Sök i Ratio Lex

Med förslag om inrättande av en statlig brandskola

1941-04-25 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:220, Med förslag om inrättande av en statlig brandskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag om inrättande

av en statlig brandskola; given Stockholms slott

den 25 april 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 25 april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist,

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 44) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde bliva riksdagen förelagd, till statens brandskola beräkna ett anslag

av 90,000 kronor. Sedan ärendet numera färdigberetts, anhåller jag att ånyo

få upptaga detsamma till behandling.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 april 1940 hemställde svenska brandskyddsföreningen,

svenska brandkårernas riksförbund och svenska kommunalarbetareförbundet,

att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för anordnanBihang

till riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 220.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

de av en statlig brandskola samt att särskilda kompetensföreskrifter måtte

stadgas för vissa kategorier brandkårspersonal. Sedan ett antal myndigheter

efter remiss avgivit yttranden över framställningen, tillkallade jag den 19

september 1940 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 i samma

månad tre sakkunniga att inom kommunikationsdepartementet biträda med

verkställande av utredning rörande frågan örn inrättande av en statlig brandskola

samt frågan om fastställande i författningsväg av mera detaljerade

kompetensföreskrifter för den heltidsanställda brandpersonalen i olika befälsställningar.

De sakkunniga,1 som antogo namnet brandskoleutredningen, lia den 22

mars 1941 avlämnat ett betänkande med förslag om inrättande av en statlig

brandskola m. m. (Statens off. utredn. 1941: 11).

Betänkandet upptager dels förslag om inrättande av en statlig brandskola

och dels förslag till ändringar i brandstadgan, innefattande kompetensföreskrifter

för viss brandpersonal. I detta sammanhang synes allenast förstnämnda

förslag böra upptagas till behandling. Frågan om införande i brandstadgan

av särskilda kompetensföreskrifter torde nämligen böra vidare övervägas

av de sakkunniga, som jag jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21

mars 1941 tillkallat för utredning rörande lämpliga åtgärder för stärkande

av rikets brandförsvar (brandförsvarsutredningen). I brandförsvarsutredningens

uppdrag ingår nämligen bland annat att upptaga frågan om en revision

av brandstadgan till prövning.

Brandskoleutredningens förslag.

I frågan huruvida en statlig brandskola bör inrättas, anför brandskoleutredningen

följande:

Att skapa skydd mot eldens skadegörande verkningar var i äldre tider en

av de mest svårlösta uppgifterna för städerna och andra större samhällen i

vårt land. Ofta visade sig också detta skydd bristfälligt. Tid efter annan —

senast under 1880-talet — uppstodo katastrofbränder, varvid stora delar av

de brandhärjade orternas bebyggelse helt ödelädes.

I våra dagar är risken för dylika katastrofbränder mindre åtminstone i de

orter, där bebyggelsen till största delen utgöres av stenhus och där välutrustade

yrkesbrandkårer finnas. I flertalet städer och samhällen äro emellertid de

flesta byggnaderna av trä och ofta tält sammanbyggda utan brandmurar. I

dylika orter kvarstår alltjämt faran för omfattande bränder, särskilt i de

fall då brandväsendet icke är effektivt organiserat. Därjämte har brandrisken

avsevärt ökats genom den under normala förhållanden alltmer tilltagande

användningen av eldfarliga oljor samt genom storindustriens massanhopning

av brännbara ämnen.

De ekonomiska värden, som årligen förstöras genom brand, äro också betydande.

Till belysning av brandskadornas storlek må nämnas följande siffror,

utvisande försäkringsvärden och brandskadeersättningar i Sverige under

de sistförflutna tio åren.

1 Sakkunniga hava varit brandchefen i Växjö, överstelöjtnanten H. Forssman, vilken tillika

tjänstgjort som ordförande, undervisningsrådet Vilh. Berglund och brandmannen vid Stockholms

brandkår A. Rörström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

3

1

2

3

4

Å r

Försäkrings- värden i

Sverige i

milliarder

kronor

Brandskade- ersättningar

i Sverige i

miljoner

kronor

Kol. 3 i

°/oo av

kol. 2

1931..............................................

36.8

31.4

0.9

1932..............................................

37.o

31.8

0.9

1933..............................................

37.7

27.i

0.7

1934..............................................

38.o

28.1

0.7

1935 ............................................

40.o

31.o

0.8

1933..............................................

41.8

37.6

0.9

1937..............................................

44.o

29.9

0.7

1938..............................................

46.5

29.4

0.7

1939............................................

52.0

36.2

0.7

19401 .............................................

56.0

60. o

i.i

Tabellen upptager icke de brandskador, som drabbat statens egendom, och

ej heller övriga skador, för vilka försäkringsersättning ej utbetalats. De totala

skadorna äro därför betydligt större. Om dessutom hänsyn tages till förlust

genom produktionsavbrott, genom arbetslöshet o. dyl., stiger värdet av det

brunna än mera. Sålunda torde man kunna beräkna, att eldsvådorna under

år 1940 kostat landet omkring 75 miljoner kronor.

Vikten av ett effektivt brandförsvar är sålunda uppenbar. Med särskild

styrka framträder kravet på ett fullgott brandskydd i nuvarande läge, enär

förråd och maskiner, som härjas av eld, stundom äro oersättliga. Och allra

kraftigast understrykes detta krav genom den risk, som i händelse av krig

hotar vårt land genom fiendens brandbomber. Erfarenheten från de krigförande

länderna har visat, att vid anfall från luften skadorna genom brand

i regel bli mångdubbelt större än skadorna genom sprängverkan.

Under de senaste åren ha också, delvis med hjälp av statsmedel, högst betydande

mängder av modern brandsläckningsmateriel anskaffats både för

kommuner och industrianläggningar. Vad sålunda åtgjorts är emellertid

ingalunda tillräckligt. För att brandväsendet skall få god effektivitet fordras

även att materielen skötes av sakkunnig, väl utbildad och tränad brandkårspersonal.

Behovet av dylik utbildning har under senare tid avsevärt skärpts. Skälen

härtill äro mångahanda. Sålunda är brandsläcknings- och brandalarmeringsmaterielen

mera svårskött än tidigare på grund av dess invecklade tekniska

konstruktion. Detsamma är förhållandet med exempelvis den moderna stegmaterielen

samt rök- och gasskyddsmaterielen. Det åligger vidare brandbefälet

att deltaga i byggnadsnämndernas arbete, då det gäller viktigare brandskyddsfrågor

av byggnadsteknisk natur. Även hållandet av brandsyn, vilket

jämlikt brandstadgan åligger brandbefälet, kräver god utbildning. Brandbefälet

måste äga ingående byggnadstekniska kunskaper, kännedom örn vattenledningar

och deras anordning samt goda kunskaper om industrierna inom

kommunen och om de faromoment, som äro förknippade med dessa industriers

arbetsformer.

Större delen av nuvarande brandkårspersonal har icke genomgått någon

annan utbildning än den, som kunnat meddelas på brandstationerna. Vissa

kurser ha emellertid anordnats på enskilt initiativ. Sålunda har svenska

brandskyddsföreningen anordnat vissa utbildningskurser för brandbefäl. Av

1 Preliminära siffror.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ekonomiska skäl ha emellertid dessa kurser icke kunnat erhålla den omfattning,

som varit önskligt. Vidare har svenska brandkårernas riksförbund med

hjälp av förbundets länskonsulenter anordnat kortare instruktionskurser för

brandkårspersonal. Dessa kurser lia i regel varat allenast några dagar, varför

de kunnat giva deltagarna endast ytliga kunskaper. Kurser för brandförmän

lia vid några tillfällen anordnats vid Stockholms och Göteborgs brandkårer.

Dessa kurser ha emellertid varit öppna endast för den egna kårens brandmän.

Statsmakterna ha icke understött brandkårspersonalens utbildning på annat

sätt än genom de obetydliga bidragsbelopp, som under en följd av år utgått

till svenska brandskyddsföreningen och svenska brandkårernas riksförbund.

I ett stort antal andra länder erhåller utbildningen av brandkårspersonal

ett verksamt statligt stöd.

Svårigheterna att erhålla utbildning ha icke undgått att inverka på det

svenska brandbefälets standard. Yrkesbrandkårernas brandchefer ha visserligen

genom sin praktiska tjänst överlag hunnit förskaffa sig nödiga insikter.

Läget vid borgar- och frivilliga brandkårer är emellertid i ett mycket stort

antal fall icke tillfredsställande. Ledningen av brandkårerna handhaves ofta

av personer med ringa eller ingen utbildning för sin uppgift.

Det måste därför vara ett allmänt intresse av vikt, att brandpersonalen

beredes en undervisning, som motsvarar tidens krav. En sådan undervisning

bör icke, som hittills varit fallet, organiseras såsom spridda kurser utan

bör samordnas och effektiviseras genom inrättandet av en permanent undervisningsanstalt.

I fråga örn möjligheten att inrätta en sådan undervisningsanstalt kan till

en början konstateras, att anstalten i någon form måste erhålla ekonomiskt

stöd. Skulle anstalten drivas utan sådant stöd bleve därav följden, att dryga

kursavgifter skulle behöva ultagas av eleverna. Även om i vissa fall de kommuner,

där brandmännen tjänstgöra, kunde tänkas giva bidrag till dessa

avgifter, så torde dock i stort sett en sådan anordning komma att leda till att

av ekonomiska skäl endast ett mindre antal brandmän kunde förskaffa sig

utbildning vid skolan. Ett sådant system vore uppenbarligen icke till gagn

för rikets brandförsvar.

Det kan vidare förutsättas, att åtminstone för närvarande kommuner eller

enskilda organisationer icke torde komma att lämna undervisningsanstalten

ekonomiskt understöd. Ej heller kan det antagas, att de utan understöd skulle

upprätta en sådan anstalt. Det måste därför ankomma på staten att på lämpligt

sätt tillgodose brandundervisningen.

Att staten skulle tillgodose denna undervisning kunde möjligen synas

oegentligt ur den synpunkten, att brandväsendet är en kommunal angelägenhet.

Meddelandet av brandundervisning torde emellertid kunna anses vara

en statlig uppgift. Till jämförelse kan nämnas, att staten genom sin polisskola

omhändertagit polisutbildningen, ehuru polisväsendet i princip handhaves

av kommunerna.

För statens tillgodoseende av brandundervisningen torde i huvudsak två

former kunna upptagas till övervägande. Antingen kunde staten understödja

en av enskilda organisationer eller av kommun driven brandskola eller också

kunde en statlig brandskola inrättas. Av dessa båda alternativ synes det

senare vara att föredraga. Genom upprättandet av en statlig skola skulle

de största garantierna vinnas för en effektiv och enhetlig utbildning. Man

torde vidare få räkna med att, därest staten skulle understödja en av kommun

eller enskilda driven skola, statens utgifter för understöd sannolikt skulle

bliva i det närmaste lika stora som utgifterna för en av staten driven skola.

Med hänsyn härtill och då det icke torde kunna förväntas att en kommunal

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

5

eller enskild brandskola upprättas, föreslår brandskoleutredningen inråttan

det av en statlig brandskola.

I fråga om brandskolans uppgifter har utredningen anfört, att undervisning

borde meddelas åt blivande brandbefäl och brandunderbefäl. Med hänsyn

till att skorstensfejarnas uppgifter i vissa betydelsefulla avseenden sammanfölle

med brandpersonalens borde undervisning vid skolan beredas även

åt skorstensfejare. Utredningen har dessutom övervägt, huruvida undervisning

för luftskyddspersonal borde upptagas på skolans program. Härom anför

utredningen följande:

Undervisning för luftskyddspersonal bedrives för närvarande under luftskyddsinspektionens

ledning. Brandskoleutredningen har samråd med luftskyddsinspeklionen

i frågan, huruvida den av inspektionen anordnade undervisningen

borde överflyttas till brandskolan. Inspektionen har därvid meddelat,

att det syntes angeläget, att undervisningen i brandskolan i största

möjliga utsträckning samordnades med inspektionens undervisning. Vad

anginge frågan på vad sätt ett sådant samordnande närmare borde organiseras

vore inspektionen emellertid icke beredd att för närvarande taga ställning.

Med hänsyn härtill har brandskoleutredningen icke ansett sig böra upptaga

särskilda kurser för luftskyddspersonal på skolans program. Givetvis

kan dock skolans verksamhet senare utvidgas till att omfatta även luftskyddskurser,

därest så skulle befinnas lämpligt.

Vid sidan av undervisningsarbetet borde enligt utredningens förslag forsknings-

och försöksverksamhet på brandväsendets område bedrivas vid skolan.

Av ekonomiska skäl torde det dock enligt utredningens mening vara

nödvändigt, att denna verksamhet till en början dreves endast i obetydlig

omfattning.

I fråga om huvudlinjerna för skolans verksamhet anför brandskoleutredningen

följande:

Erfarenheter från redan bedriven brandutbildning giva vid handen, att

de bästa utbildningsresultaten uppnås, då utbildningen utgör en kombination

av dels skolmässig undervisning och dels praktisk tjänstgöring vid yrkesbrandkår.

Den skolmässiga undervisningen bör, enligt vad man funnit, utgöras

icke blott av föreläsningar och lektioner utan även av demonstrationer

och övningar.

Brandskolans kurser böra uppbyggas på grundval av dessa erfarenheter.

Kurserna böra sålunda i regel bestå av dels undervisning och dels praktisk

tjänstgöring. Den praktiska tjänstgöringen bör uteslutas endast i de fall, då

eleverna redan vid kursens början kunna förutsättas hava lång tids erfarenhet

i yrket. I fråga örn mycket korta kurser torde någon uppdelning i undervisning

och praktisk tjänstgöring icke böra förekomma, utan de båda utbildningsformerna

torde få tillgodoses jämsides under samma tid.

Skolan bör förläggas till Stockholm. Kompetenta lärarkrafter för högre

brandundervisning kunna nämligen erhållas endast i huvudstaden, bl. a. på

den grund att brandväsendets ledande organisationer, försäkringsbolagens

samarbetsorgan, statens provningsanstalt, tekniska högskolans vattenlaboratorium

o. s. v. där ha sitt säte. Skolan bör emellertid anordna kortare kurser

av mera elementär natur i olika större eller medelstora orter i landsorten.

Utbildningen vid skolan bör vara kostnadsfri. Det synes brandskoleutred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ningen vara av väsentlig betydelse, att eleverna icke betungas med alltför

stora ekonomiska uppoffringar för sin utbildning. Därest så skulle ske, skulle

detta lia till följd att ett mycket stort antal brandmän icke kunde erhålla

önskvärd utbildning, varigenom brandförsvarets styrka skulle minskas. Av

samma skäl böra även läroböcker utan kostnad utlämnas till eleverna. Undantag

i detta avseende bör dock göras för den högsta brandbefälskursen,

som i viss mån är att jämställa med kurs vid teknisk högskola.

I fråga örn lokaler och undervisningsmateriel för skolan har brandskoleutredningen

övervägt två alternativ''. Det ena alternativet avser, att skolan skulle

utrustas med hänsyn tagen till alla moderna krav på utrymmen och materiel.

Skolan borde då inrymmas i egen brandstation och förfoga över egen brandmateriel.

I brandstationen borde finnas icke blott lokaler för skolans administration

samt för lektioner och övningar etc. utan även förläggningslokaler

och matsalar för eleverna m. m. Inrättandet av en sådan skola skulle betinga

en kostnad av, mycket approximativt beräknat, 1,300,000 kronor.

Enligt det andra alternativet skulle skolan förläggas till lokaler i annan

byggnad än en brandstation, därvid en viss del av undervisningen skulle förläggas

till Stockholms brandkårs stationsgårdar med anlitande i viss utsträckning

av brandkårens materiel. I fråga örn detta alternativ må anföras följande.

Lokaler torde, enligt vad utredningen inhämtat, kunna få förhyras i den

statliga nybyggnad i kvarteret Hammaren nr 13 vid Jakobsbergsgatan i

Stockholm, vilken till största delen skall disponeras av luftskyddsinspektionen.

I denna byggnad torde tre expeditionsrum samt två lektionssalar kunna

ställas till skolans disposition. Stockholms stad torde även komma att medgiva,

att brandskolan i erforderlig utsträckning finge nyttja Stockholms

brandkårs gårdar och materiel. Brandskoleutredningen har i skrivelse den 22

november 1940 till gatunämnden i Stockholm, vilken handhar brandväsendets

angelägenheter, redogjort för nu ifrågavarande alternativ och hemställt,

att nämnden ville i princip giva sin anslutning till planen på ett samarbete

mellan Stockholms brandkår och brandskolan i överensstämmelse med vad

sålunda angivits.

I sitt den 4 december 1940 dagtecknade svar på denna skrivelse har gatunämnden

yttrat, att nämnden gåve sin anslutning till planen, att brandskolan

skulle berältigas att, i överensstämmelse med vad i brandskoleutredningens

skrivelse föreslagits, mot ersättning och i begränsad omfattning — intill 300

timmar om året — nyttja Stockholms brandkårs stationsgårdar och materiel.

Det av nämnden sålunda angivna timantalet är fullt tillräckligt för skolans

behov.

Därest skolan organiserades efter det sist angivna alternativet, skulle engångskostnaderna

uppgå till omkring 21,000 kronor.

Det torde få antagas, att utvecklingen förr eller senare gör det nödvändigt,

att skolan organiseras efter det dyrare alternativet. Givet är också att utbildningsresultaten

skulle bli bättre, därest detta alternativ valdes. Även med

det billigare alternativet torde emellertid mycket goda resultat kunna nås.

Med hänsyn lill nuvarande statsfinansiella läge anser sig brandskoleutredningen

därför böra föreslå, att skolan ordnas i enlighet med det billigare

alternativet.

I fråga örn skolans ställning i statsförvaltningen har utredningen föreslagit,

att skolan skulle sortera direkt under kommunikationsdepartementet.

För skolan skulle finnas en styrelse bestående av fem ledamöter jämte

erforderligt antal suppleanter, alla förordnade av Kungl. Majit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

7

För att skapa åtskiljande benämningar på de olika kurser, som enligt

utredningens mening borde anordnas vid skolan, har utredningen använt

särskilda beteckningar på olika kategorier brandkårspersonal. Desso beteckningar

äro följande:

Med beteckningen brandbefäl respektive brandunderbefäl kategori I avses

brandbefäl respektive brandunderbefäl vid yrkesbrandkårer om minst

ett befäl och nio man. Den sålunda genom antalet man angivna begränsningen

är vald för att utmärka en kår av sådan storlek, att den i varje

ögonblick är i stånd att verkställa ett första angrepp mot elden.

Med beteckningen brandbefäl respektive brandunderbefäl kategori II avses

brandbefäl respektive brandunderbefäl vid borgarbrandkårer eller vid

mindre yrkesbrandkårer än sådana, som nyss nämnts.

Med beteckningen brandbefäl kategori III avses brandbefäl vid allmänna

eller frivilliga brandkårer.

De olika kurser, som enligt utredningens förslag borde anordnas vid skolan,

äro följande:

1. Kurser för brandkårspersonal:

A. Kurs för utbildning av brandbefäl kategori I (brandbefälskurs

kategori I);

B. Kurs för utbildning av brandbefäl kategori II (brandbefälskurs

kategori II);

C. Kurs för utbildning av brandbefäl kategori III (brandbefälskurs

kategori III);

D. Kurs för utbildning av industribrandchefer (industribrandchefskurs);

E. Kurs för utbildning av brandmästare kategori I (brandmästarkurs

kategori I);

F. Kurs för utbildning av brandförmän kategori I (brandförmanskurs

kategori I);

G. Kurs för utbildning av brandmästare och brandförmän kategori II

(brandunderbefälskurs kategori II);

2. Kurser för skorstensfejarepersonal:

A. Mästarekurs;

B. Gesällkurs.

I fråga om kursplanerna för de olika kurserna, inträdesfordringar till

dessa samt betyg och examina m. m. torde få hänvisas till betänkandet.

Följande kortfattade uppgifter må dock lämnas:

För att vinna intxäde i brandbefälskurs kategori I skulle i regel fordras

studentexamen med lägst betyget godkänd i det skriftliga provet i modersmålet

samt i ämnena matematik, fysik och kemi enligt fordringarna för

examen å reallinjen. Bland övriga föreslagna inträdesfordringar kan nämnas,

att sökandens ålder skulle understiga 28 år. Inträde i kursen skulle

dock, utan att de nämnda fordringarna voro uppfyllda, under vissa förutsättningar

kunna medgivas yrkesbrandmän, som visat fallenhet för brandbefälsyrket

och som inhämtat vissa teoretiska kunskaper. Kursen skulle

omfatta en lid av omkring aderton månader, helguppehåll inräknade. Av

denna tid skulle åtta månader ägnas åt undervisning och resten åt praktisk

tjänstgöring. För brandbefälskurs kategori II, brandbefälskurs kategori

lil och industribrandchefskurs skulle inga särskilda inträdesfordringar uppsättas.

Den förstnämnda kursen skulle pågå i fyra månader, därav en och

en halv månads undervisning och återstoden praktisk tjänstgöring. Envar av

de två sistnämnda kurserna skulle pågå tre veckor. Kurserna skulle om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

fatta undervisning och praktik samtidigt och skulle icke förläggas till brandskolan

utan till olika orter ute i landet. För att vinna inträde i brandmåstarekurs

kategori 1 skulle bl. a. fordras, att sökanden med godkända

vitsord genomgått brandförmanskurs kategori I. Brandmästarekursen skulle

omfatta fyra månaders undervisning. För inträde i brandförmanskurs kategori

I skulle bl. a. fordras viss praktisk tjänstgöring. Kursen skulle omfatta

tre och en halv månaders undervisning. För inträde i brandunderbefälskurs

kategori II skulle icke uppsättas särskilda fordringar. Kursen

skulle omfatta en tid av sex veckor, därav två veckors praktisk tjänstgöring

och fyra veckors undervisning.

För att vinna inträde i mästarekurs för skorstensfejare skulle bl. a. fordras

att sökanden genomgått gesällkurs för skorstensfejare samt att sökanden icke

uppnått fyrtiofem års ålder. Kursen skulle innefatta undervisning under

sex veckor. För inträde i gesällkurs för skorstensfejare skulle krävas bl. a.

viss praktik och en ålder understigande trettiofem år. Kursen skulle omfatta

undervisning i åtta veckor.

I frågan hur ofta varje kurs bör hållas bar utredningen gjort vissa undersökningar

rörande nyutbildningsbehovet av ifrågavarande personalkategorier

m. m. På grundval av dessa undersökningar har följande ungefärliga plan

framlagts:

Första året a) vid själva skolan. En brandmästarekurs kategori I, en

brandförmanskurs kategori I, en brandbefälskurs kategori II, en brandunderbefälskurs

kategori II samt en mästarekurs för skorstensfejare.

b) i landsorten. Sex kurser brandbefälskurser kategori III och tre kurser

för industribrandchefer.

Andra året a) vid själva skolan. En brandförmanskurs kategori I, en

brandbefälskurs kategori II (den praktiska delen förlägges till första året),

en brandunderbefälskurs kategori II, en gesällkurs för skorstensfejare.

b) i landsorten. Lika med första året.

Tredje året. Lika med första året.

Fjärde året a) vid själva skolan. En brandbefälskurs kategori I (kursen

påbörjas under tredje året), en brandförmanskurs kategori I, en brandunderbefälskurs

kategori II, en gesällkurs för skorstensfejare.

b) i landsorten. Lika med första året.

Huvuddelen av undervisningen vid skolan skulle enligt utredningens förslag

meddelas av timlärare. Fast knutna vid skolan skulle vara en rektor,

en brandmästare och ett kanslibiträde.

I fråga om skolans personalkostnader anför brandskoleutredningen följande:
Det

kunde ifrågasättas, att ordinarie tjänster inrättades för rektor, brandmästaren

och kanslibiträdet. Tillsvidare synas dessa tjänster dock böra utgöra

arvodesbefattningar.

Rektor torde i lönehänseende böra jämställas med rektor vid ett mindre

tekniskt läroverk, t. ex. elektrotekniska fackskolan i Västerås. Rektors arvode

torde därför böra motsvara vad som utgår enligt lönegraden E 10 i civila

avlöningsreglementet. Lön efter denna lönegrad utgör i lägsta löneklassen

i ortsgrupp I 13,500 kronor, vartill kommer rörligt tillägg och kristillägg,

enligt nu gällande grunder uppgående till 2,052 kronor. I enlighet härmed

föreslås för rektor ett årligt arvode av 15,500 kronor, varå liksom å övriga

lönearvoden vid skolan rörligt tillägg och kristillägg icke skulle utgå.

Brandmästarens löneförmåner böra beräknas så, att de något överstiga de

löneförmåner, som en brandmästare vid Stockholms brandkår åtnjuter. Sist
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

9

nämnda löneförmåner utgöra dels en grundlön om 5,220 kronor, vartill komma

tre ålderstillägg ettvart om 480 kronor efter 3 respektive 6 och 9 års

tjänst, och dels rörligt tillägg, som för närvarande utgår med 31 %. Härjämte

åtnjuter brandmästare ett årligt beklädnadsbidrag om 420 kronor, å

vilket belopp även rörligt tillägg beräknas. Avgifter för egen pension avdragas

icke från lönen men däremot avgifter för familjepension med ett årligt

belopp av 216 kronor. Den kontanta summan, som bortsett från ålderstillägg

årligen uppbäres av en brandmästare (lön + beklädnadsbidrag +

rörligt tillägg — familjepensionsavgift), utgör sålunda för närvarande 7,172

kronor. Härjämte äger brandmästare förhyra tjänstebostad till en hyra, som

med c:a 10 °/o torde understiga hyresbeloppet i fria marknaden för bostad av

samma standard.

1 överensstämmelse härmed föreslås för brandmästaren vid brandskolan

ett årligt arvode av 7,800 kronor.

För kanslibiträde! torde arvodet böra utgå med 4,300 kronor, vilket ungefärligen

motsvarar nu utgående löneförmåner till en befattningshavare i

lägsta löneklassen i lönegrad A 7. Kanslibiträdet synes böra tillerkännas

detta förhållandevis höga belopp, enär biträdets arbetsuppgifter skulle omfatta

icke blott renskrivning etc. utan även enklare expeditionsgöromål såsom

uppsättning av brev o. s. v.

Timlärarearvodena synas böra ulgå med olika belopp, beräknade efter

undervisningens omfattning och lärarnas kompetens. Vid längre tids undervisning

synes arvode böra utgå med 8 kronor per timme. Vid mera tillfällig

undervisning bör arvodet utgöra 12 kronor per timme, där läraren har

lägre kompetens, och 20 kronor per timme, där läraren har högre kompetens

eller där undervisningen sker i form av föreläsningar. Det torde få ankomma

på skolans styrelse att bestämma arvodenas storlek i varje särskilt

fall.

Med dessa beräkningsgrunder torde timlärararvodena för undervisningen

vid själva skolan genomsnittligt sett komma att uppgå till ett årligt belopp

av 12,000 kronor. Kostnaderna för lärararvoden vid en kurs i landsorten torde

komma att uppgå till omkring 500 kronor, vilket med den av brandskoleutredningen

föreslagna kursfrekvensen skulle motsvara en årlig kostnad av

4,500 kronor. De perioder av praktisk tjänstgöring, som ingå i olika kurser,

torde icke behöva åsamka brandskolan kostnader.

Särskilda arvoden till styrelsens ledamöter synas icke böra utgå.

De sammanlagda årliga personalkostnaderna skulle sålunda uppgå till

(15,500 + 7,800 + 4,300 + 12,000 + 4,500) 44,100 kronor.

I fråga örn de årliga omkostnaderna anför utredningen:

t lokalhyra för lokalerna vid Jakobsbergsgatan i Stockholm torde få beräknas

15,000 kronor örn året. I denna summa inräknas utgifter för värme,

lyse, städning, vaktmästare och telefon (dock ej rikssamtal). I ersättning till

Stockholms stad för nyttjande av brandstationsgårdar, gymnastiksal och

brandmateriel beräknas 2,000 kronor örn året och för vållade skador å

materiel samt driftskostnader (drivmedel för motorfordon etc.) 3,000 kronor.

För varje kurs i landsorten synas böra beräknas 100 kronor i omkostnader,

vilket med den av utredningen förutsatta kursfrekvensen skulle motsvara

en årlig kostnad av 900 kronor. I fråga örn resekostnader för rektor och

brandmästaren torde få antagas, att rektor kommer att resa omkring 40 dagar

och brandmästaren omkring 50 dagar örn året. Rektor torde, i likhet

med vad som gäller beträffande rektor vid tekniskt läroverk, böra åtnjuta

rese- och traktamentscrsättning enligt klass I B i allmänna reseregleinentet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Traktamentskostnaderna skulle i sådant fall uppgå till (40 X 22) 880 kronor,

varjämte biljettkostnaden torde få beräknas till 720 kronor. Brandmästarens

rese- och traktamentsersättning torde böra utgå efter klass II D

i resereglemente!, vilket innebär en traktamentskostnad av (50 X 16) 800

kronor. Till biljettkostnader torde få beräknas 500 kronor. I övrigt torde

följande årliga omkostnader böra beräknas:

Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. dy]............. kronor 2,000

Rikssamtal, annonsering o. dyl........................... » 500

Underhåll av inventarier ................................ » 300

Läroböcker åt kursdeltagarna ............................ » 6,000

Förbrukning av undervisningsmateriel .................... » 500

Oförutsedda omkostnader .............................. » 5,000

Den totala summan för årliga omkostnader utgör sålunda 38,100 kronor.

Engångskostnaderna för möbler, armatur, undervisningsmateriel m. m.

beräknas av utredningen på i betänkandet närmare angivna grunder uppgå

till 20,830 kronor.

Utredningens kostnadsberäkningar för skolan innefatta sålunda:

1. Årliga kostnader Kronor. Kronor.

a. Personalkostnader ............................ 44,100

b. Omkostnader ................................. 38,100

82,200

2. Engångskostnader ......................................... 20,830

Summa kronor 103,030

Yttranden.

Yttranden ha infordrats från samtliga länsstyrelser samt luftskyddsinspektionen

och statskontoret. Flera av dessa myndigheter ha överlämnat yttranden

från dem underlydande tjänstemän samt från enskilda sammanslutningar.

Härjämte lia yttranden inkommit från svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund, svenska brandkårernas riksförbund,

svenska kommunalarbetareförbundet, Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund

och svenska skorstensfejeriarbetareförbundet, vilka bereus tillfälle

att yttra sig i ärendet.

I samtliga yttranden tillstyrkes förslaget om inrättande av en statlig brandskola.

Statskontoret, länsstyrelsen i Kalmar län och brandchefen i Kalmar

ifrågasätta dock, huruvida icke med inrättandet av brandskolan borde anstå

intill dess brandförsvarsutredningen slutfört sitt arbete. I flertalet yttranden

understrykes emellertid det trängande behovet av att en brandskola snarast

inrättas.

Brandskoleutredningens förslag rörande brandskolans uppgifter och huvudlinjerna

för dess verksamhet ha i stort sett icke givit anledning till erinran.

Svenska brandkårernas riksförbund har emellertid med instämmande

av länsstyrelsen och länsbrandchefen i Älvsborgs lån samt brandchefen i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

11

Kalmar anfört, att rekrytutbildning av brandmän borde äga rum vid skolan.

Härom anför förbundet följande:

Någon allmänt tillgänglig utbildningskurs för brandmän finnes icke i vårt

land för dem, som önska ägna sig åt brandmannayrket. Flertalet brandkårer

nödgas därigenom anställa brandmän utan några förkunskaper, vilka

först efter rätt lång tids anställning kunna bliva fullt dugliga för sin tjänst.

För den skull är behövligt, att brandskolan upptager även utbildningen

av brandmän. Denna utbildning bör tillkomma för att dessutom få fram

en annan utbildningsgren, som icke medräknats i kursplanerna, men som

är synnerligen viktig, nämligen brandbefäls- och brandunderbefälselevernas

bibringande av förmåga att kunna utbilda rekryter samt leda och bedriva

övningar. Den olikhet, som härutinnan nu förekommer vid brandkårerna,

ävensom bristen på system härför vid en hel del brandkårer gör,

att likformighet i denna viktiga undervisning bör givas vid brandskolan.

Något verkligt utbyte vinnes emellertid icke, om befäls- och underbefälseleverna

härvid måste använda varandra som övningsgrupper. Genom tillgång

på outbildade kan däremot ernås resultat. Samtidigt utvinnes den betydelsefulla

fördelen, att brandkårerna ute i landet erhålla tillgång på rekrytutbildade

brandmän vid nyanställningar. Antalet elever i varje brandmannakurs

behöver icke vara stort, t. ex. 3 grupper om 3 man: 9 man. Kurserna

kunna inläggas på tider, då de behövas för befälets instruktörsutbildning. Tillräckligt

med sökande till brandmannakurserna torde nog icke behöva saknas.

Svenska brandbefälsföreningen ifrågasätter, om skolan icke i viss utsträckning

kunde användas för utbildning av militär brandpersonal.

Sveriges skorstenfejaremästares riksförbund och svenska skorstensfejeriarbetareförbundet

tillstyrka, att undervisning för skorstensfejarepersonal ordnas

vid brandskolan.

Luftskgddsinspektionen har i fråga örn undervisningen för luftskyddspersonal

anfört, att sådan undervisning icke borde upptagas på skolans program.

Liksom hittills borde denna undervisning handhavas av inspektionen.

Inspektionen har vidare yttrat, att skolans lokalfråga numera kommit

i annat läge, därigenom att ett av de såsom lektionssalar avsedda rummen

i nybyggnaden vid Jakobsbergsgatan icke ställts till inspektionens disposition

utan i stället tagits i anspråk av militära myndigheter. Inspektionen hade

givetvis fortfarande i princip intet att erinra mot att skolans verksamhet

förlädes till lokaler inom nämnda fastighet. Därvid förutsattes dock, att lokalerna

ställdes till förfogande endast i den mån de icke behövdes för luftskyddsinspektionens

verksamhet. Med hänsyn till de planer för kursverksamheten,

som framlagts i utredningens betänkande, torde dock en dylik

anordning icke vara tillfyllest.

Med avseende å förslaget att forsknings- och försöksverksamhet på brandväsendels

område skulle bedrivas vid sidan av utbildningsarbetet har inspektionen

anfört, alt det kunde ifrågasättas alt denna verksamhet .skulle förläggas

till någon redan befintlig statlig institution. Statskontoret har i denna

fråga yttrat, att skolans lärare helt borde ägna sig åt förekommande administrativa

uppgifter. Behovet av timlärare torde härigenom betydligt nedgå.

I fråga örn samarbetet mellan brandskolan och Stockholms stad har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Stockholms stads gatunämnd framhållit, att det torde vara osäkert, om staden

under någon längre tid kunde bereda skolan förmånen att få nyttja materiel

och brandgårdar. Samarbetet mellan skolan och staden, vilket särskilt

under rådande luftskyddstillstånd med därav föranledd intensifiering av arbetet

med utbildning av reservbrandformationerna innebure en belastning

för brandkåren, hade från stadens sida ansetts vara ett provisorium, som efter

icke alltför lång tid skulle komma att avvecklas.

Svenska brandbefälsföreningen framhåller med instämmande av brandchefen

i Västerås, att det vore önskvärt, att åtminstone någon modern brandmateriel

exempelvis en brandbil av staten anskaffades för skolans räkning.

Föreningen yttrar vidare, att det kunde ifrågasättas, att skolan skulle förläggas

till Göteborg.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Enligt utredningens förslag skall all teoretisk undervisning, med undantag

för brandbefälskurs kategori lil och industribrandchefskurs koncentreras till

den i Stockholm förlagda brandskolan. Länsstyrelsen vill emellertid erinra,

att kurser för blivande brandförmän hittills hållits förutom vid brandkåren

i Stockholm även vid brandkåren i Göteborg. Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta,

huruvida icke lämpligen en viss decentralisaiion av undervisningen

utöver vad utredningen föreslagit skulle kunna ske. Länsstyrelsen avser

närmast brandförmanskursen kategori I och brandunderbefälskursen kategori

II. Det bör tagas under övervägande, huruvida icke dylika kurser skulle

kunna, givetvis under ledning eller överinseende av brandskolan, förläggas,

förutom till nämnda skola, jämväl till vissa större brandkårer utom

Stockholm, där tillgång till kompetenta lärare och erforderlig undervisningsmateriel

kunde erhållas. Sagda kurser skulle icke vara förbehållna elever

från den egna kåren utan även stå öppna för elever annorstädes ifrån. Genom

en dylik decentralisation skulle vissa fördelar vinnas. Kostnaderna för

elevernas deltagande i kurserna skulle förbilligas och större anslutning till

desamma skulle kunna påräknas.

Med avseende å de för skolan beräknade personalkostnaderna har statskontoret

anfört följande:

I betraktande av det starkt begränsade område, här ifrågavarande undervisning

avser, ävensom till skolans karaktär av ett institut för anordnande

av kortare återkommande kurser synes den lärare, som anförtros ledningen

av kursverksamheten, icke böra benämnas rektor utan föreståndare. Ej heller

kan statskontoret finna det motiverat, att arvode till denne befattningshavare

utgår med så högt belopp, som de sakkunniga förordat. Enligt ämbetsverkets

förmenande bör ett arvode av 12,000 kronor vara fullt tillräckligt.

Likaså vill det förefalla statskontoret som örn arvodet till den andra

läraren borde kunna begränsas till 7,000 kronor ävensom att erforderlig biträdeshjälp

skulle kunna erhållas för ett arvode av 3,300 kronor, motsvarande

närmast vad som för närvarande utgår till ett kontorsbiträde i lönegrad

Ex 4.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anför, att det för skolans rektor föreslagna

arvodet synes vara tilltaget i överkant.

Vice brandchefen i Jönköping yttrar:

Ordinarie tjänster böra nog inrättas för såväl rektor som brandmästare

vid skolan och ej såsom föreslagits arvodesbefattningar. Med hänsyn till att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 220.

13

dessa båda befattningar böra tillsättas med personer, som hava grundlig erfarenhet

inom brandyrket, är det troligt, att de för befattningarna mest lämpliga

personerna redan innehava ordinarie befattningar vid någon av de större

brandkårerna. Man får antaga, att en person med sådan ordinarie befattning

knappast vill utbyta densamma mot elt förordnande vid brandskolan.

Motsvarande synpunkter anföras av brandchefen i Kalmar.

Svenska brandkårernas riksförbund anser, att lärararvodena för en kurs

i landsorten, vilka beräknats till sammanlagt 500 kronor, vore upptagna till

ett alltför lågt belopp i förhållande till det arbete, som krävdes.

Svenska brandskyddsföreningen framhåller önskvärdheten av att pensionsrätt

beredes åt skolpersonalen, enär det annars torde komma att uppstå

stora svårigheter att för dessa viktiga befattningar erhålla fullt kvalificerade

personer.

Motsvarande synpunkter anföras av Svenska brandkårernas riksförbund

och Svenska brandbefålsföreningen. Brandbefälsföreningen föreslår härjämte,

att skolans rektor skulle benämnas chef för brandskolan.

I åtskilliga yttranden ha vidare förslag gjorts i fråga om kursernas omfattning,

kursfrekvensen, inträdesfordringar, betyg och examina m. m. Förslag

ha även framställts om att staten åtminstone i vissa fall skulle lämna

bidrag till kursdeltagarnas resor och uppehåll under pågående kurs.

Vikten av ett effektivt brandförsvar har under senare år blivit alltmera

uppenbar. Under tiden närmast före den nu rådande krisen uppgingo de i

vårt land utbetalade brandskadeersättningarna årligen till ett belopp av omkring

30 miljoner kronor. Efter krisens inträde har denna siffra fördubblats.

De verkliga brandskadorna torde under år 1940 ha uppgått till omkring

75 miljoner kronor.

Särskild betydelse får kampen mot eldens skadegörande verkningar i händelse

av krig. Erfarenheter från de länder, som sedan stormaktskonfliktens

utbrott varit invecklade i krig, understryka kraftigt betydelsen av ett effektivt

brandförsvar.

En förutsättning för uppehållandet av ett sådant brandförsvar är icke

blott en god organisation av brandväsendet och tillgång till erforderlig brandmateriel

utan även att brandpersonalen besitter tillräcklig utbildning för

sina uppgifter. Genom enskilt initiativ ha i vårt land vissa möjligheter bereus

för brandpersonal att erhålla utbildning för sitt arbete. Dessa möjligheter

kunna emellertid icke ens tillnärmelsevis anses täcka utbildningsbehovet.

Då en verkligt effektiv brandutbildning torde kunna ordnas allenast

genom inrättande av en statlig brandskola, vill jag förorda att en dylik skola

organiseras.

I brandskoleutredningens betänkande har förslag framlagts om inrättande

av en sådan skola. Utredningens förslag, som i allt väsentligt tillstyrkts i

de avgivna yttrandena, torde i huvudsakliga delar böra läggas till grund

för skolans organisation. Med hänsyn till det trängande behovet av att tillgången

på utbildad brandpersonal ökas, torde skolans verksamhet böra taga

sin början så snart som möjligt, lämpligen den 1 juli 1941.

Deparlemenis

- chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

Brandskolans uppgifter torde, såsom utredningen föreslagit, i främsta rummet

böra omfatta utbildning av blivande brandbefäl och brandunderbefäl.

Med hänsyn till att skorstensfejarnas uppgifter i flera betydelsefulla avseenden

sammanfalla med brandpersonalens, synes utbildning böra meddelas

även åt skorstensfejarepersonal. Att till skolans uppgifter hänföra utbildning

av andra personalkategorier, vilket i några yttranden föreslagits, synes i avbidan

på erfarenheter från skolans arbete för närvarande icke böra ske. Däremot

torde, på sätt förutsatts, vid skolan böra bedrivas försöksverksamhet

och forskning på brandväsendets område i den mån så kan ske vid sidan av

undervisningsarbetet. I fråga om berörda verksamhet förutsättes dock, att

densamma icke ökar statsverkets utgifter för personal vid skolan samt alt

den bedrives i samarbete med andra på området verksamma statliga institutioner.

Enligt brandskoleutredningens förslag skulle skolan med hänsyn till nu

rådande statsfinansiella läge i viss mån ordnas som ett provisorium. Skolan

skulle sålunda icke inrymmas i egen brandstation eller förfoga över egen

brandmateriel. I stället skulle enligt överenskommelse med Stockholms stad

skolan berättigas att mot ersättning och i begränsad omfattning nyttja Stockholms

brandkårs stationsgårdar och materiel. Erforderliga undervisningslokaler

skulle förhyras i härför lämplig fastighet.

Vad sålunda föreslagits synes välbetänkt. I avbidan på erfarenheter från

skolans verksamhet synes det icke vara lämpligt att från början giva skolan

en alltför kostsam organisation. I fråga om samarbetet med Stockholms stad

förutsätter jag, att mellan staten och staden skall kunna träffas en för båda

parter tillfredsställande överenskommelse rörande skolans rätt att få nyttja

materiel och brandgårdar. Det är nämligen uppenbart att inrättandet i Stockholm

av en statlig brandskola innebär fördelar även för staden, bland annat

därigenom att dess kostnader för utbildning av brandbefäl och brandunderbefäl

överflyttas på staten. Att förlägga skolan till annan ort än Stockholm,

vilket i ett pär yttranden föreslagits, är givetvis tänkbart. Försåvitt inga

särskilda svårigheter i kostnads- eller annat hänseende visa sig uppkomma

vid skolans förläggning till huvudstaden torde det dock vara att föredraga

att skolan förlägges dit.

Vid beräknande av skolans personalkostnader har brandskoleutredningen

förutsatt, alt tjänsterna för rektor, brandmästaren och kanslibträdet skulle

utgöra arvodesbefattningar. De årliga arvodena skulle utgöra respektive

15,500, 7,800 och 4,300 kronor.

Med hänsyn till att skolan i viss mån ordnas som ett provisorium vill jag

icke ifrågasätta att, såsom i vissa yttranden föreslagits, inrätta ordinarie

tjänster för eller bereda pensionsförmåner åt skolpersonalen. Frågan härom

torde få upptagas sedan någon tids erfarenhet av skolans arbete vunnits.

I fråga örn arvodet till skolans rektor har statskontoret ifrågasatt, huruvida

icke 12,000 kronor vöre fullt tillräckligt. Vid bedömande av denna fråga

måste beaktas, att det är av mycket stor betydelse att skolan särskilt

under den första tiden kommer att ledas av en högt kvalificerad kraft. Ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

15

sikter att till tjänsten, som ju icke är förenad med pensionsförmåner, erhålla

en sådan kraft torde icke föreligga, därest arvodet sättes så lågt, som

statskontoret föreslagit. Det av brandskoleutredningen upptagna beloppet

synes däremot väl högt. En lämplig avvägning synes vara att bestämma arvodet

till 14,000 kronor. Till jämförelse kan nämnas, att de årliga löneförmånerna

i lönegraden A 30 (byråchefer och därmed jämställda befattningshavare) i

lägsta löneklassen och ortsgrupp I för närvarande utgöra (12,000 + 2,052)

14,052 kronor.

Brandmästarens arvode skulle enligt statskontorets förslag utgöra 7,000

kronor. Av skäl motsvarande dem som anförts beträffande arvodet till skolans

rektor synes brandmästarens arvode böra utgöra 7,500 kronor.

I fråga örn kanslibiträdets arvode har statskontoret föreslagit en jämkning

till 3,300 kronor. Enär rektor och brandmästaren sannolikt komma att hava

stor arbetsbörda, måste det förutsättas att kanslibiträdet på eget ansvar skall

kunna utföra åtskilliga göromål, för vilka gott omdöme och förtrogenhet med

arbete inom statsförvaltningen måste krävas. Med hänsyn härtill tillstyrker

jag brandskoleutredningens förslag om ett arvode av 4,300 kronor.

Mot brandskoleutredningens kostnadsberäkningar i övrigt synes anledning

icke finnas till erinran. Anslagsbehovet för statens brandskola skulle

sålunda uppgå till (103,030 — 1,500 — 300) 101,230 eller avrundat 100,000

kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen anvisar medel

för skolans inrättande, utfärda en stadga för statens brandskola, därvid

de i yttrandena anförda önskemålen rörande kursernas anordnande och omfattning,

inträdesfordrigar, betyg och examina torde få upptagas till övervägande.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens brandskola för budgetåret 1941/42 under

sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av .... kronor 100,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag örn inrättande av en statlig brandskola. s. 5 i texten
  2. SU 1941:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag om inrättande av en statlig brandskola. s. 1 i texten