Sök i Ratio Lex

Angående anvisande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141 av medel för utrustning för central torpedverkstad rn. m

1941-04-25 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:221, Angående anvisande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141 av medel för utrustning för central torpedverkstad rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

1

Nr 221.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anvisande

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940141 av medel för utrustning för central torpedverkstad

rn. m.; given Stockholms slott den 25 april

1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o)— 15:o).

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet oven'' försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehksson-Bramstokp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående

medelsanvisning för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår, med förmälan tillika, att ärendena under punkterna

1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 vore av den natur, att närmare redogörelse för

deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet

samt att ytterligare upplysningar i dessa ärenden borde få lämnas

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 221. 989 ii

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i

riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att

hänföra.

Fjärde huvudtiteln.

D. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[1). 39. Utrustning för central torpedverkstad, reservationsanslag. I gemensam

skrivelse den 23 april 1941 hava marinförvaltningen och försvarsväsendets

verkstadsnämnd gjort framställning örn anvisande av ytterligare medel för

den centrala torpedverkstadens färdigställande. Det är min avsikt att i det

följande föreslå, att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond

äskas medel å tilläggsstat för innevarande budgetår för bestridande av

vissa i framställningen angivna ökade kostnader för verkstadens uppförande.

I anslutning därtill kommer att lämnas en närmare redogörelse för framställningens

innebörd. Framställningen omfattar emellertid också begäran

örn anvisande av sammanlagt 175,000 kronor för komplettering av för verkstaden

avsedd båtmateriel och övrig utrustning. Jämväl i denna del har

jag funnit mig böra biträda framställningen. Det härför erforderliga anslagsbeloppet

torde böra anvisas å driftbudgeten och uppföras under samma

anslagsrubrik som det å riksstaten uppförda anslaget till utrustning för

central torpedverkstad.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning för central torpedverJcstad å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av.......................................... kronor 175,000.

KAPITALINVESTERINGAR.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[2.] 5 e. Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse

den 23 november 1940 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort

framställning örn anvisande av medel för uppförande av vissa i en skrivelsen

bilagd tablå närmare angivna förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel.

Framställningen har tillstyrkts av chefen för armén.

1940 års militära hyggnadsutredning, som i ärendet inhämtat yttranden

från ett flertal av frågan berörda myndigheter ävensom från olika leveran
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

törel- av luftvärnsmateriel, Ilar i avgivet utlåtande den 28 februari 1941

framlagt ett av utredningen utarbetat förslag till förevarande byggnadsfrågas

lösande. Förslaget skiljer sig i åtskilliga hänseenden från det till grund

för fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar liggande byggnadsprogrammet.

Sålunda Ilar till en början, efter överläggningar med försvarsstabens luftförsvarsavdelning,

omfattningen och fördelningen å olika orter av förrådslokalerna

givits en delvis annan utformning. Vidare ha förrådslokalerna föreslagits

skola i kostnadsbesparande syfte erhålla ett enklare utförande än

ursprungligen förutsatts, därvid särskilt beaktats möjligheterna att uppföra

en del förråd såsom kallförråd. Kostnaderna för det av byggnadsutredningen

framlagda förslaget hava av utredningen beräknats till 6,960,000

kronor, därav 60,000 för inredningsarbeten i redan befintliga förrådslokaler.

Byggnadsutredningen, som föreslagit, att byggnadsarbetena skola handhavas

under fortikationsstyrelsens centrala ledning, har emellertid ifrågasatt, huruvida

icke styrelsen borde i besparingssyfte verkställa ytterligare underhandlingar

med kommunala myndigheter eller enskilda, som äga tillgång till

större förrådslokaler, rörande upplåtande av för luftvärnsmaterielens förvaring

lämpliga lokaler.

Med uppförandet av erforderligt antal förrådsbyggnader för förvaring av

den ömtåliga och dyrbara luftvärnsmaterielen torde icke längre böra anstå.

Det av 1940 års militära byggnadsutredning framlagda förslaget synes därvid

i allt väsentligt kunna läggas till grund för byggnadsfrågans lösning. Jag

tinner mig därför böra tillstyrka, att för förrådslokalernas anordnande anvisas

det av byggnadsutredningen beräknade beloppet, 6,960,000 kronor. Jag förutsätter

emellertid, att vid anslagets disponerande skola beaktas de möjligheter

till besparingar, som kunna ernås bland annat genom träffande av överenskommelser

med kommunala myndigheter eller enskilda rörande upplåtande

av för förvaring av luftvärnsmateriel lämpliga lokaler.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 6,960,000.

[3.] 8 d. Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation, reservationsanslag.

1 särskild skrivelse den 23 april 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd

anmält, att nämnden av närmare angivna orsaker verkställt en utredning av

frågan örn tillbyggnad och modernisering av tygverkstäderna vid Bodens tygstation.

I samråd med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, chefen för

Ovre Norrlands trupper och arméförvaltningens tygdepartement hade nämnden

i anslutning därtill uppgjort ett förslag till sådan nybyggnad och modernisering,

omfattande dels en modernisering av de nuvarande tygverkstäderna i

syfte att ernå förbättrat brandskydd, rationellare planering av förråds- och

kontorslokaler samt förbättrade sanitära anordningar för verkstad sperson alen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majas proposition nr 221.

dels en komplettering av viss reservtygverkstad och dels uppförande av vissa

nya verkstäder. Yerkstadsnämnden hemställde nu, att erforderliga anslagsmedel

måtte ställas till förfogande för företagets genomförande.

För min del är jag icke beredd att för närvarande fatta ståndpunkt till

det av verkstadsnämnden framlagda örn- och nybyggnadsprogrammet i hela

dess vidd. Jag anser det sålunda böra i varje fall för närvarande anstå med

uppförandet av de föreslagna nya verkstäderna. Däremot är jag beredd att redan

nu tillstyrka anvisande av erforderliga medel för den föreslagna moderniseringen

av de nuvarande verkstäderna ävensom för kompletterandet av reservtygverkstad

en. För de sagda ändamålen torde ett belopp av sammanlagt

200,000 kronor vara tillfyllest.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av.......................... kronor 200,000.

[4. 12 a. Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente, reserva
tionsanslag.

I skrivelse den 1 april 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

hemställt örn anvisande av medel till ordnande av avloppsförhållandena

vid Kronobergs regemente. Fortifikationsstyrelsen har därvid

anfört i huvudsak följande:

Från regementets etablissement leddes avloppsvattnet genom en särskilt

anordnad reningsanläggning ut i ett öppet dike, som löpte över regementets

övningsfält. Genom detta dike hade hittills jämväl bortletts avloppsvatten

från en del av Växjö stad. Då den stank, som särskilt under vissa tider

av året spritt sig från det förorenade vattnet i diket, vållat obehag vid regementets

övningar hade staden förmåtts att anlägga en särskild avloppsledning

för bortledande av det avloppsvatten från staden, som tidigare utsläppts

i diket. Denna ledning torde inom kort vara färdig att tagas i bruk. Emellertid

hade bakteriologisk och kemisk undersökning av avloppsvattnet från

regementet visat, att även detta vore i hög grad förorenat och att alltså

reningsanläggningen icke fungerade tillfredsställande. De sanitära olägenheterna

av avloppsdiket kunde därför beräknas kvarstå även sedan stadens

avloppsledning tagits i bruk. Olägenheterna, som jämväl påtalats av hälsovårdsnämnden

i Växjö, kunde avhjälpas antingen genom iordningställande

av regementets reningsanläggning eller genom att regementets avloppsledning

anslötes till stadens avloppsnät. I båda fallen krävdes därutöver anläggande

av ett separat ledningssystem för avledande av dagvatten och

grundvatten. Verkställd utredning hade givit vid handen, att komplettering

och ombyggnad av regementets reningsverk m. m. skulle, inklusive en viss

marginal för oförutsedda utgifter, draga en kostnad av cirka 85,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit inleda förhandlingar med representanter

för Växjö stad för utrönande av stadens villkor för en anslutning av regementets

avloppsledning till stadens avloppsnät. Örn kronan skulle deltaga

i anläggningskostnaden för en blivande gemensam ledning i proportion till

den kvantitet spillvatten, som från regementet skulle avbördas genom ledningen,

skulle detta alternativ till avloppsfrågans lösning ställa sig ekono
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majas proposition nr 221.

miskt väsentligt mindre förmånligt för kronan än det nyssnämnda. Emellertid

funnes anledning antaga, att staden skulle vara villig medgiva anslutning

till stadens ledningsnät mot en så avvägd engångsersättning, att detta

alternativ icke för kronan skulle ställa sig dyrare än det andi-a. Enligt

fortifikationsstyrelsens mening vore det oundgängligen nödvändigt, att regementets

avloppsfråga snarast löstes så att effektiva, åtgärder kunde vara

vidtagna före rötmånadens inträde. Yilket alternativ som efter avslutande

av förhandlingarna med Växjö stad än kunde linnas vara förmånligast, syntes

kostnaderna kunna begränsas till 85,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska ett anslag av 85,000 kronor

för ifrågavarande ändamål.

Av det anförda torde framgå, att det nuvarande avloppssystemet vid

Kronobergs regemente är förenat med så betydande sanitära olägenheter,

att åtgärder böra vidtagas för deras snara undanröjande. Fortifikationsstyrelsen

har angivit två utvägar till avloppsförhållandenas ordnande, nämligen

iordningställande av reningsanläggningen vid regementet eller anslutning avregementets

avloppsledning till Växjö stads avloppsnät. Vilketdera alternativet

som än kommer att efter ytterligare utredning väljas, torde kostnaderna

icke kunna nedbringas under det av fortifikationsstyrelsen beräknade

beloppet, 85,000 kronor. Då det synes vara angeläget att åtgärder för ordnandet

av avloppet från regementet omedelbart vidtagas, finner jag mig böra

tillstyrka, att för ändamålet erforderliga medel äskas hos riksdagen å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 85.000.

Marinförvaltningens delfond.

[5.] 25. Byggnader för central torpedverkstad, reservationsanslag. Sedan 1940

års lagtima riksdag i skrivelse den 6 mars 1940, nr 68, meddelat sina beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 2 (bilaga 14. punkten 4)

och i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkten 23) gjorda

framställningar örn anslag till central torpedverkstad, förordnade Kungl.

Majit i brev den 8 mars 1940, att en ny central torpedverkstad skulle komma

till utförande. Härjämte uppdrog Kungl. Majit åt marinförvaltningen att

— i samråd med chefen för försvarsstaben — med anlitande av de av riks- .

dagen för ändamålet anvisade reservationsanslagen om tillhopa 4,780,000

kronor omedelbart gå i författning örn den nya torpedverkstadens uppförande

och i sådant avseende på grundval av ett av ämbetsverket i skrivelse den 14

oktober 1939 framlagt förslag uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med

definitiv situationsplan och erforderliga hnvudritningar för fastställelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Med skrivelse den 20 april 1940 framlade marinförvaltningen därefter

förslag till situationsplan samt huvudritningar till en del av torpedverkstadens

byggnader. Samtidigt härmed anmälde marinförvaltningen, att klimatiska

förhållanden lagt hinder i vägen för erforderliga grundundersökningar,

varför planen icke kunnat göras definitiv. Marinförvaltningen hemställde

jämväl att sedan grundundersökningarna fullföljts få inkomma med

förslag till huvudritningar rörande vissa andra anläggningar för torpedverkstaden.

Genom beslut den 26 april 1940 fastställde Kungl. Maj:t situationsplanen

och de ingivna huvudritningarna att i huvudsak lända till efterrättelse.

Sedermera uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940 åt försvarsväsendets

verkstadsnämnd att i fortsättningen handhava uppförandet

av torpedverkstaden, därvid verkstadsnämnden skulle äga att hos marinförvaltningen

i mån av behov rekvirera erforderliga, för ändamålet anvisade

medel.

Utöver ovan angivna belopp 4,780,000 kronor, som avsågs till markförvärv

och iordningställande av verkstadsanläggning m. m., har 1940 års lagtima

riksdag (skrivelse nr 4, punkten 93) anvisat ett reservationsanslag av

1,180,000 kronor till utrustning för den nya torpedverkstaden.

I gemensam skrivelse den 23 april 1941 hava marinförvaltningen och försvarsväsendets

verkstadsnämnd anmält behov av ytterligare anslagsmedel

för torpedverkstadens del. Därvid har till en början framhållits, att under

arbetet med anläggningens utformning och utförande förändringar i de ursprungligen

uppgjorda planerna visat sig ändamålsenliga och erforderliga.

Sålunda syntes starka skäl tala för att en av de planerade verkstadsbyggnaderna,

som kostnadsberäknats till 900,000 kronor, icke borde komma till

utförande. A andra sidan hade en närmare undersökning visat, att beskaffenheten

hos grund- och bottenförhållandena icke motsvarade de antaganden,

från vilka man tidigare utgått, varför vissa anläggningar måste utföras nied

väsentligt dyrbarare konstruktioner än som förut beräknats. Kostnaderna för

dessa anläggningars utförande hade därigenom ökats med sammanlagt 725,000

kronor. Den fortlöpande prisstegringen på materiel och arbete hade jämväl

medfört ökade kostnader för torpedverkstadens utförande. Denna kostnadsökning

kunde beräknas till 750,000 kronor, vilket i förhållande till den ursprungligen

beräknade summan, exklusive kostnaderna för markförvärv och

för den verkstadsbyggnad, som ansetts icke böra komma till utförande, innebure

en ökning med omkring 15 procent. Även för markförvärv komme

att åtgå större belopp än som ursprungligen beräknats. Den erforderliga

marken hade nämligen icke kunnat förvärvas på så fördelaktiga villkor som

vid de förberedande förhandlingarna ställts i utsikt. De merkostnader, som

härigenom uppstått belöpte sig till 100,000 kronor. Vidare hade under arbetet

med anläggningens utförande visat sig nödvändigt att utföra en båthamn

och vissa anläggningar för upptagning av båtar och flottar. Kostnaden härför

uppginge till 350,000 kronor. Förändringar som måst vidtagas i viss

anläggnings utförande hade dessutom nödvändiggjort anskaffning av ytter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ligare båtmateriel, varjämte en del av verkstadsutrustningen ansetts böra

utökas. De sammanlagda kostnaderna härför uppginge till 175,000 kronor.

Därest den tidigare omförmälda verkstadsbyggnaden icke komme till utförande,

skulle alltså för anläggningens färdigställande — utöver tidigare anvisade

medel, 5,960,000 kronor — erfordras ett belopp av (725,000 + 750,000

+ 100,000 + 350,000 + 175,000 — 900,000=) 1,200,000 kronor. — Marinförvaltningens

och verkstadsnämndens skrivelse utmynnar i en hemställan örn

fastställelse av de angivna förändringarna i den ursprungliga planen för

torpedverkstaden samt örn anvisande av ett ytterligare belopp av 1,200,000

kronor för torpedverkstadens färdigställande.

Sedan under hand infordrats närmare uppgifter i fråga örn den anmälda

kostnadsökningen för markförvärvet, har chefen för marinförvaltningen i en

den 25 april 1941 dagtecknad promemoria framhållit huvudsakligen följande.

Förvärvet av erforderlig mark, inberäknat därmed förenade kostnader, hade

ursprungligen beräknats betinga ett pris av omkring 150,000 kronor. Meningen

hade varit, att, sedan vederbörande kommun från enskild ägare förvärvat

den egendom, i vilken det för torpedverkstaden avsedda området inginge,

kronan av kommunen skulle förvärva ifrågavarande område för ett

preliminärt överenskommet pris av 75 öre per kvadratmeter. Under förutsättning

att kommunens förvärv av egendomen komme till stånd hade kommunen

åtagit sig att till verkstadsom rådet framdraga vissa vatten- och avloppsledningar

samt vägar. Sedermera hade det emellertid visat sig, att

ägaren till ifrågavarande egendom icke velat till kommunen försälja den del

av egendomen, varå verkstadsområdet skulle förläggas. Det hade därför

blivit nödvändigt för kronan att direkt av markägaren förvärva den för

verkstaden erforderliga marken, vilket skett till ett pris av 70 öre per kvadratmeter.

I och med att kommunen icke lyckades förvärva egendomen hade

emellertid även kommunens utfästelser i fråga örn framdragandet av ledningar

och vägar förfallit. Kostnaderna härför komme i stället att åtminstone

till stora delar åvila kronan. För ändamålet beräknades ett belopp

av omkring 100,000 kronor bliva erforderligt.

Av det anförda framgår, att vissa förändringar i hitintills fastställda

planer för anordnandet av den centrala torpedverkstaden ansetts erforderliga.

Det av marinförvaltningen och försvarsväsendets verkstadsnämnd i sådant

hänseende nu framlagda förslaget innebär dels inhiberandet av viss planerad

verkstadsbyggnad dels ock en med hänsyn till grund- och bottenförhållandena

ändrad förläggning och utformning av en del av verkstadens byggnader. I

anslutning härtill har föreslagits utbyggnad av anläggningen genom anläggande

av båthamn m. m., varjämte förordats en komplettering av båtmaterielen och

verkstadsutrustningen. Vad sålunda föreslagits tinner jag mig böra biträda.

Förslagets genomförande nödvändiggör emellertid ytterligare medelsanvisning.

Härtill kommer, att kostnaderna för markförvärv, vägarbeten m. m.

visat sig överstiga de beräknade samt att priserna på materiel och arbetskraft

stigit sedan de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställdes. I

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ärendet verkställd utredning giver vid handen, att, utöver hittills anvisade

medel, ett belopp av 1,200,000 kronor erfordras för torpedverkstadens färdigställande.

Av angivna belopp, som torde böra äskas å tilläggsstat till innevarande

budgetår, böra emellertid de 175,000 kronor, som erfordras för anskaffning

av båtmateriel och verkstadsutrustning, redovisas överdriftbudgeten.

I det föregående (punkten 1) har jag föreslagit äskande av sistnämnda belopp.

I övrigt erforderliga medel, 1,025,000 kronor, torde böra anvisas såsom

kapitalinvestering i f örs var sväsen dets fastighetsfond under samma anslagsrubrik

som det förut för innevarande budgetår uppförda anslaget för

Byggnader för central torpedverkstad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnader för central torpedverkstad å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41, anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 1,025,000.

[6.] 28 g. Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation, reservationsanslag.

Genom beslut den 24 mars 1938 erhöll chefen för marinen i uppdrag

att i samråd med chefen för försvarsstaben och chefen för marinförvaltningen

verkställa ytterligare utredning enligt vissa närmare angivna grunder rörande

plats i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsstation och

örlogsvarv, ävensom att avgiva det förslag i ämnet, vartill utredningen kunde

föranleda.

Med skrivelse den 24 januari 1939 överlämnade chefen för marinen utredning

i ärendet. I samband därmed hemställdes, att åtgärder måtte vidtagas

för en reglering av förhållandena vid örlogsbasen genom förflyttning

av densamma till angiven plats i Stockholms skärgård enligt ett i utredningen

framlagt förslag. Denna hemställan har emellertid hitintills icke föranlett

någon Kungl. Majis åtgärd.

I skrivelse den 15 april 1941 har nu marinförvaltningen framhållit, att

efter genomförande av 1936 års försvarsordning och under nu rådande försvarsberedskap

behovet av ökade förläggnings- och matsalsutrymmen samt

större expeditions- och skollokaler på Skeppsholmen för Stockholms örlogsbas

såväl ur hygienisk som tjänstgöringssynpunkt gjort sig alltmera gällande.

Marinförvaltningen vore visserligen principiellt av den uppfattningen, att

minsta möjliga kostnader borde nedläggas på Skeppsholmen, innan frågan

örn örlogsbasens bibehållande därstädes eller förflyttning till annan plats

avgjorts, men ämbetsverket ansåge dock, att vissa åtgärder omedelbart måste

vidtagas för att tillgodose det mest trängande behovet av utrymmen. En på

anmodan av chefen för marinen verkställd utredning hade givit vid handen,

att genom ianspråktagande av vissa tjänstebostäder samt omdisposition av en

del expeditionslokaler en förbättring av förläggnings- och expeditionsutrymmena

ävensom erforderliga utrymmen för sjökrigsskolan skulle kunna erhållas.

Genom uppförande av en ny skolbarack skulle ökade lokaler för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 221.

manskapsskolorna kunna erhållas, varjämte genom tillbyggnad av matsalen

med en provisorisk träbyggnad skulle kunna åstadkommas förbättrade utrymmen

för utspisning. Samtliga de föreslagna åtgärderna kunde dock enligt

ämbetsverkets mening endast provisoriskt lösa lokalfrågorna på Skeppsholmen.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde

marinförvaltningen om anvisande av ett belopp av 235,000 kronor för vidtagande

av de i skrivelsen angivna åtgärderna.

Sedermera har chefen för marinen i skrivelse den 19 april 1941 — i samband

med att frågan örn en förflyttning av Stockholms örlogsbas upptagits

till förnyad behandling — förordat mera vittgående åtgärder för ett provisoriskt

tillgodoseende av lokalbehovet på Skeppsholmen. Chefen för marinen

har därvid av anförda skäl funnit åtgärder nu böra vidtagas för att bringa

flottstationsfrågan till en lösning. Efter undersökning av de möjligheter

som för närvarande kunde tagas under övervägande har marinchefen ansett

sig böra framlägga två olika alternativ, betecknade I och II, till förläggningsfrågans

ordnande. Enligt alternativ I, vilket förordas av marinchefen,

föreslås en utflyttning i tre olika etapper av örlogsstationen och örlogsvarvet,

allt i väsentlig överensstämmelse med det år 1939 ingivna förslaget.

Med hänsyn till att utflyttningen under alla förhållanden bomme att draga

viss tid bleve det emellertid enligt chefens för marinen åsikt nödvändigt att,

även örn beslut örn utflyttningen omedelbart fattades, vidtaga vissa i skrivelsen

närmare angivna provisoriska åtgärder för avhjälpande av bristerna i

de nuvarande lokalförhållandena. — Alternativ II bygger på den förutsättningen,

att beslut örn en utflyttning tills vidare anses böra uppskjutas. I

sådant fall måste enligt chefen för marinen de provisoriska åtgärder med

avseende å förläggningen å Skeppsholmen, som föreslagits i samband med

alternativ I, göras mer permanenta och därutöver vissa angivna byggnadsföretag

komma till utförande.

De provisoriska byggnadsåtgärder, som av chefen för marinen föreslagits

enligt alternativ I, innefatta jämväl de arbeten, för vilka marinförvaltningen

i förenämnda skrivelse den 15 april 1941 äskat medel.

Kostnaderna för ett genomförande av de av chefen för marinen förordade

provisoriska åtgärderna för förbättrande av förläggningsförhållandena på

Skeppsholmen hava av marinförvaltningen beräknats till 720,000 kronor. De

olika byggnadsföretagen samt kostnadernas fördelning å desamma framgå av

nedanstående tablå.

T a h l å

över beräknade kostnader för vissa komplettering sarbeten

på Skeppsholmen.

Kronor

1. Kolskjulet på Kastellholmen ombygges till proviantförrådshus 175,000

2. Arméns intendenturförråd omändras till sjukvårds-, sängpersedels-

och beklädnad sförråd; alternativt förhyras lokaler för

nämnda ändamål i Stockholm...................................... 74,000

3. En ny skolbarack uppföres ........................................ 30,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 221

Kronor

4. Ändringar vidtagas i staketets sträckning ........................ 1,000

5. Bibliotek och läsrum anordnas i marketenteribyggnadens övre

våning ................................................................ 14,300

6. Idrottsplats anordnas på Skeppsholmen, varvid kompasspaviljongen

flyttas ........................................................ 20,000

7. Badinrättningen omändras.......................................... 17,000

8. Chefens för marindistriktsstabens allmänna avdelning boställe

omändras från expeditionslokaler till lägenhet för verkstadsingenjören

............................................................ 12,000

9. Verkstadsingenjörens bostad omändras till expeditionslokaler

för marindistriktscliefen ............................................ 5,000

10. Äldste instruktionsofficerens boställe i Östra boställshuset omändras

till lokaler för marindistriktsläkaren och ögonläkaren .. 40,000

11. Chefens för ingenjördepartementet lägenhet, Långa raden nr 1,

omändras från expeditionslokaler till lokaler för sjökrigsskolan 20,000

12. Hantverkskasernen ombygges till expeditionsbyggnad för kompanichefen

m. fl..................................................... 46,500

13. Kasern III ombygges dels för utvidgning av sjukvårdslokalerna

samt dels för ökning av förläggningsutrymmena ................ 61,900

14. Kasern III tillbygges för ökande av matsalsutrymmet.......... 78,600

15. Kasern I ombygges delvis för förläggningsändamål.............. 14,500

16. Kasern II omändras för att bereda ökat förläggningsutrymme 35,000

17. Diverse planeringsarbeten .......................................... 25,000

Oförutsedda kostnader.............................................. 49,800

Summa kronor 720,000

Av de i tablån upptagna arbetena äro de under punkterna 3, 8, 9, 10, 11,

12 och 14 antecknade samt av oförutsedda kostnader 2,900 kronor upptagna

i marinförvaltningens skrivelse den 15 april 1941.

Chefens för marinen skrivelse den 19 april 1941 utmynnar i en hemställan

dels att Kungl. Majit måtte i princip besluta, att Stockholms örlogsbas

skall förflyttas från Stockholm i enlighet med alternativ I och att för

påbörjandet av utflyttningen erforderliga medel må ställas till förfogande,

dels och att ett belopp av 720,000 kronor måtte anvisas för genomförande

av de enligt samma alternativ förordade provisoriska åtgärderna för förbättrande

av lokalförhållandena å Skeppsholmen. Framställningen har tillstyrkts

av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter.

I förevarande sammanhang får jag vidare anmäla en av marinförvaltningen

i skrivelse den 15 april 1941 gjord framställning örn medelsanvisning för

förbättring av skjutbanan å Skeppsholmen och uppförande av en för örlogsvarvet

avsedd garagebyggnad. Härom inhämtas av skrivelsen i huvudsak

följande:

Vid Stockholms örlogsstation funnes på Skeppsholmen en mindre korthållsskjutbana,

som redan före den nuvarande beredskapens inträdande och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

än mer under nuvarande förhållanden visat sig vara för liten. Tidigare av

stationsmyndigheterna gjorda framställningar angående en utvidgning hade

med hänsyn till ovissheten angående den framtida förläggningen av örlogsstationen

fått anstå. Med skrivelse den 22 januari 1941 hade emellertid

befälhavande amiralen i Ostkustens marindistrikt hos marinförvaltningen

gjort förnyad hemställan örn medel till den ifrågasatta utvidgningen och

moderniseringen av banan. Ärendet hade varit föremål för utredning av

arméförvaltningens fortifikationsstyrelses skjutbaneofficer, som funnit en

bättre och större korthållsbana än den nuvarande primitiva anläggningen

ur utbildnings- och säkerhetssynpunkt ofrånkomlig. Kostnaderna för banans

iordningställande beräknades belöpa sig till 52,500 kronor. I detta belopp

vore emellertid icke inräknat någon kostnad för ersättande av det av brandsyn

utdömda garage, som måste rivas, för att lämna plats för den föreslagna

utökningen av skjutbanan. Kostnaden för ett dylikt garage, avsett för 4 st.

lastbilar, beräknades belöpa sig till 20,000 kronor.

Då en tillfredsställande utbildning av all militär personal i handvapnens

bruk vore ett ofrånkomligt krav och tillräckligt omfattande men även betryggande

åtgärder måste vidtagas för att åvägabringa denna utbildning,

funne marinförvaltningen att grundad anledning förelåge, att, oavsett den i

framtiden planerade förflyttningen av örlogsstationen, nu hemställa örn medel

till den av stationsmyndigheterna föreslagna utvidgningen av banan och

förbättringen av skyddsanordningarna.

Under åberopande härav hemställde marin förvaltningen örn anvisande av

ett belopp av (52,500 + 20,000 =) 72,500 kronor för skjutbanans förbättring

och den nya garagebyggnadens uppförande.

Behovet av förbättrade lokalförhållanden på Skeppsholmen har på senare

tid gjort sig allt mer gällande. Såväl beträffande förläggning och förrådsutrymmen

som även i fråga om expeditions- och skollokaler äro bristerna

påfallande. Bristerna sammanhänga till stor del därmed, att till dess frågan

örn ett utflyttande av örlogsbasen vunnit sin lösning, med mera kostsamma

åtgärder för förbättrande av lokalförhållandena på Skeppsholmen ansetts

böra anstå. De därav följande olägenheterna hava emellertid under rådande

beredskapsperiod framträtt i allt större grad. Helt naturligt har också den

utvidgning av personalorganisationen, som under senare tid beslutats för

flottans del, medfört ytterligare krav på lokalutrymmen för personal och

expeditioner.

Chefen för marinen har nu, i anslutning till att han återkommit med

förslag örn irtflyttning av örlogsstationen, jämväl hemställt örn medelsanvisning

för ett provisoriskt tillgodoseende av de mest trängande behoven av

förbättrade lokalförhållanden på Skeppsholmen.

Frågan om örlogsstationens bortflyttande från Skeppsholmen anser jag

mig icke böra i detta sammanhang upptaga till dryftande. De redan föreliggande

utredningarna rörande möjligheten och lämpligheten av en dylik

åtgärd böra enligt min mening icke göras till föremål för till ytterligare

omprövning förrän frågan om den blivande försvarsorganisationens omfattning

tagit mera fast form.

Däremot anser jag i likhet med chefen för marinen det vara erforderligt,

att i avvaktan på slutligt ståndpunktstagande till örlogsstationens framtida

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

förläggningsplats de provisoriska åtgärder för den nuvarande förläggningens

förbättrande vidtagas, vilka av chefen för marinen ansetts nödvändiga att

genomföra vare sig beslut örn utflyttning redan nu fattas eller frågan fortfarande

skjutes på framtiden. Mot de för dessa åtgärder beräknade kostnaderna

synes anledning till erinran icke föreligga. Dock vill jag påpeka,

att det i kostnadsberäkningarna upptagna beloppet, 74,000 kronor, för omändring

av arméns intendenturförråd på Skeppsholmen till sjukvårds-, sängpersedels-

och beklädnadsförråd för örlogsstationen blir erforderligt endast

i den mån andra lokaler kunna disponeras för intendenturförrådet. Då praktiska

skäl tala för att byggnaderna på Skeppsholmen i första hand utnyttjas

för stationens behov, anser jag mig dock böra räkna med att en dylik lösning

kan ske. Jag tillstyrker fördenskull, att hela det för de föreslagna

åtgärderna angivna beloppet, 720,000 kronor, ställes till förfogande för

ändamålet.

I samband härmed torde medel böra äskas av riksdagen jämväl för genomförande

av den förbättring av skjutbanan på Skeppsholmen, varom marinförvaltningen

i skrivelse den 15 april 1941 hemställt. Kostnaderna härför

hava beräknats till 52,500 kronor, vartill kommer ett belopp av 20,000

kronor för uppförande av ett nytt garage i stället för det nuvarande bristfälliga

garage, som måste rivas för att lämna plats för skjutbanan.

Det för samtliga ifrågavarande åtgärder av marinförvaltningen beräknade

medelsbehovet uppgår i enlighet med det anförda till (720,000 + 52,500 +

20.000 =) 792,500 kronor, vilket belopp emellertid synes kunna avrundas till

790.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av.......................... kronor 790,000.

[7.] 28 h. Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag.

Under förevarande punkt hava sammanförts en del likartade anslagsfrågor,

avseende modernisering eller nybyggnad av vissa verkstäder vid Stockholms

örlogsvarv samt Vaxholms och Karlskrona fästningar. Samtliga här avsedda

anskaffnings- och byggnadsåtgärder har jag ansett vara av sådan vikt, att

jag funnit mig böra tillstyrka medelsäskande hos riksdagen i nedan angiven

omfattning för deras genomförande. De i ärendena framlagda kostnadsberäkningarna

hava hitintills icke varit föremål för översyn inom 1940 års

militära byggnadsordning. Jag förutsätter emellertid, att sådan granskning

sker innan dispositionsbeslut beträffande medlens användning fattas.

De under förevarande punkt sammanförda anslagsfrågorna äro följande:

a) Modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna vid

Stockholms övlogsvarv. I sin skrivelse den 5 oktober 1940 angående

vissa anslagsäskanden å tilläggsstat för innevarande budgetår har marinförvaltningen

hemställt örn medelsanvisning för modernisering av artilleri
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 221.

ammunitionsverkstäderna vid Stockholms örlogsvarv. Orlogsvarvets resurser

i angivna hänseenden hade nämligen under rådande förhållanden befunnits

otillräckliga, varför transporter från andra verkstäder och förråd i stor utsträckning

måst tillgripas. För att avhjälpa detta missförhållande vore det

nödvändigt att i vissa avseenden modernisera och utvidga förefintliga, till

varvet anknutna anläggningar. Kostnaderna härför hade av marinförvaltningen

beräknats till 325,000 kronor.

Försvarsväsendets vcrkstadsnämnd har i yttrande den 5 mars 1941 framhållit

bland annat följande. Nämnden hade tillsatt en särskild kommitté, i

vilken ingått jämväl inom marinförvaltningen, Stockholms örlogsvarv och

Vaxholms fästning verksam personal, med uppgift att granska och bearbeta

ett av chefen för artilleridepartementet vid örlogsvarvet framlagt förslag till

modernisering av artilleriammunitionsverkstäderna. Denna kommitté hade

funnit de föreslagna åtgärderna efter vissa ändringar lämpliga och nödvändiga

för att verkstadsanläggningarna skulle kunna fylla sin uppgift. Kommittén

hade emellertid ansett den av marinförvaltningen begärda anslagssumman

vara i knappaste laget, särskilt med hänsyn till att viss ytterligare

maskinutrustning syntes erforderlig. Verkstadsnämnden, som för egen del

biträdde kommitténs mening, ville därjämte framhålla att svårigheten att

hålla kostnaderna inom den av marinförvaltningen angivna ramen vore förklarlig

jämväl med hänsyn till att såväl byggnads- som maskinpriser avsevärt

stigit, sedan det ursprungliga förslaget av marinförvaltningen uppgjorts.

För egen del finner jag en modernisering av ifrågavarande artilleriammunitionsverkstäder

böra komma till stånd inom ramen för de av marinförvaltningen

beräknade kostnaderna. För ändamålet torde sålunda böra avses ett

belopp av 325,000 kronor.

b) Modernisering av tygverkstäderna m. m. i Vaxholms fästning.

I nyssberörda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt

om medelsanvisning för modernisering av tygverkstäderna i Vaxholms fästning

med tillhörande apteringsverkstad. Ämbetsverket har till stöd härför åberopat,

att underhållet av kustfästningarnas alltmer ökade materiel under de

senaste åren icke kunnat helt verkställas vid fästningarnas tygverkstäder,

varför privata verkstäder måst anlitas. För Vaxholms fästnings vidkommande

hade emellertid privata verkstäder med tillräcklig kapacitet och yrkesskicklig

personal icke funnits att tillgå inom fästningsområdet eller dess

omedelbara närhet. En ökad kapacitet hos fästningens tygverkstäder måste

därför anses som ofrånkomlig. En modernisering av verkstäderna borde

jämväl ske med hänsyn till att desamma vore omoderna och dåligt utrustade

samt icke uppfyllde nutida krav på rationell drift och hygien. Marinförvaltningen

har på grund härav föreslagit, att en utbyggnad av vissa i skrivelsen

angivna verkstäder måtte komma till stånd, därvid samtidigt en komplettering

av verkstadsutrustningen borde äga rum. Härjämte har föreslagits,

att den inom fästningen belägna apteringsverkstaden med hänsyn till faran

för luftangrepp borde erhålla en lämpligare förläggning. Verkställd utredning

hade givit vid handen, att kostnaderna för samtliga erforderliga arbeten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

och nyanskaffningar kunde beräknas till 520,000 kronor, därav å apteringsverkstaden

belöpte 151,000 kronor och för övriga verkstäder 369,000 kronor.

För svar sväsendets verTcstadsnämnd har i yttrande över denna framställning

den 16 april 1941 funnit det önskvärt, att de befintliga verkstäderna moderniserades

med avseende å teknisk utrustning och sanitära förhållanden samt

i viss utsträckning tillbyggdes. Nämnden har vidare framhållit, att nämnden

i samråd med marinförvaltningen och kommendanten i Vaxholms fästning

uPPgj°r*; preliminära ritningar till vissa i yttrandet angivna moderniseringsoch

anläggningsarbeten å ifrågavarande verkstäder med undantag av apteringsverkstaden.

Dessa arbeten ha av nämnden kostnadsberäknats till

422,000 kronor.

Sedermera har mar in för vältning en i skrivelse den 22 april 1941 framhållit,

att en efter samråd mellan ämbetsverket och verkstadsnämnden tillsatt kommitté

till marinförvaltningen inkommit med förslag rörande anordnandet av

apteringsverkstaden i Vaxholms fästning, kostnadsberäknat till 370,000 kronor,

vilket förslag tillstyrkts såväl av verkstadsnämnden som statens ammunitionsnämnd.

I anslutning härtill har marinförvaltningen anfört, att då de

verkställda utredningarna utvisade, att en ändamålsenlig utökning av reparations-

och underhållskapaciteten i tygverkstäderna vid fästningen icke kunde

erhållas för mindre kostnad än 422,000 kronor och då ändamålet med den

tillämnade apteringsverkstaden icke kunde uppnås med mindre det av förenämnda

kommitté uppgjorda förslaget till utbyggnad komme till utförande,

marinförvaltningen ansåge sig böra med ändring av sitt i skrivelsen den 5

oktober 1940 gjorda medelsäskande hemställa, att för moderniseringsåtgärdernas

genomförande ett belopp av (422,000 + 370,000=) 792,000 kronor

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Den i ärendet förebragta utredningen torde giva vid handen, att en ändamålsenlig

utbyggnad av tygverkstäderna i Vaxholms fästning, däri inbegripet

anordnandet av en ny apteringsverkstad, icke är möjlig inom ramen av den

av marinförvaltningen ursprungligen beräknade kostnaden. Jag har därför

funnit mig böra förorda, att de vid den förnyade utredningen i ärendet

uppgjorda kostnadskalkylerna läggas till grund för medelsäskandena i förevarande

hänseende. Hos riksdagen torde sålunda för ändamålet böra äskas

ett belopp av 792,000 kronor.

c) Modernisering av tygverkstäderna i Karlskrona fästning.

I skrivelse den 28 december 1940 har marinförvaltningen anmält behov av

modernisering jämväl av tygverkstäderna i Karlskrona fästning för tillgodoseende

av kustartilleriets underhålls- och reparationstjänst och har marinförvaltningen

i anslutning därtill hemställt, att ett belopp av 490,000 kronor

måtte ställas till förfogande för utförande av vissa i skrivelsen närmare angivna

byggnads- och inredningsarbeten.

I utlåtande den 21 februari 1941 laax försvarsväsendets verlcstadsnämnd, som

på platsen verkställt undersökning rörande förhållandena, framhållit, att

kustartilleriets reparationsmöjligheter på grund av de befintliga lokalernas

ålder och små utrymmen ej vore tillfyllest samt att de i den mån kust
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 221.

artillerimaterielen ökades bleve alldeles otillräckliga. Nämnden ansåge de

av marinförvaltningen föreslagna moderniseringsåtgärderna väl motiverade

oell de för åtgärdernas genomförande äskade medlen väl täcka behovet utan

för stor marginal. Verkstadsnämnden finge därför tillstyrka det av marinförvaltningen

framlagda förslaget. Vid granskning av föreliggande planlösning

för en till uppförande föreslagen verkstadsbyggnad hade emellertid

nämnden funnit att vissa detaljer behövde genomarbetas. Ehuru dessa

detaljer hade ringa eller ingen inverkan på kostnaden för verkstadens uppförande

ville nämnden ifrågasätta, huruvida icke det definitiva utformandet

av planerna borde ske i samråd med nämnden.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 1 april 1941 anfört,

att utredningen funnit de av marinförvaltningen förordade åtgärderna på

ändamålsenligaste och billigaste sätt tillgodose kustartilleriets behov av

underhåll och reparation av materiel tillhörande Karlskrona fästning. I

fråga örn förenämnda verkstadsbyggnad har utredningen anfört, att byggnadens

planlösning borde kunna ske på mera ändamålsenligt sätt än upprättade

ritningar angåve, varför utredningen funnit ett samarbete mellan marinförvaltningen

och försvarsväsendets verkstadsnämnd rörande den definitiva

utformningen av denna byggnad välbetänkt. De tekniska detaljerna i det

av marinförvaltningen framlagda förslaget hade i övrigt icke givit utredningen

anledning till erinran. I fråga örn kostnaderna för förslagets genomförande

förutsatte emellertid utredningen, att, därest verkstadsbyggnaden i dess slutliga

utformning gåves högst den omfattning, som å företedda ritningar angivits,

kostnaderna skulle kunna reduceras med 50,000 kronor och således

för hela byggnadsprogrammet sänkas till 440,000 kronor.

Av det anförda framgår, att anordningarna inom Karlskrona fästning för

kustartilleriets underhålls- och reparationstjänst för närvarande icke äro tillfredsställande.

Jag finner det därför befogat, att medel ställas till marinförvaltningens

förfogande för genomförande, i samråd med försvarsväsendets

verkstadsnämnd, av de föreslagna moderniseringsarbetena. Med hänsyn till

vad militära byggnadsutredningen i ärendet anfört torde emellertid medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål kunna begränsas till 440,000 kronor.

d) Motorverkstäder i Vaxholms och Karlskrona fästningar. Isin

förutnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen framhållit,

att bilparkerna vid Vaxholms och Karlskrona fästningar under rådande beredskapsperiod

avsevärt utökats. Arbetena med materielens underhåll hade

blivit mycket omfattande, varför de inom fästningarna befintliga reparationsverkstäderna

behövde utbyggas för att fylla sitt ändamål. Såväl ur beredskapssynpunkt

som ur utbildningssynpunkt vore det enligt ämbetsverkets

mening av största vikt, att fästningarna disponerade egna motorverkstäder

av tillräcklig kapacitet.

I yttrande den 15 april 1941 har försvarsväsendets verkstadsnämnd, under

framhållande att såväl i Vaxholm som i Karlskrona mycket små resurser

för ifrågavarande underhållsarbeten funnes att tillgå vid privata motorverkstäder,

ansett det nödvändigt att utbygga fästningarnas egna verkstäder i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

sådan utsträckning, att de förmådde nödtorftigt täcka reparationsbehovet

under ett beredskapstillstånd. Nämnden hade efter verkställda undersökningar

i samråd med marinförvaltningen uppgjort preliminära ritningar för

erforderliga verkstadsbyggnader, av vilka den till Vaxholms fästning förlagda

kostnadsberäknats till 83,000 och den för Karlskrona fästning avsedda till

147,000 kronor.

Mot de för utbyggandet av motorverkstäderna i Vaxholms och Karlskrona

fästningar beräknade beloppen synes icke föreligga anledning till erinran.

För ändamålet torde sålunda böra hos riksdagen äskas en medelsanvisning

av (83,000 + 147,000 =) 230,000 kronor.

För genomförande av i det föregående under a)—d) angivna moderniserings-

och nybyggnadsåtgärder erfordras i enlighet med det anförda ett belopp

av sammanlagt (325,000 + 792,000 + 440,000 + 230,000 =) 1,787,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av vissa marinens verkstäder ra. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ............................ kronor 1,787,000.

[8.] 28 i. Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar, reswvationsanslag.

I en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med tillstyrkande utlåtande

den 25 januari 1941 insänd, den 3 i samma månad dagtecknad skrivelse

har marinförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för elektrifieringsarbeten

vid vissa marinens anläggningar och därvid anfört i huvudsak

följande. För sådana anläggningar, där erforderlig elektrisk energi alstrades

av generatorer, drivna med brännoljor, fotogen eller bensin, eller där belysnings-

eller uppvärmningsanordningar utgjordes av fotogenlampor och fotogenkaminer,

borde i syfte att inbespara flytande drivmedel anordnas anslutning

till permanent elektriskt kraftnät. Av samma anledning borde till planerade

och påbörjade fortifikatoriska arbeten, för vilkas bedrivande avsevärda kvantiteter

bensin och brännolja eljest skulle erfordras, framdragas elektrisk kraft,

varigenom även belysnings- oell kraftfrågan för den färdiga anläggningen

komme att lösas. Åtgärder borde även vidtagas för att vid marinens kustfästningar

och kasernetablissement m. m. anordna reservmöjligheter för den

elektriska kraftförsörjningen. Marinförvaltningen hade igångsatt en utredning

i syfte att utröna vid vilka anläggningar dylika elektrifieringsarbeten

borde utföras. Sedan denna utredning slutförts vore det marinförvaltningens

avsikt att framlägga fullständig elektrifieringsplan jämte kostnadsberäkningar.

Som emellertid vid vissa, i en vid skrivelsen fogad förteckning närmare

angivna anläggningar arbetena borde skyndsammast igångsättas, dels med

hänsyn till försvarsberedskapen dels ur synpunkten av sparsamhet med

flytande drivmedel och brännoljor, hemställde marinförvaltningen örn anvisande

av förskottsmedel till ett belopp av 500,000 kronor för påbörjande av

de mest brådskande elektrifieringsarbetena.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 13 februari 1941, i an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 17

slutning till den vid förutberörda skrivelse fogade förteckningen, preciserat

arten av de planerade elektrifieringsarbetena och samtidigt angivit den totala

uppskattade kostnaden för dessa arbeten. Då planeringsarbetena nu vidare

fortskridit, kunde marinförvaltningen specificera ytterligare några elektrifieringsarbeten,

som snarast borde igångsättas. De sammanlagda kostnaderna

för de arbeten, som sålunda vore färdigplanerade, beräknades enligt angiven

specifikation till 1,005,000 kronor.

I ärendet har statens industrikommission den 22 april 1941 avgivit utlåtande

och därvid framhållit, att den mängd koppar, som beräknades åtgå för

elektrifieringsarbetena, icke föranledde till någon erinran mot marinförvaltningens

framställning från kommissionens sida.

Ifrågavarande elektrifieringsarbeten anser jag, på de skäl myndigheterna

anfört, böra komma till stånd snarast möjligt i den av marinförvaltningen i

skrivelsen den 13 februari 1941 angivna omfattningen. Medel till dessa

arbeten torde därför böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat.

Mot de av marinförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna har jag icke

funnit anledning till annan erinran än att medelsanvisningen torde böra avrundas

till 1,000,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa,

ett reservationsanslag av........................ kronor 1,000,000.

[9.] 32 e. Förradslokaler för artilleriamniunition m. m., reservationsanslag. I sin

skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa anslag å tilläggsstat för budgetåret

1940/41 framhöll marinförvaltningen, att den anskaffning av artilleriammunition,

torpeder, minor och annan teknisk materiel, varom marinförvaltningen

i olika sammanhang gjort framställning, erfordrade uppförande

av i skrivelsen närmare angivna förrådslokaler, för vilket ändamål marinförvaltningen

hemställde örn en medelsanvisning av tillhopa 4,735,000 kronor.

Statens ammanitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd hava i

yttranden över nämnda framställning förklarat, att ur de synpunkter nämnderna

hade att företräda någon erinran mot det framlagda bvggnadsförslaget

icke vore att framställa.

I avgivet utlåtande i ärendet den 5 april 1941 har 1940 års byggnadsutredning

anfört bland annat följande:

Utredningen hade beretts tillfälle taga del av ett omfattande utredningsmaterial

för beräkningen av det av marinförvaltningen för förrådsbyggnadernas

uppförande erforderliga beloppet. Av förråden, som dimensionerats

efter tidigare vunna erfarenheter rörande erforderliga stuvningsytor för materialier

och därav härledda bruttoytor m. m. för förrådsutrymmen m. m.,

avsåges en del göras fullträffsäkra, under det att övriga avsåges komma till

utförande enligt utredningens standardtyper för förrådslokaler. Det hade

icke varit möjligt för utredningen att på den korta tid, som stått till förfogande

för granskning av det vidlyftiga materialet, i detalj undersöka, huru
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Sr 221. ess 4i 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

IB Kungl. Majus proposition nr 221.

vida de däri upptagna förråds}’torna vore nödvändiga eller om de kunde

minskas. Såvitt av handlingarna framginge syntes emellertid reservutrymmen

vid de föreslagna lokalerna i vissa fall hava tilltagits väl rikligt. Det

torde därför kunna förväntas, att ett närmare detalj studium av utrymmesbehovet

i avsikt bland annat att i möjligaste mån begränsa sagda behov

komme att resultera i en minskning av förrådsytorna. Enligt uppgift vore

det emellertid av militära skäl synnerligen angeläget att ifrågavarande byggnadsföretag

igångsattes snarast möjligt. Utredningen ansåge sig i nuvarande

läge icke kunna ingå på ett dylikt detaljstudium, varför utredningen tillstyrkte

ett med omkring 20 procent reducerat och sålunda till 4,000,000 kronor

begränsat anslag. Örn det senare skulle visa sig att detta belopp oaktat

iakttagande av all sparsamhet skulle vara för knappt, borde marinförvaltningen

efter samråd med utredningen äga att till Kungl. Hajd inkomma

med framställning örn erforderligt tilläggsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsutredningen tillstyrkt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, under förutsättning att

anskaffning av den materiel, varför förråden vore avsedda, i av marinförvaltningen

begärd omfattning komme till stånd, till förrådslokaler för nämnda

materiel m. m. anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

De förrådslokaler örn vilka här är fråga avses för förvaring av olika slag

av materiel, till vars anskaffande medel antingen redan ställts till förfogande

— genom anvisning från förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. eller

med anlitande av anslag å riksstaten — eller ock i tidigare sammanhang

äskats hos riksdagen. Då tillgängliga förrådslokaler av lämplig beskaffenhet

icke förslå för den nytillkommande materielens förvaring, synes intet vara

att erinra mot att erforderliga förrådslokaler nybyggas. Av 1940 års militära

byggnadsutrednings utlåtande i ärendet framgår, att någon detaljgranskning

av det av marinförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet ännu icke

kunnat genomföras men att en minskning av de tilltänkta förrådslokalernas

omfattning synts utredningen möjlig, varigenom kostnaderna skulle kunna

nedbringas till 4,000,000 kronor. Med hänsyn till att den materielanskaffning,

varmed marinförvaltningen räknat, icke torde komma att genomföras

i full utsträckning, synes det vara möjligt att än ytterligare nedbringa kostnaderna

för de erforderliga förrådslokalerna. Jag finner mig därför böra

föreslå, att ett till 3,500,000 kronor begränsat belopp för ändamålet äskas

av riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Förrådslokaler för artilleriammunition m. m. å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 3,500,000.

[10.] 32 f. Gasskyddsförråd och gasskyddslaboratorier för kustartilleriet, reservationsanslag.

I förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 framhöll marinförvaltningen,

att, sedan kustfästningarna och Gotlands kustartilleriförsvar nu
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 221.

19

mera försetts med erforderliga mängder gasskydds- och saneringsmateriel,

kravet på förvaringsutrymmen blivit av annan betydelse än tidigare, då gasskyddsutrustningen

varit relativt obetydlig. Varje fästning (motsvarande)

borde därför äga tillgång till centrala gasskyddsförråd och centrala gasskyddslaboratorier,

varjämte borde inrättas ett antal lämpligt belägna mindre

sektionsförråd. För utförande av erforderliga anordningar erfordrades enligt

marinförvaltningens beräkningar tillhopa 398,000 kronor.

Försvarsväsendets verkstadsnämnd, som inhämtat uppgifter i ärendet från

försvars väsendets kemiska anstalt, har i yttrande den 8 april 1941 understrukit

betydelsen av att ändamålsenliga gasskyddsförråd och laboratorier

komme till uppförande i enlighet med marinförvaltningens förslag med vissa

av kemiska anstalten förordade mindre jämkningar.

För egen del finner jag det vara en angelägenhet av vikt, att erforderliga

förrådslokaler uppföras för förvaring av den för kustartilleriet avsedda gasskyddsmaterielen.

Avenså finner jag det välbetänkt, att förenämnda gasskyddslaboratorier

komma till utförande. Jag får därför tillstyrka, att medel

äskas hos riksdagen för ifrågavarande ändamål. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna

synes anledning till erinran icke föreligga. Jag förutsätter

emellertid, att kostnadsberäkningarna göras till föremål för översyn

inom 1940 års militära byggnadsutredning, innan dispositionsbeslut i ärendet

fattas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Gasskyddsförråd och gasslcyddslaboratorier för kustartilleriet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 398,000.

[11] 32 g. Förrådsbyggnad för skyddssvep, reservationsanslag. Till främjande

av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar mot minsprängning anvisade

1939 års urtima riksdag (proposition nr 25, skrivelse nr 35) å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 1,000,OCX) kronor. Anslaget avsåg att möjliggöra

statens medverkan till bestridandet av kostnaderna för anskaffande av

skyddssvep och dessas anbringande å fartygen.

Genom brev den 3 november 1939 ställde Kungl. Majit (handelsdepartementet)

anslaget till kommerskollegiets förfogande att av ämbetsverket disponeras

för därmed avsett ändamål. I samband därmed bemyndigades marinförvaltningen

att för en kostnad av högst 750,000 kronor omedelbart anskaffa

viss materiel att användas till skyddsanordningar mot minsprängning å handelsfartyg

enligt i brevet meddelade bestämmelser, varjämte kommerskollegium

anbefalldes att till marinförvaltningen på rekvisition i mån av behov för

angivna ändamål från förenämnda anslag utbetala högst 750,000 kronor.

I skrivelse den 13 februari 1941 har kommerskollegium framställt vissa

erinringar i fråga om dispositionen av de genom förenämnda beslut till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mnj:ts proposition nr 221.

marinförvaltningens förfogande ställda medlen. Kommerskollegium har därvid

bland annat framhållit, att marinförvaltningen använt tillhopa 70,500

kronor därav såsom bidrag till kostnad för uppförande av en byggnad för

förvaring av viss del av den anskaffade skyddsmaterielen. I anslutning

därtill har kommerskollegium anfört, att förenämnda anslag vore avsett för

handelsflottans del och icke för att marinen med medel från anslaget skulle

kunna uppföra förrådshus, som — även örn det temporärt användes för

förvaring av viss del av de för handelsfartyg avsedda paravanerna med tillbehör

— i sista hand bomme marinen tillgodo.

Under åberopande av vad sålunda anförts har kommerskollegium underställt

frågan Kungl. Maj:ts prövning och därvid föreslagit, att marinförvaltningen

måtte anbefallas att till kollegiet återställa det belopp, som svarade

mot den del av kostnaderna för förrådshuset, för vilken marinförvaltningen

beretts ersättning från anslaget.

I utlåtande i ärendet den 10 mars 1941 har marinförvaltningen — under

erinran, att ämbetsverket enligt förenämnda beslut den 3 november 1939

ägde att, efter samråd med kommerskollegium, meddela anvisningar örn

skyddsanordningarnas beskaffenhet, förvaring, vård och användning — beträffande

de uppförda förrådslokalerna anfört bland anuat följande:

I skrivelse till kommerskollegium den 12 december 1939 meddelade marinförvaltningen,

under åberopande av förenämnda nådiga brev den 3 november

1939, att beställning av skyddsmaterielen verkställts, samt redogjorde för

den plan, som uppgjorts för densammas uppläggande i förråd m. m. Härvid

uttalade ämbetsverket, att, utöver de direkta materielkostnaderna, cirka 650,000

kronor, erforderliga kostnader för besiktning, uppläggning i förråd m. m.

borde åsättas materielen vid utlämnandet till vederbörande rederier; och

avsåg ämbetsverket att återkomma härtill, sedan erfarenhet härom vunnits.

Vidare föreslog marinförvaltningen, att skötseln och vården av materielen

skulle omhänderhavas av respektive varvschefer och depåchef och att kostnaderna

härför, åtminstone för det dåvarande, borde bestridas av till marinförvaltningens

förfogande ställda underhållsanslag. I anslutning till ovannämnda

anskaffnings- och leveransplan beordrade marinförvaltningen vederbörande

varvschefer och depåchef att mottaga materielen. Sedan varvschefen

vid Stockholms örlogsvarv den 15 februari 1940 anmält, att plats

för diverse minsvepningsmateriel, bland annat ett större antal beställda

paravaner, icke kunde beredas inom tillgängligt utrymme, anmodades varvschefen

att för en beräknad kostnad av 127,000 kronor låta uppföra förrådshus

med lastbrygga på angiven plats, varvid kostnaderna med hälften eller

63,500 kronor skulle bestridas av medel, som jämlikt förenämnda nådiga

brev den 3 november 1939 ställts till marinförvaltningens förfogande för

skyddsanordningar mot minsprängning. Varvschefen anmälde sedermera, att

på grund av prisstegringar m. m. anslaget skulle komma att överskridas

med 14,000 kronor. Marinförvaltningen ställde med anledning härav ytterligare

detta belopp till förfogande, varav 7,000 kronor från sagda medel för

skyddsanordningar.

Med anledning av kommerskollegii uttalande, att sålunda uppfört förrådshus

för minsvepningsmateriel endast temporärt skulle komma till användning

för förvaring av för handelsflottan avsedda paravansvep — och i sista

hand komma marinen tillgodo — vill marinförvaltningen framhålla, att för

närvarande ett stort antal dylika svep förvaras i marinens förråd under det

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 221.

att ett fåtal svep utlämnats till handelsfartyg. Vid krigstillfälle, då det kan

antagas att handelsfartyg i större utsträckning än hittills utrekvirerar dylik

materiel, kommer givetvis nu disponerat förrådsutrymme att i viss mån

kunna disponeras för annat ändamål, men marinförvaltningen vill framhålla,

att det är absolut nödvändigt att, intill dess så sker, bereda den nu anskaffade

ömtåliga paravanmaterielen lämpliga förvaringsplatser, varförutan

dess funktionsduglighet skulle äventyras.

Av det sålunda anförda framgår, att beredande av lämpliga förvaringsplatser

för anskaffad paravanmateriel direkt betingats av det marinförvaltningen

lämnade uppdraget att vid behov kunna ställa lämplig materiel till

handelsflottans förfogande för beredande av skydd mot minsprängning. Med

anledning härav får marinförvaltningen hemställa, att kommerskollegii skrivelse

icke måtte föranleda någon annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att, för så

vitt det kan anses vara erforderligt, marinförvaltningen lämnas bemyndigande

att från medel, avsedda för anskaffande av paravaner m. m. för handelsfartyg,

bestrida jämväl erforderliga utgifter för materielens förvarande.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 29 mars 1941 anfört bland annat

följande:

Yad beträffar det i handlingarna omnämnda beloppet å 70,500 kronor,

som marinförvaltningen uppger sig hava disponerat för uppförande av ett

förrådshus, tinner riksräkenskapsverket uppenbart, att det förenämnda för

anskaffning av paravaner m. m. avsedda anslaget icke kan disponeras till

utvidgning av marinens förrådsbyggnader. För byggnadsändamål avsedda

medel anvisas numera å kapitalbudgeten. Därest marinens förrådsutrymmen

icke varit tillräckliga för förvaring av handelsflottans paravaner, hade marinförvaltningen

bort hos Kungl. Majit göra framställning örn medel för anskaffning

av nya förrådsutrymmen. Kommerskollegii framställning torde

alltså så tillvida böra bifallas, att marinförvaltningen bör anbefallas till

kommerskollegium återbetala 70,500 kronor för att tillgodoföras förenämnda

anslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att marinförvaltningen för förvaring

inom Ostkustens marindistrikt av diverse minsvepningsmateriel låtit för en

kostnad av 141,000 kronor uppföra ett förrådshus med lastbrygga. För kostnadernas

bestridande har ämbetsverket anlitat dels ett belopp av 70,500

kronor av förenämnda reservationsanslag å 1,000,000 kronor till främjande

av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar, dels ock, enligt vad jag

under hand inhämtat, ett belopp av likaledes 70,500 kronor av vissa medel,

som för anskaffning av bland annat minsvepningsmateriel ställts till rnarinförvaltniugens

förfogande genom beslut den 11 augusti 1939 från det av

riksdagen till särskild materielanskaffning för budgetåret 1939/40 anvisade

reservationsanslaget & 10,000,000 kronor. Det torde vara uppenbart, att

förenämnda för materielanskaffning avsedda medel icke bort tagas i anspråk

för uppförande av ifrågavarande förrådsbyggnad; frågan örn densammas uppförande

hade bort i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning för

anvisande äv erforderligt belopp å kapitalbudgeten. Av den i ärendet förebragta

utredningen synes emellertid framgå, att behov förelegat att uppföra

förrådsbyggnaden ifråga. Jag finner mig därför böra förorda, att medel äskas

av riksdagen för täckande av de mod byggnadens uppförande förenade kost
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl, Majda proposition nr 221.

naderna. Medlen ifråga synas böra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav. Med anlitande

av de sålunda äskade medlen torde sedermera förenämnda båda anslag

böra tillgodoföras de belopp, varmed anslagen för ifrågavarande ändamål

belastats.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förrådsbyggnad för skyddssvep å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 141,000.

[12.] 32 h. Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund, reservationsanslag. I

skrivelse den 28 maj 1940 gjorde marinförvaltningen framställning om anvisande

av medel för ordnande av vattenförsörjningen vid Gotlands kustartillerikår.

Marinförvaltningen hänvisade därvid till en av riksdagens militieombudsman

den 1 mars 1940 till Kungl. Majit avlåten skrivelse, däri militieombudsmannen

anmält av honom vid en den 8 februari 1940 förrättad inspektion

vid kåren gjorda iakttagelser i fråga om, bland annat, vattenförsörjningen.

Med berörda skrivelse den 28 maj 1940 överlämnade marinförvaltningen

vidare ett av aktiebolaget Yattenbyggnadsbyrån och värmeingenjören vid

marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättat förslag till utbyggnad

av vattenledning i Fårösund, gående ut på att ett centralt vattenledningsverk

skulle anordnas. De sammanlagda kostnaderna för anläggningen beräknades

till 215,000 kronor. För förvärv av den mark, varest vattentäkten

vore belägen, erfordrades därjämte ett belopp av 10,000 kronor. Marinförvaltningen,

som ansåge, att flygvapnets anläggningar i Fårösund borde anslutas

till den planerade vattenledningen, beräknade ett belopp av 20,000 kronor erforderligt

härför, varjämte räknades med ett ytterligare belopp av 8,000 kronor för

borrning av en eller annan brunn utöver det antal, varmed räknats i förslaget,

för att tillgodose det genom denna anslutning ökade vattenbehovet.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit hemställde marinförvaltningen,

att Kungl. Majit måtte för ändamålet anvisa ett belopp av (215,000

+ 10,000 + 20,000 + 8,000 =) 253,000 kronor.

I avgivna yttranden hava överbefälhavaren över rikets försvarskrafter och

chefen för marinen tillstyrkt framställningen.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 11 november 1940 på

anförda skäl förnyat sin i skrivelsen den 28 maj 1940 gjorda framställning.

I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående medelsbehovet under kapitalbudgeten

för budgetåret 1941/42 har vidare flygförvaltningen anmält, att

vattnet i de brunnar, som begagnats vid flygvapnets anläggningar i Fårösund,

vore förorenat, samt att utbyte måste ske av vattenledningsrör och

cisterner m. m. ävensom hemställt om ett anslag av 40,000 kronor för avhjälpande

av de påtalade bristerna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Över de sålunda föreliggande framställningarna bar 1940 års militära

byggnadsutredniny den 4 april 1941 avgivit infordrat utlåtande och härvid

anfört i huvudsak följande:

Det synes utredningen uppenbart, att det planerade, främst för kustartillerikåren

avsedda vattenverket borde anordnas så, att det tillgodosåge

jämväl vattenbehovet för flygvapnets byggnader i Fårösund. Vid sådant förhållande

komme av allt att döma det sammanlagda vattenbehovet att överstiga

300 kubikmeter per dygn. För tillgodogörande av så stor vattenmängd

fordrades emellertid vattendomstolens medgivande. Enligt vad utredningen

inhämtat komme vattendomstolen att för ärendets prövning kräva utredning

örn bland annat grundvattentillgångens storlek. Kostnaderna för en undersökning

härav kunde beräknas till omkring 10,000 kronor. Under förutsättning

att undersökningen skulle visa, att vattentäkten borde förläggas till

den föreslagna platsen, hade utredningen i huvudsak intet annat att erinra

mot den föreslagna anläggningen än att rörnätet, ej minst med hänsyn till

brandsläckningsbehov, borde utbyggas med större dimension på huvudledningen

än vad som föreslagits. I fråga örn kostnaderna för den föreslagna

anläggningen syntes två redan befintliga djupbrunnspumpar kunna

användas för den nya vattentäkten, varigenom en besparing av 5,000 kronor

kunde vinnas. Ytterligare brunnar utöver de i förslaget beräknade syntes

icke erforderliga, varför de 8,000 kronor som marinförvaltningen beräknat

härför kunde inbesparas. Den slutliga kostnadssumman borde följaktligen

nedskrivas med 13,000 till 240,000 kronor. Även om vissa prisstegringar å

material och arbete inträffat, borde detta belopp väl förslå både för undersökning

av grundvatteutillgången och anläggningens utbyggande enligt den

föreliggande planen med huvudledning av den grövre dimension, som utredningen

förordat, och med anslutning till flygvapnets övningsplats samt inberäknat

kostnader för marklösen, helst som senare upprättade kalkyler utvisat,

att anslutningen till flygvapnets ledningsanläggning betingade en

kostnad av allenast 10,000 kronor. Kostnaderna för omläggning och reparation

av ledningssystemet inom flygvapnets övningsplats beräknade utredningen

till 15,000 kronor, vadan hela kostnaden för vattenverk och ledningssystem

m. m. för kustartillerikåren och flygvapnets förläggning i Fårösund

kunde beräknas uppgå till 255,000 kronor. Utredningen ansåge, att jämväl

arbetena med ledningsnätet för flygvapnets byggnader borde utföras under

marinförvaltningens ledning.

Byggnadsutredningens utlåtande utmynnar i ett tillstyrkande, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för markförvärv, anläggning av vattenverk

och utbyggnad av vattenledningssystem m. m. för ordnande av vattenförsörjningen

vid Gotlands kustartillerikår och flygvapnets övningsplats i Fårösund

i huvudsaklig överensstämmelse med det avgivna förslaget, dock med iakttagande

av vad utredningen anfört i fråga om anläggningens utformning

m. m., anvisa högst 255,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att det siitt, på vilket

vattenförsörjningen vid de militära anläggningarna i Fårösund för närvarande

är ordnad, ur många synpunkter iir synnerligen otillfredsställande. Åtgärder

för vattenförsörjningens förbättrande synas därför vara oundgängliga. Det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 221.

av marinförvaltningen framlagda förslaget att i sådant syfte anordna ett

centralt vattenledningsverk synes innebära en god lösning av frågan. I enlighet

med 1940 års militära byggnadsutrednings förslag bör därvid jämväl

ledningssystemet inom flygvapnets anläggningar i Fårösund anslutas till

det nya vattenledningsverket, i samband varmed erforderliga reparationsock

omläggningsarbeten inom detta system böra verkställas. Den vattenmängd

som anses erforderlig är av den storleksordning, att vattendomstolens

medgivande till anläggningen måste inhämtas, innan arbetena med

densamma kunna påbörjas. För tids vinnande och då de framlagda kostnadsberäkningarna

i och för sig icke giva anledning till erinran, anser jag

mig emellertid böra föreslå, att medel för ändamålet redan nu äskas av

riksdagen. Då det torde böra åligga marinförvaltningen att ombesörja samtliga

arbeten för vattenledningsverkets ordnande tillika med anslutningen till

flygvapnets nuvarande ledningssystem, bör under förvarande anslag upptagas

det för dessa ändamål sammanlagt beräknade beloppet, 240,000 kronor. Det

för omläggning och reparation av ledningssystemet inom flygvapnets etablissement

beräknade beloppet, 15,000 kronor, torde däremot böra anvisas som

ett särskilt anslag under flygförvaltningens delfond av fastighetsfonden;

härtill återkommer jag i det följande. Jag förutsätter emellertid, att marinoch

flygförvaltningarna vid arbetenas utförande hålla nödig kontakt med

varandra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 240,000.

[13.] 32 i. Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands kustartillerikår,

reservationsanslag. I marinförvaltningens skrivelse den 18 oktober 1939 angående

sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde ämbets

verket, bland annat, örn anvisande av ett belopp av 400,000 kronor, fördelat

med hälften på vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42 för uppförande

av varmbadinrättning samt gymnastik- och exercishus vid Gotlands kustartillerikårs

förläggning i Fårösund. Till stöd för denna framställning anförde

marinförvaltningen till en början, att de vid flygvapnets förläggningsplats

i Fårösund befintliga varmbads- och gymnastiklokalerna ursprungligen

ansetts kunna fylla behovet jämväl för kustartillerikåren. Sedermera hade det

emellertid visat sig, att varmbadhuset vore otillräckligt för detta ändamål.

Dessutom framhölls olägenheten, att badhuset saknade simhall. Vid angivna

förhållanden ansågs en tidigare ifrågasatt moderniserig av badhuset icke

böra komma till stånd utan borde i stället ett nytt varmbadhus uppföras.

— I fråga örn den för flygvapnets behov inrättade gymnastiksalen i Fårösund

anfördes, att för kustartillerikåren erforderliga omklädningsrum, duschrum

och rum för lärare icke kunde anordnas, samt att lokalen ej alltid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HM. 25

kunde få disponeras på för kåren lampliga tider. Då gymnastiksalen med

hänsyn till sin avlägsna belägenhet från kustartillerikåren vore mindre

lämplig för kårens behov, ansågs en gymnastiklokal inom kårens område av

tillräcklig storlek för utövande av inomliusidrott vara av behovet påkallad.

— Kostnaderna för en byggnad, inrymmande såväl varmbadinrättning som

gymnastiklokal, angåvos till 400,000 kronor.

^ Marinförvaltningens framställning i nämnda del föranledde icke någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Under erinran härom och med förmälan att behovet

av förenämnda lokaliteter alltjämt kvarstode, har marinförvaltningen i sin

skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat ånyo

hemställt, att medel för uppförande av den i det föregående angivna byggnaden

måtte ställas till förfogande. Med hänsyn till inträffade prisstegringar

har marinförvaltningen i berörda skrivelse beräknat kostnaderna för byggnaden

ifråga till 500,000 kronor.

I skrivelse den 4 juni 1940 har marinförvaltningen vidare hemställt, att

medel måtte anvisas för anordnande av en tvättinrättning för Gotlands

kustartillerikår i Fårösund och därvid anfört följande:

Gotlands kustartillerikår saknar egen tvättinrättning. Dess tvätt har tidigare

ombesörjts av tvättinrättningen vid Gotlands infanteriregemente i Visby

men då denna numera ej är i stånd att utföra kustartillerikårens tvätt och

da dessutom transporterna till och från Visby äro både långsamma och dyrbara,

är behovet av möjlighet till tvätt i Fårösund mycket trängande. De

privata tvättinrättningarna liro för närvarande disponerade för arméns behov.

Dessa inrättningar hava för övrigt mycket ringa kapacitet, varför någon

större andel av tvätten i varje fall ej kan övertagas av dem. Marinförvaltmngen

har låtit verkställa utredning i ärendet, varvid det visat sig att en

anläggning i en för marinens behov lämplig storlek kan utföras för en

kostnad av omkring 100,000 kronor, däri inberäknade kostnader för maskiner

och byggnad (montenngsfärdig träbyggnad, invändigt reveterad), allt i monterat

skick, samt kostnader för vatten och avlopp m. m. I kostnaden ingår

däremot icke värdet av ångpanna, då sådan förutsättes kunna utan särskild

kostnad övertagas från^ örlogsvarvet i Stockholm, som förfogar över en begagnad,

Dien i gott stånd varande sjöångpanna. Tvättinrättningen avses

kunna betjana jämväl till Gotland förlagda sjöstyrkor och flygförband.

Under framhållande, att kustartillerikårens tvättfråga snarast borde vinna

en tillfredsställande lösning och att riksdagens militieombudsman i skrivelse

den 1 mars 1940 understrukit detta önskemål, hemställde marinförvaltningen,

att ett belopp av 100,000 kronor måtte för ändamålet ställas till

förfogande. Medelsäskandet har förnyats i förenämnda skrivelse den 5

oktober 1940.

Över marinförvaltningens i det föregående återgivna framställningar har,

av given anledning, 1940 års militära byggnadsutredning den 22 april 1941

avgivit utlåtande och diirvid anfört följande:

Efter därom gjord framställning har marinförvaltningen till byggnadsutredningen

överlämnat förslag till bad- och sporthall vid Fårösund, i vilken

Jy&8na,d jämväl en tvättinrättning skulle inrymmas. Byggnaden hade av

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 221.

08!) 41 .''i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

marinförvaltningen kostnadsberäknats till 600,000 kronor, varav 117,000

kronor skulle komma på simhall med bassäng. Som skäl för uppförande

av simhall har framhållits betydelsen av tillgång till simbassäng för att

vintertid kunna sysselsätta truppen med vattensport varjämte åberopats, att

simhallar funnes vid flottans badinrättningar i Karlskrona och Stockholm.

Vid granskning av detta förslag fann utredningen, att byggandet av simhall

borde anstå i avvaktan på ett bättre statsfinansiellt läge. Däremot

borde en varmbadinrättning bestående av tvagningsrum, bastu och duschar

anordnas. Gymnastiksalen eller sporthallen hade enligt samma förslag givits

en längd och bredd av respektive 43 och 24 meter fritt mått. Enligt utredningens

mening borde dessa kunna utan olägenhet minskas till 42 respektive

21,5 meter. Även i övrigt fann utredningen att vissa förenklingar ifråga örn

byggnadens planlösning borde göras. _

I anslutning till vad sålunda förekommit har marinförvaltningen låtit omarbeta

förslaget, mot vilket förslag utredningen i huvudsak intet har att

erinra.

Kostnaderna för det omarbetade förslaget böra enligt utredningens mening

beräknas till 410,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsutredningen tillstyrkt

äskande av ett belopp av 410,000 kronor för uppförande av varmbadinrättning,

gymnastik- och exercishus (sporthall) samt tvättinrättning vid

Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund.

I likhet med marinmyndigheterna anser även jag, att åtgärder i syfte att

bereda personalen vid Gotlands kustartillerikår tillgång till bad, gymnastik

och idrott äro av behovet påkallade. Jämväl torde behovet av en särskild

tvättinrättning i Fårösund hava ådagalagts. Pa sätt byggnadsutredningen

i sitt utlåtande anfört torde emellertid vissa beskärningar av det av marinförvaltningen

ursprungligen uppgjorda byggnadsprogrammet kunna vidtagas.

Jag ansluter mig till vad utredningen i sådant avseende anfört och beräknar

kostnaderna för den föreslagna, för de ifrågavarande ändamålen gemensamma

byggnaden till 410,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands

kustartillerikår å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 410,000.

Flygförvaltningens delfond.

[14.] 40 g. Utvidgning av Kvidinge flygfält, reservationsanslag. Genom brev den

16 juni 1939 medgav Kungl. Majit, att flygförvaltningen finge för förvärv av

mark för flygfält vid Kvidinge disponera ett belopp av högst 33,000 kronor

av det av 1939 års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget

av 876,200 kronor till vissa markförvärv.

I skrivelse den 7 april 1941 har flygförvaltningen med bifogande av en

översiktskarta över flygfältet gjort framställning i fråga örn utvidgning av

detsamma och därvid — under erinran örn Kungl. Majits ovan berörda

beslut — tillika anfört bland annat följande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 221.

Sedan på sin tid för ändamålet erforderlig mark inköpts, kvarstode av

det enligt förenämnda brev för markförvärv disponibla beloppet tillhopa

2,245 kronor. Med hänsyn till flygvapnets fortsatta utvidgning och den moderna

flygplanmateriel, som tillkommit, hade emellertid Kvidinge flygfält visat

sig för litet, varför en utvidgning jämlikt den bilagda översiktskartan vore

ofrånkomlig. För inköp av ifrågavarande mark, belöpande sig till en areal

av 4 hektar, hade anbud infordrats av ägarna. Dessa anbud, som ansåges

skäliga jämlikt utlåtande av domänintendenten Carlheim-Gyllenskiöld, belöpte

sig till ett belopp av tillsammans 8,700 kronor. För iordningställande

av marken såsom flygfält beräknade flygförvaltningen en kostnad av 2,000

kronor för kulturarbeten, vartill komme 9,000 kronor för nedläggning av en

kraft- och telefonledning i kabel. Sålunda erfordrades för den ifrågasatta

utvidgningen av Kvidinge flygfält (8,700 + 2,000 + 9,000 =) 19,700 kronor,

vartill borde läggas för avstyckningskostnader och för oförutsedda behov

1,300 kronor eller tillsammans 21,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda anförts och under framhållande av angelägenheten

att markköp snarast kunde avslutas och flygfältsarbetena igångsättas,

har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande av medel för

inköp och iordningställande av 4 hektar mark att tilläggas Kvidinge flygfält,

därvid flygförvaltningen — linder förmälan, att å två särskilda av Kungl.

Majit till ämbetsverkets förfogande ställda anslag till ordnande av Rinkaby

flygfält funnes en besparing å 22,960 kronor 83 öre — hemställt örn medgivande

att för ändamålet få anlita, förutom förenämnda belopp örn 2,245 kronor,

ett belopp av 18,755 kronor av förberörda anslagsrest å 22,960 kronor

83 öre.

Såsom av det anförda framgår, är det med hänsyn till flygvapenorganisationens

utökning och tillkomsten av modernare flygplanmateriel nödvändigt

att Kvidinge flygfält utvidgas. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att för

ändamålet förvärvas det markområde av omkring 4 hektar, som finnes utmärkt

å den handlingarna i ärendet bifogade översiktskartan. Mot flygförvaltningens

beräkning av kostnaderna för markens iordningställande, nedläggning

av kraft- och telefonledningar, avstyckningskostnader m. m. har

jag icke funnit anledning till erinran. Den besparing, som uppstått å de

tidigare till flygförvaltningens förfogande ställda medlen för förvärv av mark

för flygfältet vid Kvidinge, synes lämpligen böra tagas i anspråk för nu

ifrågavarande ändamål. Medelsbehovet för inköp och iordningställande m. m.

av mark för utvidgningen uppgår därför till (21,000 — 2,245 =) 18,755 kronor,

vilket belopp synes kunna avrundas nedåt till 18,500 kronor. Flygförvaltningens

förslag att för bestridande av sistnämnda kostnad anlita befintliga

besparingar å för annat ändamål avsedda anslag finner jag mig icke kunna

förorda, utan synes beloppet ifråga böra äskas av riksdagen såsom ett särskilt

reservationsanslag.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av Kvidinge flygfält å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsamlag

av.................................................... kronor 18,500.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majus proposition nr 221.

[15.] 40 h. Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets förläggning i Fårösund,

reservationsanslag. Under åberopande av vad jag i nu ifrågakommet

avseende i det föregående under punkten 12 anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets

förläggning i Fårösund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av____ kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Högsell.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1941:243 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tilläggsstat I till riksstatén för budgetåret 1941!42. s. 19 i texten
  2. Rskr. 1941:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141. s. 1 i texten
  3. SU 1941:161 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141. s. 1 i texten