Angående bestridande av kostnaderna för värnplikt slån
1941-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:243, Angående bestridande av kostnaderna för värnplikt slån
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 243.
1
Nr 243.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående bestridande
av kostnaderna för värnplikt slån; given Stockholms
slott den 9 maj 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet avel'' försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 maj 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö,
Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:
Av det vid propositionen nr 16 till 1940 års urtima riksdag med förslag
till förordning om värnpliktslån fogade utdraget av statsrådsprotokollet folden
1 augusti 1940 framgår, bland annat, att sociala försvarsberedslcapskommittén
vid framläggandet av sitt förslag i ämnet utgått från att lånen i
fråga skulle utgå ur en för ändamålet särskilt bildad fond, »värnpliktslåne
fonden», vilken skulle förvaltas av statskontoret med biträde, såvitt rörde
de särskilda lånen, av länsstyrelserna. Erforderliga medel för fonden skulle
enligt kommitténs förslag anvisas över riksstaten i form av förslagsanslag,
som för budgetåret 1940/41 uppskattningsvis beräknats till 5,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 243.
un ii
2
Kungl. Majis proposition nr 243.
Gentemot detta förslag framfördes vissa erinringar av statskontoret och
riksräkenskapsverket i dessa myndigheters i ärendet avgivna remissutlåtanden.
Statskontoret framhöll sålunda, att den tillämnade värnpliktslånefondens
budgetmässiga konstruktion icke närmare angivits av kommittén. Man hade
emellertid tänkt sig att det anslag, varmed fonden skulle finansieras, skulle
givas karaktären av förslagsanslag. Under sådana förhållanden och då fondens
uppgift närmast vore att råda bot för tillfälliga missförhållanden, syntes det
statskontoret principiellt riktigast, att fonden konstruerades såsom en diversemedelsfond
på sätt som skett med den med värnpliktslånefonden i vissa avseenden
likartade mödrahjälpsfonden.
Riksräkenskapsverket uttalade som sin åsikt, att anslaget till bestridande
av värnpliktslån jämlikt gällande budgetprinciper borde erhålla karaktären
av reservationsanslag. Därest utbetalningar av värnpliktslån skulle bliva påkallade,
innan det visat sig möjligt att närmare beräkna medelsbehovet i och
för uppförande av särskilt anslag för ändamålet å tilläggsstat, syntes utbetalta
belopp böra avföras från det under kapitalbudgeten, fonden för förlag till
statsverket, upptagna förskottsanslaget för försvarsberedskapens stärkande i
allmänhet (Vilh). Därigenom vunnes även den fördelen, att man icke för
det dåvarande behövde taga ställning till den svårbedömda frågan, huruvida
och till vilket belopp avskrivningsanslag eventuellt kunde behöva anlitas.
För egen del föreslog jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet
och i anslutning till riksräkenskapsverkets yttrande, att utbetalade värnpliktslånebelopp
under innevarande budgetår tillsvidare skulle få avföras från
anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m., varefter frågan örn anvisande
av ett särskilt anslag för ändamålet å tilläggsstat kunde med säkrare
utgångspunkter upptagas vid budgetårets slut; lämpligast syntes vara, att
utbetalningarna utginge av förskottsanslaget till Försvarsväsendet i allmänhet:
Löpande utgifter (IV: G: b). Frågan örn bildande av en särskild värnpliktslånefond
syntes vid sådant förhållande icke böra upptagas förrän i nämnda sam
manhang, varav följde, att statskontoret icke för det dåvarande syntes behöva
påläggas någon egentlig förvaltningsverksamhet med avseende å värnpliktslånen;
denna syntes tillsvidare helt kunna omliänderhavas av länsstyrelserna.
Emellertid syntes det för enhetlighets vinnande lämpligt, att länsstyrelsernas
förvaltningsverksamhet i förevarande avseende ägde rum under statskontorets
överinseende.
Riksdagen (tredje särskilda utskottets utlåtande nr 5, sid. 4; urtima riksdagens
skrivelse nr 29) anslöt sig till vad sålunda föreslagits, varefter
Kungl. Maj:t den 31 augusti 1940 utfärdade förordning om värnpliktslån
(nr 824). I anslutning härtill fann Kungl. Maj:t genom beslut samma dag
gott dels ställa det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret
1940/41 uppförda förskottsanslaget till Försvarsväsendet i allmänhet:
Löpande utgifter (Gb) till statskontorets förfogande, att av statskontoret
disponeras i enlighet med Kungl. Maj:ts särskilda beslut, dels anbefalla
statskontoret att av nämnda förskottsanslag, under titel »Vämpliktslån», till
3
Kungl. Majus proposition nr 243.
länsstyrelserna på rekvisition utbetala erforderliga belopp för utlämnande
enligt omförmälda författning av värnpliktslån, vilka lån skulle i statskontorets
och länsstyrelsernas räkenskaper bokföras såsom diverse medel, dels
ock föreskriva, att, därest värnpliktslån uppsagts till omedelbar betalning,
på grund av sådan uppsägning återbetalat belopp skulle av statskontoret till
godoföras nämnda förskottsanslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har avsikten varit, att frågan
örn värnpliktslånerörelsens definitiva finansiering skulle upptagas vid innevarande
budgetårs slut, och jag anhåller nu att få underställa nämnda fråga
Kungl. Maj:ts prövning.
Ur budgetteknisk synpunkt torde den för värnpliktslånens finansiering
erforderliga investeringen böra äga rum i fonden för låneunderstöd, enär de
för ändamålet investerade medlen icke skola användas i en fortgående lånerörelse
utan redan vid investeringen förutsättas skola automatiskt återbäras
i den mån utlämnade lån inbetalas.
Beträffande frågan örn den erforderliga kapitalinvesteringens storlek för
innevarande budgetår får jag erinra, att hittills utlämnats värnpliktslån till
ett sammanlagt belopp av omkring 5,000,000 kronor. Intill utgången av budgetåret
torde man kunna räkna med ett sammanlagt medelsbehov för värnpliktslån
av 6,000,000 kronor. För reglering av de utgifter för värnpliktslånen,
som avförts å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m., och för lånerörelsens
finansiering intill utgången av nu löpande budgetår torde därför såsom
kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 böra äskas ett reservationsanslag å 6,000,000 kronor.
Då det kan förväntas, att de särskilda hjälpbehov, vilkas tillgodoseende
avses med värnpliktslån, komma att förefinnas jämväl under budgetåret
1941/42, torde det vara lämpligt att redan nu särskilda medel för ändamålet
anvisas för nämnda budgetår. Storleken av denna medelsanvisning är i nuvarande
läge helt naturligt svår att närmare fastställa. Försiktigheten bjuder
att icke räkna med ett alltför knappt belopp. Jag förordar, att medelsbehovet
beräknas till 4,000,000 kronor. Skulle detta belopp icke räcka till för utlämnande
av lån i önskvärd omfattning, torde ytterligare medel få äskas å tillläggsstat.
Yad slutligen angår frågan örn erforderlig avskrivning av de i det föregående
berörda kapitalinvesteringarna, torde chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang komma att framlägga förslag i sådant hänseende.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels till Värnpliktslån såsom kapitalinvestering i fonden för
låneunderstöd å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 6,000,000;
dels ock till Värnpliktslån såsom kapitalinvestering i fonden
för låneunderstöd för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 4,000,000.
4
Kungl. Marits proposition nr 243.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Broberg.
Stockholm 1941. K. I.. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:365 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för bestridande av kostnaderna för värnp s. 1 i texten
- SU 1941:169 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för bestridande av kostnaderna för värnpliktslån. s. 17 i texten