Sök i Ratio Lex

Angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skiff erot jeaktiebolaget

1941-05-09 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:232, Angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skiff erot jeaktiebolaget

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning

av ytterligare aktier i Svenska skiff erot jeaktiebolaget;

given Stockholms slott den 9 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför statsrådet Domö:

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 8 november 1940, nr 63,

anvisade samma års urtima riksdag (skr. nr 81) såsom kapitalinvestering

i fonden för statens aktier till teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget

å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 15

miljoner kronor. Medelsanvisningen grundade sig på ett förslag av statens

bränslekommission i skrivelse den 25 oktober 1940, enligt vilket en inhemsk

skifferoljeindustri skulle uppbyggas, inriktad på en årsproduktion motsvarande

vårt minimibehov av råolja, därvid såsom en första etapp skulle uppföras

en anläggning med en årlig produktionskapacitet av cirka 13,000 klim.

Anläggningen skulle förläggas till Närke och verksamheten skulle handhavas

av nyssnämnda för ändamålet särskilt bildade bolag.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 232. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts nroposition nr 232.

Den 20 december 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för handelsdepartementet

att till ett nominellt belopp av 14,999,400 kronor för Kungl. Majit

och kronan låta teckna aktier i Svenska skifferoljeaktieholaget, varvid förutsattes

att varje aktie skulle lyda å 100 kronor, ävensom att sex aktier skulle

tecknas av andra än staten.

Bolaget registrerades den 24 januari 1941. Enligt den för bolaget gällande

ordningen skall bolaget, vars styrelse har sitt säte i örebro, hava till föremål

att bedriva rörelse avseende utvinning av oljor ur svenska skiffertillgångar

och annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell

art. Bolagets aktiekapital skulle utgöra minst 15 miljoner och högst

45 miljoner kronor.

Kungl. Majit har dels genom beslut den 28 februari 1941 medgivit, att bolagets

första anläggning för skifferoljetillverkning må uppföras i två delar

med ungefär lika kapacitet, den ena enligt samma metod som kommit till

användning vid marinförvaltningens oljeverk å Kinnekulle — den s. k.

Berghska metoden och den andra såsom kanalugn efter ritningar, som

uppgjorts av Aktiebolaget industrimetoder, dels och genom beslut den 2 maj

1941 lämnat bolaget tillstånd att förvärva följande av bolaget för verksamheten

inköpta fastigheter nämligen: Högtorp l6, Högtorp 2I * 3, Högtorp 24, Käringerud

1 , Kvarntorp l2 och Kvarntorp l3, allt i Ekeby socken av Örebro

län. I det genom sistnämnda beslut avgjorda ärendet har företetts en skrivelse

från 1940 års skifferoljesakkunniga, däri vitsordats att de sakkunnigas

undersökningar rörande lämplig plats för skifferoljeverk i Närke utvisat, att

av de olika alternativ som varit under övervägande den av bolaget planerade

anläggningen å Kvarntorp och Högtorp såväl med hänsyn till själva fyndighetens

läge och åtkomlighet som till andra tekniska förhållanden, såsom fabrikens

och tomtens beskaffenhet, vattenförsörjningen och möjligheten att upplägga

avfallet, erhölle den förmånligaste placeringen.

I skrivelse den 1 april 1941 har nu statens bränslekommission hemställt,

alt Kungl. Majit ville uppdraga åt Svenska skifferoljeaktieholaget att omedelbart

vidtaga åtgärder för utbyggande av bolagets skifferoljeverk vid

Kvarntorp i Närke för en sammanlagd produktion av 28,000 kubikmeter

olja. I sin skrivelse lämnar kommissionen — under erinran örn sitt tidigare

uttalande att den inhemska oljeproduktionen borde inriktas på en kvantitet

råolja, vilken krävdes för fyllande av landets årliga minimibehov av flytande

bränsle — vissa uppgifter rörande lagertillgången och årsbehovet under

olika förutsättningar samt anför vidare i huvudsak följande:

Svenska skifferoljeaktieholaget hade omedelbart trätt i verksamhet. Förberedelsearbeten

för uppförandet av det första skifferoljeverket vid Kvarntorp

i Närke hade begynt. Anläggningen beräknades kunna tagas i bruk i mars

1942. Full produktion förväntades komma att uppnås under maj samma år.

Rådande försörjningsläge beträffande flytande bränsle samt i synnerhet

beträffande motorbrännolja och eldningsolja påkallade enligt kommissionens

mening, att ännu en etapp i kommissionens program för skifferoljeutvinning

inom landet omedelbart fullföljdes. Bolagets anläggning hade en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

3

ligt vad bolaget meddelat kommissionen planlagts på sådant sätt, att en utbyggnad

till dubbel produktionskapacitet kunde ske till en kostnad, som

avsevärt understege den som krävdes örn ett helt nytt skifferoljeverk anlades.

Kommissionen ansåge därför, att anläggningen omedelbart borde utbyggas

till dubbel produktionskapacitet. Anläggningen skulle på så sätt få en produktionskapacitet

av ungefär 28,000 kubikmeter motorbrännolja och eldningsolja

för år räknat.

över bränslekommissionens framställning hava efter remiss utlåtanden

avgivits av statens industrikommission och kommerskollegium.

Statens industrikommission tillstyrker framställningen.

Vid kommerskollegii utlåtande har fogats införskaffat yttrande från

Svenska skifferotjeaktiebolaget, som anför följande:

Då en utökning av landets skifferoljetillverkning med hänsyn till försörjningsläget

beträffande flytande bränslen befunnes vara behövlig, ansåge bolaget

det vara sakligt riktigt, att en sådan utökning skedde i anslutning till

bolagets anläggningar i Närke, där skifferfyndigheterna enligt de utförda

geologiska undersökningarna förklarats vara de oljerikaste i landet.

Då bolaget började sin verksamhet, gjordes i en den 3 februari 1941 dagtecknad

promemoria av direktören S. Schwartz och överingenjören D. Werner

en jämförelse mellan de tre i Sverige utarbetade tekniska metoderna för

framställning av skifferolja, nämligen dels den av marinförvaltningen vid

Kinne-Kleva tillämpade s. k. Berghska metoden, dels en modifikation av den

i Estland i industriell drift använda kanalugnsmetoden, benämnd Industrimetoders

metod, samt dels en under förra världskriget utprovad variant av

den gamla skotska metoden, i promemorian benämnd Rockesholmsmetoden

efter platsen, där försöken utfördes.

Jämförelsen utmynnade i att alla tre metoderna ansåges tekniskt brukbara

samt att ingen med säkerhet kunde sägas vara ur alla synpunkter de

andra helt överlägsen. Då det första utbyggnadsstadiet icke lämpligen ansåges

tillåta, att mer än två av metoderna bleve representerade, men då en

viss kombination av två metoder hade i promemorian närmare angivna tekniska

fördelar, rekommenderade utredningsmännen, att bolagets första anläggning

skulle utföras som en kombination av en Bergh-anläggning och

en Industrimetoders anläggning. Genom Kungl. Maj:ts brev den 28 februari

1941 hade bolaget erhållit tillstånd att utföra anläggningen på detta sätt.

Vid den nu ifrågasatta fördubblingen av anläggningen bleve kapaciteten

så stor, att även en lämplig enhet av den tredje metoden, Rockesholmsmetoden,

kunde inrymmas. Bolaget ville därför föreslå, att en sådan enhet med

en kapacitet av c:a 500 ton skiffer per dygn uppfördes, samt att dessutom

ytterligare en Bergh-anläggning med ungefär samma kapacitet och sålunda

omfattande 16 stycken ugnsblock uppfördes. Liksom vid den första utbyggnaden

Bergh-anläggningen avsåges att lämna en viss kvantitet nödvändigt

tillsatsbränsle till Industrimetoders ugn, så skulle vid den nu ifrågasatta

andra utbyggnaden de båda anläggningsdelarna komplettera varandra på

motsvarande sätt nämligen så, att Bergh-anläggningen skulle lämna en viss

kvantitet tillsatsbränsle till Rockesholmsugnen, vilket kunde tänkas bliva erforderligt.

Gentemot en andra anläggning utförd enbart enligt den Berghska

metoden medförde den nu föreslagna uppdelningen bland annat den fördelen,

att förbränningsgasernas innehåll av för växtligheten skadlig svavelsyrlighet

begränsades till ungefär hälften.

Den totala anläggningen skulle härigenom komma alt omfatta fyra ugnsenheter,

vardera med en kapacitet av c:a 500 ton skiffer per dygn, nälli
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

ligell två Bergh-enheter, såsom varande kanske bäst kända i en tillämpning

på svensk skiffer, en Industrimetoders enhet och en Rockesholms-enhet. En

fullt säker bedömning och rättvis jämförelse mellan de tre metoderna kunde

endast uppnås genom driftkontroll under likartade förhållanden. Samtidigt

som förslaget gåve den största platsen åt den Berghska metoden, gåve det även

möjlighet till en sådan korrekt jämförelse mellan de tre metoderna, vilket

bolaget ansåge vara av värde med hänsyn till anläggningar, som framdeles

kunde tänkas bliva erforderliga.

En fördubbling av anläggningens produktionskapacitet krävde icke fullt

en fördubbling av anläggningskapitalet utan något mindre på grund av att

vissa anläggningsdelar vore gemensamma och redan från början ansetts böra

dimensioneras så, att en vidare utvidgning vore förberedd. Detta gällde sådana

delar som kross- och siktverk, vissa transportanordningar samt sådana

för driften gemensamma byggnader som kontor, laboratorium, verkstad och

förråd. Å andra sidan torde en sådan betydande utvidgning av anläggningarna

nödvändiggöra dels någon ökning av driftkapitalet och dels byggandet

av bostäder i större utsträckning, än som avsetts i första utbyggnadsstadiet,

då man i viss utsträckning kunnat räkna med befintliga bostäder på orten.

Kostnadsberäkningen för den ifrågasatta utvidgningen framginge av föl
-

jande uppställning:

Utökning av markförvärven ........................ kronor 100,000

» » vattenförsörjningen .................... » 150,000

» ». transformatorcentralens utrustning ...... » 70,000

» kompressor- och borrningsutrustningen . . » 50,000

» » grävmaskinsutrustningen ................ » 350,000

» » antalet skiffertransportbilar ............ » 230,000

» » finkrossverket.......................... » 100,000

» » siloanläggningen........................ » 100,000

1 st. destillationsanläggning enligt Berghs metod med kondensationsanläggning,

rökkanaler, skorsten, grunder,

husbyggnad och transportanordningar .............. » 2,700,000

Utökning av ångpanneanläggningen .................. » 300,000

1 st. destillationsanläggning enligt Rockesholmsmetoden

med kondensationsanläggning, grunder, husbyggnad

och transportanordningar ........................ » 2,100,000

Utökning av svavelverket .......................... » 1,500,000

» » gasbensinanläggningen .................. » 200,000

» » tankanläggningen ...................... » 100,000

» » bostäderna ............................ » 1,000,000

Oförutsett och ej specificerade kostnader............. »_950,000

kronor 10,000,000

Utökning av driftkapitalet .......................... »_1,000,000

Summa kronor 11,000,000.

Då möjligheten att bedöma driftsresultatet och produktionskostnader för

närvarande vöre föga större än vid bolagets tillkomst och tidigast bleve känd

örn ungefär ett år, syntes det vara lämpligast, att det nya kapitalet ställdes

till förfogande på samma sätt som vid bolagets bildande. Bolaget ville därför

föreslå, att, för det fall den planerade utvidgningen av anläggningen av

statsmakterna beslutades, nyteckning av aktier från statens sida skedde till

ett belopp av 11,000,000 kronor.

Kommerskollegium anför för egen del, att den redogörelse för försörjningsläget

med avseende å flytande bränsle, som bränslekommissionen lämnat,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 232.

5

måste — om man icke vågade räkna med att tillförsel utifrån av dylikt bränsle

snart åter komme i gång — påkalla energiska åtgärder från statsmakternas

sida för att öka den inhemska oljeproduktionen. Den etapp, som nu närmast

föresloges till utförande, skulle visserligen icke bringa upp produktionen till

den kvantitet, som enligt bränslekommissionens beräkningar motsvarade landets

årliga minimibehov av flytande bränsle, men torde vara av den storleksordning,

varmed man lämpligen kunde beräkna att utvidga den nu planerade

anläggningen vid Kvarntorp. Kollegium biträdde de av Svenska skifferoljeaktiebolaget

anförda synpunkterna beträffande fabrikationsmetoderna

och hade icke funnit anledning till erinran mot kostnadsberäkningen eller

formen för beredande av erforderligt kapital. Kollegium tillstyrkte därför vidtagande

av åtgärd för beredande av ett anslag å 11 miljoner kronor för tecknande

av aktier i bolaget.

Jag delar den uppfattning, som kommit till utryck i ärendet, att med hänsyn

till försörjningsläget ytterligare åtgärder för inhemsk tillverkning av flytande

bränsle snarast möjligt böra vidtagas. Förslaget att dessa åtgärder få

formen av en utbyggnad av den redan beslutade skifferoljeanläggningen i

Närke synes välgrundat. Enligt vad kommerskollegium anfört skulle, om

på föreslaget sätt produktionsförmågan vid den av Svenska skifferoljeaktiebolaget

påbörjade anläggningen vid Kvarntorp ökas till 28,000 kubikmeter

örn året, för nämnda anläggning uppnås den storleksordning, som lämpligen

kan ifrågakomma. Mot den av bolaget verkställda beräkningen av kostnaden

för en dylik utvidgning av anläggningen, slutande å ett belopp av 11 miljoner

kronor, synes ej vara något att erinra.

I den skrivelse (nr 81), varigenom 1940 års urtima riksdag anmälde sitt

beslut om anvisande av medel till tecknande av aktier i bolaget, uttalades

bland annat, att det hade varit av värde om till belysning av förläggningsfrågan

utredning förebragts rörande äganderättsförhållandena beträffande

den mark, som ifrågasatts skola förvärvas för ändamålet, rörande möjligheterna

att där erhålla för oljeutvinning erforderligt vatten samt rörande

bostadstillgången. Spörsmålet örn oskadliggörandet eller nyttiggörandet av

de svavelgaser, som uppkomme vid oljeutvinningen, syntes också riksdagen

böra närmare undersökas.

Med anledning av dessa uttalanden må, vad först beträffar äganderättsfrågan,

erinras, att denna numera lösts genom att bolaget på sätt tidigare

nämnts inköpt den mark, som tillsvidare erfordras för anläggningen. Vattenbehovet

synes vidare kunna tillfredsställande tillgodoses genom upptagande

av en vattenledning från Kvismare kanal. Vad bostadsförhållandena

angår kan en del av bostadsbehovet fyllas genom utnyttjande av redan befintliga

byggnader i orten. För de arbetare, vilka bliva behövliga i händelse

den föreslagna utvidgningen av anläggningen sker, torde däremot i huvudsak

nya bostäder behöva anskaffas. Till täckande av kostnaden härför är

ett belopp av en miljon kronor upptaget i den av bolaget framlagda kostnadsberäkningen.

Beträffande slutligen de vid oljeutvinningen uppkomman
Bihang

lill riksdagens protokoll UHI. 1 sami. Nr 232.

Före
draganden.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

de svavelgaserna är spörsmålet om deras oskadliggörande eller tillvaratagande

föremål för undersökning av bolaget.

I sin nämnda skrivelse underströk riksdagen jämväl önskvärdheten av en

gemensam ledning för de statliga företag, som arbeta på nyttiggörande av

landets skifferoljetillgångar. Den av riksdagen sålunda berörda frågan är

under övervägande. I avvaktan på ytterligare erfarenhet torde emellertid

böra anstå ännu någon tid med slutliga åtgärder för förverkligande av det

ifrågavarande önskemålet.

Jag tillstyrker alltså, att en utvidgning av Kvarntorpsanläggningen kommer

till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget föreslagit.

Det för ändamålet erforderliga beloppet, 11 miljoner kronor, torde, med bifall

till bolagets förslag, böra tillföras detsamma genom ytterligare aktieteckning

från statens sida. Beloppet torde böra upptagas å tilläggsstat till den

löpande riksstaten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferotjeaktiebolaget

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under Kapitalbudgeten: Fonden för statens aktier

anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 11,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

417829. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:305 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget.. s. 7 i texten
  2. SU 1941:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget. s. 11 i texten