Angående anslag till lotsverkets båtlånefond
1941-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:233, Angående anslag till lotsverkets båtlånefond
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
1
Nr 233.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till lotsverkets
båtlånefond; given Stockholms slott den 9 maj
1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Herman Eriksson.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 maj
1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:
På därom av Kungl. Majit i proposition (nr 164) till 1937 års riksdag gjord
framställning beslöt riksdagen (skrivelse nr 310), att en fond, benämnd lotsverkets
båtlånefond, skulle inrättas, från vilken fond finge, i huvudsaklig anslutning
till de i statsrådsprotokollet över handelsärenden den 19 februari
1937 angivna grunder, utlämnas lån till lotspersonal för anskaffande av motorbåtar
för tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad av sådana båtar.
Såsom kapital för fonden hava under fonden för förlag till statsverket anvisats
för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 ett reservationsanslag
av 300,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett dylikt anslag av 350,000
kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 233.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 233.
Enligt Kungl. Maj:ts brev till lotsstyrelsen den 4 juni 1937 och den 13 juni
1938 gäller beträffande berörda fond, att fonden skall stå under lotsstyrelsens
förvaltning och av styrelsen i dess räkenskaper redovisas å en särskild diversemedelstitel,
att ränta och amortering å lån från fonden skola i den ordning,
lotsstyrelsen bestämmer, uppdebiteras å fonden, allt eftersom dylika medel
inflyta, samt att under visst budgetår till fonden influtna räntor vid utgången
av budgetåret skola tillföras den å riksstaten uppförda inkomsttiteln »övriga
kapitalfonder».
I förenämnda brev har Kungl. Majit vidare fastställt följande bestämmelser
för lån från fonden:
1) Från lotsverkets båtlånefond må, i den ordning och under de villkor
här nedan sägs, utlämnas lån till båthållningsskyldig tjänsteman vid lotsstaten
för anskaffande av motorbåt för tjänstebruk eller för mera omfattande
reparation eller för ombyggnad av sådan båt.
2) Ansökan örn lån göres hos lotsstyrelsen och skall innehålla uppgift om
det sökta lånebeloppets storlek samt det ändamål, för vilket lånet sökes.
3) Lån må beviljas till belopp, motsvarande hela anskaffnings-, reparationseller
ombyggnadskostnaden.
4) Lotsstyrelsen äger vid beviljande av lån fastställa de särskilda villkor
för lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade i syfte
att trygga beloppets användande till avsett ändamål.
5) Lån från fonden skall återbetalas inom tid och på sätt lotsstyrelsen föreskriver,
låntagare obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala
ogulden del av lånebeloppet.
Amorteringstiden må icke bestämmas längre än som svarar mot den beräkneliga
tiden för den ifrågavarande motorbåtens tjänsteduglighet.
Å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fyra
procent; dock vare låntagaren skyldig att framdeles vidkännas den höjning
av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan
för statens upplåning kan finna gott bestämma.
6) Båthållningsskyldig, som enligt gällande kungörelse angående tjänstebåtarna
vid rikets lotsplatser har att inlösa förutvarande tjänstemans andel i
gemensam tjänstebåt, skall, om för båten finnes utelöpande lån i båtlånefonden,
övertaga den sistnämndes andel i lånet, vilken andel går i avräkning å
lösesumman.
7) Häftar båthållningsskyldig den 1 juli 1937 för lån för motorbåt, för
vilken han enligt nämnda kungörelse erhåller lega, må han, till lånets inlösande,
enligt lotsstyrelsens beprövande kunna beviljas lån ur lotsverkets
båtlånefond, dock högst till det belopp, som motsvarar båtens värde.
I skrivelse den 5 maj 1941 har lotsstyrelsen hemställt, att ifrågavarande båtlånefond
måtte ökas med 250,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört
i huvudsak följande:
Fonden uppginge för närvarande till 950,000 kronor. Av detta belopp beräknades
omkring 725,000 kronor utestå vid slutet av budgetåret 1940/41, vid
vilken tidpunkt för vidare lånebehov följaktligen skulle kunna disponeras
omkring 225,000 kronor. Härtill komme ett belopp av närmare 40,000 kronor,
som beräknades inflyta såsom amorteringar under tiden intill utgången
av budgetåret 1941/42. Det framtida lånebehovet kunde emellertid förväntas
komma att omfatta avsevärt större belopp än det sålunda såsom disponibelt
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
3
beräknade. Behovet av lån för nyanskaffningar och reparationer vore alltjämt
betydande. Styrelsen hade redan funnit sig höra medgiva vissa ytterligare
nyanskaffningar till en kostnad av omkring 50,000 kronor, avsedda att
bestridas med lån från håtlånefonden. Härutöver vore emellertid betydande
lånebehov att förvänta. En inom lotsstyrelsen verkställd överslagsberäkning
angående ersättning av försliten båtmateriel gåve vid handen, att under
tiden till och med den 30 juni 1943 ett avsevärt antal nyanskaffningar av
tjänstebåtar och motorer komme att bliva nödvändiga. Lotspersonalens ökade
arbetsuppgifter under de senaste åren hade medfört jämväl ökat slitage å
båtmaterielen. Lotsstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla nödvändigheten
av att lotspersonalen ägde tillgång till så tillförlitlig båtmateriel som
möjligt. Brister i avseende å denna materiel hade under den tid, då lotspersonalen
för hållande av tjänstebåtar varit hänvisad till egna ekonomiska
resurser eller privata långivare, visat sig medföra risker. Ehuruväl styrelsen
tidigare beaktat nödvändigheten av att i ökad utsträckning lånevägen möjliggöra
nu ifrågavarande ersättning av försliten materiel, hade det därvid
dock icke varit möjligt att förutse det förhållandet, att en av krisläget orsakad
fortgående prisstegring å båtar och motorer skulle komma att medföra
en så avsevärd ökning av kostnaden för varje nyanskaffning, som nu måste
tagas i beräkning, och därmed i motsvarande grad öka anspråken på lån
ur båtlånefonden. De nyanskaffningar, som under de närmaste två åren
torde komma att erfordras, beräknades omfatta mer än 20 tjänstebåtar och
50 motorer för en sammanlagd kostnad av omkring 380,000 kronor. Med
hänsyn jämväl till att nu oförutsedda nyanskaffningar kunde bliva erforderliga,
torde därför i fråga örn ännu icke medgivna nyanskaffningar en belastning
av fonden med sammanlagt omkring 400,000 kronor böra påräknas.
Dessutom förelåge hos styrelsen ansökningar örn överflyttande till fonden av
båtlån, upptagna hos enskilda banker och numera löpande med avsevärt
högre ränta än den vid lån hos fonden tillämpade. Ansökningarna omfattade
såväl lån, som upptagits före båtlånefondens tillkomst och ännu ej överflyttats
till denna, som senare lån, vilka tillsvidare upptagits hos privata
långivare i avvaktan på en förstärkning av båtlånefondens kapital. Då styrelsen,
som för båtarnas användning i statens tjänst betalade lega till de
båthållningsskyldiga, ansett sig böra i fråga örn de båthållare, vilka sålunda
nödgats utgiva högre ränta, utbetala i motsvarande grad ökad båtlega, hade
för statsverket en meratgift uppkommit, vilken skulle bortfalla, därest ifrågavarande
privata lån kunde överflyttas till båtlånefonden. Dessa lån uppginge
för närvarande till ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor.
Till täckande av ett lånebehov av sammanlagt omkring 550,000 kronor skulle,
enligt vad som framginge av det föregående, stå till förfogande allenast omkring
265,000 kronor jämte för tiden efter den 1 juli 1942 inflytande amorteringar
till ett belopp av något mer än 40,000 kronor. Med hänsyn till det
sålunda föreliggande kapitalbehovet ansåge styrelsen fondens kapital böra
ökas med 250,000 kronor till 1,200,000 kronor. Att styrelsen redan nu hemställde
örn en ökning av fonden för bestridandet av kostnader för bland annat
nybyggnader under de närmaste två åren sammanhängde med att byggandet
av nya tjänstebåtar toge avsevärd tid i anspråk och kostnaderna härför
måste likvideras successivt efter båtens färdigställande.
Av lotsstyrelsen utredning framgår, att en ökning av ifrågavarande lånefond
erfordras, därest det med fonden avsedda ändamålet skall kunna i önskvärd
utsträckning tillgodoses. Mot det av lotsstyrelsen föreslagna medelstillskottets
storlek, 250,000 kronor, har jag icke någon erinran att göra. Beloppet
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
torde böra för budgetåret 1941/42 anvisas såsom reservationsanslag under
fonden för förlag till statsverket.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Lotsverkets båtlånefond för budgetåret 1941/42 å
kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 250,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
__•____■ ■ _L_ i,
417850. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lotsverkets båtlånefond. a1 i texten
- SU 1941:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till lotsverkets båtlånefond. s. 17 i texten