Angående anslag till besparingsberedningen
1941-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:261, Angående anslag till besparingsberedningen
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 261.
19
Nr 261.
Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till besparingsberedningen;
given Stockholms slott den 16
maj 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 maj
1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om anslag
till besparingsberedningen samt anför därvid följande:
Med stöd av Kungl. Majlis beslut den 22 november 1940 tillsatte chefen
tor finansdepartementet den 30 i samma månad en särskild beredning inom
departementet för handläggning i vissa hänseenden av besparingsarbetet inom
statsförvaltningen. I den sålunda tillsatta beredningen, benämnd besparingsberedningen,
ingå nio medlemmar, representerande såväl riksdagen och
statsförvaltningen som ekonomisk och organisatorisk sakkunskap inom det
enskilda näringslivet. Beredningen sammanträder under departementschefens
ordförandeskap.
20
Kungl. Majlis proposition nr 261.
Angående besparingsberedningens tillkomst och direktiven för dess arbete
har en redogörelse lämnats i årets statsverksproposition under rubriken för
flera huvudtitlar gemensamma frågor. Såsom av denna redogörelse framgår,
har under tiden efter krigsutbrottet bedrivits ett fortlöpande besparingsarbete,
dels i form av särskilda utredningar och dels i anslutning till den årliga
budgetbehandlingen. Detta arbete har lett till en följd av mer eller mindre
omfattande besparingsåtgärder. Det förslag till riksstat, som nu ligger under
riksdagens behandling, företer därför, såvitt angår civila, av krisförhållandena
ej betingade statsutgifter, avsevärda inskränkningar i förhållande
till de senaste fredsårens stater. Besparingsberedningen har till uppdrag att
fullfölja det sålunda påbörjade besparingsarbetet. Därvid har beredningen
att, med allenast de inskränkningar som föranledas av att särskilda besparingsorgan
äro verksamma inom vissa specialområden, företaga en allmän
granskning av den statliga verksamheten med syfte att fastslå, vilka ytterligare
besparingar som skäligen kunna ifrågakomma, och pröva möjligheterna
för dessas genomförande. Erfarenheterna från beredningens verksamhet
ha visat, att lösandet av de sålunda föreliggande arbetsuppgifterna förutsätter
omfattande utredningar.
Vid fullgörandet av sitt uppdrag har beredningen icke blott att undersöka
möjligheterna för besparingar genom inskränkningar i den statliga verksamheten
eller sänkning av standarden på olika områden utan även, och i första
hand, att söka åvägabringa rationalisering av verksamheten. I synnerhet för
den senare uppgiften kräves tillgång till speciell sakkunskap av skilda slag.
Enligt direktiven har beredningen också att i mån av behov föranstalta örn
specialutredningar med anlitande av särskilda sakkunniga samt att tillkalla
experter. Denna möjlighet har beredningen måst anlita i främsta rummet
för att kunna tillfredsställande genomföra de rationaliseringsundersökningar
med avseende å förvaltningsapparaten, som utgöra en huvuduppgift för beredningen.
En väsentlig del av dessa undersökningar är förlagd till en av
beredningen upprättad avdelning för kontorsorganisation. Därjämte bedrivas
vissa huvudsakligen på rationaliseringsspörsmål inriktade specialutredningar
genom av beredningen tillkallade sakkunniga.
Avdelningen för kontorsorganisation, vilken arbetar under ledning av en
delegation inom beredningen, har till uppgift att genom metodiska undersökningar
av kontorsarbetet och därmed jämförligt arbete inom statsförvaltningen
utröna möjligheterna till förenkling och rationalisering av arbetet.
Vid avdelningen äro anställda en avdelningsföreståndare och fem experter
jämte assistenter och andra arbetsbiträden. Vidare ha inom sex olika verk
utsetts sammanlagt ett tjugotal tjänstemän alt deltaga i avdelningens arbete.
Organisationsundersökningarna lia, efter vissa förberedelser, under mars månad
igångsatts med början inom tre av ifrågavarande verk, där de bedrivas
under medverkan av såväl experterna som de av samtliga sex verk utsedda
tjänstemännen. De äro avsedda att senare utsträckas till andra grenar av
statsförvaltningen.
Organisationsundersökningarna lia inletts efter förebild från det enskilda
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 261.
näringslivet. Metodiska undersökningar av detta slag, utförda hos enskilda företag,
leda enligt erfarenheten regelmässigt till avsevärda personalbesparingar.
De anses ingalunda överflödiga i företag under god organisatorisk ledning utan
betraktas fastmer som naturliga och värdefulla hjälpmedel för ledningen. Örn
undersökningarnas betydelse inom statsförvaltningen är det ännu för tidigt
att uttala något slutligt omdöme. Uppenbart är emellertid, att en icke ringa
del av arbetet inom statsförvaltningen i förevarande hänseende kan jämföras
med det arbete inom enskilda företag, som göres till föremål för organisationsundersökningar.
Lika uppenbart är, att den för organisationen av arbetet
ansvariga ledningen inom olika statliga verk icke kan så oavlåtligt och ingående
följa arbetet i alla dess detaljer, att icke metodiska undersökningar rörande
arbetsdetaljerna kunna vara påkallade som hjälpmedel för ledningen.
I vad mån det vid organisationsundersökningarna skall, lika väl som inom
näringslivet, lyckas att uppdaga och tillvarataga förefintliga möjligheter till
förbättringar, torde bli beroende icke minst på organisationsavdelningens
samarbete med verksmyndigheterna och det stöd, som från dessas sida lämnas
avdelningen.
Besparingsberedningens verksamhet i övrigt har organiserats med hänsyn
tagen icke blott till önskemålet att utan dröjsmål få besparingsarbetet igångsatt
och genomfört såvitt möjligt över hela fältet utan även till den förut berörda
nödvändigheten att på flera områden anlita speciell sakkunskap. En
förhållandevis stor del av utredningsuppgifterna har funnits böra, i enlighet
med vad i direktiven förutsatts, hänskjutas till specialutredningar företagna
med anlitande av särskilda sakkunniga. Vidare söker beredningen i möjligaste
mån åvägabringa samarbete med förvaltningsmyndigheterna, vilka anlitas
icke blott för tillhandahållande av nödiga sakuppgifter utan även, där det
lämpligen kan ske, för utförande av undersökningar i olika ämnen. I övrigt
ombesörjas de erforderliga besparingsutredningarna inom själva beredningen,
i första hand genom olika delegationer av denna. Som exempel på utredningar,
vilka sålunda upptagas inom själva beredningen, må nämnas en
nyligen fullbordad utredning rörande dövstumundervisningsväsendet, pågående
eller fullbordade utredningar rörande organisationen och arbetsuppgifterna
inom åtskilliga verk och institutioner ävensom en seide undersökningar
rörande statlig förvaltning och bidragsverksamhet inom socialvårdens område.
För ifrågavarande ändamål har beredningen sekreterar- och annan
arbetshjälp till sitt förfogande.
De specialutredningar, för vilka beredningen tillkallat särskilda sakkunniga,
gälla i främsta rummet besparings- och rationaliseringsåtgärder inom ett antal
verk och institutioner, nämligen postverket, statens järnvägar, tullverket, universiteten
och högskolorna samt karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Delvis bedrivas dessa utredningar parallellt med organisationsavdelningens
undersökningar. Även rörande vissa allmänna frågor ha särskilda sakkunnigutredningar
igångsatts, nämligen angående dels statsbidragsväsendet m. m.
inom vissa grenar av hälso- och sjukvården, dels den officiella statistiken och
dels organisationen av detaljhandeln med rusdrycker och av det statliga över
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 261.
inseendet därå. Med de av beredningen tillkallade sakkunniga står denna i
förbindelse närmast genom egna medlemmar, som deltaga i specialutredningarna,
eller genom vederbörande delegationer.
Kostnaderna för besparingsberedningen ha, frånsett vissa i det följande
omnämnda, av verken bestridda ersättningar till egen personal, hittills avförts
å sjunde huvudtitelns kommittéanslag. Det kunde väl ifrågasättas att låta kostnaderna,
alltefter de skilda förvaltningsgrenar undersökningarna avse, fördelas
på de olika huvudtitlarnas kommittéanslag jämte, eventuellt, affärsverkens
driftkostnadsstater. I synnerhet kunde en dylik fördelning synas ligga
nära till hands vad angår den betydande del av kostnaderna, som belöper å
specialutredningar genom tillkallade särskilda sakkunniga. Emellertid bär det
funnits lämpligt att få till stånd en samlad redovisning av kostnaderna. I
i råga örn sättet för deras bestridande bör hänsyn jämväl lagas till att de snarare
äro att betrakta som gemensamma driftkostnader för statsförvaltningen
än som vanliga utredningskostnader. Från dessa utgångspunkter synes det
lämpligast, att särskilda anslagsmedel anvisas under sjunde huvudtiteln för
kostnadernas bestridande.
Vad beträffar anslagsberäkningen föreligga nu, sedan beredningens verksamhet
tagit fastare form, vissa hållpunkter för en uppskattning av medelsbehovet.
Kostnaderna för arvoden och andra ersättningar åt beredningens egna ledamöter
samt åt sekreterare och andra arbetsbiträden åt själva beredningen
kunna för närvarande beräknas till närmare 6,000 kronor i månaden.
Avdelningen för kontorsorganisation drager betydande kostnader, förnämligast
beroende på nödvändigheten av att anlita experter från näringslivet mot
ersättningar, som ligga på en högre nivå än som är vanlig inom statsförvaltningen.
Avlöningskostnaderna för avdelningen kunna för den närmaste tiden
beräknas till omkring 14,000 kronor i månaden, varav inemot 8,000 kronor
belöpa å avdelningens föreståndare och experter, omkring 4,500 kronor å de
av verken utsedda tjänstemännen samt återstoden å assistenter och annat arbetsbiträde.
För tjänsteman, som deltager i undersökningar inom det verk
han själv tillhör, bestrider detta verk kostnaderna för deltagandet. Kostnaderna
för avdelningen torde framdeles kunna begränsas genom att tjänstemän
inom statsförvaltningen göras förtrogna med undersökningsarbetet och
därmed bliva i stånd att åtminstone delvis ersätta expertisen från näringslivet.
Vad härefter angår de specialutredningar, för vilka beredningen hittills
tillkallat särskilda sakkunniga, kunna kostnaderna för dessa utredningar
approximativt beräknas till 14,000 kronor i månaden. Vissa av utredningarna
torde taga endast kortare tid i anspråk. Å andra sidan torde det under arbetets
fortsättning komma att visa sig påkallat att igångsätta ytterligare specialutredningar.
Av det anförda framgår, att behovet av anslagsmedel för besparingsberedningens
verksamhet i huvudsak betingas av arbetet inom avdelningen för
kontorsorganisation samt av igångsatta eller framdeles ifrågakommande sär
-
Kung!. Maj:ts proposition nr 261.
23
skilda sakkunnigutredningar. Vad beträffar organisationsavdelningen lär det
få bero på den fortsatta erfarenheten, huru stora utgifter statsverket bör
.ikläda sig för avdelningens arbete. I varje fall synes det emellertid angeläget,
att medel stå till förfogande i den utsträckning, som erfordras för att få de
moderna organisationsmetodernas användbarhet inom statsförvaltningen ingående
prövad. Vad beträffar besparingsarbetet i övrigt synes det likaledes
angeläget att, sedan arbetet igångsatts med syfte att få till stånd en allmän,
grundlig prövning av besparingsfrågorna inom statsförvaltningen, möjligheten
att fullfölja detta syfte icke alltför mycket begränsas av hänsyn till utredningskostnaderna.
Att ur anförda synpunkter uppskatta medelsbehovet för besparingsberedningen
är förenat med vissa svårigheter. Emellertid vill jag förorda, att för
beredningen nu äskas ett belopp av 400,000 kronor. Skulle ytterligare medelsanvisning
längre fram finnas påkallad, bör frågan därom genom nytt anslagsäskande
föreläggas riksdagen. Av nämnda belopp böra 160,000 kronor upptagas
å tilläggsstat II för det löpande budgetåret och återstående 240,000 kronor
å riksstaten för nästa budgetår. Från tilläggsstatsanslaget bör ersättning
tillföras sjunde huvudtitelns kommittéanslag för redan bestridda utgifter för
beredningen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bespciringsberedningen å driftbudgeten under sjunde
huvudtiteln anvisa
dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett
reservationsanslag av....................kronor 160,000;
dels ock å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av ..............................kronor 240,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besparingsberedningen. a1 i texten
- SU 1941:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besparingsberedningen. s. 1 i texten