Sök i Ratio Lex

Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1940/41 m. m

1941-05-17 · 71 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:292, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1940/41 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

1

Nr 292.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1940/41 m. m.; given

Stockholms slott den 23 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Det överskott, vari riksstaten för budgetåret 1940/41 i dess av 1940

års lagtima riksdag fastställda form utmynnade, uppfördes i staten såsom balanserat

i avvaktan på slutlig reglering av denna. Den av riksdagen gjorda budgetavvägningen

kunde nämligen väntas bli förskjuten under statsregleringsperiodens

lopp.

Den 21 juni 1940 fastställde Kungl. Maj:t den av 1940 års lagtima riksdag

antagna beredskapsstaten för försvarsväsendet m. m. att från och med

den 1 juli 1940 lända till efterrättelse såsom förskottsstat. I första

hand avsågos med denna stat utgifter enligt nya dispositionsbeslut fattade

under budgetåret 1940/41. Men förskottsstaten för budgetåret 1940/41 beBihang_

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

lastas även av utgifter betingade av dispositionsbeslut som ursprungligen avsett

förskottsstaten för nästföregående budgetår. Dessa utgifter utgå av den

nya förskottsstaten på grund av ett av Kungl. Majit den 21 juni 1940 meddelat

beslut, i vilket Kungl. Majit förklarat, att i fall där beslut meddelats örn

disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 och särskilda medel

för reglering av denna disposition ej å tilläggsstat till riksstaten för nämnda

budgetår anvisats å obetecknat anslag eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet

skall, i den mån under budgetåret 1940/41 ytterligare anslagsmedel

erfordras för ändamålets tillgodoseende, avse motsvarande förskottsanslag å

den från och med den 1 juli 1940 gällande förskottsstaten, dock endast försåvitt

icke särskilda anslagsmedel för ändamålet anvisats i riksstaten för

budgetåret 1940/41. Slutligen regleras efter ingången av budgetåret 1940/41

mot den nya förskottsstaten dessförinnan gjorda utbetalningar föranledda

av en omedelbar tillämpning av den fastställda förskottsfullmakten.

I proposition nr 1 till 1940 års urtima riksdag framlades förslag till t i 11- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41. I denna proposition

äskades täckningsanslag för reglering av vissa med stöd av förskottsstaten

beslutade medelsdispositioner. Men propositionen upptog även anslagsäskanden

för utgiftsbehov som ej kunnat föreläggas den senaste lagtima riksdagen

men vilka borde tillgodoses innan ärendet hunne underställas 1941

års lagtima riksdag. Regleringsanslagen för utgifter bestridda å förskottsstat

avsågo i samtliga fall utgifter hänförliga till nya beslut om disposition

av anslag å den fastställda förskottsstaten, men däremot icke utgifter betingade

av dispositionsbeslut som ursprungligen avsett förskottsstaten för

budgetåret 1939/40. Sistnämnda dispositionsbeslut avsågo nämligen samtliga

en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,

vilket gjorde det omöjligt att angiva storleken av erforderliga regleringsanslag.

Täckning av dylika utgifter eller sådana som eljest borde bli

föremål för kollektiv reglering uppsköts sålunda.

Förslaget till tilläggsstat I kompletterades under urtima riksdagen med ytterligare

anslagsäskanden samt med tillägg till riksstatens inkomstsida, å vilken

upptogos redovisningstitlar för krigskonjunlcturskatten och den allmänna

omsättningsskatten.

I skrivelse nr 102 framlade urtima riksdagen en i anslutning till riksstaten

upprättad sammanställning av de nya utgifter, för vilka medel anvisats av

nämnda riksdag.

Vid början av 1941 års riksdag framlades i proposition nr 2 ytterligare förslag

om tilläggsanslag till riksstaten för innevarande budgetår (tilläggsstat

II). Förslaget till tilläggsstat II framträdde i första hand såsom en

särskild, med tanke på det försämrade läget på arbetsmarknaden utformad

allmän beredskapsstat, vilken skulle omedelbart sättas i kraft och regleras.

De anslag för anläggningsarbeten, vilka det kunde bli nödvändigt att utföra

av arbetslöshetspolitiska skäl, bundos med avseende å dispositionen vid särskilda

villkor och erhöllo speciell beteckning (reservationsanslag B). Medel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

3

äskades å förslaget till tilläggsstat II även för vissa andra ändamål, som den

senaste utvecklingen aktualiserat och som måste tillgodoses under löpande

budgetår. De viktigaste av de nya medelsbehoven hänförde sig till försvarsväsendet

och avsågo sådan materielanskaffning m. m., som icke borde finansieras

från förskottsstaten, örn möjlighet förelåge att underställa riksdagen

anslagsfrågan. I de fall där ändringar i riksstaten blivit påkallade för civila

ändamål, rörde det sig i regel endast om smärre belopp. Ett för flera huvudtitlar

gemensamt anslagsändamål av betydelse utgjorde dock kristilläggen.

Staten omfattade även anslagsäskanden för reglering av vissa utbetalningar,

verkställda med stöd av förskottsstaten. I statförslaget äskades ej medel för

avskrivningsändamål. Ej heller upptogos några inkomster i förslaget.

I riksstaten för budgetåret 1940/41 i dess av 1940 års lagtima riksdag fastställda

form uppgick driftbudgetens inkomstsumma till cirka 1,861 miljoner

kronor och dess utgiftssumma till 1,723 miljoner kronor. Staten utvisade

alltså ett överskott å 138 miljoner kronor, vilket såsom förut nämnts balanserades

i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten. De av 1940 års urtima

riksdag beslutade tilläggsanslagen avsågo en summa på driftbudgeten av 199

miljoner kronor. Härav belöpte på fjärde huvudtiteln 93 miljoner kronor,

på elfte huvudtiteln 39 miljoner kronor och på åttonde huvudtiteln 13 miljoner

kronor; anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppgingo

till 41 miljoner kronor. Urtima riksdagen beräknade vidare å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 inkomster å sammanlagt 100 miljoner

kronor, varav 20 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt och 80 miljoner

kronor i allmän omsättningsskatt.

I propositionen nr 2 till årets riksdag, angående utgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41, äskades under driftbudgeten beredskapsanslag

på sammanlagt 91 miljoner kronor och anslag för övriga

ändamål på tillsammans 109 miljoner kronor. Denna tilläggsstats

driftbudgetsdel omfattade sålunda ursprungligen anslagsäskanden å sammanlagt

200 miljoner kronor. Under riksdagens lopp lia framlagts förslag om nya

tilläggsanslag utöver de i nämnda proposition upptagna. På hemställan av

vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—8) har Kungl. Majit vidare fattat beslut om förslag

till riksdagen i ytterligare ett antal dylika anslagsfrågor. Däribland ingå anslag

till täckning av vissa försvarskostnader å 1,370 miljoner kronor, varav

för engångsutgifter 620 miljoner kronor och för löpande utgifter 750 miljoner

kronor, samt anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på

cirka 41 miljoner kronor. Av tilläggsanslagen hänför sig ett sammanlagt belopp

av 12 miljoner kronor till beredskapsanslag. Vid bifall till nu berörda

förslag skulle anslagssumman å tilläggsstat II stiga till 1,715 miljoner kronor.

Å tilläggsstat II ha icke beräknats några nya eller förändrade intäkter;

inkomst av den varuskatt, varom förslag kommer alt föreläggas riksdagen,

inflyter icke under budgetåret och skatteförslaget påfordrar alltså icke någon

kompletlering av budgetens inkomstsida.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Kapitalbudgeten i den av 1940 års lagtima riksdag fastställda riksstaten

omfattade anslag å sammanlagt 413 miljoner kronor. Å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisades investeringsanslag å tillhopa

193 miljoner kronor. I propositionen nr 2 till årets riksdag, angående utgifter

å tilläggsstat II till nämnda riksstat, upptogos investeringsanslag å

66 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor såsom beredskapsanslag och

29 miljoner kronor för övriga ändamål. De förslag, som sedermera i särskilda

propositioner och nu föreliggande proposition (bil. 9) framlagts för

riksdagen, innefatta ett sammanlagt belopp av 173 miljoner kronor. Vid bifall

till dessa förslag skulle anslagssumman å kapitalbudgeten i tilläggsstat

II stiga till 239 miljoner kronor.

Sammanfattar man de å riksstat och tilläggsstat I och II anvisade och

äskade anslagen för investeringar, uppgå dessa till en summa av 845 miljoner

kronor, varav 37 miljoner kronor avse beredskapsanslag och 808 miljoner

kronor övriga ändamål.

Vid statsrådsprotokollet torde få fogas en förteckning (bihang 1) över av

Kungl. Maj:t hos lagtima riksdagen äskade och, i förekommande fall, av

riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen.

Beträffande utfallet av utgiftsregleringen för innevarande budgetår

med undantag för fjärde huvudtiteln samt angående inkomstutfallet har

riksräkenskapsverket den 30 april 1941 avgivit en beräkning, varav inhämtas

i huvudsak följande.

Driftbudgetens inkomster beräknas komma att överstiga de i riksstat och

tilläggsstat uppförda med 50.42 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som

ingå i driftbudgetens allmänna del (den s. k. allmänna budgeten), d. v. s.

de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en

nettomerinkomst å 100.00 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till specialbudgeterna

hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att understiga de

ursprungligen beräknade med netto 49.58 miljoner kronor. Därest det underskott

å automobilskattemedlens specialbudget, som här förutsättes skola

täckas av budgetutjämningsfonden, icke medräknas, uppgår nettomerinkomsten

för allmänna budgetens inkomsttitlar till 130.75 miljoner kronor,

medan nettobristen för de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna

ökas till 80.33 miljoner kronor. Bristen för inkomsttitlarna å automobilskattemedlens

specialbudget belöper sig enligt samma beräkningsmetod till

80.50 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag under I—-

III och V—XIV huvudtitlarna samt under utgifter för statens kapitalfonder

kunna, örn man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag,

beräknas komma att överskridas med netto 38.08 miljoner kronor.

Merutgifter beräknas för V huvudtiteln på 21.12 miljoner kronor, för VI huvudtiteln

på 6.02 miljoner kronor, för riksgäldsfonden på 6 miljoner kronor

samt för riksdagen och dess verk m. m. på 4.27 miljoner kronor. I fråga om

utfallet av driftbudgetens utgiftssida framhålles därjämte, att budgetutjämningsfonden

beräknas komma att tillföras besparingar å reservationsanslag

å i runt tal 3 miljoner kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

5

Enligt riksräkenskapsverket skulle alltså de i beräkningen ingående utgiftsanslagen

belastas nied en nettomerutgift av 35 miljoner kronor. För inkomstsidan

vore en merinkomst å cirka 100 miljoner kronor att påräkna.

Mot verkets ifrågavarande beräkningar synes intet vara att erinra.

En sammanfattning och närmare specifikation av här anförda siffror

lämnas i den i bihang 2 ingående tabellen över statsregleringen för budgetåret

1940/41. Inkomsterna upptagas i denna tabell till de i riksstaten och tillläggsstat

I beräknade beloppen samt utgifterna till beloppet av de hittills

äskade och beviljade anslagen å riksstaten samt tilläggsstat I och II. För

fjärde huvudtiteln har därvid framkommit en anslagssumma på 2,055 miljoner

kronor. Chefen för försvarsdepartementet har till statsrådsprotokollet

denna dag (bilaga 2) redogjort'' för de grunder, enligt vilka denna summa

fixerats. Av redogörelsen framgår, att anslagssumman innefattar täckning

blott för faktiskt utbetalade medel för försvarsändamål under löpande budgetår;

anvisningar och bemyndiganden, för vilka täckning med denna grund

för anslagsberäkningen icke nu beredes, uppgå till sammanlagt cirka 535 miljoner

kronor. Tabellen utmynnar i ett underskott att avföras å budgelutjämningsfonden

på ett formellt belopp av 1,676 miljoner kronor. Då enligt vad

nyss anförts för inkomstsidan torde kunna påräknas en merinkomst å 100

miljoner kronor samt för utgiftssidans civila huvudtitlar beräknas uppstå en

nettomerutgift å 35 miljoner kronor, kan statsregleringen för budgetåret

1940/41 i enlighet härmed beräknas utfalla med ett underskott av 1,611 miljoner

kronor. Då budgetutjämningsfonden vid budgetårets ingång hade en

negativ behållning av 759 miljoner kronor, skulle fonden vid budgetårets

slut alltså utvisa en brist på cirka 2,370 miljoner kronor. Skillnaden mellan

utgifter och inkomster torde bli ej oväsentligt mindre än den här angivna

belastningen å budgetutjämningsfonden, beroende på en sannolik ökning av

reservationerna vid budgetårets utgång i förhållande till reservationerna vid

budgetårets början (440 miljoner kronor). Till en sådan ökning bidrager

bland annat att i utgiftssumman å 3,637 miljoner kronor ingå anslag å tillhopa

103 miljoner kronor, vilka betecknats såsom reservationsanslag (B) och

komma att tagas i anspråk endast under vissa förutsättningar. Sistnämnda

belopp innefattar anslag på 80 miljoner kronor att täckas av automobilskattemedel,

vilket belopp, om det till fullo disponeras, ökar det underskott å

automobilskattemedlens specialbudget, som preliminärt täckes från budgetutjänmingsfonden,

till lil miljoner kronor.

Av den lämnade översikten framgår, att budgetunderskottet nära överensstämmer

med den beräkning som framlades i årets statsverksproposition.

Försvarsutgifterna uppskattades där med en viss marginal, som avsågs bereda

erforderligt utrymme för de civila anslagen å tilläggsstat II. Utvecklingen

har blivit den väntade. De utgifter som tillkommit för civila ändamål

lia sålunda helt motvägts av att vissa betalningar tor försvarsändamål förskjutits

till nästa budgetår. Jag återkommer härtill vid anmälan av förslag

till beredskapsstat för försvarsväsendet för nästa budgetår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Här framlagda beräkningar äro av omedelbar betydelse för bedömningen

av statens skattebehov under nästa budgetår. Det må erinras om att det av

krigsförhållandena framtvungna systemet med förskotts- och tilläggsstater

inneburit en övergång till en partiell efterskottsbudgetering och att till följd

därav bestämningen av den direkta beskattningens höjd tillsvidare måste

utgå från budgetutfallet under föregående statsregleringsperiod och blott i

andra hand kan taga hänsyn till det vid tidpunkten för skatternas bestämmande

helt ovissa inkomstbehovet under det budgetår under vilket skatterna

inflyta.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit på hemställan

av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—9) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

7

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel. För anskaffande av

chiffreringsmateriel för utrikesförvaltningen anvisade Kungl. Maj:t genom

beslut den 1 november 1940 ett belopp av 46,500 kronor, att utgå av det å

förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under

sjunde huvudtiteln uppförda anslaget: Allmänna utgifter för försvarsberedskap:

Förstärkning av den civila administrationen m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i proposition nr 81 framlagda förslag anvisade sedermera

1940 års urtima riksdag (riksdagens skrivelse nr 100) å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett anslag av 46,500 kronor för täckning av

denna förskottsanvisning. Det har emellertid visat sig, att viss ytterligare

chiffreringsmateriel måste anskaffas, för att förbindelserna mellan utrikesdepartementet

och Sveriges representation i utlandet skola kunna behörigen

upprätthållas. Kostnaderna för den ytterligare materiel, som nu erfordras,

uppgå till 56,400 kronor. Närmare upplysningar rörande materielen torde

få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 56,400.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 292.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskick
ningen

och generalkonsulatet i London, förslagsanslag. På grund av de i

London rådande förhållandena hava för personalen vid beskickningen och

generalkonsulatet därstädes, däri inbegripet de militära attachéerna och deras

biträden, lantbruksattachén samt pressattachén, vissa särskilda hyres- och

resekostnader uppkommit. För tiden september 1940—juni 1941 kunna dessa

kostnader beräknas uppgå till omkring 32,000 kronor. Jag anser mig böra

förorda, att ifrågavarande hyres- och resekostnader bestridas av statsmedel

och att ett särskilt anslag av förslagsanslags natur för ändamålet äskas av

riksdagen. De kostnader av samma slag, som kunna uppkomma under budgetåret

1941/42, torde böra bestridas från vederbörligt anslag å den blivande

förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för nämnda budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag efter samråd med

cheferna för försvars- och jordbruksdepartementen hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid

beskickningen och generalkonsulatet i London å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 32,000.

D. Diverse.

[3.] 6. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. I enlighet

med Kungl. Majits i statsverkspropositionen (III ht. s. 20 f.) framlagda förslag

har 1940 års lagtima riksdag till upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 130,000 kronor

eller samma belopp, som beviljades för nästföregående budgetår. Under de

rådande utomordentliga förhållandena har det emellertid varit ogörligt att begränsa

utgifterna under detta anslag till den beräknade kostnadsramen. En

ytterligare medelsanvisning om 5,000 kronor har visat sig ofrånkomlig, och

jag får med anledning därav hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av ........................ kronor 5,000.

[4.j 6 a. Bidrag till den svenska rese- och informationsbyrån i New

York, Sändebudet i Washington har i skrivelse till ministern för utrikes

ärendena den 28 november 1940 föreslagit, att medel måtte beviljas för upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

9

rätlhållande i begränsad omfattning av verksamheten vid den svenska reseoch

informationsbyrån — »The Swedish Travel Information Bureau Incorporated»

— i New York.

Den ekonomiska grundvalen för byråns verksamhet har sedan byråns tillkomst

år 1921 undergått åtskilliga förändringar. Enligt senast gällande ordning

(jfr Kungl. Maj:ts proposition till 1934 års riksdag nr 80) säkerställdes

byråns verksamhet ekonomiskt genom årliga bidrag av Svenska Trafikförbundet

och Aktiebolaget Svenska Amerika Linien. Denna ordning upphörde

emellertid med 1939 års utgång, då Svenska Amerika Linien, på grund av att

turisttrafiken lamslagits genom kriget, icke såg sig i stånd alt i fortsättningen

ekonomiskt stödja byråns verksamhet. I detta sammanhang verkställdes en

begränsning och omläggning av byråns verksamhet, vilken under år 1940

kunde upprätthållas genom anslag från Svenska Trafikförbundet. Denna begränsade

verksamhet, som till väsentlig del består i byråns bidrag till den

allmänna upplysningsverksamheten om Sverige i Amerikas Förenta Stater

och som enligt en av byrån uppgjord beräkning skulle betinga en kostnad

av 22,200 kronor per år, har även under år 1941 tillsvidare kunnat vidmakthållas

genom ett bidrag från Svenska Trafikförbundet om 5,550 kronor.

I skrivelse till Konungen den 15 april 1941 har Svenska Trafikförbundet

dels ställt i utsikt ytterligare ett bidrag örn 5,550 kronor för byråns verksamhet

under år 1941 under förutsättning av ett bidrag från staten av 11,100

kronor, dels ock förklarat sig berett att, så skyndsamt omständigheterna det

medgiva, framlägga förslag om eif slutgiltigt reglerande av byråns ställning.

Den svenska rese- och informationsbyrån i New York och särskilt dess

chef har under en lång följd av år utövat ett förtjänstfullt arbete i den

svenska turistpropagandans tjänst. Parallellt med denna verksamhet har

byrån, vilket vitsordas särskilt av sändebudet i Washington, bedrivit framgångsrik

upplysningsverksamhet om Sverige i allmänhet.

Enligt min uppfattning, som delas av upplysningsnämnden, vars yttrande

inhämtats i ärendet, skulle det vara olyckligt, örn den organisation och

den sakkunskap, som på detta sätt vunnits för svensk turistverksamhet

och svenskt upplysningsarbete i Förenta Staterna, nu skulle helt slopas för

att kanske med stora svårigheter och kostnader behöva återuppbyggas, då

turistlivet ånyo komme i gång. Då som bekant stora ansträngningar för närvarande

göras för skapandet av en så tillförlitlig upplysningsverksamhet som

möjligt i Förenta Staterna rörande Sverige, förefaller det därjämte, som örn

byråns erfarenheter på detta område skulle vara av största värde även under

nu rådande förhållanden. I avvaktan på den av Svenska Trafikförbundet i

utsikt ställda utredningen angående slutligt reglerande av byråns ställning

får jag därför föreslå, att bidrag av statsmedel å 11,100 kronor lämnas för

upprätthållande av byråns verksamhet under år 1941.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag efter samråd med

chefen för kommunikationsdepartementet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

att till Bidrag till den svenska rese- och informationsby rån

i New York å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett anslag av.............. kronor 11,100.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Bergenstråhle.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

11

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande:

D. Lantförsvaret.

Fortifikatoriska anordningar''m. m.

[1.] 53 c. Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar, reser
vationsanslag.

I skrivelse den 27 juni 1940 hemställde överbefälhavaren över

rikets försvarskrafter, att ett belopp örn sammanlagt 41,000,000 kronor måtte

ställas till arméförvaltningens fortifikationsstyrelses förfogande att användas

för permanenta befästningsanläggningar i skilda delar av landet enligt överbefälhavarens

närmare bestämmande. Av nämnda belopp beräknades omkring

20,000,000 kronor erforderliga för utförande av vissa anläggningar, som

tillsammans bildade ett befästningsområde för sig, under det att återstående

21,000,000 kronor avsågos för vissa andra arbetsobjekt, om vilka i det följande

icke är fråga. Anmärkas bör här, att överbefälhavaren i sin skrivelse

framhöll, att de gjorda kostnadsberäkningarna icke kunde betraktas såsom

slutgiltiga.

Med anledning av överbefälhavarens nyssberörda framställning bemyndigade

Kungl. Maj:t till en början genom beslut den 12 juli 1940 fortifikationsstyrelsen

att i enlighet med de anvisningar, som kunde av överbefälhavaren

meddelas, vidtaga erforderliga åtgärder för igångsättande av de i skrivelsen

avsedda anordningarna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Sedermera hemställde Kungl. Majit i propositionen nr 1 till 1940 års urtima

riksdag (Bilaga 2, punkten 1), att riksdagen måtte, för fullföljande av

de ifrågavarande befästningsanläggningarna, å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 41,000,000 kronor till

Vissa befästningsanläggningar.

Sedan riksdagen bifallit nämnda hemställan, beslöt Kungl. Majit den 30

augusti 1940 ställa det anvisade reservationsanslaget å 41,000,000 kronor till

fortifikationsstyrelsens förfogande att av styrelsen disponeras för därmed avsedda

ändamål i enlighet med de anvisningar, som kunde av överbefälhavaren

meddelas.

Emellertid hade överbefälhavaren, med stöd av Kungl. Majits nyssberörda

beslut den 12 juli 1940, vidtagit åtgärder för igångsättande av arbetena inom

det förut omnämnda befästningsområdet. Sålunda fastställde överbefälhavaren

den 16 juli 1940 en plan för vissa befästningsanläggningar inom området

samt meddelade, att de av planen omfattade arbetena jämte vissa andra

arbeten finge påbörjas och utföras inom ramen av 14,000,000 kronor. Sedermera

anbefallde överbefälhavaren den 17 augusti 1940, att inom ramen av

19,000,000 kronor skulle, inberäknat de nyssnämnda arbetena för 14,000,000

kronor, planläggas vissa närmare angivna andra arbeten.

Under åberopande av överbefälhavarens nyssberörda skrivelse den 16 juli

1940 ställde fortifikationsstyrelsen till vederbörande militärmyndighets förfogande

för ifrågavarande ändamål ett belopp av 12,000,000 kronor att redovisas

å angiven titel, varvid styrelsen meddelade, alt styrelsen för bestridande

av vissa särskilda anskaffningskostnader reserverat ett belopp av 2,000,000

kronor. Med stöd av Kungl. Majits beslut den 30 augusti 1940 bemyndigade

vidare styrelsen militärmyndigheten att beträffande dessa arbeten, utan hinder

av gällande upphandlingsförordning, infordra anbud på sätt i varje fall

funnes lämpligt eller träffa uppgörelse under hand.

Sedermera meddelades mig i en från försvarsstaben under hand överlämnad,

den 24 september 1940 dagtecknad promemoria, att det under utförandet

av de ifrågavarande befästningsarbetena visat sig, att kostnaderna i vissa fall

beräknats alldeles för lågt. Detta hade bland annat berott på avsevärt höjda

cement- och drivmedelspriser, men jämväl därpå, att man enligt senare

gjorda erfarenheter ansett erforderligt att utföra anläggningarna på ett starkare

och därmed dyrbarare sätt. För tids vinnande hade militärmyndigheten

icke infordrat fasta anbud utan med entreprenörerna avtalat om arbete på

löpande räkning. Först under arbetets gång och sedan överenskommelse träffats

om utförande av en del av arbetena, hade det konstaterats, att de planerade

anläggningarna icke kunde färdigställas inom ramen av tillgängliga

medel. För täckande av de uppkomna merkostnaderna erfordrades en omdisposition

av 6,380,000 kronor, avsedda för övriga i överbefälhavarens skrivelse

den 27 juni 1940 angivna arbetsobjekt. Denna omdisposition borde ske

på närmare angivet sätt. Därest jag icke hade något att däremot erinra,

hade överbefälhavaren för avsikt att verkställa den angivna förändringen av

disponerandet av medlen under det förenämnda anslaget till Vissa befäst
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

13

ningsanläggningar. — Då den ifrågavarande omdispositionen kunde ske inom

anslaget å 41,000,000 kronor, ansåg jag, efter samråd med statsrådets övriga

ledamöter, under för handen varande omständigheter hinder däremot icke

böra möta, helst som den av överbefälhavaren i skrivelsen den 27 juni 1940

anmälda uppdelningen av arbetsobjekten mera hade karaktären av en beräkningsgrund.

I skrivelse till vederbörande militärmyndighet den 1 oktober 1940 meddelade

överbefälhavaren vissa bestämmelser angående arbetets fortsatta bedrivande,

varjämte meddelades, att av fortifikationsstyrelsen komme att ställas

till förfogande 12,160,000 kronor utöver det förut för ändamålet anvisade

beloppet av 14,000,000 kronor. Den sålunda angivna kostnadsramen finge

icke överskridas. — Under åberopande av överbefälhavarens nyssberörda

skrivelse ställde fortifikationsstyrelsen den 4 oktober 1940 till militärmyndighetens

förfogande för ifrågavarande ändamål ett belopp av 12,160,000 kronor

att redovisas på angivet sätt.

Emellertid hade statens krisrevision den 18 september 1940 avlåtit en skrivelse

till överbefälhavaren beträffande kontrollen å utförandet av och kostnaderna

för ifrågavarande befästningsarbeten. Krisrevisionen anförde i

sagda skrivelse, att revisionen funnit, att kontrollen över de pågående arbetena

icke vore ordnad på ett sätt som fullt tillgodosåge statsverkets intressen.

Krisrevisionen hemställde därför, att överbefälhavaren måtte föranstalta, att

erforderlig teknisk-ekonomisk personal snarast möjligt ställdes till militärmyndighetens

förfogande. Med föranledande av sagda skrivelse blev, i anslutning

till en den 3 oktober 1940 utfärdad högkvartersorder angående vissa

direktiv rörande kontroll m. m. vid permanenta befästningar, en särskild

kontrollorganisation upprättad inom fortifikationsstyrelsen. Sedermera överenskoms,

att den fortsatta utredningen rörande medelsöverskridandena skulle

övertagas av fortifikationsstyrelsen, som även skulle handhava ledningen av

det fortsatta byggnadsarbetet. Det beslöts vidare, att arbetenas slutförande

skulle handhavas av ett särskilt under fortifikationsstyrelsen lydande organ,

varjämte en särskild föredragande för ifrågavarande ärenden anställdes hos

styrelsen.

Sedan den av fortifikationsstyrelsen företagna utredningen i sitt första

skede slutförts, anmälde jag frågan om de uppkomna medelsöverskridandena

i statsrådet den 13 december 1940 och anförde därvid, bland annat, i huvudsak

följande:

Av den utredning i saken som numera genom fortifikationsstyrelsens försorg

förebragts framgår, att de för ändamålet avsedda anslagsmedlen, oaktat

de förut nämnda förstärkningarna, överskridits med inemot 17,400,000 kronor.

Dessutom hava kostnaderna för slutförande av redan påbörjade arbeten

med stöd av de inkomna anbuden m. m. beräknats till cirka 7,900,000

kronor. Som emellertid vissa av de redan gjorda utgifterna anses böra överföras

till andra utgiftstitlar, kan den slutliga sammanlagda bristen beräknas

til! inemot 23,600,000 kronor.

Det sålunda uppkomna, högst betydande överskridandet av de för ändamålet

anvisade anslagsmedlen måste uppenbarligen till sina orsaker snarast

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

möjligt klarläggas. Redan på det preliminära stadium vari utredningen nu

befinner sig kan emellertid konstateras, att ett flertal samverkande orsaker

föreligga. Först och främst är det uppenbart, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna,

vilka lågo till grund för anslagsäskandena, varit i hög grad

ofullständiga och felaktiga. Till arbetenas fördyring har helt naturligt också

i hög grad medverkat det förhållandet, att arbetena på grund av sin brådskande

natur i stor utsträckning måst utföras med tillämpning av systemet »hök

och räkning» i stället för med fasta anbud. Vidare synas avsevärda kostnadsökningar

hava uppkommit genom att under arbetenas gång förändringar

vidtagits i fråga örn befästningarnas beskaffenhet för ökande av deras hållfasthet,

varjämte vid sidan av de egentliga befästningarna vissa särskilda anordningar

anbefallts till utförande. Slutligen torde överskridandena också

delvis få tillskrivas den omständigheten, att de organ som haft att utöva arbetenas

centrala ledning icke varit tillräckligt utrustade med därför lämpad

arbetskraft, i följd varav den särskilt vid tillämpning av det använda entreprenadsystemet

viktiga kontrollen över arbetenas utförande brustit i effektivitet.

Om sålunda det kan sägas, att orsakerna till de inträffade medelsöverskridandena

rent allmänt sett äro de nyss angivna, anser jag emellertid frågan

vara av den betydelse, alt en ingående undersökning bör företagas rörande

samtliga de förhållanden, som lett fram till den inträffade situationen. En

sådan undersökning synes mig lämpligen böra handhavas av en särskild för

ändamålet tillsatt kommission, vilken bör hava att efter granskning av samtliga

på frågan inverkande omständigheter inkomma med utlåtande i saken.

Resultatet av kommissionens utredningsarbete torde sedermera böra föreläggas

riksdagen i samband med frågan om anslag å riksstaten för täckande

av de kostnader som erfordras för reglering av entreprenörernas tillgodohavanden

och för arbetenas färdigställande.

I anslutning till det anförda beslöt Kungl. Majit den 13 december 1940

tillsätta en kommission, bestående av tre ledamöter, med uppdrag att efter

undersökning av de förhållanden som sammanhängde med det inträffade

överskridandet av de för ifrågavarande befästningsarbeten anvisade medlen

inkomma med utlåtande rörande denna fråga. Till ledamöter i kommittén

förordnade Kungl. Majit generaldirektören E. R. Stridsberg, överingenjören

vid vattenfallsstyrelsen E. G. H. Westerberg samt bankdirektören E. J.

Bengtson.

I skrivelse den 18 december 1940 anmälde sedermera överbefälhavaren,

att en av honom från vederbörande militärmyndighet infordrad utredning

angående det ekonomiska läget vid de ifrågavarande befästningsanläggningarna

utvisade, att sammanlagt 23,586,000 kronor beräknades erforderliga för

att slutföra de påbörjade arbetena. Sagda summa borde emellertid, enligt

vad som utrönts under samråd med fortifikationsstyrelsen, höjas till

25,000,000 kronor, överbefälhavaren uttalade härtill, att därest det vid

en tidigare tidpunkt blivit klarlagt, att de gjorda ekonomiska kalkylerna icke

varit hållbara och att anvisade medel icke skulle varit tillräckliga, så hade

en hemställan örn ytterligare medel därför säkerligen kommit att göras. Jämväl

borde erinras om att det militärpolitiska läget under de skilda tidsskeden,

då de olika etapperna av arbetena påbörjades, synts nödvändiggöra ar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 292.

15

betenas igångsättande utan dröjsmål. Sedan arbetenas slulförande genom

högkvartersskrivelse den 11 december 1940 överlämnats till fortifikationsstyrelsen,

syntes det lämpligen ankomma på nämnda styrelse att göra framställning

om härför erforderliga medel. Överbefälhavaren överlämnade samtidigt

en skrivelse av den 12 december 1940, däri fortifikationsstyrelsen hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte — i avvaktan på en planerad framställning

om ytterligare medel för ifrågavarande arbeten —- för bestridande av utgifter

i samband med arbetenas fortsatta bedrivande till styrelsens förfogande

ställa ett belopp av 10,000,000 kronor.

I anledning av sistberörda framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut

den 20 december 1940, att fortifikationsstyrelsen finge för ifrågavarande

ändamål disponera ett belopp av högst 10,000,000 kronor från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet

i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). Sedermera medgav Kungl. Majit

genom beslut den 4 april 1941, på därom av fortifikationsstyrelsen i skrivelse

den 26 mars 1941 gjord hemställan, att styrelsen finge för det fortsatta färdigställandet

av ifrågavarande befästningsanläggningar disponera ett ytterligare

belopp av högst 8,000,000 kronor från förenämnda förskottsanslag.

Hittills har sålunda för ifrågavarande ändamål anvisats ett sammanlagt belopp

av 18,000,000 kronor från förskottsanslag.

I skrivelse den 19 maj 1941 har nu fortifikationsstyrelsen ■— med förmälan

att utredningen rörande kostnaderna för fullbordande av befästningsanläggningarna

i fråga nu framförts så långt, att behovet av ytterligare medel därför

kunde överblickas — hemställt, att ett belopp av ytterligare 7,000,000

kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för arbetenas slutförande. Resultatet

av utredningen hade sammanfattats i en skrivelsen bifogad tablå med

tillhörande detaljberäkning rörande det ytterligare medelsbehovet för anläggningarnas

färdigställande. Av nämnda handlingar framgår, att utredningen

omfattat samtliga de fortifikatoriska arbeten inom det ifrågavarande befästningsområdet,

för vilka medel tidigare beräknats, sålunda icke blott de arbeten,

som avsågos i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940 och som

då beräknades till 20,000,000 kronor, utan även vissa arbeten, för vilka medel

tidigare anvisats från riksstatsanslag, nämligen enligt brev den 3 november

1939 1,000,000 kronor, enligt brev den 8 december 1939 900,000 kronor och

enligt brev den 23 februari 1940 5,000,000 kronor. För samtliga dessa arbeten

hava enligt tablån från skilda anslag ställts till förfogande sammanlagt

33,530,000 kronor, därav för de i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940

avsedda arbetena, bokförda å titel 15 a 9, 26,380,000 kronor. På inkomstsidan

har ytterligare bokförts värdet av viss överskottsmateriel, såsom baracker

m. m., med 1,800,000 kronor, därav på litel 15 a 9 1,770,000 kronor. Sammanlagt

har sålunda å inkomstsidan upptagits eli belopp av 35,330,000 kronor,

därav å titel 15 a 9 28,150,000 kronor. Utgifterna hava för samtliga arbeten

beräknats till 60,330,000 kronor, därav i kända kostnader 48,675,223

kronor och i beräknade ytterligare kostnader 11,654,777 kronor. Av ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

gifterna belöpa å titel 15 a 9 sammanlagt 49,085,971 kronor, därav i kända

kostnader 38,574,194 kronor och i beräknade ytterligare kostnader 10,511,777

kronor. Slutresultatet utvisar sålunda ett ytterligare anslagsbehov av sammanlagt

(60,330,000 —- 35,330,000 =) 25,000,000 kronor, därav å titel 15 a 9 belöper

ett belopp av (49,085,971 — 28,150,000 =) 20,935,971 kronor. Det övriga

bristbeloppet (25,000,000 — 20,935,971 =) 4,064,029 kronor, hänför sig

till att underskott uppkommit å det enligt brevet den 3 november 1939 anvisade

beloppet med 304,937 kronor och å det enligt brevet den 23 februari

1940 anvisade beloppet med 3,767,326 kronor, medan å det enligt brevet den

8 december 1939 anvisade beloppet uppkommit ett överskott av 8,234 kronor.

Sammanfattningsvis har fortifikationsstyrelsen anfört, att enligt tablån

beräknades — utöver de medel som anvisats före den 20 december 1940 eller

eljest stått till förfogande — ett belopp av 25,000,000 kronor vara erforderligt

för arbetenas fullbordande. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december

1940 och den 4 april 1941 hade därav redan anvisats sammanlagt 18,000,000

kronor, varför sålunda ytterligare erfordrades 7,000,000 kronor.

I anslutning till fortifikationsstyrelsens nyssberörda skrivelse har den förenämnda

av Kungl. Maj:t den 13 december 1940 tillsatta kommissionen, vilken

antagit benämningen 1940 års granskningskommission, inkommit med en

den 20 maj 1941 dagtecknad promemoria rörande det utförda granskningsarbetets

resultat. Kommissionen har därvid till en början anmält, att kommissionen

hade för avsikt att inom den närmaste tiden inkomma med fullständig

berättelse rörande de iakttagelser som under granskningen gjorts. I avvaktan

härpå ville kommissionen, såsom underlag för en eventuell proposition till

riksdagen rörande anslag för täckande av underskotten, framlägga vissa synpunkter

av mera allmän art. Kommissionen har därvid uteslutande uppehållit

sig vid de arbeten som avsetts i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940,

d. v. s. de arbeten som bokförts å anslagstiteln 15 a 9. Kommissionen har därvid

anfört i huvudsak följande:

Vid bedömandet av frågan om det förekomna överskridandet å anslagstiteln

15 a 9 vore till en början att märka, att någon verklig kostnadsberäkning

icke utförts för mer än ungefär hälften av det ursprungligen angivna

anslagsbeloppet, 20,000,000 kronor. Det till grund för överbefälhavarens

framställning liggande förslaget från vederbörande militärmyndighet, framlagt

i skrivelse den 9 maj 1940, hade sålunda endast avsett arbeten för en

kostnad av cirka 9,800,000 kronor. Beträffande dispositionen av återstoden

av anslagsbeloppet syntes från början någon detaljerad plan icke hava förelegat.

De direktiv rörande användningen av denna del av anslagsbeloppet,

som av överbefälhavaren först meddelats, hade också icke obetydligt ändrats

redan innan anslagsbristen varit känd. De beräkningar, som framlagts i

skrivelsen den 9 maj 1940, hade väsentligen grundats på erhållna uppgifter

angående vissa vid skrivelsens upprättande pågående fortifikatoriska arbeten.

Dessa uppgifter hade dock visat sig icke vara tillräckligt vägledande. Det i

skrivelsen angivna kostnadsbeloppet hade rätteligen bort vara avsevärt högre.

Detta hade haft betydelse även för det på överbefälhavaren ankommande

bedömandet av möjligheten att utföra arbeten med anlitande av återstoden

av anslagsbeloppet. — Ehuruväl den slutliga omfattningen av arbetena i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 292.

17

fråga innebure en begränsning i jämförelse nied det ursprungliga förslaget

med den utökning som senare av överbefälhavaren anbefallts, hade å andra

sidan vissa åtgärder vidtagits, som vore ägnade att väsentligt utöka effektiviteten

av och möjligheten att utnyttja de utförda anläggningarna. Dessa

åtgärder hade emellertid medfört betydande kostnadsökningar.

Av nu anförda skäl läte det sig icke göra att genomföra en direkt jämförelse

mellan det ursprungligen beräknade anslagsbeloppet och de slutliga

kostnaderna. Vissa sammanställningar kunde emellertid i någon mån belysa

förhållandena.

Enligt en på granskningskommissionens föranstaltande gjord utredning

hade — med den omfattning anläggningarna slutligen erhållit — kostnaderna

härför uppskattats till ett belopp av omkring 34.8 miljoner kronor, detta

under förutsättning av ett normalt utförande till skäliga priser. Mot nämnda

siffra borde ställas den nu föreliggande beräkningen av kostnaderna å anslagstiteln

15 a 9. Denna beräkning slutade å ett belopp av 48.21 miljoner

kronor. Skillnaden mellan sistnämnda belopp och det för normalt utförande

beräknade eller 13.4 miljoner kronor kunde sägas utgöra den merkostnad,

som föranletts av de speciella förhållanden, varunder ifrågavarande anläggningar

utförts.

På grund av brådskan med arbetenas igångsättande hade det blivit nödvändigt

att i stället för uppgörelse om fast entreprenad träffa överenskommelse

med ett antal byggnadsentreprenörer örn utförande av vissa anläggningar

med tillämpning av systemet »bok och räkning». Enligt detta system

erhölle entreprenören ersättning för sina direkta utlägg för arbetslöner och

materialier samt därtill ett tillägg — i flertalet fall utgående med viss procent

på kostnaderna — såsom gottgörelse för centraladministration samt såsom

vinst m. m. Därigenom hade entreprenörernas intresse av att söka hålla

kostnaderna nere reducerats, då deras ersättning stegrats, ju större kostnadssumman

blivit. Bok- och räkningsförfarandet hade även medfört den nackdelen,

att det omöjliggjort en förhandsberäkning av anläggningskostnaderna.

Då ej heller anordningar vidtagits för ett snabbt rapportsystem rörande entreprenörernas

utlägg och materialförbrukning, hade byggnadsledningen alltför

sent fått överblick över kostnadsläget.

Forccringen hade ock direkt inverkat på kostnaderna i flera andra hänseenden.

Arbetare hade sålunda till stort antal måst tågås från andra trakter

av landet, varför särskilda kostnader uppstått för förläggningsanordningar

m. m. Även långväga transporter av arbetsmaskiner och materialier till

byggnadsplatserna hade blivit nödvändiga.

Till slut syntes böra framhållas, att användandet av systemet bok och räkning

bort föranleda att — till undvikande av onödiga kostnader för staten —

såväl byggnadsledningen som kontrollen av de utförda arbetena organiserats

på ett verkligt effektivt sätt. I dessa avseenden hade emellertid enligt granskningskommissionens

mening åtskilligt brustit.

Såsom jag redan vid anmälan av förevarande fråga i statsrådet den 13

december 1940 anförde, är det uppenbart, alt ett flertal samverkande omständigheter

förorsakat det betydande överskridande av de för ifrågavarande

arbeten beräknade anslagsmedlen, som redan då kunde konstateras, överskridandet

kan sålunda till en början rent allmänt sägas lill stor del bottna

1 Motsvarar av fortifikationsstyrelsen uppgiven nettobrist, 47,315,971 kronor, med tillägg för

vissa kostnader för arbeten utförda genom statens arbetsmarknadskommission (jfr sid. 19).

Hillemo till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

i att de ursprungliga kostnadsberäkningarna varit i hög grad ofullständiga

och felaktiga, något som naturligen i sin tur delvis kan bero på de säregna

och brådskande förhållanden som förelågo vid den ifrågavarande lidpunkten.

Vidare har fördyringen till avsevärd del förorsakats av det använda

entreprenadsystemet »bok och räkning» ävensom av att under arbetenas

gång upprepade förändringar vidtagits i fråga om befästningarnas beskaffenhet,

belägenhet m. m. Den omständigheten, att de organ som haft att

utöva arbetenas ledning icke voro utrustade med därför lämpad arbetskraft,

har säkerligen också medverkat till kostnadsökningen. Även örn sålunda

grunderna till vad som inträffat kunna till sin allmänna innebörd klarläggas,

är det icke förty beklagligt, att överskridandena kunnat erhålla en så avsevärd

omfattning som blivit fallet.

Den särskilda granskningskommission, som genom Kungl. Maj:ts beslut

den 13 december 1940 tillsattes för att utreda de förhållanden som lett fram

till den inträffade situationen, har icke ännu helt fullbordat sitt synnerligen

omfattande arbete. Av den promemoria från kommissionen, som nu

föreligger och för vars innehåll i det föregående redogjorts, synes emellertid

framgå, att även enligt kommissionens mening de allmänna orsakerna till

överskridandena i huvudsak varit de nyss angivna. Då fortifikationsstyrelsens

arbete med beräkningarna av det sammanlagda medelsbehovet för arbetenas

färdigställande numera avslutats, synes det vara lämpligt, att frågan

om anvisande av medel för kostnadernas täckande nu framlägges för riksdagen.

Jag förutsätter därvid, att granskningskommissionens arbete skall

vara färdigställt i sådan tid, att kommissionens slutliga berättelse rörande

granskningsarbetet skall kunna tillställas riksdagens vederbörande utskott

för att vara tillgänglig vid frågans utskottsbehandling. Huruvida särskilda

åtgärder med anledning av det inträffade böra vidtagas på grund av eventuella

försummelser eller av annan anledning, torde få bedömas sedan slutresultatet

av kommissionens granskning föreligger.

Av fortifikationsstyrelsens föreliggande utredning i ämnet framgår, att

utöver de anslagsmedel som före granskningskommissionens tillsättande anvisats

för arbetena inom ifrågavarande befästningsområde ett belopp av

sammanlagt 25,000,000 kronor erfordras för arbetenas fullbordande. Sagda

belopp hänför sig emellertid icke helt och hållet till de arbeten, som avsågos

i överbefälhavarens skrivelse den 27 juni 1940, utan till en mindre del

även till vissa förut beslutade arbeten av samma slag. Då någon invändning

mot de föreliggande beräkningarna i och för sig icke torde kunna göras och

det uppenbarligen är av vikt att de ifrågavarande befästningsarbetena snarast

nå sin fullbordan, anser jag mig böra tillstyrka, att det nämnda beloppet,

25.000. 000 kronor, äskas av riksdagen för ändamålet. Beloppet skall givetvis

i första hand användas till täckande av de anvisningar från förskottsanslag

örn sammanlagt 18,000,000 kronor, som av Kungl. Majit för ändamålet lämnats

genom beslut den 20 december 1940 och den 4 april 1941.

I detta sammanhang torde täckning böra beredas jämväl för ett belopp av

3.000. 000 kronor, som Kungl. Majit genom beslut den 16 maj 1941 ställt till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

19

fortifikationsstyrelsens förfogande från vederbörligt förskottsanslag för utförande

av vissa av överbefälhavaren i skrivelse den 8 maj 1941 angivna särskilda

fortifikatoriska arbeten inom det område varom här är fråga. Närmare

upplysningar rörande sistberörda ärende torde få inhämtas genom de

handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Vidare torde i förevarande sammanhang jämväl böra upptagas frågan örn

gäldandet av kostnaderna för vissa särskilda fortifikatoriska anläggningar

inom förevarande befästningsområde, vilkas utförande omhänderhafts av

statens arbetsmarknadskommission och beträffande vilka arbetsmarknadskommissionen

i promemoria den 23 december 1940 gjort gällande att av

kommissionen härvid förskotterade kostnader ävensom kostnaderna för anläggningarnas

fullbordande borde gäldas av försvarsväsendet. Fortifikationsstyrelsen

har i yttrande den 23 april 1941 över sagda promemoria hävdat,

att kostnaderna för de ifrågavarande anläggningarna borde bestridas av

kommissionen, varefter kommissionen i förnyat yttrande den 23 maj 1941

vidhållit sin tidigare uppfattning. För min del anser jag mig icke böra motsätta

mig att kostnaderna för anläggningarna i fråga övertagas av fortifikationsstvrelsen.

Av handlingarna i ärendet framgår, att de redan nedlagda

kostnaderna uppgå till 587,100 kronor samt att för slutförande av anläggningarna

erfordras ett till 290,000 kronor beräknat belopp. Sammanlagt skulle

sålunda för ändamålet erfordras (587,100 + 290,000 =) 877,100 kronor,

vilket belopp emellertid torde kunna avrundas till 875,000 kronor. Sagda

belopp torde böra äskas av riksdagen under förevarande anslag och därefter

ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande för att i mån av rekvisition

tillhandahållas arbetsmarknadskommissionen.

Det sammanlagda belopp, som i nu förevarande sammanhang bör äskas

av riksdagen, utgör sålunda (25,000,000 + 3,000,000 + 875,000=) 28,875,000

kronor. Beloppet i fråga torde böra anvisas under rubrik Ytterligare kostnader

för vissa befästningsanläggningar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 28,875,000.

G. Gemensamma anslag.

[2.] a. Täckning av vissa försvarskostnader: Engångsutgifter, förslagsanslag.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades ett

förslagsanslag av 670,000,000 kronor för täckning av sådana av försvarsberedskapen

föranledda, å budgetåret 1939/40 belöpande kostnader, vilka bestritts

eller beräknades komma att under sagda budgetår bestridas med anlitande

av förskottsanslag och som icke tidigare blivit föremål för särskild

framställning till riksdagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Vid beräkningen av behovet av täckningsmedel för dessa beredskapskostnader

för försvarsväsendet utgick man från att samtliga riksstatsanslag för

löpande utgifter ävensom de anskaffningsanslag å tilläggsstat, vilka avsågo

icke individualiserade materielanskaffningar skulle disponeras till hela sitt

belopp. Vidare avsågs, att täckning icke skulle beredas för andra kostnader

än som verkligen komme att bestridas under budgetåret 1939/40.

I syfte att åstadkomma en samlad översikt över utgifterna för försvarsväsendet

under budgetåret 1940/41 har inom finansdepartementet verkställts

en utredning rörande storleken av dels de medelsanvisningar å förskottsanslaget

till engångsutgifter (Ga), som stått till de militära förvaltningsmyndigheternas

förfogande under samma budgetår, dels de olika försvarsgrenarnas

löpande kostnader för försvarsberedskapen. Enligt en rörande denna utredning

avgiven promemoria, vilken torde få såsom bilaga fogas vid protokollet

i detta ärende (bihang 3J, utgjorde totalsumman av de medel, som under

budgetåret 1940/41 intill utgången av april 1941 genom av Kungl. Maj:t beslutade

medelsanvisningar ställts till myndigheternas disposition för e ngångsutgifter,

983.8 miljoner kronor. Härutöver hade under samma

tid lämnats bemyndiganden att verkställa vissa utgifter å tillhopa 326.9 miljoner

kronor. De faktiska engångsutgifterna under budgetåret beräknades

uppgå till 785.7 miljoner kronor. Nästföljande budgetår beräknades alltså

genom meddelade anvisningar och bemyndiganden bliva belastat med engångsutgifter

på (983.8 + 326.9 — 785.7 =) 525 mil joller kronor. För täckning

av engångskostnaderna funnes å riksstaterna och tilläggsstaterna för

budgetåren 1939/40 och 1940/41 redan anvisade sammanlagt 130.5 miljoner

kronor. Vidare hade av dessa utgifter i bokslutet för budgetåret 1939/40

över förskottskonto reglerats tillhopa 22.4 miljoner kronor. Enligt promemorian

skulle alltså utbetalningarna för engångsutgifter under budgetåret

(iverstiga för täckning disponibla medel med (785.7 — 152.9 =) 632.8 miljoner

kronor. De löpande beredskap sutgifter na under budgetåret

1940/41 kunde, till den del de icke täcktes av anslag å riksstat och

tilläggsstat, enligt promemorian uppskattas till i runt tal 750 miljoner kronor.

Häri inginge krigsfamiljebidrag med ett beräknat belopp av cirka 110

miljoner kronor.

I promemorian har uttalats, att den under budgetåret 1939/40 tillämpade

anslagstekniken medfört vissa svårigheter, då det gällt att särskilja engångsutgifter

från löpande utgifter, samt minskat möjligheterna att i redovisningen

fastlåsa de belopp, som vid utgången av budgetåret kvarstått å de före

budgetårsskiftet meddelade anvisningarna. Det framstode därför såsom önskvärt,

att särskilda anslag anvisades för reglering av engångskostnaderna. Medel

borde anvisas för täckning av anvisningarna för engångskostnader till

hela deras belopp, oberoende av örn de av anvisningsbesluten föranledda

utbetalningarna komme att slutligt fullgöras under innevarande budgetår

eller icke. De föreslagna särskilda anslagen, vilka borde äga karaktären avreservationsanslag,

ansåges kunna bidraga till att skapa bättre reda och ordning

i redovisningen samt underlätta övergången till den nya riksstatsupp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292. 21

.ställning för fjärde huvudtiteln, som skulle tillämpas från och med nästkommande

budgetår.

Över promemorian hava infordrade yttranden avgivits av arméförvaltningens

civila departement, marinförvaltningen och flygförvaltningen samt riksräkenskapsverket.

Arméförvaltningens civila departement har i sitt yttrande ifrågasatt lämpligheten

av att på tilläggsstat II uppföra täckningsanslag för av Kungl.

Maj:t meddelade anvisningar jämväl i de delar, där kostnaderna icke hunnit

slutligt gäldas och där återstoden av anvisningarna följaktligen skulle

redovisas såsom reservationer å tilläggsstatsanslag för engångskostnader.

Departementet ville för sin del föreslå, att täckningen av försvarsväsendets

kostnader under innevarande budgetår verkställdes enligt samma principer

som tillämpats under budgetåret 1939/40, d. v. s. att täckningsanslag meddelades

i form av förslagsanslag motsvarande de under budgetåret 1940/41 havda

kostnaderna.

Marinförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot de i promemorian

föreslagna grunderna för anvisande av anslag till täckning av försvarsutgifterna

under innevarande budgetår.

Flygförvaltningen har funnit förslaget om anvisande av reservationsanslag

för täckande av samtliga förskottsanvisningar för engångskostnader

mest ändamålsenligt. Det belopp som erfordrades för täckning av anvisningarna

till flygförvaltningen borde enligt flygförvaltningens mening uppdelas

å fyra särskilda reservationsanslag. Därav vore ett avsett för täckning

av utgifter å anvisningar hänförliga till vissa anslag å tilläggsstatema för

budgetåret 1939/40, medan de övriga vore ämnade för reglering av övriga

anvisningar med fördelning å flygförvaltningens olika avdelningar.

Riksräkenskapsverket har uttalat sin anslutning till förslaget örn skilda

anslag för täckning av å ena sidan engångsutgifter och å andra sidan löpande

utgifter. Likaledes har riksräkenskapsverket i princip förordat, att för

täckning av engångsutgifterna på sätt i promemorian föreslagits anvisades

särskilda reservationsanslag. I sistnämnda avseende har dock förordats den

modifikationen, att de till armförvaltningens tygdepartements förfogande

ställda anvisningarna för anskaffning av tygmateriel och ammunition skulle

regleras över ett särskilt förslagsanslag, avsett att täcka allenast på innevarande

budgetår belöpande utbetalningar. Vidare har riksräkenskapsverket

föreslagit, att för reglering av engångsanvisningarna skulle till de olika myndigheterna

ävensom till gemensamma ändamål anvisas särskilda täckningsanslag

av reservationsanslags eller obetecknade anslags natur, uppdelade

å olika utgiftsändamål. För täckning av de löpande försvarsutgifterna skulle

under gemensamma anslag anvisas ett särskilt förslagsanslag.

Såsom av det anförda framgår utgick man vid regleringen av utgifterna å

förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. under budgetåret 1939/40 från

att täckning icke borde beredas för andra kostnader än som verkligen blivit

bestridda under budgetåret. I den tidigare omnämnda promemorian har nu

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

föreslagits, att vid regleringen av förskottsstaten för innevarande budgetår

skulle tillämpas en ny princip, i det att samtliga från förskottsanslag gjorda

anvisningar för engångsanskaffningar skulle täckas genom anslag å tilläggsstat

för innevarande budgetår, även i den mån anvisningarna icke tagits i

anspråk under budgetåret. Anvisningarna skulle med andra ord sammanföras

i gruppanslag av reservationsanslags natur.

Önskvärdheten av effektiv bokföringsmässig kontroll över att gjorda anvisningar

för engångsanskaffningar icke överskridas synes även mig påkalla

en viss omläggning i behandlingen av förskottsanslagen. Syftet med den i

promemorian förordade regleringstekniken torde emellertid kunna vinnas på

andra vägar, vilka bättre än den föreslagna ge utrymme för den rörelsefrihet

i fråga om medelsdispositionen, som Kungl. Maj: i förevarande sammanhang

bör äga, men likväl medföra att myndigheterna bindas i samma utsträckning

som genom sedvanliga anslagsanvisningar. En lämplig lösning synes vara, att

Kungl. Maj:t utan att själv vara bunden vid maximerade riksstatsanslag

meddelar uttryckliga bestämmelser därom, att samtliga anvisningar å förskottsanslag

av engångsnatur skola i bokförings- och redovisningshänseende

av myndigheterna likställas med reservationsanslag.

Av det sagda följer, att den täckning av från förskottsanslag utgående kostnader

för engångsanskaffningar, som vid budgetårets slut bör äga rum, enligt

min mening bör ske frän förslagsanslag. I förenämnda promemoria har

ifrågasatts, att för ändamålet erforderliga anslagsmedel skulle uppdelas på

ett flertal anslag att ställas till de särskilda förvaltningsmyndigheternas disposition.

Att därmed vissa fördelar ur systematisk synpunkt skulle vinnas

är uppenbart. I konsekvens med vad som nyss förordats angående utformningen

av medelsanvisningar från förskottsanslag anser jag emellertid, att

syftet med den i promemorian föreslagna uppdelningen på lämpligaste sätt

tillgodoses genom anvisandet av ett kollektivanslag som, när det ställes till

vederbörande myndigheters förfogande, uppdelas i särskilda undertitlar, avsedda

att i redovisningshänseende behandlas såsom skilda anslag från vilka

förvaltningsmyndigheterna skola hava att avföra för täckningarna erforderliga

medel. Indelningen i undertitlar torde böra i huvudsak ansluta sig till

den uppdelning i utgiftsposter, som i det följande angives och som i princip

överensstämmer med den föreslagna anslagsuppdelningen. Indelningen i fråga

torde i enlighet med det anförda böra komma till uttryck i den av riksräkenskapsverket

utarbetade budgetredovisningen.

Beloppet av samtliga utgifter för engångsanskaffningar under budgetåret

1940/41 kunna, i den mån de icke täckas genom beviljade eller äskade anslag

å riksstaten eller tilläggsstat I och II, med utgångspunkt från anvisningar

gjorda till och med denna dag, beräknas till cirka 620 miljoner kronor.

Fördelningen av dessa beräknade utgifter framgår av följande sammanställning:
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

23

Milj. kr.

Försvarsstaben.................................. 0.2

Arméförvaltningen

Intendenturdepartementet...................... 200.0

Tygdepartementet och ammunitionsnämnden.... 239.0

Sjukvårdsstyrelsen........................... 7.0

Fortifikationsstyrelsen......................... 29.0

Marinf örvaltningen

Intendenturmateriel m. m...................... 5.0

Fartygs- och artillerimateriel m. m.............. 69.0

Sjukvårdsmateriel............................. 0.1

Flygförvaltningen

Intendenturmateriel.............. 2.5

Flygmateriel m. m......... 68.2

Summa 620.0.

I anslutning till det anförda torde förslagsanslaget till täckning av engångskostnaderna

böra uppföras med ett belopp av 620,000,000 kronor, vilket belopp

när anslaget ställes till förfogande torde böra indelas i undertitlar på

sätt förut sagts. Anslaget torde få belastas även med utbetalningar i anledning

av de utgiftsbeslut som må befinnas erforderliga fram till tidpunkten

för riksdagens beslut i anslagsfrågan. Sådana beslut böra givetvis i vanlig

ordning anmälas för vederbörande riksdagsutskott.

Örn efter anvisandet av ifrågavarande regleringsanslag ytterligare utgifter

för engångsanskaffningar komma att beslutas, för vilka medel ej i vanlig

ordning anvisats av riksdagen, torde härav uppkommande utbetalningar, i

enlighet med vad chefen för finansdepartementet anför vid anmälan av förslag

till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m., böra i sin helhet bestridas

från förskottsanslag avsedda att regleras mot riksstaten för budgetåret

1941/42.

Såsom av det föregående framgår lia för täckning av de å förskottsstat under

budgetåret avförda löpande utgifterna anslagsmedel till ett sammanlagt

belopp av 750,000,000 kronor beräknats vara erforderliga. Dessa medel torde

i enlighet med vad som i promemorian föreslagits och på sätt riksräkenskapsverket

tillstyrkt böra anvisas å ett gemensamt anslag av förslagsanslags

natur. Härtill återkommer jag under följande punkt.

Den budgettekniska regleringen av försvarskostnaderna torde böra ske på

samma sätt som i bokslutet för budgetåret 1939/40 i enlighet med vad jag

anförde vid anmälan av propositionen nr 293 till 1940 års lagtima riksdag.

Behållning å sådana reservationsanslag, som på grund av den förstärkta försvarsberedskapen

icke kommit till användning och som avse ändamål för vilka

nya anslag stå till förfogande å riksstaten för budgetåret 1941/42, torde

vid bokslutet icke böra kvarstå å anslagen utan tillföras budgetutjämningsfonden.

Kungl. Maj:t torde böra meddela de föreskrifter, som må erfordras

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

för denna budgettekniska disposition. Tillika torde Kungl. Majit kunna föreskriva,

att den specificerade redovisningen av utgifterna under fjärde huvudtiteln,

liksom under föregående budgetår icke skall inflyta i den i tryck publicerade

budgetredovisningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Täckning av vissa försvarskostnader: Engång sutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av ............ kronor 620,000,000.

[3.] b. Täckning av vissa försvarskostnader: Löpande utgifter, förslagsanslag.

Under åberopande av vad jag under föregående punkt anfört får jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av vissa försvarskostnader: Löpande utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 750,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

K. G. Linden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

25

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid

följande.

F. Civila luftskyddet.

[1.] 5 a. Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det all
männa

luftskyddet m. m., förslagsanslag. Genom beslut den 19 april 1940

föreskrev Kungl. Maj :t, att sådan personal tillhörande det allmänna luftskyddet,

vilken inkallats eller inkallades till tjänstgöring i anledning av luftskyddstillstånd,

skulle intill dess Kungl. Maj:t annorledes förordnade äga uppbära

avlöning enligt vissa grunder. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret

att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1939/40 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till förstärkning

av den civila administrationen till länsstyrelserna utbetala de belopp,

som erfordrades i anledning av beslutet. Sedan därefter Kungl. Majit den 31

maj 1940 utfärdat förordning (nr 432) om grunderna för avlöning av viss

personal tillhörande det allmänna luftskyddet, föreskrev Kungl. Majit genom

särskilt beslut samma dag, att den enligt förordningen utgående avlöningen

skulle tillhandahållas luftskyddspersonalen genom vederbörande länsstyrelsers

försorg samt att statskontoret skulle hava att från förenämnda förskottsanslag

till samtliga länsstyrelser utbetala de belopp, som erfordrades i anledning

av det sålunda meddelade beslutet.

Enligt skrivelse den 21 juni 1940, nr 436, anmälde riksdagen, med bifall

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag, att riksdagen till civilt luftskydd:

avlöning till viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under femte huvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor. Sistnämnda dag föreskrev

Kungl. Maj:t, i anslutning till vad i propositionen nr 293 anförts, att berörda

förslagsanslag skulle användas dels till beredande av ersättning åt omförmälda

förskottsanslag för de på grund av besluten den 19 april och 31 maj

1940 från förskottsanslaget bestridda utgifterna, dels till bestridande av eljest

förekommande utgifter för avlönande av luftskyddspersonal enligt förenämnda

förordning den 31 maj 1940, dels ock till gäldande av sådan ersättning,

som enligt 5 § lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets

behov skulle av kronan utgå till ägare eller innehavare av egendom,

som berördes av vissa med stöd av sagda lag vidtagna åtgärder.

Vidare har Kungl. Majit förutberörda den 21 juni förklarat, att i fall där

beslut meddelats om disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag

å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40

och särskilda medel för reglering av denna disposition ej å tilläggsstat till

riksstaten för nämnda budgetår anvisats å obetecknat anslag eller reservationsanslag,

dispositionsbeslutet skulle, i den mån under budgetåret 1940/41

ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende, avse motsvarande

förskottsanslag å den för budgetåret 1940/41 gällande förskottsstaten,

dock endast försåvitt icke särskilda anslagsmedel för ändamålet anvisats

å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Slutligen har Kungl. Majit den 28 juni 1940 föroi-dnat angående grunderna

för ersättning till i 26 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239)

omförmälda besiktningsmännen samt därvid tillika anbefallt statskontoret att

till vederbörande besiktningsman utbetala förekommande ersättningsbelopp

från nyssnämnda å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret

1940/41 uppförda förskottsanslag.

Statens kostnader för de nu berörda ändamålen för budgetåret 1940/41

kunna för närvarande endast approximativt beräknas. För reglering av dessa

kostnader bör emellertid ett anslag upptagas å tilläggsstat för samma budgetår.

Anslaget, som bör vara av förslagsanslags natur, synes böra upptagas till

1,100,000 kronor och benämnas Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal

tillhörande det allmänna luftskyddet m. m. För nästa budgetår åter bör något

anslag å riksstaten icke nu äskas, utan torde kostnaderna tills vidai-e få utgå

av vederbörligt förskottsanslag.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande

det allmänna luftskyddet m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av...................... kronor 1,100,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

27

[2.] 5 b. Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder för mottagande av eva
kuerad

civilbefolkning m. m., förslagsanslag. Den 12 april 1940 ställde

Kungl. Maj:t till statens utrymningskommissions förfogande ett belopp av

högst 500,000 kronor till bestridande av kostnaderna för dels sådana åtgärder

av förberedande natur, vilka kunde erfordras för att i händelse av luftskyddstillstånd

evakuerad civilbefolkning skulle kunna mottagas å de orter,

till vilka densamma borde överflyttas, dels ock de åtgärder i övrigt,

vilka föranleddes av på kommissionen ankommande uppgifter. Därjämte

anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att utbetala högst förenämnda belopp

från det å förskottsstat för förs vars väsendet m. m. under sjunde huvudtiteln

anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m.

För täckande av utgifterna för ändamålet anvisades å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 angående fortsatt giltighet

för vissa dispositionsbeslut beträffande förskottsstaten för budgetåret 1939/

40 skulle omförmälda belopp av högst 500,000 kronor få disponeras jämväl

under budgetåret 1940/41, därvid ifrågakommande utgifter skulle bestridas

från motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli 1940 gällande

förskottsstaten. Den 24 januari 1941 har Kungl. Majit därefter förklarat

hinder icke möta för statens utrymningskommission att av sistnämnda

belopp bestrida kostnaderna för tryckning av s. k. utrymningsbiljetter ävensom

av för underlättande av dylika biljetters utlämnande utarbetade transportregister.

Genom beslut den 28 februari 1941 har Kungl. Majit vidare

meddelat föreskrifter örn grunderna för arvode och vissa ersättningar till

ledamot av inkvarteringsnämnd, vilken gottgörelse jämväl skall gäldas från

sagda medelsbelopp. Därjämte har Kungl. Majit genom skilda beslut förklarat

hinder icke möta för utrymningskommissionen att dels efter samråd

med statens industrikommission av ifrågavarande belopp bestrida kostnaderna

för inköp av högst 2,500 ton träull, att uppläggas såsom reservlager

för att i händelse av utrymning användas för stoppning av madrasser och

kuddar till sådana bostäder, vilka komme att tagas i anspråk för inkvarteringsändamål,

dels ock efter samråd med statens bränslekommission av samma

belopp bestrida kostnaderna för inköp av omkring 2,300 ton koks, att

uppläggas såsom reservlager för att i händelse av utrymning användas till

uppvärmning av sådana bostäder inom Malmöhus och Kristianstads län, vilka

komme att tagas i anspråk för inkvarteringsändamål.

De sammanlagda kostnaderna i nu angivna avseenden, i vad avser budgetåret

1940/41, torde kunna beräknas till ett belopp av i runt tal 500,000 kronor.

För täckande av dessa utgifter böra medel äskas å tilläggsstat II till

riksstaten för nämnda budgetår. För ändamålet bör anvisas ett förslagsanslag

av 500,000 kronor, rubricerat Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder

för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. Under nästa budgetår

torde hithörande utgifter tills vidare få utgå av vederbörligt förskottsanslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

På grund

riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

att till Civilt luftskydd: Förberedande åtgärder för mottagande

av evakuerad civilbefolkning m. m. å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

29

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1940 års valstatistik.

Till bestridande av kostnaderna för avlöningar till personal vid 1940 års

valstatistik har riksdagen anvisat dels för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 47,000 kronor och dels för nästa budgetår ett reservationsanslag

av 8,700 kronor. Enligt vad jag inhämtat har genom en omläggning av

arbetsmetoden vid valstatistikens utarbetande, enligt vilken under innevarande

budgetår större personal använts, än som ursprungligen beräknats,

arbetet fortskridit så långt, att berättelsen över statistiken blir färdig till utgivande

omkring den 1 juli 1941. Därvid förutsättes emellertid, att större

delen av det belopp, som anvisats för avlöningar under nästa budgetår, får

tagas i anspråk redan under det löpande budgetåret. Därest riksdagen icke

däremot framställer erinran, torde jag senare få framlägga förslag, att Kungl.

Majit förskottsvis av tillgängliga medel ställer till statistiska centralbyråns

förfogande för berörda ändamål erforderligt belopp att efter den 1 juli 1941

ersättas från anslaget för budgetåret 1941/42. Under sådan förutsättning

påkallas för ändamålet icke något anslag för budgetåret 1940/41.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 292-

E. Diverse.

[1.] 5 a. Reglering av vissa krediter, reservationsanslag. För reglering av

vissa krediter torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra äskas ett reservationsanslag å 20,500,000 kronor. Med hänsyn till ärendets

karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för

den närmare innebörden av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för

ärendet torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 20,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

31

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 maj 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

samt anför därvid följande:

F. Tekniska högskolor.

[1.] 3 a. Tekniska högskolan i Stockholm: Anskaffande av viss radio
materiel,

reservationsanslag. Framställning föreligger om anvisande av högst

20,000 kronor till institutionen för radioteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm för anskaffande av viss radiomateriel från utlandet. Av framställningen

inhämtas, att vissa svårigheter kunna möta att framdeles anskaffa

ifrågavarande materiel, som är av betydelse för slutförandet av vissa nu pågående

försök, och att det redan under normala förhållanden ställer sig dyrare

att i Sverige tillverka instrument av här ifrågavarande slag än att köpa

dem färdiga från utlandet. Beträffande utredningen i ämnet torde i övrigt

få hänvisas till handlingarna i ärendet, vilka komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

Såvitt jag kan bedöma, är det ur olika synpunkter önskvärt att åtgärder Depariementsvidtagas

för anskaffning av den radiomateriel, varom här är fråga. På hög- chefenskolans

materielanslag finnes en icke obetydlig reservation men denna är,

enligt vad jag inhämtat, bunden för särskilda ändamål och torde icke böra

anlitas för denna materielanskaffning. Ett särskilt reservationsanslag av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

20,000 kronor för anskaffande av radiomaterielen torde böra anvisas. Då

frågan är av brådskande beskaffenhet, torde anslag för ändamålet böra

äskas under driftbudgeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Anskaffande av

viss radiomateriel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 20,000.

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

[2.] 1 a. Åtgärder för civil folkberedskap, reservationsanslag. I årets

statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 190) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av 60,000 kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga

framhöll jag, att behov av ökad medelsanvisning kunde uppkomma

och att med hänsyn härtill det kunde ifrågasättas, huruvida icke anslaget

borde erhålla karaktär av förslagsanslag. Då emellertid en sådan anordning

strede mot de anslagsprinciper, som under normala förhållanden tilllämpades,

hade jag icke ansett mig böra framställa förslag av denna innebörd.

Jag framhöll, att örn behov av ökad medelsanvisning skulle uppkomma

Kungl. Majit torde få i särskild proposition äska ytterligare medel för ändamålet.

Vidare erinrade jag, att frågan om ett samordnande av den kulturella

beredskapen med en social beredskap vore föremål för Kungl. Majits prövning

och att, för den händelse det skulle visa sig erforderligt att vidtaga speciella

beredskapsåtgärder jämväl på det sociala området i anslutning till de

på det kulturella redan genomförda och dessa åtgärder skulle medföra behov

av ökat anslag, Kungl. Majit torde böra framdeles förelägga riksdagen det

förslag örn ökad medelsanvisning, som kunde befinnas påkallat.

Jag tillåter mig nu, under hänvisning i övrigt till den under nämnda punkt

i åttonde huvudtiteln lämnade redogörelsen för den nu utbyggda folkberedskapsorganisationen,

ånyo upptaga frågan örn medelsanvisning till detta

ändamål.

Det är givetvis av den största vikt, att beredskapsåtgärder på detta område

vidtagas och att dessa omhänderhavas av i förväg inrättade, funktionsdugliga

organ, vilkas verksamhet kan anpassas efter det vid varje tidpunkt

föreliggande behovet. I brist på fastare hållpunkter har det varit nödvändigt

att genom mer eller mindre provisoriska anordningar söka sig fram till

den organisation och de verksamhetsformer, som för vårt lands vidkommande

äro lämpliga. Sedan — på sätt framgår av åttonde huvudtiteln — en hela

landet omspännande lokal organisation anknutits till sektionen för kulturell

folkberedskap och denna kunnat under någon tid prövas i praktisk

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

33

verksamhet, är det numera möjligt att säkrare bedöma organisationens ändamålsenlighet

och även att mera planmässigt taga den i anspråk för de avsedda

uppgifterna.

Örn jag här bortser från vissa ändringar i den yttre organisationen, som

visat sig behövliga och som utan kostnadsökning torde kunna genomföras,

är det särskilt i två hänseenden som under den tid, som förflutit, sedan denna

anslagsfråga i statsverkspropositionen dryftades, behov av ökad medelsanvisning

yppat sig.

Sålunda har, såsom redan i åttonde huvudtiteln antytts, under verksamhetens

bedrivande som ett önskemål framstått att anknyta den andliga folkberedskapen

till de beredskapsåtgärder, som genomförts eller äro avsedda att

genomföras på det sociala området. Till övervägande föreligger förslag örn

vidtagande av mer definitiva åtgärder i sådan riktning. Då emellertid utredningen

i detta ärende icke slutförts, torde frågan icke kunna i detta sammanhang

upptagas till slutligt bedömande.

Däremot anser jag mig böra nu ingå på frågan örn ökad medelsanvisning

till upplysningsverksamhet av beskaffenhet att ankomma på folkberedskapsorganisationen.

Såsom jag vid anmälan i åttonde huvudtiteln av frågan om anslag till

dessa beredskapsåtgärder yttrade, bör folkberedskapsorganisationen — ehuru

den principiellt bör vara en för krigstillstånd eller överhängande krigsfara

tillfälligt inrättad organisation med främsta uppgift att verka för den

inre frontens upprätthållande — även under nuvarande förhållanden, ehuru

i mindre utsträckning, kunna tagas i bruk, främst i syfte att inom landet vidmakthålla

en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap. Hittills har organisationens

verksamhet bland annat syftat till att i samverkan med de

olika fria organisationerna bidraga till att stärka civilbefolkningens moraliska

motståndskraft. Den upplysningsverksamhet, som måste ingå som ett led i

detta befolkningsskydd, har av naturliga skäl i stort sett bedrivits under de

former, som på detta område tidigare tillämpats. I vårt lands nuvarande

situation synes en förbättring och utvidgning av denna upplysningsverksamhet

vara av behovet påkallad. Den undervisning per korrespondens och radio,

som med bidrag av allmänna medel på sistone i stor omfattning meddelats

rörande folkförsvaret, hemvärnet, luftskyddet, folkförsörjningen m. m., har

givit goda resultat och har funnits kunna med fördel användas också på detta

område. De förberedande åtgärder, som ansetts böra vidtagas, avse bland

annat anordnandet av en objektiv upplysningsverksamhet av detta slag i

frågor, som i dagens situation äro av särskild betydelse för vårt folk, men

förutsätta, att även andra former för spridande av upplysning i dessa frågor

skola komma till användning. Däremot åsyftas icke sådan föreläsningsverksamhet,

som i särskild ordning understödjes från anslag under åttonde huvudtiteln.

Av vikt är, att de åtgärder av detta slag, som måste vidtagas, icke hindras

eller försenas på den grund, att tillräckliga anslagsmedel icke stå till förfogande.

På sätt i statsverkspropositionen förutsatts finner jag mig därför

Bihang till riksdagens protokoll 19H. I sami. Nr 292. ■’>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

böra föreslå, att ökade medel ställas till förfogande. Utöver de medel, som

vid bifall till det i statsverkspropositionen framställda förslaget skulle av

riksdagen i särskild ordning anvisas, torde ett anslag av 250,000 kronor

böra nu äskas av riksdagen på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Beräkningen av anslaget har skett med ledning av föreliggande

uppgifter rörande kostnaderna för den motsvarande upplysningsverksamhet,

som med hjälp av på fjärde huvudtiteln till förfogande stående anslagsmedel

under senaste året anordnats.

Det synes lämpligt, att det anslag, som vid bifall till vad sålunda föreslås

bör anvisas för innevarande budgetår, erhåller karaktär av reservationsanslag.

Bestämmelser rörande anslagets disposition torde få meddelas av Kungl.

Maj:t på sätt i årets åttonde huvudtitel förutsatts beträffande det för nästa

budgetår äskade motsvarande anslaget. Av praktiska skäl torde jämväl det

sistnämnda anslaget böra betecknas såsom reservationsanslag, varförutom

det lämpligen bör benämnas Åtgärder för civil folkberedskap.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för civil folkberedskap å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 250,000.

N. Diverse.

[3.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

Åttonde huvudtitelns kommittéanslag var under budgetåren 1938/39

och 1939/40 uppfört med 250,000 kronor. Medelsåtgången utgjorde under

samma budgetår 240,900 kronor respektive 193,400 kronor. Den minskade

belastningen under det sistförflutna budgetåret sammanhängde med de hösten

1939 inledda åtgärderna för att minska medelsåtgången. Av samma anledning

ansågs anslaget för innevarande budgetår kunna sänkas med 110,000

kronor till 140,000 kronor, med vilket belopp anslaget alltså nu är uppfört.

Dessutom stod vid ingången av löpande budgetår till förfogande reserverade

medel av omkring 66,000 kronor.

Utgifterna under budgetåret 1940/41 ha uppgått till högre belopp än vid

anslagsberäkningen hösten 1939 kunnat förutses. Sålunda ha utgifterna intill

mitten av maj 1940 enligt vad jag från statskontoret inhämtat uppgått

till i det närmaste 190,000 kronor, varav dock omkring 8,000 kronor äro av

natur att böra gottgöras kommittéanslaget från kyrkofonden. För återstoden

av löpande budgetår stå alltså till Kungl. Majits disposition omkring

(140,000 + 66,000 — 190,000 + 8,000 =) 24,000 kronor. Då utgiftsbehovet

under samma tid torde kunna uppskattas till omkring 36,000 kronor, kan

motses ett underskott på i runt tal 12,000 kronor.

Att utgifterna under budgetåret 1940/41 kunna väntas uppgå till högre be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

35

lopp än det, varmed tidigare räknats, beror bland annat på att den numera

slutförda utredningen rörande restaurering av Uppsala domkyrka dragit särskilt

höga kostnader men även på igångsättandet av 1940 års skolutredning

och utredningen angående den högre tekniska undervisningen. Vid anmälan

av medelsbehovet till förevarande ändamål för nästa budgetår

(se 1941 års åttonde huvudtitel, punkten 216, sid. 352 och 353) erinrade

jag om tillkomsten av de sistnämnda utredningarna. Jag föreslog

därjämte, att under budgetåret 1941/42 skulle från detta anslag få bestridas

kostnaderna för statens konstråd och teaterrådet och framhöll, att

det vid tidpunkten för statsverkspropositionens anmälan (den 3 januari 1941)

icke kunde med bestämdhet förutsägas, huruvida anslaget efter denna ytterligare

belastning komme att förslå till bestridande av de på anslaget normalt

fallande kostnaderna. Jag ansåg mig emellertid vid anslagsberäkningarna böra

räkna med oförändrad medelsanvisning — alltså 140,000 kronor — och

förutsatte att, därest anslaget skulle visa sig otillräckligt, särskild framställning

i sinom tid skulle avlåtas till riksdagen om anvisande av ytterligare anslagsmedel.

— Innevarande års riksdag har även för nästa budgetår till förevarande

ändamål anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Med ledning av utgifterna för kommittéändamål under den hittills tilländagångna

delen av budgetåret 1940/41 kan numera förutses, att en förstärkning

av kommittéanslaget för nu löpande och för nästa budgetår är påkallad

särskilt som det torde visa sig nödvändigt att från anslaget bestrida kostnader

för utredning av vissa med det nuvarande krisläget sammanhängande

frågor. Såvitt nu kan bedömas, synes det dock vara tillräckligt, örn anslagsförstärkningen

begränsas till 40,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas

såsom reservationsanslag på tilläggsstat II för innevarande budgetår. Under

erinran att medelsanvisningen vid bifall till vad sålunda föreslås dock skulle

komma att ej oväsentligt understiga de för detta ändamål före innevarande

budgetår utgående anslagen, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 40,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bo Tideström.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

37

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning sär enden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 4 c. Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,

förslagsanslag. Den för budgetåret 1940/41 fastställda förskottsstaten upptager

under elfte huvudtiteln ett förskottsanslag till Allmänna utgifter för

pris- och handelsreglerande åtgärder. Anslaget är uppfört med 20,000,000

kronor. Enligt särskilda medgivanden av 1939 års urtima riksdag skola å

detsamma avföras utgifter för fyra särskilda ändamål, nämligen vissa åtgärder

för reglering av prisbildningen på stenkol m. m., ersättningar för

rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen, i den mån dessa avse förfoganden

för civila ändamål, ersättningar till importörer för krigsförsäkringskostnader,

som belasta importvaror, samt slutligen avskrivningar på statens

reservförrådsnämnds lager, i de fall försäljningar skett från dessa under

dagspriset på den försålda varan.

Sedan Kungl. Majit den 28 juni 1940 utfärdat kungörelse (nr 650) angående

reglering av importpriserna å stenkol och koks m. m., har Kungl. Majit

samma dag anbefallt statskontoret att från förberörda förskottsanslag, på

rekvisition av statens bränslekommission, disponera erforderliga medel för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

täckande av underskott, som kunde uppkomma för en samtidigt inom bränslekommissionen

inrättad clearingkassa.

Kungl. Maj :t har vidare genom olika beslut anbefallt statskontoret att med

anlitande av ifrågavarande anslag för skilda ändamål utbetala medel. För

sålunda utanordnade medel har Kungl. Maj:t sedermera i särskilda propositioner

till riksdagen begärt täckning genom äskande av anslag å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Äskande av medel härför behöver

alltså icke ske i nu förevarande sammanhang.

De utgifter, för vilka täckning nu ifrågasättes, hänföra sig till ersättningar

för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen och ersättningar till importörer

för krigsförsäkringskostnader. För reglering av prisbildningen å

stenkol och koks respektive avskrivning å reservförrådsnämndens lager har

anslaget däremot icke belastats med några utgifter. Enligt inhämtade uppgifter

torde några kostnader i sistberörda hänseenden ej heller vara att vänta

under återstoden av budgetåret.

I ersättningar för rekvisitioner enligt allmänna förfogandelagen har från

anslaget utbetalats tillhopa 2,027,290 kronor 34 öre för att vissa fartyg på

grund av utav Kungl. Majit meddelade beslut jämlikt förenämnda lag tagits

i anspråk för kronans eller enskilt företags räkning för lagring av brännoljor

eller forsling av petroleumprodukter. Av sagda belopp utgöra 167,127 kronor

50 öre ersättning för ett till Svenska petroleum aktiebolaget Standards förfogande

ställt fartyg. Beloppet skall jämte laga ränta enligt beslut av Kungl.

Majit den 6 september 1940 sökas åter från oljebolaget. Enligt vad jag inhämtat

har statskontoret anhängiggjort rättegång vid domstol angående återbetalande

av beloppet; rättegången är ännu ej slutförd. Enligt av reservförrådsnämnden

lämnad uppgift har nämnden för avsikt att hos statskontoret begära

ersättning för kostnader, som förskjutits av nämnden för fartyg, som

jämlikt Kungl. Majits beslut den 15 mars, 26 april och 3 maj 1940 tagits i

anspråk för forsling av flytande bränsle. De ifrågavarande ersättningsbeloppen

lära sammanlagt uppgå till omkring 250,000 kronor. Såsom ersättning

för krigsförsäkringskostnad vid import av råfosfat har statskontoret

jämlikt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 och den 21 juni 1940

från anslaget utbetalat 155,783 kronor 65 öre.

De från ifrågavarande förskottsanslag hittills gjorda utgifterna, tillhopa

2,183,073 kronor 99 öre, böra nu täckas å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 genom anvisande av ett särskilt anslag under elfte huvudtiteln.

Med hänsyn till de anmälda, ännu ej utbetalade beloppen samt

till möjligheten av att ytterligare utbetalningar kunna komma att äga rum

från förskottsanslaget under återstoden av innevarande budgetår, torde anslaget

under elfte huvudtiteln givas förslagsanslags karaktär och lämpligen

bestämmas till ett till 2,500,000 kronor avrundat belopp. Frågan om bokförandet

av de belopp, som må inflyta med anledning av förenämnda rättegång,

synes tills vidare kunna lämnas öppen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

att till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 2,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Blomqvist.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 292.

41

Bilaga 7.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

I propositionen nr 2 till årets riksdag angående utgifter å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 äskades icke några medel för avskrivningsändamål.

Så bör nu ske i samband med den slutliga regleringen

av riksstaten för innevarande budgetår. I det i nyssnämnda proposition

framlagda statförslaget uppgingo de sammanlagda anslagsäskandena å kapitalbudgeten

till 66 miljoner kronor. Senare avlåtna förslag innefatta en ökning

av detta belopp med 173 miljoner kronor till 239 miljoner kronor. Av

denna summa avser ett sammanlagt belopp av 37 miljoner kronor sådana

anslag (betecknade B), vilka gälla anläggningsarbeten till motverkande av

arbetslösheten och som endast få disponeras under särskilda villkor, vilka

utformats i propositionen nr 2. Då tilläggsstat II även i den del den innefattar

dylika s. k. beredskapsanslag bör omedelbart regleras, torde anslag för

avskrivning av dessa investeringar böra äskas efter samma grunder som tilllämpas

för sedvanliga investeringar.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall i vilka viss omedelbar avskrivning

erfordras. Hemställan göres i det följande om att anslag skola

äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.

Statens affärsverksfonder. Ett anslag på 4,395,000 kronor till

fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende torde böra avskrivas

till ett belopp av 3,345,000 kronor, vilket avser militära ledningar.

Ett anslag till anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter

(100,000 kronor) torde få anses förräntningspliktigt till ett belopp av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

30.000 kronor. För statens vattenfallsverks del torde ett anslag till vissa

kraftledningar för militära behov (16,500 kronor) böra i sin helhet avskrivas.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet under statens affärsverksfonder

skulle sålunda få beräknas till 3,431,500 kronor.

Luftfartsfonden. I enlighet med för luftfartsfonden gällande avskrivningsregler

böra de under denna fond uppförda anslagen till byggande

och förbättring av flygplatser samt till stationsbyggnad å Bulltofta flygplats

å respektive 2,000,000 och 175,000 kronor i sin helhet avskrivas. För

luftfartsfonden föreligger sålunda ett sammanlagt avskrivningsbehov av

2.175.000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt de för fonden antagna

avskrivningsprinciperna bör, när fråga är örn nybyggnader för sjukhus

och forskningsinstitut, grundavskrivning ske till 50 procent av anskaffningskostnaden

samt ifråga örn övriga nybyggnader med 25 procent. Anslag för

ändrings- och reparationsarbeten, vilka icke öka fastighetsvärdet, böra helt

avskrivas. Beträffande lotsverkets byggnader skall grundavskrivning likaledes

verkställas med 50 procent, dock att hamn- och fyranläggningar skola

omedelbart avskrivas. Med tillämpning av dessa grunder böra avskrivningsanslag

äskas på sätt av det följande framgår till ett sammanlagt belopp av

5,364,100 kronor.

Försvarsväsendets fastighetsfond. I propositionen nr 81 till

1940 års urtima riksdag angående reglering av vissa utgifter å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41, m. m. har i avseende

å beräkningen av anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framhållits,

att det visat sig praktiskt att för byggnadsföretag för försvarsändamål

hos riksdagen äska investeringsanslagen utan en genomförd åtskillnad

mellan nybyggnader av olika slag, reparationsarbeten och viss materielanskaffning.

Att vid bestämningen av avskrivningsanslagen beräkna storleken avavskrivningarna

med hänsyn till investeringsanslagens uppdelning på olika

ändamål har emellertid enligt vad som vidare meddelats i propositionen ansetts

föga lämpligt med tanke på svårigheten att senare genomföra avskrivningarna

i enlighet med de tillämpade beräkningsgrunderna. Avskrivningsanslagen

hava därför befunnits böra beräknas schablonmässigt efter fastställda

grunder utan differentiering med hänsyn till de olika ändamål, som

i vissa fall tillgodoses med ett och samma investeringsanslag. I anslutning

till denna redogörelse för beräkningen av anslagen till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond har i propositionen

slutligen ifrågasatts, huruvida man icke för investeringar i denna fond borde

genomföra kollektiv avskrivning sålunda, att avskrivningsmedlen för var och

en av delfondema anvisades å ett gemensamt anslag.

Sedan genom skrivelse till generaldirektören och chefen för riksräkenskapsverket

den 10 december 1940 yttrande infordrats angående den lämpliga formen

för ifrågavarande anslagsanvisning och avskrivning, har nämnda ämbetsverk

i skrivelse till chefen för finansdepartementet den 31 december 1940

anfört följande:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

43

Riksräkenskapsverket vill till en början framhålla angelägenheten av att

utgifter för reparationsarbeten och materielanskaffning såvitt möjligt icke

inräknas i de anslag, som beviljas till kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, utan i stället anvisas att utgå från den å fondens stat upptagna

posten till reparations- och underhållskostnader m. m. respektive från

vederbörliga anslag till materielanskaffning under riksstatens fjärde huvudtitel.

I de fall, där utgifter för reparationsarbeten vid medelsanvisningen

icke kunna hållas åtskilda från kostnader för nybyggnader, torde emellertid

en tillämpning av samma ordning för avskrivningen av de å reparationsarbetena

nedlagda utgifterna som för avskrivningen av kostnaderna för

ifrågakommande nybyggnader icke kunna anses medföra några nämnvärda

olägenheter. Även om mera vägande invändningar kunna riktas mot att låta

enahanda förfarande komma till användning jämväl i de fall, där utgifter för

viss materielanskaffning inbegripas i investeringsanslagen för försvarsväsendets

fastighetsfond, vill riksräkenskapsverket dock icke nu motsätta sig

en sådan anordning. Riksräkenskapsverket utgår härvid från att utgifter för

materielanskaffning icke bliva inräknade i investeringsanslagen i sådan omfattning,

att de å fonden redovisade byggnadsvärdena komma att påverkas

härav i någon avsevärd utsträckning.

Riksräkenskapsverket har alltså funnit sig böra tillstyrka, att anslagen till

avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond

beräknas schablonmässigt efter fastställda grunder utan differentiering med

hänsyn till de olika ändamål, sorn i vissa fall tillgodoses med ett och samma

investeringsanslag. Ämbetsverket Ilar härvid ansett avgörande betydelse böra

tillmätas vad i propositionen anförts rörande svårigheterna att genomföra

avskrivningarna i enlighet med mera differentierade beräkningsgrunder. Efter

denna modifiering av avskrivningsreglema synes det önskvärt och lämpligt,

att anvisningen av medel för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i

försvarsväsendets fastighetsfond förenklas sålunda, att för varje delfond anvisas

ett gemensamt avskrivningsanslag. I samband härmed torde emellertid

böra övervägas, huruvida icke den åtskillnad i avskrivningsavseende, som

enligt gällande bestämmelser skall göras mellan rent militära etablissement

och förvaltningsbyggnader, bör slopas. I stället synes ett avskrivningssystem,

baserat på 50-procentig grundavskrivning och årsavskrivningar örn IV4 procent

av de bokförda värdena, genomgående kunna komma till användning

för alla investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond, som ej avse markinköp.

Genomförandet och kontrollen av avskrivningarna skulle ytterligare

underlättas och förenklas, därest å kapitalbudgeten alltid uppfördes särskilda

anslag för markinköp.

I statsverkspropositionen har förordats en övergång till kollektiv avskrivning

av försvarsväsendets kapitalinvesteringar. Därvid har föreslagits anvisande

eller beräknande av endast tre avskrivningsanslag beträffande försvarsväsendets

fastighetsfond, ett för värjo delfond. Vid anslagsberäkningen ha

för vart och ett av de berörda investeringsanslagen tillämpats de av riksdagen

godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda å fonden.

I utlåtande den 28 februari 1941 över av armé-, marin- och flvgförvaltningarna

uppgjorda förslag till stater för budgetåret 1941/42 för resp. delfonder i

försvarsväsendets fastighetsfond har riksräkenskapsverket, i anslutning till

förut återgivna yttrande, framlagt förslag rörande en viss förenkling i beräkningen

av avskrivningsanslagen för nämnda fond. Förslaget, som finnes återgivet

i propositionen nr 138 lill årets riksdag (sid. 9—10), innebär, att all

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

grundavskrivning skall ske schablonmässigt med 50 °/o å för byggnadskostnader

anvisade anslagsmedel, med undantag dock för kostnaderna för de

nytillkommande byggnaderna å Järvafältet och för ammunitionsfabriken,

för vilka avskrivningen på sätt framgår av propositionen nr 184 till 1939

års lagtima riksdag (sid. 5) skall täckas med särskilda medel. Riksräkenskapsverket

bar sålunda hemställt, att de anslag som anvisas för budgetåret

1941/42 till avskrivning av kapitalinvesteringar i försvarsväsendets

fastighetsfond genomgående disponeras till avskrivning av 50 % av lyftade

anslagsmedel lill den del dessa icke avse markinköp eller uppförande av

byggnader å Järvafältet och för ammunitionsfabriken. Riksräkenskapsverket

har tillika föreslagit, att denna regel med ändring av vad tidigare föreskrivits

må få tillämpas jämväl i bokslutet för budgetåret 1940/41. De å avskrivningsanslag

hittills anvisade —- inräknat de till förlagsfonden överförda — avskriv - ningsmedel, som icke komma att erfordras för grundavskrivning, torde böra

överföras till de för budgetåret 1941/42 uppförda kollektiva avskrivningsanslagen.

Det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget om beräkning av avskrivningar

å investeringsanslag till försvarsväsendets fastighetsfond skulle om det

genomfördes onekligen medföra en lättnad i arbetet vid beräknandet av dessa

avskrivningsanslag samt vid anslagsredovisningen. För innevarande budgetår

ha ifrågavarande anslag å riksstat och tilläggsstat I anvisats efter de grunder

som plägat tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn

härtill torde även de anslag å tilläggsstat II som nu skola äskas för avskrivning

av nya kapitalinvesteringar böra beräknas enligt de av riksdagen hittills

godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda å fonden. Med

tillämpning av dessa grunder skulle avskrivning ske med ett sammanlagt belopp

av 22,952.800 kronor fördelat på olika avskrivningsanslag på sätt av

det följande framgår.

Statens utlåning sfonder. Med de regler för amortering och förräntning,

som gälla för de utlåningsfonder, beträffande vilka investeringsanslag

äskats å kapitalbudgelen å tilläggsstat II, torde avskrivning böra ske med

18 °/o å investeringen för frukt- och potatislagerhusfonden, d. v. s. med 67,500

kronor, samt med 25 °/o å investeringen i lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift eller med 875,000 kronor. Det sammanlagda avskrivningsbehovet

för statens utlåningsfonder utgör alltså 942,500 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Under denna rubrik har äskats

ett anslag å 6,000,000 kronor till värnpliktslån. Frågan om erforderlig avskrivning

av denna investering torde böra upptagas först då resultatet av lånerörelsen

låter sig bättre överblickas. Jag erinrar, att anslag för ändamålet äskats

jämväl å riksstaten för nästa budgetår. Ej heller beräknar jag något avskrivningsanslag

för det under förevarande rubrik anvisade anslaget till lån för

stödjande av bostadsproduktionen i vissa orter, då det visserligen förutsättes

att viss räntelätlnad skall kunna beredas för ifrågavarande lån, men omfattningen

av denna räntelättnad icke nu kan bedömas. Under fonden för låneunderstöd

har vidare i propositionen nr 2 äskats anslag för lån till Göteborgs

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

45

diakoniss-sällskap och till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt i

Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshem samt till Stockholms

kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning av en vattenanläggning vid

skyddshemmet Hornö. Dessa investeringar uppgå till sammanlagt 259,700

kronor. Då investeringarna avse räntefria lån, torde desamma böra till fullo

avskrivas. A avskrivningsanslaget för sistnämnda investering, som utgör tilllägg

till en för budgetåret 1939/40 anvisad investering å 6,000 kronor, torde

böra äskas medel jämväl för avskrivning av sistnämnda investering. Det sani

mani agda avskrivningsbehovet under fonden för låneunderstöd uppgår alltså

till 265,700 kronor.

Fonden för förlag till statsverket. Under denna fond torde

anslag till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å 740,000 kronor samt

till ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring å 3 miljoner

kronor böra i sin helhet avskrivas. Anslag till cisternanläggningar för

oljelagring å sammanlagt 3,810,000 kronor torde böra enligt vedertagen

praxis avskrivas med 25 °/o eller med tillhopa 952,500 kronor. Av ett anslag

till anläggningar för oljelagring ovan jord å 1,670,000 kronor torde 400.000

kronor böra avskrivas såsom avseende militära ändamål.

I proposition nr 283 har under fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 äskats ett reservationsanslag å 8

miljoner kronor, att användas till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker

eller för utvidgning av äldre företag. Anslagsmedlen äro liksom de av

1939 och 1940 års urtima riksdagar för samma ändamål anvisade medlen

avsedda att utlämnas såsom lån för anläggningar, som skola vara helt avskrivna

inom en tid av 10 år. Avbetalning av de utlånade beloppen skall ske

i den formen, att vederbörande företag vid leverans av sulfitsprit till aktiebolaget

Vin- & spritcentralen icke utfår den del av likviden, som motsvarar

beräknad avskrivning och förräntning å anläggningskapitalet. Vid bolagets

återförsäljning av spriten erhålles härigenom en extra inkomst, som tillföres

statsverket över inkomsttiteln rudrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag

och som kommer att bereda täckning för en över budgeten

verkställd successiv avskrivning av de utlånade beloppen. Med hänsyn härtill

bör förevarande anslag i likhet med vad som sker beträffande de tidigare

anslagen regleras genom årliga avskrivningsanslag under en 10-årsperiod.

Till påbörjande av denna avskrivning torde riksdagen, vid bifall til!

Kungl. Maj:ts proposition, jämväl böra anvisa ett reservationsanslag av

800,000 kronor under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Framdeles bör motsvarande anslag upptagas under huvudtiteln för

avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet för investeringar under fonden för

förlag till statsverket skulle alltså uppgå till 5,892,500 kronor.

För avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 erfordras alltså sammanlagt 41,024,100 kronor. Härav

belöpa å avskrivningsanslag, som motsvara beredskapsanslag å kapitalbud
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

geten, tillhopa 11,417,300 kronor, vilket belopp alltså kommer att tagas i anspråk

endast under de villkor som gälla för beredskapsanslagen. Under åberopande

av vad sålunda anförts hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att — i vissa fall

under förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten

—

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

affärsverksfonder å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Telegrafverket:

Fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende, reservationsanslag

............................ kronor 3,345,000

Statens järnvägar:

Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar

tillhöriga fastigheter, reservationsanslag

(B) » 70,000

Statens vattenfallsverk:

Vissa kraftledningar m. m. för militära

behov, reservationsanslag .......... » 16,500;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i 1 u f tfartsfonden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser,

reservationsanslag (B) ............ kronor 2,000,000

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats,

reservationsanslag (B) ............ » 175,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen
Justitiedepartementet:
Ny

verkstadsbyggnad m. m. vid strafffängelset

i Uppsala, reservationsanslag

(B).......................... kronor

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad,

reservationsanslag (B) »

19,000

15,500

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292. 47

Bostadshus vid fångkolonien å Singes
hult,

reservationsanslag (B) ...... kronor 16,500

Värmeledning m. m. vid kronohäktet i

Luleå, reservationsanslag (B) ...... » 78,500

Utbyggande av vårdanstalten å Hall, reservationsanslag

(B) .............. » 186,500

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs, reservationsanslag

(B)........................ » 29,000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus,

reservationsanslag (B) .. » 855,000

Uppförande av nybyggnad för statens

sjuksköterskeskola, reservationsanslag

............................ » 173,800

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för riksförsåkringsanstalten,

reservationsanslag (B) ............ » 500,000

Nybyggnad för pensionsstyrelsen, reservationsanslag

(B)................. » 500,000

Nybyggnad för lantmåterikontoret i Nyköping,

reservationsanslag (B)...... » 67,500

Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö,

reservationsanslag (B) ............ » 138,800

Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län, reservationsanslag (B) » 212,500

Nybyggnad för lantmåterikontoret i Vänersborg,

reservationsanslag (B) .... » 155,000

Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands

län, reservationsanslag (B) .... » 100,000

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands

län, reservationsanslag (B) .... » 24,700

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands

län, reservationsanslag (B) .... » 8,300

Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskontoren

i Gävle, reservationsanslag

(B).......................... > 40,000

Finansdepartementet:

Byggnader vid tullstationen i Svinesund,

reservationsanslag ................ » 25,000

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets

gränsbevakning, reservationsanslag

(B) ............................. » 25,000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i

Göteborg, reservationsanslag (B) .... kronor 67,000

Nybyggnad för landsarkiv i Linköping,

reservationsanslag (B) ............ » 100,000

Uppförande av magasinsbyggnad för statens

etnografiska museum, reservationsanslag

(B) .................. » 15,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala,

reservationsanslag (B) ............ » 250,000

Ombyggnads- och installationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala, reservationsanslag

(B) .................. » 111.000

Uppförande av byggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i

Uppsala, reservationsanslag (B) .... » 45,000

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler

vid tekniska högskolan i Stockholm,

reservationsanslag (B) ...... » 108,500

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska

högskolans i Stockholm kemibyggnad,

reservationsanslag (B)........ » 57,500

Uppförande av byggnad för avdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers

tekniska högskola, reservationsanslag

(B)........................ » 350,000

Ändrings- och reparationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag

(B) ................ » 43,000

Örn- och nybyggnadsarbeten vid döv
stumskolorna,

reservationsanslag (B) » 362,500

Fullföljande av universitetsbibliotekets i

Uppsala örn- och tillbyggnad m. m.,

reservationsanslag (B) ............ » 167,800

Jordbruksdepartementet:

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt, reservationsanslag

(B).............................. » 500,000

Byggnadsarbeten vid statens centrala

frökontrollanstalt, reservationsanslag

(B) ............................. » 16,200

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

49

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets

fastighetsfond å tilläggsstatII

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen:

Armé förvaltningens delfond:

Förrådsbyggnader för truppförbandens

krigsreserver .................... kronor 5,000,000

Ammunitionsförråd ................ » 750,000

Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel » 3,480,000

Befålsbyggnad i Boden .............. » 116,300

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsvä
sendets

fabriker .................. » 160,000

Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk

verksamhet ...................... » 90,000

Modernisering av verkstäderna vid Bodens

tygstation................... » 200,000

Sjukstall m. m. å Marma skjut fält.... » 32,500

Ordnande av avloppsförhållandena vid

Kronobergs regemente............. » 85,000

Förvärv av bondden Visborgs slätt—

Kneippbyn m. m.................. » 15,000

Marinförvaltningens delfond:

Merkostnader för utbyggnad av flottans

skifferoljeverk å Kinnekulle........ » 718,000

Utvidgning av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle ...................... » 675,000

Byggnader för central torpedverkstad.. » 512,500

Förstärkning av utrustning spir en vid

Karlskrona örlogsvarv............. » 60,000

Utbyggnad av sjöflygstation.......... » 187,500

Radiopejlstationer .................. » 37,500

Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms

örlogsstation............... » 790,000

Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid

Stockholms och Karlskrona örlogsvarv » 268,000

Vattenledning vid Hårsfjärdens depå. . » 200,000

Modernisering av vissa marinens verkstäder

m. m...................... » 1,787,000

Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens

anläggningar .................... » 500,000

Förrådslokaler för artilleriammunition

m. m............................ » 1,750,000

Gasskyddsförråd och gasskyddslaborato
rier

för kustartilleriet.............. » 199,000

Förrådsbyggnad för skyddssvcp...... » 70,500

bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 292. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund

............................ kronor 120,000

Varmbadinråttning och gymnastiksal

m. m. vid Gotlands kustartillerikår.. » 205,000

Flygförvaltningens delfond:

Nytt kasernetablissement för bombflottilj » 490,000

Etablissement för basorganisation .... » 1,000,000

Vissa kompletteringsarbeten vid Svea

flygflottilj ...................... » 219,000

Barackbyggnader m. m. för vissa krigs
flygfält

......................... » 488,500

Anordnande av krigsflygfålt m. m..... » 1,869,000

Bidrag till anordnande av flygfält vid

Skå-Edeby ...................... » 870,000

Omläggning av vattenledningssystemet

vid flygvapnets förläggning i Fårösund

........................... » 7,500;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

utlåningsfonder å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Jordbruksdepartementet:

Frukt- och potatislagerhusfonden .... kronor 67,500

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift .............. » 875,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för låneunderstöd å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag, nämligen

Socialdepartementet:

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap

för vissa byggnadsarbeten vid

skyddshemmet Härsjögården, reservationsanslag

(B) ................ kronor 143,000

Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks

uppfostringsanstalt i Lidköping för

vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet

Margretelund, reservations
-

anslag (B) ...................... » 114,000

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening

för utvidgning av en

vattenanläggning vid skyddshemmet

Hornö, reservationsanslag .......... » 8,700;

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

51

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i

fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande anslag,

nämligen

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker,

reservationsanslag ........kronor 800,000

Handelsdepartementet:

Sprängningsarbeten m. m. för oljelag
ring,

reservationsanslag ............

Ytterligare medel till sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring, reservationsanslag

(B) ..................

Cisternanläggningar för oljelagring, reservationsanslag

..................

Ytterligare medel till cisternanläggningar

för oljelagring, reservationsanslag

(B) .............................

Anläggningar för oljelagring ovan jord,

reservationsanslag ................

» 740,000

» 3,000,000

» 202,500

» 750,000

» 400,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

53

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II

till riksslaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

I proposition nr 181 till 1941 års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att vissa fastigheter, som uppförts med anlitande av det såsom

kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 till bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden

anvisade reservationsanslaget å 1,850,000 kronor, må överlåtas på

en för beredande av bostäder åt verkstadens personal bildad bostadsrättsförening.

Denna förening skulle därvid ikläda sig betalningsansvar för vissa

lån, vilka till belopp av 266,080 kronor skulle vara ränte- och amorteringsfria.

I proposition denna dag har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen medgiva,

att för underlättande av egnahemsbebyggelse för nämnda personal finge

av nyssberörda anslag utlämnas ränte- och amorteringsfria lån i enlighet

med i propositionen angivna grunder. Av propositionen framgår att, sedan

av anslaget tagits i anspråk erforderligt belopp för finansiering i den ordning

proposition nr 181 angiver av bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden,

å anslaget kommer att återstå ett belopp av minst 100,000 kronor.

De anslagsmedel, som i enlighet med nu nämnda förslag disponeras för

utgivande av ränte- och amorteringsfria lån, böra till fullo avskrivas. Avskrivningen

bör vara indirekt och avskrivningsmedlen i samband med

de beviljade lånen överföras till att redovisas under fonden för låneunderstöd.

För ifrågavarande avskrivning erfordras anvisande av ett anslag under

huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Anslaget

torde böra upptagas med 370,000 kronor. I vad mån detta belopp be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

höver disponeras blir beroende på den omfattning ifrågavarande stödverksamhet

visar sig erhålla.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning d lån till bostadsbyggnader för centrala

torpedverkstadens personal å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

å .......................... kronor 370,000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V-. Schwartz.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

55

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

1941.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[I.] 3b. Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning, re
servationsanslag.

Till förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning

torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår böra äskas ett

anslag å 80,500,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke

lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den närmare innebörden

av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas

vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag å........ kronor 80,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' * r; * ■ ?. .jfi

•;V-•''*•»{»> VI "Lw\vu

V»''^ *m5:'' ’ .'' • .-.

:o o ''■

-i,ii •*• i.n. .i ''i'';-> h-: lii; .^ITOx

., ''[''. ilis-*''

rf?T- ''^iri ■

. 5; .. :

.»t ;i; swi iJ“< vu - 1

.pillar ... ..•;

’ i'' ■ i,;''.''

i''(iÅr . •'' ; “ ''•.!

i. ;- ■: >:-u-'' J7

. o

• *

''/ii .**''K

nr -rU ''• :;1 i .-.ila rl •

r • . 1 <,w. ..K , , *■

’ ''.''}/■ •''• '' l , ■ .ic: i..’ . •; .

: 1-i • fi l! / {''. . i>t ris. * ''lii''1 '' .

!-.j; - i • . . .

c . .''i •

• *: -v. • . ,: v

1''.'' ‘ ivu: ,

.'' ; ‘ i .

\ • z\ ,.-r : !

nhw • i i. if-jS : ■ 0

... : v • /•:.-

• /viii .ii.r ■ *ii; • »rr '' ■;{*

!.''?£] Z »Stuf!", ;*

.: i •- i:» joitfi:

•-x "‘■i

.- ••<=:•. w<d. .7

::i: 7 >* ’

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

57

Bihang 1.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos lagtima riksdagen år 1941 äskade och, i

förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 utöver de i prop. nr 2

upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Utrikesdepartementet:

A: 3 Chiffreringsmateriel.............................. 56,400

B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid be
skickningen

och generalkonsulatet i London, förslagsanslag

.......................................... 32,000

D: 6 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.... 5,000

D: 6 a Bidrag till denj svenska rese- och informationsbyrån i

New York...................................... 11,100

104,500

IV. Försvarsdepartementet.

Fortifikatoriska anordningar m. m.:

D: 53 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag..... 550,000

D: 53 c Ytterligare kostnader för vissa befästningsanläggningar,

reservationsanslag .............................. 28,875,000

Flytande materiel, befästningar m. m.:

E: 30 Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag..... 1,300,000

E: 37 a Automatisering av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt,

reservationsanslag...................... 60,000

E: 39 Utrustning för central torpedverkstad, reservationsanslag

........................................ 175,000

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:

E: 60 b Likvidering av viss artillerimateriel, reservationsanslag 12,270,000

Sjökarteverket:

E: 70 Nytt utsjölodningsfartyg, reservationsanslag......... 21,000

Täckning av vissa försvarskostnader:

G: a Engångsutgifter, förslagsanslag..................... 620,000,000

G: b Löpande utgifter, förslagsanslag................... 750,000,000

G: 4 b Försvarsväsendets rullföringsnämnd, förslagsanslag .... 52,000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

G: 4 c Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning

m. m., reservationsanslag......................... 1,500,000

Diverse:

G: 16 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.................................. 85,000

1,414,888,000

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 17 Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., reservationsanslag

.................................. 25,000,000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Haknäs:

B: 54 a Avlöningar, förslagsanslag....................... 16,700

B: 54 b Omkostnader, förslagsanslag..................... 16,300

B: 54 c Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag .. 26,400

Fattigvård och barnavård:

B: 73 a Bidrag till allmänna barnhuset................... 93,000

B: 79 Bidrag till stiftelsen Råby räddningsinstitut, reservationsanslag

.................................... 50,000

B: 80 Bidrag till driften av skol- och yrkeshemmet Råby .. 20,000

Statens sjuksköterskeskola:

C: 63 a Utrustning, reservationsanslag..................... 110,000

Civilt luftskydd:

F: 5 a Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna

luftskyddet m. m., förslagsanslag................ 1,100,000

F: 5 b Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad

civilbefolkning m. m., förslagsanslag............. 500,000

26,932,400

VI. Kommunikationsdepartementet.

Hamnar och farleder:

B: 25 b Fördjupning av viss farled, reservationsanslag....... 42,000

VII. Finansdepartementet.

A: 3 Besparingsberedningen, reservationsanslag............. 160,000

E: 5 a Reglering av vissa krediter, reservationsanslag........ 20,500,000

E: 7 a Undersökning av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna

år 1941, reservationsanslag.................. 20,000

20,680,000

V III. Ecklesiastikdepartementet.

C: 11 b Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka, reservationsanslag

.......................................... 208,000

U niversitetssj ukhus:

E: 22 b Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av

en neurokirurgisk klinik, reservationsanslag....... 525,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292. 59

Kronor

Tekniska högskolan i Stockholm:

F: 3 a Anskaffande av viss radiomateriel, reservationsanslag 20,000

H: 26 Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, reservationsanslag

...................................... 180,000

Folkskolor m. m.:

I: 21 a Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning,

reservationsanslag (B)........................... 300,000

K: la Åtgärder för civil folkberedskap, reservationsanslag .... 250,000

N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................40,000

1,523,000

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

D: 9 Undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet

........................................ 15,000

D: 9 a Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer

av lantbruksväxter, reservationsanslag............ 9,300

G: 25 d Undersökningar rörande vissa möjligheter att framställa

äggvitehaltiga fodermedel, reservationsanslag 11,600

G: 32 a Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare...... 5,000,000

I: 13 Understöd åt fiskare, reservationsanslag.............. . 100,000

5,135,900

X. Handelsdepartementet.

C: 14 a Djupborrning efter salt och olja m. m. vid Höllviken i

Skåne, reservationsanslag.......................... 410,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 3 a Viss utjämning av vedpriserna...................... 750,000

D: 4 c Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,

förslagsanslag............................... 2,500,000

D: 4 d Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag . 636,000

D: 4 e Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområ
det,

reservationsanslag............................ 35,000

” 3,921,000

Säger för egentliga statsutgifter 1,473,636,800

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

b Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

(I: B: 14), reservationsanslag.......................

Kronor

3,345,000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

3 Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter (I: Q: 8 a), reservationsanslag (B)......... 70,000

4 Vissa kraftledningar m. m. för militära behov (I: D: 11 a),

reservationsanslag................................. 16,500

~ 3,431,500

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reservationsanslag

(B)................................... 2,000,000

5 Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats (II: 5), reservations
anslag

(B)....................................... 175,000

2,175,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Justitiedepartementet:

1 a Ny verkstadsbyggnad m. m. vid straffängelset i

Uppsala (lil: 1 a), reservationsanslag (B) ... 19,000

1 b Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad

(III: 1 b), reservationsanslag (B)........... 15,500

1 c Bostadshus vid fångkolonien å Singeshult

(III: 1 c), reservationsanslag (B)........... 16,500

1 d Värmeledning m. m. vid kronohäktet i Luleå

(III: 1 d), reservationsanslag (B)........... 78,500

1 e Utbyggande av vårdanstalten å Hall (III: 1 e),

reservationsanslag (B)..................... 186,500

1 f Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs (III: 1 f), reservationsanslag

(B).................................... 29,000 345,000

Socialdepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk
hus

(III: 3), reservationsanslag (B) ....____ 855,000

4 a Uppförande av nybyggnad för statens sjuk
sköterskeskola

(lil: 4 a), reservationsanslag . 173,800 1,028,800

Kommunikationsdepartementet:

6 b Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten

(lil: 6 b), reservationsanslag (B)........... 500,000

6 c Nybyggnad för pensionsstyrelsen (III: 6 c), reservationsanslag

(B)...................... 500,000

6 d Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping

(lil: 6 d), reservationsanslag (B)........... 67,500

6 e Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö

(III: 6 e), reservationsanslag (B)........... 138,800

6 f Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län (III: 6 f), reservationsanslag (B) . 212,500

6 g Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg

(lil: 6 g), reservationsanslag (B)........... 155,000

6 h Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands

län (III: 6 h), reservationsanslag (B)....... 100,000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

61

Kronor Kronor

6 i Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län

(III: 6 i), reservationsanslag (B)........... 24,700

6 j Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län

(lil: 6 j), reservationsanslag (B)........... 8,300

6 k Lokaler för länsarkitekts- och vägingenjörskon
toren

i Gävle (III: 6 k), reservationsanslag (B) 40,000 1,746,800

Finansdepartementet:

61 Byggnader vid tullstationen i Svinesund

(lil: 6 1), reservationsanslag .............. 25,000

6 m Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gräns
bevakning

(III: 6 m), reservationsanslag (B) . 25,000 50,000

Ecklesiastikdepartementet:

7 b Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg

(III: 7 b), reservationsanslag (B)........... 67,000

7 c Nybyggnad för landsarkiv i Linköping (lil: 7 c),

reservationsanslag (B)..................... 100,000

7 d Uppförande av magasinsbyggnad för statens

etnografiska museum (lil: 7 d), reservationsanslag

(B).............................. 15,000

7 e Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska

och farmakologiska institutionerna vid universitetet

i Uppsala (III: 7 e), reservationsanslag

(B)................................ 250,000

7 f Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid universitetet

i Uppsala (III: 7 f), reservationsanslag (B) 111,000

7 g Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala

(III: 7 g), reservationsanslag (B)............ 45,000

7 h Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid

tekniska högskolan i Stockholm (III: 7 h),

reservationsanslag (B)..................... 108,500

7 i Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans

i Stockholm kemibyggnad (III: 7 i),

reservationsanslag (B)..................... 57,500

7 j Uppförande av byggnad för avdelningen för vägoch

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska

högskola (lil: 7 j), reservationsanslag (B) ... 350,000

7 k Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola (III: 7 k), reservationsanslag

(B)..................................... 43,000

7 1 örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumsko
lorna

(lil: 7 1), reservationsanslag (B)...... 362,500

7 m Fullföljande av universitetsbibliotekets i Upp
sala

om- och tillbyggnad m. m. (III: 7 m), reservationsanslag

(B)...................... 167,800 1,677,300

Jordbruksdepartementet:

8 a Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt (III: 8a), reservationsanslag (B).... 500,000

8 b Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

(III: 8 b), reservationsanslag (B) . 16,200 516,200

5,364,100

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

D. Försvarsväsendets fastighets fond.

Arméförvaltningens delfond:

5 c Förrådsbyggnader för truppförbandens krigsre
server

(IV: 5 c), reservationsanslag......... 5,000,000

5 d Ammunitionsförråd (IV: 5 d), reservationsanslag 750,000

5 e Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel

(IV: 5 e), reservationsanslag............... 3,480,000

5 f Befälsbyggnad i Boden (IV: 5 f), reservationsanslag

.................................... 116,300

8 a Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker (IV: 8 a och b), reservationsanslag.. 160,000

8 b Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet

(IV: 8 c), reservationsanslag........ 90,000

8 c Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation

(IV: 8 d), reservationsanslag........ 200,000

9v Sjukstall m. m. å Marma skjutfält (IV: 9 v),

reservationsanslag........................ 32,500

12 a Ordnande av avloppsförhållandena vid Krono
bergs

regemente (IV: 12 a), reservationsanslag 85,000

12 b Förvärv av bandelen Visborgs slätt—Kneipp
byn

m. m. (IV: 12 b), reservationsanslag .. 15,000

M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

14 d Merkostnader för utbyggnad av flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle (IV: 26 b), reservationsanslag

.................................. 718,000

14 e Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinne
kulle

(IV: 26 c), reservationsanslag......... 675,000

15 Byggnader för central torpedverkstad (IV: 25),

reservationsanslag........................ 512,500

17 b Förstärkning av utrustningspiren vid Karlskrona

örlogsvarv (IV: 28 b), reservationsanslag .... 60,000

17 c Utbyggnad av sjöflygstation (IV: 28 c), reservationsanslag

............................ 187,500

17 d Radiopejlstationer (IV: 28 d), reservationsanslag 37,500

17 e Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms ör
-

logsstation (IV: 28 e), reservationsanslag---- 790,000

17 f Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv (IV: 28 f),

reservationsanslag........................ 268,000

17 g Vattenledning vid Hårsfjärdens depå (IV: 28 g),

reservationsanslag........................ 200,000

17 h Modernisering av vissa marinens verkstäder

m. m. (IV: 28 h), reservationsanslag....... 1,787,000

17 i Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar

(IV: 28 i), reservationsanslag ....... 500,000

20 e Förrådslokaler för artilleriammunition m. m.

(IV: 32 e), reservationsanslag.............. 1,750,000

20 f Gasskyddsförråd och gasskyddslab oratorier för

kustartilleriet (IV: 32 f), reservationsanslag . 199,000

20 g Förrådsbyggnad för skyddssvep (IV: 32 g), reservationsanslag

.......................... 70,500

Kronor

9,928,800

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

63

Kronor

20 h Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund

(IV: 32 h), reservationsanslag.............. 120,000

20 i Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid

Gotlands kustartillerikår (IV: 32 i), reservationsanslag

.............................. 205,000

Kronor

8,080,000

F1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

21 c Nytt kasernetablissement för bombflottilj (IV:

33 d), reservationsanslag.................. 490,000

21 d Etablissement för basorganisation (IV: 33 e),

reservationsanslag........................ 1,000,000

23 e Vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj

(IV: 35 e), reservationsanslag.......... 219,000

23 f Barackbyggnader m. m. för vissa krigsflygfält

(IV: 35 f), reservationsanslag.............. 488,500

27 e Anordnande av krigsflygfält m. m. (IV: 40 c),

reservationsanslag........................ 1,869,000

27 g Bidrag till anordnande av flygfält vid Skå-Edeby

(IV: 40 e), reservationsanslag.............. 870,000

27 h Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets

förläggning i Fårösund (IV: 40 g),

reservationsanslag........................ 7,500 4,944,000

22,952,800

E. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

8 a Frukt- och potatislagerhusfonden (V: 10 a), reservations
-

anslag........................................... 67,500

14 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

(V: 16 a), reservationsanslag........................ 875,000

9427500

F. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till Göteborgs diakoniss-sällskap för vissa byggnadsarbeten

vid skyddshemmet Härsjögården (VI: 3 a),

reservationsanslag (B).............................. 143,000

Lån till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt

i Lidköping för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet

Margretelund (VI: 3 b), reservationsanslag (B) ... 114,000

Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för utvidgning

av en vattenanläggning vid skyddshemmet

Hornö (VI: 3 c), reservationsanslag................. 8,700

265,700

G. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VIII: 3 a),

reservationsanslag................................. 800,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition nr 292.

Kronor

Handelsdepartementet:

1 Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VIII: 6), reservationsanslag

....................................... 740,000

1 a Ytterligare medel till sprängningsarbeten m. m. för olje
lagring

(VIII: 6 a), reservationsanslag (B)........... 3,000,000

2 Cisternanläggningar för oljelagring (VIII: 7), reservations
anslag

........................................... 202,500

2 a Ytterligare medel till cisternanläggningar för oljelagring

(VIII: 7 a), reservationsanslag (B).................. 750,000

2 b Anläggningar för oljelagring ovan jord (VIII: 8), reservationsanslag

........................... 400,000

5,892,500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

3 Avskrivning å lån till bostadsbyggnader för centrala

torpedverkstadens personal, reservationsanslag....... 370,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 41,394,100

Summa för driftbudgeten 1,515,030,900

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färsverks fonder.

B. Telegrafverket.

Kronor

14 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

reservationsanslag..................................... 4,395,000

III. Statens allmänna fastighets fond.

Ecklesiastikdepartementet:

7 m Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn- och

tillbyggnad m. m., reservationsanslag (B).............. 671,000

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

A r m é f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

5 d Ammunitionsförråd, reservationsanslag................... 1,500,000

5 e Förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel, reservationsanslag. 6,960,000

5 f Befälsbyggnad i Boden, reservationsanslag............... 465,000

8 b Ytterligare medel till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker, reservationsanslag.................. 40,000

8 d Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation, reser
vationsanslag

....................................... 200,000

9 v Sjukstall m. m. å Marma skjutfält, reservationsanslag...... 65,000

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292. 65

Kronor

12 a Ordnande av avloppsförhållandena vid Kronobergs regemente,

reservationsanslag............................ 85,000

12 b Förvärv av bandelen Visborgs slätt—Kneippbyn m. m., reservationsanslag

30,000

23 b Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält, reservationsanslag

............................................ 27,000

9.372.000

Marin förvaltningens delfond:

25 Byggnader för central torpedverkstad, reservationsanslag.. 1,025,000

26 c Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, reserva
tionsanslag

......................................... 1,350,000

28 d Radiopejlstationer, reservationsanslag................. 75,000

28 e Ombyggnadsarbeten m. m. vid Stockholms örlogsstation,

reservationsanslag................... 790,000

28 f Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms och

Karlskrona örlogsvarv, reservationsanslag .............. 536,000

28 g Vattenledning vid Hårsfjärdens depå, reservationsanslag . . 400,000

28 h Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m., reservationsanslag

....................*.................... 1,787,000

28 i Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar, reservationsanslag

....................................... 1,000,000

32 e Förrådslokaler för artilleriammunition m. m., reservationsanslag

............................................. 3,500,000

32 f Gasskyddsförråd och gasskyddslaboratorier för kustartilleriet,

reservationsanslag............................... 398,000

32 g Förrådsbyggnad för skyddssvep, reservationsanslag....... 141,000

32 h Ordnande av vattenförsörjningen i Fårösund, reservationsanslag

..................................•_.......... 240,000

32 i Varmbadinrättning och gymnastiksal m. m. vid Gotlands

kustartillerikår, reservationsanslag.................... 410,000

11,652,000

F 1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

40 c Anordnande av krigsflygfält m. m., reservationsanslag---- 1,869,000

40 f Utvidgning av Kvidinge flygfält, reservationsanslag...... 18,500

40 g Omläggning av vattenledningssystemet vid flygvapnets förläggning

i Fårösund, reservationsanslag..............._•__15,000

1,902,500

22,926,500

V. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

16 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reservationsanslag

....................................... 3,500,000

Handelsdepartementet:

18 Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reservationsanslag

..................................................750,000

4.250.000

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 292. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Kronor

VI. Fonden för låneunderstöd.

Försvarsdepartementet:

a Värnpliktslån, reservationsanslag........................ 6,000,000

Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reservationsanslag

............................................. 6,000,000

1 a Lån för stödjande av bostadsproduktionen i vissa orter, reservationsanslag

..................................... 5,000,000

Handelsdepartementet:

6 a Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m., reservationsanslag 600,000

6 b Lån till aktiebolaget Svenska Amerika Linien, reservationsanslag

............................................. 3,450,000

21,050,000

VII. Fonden för statens aktier.

Handelsdepartementet:

c Teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebo
laget,

reservationsanslag.............................. 11,000,000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

3 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag

............................................ 8,000,000

3 b Förlag för övertagande av viss riksbankens kreditgivning,

reservationsanslag................................... 80,500,000

Folkhushållningsdepartementet:

9 Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m., reservationsanslag

............................................. 20,000,000

15 Förlagskapital för clearingkassan för fettvaror, reservationsanslag

............................................. 500,000

109,000,000

Summa för kapitalbudgeten 173,292,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

? V?- ; 1V.V#

py\:- \

n.K

-yy

&•

l £i:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

Statsregleringen för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................

II. Uppbörd i statens verksamhet........

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden....

IV. Diverse inkomster...................

Riksstaten

Milj. kr.

Tilläggs- stat I

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

1,508.7

46.8

75.0

33.1

100.0

1,608.7

46.8

75.0

33.1

Säger

1,663.6

100. o

1,763.6

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder.............

130.6

. —

130.6

II. Riksbanksfonden....................

5.0

—

5.0

III. Statens allmänna fastighetsfond.......

9.9

—

9.9

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......

5.6

—

5.6

V. Statens utlåningsfonder..............

12.7

—

12.7

VI. Fonden för låneunderstöd............

1.2

—

1.2

VII. Fonden för statens aktier............

27.6

—

27.6

VIII. Statens pensionsfonder...............

5.0

—

5.0

IX. Diverse kapitalfonder................

0.5

—

0.5

Säger

198.1

—

198.1

Summa

1,861.7

100. o

1,961.7

Underskott att avföras d statens budgetutjäm-

ningsfond..............................

11,675.7

3,637.1

1 Formellt belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

69

Bihang 2.

budgetåret 1940/41.

Utgifter.

Tilläggs-

Riksstaten

staterna

Summa

I och II

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.......

1.8

0.4

2.2

II. Justitiedepartementet................

16.5

0.3

16.8

III. Utrikesdepartementet................

8.8

0.3

9.1

IV. Försvarsdepartementet ..............

454.4

1,600.8

2,055.2

V. Socialdepartementet.................

343.7

40.4

384.1

VI. Kommunikationsdepartementet.......

124.4

89.1

213.5

VII. Finansdepartementet................

72.2

21.3

93.5

VIII. Ecklesiastikdepartementet............

246.8

5.8

252.6

IX. Jordbruksdepartementet.............

162.5

22.7

185.2

X. Handelsdepartementet...............

27.7

6.7

34.4

XI. Folkhushållningsdepartementet........

29.6

42.9

72.5

XII. Pensionsväsendet...................

60.6

1.4

62.0

XIII. Oförutsedda utgifter ................

1.0

—

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.......

5.9

O.o

5.9

Säger

1,555.9

1,832.1

3,388.0

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.....................

1.2

—

1.2

II. Riksgäldsfonden....................

139.6

—

139.6

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

24.6

81.6

106.2

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

förluster.........................

2.0

0.4

2.4

Säger

167.4

82.0

249.4

Summa

1,723.3

1,914.1

3,687.4

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

71

Bihang 3.

P. M.

med approximativa beräkningar rörande utgifterna för försvarsväsendet

under budgetåret 1940/41.

I. Engångsutgifter.

I bifogade sammanställning1 redovisas de till försvarsstaben, arméförvaltningens

olika departement och styrelser, marinförvaltningen, flygförvaltningen

samt statens ammunitionsnämnd ställda anvisningar å förskottsanslaget

till engångsutgifter, (Ga), vilka kvarstodo vid utgången av budgetåret 1939/

40 samt ytterligare tillkommit under budgetåret 1940/41, ävensom de övriga

kvarstående anvisningar å anslagen 1939/40 G 2 och G 2 a, vilka skola redovisas

å sagda förskottsanslag. Vidare utvisar sammanställningen under budgetåret

1940/41 verkställda och beräknade utgifter å dessa anvisningar samt

uppskattade reservationer å desamma vid utgången av sistnämnda budgetår.

De till försvarsstaben ställda anvisningarna å tillhopa 305,000 kronor avse

utgifter för telefonanläggningar, anskaffning av vissa instrument, anordnande

av radiopejlstationer m. m. För täckning av kostnaderna för nämnda radiopejlstationer

har å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond under marinförvaltningens delfond

anvisats ett reservationsanslag av 75,000 kronor. I övrigt hava särskilda

medel för täckning av de utgifter, som följa av anvisningsbesluten,

icke anvisats å riksstaten eller tilläggsstaterna för budgetåret 1940/41, varför

dessa icke reglerade utgifter samt vid sistnämnda budgetårs utgång kvarstående

reservationer å de anvisade beloppen — tillsammans 230,000 kronor

— böra regleras över ett täckningsanslag.

Anvisningarna till arméförvaltningens civila departement —- inalles

68,918: 63 kronor — avse avlöningar till viss personal, kostnader för militärfysisk

verksamhet samt materielanskaffning. För täckning av dessa kostnader

hava icke anvisats särskilda anslag, varför täckningsmedel erfordras för

hela anvisningsbeloppet.

De anvisningsbelopp, som under budgetåret 1940/41 stått till arméförvaltningens

intendenturdepartements förfogande — tillsammans 213,661,935: 70

kronor — äro till huvudsaklig del ämnade för anskaffning av intendenturmateriel.

Enligt uppgift från departementet beräknas de behållningar å respektive

287,723: 20 kronor och 48,956: 53 kronor, som den 30 juni 1940 kvarstodo

å vissa till departementets förfogande genom nådiga brev den 6 september

1939 (Dnr H. 244) och den 15 juni 1939 (Dnr 2395) ställda anslagsmedel,

icke komma alt till någon del disponeras under budgetåret 1940/41

samt ej heller behöva i framtiden tagas i anspråk. Vid sådant förhållande

torde böra föreskrivas, att sagda behållna medel icke skola stå till förfogande

efter utgången av budgetåret 1940/41. För återstående anvisningsbeloppet

(213,661,935:70 — (287,723:20 + 48,956:53) ==) kronor 213,325,255:97!

för vars reglering särskilda anslagsmedel ej finnas anvisade, böra beredas

täckningsmedel.

Här utesluten.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

I den angivna summan av anvisningar tor arméförvaltningens tygdepartement

— 706,758,060 kronor — vilka anvisningar till huvudsaklig del avse

anskaffning av tygmateriel, ammunition, stridsvagnar och andra motorfordon

hava medräknats anskaffningsbemyndiganden å inalles 326,940,000 kronor.

I utgifterna under budgetåret 1940/41 hava inräknats kostnaderna för

av statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd förskotterade

anskaffningar å respektive 104,000,000 kronor och 48,389,480

kronor, vilka senare utgifter ännu den 31 mars 1941 ej redovisats å vederbörlig

krigstitel. Den till tygdepartementet ställda anvisningen den 12 april

1940 angående inköp av gengasaggregat (Folkh.dep.), å vilken den 30 juni

1940 förefanns en behållning å 2,242,049 kronor, skall enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 28 juni 1940 täckas över det å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslaget X a. C 8. För täckning av

övriga engångsutgifter synas böra disponeras de å 1940/41 års riksstat och

tilläggsstat I och II under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen D 50, D 50 a,

D 51 och D 53 å tillhopa 127,465,000 kronor. I de angivna beloppen ingå

vidare 18,406,349 kronor, som i bokslutet för budgetåret 1939/40 av riksräkenskapsverket

omfördes från förskottstitel till krigstitel 11 respektive riksstatsanslaget

G 2 a. För reglering av återstående anvisningsbelopp,

(706,758,060 — 2,242,049 — 127,465,000 — 18,406,349 =) 558,644,662 kronor,

erfordras alltså särskilda täckningsmedel.

Till statens ammunitionsnämnd har anvisats 15,672,900 kronor för anskaffning

av maskiner för tillverkning av ammunition, för uppläggning av

förråd samt för uppförande av provisoriska fabriker m. m. Särskilda täckningsmedel

hava ej anvisats för dessa kostnader, varför desamma böra helt

regleras med särskilda anslagsmedel.

Ej heller för sjukvårdsstyrelsens till 11,323,873:68 kronor uppgående anvisningar,

vilka huvudsakligen avse anskaffning av sjukvårdsmateriel, har

anvisats täckningsanslag. Särskilda medel erfordras alltså för reglering av

hela anvisningsbeloppet.

Anvisningarna till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, vilka uppgå

till inalles 57,812,332:69 kronor, avse utrustningsarbeten i befästningar, uppförande

och elektrifiering av baracker, färdigställande av befästningsanläggningar

och dylikt. För täckning av viss förskottsanvisning å 550,000 kronor

avseende kostnader för vissa befästningsanläggningar, har å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken: 1940/41: IV. D. 53 a.

Vissa befästningsanläggningar uppförts ett reservationsanslag å samma belopp.

För återstående kostnader (57,812,332: 69 —- 550,000: — =)

57,262,332:69 kronor böra alltså beredas särskilda täckningsmedel.

Anvisningarna till marinförvaltningen — sammanlagt 216,277,816: 09 kronor

_ röra huvudsakligen anskaffning av artilleriammunition, torpeder,

minmateriel, inköp av fartyg samt nautisk och annan materiel. För täckning

av kostnaderna för vissa luftförsvarsanordningar vid Ilårsfjärden härunder

det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 uppförda

reservationsanslaget till vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret (E. 59)

anvisats ett belopp å 230,000 kronor. Vidare bör avdrag ske för ett förskott

till statens ammunitionsnämnd å 4,000,000 kronor, som redan i bokslutet för

budgetåret 1939/40 omlördes till riksstatsanslaget G 2 a. För reglering av

övriga kostnader för marinförvaltningens förevarande anskaffningar —

212,047,816: 09 kronor — erfordras alltså särskilda medel. Härav torde emellertid

de jämlikt kungl, breven den 9 februari och 26 mars 1940 (H 114 och

314) utbetalade beloppen å (50: — + 7,471: 35 =) 7,521: 35 kronor böra redovisas

såsom löpande utgifter, varefter återstå att täcka engångskostnader

å 212,040,294: 74 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

73

Det till flygförvaltningens förfogande under budgetåret 1940/41 stående

anvisningsbeloppet 88,847,994: 85 kronor, har huvudsakligen varit ämnat för

flygplananskaffningar, inköp av ammunition saint flyg- och intendenturmateriel.

För reglering av dessa kostnader hava ej anvisats några anslagsmedel,

varför täckningsmedel erfordras för hela kostnadsbeloppet.

Totalsumman av de medel, som under budgetåret 1940/41 stått till de olika

försvarsgrenarnas förfogande för engångsutgifter, utgör enligt sammanställningen

1,310,728,831:64 kronor. Härav beräknas de faktiska utgifterna under

budgetåret 1940/41 uppgå till 785,713,032: 36 kronor. Kvarstående behållningar

å anvisningsbesluten utgöra 525,015,799: 28 kronor. För täckning

av nämnda engångsutgifter hava, såsom ovan redovisats, å riksstaterna och

tilläggsstaterna för budgetåren 1939/40 och 1940/41 redan anvisats sammanlagt

130,562,049 kronor. Av kvarstående reservationer beräknas därjämte

336,679: 73 kronor icke komma att för framtiden tagas i anspråk.

I dessa siffror ingå även vissa byggnadskostnader. Frågan huruvida och i

så fall i vilken omfattning dessa äro av karaktär alt böra överföras till fastighetsfonden

kan icke bedömas i detta sammanhang.

Innan det slutliga behovet av täckningsmedel för här angivna förskottsanvisningar

till engångsutgifter kan fastställas, måste ställning tagas till frågan,

om täckning skall liksom under budgetåret 1939/40 ske enbart för de

likvider, som fullgöras under innevarande budgetår, eller om, liksom för

övriga å riksstaten redovisade engångsutgifter, reservationsanslag böra anvisas

för täckning av samtliga under budgetåret beslutade utgifter.

Vid bedömandet av dessa spörsmål bör först erinras, att den under budgetåret

1939/40 tillämpade anslagstekniken medfört svårigheter att särskilja

engångsutgifter från löpande utgifter samt försvårat möjligheterna att i redovisningen

fastlåsa de belopp, som vid utgången av budgetåret kvarstodo å

de före budgetårsskiftet meddelade anvisningarna. Därest icke såsom under

föregående år speciella skäl nödvändiggöra ett annat förfaringssätt måste

det därför framstå som önskvärt, att särskilda anslag anvisas för täckning

av engångsutgifterna.

Eftersom de hittills gjorda beställningarna av krigsmateriel icke kunna i

sin helhet fullföljas under innevarande budgetår, måste likvidema till en betydande

del verkställas först under efterföljande budgetår. I vissa fall kommer

det att bli beroende av rent tillfälliga omständigheter, huruvida de hittills

fattade utgiftsbesluten komma till kassamässigt uttryck före eller efter

budgetårsskiftet. Örn man emellertid önskar klarlägga de verkliga hittills beslutade

utgifterna för försvarets engångskostnader, liksom för övriga i budgeten

redovisade engångsutgifter, böra anslag anvisas för täckning av de utgifter,

som av Kungl. Majit anvisats till utbetalning, oberoende av örn utbetalningsbesluten

kunna av vederbörande förvaltningsmyndigheter slutligt

fullföljas under innevarande budgetår. Denna metod har även tillämpats

med avseende å de engångsutgifter, för vilka medel redan anvisats å riksstaten

och tilläggsstaterna.

Med avseende å tygdepartementets utgifter bör därvid hänsyn tagas till av

Kungl. Majit genom särskilda brev lämnade bemyndiganden att verkställa

vissa utgifter. Dessa bemyndiganden äro dock ännu ej formellt anvisade.

Med hänsyn till att även de lämnade bernyndigandena, åtminstone till den del

de avse utgifter, som verkställas genom ammunitions- och verkstadsnämnderna,

torde komma att föranleda utbetalningar under budgetåret 1940/41,

hava de i närslutna bilagor1 behandlats såsom anvisningar, för vilka särskilda

täckningsmedel böra äskas.

1 Ilar uteslutna.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 292.

6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 292.

De skäl, som tidigare kunnat åberopas till stöd för den föregående år med

avseende å täckningsanslaget Ga tillämpade anslagstekniken, synas i nuvarande

läge icke längre vara bärkraftiga. Såsom av närslulna tabeller framgår,

kunna anvisningarna för engångskostnader numera överblickas. Sedan

försvarsministern publicerat beräkningar rörande de totala försvarskostnadernas

storlek samt angivit deras sannolika fördelning på engångskostnader

och löpande utgifter, finnas icke längre skäl att enbart i redovisningshänseende

hemlighålla totalbeloppet för dessa kostnader. Specificeringen av de

hittills å tilläggsstat anvisade medlen ger vid handen, att en längre driven

sekretess med avseende å Ga-anvisningarna icke synes påkallad.

Även ur budgetteknisk synpunkt tala flera skäl för att de meddelade engångsanvisningarna

i sin helhet täckas genom reservationsanslag. De civila

beredskapsanslagen hava anvisats å budgeten, oaktat de sannolikt icke komma

att disponeras detta budgetår. Det skulle då verka egendomligt örn icke

samma princip kunde tillämpas med avseende å de militära beredskapsanvisningarna,

vilka i sin helhet äro disponerade för redan beslutade utbetalningar.

Dessutom skalle en sådan anslagsanvisning bidraga till att skapa bättre

reda och ordning i redovisningen samt underlätta övergången till den nya

riksstatsuppställning, som skall tillämpas från och med nästkommande budgetår.

Slutligen torde det även ur allmänna synpunkter vara önskvärt, att den

totala försvarskostnaden publiceras och även att den publicerade försy årskostnaden

icke skenbart understiger den av försvarsministern offentliggjorda

utgiftsberäkningen, vilket skulle bliva fallet örn täckningsmedel anvisades enbart

för under budgetåret gjorda utbetalningar.

Slutligen bör framhållas, att hänsyn här icke tagits till frågan, huruvida de

utlagda beställningarna vid återgång till fredsförhållanden kunna till viss del

återtagas och anvisningarna alltså vid sådant förhållande icke helt tagas i

anspråk. Motsvarande förhållande gäller emellertid även de för civila beredskapsändamål

anvisade anslagen. Man torde dock kunna förutsätta, att de

hittills beslutade militära materielanskaffningarna helt eller till huvudsaklig

del måste fullföljas, även örn den förstärkta försvarsberedskapen upphör

innan de hittills anvisade medlen blivit förbrukade.

I anslutning till vad sålunda anförts, har behovet av medel till täckning av

engångsutgifter å förskottsstaten beräknats till följande belopp:

Försvarsstaben ................................. 230,000 kronor

Arméförvaltningen:

Civila departementet .......................... 69,000 »

Intendenturdepartementet ..................... 213,325,300 »

Tygdepartementet ........................... 558,644,700 »

Statens ammunitionsnämnd .................... 15,672,900 »

Sjukvårdsstyrelsen ............................ 11,323,900 »

Fortifikationsstyrelsen ........................ 57,262,400 »

Marinförvaltningen .............................. 212,040,300

Flygförvaltningen ............. 88,848,000 »

eller tillsammans 1,157,416,500 kronor.

Därest de belopp, som enligt närslutna bilagor väntas komma att kvarstå

såsom reservationer å engångsanvisningarna till budgetåret 1941/42, anses

böra helt eller delvis täckas genom anslag för sistnämnda budgetår, böra förestående

summor minskas med de belopp, för vilka täckning anses böra uppskjutas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 292.

75

II. Löpande utgifter.

De medel som erfordras för täckning av löpande utgifter för försvarsberedskap

under budgetåret 1940/41 (förskottsanslagen Da, Ea, Fa och Ga) torde

kunna beräknas på följande sätt:

Milj.

kronor

De kontanta försvarsutgifterna under innevarande budgetår

torde kunna beräknas till...................................... 2,050.0

Reservationerna å riksstaten och tilläggsstaterna torde minskas

från 202.3 till 190.1 med ...................................... — 12.2

Tillkommer reservationer å engångsanvisningar den 376 1941 .... 525.0

Totala försvarskostnaden blir alltså 2,562.8

Härav täckas å riksstaten ............................ 454.4

å tilläggsstat I och II t. o. m. prop. 221 ................... 201.8 656.2

Återstår att täcka å förskottsstaten 1,906.6

Härav täckas såsom engångskostnader enligt ovan ............ 1,157.4

övriga beredskapskostnader, löpande utgifter, torde alltså kunna

beräknas till ................................................ 749.2

eller i avjämnat tal .......................................... 750.0

varav torde belöpa på

arméförvaltningen ................................ 500

marinförvaltningen ............................... 100

flygförvaltningen ................................. 40

länsstyrelserna (krigsfamiljebidrag) ...... 110_

tillsammans 750 milj. kronor,

eller samma belopp, som för dessa förskottsanslag sammanlagt beräknats i

förskottstaten.

III. Sammanfattning.

Sammanlagt torde alltså såvitt nu kan bedömas de till budgetåret 1940/41

hänförliga beredskapskostnader, för vilka täckning icke beräknats i riksstaten

eller hittills å tilläggsstat anvisade anslag, inklusive under budgetåret

1939/40 anvisade hittills icke täckta medel, kunna beräknas till

engångsutgifter ................................. 1,157,416,500 kronor

löpande utgifter ................................ 750,000,000 »

eller sammanlagt ............................... 1,907,416,500 kronor.

Stockholm den 17 maj 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:434 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar i fråga om vissa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141, i vad ang a1 i texten
  2. Rskr. 1941:457 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1940/51 till avskrivning av oreglerade k a1 i texten
  3. Rskr. 1941:461 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II för budgetåret 1940141. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1941:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till allmänna utgift a1 i texten
  5. Rskr. 1941:425 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till allmänna utgift s. 2 i texten

Visa alla 18