av länsstyrelsen i Malmöhus län den 6 mars 1939 meddelat

utslag — anförde nämnda länsstyrelse i infordrat utlåtande:

Å ett par ställen i lagen örn barnbidrag och lagen örn förskottering av

underhållsbidrag förekommer uttrycket »på detta barn belöpande andel av

barnbidrag (bidragsförskott)». Detta uttryck, som återfinnes i sakkunnigbetänkandet,

hava de sakkunniga förtydligat genom att förklara dels i fråga om

barnbidrag att nämnda andel erhölles genom en fördelning av det gemensamma

barnbidragsbeloppet efter huvudtalet (prop. sid. lil), och dels i fråga om

bidragsförskott att av sammanlagda förskottsbeloppet lika stor del finge anses

falla på varje barn (prop. sid. 153). Emot dessa uttalanden synes departementschefen

icke hava gjort någon erinran.

Länsstyrelsen har varit av den uppfattningen, att omförmälda uttalanden

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

innefattade de normer vederbörande myndigheter hade att tillämpa vid fördelning

av barnbidrag eller bidragsförskott. Uti det av Kungl. Majit den 25

november 1938 avgjorda målet synes jämväl regeringsrätten hava hyst en

liknande uppfattning.

Emellertid torde även den mening kunna förfäktas, att enär bidragsförskottet

är avsett att ersätta underhållsbidraget stadgandet i 4 § 4 mom. lagen

örn bidragsförskott att bidragsförskott icke må utgå med högre belopp än

underhållsbidragets belopp i själva verket är att fatta som ett huvudstadgande

av den innebörd att bidragsförskottet skall utgå med underhållsbidragets belopp,

såvida icke det normerade bidragsförskottet, eventuellt reducerat på

grund av högre inkomst, är lägre, för vilket fall det lägre beloppet skall utgå.

Vid sådant förhållande kunna anförda uttalanden under förarbetena få betydelse

vid en fördelning allenast i den mån huvudstadgandet icke angripes.

I brist på uttryckligt lagstadgande synes denna tolkning såsom den för den

förskottsberättigade mest förmånliga böra erhålla allmän tillämpning.

Då i samband med tillkomsten av barnbidrags- och bidragsförskottslagarna Departementsden

frågan var under övervägande, vilka barnbidrags- och bidragsförskotts- chefen.

belopp som borde anses skäliga, gällde det att taga ställning till, bland annat,

huruvida barnbidragen och bidragsförskotten borde utgå med lika belopp för

barn räknat, oberoende av antalet barn i en familj, eller örn någon reduktionsregel

borde tillämpas. Då den senare utvägen anlitades, motiverades detta av

de sakkunniga, vilka utarbetade förslag till lagstiftning i ämnet, därmed att

det syntes vara obestridligt, att i en familj försörjningskostnaden för varje

barn bleve lägre ju flera barnen vore. I enlighet härmed har lagen örn förskottering

av underhållsbidrag till barn så utformats, att i fall där moder har

vårdnaden örn två eller flera till bidragsförskott berättigade barn bidragsförskottet

utgår med gemensamt belopp för samtliga barnen, vilket belopp dock

understiger, i fråga örn bidragsförskott till två barn dubbla beloppet av vad

som utgår till ett barn, beträffande bidragsförskott till tre barn tre gånger

nämnda belopp o. s. v.; samma princip gäller enligt lagen om barnbidrag, beträffande

vilken emellertid det spörsmål, som här skall närmare beröras, ej är

tillämpligt.

Även om bidragsförskottet bestämmes gemensamt för två eller flera barn,

kunna för något av barnen föreligga speciella omständigheter, vilka kunna

hava betydelse vid bestämmandet av detta barns förskottsandel. En anledning

härtill kan vara den, att det enligt rättens beslut eller avtal fastställda

underhållsbidraget till ett av barnen är lägre än till det eller de övriga och

att samtidigt på storleken av bidragsförskottet för förstnämnda barn inverkar,

att förskottet måste bestämmas med iakttagande av bestämmelsen i 4 § 4 mom.

första stycket bidragsförskottslagen, enligt vilken bestämmelse bidragsförskottet

icke må överstiga det underhållsbidrag, som skall förskotteras. Sådan

inverkan äger rum, om underhållsbidraget icke uppgår till den andel av det i

lagen gemensamt bestämda normalbeloppet, som efter huvudtalet skulle tillkomma

barnet; även bidragsförskottet måste då understiga nämnda andel.

Den fråga, varom tvekan yppats, är, huruvida i nyssnämnda fall det eller

de övriga barnens andelar må överstiga vad efter huvudtalet å deni belöper av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 22.

noimalbeloppet eller, annorlunda uttryckt, huruvida det eller de övriga barnen

må för sina andelar tillgodoräkna sig det belopp, som blir odisponerat till

följd av att det barn, till vilket det lägre underhållsbidraget utgår, icke kan

taga i anspråk hela sin huvudtalsandel.

Det synes mig önskvärt, att i ett tillägg till bidragsförskottslagen direkt

utsäges, huru i nu nämnda fall bör förfaras.

För egen del är jag av den uppfattningen, att man därvid bör lagfästa den

tolkning, åt vilken Kungl. Maj:t genom sitt förut omnämnda utslag den 25

november 1938 givit sin anslutning. Att bidragsförskotten begränsats till det

genom dom eller avtal bestämda beloppet torde enbart hava varit beroende

därpa, att ifrågavarande hjälpverksamhet konstruerats som ett förskotterande

av visst fastställt underhållsbidrag. Medför nämnda begränsning i visst fall

en reduktion av normalbeloppet, giver denna omständighet i allmänhet icke

anledning antaga, att försörjningskostnaden i detta fall är lägre än normalt.

I fall då två eller flera till bidragsförskott berättigade barn stå under gemensam

vårdnad kan försörjningskostnaden för samtliga barnen antagas icke

understiga de i bidragsförskottslagen angivna normalbeloppen. Det eller de

barn, för vilka reduktion på grund av 4 § 4 mom. första stycket bidragsförskottslagen

icke ifrågakommer, böra därför rättvisligen få uppbära större

belopp än som motsvarar deras andel efter huvudtalet av normalbeloppet,

dock allenast i den utsträckning de i och för sig äro berättigade till sådant

högre belopp. Sistnämnda modifikation innebär, dels att begränsningsregeln

i 4 § 4 mom. första stycket är tillämplig jämväl å dem, dels ock att de ej böra

få uppbära högre belopp än det, som skulle hava tillfallit dem, örn bidragsförskottet

beräknats utan hänsynstagande till den gemensamma vårdnaden

(240, 300 och 360 kronor i respektive ortsgrupper, oberäknat spädbarnstillägg

eller reduktion på grund av inkomst).

Att den regel, vars lagfästande jag sålunda vill förorda, innebär den materiellt

sett mest tillfredsställande lösningen av ifrågavarande tolkningsspörsmål,

synes mig knappast behöva vara föremål för tvekan. Jag kan icke heller finna

regeln i fråga strida mot någon av de grundsatser, varpå bidragsförskottslagen

bygger.

I anslutning till det sagda vill jag föreslå, att den av mig nyss förordade

regeln införes i bidragsförskottslagen såsom ett nytt andra stycke av 4 § 1 morn.

III. Rätt för barnavårdsman för barn i äktenskap

att söka bidragsförskott för barnet.

Behörighet att göra ansökan örn bidragsförskott tillkommer enligt 6 §

första stycket bidragsförskottslagen barnets moder eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, denne, varjämte i fråga om barn utom äktenskap ansökan

må göras jämväl av bamavårdsmannen.

Vid tillkomsten av bidragsförskottslagen kunde förordnande av barnavårdsman

ifrågakomma allenast i fråga om barn utom äktenskap.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Genom lag den 19 maj 1939 (nr 186) angående ändring i lagen den 11

juni 1920 (nr 407) örn barn i äktenskap samt lagen den 19 maj 1939 (nr 187)

angående ändring i lagen den 14 juni 1917 (nr 378) om adoption hava bestämmelser

meddelats, enligt vilka barnavårdsman i vissa fall kan förordnas jämväl

för barn i äktenskap och för adoptivbarn.

Barnavårdsman för barn i äktenskap och adoptivbarn har i princip samma

befogenheter och skyldigheter som barnavårdsman för barn utom äktenskap.

Han har sålunda att bistå den, som har vårdnaden örn barnet, med råd och

upplysningar samt tillse, att barnets rätt och bästa behörigen tillvaratages.

Där så erfordras, skall barnavårdsmannen sörja för att åtgärder vidtagas för

tillförsäkrande av underhåll åt barnet samt biträda med indrivande och tillhandahållande

av underhållsbidrag (24 § första stycket lagen örn barn i äktenskap

samt 13 a § lagen örn adoption).

På sätt nyss berörts har genom de år 1939 verkställda ändringarna i lagen Departementsom

barn i äktenskap och lagen örn adoption en utvidgning skett i fråga örn chefenbarnavårdsmannainstitutionen.

Sålunda förefinnes numera möjlighet att förordna

barnavårdsman jämväl för vissa barn i äktenskap. Då det därutinnan är

fråga närmast om barn i den ställning, att lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn kan antagas vara å dem tillämplig, bör sådan barnavårdsman,

i likhet med barnavårdsman för barn utom äktenskap, äga behörighet att

ansöka örn bidragsförskott för barnet. För tillgodoseende av detta önskemål

erfordras en mindre justering av 6 § första stycket bidragsförskottslagen.

IV. Utsträckt tid för ansökning om gottgörelse av staten

för bidragsförskott.

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot fadern (17 § första stycket bidragsförskottslagen). Så länge bidragsförskott

utgår, har den underhållsskyldige att till barnavårdsnämnden erlägga

å förskottet belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla

till betalning (18 §). I den mån ersättning ej kunnat uttagas av den

underhållsskyldige, bestrides utgift för bidragsförskott till tre fjärdedelar av

statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat

förskottet (20 §).

Bestämmelser om tid och sätt för ansökning om gottgörelse av statsverket

för utgivna bidragsförskott meddelas i 21 § bidragsförskottslagen. Ansökning

skall av barnavårdsnämnden göras hos länsstyrelsen. Sådan ansökning skall

avse nämndens kostnader under visst kalenderår och skall göras före utgången

av kalenderåret näst efter det, då förskottet utgivits, där ej länsstyrelsen dessförinnan

medgivit, att i fråga örn förskott för visst barn ansökning må göras

senare.

Av förarbetena till bidragsförskottslagen framgår, att bestämmelsen örn

rätt för länsstyrelsen att före utgången av den i 21 § bidragsförskottslagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

angivna fristen lämna medgivande till att ansökan örn gottgörelse finge ingivas

efter fristens utgång tillkommit av den anledningen, att det ansetts

kunna inträffa, att visst ärende rörande återkrav av bidragsförskott icke kunnat

avslutas före utgången av den stadgade ansökningstiden.

Bidragsförskottslagen trädde i kraft den 1 januari 1938. Ansökningar örn

gottgörelse för bidragsförskott, som utgivits under år 1938, skulle vara inkomna

till vederbörande länsstyrelse före utgången av år 1939.

Den möjlighet till anstånd, som enligt 21 § bidragsförskottslagen givits

kommunerna, hava dessa i synnerligen ringa utsträckning begagnat sig av; till

landets samtliga länsstyrelser hava sålunda under år 1939 inkommit allenast

11 dylika ansökningar.

Det har emellertid dessutom i ett flertal fall förekommit, att ansökningar

örn utbekommande av gottgörelse jämlikt 21 § bidragsförskottslagen avvisats,

enär de inkommit för sent och anstånd jämlikt nyssnämnda lagrum ej erhållits,

samt att vederbörande barnavårdsnämnder sedermera hos Kungl. Maj:t anhållit

att av nåd få utbekomma den sökta gottgörelsen. I tre av dessa fall

hade ansökningshandlingarna avsänts från barnavårdsnämnderna respektive

den 29, den 29 och den 30 december 1939 men inkommit till länsstyrelsen först

den 3 januari 1940, i följd varav ansökningarna icke upptagits till prövning;

att ansökningarna avsänts så sent under året uppgavs i ett av dessa fall bero

på att vederbörande barnavårdsman på grund av sjukdom icke förrän i slutet

av december 1939 kunde förete infordrade utredningar rörande underhållsskyldigas

ekonomiska ställning och i ett annat av fallen på att den tjänsteman,

som skolat iordningställa handlingarna, på grund av militärtjänstgöring blivit

hindrad fullgöra detta arbete, varför detsamma på en sen tidpunkt måst övertagas

av barnavårdsnämndens ordförande. I ett annat fall hade barnavårdsnämnden

översänt ansökningen till vederbörande barnavårdskonsulent, vilket

haft till följd, att ansökningen för sent kommit länsstyrelsen till handa; misstaget

från barnavårdsnämndens sida kan finna sin förklaring däri, att ansökningar

örn statsbidrag till vissa kostnader enligt barnavårdslagen skola, jämlikt

kungörelsen den 24 september 1937, nr 862, insändas till vederbörande

barnavårdskonsulent.

Såvitt den hittills vunna erfarenheten utvisar synes den tidrymd, som står

barnavårdsnämnderna till buds för avgivande av ansökningar örn gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott, vara fullt tillräcklig. Det har sålunda

allenast i några få undantagsfall förekommit, att hos länsstyrelsen anstånd

begärts med avgivande av dylik ansökning. Däremot torde ej sällan

hava förfarits så, att även örn utredningen ej varit fullständig ansökning gjorts

inom den stadgade tiden, varefter handlingarna kompletterats under den tid

ärendet varit föremål för länsstyrelsens prövning.

Såsom förut omnämnts hava till Kungl. Majit inkommit ett flertal framställningar

från barnavårdsnämnder, vilka anhållit att av nåd få utbekomma

gottgörelse av staten, oaktat till vederbörande länsstyrelse ingivna ansök
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 22.

ningar om sådan gottgörelse avvisats därför att de inkommit för sent. Billighetsskäl

synas tala för att underlåtenhet att iakttaga viss ansökningstid icke

ovillkorligen skall medföra, att en kommun går förlustig ett för densamma

måhända betydande belopp i ersättning för sådana kostnader för bidragsförskott,

som enligt lag skola åvila staten. Enligt nu gällande bestämmelser

torde Kungl. Majit emellertid ej, vilka skäl som än må hava legat till grund

för försummelsen, äga medgiva, att ansökning av nu ifrågavarande slag upptages

till behandling utan hinder av att den inkommit för sent. Annorlunda

förhåller det sig beträffande sådan gottgörelse av statsmedel, som utgår till

kommun för vissa kostnader enligt fattigvårds- och barnavårdslagarna. Jämväl

för sådana fall är viss tidpunkt bestämd, inom vilken ansökning örn gottgörelse

skall göras. Men det stadgas tillika, att Konungen må, när skäl därtill

äro, förordna, att dylik ansökning skall upptagas till prövning, ändå att den

göres senare (61 § 1 mom. fattigvårdslagen samt 65 § barnavårdslagen). Jag

vill förorda, att en liknande dispensrätt för Kungl. Majit införes i fråga om

ansökningar örn gottgörelse jämlikt 21 § bidragsförskottslagen.

Därest nu nämnda dispensmöjlighet införes, synes det icke erforderligt att

vid sidan därav bibehålla den nuvarande möjligheten att hos länsstyrelsen

söka anstånd med ingivande av ansökning. Då man icke har anledning antaga,

att behovet av anstånd för framtiden blir större än hittills, synes det nämligen

ej behöva möta några betänkligheter att uteslutande i Kungl. Maj :ts hand

lägga rätten att medgiva prövning av ansökning, som göres senare än eljest

är stadgat. Någon tidsfrist, inom vilken ansökningen till Kungl. Majit bör

avgivas, torde ej böra bestämmas.

Jag föreslår sålunda, att bestämmelsen i 21 § första stycket bidragsförskottslagen

örn rätt för länsstyrelsen att i fråga om förskott för visst barn

medgiva anstånd med avgivande av ansökning enligt nämnda lagrum utgår,

samt att i stället i nämnda stycke inflyter en bestämmelse av innehåll, att

Konungen må, när skäl därtill äro, förordna, att ansökning skall av länsstyrelsen

upptagas till prövning, ändå att den göres senare än eljest är stadgat.

De av mig förordade författningsändringarna torde böra träda i kraft omedelbart

efter utfärdandet.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 18 jani 1937 (nr 382)

om barnbidrag;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1937 (nr 383)

om förslcottering av underhållsbidrag till barn; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 24 § förordningen den 13 april

1940 (nr 215) örn utrymningshjälp

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 22. sisa 40 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 22.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.