Sök i Ratio Lex

Angående anslag till besparingsberedningen

1941-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:261, Angående anslag till besparingsberedningen

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 261.

19

Nr 261.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till besparingsberedningen;

given Stockholms slott den 16

maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om anslag

till besparingsberedningen samt anför därvid följande:

Med stöd av Kungl. Majlis beslut den 22 november 1940 tillsatte chefen

tor finansdepartementet den 30 i samma månad en särskild beredning inom

departementet för handläggning i vissa hänseenden av besparingsarbetet inom

statsförvaltningen. I den sålunda tillsatta beredningen, benämnd besparingsberedningen,

ingå nio medlemmar, representerande såväl riksdagen och

statsförvaltningen som ekonomisk och organisatorisk sakkunskap inom det

enskilda näringslivet. Beredningen sammanträder under departementschefens

ordförandeskap.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 261.

Angående besparingsberedningens tillkomst och direktiven för dess arbete

har en redogörelse lämnats i årets statsverksproposition under rubriken för

flera huvudtitlar gemensamma frågor. Såsom av denna redogörelse framgår,

har under tiden efter krigsutbrottet bedrivits ett fortlöpande besparingsarbete,

dels i form av särskilda utredningar och dels i anslutning till den årliga

budgetbehandlingen. Detta arbete har lett till en följd av mer eller mindre

omfattande besparingsåtgärder. Det förslag till riksstat, som nu ligger under

riksdagens behandling, företer därför, såvitt angår civila, av krisförhållandena

ej betingade statsutgifter, avsevärda inskränkningar i förhållande

till de senaste fredsårens stater. Besparingsberedningen har till uppdrag att

fullfölja det sålunda påbörjade besparingsarbetet. Därvid har beredningen

att, med allenast de inskränkningar som föranledas av att särskilda besparingsorgan

äro verksamma inom vissa specialområden, företaga en allmän

granskning av den statliga verksamheten med syfte att fastslå, vilka ytterligare

besparingar som skäligen kunna ifrågakomma, och pröva möjligheterna

för dessas genomförande. Erfarenheterna från beredningens verksamhet

ha visat, att lösandet av de sålunda föreliggande arbetsuppgifterna förutsätter

omfattande utredningar.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag har beredningen icke blott att undersöka

möjligheterna för besparingar genom inskränkningar i den statliga verksamheten

eller sänkning av standarden på olika områden utan även, och i första

hand, att söka åvägabringa rationalisering av verksamheten. I synnerhet för

den senare uppgiften kräves tillgång till speciell sakkunskap av skilda slag.

Enligt direktiven har beredningen också att i mån av behov föranstalta örn

specialutredningar med anlitande av särskilda sakkunniga samt att tillkalla

experter. Denna möjlighet har beredningen måst anlita i främsta rummet

för att kunna tillfredsställande genomföra de rationaliseringsundersökningar

med avseende å förvaltningsapparaten, som utgöra en huvuduppgift för beredningen.

En väsentlig del av dessa undersökningar är förlagd till en av

beredningen upprättad avdelning för kontorsorganisation. Därjämte bedrivas

vissa huvudsakligen på rationaliseringsspörsmål inriktade specialutredningar

genom av beredningen tillkallade sakkunniga.

Avdelningen för kontorsorganisation, vilken arbetar under ledning av en

delegation inom beredningen, har till uppgift att genom metodiska undersökningar

av kontorsarbetet och därmed jämförligt arbete inom statsförvaltningen

utröna möjligheterna till förenkling och rationalisering av arbetet.

Vid avdelningen äro anställda en avdelningsföreståndare och fem experter

jämte assistenter och andra arbetsbiträden. Vidare ha inom sex olika verk

utsetts sammanlagt ett tjugotal tjänstemän alt deltaga i avdelningens arbete.

Organisationsundersökningarna lia, efter vissa förberedelser, under mars månad

igångsatts med början inom tre av ifrågavarande verk, där de bedrivas

under medverkan av såväl experterna som de av samtliga sex verk utsedda

tjänstemännen. De äro avsedda att senare utsträckas till andra grenar av

statsförvaltningen.

Organisationsundersökningarna lia inletts efter förebild från det enskilda

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 261.

näringslivet. Metodiska undersökningar av detta slag, utförda hos enskilda företag,

leda enligt erfarenheten regelmässigt till avsevärda personalbesparingar.

De anses ingalunda överflödiga i företag under god organisatorisk ledning utan

betraktas fastmer som naturliga och värdefulla hjälpmedel för ledningen. Örn

undersökningarnas betydelse inom statsförvaltningen är det ännu för tidigt

att uttala något slutligt omdöme. Uppenbart är emellertid, att en icke ringa

del av arbetet inom statsförvaltningen i förevarande hänseende kan jämföras

med det arbete inom enskilda företag, som göres till föremål för organisationsundersökningar.

Lika uppenbart är, att den för organisationen av arbetet

ansvariga ledningen inom olika statliga verk icke kan så oavlåtligt och ingående

följa arbetet i alla dess detaljer, att icke metodiska undersökningar rörande

arbetsdetaljerna kunna vara påkallade som hjälpmedel för ledningen.

I vad mån det vid organisationsundersökningarna skall, lika väl som inom

näringslivet, lyckas att uppdaga och tillvarataga förefintliga möjligheter till

förbättringar, torde bli beroende icke minst på organisationsavdelningens

samarbete med verksmyndigheterna och det stöd, som från dessas sida lämnas

avdelningen.

Besparingsberedningens verksamhet i övrigt har organiserats med hänsyn

tagen icke blott till önskemålet att utan dröjsmål få besparingsarbetet igångsatt

och genomfört såvitt möjligt över hela fältet utan även till den förut berörda

nödvändigheten att på flera områden anlita speciell sakkunskap. En

förhållandevis stor del av utredningsuppgifterna har funnits böra, i enlighet

med vad i direktiven förutsatts, hänskjutas till specialutredningar företagna

med anlitande av särskilda sakkunniga. Vidare söker beredningen i möjligaste

mån åvägabringa samarbete med förvaltningsmyndigheterna, vilka anlitas

icke blott för tillhandahållande av nödiga sakuppgifter utan även, där det

lämpligen kan ske, för utförande av undersökningar i olika ämnen. I övrigt

ombesörjas de erforderliga besparingsutredningarna inom själva beredningen,

i första hand genom olika delegationer av denna. Som exempel på utredningar,

vilka sålunda upptagas inom själva beredningen, må nämnas en

nyligen fullbordad utredning rörande dövstumundervisningsväsendet, pågående

eller fullbordade utredningar rörande organisationen och arbetsuppgifterna

inom åtskilliga verk och institutioner ävensom en seide undersökningar

rörande statlig förvaltning och bidragsverksamhet inom socialvårdens område.

För ifrågavarande ändamål har beredningen sekreterar- och annan

arbetshjälp till sitt förfogande.

De specialutredningar, för vilka beredningen tillkallat särskilda sakkunniga,

gälla i främsta rummet besparings- och rationaliseringsåtgärder inom ett antal

verk och institutioner, nämligen postverket, statens järnvägar, tullverket, universiteten

och högskolorna samt karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Delvis bedrivas dessa utredningar parallellt med organisationsavdelningens

undersökningar. Även rörande vissa allmänna frågor ha särskilda sakkunnigutredningar

igångsatts, nämligen angående dels statsbidragsväsendet m. m.

inom vissa grenar av hälso- och sjukvården, dels den officiella statistiken och

dels organisationen av detaljhandeln med rusdrycker och av det statliga över
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 261.

inseendet därå. Med de av beredningen tillkallade sakkunniga står denna i

förbindelse närmast genom egna medlemmar, som deltaga i specialutredningarna,

eller genom vederbörande delegationer.

Kostnaderna för besparingsberedningen ha, frånsett vissa i det följande

omnämnda, av verken bestridda ersättningar till egen personal, hittills avförts

å sjunde huvudtitelns kommittéanslag. Det kunde väl ifrågasättas att låta kostnaderna,

alltefter de skilda förvaltningsgrenar undersökningarna avse, fördelas

på de olika huvudtitlarnas kommittéanslag jämte, eventuellt, affärsverkens

driftkostnadsstater. I synnerhet kunde en dylik fördelning synas ligga

nära till hands vad angår den betydande del av kostnaderna, som belöper å

specialutredningar genom tillkallade särskilda sakkunniga. Emellertid bär det

funnits lämpligt att få till stånd en samlad redovisning av kostnaderna. I

i råga örn sättet för deras bestridande bör hänsyn jämväl lagas till att de snarare

äro att betrakta som gemensamma driftkostnader för statsförvaltningen

än som vanliga utredningskostnader. Från dessa utgångspunkter synes det

lämpligast, att särskilda anslagsmedel anvisas under sjunde huvudtiteln för

kostnadernas bestridande.

Vad beträffar anslagsberäkningen föreligga nu, sedan beredningens verksamhet

tagit fastare form, vissa hållpunkter för en uppskattning av medelsbehovet.

Kostnaderna för arvoden och andra ersättningar åt beredningens egna ledamöter

samt åt sekreterare och andra arbetsbiträden åt själva beredningen

kunna för närvarande beräknas till närmare 6,000 kronor i månaden.

Avdelningen för kontorsorganisation drager betydande kostnader, förnämligast

beroende på nödvändigheten av att anlita experter från näringslivet mot

ersättningar, som ligga på en högre nivå än som är vanlig inom statsförvaltningen.

Avlöningskostnaderna för avdelningen kunna för den närmaste tiden

beräknas till omkring 14,000 kronor i månaden, varav inemot 8,000 kronor

belöpa å avdelningens föreståndare och experter, omkring 4,500 kronor å de

av verken utsedda tjänstemännen samt återstoden å assistenter och annat arbetsbiträde.

För tjänsteman, som deltager i undersökningar inom det verk

han själv tillhör, bestrider detta verk kostnaderna för deltagandet. Kostnaderna

för avdelningen torde framdeles kunna begränsas genom att tjänstemän

inom statsförvaltningen göras förtrogna med undersökningsarbetet och

därmed bliva i stånd att åtminstone delvis ersätta expertisen från näringslivet.

Vad härefter angår de specialutredningar, för vilka beredningen hittills

tillkallat särskilda sakkunniga, kunna kostnaderna för dessa utredningar

approximativt beräknas till 14,000 kronor i månaden. Vissa av utredningarna

torde taga endast kortare tid i anspråk. Å andra sidan torde det under arbetets

fortsättning komma att visa sig påkallat att igångsätta ytterligare specialutredningar.

Av det anförda framgår, att behovet av anslagsmedel för besparingsberedningens

verksamhet i huvudsak betingas av arbetet inom avdelningen för

kontorsorganisation samt av igångsatta eller framdeles ifrågakommande sär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 261.

23

skilda sakkunnigutredningar. Vad beträffar organisationsavdelningen lär det

få bero på den fortsatta erfarenheten, huru stora utgifter statsverket bör

.ikläda sig för avdelningens arbete. I varje fall synes det emellertid angeläget,

att medel stå till förfogande i den utsträckning, som erfordras för att få de

moderna organisationsmetodernas användbarhet inom statsförvaltningen ingående

prövad. Vad beträffar besparingsarbetet i övrigt synes det likaledes

angeläget att, sedan arbetet igångsatts med syfte att få till stånd en allmän,

grundlig prövning av besparingsfrågorna inom statsförvaltningen, möjligheten

att fullfölja detta syfte icke alltför mycket begränsas av hänsyn till utredningskostnaderna.

Att ur anförda synpunkter uppskatta medelsbehovet för besparingsberedningen

är förenat med vissa svårigheter. Emellertid vill jag förorda, att för

beredningen nu äskas ett belopp av 400,000 kronor. Skulle ytterligare medelsanvisning

längre fram finnas påkallad, bör frågan därom genom nytt anslagsäskande

föreläggas riksdagen. Av nämnda belopp böra 160,000 kronor upptagas

å tilläggsstat II för det löpande budgetåret och återstående 240,000 kronor

å riksstaten för nästa budgetår. Från tilläggsstatsanslaget bör ersättning

tillföras sjunde huvudtitelns kommittéanslag för redan bestridda utgifter för

beredningen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bespciringsberedningen å driftbudgeten under sjunde

huvudtiteln anvisa

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett

reservationsanslag av....................kronor 160,000;

dels ock å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av ..............................kronor 240,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besparingsberedningen. a1 i texten
  2. SU 1941:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besparingsberedningen. s. 1 i texten