Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsgaranti för exportkredit

1941-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:298, Angående ytterligare statsgaranti för exportkredit

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 298.

1

Nr 298.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

statsgaranti för exportkredit; given Stockholms slott

den 6 juni 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1941.

Närvarande:

Statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet och

chefen för finansdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Eriksson:

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition den 17 mars 1933, nr 245,

framställda förslag medgav samma års riksdag, att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av dåvarande chefen för handelsdepartementet till statsrådsprotokollet

över handelsärenden för nämnda dag anförts och med iakttagande

av de synpunkter, vilka av särskilda utskottet i dess utlåtande nr 4

framhållits, samt enligt de närmare bestämmelser, som kunde bliva av

Kungl. Maj:t meddelade, svenska staten finge under tiden till och med utgången

av budgetåret 1933/34 till belopp av högst 75 miljoner kronor ikläDihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 298. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

das betalningsansvar för exportkrediter för till utlandet levererade inhemska

alster av industri, jordbruk och fiske. Vidare beslöt riksdagen, att de premier,

som enligt vad i utskottets utlåtande anförts borde erläggas, skulle

överföras till en av riksgäldskontoret förvaltad fond, från vilken skulle täckas

såväl de förluster, som kunde uppkomma å ifrågavarande verksamhet,

som ock administrationskostnader för det organ, som jämlikt Kungl. Maj:ts

närmare bestämmande kunde komma att inrättas för verksamhetens handhavande.

Genom förordning den 26 juni 1933 (nr 429) meddelade Kungl. Majit i

enlighet med riksdagens direktiv föreskrifter angående statsgaranti för exportkredit

m. m., därvid bland annat stadgades, att prövning och avgörande

av frågor om dylik garanti skulle ankomma på en av Kungl. Majit utsedd

nämnd, exportkreditnämnden. Instruktion för denna nämnd utfärdades

samma dag (nr 430).

Efter förslag av Kungl. Majit (propositioner: 1934 nr 256; 1935 nr 169;

1936 nr 263; 1937 nr 83 och 1938 nr 83) lämnade sedermera 1934—1938 års

riksdagar fortsatta bemyndiganden för beviljande av statlig exportkreditgaranti

under budgetåren 1934/35—1938/39 på i huvudsak oförändrade villkor,

dock att sammanlagda garantibeloppet ej fick överstiga 35 miljoner

kronor.

I samband med vissa andra åtgärder till den svenska exportens främjande

föreslog Kungl. Majit i proposition den 17 februari 1939, nr 117, viss utvidgning

av den statliga exportkreditgarantiverksamheten. Med bifall till

detta förslag medgav 1939 års lagtima riksdag enligt dess skrivelse nr 214, att

svenska staten finge, i huvudsaklig överensstämmelse med av dåvarande chefen

för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

sistnämnda dag angivna riktlinjer, under tiden till och med utgången av budgetåret

1941/42 iklädas exportkreditgaranti till belopp av högst 60 miljoner

kronor, däri inberäknade de belopp, vartill garantier beviljats eller kunde

komma att före utgången av budgetåret 1938/39 beviljas.

Genom kungörelse den 26 maj 1939 (nr 214) utfärdade Kungl. Majit i anslutning

till riksdagens beslut nya bestämmelser angående statsgaranti för

exportkredit.

Enligt de sålunda meddelade bestämmelserna, vilka alltjämt gälla, äger

exportkreditnämnden att, till den svenska exportens främjande, bevilja statsgaranti

för den kredit, som av exportör lämnas vid försäljning till utlandet av

inhemska alster av industri, jordbruk eller fiske. I särskilda fall kan statsgaranti

även beviljas för entreprenadarbeten, som utföras i utlandet, i förening

med industrileveranser ävensom för till utlandet levererade alster av

svensk teknisk konsulterande verksamhet, särskilt då dylik verksamhet kan

bliva av betydelse för svensk export. Statsgarantin må högst avse, att ett belopp

uppgående till 75 procent eller, i fråga om alster av jordbruk eller fiske

eller beträffande gatsten eller kantsten, 85 procent av den av exportören lämnade

krediten kommer att inflyta, eller ock att, där slutlig förlust å krediten

uppstår, av sådan förlust ej mer än 25 procent eller, i fråga om alster av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majda proposition nr 298.

jordbruk eller fiske eller beträffande gatsten eller kantsten, 15 procent skall

drabba exportören eller kreditgivaren. Garantin kan avse utebliven betalning

av tva huvudorsaker, nämligen dels i anledning av köparens insolvens,

dels ock på grund av hinder för säljaren att erhålla betalning till följd av allmänt

moratorium, valutaspärr eller liknande statliga åtgärder utomlands.

För beviljad garanti skall den, som erhåller garantin, erlägga en premie, avpassad

med hänsyn till olika inverkande omständigheter, såsom kredittidens

längd, förhållandena i importlandet, andra förefintliga riskmoment och varans

art. Premien skall så beräknas, att den innefattar bidrag till täckande

av administrationskostnaderna för exportkreditnämnden.

I skrivelse den 5 juni 1941 har nu exportkreditnämnden hemställt, att

Kungl. Majit måtte inhämta riksdagens bemyndigande till en förhöjning av

det för gällande exportkreditgarantier fastställda högsta beloppet med 40

miljoner kronor eller från 60 till 100 miljoner kronor. Till stöd för sin framställning

anför nämnden följande:

Det sammanlagda beloppet av utställda garantier utgjorde den 31 maj 1941

i avrundat tal 36 miljoner kronor. I nämnda belopp inginge garantier, beviljade

i anslutning till handelsavtalen med Finland, med närmare 18 miljoner

kronor. Sistämnda siffra kunde successivt öka till omkring 37 miljoner

kronor. Normalt torde beloppet av övriga garantier kunna beräknas bliva

förhållandevis konstant, vadan det sammanlagda högsta garantibeloppet under

innevarande år skulle kunna angivas till omkring 55 miljoner kronor. Lädes

härtill beloppet av nämndens utgifter för skaderegleringar per den 31 maj

1941 — vilka hittills samtliga täckts genom premieinkomster — 1.7 miljoner

kronor, skulle garantisumman komma att belöpa sig till omkring 57 miljoner

kronor. Härvid borde uppmärksammas, att garantiförbindelserna i följd

av de svensk-finska handelsavtalen måst givas en mycket lång löptid, varigenom

under den närmaste tiden en förhållandevis betydande andel av det

nu fastställda högsta garantibeloppet bundes. Exportkreditnämnden hade

dock ansett sig berättigad räkna med en marginal för eventuella nya anspråk

å lägst 5 miljoner kronor.

Då det emellertid med hänsyn till rådande förhållanden syntes ovisst, huruvida

möjligen uppkommande ytterligare anspråk kunde tillgodoses inom

ramen av det hittills fastställda högsta garantibeloppet, holle exportkreditnämnden

för nödvändigt, att nämnda belopp ökades. Att angiva den behövliga

höjningens storlek vöre givetvis ej möjligt. Nämnden skulle emellertid

vilja föreslå, att beloppet bestämdes till 100 miljoner kronor.

På sätt exportkreditnämnden framhållit, uppgår det sammanlagda beloppet Departementsav

utställda exportkreditgarantier för närvarande till omkring 36 miljoner chefenkronor.

Ehuru sålunda hittills av det belopp, 60 miljoner kronor, till vilket

exportkreditgaranti sammanlagt högst må beviljas, tagits i anspråk allenast

något mer än hälften, torde det med hänsyn till förhandenvarande omständigheter

få anses osäkert, huruvida det återstående beloppet förslår för tillgodoseende

av exportkreditbehovet under den tid, som kan komma att förflyta

innan riksdagen ånyo samlas. Försiktigheten torde därför bjuda, att

exportkreditnämndens förslag, att av riksdagen nu utverkas medgivande till

viss ökning av det totala maximibeloppet för exportkreditgaranti bifalles.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Mot storleken av det belopp, nämnden härutinnan förordat, har jag ej något

att erinra. Någon ändring i principerna för hittillsvarande garantigivning

ifrågasättes ej.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att svenska staten må, i huvudsaklig överensstämmelse

med för närvarande gällande bestämmelser, under tiden till

och med utgången av budgetåret 1941/42 till ett belopp av

högst 100 miljoner kronor — däri inräknade de belopp, vartill

garantier beviljats eller kunna komma att före utgången

av budgetåret 1940/41 beviljas — iklädas betalningsansvar

för till utlandet levererade inhemska alster av industri, jordbruk

och fiske.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

408022. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:426 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsgaranti för exportkredit. a1 i texten
  2. SU 1941:187 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsgaranti för exportkredit. s. 12 i texten