Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1941 m. m

1941-05-23 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:293, Angående grunderna för uttagande av statlig inkomstoch förmögenhetsskatt för år 1941 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

1

Nr 293.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för

uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1941 m. m.; given Stockholms slott den 23 maj

1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen alt bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter att få underställa Kungl.

Majit frågan örn grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1941 samt vissa andra spörsmål angående utformningen

av riksstaten för budgetåret 1941/42. Departementschefen anför därvid följande:
Å

driftbudgeten i det i 1941 års statsverksproposition framlagda förslaget till

riksstat för budgetåret 1940/41 upptogos utgifter å sammanlagt 1,889 miljoner

kronor. Inkomsterna beräknades till 2,082 miljoner kronor. Det sålunda

framkommande överskottet av inkomster över utgifter, uppgående till 193

miljoner kronor, betecknades såsom avsett att balanseras i avvaktan på slutlig

reglering av riksstaten.

Under tiden efter framläggandet av årets statsverksproposition har riksstatsförslaget

i olika hänseenden modifierats.

Bihang lill riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 293.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Utgifterna.

Av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för utgifterna å driftbudgeten

på i runt tal 1,889 miljoner kronor hänföra sig 1,649 miljoner kronor

till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIV samt 240 miljoner

kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa belöpa

på riksgäldsfonden 190 miljoner kronor och på avskrivning av nya kapitalinvesteringar

46 miljoner kronor.

Under riksdagens lopp har Kungl. Maj.t i särskilda propositioner framlagt

förslag örn ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse elfte och nionde samt fjärde och femte

huvudtitlarna. Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, till reglering

av matfettsförsörjningen och till utgivande av förmalningsersättningar

m. m. ha nu äskats anslag å sammanlagt 231 miljoner kronor; i statsverkspropositionen

var för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptaget

ett beräknat belopp av 74 miljoner kronor, varvid emellertid förutsattes att

vissa av ifrågavarande utgifter skulle tillsvidare bestridas från förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m. Av denna ökning på 157 miljoner kronor falla 131

miljoner kronor på elfte huvudtiteln och 26 miljoner kronor på nionde huvudtiteln.

Fjärde huvudtiteln företer en ökning med cirka 21.5 miljoner kronor.

Denna ökning beror på förhöjning av anslagen till de värnpliktigas avlöning

(4.87 miljoner kronor), en nettoförhöjning av vissa avlöningsanslag på cirka

4 miljoner kronor samt anslag till anskaffning av flygmateriel, vapen och

ammunition (8.23 miljoner kronor) ävensom anslag till hjälpverksamhet till

förmån för de till militärtjänst inkallades familjer (3 miljoner kronor).

Under femte huvudtiteln innefattar det slutliga anslagsäskandet i fråga örn

bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett belopp som är

16.75 miljoner kronor högre än det i statsverkspropositionen beräknade. Anslag

har äskats till bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum

med 4 miljoner kronor. De preliminära anslagsäskandena för bidrag

till inrättande av pensionärshem och till erkända arbetslöshetskassor ha höjts

med resp. 2.9 miljoner och 2.15 miljoner kronor. Under åttonde huvudtiteln

har anslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor äskats med 1.6

miljoner kronor lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.

Enligt vad som nu kan förutses, komma anslag att äskas för åtgärder för

arbetsmarknadens reglering samt för arbetsmarknadskommissionen å 23.65

miljoner kronor mera än som upptagits i statsverkspropositionen. Härjämte

förberedas förslag örn semesterlön för viss militär tjänstgöringstid, medförande

en kostnad av 20 miljoner kronor.

Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgiftssida enligt Kungl. Maj:ts

nu föreliggande och motsedda förslag uppgår till i runt tal 252 miljoner

kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat beslut.

Dessa beslut innebära en nettoökning beträffande driftbudgeten av cirka 1.6

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

3

miljoner kronor i förhållande till Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och

i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden; av nettoökningen hänför

sig ett belopp på cirka 1 miljon kronor till ombyggnadsarbeten å riksdagshuset.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets utgiftssida,

beträffande vilka förslag torde böra framläggas i detta sammanhang

eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande av statsregleringen

för nästa budgetår.

Enligt vad jag inhämtat, torde anslag under huvudtiteln Riksdagen och

dess verk m. m. behöva höjas med cirka 0.7 miljoner kronor.

Bland utgifter för statens kapitalfonder torde underskottet å riksgäldsfonden,

enligt inhämtad uppgift, kunna beräknas till ett belopp som med 2.8

miljoner kronor understiger vad i statsverkspropositionen upptagits.

Huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar slutar i statsverkspropositionen

å 45.9 miljoner kronor. Enär vissa investeringsanslag vid

tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke kunnat definitivt äskas, ha

jämväl motsvarande avskrivningsanslag uppförts med allenast beräknade belopp.

I vissa fall har avskrivningsanslaget beräknats, trots att motsvarande

investeringsanslag äskats definitivt. Sålunda lia slutliga anslagsäskanden

icke framlagts beträffande avskrivningsanslagen för statens utlåningsfonder,

fonden för låneunderstöd samt arrendeegnahemsfonden. I statsverkspropositionen

ha dessa anslag upptagits enligt dittills tillämpade avskrivningskvoter.

Anledningen till att anslagen endast beräknats i statsverkspropositionen

har varit, att de förändringar i de tillämpade räntesatserna som i

vissa fall kommit till stånd eller som i anledning av pågående utredningar

kunde komma att föreslås, kunde motivera viss jämkning i avskrivningsbehovet.

I avbidan på slutförande av utredningen rörande lånevillkoren

vid statens utlåningsfonder, vilken för närvarande till viss del fullföljes

inom statskontoret, torde dessa anslag nu böra äskas enligt samma grunder

som tillämpats i statsverkspropositionen.

Beträffande avskrivningar å investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond

har i årets statsverksproposition förordats en övergång till kollektiv avskrivning

sålunda, att endast tre avskrivningsanslag anvisas eller beräknas,

ett för varje delfond av försvarsväsendets fastighetsfond. Vid anslagsberäkningen

har för vart och ett av de berörda investeringsanslagen tillämpats de

av riksdagen godkända grunderna för avskrivning av anläggningar bokförda

ä fonden. Från dessa utgångspunkter ha avskrivningsanslag äskats beträffande

marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond med

3,665,000 kronor, respektive 10,392,500 kronor. För arméförvaltningens delfond

har behovet av avskrivningsmedel uppskattats till 15,692,500 kronor.

Beträffande denna delfond har avskrivningsanslaget i riksstatsförslaget upptagits

med allenast beräknat belopp i avbidan på definitiva anslagsäskanden i

fråga örn de å kapitalbudgeten uppförda anslagen lill ordnande av Svea livgardes

förläggning å Järvafältet och till Hylt garnisonssjukhus i Skövde. Såsom

jag anför vid anmälan av frågorna örn avskrivning å försvarsväsendets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 293-

fastighetsfond å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår har

riksräkenskapsverket förordat, att de anslag, som anvisas för budgetåret

1941/42 till avskrivning av kapitalinvesteringar i försvarsväsendets fastighetsfond,

genomgående disponeras till avskrivning av 50 °/o av lyftade anslagsmedel

till den del dessa icke avse markinköp eller uppförande av byggnader

å Järvafältet eller för ammunitionsfabriken. Frågan om denna förenkling av

grunderna för avskrivning å försvarsväsendets fastighetsinvesteringar torde

emellertid böra göras till föremål för ytterligare överväganden. Avskrivningsanslagen

för nästa budgetår torde därför böra utmätas efter hittills tillämpade

grunder. Rörande detaljerna i denna beräkning hänvisas till en uppställning

som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

De nu erforderliga ändringarna i statsverkspropositionens förslag örn avskrivningsanslag

kunna sammanfattas på följande sätt:

ökning (+)

Statens affårsverksfonder: Statens järnvägars fond. ^kronor ^

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens

järnvägar (jfr prop. nr 212) ...................... + 250,000

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (jfr prop. nr

216) .............................................. — 237,000

Uppförande av byggnader för tekniskt-vetenskaplig forskning

(jfr prop. nr 169) .................................... + 200,000

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Arméförvaltningens delfond (jfr prop. nr 222 och 267) .... + 4,821,000

Marinförvaltningens delfond (jfr prop. nr 222, 267 och 268) + 864,000

Flygförvaltningens delfond (jfr prop. nr 143, 222 och 267) . . + 8,877,800

Statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer (jfr prop. nr 251) .................... + 3,225,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

(jfr prop. nr 251) .................................... + 1,720,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift (jfr

prop. nr 168) ...................................... + 375,000

Fonden för låneunderstöd:

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

(jfr prop. nr 251) .................................. + 810,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet (jfr prop. nr 251) .. + 2,430,000

Fonden för förlag till statsverket:

Oljelagringsanläggning på Gotland (jfr prop. nr 254) ...... + 1,410,000.

I enlighet härmed skulle huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar

öka med cirka 24.7 miljoner kronor. Hemställan örn anvisande av

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1941/42

göres i det följande. På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar

och justeringar av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen,

som kunna påkallas i anledning av riksdagens beslut rörande anslag å

kapitalbudgeten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

5

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av driftbudgetens utgiftssida

med cirka 22.6 miljoner kronor.

Den totala nettoökning av driftbudgetens utgiftssida

under angivna tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår

sålunda till 276 miljoner kronor. Slutsumman på driftbudgeten skulle alltså

bliva 2,165 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde jag även få ånyo anmäla frågan om anslag

till oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/42.

I avvaktan på riksdagens slutliga prövning av förslag örn ändrad lydelse

av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen föreslogs i

årets statsverksproposition att till oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/

42 skulle allenast beräknas ett förslagsanslag på 1 miljon kronor. I skrivelse

den 19 februari 1941, nr 30, har riksdagen anmält, att riksdagen vid

företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit det av 1940 års

lagtima riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av nämnda

grundlagsstadganden. I anledning härav får jag föreslå, att anslag till

oförutsedda utgifter för nästa budgetår nu äskas av riksdagen. Därvid böra

de modifikationer i tidigare gällande dispositionsvillkor vidtagas, som följa

av den antagna grundlagsändringen. Vidare torde av skäl, som i statsverkspropositionen

berörts, befogenheten att av anslaget i förekommande

fall bestrida nettoutgifter å inkomsttiteln »övriga diverse inkomster» böra

försvinna. Anslaget torde liksom tidigare upptagas till 1 miljon kronor.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar

driftbudgetens inkomstsida en summa av cirka 2,082 miljoner kronor. Härav

hänföra sig 1,846.4 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 235.2

miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatlen giva 450 miljoner kronor, värnskatten 275

miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner kronor och särskild

skatt å förmögenhet 27 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till

55 miljoner kronor. I automobilslcattemedel beräknas inflyta 25 miljoner

kronor. Tullar och acciser beräknas till sammanlagt cirka 845 miljoner

kronor, varav tullmedel 130 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 200

miljoner kronor, tobaksskatt 160 miljoner kronor och rusdrycksmedel sammanlagt

260 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 139.5 miljoner kronor, därav för postverket 10 miljoner

kronor, för telegrafverket 36 miljoner kronor, för statens järnvägar

60 miljoner kronor, för statens vattcnfallsverk 23.5 miljoner kronor och för

domänverket 10 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar. I nuvarande läge har det synts tillfyllest

att för omprövning av inkomstberäkningen i riksstatsförslaget inhämta

uppgifter rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av

lullmedlen och de affärsdrivande verken. Därjämte har beräkning verkställts

rörande utvecklingen av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskonjunkt

urskatt. Riksräkenskapsverket har i sin för statsverkspropositionen

avsedda inkomstberäkning med stöd av en undersökning av det

sannolika taxeringsutfallet för år 1940 uppskattat den behållna inkomsten

under nästa budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatt till 450 miljoner

kronor. Därvid har verket utgått från oförändrad uttagningsprocent för bottenskatten

för olika grupper av skattskyldiga. På samma sätt har verket vid

beräkningen av värnskattens avkastning, vilken upptagits till 275 miljoner

kronor, förutsatt, att skatten skulle fortsättningsvis uttagas enligt de grunder

som fastställts vid 1940 års lagtima riksdag.

Särskilda uppgifter lia nu införskaffats för kontroll å den av riksräkenskapsverket

verkställda beräkningen rörande underlaget för inkomst- och

förmögenhetsskatten samt värnskatten. En bearbetning av det hittills inkomna

materialet ger preliminärt vid handen att, vad angår fysiska personer,

det beskattningsbara beloppet vid 1941 års taxering kan antagas ungefär

överensstämma med det av riksräkenskapsverket uppskattade beloppet, men

att det beskattningsbara beloppet beträffande svenska aktiebolag torde bliva

icke oväsentligt lägre än vad verkets uppskattning angiver. När material

föreligger i tillräcklig omfattning, torde resultatet av en bearbetning därav

få delgivas riksdagens vederbörande utskott.

Till beräkningen av ifrågavarande inkomsttitlar i riksstaten återkommer

jag i det följande i samband med behandlingen av frågan örn grunderna

för uttagande av direkt skatt under nästa budgetår.

Generaltulldirektören har i en till mig överlämnad promemoria angivit det

nettobelopp, varmed tullmedlen kunna beräknas inflyta under budgetåret

1941/42, till 140 miljoner kronor. Beräkningen stödjes därpå, att varutillförseln

från de främmande länder, nied vilka handelsförbindelser kunnat

under nuvarande kristid helt eller delvis vidmakthållas, nått en viss stadga

och att denna jämnhet i varutillförseln kan vara upptakten till en stegring

i importen från dylika länder under det budgetår som stundar. Då emellertid

utvecklingen av handelsförbindelserna alltjämt måste anses vara mycket

oviss, syntes det tillrådligt att icke räkna med någon snabbare återväxt

i tullmedelsuppbörden. Den av generaltulldirektören nu förordade inkomstsiffran

torde böra godtagas.

I proposition nr 237 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga förordning

om varuskatt. Enligt en överslagsvis gjord uppskattning antages,

att denna skatt skall lämna en årlig inkomst av omkring 25 miljoner

kronor. I samma proposition föreslås en höjning av läskedrycksskatten,

vilken beräknas medföra en merinkomst av omkring 1.2 miljoner kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

7

nor. Vidare föreslås höjning av skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor, medförande en inkomst av

omkring 19 miljoner kronor. Däremot föreslås, att den nuvarande industrisockerskatten

(samt glykosaccisen) skall upphöra att utgå; den sålunda

bortfallande inkomsten är för närvarande beräknad till 20 miljoner

kronor. Vinna de i nämnda proposition framlagda fölhagen bifall, bör inkomstberäkningen

i statsverkspropositionen jämkas sålunda, att såsom en ny

titel av bevillningskaraktär upptages varuskatt med 25 miljoner kronor, att

den allmänna omsättningsskatten beräknas lill 220 miljoner kronor i stället

för 200 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen, att skatt å läskedrycker

beräknas till 8 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen,

samt att inaustrisockerskatten uteslutes ur inkomstspecifikationen.

Industrisockerskatt och glykosaccis, som inflyta efter utgången av

innevarande budgetår, torde böra redovisas a inkomsttiteln övriga diverse

inkomster.

Då kaffeskatten icke beröres av det nya skatteförslaget, ger detta

icke anledning till ändring i den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen,

som dock på grund av den försämring kaffeförsörjningen numera

undergått kan ifrågasättas jämkad ned till ett lägre belopp än det tidigare

föreslagna. Då alla hållpunkter saknas för en bedömning av det sannolika

utfallet, vill jag dock icke ifrågasätta någon ändring.

I anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i propositionen

nr 74 rörande höjande av avgifterna vid karolinska sjukhuset för

patienter på hel- och halvenskilda rum, torde den under uppbörd i statens

verksamhet upptagna inkomsttiteln inkomster vid karolinska

sjukhuset böra höjas med 40,000 kronor till 3,565,000 kronor. Under

samma rubrik torde, likaledes i anledning av förslag i nämnda proposition,

böra upptagas en ny inkomsttitel, benämnd avgifter för kontroll å

radiologiskt arbete, och under denna titel torde böra beräknas ett

belopp av 90,000 kronor. Enligt samma proposition skola Konung Gustaf V:s

jubileumsfond och cancerföreningen till kronan erlägga ett sammanlagt belopp

av 1,120,000 kronor såsom ersättning för statens övertagande av kostnaderna

för driften vid de till karolinska sjukhuset anknutna forskningsavdelningarna.

Detta belopp torde böra tillföras inkomsttiteln övriga

diverse inkomster.! propositionen nr 225 angående lönereglering för

landsfiskaler m. m. har föreslagits, att de sportler, vilka nu utgå lill landsfiskalerna,

skola i samband med löneregleringen indragas till statsverket. Av

sportlerna utgöras ungefär 90,000 kronor av hötes- och beslagarandelar.

Dessa böra redovisas under den i riksstaten upptagna inkomsttiteln bötesmedel.

Den del av sportlerna, som utgör expeditionslösen, högst omkring

75.000 kronor, och som kommer att inflyta till statsverket i form av stämpel,

torde höra redovisas såsom stämpelmedel. Av de övriga sportlerna utgöres

den största posten av landsfiskalernas indrivningsprovision, ungefär

500.000 kronor. Dessa inkomster torde jämte övriga indragna sportler böra

redovisas under titeln övriga diverse inkomster. Med hänsyn härtill och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 293.

med inräknande av det belopp som, enligt vad förut nämnts, överlämnas

från jubileumsfonden och cancerföreningen, torde sistnämnda inkomsttitel

böra i riksstaten för budgetåret 1941/42 beräknas till ett avrundat belopp av

5 miljoner kronor.

Nya beräkningar angående överskotten av statens affärsverk

lia uppgjorts inom vederbörande verk. Enligt dessa beräkningar skulle överskotten

nu böra upptagas till härefter angivna belopp, jämte vilka ställts de

i riksstatsförslaget angivna avkastningssiffrorna.

I statsverkspropositionen
-

kronor

Postverket ................ 10,000,000

Telegrafverket ............ 36,000,000

Statens järnvägar.......... 60,000,000

Statens vattenfallsverk...... 23,500,000

Domänverket.............. 10,000,000

Ny

beräkning

kronor

10,000,000

39.000. 000

70.000. 000

23,500,000

9,000,000

Den för postverket angivna siffran synes vara försiktigt beräknad. Ett belopp

på 12 miljoner kronor sjoles kunna påräknas för nästa budgetår. Det

kunde också vara befogat att i anslutning till chefens för telegrafverket beräkning

höja överskottet å detta verk med 3 miljoner kronor till 39 miljoner

kronor. I nuvarande ovissa läge torde dock tillräcklig anledning icke föreligga

att vidtaga de eljest motiverade smärre jämkningarna i de i statsverkspropositionen

föreslagna beräkningarna.

Chefen för statens järnvägar Ilar i en till mig överlämnad promemoria framhållit,

att de förhållanden på vilka järnvägsstyrelsens beräkning till statsverkspropositionen

baserats kunde, därest icke ytterligare tågindragningar bleve

nödvändiga, i allt väsentligt ligga till grund för en ny uppskattning av järnvägarnas

inkomstgivning för budgetåret 1941/42. Denna nya uppskattning

visar, att högre inkomst än som tidigare antagits kan påräknas för såväl persontrafik

som godstrafik. Hittills kända månadssiffror utvisa relativt god överensstämmelse

mellan utgifterna och den för år 1941 fastställda lcostnadsstaten,

och justering av utgiftssumman skulle endast behöva vidtagas på grund

av höjt kristillägg samt viss extra avsättning till förnjelsefonden. Det bokföringsmässiga

överskottet beräknades nu till 70 miljoner kronor, vartill komme

dels 10.7 miljoner kronor, som hittills reserverats för täckning av underskott

å malmbanan men som nu vore att påräkna för statsregleringen, dels 1 å 2

miljoner kronor på grund av att vissa enskilda järnvägar komme att införlivas

med statens järnvägar. I allt skulle sålunda för nästkommande budgetår

kunna räknas med en behållen inkomst av något över 80 miljoner kronor.

Med hänsjn till den stora ovissheten i de till grund för den nu verkställda

beräkningen liggande antagandena i vad gäller konjunkturförhållandena och

prisutvecklingen m. m. stannar emellertid beräkningen i promemorian vid 70

miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än som upptagits i statsverkspropositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

9

Det samband, som räder mellan inkomstgivningen vid statens järnvägar och

de av krisen föranledda förhållandena inom transportväsendet, föranleder

särskilda svårigheter vid en beräkning av statens järnvägars överskott. Betydande

avvikelser från förutberäkningarna kunna uppkomma även vid måttliga

ändringar i de till grund för beräkningarna liggande förutsättningarna.

Då emellertid överskottet för nästa budgetår torde uppnå åtminstone det av

järnvägsstyrelsen nu angivna beloppet 70 miljoner kronor, tillstyrker jag,

att inkomsttiteln ifråga upptages i riksstaten i enlighet med styrelsens förslag.

För domänverkets del finner jag icke någon ändring av den tidigare beräkningen

nu påkallad.

Slutligen erinrar jag, att de i statsverkspropositionen beräknade överskotten

å statens allmänna fastighetsfond och försvarsväsendets

fastighetsfond, enligt vad i propositionerna nr 158 och 160

föreslagits, nu böra upptagas till belopp som med netto 736,000 kronor överstiga

vad i statsverkspropositionen beräknats.

Den direkta beskattningen.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition framhöll

jag, att det kunde komma att visa sig nödvändigt att fastställa nya grunder

för värnskatten och att i samband därmed ändra även uttagningen av inkomst-

och förmögenhetsskatten. Uttagningsprocenten hade vid 1940 års

lagtima riksdag kunnat fastställas, först sedan beslut redan fattats angående

grunderna för utgörande av värnskatt. Vid fastställande av dessa grunder

utgick man preliminärt från en lägre uttagningsprocent för inkomst- och förmögenhetsskatten

än som senare, på grund av den under april och maj inträffade

försämringen i det statsfinansiella läget, beslöts av riksdagen.

Till grund för en bedömning av frågan om den direkta beskattningens höjd

föreligger nu en uppskattning av budgetutfallet för innevarande budgetår (jfr

proposition nr 292). Dessutom låta sig inkomstbehoven under nästa budgetår

samt resultaten av årets taxeringar nu något bättre överblicka än vid tidpunkten

för framläggandet av statsverkspropositionen. Huruvida en skärpt

beskattning är motiverad av penningpolitiska skäl kan med hänsyn till det

hittills gynnsamma resultatet av den statliga upplåningen anses tveksamt,

trots att denna upplåning blott i relativt ringa utsträckning torde lia representerat

en indragning av medel som eljest skulle disponerats för konsumtionsändamål.

Såsom utvecklingen i övrigt gestaltat sig, kunna däremot

statsfinansiella skäl föreligga att överväga en skärpt inkomstbeskattning.

Löpande statsreglering torde utmynna i ett underskott på cirka 1,700 miljoner

kronor. Även för nästa budgetår är ett ansenligt underskott att motse.

.Tåg erinrar örn att redan beslutade anvisningar och bemyndiganden avseende

engångsutgifter för försvarsväsendet beräknas medföra en belastning

av nästa budgetår med 535 miljoner kronor, vartill komma löpande försvarsutgifter

som vid bibehållen försvarsberedskap kunna uppskattas till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Muj:ts proposition nr 293.

700 miljoner kronor. När jag likväl icke nu vill förorda en höjning av den

direkta beskattningen är detta på följande grunder.

För de fysiska personernas del stå, såsom ofta framhållits, väsentligt ökade

skatteintäkter att vinna blott genom en skärpt beskattning, som går ganska

långt ner i inkomstklasserna. För de svagast ställda av dessa skattebetalare

torde emellertid redan de nuvarande skatterna vid gällande uppbördsformer

bereda avsevärda svårigheter. En skärpning av beskattningen kan befaras

motvägd av ett försämrat uppbördsresultat. Tveksamheten örn en skattehöjning

gör sig särskilt gällande i fråga om familjeförsörjare och andra personer

med större försörjningsbörda. Innan en ytterligare skärpning av den

direkta beskattningen upptages till övervägande, synes det under dessa omständigheter

lämpligt att avvakta resultaten av pågående utredningar angående

en uppbördsreform med övergång till källbeskattning. Anledning finnes

också att undersöka möjligheten av en mera ändamålsenlig differentiering

av beskattningen efter försörjningsbördan än som vinnes genom nu gällande

avdragssystem eller kan nås blott genom en vidare utveckling av detta.

Under sådana förhållanden synes det vara försvarligt att för närvarande

lämna hela inkomstbeskattningen oförändrad och att sålunda skjuta över

även frågan om en höjning av företagsbeskattningen till ett senare övervägande.

Jag tillstyrker alltså, att den direkta beskattningen icke skärpes, och saknar

under angivna förhållanden också anledning att föreslå en ändrad avvägning

av skatterna. I enlighet härmed hemställer jag i det följande örn

förslag till riksdagen, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter

oförändrade grunder. Jag torde senare få anmäla förslag örn uttagande av

en särskild värnskatt efter samma grunder som för innevarande budgetår.

I annat sammanhang denna dag framlägges förslag om viss skattelindring

i anledning av fullgjord beredskapstjänst under år 1940. Den skatteförlust,

som inträder vid bifall till förslaget, är icke av sådan storlek, att den

ansetts påkalla särskild hänsyn vid avvägningen av beskattningen.

Med stöd av de nya beräkningar som verkställts rörande skatteunderlaget

vid 1941 års taxering förordar jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten i riksstaten för budgetåret 1941/42 nu beräknas till 415

miljoner kronor resp. 260 miljoner kronor. Härvid har förutsatts, att skatterna

utgå efter oförändrade grunder, att riksdagen bifaller förslaget om

skattelindring för fullgjord beredskapstjänst, samt att nedsättning i skatterna

i enlighet med propositionen i ämnet skall ske på grund av påförd krigskonjunkturskatt

och bli av en omfattning som motsvarar det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet av krigskonjunkturskatt för budgetåret

1941/42 eller 50 miljoner kronor. Vid bifall till ett motionsvis framfört förslag

örn att sistnämnda avdrag skall ske från krigskonjunkturskatten bör den

beräknade intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatt upptagas med 425

miljoner kronor och intäkten av värnskatt med 265 miljoner kronor samt

intäkten av krigskonjunkturskatten sänkas till 35 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

11

En tabellarisk översikt över statsregleringen för budgetåret 1941/42 vid

bifall till här framlagda förslag torde få bifogas statsrådsprotokollet (bilaga).

översikten ger vid handen, att driftbudgeten kan förutses utmynna i ett underskott

på cirka 85 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp som föreslås

uppfört å beredskapsstat för för svars väsendet erhålles ett sammanlagt minussaldo

på något över 1,600 miljoner kronor, eller obetydligt mindre än det

slutliga underskott som motses på löpande statsreglering. Nämnda minussaldo

överstiger avsevärt det underskott varmed räknades för nästa budgetår

i de i statsverkspropositionen framlagda uppskattningarna. Såsom en väsentligt

bidragande orsak härtill framstår en betydande ökning av vissa av krisläget

framtvungna civila utgifter för försörjningsändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad här förut anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1941

utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt

med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som

avses i samma moment b).

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten för

budgetåret 1941/42 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevill
-

ning ............................ kronor 415,000,000

Värnskatt, bevillning ................ » 260,000,000

Tullmedel, bevillning................ » 140,000,000

Allmän omsättningsskatt, bevillning . . » 220,000,000

Skatt å läskedrycker, bevillning ...... » 8,000,000

Inkomster vid karolinska sjukhuset . . » 3,565,000

Övriga diverse inkomster ............ » 5,000,000

Statens järnvägar .................. » 70,000,000.

Ytterligare hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte — med ändring av Sitt

i statsverkspropositionen framlagda förslag — föreslå riksdagen besluta

dels att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga

en ny inkomsttitel sålunda:

Varuskatt, bevillning................ kronor 25,000,000;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

dels ock att ur riksstaten utesluta inkomsttiteln industrisockerskatt.

Tillika hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta

att i nämnda riksstat under rubriken uppbörd i statens

verksamhet upptaga en ny inkomsttitel sålunda:

Avgifter för kontroll å radiologiskt ar
-

bete ............................ kronor 90,000.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Majit måtte — delvis med ändring av

i statsverkspropositionen framlagt förslag — föreslå riksdagen

dels att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av................kronor 1,000,000,

att stå till Kungl. Majlis förfogande för bestridande av ut
-

gifter, vilka äro av så brådskande art, att frågan ej hinner

underställas riksdagen, under villkor:

att utgiften är av den storlek, att vederbörande huvudtitels

anslag till extra utgifter med hänsyn till därå förefintliga

behållningar icke lämpligen kan för ändamålet anlitas,

att utgiften är av beskaffenhet att ej kunna bestridas av

andra till Kungl. Majits förfogande stående medel,

att utgiften icke heller avser ändamål, för vilka anslag uppförts

å sådan beredskapsstat, varom förmäles i § 63 regeringsformen,

samt att genast vid nästa lagtima riksdags början en särskild

specificerad anmälan göres till riksdagen om de utgifter,

Kungl. Majit under det senaste året anvisat att utgå

av anslaget;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

affärsverksfonder (statens järnvägars fond)

för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen:

Kommunikationsdepartementet:

Anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor vid statens järnvägar kronor 250,000;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret

1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen :

Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

.................... kronor 2,963,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 13

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av byggnad för kvinnokliniken

vid akademiska sjukhuset

i Uppsala ..................... kronor 250,000

Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

...................... » 300,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnader för tekniskt^

et enskaplig forskning...... » 200,000;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets

fastighetsfond för budgetåret

1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond........ kronor 20,513,500

Marinförvaltningens del fond ....... » 4,529,000

Flygförvaltningens delfond ........ » 19,270,300;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

ujlåningsfonder för budgetåret 1941/42 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer

........................ kronor 4,300,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.... » 2,365,000

Statens b o sättning slånefond........ » 375,000

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier

........................ » 210,000

Studielånefonden ................. » 200,000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för inköp av ädla aversion

.......................... » 50,000

Lånefonden för inköp av avelsston

av nordsvensk ras............... » 100,000

Statens kaninavelslånefond......... » 5,000

Jordbrukets maskinlånefond ....... » 340,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunni. Majlis proposition nr 293.

Statens sekundärlånefond för jordbrukare

....................... kronor 625,000

Egnahemslånef onden ............. » 350,000

Arbetarsmåbrukslånef onden ....... » 2,000,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift............. » 375,000;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för låneunderstöd för budgetåret 1941/42 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen:

Socialdepartementet:

Lån för uppförande och förbättring

av lantarbetarbostäder .......... kronor

Lån för bostadsförbättringsverksamhet

..... »

J ordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av grästorkar

m. m...... » 200,000;

dels att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för förlag till statsverket för budgetåret

1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Handelsdepartementet:

Oljelagringsanläggning på Gotland .... kronor 1,410,000;

dels ock att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

under rubriken diverse kapitalfonder för budgetåret

1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

J ordbruksdepartementet:

Arrendeegnahemsfonden .......... kronor 375,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

810,000

2,970,000

Ur protokollet:

V. Schwartz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-i-, X^VV''-

J i’4

. ->CT-a<

BILAGA

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks-

Senare

>ropositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

1,727.9

- 14.0

1,713.9

Il Uppbörd i statens verksamhet........

46.5

+ 0.1

46.6

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden ..

45.0

—

45.0

IV. Diverse inkomster..................

27.0

+ 1.5

28.5

Säger

1,846.4

- 12.4

1,834.0

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

139.5

+ 10.o

149.5

II. Riksbanksfonden ..................

10. o

—

10.o

III. Statens allmänna fastighetsfond......

10.6

- O.o

10.6

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond......

6.1

+ 0.7

6.8

V. Statens utlåningsfonder..............

13.8

—

13.8

VI Fonden för låneunderstöd ..........

1.3

—

1.3

VII. Fonden för statens aktier............

17.6

—

17.6

VIII. Statens pensionsfonder..............

35.6

—

35.6

IX. Diverse kapitalfonder ..............

0.7

—

0.7

Säger

235.2

+ 10.7

245.9

Summa

2,081.6

- 1.7

| 2,079.9

Underskön alt avföras d statens budgetutjämningsfond vid fullständigt

ianspråktagande av d beredskapsstat för försvarsväsendet m. m.

under driftbudgeten uppfört belopp

1,620

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

17

budgetåret 1941/42.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

1.8

4- 0.0

1.8

II. Justitiedepartementet ........

18.1

+ 0.2

18.3

III. Utrikesdepartementet ......

9.0

- 0.0

9.0

IV. Försvarsdepartementet...........

553.8

+ 21.5

575.3

V. Socialdepartementet............

358.7

+ 69.7

428.4

VI. Kommunikationsdepartementet.......

108.6

-f 0.2

108.8

VII. Finansdepartementet .............

68.6

- 0.4

68.2

VIII. Ecklesiastikdepartementet.........

266.6

- 1.7

264.9

IX. Jordbruksdepartementet ..........

121.5

+ 31.8

153.3

X. Handelsdepartementet..............

23.2

+ 0.1

23.3

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

41.7

+ 131.2

172.9

XII. Pensionsväsendet ............

70.9

_

70.9

XIII. Oförutsedda utgifter .........

1.0

_

1.0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

5.9

+ 1.7

7.6

Säger

1,649.4

+ 254.3

1,903.7

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden............

1.2

1.2

II. Riksgäldsfonden..................

190.o

- 2.8

187.2

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

45.9

+ 24.7

70.6

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.................

2.5

—

2.5

Säger

239.6

+ 21.9

261.5

Summa

1,889.0

+ 276.2

2,165.2

Å beredskapsslal

fört belopp .. .

för försvarsväsendet m. m. under driftbudgeten upp
-

1,535

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 293.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:462 Skrivelse till Konungen angående stat sregleringen för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1941:418 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag till oförutsedda utgifter. a1 i texten
  3. Rskr. 1941:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten
  4. SU 1941:219 Memorial angående statsreglering en för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1941:415 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1941/42 m. m. s. 7 i texten

Visa alla 7