Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lotsverkets båtlånefond

1941-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:233, Angående anslag till lotsverkets båtlånefond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till lotsverkets

båtlånefond; given Stockholms slott den 9 maj

1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

På därom av Kungl. Majit i proposition (nr 164) till 1937 års riksdag gjord

framställning beslöt riksdagen (skrivelse nr 310), att en fond, benämnd lotsverkets

båtlånefond, skulle inrättas, från vilken fond finge, i huvudsaklig anslutning

till de i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 19 februari

1937 angivna grunder, utlämnas lån till lotspersonal för anskaffande av motorbåtar

för tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad av sådana båtar.

Såsom kapital för fonden hava under fonden för förlag till statsverket anvisats

för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 ett reservationsanslag

av 300,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett dylikt anslag av 350,000

kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 233.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

Enligt Kungl. Maj:ts brev till lotsstyrelsen den 4 juni 1937 och den 13 juni

1938 gäller beträffande berörda fond, att fonden skall stå under lotsstyrelsens

förvaltning och av styrelsen i dess räkenskaper redovisas å en särskild diversemedelstitel,

att ränta och amortering å lån från fonden skola i den ordning,

lotsstyrelsen bestämmer, uppdebiteras å fonden, allt eftersom dylika medel

inflyta, samt att under visst budgetår till fonden influtna räntor vid utgången

av budgetåret skola tillföras den å riksstaten uppförda inkomsttiteln »övriga

kapitalfonder».

I förenämnda brev har Kungl. Majit vidare fastställt följande bestämmelser

för lån från fonden:

1) Från lotsverkets båtlånefond må, i den ordning och under de villkor

här nedan sägs, utlämnas lån till båthållningsskyldig tjänsteman vid lotsstaten

för anskaffande av motorbåt för tjänstebruk eller för mera omfattande

reparation eller för ombyggnad av sådan båt.

2) Ansökan örn lån göres hos lotsstyrelsen och skall innehålla uppgift om

det sökta lånebeloppets storlek samt det ändamål, för vilket lånet sökes.

3) Lån må beviljas till belopp, motsvarande hela anskaffnings-, reparationseller

ombyggnadskostnaden.

4) Lotsstyrelsen äger vid beviljande av lån fastställa de särskilda villkor

för lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade i syfte

att trygga beloppets användande till avsett ändamål.

5) Lån från fonden skall återbetalas inom tid och på sätt lotsstyrelsen föreskriver,

låntagare obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala

ogulden del av lånebeloppet.

Amorteringstiden må icke bestämmas längre än som svarar mot den beräkneliga

tiden för den ifrågavarande motorbåtens tjänsteduglighet.

Å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fyra

procent; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning

av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan

för statens upplåning kan finna gott bestämma.

6) Båthållningsskyldig, som enligt gällande kungörelse angående tjänstebåtarna

vid rikets lotsplatser har att inlösa förutvarande tjänstemans andel i

gemensam tjänstebåt, skall, om för båten finnes utelöpande lån i båtlånefonden,

övertaga den sistnämndes andel i lånet, vilken andel går i avräkning å

lösesumman.

7) Häftar båthållningsskyldig den 1 juli 1937 för lån för motorbåt, för

vilken han enligt nämnda kungörelse erhåller lega, må han, till lånets inlösande,

enligt lotsstyrelsens beprövande kunna beviljas lån ur lotsverkets

båtlånefond, dock högst till det belopp, som motsvarar båtens värde.

I skrivelse den 5 maj 1941 har lotsstyrelsen hemställt, att ifrågavarande båtlånefond

måtte ökas med 250,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört

i huvudsak följande:

Fonden uppginge för närvarande till 950,000 kronor. Av detta belopp beräknades

omkring 725,000 kronor utestå vid slutet av budgetåret 1940/41, vid

vilken tidpunkt för vidare lånebehov följaktligen skulle kunna disponeras

omkring 225,000 kronor. Härtill komme ett belopp av närmare 40,000 kronor,

som beräknades inflyta såsom amorteringar under tiden intill utgången

av budgetåret 1941/42. Det framtida lånebehovet kunde emellertid förväntas

komma att omfatta avsevärt större belopp än det sålunda såsom disponibelt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

3

beräknade. Behovet av lån för nyanskaffningar och reparationer vore alltjämt

betydande. Styrelsen hade redan funnit sig höra medgiva vissa ytterligare

nyanskaffningar till en kostnad av omkring 50,000 kronor, avsedda att

bestridas med lån från håtlånefonden. Härutöver vore emellertid betydande

lånebehov att förvänta. En inom lotsstyrelsen verkställd överslagsberäkning

angående ersättning av försliten båtmateriel gåve vid handen, att under

tiden till och med den 30 juni 1943 ett avsevärt antal nyanskaffningar av

tjänstebåtar och motorer komme att bliva nödvändiga. Lotspersonalens ökade

arbetsuppgifter under de senaste åren hade medfört jämväl ökat slitage å

båtmaterielen. Lotsstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla nödvändigheten

av att lotspersonalen ägde tillgång till så tillförlitlig båtmateriel som

möjligt. Brister i avseende å denna materiel hade under den tid, då lotspersonalen

för hållande av tjänstebåtar varit hänvisad till egna ekonomiska

resurser eller privata långivare, visat sig medföra risker. Ehuruväl styrelsen

tidigare beaktat nödvändigheten av att i ökad utsträckning lånevägen möjliggöra

nu ifrågavarande ersättning av försliten materiel, hade det därvid

dock icke varit möjligt att förutse det förhållandet, att en av krisläget orsakad

fortgående prisstegring å båtar och motorer skulle komma att medföra

en så avsevärd ökning av kostnaden för varje nyanskaffning, som nu måste

tagas i beräkning, och därmed i motsvarande grad öka anspråken på lån

ur båtlånefonden. De nyanskaffningar, som under de närmaste två åren

torde komma att erfordras, beräknades omfatta mer än 20 tjänstebåtar och

50 motorer för en sammanlagd kostnad av omkring 380,000 kronor. Med

hänsyn jämväl till att nu oförutsedda nyanskaffningar kunde bliva erforderliga,

torde därför i fråga örn ännu icke medgivna nyanskaffningar en belastning

av fonden med sammanlagt omkring 400,000 kronor böra påräknas.

Dessutom förelåge hos styrelsen ansökningar örn överflyttande till fonden av

båtlån, upptagna hos enskilda banker och numera löpande med avsevärt

högre ränta än den vid lån hos fonden tillämpade. Ansökningarna omfattade

såväl lån, som upptagits före båtlånefondens tillkomst och ännu ej överflyttats

till denna, som senare lån, vilka tillsvidare upptagits hos privata

långivare i avvaktan på en förstärkning av båtlånefondens kapital. Då styrelsen,

som för båtarnas användning i statens tjänst betalade lega till de

båthållningsskyldiga, ansett sig böra i fråga örn de båthållare, vilka sålunda

nödgats utgiva högre ränta, utbetala i motsvarande grad ökad båtlega, hade

för statsverket en meratgift uppkommit, vilken skulle bortfalla, därest ifrågavarande

privata lån kunde överflyttas till båtlånefonden. Dessa lån uppginge

för närvarande till ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor.

Till täckande av ett lånebehov av sammanlagt omkring 550,000 kronor skulle,

enligt vad som framginge av det föregående, stå till förfogande allenast omkring

265,000 kronor jämte för tiden efter den 1 juli 1942 inflytande amorteringar

till ett belopp av något mer än 40,000 kronor. Med hänsyn till det

sålunda föreliggande kapitalbehovet ansåge styrelsen fondens kapital böra

ökas med 250,000 kronor till 1,200,000 kronor. Att styrelsen redan nu hemställde

örn en ökning av fonden för bestridandet av kostnader för bland annat

nybyggnader under de närmaste två åren sammanhängde med att byggandet

av nya tjänstebåtar toge avsevärd tid i anspråk och kostnaderna härför

måste likvideras successivt efter båtens färdigställande.

Av lotsstyrelsen utredning framgår, att en ökning av ifrågavarande lånefond

erfordras, därest det med fonden avsedda ändamålet skall kunna i önskvärd

utsträckning tillgodoses. Mot det av lotsstyrelsen föreslagna medelstillskottets

storlek, 250,000 kronor, har jag icke någon erinran att göra. Beloppet

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

torde böra för budgetåret 1941/42 anvisas såsom reservationsanslag under

fonden för förlag till statsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverkets båtlånefond för budgetåret 1941/42 å

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 250,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

__•____■ ■ _L_ i,

417850. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lotsverkets båtlånefond. a1 i texten
  2. SU 1941:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till lotsverkets båtlånefond. s. 17 i texten