Angående anvisande av medel för ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet m. m
1941-05-16 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:267, Angående anvisande av medel för ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.
1
Nr 267.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande
av medel för ordnande av Svea livgardes
förläggning å Järvafältet m. m.; given Stockholms
slott den 16 maj 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o)—14:o).
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 16 maj 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehesson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt,
beträffande ärendet under punkten 14:o), med chefen för jordbruksdepartementet
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande
ärenden avseende anslagsäskanden å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42
samt anför därvid:
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 267.
ilin <i
2
Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[1.] Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet, reservationsanslag. I
statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkt 2) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet
för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor. I anförande till statsrådsprotokollet förklarade jag det vara min
avsikt att, sedan en pågående utredning örn förläggningens ordnande framförts
sa långt, att preliminära skissförslag och kostnadsberäkningar förelåge,
upptaga frågan örn byggnadsarbetenas påbörjande till förnyat övervägande
samt att, därest prövningen därtill föranledde, hemställa om förslag i ämnet
till riksdagen.
Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 7 maj 1941
gjort framställning i ämnet, anhåller jag att nu få återkomma till anslagsfrågan.
I sin berörda skrivelse har fortifikationsstyrelsen anmält, att utredningen
beträffande ifrågavarande förläggning hittills fortskridit därhän, att styrelsen,
efter samråd med chefen för fjärde arméfördelningen och sekundchefen för
Svea livgarde, upprättat situationsplan för etablissementet, vilken insänts till
Kungl. Majit för fastställelse, samt att från 1940 års militära byggnadsordning
anvisningar och normer för nybyggnad av kaserner, kanslihus, matinrättningar,
marketenteribyggnader och bostadshus m. m. syntes vara att
förvänta inom den närmaste tiden. En av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
i samråd med fortifikationsstyrelsen, igångsatt undersökning angående
typsjukhus vore likaledes inom kort färdigställd. Det funnes sålunda all
anledning att antaga, att byggnadsarbetena för etablissementet skulle kunna
påbörjas redan instundande sommar.
Fortifikationsstyrelsen har i skrivelsen vidare framhållit angelägenheten
av ett snabbt iordningställande av förläggningen. Därvid syntes närmast
matsals- och marketenteribyggnader vara erforderliga för att, särskilt vintertid,
bereda truppen bättre utspisnings- och fritidsmöjligheter än vad nu
vore fallet vid förläggning i de tre befintliga manskapsbarackerna och i nyuppförda
provisoriska förläggningsbaracker. Vidare påkallade truppförbandets
nuvarande trångboddhet och olägliga övningsförhållanden uppförandet av
förläggningshus m. m. Det av arméförvaltningen för nästa budgetår beräknade
anslaget av 5,000,000 kronor syntes fortifikationsstyrelsen vara lämpligt
avvägt för att tillgodose nu närmast föreliggande behov av utrymmen.
Ehuru fortifikationsstyrelsen icke kunnat förete skissförslag och kostnadsberäkningar
för bebyggelsen, ville styrelsen sålunda ändock hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för påbörjande av förläggningens
ordnande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 3
I yttrande över framställningen har chefen för armén tillstyrkt densamma.
För egen del får jag i ärendet framhålla följande. Redan vid anmälan i
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av förevarande anslagsfråga
erinrade jag örn att 1938 års riksdag i anslutning till behandlingen
av en av Kungl. Majit framlagd proposition örn anslag till påbörjande av
vissa till Stockholms garnison hörande truppförbands och anstalters utflyttande
till Järvafältet uttalat sig för att Svea livgarde borde förläggas till
trakten av Sörentorp. Vidare framhöll jag, att ordnandet av Svea livgardes
förläggning syntes vara en angelägenhet av den vikt, att arbetet därmed ej
borde utan särskilda skäl vidare uppskjutas. Jag fann mig därför såsom
tidigare framhållits böra föreslå, att i avvaktan å slutförandet av pågående
utredning rörande skissförslag och kostnadsberäkningar i riksstaten för budgetåret
1941/42 borde uppföras ett reservationsanslag med ett till 5,000,000
kronor beräknat belopp.
Av fortifikationsstyrelsens förenämnda skrivelse den 7 maj 1941 framgår
nu, att ehuru situationsplan för den tilltänkta förläggningen upprättats, utredningen
i ärendet alltjämt icke framförts så långt, att någon säker grund
finnes för bedömande av med utflyttningen till Järvafältet förenade kostnader.
Innan dessa kunna beräknas måste nämligen bland annat resultatet
av vissa inom 1940 års militära byggnadsutredning pågående undersökningar
avvaktas. Det torde emellertid föreligga anledning förvänta, att dessa undersökningar
skola bliva slutförda inom den närmaste tiden. Möjlighet att
överblicka kostnaderna för förläggningens anordnande torde sålunda komma
att föreligga i så god tid, att, därest medel för ändamålet stå till buds,
arbetena skulle kunna igångsättas redan under början av budgetåret 1941/42.
Med hänsyn härtill och då varje möjlighet till ett snabbt ordnande av Svea
livgardes förläggningsfråga synes böra beaktas, anser jag, att frågan örn anvisande
av anslagsmedel för påbörjandet av utflyttningen redan nu utan avvaktan
på ytterligare utredning bör underställas riksdagens prövning. Sedan
kostnadsberäkningarna för den nya förläggningen i dess helhet blivit färdigställda,
torde dessa i samband med äskande av ytterligare anslagsmedel för
förläggningens ordnande böra föreläggas riksdagen för bedömande. Jag
finner mig sålunda nu böra förorda, att det av fortifikationsstyrelsen föreslagna
beloppet av 5,000,000 kronor äskas av riksdagen för nästkommande
budgetår. Det torde sedermera få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av fortifikationsstyrelsen meddela beslut rörande medlens användning,
diirvid det av styrelsen antydda byggnadsprogrammet i huvudsak torde
böra realiseras. Jag förutsätter givetvis, att 1940 års militära byggnadsutredning
skall innan dispositionsbeslut fattas hava beretts tillfälle att
granska uppgjorda förslag och kostnadsberäkningar.
Den omnämnda situationsplanen, som för närvarande är remitterad till
chefen för försvarsstaben, torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Majit.
Fastställelsen torde emellertid böra avse endast de byggnader, som med
anlitande av förevarande anslagsmedel kunna komma till utförande.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 5,000,000.
[2.] Ordnande av arméns intendenturförråds förläggning å Järvafältet, reservationsanslag.
Vid framläggande av propositionen nr 180 till 1938 års riksdag
angående anslag till påbörjande av vissa till Stockholms garnison hörande
truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet fann sig föredragande
departementschefen böra tillstyrka, bland annat, att arméns intendenturförrråd
vid utflyttningen skulle förläggas till trakten av Bagartorp å
Järvafältet. I sin skrivelse (nr 253) i anledning av berörda proposition förklarade
riksdagen avgörande skäl tala för ett godtagande av vad sålunda
föreslagits, varjämte riksdagen till förberedande åtgärder för Stockholms
garnisons utflyttande till Järvafältet för budgetåret 1938/39 anvisade av
Kungl. Maj:t i propositionen äskat reservationsanslag.
Sedermera anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 27 maj 1938 arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, bland annat, att med beaktande av vad
i nämnda proposition och riksdagsskrivelse anförts uppgöra och till Kungl.
Majit inkomma med förslag angående närmare bestämd förläggningsplats för
intendenturförrådet å det därför angivna området å Järvafältet.
I skrivelse den 13 maj 1941 hava nu arméförvaltningens intendenturdepartement
och fortifikationsstyrelse framlagt ett av chefen för armén tillstyrkt
förslag till uppförande å förenämnda område av vissa expeditions- och
förrådslokaler, vilka vore närmast erforderliga för att täcka intendenturförrådets
behov av ytterligare utrymmen. Departementet och styrelsen hava
därvid anfört bland annat följande:
I skrivelse till arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse
den 10 juli 1940 anmälde chefen för arméns intendenturförråd
i Stockholm sin avsikt vara att med stöd av allmänna krigsförvaltningsreglementet
låta uppföra nya förrådsbyggnader intill förrådets nuvarande
byggnader å Ladugårdsgärdet, vilka nybyggnader vore behövliga för lagring
av nytillkommen materiel och för undvikande av stora kostnader för förhyrning
av lagerlokaler.
Vid handläggning av ärendet ansågo emellertid intendenturdepartementet
och fortifikationsstyrelsen, att nybyggnader utav här ifrågavarande betydande
storleksordning icke borde uppföras å Ladugårdsgärdet utan i stället förläggas
till det för intendenturförrådet avsedda området å Järvafältet. Härvid
erinrade fortifikationsstyrelsen jämväl därom, att Kungl. Majit genom
beslut den 27 maj 1938 anbefallt styrelsen att till Kungl. Majit inkomma
med förslag angående närmare bestämd förläggningsplats för, bland annat,
arméns intendenturförråd i Stockholm inom härför angivet område å Järvafältet.
Därefter igångsatte fortifikationsstyrelsen avvägning av förläggningsområdet,
färdigställde terrängmodell över detsamma samt uppdrog åt arkitektfirman
Sven Baekström-Leif Beinius att, i samråd med intendenturdeparte
-
5
Kungl. Majds proposition nr 267.
mentet och fortifikationsstyrelsen, uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar
för de nybyggnader, vilka vore närmast behövliga för att täcka behovet av
förrådsutrymmen.
Arkitektfirman har nu fullgjort uppdraget och till styrelsen överlämnat
en situationsplan, 4 stycken ritningar och kostnadsberäkning, slutande å ett
belopp av 2,600,000 kronor, för uppförande av expeditionsbyggnad, 4 stycken
förrådsbyggnader (nr 1—4) och viktualiemagasin samt vägarbeten, yttre ledningar
och stängsel m. m.
Under åberopande härav och under framhållande, att fortifikationsstyrelsen
i skrivelse den 5 maj 1941 hemställt örn fastställelse av en för arméns
intendenturförråds förläggning å Järvafältet upprättad situationsplan, har
intendenturdepartementet och styrelsen hemställt, att förenämnda belopp av
2,600,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförande av
ifrågavarande byggnadsarbeten.
Av den i ärendet företedda kostnadsberäkningen framgår, att kostnaderna
för det framlagda byggnadsprogrammet fördela sig på följande sätt:
Expeditionsbyggnad............................................ kronor 130,000
4 förrådsbyggnader ............................................ 5 1,224,000
Viktualiemagasin................................................ * 335,000
Värmecentral, ledningar m. m................................. » 40,000
Yttre vatten- och avloppsledningar .......................... » 131,000
Vattenreserv.................................................... * 40,000
Yttre elektriska ledningar .................. » 56,000
Järnvägsanläggningar (för etablissementet i sin helhet)— » 319,000
Väg- och planeringsarbeten.................................... » 250,000
Stängsel (för hela etablissementet) .......................... » 60,000
Administration......................................... a_79,900
. Summa kronor 2,664,900.
Avgå kostnader för vissa ledningar, för vilka medel beräknas
stå till disposition av de för förberedande åtgärder
för Stockholmsgarnisonens utflyttande anvisade
medlen........................................................ kronor 64,900
Återstå summa kronor 2,600,000.
För egen del får jag i ärendet framhålla följande. Det av intendenturdepartementet
och fortifikationsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget utgör
en första etapp av det förslag i fråga örn utflyttning till trakten av Bagartorp
å Järvafältet av arméns intendenturförråd i Stockholm, som 1938 års
riksdag i princip godkänt. Planerna för den tilltänkta förläggningen å Järvafältet
hava numera framskridit så långt, att situationsplan för förläggningen
i dess helhet kunnat upprättas. För utförande av vissa av de byggnadsarbeten,
som omfattas av situationsplanen, hava medel nu äskats, nämligen
dels för uppförande av en expeditionsbyggnad, fyra förrådsbyggnader och ett
viktualiemagasin, vilka byggnader ansetts vara i första hand erforderliga,
dels för anordnande i anslutning till dessa byggnader av värmecentral samt
vissa yttre ledningar, dels ock slutligen för anläggning av vissa för förläggningen
i dess helhet erforderliga järnvägsspår och inhägnader. Med hänsyn
6
Kungl. Majda proposition nr 267.
till angelägenheten av att det framträdande behovet av ökade förrådsutrymmen
för arméns intendenturförråd i Stockholm snarast blir tillgodosett, finner
jag det framlagda förslaget vara att förorda såsom ett första led i förrådets
utflyttning från huvudstaden. Därmed kunna också de lokaler på Skeppsholmen,
som nu disponeras för intendenturförrådet, frigöras för att tagas i
bruk för marinens räkning. Däremot finner jag mig i förevarande sammanhang
icke beredd att fatta ståndpunkt till frågan örn det slutliga anordnandet
av förrådets förläggning å Järvafältet. Innan så kan ske torde nämligen
ytterligare utredning särskilt beträffande med utflyttningen i dess helhet
förenade kostnader vara erforderlig. Med fastställelse av den i ärendet företedda
situationsplanen torde sålunda tills vidare böra anstå, utom såvitt
avser de anläggningar, för vilka medel nu äskas av riksdagen.
För bestridande av de med det föreslagna byggnadsprogrammet förenade
kostnaderna hava myndigheterna äskat en medelstilldelning å tillhopa
2,600,000 kronor. För närvarande föreligger icke möjlighet avgöra i vad mån
besparingar vid programmets realiserande kunna vara möjliga att ernå. Det
är emellertid min avsikt föreslå, att innan beslut örn arbetenas igångsättande
fattas upprättade ritningar och kostnadsberäkningar skola få göras till föremål
för granskning av 1940 års militära byggnadsutredning. Vid sådant förhållande
finner jag mig böra förorda, att hos riksdagen äskas det av intendenturdepartementet
och fortifikationsstyrelsen för ändamålet såsom erforderligt
ansedda beloppet, 2,600,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av arméns intendentur förr åds förläggning å
Järvafältet för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 2,600,000.
[3.] Nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredskapsdivisioner i Sundsvall och
Malmö m. m., reservationsanslag. Vid framläggande för 1940 års lagtima riksdag
av propositionen nr 275 angående vissa utökningar av arméorganisationen
m. m. anmälde jag, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med
skrivelse den 11 maj 1940 framlagt ett detaljerat förslag till omorganisation
av luftvärnsartilleriet, vilket förslag avsågs att genomföras under budgetåren
1940/41 och 1941/42. Förslaget innebar i organisatoriskt hänseende bland
annat, att förutom de två luftvärnsregementena i Karlsborg och Linköping
skulle tillkomma ett luftvärnsregemente i Stockholm, varjämte för fyllande
av beredskapskravet på luftvärnsförband inom militärområdena på fastlandet
skulle organiseras särskilda beredskapsförband, sammanförda till beredskapsdivisioner.
Såsom förläggningsorter för divisionerna föreslogos Malmö, Göteborg,
Stockholm, Sundsvall och Boden. Under budgetåret 1940/41 avsågs
endast Sundsvallsdivisionen skola organiseras, medan med organiserandet
av övriga förband skulle anstå till budgetåret 1941/42. Med anledning av
det sålunda framlagda förslaget fann jag mig böra tillstyrka, att en till
7
Kungl. Majus proposition nr 267.
Sundsvall förlagd beredskapsdivision finge organiseras under budgetåret
1940/41. Kungl Maj:ts i enlighet härmed i propositionen framlagda förslag
blev av riksdagen bifallet (skrivelse nr 4).
Till det vid propositionen nr 155 till innevarande års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1941
anförde jag vidare (sid. 37 f.), att luftvärnsartilleriets fredsorganisation borde
genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda av överbefälhavaren
framlagda förslag, och att således under budgetåret 1941/42 borde
nyuppsättas dels ett luftvärnsregemente i Stockholm dels ock beredskapsdivisioner
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden. Kungl. Maj:ts i överensstämmelse
härmed framlagda förslag har ännu icke föranlett något riksdagens
beslut.
I avseende å de föreslagna njra förbandens förläggningsfrågor anförde jag
vid framläggandet av förenämnda proposition nr 155, att kostnaderna för
de barackbyggnader m. m., som bleve erforderliga för ordnande av den nytillkommande
beredskapsdivisionen i Sundsvall, i propositionen nr 275/1940 L
förutsatts skola få tillsvidare utgå av vederbörligt förskottsanslag. Vidare
erinrades, att 1940 års urtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 60, punkt 4, till inköp av fastighet för förläggning av beredskapsdivisionen
i Malmö anvisat ett anslag av 130,000 kronor. I fråga örn övriga
kostnader för förläggningarnas ordnande framhöll jag, att förläggningarna
i Stockholm, Göteborg och Boden syntes kunna i stort sett anordnas
i överensstämmelse med ett av överbefälhavaren med skrivelse den 30
oktober 1940 avgivet förslag, enligt vilket det nya luftvärnsregementet med
luftvärnsdivision kunde provisoriskt anordnas i förutvarande Göta livgardes
kaserner, för beredskapsdivisionen i Göteborg tillsvidare skulle kunna utnyttjas
till Göta artilleriregemente ansluten barackförläggning och utrymmen
för divisionen i Boden beredas vid Bodens artilleriregemente, samt att
ordnandet av dessa förläggningar icke syntes komma att draga några större
kostnader.
I särskilda skrivelser den 5 april 1941 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
gjort framställningar örn anvisande av medel för ordnandet
av förläggningarna för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och Malmö.
a) Beredskapsdivisionen i Sundsvall. Under erinran att Kungl.
Majit genom beslut dels den 21 juni 1940 uppdragit åt fortifikationsstyrelsen
att, efter samråd med chefen för försvarsstaben och chefen för armén,
uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag angående de barackbyggnader
m. m., som kunde befinnas erforderliga för ordnandet av förläggningen
av en beredskapsdivision ur luftvärnsartilleriet i Sundsvall, dels ock
den 27 september 1940 godkänt ett den 2 och den 12 september 1940 dagtecknat
preliminärt avtal med Sundsvalls stad, varigenom visst markområde
av staden upplåtits utan vederlag till förläggningsplats och övningsfält för
beredskapsdivisionen, har styrelsen anfört i huvudsak följande:
Fortifikationsstyrelsen hade i samråd med 1940 års militära byggnadsordning
uppgjort förslag till nybyggnader för den beredskapsdivision, som
8
Kungl. Majus proposition nr 267.
skulle förläggas till Sundsvall. Över förslaget hade yttranden avgivits av eliefen
för försvarsstaben, chefen för armén och chefen för andra arméfördelningen
samt av ämbetsverkets tyg- och intendenturdepartement samt sjukvårdsstyrelse.
Därvid hade en del detalj erinringar framförts, vilka komme att föranleda vissa
mindre justeringar å byggnadsritningarna. Då ärendet vore av synnerligen
brådskande natur, ansåge styrelsen, att överarbetningen av ritningarna icke
borde fördröja medelsframställning. Emot en skrivelsen bifogad situationsplan
angående förläggningen hade intet varit att erinra. Kostnaderna för planerade nybyggnader
och därmed sammanhängande arbeten kunde nu överblickas och beräknades
desamma enligt en skrivelsen närlagd tablå uppgå till 4,900,000 kronor.
Förutom förvärvat område för förläggnings- och övningsändamål erfordrades
emellertid för beredskapsdivisionens övningar jämväl en skjutplats viel Bottniska
viken. Sedan lämpligt område genom inspektörens för artilleriet försorg
utsetts å Åstön i Tynderö socken hade fortifikationsstyrelsen med
ägarna av nämnda område, under förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande
före den 1 juli 1941, träffat preliminärt avtal rörande områdets försäljning
till kronan mot en köpeskilling av 2,000 kronor. För erläggande av köpeskillingen
för området ävensom för bestridande av kostnader i samband
med fånget erfordrades ett belopp av 2,500 kronor. Å det till skjutplats
föreslagna området vore vissa barackbyggnader redan uppförda. I skrivelse
till chefen för andra arméfördelningen hade chefen för utbildningscentralen
A 10 Sundsvall anhållit örn anordnande av vatten- och avloppsanläggning
för skjutplatsen. Enligt uppgjort program och kostnadsberäkning rörande
anläggningen beräknades kostnaderna belöpa sig till 30,000 kronor. För bestridande
av ökade kostnader för eventuella prisstegringar av materiel och
arbetslöner borde dock ytterligare 5,000 kronor beräknas.
Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte med fastställande av den upprättade situationsplanen
godkänna avtalet örn förvärvet av det för skjutplats avsedda området
samt till styrelsens förfogande ställa ett belopp av tillhopa (4,900,000 +
2,500 + 35,000=) 4,937,500 kronor för uppförande av föreslagna nybyggnader,
bestridande av med förvärvet av det till skjutplats avsedda området samt
anordnande å detsamma av vissa vatten- och avloppsledningar.
I ett den 6 maj 1941 avgivet utlåtande i ärendet har 1940 års militära
byggnadsutredning anfört bland annat följande:
Fortifikationsstyrelsen har under hand samrått med byggnadsutredningen
angående ifrågavarande nybyggnadsarbeten, varvid ritningar till de olika
byggnaderna företetts för utredningen. Något slutligt samråd beträffande
förläggningsförslaget och kostnaderna för dess genomförande har emellertid
icke ägt rum. Byggnadsutredningen har i huvudsak icke haft något att
erinra mot förenämnda ritningar. Emellertid hava vid förläggningsförslagets
utformande efter av truppförbandschefer m. fl. framställda yrkanden vissa
byggnader utökats utan att detta förrän nu kommit till byggnadsutredningens
kännedom. Icke heller hava sätten för utformande av vissa inredningsdetaljer
och ledningsarbeten m. m. tidigare meddelats utredningen.
Med anledning härav och efter granskning av de mera detaljerade kostnadsberäkningar,
vilka legat till grund för den remisshandlingarna medföljande
kostnadstablån, och vilka tillhandahållits utredningen av fortifikationsstyrelsen,
får byggnadsutredningen rörande det förevarande förslaget anföra följande.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Enligt utredningens mening kunna på anförda skäl de för förläggningen
beräknade kostnaderna minskas med (75,000 + 52,000 + 18,000 + 4,000 +
182.000 + 2,000 + 5,000 + 6,000 + 4,000 + 146,000 + 27,000 + 48,000 + 65,000
+ 85,000 eller) tillsammans 719,000 kronor, vartill bör läggas det avdrag å
posten för administration och oförutsett, som faller på detta belopp, således
i runt tal 71,000 kronor. Hela avdragssumman skulle följaktligen uppgå till
790.000 kronor.
Innan arbetena för förläggningen igångsättas, synas de definitiva förslagen
till de olika byggnaderna och anläggningarna böra ytterligare granskas av
utredningen på motsvarande sätt som skett beträffande senast igangsatta
byggnadsföretag inom försvarsväsendet.
Mot fortifikationsstyrelsens förslag i övrigt har utredningen intet att erinra
och får sålunda'' i underdånighet tillstyrka, att ett belopp av tillsammans
högst 4,937,500 — 790,000 = 4,147,500 kronor ställes till fortifikationsstyrelsens
förfogande för ifrågavarande ändamål.
De av byggnadsutredningen angivna besparingsmöjligheterna framgå av
följande sammanställning, däri för de olika byggnaderna angivits såväl fortifikationsstyrelsens
som utredningens kostnadsberäkningar.
Fortifikations-
styrelsens
förslag
Byggnads-
utredningens
förslag
Besparing
Byggnader:
311,400
236,400
75,000
773,200
721,200
52,000
196,200
178,200
18,000
93,100
89,100
4,000
5. Matinrättning..............................\
13. Värmecentral..............................1
616,300
84,800
434,300
84,800
182,000
53,400
51,400
2,000
200,100
195.100
5,000
32,400
26,400
6,000
96,000
92,000
4,000
643.600
497,600
146,000
j 14—18. Smörj bryggor, spolplattor, garage, bensin-
385,800
385,800
176,300
149,300
27,000
Skomakeri-, skrädderi- och snickeriverkstad..
76,000
76,000
—
Summa kronor
3,738,600
3,217,600
521,000
Utvändiga arbeten:
288,200
175,200
113,000
141,500
56,500
85,000
286,500
286,500
—
445,500
374,500
71,000
Summa tillhopa kronor
Skjutplats ......................................
4,900,300
37,500
4,110,300
37,500
790,000
Byggnadsutredningen har i sitt utlåtande lämnat en närmare redogörelse
för de olika åtgärder, som utredningen i besparingssyfte ansett sig böra
förorda. Av utlåtandet inhämtas därutinnan i huvudsak följande. Gymnastik
-
10
Kungl. Majus proposition nr 267.
och verkstadsbyggnaderna borde kunna göras mindre omfattande, varjämte
matinrättningen och värmecentralen ansåges kunna sammanföras till en
gemensam byggnad. Av föreslagna sex förrådsbyggnader borde åtminstone
tillsvidare endast tre förses med värmeanläggningar. Av fortifikationsstyrelsen
angivna kostnader för förrådsbyggnader syntes kunna nedbringas med
hänsyn till att vissa utgifter för väg- och planeringsarbeten samt administrationskostnader
beräknats för sig och sålunda icke bort inräknas bland kostnaderna
för förråden. Vissa av byggnaderna borde kunna givas en enklare
konstruktion eller enklare inredning, varjämte i vissa fall billigare materiel
borde komma till användning. Ytterligare prövning syntes erforderlig beträffande
ordnandet av vattenförsörjningen, varför i avbidan härå vissa för
en pumpstation och en högreservoar beräknade kostnader tillsvidare borde
utgå. Slutligen har beträffande de elektriska anläggningarna besparing ansetts
möjlig bland annat genom att ur byggnadsprogrammet utesluta en
transformatorstation och genom att minska de beräknade dimensionerna å
förekommande kablar.
b) Beredskapsdivisionen i Malmö. I sin skrivelse rörande ordandet
av förläggningen av den beredskapsdivision, som föreslagits skola förläggas
till Malmö, har fortifikationsstyrelsen till en början meddelat, att styrelsen
med Malmö stad tecknat avtal örn överlåtelse till kronan av den fastighet,
för vars inköp 1940 års urtima riksdag anvisat medel. Styrelsen har vidare
med överlämnande av situationsplan över den tilltänkta förläggningen framhållit,
att kostnaderna för de planerade nybyggnaderna och därmed sammanhängande
arbeten enligt en skrivelsen bilagd tablå beräknats uppgå till i
runt tal 4,300,000 kronor, om vars anvisande styrelsen hemställde.
194:0 års militära byggnadsutredning har i utlåtande i ärendet den 6 maj
1941 ansett de för förläggningen beräknade kostnaderna kunna minskas med
tillhopa 690,000 kronor, varför utredningen tillstyrkt en medelsanvisning av
allenast (4,300,000 —- 690,000 =) 3,610,000 kronor.
Byggnadsutredningen har i huvudsak anfört samma skäl för de förordade
besparingsåtgärderna som i fråga örn beredskapsdivisionen i Sundsvall. Här
må emellertid särskilt framhållas följande. Enligt utredningens mening borde
i första hand undersökas örn möjligheter funnes att utnyttja inom Malmö stad
förefintliga civila verkstäder för tillgodoseende av det behov verkstadsbyggnaden
avsåge att fylla. Därest det därvid skulle visa sig möjligt att utnyttja
sådana civila verkstäder, skulle etablissementets verkstad kunna helt undvaras
eller i varje fall betydligt minskas. Byggnadsutredningen föresloge
därför, att hela det för verkstadsbyggnaden beräknade beloppet i avvaktan
å sådan utredning uteslötes ur kostnadstablån. — Utredningen vore tveksam,
huruvida över huvud taget någon av de sex föreslagna förrådsbyggnaderna
borde uppföras såsom varmförråd. I varje fall syntes för närvarande uppvärmningsanläggningarna
kunna begränsas så, att för dem beräknade kostnader
kunde beskäras med tillhopa 46,000 kronor.
De besparingar, som byggnadsutredningen funnit möjliga, framgå avföljande
sammanställning.
Kungl. Majlis proposition nr 267.
11
Fortifikations-
styrelsens
förslag
Byggnads-
styrelsens
förslag
Besparing
Byggnader:
1. Gymnastikbyggnad ........................
272,800
207,800
65,000
2. Logementsbyggnader........................
683,200
639,200
44,000
3. Sjukhusbyggnad............................
175,200
159,200
16,000
4. Marketenteri................................
82,400
78,400
4,000
5. Matinrättning ..............................
394,500
369,500
25,000
6. Skolbyggnad................................
74,400
74,400
—
7. Underofficersmäss ..........................
47,100
45,100
2,000
8. Kanslibyggnad..............................
178,900
173,900
5,000
9. Vakt- och arrestbyggnad....................
28,300
23,300
5,000
10. Pjäsexercisbyggnad ........................
82,600
79,600
3,000
11. och 12. Förrådsbyggnader..................
14—18. Smörjbryggor, spolplattor, garage, bensin-
620,000
480,000
140,000
station samt vissa förråd..............
345,900
345,900
—
19. Verkstadsbyggnad..........................
157,000
—
157,000
Skomakeri-, skrädderi- och snickeriverkstad. .
66.900
66,900
—
Summa kronor
3,209,200
2,743,200
466,000
Utvändiga arbeten:
Rörtekniska arbeten............................
274,500
228,500
46,000
Elektriska arbeten..............................
134,500
49,500
85,000
Väg- och planerings- m. fl. arbeten..............
286,500
256,500
30,000
Administration m. m.............................
390,500
327,500
63,000
Summa tillhopa kronor
4,295,200
3,605,200
690,000
Sammanfattningsvis Ilar byggnadsutredningen tillstyrkt, att ett belopp av
tillhopa högst 3,610,000 kronor ställdes till fortifikationsstyrelsens förfogande
för ordnande av förläggningsförhållandena. Utredningen har i anslutning
därtill framhållit som ett önskemål, att utredningen bereddes tillfälle att
innan arbetena för förläggningen igångsattes granska de definitiva förslagen
till de olika byggnaderna.
Av det anförda framgår, att den utökning av luftvärnsartilleriets organisation,
varom förslag i olika sammanhang framlagts för riksdagen, nödvändiggör
nybyggnader för ordnande av permanenta förläggningar för beredskapsdivisionerna
i Sundsvall och Malmö. För dessa förläggningar erforderliga
markområden disponeras redan, i det att i ena fallet Sundsvalls stad utan
vederlag upplåtit ett för förläggningsplats och övningsfält avsett område och
i andra fallet för förläggningen lämplig fastighet med anlitande av vissa av
riksdagen för ändamålet anvisade medel inköpts från Malmö stad. Arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse har nu gjort framställning örn anvisande av
medel för bestridandet av kostnaderna för förläggningarnas anordnande.
Härjämte har styrelsen hemställt om medel för förvärv och iordningställande
av ett för beredskapsdivisionen i Sundsvall till skjutfält avsett område.
Yad först angår frågan om förläggningarnas anordnande har fortifikationsstyrelsen
för fastställelse företett situationsplaner över den planerade be
-
12
Kungl. Majus proposition nr 267.
byggelsen å de bägge platserna. Förslagen, som emellertid ännu icke i detalj
utformats, hava av styrelsen kostnadsberäknats, i fråga örn Sundsvallsdivisionen
till 4,900,000 kronor och beträffande Malmödivisionen till 4,300,000
kronor. Vid den granskning, som 1940 års militära byggnadsutredning underkastat
dessa förslag, har utredningen funnit sig böra förorda vissa i det föregående
angivna ändringar i de framlagda byggnadsprogrammen, varigenom
väsentliga besparingar skulle kunna ernås, uppgående för Sundsvallsdivisionen
till 790,000 kronor och för Malmödivisionen till 690,000 kronor. Kostnaderna
för Sundsvallsförläggningen skulle sålunda enligt byggnadsutredningens förslag
kunna begränsas till (4,900,000 —790,000=) 4,110,000 kronor och kostnaderna
för Malmöförläggningen till (4,300,000 — 690,000 =) 3,610,000 kronor.
Då de av byggnadsutredningen föreslagna besparingsåtgärderna synas möjliga
att vidtaga utan att därigenom förläggningarnas ändamålsenliga utförande eftersättes,
finner jag mig böra förorda, att förläggningarna anordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med byggnadsutredningens förslag. Detta innebär
sålunda bland annat, att viss för Sundsvallsdivisionen avsedd pumpstation
och högreservoar ävensom den verkstadsbyggnad, som avsetts för förläggningen
i Malmö, tillsvidare i avbidan å utredning örn dessa anläggningars nödvändighet
icke nu skola komma till utförande. I övrigt torde de ingivna situationsplanerna
i sinom tid böra fastställas av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter emellertid
att sedan definitiva förslag med avseende å byggnader och anläggningar
utformats dessa underkastas ytterligare granskning av byggnadsutredningen
innan arbetena med förläggningarna påbörjas.
Vad härefter angår fortifikationsstyrelsens framställning örn anvisande av
ett belopp örn 2,500 kronor för förvärv av en för Sundsvallsdivisionen avsedd
skjutplats vid Bottniska viken har jag icke någon invändning att framställa
mot detta förslag. Godkännande av ett för områdets förvärvande upprättat
köpeavtal torde senare böra lämnas av Kungl. Majit. Icke heller torde
anledning föreligga till erinran mot styrelsens förslag att för anordnandet
av vatten- och avloppsledningar å skjutplatsen anvisas ett belopp av 35,000
kronor.
I enlighet med det anförda skulle det sammanlagda medelsbehovet för
anordnandet av ifrågavarande förläggningar i Sundsvall och Malmö samt av
förenämnda skjutplats utgöra (4,110,000 + 3,610,000 + 2,500 + 35,000=)
7,757,500 kronor, vilken summa emellertid torde kunna avrundas nedåt till
7,750,000 kronor.
Jag får i enlighet med det anförda hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
till Nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredslcapsdivisioner
i Sundsvall och Malmö m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av ............................ kronor 7,750,000.
[4.] Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag. Vid framläggandet av
årets statsverksproposition har till behandling upptagits fråga örn anvisande
av medel för uppförande av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde (kapital
-
13
Kungl. Majus proposition nr 2(17 ■
budgeten, bilaga 1, punkten 5). Därvid bär lämnats en närmare redogörelse
för ett av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i anslutning till vissa
medelsäskanden för ordnande av trängens kasernbyggnader framlagt förslag
i ämnet. Förslaget innebär i korthet, att det nuvarande garnisonssjukhuset
efter vissa omändringar skulle komma till användning för beredande
av förläggningsutrymmen för personal vid Göta trängkår och att ett helt
nytt garnisonssjukhus skulle uppföras i samverkan med Skaraborgs läns
landsting och Skövde stad. Kostnaderna för sjukhuset, som beräknats
uppgå till 1,015,000 kronor, skulle enligt förslaget fördelas mellan därav berörda
intressenter sålunda. Kronan skulle tillskjuta dels 287,500 kronor —
motsvarande den besparing i beräknad kostnad för ordnande av Göta trängkårs
förläggning, som kunde ernås genom det nuvarande sjukhusets ianspråktagande
till kasern — dels ock därutöver ett belopp av 225,000 kronor
jämte visst prisstegringstillägg av 60,900 kronor, eller sålunda tillhopa
573,400 kronor. Landstinget åter skulle tillskjuta tillhopa 345,000 kronor
och Skövde stad, förutom en till 50,000 kronor värderad tomt, ett belopp
av 96,600 kronor. Om detta förslag uttalade jag, att detsamma syntes innebära
en praktisk och ur ekonomisk synpunkt lämplig lösning av de föreliggande
problemen. I ärendet anförde jag vidare, bland annat, följande:
Mot de beräknade kostnaderna för kronans deltagande i sjukhusbygget
(287,500 + 225,000 + 60,900 =) 573,400 kronor torde intet i och för sig vara
att erinra. Emellertid torde med hänsyn till den inträdda prisstegringen
beloppet numera böra ökas med 10 procent, varför den erforderliga summan
tills vidare synes böra beräknas till i avrundat tal 630,000 kronor. Härvid
utgår jag från, att jämväl Skaraborgs läns landsting och Skövde stad äro
villiga att i motsvarande mån höja sina andelar i sjukhusbygget. Kungl.
Majit lärer böra uppdraga åt arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
att i samråd inleda förhandlingar med landstinget och staden i
nämnda hänseende samt att inkomma med nytt förslag i ärendet.
Sedan förnyad utredning i ärendet förebragts samt jämväl yttrande från
militära byggnadsutredningen inkommit, har jag för avsikt att åter till behandling
upptaga frågan örn ordnandet av sjukhusfrågan i Skövde samt att,
därest prövningen därtill giver anledning, hemställa om förslag i ämnet till
riksdagen. I avvaktan därpå lärer å riksstaten för nästkommande budgetår
böra beräknas ett anslag för ändamålet å 630,000 kronor.
I enlighet med det anförda föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till nytt
garnisonssjukhus i Skövde för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av 630,000 kronor.
Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 31
januari 1941 åt arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser att,
med beaktande av vad till statsrådsprotokollet i ämnet anförts, upptaga förnyade
förhandlingar med Skaraborgs läns landsting och Skövde stad rörande
landstingets och stadens andelar i kostnaderna för uppförande av ett nytt
garnisonssjukhus i Skövde saint att därefter till Kungl. Majit inkomma med
nytt förslag i ämnet.
Till åtlydnad härav hava fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna med skri
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
velse den 13 maj 1941 överlämnat nytt förslag till uppförande av ett garnisonssjukhus
i Skövde. Förslaget har under hand granskats av representanter
för byggnadsstyrelsen och 1940 års militära byggnadsutredning, vilka förklarat
sig i huvudsak icke hava något att erinra mot detsamma. Förslaget
har ock biträtts av representanter för Skaraborgs läns landsting och Skövde
stad. I skrivelsen har till en början i huvudsak anförts följande:
Inom sjukvårdsstyrelsen hade de tidigare föreliggande ritningarna granskats,
och man hade därvid kommit till det resultatet, att det vore lämpligast
att låta dessa genomgå en fullständig omarbetning. Denna uppfattning
delades även av tillkallade representanter för Skaraborgs läns landsting
och Skövde stad. Efter vederbörligt medgivande hade därför uppdragits åt
en arkitekt med speciell erfarenhet beträffande sjukhusbyggen att i samråd
med chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Skövde och sjukvårdsstyrelsens
vetenskapliga råd i sjukhustekniska frågor uppgöra nya ritningar med särskilt
hänsynstagande till besparingssynpunkter utan eftersättande av sjukhusets
funktionsduglighet. Den företagna omarbetningen hade givit bland
annat följande resultat:
Det tidigare utarbetade förslaget upptoge ett totalt kubikutrymme av
17,638 kubikmeter. Det visade sig emellertid möjligt att i det nya förslaget
nedpressa utrymmet till 14,520 kubikmeter. Samtidigt hade sjukhusets vårdplatser
ökats från 68 till 76. Denna ökning av 8 vårdplatser hänförde sig till
de allmänna vårdavdelningarna. Det utökade antalet vårdplatser torde vara
synnerligen önskvärt och välmotiverat med hänsyn såväl till den genomförda
utökningen av personalkadrerna vid truppförbanden i Skövde som ock i betraktande
av den utökade värnpliktstiden, varigenom ett ökat behov av
sjukhusplatser komme att uppstå.
Det omarbetade förslaget innefattade i motsats till det äldre även skyddsrum
i enlighet med luftskyddsinspektionens bestämmelser.
I det av fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna nu framlagda förslaget
hava emellertid upptagits vissa institutioner, vilka falla utom ramen för det
tidigare projekterade sjukhusbygget, nämligen dels en tandpoliklinik och dels
en tvättinrättning. Härom har anförts följande:
För närvarande är i Skövde stad för garnisonen inrättad en tandpoliklinik,
som är förlagd i förhyrda lokaler, därvid kronan har att erlägga hyra
m. m., uppgående till omkring 2,500 kronor för år. Det vore ur alla synpunkter
lämpligast att denna tandpoliklinik med proteslaboratorium inrymdes
i det nya garnisonssjukhuset, där den finge tillgång till bland annat
röntgen. Tandpolikliniken avses även för behandling av inneliggande patienter
i likhet med vad fallet för närvarande är vid Karolinska sjukhuset.
Merkostnaden för denna tandpoliklinik, som icke upptagits i det första förslaget,
har beräknats till 46,000 kronor, vilken kostnad helt bör åvila kronan.
I förslaget lia icke inräknats kostnader för tvättanläggning. Det vore
emellertid synnerligen önskvärt, att en dylik anläggning utfördes i samband
med uppförande av sjukhuset. Den skulle då avse att betjäna icke blott
garnisonssjukhuset utan även tvätta sjukhustvätten från de frenne truppförbandssjukliusen
i Skövde. Tvättkläder m. m. från sjukhus äro ofta nedblodade
eller på annat sätt förorenade, varför de böra undergå särskild behandling.
Sjukhusens tvätt har hittills skett vid Skaraborgs regementes
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
15
tvättinrättning. Det kan emellertid förväntas, att större anspråk komma att
ställas på denna tvättinrättning i och med utökandet av manskapsstyrkorna
vid förbanden, varför det torde vara synnerligen ändamålsenligt, om en avlastning
kunde äga rum. Kostnaden för tvättanläggning i garnisonssjukhuset
beräknas till 111,500 kronor.
I anslutning till vad styrelserna anfört i fråga örn de nyssberörda nya
anläggningarna hava styrelserna vidare berört frågan om anordnande av
erforderliga personalbostäder för det nya garnisonssjukhusets personal och
därvid anfört följande:
Förslaget innefattar endast bostadsrum för operationssköterska, 2 barnmorskor
och 6 biträden. Det torde även vara nödvändigt att uppföra tjänste
Eersonalbostäder,
främst för maskinist, eldare och vaktmästare. Då sjukuset
även avses som olycksfallsstation för Skövde stad med omnejd, är
det synnerligen önskvärt, att läkarpersonalen och sköterskorna jämte en del
av den övriga vårdpersonalen beredas bostäder i sjukhusets omedelbara
närhet. Plats härför finnes på tomten. En förhållandevis billig lösning av
personalens bostadsfråga torde kunna ernås, örn man härför låter uppföra
fabriksgjorda bostadshus av trä. Personalen erlägger ju hyresersättning för
sina bostäder, varför det från ekonomisk synpunkt icke bör ingiva betänkligheter
att på föreslaget sätt tillgodose bostadsbehovet. Fortifikationsstyrelsen
och sjukvårdsstyrelsen komma att senare ingiva förslag härom.
I sin ifrågavarande skrivelse hava styrelserna vidare anmält sin avsikt
att sedermera inkomma jämväl med äskande av medel för ny röntgeninstallation
och de ytterligare inventarier, som erfordras för det nya sjukhuset
utöver nu befintliga. Härvid har emellertid förutsatts, att anskaffning av
inventarier och övrig utrustning för garnisonssjukhusets barnbördsavdelning
samt mödra- och barnavårdscentral helt skola åvila Skaraborgs läns
landsting.
Beträffande kostnaderna för det nya garnisonssjukhusets uppförande hava
fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna till en början framhållit, att byggnadskostnaderna
beräknats till sammanlagt 1,134,500 kronor. Efter att hava
erinrat att — såsom framgår av den i det föregående berörda redogörelsen
i statsverkspropositionen — för bestridande av ifrågavarande kostnader
Skaraborgs läns landsting och Skövde stad tidigare förbundit sig att deltaga
i byggnadskostnaderna med respektive 345,000 kronor och 96,600 kronor,
hava styrelserna rörande kostnadsfrågan vidare anfört följande:
Av det återstående beloppet (1,134,500 — 345,000 — 96,600=) 692,900 kronor
synas 46,000 kronor, motsvarande kostnaden för den nytillkomna tandpolikliniken,
helt böra belasta kronan. Återstående belopp, 646,900 kronor,
överskrider det tidigare beräknade beloppet, 573,400 kronor, med 73,500
kronor. Av denna kostnadsökning synes i förhållande till storleken av kronans
och landstingets tidigare beviljade anslag 56.6 procent böra bestridas
av kronan med 41,500 kronor och 43.5 procent eller 32,000 kronor av Skaraborgs
läns landsting. Enligt vad som inhämtats, torde landstingets förvaltningsutskott
i princip intet hava att erinra mot att landstinget deltager i
kostnadsökningen med högst 10 procent av det ursprungligen anslagna be
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
loppet, 345,000 kronor, d. v. s. med 34,500 kronor. — Kronans andel i kostnaden
för det planerade garnisonssjukhuset i Skövde uppgår enligt ovanstående
till [573,400 + 46,000 + (73,500 — 32,000) =] 660,900 kronor. I 1941
års statsverksproposition har beräknats ett reservationsanslag av 630,000
kronor. Merkostnaden för kronans del i det föreliggande förslaget uppgår
alltså till (660,900 — 630,000 —) 30,900 kronor, betingad av den föreslagna
tandpolikliniken. — I händelse den föreslagna tvättanläggningen inom sjukhuset
avses komma till uppförande, tillkommer ett belopp av 111,500 kronor,
vilken kostnad torde böra bestridas av statsmedel, då ju även för närvarande
tvätten sker genom kronans försorg. Medräknas kostnaden för tvättanläggning,
erfordras ett anslag av sammanlagt (660,900 + 111,500=) 772,400
kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hava fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande
av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde anvisa ett anslag av 772,400
kronor.
Det förnyade förslag till lösning av frågan örn en nybyggnad för garnisonssjukhuset
i Skövde, för vilket i det föregående redogjorts, innebär i
vissa avseenden en utvidgning i förhållande till det tidigare, i årets statsverksproposition
berörda byggnadsprogrammet. Sålunda omfattar det nya
förslaget jämväl utrymmen för anordnande av tandpoliklinik, tvättanläggning
samt skyddsrum. Då såsom fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna anfört
starka skäl tala för att dessa anläggningar komma till stånd, har jag intet
att erinra mot att desamma inrangeras i den reviderade byggnadsplanen,
även örn härigenom en rätt betydande kostnadsökning för kronans del uppstår.
Av utredningen i ärendet framgår, att den av myndigheterna nu uppgivna
kostnadsramen för det nya garnisonssjukhuset icke är att betrakta såsom slutgiltig,
i det att frågan örn anskaffande av viss röntgeninstallation och av
inventarier avses skola anmälas framdeles. Likaså lärer frågan örn ett eventuellt
anordnande av tjänstebostäder för den vid sjukhuset verksamma personalen
komma att i ett senare sammanhang bliva föremål för framställning
från myndigheternas sida.
Då de uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna för den i förevarande
sammanhang förordade bebyggelsen varit föremål för granskning
inom byggnadsstyrelsen och 1940 års militära byggnadsordning, synes någon
ytterligare översyn i denna del icke vara erforderlig. Jag beräknar i följd
härav den för det framlagda byggnadsprogrammet erforderliga medelsanvisningen
i överensstämmelse med det framlagda förslaget till i avrundat tal
772,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Nytt garnisonssjukhus i Skövde för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 772,000.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
[5.] Ammunitionsförrådsbyggnader för armén, reservationsanslag. I skrivelse den
19 mars 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning
örn anvisande av medel för uppförande av vissa för lantförsvaret erforderliga
förrådsbyggnader för ammunition. Vid skrivelsen hava fogats
såväl kostnadsberäkningar rörande förekommande typer av byggnader som
även en tablå över det antal byggnader av olika slag, som ansetts böra
komma till utförande å olika platser. Kostnadsberäkningarna sluta å ett
sammanlagt belopp av i runt tal 1,425,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen
har beträffande dessa beräkningar framhållit, att kostnaderna för eventuellt
erforderliga markförvärv ej medräknats. Styrelsen hade nämligen räknat
med att lantförsvaret tillhörig mark i allmänhet stöde till förfogande för
ändamålet, varför enligt styrelsens mening denna mycket viktiga byggnadsfråga
icke borde uppskjutas i avvaktan på en detaljundersökning rörande
markförhållandena. Styrelsen hemställde därför, att förenämnda belopp av
1,425,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för uppförande av
ammunitionsförråden. Framställningen har tillstyrkts av chefen för armén.
I utlåtande i ärendet den 8 maj 1941 har 1940 års militära byggnadsutredning
framhållit, bland annat, att utredningen vid granskning av det av
fortifikationsstyrelsen i ärendet upprättade förslaget icke funnit anledningtill
erinran vare sig mot ritningar och byggnadstekniska anordningar eller
mot det beräknade behovet av byggnader av olika slag. Däremot hade utredningen
funnit, att vissa kostnader för inhägnader borde kunna helt utgå
samt vissa kostnader för vägarbeten reduceras, varjämte posten för administration
och oförutsedda utgifter borde kunna betydligt beskäras. Kostnaderna
för förevarande byggnadsarbeten syntes sålunda enligt byggnadsutredningen
kunna begränsas till ett belopp av 1,110,000 kronor.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka, att förrådsbyggnader för nu
avsett ändamål komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med
det av 1940 års militära byggnadsordning framlagda förslaget. För bestridandet
av härmed förenade kostnader torde det av byggnadsutredningen
angivna beloppet, 1,110,000 kronor, kunna förslå. Jag förutsätter därvid att
det skall bliva möjligt att på sätt fortifikationsstyrelsen angivit uppföra
byggnaderna å mark, som disponeras av lantförsvaret.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ammunitionsförrådsbyggnader för armén för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av...... kronor 1,110,000.
Marinförvaltningens delfond.
[ti.] Utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät, reservationsanslag. I skrivelse
den 26 april 1941 har marinförvaltningen gjort framställning örn anvisande
av medel för utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät. Ämbetsverket
har därvid anfört, att chefen för Sydkustens marindistrikt till ämbetsverket
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 267. ii64 41 2
18
Kungl. Majus proposition nr 267.
ingivit förslag om en dylik utbyggnad, kostnadsberäknat till 513,000 kronor.
Marinförvaltningen bar för egen del framhållit, att för utbyggnaden i första
hand erfordrades ett anslag av 400,000 kronor, under det att med anvisande
av resterande belopp kunde anstå till en senare tidpunkt. På grund av
vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att för ifrågavarande
utbyggnad ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande.
I utlåtande över framställningen har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
tillstyrkt densamma.
Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet
redogöra för den närmare innebörden av föreliggande anslagsäskande.
Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla
upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas
utskottet.
Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Jag får därför
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 400,000.
[7.] Brand- och bombsäkra utrymmen för sjökarteverkets arkivalier, reservationsanslag.
I skrivelse den 13 maj 1941 har chefen för sjökarteverket under
åberopande av en vid skrivelsen fogad utredning gjort framställning örn
anvisande av anslagsmedel för anordnande av brand- och bombsäkra utrymmen
för sjökarteverkets arkivalier m. m. Kostnaderna härför hava beräknats
enligt två olika alternativ. Enligt det ena alternativet, slutande på
ett belopp av 84,000 kronor, skulle utrymmena begränsas till att avse allenast
verkets olika arkiv, medan enligt det andra alternativet de planerade
utrymmena samtidigt skulle anordnas såsom skyddsrum för verkets personal,
varigenom kostnaden skulle ökas till 119,000 kronor. Merkostnaden i det
senare fallet skulle sålunda uppgå till 35,000 kronor. I skrivelsen har framhållits,
att inredande av skyddsrum för personalen i samband med de nytillkommande
arkivutrymmena med hänsyn till det provisoriska skyddsrum,
som för närvarande stöde till förfogande, och den relativt betydande merkostnaden
icke kunde anses oundgängligen nödvändigt, även örn det vore
mycket önskvärt.
Det synes vara angeläget att ett betryggande brand- och bombskydd
beredes sjökarteverkets värdefulla och särskilt under nu rådande förhållanden
svårersättliga arkivalier. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medel
äskas hos riksdagen för anordnande av ifrågavarande arkivutrymmen. Då
enligt vad som upplysts ett skyddsrum för verkets personal finnes inrett i
den nuvarande byggnadens källarvåning, anser jag mig emellertid icke böra
förorda, att särskilda åtgärder vidtagas för inredande av de nya arkivut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 19
rymmena till skyddsrum för personalen. Kostnaderna för byggnadsföretaget
böra sålunda enligt min mening begränsas till 84,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:ts måtte
föreslå riksdagen
att till Brand- och bombsäkra utrymmen för sjökarteverkets
arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.................................................... kronor 84,000.
[8.] Förvärv av mark vid Fårösund, reservationsanslag. I skrivelse den 28 april
1941 har marinförvaltningen, efter samråd med försvarsväsendets verkstadsnämnd,
gjort framställning örn anvisande av medel för förvärv för marinens
räkning av visst markområde vid Fårösund. Kostnaderna för förvärvet skulle
enligt preliminärt anbud, under villkor att köpeskillingen erlades före den
1 juli 1941, uppgå till cirka 43,000 kronor, vartill komme avstyckningskostnader
m. m., beräknade till 2,000 kronor. Marinförvaltningen har framhållit, att
ifrågavarande markområde inom en nära framtid syntes komma att erfordras
för vissa anläggningar för marinens räkning, och att ett förvärv av området
på de villkor, som preliminärt överenskommits, skulle ställa sig ekonomiskt
fördelaktigare än örn förvärvet uppskötes till en senare tidpunkt.
Då behov av det till inköp föreslagna markområdet vid Fårösund kan
förväntas föreligga inom en nära framtid och de nu preliminärt överenskomna
villkoren för förvärv av området synas vara för statsverket fördelaktiga,
finner jag mig böra tillstyrka, att erforderliga medel äskas för ändamålet.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Förvärv av mark vid Fårösund för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 45,000.
Flygförvaltningens delfond.
[9], Bostadsbyggnader för Norrbottens flygbaskår, reservationsanslag. I det program
för flygvapnets utvidgning, för vilket en redogörelse lämnats i årets
statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 98), ingår jämväl inrättande
under budgetåret 1941/42 av en s. k. basorganisation i Övre Norrland. I
anslutning härtill har ock årets riksdag (skr. nr 57, punkt 20, och nr 80,
punkt 22) efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2 (bilaga 15,
punkt 9) och i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkt 31)
framlagda förslag beslutat, att ifrågavarande basorganisation skall komma till
stånd och uppsättas under nästa budgetår samt till uppförande av etablissement
för organisationen anvisat tillhopa 6,200,000 kronor såsom kapitalinvesteringar
i flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.
Under erinran, att basorganisationen — vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 25 april 1941 skall benämnas Norrbottens flygbaskår (F 21) — avses
skola förläggas centralt i närheten av Luleå har flygförvaltningen i skrivelse
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
den 30 april 1941 underställt Kungl. Majda prövning frågan om beredande
av bostäder för den personal, som avses skola placeras till tjänstgöring vid
organisationen. I anslutning därtill har flygförvaltningen anfört i huvudsak
följande:
Under den gångna vintern verkställda undersökningar hade givit vid handen,
att bostadstillgången inom Luleå stad vore så knapp, att densamma
icke kunde förslå för tillgodoseende av flygbaskårens behov av personalbostäder.
Nya bostäder måste därför ofördröjligen uppföras. Ämbetsverket
hade övervägt möjligheterna att uppföra samtliga för flygbaskårens personal
erforderliga tjänstebostäder i anslutning till kårens centralförläggningsplats.
För personalens vidkommande skulle emellertid samtliga tjänstebostäder
förläggande dit medföra avsevärda nackdelar. Sålunda funnes där inga
affärer, varför de för hushållen DÖdvändiga inköpen under alla förhållanden
måste göras i Luleå. Vidare skulle skolgången för skolbarnen komma att
försvåras och fördyras dels genom dagliga resor fram och tillbaka från
förläggningsplatsen till Luleå, dels genom nödvändigheten att i Luleå
anordna vissa måltider för skolbarnen. Ur luftskyddssynpunkt syntes det
därjämte för familjemedlemmarna vara bättre att icke bo i omedelbar närhet
av flygbaskårens förläggning. Med hänsyn därtill hade flygförvaltningen
funnit lämpligast, att flygbaskårens personal bereddes bostäder i Luleå.
Det erforderliga antalet bostäder hade flygförvaltningen beräknat på följande
sätt:
för år 1941 .................................................. 80 eldstäder
» » 1942 ytterligare ...................................... 29 » samt
» » 1944 » 85 »
Härtill komme för civil verkstadspersonal ett behov, som beräknats till
för år 1941 och 1942 ........................................ 35 eldstäder samt
» » 1944 ytterligare ...................................... 20 »
Det sammanlagda behovet utgjorde sålunda
för år 1941 och 1942 ..............................
» » 1944 ytterligare ...........................
eller tillsammans .................................
144 eldstäder samt
105 >’
249 eldstäder.
Mellan flygförvaltningen och Luleå stad förda förhandlingar hade resulterat
i ett av stadsfullmäktige i staden framlagt erbjudande, innebärande
att erforderlig del av det staden tillhöriga s. k. Oskarsvarvsområdet kostnadsfritt
skulle upplåtas med äganderätt till kronan för uppförande genom
kronans försorg av erforderliga bostadshus. Härjämte hade staden åtagit
sig att på egen bekostnad framdraga erforderliga ledningar och gator m. m.
Såsom förutsättning för stadens åtagande skulle emellertid gälla, att bebyggelsen
på området skedde i överensstämmelse med blivande byggnadsbestämmelser
för ifrågavarande stadsplaneområde. Då bebyggelsen komme
att ligga inom Luleå stads planlagda område, hade det lämpligaste tillvägagångssättet
enligt flygförvaltningens åsikt varit, att staden själv svarat för
byggnadsverksamheten. Som staden icke själv sett sig istånd därtill och icke
heller kunnat intressera enskilda företagare för frågans lösning, ansåge flygförvaltningen,
att det föreslagna arrangemanget med byggnadernas uppförande
genom ämbetsverkets försorg borde komma till utförande.
Inom flygförvaltningen påginge — i samråd med den av Luleå stad anlitade
HSB:s stadsplaneavdelning — utredning angående bebyggelsens närmare ut
-
21
Kungl. Majus proposition nr 267.
formning. Först sedan denna utredning slutförts, kunde kostnaderna när
-
mare preciseras. På utredningens nuvarande ståndpunkt kunde kostnaderna
approximativt beräknas till:
för 1941 oell 1942 års byggnadsprogram: Kronor Kronor
1944 eldstäder ä 7,000 kronor .............................. 1,008,000
Yttre värmeledningar inom området........................ 10,000
Planering av tomtmark...................................... 15,000
Administration och oförutsedda kostnader, cirka 6 procent 62,000 \ 095 000
för 1944 års byggnadsprogram:
105 eldstäder ä 7,000 kronor................................ 735,000
Yttre värmeledningar inom området ...................... 10,000
Planering av tomtmark...................................... 10,000
Administration och oförutsedda kostnader, cirka 6 procent 4CK000 795,000
Summa kronor 1,890,000
Medlen för 1941 och 1942 års byggnadsprogram erfordrades under budgetåret
1941/42, varvid flygförvaltningen dock borde erhålla rättighet att redan
före ingången av nämnda budgetår — i den mån så läte sig göra — avsluta
entreprenadkontrakt beträffande delar av byggnadsprogrammet.
Under åberopande av vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt,
att Kungl. Majit måtte, med godkännande av förenämnda av Luleå stad
gjorda erbjudande angående överlämnande av erforderlig del av det s. k.
Oskarsvarvsområdet, hos riksdagen äska för 1941 och 1942 års byggnadsprogram
enligt approximativ uppskattning erforderliga medel, 1,095,000
kronor, ävensom uppdraga åt flygförvaltningen att i samråd med härav berörda
myndigheter uppgöra förslag till bebyggelsens närmare omfattning
och utformning.
Det framlagda förslaget till lösande av bostadsfrågan för personalen vid
Norrbottens flygbaskår innebär att genom statsverkets försorg erforderliga
bostäder anordnas i Luleå å för ändamålet av staden till förfogande
ställd tomtmark. Kostnaden för projektets genomförande uppgår, enligt en
approximativ beräkning, till 1,890,000 kronor, därav under budgetåret 1941/42
skulle erfordras 1,095,000 kronor.
För egen del vill jag till en början erinra om att anordnande av statliga
tjänstebostäder vid militära etablissement enligt hittills tillämpade principer
ansetts böra ske i minsta möjliga utsträckning och allenast i de fall, då
ett tillgodoseende å den privata bostadsmarknaden av föreliggande bostadsbehov
icke är att räkna med. Då ordnandet av bostadsförsörjningen för
flygbaskårens personal på dylikt sätt icke lärer kunna påräknas, synes
det vara ofrånkomligt att för kåren erforderliga bostäder komma till utförande
genom statens försorg. Med hänsyn härtill är jag beredd att i
princip godtaga flygförvaltningens föreliggande förslag, såvitt detsamma avser
uppförande under åren 1941 och 1942 av tillhopa 144 eldstäder. Däremot
är jag icke beredd att för närvarande fatta ståndpunkt till den ytterligare
nybyggnad av bostäder, som flygförvaltningen föreslagit skola äga rum
under år 1944. Med avgörande av denna fråga synes böra anstå till dess
utvecklingen å byggnadsmarknaden kan närmare överblickas.
22
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 267.
Huruvida de ifrågavarande bostäderna i enlighet nied vad flygförvaltningen
förutsatt böra utnyttjas som tjänstebostäder i egentlig mening —
d. v. s. tilldelas anställningshavarna med bostadstvång — eller huruvida
byggnaderna skola betraktas som uthyrningsfastigheter och sålunda på vanligt
sätt uthyras, synes mig vara tveksamt. Med hänsyn bland annat till
byggnadernas föreslagna belägenhet på ett avsevärt avstånd från kårens förläggning
ligger det senare alternativet måhända närmast till hands, därvid
dock kårens personal torde böra tillförsäkras förhandsrätt att förhyra bostäderna.
Ståndpunkt till denna fråga torde emellertid icke behöva fattas
nu, utan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma därom, då
byggnaderna färdigställts.
Vad angår de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna har flygförvaltningen
framhållit, att dessa äro att anse såsom allenast approximativa. Vid
sådant förhållande lärer det icke vara påkallat att nu ingå på en närmare
granskning av desamma. Ehuru det beräknade kostnadsbeloppet, 1,095,000
kronor, förefaller högt, anser jag mig dock, med hänsyn till angelägenheten
av att bostadsfrågan för flygbaskåren så snart som möjligt kommer till en
lösning, böra tillstyrka, att de föreliggande kostnadsberäkningarna läggas till
grund för medelsäskande hos riksdagen. Jag förutsätter emellertid, att såväl
ritningar som kostnadsberäkningar före dispositionsbesluts meddelande skola
i besparingssyfte underkastas en översyn inom 1940 års militära byggnadsordning.
Den ifrågasatta bebyggelsen är såsom förut framhållits avsedd att förläggas
till tomtområdet Oskarsvarv i Luleå. Nämnda område utgör en del av en
Luleå stad tillhörig donationsjord, från vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 20 juli 1906 (civildepartementet) upplåtelse under äganderätt må äga
rum allenast efter Kungl. Maj:ts tillstånd. Sådant tillstånd torde få utverkas
i samband med ett blivande dispositionsbeslut rörande för de ifrågavarande
byggnaderna anvisade anslagsmedel.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bostadsbyggnader för Norrbottens flygh askar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 1,095,000.
[10.] Gymnastikbyggnad m. m. vid Göta flygflottilj, reservationsanslag. Till förläggning
av jaktflottiljer anvisade 1940 års urtima riksdag (skr. nr 23) efter
därom av Kungl. Majit i proposition nr 1 (bilaga 9, punkt 2) framlagt förslag
ett reservationsanslag av 3,662,000 kronor. Av det vid nämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden framgår,
att av nämnda belopp 2,974,000 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna
för Göta flygflottiljs förläggning vid Säve å Hisingen i enlighet med
ett av flygförvaltningen i skrivelse den 30 maj 1940 framlagt, såsom alternativ
I betecknat förslag samt att ämbetsverket i nämnda skrivelse framlagt jämväl
två såsom II och III betecknade alternativ, vilka, enligt vad skrivelsen giver
vid handen, utformats såsom fortsatta etapper för förläggningens slutliga
ordnande.
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Under erinran, att i alternativ III upptagits, bland annat, en gymnastikbyggnad,
en bad- oell tvättinrättning samt en därtill hörande värmecentral
med kolkällare för en kostnad av respektive 170,000, 100,000 och 80,000
kronor eller tillhopa 350,000 kronor, hemställde flygförvaltningen i sin skrivelse
den 19 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten
för bland annat budgetåret 1941/42, att sistnämnda belopp måtte
ställas till ämbetsverkets förfogande för uppförande av berörda anläggningar.
I en till överbefälhavaren över rikets försvarskrafter ställd skrivelse den
18 april 1941, vilken av överbefälhavaren den 28 i samma månad överlämnats
till chefen för försvarsdepartementet med tillstyrkan av bifall, har
chefen för flygvapnet hemställt, att det i det föregående berörda medelsäskandet
måtte göras till föremål för förnyad prövning. I anslutning därtill
har chefen för flygvapnet anfört följande:
Göta flygflottiljs förläggningsplats, Säve, är belägen 12 kilometer från
närmaste större samhälle, Göteborg. Med hänsyn härtill, transportsvårigheter
samt med transporterna förenade avsevärda kostnader är det icke
möjligt att för den dagliga fysiska träningen av flygflottiljens personal räkna
med utnyttjande av någon gymnastiklokal i Göteborg. Uppföres sålunda
icke gymnastikbyggnaden vid Göta flygflottilj måste följden bliva, att dess
personal under vinterhalvåret icke kan beredas tillfälle till någon form av
gymnastik och idrott inomhus. Ett sådant förhållande är icke förenligt med
det krav på god fysisk kondition, som måste ställas på personal och ej
heller med önskemålet örn lämplig sysselsättning för manskapet under fritid.
— Därest bad- och tvättinrättning icke uppföres vid flottiljen, måste
personalen beredas tillfälle till bad i Göteborg samt flottiljens tvätt sändas
till tvättinrättning därstädes. Härav följer kostsamma transporter och badavgifter
samt förlust av tjänstetid vid badning. Med hänsyn dels till kostnaderna,
dels till de olägenheter i tjänstehänseende, som uppstå genom
personalens transport till Göteborg, bör bad- och tvättinrättning vid Göta
flygflottilj uppföras i enlighet med flygförvaltningens förslag.
Då Göta flygflottiljs fredsförläggning kommer att erhålla en mera permanent
karaktär än som från början förutsattes och de av flygförvaltningen
anförda skälen för anordnande vid flottiljen av gymnastikhus samt bad- och
tvättinrättning med tillhörande värmecentral synas bärande, har jag ansett
mig böra biträda förevarande förslag. Emot den av flygförvaltningen i ämnet
framlagda kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. Jag förutsätter
emellertid, att densamma liksom blivande ritningar i besparingssyfte skola
granskas av 1940 års militära byggnadsordning.
I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Gymnastikbyggnad m. m. vid Göta flygflottilj för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 350,000.
[11.] Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reservationsanslag. I sin
skrivelse den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å kapitalbudgeten
hemställde flygförvaltningen om anvisande av anslagsmedel för vidtagande
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
av anordningar, avsedda att öka lirigsberedskapen vid vissa krigsflygfält. De
föreslagna anordningarna avsågo huvudsakligen uppförande av baracker för
expeditions-, förläggnings- oell förplägnadsändamål, byggande av vägar m. m.
För en del av de ifrågavarande flygfälten angåvos anordningarna vara av
brådskande natur. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941
(bilaga 15, punkten 11) framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. 57, punkten
21) å tilläggsstat II för innevarande budgetår ett reservationsanslag av
977.000 kronor för genomförande av dessa mera brådskande arbeten.
För motsvarande anordningar vid de krigsflygfält, som beräknas vara färdigställda
först vid utgången av budgetåret 1941/42, Ilar i förenämnda skrivelse
den 19 oktober 1940 räknats med ett sammanlagt medelsbehov av 3,368,000
kronor. Sedan överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 10
december 1940 angående medelsäskandena för försvarsgrenarna anfört, att för
budgetåret 1941/42 medelsbehovet i förevarande avseende kunde inskränkas
till 2,248,000 kronor, under det att med anvisande av resterande belopp kunde
anstå till budgetåret 1942/43, har chefen för flygvapnet i sin förutnämnda skrivelse
den 18 april 1941 återkommit till ifrågavarande medelsbehov. Chefen
för flygvapnet har därvid framhållit, att man genom att uppskjuta byggandet
av baracker vid de krigsflygfält, som ej kunna beräknas bli användbara under
budgetåret 1941/42, samt genom att minska antalet förläggningsbaracker vid
övriga krigsflygfält till minsta möjliga med utnyttjande av den civila bebyggelsen,
kunde än ytterligare nedbringa det för budgetåret 1941/42 erforderliga
beloppet. För nämnda budgetår erfordrades under sådana förutsättningar
allenast 1,880,000 kronor; med anvisande av återstoden av det i
skrivelsen den 19 oktober 1940 angivna beloppet (3,368,000— 1,880,000=)
1.488.000 kronor skulle däremot kunna anstå till ett senare budgetår. I
anslutning härtill har chefen för flygvapnet vidare anfört följande:
De krigsflygfält, för vilka barackerna avses, äro belägna inom områden,
där erforderliga utrymmen icke kunna påräknas inom rimligt avstånd. För
flygvapnets behov ha konstruerats och utprövats fyra standardtyper av
baracker, nämligen en expeditions-, en förläggnings-, en matinrättnings- och
en flygtjänstbarack. Antalet baracker på varje plats har bestämts med hänsyn
till ortens tillgångar. På de platser, där alla tillgångar saknas, har
maximibeliovet begränsats till behovet för en tung bombdivision eller 1 expeditions-,
4 förläggnings-, 1 matinrättnings- och 1 flygtjänstbarack. Härvid
har av kostnadsskäl bortsetts från möjligheten att till ett och samma fält
förlägga mer än en division, vilket ofta kan bli önskvärt.
Det är av stor vikt för flygvapnets operationsduglighet att ovannämnda
arbeten snarast utföras. De under instundande budgetår färdigställda krigsflygfälten
kunna först därefter till fullo utnyttjas.
I enlighet med chefens för flygvapnet i förenämnda skrivelse den 18 april
1941 gjorda framställning finner jag mig böra tillstyrka, att medel för de i
det föregående angivna anordningarna vid vissa krigsflygfält äskas hos riksdagen
med av chefen för flygvapnet nu angivet belopp, 1,880,000 kronor. I
ärendet gjorda kostnadsberäkningar synas emellertid böra underställas 1940
års militära byggnadsutredning, innan medlen ställas till förfogande för
avsett ändamål.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Barackbyggnader m. m. för vissa krigs fly g fält för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 1,880,000.
[12.] Idrottsplats vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag. I sin skrivelse
angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 anmälde flygförvaltningen,
att behov av idrottsplatser förelåge vid vissa angivna flygflottiljer.
Under åberopande härav har flygförvaltningen i skrivelse den 13 maj 1941
gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av en idrottsplats vid
Skaraborgs flygflottilj. Ämbetsverket har därvid framhållit, att det vore av
särskild betydelse att frågan om anordnande av idrottsplats för personalen
vid denna på betydande avstånd från stad belägna flygflottilj snarast möjligt
komme till en lösning. Enligt ett skrivelsen bifogat kostnadsförslag skulle
kostnaderna för en dylik idrottsplats, därest arbetena till övervägande delen
utfördes av flottiljens egen personal, uppgå till 24,000 kronor.
Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Jag hemställer
sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Idrottsplats vid Skaraborgs flygflottilj för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 24,000.
[13.] Flygplatsbelysning vid Östgöta och Göta flygflottiljer, reservationsanslag.
I sin meromnämnda skrivelse den 19 oktober 1940 hemställde flygförvaltningen
jämväl örn anvisande av medel för anordnande av flygplatsbelysningsanläggning
vid Göta flygflottilj samt för komplettering av belysningsanläggningen
vid Östgöta flygflottilj. Ämbetsverket framhöll därvid, bland
annat, att sedan Östgöta flygflottiljs flygfält å Malmen utvidgats med anlitande
av anslagsmedel, som ställts till förfogande av 1940 års lagtima riksdag,
viss omändring och komplettering av den befintliga flygplatsbelysningsanläggningen
därstädes vore av behovet påkallad. Kostnaderna för ifrågavarande
båda anläggningar beräknades uppgå till 375,000 kronor enligt följande
fördelning:
Flygplatsbelysningsanläggning vid Göta flygflottilj .......... kronor 250,000
Komplettering av flygplatsbelysningsanläggning vid Östgöta
flygflottilj ...................................................... 5> 70,000
Transformatorstation därstädes ................................ » 35,000
Högspänningsjordkabel » »_20,000
Summa kronor 375,000.
I förenämnda skrivelse den 18 april 1941 till överbefälhavaren över rikets
försvarskrafter har chefen för flygvapnet hemställt, att ifrågavarande medelsäskande
måtte upptagas till förnyad prövning. Därvid har chefen för flygvapnet
anfört i huvudsak följande:
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Vid Ostgöta flygflottilj funnes redan en flygplatsbelysning i anslutning
till den del av flygfältet, som vöre belägen norr om förutvarande landsvägen
Mjölby Linköping. Det med anlitande av de av 1940 års lagtima riksdag
anvisade anslagsmedlen utvidgade flygfältet beräknades kunna tagas i bruk
instundande sommar. För att flygfältet skulle kunna användas i sin helhet,
exempelvis vid flygning i mörker eller vid flygning i dålig sikt, erfordrades
att det ursprungliga fältets belysningsanläggning kompletterades att omfatta
även den utvidgade delen. — Erfarenheterna från nu pågående krig hade
klart påvisat betydelsen av, att flygförbanden kunde uppträda under mörker.
Grundlig utbildning i mörkerflygning vore därför starkt påkallad. För att
haveririsken i möjligaste mån skulle kunna nedbringas — framför allt under
den grundläggande utbildningen i mörkerflygning på olika flygplantyper —
erfordrades betryggande flygplatsbelysningsanordningar vid fredsförläggningarna.
Flygplatsbelysningen utgjorde sålunda en viktig faktor i flygsäkerhetstjänsten.
Följden av att Östgöta och Göta flygflottiljer icke erhölle den
begärda flygplatsbelysningen bleve att personalens utbildning i mörkerflygning
komme att eftersättas eller att denna utbildning måste — med anlitande
av primitiva belysningsanordningar — utföras under förhållanden, som
medförde ökad risk för haverier.
Med hänsyn till vad som i ärendet blivit upplyst rörande behovet av
förenämnda belysningsanläggningar finner jag mig böra biträda flygmyndigheternas
föreliggande medelsäskande. Då intet torde vara att erinra mot
den framlagda kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Flygplatsbelysning vid Östgöta och Göta flygflottiljer
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.......................................... kronor 375,000.
Fonden för förlag till statsverket.
[14.] Anordnande av bostäder för personal vid Västgöta flygflottilj m. m., reservationsanslag.
I särskilda skrivelser till Kungl. Majit hava flygförvaltningen
den 10 april och försvarsväsendets verkstadsnämnd den 3 maj 1941 gjort
framställningar i fråga örn anordnande av bostädar åt viss personal vid
Västgöta flygflottilj ävensom vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg
och Karlsborgs tygstations verkstäder.
Fly g för vältning en har i sin skrivelse anmält, att behovet av ytterligare
bostäder för vid Västgöta flygflottilj anställd personal — utöver de inom
flottiljområdet uppförda tjänstebostäderna — sedan länge varit trängande.
Enligt en inom flygförvaltningen upprättad, den 8 april 1941 dagtecknad
promemoria angående ifrågavarande bostadsbehov m. m. hade vid sammanträde
i Karlsborg mellan ombud för flygförvaltningen och chefen för flottiljen
konstaterats, att bostadsförhållandena i Karlsborg och dess omedelbara närhet
vore sådana, att för vid flottiljen anställd personal krävdes omedelbart
iordningställande av ytterligare 1 lägenhet örn 5 rum och kök, 1 lägenhet
örn 4 rum och kök, 9 lägenheter örn 3 rum och kök samt 29 lägenheter örn
2 rum och kök. Lägenlietstyperna hade därvid bestämts med ledning av
27
Kungl. Majus proposition nr 267.
gällande anvisningar rörande ersättning för tjänstebostäder m. m. För att
emellertid möjliggöra anskaffandet av enkelrum för vid flottiljen anställd
ogift personal samt nedbringa hustyperna och därmed kostnaderna till det
minsta möjliga, hade flottiljchefen föreslagit, att 2-rumslägenlieterna skulle
utbytas mot 3-rumslägenlieter, varvid ett rum kunde uthyras, samt att i
stället för en 5-rumslägenliet och en 4-rumslägenhet skulle anskaffas två “lirum
slägenheter. Därigenom skulle även för de lägst betalda befattningshavarna
erbjudas en icke obetydlig hyreslindring genom uthyrandet av ett
rum. Behovet skulle enligt denna princip bliva 2 lägenheter örn 4 rum och
kök samt 38 lägenheter örn 3 rum och kök.
Åv nämnda promemoria, som bilagts flygförvaltningens skrivelse, framgår
vidare, bland annat, att sammanträde hållits i Karlsborg den 6 april 1941
mellan platsbefälhavaren i Karlsborg samt representanter för flygvapnet,
Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborgs tygstation, statens ammunitionsfabrik,
försvarsväsendets verkstadsnämd och Karlsborgs kommun för att
diskutera anordnandet av den planerade bebyggelsen. Vid sammanträdet
hade jämväl en representant för egnahemsstyrelsen varit närvarande. Efter
besiktning av olika platser, som kunde ifrågakomma för förläggning av ifrågavarande
bebyggelse, hade deltagarna i sammanträdet enats örn att den för
ändamålet ur alla synpunkter lämpligaste platsen vore ett område, beläget
å under arméförvaltningens vård och förvaltning stående mark norr örn
Rödesund, benämd »Norra skogen». Inom samma område hade verkstadsnämnden
planerat att uppföra bostadsbyggnader för personal vid ammunitionsfabrikens
avdelning i Karlsborg samt Karlsborgs tygstation. Som emellertid
vissa med sistberörda bostadsbebyggelse sammanhängande frågor icke
varit tillfullo utredda, hade det ansetts lämpligt, att flygvapnet och verkstadsnämnden
erhölle var för sig å marken bestämda områden för uppförande
oberoende av varandra av en var sina byggnader. Endast i frågor rörande
vatten och avlopp skulle samråd äga rum. Ett intill det sålunda planerade
bostadsområdet beläget, närmare angivet område borde upplåtas till Karlsborgs
kommun att av kommunen användas såsom parkområde och badplats.
Med kommunens representant överenskoms, att kommande underhåll av
gator, vägar och avlopp skulle så ordnas att, sedan kronan ombesörjt hela
bebyggelsen inklusive vägar, vatten och avlopp, kommunen skulle mot en
engångsersättning övertaga ansvaret för vägunderhåll, renhållning och avlopp.
Kommunens anspråk på ersättning skulle därvid bliva synnerligen moderata.
Kostnaderna härför skulle läggas till byggnadskostnaderna och vid eventuell
försäljning av tomter till enskilda befattningshavare slås ut på dessa. Skulle
enskild bebyggelse framdeles komma till stånd intill nu ifrågavarande område,
komme kommunen att inom detta nya byggnadsområde ordna vatten
och avlopp helt oberoende av den av kronan uppförda bebyggelsen.
Flygförvaltningen har i sin skrivelse åberopat vad sålunda förekommit
samt med hänvisning till en vid skrivelsen fogad kartskiss vidare anfört:
Det för flottiljens bebyggelse avsedda området är å bifogade kartskiss utmärkt
med röda begränsningslinjer. Platsbefälhavaren jämte flottiljchef en
28
Kungl. Majus proposition nr 267.
liava å kartskissen förklarat, att de icke hava något att erinra mot bebyggelsens
förläggande till ovan angivna plats. I fråga om uppförandet av
erforderliga byggnader å området synes det flygförvaltningen lämpligast att
denna uppgift i likhet med vad som tillämpats vid Skaraborgs flygflottilj,
Såtenäsx), och där utfallit till full belåtenhet —- anförtros åt statens egnahemsstyrelse.
Inom styrelsen pågår för närvarande utarbetande av plan för
bebyggelsen, däri inbegripet erforderliga vägar och ledningar, samt beräkning
av härav föranledda kostnader.
Flygförvaltningens skrivelse utmynnar i en hemställan, att Kungl. Majit
måtte dels förordna, att ifrågavarande område skulle överföras från arméförvaltningens
till egnahemsstyrelsens vård och förvaltning, dels från egnahemsstyrelsen
infordra plan för bebyggelsen jämte kostnadsförslag, dels ock
uppdraga åt egnahemsstyrelsen att utföra bebyggelsen så att inflyttning
kunde ske senast den 1 oktober 1941.
Över flygförvaltningens framställning hava utlåtanden avgivits den 25
april 1941 av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse samt den 6 maj 1941
av egnahemsstyrelsen.
Fortifikationsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot
den i ärendet ifrågasatta markupplåtelsen.
I sitt utlåtande har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande:
Flygförvaltningen har i sin skrivelse pekat på den under den gångna
vintern genomförda bebyggelsen vid Såtenäs såsom en lämplig förebild för
det här ifrågasatta bostadsområdet. Detta innebär, att bebyggelsen skulle
utföras såsom enfamiljhus. Uppenbart är, att ett dylikt byggnadssätt medför
fördelar socialt sett och ur trevnadssynpunkt. Det är också den enda bekyggelseform,
som med fördel tillåter ett allmännare upplåtande av lägenheterna
med äganderätt för de där boende; en upplåtelseform, som ur statens
synpunkt kan vara att eftersträva. Det torde alltså finnas anledning
att förorda en enfamiljshusbebyggelse trots de något högre kostnader, som
en dylik, jämfört med en flerfamiljshusbebyggelse, för med sig.
Mot de uttalanden röi-ande de olika hustyperna och deras storlek, som
gjorts i bilaga till flygförvaltningens skrivelse, synes intet vara att erinra.
Av remisshandlingarna framgår, att inom det område norr örn Södesund,
som benämnes »Norra skogen», kan förutom bostadsbebyggelse för flygflottiljen
och såsom anföres för ammunitionsfabriken även så småningom
väntas viss kommunal bebyggelse samt anläggande av ett kommunalt strandbad.
Med anledning härav synes området redan från början böra i dess
helhet studeras ur planeringssynpunkt. Detta innebär, att ett noggrannare
fastställande av belägenhet och gränser för flottiljens nu aktuella bostadsområde
lämpligen bör ansta, till dess förslag i detta hänseende hunnit framläggas.
Enligt vad som meddelats egnahemsstyrelsen finnes varken nivåkarta
eller annat tillförlitligt kartmaterial över området. Det torde alltså
vara angeläget att utan dröjsmål föranstalta örn igångsättande av mätningsocli
avvägningsarbeten.
Egnahemsstyrelsen har icke ansett remissen innebära ett uppdrag att utarbeta
planer och kostnadsberäkning för bebyggelsen, något som med hänsyn
till såväl ovan påtalade oklarhet rörande områdets disposition som till ärendets
brådskande natur knappast varit möjligt. För att ändock så långt möjligt
belysa kostnadsfrågan får styrelsen hänvisa till en jämförelse med för
’)
Se prop. nr 49/1940 U.
Kunell. Majlis proposition nr 267.
29
hållandena vid Såtenäs. För uppförande därstädes av 45 lägenheter om tre
rum och kök, varav 5 av något större typ än de övriga, samt 1 lägenhet
örn fyra rum och kök, beräknade egnahemsstyrelsen ett anslag av 1,074,000
kronor, varav riksdagen anvisade ett anslag å 1,000,000 kronor. Det antal
byggnader, som enligt de militära myndigheternas utredning skall komma
ifråga för flottiljen i Karlsborg, är 38 stycken örn tre rum och kök samt 2
stycken örn fyra rum och kök. Denna sålunda mindre byggnadsvolym torde
med enahanda beräkningsgrunder som av egnahemsstyrelsen tillämpades
för egnahemsområdet i Såtenäs draga en kostnad, som blir cirka 100,000
kronor lägre än kostnaden därstädes, alltså cirka 980,000 kronor. Med
undantag för att, bland annat, byggnadsmaterialet något fördyrats, torde
kostnadsförhållandena vid Såtenäs och Karlsborg vara i stort sett jämförbara.
I de militära myndigheternas utredning av frågan har antytts förefintligheten
av ett bostadsbehov även för ammunitionsfabrikens del. Egnahemsstyrelsen
har under hand från försvarsväsendets verkstadsnämnd inhämtat,
att detta bostadsbehov är till sin storleksordning och aktualitet jämförbart
med flottiljens. Utan att här gå in på annat än tekniskt-ekonomiska synpunkter
anser sig egnahemsstyrelsen böra framhålla, att uppenbara fördelar
torde vara att vinna, därest dessa två byggnadsuppgifter kunna samordnas,
ty dels bli de sammanlagda kostnaderna för företagens administration lägre
och dels torde det totala byggnadsföretagets större omfattning sannolikt
möjliggöra fördelaktigare inköp av byggnadsmaterial m. m.
Ehuru det icke i flygförvaltningens skrivelse utsagts, torde det bliva nödvändigt,
att staten låter avskriva viss del av anläggningskapitalet enligt liknande
grunder som de, vilka skola tillämpas i Såtenäs.
I fråga örn lägenheternas upplåtande får egnahemsstyrelsen hänvisa till
vad styrelsen den 11 oktober 1940 i underdånigt utlåtande anfört rörande
bostadsområdet vid Såtenäs. De synpunkter, som där framlagts rörande
fastigheternas förvaltning, kunna äga tillämpning även i detta fall.
Enligt flygförvaltningens förslag skulle åt egnahemsstyrelsen uppdragas
att handhava administrationen av själva byggandet. Styrelsen vill i detta
avseende icke göra något uttalande, utan endast upplysningsvis meddela,
att det för administration av Såtenäs-bebyggelsen varit nödvändigt att upprätta
en särskild organisation med hänsyn till styrelsens egentliga arbetsuppgifter
med byggnadsverksamhet och hithörande, vilka böra bedrivas opåverkade
av bostadsbebyggelsen vid Såtenäs. Skulle emellertid Kungl. Maj:t
komma att uppdraga åt egnahemsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande bostadsbebyggelse
vid Karlsborg, bör styrelsen få av därför anvisade byggnadsanslag
tillgodogöra sig sina egna kostnader i samband med företaget.
Verkstadsnämnden har i sin förberörda skrivelse anfört i huvudsak följande:
Vid de försvarsväsendets verkstadsnämnd underställda anläggningarna i
Karlsborg, nämligen ammunitionsfabrikens avdelning därstädes samt Karlsborgs
tygstations verkstäder, rådde sedan lång tid tillbaka en avsevärd brist
på bostäder för den vid dessa anliiggningar anställda personalen. Verkstadsnämnden
hade därför vidtagit en undersökning beträffande bostadsförhållandena
i Karlsborg, därvid framkommit, att avsevärd bostadsbrist för ovannämnda
personal komine att råda även vid framtida normal drift under
fredsförliållanden. En av arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken och tygmästaren
vid tygstationen verkställd detaljutredning linde givit vid handen,
att det ytterligare bostadsbehovet för vid ammunitionsfabriken och tygverkstäderna
under fredstillverkning anställd personal utgjorde 85 lägenheter.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 267.
Av dessa vore det oundgängligen nödvändigt att snarast möjligt 43 lägenheter
anskaffades, fördelade på 1 bostad om 5 rum och kök, avsedd för
verkstadsingenjören för tygverkstäderna, 2 bostäder om 4 rum och kök, avsedda
för konstruktörer vid ammunitionsfabriken, 8 bostäder örn 3 rum och
kök, avsedda för vissa andra tjänstemän, samt slutligen 32 bostäder om 3
rum och kök, avsedda för arbetarpersonalen. Beträffande bostäderna för
sistnämnda personal hade nämnden funnit, att dessa av flera skäl borde
omfatta 3 rum och kök. Denna lägenhetstyp lämpade sig bättre såsom
familjebostad, varjämte bebyggelsen borde tillgodose bostadsbehovet hos
barnrika familjer. Ett särskilt skäl för denna bostadstyps lämplighet utgjorde
därjämte den omständigheten, att en icke-barnrik familj hade möjlighet
att hyra ut det tredje rummet, varigenom en erforderlig reduktion av
den årliga bostadskostnaden kunde erhållas. Genom möjliggörande av sådan
uthyrning vunne man därjämte ett värdefullt tillskott i tillgången på enkelrum
för ensamstående personer. — Då den av verkstadsnämnden planerade
bebyggelsen, som borde komma till stånd snarast möjligt, lämpligast borde
äga rum i anslutning till den av flygförvaltningen i dess förut berörda
skrivelse föreslagna bebyggelsen å ett område som å en verkstadsnämndens
skrivelse bifogad kartskiss utmärkts med blå begränsningslinjer, och då
verkstadsnämnden för sin del anslöte sig till flygförvaltningens förslag beträffande
anordnandet av bebyggelsen, hemställde verkstadsnämnden, att
Kungl. Majit måtte dels från egnahemsstyrelsen infordra plan för bebyggelsen
jämte kostnadsförslag, dels ock uppdraga åt egnahemsstyrelsen att
med ledning av den av Kungl. Majit godkända planen för bebyggelsen utföra
denna, så att inflyttning kunde ske örn möjligt till den 1 oktober 1941.
Över verkstadsnämndens framställning har egnahemsstyrelsen den 9 maj
1941 avgivit infordrat utlåtande. Egnahemsstyrelsen har därvid i huvudsak
hänvisat till sitt förberörda utlåtande den 6 maj 1941. Planer och kostnadsberäkning
kunde av skäl som där anförts icke heller framläggas beträffande
nu ifrågavarande bebyggelse. En jämförelse med de preliminära kostnadskalkylerna
för bebyggelsen vid Såtenäs gåve vid handen, att för nu ifrågavarande
områdes iordningställande samt för uppförande av de i verkstadsnämndens
skrivelse specificerade lägenheterna erfordrades omkring 1,050,000
kronor.
Såsom av det anförda framgår förefinnes vid Karlsborg behov av ett stort
antal bostäder för såväl flygflottiljens personal som personal vid ammunitionsfabrikens
avdelning och tygstationen därstädes. På grund av rådande
bostadsförhållanden i Karlsborg och dess omedelbara närhet synes detta
behov icke kunna tillgodoses på annat sätt än att genom statens försorg
erforderligt antal bostäder nyuppföras. Flygförvaltningen och verkstadsnämnden
lia därför föreslagit, att sådan bebyggelse måtte komma till stånd.
I fråga örn sättet för denna bebyggelses anordnande och administration ha
de förslagsställande myndigheterna såsom lämplig förebild angivit bostadsbebyggelsen
för Skaraborgs flygflottilj vid Såtenäs, till vars anordnande
statsmakterna tidigare anvisat medel.
31
Kungl. Majus proposition nr 267.
Vid framläggandet av propositionen nr 49 till 1940 års urtima riksdag
angående anordnandet av bostäder vid Skaraborgs flygflottilj anförde jag,
att enär den personal, varom där vore fråga, till övervägande delen utgjordes
av sådana befattningshavare, vilka kunde komma att mera stadigvarande
tillhöra flottiljen, man borde såvitt möjligt söka undvika tjänstebostadsformen
med dess bostadstvång. Även den omständigheten, att man ur social
synpunkt borde eftersträva en mera egnahem sbetonad bebyggelse, ansåg jag
göra tjänstebostadsformen mindre lämplig och därtill svåradministrerad.
Jag förklarade mig därför anse, att en sådan form för bebyggelsen borde
eftersträvas, att befattningshavarna i fråga antingen finge hyra lägenheterna
i vanlig ordning utan bostadstvång eller också finge inköpa lägenheterna
med äganderätt. En ur dessa synpunkter lämplig lösning av byggnadsfrågan
fann jag ett av egnahemsstyrelsen avgivet förslag till ordnande av bebyggelsen
vid Såtenäs innebära. Enligt detta förslag skulle egnahemsstyrelsen omhänder - hava såväl bebyggelsen som den framtida förvaltningen av de ifrågavarande
fastigheterna. Vid förvaltningen skulle styrelsen biträdas av egnahemsnämnden
i Skaraborgs län, som bland annat skulle uppbära hyror för fastigheterna.
För de befattningshavare, som önskade friköpa sina fastigheter, kunde styrelsen
bevilja egnahemslån i vanlig ordning; friköp hade dock tänkts ske
med återköpsrätt för kronan.
De omständigheter, som föranledde mitt ställningstagande till förslaget
om anordnandet av bostadsbebyggelsen i Såtenäs, föreligga jämväl i fråga
örn den nu ifrågasatta bebyggelsen vid Karlsborg. Liksom vid Skaraborgs
flygflottilj är det vid Västgöta flygflottilj samt ammunitionsfabrikens avdelning
och tygstationen i Karlsborg huvudsakligen fråga örn personal, som
kan förväntas mera stadigvarande kvarstanna i sina arbetsanställningar.
Sociala oell praktiska skäl tala därför för att även vid Karlsborg anordnas
en egnahemsbetonad bebyggelse. Befattningshavarna böra även här medgivas
rätt att antingen i vanlig ordning utan bostadstvång hyra lägenheterna
eller också inköpa dem med äganderätt, i vilket senare fall kronan dock
bör förbehålla sig rätt till återköp. I enlighet med myndigheternas förslag
torde åt egnahemsstyrelsen böra uppdragas att omhänderhava såväl bebyggelsen
som den framtida förvaltningen av fastigheterna inom det föreslagna
bostadsområdet på samma sätt som tillämpats vid Såtenäs.
I likhet med verkstadsnämnden och egnahemsstyrelsen anser jag uppenbara
fördelar ur bland annat ekonomisk synpunkt vara att vinna genom ett
samordnande av flygförvaltningens och verkstadsnämndens nu aktuella bostadsbyggnadsfrågor.
Såsom egnahemsstyrelsen framhållit kommer bebyggelsen
å det föreslagna området att bliva av den omfattning, att området i
dess helhet torde böra redan från början bliva föremål för planläggning.
Innan arbetena igångsättas torde därför åtgärder böra vidtagas härför.
Egnahemsstyrelsen har av sociala skäl och ur trevnadssynpunkt förordat,
att bebyggelsen skulle utföras såsom enfamiljshus. Detta vore enligt styrelsens
mening också den enda bebyggelseform, som med fördel tilläte ett
allmännare upplåtande av lägenheterna med äganderätt för de där boende.
32
Kungl Maj:ts proposition nr 267.
Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall i sammanhang med fastställande av
ritningarna till husen taga ståndpunkt till frågan örn bebyggelsens art. Överflyttandet
från arméförvaltningens vård och förvaltning av det för bebyggelsen
avsedda området torde också få i annat sammanhang upptagas till prövning
av Kungl. Majit.
Yad slutligen angår kostnaderna för bebyggelsens ordnande har egnahemsstyrelsen
genom en jämförelse med förhållandena vid Såtenäs beräknat dessa
till för de för flygvapnets del erforderliga bostäderna, 38 stycken örn 3 rum
och kök samt 2 stycken örn 4 rum och kök, 980,000 kronor. På samma
sätt har egnahemsstyrelsen beräknat, att för uppförande av de i verkstadsnämndens
skrivelse specificerade lägenheterna erfordras omkring 1,050,000
kronor. Styrelsen har framhållit, att ärendets brådskande natur och den
av styrelsen påtalade oklarheten rörande områdets disposition för närvarande
omöjliggjorde tillförlitligare kostnadsberäkningar. Som emellertid hela frågan
snarast möjligt bör föreläggas riksdagen för bedömande, anser jag mig böra
föreslå, att anslagsfrågan redan i detta sammanhang bringas under riksdagens
prövning. Därvid synes det vara lämpligt, att för ändamålet å kapitalbudgeten
upptages ett särskilt anslag, som icke torde behöva sättas högre
än till 2,000,000 kronor. Detta anslag torde nu få hänföras till fonden för
förlag till statsverket. Sedan företaget färdigställts och kostnaderna för detsamma
kunna med säkerhet överblickas, lärer frågan örn den framtida finansieringen
av företaget böra underställas statsmakternas prövning, därvid
ståndpunkt bör tagas, bland annat, dels till frågan örn den slutliga redovisningen
och förvaltningen av ifrågavarande fastigheter, dels till spörsmålet
i vilken män avskrivning av anläggningskapitalet redan från början bör
äga rum.
Anslaget i fråga lärer böra disponeras av egnahemsstyrelsen. Styrelsen
bör av anslaget få tillgodogöra sig ersättning för sina egna kostnader i samband
med själva byggnadsverksamheten och förberedelserna därtill.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av bostäder för personal vid Västgöta flygflottilj
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 2,000,000.
Yad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond och i fonden s. 11 i texten
- SU 1941:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond och i fonden för förlag ti s. 1 i texten