Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1941-05-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:262, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående pension åt vissa

i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 23 maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor om pension åt i det följande angivna personer och anför därvid:

l:o.

Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent Carl Oskar Strid. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Strid är född den 17 maj 1875 och således 66 år gammal;

att han åren 1913—1918 innehaft avlönad kommunal fattigvårdstjänst

inom Snöstorps kommun i Hallands län;

att Kungl. Majit den 13 december 1918 förordnat Strid att från och med

den 1 januari 1919 tills vidare vara fattigvårdskonsulent i femte distriktet;

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 262.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

att Strid jämlikt stadgandet i 20 § andra stycket lagen den 6 juni 1924

(nr 361) om samhällets barnavård från och med lagens ikraftträdande den

1 januari 1926 innehaft jämväl befattningen såsom barnavårdskonsulent

inom berörda distrikt;

att Strid, vilken jämlikt gällande instruktion för fattigvårds- och barnavårdskonsulenter

varit skyldig att avgå från sin tjänst vid uppnådd ålder av

65 år, av Kungl. Majit den 15 mars 1940 förklarats berättigad att kvarstå i

tjänst intill utgången av juni månad 1941, varemot Kungl. Majit genom

beslut den 9 april 1941 ej funnit skäl bifalla en av Strid gjord anhållan om

tillstånd att kvarstå i tjänst under ytterligare ett år;

att Strid vid avgången ur tjänst beräknas kunna åberopa en anställningstid

i statens tjänst av 22 år 6 månader;

att Strid, i enlighet med för fattigvårds- och barnavårdskonsulenter i avlöningshänseende

gällande bestämmelser, för år räknat åtnjuter lön med

3,000 kronor, varifrån avdrages ett mot pensionsavgift svarande belopp av

200 kronor, tjiinstgöringspenningar med 1,500 kronor, två ålderstillägg örn

vartdera 500 kronor samt ortstillägg med 500 kronor, varjämte han åtnjuter

tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor för år ävensom dyrtidstillägg enligt

för befattningshavare vid statens oreglerade verk gällande grunder;

samt att Strid, enär den av honom innehavda befattningen icke är uppförd

å ordinarie stat, författningsenligt icke är berättigad till pension.

Hos Kungl. Majit har Strid anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Socialstyrelsen har hemställt om utverkande av pension åt Strid från och

med den 1 juli 1941. Styrelsen har därvid erinrat, att riksdagen i vissa tidigare

fall — prop. 1932 nr 49 och 1937 nr 259, p. 8; bankoutsk. uti. 1932

nr 30, p. 46, och 1937 nr 35, p. 12; riksd. skr. 1932 nr 227, p. 39, och 1937

nr 245 — beviljat pension åt fattigvårds- och barnavårdskonsulenter, vilka

åtnjutit avlöning enligt enahanda grunder, som gälla i fråga om Strid. Vid

bestämmande av pensionen åt dessa befattningshavare hade — i anslutning

till vad som skulle hava gällt, därest befattningarna varit uppförda på ordinarie

stat —• såsom pensionsunderlag beräknats ett belopp av 4,752 kronor,

motsvarande summan av grundlön och ålderstillägg, 4,000 kronor, efter omräkning

till nyreglerad pension, och hade för hel pension krävts 65 levnadsoch

25 tjänstår. Berörda befattningshavare hade tillika såsom tjänstår tillgodoräknats,

utom tjänstetiden såsom fattigvårds- och barnavårdskonsulenter,

jämväl intill två tredjedelar av tid, varunder de före tillträdet av statstjänst

utfört arbete i fattigvårdens och barnavårdens tjänst.

I anslutning härtill har socialstyrelsen hemställt, att pensionen åt Strid

måtte med tillämpning av sålunda angivna grunder fastställas till 4,752 kronor

för år.

Statskontoret har biträtt socialstyrelsens förslag.

I likhet med myndigheterna förordar jag, att pension utverkas åt Strid.

I enlighet härmed och då jag icke anser mig böra göra erinran mot det före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

3

slagna pensionsbeloppet, 4,752 kronor, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent Carl

Oskar Strid må från och med månaden näst efter den, varunder

han avgår från sin befattning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 4,752 kronor.

2 :o.

Rättaren vid fångvårdens ungdomsanstalt å Mäshult Karl Emil Johansson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Johansson är född'' den 17 juli 1878 och således 62 år gammal;

att han under tiden från och med den 16 augusti 1908 intill utgången av

år 1937 innehaft anställning såsom rättare vid Hallands läns landstings

skyddshem Mäshult i Skällinge socken;

att, sedan nämnda skyddshems verksamhet från och med den 1 januari

1938 övertagits av staten, Johansson varit anställd såsom rättare vid det

statliga skyddshemmet, Måshults skolhem, intill utgången av juni månad

1939;

att skyddshemsverksamheten vid Måshults skolhem upphört vid sistnämnda

tidpunkt, i samband varmed gällande arrendekontrakt angående

egendomen Mäshult övertagits av fångvårdsstyrelsen, som å egendomen inrättat

en fångvårdens ungdomsanstalt;

att Johansson från och med den 1 juli 1939 enligt överenskommelse vid

fångvårdsstyrelsens övertagande av arrendekontraktet erhållit anställning

såsom rättare vid ungdomsanstaltens jordbruk, därvid förutsatts, att det

borde ankomma på socialstyrelsen att utverka pension åt Johansson;

att Johanssons avlöningsförmåner sedan år 1925 utgjort kontant lön å

2,470 kronor för år, därå dyrtidstillägg ej utgått, ävensom till ett årligt värde

av omkring 900 kronor uppskattade naturaförmåner;

att Johansson beräknas komma att på grund av sjukdom lämna sin tjänst

vid ungdomsanstalten med utgången av juni månad 1941;

att Johansson icke är författningsenligt berättigad till någon pension på

grund av sin anställning i statens tjänst;

samt att Johansson, därest han kvarstått i landstingets tjänst intill utgången

av juni månad'' 1941, skulle hava kommit i åtnjutande av pension av

landstinget, vilken pension enligt i ärendet verkställd beräkning skulle hava

uppgått till 1,716 kronor för år.

Socialstyrelsen gjorde i skrivelse den 4 oktober 1939 framställning rörande

pensionsförhållandena för viss skyddshemspersonal, däribland nu ifrågavarande

befattningshavare. Styrelsen erinrade därvid, att vederbörande departementschef

i den till 1936 års riksdag avlåtna propositionen om statens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

övertagande av skyddshemsverksamheten uttalat (prop. nr 219, s. 171), att

någon tvekan icke kunde råda därom, att staten borde övertaga huvudmännens

förpliktelser gentemot sådan skyddshemspersonal, som avtalsenligt tillförsäkrats

rätt till pension eller en tryggare ställning. I anslutning till detta

uttalande, vilket icke föranlett någon erinran från riksdagens sida (sammansatta

stats- och andra lagutskottets uti. nr 1, s. 19; riksd. skr. nr 306), gjorde

socialstyrelsen framställning örn vidtagande av åtgärder i syfte att förenämnda

befattningshavares ställning i pensionshänseende ej skulle bliva försämrad

genom statens övertagande av skyddshemsverksamheten.

I ett den 26 januari 1940 avgivet utlåtande över socialstyrelsens berörda

skrivelse ifrågasatte statskontoret under hänvisning till ett den 13 juli 1939

utfärdat läkarintyg, utvisande att Johanssons arbetsförmåga vore nedsatt,

huruvida det icke borde ankomma på landstinget att sörja för Johanssons

pensionering.

Med hänsyn till av socialstyrelsen i utlåtande den 29 februari 1940 förebragt

ytterligare utredning — utvisande bland annat att Johansson intill

juli månad 1939 varit tjänstledig för sjukdom under sammanlagt allenast 5

månader 2 veckor, varav 3 månader år 1934, 3 veckor år 1936 och 1 månad

3 veckor under tiden efter skyddshemmets förstatligande — har statskontoret

därefter i skrivelse den 25 april 1941, vilken jämväl innefattar yttrande

i anledning av en av fångvårdsstyrelsen den 21 mars 1941 gjord framställning

om pensionering av Johansson från och med den 1 juli 1941, förklarat

sig icke hava något att erinra mot att pension tillerkännes Johansson

av statsmedel. Beträffande storleken av pensionen har statskontoret anfört,

att det syntes ämbetsverket skäligt, att den sammanlagda årliga statspensionen

— dyrtidstillägg således inräknat -—- fastställdes till att ungefärligen

motsvara den pension, till vilken Johansson skulle ha varit berättigad, örn

han kvarstått som befattningshavare hos landstinget.

Även jag finner mig böra tillstyrka, att Johansson av statsmedel kommer

i åtnjutande av pension till belopp, ungefärligen motsvarande vad som skulle

hava tillkommit honom i pension från landstinget, om han kvarstått i dess

tjänst. I likhet med vad som ägt rum vid beviljande enligt beslut av 1940

års lagtima riksdag av tilläggspensioner åt vissa befattningshavare, vilka

övergått i statens tjänst i samband med förstatligandet av skyddshemsverksamheten

(prop. nr 119, p. 5), torde exakta beloppet av den pension, som

enligt nyss angiven grund bör tillkomma Johansson, lämpligen böra fastställas

först i samband med Johanssons avgång ur tjänst. I enlighet härmed

synes bemyndigande böra hos riksdagen utverkas för Kungl. Maj:t att meddela

beslut om pension åt Johansson. Pensionen synes böra bestridas från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående angivits meddela beslut i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

5

fråga om pension åt rättaren vid fångvårdens ungdomsanstalt

å Mäshult Karl Emil Johansson.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o

och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Bihang till riksdagens protokoll 10M. 1 sami. Nr 262.

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

1

Nr 263.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om avdrag å skatt på grund av militär tjänstgöring

under år 1940; given Stockholms slott den 23

maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om avdrag å skatt på grund av

militär tjänstgöring under år 1940.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. I sami. Nr 263.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 263-

Förslag

till

förordning om avdrag å skatt på grund av militär tjänstgöring

under år 1940.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Värnpliktig som under år 1940 tjänstgjort vid krigsmakten och därvid tillhört

årsklass 1938 eller äldre årsklass, årsgrupp 1940 eller äldre årsgrupp av

klass A eller årsgrupp 1939 eller äldre årsgrupp av klass B äger enligt bestämmelserna

i denna förordning åtnjuta avdrag å honom på grund av taxering

år 1941 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och värnskatt.

Beteckningen värnpliktig skall vid tillämpningen härav hava samma innebörd

som i § 1 inskrivningsförordningen.

2 §■

Skatteavdraget utgör fem kronor för varje hel vecka, varmed den sammanlagda

tjänstgöringstiden under år 1940 överstigit sex veckor, och verkställes

i första hand å den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och,

i den mån avdraget uppgår till högre belopp än denna, å värnskatten.

3 §■

Den som vill komma i åtnjutande av skatteavdrag skall göra ansökan

därom hos länsstyrelsen i det län, inom vilket han är mantalsskriven för år

1941, eller, därest han för detta år mantalsskrivits i Stockholms stad, hos

Överståthållarämbetet. Ansökan göres å blankett, vartill formulär fastställes

av Kungl. Majit.

Ansökan skall ingivas eller med posten insändas, om sökanden tjänstgör

vid krigsmakten eller är hempermitterad från sådan tjänstgöring, till chefen

för vederbörande truppförbands (flygförbands) depå eller, såvitt rör marinen,

till chefen för vederbörande örlogsstation (truppförband), och i annat

fall till befälhavaren för det rullföringsområde (sjörullföringsområde), till

vilket sökanden hör.

Ansökan skall sist den 30 juni 1941 vara den militära myndigheten tillhanda

vid äventyr att skatteavdrag ej må ske i annat fall än i 6 § sägs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263. 3

4 §.

Den militära myndigheten skall ombesörja, att ansökan förses med intyg

enligt det fastställda formuläret örn fullgjord tjänstgöring under år 1940, samt

därefter snarast möjligt och senast inom tio dagar översända ansökan till

länsstyrelsen eller Överståthållarämbetet.

Har ansökan inkommit till myndigheten efter föreskriven tid, skall ansökan

jämväl förses med anteckning därom och om anledningen till dröjsmålet,

såvitt denna utan särskild utredning kunnat av myndigheten utrönas.

Ansökningar av detta slag skola översändas åtskilda från andra ansökningar.

5 §.

Samtliga till länsstyrelsen eller Överståthållarämbetet överlämnade ansökningar,

vilka ej äro av beskaffenhet som i 4 § andra stycket sägs, skola,

ordnade kommunvis, utan särskild prövning överlämnas till vederbörande

debiteringsförrättare, som har att på grund av uppgifterna i det å ansökan

tecknade intyget samt bestämmelserna i 1 och 2 §§ verkställa det skatteavdrag,

vartill sökanden finnes berättigad.

6 §-

Finnes i fall, då ansökan inkommit till den militära myndigheten efter

föreskriven tid, giltig anledning till dröjsmålet föreligga, äger länsstyrelsen

eller Överståthållarämbetet medgiva, att skatteavdrag utan hinder av dröjsmålet

må äga rum. I annat fall skall ansökningen avslås.

Lämnas medgivande som nu sagts skall ansökningen med påskrift därom

vidare överlämnas till vederbörande debiteringsförrättare för behandling enligt

5 §. Meddelas beslutet så sent, att avdrag icke kan ske genom debiteringsförrättaren,

skall förordnande örn avkortning meddelas.

7 §•

Har någon påförts skatt utan sådant avdrag, som enligt denna förordning

bort ske, äger han att däri söka rättelse genom besvär hos vederbörande

länsstyrelse eller Överståthållarämbetet i den ordning som är stadgad örn

klagan över debitering av kronoutskylder.

Talan över länsstyrelses eller överståthållarämbetets beslut i anledning av

sådana besvär eller i ärende, som i 6 § avses, må ej föras.

8 §•

Närmare bestämmelser för tillämpning av denna förordning meddelas av

Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:323 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestämmande av pensionsålder för vissa beställningshavare vid flygvapnet. a1 i texten
  2. BU 1941:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 262 angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer. s. 3 i texten