Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m

1941-01-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:3, Angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt giltighet

för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.; given

Stockholms slott den 3 januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 3 januari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I anledning av propositionen nr 295 har 1940 års lagtima riksdag med skrivelse

den 21 juni 1940 (nr 442) dels godkänt ett vid nämnda proposition fogat

förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/

41, dels ock bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av vad i skrivelsen

anförts fastställa beredskapsstaten eller viss del därav att lända till efterrättelse

såsom förskoltsstat samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag

till vederbörande myndigheters förfogande. Genom beslut den 21 juni 1940

fastställdes beredskapsstaten att lända till efterrättelse från oell med den 1

juli 1940.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

I skrivelse den 28 augusti 1940 (nr 6) har 1940 års urtima riksdag med anledning

av propositionen nr 10 förklarat, att den av Kungl. Maj:t den 21

juni 1940 med stöd av riksdagens beslut angående beredskapsstat för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940/41 fastställda förskottsstaten skall

äga fortsatt giltighet i oförändrad utformning.

I nu rådande läge är det nödvändigt, att medel för försvarsändamål m. m

i betydande omfattning fortfarande stå till Kungl. Maj:ts förfogande. Förskottsstatens

giltighetstid synes därför böra utsträckas att gälla till utgången

av innevarande budgetår.

Att beräkna storleken av de utgifter, som under innevarande budgetår komma

att slutligt belasta förskottsstaten, är för närvarande icke möjligt. De

kostnader, för vilkas bestridande anslaget till försvarsväsendet i allmänhet,

engångsanskaffning, är avsett, kunna emellertid nu i viss utsträckning bedömas

med ledning av från vederbörande myndigheter inkomna framställningar

om anskaffningar, som anses böra komma till utförande med anlitande av

detta anslag. Dessa framställningar hava hittills endast delvis blivit föremål

för slutlig prövning hos Kungl. Maj:t. Redan nu kan dock konstateras, att

förskottsanslaget till engångsutgifter sannolikt kommer alt belastas med

ett belopp, som — även med bortseende från de utgifter som föranledas av

under budgetåret 1939/40 fattade dispositionsbeslut — avsevärt överstiger det

i förskottsstaten beräknade beloppet å 400 miljoner kronor. Därjämte torde

på grund av dispositionsbeslut och bemyndigande!! som lämnats eller komma

att lämnas under innevarande budgetår icke oväsentliga belopp återstå att utbetala

och reglera under budgetåret 1941/42.

Belastningen å anslaget till försvarsväsendet i allmänhet, löpande utgifter,

vilket bland annat disponeras för redovisning av kostnaderna för krigsfamiljebidrag,

är i hög grad beroende av växlingarna i beredskapens omfattning.

Det synes sannolikt, att anslaget till följd av sistnämnda disposition kan komma

att belastas med inemot 100 miljoner kronor, eller 50 miljoner kronor

utöver det i staten beräknade beloppet.

Med anledning av att vissa av de å förskottsstaten anvisade anslagen sålunda

förutses under innevarande budgetår bliva disponerade med belopp

som avsevärt överstiga de i staten uppförda, torde jag bär få erinra örn den

tidigare behandlingen av frågan om dispositionsrätten till de i förskottsstaten

uppförda anslagen.

När förslag till beredskapsstat genom proposition nr 235 förelädes 1939

års lagtima riksdag, föreslog Kungl. Majit, att riksdagen skulle medgiva, att

de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen skulle få överskridas under

förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock

skulle inom tjugo dagar sammanträda. Riksdagen, som genom skrivelsen

nr 243 bemyndigade Kungl. Majit att vid krig eller krigsfara fastställa beredskapsstaten

på sätt Kungl. Majit föreslagit, knöt härtill det ytterligare villkoret

att, därest det nämnda bemyndigandet tagits i anspråk för försvarsdepartementets

del j pvseende å ett sammanlagt belopp av 100 miljoner kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

3

ytterligare medel av de å beredskapsstaten för samma departement upptagna

anslagsbeloppen icke finge disponeras under annan förutsättning än att Konungen

låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skulle inom tjugo

dagar sammanträda.

När sedermera beredskapsstaten sattes i kraft såsom förskottsstat i augusti

1939 och frågan örn fortsatt giltighet för staten genom proposition nr 2 förelädes

1939 års urtima riksdag, uttalades angående dispositionsrätten till anslagen

under tid då riksdagen vore samlad att, om anslagen överskredes,

riksdagen borde beredas tillfälle att taga ställning till det sålunda uppkomna

läget. I anledning av i propositionen framställt förslag medgav riksdagen i

skrivelse nr 31, att den tidigare beslutade begränsningen av dispositionsrätten

till 100 miljoner kronor skulle upphävas. Tillika förutsatte riksdagen att, i

den mån så läte sig göra, förslag som avsåge anskaffningar av större omfattning,

fortsättningsvis liksom dittills skulle komma att underställas riksdagens

prövning.

Vid 1940 års lagtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 3, att

riksdagen skulle bemyndiga Kungl. Majit att överskrida de å förskottsstaten

för budgetåret 1939/40 för lantförsvaret, sjöförsvaret och flygvapnet uppförda

anslagsbeloppen utan förnyad prövning av anslagsfrågan från riksdagens

sida. För det till engångsutgifter avsedda anslaget bibehölls emellertid begränsningen,

dock med viss utsträckning av dispositionsrätten. Genom den

till samma riksdag avlåtna propositionen nr 38 återkallade Kungl. Majit sedermera

sitt förslag i vad det avsåge begränsningen av dispositionsrätten till

sistberörda anslag.

Vid anmälan av sistnämnda proposition anförde jag i huvudsak:

Tvekan kan råda örn den form i vilken en reglering av ett överskridande

på förskottsanslaget till engångsutgifter för försvarsväsendet i allmänhet bör

ske. Närmast till hands ligger att å tilläggsstat anvisas ett täckningsanslag.

Mot valet av denna utväg kunna emellertid göras vissa invändningar. Det

är antagligt, att fortsatt forcerad materielanskaffning skall ge anledning till

successiva utgiftsbeslut som kunna påkalla särskilda regleringsförslag till

riksdagen. Ärendenas natur gör det olämpligt att till statsrådsprotokollet

lämna en redogörelse för deras innebörd, och det skulle sålunda blott bliva

riksdagens vederbörande utskott, som skulle erhålla material för en saklig

bedömning av de framlagda regleringsförslagen. Avgivandet av dessa förslag

skulle därför blott tillgodose vissa formella krav, som synas böra vika,

örn ett successivt offentliggörande av de olika utgiftsbesluten skulle anses

mindre lämpligt. Regleringen av utgifterna på anslaget skulle i dylikt fall få

ske i eif sammanhang vid slutet av riksdagen i överensstämmelse med den i

propositionen nr 3 angivna avsikten, oavsett att ett överskridande av den i

propositionen förutsatta dispositionsrätten därvid skulle tillåtas fortbestå en

viss tid.

Trots de betänkligheter, som en till en tid obegränsad dispositionsrätt lill

ett materielanslag som det bär ifrågavarande måste väcka, anser jag mig likväl

böra förorda, att det med nyssnämnda proposition framlagda förslaget

med avseende å dispositionsrätten till anslaget återkallas och att i stället hemställan

göres örn rätt alt disponera anslaget på sätt ness sagls, alltså ulan

omedelbar reglering av överskridanden. Vid bifall till denna hemställan bör

skyldighet anses föreligga att till riksdagens vederbörande utskott lämna en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Mnj:ts proposition nr 3.

redogörelse för fattade dispositionsbeslut och en redovisning för den faktiska

anslagsbelastningen som lämpligen kan utsträckas till att omfatta samtliga

förskottsanslag för föi-svarsväsendet.

Riksdagen lämnade med skrivelse nr 168 de av Kungl. Majit i sistnämnda

propositioner begärda fullmakterna. I skrivelsen anfördes, att riksdagen under

normala tider skulle funnit det önskvärt, att de fullmakter, som riksdagen

giver Kungl. Majit, bygga på försök att så långt möjligt vore angiva

fullmaktens statsfinansiella innebörd. Under rådande förhållanden vore

detta emellertid icke möjligt.

I de förut berörda skrivelser, med vilka 1940 års riksdagar meddelade

sina beslut angående beredskapsstaten och förskottsstaten för försvarsväsendet

för innevarande budgetår, förutsattes, att vederbörande utskott, på sätt

i förenämnda proposition nr 38 föreslagits i anledning av upphävandet av

den tidigare anslagsmaximeringen för budgetåret 1939/40, skulle erhålla fortlöpande

uppgifter beträffande meddelade dispositionsbeslut och å förskottsstaten

gjorda utgifter. I enlighet med riksdagens sålunda uttalade önskemål

ha till andra särskilda utskottet vid urtima riksdagen under hösten 1940

lämnats uppgifter rörande av Kungl. Majit meddelade dispositionsbeslut, inklusive

beslut som komma att föranleda nya anvisningar, samt angående för

försvarsändamål gjorda utbetalningar.

När fråga nu uppkommer om ytterligare förlängning av förskottsstatens

giltighet, bör övervägas, huruvida denna bör erhålla en i något avseende ändrad

utformning eller örn modifikationer böra göras med avseende å dispositionsrätten.

Jag kan därvid begränsa mig till anslagen under fjärde huvudtiteln.

Beträffande de huvudsakligen för löpande beredskapsutgifter avsedda anslagen

till lantförsvaret, sjöförsvaret och flygvapnet kan någon slutlig beräkning

av belastningen, såsom av det anförda framgått, icke nu verkställas. Jag

erinrar dock om de uppgifter angående storleken av de löpande beredskapskostnaderna

som lämnats vid anmälan av årets statsverksproposition. Någon

anledning att ändra de i förskottsstaten uppförda anslagsbeloppen synes icke

föreligga.

Såsom framgår av vad jag förut anfört, belastas numera det för försvarsväsendet

gemensamma anslaget till löpande utgifter bl. a. med kostnaderna

för krigsfamiljebidrag. Som dessa komma att medföra en överbelastning av

anslaget, böra föreliggande inskränkningar i dispositionsrätten till detta lämpligen

upphävas; tillräckliga skäl torde nämligen icke nu föreligga till en

omräkning av anslaget eller till en avlastning av detta genom anvisande av

ett regleringsanslag å tilläggsstat.

Vad beträffar anslaget till försvarsväsendet i allmänhet, engångsutgifter,

vilket huvudsakligen disponeras för materielanskaffningar, bör anslagsbegränsningen

hävas med hänsyn till den utveckling av belastningen som,

enligt vad förut anförts, föreligger; jag tillåter mig i detta sammanhang även

hänvisa till den redovisning m. m. som lämnats riksdagens vederbörande ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

5

»kott samt erinrar i övrigt om de i finansplanen till årets statsverksproposition

åberopade beräkningarna.

Redan vid anmälan av propositionen nr 38 till 1940 års lagtima riksdag

erinrade jag om de betänkligheter, som en till en tid obegränsad dispositionsrätt

till ett materielanslag måste väcka. Särskilt i fråga om förskottsanslaget

till engångsutgifter synes det i hög grad önskvärt, att riksdagen snarast

erhåller möjlighet att taga ställning till den lämnade fullmaktens statsfinansiella

innebörd. De skäl, som vid anmälan av propositionen nr 38 till 1940

års lagtima riksdag av mig anfördes mot ett successivt offentliggörande av de

olika utgiftsbesluten, äga visserligen fortfarande giltighet. Detta behöver

emellertid icke utesluta, att frågan om den totala dispositionsrätten till ifrågavarande

anslag, sedan det slutliga medelsbehovet numera kan bättre överblickas,

upptages till förnyad prövning. Syftet bör därvid vara att efter en

justering av anslagsbeloppet åter införa en maximering. Därmed torde emellertid

böra anstå i avvaktan på prövning av frågan, huruvida och i vilken

omfattning särskilda anslag skola äskas å tilläggsstat för vissa hos Kungl.

Majit anmälda medelsbehov. I samband därmed torde även en del å förskottsstaten

hittills bestridda utgifter böra täckas.

1 fråga om den fortsatta redovisningen av verkställda utgifter från förskottsstatens

anslag under fjärde huvudtiteln torde böra erinras, att staten

principiellt avser den merkostnad, som uppkommer vid förstärkt beredskap.

Då det emellertid icke är möjligt att under löpande budgetår åstadkomma

en klar gränsdragning mellan utgifter som hänföra sig till förskottsstaten

och utgifter som falla inom riksstatens ram — särskilt emedan utgifter av

beredskapskaraktär i betydande omfattning måste ersätta normala riksstatsutgifter

— torde de uppgifter rörande utgiftsbelastningen, som skola lämnas

riksdagens statsutskott, fortsättningsvis få omfatta försvarskostnaderna i deras

helhet, fördelade enligt nu gällande redovisningsföreskrifter; det må

erinras, att försvarsutgifterna under innevarande budgetår av här angivna

redovisningstekniska skäl ansetts böra av myndigheterna provisoriskt redovisas

utan fördelning mellan riksstat och förskottsstat. Beslut om fattade

dispositionsbeslut och beslut som sedermera kunna föranleda utbetalningar

komma i fortsättningen att liksom hittills successivt meddelas vederbörande

utskott.

Riksdagen kommer att erhålla en samlad översikt över utgifterna för försvarsväsendet

under året, när de å förskottsstaten disponerade medlen sedermera

i sin helhet anmälas för reglering å tilläggsstat II till riksstaten.

I avvaktan på fortsatt prövning av här berörda spörsmål hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att förklara,

att den av Kungl. Majit den 21 juni 1940 med stöd av riksdagens

beslut angående beredskapsstat för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940/41 fastställda förskottsstaten skall

tillsvidare äga fortsatt giltighet i oförändrad utformning,

ftihang lill riksdagens protokoll Idit. 1 saini. Nr 3.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

samt att de å förskottsstaten under fjärde huvudtiteln för

förs vars väsendet i allmänhet uppförda anslagen (G a och

G b) må fortsättningsvis i den utsträckning som prövas erforderlig

utnyttjas för finansieringen av med anslagen avsedda

ändamål.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt, förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

409132. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1941:188 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat för försvarsvåsendet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1941:133 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående foi-tsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. s. 3 i texten
  3. SU 1941:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. s. 1 i texten