Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet m. m

1941-05-16 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:267, Angående anvisande av medel för ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.

1

Nr 267.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

av medel för ordnande av Svea livgardes

förläggning å Järvafältet m. m.; given Stockholms

slott den 16 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o)—14:o).

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 16 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehesson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt,

beträffande ärendet under punkten 14:o), med chefen för jordbruksdepartementet

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande

ärenden avseende anslagsäskanden å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42

samt anför därvid:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 267.

ilin <i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition nr 267.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet, reservationsanslag. I

statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkt 2) har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet

för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor. I anförande till statsrådsprotokollet förklarade jag det vara min

avsikt att, sedan en pågående utredning örn förläggningens ordnande framförts

sa långt, att preliminära skissförslag och kostnadsberäkningar förelåge,

upptaga frågan örn byggnadsarbetenas påbörjande till förnyat övervägande

samt att, därest prövningen därtill föranledde, hemställa om förslag i ämnet

till riksdagen.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i skrivelse den 7 maj 1941

gjort framställning i ämnet, anhåller jag att nu få återkomma till anslagsfrågan.

I sin berörda skrivelse har fortifikationsstyrelsen anmält, att utredningen

beträffande ifrågavarande förläggning hittills fortskridit därhän, att styrelsen,

efter samråd med chefen för fjärde arméfördelningen och sekundchefen för

Svea livgarde, upprättat situationsplan för etablissementet, vilken insänts till

Kungl. Majit för fastställelse, samt att från 1940 års militära byggnadsordning

anvisningar och normer för nybyggnad av kaserner, kanslihus, matinrättningar,

marketenteribyggnader och bostadshus m. m. syntes vara att

förvänta inom den närmaste tiden. En av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

i samråd med fortifikationsstyrelsen, igångsatt undersökning angående

typsjukhus vore likaledes inom kort färdigställd. Det funnes sålunda all

anledning att antaga, att byggnadsarbetena för etablissementet skulle kunna

påbörjas redan instundande sommar.

Fortifikationsstyrelsen har i skrivelsen vidare framhållit angelägenheten

av ett snabbt iordningställande av förläggningen. Därvid syntes närmast

matsals- och marketenteribyggnader vara erforderliga för att, särskilt vintertid,

bereda truppen bättre utspisnings- och fritidsmöjligheter än vad nu

vore fallet vid förläggning i de tre befintliga manskapsbarackerna och i nyuppförda

provisoriska förläggningsbaracker. Vidare påkallade truppförbandets

nuvarande trångboddhet och olägliga övningsförhållanden uppförandet av

förläggningshus m. m. Det av arméförvaltningen för nästa budgetår beräknade

anslaget av 5,000,000 kronor syntes fortifikationsstyrelsen vara lämpligt

avvägt för att tillgodose nu närmast föreliggande behov av utrymmen.

Ehuru fortifikationsstyrelsen icke kunnat förete skissförslag och kostnadsberäkningar

för bebyggelsen, ville styrelsen sålunda ändock hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för påbörjande av förläggningens

ordnande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 3

I yttrande över framställningen har chefen för armén tillstyrkt densamma.

För egen del får jag i ärendet framhålla följande. Redan vid anmälan i

statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av förevarande anslagsfråga

erinrade jag örn att 1938 års riksdag i anslutning till behandlingen

av en av Kungl. Majit framlagd proposition örn anslag till påbörjande av

vissa till Stockholms garnison hörande truppförbands och anstalters utflyttande

till Järvafältet uttalat sig för att Svea livgarde borde förläggas till

trakten av Sörentorp. Vidare framhöll jag, att ordnandet av Svea livgardes

förläggning syntes vara en angelägenhet av den vikt, att arbetet därmed ej

borde utan särskilda skäl vidare uppskjutas. Jag fann mig därför såsom

tidigare framhållits böra föreslå, att i avvaktan å slutförandet av pågående

utredning rörande skissförslag och kostnadsberäkningar i riksstaten för budgetåret

1941/42 borde uppföras ett reservationsanslag med ett till 5,000,000

kronor beräknat belopp.

Av fortifikationsstyrelsens förenämnda skrivelse den 7 maj 1941 framgår

nu, att ehuru situationsplan för den tilltänkta förläggningen upprättats, utredningen

i ärendet alltjämt icke framförts så långt, att någon säker grund

finnes för bedömande av med utflyttningen till Järvafältet förenade kostnader.

Innan dessa kunna beräknas måste nämligen bland annat resultatet

av vissa inom 1940 års militära byggnadsutredning pågående undersökningar

avvaktas. Det torde emellertid föreligga anledning förvänta, att dessa undersökningar

skola bliva slutförda inom den närmaste tiden. Möjlighet att

överblicka kostnaderna för förläggningens anordnande torde sålunda komma

att föreligga i så god tid, att, därest medel för ändamålet stå till buds,

arbetena skulle kunna igångsättas redan under början av budgetåret 1941/42.

Med hänsyn härtill och då varje möjlighet till ett snabbt ordnande av Svea

livgardes förläggningsfråga synes böra beaktas, anser jag, att frågan örn anvisande

av anslagsmedel för påbörjandet av utflyttningen redan nu utan avvaktan

på ytterligare utredning bör underställas riksdagens prövning. Sedan

kostnadsberäkningarna för den nya förläggningen i dess helhet blivit färdigställda,

torde dessa i samband med äskande av ytterligare anslagsmedel för

förläggningens ordnande böra föreläggas riksdagen för bedömande. Jag

finner mig sålunda nu böra förorda, att det av fortifikationsstyrelsen föreslagna

beloppet av 5,000,000 kronor äskas av riksdagen för nästkommande

budgetår. Det torde sedermera få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag

av fortifikationsstyrelsen meddela beslut rörande medlens användning,

diirvid det av styrelsen antydda byggnadsprogrammet i huvudsak torde

böra realiseras. Jag förutsätter givetvis, att 1940 års militära byggnadsutredning

skall innan dispositionsbeslut fattas hava beretts tillfälle att

granska uppgjorda förslag och kostnadsberäkningar.

Den omnämnda situationsplanen, som för närvarande är remitterad till

chefen för försvarsstaben, torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Majit.

Fastställelsen torde emellertid böra avse endast de byggnader, som med

anlitande av förevarande anslagsmedel kunna komma till utförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 5,000,000.

[2.] Ordnande av arméns intendenturförråds förläggning å Järvafältet, reservationsanslag.

Vid framläggande av propositionen nr 180 till 1938 års riksdag

angående anslag till påbörjande av vissa till Stockholms garnison hörande

truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet fann sig föredragande

departementschefen böra tillstyrka, bland annat, att arméns intendenturförrråd

vid utflyttningen skulle förläggas till trakten av Bagartorp å

Järvafältet. I sin skrivelse (nr 253) i anledning av berörda proposition förklarade

riksdagen avgörande skäl tala för ett godtagande av vad sålunda

föreslagits, varjämte riksdagen till förberedande åtgärder för Stockholms

garnisons utflyttande till Järvafältet för budgetåret 1938/39 anvisade av

Kungl. Maj:t i propositionen äskat reservationsanslag.

Sedermera anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 27 maj 1938 arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse, bland annat, att med beaktande av vad

i nämnda proposition och riksdagsskrivelse anförts uppgöra och till Kungl.

Majit inkomma med förslag angående närmare bestämd förläggningsplats för

intendenturförrådet å det därför angivna området å Järvafältet.

I skrivelse den 13 maj 1941 hava nu arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstyrelse framlagt ett av chefen för armén tillstyrkt

förslag till uppförande å förenämnda område av vissa expeditions- och

förrådslokaler, vilka vore närmast erforderliga för att täcka intendenturförrådets

behov av ytterligare utrymmen. Departementet och styrelsen hava

därvid anfört bland annat följande:

I skrivelse till arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse

den 10 juli 1940 anmälde chefen för arméns intendenturförråd

i Stockholm sin avsikt vara att med stöd av allmänna krigsförvaltningsreglementet

låta uppföra nya förrådsbyggnader intill förrådets nuvarande

byggnader å Ladugårdsgärdet, vilka nybyggnader vore behövliga för lagring

av nytillkommen materiel och för undvikande av stora kostnader för förhyrning

av lagerlokaler.

Vid handläggning av ärendet ansågo emellertid intendenturdepartementet

och fortifikationsstyrelsen, att nybyggnader utav här ifrågavarande betydande

storleksordning icke borde uppföras å Ladugårdsgärdet utan i stället förläggas

till det för intendenturförrådet avsedda området å Järvafältet. Härvid

erinrade fortifikationsstyrelsen jämväl därom, att Kungl. Majit genom

beslut den 27 maj 1938 anbefallt styrelsen att till Kungl. Majit inkomma

med förslag angående närmare bestämd förläggningsplats för, bland annat,

arméns intendenturförråd i Stockholm inom härför angivet område å Järvafältet.

Därefter igångsatte fortifikationsstyrelsen avvägning av förläggningsområdet,

färdigställde terrängmodell över detsamma samt uppdrog åt arkitektfirman

Sven Baekström-Leif Beinius att, i samråd med intendenturdeparte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds proposition nr 267.

mentet och fortifikationsstyrelsen, uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar

för de nybyggnader, vilka vore närmast behövliga för att täcka behovet av

förrådsutrymmen.

Arkitektfirman har nu fullgjort uppdraget och till styrelsen överlämnat

en situationsplan, 4 stycken ritningar och kostnadsberäkning, slutande å ett

belopp av 2,600,000 kronor, för uppförande av expeditionsbyggnad, 4 stycken

förrådsbyggnader (nr 1—4) och viktualiemagasin samt vägarbeten, yttre ledningar

och stängsel m. m.

Under åberopande härav och under framhållande, att fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 5 maj 1941 hemställt örn fastställelse av en för arméns

intendenturförråds förläggning å Järvafältet upprättad situationsplan, har

intendenturdepartementet och styrelsen hemställt, att förenämnda belopp av

2,600,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförande av

ifrågavarande byggnadsarbeten.

Av den i ärendet företedda kostnadsberäkningen framgår, att kostnaderna

för det framlagda byggnadsprogrammet fördela sig på följande sätt:

Expeditionsbyggnad............................................ kronor 130,000

4 förrådsbyggnader ............................................ 5 1,224,000

Viktualiemagasin................................................ * 335,000

Värmecentral, ledningar m. m................................. » 40,000

Yttre vatten- och avloppsledningar .......................... » 131,000

Vattenreserv.................................................... * 40,000

Yttre elektriska ledningar .................. » 56,000

Järnvägsanläggningar (för etablissementet i sin helhet)— » 319,000

Väg- och planeringsarbeten.................................... » 250,000

Stängsel (för hela etablissementet) .......................... » 60,000

Administration......................................... a_79,900

. Summa kronor 2,664,900.

Avgå kostnader för vissa ledningar, för vilka medel beräknas

stå till disposition av de för förberedande åtgärder

för Stockholmsgarnisonens utflyttande anvisade

medlen........................................................ kronor 64,900

Återstå summa kronor 2,600,000.

För egen del får jag i ärendet framhålla följande. Det av intendenturdepartementet

och fortifikationsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget utgör

en första etapp av det förslag i fråga örn utflyttning till trakten av Bagartorp

å Järvafältet av arméns intendenturförråd i Stockholm, som 1938 års

riksdag i princip godkänt. Planerna för den tilltänkta förläggningen å Järvafältet

hava numera framskridit så långt, att situationsplan för förläggningen

i dess helhet kunnat upprättas. För utförande av vissa av de byggnadsarbeten,

som omfattas av situationsplanen, hava medel nu äskats, nämligen

dels för uppförande av en expeditionsbyggnad, fyra förrådsbyggnader och ett

viktualiemagasin, vilka byggnader ansetts vara i första hand erforderliga,

dels för anordnande i anslutning till dessa byggnader av värmecentral samt

vissa yttre ledningar, dels ock slutligen för anläggning av vissa för förläggningen

i dess helhet erforderliga järnvägsspår och inhägnader. Med hänsyn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 267.

till angelägenheten av att det framträdande behovet av ökade förrådsutrymmen

för arméns intendenturförråd i Stockholm snarast blir tillgodosett, finner

jag det framlagda förslaget vara att förorda såsom ett första led i förrådets

utflyttning från huvudstaden. Därmed kunna också de lokaler på Skeppsholmen,

som nu disponeras för intendenturförrådet, frigöras för att tagas i

bruk för marinens räkning. Däremot finner jag mig i förevarande sammanhang

icke beredd att fatta ståndpunkt till frågan örn det slutliga anordnandet

av förrådets förläggning å Järvafältet. Innan så kan ske torde nämligen

ytterligare utredning särskilt beträffande med utflyttningen i dess helhet

förenade kostnader vara erforderlig. Med fastställelse av den i ärendet företedda

situationsplanen torde sålunda tills vidare böra anstå, utom såvitt

avser de anläggningar, för vilka medel nu äskas av riksdagen.

För bestridande av de med det föreslagna byggnadsprogrammet förenade

kostnaderna hava myndigheterna äskat en medelstilldelning å tillhopa

2,600,000 kronor. För närvarande föreligger icke möjlighet avgöra i vad mån

besparingar vid programmets realiserande kunna vara möjliga att ernå. Det

är emellertid min avsikt föreslå, att innan beslut örn arbetenas igångsättande

fattas upprättade ritningar och kostnadsberäkningar skola få göras till föremål

för granskning av 1940 års militära byggnadsutredning. Vid sådant förhållande

finner jag mig böra förorda, att hos riksdagen äskas det av intendenturdepartementet

och fortifikationsstyrelsen för ändamålet såsom erforderligt

ansedda beloppet, 2,600,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av arméns intendentur förr åds förläggning å

Järvafältet för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 2,600,000.

[3.] Nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredskapsdivisioner i Sundsvall och

Malmö m. m., reservationsanslag. Vid framläggande för 1940 års lagtima riksdag

av propositionen nr 275 angående vissa utökningar av arméorganisationen

m. m. anmälde jag, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med

skrivelse den 11 maj 1940 framlagt ett detaljerat förslag till omorganisation

av luftvärnsartilleriet, vilket förslag avsågs att genomföras under budgetåren

1940/41 och 1941/42. Förslaget innebar i organisatoriskt hänseende bland

annat, att förutom de två luftvärnsregementena i Karlsborg och Linköping

skulle tillkomma ett luftvärnsregemente i Stockholm, varjämte för fyllande

av beredskapskravet på luftvärnsförband inom militärområdena på fastlandet

skulle organiseras särskilda beredskapsförband, sammanförda till beredskapsdivisioner.

Såsom förläggningsorter för divisionerna föreslogos Malmö, Göteborg,

Stockholm, Sundsvall och Boden. Under budgetåret 1940/41 avsågs

endast Sundsvallsdivisionen skola organiseras, medan med organiserandet

av övriga förband skulle anstå till budgetåret 1941/42. Med anledning av

det sålunda framlagda förslaget fann jag mig böra tillstyrka, att en till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 267.

Sundsvall förlagd beredskapsdivision finge organiseras under budgetåret

1940/41. Kungl Maj:ts i enlighet härmed i propositionen framlagda förslag

blev av riksdagen bifallet (skrivelse nr 4).

Till det vid propositionen nr 155 till innevarande års riksdag fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1941

anförde jag vidare (sid. 37 f.), att luftvärnsartilleriets fredsorganisation borde

genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda av överbefälhavaren

framlagda förslag, och att således under budgetåret 1941/42 borde

nyuppsättas dels ett luftvärnsregemente i Stockholm dels ock beredskapsdivisioner

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden. Kungl. Maj:ts i överensstämmelse

härmed framlagda förslag har ännu icke föranlett något riksdagens

beslut.

I avseende å de föreslagna njra förbandens förläggningsfrågor anförde jag

vid framläggandet av förenämnda proposition nr 155, att kostnaderna för

de barackbyggnader m. m., som bleve erforderliga för ordnande av den nytillkommande

beredskapsdivisionen i Sundsvall, i propositionen nr 275/1940 L

förutsatts skola få tillsvidare utgå av vederbörligt förskottsanslag. Vidare

erinrades, att 1940 års urtima riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 60, punkt 4, till inköp av fastighet för förläggning av beredskapsdivisionen

i Malmö anvisat ett anslag av 130,000 kronor. I fråga örn övriga

kostnader för förläggningarnas ordnande framhöll jag, att förläggningarna

i Stockholm, Göteborg och Boden syntes kunna i stort sett anordnas

i överensstämmelse med ett av överbefälhavaren med skrivelse den 30

oktober 1940 avgivet förslag, enligt vilket det nya luftvärnsregementet med

luftvärnsdivision kunde provisoriskt anordnas i förutvarande Göta livgardes

kaserner, för beredskapsdivisionen i Göteborg tillsvidare skulle kunna utnyttjas

till Göta artilleriregemente ansluten barackförläggning och utrymmen

för divisionen i Boden beredas vid Bodens artilleriregemente, samt att

ordnandet av dessa förläggningar icke syntes komma att draga några större

kostnader.

I särskilda skrivelser den 5 april 1941 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

gjort framställningar örn anvisande av medel för ordnandet

av förläggningarna för beredskapsdivisionerna i Sundsvall och Malmö.

a) Beredskapsdivisionen i Sundsvall. Under erinran att Kungl.

Majit genom beslut dels den 21 juni 1940 uppdragit åt fortifikationsstyrelsen

att, efter samråd med chefen för försvarsstaben och chefen för armén,

uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag angående de barackbyggnader

m. m., som kunde befinnas erforderliga för ordnandet av förläggningen

av en beredskapsdivision ur luftvärnsartilleriet i Sundsvall, dels ock

den 27 september 1940 godkänt ett den 2 och den 12 september 1940 dagtecknat

preliminärt avtal med Sundsvalls stad, varigenom visst markområde

av staden upplåtits utan vederlag till förläggningsplats och övningsfält för

beredskapsdivisionen, har styrelsen anfört i huvudsak följande:

Fortifikationsstyrelsen hade i samråd med 1940 års militära byggnadsordning

uppgjort förslag till nybyggnader för den beredskapsdivision, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 267.

skulle förläggas till Sundsvall. Över förslaget hade yttranden avgivits av eliefen

för försvarsstaben, chefen för armén och chefen för andra arméfördelningen

samt av ämbetsverkets tyg- och intendenturdepartement samt sjukvårdsstyrelse.

Därvid hade en del detalj erinringar framförts, vilka komme att föranleda vissa

mindre justeringar å byggnadsritningarna. Då ärendet vore av synnerligen

brådskande natur, ansåge styrelsen, att överarbetningen av ritningarna icke

borde fördröja medelsframställning. Emot en skrivelsen bifogad situationsplan

angående förläggningen hade intet varit att erinra. Kostnaderna för planerade nybyggnader

och därmed sammanhängande arbeten kunde nu överblickas och beräknades

desamma enligt en skrivelsen närlagd tablå uppgå till 4,900,000 kronor.

Förutom förvärvat område för förläggnings- och övningsändamål erfordrades

emellertid för beredskapsdivisionens övningar jämväl en skjutplats viel Bottniska

viken. Sedan lämpligt område genom inspektörens för artilleriet försorg

utsetts å Åstön i Tynderö socken hade fortifikationsstyrelsen med

ägarna av nämnda område, under förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 juli 1941, träffat preliminärt avtal rörande områdets försäljning

till kronan mot en köpeskilling av 2,000 kronor. För erläggande av köpeskillingen

för området ävensom för bestridande av kostnader i samband

med fånget erfordrades ett belopp av 2,500 kronor. Å det till skjutplats

föreslagna området vore vissa barackbyggnader redan uppförda. I skrivelse

till chefen för andra arméfördelningen hade chefen för utbildningscentralen

A 10 Sundsvall anhållit örn anordnande av vatten- och avloppsanläggning

för skjutplatsen. Enligt uppgjort program och kostnadsberäkning rörande

anläggningen beräknades kostnaderna belöpa sig till 30,000 kronor. För bestridande

av ökade kostnader för eventuella prisstegringar av materiel och

arbetslöner borde dock ytterligare 5,000 kronor beräknas.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte med fastställande av den upprättade situationsplanen

godkänna avtalet örn förvärvet av det för skjutplats avsedda området

samt till styrelsens förfogande ställa ett belopp av tillhopa (4,900,000 +

2,500 + 35,000=) 4,937,500 kronor för uppförande av föreslagna nybyggnader,

bestridande av med förvärvet av det till skjutplats avsedda området samt

anordnande å detsamma av vissa vatten- och avloppsledningar.

I ett den 6 maj 1941 avgivet utlåtande i ärendet har 1940 års militära

byggnadsutredning anfört bland annat följande:

Fortifikationsstyrelsen har under hand samrått med byggnadsutredningen

angående ifrågavarande nybyggnadsarbeten, varvid ritningar till de olika

byggnaderna företetts för utredningen. Något slutligt samråd beträffande

förläggningsförslaget och kostnaderna för dess genomförande har emellertid

icke ägt rum. Byggnadsutredningen har i huvudsak icke haft något att

erinra mot förenämnda ritningar. Emellertid hava vid förläggningsförslagets

utformande efter av truppförbandschefer m. fl. framställda yrkanden vissa

byggnader utökats utan att detta förrän nu kommit till byggnadsutredningens

kännedom. Icke heller hava sätten för utformande av vissa inredningsdetaljer

och ledningsarbeten m. m. tidigare meddelats utredningen.

Med anledning härav och efter granskning av de mera detaljerade kostnadsberäkningar,

vilka legat till grund för den remisshandlingarna medföljande

kostnadstablån, och vilka tillhandahållits utredningen av fortifikationsstyrelsen,

får byggnadsutredningen rörande det förevarande förslaget anföra följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Enligt utredningens mening kunna på anförda skäl de för förläggningen

beräknade kostnaderna minskas med (75,000 + 52,000 + 18,000 + 4,000 +

182.000 + 2,000 + 5,000 + 6,000 + 4,000 + 146,000 + 27,000 + 48,000 + 65,000

+ 85,000 eller) tillsammans 719,000 kronor, vartill bör läggas det avdrag å

posten för administration och oförutsett, som faller på detta belopp, således

i runt tal 71,000 kronor. Hela avdragssumman skulle följaktligen uppgå till

790.000 kronor.

Innan arbetena för förläggningen igångsättas, synas de definitiva förslagen

till de olika byggnaderna och anläggningarna böra ytterligare granskas av

utredningen på motsvarande sätt som skett beträffande senast igangsatta

byggnadsföretag inom försvarsväsendet.

Mot fortifikationsstyrelsens förslag i övrigt har utredningen intet att erinra

och får sålunda'' i underdånighet tillstyrka, att ett belopp av tillsammans

högst 4,937,500 — 790,000 = 4,147,500 kronor ställes till fortifikationsstyrelsens

förfogande för ifrågavarande ändamål.

De av byggnadsutredningen angivna besparingsmöjligheterna framgå av

följande sammanställning, däri för de olika byggnaderna angivits såväl fortifikationsstyrelsens

som utredningens kostnadsberäkningar.

Fortifikations-

styrelsens

förslag

Byggnads-

utredningens

förslag

Besparing

Byggnader:

311,400

236,400

75,000

773,200

721,200

52,000

196,200

178,200

18,000

93,100

89,100

4,000

5. Matinrättning..............................\

13. Värmecentral..............................1

616,300

84,800

434,300

84,800

182,000

53,400

51,400

2,000

200,100

195.100

5,000

32,400

26,400

6,000

96,000

92,000

4,000

643.600

497,600

146,000

j 14—18. Smörj bryggor, spolplattor, garage, bensin-

385,800

385,800

176,300

149,300

27,000

Skomakeri-, skrädderi- och snickeriverkstad..

76,000

76,000

—

Summa kronor

3,738,600

3,217,600

521,000

Utvändiga arbeten:

288,200

175,200

113,000

141,500

56,500

85,000

286,500

286,500

—

445,500

374,500

71,000

Summa tillhopa kronor

Skjutplats ......................................

4,900,300

37,500

4,110,300

37,500

790,000

Byggnadsutredningen har i sitt utlåtande lämnat en närmare redogörelse

för de olika åtgärder, som utredningen i besparingssyfte ansett sig böra

förorda. Av utlåtandet inhämtas därutinnan i huvudsak följande. Gymnastik
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 267.

och verkstadsbyggnaderna borde kunna göras mindre omfattande, varjämte

matinrättningen och värmecentralen ansåges kunna sammanföras till en

gemensam byggnad. Av föreslagna sex förrådsbyggnader borde åtminstone

tillsvidare endast tre förses med värmeanläggningar. Av fortifikationsstyrelsen

angivna kostnader för förrådsbyggnader syntes kunna nedbringas med

hänsyn till att vissa utgifter för väg- och planeringsarbeten samt administrationskostnader

beräknats för sig och sålunda icke bort inräknas bland kostnaderna

för förråden. Vissa av byggnaderna borde kunna givas en enklare

konstruktion eller enklare inredning, varjämte i vissa fall billigare materiel

borde komma till användning. Ytterligare prövning syntes erforderlig beträffande

ordnandet av vattenförsörjningen, varför i avbidan härå vissa för

en pumpstation och en högreservoar beräknade kostnader tillsvidare borde

utgå. Slutligen har beträffande de elektriska anläggningarna besparing ansetts

möjlig bland annat genom att ur byggnadsprogrammet utesluta en

transformatorstation och genom att minska de beräknade dimensionerna å

förekommande kablar.

b) Beredskapsdivisionen i Malmö. I sin skrivelse rörande ordandet

av förläggningen av den beredskapsdivision, som föreslagits skola förläggas

till Malmö, har fortifikationsstyrelsen till en början meddelat, att styrelsen

med Malmö stad tecknat avtal örn överlåtelse till kronan av den fastighet,

för vars inköp 1940 års urtima riksdag anvisat medel. Styrelsen har vidare

med överlämnande av situationsplan över den tilltänkta förläggningen framhållit,

att kostnaderna för de planerade nybyggnaderna och därmed sammanhängande

arbeten enligt en skrivelsen bilagd tablå beräknats uppgå till i

runt tal 4,300,000 kronor, om vars anvisande styrelsen hemställde.

194:0 års militära byggnadsutredning har i utlåtande i ärendet den 6 maj

1941 ansett de för förläggningen beräknade kostnaderna kunna minskas med

tillhopa 690,000 kronor, varför utredningen tillstyrkt en medelsanvisning av

allenast (4,300,000 —- 690,000 =) 3,610,000 kronor.

Byggnadsutredningen har i huvudsak anfört samma skäl för de förordade

besparingsåtgärderna som i fråga örn beredskapsdivisionen i Sundsvall. Här

må emellertid särskilt framhållas följande. Enligt utredningens mening borde

i första hand undersökas örn möjligheter funnes att utnyttja inom Malmö stad

förefintliga civila verkstäder för tillgodoseende av det behov verkstadsbyggnaden

avsåge att fylla. Därest det därvid skulle visa sig möjligt att utnyttja

sådana civila verkstäder, skulle etablissementets verkstad kunna helt undvaras

eller i varje fall betydligt minskas. Byggnadsutredningen föresloge

därför, att hela det för verkstadsbyggnaden beräknade beloppet i avvaktan

å sådan utredning uteslötes ur kostnadstablån. — Utredningen vore tveksam,

huruvida över huvud taget någon av de sex föreslagna förrådsbyggnaderna

borde uppföras såsom varmförråd. I varje fall syntes för närvarande uppvärmningsanläggningarna

kunna begränsas så, att för dem beräknade kostnader

kunde beskäras med tillhopa 46,000 kronor.

De besparingar, som byggnadsutredningen funnit möjliga, framgå avföljande

sammanställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

11

Fortifikations-

styrelsens

förslag

Byggnads-

styrelsens

förslag

Besparing

Byggnader:

1. Gymnastikbyggnad ........................

272,800

207,800

65,000

2. Logementsbyggnader........................

683,200

639,200

44,000

3. Sjukhusbyggnad............................

175,200

159,200

16,000

4. Marketenteri................................

82,400

78,400

4,000

5. Matinrättning ..............................

394,500

369,500

25,000

6. Skolbyggnad................................

74,400

74,400

—

7. Underofficersmäss ..........................

47,100

45,100

2,000

8. Kanslibyggnad..............................

178,900

173,900

5,000

9. Vakt- och arrestbyggnad....................

28,300

23,300

5,000

10. Pjäsexercisbyggnad ........................

82,600

79,600

3,000

11. och 12. Förrådsbyggnader..................

14—18. Smörjbryggor, spolplattor, garage, bensin-

620,000

480,000

140,000

station samt vissa förråd..............

345,900

345,900

—

19. Verkstadsbyggnad..........................

157,000

—

157,000

Skomakeri-, skrädderi- och snickeriverkstad. .

66.900

66,900

—

Summa kronor

3,209,200

2,743,200

466,000

Utvändiga arbeten:

Rörtekniska arbeten............................

274,500

228,500

46,000

Elektriska arbeten..............................

134,500

49,500

85,000

Väg- och planerings- m. fl. arbeten..............

286,500

256,500

30,000

Administration m. m.............................

390,500

327,500

63,000

Summa tillhopa kronor

4,295,200

3,605,200

690,000

Sammanfattningsvis Ilar byggnadsutredningen tillstyrkt, att ett belopp av

tillhopa högst 3,610,000 kronor ställdes till fortifikationsstyrelsens förfogande

för ordnande av förläggningsförhållandena. Utredningen har i anslutning

därtill framhållit som ett önskemål, att utredningen bereddes tillfälle att

innan arbetena för förläggningen igångsattes granska de definitiva förslagen

till de olika byggnaderna.

Av det anförda framgår, att den utökning av luftvärnsartilleriets organisation,

varom förslag i olika sammanhang framlagts för riksdagen, nödvändiggör

nybyggnader för ordnande av permanenta förläggningar för beredskapsdivisionerna

i Sundsvall och Malmö. För dessa förläggningar erforderliga

markområden disponeras redan, i det att i ena fallet Sundsvalls stad utan

vederlag upplåtit ett för förläggningsplats och övningsfält avsett område och

i andra fallet för förläggningen lämplig fastighet med anlitande av vissa av

riksdagen för ändamålet anvisade medel inköpts från Malmö stad. Arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse har nu gjort framställning örn anvisande av

medel för bestridandet av kostnaderna för förläggningarnas anordnande.

Härjämte har styrelsen hemställt om medel för förvärv och iordningställande

av ett för beredskapsdivisionen i Sundsvall till skjutfält avsett område.

Yad först angår frågan om förläggningarnas anordnande har fortifikationsstyrelsen

för fastställelse företett situationsplaner över den planerade be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 267.

byggelsen å de bägge platserna. Förslagen, som emellertid ännu icke i detalj

utformats, hava av styrelsen kostnadsberäknats, i fråga örn Sundsvallsdivisionen

till 4,900,000 kronor och beträffande Malmödivisionen till 4,300,000

kronor. Vid den granskning, som 1940 års militära byggnadsutredning underkastat

dessa förslag, har utredningen funnit sig böra förorda vissa i det föregående

angivna ändringar i de framlagda byggnadsprogrammen, varigenom

väsentliga besparingar skulle kunna ernås, uppgående för Sundsvallsdivisionen

till 790,000 kronor och för Malmödivisionen till 690,000 kronor. Kostnaderna

för Sundsvallsförläggningen skulle sålunda enligt byggnadsutredningens förslag

kunna begränsas till (4,900,000 —790,000=) 4,110,000 kronor och kostnaderna

för Malmöförläggningen till (4,300,000 — 690,000 =) 3,610,000 kronor.

Då de av byggnadsutredningen föreslagna besparingsåtgärderna synas möjliga

att vidtaga utan att därigenom förläggningarnas ändamålsenliga utförande eftersättes,

finner jag mig böra förorda, att förläggningarna anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med byggnadsutredningens förslag. Detta innebär

sålunda bland annat, att viss för Sundsvallsdivisionen avsedd pumpstation

och högreservoar ävensom den verkstadsbyggnad, som avsetts för förläggningen

i Malmö, tillsvidare i avbidan å utredning örn dessa anläggningars nödvändighet

icke nu skola komma till utförande. I övrigt torde de ingivna situationsplanerna

i sinom tid böra fastställas av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter emellertid

att sedan definitiva förslag med avseende å byggnader och anläggningar

utformats dessa underkastas ytterligare granskning av byggnadsutredningen

innan arbetena med förläggningarna påbörjas.

Vad härefter angår fortifikationsstyrelsens framställning örn anvisande av

ett belopp örn 2,500 kronor för förvärv av en för Sundsvallsdivisionen avsedd

skjutplats vid Bottniska viken har jag icke någon invändning att framställa

mot detta förslag. Godkännande av ett för områdets förvärvande upprättat

köpeavtal torde senare böra lämnas av Kungl. Majit. Icke heller torde

anledning föreligga till erinran mot styrelsens förslag att för anordnandet

av vatten- och avloppsledningar å skjutplatsen anvisas ett belopp av 35,000

kronor.

I enlighet med det anförda skulle det sammanlagda medelsbehovet för

anordnandet av ifrågavarande förläggningar i Sundsvall och Malmö samt av

förenämnda skjutplats utgöra (4,110,000 + 3,610,000 + 2,500 + 35,000=)

7,757,500 kronor, vilken summa emellertid torde kunna avrundas nedåt till

7,750,000 kronor.

Jag får i enlighet med det anförda hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

till Nybyggnader för luftvärnsartilleriets beredslcapsdivisioner

i Sundsvall och Malmö m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av ............................ kronor 7,750,000.

[4.] Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag. Vid framläggandet av

årets statsverksproposition har till behandling upptagits fråga örn anvisande

av medel för uppförande av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde (kapital
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 2(17 ■

budgeten, bilaga 1, punkten 5). Därvid bär lämnats en närmare redogörelse

för ett av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i anslutning till vissa

medelsäskanden för ordnande av trängens kasernbyggnader framlagt förslag

i ämnet. Förslaget innebär i korthet, att det nuvarande garnisonssjukhuset

efter vissa omändringar skulle komma till användning för beredande

av förläggningsutrymmen för personal vid Göta trängkår och att ett helt

nytt garnisonssjukhus skulle uppföras i samverkan med Skaraborgs läns

landsting och Skövde stad. Kostnaderna för sjukhuset, som beräknats

uppgå till 1,015,000 kronor, skulle enligt förslaget fördelas mellan därav berörda

intressenter sålunda. Kronan skulle tillskjuta dels 287,500 kronor —

motsvarande den besparing i beräknad kostnad för ordnande av Göta trängkårs

förläggning, som kunde ernås genom det nuvarande sjukhusets ianspråktagande

till kasern — dels ock därutöver ett belopp av 225,000 kronor

jämte visst prisstegringstillägg av 60,900 kronor, eller sålunda tillhopa

573,400 kronor. Landstinget åter skulle tillskjuta tillhopa 345,000 kronor

och Skövde stad, förutom en till 50,000 kronor värderad tomt, ett belopp

av 96,600 kronor. Om detta förslag uttalade jag, att detsamma syntes innebära

en praktisk och ur ekonomisk synpunkt lämplig lösning av de föreliggande

problemen. I ärendet anförde jag vidare, bland annat, följande:

Mot de beräknade kostnaderna för kronans deltagande i sjukhusbygget

(287,500 + 225,000 + 60,900 =) 573,400 kronor torde intet i och för sig vara

att erinra. Emellertid torde med hänsyn till den inträdda prisstegringen

beloppet numera böra ökas med 10 procent, varför den erforderliga summan

tills vidare synes böra beräknas till i avrundat tal 630,000 kronor. Härvid

utgår jag från, att jämväl Skaraborgs läns landsting och Skövde stad äro

villiga att i motsvarande mån höja sina andelar i sjukhusbygget. Kungl.

Majit lärer böra uppdraga åt arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

att i samråd inleda förhandlingar med landstinget och staden i

nämnda hänseende samt att inkomma med nytt förslag i ärendet.

Sedan förnyad utredning i ärendet förebragts samt jämväl yttrande från

militära byggnadsutredningen inkommit, har jag för avsikt att åter till behandling

upptaga frågan örn ordnandet av sjukhusfrågan i Skövde samt att,

därest prövningen därtill giver anledning, hemställa om förslag i ämnet till

riksdagen. I avvaktan därpå lärer å riksstaten för nästkommande budgetår

böra beräknas ett anslag för ändamålet å 630,000 kronor.

I enlighet med det anförda föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till nytt

garnisonssjukhus i Skövde för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag

av 630,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 31

januari 1941 åt arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser att,

med beaktande av vad till statsrådsprotokollet i ämnet anförts, upptaga förnyade

förhandlingar med Skaraborgs läns landsting och Skövde stad rörande

landstingets och stadens andelar i kostnaderna för uppförande av ett nytt

garnisonssjukhus i Skövde saint att därefter till Kungl. Majit inkomma med

nytt förslag i ämnet.

Till åtlydnad härav hava fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna med skri
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

velse den 13 maj 1941 överlämnat nytt förslag till uppförande av ett garnisonssjukhus

i Skövde. Förslaget har under hand granskats av representanter

för byggnadsstyrelsen och 1940 års militära byggnadsutredning, vilka förklarat

sig i huvudsak icke hava något att erinra mot detsamma. Förslaget

har ock biträtts av representanter för Skaraborgs läns landsting och Skövde

stad. I skrivelsen har till en början i huvudsak anförts följande:

Inom sjukvårdsstyrelsen hade de tidigare föreliggande ritningarna granskats,

och man hade därvid kommit till det resultatet, att det vore lämpligast

att låta dessa genomgå en fullständig omarbetning. Denna uppfattning

delades även av tillkallade representanter för Skaraborgs läns landsting

och Skövde stad. Efter vederbörligt medgivande hade därför uppdragits åt

en arkitekt med speciell erfarenhet beträffande sjukhusbyggen att i samråd

med chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Skövde och sjukvårdsstyrelsens

vetenskapliga råd i sjukhustekniska frågor uppgöra nya ritningar med särskilt

hänsynstagande till besparingssynpunkter utan eftersättande av sjukhusets

funktionsduglighet. Den företagna omarbetningen hade givit bland

annat följande resultat:

Det tidigare utarbetade förslaget upptoge ett totalt kubikutrymme av

17,638 kubikmeter. Det visade sig emellertid möjligt att i det nya förslaget

nedpressa utrymmet till 14,520 kubikmeter. Samtidigt hade sjukhusets vårdplatser

ökats från 68 till 76. Denna ökning av 8 vårdplatser hänförde sig till

de allmänna vårdavdelningarna. Det utökade antalet vårdplatser torde vara

synnerligen önskvärt och välmotiverat med hänsyn såväl till den genomförda

utökningen av personalkadrerna vid truppförbanden i Skövde som ock i betraktande

av den utökade värnpliktstiden, varigenom ett ökat behov av

sjukhusplatser komme att uppstå.

Det omarbetade förslaget innefattade i motsats till det äldre även skyddsrum

i enlighet med luftskyddsinspektionens bestämmelser.

I det av fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna nu framlagda förslaget

hava emellertid upptagits vissa institutioner, vilka falla utom ramen för det

tidigare projekterade sjukhusbygget, nämligen dels en tandpoliklinik och dels

en tvättinrättning. Härom har anförts följande:

För närvarande är i Skövde stad för garnisonen inrättad en tandpoliklinik,

som är förlagd i förhyrda lokaler, därvid kronan har att erlägga hyra

m. m., uppgående till omkring 2,500 kronor för år. Det vore ur alla synpunkter

lämpligast att denna tandpoliklinik med proteslaboratorium inrymdes

i det nya garnisonssjukhuset, där den finge tillgång till bland annat

röntgen. Tandpolikliniken avses även för behandling av inneliggande patienter

i likhet med vad fallet för närvarande är vid Karolinska sjukhuset.

Merkostnaden för denna tandpoliklinik, som icke upptagits i det första förslaget,

har beräknats till 46,000 kronor, vilken kostnad helt bör åvila kronan.

I förslaget lia icke inräknats kostnader för tvättanläggning. Det vore

emellertid synnerligen önskvärt, att en dylik anläggning utfördes i samband

med uppförande av sjukhuset. Den skulle då avse att betjäna icke blott

garnisonssjukhuset utan även tvätta sjukhustvätten från de frenne truppförbandssjukliusen

i Skövde. Tvättkläder m. m. från sjukhus äro ofta nedblodade

eller på annat sätt förorenade, varför de böra undergå särskild behandling.

Sjukhusens tvätt har hittills skett vid Skaraborgs regementes

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

15

tvättinrättning. Det kan emellertid förväntas, att större anspråk komma att

ställas på denna tvättinrättning i och med utökandet av manskapsstyrkorna

vid förbanden, varför det torde vara synnerligen ändamålsenligt, om en avlastning

kunde äga rum. Kostnaden för tvättanläggning i garnisonssjukhuset

beräknas till 111,500 kronor.

I anslutning till vad styrelserna anfört i fråga örn de nyssberörda nya

anläggningarna hava styrelserna vidare berört frågan om anordnande av

erforderliga personalbostäder för det nya garnisonssjukhusets personal och

därvid anfört följande:

Förslaget innefattar endast bostadsrum för operationssköterska, 2 barnmorskor

och 6 biträden. Det torde även vara nödvändigt att uppföra tjänste
Eersonalbostäder,

främst för maskinist, eldare och vaktmästare. Då sjukuset

även avses som olycksfallsstation för Skövde stad med omnejd, är

det synnerligen önskvärt, att läkarpersonalen och sköterskorna jämte en del

av den övriga vårdpersonalen beredas bostäder i sjukhusets omedelbara

närhet. Plats härför finnes på tomten. En förhållandevis billig lösning av

personalens bostadsfråga torde kunna ernås, örn man härför låter uppföra

fabriksgjorda bostadshus av trä. Personalen erlägger ju hyresersättning för

sina bostäder, varför det från ekonomisk synpunkt icke bör ingiva betänkligheter

att på föreslaget sätt tillgodose bostadsbehovet. Fortifikationsstyrelsen

och sjukvårdsstyrelsen komma att senare ingiva förslag härom.

I sin ifrågavarande skrivelse hava styrelserna vidare anmält sin avsikt

att sedermera inkomma jämväl med äskande av medel för ny röntgeninstallation

och de ytterligare inventarier, som erfordras för det nya sjukhuset

utöver nu befintliga. Härvid har emellertid förutsatts, att anskaffning av

inventarier och övrig utrustning för garnisonssjukhusets barnbördsavdelning

samt mödra- och barnavårdscentral helt skola åvila Skaraborgs läns

landsting.

Beträffande kostnaderna för det nya garnisonssjukhusets uppförande hava

fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna till en början framhållit, att byggnadskostnaderna

beräknats till sammanlagt 1,134,500 kronor. Efter att hava

erinrat att — såsom framgår av den i det föregående berörda redogörelsen

i statsverkspropositionen — för bestridande av ifrågavarande kostnader

Skaraborgs läns landsting och Skövde stad tidigare förbundit sig att deltaga

i byggnadskostnaderna med respektive 345,000 kronor och 96,600 kronor,

hava styrelserna rörande kostnadsfrågan vidare anfört följande:

Av det återstående beloppet (1,134,500 — 345,000 — 96,600=) 692,900 kronor

synas 46,000 kronor, motsvarande kostnaden för den nytillkomna tandpolikliniken,

helt böra belasta kronan. Återstående belopp, 646,900 kronor,

överskrider det tidigare beräknade beloppet, 573,400 kronor, med 73,500

kronor. Av denna kostnadsökning synes i förhållande till storleken av kronans

och landstingets tidigare beviljade anslag 56.6 procent böra bestridas

av kronan med 41,500 kronor och 43.5 procent eller 32,000 kronor av Skaraborgs

läns landsting. Enligt vad som inhämtats, torde landstingets förvaltningsutskott

i princip intet hava att erinra mot att landstinget deltager i

kostnadsökningen med högst 10 procent av det ursprungligen anslagna be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

loppet, 345,000 kronor, d. v. s. med 34,500 kronor. — Kronans andel i kostnaden

för det planerade garnisonssjukhuset i Skövde uppgår enligt ovanstående

till [573,400 + 46,000 + (73,500 — 32,000) =] 660,900 kronor. I 1941

års statsverksproposition har beräknats ett reservationsanslag av 630,000

kronor. Merkostnaden för kronans del i det föreliggande förslaget uppgår

alltså till (660,900 — 630,000 —) 30,900 kronor, betingad av den föreslagna

tandpolikliniken. — I händelse den föreslagna tvättanläggningen inom sjukhuset

avses komma till uppförande, tillkommer ett belopp av 111,500 kronor,

vilken kostnad torde böra bestridas av statsmedel, då ju även för närvarande

tvätten sker genom kronans försorg. Medräknas kostnaden för tvättanläggning,

erfordras ett anslag av sammanlagt (660,900 + 111,500=) 772,400

kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hava fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande

av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde anvisa ett anslag av 772,400

kronor.

Det förnyade förslag till lösning av frågan örn en nybyggnad för garnisonssjukhuset

i Skövde, för vilket i det föregående redogjorts, innebär i

vissa avseenden en utvidgning i förhållande till det tidigare, i årets statsverksproposition

berörda byggnadsprogrammet. Sålunda omfattar det nya

förslaget jämväl utrymmen för anordnande av tandpoliklinik, tvättanläggning

samt skyddsrum. Då såsom fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna anfört

starka skäl tala för att dessa anläggningar komma till stånd, har jag intet

att erinra mot att desamma inrangeras i den reviderade byggnadsplanen,

även örn härigenom en rätt betydande kostnadsökning för kronans del uppstår.

Av utredningen i ärendet framgår, att den av myndigheterna nu uppgivna

kostnadsramen för det nya garnisonssjukhuset icke är att betrakta såsom slutgiltig,

i det att frågan örn anskaffande av viss röntgeninstallation och av

inventarier avses skola anmälas framdeles. Likaså lärer frågan örn ett eventuellt

anordnande av tjänstebostäder för den vid sjukhuset verksamma personalen

komma att i ett senare sammanhang bliva föremål för framställning

från myndigheternas sida.

Då de uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna för den i förevarande

sammanhang förordade bebyggelsen varit föremål för granskning

inom byggnadsstyrelsen och 1940 års militära byggnadsordning, synes någon

ytterligare översyn i denna del icke vara erforderlig. Jag beräknar i följd

härav den för det framlagda byggnadsprogrammet erforderliga medelsanvisningen

i överensstämmelse med det framlagda förslaget till i avrundat tal

772,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Nytt garnisonssjukhus i Skövde för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 772,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

[5.] Ammunitionsförrådsbyggnader för armén, reservationsanslag. I skrivelse den

19 mars 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse gjort framställning

örn anvisande av medel för uppförande av vissa för lantförsvaret erforderliga

förrådsbyggnader för ammunition. Vid skrivelsen hava fogats

såväl kostnadsberäkningar rörande förekommande typer av byggnader som

även en tablå över det antal byggnader av olika slag, som ansetts böra

komma till utförande å olika platser. Kostnadsberäkningarna sluta å ett

sammanlagt belopp av i runt tal 1,425,000 kronor. Fortifikationsstyrelsen

har beträffande dessa beräkningar framhållit, att kostnaderna för eventuellt

erforderliga markförvärv ej medräknats. Styrelsen hade nämligen räknat

med att lantförsvaret tillhörig mark i allmänhet stöde till förfogande för

ändamålet, varför enligt styrelsens mening denna mycket viktiga byggnadsfråga

icke borde uppskjutas i avvaktan på en detaljundersökning rörande

markförhållandena. Styrelsen hemställde därför, att förenämnda belopp av

1,425,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för uppförande av

ammunitionsförråden. Framställningen har tillstyrkts av chefen för armén.

I utlåtande i ärendet den 8 maj 1941 har 1940 års militära byggnadsutredning

framhållit, bland annat, att utredningen vid granskning av det av

fortifikationsstyrelsen i ärendet upprättade förslaget icke funnit anledningtill

erinran vare sig mot ritningar och byggnadstekniska anordningar eller

mot det beräknade behovet av byggnader av olika slag. Däremot hade utredningen

funnit, att vissa kostnader för inhägnader borde kunna helt utgå

samt vissa kostnader för vägarbeten reduceras, varjämte posten för administration

och oförutsedda utgifter borde kunna betydligt beskäras. Kostnaderna

för förevarande byggnadsarbeten syntes sålunda enligt byggnadsutredningen

kunna begränsas till ett belopp av 1,110,000 kronor.

För egen del finner jag mig böra tillstyrka, att förrådsbyggnader för nu

avsett ändamål komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med

det av 1940 års militära byggnadsordning framlagda förslaget. För bestridandet

av härmed förenade kostnader torde det av byggnadsutredningen

angivna beloppet, 1,110,000 kronor, kunna förslå. Jag förutsätter därvid att

det skall bliva möjligt att på sätt fortifikationsstyrelsen angivit uppföra

byggnaderna å mark, som disponeras av lantförsvaret.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ammunitionsförrådsbyggnader för armén för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av...... kronor 1,110,000.

Marinförvaltningens delfond.

[ti.] Utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät, reservationsanslag. I skrivelse

den 26 april 1941 har marinförvaltningen gjort framställning örn anvisande

av medel för utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät. Ämbetsverket

har därvid anfört, att chefen för Sydkustens marindistrikt till ämbetsverket

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 267. ii64 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 267.

ingivit förslag om en dylik utbyggnad, kostnadsberäknat till 513,000 kronor.

Marinförvaltningen bar för egen del framhållit, att för utbyggnaden i första

hand erfordrades ett anslag av 400,000 kronor, under det att med anvisande

av resterande belopp kunde anstå till en senare tidpunkt. På grund av

vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att för ifrågavarande

utbyggnad ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

I utlåtande över framställningen har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

tillstyrkt densamma.

Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet

redogöra för den närmare innebörden av föreliggande anslagsäskande.

Riksdagens vederbörande utskott torde i stället därom böra erhålla

upplysningar genom de handlingar, som komma att tillhandahållas

utskottet.

Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Jag får därför

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av Karlskrona fästnings telefonnät för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 400,000.

[7.] Brand- och bombsäkra utrymmen för sjökarteverkets arkivalier, reservationsanslag.

I skrivelse den 13 maj 1941 har chefen för sjökarteverket under

åberopande av en vid skrivelsen fogad utredning gjort framställning örn

anvisande av anslagsmedel för anordnande av brand- och bombsäkra utrymmen

för sjökarteverkets arkivalier m. m. Kostnaderna härför hava beräknats

enligt två olika alternativ. Enligt det ena alternativet, slutande på

ett belopp av 84,000 kronor, skulle utrymmena begränsas till att avse allenast

verkets olika arkiv, medan enligt det andra alternativet de planerade

utrymmena samtidigt skulle anordnas såsom skyddsrum för verkets personal,

varigenom kostnaden skulle ökas till 119,000 kronor. Merkostnaden i det

senare fallet skulle sålunda uppgå till 35,000 kronor. I skrivelsen har framhållits,

att inredande av skyddsrum för personalen i samband med de nytillkommande

arkivutrymmena med hänsyn till det provisoriska skyddsrum,

som för närvarande stöde till förfogande, och den relativt betydande merkostnaden

icke kunde anses oundgängligen nödvändigt, även örn det vore

mycket önskvärt.

Det synes vara angeläget att ett betryggande brand- och bombskydd

beredes sjökarteverkets värdefulla och särskilt under nu rådande förhållanden

svårersättliga arkivalier. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medel

äskas hos riksdagen för anordnande av ifrågavarande arkivutrymmen. Då

enligt vad som upplysts ett skyddsrum för verkets personal finnes inrett i

den nuvarande byggnadens källarvåning, anser jag mig emellertid icke böra

förorda, att särskilda åtgärder vidtagas för inredande av de nya arkivut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267. 19

rymmena till skyddsrum för personalen. Kostnaderna för byggnadsföretaget

böra sålunda enligt min mening begränsas till 84,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:ts måtte

föreslå riksdagen

att till Brand- och bombsäkra utrymmen för sjökarteverkets

arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................... kronor 84,000.

[8.] Förvärv av mark vid Fårösund, reservationsanslag. I skrivelse den 28 april

1941 har marinförvaltningen, efter samråd med försvarsväsendets verkstadsnämnd,

gjort framställning örn anvisande av medel för förvärv för marinens

räkning av visst markområde vid Fårösund. Kostnaderna för förvärvet skulle

enligt preliminärt anbud, under villkor att köpeskillingen erlades före den

1 juli 1941, uppgå till cirka 43,000 kronor, vartill komme avstyckningskostnader

m. m., beräknade till 2,000 kronor. Marinförvaltningen har framhållit, att

ifrågavarande markområde inom en nära framtid syntes komma att erfordras

för vissa anläggningar för marinens räkning, och att ett förvärv av området

på de villkor, som preliminärt överenskommits, skulle ställa sig ekonomiskt

fördelaktigare än örn förvärvet uppskötes till en senare tidpunkt.

Då behov av det till inköp föreslagna markområdet vid Fårösund kan

förväntas föreligga inom en nära framtid och de nu preliminärt överenskomna

villkoren för förvärv av området synas vara för statsverket fördelaktiga,

finner jag mig böra tillstyrka, att erforderliga medel äskas för ändamålet.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av mark vid Fårösund för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 45,000.

Flygförvaltningens delfond.

[9], Bostadsbyggnader för Norrbottens flygbaskår, reservationsanslag. I det program

för flygvapnets utvidgning, för vilket en redogörelse lämnats i årets

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 98), ingår jämväl inrättande

under budgetåret 1941/42 av en s. k. basorganisation i Övre Norrland. I

anslutning härtill har ock årets riksdag (skr. nr 57, punkt 20, och nr 80,

punkt 22) efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2 (bilaga 15,

punkt 9) och i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkt 31)

framlagda förslag beslutat, att ifrågavarande basorganisation skall komma till

stånd och uppsättas under nästa budgetår samt till uppförande av etablissement

för organisationen anvisat tillhopa 6,200,000 kronor såsom kapitalinvesteringar

i flygförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond.

Under erinran, att basorganisationen — vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 25 april 1941 skall benämnas Norrbottens flygbaskår (F 21) — avses

skola förläggas centralt i närheten av Luleå har flygförvaltningen i skrivelse

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

den 30 april 1941 underställt Kungl. Majda prövning frågan om beredande

av bostäder för den personal, som avses skola placeras till tjänstgöring vid

organisationen. I anslutning därtill har flygförvaltningen anfört i huvudsak

följande:

Under den gångna vintern verkställda undersökningar hade givit vid handen,

att bostadstillgången inom Luleå stad vore så knapp, att densamma

icke kunde förslå för tillgodoseende av flygbaskårens behov av personalbostäder.

Nya bostäder måste därför ofördröjligen uppföras. Ämbetsverket

hade övervägt möjligheterna att uppföra samtliga för flygbaskårens personal

erforderliga tjänstebostäder i anslutning till kårens centralförläggningsplats.

För personalens vidkommande skulle emellertid samtliga tjänstebostäder

förläggande dit medföra avsevärda nackdelar. Sålunda funnes där inga

affärer, varför de för hushållen DÖdvändiga inköpen under alla förhållanden

måste göras i Luleå. Vidare skulle skolgången för skolbarnen komma att

försvåras och fördyras dels genom dagliga resor fram och tillbaka från

förläggningsplatsen till Luleå, dels genom nödvändigheten att i Luleå

anordna vissa måltider för skolbarnen. Ur luftskyddssynpunkt syntes det

därjämte för familjemedlemmarna vara bättre att icke bo i omedelbar närhet

av flygbaskårens förläggning. Med hänsyn därtill hade flygförvaltningen

funnit lämpligast, att flygbaskårens personal bereddes bostäder i Luleå.

Det erforderliga antalet bostäder hade flygförvaltningen beräknat på följande

sätt:

för år 1941 .................................................. 80 eldstäder

» » 1942 ytterligare ...................................... 29 » samt

» » 1944 » 85 »

Härtill komme för civil verkstadspersonal ett behov, som beräknats till

för år 1941 och 1942 ........................................ 35 eldstäder samt

» » 1944 ytterligare ...................................... 20 »

Det sammanlagda behovet utgjorde sålunda

för år 1941 och 1942 ..............................

» » 1944 ytterligare ...........................

eller tillsammans .................................

144 eldstäder samt

105 >’

249 eldstäder.

Mellan flygförvaltningen och Luleå stad förda förhandlingar hade resulterat

i ett av stadsfullmäktige i staden framlagt erbjudande, innebärande

att erforderlig del av det staden tillhöriga s. k. Oskarsvarvsområdet kostnadsfritt

skulle upplåtas med äganderätt till kronan för uppförande genom

kronans försorg av erforderliga bostadshus. Härjämte hade staden åtagit

sig att på egen bekostnad framdraga erforderliga ledningar och gator m. m.

Såsom förutsättning för stadens åtagande skulle emellertid gälla, att bebyggelsen

på området skedde i överensstämmelse med blivande byggnadsbestämmelser

för ifrågavarande stadsplaneområde. Då bebyggelsen komme

att ligga inom Luleå stads planlagda område, hade det lämpligaste tillvägagångssättet

enligt flygförvaltningens åsikt varit, att staden själv svarat för

byggnadsverksamheten. Som staden icke själv sett sig istånd därtill och icke

heller kunnat intressera enskilda företagare för frågans lösning, ansåge flygförvaltningen,

att det föreslagna arrangemanget med byggnadernas uppförande

genom ämbetsverkets försorg borde komma till utförande.

Inom flygförvaltningen påginge — i samråd med den av Luleå stad anlitade

HSB:s stadsplaneavdelning — utredning angående bebyggelsens närmare ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 267.

formning. Först sedan denna utredning slutförts, kunde kostnaderna när
-

mare preciseras. På utredningens nuvarande ståndpunkt kunde kostnaderna

approximativt beräknas till:

för 1941 oell 1942 års byggnadsprogram: Kronor Kronor

1944 eldstäder ä 7,000 kronor .............................. 1,008,000

Yttre värmeledningar inom området........................ 10,000

Planering av tomtmark...................................... 15,000

Administration och oförutsedda kostnader, cirka 6 procent 62,000 \ 095 000

för 1944 års byggnadsprogram:

105 eldstäder ä 7,000 kronor................................ 735,000

Yttre värmeledningar inom området ...................... 10,000

Planering av tomtmark...................................... 10,000

Administration och oförutsedda kostnader, cirka 6 procent 4CK000 795,000

Summa kronor 1,890,000

Medlen för 1941 och 1942 års byggnadsprogram erfordrades under budgetåret

1941/42, varvid flygförvaltningen dock borde erhålla rättighet att redan

före ingången av nämnda budgetår — i den mån så läte sig göra — avsluta

entreprenadkontrakt beträffande delar av byggnadsprogrammet.

Under åberopande av vad sålunda anförts har flygförvaltningen hemställt,

att Kungl. Majit måtte, med godkännande av förenämnda av Luleå stad

gjorda erbjudande angående överlämnande av erforderlig del av det s. k.

Oskarsvarvsområdet, hos riksdagen äska för 1941 och 1942 års byggnadsprogram

enligt approximativ uppskattning erforderliga medel, 1,095,000

kronor, ävensom uppdraga åt flygförvaltningen att i samråd med härav berörda

myndigheter uppgöra förslag till bebyggelsens närmare omfattning

och utformning.

Det framlagda förslaget till lösande av bostadsfrågan för personalen vid

Norrbottens flygbaskår innebär att genom statsverkets försorg erforderliga

bostäder anordnas i Luleå å för ändamålet av staden till förfogande

ställd tomtmark. Kostnaden för projektets genomförande uppgår, enligt en

approximativ beräkning, till 1,890,000 kronor, därav under budgetåret 1941/42

skulle erfordras 1,095,000 kronor.

För egen del vill jag till en början erinra om att anordnande av statliga

tjänstebostäder vid militära etablissement enligt hittills tillämpade principer

ansetts böra ske i minsta möjliga utsträckning och allenast i de fall, då

ett tillgodoseende å den privata bostadsmarknaden av föreliggande bostadsbehov

icke är att räkna med. Då ordnandet av bostadsförsörjningen för

flygbaskårens personal på dylikt sätt icke lärer kunna påräknas, synes

det vara ofrånkomligt att för kåren erforderliga bostäder komma till utförande

genom statens försorg. Med hänsyn härtill är jag beredd att i

princip godtaga flygförvaltningens föreliggande förslag, såvitt detsamma avser

uppförande under åren 1941 och 1942 av tillhopa 144 eldstäder. Däremot

är jag icke beredd att för närvarande fatta ståndpunkt till den ytterligare

nybyggnad av bostäder, som flygförvaltningen föreslagit skola äga rum

under år 1944. Med avgörande av denna fråga synes böra anstå till dess

utvecklingen å byggnadsmarknaden kan närmare överblickas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 267.

Huruvida de ifrågavarande bostäderna i enlighet nied vad flygförvaltningen

förutsatt böra utnyttjas som tjänstebostäder i egentlig mening —

d. v. s. tilldelas anställningshavarna med bostadstvång — eller huruvida

byggnaderna skola betraktas som uthyrningsfastigheter och sålunda på vanligt

sätt uthyras, synes mig vara tveksamt. Med hänsyn bland annat till

byggnadernas föreslagna belägenhet på ett avsevärt avstånd från kårens förläggning

ligger det senare alternativet måhända närmast till hands, därvid

dock kårens personal torde böra tillförsäkras förhandsrätt att förhyra bostäderna.

Ståndpunkt till denna fråga torde emellertid icke behöva fattas

nu, utan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma därom, då

byggnaderna färdigställts.

Vad angår de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna har flygförvaltningen

framhållit, att dessa äro att anse såsom allenast approximativa. Vid

sådant förhållande lärer det icke vara påkallat att nu ingå på en närmare

granskning av desamma. Ehuru det beräknade kostnadsbeloppet, 1,095,000

kronor, förefaller högt, anser jag mig dock, med hänsyn till angelägenheten

av att bostadsfrågan för flygbaskåren så snart som möjligt kommer till en

lösning, böra tillstyrka, att de föreliggande kostnadsberäkningarna läggas till

grund för medelsäskande hos riksdagen. Jag förutsätter emellertid, att såväl

ritningar som kostnadsberäkningar före dispositionsbesluts meddelande skola

i besparingssyfte underkastas en översyn inom 1940 års militära byggnadsordning.

Den ifrågasatta bebyggelsen är såsom förut framhållits avsedd att förläggas

till tomtområdet Oskarsvarv i Luleå. Nämnda område utgör en del av en

Luleå stad tillhörig donationsjord, från vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 20 juli 1906 (civildepartementet) upplåtelse under äganderätt må äga

rum allenast efter Kungl. Maj:ts tillstånd. Sådant tillstånd torde få utverkas

i samband med ett blivande dispositionsbeslut rörande för de ifrågavarande

byggnaderna anvisade anslagsmedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bostadsbyggnader för Norrbottens flygh askar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 1,095,000.

[10.] Gymnastikbyggnad m. m. vid Göta flygflottilj, reservationsanslag. Till förläggning

av jaktflottiljer anvisade 1940 års urtima riksdag (skr. nr 23) efter

därom av Kungl. Majit i proposition nr 1 (bilaga 9, punkt 2) framlagt förslag

ett reservationsanslag av 3,662,000 kronor. Av det vid nämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden framgår,

att av nämnda belopp 2,974,000 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna

för Göta flygflottiljs förläggning vid Säve å Hisingen i enlighet med

ett av flygförvaltningen i skrivelse den 30 maj 1940 framlagt, såsom alternativ

I betecknat förslag samt att ämbetsverket i nämnda skrivelse framlagt jämväl

två såsom II och III betecknade alternativ, vilka, enligt vad skrivelsen giver

vid handen, utformats såsom fortsatta etapper för förläggningens slutliga

ordnande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Under erinran, att i alternativ III upptagits, bland annat, en gymnastikbyggnad,

en bad- oell tvättinrättning samt en därtill hörande värmecentral

med kolkällare för en kostnad av respektive 170,000, 100,000 och 80,000

kronor eller tillhopa 350,000 kronor, hemställde flygförvaltningen i sin skrivelse

den 19 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten

för bland annat budgetåret 1941/42, att sistnämnda belopp måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande för uppförande av berörda anläggningar.

I en till överbefälhavaren över rikets försvarskrafter ställd skrivelse den

18 april 1941, vilken av överbefälhavaren den 28 i samma månad överlämnats

till chefen för försvarsdepartementet med tillstyrkan av bifall, har

chefen för flygvapnet hemställt, att det i det föregående berörda medelsäskandet

måtte göras till föremål för förnyad prövning. I anslutning därtill

har chefen för flygvapnet anfört följande:

Göta flygflottiljs förläggningsplats, Säve, är belägen 12 kilometer från

närmaste större samhälle, Göteborg. Med hänsyn härtill, transportsvårigheter

samt med transporterna förenade avsevärda kostnader är det icke

möjligt att för den dagliga fysiska träningen av flygflottiljens personal räkna

med utnyttjande av någon gymnastiklokal i Göteborg. Uppföres sålunda

icke gymnastikbyggnaden vid Göta flygflottilj måste följden bliva, att dess

personal under vinterhalvåret icke kan beredas tillfälle till någon form av

gymnastik och idrott inomhus. Ett sådant förhållande är icke förenligt med

det krav på god fysisk kondition, som måste ställas på personal och ej

heller med önskemålet örn lämplig sysselsättning för manskapet under fritid.

— Därest bad- och tvättinrättning icke uppföres vid flottiljen, måste

personalen beredas tillfälle till bad i Göteborg samt flottiljens tvätt sändas

till tvättinrättning därstädes. Härav följer kostsamma transporter och badavgifter

samt förlust av tjänstetid vid badning. Med hänsyn dels till kostnaderna,

dels till de olägenheter i tjänstehänseende, som uppstå genom

personalens transport till Göteborg, bör bad- och tvättinrättning vid Göta

flygflottilj uppföras i enlighet med flygförvaltningens förslag.

Då Göta flygflottiljs fredsförläggning kommer att erhålla en mera permanent

karaktär än som från början förutsattes och de av flygförvaltningen

anförda skälen för anordnande vid flottiljen av gymnastikhus samt bad- och

tvättinrättning med tillhörande värmecentral synas bärande, har jag ansett

mig böra biträda förevarande förslag. Emot den av flygförvaltningen i ämnet

framlagda kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. Jag förutsätter

emellertid, att densamma liksom blivande ritningar i besparingssyfte skola

granskas av 1940 års militära byggnadsordning.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Gymnastikbyggnad m. m. vid Göta flygflottilj för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 350,000.

[11.] Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält, reservationsanslag. I sin

skrivelse den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å kapitalbudgeten

hemställde flygförvaltningen om anvisande av anslagsmedel för vidtagande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

av anordningar, avsedda att öka lirigsberedskapen vid vissa krigsflygfält. De

föreslagna anordningarna avsågo huvudsakligen uppförande av baracker för

expeditions-, förläggnings- oell förplägnadsändamål, byggande av vägar m. m.

För en del av de ifrågavarande flygfälten angåvos anordningarna vara av

brådskande natur. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 2/1941

(bilaga 15, punkten 11) framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. 57, punkten

21) å tilläggsstat II för innevarande budgetår ett reservationsanslag av

977.000 kronor för genomförande av dessa mera brådskande arbeten.

För motsvarande anordningar vid de krigsflygfält, som beräknas vara färdigställda

först vid utgången av budgetåret 1941/42, Ilar i förenämnda skrivelse

den 19 oktober 1940 räknats med ett sammanlagt medelsbehov av 3,368,000

kronor. Sedan överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 10

december 1940 angående medelsäskandena för försvarsgrenarna anfört, att för

budgetåret 1941/42 medelsbehovet i förevarande avseende kunde inskränkas

till 2,248,000 kronor, under det att med anvisande av resterande belopp kunde

anstå till budgetåret 1942/43, har chefen för flygvapnet i sin förutnämnda skrivelse

den 18 april 1941 återkommit till ifrågavarande medelsbehov. Chefen

för flygvapnet har därvid framhållit, att man genom att uppskjuta byggandet

av baracker vid de krigsflygfält, som ej kunna beräknas bli användbara under

budgetåret 1941/42, samt genom att minska antalet förläggningsbaracker vid

övriga krigsflygfält till minsta möjliga med utnyttjande av den civila bebyggelsen,

kunde än ytterligare nedbringa det för budgetåret 1941/42 erforderliga

beloppet. För nämnda budgetår erfordrades under sådana förutsättningar

allenast 1,880,000 kronor; med anvisande av återstoden av det i

skrivelsen den 19 oktober 1940 angivna beloppet (3,368,000— 1,880,000=)

1.488.000 kronor skulle däremot kunna anstå till ett senare budgetår. I

anslutning härtill har chefen för flygvapnet vidare anfört följande:

De krigsflygfält, för vilka barackerna avses, äro belägna inom områden,

där erforderliga utrymmen icke kunna påräknas inom rimligt avstånd. För

flygvapnets behov ha konstruerats och utprövats fyra standardtyper av

baracker, nämligen en expeditions-, en förläggnings-, en matinrättnings- och

en flygtjänstbarack. Antalet baracker på varje plats har bestämts med hänsyn

till ortens tillgångar. På de platser, där alla tillgångar saknas, har

maximibeliovet begränsats till behovet för en tung bombdivision eller 1 expeditions-,

4 förläggnings-, 1 matinrättnings- och 1 flygtjänstbarack. Härvid

har av kostnadsskäl bortsetts från möjligheten att till ett och samma fält

förlägga mer än en division, vilket ofta kan bli önskvärt.

Det är av stor vikt för flygvapnets operationsduglighet att ovannämnda

arbeten snarast utföras. De under instundande budgetår färdigställda krigsflygfälten

kunna först därefter till fullo utnyttjas.

I enlighet med chefens för flygvapnet i förenämnda skrivelse den 18 april

1941 gjorda framställning finner jag mig böra tillstyrka, att medel för de i

det föregående angivna anordningarna vid vissa krigsflygfält äskas hos riksdagen

med av chefen för flygvapnet nu angivet belopp, 1,880,000 kronor. I

ärendet gjorda kostnadsberäkningar synas emellertid böra underställas 1940

års militära byggnadsutredning, innan medlen ställas till förfogande för

avsett ändamål.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barackbyggnader m. m. för vissa krigs fly g fält för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 1,880,000.

[12.] Idrottsplats vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag. I sin skrivelse

angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 anmälde flygförvaltningen,

att behov av idrottsplatser förelåge vid vissa angivna flygflottiljer.

Under åberopande härav har flygförvaltningen i skrivelse den 13 maj 1941

gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av en idrottsplats vid

Skaraborgs flygflottilj. Ämbetsverket har därvid framhållit, att det vore av

särskild betydelse att frågan om anordnande av idrottsplats för personalen

vid denna på betydande avstånd från stad belägna flygflottilj snarast möjligt

komme till en lösning. Enligt ett skrivelsen bifogat kostnadsförslag skulle

kostnaderna för en dylik idrottsplats, därest arbetena till övervägande delen

utfördes av flottiljens egen personal, uppgå till 24,000 kronor.

Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Jag hemställer

sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Idrottsplats vid Skaraborgs flygflottilj för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av.......... kronor 24,000.

[13.] Flygplatsbelysning vid Östgöta och Göta flygflottiljer, reservationsanslag.

I sin meromnämnda skrivelse den 19 oktober 1940 hemställde flygförvaltningen

jämväl örn anvisande av medel för anordnande av flygplatsbelysningsanläggning

vid Göta flygflottilj samt för komplettering av belysningsanläggningen

vid Östgöta flygflottilj. Ämbetsverket framhöll därvid, bland

annat, att sedan Östgöta flygflottiljs flygfält å Malmen utvidgats med anlitande

av anslagsmedel, som ställts till förfogande av 1940 års lagtima riksdag,

viss omändring och komplettering av den befintliga flygplatsbelysningsanläggningen

därstädes vore av behovet påkallad. Kostnaderna för ifrågavarande

båda anläggningar beräknades uppgå till 375,000 kronor enligt följande

fördelning:

Flygplatsbelysningsanläggning vid Göta flygflottilj .......... kronor 250,000

Komplettering av flygplatsbelysningsanläggning vid Östgöta

flygflottilj ...................................................... 5> 70,000

Transformatorstation därstädes ................................ » 35,000

Högspänningsjordkabel » »_20,000

Summa kronor 375,000.

I förenämnda skrivelse den 18 april 1941 till överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter har chefen för flygvapnet hemställt, att ifrågavarande medelsäskande

måtte upptagas till förnyad prövning. Därvid har chefen för flygvapnet

anfört i huvudsak följande:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Vid Ostgöta flygflottilj funnes redan en flygplatsbelysning i anslutning

till den del av flygfältet, som vöre belägen norr om förutvarande landsvägen

Mjölby Linköping. Det med anlitande av de av 1940 års lagtima riksdag

anvisade anslagsmedlen utvidgade flygfältet beräknades kunna tagas i bruk

instundande sommar. För att flygfältet skulle kunna användas i sin helhet,

exempelvis vid flygning i mörker eller vid flygning i dålig sikt, erfordrades

att det ursprungliga fältets belysningsanläggning kompletterades att omfatta

även den utvidgade delen. — Erfarenheterna från nu pågående krig hade

klart påvisat betydelsen av, att flygförbanden kunde uppträda under mörker.

Grundlig utbildning i mörkerflygning vore därför starkt påkallad. För att

haveririsken i möjligaste mån skulle kunna nedbringas — framför allt under

den grundläggande utbildningen i mörkerflygning på olika flygplantyper —

erfordrades betryggande flygplatsbelysningsanordningar vid fredsförläggningarna.

Flygplatsbelysningen utgjorde sålunda en viktig faktor i flygsäkerhetstjänsten.

Följden av att Östgöta och Göta flygflottiljer icke erhölle den

begärda flygplatsbelysningen bleve att personalens utbildning i mörkerflygning

komme att eftersättas eller att denna utbildning måste — med anlitande

av primitiva belysningsanordningar — utföras under förhållanden, som

medförde ökad risk för haverier.

Med hänsyn till vad som i ärendet blivit upplyst rörande behovet av

förenämnda belysningsanläggningar finner jag mig böra biträda flygmyndigheternas

föreliggande medelsäskande. Då intet torde vara att erinra mot

den framlagda kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Flygplatsbelysning vid Östgöta och Göta flygflottiljer

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.......................................... kronor 375,000.

Fonden för förlag till statsverket.

[14.] Anordnande av bostäder för personal vid Västgöta flygflottilj m. m., reservationsanslag.

I särskilda skrivelser till Kungl. Majit hava flygförvaltningen

den 10 april och försvarsväsendets verkstadsnämnd den 3 maj 1941 gjort

framställningar i fråga örn anordnande av bostädar åt viss personal vid

Västgöta flygflottilj ävensom vid ammunitionsfabrikens avdelning å Karlsborg

och Karlsborgs tygstations verkstäder.

Fly g för vältning en har i sin skrivelse anmält, att behovet av ytterligare

bostäder för vid Västgöta flygflottilj anställd personal — utöver de inom

flottiljområdet uppförda tjänstebostäderna — sedan länge varit trängande.

Enligt en inom flygförvaltningen upprättad, den 8 april 1941 dagtecknad

promemoria angående ifrågavarande bostadsbehov m. m. hade vid sammanträde

i Karlsborg mellan ombud för flygförvaltningen och chefen för flottiljen

konstaterats, att bostadsförhållandena i Karlsborg och dess omedelbara närhet

vore sådana, att för vid flottiljen anställd personal krävdes omedelbart

iordningställande av ytterligare 1 lägenhet örn 5 rum och kök, 1 lägenhet

örn 4 rum och kök, 9 lägenheter örn 3 rum och kök samt 29 lägenheter örn

2 rum och kök. Lägenlietstyperna hade därvid bestämts med ledning av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 267.

gällande anvisningar rörande ersättning för tjänstebostäder m. m. För att

emellertid möjliggöra anskaffandet av enkelrum för vid flottiljen anställd

ogift personal samt nedbringa hustyperna och därmed kostnaderna till det

minsta möjliga, hade flottiljchefen föreslagit, att 2-rumslägenlieterna skulle

utbytas mot 3-rumslägenlieter, varvid ett rum kunde uthyras, samt att i

stället för en 5-rumslägenliet och en 4-rumslägenhet skulle anskaffas två “lirum

slägenheter. Därigenom skulle även för de lägst betalda befattningshavarna

erbjudas en icke obetydlig hyreslindring genom uthyrandet av ett

rum. Behovet skulle enligt denna princip bliva 2 lägenheter örn 4 rum och

kök samt 38 lägenheter örn 3 rum och kök.

Åv nämnda promemoria, som bilagts flygförvaltningens skrivelse, framgår

vidare, bland annat, att sammanträde hållits i Karlsborg den 6 april 1941

mellan platsbefälhavaren i Karlsborg samt representanter för flygvapnet,

Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborgs tygstation, statens ammunitionsfabrik,

försvarsväsendets verkstadsnämd och Karlsborgs kommun för att

diskutera anordnandet av den planerade bebyggelsen. Vid sammanträdet

hade jämväl en representant för egnahemsstyrelsen varit närvarande. Efter

besiktning av olika platser, som kunde ifrågakomma för förläggning av ifrågavarande

bebyggelse, hade deltagarna i sammanträdet enats örn att den för

ändamålet ur alla synpunkter lämpligaste platsen vore ett område, beläget

å under arméförvaltningens vård och förvaltning stående mark norr örn

Rödesund, benämd »Norra skogen». Inom samma område hade verkstadsnämnden

planerat att uppföra bostadsbyggnader för personal vid ammunitionsfabrikens

avdelning i Karlsborg samt Karlsborgs tygstation. Som emellertid

vissa med sistberörda bostadsbebyggelse sammanhängande frågor icke

varit tillfullo utredda, hade det ansetts lämpligt, att flygvapnet och verkstadsnämnden

erhölle var för sig å marken bestämda områden för uppförande

oberoende av varandra av en var sina byggnader. Endast i frågor rörande

vatten och avlopp skulle samråd äga rum. Ett intill det sålunda planerade

bostadsområdet beläget, närmare angivet område borde upplåtas till Karlsborgs

kommun att av kommunen användas såsom parkområde och badplats.

Med kommunens representant överenskoms, att kommande underhåll av

gator, vägar och avlopp skulle så ordnas att, sedan kronan ombesörjt hela

bebyggelsen inklusive vägar, vatten och avlopp, kommunen skulle mot en

engångsersättning övertaga ansvaret för vägunderhåll, renhållning och avlopp.

Kommunens anspråk på ersättning skulle därvid bliva synnerligen moderata.

Kostnaderna härför skulle läggas till byggnadskostnaderna och vid eventuell

försäljning av tomter till enskilda befattningshavare slås ut på dessa. Skulle

enskild bebyggelse framdeles komma till stånd intill nu ifrågavarande område,

komme kommunen att inom detta nya byggnadsområde ordna vatten

och avlopp helt oberoende av den av kronan uppförda bebyggelsen.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse åberopat vad sålunda förekommit

samt med hänvisning till en vid skrivelsen fogad kartskiss vidare anfört:

Det för flottiljens bebyggelse avsedda området är å bifogade kartskiss utmärkt

med röda begränsningslinjer. Platsbefälhavaren jämte flottiljchef en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majus proposition nr 267.

liava å kartskissen förklarat, att de icke hava något att erinra mot bebyggelsens

förläggande till ovan angivna plats. I fråga om uppförandet av

erforderliga byggnader å området synes det flygförvaltningen lämpligast att

denna uppgift i likhet med vad som tillämpats vid Skaraborgs flygflottilj,

Såtenäsx), och där utfallit till full belåtenhet —- anförtros åt statens egnahemsstyrelse.

Inom styrelsen pågår för närvarande utarbetande av plan för

bebyggelsen, däri inbegripet erforderliga vägar och ledningar, samt beräkning

av härav föranledda kostnader.

Flygförvaltningens skrivelse utmynnar i en hemställan, att Kungl. Majit

måtte dels förordna, att ifrågavarande område skulle överföras från arméförvaltningens

till egnahemsstyrelsens vård och förvaltning, dels från egnahemsstyrelsen

infordra plan för bebyggelsen jämte kostnadsförslag, dels ock

uppdraga åt egnahemsstyrelsen att utföra bebyggelsen så att inflyttning

kunde ske senast den 1 oktober 1941.

Över flygförvaltningens framställning hava utlåtanden avgivits den 25

april 1941 av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse samt den 6 maj 1941

av egnahemsstyrelsen.

Fortifikationsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot

den i ärendet ifrågasatta markupplåtelsen.

I sitt utlåtande har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande:

Flygförvaltningen har i sin skrivelse pekat på den under den gångna

vintern genomförda bebyggelsen vid Såtenäs såsom en lämplig förebild för

det här ifrågasatta bostadsområdet. Detta innebär, att bebyggelsen skulle

utföras såsom enfamiljhus. Uppenbart är, att ett dylikt byggnadssätt medför

fördelar socialt sett och ur trevnadssynpunkt. Det är också den enda bekyggelseform,

som med fördel tillåter ett allmännare upplåtande av lägenheterna

med äganderätt för de där boende; en upplåtelseform, som ur statens

synpunkt kan vara att eftersträva. Det torde alltså finnas anledning

att förorda en enfamiljshusbebyggelse trots de något högre kostnader, som

en dylik, jämfört med en flerfamiljshusbebyggelse, för med sig.

Mot de uttalanden röi-ande de olika hustyperna och deras storlek, som

gjorts i bilaga till flygförvaltningens skrivelse, synes intet vara att erinra.

Av remisshandlingarna framgår, att inom det område norr örn Södesund,

som benämnes »Norra skogen», kan förutom bostadsbebyggelse för flygflottiljen

och såsom anföres för ammunitionsfabriken även så småningom

väntas viss kommunal bebyggelse samt anläggande av ett kommunalt strandbad.

Med anledning härav synes området redan från början böra i dess

helhet studeras ur planeringssynpunkt. Detta innebär, att ett noggrannare

fastställande av belägenhet och gränser för flottiljens nu aktuella bostadsområde

lämpligen bör ansta, till dess förslag i detta hänseende hunnit framläggas.

Enligt vad som meddelats egnahemsstyrelsen finnes varken nivåkarta

eller annat tillförlitligt kartmaterial över området. Det torde alltså

vara angeläget att utan dröjsmål föranstalta örn igångsättande av mätningsocli

avvägningsarbeten.

Egnahemsstyrelsen har icke ansett remissen innebära ett uppdrag att utarbeta

planer och kostnadsberäkning för bebyggelsen, något som med hänsyn

till såväl ovan påtalade oklarhet rörande områdets disposition som till ärendets

brådskande natur knappast varit möjligt. För att ändock så långt möjligt

belysa kostnadsfrågan får styrelsen hänvisa till en jämförelse med för
’)

Se prop. nr 49/1940 U.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition nr 267.

29

hållandena vid Såtenäs. För uppförande därstädes av 45 lägenheter om tre

rum och kök, varav 5 av något större typ än de övriga, samt 1 lägenhet

örn fyra rum och kök, beräknade egnahemsstyrelsen ett anslag av 1,074,000

kronor, varav riksdagen anvisade ett anslag å 1,000,000 kronor. Det antal

byggnader, som enligt de militära myndigheternas utredning skall komma

ifråga för flottiljen i Karlsborg, är 38 stycken örn tre rum och kök samt 2

stycken örn fyra rum och kök. Denna sålunda mindre byggnadsvolym torde

med enahanda beräkningsgrunder som av egnahemsstyrelsen tillämpades

för egnahemsområdet i Såtenäs draga en kostnad, som blir cirka 100,000

kronor lägre än kostnaden därstädes, alltså cirka 980,000 kronor. Med

undantag för att, bland annat, byggnadsmaterialet något fördyrats, torde

kostnadsförhållandena vid Såtenäs och Karlsborg vara i stort sett jämförbara.

I de militära myndigheternas utredning av frågan har antytts förefintligheten

av ett bostadsbehov även för ammunitionsfabrikens del. Egnahemsstyrelsen

har under hand från försvarsväsendets verkstadsnämnd inhämtat,

att detta bostadsbehov är till sin storleksordning och aktualitet jämförbart

med flottiljens. Utan att här gå in på annat än tekniskt-ekonomiska synpunkter

anser sig egnahemsstyrelsen böra framhålla, att uppenbara fördelar

torde vara att vinna, därest dessa två byggnadsuppgifter kunna samordnas,

ty dels bli de sammanlagda kostnaderna för företagens administration lägre

och dels torde det totala byggnadsföretagets större omfattning sannolikt

möjliggöra fördelaktigare inköp av byggnadsmaterial m. m.

Ehuru det icke i flygförvaltningens skrivelse utsagts, torde det bliva nödvändigt,

att staten låter avskriva viss del av anläggningskapitalet enligt liknande

grunder som de, vilka skola tillämpas i Såtenäs.

I fråga örn lägenheternas upplåtande får egnahemsstyrelsen hänvisa till

vad styrelsen den 11 oktober 1940 i underdånigt utlåtande anfört rörande

bostadsområdet vid Såtenäs. De synpunkter, som där framlagts rörande

fastigheternas förvaltning, kunna äga tillämpning även i detta fall.

Enligt flygförvaltningens förslag skulle åt egnahemsstyrelsen uppdragas

att handhava administrationen av själva byggandet. Styrelsen vill i detta

avseende icke göra något uttalande, utan endast upplysningsvis meddela,

att det för administration av Såtenäs-bebyggelsen varit nödvändigt att upprätta

en särskild organisation med hänsyn till styrelsens egentliga arbetsuppgifter

med byggnadsverksamhet och hithörande, vilka böra bedrivas opåverkade

av bostadsbebyggelsen vid Såtenäs. Skulle emellertid Kungl. Maj:t

komma att uppdraga åt egnahemsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande bostadsbebyggelse

vid Karlsborg, bör styrelsen få av därför anvisade byggnadsanslag

tillgodogöra sig sina egna kostnader i samband med företaget.

Verkstadsnämnden har i sin förberörda skrivelse anfört i huvudsak följande:

Vid de försvarsväsendets verkstadsnämnd underställda anläggningarna i

Karlsborg, nämligen ammunitionsfabrikens avdelning därstädes samt Karlsborgs

tygstations verkstäder, rådde sedan lång tid tillbaka en avsevärd brist

på bostäder för den vid dessa anliiggningar anställda personalen. Verkstadsnämnden

hade därför vidtagit en undersökning beträffande bostadsförhållandena

i Karlsborg, därvid framkommit, att avsevärd bostadsbrist för ovannämnda

personal komine att råda även vid framtida normal drift under

fredsförliållanden. En av arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken och tygmästaren

vid tygstationen verkställd detaljutredning linde givit vid handen,

att det ytterligare bostadsbehovet för vid ammunitionsfabriken och tygverkstäderna

under fredstillverkning anställd personal utgjorde 85 lägenheter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Av dessa vore det oundgängligen nödvändigt att snarast möjligt 43 lägenheter

anskaffades, fördelade på 1 bostad om 5 rum och kök, avsedd för

verkstadsingenjören för tygverkstäderna, 2 bostäder om 4 rum och kök, avsedda

för konstruktörer vid ammunitionsfabriken, 8 bostäder örn 3 rum och

kök, avsedda för vissa andra tjänstemän, samt slutligen 32 bostäder om 3

rum och kök, avsedda för arbetarpersonalen. Beträffande bostäderna för

sistnämnda personal hade nämnden funnit, att dessa av flera skäl borde

omfatta 3 rum och kök. Denna lägenhetstyp lämpade sig bättre såsom

familjebostad, varjämte bebyggelsen borde tillgodose bostadsbehovet hos

barnrika familjer. Ett särskilt skäl för denna bostadstyps lämplighet utgjorde

därjämte den omständigheten, att en icke-barnrik familj hade möjlighet

att hyra ut det tredje rummet, varigenom en erforderlig reduktion av

den årliga bostadskostnaden kunde erhållas. Genom möjliggörande av sådan

uthyrning vunne man därjämte ett värdefullt tillskott i tillgången på enkelrum

för ensamstående personer. — Då den av verkstadsnämnden planerade

bebyggelsen, som borde komma till stånd snarast möjligt, lämpligast borde

äga rum i anslutning till den av flygförvaltningen i dess förut berörda

skrivelse föreslagna bebyggelsen å ett område som å en verkstadsnämndens

skrivelse bifogad kartskiss utmärkts med blå begränsningslinjer, och då

verkstadsnämnden för sin del anslöte sig till flygförvaltningens förslag beträffande

anordnandet av bebyggelsen, hemställde verkstadsnämnden, att

Kungl. Majit måtte dels från egnahemsstyrelsen infordra plan för bebyggelsen

jämte kostnadsförslag, dels ock uppdraga åt egnahemsstyrelsen att

med ledning av den av Kungl. Majit godkända planen för bebyggelsen utföra

denna, så att inflyttning kunde ske örn möjligt till den 1 oktober 1941.

Över verkstadsnämndens framställning har egnahemsstyrelsen den 9 maj

1941 avgivit infordrat utlåtande. Egnahemsstyrelsen har därvid i huvudsak

hänvisat till sitt förberörda utlåtande den 6 maj 1941. Planer och kostnadsberäkning

kunde av skäl som där anförts icke heller framläggas beträffande

nu ifrågavarande bebyggelse. En jämförelse med de preliminära kostnadskalkylerna

för bebyggelsen vid Såtenäs gåve vid handen, att för nu ifrågavarande

områdes iordningställande samt för uppförande av de i verkstadsnämndens

skrivelse specificerade lägenheterna erfordrades omkring 1,050,000

kronor.

Såsom av det anförda framgår förefinnes vid Karlsborg behov av ett stort

antal bostäder för såväl flygflottiljens personal som personal vid ammunitionsfabrikens

avdelning och tygstationen därstädes. På grund av rådande

bostadsförhållanden i Karlsborg och dess omedelbara närhet synes detta

behov icke kunna tillgodoses på annat sätt än att genom statens försorg

erforderligt antal bostäder nyuppföras. Flygförvaltningen och verkstadsnämnden

lia därför föreslagit, att sådan bebyggelse måtte komma till stånd.

I fråga örn sättet för denna bebyggelses anordnande och administration ha

de förslagsställande myndigheterna såsom lämplig förebild angivit bostadsbebyggelsen

för Skaraborgs flygflottilj vid Såtenäs, till vars anordnande

statsmakterna tidigare anvisat medel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 267.

Vid framläggandet av propositionen nr 49 till 1940 års urtima riksdag

angående anordnandet av bostäder vid Skaraborgs flygflottilj anförde jag,

att enär den personal, varom där vore fråga, till övervägande delen utgjordes

av sådana befattningshavare, vilka kunde komma att mera stadigvarande

tillhöra flottiljen, man borde såvitt möjligt söka undvika tjänstebostadsformen

med dess bostadstvång. Även den omständigheten, att man ur social

synpunkt borde eftersträva en mera egnahem sbetonad bebyggelse, ansåg jag

göra tjänstebostadsformen mindre lämplig och därtill svåradministrerad.

Jag förklarade mig därför anse, att en sådan form för bebyggelsen borde

eftersträvas, att befattningshavarna i fråga antingen finge hyra lägenheterna

i vanlig ordning utan bostadstvång eller också finge inköpa lägenheterna

med äganderätt. En ur dessa synpunkter lämplig lösning av byggnadsfrågan

fann jag ett av egnahemsstyrelsen avgivet förslag till ordnande av bebyggelsen

vid Såtenäs innebära. Enligt detta förslag skulle egnahemsstyrelsen omhänder - hava såväl bebyggelsen som den framtida förvaltningen av de ifrågavarande

fastigheterna. Vid förvaltningen skulle styrelsen biträdas av egnahemsnämnden

i Skaraborgs län, som bland annat skulle uppbära hyror för fastigheterna.

För de befattningshavare, som önskade friköpa sina fastigheter, kunde styrelsen

bevilja egnahemslån i vanlig ordning; friköp hade dock tänkts ske

med återköpsrätt för kronan.

De omständigheter, som föranledde mitt ställningstagande till förslaget

om anordnandet av bostadsbebyggelsen i Såtenäs, föreligga jämväl i fråga

örn den nu ifrågasatta bebyggelsen vid Karlsborg. Liksom vid Skaraborgs

flygflottilj är det vid Västgöta flygflottilj samt ammunitionsfabrikens avdelning

och tygstationen i Karlsborg huvudsakligen fråga örn personal, som

kan förväntas mera stadigvarande kvarstanna i sina arbetsanställningar.

Sociala oell praktiska skäl tala därför för att även vid Karlsborg anordnas

en egnahemsbetonad bebyggelse. Befattningshavarna böra även här medgivas

rätt att antingen i vanlig ordning utan bostadstvång hyra lägenheterna

eller också inköpa dem med äganderätt, i vilket senare fall kronan dock

bör förbehålla sig rätt till återköp. I enlighet med myndigheternas förslag

torde åt egnahemsstyrelsen böra uppdragas att omhänderhava såväl bebyggelsen

som den framtida förvaltningen av fastigheterna inom det föreslagna

bostadsområdet på samma sätt som tillämpats vid Såtenäs.

I likhet med verkstadsnämnden och egnahemsstyrelsen anser jag uppenbara

fördelar ur bland annat ekonomisk synpunkt vara att vinna genom ett

samordnande av flygförvaltningens och verkstadsnämndens nu aktuella bostadsbyggnadsfrågor.

Såsom egnahemsstyrelsen framhållit kommer bebyggelsen

å det föreslagna området att bliva av den omfattning, att området i

dess helhet torde böra redan från början bliva föremål för planläggning.

Innan arbetena igångsättas torde därför åtgärder böra vidtagas härför.

Egnahemsstyrelsen har av sociala skäl och ur trevnadssynpunkt förordat,

att bebyggelsen skulle utföras såsom enfamiljshus. Detta vore enligt styrelsens

mening också den enda bebyggelseform, som med fördel tilläte ett

allmännare upplåtande av lägenheterna med äganderätt för de där boende.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl Maj:ts proposition nr 267.

Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall i sammanhang med fastställande av

ritningarna till husen taga ståndpunkt till frågan örn bebyggelsens art. Överflyttandet

från arméförvaltningens vård och förvaltning av det för bebyggelsen

avsedda området torde också få i annat sammanhang upptagas till prövning

av Kungl. Majit.

Yad slutligen angår kostnaderna för bebyggelsens ordnande har egnahemsstyrelsen

genom en jämförelse med förhållandena vid Såtenäs beräknat dessa

till för de för flygvapnets del erforderliga bostäderna, 38 stycken örn 3 rum

och kök samt 2 stycken örn 4 rum och kök, 980,000 kronor. På samma

sätt har egnahemsstyrelsen beräknat, att för uppförande av de i verkstadsnämndens

skrivelse specificerade lägenheterna erfordras omkring 1,050,000

kronor. Styrelsen har framhållit, att ärendets brådskande natur och den

av styrelsen påtalade oklarheten rörande områdets disposition för närvarande

omöjliggjorde tillförlitligare kostnadsberäkningar. Som emellertid hela frågan

snarast möjligt bör föreläggas riksdagen för bedömande, anser jag mig böra

föreslå, att anslagsfrågan redan i detta sammanhang bringas under riksdagens

prövning. Därvid synes det vara lämpligt, att för ändamålet å kapitalbudgeten

upptages ett särskilt anslag, som icke torde behöva sättas högre

än till 2,000,000 kronor. Detta anslag torde nu få hänföras till fonden för

förlag till statsverket. Sedan företaget färdigställts och kostnaderna för detsamma

kunna med säkerhet överblickas, lärer frågan örn den framtida finansieringen

av företaget böra underställas statsmakternas prövning, därvid

ståndpunkt bör tagas, bland annat, dels till frågan örn den slutliga redovisningen

och förvaltningen av ifrågavarande fastigheter, dels till spörsmålet

i vilken män avskrivning av anläggningskapitalet redan från början bör

äga rum.

Anslaget i fråga lärer böra disponeras av egnahemsstyrelsen. Styrelsen

bör av anslaget få tillgodogöra sig ersättning för sina egna kostnader i samband

med själva byggnadsverksamheten och förberedelserna därtill.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av bostäder för personal vid Västgöta flygflottilj

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 2,000,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla, samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond och i fonden s. 11 i texten
  2. SU 1941:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond och i fonden för förlag ti s. 1 i texten