Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilllåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/4-2

1941-10-17 · 149 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 140 av 149 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:305, Angående utgifter å tilllåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/4-2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

1

Nr 305.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/4-2; given

Stockholms slott den 17 oktober 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angående utgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42, föreslå riksdagen att, med

godkännande av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga

de utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning

jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 oktober

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I anledning av propositionen nr 296 har årets riksdag med skrivelse den

26 juni 1941 (nr 420) dels godkänt förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet

för löpande budgetår, dels bemyndigat Kungl. Majit att, med iakttagande

av vad i det vid propositionen fogade utdraget ur statsrådsprotokollet

anförts, fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till

efterrättelse såsom förskottsstat från och med budgetårsskiftet samt att ställa

å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Genom beslut den 28 juni 1941 fastställdes beredskapsstaten att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat från och med den 1 juli 1941.

Då årets riksdag redan lämnat sitt bemyndigande till beredskapsstatens

ikraftträdande, erfordras icke nu någon framställning örn att denna skall

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

få äga fortsatt giltighet; en hemställan av denna innebörd bör däremot vid

fortsatt behov av rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis bestrida vissa utgifter

riktas till 1942 års lagtima riksdag. Icke heller påkallas för närvarande riksdagens

godkännande av ändringar i förskottsstatens utformning. Däremot

böra förslag nu framläggas om reglering av vissa av de utgifter som under

den tid riksdagen ej varit samlad bestritts av förskottsanslag. I samband därmed

böra medel äskas för vissa behov, som aktualiserats efter det att riksdagen

åtskildes och som icke lämpligen böra tillgodoses från förskottsanslag.

De anslagsäskanden som sålunda böra framläggas för riksdagen böra sammanfattas

å en tilläggsstat I till årets riksstat utformad enligt de principer

som vunnit tillämpning under förflutet budgetår. Innan jag anmäler det nu

upprättade förslaget till tilläggsstat torde jag få redogöra för en med besparingsarbetet

sammanhängande fråga om sättet för bestridande av vissa engångskostnader,

till vilken riksdagen i detta sammanhang bör beredas tillfälle

att taga ställning.

Vissa engångskostnader i samband med besparingsarbetet. Vid de organisationsundersökningar,

som på besparingsberedningens föranstaltande inletts

inom olika grenar av den civila statsförvaltningen, har det visat sig,

att genomförandet av sådana omläggningar i förvaltningsarbetet, som finnas

påkallade ur besparingssynpunkt, i vissa fall är förenat med kostnader för

anskaffning av kontorsmaskiner, register och andra inventarier eller för omändring

av tjänstelokaler.

Utgifterna för inventarieanskaffning för de civila myndigheterna, affärsverken

undantagna, bestridas i allmänhet från de i omkostnadsstaterna upptagna

anslagsposterna till expenser, vilka såvitt angår annat än bränsle, lyse

och vatten äro maximerade genom beslut av Kungl. Maj:t. Enligt för närvarande

tillämpade principer anses något mera avsevärt överskridande av

expensmedlen för nyanskaffning av inventarier böra förekomma endast i oförutsedda

fall, där omständigheterna ej medge uppskov. Större nyanskaffningar

bli därför regelmässigt beroende av att medel för ändamålet av riksdagen

anvisas å kommande budgetårs omkostnadsanslag eller i form av särskilt

anslag.

Vad beträffar omändringsarbeten i tjänstelokalerna, upptager staten för

statens allmänna fastiglietsfond under de olika delfonderna särskilda anslagsposter

till reparations- och underhållskostnader m. m., vilka anslagsposter,

såvitt angår reparations- och andra arbeten, äro upptagna med bestämda

belopp. Enligt de för staten hittills tillämpade grunderna anses kostnaderna

för andra omändringsarbeten än sådana smärre arbeten, som kunna sägas

ingå i den löpande skötseln, icke böra bestridas från dessa anslagsposter. För

omändringsarbeten av mera avsevärd omfattning pläga anvisas anslag å kapitalbudgeten.

Om arbetena -— såsom fallet är med de lokaländringar, varom

i detta sammanhang är fråga — icke äro av beskaffenhet att föranleda ökning

av det bokförda fastighetsvärdet, upptages samtidigt å driftbudgeten ett

mot hela investeringen svarande avskrivningsanslag. Beträffande de för inne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

3

varande budgetår å fastighetsfonden upptagna anslagsposterna till reparations-

och underhållskostnader m. m. må vidare erinras att, i enlighet med

vad som anförts i propositionen nr 160 till 1941 års riksdag, den ökning av

medelstilldelningen för dylikt ändamål, som för detta budgetår ägt rum, är

avsedd att utnyttjas endast i den mån så befinnes lämpligt efter en prövning

med hänsyn till materieltillgång och sysselsättningsbehov, företagen genom

de organ, åt vilka planläggningen av arbetslöshetspolitiken uppdragits.

De inventarieanskaffningar och lokaländringar, som ifrågakomma i samband

med besparingsarbetet, kunna enligt vad erfarenheten visat vara av den

beskaffenhet och omfattning, att de enligt i det föregående angivna principer

borde genom anslagsäskande underställas riksdagen. Det uppskov, som följer

av en dylik ordning, kan emellertid medföra olägenheter för organisationsarbetets

fullföljande. När ett organisationsförslag, som innebär avsevärda besparingar,

föreligger färdigt till genomförande, är det givetvis önskvärt, att

besparingarna må kunna förverkligas utan dröjsmål. Framför allt är det

emellertid angeläget att undvika uppskov i de fall, då organisationsprogrammets

genomförande innebär ett mera omfattande och invecklat detaljarbete,

vilket behöver ställas under ledning av de experter, som utarbetat programmet,

samt utföras innan dessa tagas i anspråk för andra organisationsuppgifter

och medan de ännu äro fullt inne i programmets olika detaljer.

För att besparingsarbetet icke skall möta svårigheter av nu antytt slag bör

Kungl. Maj:t äga att i de fall, då det finnes erforderligt för besparingsåtgärders

ändamålsenliga genomförande, dels ställa medel för anskaffning av inventarier

till förfogande från omkostnadsanslag utöver vad som förutsatts

i av riksdagen prövade anslagsberäkningar, dels ock föranstalta om lokaländringar

med anlitande av i staten för statens allmänna fastighetsfond upptagen

anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. Det sistnämnda

bör kunna ske oberoende av den särskilda prövning ur bl. a. sysselsättningssynpunkt,

som för innevarande budgetår eljest förutsättes för anlitande av

viss del av de anvisade medlen. Å andra sidan böra reparations- och underhållsposterna

fortfarande ej anlitas för större ombyggnadsarbeten. För dylika

arbeten böra medel i vanlig ordning äskas hos riksdagen. En dylik begränsning

av anslagsposternas användning föranledes redan därav att posterna,

på sätt förut nämnts, äro upptagna med bestämda belopp.

Vad i det föregående anförts har avseende å de fall, då utgifterna för inventaricanskaffning

eller lokaländringar skola bestridas från omkostnadsanslag

respektive från statens allmänna fastighetsfond. Motsvarande principer torde

böra gälla med avseende å de förvaltningsgrenar, där förekommande utgifter

för inventarieanskaffning äro att hänföra till annat förslagsanslag än omkostnadsanslag

eller där utgifter för byggnadsarbeten icke skola redovisas å

fastighetsfonden utan bestridas från omkostnadsanslag eller annat å driftbudgeten

anvisat förslagsanslag.

Därest riksdagen ej däremot framställer erinran, torde de nu förordade

riktlinjerna böra följas vid handläggningen av uppkommande frågor örn inventarieanskaffningar

och lokaländringar i anslutning till det pågående besparingsarbetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42. Vid prövningen av

den omfattning i vilken medel nu böra äskas för reglering av utgifter å förskottsstaten

böra samma principer vinna tillämpning som under förflutet

budgetår. För en redogörelse för dessa regler torde jag få hänvisa till vad

jag anförde vid anmälan av förslag till propositionen nr 1 till 1940 års

urtima riksdag.

Enligt ifrågavarande principer skall regleringen av huvudparten av de utgifter

för försvarsväsendet, som utgå av förskottsanslag, anstå till budgetårets

slut. De anslagsäskanden som nu framläggas ge därför blott en ofullständig

bild av de utgifter som äro att påräkna utöver de i riksstaten uppförda

beloppen. Den totala belastningen på förskottsstatens driftbudgetsdel

kan för budgetårets två första månader beräknas till sammanlagt något över

180 miljoner kronor. Denna utgiftssumma faller inom ramen för de beräkningar

rörande budgetutfallet som framlades i propositionen nr 293 till årets

riksdag. Någon anledning att nu korrigera dessa uppskattningar föreligger

alltså icke.

Avskrivningsanslag äskas icke i detta sammanhang.

Eftersom tilläggsstaten är öppen, redovisas icke här alla de nya anslagsbehov

som böra bli föremål för riksdagens prövning. Ytterligare förslag

äro sålunda att motse. I självständiga propositioner denna dag anmälas vissa

till tilläggsstaten hänförliga anslagsäskanden av större räckvidd.

De till en tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid

på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—13) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende (bihang).

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda

förslag, om vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret

1941/42 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom

bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1941/42.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT I.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 305.

Sammanställning

av utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

m. Utrikesdepartementet.......................... 30,000

IV. Försvarsdepartementet......................... 3,157,700

V. Socialdepartementet ........................... 6,497,000

VI. Kommunikationsdepartementet.................. 65,000

VII. Finansdepartementet .......................... 15,000

IX. Jordbruksdepartementet ....................... 58,000

X. Handelsdepartementet......................... 2,055,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.................. 365,000 12,242,700

Summa 12,242,700

Kronor

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder...................................

20,839,300

50,000

8,592,000

900,000

Hl. Statens allmänna fastighetsfond..............................

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.............................

VII. Fonden för förlag till statsverket............................

Summa

80,381,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

DRIFTBUDGETEN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 305.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

4

Chiffreringsmateriel..............................

so.oool

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Försvarskrafterna.

Armén.

46

Bidrag och understöd:

Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservations- anslag ......................................

800,000

Marinen.

74a

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservations- anslag ......................................

1,300,000

40,000

74b

Kommunikationsbåt för marinens anläggningar å

Fjäderholmarna, reservationsanslag ..............

1,340,000

Flygvapnet.

1,340,000

112a

113a

113b

Flygmateriel m. m.:

Mörkläggningsanordningar för flygvapnets etablisse- ment, reservationsanslag.......................

Reparations-, räddnings- och röjningsmateriel, reserva- tionsanslag ..................................

Kasernutredning till vissa baracker, reservationsanslag

425.000

400.000

151.000

976,000

976,000

E. Diverse.

8,116,000

8

Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsen- det, reservationsanslag...........................

41,700

Summa

8,157,700

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

9

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

F. Civila luftskyddet.

Civilt luftskydd:

4

Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.............

1,257,000

5a

Inköp av vattenbehållare, reservationsanslag........

75,000

lia

Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kom-

muner, förslagsanslag..........................

1,660,000

2,992,000

15

Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad

civilbefolkning m. m., reservationsanslag...........

3,100,000

16

Utrustning till provisoriska förlossningshem under ut-

rymning, reservationsanslag.......................

405,000

Summa

6,497,000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

10

Vägbyggnader och vägunderhåll:

Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten,

reservationsanslag, att avräknas mot automobil-

20,000

E. Diverse.

13a

Bidrag till provning av E-cementm. m., reservationsanslag

45,000

Summa

65,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

7a

Partiell hyresräkning å vissa orter..............

15,000

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

12a

Lantbrukshögskolan:

Inköp av ett skogsskifte för Sunderbyns försöksgård,

reservationsanslag.....................

8 OOO

H. Egnahem sbildning, kolonisation och grundför- bättringar m. m.

•

12

Egnahemsbildning:

Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,

reservationsanslag .................

50,000

Summa j

58,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

11

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

9a

D. Sjöfart och handel.

Statens isbrytarverksamhet:

Utrustning, reservationsanslag ....................

55,000

F. Diverse.

9a

Torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar, reserva- tionsanslaq ....................................

2,000,000

Summa

2,055,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Diverse.

6a

Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområdet,

reservationsanslag................................

65,000

6b

Prov av värmetekniska anordningar, reservationsanslag.

15,000

6c

Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag..

285,000

Summa

365,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA

KAPITALBUDGETEN.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 305-

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs ver k ston der.

Kronor

Kronor

B. Telegrafverket.

4

Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet,

reservationsanslag...............................

251,300

438,000

1,000,000

5

Transportabla överdragsstationer m. m., reservationsan- slag ..........................................

6

Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket, reserva- tionsanslag ....................................

1,689,300

C. Statens järnvägar.

a

5a

7

11

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafike- rade järnvägar:

Bangårdar:

Bangårdsarbeten i Ånge m. m., reservationsanslag

Telefonanläggningar m. m,, reservationsanslag.......

Anläggningar för elektrisk tågdrift, reservationsanslag

Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservations- anslag ......................................

350.000

300.000

850.000

600.000

2,100,000

16

16a

Rullande materiel:

Godsvagnar, reservationsanslag....................

Tankvagnar, reservationsanslag....................

7.800.000

1.250.000

9,050,000

11,150,000

D. Statens vattenfallsverk.

2a

5

Kraftverken:

Norrländska kraftverken:

Kraftstation i Midskogsforsen, reservationsanslag ..

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängan- de arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag

6,000,000

2,000,000

8,000,000

8,000,000

Summa

20,839,300

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

15

Kapitalinvestering.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Utrikesdepartementet:

la

Utvidgning av fastighet för beskickningen i Berlin,

reservationsanslag.............................

50,0001

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

Kronor

3a

A r m é f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radio- anstalt, reservationsanslag......................

1.500.000

2.865.000

230.000

133,800

590.000

1.500.000

40,000

5a

Anordnande av centralförråd för intendenturmateriel,

reservationsanslag.............................

9a

Ordnande av kraftförsörjningen vid Gotlands infanteri- regemente och Gotlands artillerikår, reservationsan- slag .........................................

12a

Vissa förråds- och stallbyggnader vid Livregementets

grenadjärer, reservationsanslag..................

13a

Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation,

reservationsanslag.............................

13b

Anläggning för viss krigsindustrien tillverkning, reser- vationsanslag .................................

21a

Förvärv av vissa markområden för utvidgning av

Järvafältet, reservationsanslag...................

6,858,800

36a

M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

Gaskammare och avgasningsstation vid Stockholms ör- logsstation, reservationsanslag...................

19,200

108,500

38a

Förvärv av vissa områden i Djurö socken, reservations- anslag .......................................

127,700

42a

Flygförvaltningens delfond:

Iståndsättningsarbeten vid flygkrigsskolan, reservations- anslag.......................................

169.000

463,200

31,800

795.000

36,500

110.000

45a

Vissa förråds-, hangar- och verkstadsbyggnader, reser- vationsanslag .................................

48a

Byggnad för telefonväxelstation vid Västmanlands

flygflottilj, reservationsanslag....................

48b

Förläggningsbaracker vid vissa flygflottiljer, reserva- tionsanslag ...................................

49a

Omklädnadsbarack vid flygreservskolan i Eslöv, reser- vations ans lael.................................

50a

Nytt flygfält för flygkrigsskolan, reservationsanslag . .

1,605,500

Summa

|

8,592,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

F olkhushållningsdepartementet:

8

Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservations-

anslag......................................

600,000

9

Förlagskapital för clearingkassan för kolonialvaror,

reservationsanslag.............................

300,000

900,000

Summa

900,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

17

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Ministern för utrikes ärendena anmäler under utrikesdepartementets handläggning

hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 4. Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel. För anskaffande

av chiffreringsmateriel åt utrikesförvaltningen beviljade dels 1940 års urtima

riksdag ett anslag av 46,500 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41, dels 1941 års riksdag ett anslag av 56,400 kronor å tillläggsstat

II till samma riksstat.

Den under nu rådande förhållanden undan för undan ökade omfattningen

av telegraferingen i chiffer har medfört, att ännu ett antal chiffreringsmaskiner

erfordras för utrikesdepartementet och beskickningarna i utlandet. Särskilt

har det visat sig påkallat att på vissa håll hava tillgång till dylika maskiner

för elektrisk drift, vilka medföra avsevärd minskning i det tidsödande

arbetet med chiffreringstelegrammens expedierande och lösande. För anskaffande

av ifrågavarande materiel beräknas ett belopp av 30,000 kronor

vara erforderligt. Närmare upplysningar rörande materielen torde få lämnas

riksdagens vederbörande utskott.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

av.................................kronor 30,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stig Unger.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

19

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför

därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Bidrag och understöd.

[1.] 46. Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag. Å

riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp

av 950,000 kronor. Ur anslaget utgår bidrag till bestridandet av de med

skytterörelsen förenade löpande kostnaderna.

I skrivelse den 1 oktober 1941 har skytteförbundens överstyrelse hemställt,

att medel mätte under budgetåret 1941/42 ställas till överstyrelsens förfogande

för att möjliggöra vissa inköp av gevär från kronans förråd, överstyrelsen

har anfört följande:

Det frivilliga skytteväsendet hade under år 1940 genomgått en utomordentlig

utveckling. Sålunda hade antalet aktiva medlemmar ökats från 121,300

vid årets början till 321,900 vid årets slut och antalet inregistrerade skytteföreningar

från 1,432 till 2,194.

För att på ändamålsenligt sätt kunna bedriva skjutövningarna vore givetvis

tillgången på gevär av den allra största betydelse. Det antal gevär, som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

stöde till skytteväsendets förfogande för ovan nämnda stora antal skyttar, utgjorde

emellertid endast omkring 33,000.

Svårigheterna att med detta i förhållande till skytteantalet mycket ringa

gevärsbestånd planlägga och genomföra de frivilliga skjutövningarna ökades

därjämte dels genom att förbud för köp av gevär från kronans förråd gällde

från och med mars till och med november 1940, dels genom att skyttar

och skytteföreningar ålades att ställa såväl egna som från kronan lånade

gevär till hemvärnets förfogande.

Under en kort tid, den 1 december 1940—den 12 mars 1941, då gevärsköp

i begränsad omfattning åter medgivits, beviljades inköp av endast 332 gevär.

Dessutom hade innevarande år omkring 2,000 gevär utlånats från kronans

förråd.

Skytteväsendets gevärsbestånd utgjorde sålunda för närvarande omkring

35,300 gevär.

Den 12 september 1941 hade chefen för armén medgivit, att 10,000 6.5 mm

gevär m/96 finge inköpas av det frivilliga skytteväsendet, att tillhandahållas

med 2,000 i oktober och 1,000 i november 1941 samt med 7,000 före den 1

mars 1942. På grundval av till överstyrelsen inkomna uppgifter torde emellertid

antalet inneliggande ansökningar örn gevärsköp kunna beräknas till

det tredubbla, d. v. s. omkring 30,000.

Inköpspriset, som under de senaste åren varit 65 kronor per st., hade för

dessa gevär satts till 180 kronor per st. Att höjda materiel- och arbetskostnader

under nu rådande förhållanden måst inverka, sade sig självt, men det

syntes dock som om andra beräkningsgrunder tillämpats än som förut varit

fallet vid försäljning till skytteväsendet.

Genom denna prissättning hade det frivilliga skytteväsendet ställts inför en

synnerligen allvarlig situation. De förhoppningar, som en stor mängd skytteföreningar

och skyttar länge hyst att äntligen kunna förskaffa sig egna gevär

—- ofta för skänkta eller insamlade medel -— hade reducerats i väsentlig

omfattning. Skyttar, som vid hemvärnets organisation försålt sina vapen till

kronan och då för ett fullgott dylikt erhållit 65 kronor, nödgades nu erlägga

nästan tredubbelt belopp för att åter bliva ägare till ett gevär. Ett pris av 180

kronor torde få anses överstiga de flesta skytteföreningars och enskilda skyttars

ekonomiska bärkraft. Av hela det beräknade antalet gevär skulle endast

omkring 1/3 kunna anskaffas.

Skytteföreningars och skyttars ansträngningar att anskaffa egna gevär

för att därigenom såväl bereda tillfälle till skjutning för största möjliga antal

medborgare som att nå högre grad av skjutskicklighet syntes överstyrelsen

vara ett erkännansvärt utslag av vilja att bidraga till höjandet av landets

försvarskraft.

Överstyrelsen ville framhålla vad som från alla håll i landet meddelades,

nämligen att det utan tvivel komme att vålla stora svårigheter att hålla det

alltjämt starka skytteintresset uppe, därest icke skytteröreisen bereddes tillfälle

att få köpa gevär till någorlunda rimligt pris.

Det högsta gevärspris, som utan ekonomiska svårigheter torde kunna bäras

av skytteväsendets organisationer och medlemmar, ansåge överstyrelsen vara

100 kronor.

överstyrelsen har under åberopande av vad sålunda anförts hemställt om

bidrag av statsmedel å 800,000 kronor, avsett alt underlätta inköp av ifrågavarande

10,000 gevär.

Arméförvaltningens tggdepartement, som i utlåtande den 9 oktober 1941

tillstyrkt överstyrelsens framställning, har i fråga örn prissättningen å ifråga
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

21

varande gevär framhållit, att tillverkningskostnaderna för 6.5 mm gevär m/38

numera uppginge till omkring 215 kronor per vapen, därav en del — 17 kronor

50 öre — kunde betraktas såsom engångskostnad för maskinanskaffning.

Då de gevär, som avsåges skola försäljas — 6.5 mm gevär m/96 — icke vore

labriksnya, hade departementet funnit sig böra tills vidare fastställa ett försäljningspris

av 180 kronor för dessa vapen.

Av överstyrelsens framställning framgår, att det antal gevär, som står Departementstill

det frivilliga skytteväsendets förfogande, numera icke förslår för skjut- cheFnövningarnas

ändamålsenliga bedrivande. En ytterligare utökning av gevärsbeståndet

framstår för skytterörelsen som en angelägenhet av största

vikt. Möjlighet föreligger nu att från kronans förråd tillföra skytteväsendet

ett avsevärt antal gevär. Svårighet har emellertid mött för skytteväsendet

att genomföra detta nyförvärv med de priser, kronan på grund av tillverkningskostnaderna

numera måste betinga sig. Det synes under sådana förhållanden

befogat, att staten genom anvisande av särskilda bidragsmedel

medverkar till att ifrågavarande överlåtelse kan komma till stånd. Den

lämpligaste utvägen synes vara att tillerkänna det frivilliga skytteväsendet

särskilt statsbidrag så beräknat, att ifrågavarande gevär kunna av skytteföreningarna

och deras medlemmar anskaffas för ett nettopris av 100

kronor per gevär. Med tillstyrkande av bifall till överstyrelsens av tygdepartementet

biträdda hemställan får jag därför hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Frivilliga skytteväsendets befrämjande å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 800,000.

Marinen.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[2.] 74 a. Modernisering av Sverige-skeppen m. m., reservationsanslag.

Genom beslut den 12 maj 1939 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande taga i anspråk högst 2,250,000 kronor

för påbörjande av pansarkryssaren Fylgias till sammanlagt 5,400,000 kronor

kostnadsberäknade iståndsättning och modernisering.

Det enligt kostnadsberäkningarna ytterligare erforderliga beloppet,

3,150,000 kronor, inräknades sedermera i det å riksstaten för budgetåret

1940/41 uppförda reservationsanslaget av 7,675,000 kronor till modernisering

av Sverige-skeppen m. m.

Vidare ingick i det av innevarande års riksdag (skrivelse nr 57, punkten 3)

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

till modernisering av Sverige-skeppen m. m. ett belopp av 900,000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Departements
chefen.

kronor för täckande av de på grund av prisstegring uppkomna merkostnaderna

för Fylgias modernisering.

I skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen gjort framställning

om anvisande av de ytterligare medel, som på grund av inträffade

omständigheter erfordrades för avslutande av arbetena med iståndsättning

och modernisering av Fylgia.

Marinförvaltningen har bland annat framhållit följande:

Genom de av den förstärkta försvarsberedskapen förorsakade många och

stora underhålls- och moderniseringsarbeten, som åvilat Karlskrona örlogsvarv

under de senaste åren, hade moderniseringsarbetena å Fylgia upprepade

gånger tillfälligt fått eftersättas för andra mera brådskande arbeten.

För att kryssaren skulle bliva färdigställd innevarande höst, hade ytterligare

forcering av arbetet måst äga rum och hade Karlskrona örlogsvarv

i anledning därav bland annat lånat personal från aktiebolaget Götaverken

i Göteborg. Kostnaderna därför hade av ämbetsverket icke kunnat medtagas

i tidigare gjorda beräkningar. Vidare hade under det gångna budgetåret

fortsatt prisstegring ägt rum, varigenom kostnaderna ytterligare stigit.

Härtill komme vissa kostnader, som föranletts därav, att chefen för marinen

omräknat fartygets besättningslista under i vissa avseenden ändrade

förutsättningar, bl. a. att fartyget skulle komma att tjänstgöra som avdelningschefsfartyg

(i sjökrigsskoleavdelning) eller såsom långresefartyg, i båda

fallen med kadetter ombord. Som följd härav och bland annat med hänsyn

till det ökade antalet officerare hade ytterligare ändrings- och moderniseringsarbeten

vidtagits, innebärande bland annat förbättringar av förläggnings-,

sanitets- och andra utrymmen. Till följd av sålunda angivna

omständigheter försloge hitintills anvisade medel icke till täckande av

kostnaderna för arbetenas fullbordande. Då fartygets färdigställande nu

närmade sig, kunde kostnaderna utöver förut anvisade medel för slutförande

av moderniserings- och iståndsättningsarbetena bättre överblickas.

Uti en den 17 september 1941 dagtecknad promemoria, vilken infordrats

av försvarsdepartementet, har marinförvaltningen anfört, att kostnaderna

för vissa redan vidtagna moderniseringsarbeten, vilka kostnader ursprungligen

avsetts att bestridas från det ordinarie underhållsanslaget, med hänsyn

till gällande bestämmelser för krigstitlarnas ianspråktagande icke ansetts

böra belasta den mot nämnda anslag svarande krigstiteln. Sagda kostnader

hade därför i stället bokförts å anslaget till Fylgias modernisering.

Det medelsbehov, som nu förelåge för slutförande av iståndsättnings- och

moderniseringsarbeten å Fylgia uppginge enligt marinförvaltningens beräkningar

till 1,300,000 kronor, varav belöpte å omförmälda, redan vidtagna

moderniseringsarbeten 530,000 kronor, extra arbeten till följd av ökad besättningslista

140,000 kronor, extra kostnader i anledning av arbetenas forcering

240,000 kronor samt prisstegring m. m. 390,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att ett belopp av 1,300,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande

för ifrågavarande ändamål.

Jag finner mig böra biträda marinförvaltningens förevarande framställning.

Det äskade beloppet, 1,300,000 kronor, torde böra uppföras å tilläggs
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

23

stat till riksstaten för innevarande budgetår under samma rubrik som de

tidigare å riksstaten uppförda anslagen till modernisering av Sverige-skeppen

m. m.

Jag får fördenskull hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av Sverige-skeppen m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 1,300,000.

[3.] 74 b. Komniunikationsbåt för marinens anläggningar å Fjäderliolmarna,

reservationsanslag. I skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa

medelsäskanden för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen hemställt,

att medel måtte anvisas för anskaffning av en komniunikationsbåt för sjöförbindelsen

mellan Slussen i Stockholm och Fjäderholmarna. Marinförvaltningen

har anfört följande:

Sjöförbindelsen Slussen—Fjäderholmarna har ett flertal år uppehållits av

Stockholms ångslups aktiebolag. På grund av den å Stora Fjäderholmen och

Ängsholmen numera ökade verksamheten, vilken medför stegrade krav i avseende

å förbindelsernas upprätthållande, ävensom genom det förhållandet,

att restaurantrörelsen å Stora Fjäderholmen numera nedlagts, lia förutsättningarna

för sjöförbindelsens ordnande kommit i ett nytt läge.

Hitintills har under vintermånaderna hyrts en kommunikationsbåt från

Stockholms ångslupsbolag, medan förbindelsen under sommarmånaderna

(juni—augusti) upprätthålles av nämnda bolag i samband med dess ordinarie

trafik mot erläggande av pollettavgifter. Detta system har emellertid visat

sig vara förenat med vissa olägenheter. Den av bolaget sommartid upprätthållna

trafiken har på grund av särskilda förhållanden (bland annat koltilldelning

m. m.) ej kunnat följa överenskommen turlista med härav föranledda

förseningar i arbetartransporterna. Det torde därjämte vara olämpligt

att Fjäder- och Ängsholmarna med därstädes förefintliga försvarsanläggningar

angöras av i allmän persontrafik ingående båtar, i synnerhet som förutsättningar

saknas för en effektiv kontroll av utlänningar vid denna trafik.

Ovannämnda öar med angränsande farvatten äro fridlysta. Kostnaderna för

förbindelsens upprätthållande med förhyrd kommunikationsbåt kunna betecknas

som ekonomiskt ofördelaktiga för statsverket.

Av ovannämnda anledningar har marinförvaltningen låtit undersöka förutsättningarna

för sjöförbindelsens upprätthållande under hela året genom örlogsvarvets

egen försorg. Återupptagna förhandlingar angående möjligheterna

att genom eventuellt inköp förvärva lämplig kommunikationsbåt ha resulterat

i ett erbjudande av Stockholms ångslupsbolag örn försäljning av

ångslupen »Nornan», vilken sistförfluten vinter förhyrts för sjöförbindelsen.

Inköpspriset för båten, som skall levereras i av fartygsinspektionen godkänt

skick, utgör 40,000 kronor. Enär hyreskostnaden för helt år utgör 14,600

kronor, synes en lösning av frågan om ifrågavarande sjöförbindelses slutgiltiga

ordnande genom här ifrågasatt inköp vara att förorda såsom varande

gynnsam för kronan.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp

av 40,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande lör ändamålet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

I likhet med marinförvaltningen anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande

båt inköpes för statsverkets räkning till det av ämbetsverket angivna

priset.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommunikationsbåt för marinens anläggningar å

Fjäderholmarna å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 40,000.

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.

[4.] 112 a. Mörkläggningsanordningar för flygvapnets etablissement, reservationsanslag.

I skrivelse den 30 augusti 1941 rörande flygvapnets medelsäskanden

å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten för budgetåret

1942/43 har fly g förvaltningen hemställt om anvisande av medel för tillgodoseende

av flygvapnets behov av mörkläggningsanordningar. Ämbetsverket

har framhållit, att, sedan medel för mörkläggnings- och alarmanordningar

under de senaste åren beviljats i viss omfattning, behov kvarstode av

bland annat fönsterersättning av träfiberplatta, varjämte försliten mörkläggningsmateriel

borde ersättas. Dessutom borde mörkläggningsmateriel nyanskaffas

för större hangar- och verkstadsfönster samt för lanterniner. Kostnaderna

för denna anskaffning beräknades uppgå till sammanlagt 325,000

kronor. Härtill komme, att mörkläggnings- och alarmeringsanordningar erfordrades

för de under uppsättning varande Södermanlands och Kalmar

flygflottiljer samt för Norrbottens flygbaskår. Kostnaderna härför beräknades

uppgå till 100,000 kronor.

Erinras må, att årets riksdag under fjärde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 30,000 kronor till mörkläggnings- och alarmanordningar för

Göta flygflottilj och tionde flygflottiljen.

Förevarande framställning om komplettering och nyanskaffning av mörkläggningsmateriel

finner jag mig böra biträda. Då intet synes vara att erinra

mot storleken av de begärda medelsanvisningarna, får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Mörkläggningsanordningar för flygvapnets etablissement

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 425,000.

[5.] 113 a. Reparations-, räddnings- och röjningsmateriel, reservationsanslag.

I skrivelsen den 30 augusti 1941 har flygförvaltningen vidare hemställt

om anvisande dels av 259,000 kronor för anskaffande av materiel och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

25

verktygsutrustning för reparation av vatten-, ring-, gas- och elektriska ledningar

m. m., dels ock av 153,000 kronor för anskaffande av räddnings- och

röjningsmateriel. Reparationsmaterielen vore avsedd att fullständiga den

vid flottiljer, centrala flygverkstäder och flygplatser befintliga dylika matei-ielen,

vilken icke vore tillfyllest. Jämväl räddnings- och röjningsmaterielen

vid ifrågavarande förband behövde fullständigas för att under krig medgiva

snabb räddning av genom ras och bombnedslag innestängda personer, för utförande

av uppstöttningsarbeten samt för sprängning och desarmering av

icke kreverade bomber.

Med hänsyn till angelägenheten av att materiel av angivet slag i erforder- Departementslig

utsträckning finnes att tillgå, anser jag mig böra tillstyrka, att medel för chefenanskaffningarnas

genomförande äskas hos riksdagen. För ändamålet torde

ett till 400,000 kronor avrundat belopp kunna förslå.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Reparations-, räddnings- och röjningsmateriel å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av......................kronor 400,000.

[6.] 113 b. Kasernutredning till vissa haracker, reservationsanslag. I

skrivelse den 15 maj 1941 gjorde chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

framställning om anvisande av medel för uppförande av förläggningsbaracker

vid vissa flygflottiljer och anförde därvid i huvudsak följande:

I skrivelse den 26 februari 1941 hade flygförvaltningen gjort framställning

örn anvisande av medel för uppförande av vakt- och beredskapsbyggnader vid

vissa flygflottiljer. I dessa byggnader hade bland annat upptagits förläggningslokaler

för personal avsedd för vakt och beredskap. Härigenom skulle andra för

sådant ändamål nu anlitade förläggningslokaler lia kunnat frigöras och den vid

de flesta flygflottiljerna rådande bristen på förläggningsutrymmen i viss måll

minskas. Ifrågavarande framställning hade ej föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Med anledning härav komme en avsevärd brist på förläggningsutrymmen

att uppstå vid Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Skaraborgs,

Svea, Göta och Södermanlands flygflottiljer samt Tionde flygfottiljen, vilken

brist särskilt komme att göra sig gällande under tiden den 15 november

1941—den 13 mars 1942, under vilken tid förläggningsutrymmen erfordrades

för, förutom stammanskapet, halva årsklassen av 1940 års värnpliktiga

samt hela årsklassen av 1941 års värnpliktiga. Som provisorisk åtgärd

för att täcka bristerna i förläggningsutrymme borde därför förläggningsbaracker

uppföras vid de nämnda flottiljerna med undantag för Tionde

flygflottiljen, där lokalbehoven kunde tillgodoses genom förhyrning. — Förläggningsbarackema

borde utföras enligt flygvapnets standardtyp med plats

för 48 man vid dubbelförläggning, lie borde dock av sanitära skäl utökas

med vatten-, avlopps- och värmeledning. Genom att placera vissa baracker

i närheten av uppställningsplatser för brand-, ambulans- och beredskapsbilar

kunde ökad brandberedskap vinnas jämfört med den vid flottiljerna

nu rådande. Uppförandet av tillräckligt antal förläggningsbaracker möjlig
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

gjorde även, att värnpliktiga, som fullgjorde första tjänstgöring (fredstjänstgöring),

icke behövde hempermitteras på grund av rådande brist på förläggningsutrymmen.

Barackernas anordnande tillgodosåge emellertid endast förläggningsbehovets

provisoriska täckande under kortare tid och utgjorde således

icke en slutgiltig lösning av förläggningsbehovet. Det erforderliga antalet

baracker uppginge till 4 vid Roslagens flygflottilj, 2 vid Östgöta flygflottilj,

4 vid Jämtlands flygflottilj, 3 vid Västgöta flygflottilj, 3 vid Skaraborgs

flygflottilj, 4 vid Svea flygflottilj, 3 vid Göta flyflottilj samt 2 vid

Södermanlands flygflottilj. — Kostnaderna för förläggningsbarackerna beräknades

till 795,000 kronor, däri inberäknat ett belopp av 45,000 kronor för

administration och oförutsedda utgifter. Härtill komme för kasernutredning

en kostnad av 151,000 kronor. Sammanlagda kostnaden utgjorde sålunda

(795,000 + 151,000=) 946,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen, att nämnda belopp, 946,000 kronor, måtte ställas till flygförvaltningens

förfogande för uppförande av barackbyggnaderna samt för

anskaffande av kasemutredning till desamma.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter tillstyrkte i utlåtande den 15

maj 1941 bifall till flygmyndigheternas hemställan samt anförde, att barackernas

framtida användning icke torde behöva begränsas enbart till flygvapnet.

Genom beslut den 28 juni 1941 medgav Kungl. Maj:t, att flygförvaltningen

finge disponera dels för uppförande av ifrågavarande barackbyggnader högst

795,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetaret

1941/42 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda

förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII: b), dels ock för anskaffning av kasernutredning för barackbyggnaderna

högst 151,000 kronor från det å förskottsstaten uppförda förskottsanslaget

Flygvapnets löpande utgifter (Fa).

De för kasernutredning till ifrågavarande barackbyggnader anvisade medlen,

151,000 kronor, torde nu böra täckas genom anslag under driftbudgeten

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För byggnadernas uppförande

anvisade medel böra däremot täckas medelst investeringsanslag under

försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond. Jag vill senare

denna dag anmäla anslagsäskande för sistnämnda ändamål. Under förevarande

punkt får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kasernutredning till vissa baracker å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 151,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

27

E. Diverse.

[7.] 8. Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet, reservationsanslag.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 120,000 kronor. Av det vid 1941 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkten 163) fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

framgår, att av anslaget avsetts 12,300 kronor till omkostnader för

centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet,

37,000 kronor till arvoden åt militärpastorer, 45,000 kronor till bidrag till

soldathemsverksamhet samt 20,000 kronor för bildningsrådens verksamhet

vid truppförband (motsvarande). Härutöver har beräknats ett belopp av

5,700 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande för oförutsedda behov.

I skrivelse den 10 april 1941 bar centralrådet gjort framställning i fråga

örn anvisande under innevarande budgetar av ytterligare medel för den

med anlitande av detta anslag bedrivna kulturella verksamheten vid truppförband

(motsvarande). Såsom allmän motivering för denna framställning

bär anförts följande:

De medelsbehov, varom nu är fråga, hänföra sig till den intensifiering av

det kulturella arbetet, som betingas av den ettåriga övningstiden för de värnpliktiga.

Medan man särskilt för bildningsrådens del tidigare haft att under

normala fredsförhållanden räkna med en relativt inskränkt verksamhet under

vinterhalvåret, kommer numera arbetet vid bildningsråden att bedrivas

i samma omfattning såväl sommar som vinter. Härtill kommer önskvärdheten

av att den pågående nyordningen inom vårt försvarsväsende jämväl kommer

att innebära en ökad kulturell omvårdnad örn den militära personalen i

förhållande till vad som tidigare gällt. Utsikterna att hos denna personal

väcka bestående intresse för studie- och annan fritidsverksamhet torde med

tillgodogörande av de erfarenheter, som vunnits under det snart tvaariga

beredskapstillståndet, vara mycket goda.

I anslutning till de sålunda angivna riktlinjerna har centralrådet skisserat

ett program för den kulturella verksamheten under utbildningsåret 1941—42

vid de olika truppförbandens bildningsråd. Programmet avser i stora drag en

intensifiering och utökning av föreläsnings-, biblioteks- och studiecirkelverksamhet,

teaterverksamhet samt ett vidgat och fördjupat samarbete med folkrörelsernas

bildningssträvanden, folkparksrörelsen o. s. v. Programmets

genomförande beräknas för centralrådet och enkannerligen dess kulturvardssektion

medföra en avsevärt ökad arbetsbelastning, varjämte särskilda kostnader

beräknas uppstå för utgivande i tryck av vägledande broschyrer och

periodiska meddelanden för truppförbandens kulturella verksamhet.

Enligt centralrådets föreliggande framställning kan programmet icke realiseras

inom ramen för de medel, som för ändamålet beräknats under anslaget

till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet under budgetåret

1941/42. Det ökade medelsbehov, som utvidgningen av den i centralrådets

regi bedrivna kulturella verksamheten beräknats medföra, har när
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departements
chefen.

Kungl. Maj-As proposition nr 305.

mare preciserats i centralrådets skrivelse och innebär sammanfattningsvis

följande:

Enligt för budgetaren 1939/40 och 1940/41 gällande bestämmelser för fördelningen

av det för centralrådets omkostnader avsedda beloppet

under anslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet

har för expenser och oförutsedda utgifter avsetts ett belopp av 1,400

kronor samt för föreläsningsverksamhet 5,000 kronor. För expenser beräknas

nu ytterligare 1,200 kronor och för trycksaker 2,500 kronor. För av centralrådet

arrangerad föreläsningsverksamhet äskas utöver hittills utgående

belopp, 5,000 kronor, ett ytterligare belopp av 5,000 kronor. Det i denna del

erforderliga tilläggsanslaget uppgår sålunda till sammanlagt (1,200 + 2,500

T 5,000 =) 8,700 kronor.

För bildningsrådens verksamhet utgå enligt hittills gällande

föreskrifter årliga bidragsbelopp av respektive 300, 200 och 100 kronor,

alltefter vederbörande truppförbands storlek. Centralrådet hemställer nu,

att dessa belopp för innevarande budgetår måtte ökas till respektive 500,

400 och 200 kronor, medföraude en kostnadsökning av 13,000 kronor. — I

d/d ta sammanhang har centralrådet jämväl hemställt örn anvisande av ett

särskilt belopp av 10,000 kronor, avsett att användas för beredande av arvoden

åt professionella lärarkrafter vid genom bildningsråden anordnad kvalificerad

studiecirkelverksamhet samt yrkesundervisning.

Slutligen har centralrådet hemställt örn anvisande av 10,000 kronor för

anskaffning av studiemateriel vid truppförband (annan organisation)

för den kulturella verksamhet, som ledes av bildningsråd. Centralrådet

har erinrat, att Kungl. Majit den 29 november 1940 för angivna ändamål

till centralrådets förfogande ställt ett belopp av 10,000 kronor från anslag

å förskottsstaten för försvarsväsendet samt att det sålunda anvisade beloppet

kunde beräknas förslå för sitt ändamål intill den 1 juli 1941. Det i nu

förevarande sammanhang äskade beloppet avses för bestridande av hithörande

utgiftsändamål under tiden den 1 juli—den 31 december 1941.

Sammanlagt skulle alltså enligt centralrådets beräkningar för den i det

föregående omförmälda kulturella verksamheten vid truppförband (motsvarande)

erfordras ytterligare (8,700 + 13,000 + 10,000 + 10,000 ==) 41,700

kronor.

De bidragsbelopp, som enligt hittills gällande ordning utgått för den kulturella

verksamheten vid truppförband (motsvarande), ha beräknats från

förutsättningar, som delvis icke längre gälla. I de till grund för beloppens

storlek liggande beräkningarna vid 1939 års lagtima riksdag (prop. 139, riksoagens

skr. nr 4, p. 174) har sålunda räknats med att den kulturella verksamheten

i stort sett skulle koncentreras till sommarhalvåret, då huvuddelen

av de värnpliktiga enligt då gällande utbildningssystem fullgjorde första

tjänstgöringen. Med den nu införda ettåriga utbildningstiden för de värnpliktiga

i allmänhet kommer bildningsverksamheten att fortgå i stort sett kontinuerligt

under hela året. Härav följer helt naturligt en ganska avsevärd stegring

av medelsbehovet för de organ, som centralt och lokalt ha att ordna och

leda det kulturella arbetet. Ur dessa synpunkter finner jag mig kunna biträda

centralrådets föreliggande framställning och förordar, att erforderliga medel

äskas a tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 41,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

31

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 oktober

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid

följande.

F. Civila luftskyddet.

[1.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. I

skrivelse den 20 september 1941 har luftskgddsinspektionen hemställt örn

anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av medel till

gasskyddsutrustning för det civila luftskyddet.

Luftskyddsinspektionen upplyser till en början, att till utrustning av den

aktiva luftskyddspersonalen hittills under årens lopp anskaffats 667,000 gasmasker

av typerna A och B. Vidare hade till skydd för civilbefolkningen i

övrigt inom landets luftskyddsorter anskaffats 1,550,000 gasmasker av typ C

(s. k. folkgasmasker). Nu omnämnda typer av gasmasker bestode av ansiktsskydd

och filterbehållare. Till följd av att kolfiltret i behållaren mättades förlorade

behållaren, vars uppgift vore att filtrera bort eventuellt i luften förekommande

stridsgaser, efter viss tids användning i stridsgasbemängd luft sin

skyddande förmåga. Gasmaskerna vore därför så konstruerade, att behållaren,

sedan den förbrukats, kunde borttagas och en ny behållare insättas i

ansiktsskyddet.

Inspektionen erinrar i sin .skrivelse örn vissa tidigare för ifrågavarande

ändamål anvisade anslag och anför därvid:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Å här ifrågavarande anslag anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1939/40 7,800,000 kronor, av vilket belopp omkring 3,800,000 kronor

vörö avsedda för anskaffning av 340,000 ventilhus och 1,000,000 behållare

i reserv till gasmasker av typerna A och B. 1 inspektionens skrivelse den

28 september 1940 angående anslagsberäkningar för innevarande budgetår

anförde inspektionen emellertid, att, till dess behovet av reservmateriel kunde

säkrare beräknas, inspektionen funne, att en första anskaffning av 75,000

ventilhus och 500,000 gasmaskbehållare borde vara tillfyllest, varigenom omkring

1,400,000 kronor skulle kunna användas för annat ändamål. Till följd

härav anvisades till anskaffning av luftskyddsmateriel å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 ett belopp, som med 1,400,000 kronor understeg

vad som beräknades för anskaffande av erforderligt antal ventilhus

och behållare i reserv. Inspektionen har numera anskaffat, förutom ventilhus,

500,000 gasmaskbehållare i reserv.

De i reserv redan anskaffade 500,000 gasmaskbehållarna kunde användas

endast till gasmasker av typen A eller B. Det vore emellertid enligt inspektionen

angeläget, att ett visst antal reservbehållare anskaffades jämväl för

C-gasmasker. För det antal gasmasker av typen C som anskaffats — 1,500,000

stycken — borde enligt inspektionens mening 500,000 reservbehållare vara

tillfyllest. Dessa reservbehållare torde kunna erhållas till ett pris av två kronor

stycket. Beräknades för bestridande av fraktkostnader ett belopp av

15.000 kronor, skulle sammanlagda kostnaden för ifrågavarande anskaffning

sålunda uppgå till 1,015,000 kronor.

Inspektionen har vidare gjort framställning om medel för inköp av ytterligare

gasmasker för sjukhusens behov.

Tidigare hava medel anvisats för anskaffande av 20,500 gasmasker av

typ A och 9,530 gasmasker av typ B för beredskapssjukhusens räkning samt

2.000 gasmasker av typ B för övriga å luftskyddsorter belägna sjukvårdsinrättningar.

Det ökade behov av gasmasker för sjukhus, som inspektionen anmäler,

härrör för det första därav att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1941

örn fastställande av tilläggsförteckning till den tidigare förteckningen över

beredskapssjukhus antalet vårdsplatser å beredskapssjukhus utökats med

6,516. Inspektionen beräknar, att på grund därav ytterligare gasmasker erfordras

till ett antal av beträffande typ A 2,165 och i fråga örn typ B 820.

Vidare anmäler inspektionen behov av ytterligare gasmasker för å luftskyddsorter

belägna sjukvårdsinrättningar av annat slag än beredskapssjukhus.

Tidigare hava, såsom nämnts, för detta ändamål anvisats medel till

anskaffande av 2,000 gasmasker av typ B. Enligt vad inspektionen nu uppgiver

erfordras ytterligare 11,080 gasmasker av sistnämnda typ.

Sammanlagt skulle för personal och patienter vid beredskapssjukhus och

andra sjukvårdsinrättningar nu erfordras ytterligare 2,165 gasmasker avtyp

A och 11,900 gasmasker av typ B. Då enligt inspektionen anskaffningskostnaden

kan beräknas till för en gasmask av typ A 18 kronor och för en

gasmask av typ B 17 kronor, skulle den totala anskaffningskostnaden uppgå

till i avrundat belopp 242,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

33

Luftskyddsinspektionen tillägger i detta sammanhang följande:

Då gasmasker av typ C anskaffats till ett sådant antal, att omkring 100,000

beräknas finnas i reserv, synes behovet av ovannämnda 11,900 gasmasker av

typ B i nödfall kunna täckas av denna reserv. Inspektionen ställer sig emellertid

tveksam till, huruvida de principer, som tidigare följts vid anskaffning

av vissa gasmasktyper för här ifrågavarande ändamål, nu böra frångås.

I sammanhang härmed vill inspektionen framhålla, att gasmasktill verkningen

vid samtliga de fabriker, vilka tillverka gasmasker för civilt ändamål,

beräknas bliva nedlagd omkring årsskiftet, varför det är angeläget,

att anslagsmedel för anskaffande av ytterligare gasmasker av typerna A och

B ävensom behållare i reserv beviljas redan under innevarande budgetår.

Härigenom skulle tillverkningen av gasmaskerna kunna ske i omedelbar

anslutning till tidigare beställningar, varigenom gasmaskerna kunna erhållas

till lägre pris än vad annars blir fallet.

Luftskyddsinspektionens hemställan rörande anslag till gasskyddsutrustning

innebär sålunda, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

skall anvisas dels för anskaffande av 500,000 filterbehållare till gasmasker

ett belopp av 1,015,000 kronor, dels ock för anskaffande av 2,165

gasmasker av typ A och 11,900 gasmasker av typ B ett belopp av 242,000

kronor eller tillhopa 1,257,000 kronor.

I den anskaffning för det civila luftskyddets behov, vartill 1940 års lag- Departementstima

riksdag anvisade medel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret chefen.

1939/40, ingick anskaffandet av ett reservlager på 1,000,000 gasmaskbehållare.

Såsom för 1940 års urtima riksdag i proposition nr 67 anmäldes, fann

luftskyddsinspektionen sedermera en första anskaffning av 500,000 gasmaskbehållare

vara tillfyllest till dess behovet av reservmateriel kunde säkrare

beräknas. I anslutning härtill disponerades enligt riksdagens beslut de medel,

som sålunda icke togos i anspråk för inköp av gasmaskbehållare, till anskaffning

av annan luftskyddsmateriel.

Luftskyddsinspektionen har nu föreslagit ett fullföljande av det ursprungliga

anskaffningsprogrammet beträffande gasmaskbehållare och framhållit

såsom önskvärt ur produktionsteknisk synpunkt att beställningarna snart

komma till stånd. Jag anser mig böra biträda inspektionens förslag och tillstyrker

sålunda, att medel å tillhopa 1,015,000 kronor äskas å tilläggsstat

till innevarande års riksstat för anskaffande av 500,000 gasmaskbehållare.

Förslaget att anskaffa ytterligare gasmasker för sjukvårdsinrättningarna

är föranlett av dels att antalet vårdplatser å beredskapssjukhus utökats, dels

ock att det tidigare beräknade behovet av gasmasker för andra sjukvårdsinrättningar

visat sig vara otillräckligt. Även i denna del innefattar förslaget

sålunda allenast ett fullföljande av tidigare riktlinjer. Då det icke synes

tillrådligt att fylla det uppkomna behovet genom att taga i anspråk den

förefintliga reserven av folkgasmasker, tillstyrker jag inspektionens förslag

även i denna del och förordar, att 242,000 kronor äskas å tilläggsstat I för

inköp av 2,165 gasmasker av typ A och 11,900 gasmasker av typ B.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

att till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1,257,000.

[2.] 5 a. Civilt luftskydd: Inköp av vattenbehållare, reservationsanslag.

Av 1940 års urtima riksdag anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag å 225,000 kronor för inköp av vattenbehållare

m. m. (proposition nr 67, riksdagens skrivelse nr 84). Av nämnda

belopp avsåg 105,000 kronor att bestrida kostnaderna för anskaffande av

300 transportabla vattenbehållare, vilka av luftskyddsinspektionen skulle

kostnadsfritt tillhandahållas de luftskyddsmyndigheter, som kunde vara i

behov därav.

I skrivelse den 20 september 1941 har luftskyddsinspektionen hemställt om

medel för anskaffande av ytterligare 150 vattenbehållare. De förut beviljade

medlen hade räckt till anskaffande av endast 250 behållare, nämligen 120

stycken om 1.2 kubikmeter och 130 stycken om 3.0 kubikmeter. Från kommuner

hade emellertid inkommit ansökningar om tilldelning av sammanlagt

450 behållare. Efter prövning av ansökningarna hade inspektionen funnit,

att, utöver de redan anskaffade 250 vattenbehållama, trängande behov förelåge

av ytterligare 150 dylika behållare. Verkställda undersökningar hade

givit vid handen, att medelpriset för dessa behållare för närvarande utgjorde

omkring 500 kronor per styck, varför totalkostnaden för behållarna skulle

uppgå till 75,000 kronor. Inköp och fördelning av behållarna borde verkställas

centralt av inspektionen. Behållarna borde kostnadsfritt tilldelas de kommuner,

som vore i behov därav.

Brandförsvarsutredningen har i infordrat yttrande tillstyrkt luftskyddsinspektionens

förslag.

I den framställning av den 8 november 1940, som låg till grund för det vid

1940 års urtima riksdag framlagda förslaget om inköp och utdelning till kommuner

av vattenbehållare, angav inspektionen förstahandsbehovet av behållare

till 300. På grund av prisförhöjningar samt viss omdimensionering av

vattenbehållama har det anvisade anslaget endast räckt till anskaffande av

250 behållare. Trängande behov föreligger emellertid enligt inspektionens

uppgifter av ytterligare 150 vattenbehållare.

Med hänsyn till nämnda behov och den betydelse, som tillgången på dylika

behållare har för eldsläckningen inom områden med dålig vattentillgång, anser

jag mig böra tillstyrka luftskyddsinspektionens förslag. Jag förordar,

att ett belopp å 75,000 kronor äskas för ändamålet å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Inköp av vattenbehållare å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 75,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

35

[3.] Civilt luftskydd: Luftskyddsövningar. Å riksstaten för innevarande

budgetår har till luftskyddsövningar anvisats ett förslagsanslag av

50,000 kronor. Anslaget är avsett för sådana övningar, som anordnas på initiativ

av luftskyddsinspektionen i avsikt att dels pröva luftskyddstjänstens

organisation, dels ock utröna luftskyddets funktionsduglighet inom olika delar

av landet. Ungefär hälften av anslaget avses att fördelas på länsstyrelserna

för övningar, som skola anordnas på anmodan av inspektionen.

I skrivelse den 20 september 1941 hemställer luftskyddsinspektionen örn

ytterligare anslag för detta ändamål under innevarande budgetår. Inspektionen

framhåller, att de luftskyddsövningar, som avhållits under sistförflutna

och innevarande budgetår, utvisat, att behovet av övningar vore synnerligen

stort, och att de brister, som förefunnes i fråga örn den personella beredskapen,

bäst kunde avhjälpas genom dylika övningar. Inspektionen anser därför,

att dess verksamhet i fortsättningen särskilt borde inrikta sig på detta

område.

Inspektionen framhåller i detta sammanhang, att det syntes erforderligt

att tillfälligt anlita viss sakkunnig personal såsom övningsledare, enär inspektionens

egna tjänstemän i stor utsträckning vore bundna av andra arbetsuppgifter.

De för ändamålet anvisade medlen behövde därför tagas i

anspråk även för tillfälligt anlitande av dylika övningsledare och för bestridande

av kostnaderna för resor och traktamenten åt dem.

Inspektionen beräknar de ökade kostnaderna för den sålunda intensifierade

övningsverksamheten under innevarande budgetår till 25,000 kronor.

Det är för luftskyddets effektivitet av stor betydelse att övningar komma Departementstill

stand i tillräcklig omfattning. Jag tillstyrker därför luftskyddsinspektio- cAe/e».

nens förslag örn intensifiering under innevarande budgetår av den på inspektionens

initiativ bedrivna övningsverksamheten. I den mån det visar sig

oundgängligen erforderligt att för dessa övningar tillfälligt anlita viss sakkunnig

personal såsom övningsledare och att betala särskild ersättning åt

dessa, vill jag icke göra erinran däremot. Jag förutsätter, att dylik ersättning

hålles inom snäva gränser och icke kommer i fråga i andra fall, än där

övningsledare tjänstgör inom annat luftskyddsområde än sitt eget. Kostnaderna

härför synas böra bestridas av de till övningarna anvisade medlen.

Enligt luftskyddsinspektionens beräkningar skulle nu nämnda åtgärder

medföra ett överskridande med 25,000 kronor av det för innevarande budgetår

anvisade förslagsanslaget till luftskyddsövningar. Därest riksdagen icke

framställer erinran däremot, ämnar jag förorda, att luftskyddsinspektionen

må för ifrågavarande ändamål taga anslaget i anspråk i nu angiven omfattning.

[4.] 11 a. Civilt luftskydd: Itidrag till inkiip av motorbrandsprutor åt

vissa kommuner, förslagsanslag. I enlighet med förslag i propositionen nr

167 till 1940 års lagtima riksdag anvisade riksdagen (skrivelse nr 288) till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner dels å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor,

dels ock å riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av likaledes

1,000,000 kronor. Medlen voro avsedda att möjliggöra för luftsky ddsinspektionen

att inköpa 1,200 motorbrandsprutor, vilka skulle tillhandahållas de

kommuner, som inspektionen funne vara i behov därav. Tillhandahållandet

skulle ske kostnadsfritt i fråga om de kommuner, som under år 1939 åtnjutit

understöd av skatteutjämningsmedel, medan beträffande övriga kommuner

kostnaden skulle så fördelas mellan staten och kommunen, att den senaide vidkändes

ett belopp, vilket, örn det utdebiterades under ett år, skulle medföra

en höjning av kommunalskatten med 5 öre per skattekrona, varemot eventuellt

överskjutande kostnad skulle erläggas av statsmedel. I enlighet härmed

har luftskyddsinspektionen inköpt 1,200 motorbrandsprutor, vilka fördelats

på de föreskrivna villkoren.

I skrivelse den 20 september 1941 har tuftskyddsinspektionen anmält, att

behov förelåge av ytterligare motorbrandsprutor. Inspektionen föreslår, att

dessa skola anskaffas och tillhandahållas efter samma grunder som tidigare

bestämts i motsvarande fall. Inspektionen meddelar, att till och med den

21 augusti 1941 rekvisitioner från kommuner inkommit å 230 motorsprutor

utöver det förut tillhandahållna antalet sprutor. Vidare säger sig inspektionen

hava verkställt förfrågningar hos lokala organ örn det möjligen föreliggande

ytterligare behovet av motor sprutor. Av de inkomna svaren drager inspektionen

den slutsatsen, att det, utöver de gjorda rekvisitionerna, erfordras

ytterligare i medeltal 10 sprutor för varje län. Inspektionen anser därför, att

i runt tal 500 nya sprutor behöva anskaffas. Med hänsyn till att de uppgifter

om behovet av motorsprutor, till vilka inspektionen äger tillgång, äro

ofullständiga, finner inspektionen sannolikt, att ytterligare ett antal sprutor

komma att erfordras. Inspektionen anmäler därför sin avsikt, att därest

uppgifter, som framdeles må komma inspektionen till handa, giva anledning

därtill, inkomma med ny framställning i ärendet.

Rörande sättet för den nu föreslagna nyanskaffningen av motorbrandsprutor

anför inspektionen:

Inköp och fördelning av de sprutor, som ytterligare skulle erfordras för

kommunerna, torde böra ske efter samma grunder, som tidigare varit gällande.

De av inspektionen tidigare företagna stora inköpen ha medgivit serietillverkning

till i jämförelse med då gällande marknadspris reducerade

kostnader, varigenom besparingar för staten kunnat göras. Sålunda synes

det även i fortsättningen lämpligast med en central upphandling av ifrågavarande

sprutor. Därest försäljningen skulle ske i fria marknaden och varje

kommun själv ombesörja sina inköp, torde fördelarna av en serietillverkning

i anslutning till tidigare tillverkning icke kunna påräknas, varjämte erforderlig

kontroll över såväl tillverkningen som inköpen avsevärt skulle för

svåras.

Inköp bör enligt inspektionens förmenande företagas uteslutande av sprutor

av svensk tillverkning och omfatta omkring 500 sprutor med kärror för

en medelkostnad av 3,500 kronor stycket. Sammanlagda kostnaden för spru
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

37

torna skulle sålunda uppgå till 1,750,000 kronor. Sprutornas dimensioner böra

beräknas i förhållande till de behov, som angivits i ovannämnda rekvisitioner

å ytterligare sprutor.

Motorsprutorna böra såsom ovan anförts fördelas å kommunerna efter enahanda

grunder, som gällt för de hittills fördelade 1,200 sprutorna. Under denna

förutsättning skulle enligt en med ledning av de ytterligare 230 inkomna

rekvisitionerna gjord approximativ beräkning statens kostnader för de föreslagna

500 sprutorna belöpa sig till sammanlagt omkring 95 procent av hela

inköpssumman eller omkring 1,662,500 kronor, medan återstoden, omkring

87,500 kronor, skulle gäldas av kommunerna själva.

Över luftskyddsinspektionens framställning har yttrande infordrats av

brcindförsvarsutredningen. I sitt yttrande förklarar utredningen sig finna inspektionens

äskande väl motiverat med hänsyn till brandförsvarets nuvarande

läge. Förslaget läte sig därjämte väl förena med de förslag till ny brandorganisation

m. m., som utredningen komme att framlägga.

För att stärka rikets brandförsvar gingo statsmakterna under våren 1940

i författning örn central upphandling genom luftskyddsinspektionens försorg

av motorbrandsprutor, vilka tillhandahöllos sådana kommuner, som för sitt

brandväsen vore i behov av desamma. De kommuner, som under år 1939 åtnjutit

understöd av skatteutjämningsmedel, erhöllo sprutorna kostnadsfritt,

medan statsverket för övriga kommuner bar kostnaden, i den mån denna

översteg ett belopp, som motsvarade 5 öre per skattekrona inom kommunen.

I nu angiven ordning har kommunernas brandförsvar tillförts motorsprutor

till ett antal av 1,200. Härtill komma de sprutor, vilka vissa kommuner

redan innan det statliga initiativet förverkligades anskaffat och till vilka enligt

särskilt beslut statligt bidrag i viss utsträckning utgått.

I vissa av de kommuner, som sålunda erhållit motorsprutor, finnas brandkårer

icke upprättade. För att påskynda upprättande av brandkårer inom

ifrågavarande kommuner samt bereda dem sakkunnig hjälp vid organisationsarbetet

och utbildningen av personal överväger chefen för kommunikationsdepartementet

förslag örn att i särskild proposition hos riksdagen hemställa

om visst anslag.

Enligt luftskyddsinspektionens nu föreliggande framställning skulle de vidtagna

åtgärderna på detta område dock ej vara tillräckliga utan behov föreligga

av ytterligare 500 motorbrandsprutor.

Det synes önskvärt att det sålunda konstaterade behovet av ytterligare brandsprutor

tillgodoses redan under innevarande budgetår. Vid tillhandahållandet

av dessa sprutor åt kommunerna torde samma grunder böra tillämpas som

vid den tidigare anskaffningen. För avgörande huruvida en kommun åtnjutit

understöd av skatteutjämningsmedel bör hänsyn dock tagas till örn dylikt

understöd utgått under år 1941. Kommun, i vilken brandkår ej finnes upprättad,

bör erhålla motorsprula endast örn det med säkerhet kan antagas, att

brandkår kommer att upprättas i kommunen inom den närmaste framtiden.

Enligt inspektionens beräkningar skulle omkring 95 procent av anskaffningskostnaden

för sprutorna komma att stanna å statsverket. Orsaken till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

att så stor del av kostnaden beräknas komma att belöpa å statsverket torde

vara den att brandsprutorna nu i relativt större antal fall än tidigare komma

att tilldelas kommuner, som äro skattetyngda. Jag förutsätter, att inspektionen

utövar noggrann kontroll att denna förmån icke missbrukas.

I likhet med vad tidigare skett torde för ändamålet böra anvisas ett förslagsanslag,

till beloppet motsvarande anskaffningskostnaderna för sprutorna

efter avdrag av de köpeskillingar, som komma att erläggas av kommunerna.

I anslutning till luftskyddsinspektionens beräkningar förordar jag, att å tillläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår upptages ett förslagsanslag

av 1,660,000 kronor.

För användning av ifrågavarande 500 motorbrandsprutor erfordras, enligt

vad luftskyddsinspektionen framhållit i sin förutnämnda skrivelse, 250,000

meter brandslang. Några förnyade centrala inköp av brandslang för att fylla

detta behov äro emellertid icke påkallade. Den nuvarande tillgången förslår att

täcka även detta behov. Brandslangar, som upphandlats centralt, äga kommunerna

till självkostnadspris inköpa från luftskyddsinspektionen. Enligt vad

inspektionen uppgiver i sin framställning är det däremot erforderligt att centralt

inköpa ytterligare slangarmatur för ifrågavarande brandsprutor, att tillhandahållas

kommunerna till självkostnadspris. Inköpskostnaden beräknades

av inspektionen till 250,000 kronor.

Slangarmatur har tidigare upphandlats centralt och till självkostnadspris

tillhandahållits kommunerna. Därvid har förevarande anslag till bidrag till inköp

av motorbrandsprutor åt vissa kommuner anlitats att förskottsvis bestrida

inköpskostnaderna, vilka sedermera täckts genom de vid armaturens försäljning

inflytande köpeskillingarna. Jag utgår från att för anskaffande av nu

erforderlig armatur liknande anordningar träffas och att sålunda anslag till

ifrågavarande förlagsändamål icke är erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt lyftskydd: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor

åt vissa kommuner å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 1,660,000.

[5.] 15. Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning

m. m., reservationsanslag. Den 12 april 1940 ställde Kungl. Maj:t

till statens utrymningskommissions förfogande ett belopp av högst 500,000

kronor till bestridande av kostnaderna för dels sådana åtgärder av förberedande

natur, vilka kunde erfordras för att i händelse av luftskyddstillstånd

evakuerad civilbefolkning skulle kunna mottagas å de orter, till vilka densamma

borde överflyttas, dels ock de åtgärder i övrigt, vilka föranleddes av

på kommissionen ankommande uppgifter. Därjämte anbefallde Kungl. Majit

statskontoret att utbetala högst förenämnda belopp från det å förskottsstat

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

39

för försvarsväsendet m. m. under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till

engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.

För täckande av utgifterna för ändamålet anvisades å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 ett förslagsanslag av 500,000 kronor (prop.

nr 293; riksdagens skrivelse nr 436).

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 angående fortsatt giltighet

för vissa dispositionsbeslut beträffande förskottsstaten för budgetåret

1939/40 skulle omförmälda belopp av högst 500,000 kronor få disponeras

jämväl under budgetåret 1940/41, därvid ifrågakommande utgifter skulle

bestridas från motsvarande förskottsanslag å den från och med dén 1 juli

1940 gällande förskottsstaten. Den 24 januari 1941 har Kungl. Maj:t därefter

förklarat hinder icke möta för statens utrymningskommission att av sistnämnda

belopp bestrida kostnaderna för tryckning av s. k. utrymningsbiljetter

ävensom av särskilda transportregister, som utarbetats för att underlätta

utlämnandet av dylika biljetter. Genom beslut den 28 februari 1941 har

Kungl. Maj:t vidare meddelat föreskrifter örn grunderna för arvode och

vissa ersättningar till ledamot av inkvarteringsnämnd, vilken gottgörelse

jämväl skall gäldas från sagda medelsanvisning. Därjämte har Kungl. Maj:t

genom skilda beslut förklarat hinder icke möta för utrymningskommissionen

att av ifrågavarande medel bestrida dels, efter samråd med statens industrikommission,

kostnaderna för inköp av högst 2,500 ton träull, att uppläggas

såsom reservlager för att i händelse av utrymning användas för stoppning

av madrasser och kuddar till bostäder, vilka komme att tagas i anspråk för

inkvarteringsändamål, dels ock, efter samråd med statens bränslekommission,

kostnaderna för inköp av omkring 2,300 ton koks, att uppläggas såsom

reservlager för att i händelse av utrymning användas till uppvärmning av

sådana bostäder inom Malmöhus och Kristianstads län, vilka komme att

tagas i anspråk för inkvarteringsändamål.

För täckande av sådana utgifter för de nu ifrågavarande ändamålen, vilka

belöpte å budgetåret 1940/41, anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för

nämnda budgetår ett förslagsanslag av 500,000 kronor (prop. nr 292; riksdagens

skrivelse nr 434).

Av de medel, som sålunda under budgetåren 1939/40 och 1940/41 stodo

till utrymningskommissionens förfogande, hade intill den 1 juli 1941 förbrukats

allenast 95,818 kronor 74 öre eller under budgetåret 1939/40 10,685

kronor 20 öre och under budgetåret 1940/41 85,133 kronor 54 öre. (Budgetredovisningen

utvisar en annan fördelning mellan budgetåren på grund av

att en återleverans vid budgetårsskiftet bokförts såsom uppbörd å anslaget

för budgetåret 1940/41 i stället för som avsetts å anslaget för budgetåret

1939/40.)

Anskaffning av materiel till kommissionens internatförläggningar har under

tiden intill den 1 juli 1941 i viss utsträckning skett med anlitande av

andra medel än de nu nämnda. I samband med den av kommissionen under

sommaren 1940 omhänderliavda utflyttningen av vissa skolbarn till landet

anskaffades nämligen dylik materiel för en kostnad av 235,573 kronor 31

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

öre, vilka utgifter bestredos av det för skolbamsutflyttningens genomförande

anvisade anslaget.

Den 28 juni 1941 meddelade Kungl. Majit beslut örn fortsatt giltighet under

budgetåret 1941/42 för vissa dispositionsbeslut beträffande förskottsstaterna

för budgetåren 1939/40 och 1940/41. På grund av detta beslut ägde

utrymningskommissionen att av det belopp å 500,000 kronor, som genom

Kungl. Maj :ts beslut den 12 april 1940 ställts till dess förfogande, vid ingången

av nu löpande budgetår disponera (500,000 — 95,818: 74 =) 404,181

kronor 26 öre.

Genom beslut den 4 juli 1941 ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande

till bestridande av kostnaderna för de i Kungl. Majits beslut den 12

april 1940 omförmälda åtgärderna — utöver det genom sistnämnda beslut

anvisade beloppet av högst 500,000 kronor — ytterligare högst 750,000 kronor

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42

under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel

för civilbefolkningens skydd m. m.

Under innevarande budgetår stå sålunda till kommissionens förfogande

för ifrågavarande ändamål (404,181: 26 + 750,000) 1,154,181 kronor 26 öre.

Häri har icke inräknats det belopp å högst 405.000 kronor, som genom beslut

den 26 september 1941 ställts till kommissionens förfogande för utrustning

till provisoriska förlossningshem under utrymning, och vars reglering

jag återkommer till under nästföljande punkt.

I skrivelse den 13 oktober 1941 har statens utrymningskommission dels

lämnat redogörelse för de åtgärder för anskaffning av materiel till inkvarteringsbostäder,

som kommissionen hittills vidtagit, dels hemställt örn medel

för verkställande av vissa ytterligare åtgärder för samma ändamål.

Av utrymningskommissionen hittills vidtagna åtgärder. Av kommissionens

skrivelse framgår, att kommissionen under budgetåren 1939/40 och 1940/41

samt under tiden den 1 juli—8 oktober 1941 för materiel, som inköpts direkt

av kommissionen eller anskaffats genom inkvarteringsnämnderna, från

förevarande anslag utgivit sammanlagt 949,607 kronor 97 öre. I anledning

av gjorda materielanskaffningar hava därjämte till kommissionen inkommit

ännu ej likviderade fakturor å ett sammanlagt belopp av 111,232 kronor

37 öre. Därjämte har genom beställningar av materiel disponerats ett ytterligare

belopp av uppskattningsvis inemot 580,000 kronor. De förberedelser,

som hittills vidtagits för att anskaffa beredskapsmateriel, kunna sålunda

beräknas komma att draga en kostnad av omkring 1,640,000 kronor. Kostnaderna

fördela sig på olika materielslag på sätt framgår av följande upp
-

ställning:

Materiel

Kostnad

Virke till sängar m. m..............

617,898: —

Koks .............................

210,996: —

389,842: —

Träull .............................

Halm och spån .....................

6,533: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

41

Materiel

Spik, skruv m. m.........

Spisar ...................

Brandskyddsmateriel .....

Masonite (för mörkläggning)

Sängkläder och linne .....

Köksutrustningar .......

Diverse .................

Kostnad

....... kronor 2,274: —

....... » 73,068: —

....... » 36,500: —

....... » 67,300: —

....... » 30,573: —

....... » 204,042: —

....... » 614:34

Summa kronor 1,639,640:34.

Av det belopp för inköp av materiel, som kommissionen hittills utbetalat,

belöper å innevarande budgetår 916,771 kronor 55 öre. Kommissionen har

därjämte under samma tid från förevarande anslag bestritt vissa andra utgifter

(resekostnader, kontorsomkostnader och arvoden till inkvarteringsnämnder,

tryckningskostnader, hyror av förrådslokaler, transporter m. m.)

till ett belopp av 43,336 kronor 98 öre. Sammanlagt har kommissionen alltså

under innevarande budgetår av det till kommissionens förfogande stående

beloppet till och med den 8 oktober 1941 förbrukat 960,108 kronor 53 öre.

Såsom förut nämnts uppgår hela det belopp, som under innevarande budgetår

står till kommissionens förfogande, till 1,154,181 kronor 26 öre. Den

materielanskaffning, för vilken kommissionen ännu ej erlagt betalning, uppgår

till ett belopp av (1,639,640:34 — 949,607:97) 690,032 kronor 37 öre,

medan av de för innevarande budgetår disponibla medlen allenast återstår

ett belopp av (1,154,181:26 — 960,108:53) 194,072 kronor 73 öre. Det är

sålunda erforderligt, att ett ytterligare belopp av (690,032: 37 — 194,072: 73)

495,959 kronor 64 öre ställes till kommissionens förfogande.

Av utrymningskommissionen planlagd ytterligare materielanskaffning. Beträffande

frågan huruvida den hittills gjorda anskaffningen av materiel är

tillräcklig för att i inkvarteringsorterna erhålla en skälig beredskap framhåller

kommissionen inledningsvis, att materielanskaffningen hittills så gott

som uteslutande avsett att tillgodose behovet av utrustning för intematförläggningarna,

men att en del av träullsförråden kunde förutses jämväl behöva

utnyttjas för den enskilda inkvarteringens behov. Kommissionen yttrar

härefter:

Vid planläggningsarbetet hava de olika utrymningsorterna tilldelats inkvarteringsdistrikt

med ett''såsom tillräckligt beräknat antal platser å internat

och i enskild inkvartering. Utöver det sålunda tilldelade antalet har kommissionen

låtit inventera ett antal platser, vilka utgöra en reserv, som kan

tagas i bruk för befolkning, som bortflyttat på grund av militärutrymning,

eller eljest för oförutsedda inkvarteringsbehov. Utrymningsorterna hava hittills

tilldelats tillhopa 3,986 internat med ett sammanlagt platsantal av

207,698. De av kommissionen inventerade reservplatserna uppgå för närvarande

till omkring 152,000, fördelade på ungefär 3,000 internat.

Vid tilldelningen av internat har beräkningsgrunden i allmänhet varit, alt

platsantalet skulle vara tillräckligt för förläggning av 70 procent av antalet

*

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

skolbarn samt att utrymningsorten därjämte skulle hava till sitt förfogande

ett betryggande platsantal för anordnande av småbarnsinternat samt internat

för gamla.

Den utsträckning, i vilken de tilldelade internaten kunna komma att behöva

tagas i bruk vid en luftskyddsutrymning blir givetvis beroende på den

omfattning utrymningen erhåller. Utrymningen kan sålunda bliva antingen

frivillig eller obbgatorisk. Antalet internat, som kan behöva upprättas, blir

vidare beroende på valet av inkvarteringsform. Enligt de av kommissionen

utfärdade anvisningarna skola nämligen föräldrarna kunna välja mellan att

själva taga vård om sina barn i självordnad eller enskild inkvartering eller

att lata barnen medfölja till internatförläggning. Med anledning härav har

kommissionen vid internattilldelningen utgått från att icke mer än 70 procent

av skolbarnen kunna beräknas komma att medfölja till internat. Å andra

sidan kan anslutningen till internat givetvis komma att bliva mindre, örn

föräldrarna föredraga att låta barnen avresa till självordnad eller enskild

inkvartering. En förutsättning härför är emellertid, att barnens mödrar eller

av föräldrarna vidtalade vårdarinnor kunna medfölja barnen till inkvarteringsorterna

för att där taga vård örn dem. De möjligheter, som i detta hänseende

kumla finnas å olika utrymningsorter, äro beroende på flera omständigheter

och framförallt på huruvida kvinnlig arbetskraft i orten i större

eller mindre omfattning sysselsättes i förvärvslivet.

Kommissionen framhåller vidare, att de hittills vidtagna materielanskaffningarna

möjliggjorde vidtagande av beredskapsåtgärder för allenast en del

av de utrymningsorterna tilldelade internaten. Omfattningen av de vidtagna

beredskapsatgärderna vore mycket skiftande för olika inkvarteringsområden,

men för riket i dess helhet hade beredskapsåtgärder vidtagits beträffande

59 procent av de tilldelade internatplatserna. Med beredskapsåtgärder

avses därvid, att virke till sängar antingen anskaffats eller utan dröjsmål

kan anskaffas i orten, att madrassfyllningsmateriel finnes tillgänglig,

samt att köksutrustning antingen kan tillhandahållas från kommissionens

förråd eller enligt verkställd undersökning kan upplånas eller eljest anskaffas

i orten. Möjligheterna att i samband med en utrymning från endast en

del av utrymningsorterna överföra materiel från visst område till ett annat

vore enligt kommissionen, åtminstone såvitt anginge den mera skrymmande

materielen, såsom t. ex. träull, på grund av transportsvårigheterna

mycket små. Med den nuvarande beredskapen funnes icke heller ens vid

en relativt begränsad luftskyddsutrymning någon marginal för tillgodoseende

av de oförutsedda behov, som kunde uppkomma vid en militärutrymning.

Då verkställda undersökningar utvisat, att behov förelåge av utrymningsåtgärder

i närheten av vissa fabriksföretag och militära anläggningar,

vöre dessutom en ökning av platstilldelningen för internat med säkerhet att

emotse. Kommissionen hade därför kommit till den uppfattningen, att en

ökning av beredskapen utöver de hittills vidtagna åtgärderna vore ofrånkomlig.

I fråga om omfattningen av den ökade beredskapen ansåge kommissionen

erforderligt, att utrustning anskaffades för internat motsvarande

hela det platsantal, som hittills tilldelats utrymningsorterna. Erforderligt

utrymme skulle då kunna finnas för en viss om än begränsad utbyggnad av

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

43

utrymningsplanläggningen med bibehållande av erforderlig beredskap. Därjämte

skulle ökade möjligheter beredas att i ett läge, då icke alla utrymningsorter

behövt utrymmas, verkställa inkvartering av de personer, som

bortflytta! på grund av militärutrymning.

Kommissionen ingår därefter närmare på den ytterligare materielanskaffning,

som kommissionen finner erforderlig samt yttrar därvid:

Vid en utbyggnad av beredskapen till den omfattning, som ovan förordats,

kan anskaffningskostnaden för sängvirke med nuvarande prisnivå

beräknas till i Tunt tal 500,000 kronor, däri inberäknat kostnaden för anskaffning

av spik och skruv. Vid beräkningen av detta belopp bär till utgångspunkt

tagits kostnaderna för den hittillsvarande anskaffningen. Sålunda

har hänsyn tagits till att virkesbehovet i viss utsträckning kan tillgodoses

utan inköp genom att leverantörer kostnadsfritt åtaga sig att reservera

behövligt virke för vissa internat. Vidare har kommissionen räknat med att

det nyinköpta virket till undvikande av värdeförluster skall bibehållas okapat.

För driften av internatförläggningar är det oundgängligen nödvändigt att

tillräckliga kokmöjligheter förefinnas. För erhållande av nuvarande beredskap

har för detta ändamål måst anskaffas 590 spisar. Enligt kommissionens

uppfattning är denna anskaffning hållen i underkant. Därest beredskapen

skulle utbyggas i den omfattning som ovan förutsatts, torde ytterligare 600

spisar behöva anskaffas. Dessa spisar torde kunna erhållas till ett genomsnittspris

av 125 kronor eller sålunda för tillhopa 75,000 kronor.

Den av kommissionen innevarande år anskaffade köksutrustningen utgöres

av 1,000 satser. Anskaffningskostnaden har uppgått till 204,041 kronor 80 öre.

Kommissionen kan emellertid icke finna den därigenom uppnådda beredskapen

tillfredsställande. Genom anskaffande av ytterligare ett 1,000-tal satser

synes en försvarlig beredskap på detta område kunna uppnås. Därigenom

skulle köksutrustning finnas tillgänglig för i runt tal halva antalet utrymningsorterna

tilldelade internat. Vid en anskaffning av ett ökat antal köksutrustningssatser

synes emellertid huvudvikten böra läggas på erhållande av tillräckligt

antal större kokkärl. Beträffande smärre artiklar torde däremot vissa

inskränkningar kunna göras i förhållande till de tidigare anskaffade satserna.

De nya satserna skulle i så fall tilldelas internat, som äro belägna i orter,

där möjligheten att genom lån eller köp erhålla komplettering kan bedömas

vara relativt stor. Därest de nya satserna sålunda skulle göras mindre omfattande,

synes det vara skäligt att räkna med en anskaffningskostnad per

sats av 150 kronor eller sålunda för 1.000 satser sammanlagt 150,000 kronor.

Vad angår träull får den hittills verkställda anskaffningen anses tillräcklig

— ehuru i knappaste laget — för de utrymningsorterna tilldelade internaten.

Med hänsyn till transportsvårigheterna måste förråden emellertid redan

under fred vara decentraliserade, vilket i sin tur försvårar ett fullständigt

utnyttjande av de upplagda kvantiteterna. Härtill kommer, att såsom ovan

framhållits en del av träullförråden kan behöva utnyttjas för den enskilda

inkvarteringens behov. Erfarenheterna i samband med den hittills verkställda

upphandlingen visar därjämte, att leveranstiderna för träull äro relativt långa.

En forcerad anskaffning under ett skärpt krisläge synes därför icke vara

möjlig. Härtill kommer, att möjligheterna att anskaffa halm såsom madrassfyllnadsmaterial

på grund av det dåliga skördeutfallet måste anses som obefintliga.

En viss ökning av lagren av träull synes sålunda ofrånkomlig, därest

betryggande beredskap skall kunna uppehållas. Kommissionen vill föreslå,

att ytterligare 1,500 ton anskaffas. Priset för trälill har hittills utgjort 115

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

kronor per ton. Den ytterligare anskaffningskostnaden skulle alltså utgöra

172,500 kronor. Härtill måste läggas utgifterna för frakter med mera, varför

sammanlagda kostnaden för ifrågavarande träullsanskaffning kan beräknas

till 210,000 kronor.

Av brandskyddsmateriel för internatens behov har hittills beordrats 1,000

satser för en kostnad av 36,500 kronor. Vidare har till en kostnad av 67,300

kronor träffats avtal örn leverans av 26,000 skivor masonite (4X5 fot) att

användas såsom mörkläggningsmateriel. Den sålunda anskaffade materielen

kan beräknas motsvara en fjärdedel av det behov, som skulle uppkomma vid

en fullt genomförd Ulftskyddsutryliming. Jämväl i förevarande hänseende

är en ökning av beredskapen av behovet påkallad. Enligt kommissionens mening

bör tillgången på brandskydds- oell mörkläggningsmateriel möjliggöra

att åtminstone hälften av de utrymningsorterna tilldelade internaten kunna

förses med sådan utrustning från kommissionens förråd. Detta skulle medföra

en fördubbling av den nuvarande lagerhållningen. Kostnaden härför kan

beräknas belöpa sig till samma belopp som kostnaderna för den hittills verkställda

anskaffningen, eller sålunda till 103,800 kronor.

I kommissionens skrivelse behandlas därefter frågan örn anskaffande av

sängutrustning för inkvarteringsbostäderna. Härom yttrar kommissionen:

Därest utrymning skulle påbjudas är det en angelägenhet av största betydelse

att den evakuerade befolkningen har tillgång till erforderlig sängutrustning.

Avsikten är, att de bortflyttande själva skola anskaffa sin personliga

utrustning, däri inräknat sängutrustning. I de utfärdade utrustningslistorna

har sålunda angivits, att sängutrustningen bör bestå av madrass- och kuddvar,

en eller två filtar samt örn möjligt även lakan. I den mån de bortflyttande

icke själva kunna anskaffa sin personliga utrustning bör det ankomma på

de kommunala organen i utrymningsorterna alt komplettera vad som brister.

Någon skyldighet i detta hänseende finnes emellertid icke i författningsväg

ålagd kommunerna. Spörsmålet har emellertid berörts av föredragande departementschefen

i propositionen nr 148 till 1940 års lagtima riksdag med förslag

till förordning örn utrymningshjälp, m. m. (se sid. 43 och 80 i propositionen)

.

Även om sålunda sängutrustning vid bortflyttning bör medföras av den

enskilde samt utrymningskommunen bör komplettera vad som brister, kan

förutses, att åtskilliga bortflyttande, framför allt örn utrymningen äger rum

under den kallare årstiden, icke komma att vara försedda med tillräcklig utrustning.

Detta kan bland annat befaras bliva fallet med avseende å täcken

och filtar. Även örn varje bortflyttande skulle medföra ett täcke eller en till

två filtar kan denna utrustning vintertid bliva otillräcklig, framför allt örn

förläggningen skulle hava ordnats i en lokal, vars uppvärmningsanordningar

äro mindre tillfredsställande. Det är i sådana fall angeläget att kompletterande

utrustning kan utlämnas till de evakuerade å inkvarteringsorten.

Det kan vidare förutses, att alla utrymmande icke komma att vara försedda

med madrass- och kuddvar. Stadsbefolkningen torde numera i allmänhet begagna

vadd- eller tagelmadrasser i stället för madrasser, stoppade med halm.

De madrass- och kuddvar, som skola medföras vid utrymning, måste därför

säkerligen i stor utsträckning anskaffas i förväg av den enskilde för just

detta ändamål. Jämväl i detta hänseende kommer därför med säkerhet att

å inkvarteringsorterna uppstå ett behov av att kunna tillhandahålla en lämplig

kompletterande utrustning.

Därest militärutrymning skulle påbjudas kan det befaras, att de som beröras

därav i många fall icke få möjlighet att medföra tillräcklig utrustning, t. ex.

örn bortflvttningen måste ske i form av landsvägsmarsch. Även i detta fall

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

45

uppkommer å inkvarteringsorten ett behov av att kunna förse de evakuerade

med den nödvändigaste bäddutrustningen i form av madrassvar och filt.

Dessa överväganden hava medfört, att kommissionen ansett sig böra undersöka

möjligheterna att anskaffa vissa beredskapslager av bäddutrustning. Med

hänsyn till angelägenheten att inte för en dylik beredskapsanskaffning utnyttja

den begränsade tillgången av textilprodukter har kommissionen verkställt

vissa undersökningar angående möjligheterna att tillverka madrassvar

och filtar av papper. Vad angår madrassvar av papper hava sådana i icke ringa

utsträckning kommit till användning i mera stadigvarande militära fältförläggningar.

Kostnaden för anskaffning av en lämplig pappersmadrass torde

vid större upphandling icke komma att överstiga 1 krona 30 öre per styck.

Vad angår filtar, tillverkade av papper, ha sådana kommissionen veterligt

icke hittills saluförts i handeln. Enligt vad kommissionen funnit kan emellertid

en fullt användbar filt, bestående av flera lager kreppat papper tillverkas

för en kostnad, icke överstigande 1 krona 25 öre per styck. Kommissionen vill

föreslå, att ett beredskapslager anskaffas bestående av 100,000 pappersöda!- och 75,000 pappersmadrasser. Kostnaden härför kan beräknas uppgå till

högst 222,500 kronor.

Vidare erinrar kommissionen örn att kostnaderna för arvoden och vissa ersättningar

till inkvarteringsnämndernas ledamöter bestredes från anslaget

till förberedande inkvarteringsåtgärder. Med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter,

som måste påläggas inkvarteringsnämnderna i samband med pågående

materielanskaffning, torde, enligt vad kommissionen framhåller, dessa

kostnader under förra delen av innevarande budgetår bliva relativt betydande.

Även i fortsättningen torde ifrågavarande kostnader bliva avsevärda

om ytterligare materielanskaffning skulle äga rum i enlighet med vad kommissionen

föreslagit. För återstoden av budgetåret kunna kostnaderna enligt

kommissionens uppfattning beräknas till omkring 75,000 kronor.

Förrådslokaler för den anskaffade materielen hade i begränsad utsträckning

kunnat erhållas avgiftsfritt i outnyttjade utrymmen i skolhus och andra

dylika lokaler. 1 största antalet fall hade det emellertid visat sig nödvändigt

att förhyra förrådslokaler. Kostnaderna härför samt för den övervakning av

förråden, som i vissa fall måste anordnas, beräknar kommissionen — under

förutsättning av ytterligare materielanskaffning i enlighet med kommissionens

förslag — till 50,000 konor.

Slutligen hemställer kommissionen om ett anslag för oförutsedda utgifter

å 300,000 kronor. Kommissionen säger sig hava för avsikt, att härav bestrida

bl. a. kostnaderna för vissa ytterligare beredskapsåtgärder, örn vilka sådan

utredning för närvarande icke förelåge, att behovets omfattning kunde mera

exakt angivas. Kommissionen nämner i delta sammanhang, att uppvärmningsanordningarna

å internaten i viss utsträckning behövde kompletteras genom

anskaffning av kaminer samt att viss sjukvårdsutrustning torde böra

anskaffas.

Kommissionens skrivelse innefattar sålunda hemställan örn anslag —

förutom för täckande av tidigare angivna kostnader för redan beslutad maierielanskaffning

-— för följande ändamål:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4G

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Anskaffning av virke................................ kronor 500,000

Anskaffning av spisar................................ » 75,000

Anskaffning av köksutrustning........................ » 150^000

Anskaffning av träull................................ » 210 000

Anskaffning av brandskydds- och mörkläggningsmateriel » 103,800

Anskaffning av pappersfiltar och pappersmadrasser...... » 222,500

Arvoden och vissa ersättningar till ledamöter i inkvarte
ringsnämnder

................................... » 75 qoo

Hyror för förrådslokaler m. m....................... » 50,000

Oförutsedda utgifter ................................ » 300’000

Summa kronor 1,686,300.

Depch}ZntS'' utrymningskommissionens framställning innehåller i första hand förslag

örn täckning av utgifter för materielanskaffning, vilken kommissionen betalat

under den gångna delen av innevarande budgetår eller beräknas komma

att betala under återstoden av budgetåret, ävensom av vissa med inkvarteringsverksamheten

sammanhörande utgifter, vilka jämlikt särskilda medgivanden

må utgå av de till utrymningskommissionens förfogande ställda medlen.

Som nämnts har enligt olika Kungl. Maj:ts beslut till kommissionens

disposition under innevarande budgetår till förberedande åtgärder för

mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. stått å förskottsstaten

för försvarsväsendet anvisade medel örn tillhopa (404,181:26 + 750,000)

1,154,181 kronor 26 öre. För dessa förskottsanvisningar, som kommissionen

disponerat men ännu icke utbetalt i sin helhet, bör täckning nu ske genom

anvisande av medel å tilläggsstat för löpande budgetår.

Därutöver fordras medel för bestridande av kostnader för av kommissionen

anskaffad eller beställd materiel å tillhopa 495,959 kronor 64 öre.

Sammanlagt behöver alltså för nu nämnda ändamål anvisas ett anslag av

(1,154,181:26 + 495,959:64) 1,650,140 kronor 90 öre.

Utrymningskommissionens framställning innehåller emellertid därjämte en

plan för kommissionens fortsatta verksamhet för anskaffande av erforderlig

utrustning till de inkvarteringsbostäder, som skola tagas i bruk i händelse

utrymning skulle påbjudas. Den hittills gjorda materielanskaffningen räcker

nämligen, enligt vad kommissionens undersökningar givit vid handen, endast

till för att fylla behovet av den nödvändiga utrustningen å genomsnittligt sett

59 procent av antalet platser a de av kommissionen planerade internatförläggmngarna.

Då kommissionen finner detta förhållande vara ur beredskapssynpunkt

otillfredsställande, föreslår kommissionen en utökad materielanskaffning

av betydande mått. Ytterligare anskaffning skulle sålunda ske av

virke, spisar, köksutrustning, träull samt brandskydds- och mörkläggningsmateriel

för en sammanlagd kostnad av 1,038,800 kronor.

Då den materiel, som här avses, är oundgänglig för härbärgering i internatförläggningar

av den del av befolkningen, som i händelse av utrymning

måste anvisas sådan förläggning, finner jag de hittills vidtagna åtgärderna

icke vara ur beredskapssynpunkt tillräckliga. Med hänsyn till den utomordentliga

betydelsen av att de personer, för vilka internatförläggningarna äro

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

47

avsedda, vid krigstillfälle kunna undanföras från de mest hotade orterna är

det, trots de därmed förbundna betydande kostnaderna, enligt min mening

nödvändigt att utöka beredskapen på detta område. Då jag vidare icke kan

finna att kommissionens anskaffningsprogram kan göras mindre omfattande

än som föreslagits samt förslaget i denna del ej heller i övrigt giver anledning

till erinran, förordar jag, att det av kommissionen för ifrågavarande

anskaffning begärda beloppet ställes till kommissionens förfogande.

Vidare har kommissionen framlagt förslag om anskaffning av ett beredskapslager

av 100,000 pappersfiltar och 75,000 pappersmadrasser samt härför

begärt anvisande av sammanlagt 222,500 kronor.

Nu nämnda anskaffning hänför sig visserligen till de evakuerades personliga

utrustning, för vilken varje enskild i princip själv bör svara. Såsom jag

vid framläggandet för 1940 års lagtima riksdag av förslag till förordning

om utrymningshjälp uttalade kunna emellertid fall inträffa, då understöd

för utrustningen ter sig nära nog som en nödvändighet. I fråga om bäddutrustningen

tillkommer den omständigheten att det kan vara praktiskt omöjligt

att vid utrymningstransporten medföra sådan utrustning till inkvarteringsorten,

varför det kan bliva nödvändigt att tillhandahålla bäddutrustning.

Icke medellösa personer böra i sådana fall härför gälda ersättning, beräknad

efter statens självkostnadspris. I anslutning till dessa synpunkter finner jag

mig böra biträda kommissionens förslag örn anskaffning av ett beredskapslager

av pappersfiltar och pappersmadrasser.

Jag har intet att erinra mot kommissionens beräkning av ett belopp å

75,000 kronor till arvoden och vissa ersättningar till inkvarteringsnämndernas

ledamöter samt ett belopp å 50,000 kronor till förhyrning av förrådslokaler.

Slutligen har kommissionen hemställt att tillika skulle till dess förfogande

ställas ett belopp av 300,000 kronor, närmast avsett till anskaffning av

kaminer och sjukvårdsutrustning för internatförläggningarna. Kommissionen

har emellertid ännu icke medhunnit att verkställa några närmare undersökningar

rörande behovet av nämnda materiel eller kostnaderna för anskaffningen.

Med anvisande av medel för dessa ändamål synes mig vid

sådant förhållande böra anstå, till dess kommissionen är i tillfälle framlägga

närmare beräkningar. Skulle på grund av oförutsedda omständigheter

omedelbart behov av medel för ifrågavarande ändamål uppkomma, synes

den utvägen kunna anlitas, att kostnaden får bestridas från vederbörligt

anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande kommissionens

fortsatta verksamhet för materielanskaffning samt vissa därmed sammanhörande

utgifter uppkommer ett anslagsbehov av 1,386,300 kronor.

För alt täcka utgifter för redan beslutad materielanskaffning erfordras,

såsom förut nämnts, ett anslag av 1,650,140 kronor 90 öre.

I)et totala medelsbehovet till bestridande av utgifter för förberedande åtgärder

för mottagande av evakuerad civilbefolkning uppgår sålunda till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

3,036,440 kronor 90 öre. Jag förordar, att anslag för ändamålet äskas å

tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår. Med hänsyn till att anslagsäskandet

grundas på mera detaljerade beräkningar än vid beviljande

av anslag för samma ändamål under tidigare budgetår, synes anslaget, vilket

förut utgått såsom förslagsanslag, nu böra givas formen av reservationsanslag,

därvid emellertid en avrundning uppåt torde böra ske till 3,100,000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad

civilbefolkning m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 3,100,000.

[6.] 16. Utrustning tili provisoriska förlossningshem under utrymning,

reservationsanslag. I skrivelse den 22 september 1941 har statens utrgmningskommission

framlagt förslag örn inrättande under utrymning av provisoriska

förlossningshem samt hemställt om anslag för anskaffande av utrustning till

dylika hem.

Planläggning för luftskyddsutrymning (utrymning enligt 1 § utrymningslagen)

verkställes för närvarande genom kommissionens försorg inom 76

orter i riket. Planerna åsyfta ett undanförande av barn samt blivande mödrar,

åldringar och eljest arbetsoförmögna personer ävensom erforderlig vårdpersonal.

De som bortflytta kunna antingen begiva sig till självordnad inkvartering

eller ock erhålla inkvartering genom myndigheternas försorg. I senare fallet

är inkvarteringen avsedd att äga rum antingen i form av enskild inkvartering

eller å särskilda internatförläggningar. Den enskilda inkvarteringen

ifrågakommer för dem, som kunna sköta sin egen hushållning, t. ex. mödrar

med barn, under det att de, som i ena eller andra hänseendet behöva särskild

omvårdnad, förläggas i internat (skolinternat, småbarnsinternat, internat för

gamla).

Utrgmningskommissionen framhåller i sin förenämnda skrivelse, att, enligt

de anvisningar kommissionen efter samråd med medicinalstyrelsen och

dess vetenskapliga råd lämnat, bland de blivande mödrarna endast sådana,

som väntade sin nedkomst inom tre månader, borde lämna utrymningsorterna.

Man måste emellertid enligt kommissionen räkna med vissa undantag

från denna regel. Å ena sidan komme även andra gravida kvinnor att

bortflytta vid utrymning av den anledningen att de hade vårdnaden om

barn. Å andra sidan komme en del av de kvinnor, vilkas förlossning vid utrymningstillfället

vore nära förestående, icke att kunna förflyttas till inkvarteringsorterna

på grund av de risker, som vöre förenade med längre resor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

49

Då vidare i händelse av frivillig utrymning icke alla havande kvinnor korame

att efterfölja uppmaningen till utrymning och man dessutom icke visste vilka

av planläggningsorterna som i ett visst läge verkligen komme att bliva föremål

för utrymningsåtgärder, kunde antalet blivande mödrar, som komme att

bortflytta vid en luftskyddsutrymning, icke med någon större grad av tillförlitlighet

bestämmas på förhand. Kommissionen ansåge sig därför till grund

för sina beräkningar böra lägga det antal kvinnor i utrymningsorterna, som

med nuvarande födelsetal kunde beräknas vänta sin nedkomst under de

närmaste tre månaderna. Nämnda antal utgjorde i runt tal 8,000.

De blivande mödrarna kunde, enligt vad kommissionen framhåller, efter

utrymningens genomförande beredas förlossningsvård antingen å redan befintliga

förlossningsanstalter eller genom distriktsbarnmorskornas försorg. I

senare fallet måste förlossningarna som regel äga rum i de enskilda hem, där

vederbörande kvinnor erhållit bostäder.

I fråga om det förra av dessa alternativ har kommissionen verkställt en

undersökning, för vilken redogörelse lämnas i framställningen. Av undersökningen

framgår, att möjlighet icke finnes att i någon nämnvärd omfattning

grunda förlossningsvården för evakuerade kvinnor på ett utnyttjande av nu

befintliga allmänna eller enskilda anstalter. Detta förhållande beror huvudsakligen

på två omständigheter, nämligen dels att de flesta barnbördsplatser

å civila och militära sjukvårdsinrättningar samt å privata förlossningshem

äro belägna å utrymningsorter, dels att förefintliga anstalter i stor utsträckning

bliva tagna i anspråk såsom beredskapssjukhus.

Möjligheten att realisera det senare alternativet är, yttrar kommissionen,

i första hand beroende av huruvida barnmorskornas arbetskapacitet är tillräcklig

för den decentraliserade förlossningsvård som i detta fall kommer

i fråga. Enligt av kommissionen föranstaltad undersökning möjliggör barnmorskornas

arbetskapacitet väl i och för sig att de evakuerade kvinnorna

beredas förlossningsvård i hemmen, men åtskilliga svårigheter och olägenheter

äro förenade med ett sådant ordnande av förlossningsvården. Härom

yttrar kommissionen:

De blivande mödrarna måste sålunda vid utrymningen fördelas mellan de

olika inkvarteringskommunerna på ett sådant sätt, att barnmorskornas arbetsförmåga

kan i lämplig grad utnyttjas. En sådan fördelning försvåras

avsevärt genom att hänsyn därvid måste tagas till möjligheterna för även

andra barnmorskeutbildade personer än distriktsbarnmorskorna att inträda

i full tjänstgöring i samband med utrymningen.

En fördelning av de blivande mödrarna efter dessa grunder medför därjämte

att de i många fall få förläggas i kommuner, som äro belägna på

mycket långt avstånd från utrymningsorten och i kommuner, som i övrigt

icke utnyttjas för inkvartering av befolkning från vederbörandes hemort.

Inkvarteringsförhållandena äro vidare i hög grad växlande mellan olika

delar av riket, örn de evakuerade kvinnorna skola förlösas i hemmen, är

det i hög grad önskvärt, att de vid utrymningen erhålla inkvartering i sådana

hem, där tillräckligt utrymme finnes och där skäliga anspråk på hygien

kunna tillgodoses. Därav följer, att inkvarteringen av de blivande mödrarna

i första hand hör äga rum inom kommuner med en relativt god bostads
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

standard, under det att kommuner med lägre bostadsstandard böra ur inkvarteringssynpunkt

utnyttjas för andra befolkningskategorier än blivande

mödrar. En sådan uppdelning kan emellertid icke genomföras, örn barnmorskornas

möjligheter att biträda vid förlossningarna i främsta rummet

skola vara avgörande för valet av inkvarteringsort. Slutligen kan förutses,

att stora olägenheter skulle uppkomma för värdfamiljerna, örn de evakuerade

kvinnornas förlossningar som regel skulle äga rum i hemmen, vilket

törhållande lätt skulle kunna medföra en viss ovillighet från landsbefolkningens

sida att i sina hem mottaga blivande mödrar.

Kommissionen har på grund härav efter samråd med medicinalstyrelsen

funnit sig böra förorda, att förlossningsvård lämnas de evakuerade kvinnorna

på särskilda för ändamålet upprättade provisoriska förlossningshem

inom de olika inkvarteringsområdena. De blivande mödrar, som vid utrymning

bereddes inkvartering genom myndigheternas försorg, borde enligt kommissionen

i så fall anvisas enskild inkvartering i närheten av de upprättade

förlossningshemmen. De skulle därefter vid tidpunkten för förlossningen intagas

å hemmen och förlösas därstädes för att efter utskrivningen flytta tillbaka

till sina inkvarteringsbostäder.

Kommissionen framhåller, att upprättandet av särskilda förlossningshem

i inkvarteringsorterna vore önskvärt även ur en annan synpunkt. Till följd

av inkvarteringen måste nämligen en avsevärd trångboddhet uppstå på landsbygden.

Detta förhållande komme uppenbarligen i sin tur att medföra svårigheter

för barnaföderskorna bland den bofasta befolkningen inom inkvarteringsområdena

att vid förlossningarna erhålla vård i sina hem. Jämväl

dessa kvinnor borde därför i likhet med de evakuerade äga möjlighet att

erhålla vård å de upprättade förlossningshemmen.

Beträffande antalet erforderliga platser å förlossningshemmen anför kommissionen:
Vid

beräkningen av antalet erforderliga platser å förlossningshemmen

har utrymningskommissionen utgått från den uppfattningen, att vårdtiden för

patienterna å dessa hem i genomsnitt måste bliva något längre än vad som

är fallet på barnbördshusen under fredstid. Mödrarna måste nämligen vid

utskrivningen vara så återställda, att de utan alltför stor hjälp av andra

själva kunna vårda sina barn. På grund härav synes vårdtiden å förlossningshemmen

i allmänhet böra beräknas till omkring tio dagar. Varje vårdplats

å förlossningshemmen skulle alltså under en tidrymd av tre månader

kunna utnyttjas av högst nio barnaföderskor. För att vid utrymning kunna

bereda vård åt 8,000 barnaföderskor under tre månader — motsvarande det

beräknade antalet bortflyttande blivande mödrar från samtliga utrymningsorter

— skulle alltså erfordras sammanlagt 889 vårdplatser. Med hänsyn till

behovet av tillgång på reservplatser synes platsantalet böra ökas till minst

1,000. För att i görligaste mån minska risken för infektioner synas förlossningshemmen

icke böra göras alltför stora utan i allmänhet omfatta 10—15

platser. Vid beräkningen av storleken av den utrustning, som måste anskaffas

för hemmen, har kommissionen med hänsyn härtill utgått från att 100

förlossningshem böra upprättas, vartdera om 10 vårdplatser.

Enligt kommissionens mening måste ur beredskapssynpunkt krävas, att

förlossningshemmen i samband med en utrymning kunna organiseras utan

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

51

onödig tidsutdräkt. Med hänsyn därtill syntes redan under fredstid all den

utrustning böra anskaffas, som icke kunde tillhandahållas av barnmorskorna

eller eljest anskaffas i orten vid utrymningens påbjudande.

Vid den utredning kommissionen företagit rörande frågan örn utrustningen

ä de provisoriska förlossningshemmen har kommissionen utgått från att de

barnmorskor, som skola tjänstgöra å förlossningshemmen, ställa den instrumentutrustning

till förfogande, som varje barnmorska är skyldig inneha.

Vidare har kommissionen ansett viss utrustning (bord, stolar, handfat, flaskor,

rengöringsmedel m. m.) kunna vid utrymningens påbjudande anskaffas

i orten.

Den utrustning, som enligt kommissionens mening redan under fredstid

borde centralt anskaffas för de planerade 100 förlossningshemmen, har av

kommissionen upptagits å en skrivelsen bilagd, specificerad förteckning. Utrustningen

är planerad med utgångspunkt från förlossningshem, som normalt

omfatta cirka fem rum för vartdera två mödrar, ett förlossningsrum, ett rum

för två barnmorskor, ett matrum och eventuellt ett rum för de nyfödda barnen.

Av utrymningskommissionens skrivelse framgår vidare, att medicinalstyrelsens

materielnämnd på begäran av kommissionen verkställt en beräkning

av anskaffningskostnaden för den i nämnda förteckning upptagna utrustningen.

Kostnaderna hade därvid uppskattats till 4,050 kronor för varje förlossningshem

eller för 100 sådana hem till sammanlagt 405,000 kronor.

Slutligen framhåller kommissionen, att den redan påbörjat arbetet med

att utvälja fastigheter, som lämpade sig för anordnandet av förlossningshem.

Då därvid möjlighet ofta visat sig föreligga att anordna förlossningshem

med ett större antal vårdplatser än tio samt det vidare stundom visat sig

möjligt att såsom förlossningshem uttaga vårdhem eller elevhem, där fullständiga

sängutrustningar i tillräckligt antal redan funnes, syntes det vara

möjligt att, sedan rekognosceringsarbetet avslutats, i någon mån nedbringa

den beräknade kostnaden för anskaffande av utrustning. För anskaffandet

av spädbarnsutstyrslar hade kommissionen trätt i förbindelse med bland annat

Svenska Röda korset i syfte att undersöka möjligheterna att anskaffa

sådana utstyrslar genom Röda korsets försorg. Även därigenom hoppades

kommissionen kunna uppnå vissa besparingar. A andra sidan syntes risken

för prishöjningar icke kunna uteslutas. Kommissionen ansåge sig därför ej

böra föreslå någon ändring i det beräknade kostnadsbeloppet.

Kommissionen hemställer därför örn ett anslag å högst 405,000 kronor för

anskaffande av utrustning till provisoriska förlossningshem.

Vid planläggning av olika beredskapsåtgärder för en eventuell utrymning Departementeär

frågan örn beredande av förlossningsvård åt evakuerade barnaföderskor

av stor vikt. Utrymningskommissionen har efter övervägande av olika alternativ

för denna frågas lösning stannat vid att föreslå inrättandet av ett antal

provisoriska förlossningshem. Även enligt min mening kan av skilda skäl

något annat sätt att lösa denna fråga icke förordas.

Örn dessa provisoriska förlossningshem skola kunna tagas i anspråk in
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

om rimlig tid efter en utrymning, är det nödvändigt att hemmen på förhand

i detalj planerats och utrustningen för hemmen till väsentlig del anskaffats

och iordningsställts redan i fredstid.

Sedan utrymningskommissionen under hand meddelat, att örn medel för

ändamålet omedelbart ställdes till förfogande anordningarna för utrustningens

anskaffande sannolikt skulle — särskilt i fråga örn den del därav, beträffande

vilken medverkan av Röda korset syntes kunna erhållas — komma att slutföras

på avsevärt kortare tid än eljest, ställde Kungl. Majit genom beslut den

26 september 1941 till kommissionens förfogande ett belopp av högst 405,000

kronor för anskaffande i huvudsaklig enlighet med kommissionens förslag

av ifrågavarande utrustning. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit statskontoret

att på rekvisition, i mån av behov, till kommissionen utbetala högst nämnda

belopp från det å förskottsstat för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln

anvisade anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m.

För täckning av detta utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning till provisoriska förlossningshem under

utrymning å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 405,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

53

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

dea 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] Bidrag lill byggande av bro över Dalälven vid Överboda. Med skrivelse

den 5 juni 1941 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnat en

den 10 maj 1941 dagtecknad framställning av Uppsala läns norra vägdistrikt

om erhållande av högsta möjliga statsbidrag för utförande å rikshuvudvägen

Stockholm—Uppsala—Gävle av ny bro över Dalälven vid Överboda

jämte tillfartsvägar.

Av till ärendet hörande handlingar inhämtas bland annat följande:

Nämnda rikshuvudväg passerar inom Uppsala läns norra vägdistrikt Dalälven

på den s. k. Carl XlII:s bro, som är belägen omedelbart intill kraftstationen

vid Älvkarleby omkring 10 km från Dalälvens mynning. Bron

uppfördes under åren 1814—1816. Farbanans fria bredd utgör omkring

7.25 m. Inom Uppsala län finnes ytterligare en i allmän väg ingående bro

över Dalälven, nämligen den år 1924 av fortifikationstrupper såsom övningsarbete

uppförda hängbron vid Överboda omkring 4 km från älvens

mynning. Denna hängbro, som är upplåten för tralik med fordon med högst

2 tons hjultryck, tillmätes av sakkunskapen en mycket begränsad livslängd.

Den närmast dessa broar belägna, för vägtrafik användbara broförbindel
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Rlaj:ts proposition nr 305.

sen över Dalälven är bron vid Gysinge inom Gävleborgs län, c:a 50 km uppströms

Carl XIII:s bro. Antalet fordon pr dygn å Carl XIII:s bro utgjorde

bortsett från cyklar enligt verkställda trafikräkningar åren 1926, 1931 och

1936 i medeltal 195, 659 respektive 515. Antalet fordon med ett högsta tillåtet

hjultryck, överstigande 2 ton, uppgick vid samma tillfällen till 3 procent,

15 procent respektive 27 procent av medeltalet fordon pr dygn.

lid ett flertal tillfällen hava rörelser och formförändringar i konstruktionen

hos Carl XIII:s bro kunnat iakttagas. I skrivelse till länsstyrelsen i Uppsala

län den 17 november 1938 framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

efter verkställd granskning av föreslagna förstärkningsåtgärder å bron,

att någon förstärkning icke borde utföras, enär ett sådant arbete skulle

draga betydande kostnader utan att nämnvärt öka brons livslängd. Man borde

i stället överväga, örn icke inom de närmaste åren en ny bro vid Älvkarleby

i nytt broläge borde uppföras. Den gamla bron borde kunna bibehållas

för att betjäna de lokala trafikbehoven, varvid en belastning för densamma

av högst 2 tons hjultryck borde tillåtas under förutsättning, att bron

underhölles på ett tillfredsställande sätt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelade sedermera i skrivelse den 4 januari 1939 till länsstyrelsen såsom

belastningsföreskrift för bron att, örn sådana åtgärder vidtoges, att rikshuvudvägen

efter högst fyra år icke längre kornine att framgå över bron,

fordon med ett största hjultryck av 2.5 ton finge tillåtas passera intill dess,

därest bron underhölles på ett tillfredsställande sätt. Enligt gällande länskungörelse

är den största tillåtna belastningen å bron 12.0 ton, varjämte

föreskrives att, såvitt avser lastbilar och omnibussar, bron ej samtidigt får

befaras med flera än ett sådant fordon. Bron får vidare enligt kungörelsen

ej befaras med större hastighet än 30 km i timmen.

Med anledning av nu anförda förhållanden har vägingenjören i Uppsala

län K. K. Adler på uppdrag av länsstyrelsen i länet utarbetat tre olika förslag

till ny bro över Dalälven jämte tillfartsvägar. Broförbindelsen skulle

enligt förslagen förläggas antingen vid Älvkarleö station omkring 160 m

nedströms den där belägna järnvägsbron (alt. I) eller vid Överboda 900

m uppströms den där befintliga hängbron (alt. II) eller vid Rotskär omkring

1,700 m nedströms nyssnämnda hängbro (alt. III). Alt. II omfattar i

sin tur två förslag, vilka innebära olika konstruktioner av bron (alt. II a

och II b), och alt. III avser broar över Dalälvens östra och västra grenar.

De tre huvudförslagen omfatta jämväl anordnande av tillfartsvägar till respektive

broförbindelser. Genom resolution den 6 maj 1941, som vunnit laga

kraft, har länsstyrelsen i enlighet med hemställan av länets norra vägdistrikt

förpliktat vägdistriktet att — under förutsättning av att statsbidrag

erhölles med minst 90 procent av byggnadskostnaderna, som enligt den 1

augusti 1939 gällande priser sammanlagt beräknats till 1,090,000 kronor,

samt att erforderliga markområden kunde förvärvas — uppföra ny bro enligt

alt. II a och tillfartsvägar till densamma enligt alt. II. Bron skulle omfatta

fyra spann med underliggande bågar. Den sammanlagda fria spännvidden

skulle bli 214.4 m och den totala brolängden 249 m. Brobredden

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

55

skulle utgöra 12 m, uppdelad på en körbana om 7 m och 2 gång- och cykelbanor

om vardera 2.5 m. Brons farbana skulle komma att ligga omkring 11

m över den normala vattenytan. För anordnande av tillfartsvägar till bron

måste vidare enligt förslaget rikshuvudvägen, som nu passerar Carl XIIl:s

bro, omläggas och erhålla den nya sträckningen Stallmon—Älvkarleby—

Östanå—Överboda—Skogslund, omfattande en våglängd av omkring 8 km.

Av nyssnämnda totalkostnad för arbetsföretaget, 1,090,000 kronor, skulle

745.000 kronor belöpa å bron och 345,000 kronor å tillfartsvägarna. Enligt

ett inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 20 maj 1941 reviderat kostnadsförslag

beräknas kostnaderna vid företagets omedelbara igångsättande

hava stigit till 1,350,000 kronor för bron och 550,000 kronor för tillfartsvägarna

eller tillhopa till 1,900,000 kronor, varvid marklösen icke inräknats.

I skrivelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 13 februari 1941 har

chefen för försvarsstaben anfört, att det ur riksförsvarets intresse vore önskvärt,

att en bro över Dalälven komme till stånd snarast möjligt, då Carl

XIII:s bro icke kunde upptaga den militära trafik, som måste kunna framföras

på kustlandsvägen. Vidare vore det ett militärt önskemål, att sistnämnda

bro bibehölles som reservförbindelse.

Under framhållande att behovet av en ny bro över Dalälven vöre såväl ur

allmän samfärdselsynpunkt som av militära skäl trängande har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 5 juni 1941 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till styrelsens förfogande för byggande av nybro

över älven vid Överboda jämte tillfartsvägar ställa ett belopp av

1.710.000 kronor, motsvarande 90 procent av den beräknade kostnaden för

företaget. Styrelsen föreslår, att beloppet anvisas att utgå av det å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

(B) till bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar. Vid bifall till framställningen torde det, anför

styrelsen, få ankomma på styrelsen att besluta, om arbetet borde utföras

i egen regi eller på entreprenad.

I anledning av överväganden huruvida igångsättandet av ifrågavarande

arbetsföretag icke kunde uppskjutas till en med hänsyn till tillgången på

arbetskraft och material för brobyggnader lämpligare tidpunkt har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Under åberopande

av en inom styrelsen uppgjord promemoria har styrelsen förklarat

sig vidhålla sin tidigare uttalade ståndpunkt, att arbetet borde omedelbart

igångsättas. I promemorian anföres, att behovet av en ny bro vöre oavvisligt

och att byggnadstiden för en bro sådan som den föreslagna icke kunde

beräknas till kortare tid än omkring två år. Det vore därför angeläget, alt

arbetet med brons uppförande omedelbart igångsattes, för att den skulle

kunna tagas i bruk vid elen tid, då en ytterligare inskränkning av den tilllåtna

trafikbelastningen å Carl XIII:s bro enligt gjorda beräkningar bleve

nödvändig. Ett uppskjutande av arbetena till år 1942 skulle innebära, att

bron icke kunde bliva färdig förrän sommaren 1944, vilket med hänsyn till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

beskaffenheten av Carl XIII:s bro skulle medföra avsevärda olägenheter ur

trafiksäkerhetssynpunkt.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 1 september 1941 anfört,

bland annat, att därest förhållandena under åren 1943—1944 skulle nödvändiggöra

upprätthållandet av en försvarsberedskap, jämförlig med den nu

rådande, eller medföra Sveriges indragande i krig en inskränkning under

längre tid av trafiken över Dalälven i anslutning till kustlandsvägen kunde

innebära väsentliga olägenheter. Försvarsstabschefen hemställde därför, att

statsbidrag till byggande av ny bro måtte i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning beviljas i sådan ordning, att bron kunde

färdigställas senast under sommaren 1943.

Rikshuvudvägen Stockholm—Uppsala—Gävle går vid Älvkarleby över Dalälven

å den under åren 1814—1816 uppförda, s. k. Carl XIII:s bro. Såsom av

det föregående framgår är bron i bristfälligt skick, och det är enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar endast fråga om några få år, innan man

av trafiksäkerhetsskäl nödgas ytterligare skärpa de för bron gällande belastningsföreskrifterna,

vilka redan nu äro ganska stränga. Att vidtaga förstärk - ningsåtgärder å bron är enligt sakkunskapen icke ekonomiskt försvarligt

och torde icke heller i nämnvärd grad öka brons livslängd. Den tyngre

trafiken tvingas redan nu att söka sig andra vägar över älven. Vid Överboda,

omkring 6 km från ifrågavarande bro i riktning mot älvens mynning,

passerar allmän väg över älven på en hängbro. Denna bro, varå endast

trafik med lättare fordon är tillåten, lärer icke heller i förstärkt skick kunna

övertaga den trafik, varom här är fråga. Närmaste bro över älven med erforderlig

bärförmåga för den tyngre trafiken är belägen vid Gysinge, icke mindre

än 50 km uppströms Älvkarleby. Ur allmän trafiksynpunkt synes det sålunda

vara påkallat att snarast låta uppföra en ny bro för att bereda trafiken å huvudleden

Stockholm—Gävle en nöjaktig förbindelse över Dalälven. En sådan

är därjämte ur riksförsvarets synpunkt av stor betydelse. Såsom försvarsstabschefen

framhållit torde en inskränkning under längre tid av kustlandsvägens

trafik över Dalälven komma att innebära väsentliga olägenheter.

Det förslag, till vars utförande länsstyrelsen förpliktat vägdistriktet, innebär,

att bron skulle förläggas vid Överboda omkring 1 km uppströms den där befintliga

hängbron samt att omläggning skulle ske av rikshuvudvägen Stockholm

—Gävle med ny sträckning Stallmon—Älvkarleby—Östanå—Överboda—

Skogslund. Bron skulle byggas i fyra spann samt erhålla en längd av 249 meter

och en bredd av 12 meter. Kostnaderna för företaget hava ursprungligen beräknats

till 1,090,000 kronor men hava på grund av sedermera inträffade

prisstegringar måst uppräknas till 1,900,000 kronor. Av detta belopp hänföra

sig 1,350,000 kronor till brobygget och 550,000 kronor till väganläggningarna.

Därest detta projekt kommer till utförande, bör enligt min åsikt frågan örn

en broförbindelse över Dalälven för huvudleden Stockholm—Gävle vara löst

för lång tid framåt. Under föreliggande omständigheter anser jag mig böra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305. 57

tillstyrka, att medel nu anvisas för att denna brobyggnad må komma till

stånd.

Beträffande tidpunkten för arbetenas igångsättande har framhållits att,

därest dessa kunde påbörjas inom den närmaste tiden, bron skulle kunna

färdigställas till sommaren 1943. Om däremot arbetet icke bleve igångsatt

före inträdet av den annalkande vintern, skulle grundläggningsarbetena till

följd av vattenståndsförhållandena icke lämpligen kunna påbörjas förrän

sommaren 1942, varigenom tidpunkten för brons färdigställande skulle förskjutas

framåt ett år. Med hänsyn till betydelsen av att föreliggande brofråga

erhåller en snar lösning och då enligt vad jag inhämtat av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åtgången av högklassig cement, s. k. A-cement, kan minskas

genom att i stället s. k. E-cement användes för landfästena, vill jag icke motsätta

mig, att arbetena snarast påbörjas.

Jag har icke något att erinra mot att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag statsbidrag utgår till företaget med 90 procent av kostnaderna,

eller 1,710,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, alt medel till brobygget

skulle utgå av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade

reservationsanslaget (B) till bidrag till byggande och förbättring av vissa

för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar. Då förutsättningarna för disposition

av detta anslag med hänsyn till dess karaktär av arbetslöshetsanslag

icke torde för närvarande vara för handen, kan anslaget icke utan riksdagens

medgivande tagas i anspråk för detta ändamål. Då det å riksstaten för

innevarande budgetår anvisade broanslaget i sin helhet torde erfordras såsom

bidrag till andra, mindre broföretag, förordar jag, att riksdagens bemyndigande

inhämtas att av förutnämnda B-anslag till ifrågavarande broföretag

disponera ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Uppsala läns norra vägdistrikt

bör överenskommelse träffas om arbetets utförande genom styrelsens försorg,

därvid vägdistriktet bör förbinda sig att dels bidraga till kostnaderna för företaget

med 10 procent och dels utan kostnad till styrelsens förfogande ställa

för företagets genomförande erforderlig mark. Det torde få ankomma på vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att avgöra, örn företaget skall utföras i styrelsens

egen regi eller på entreprenad. Jag förutsätter, att vid företagets utförande

samråd äger rum med vederbörande myndigheter i frågor av militär

natur samt med arbetsmarknadskommissionen i fråga om anskaffande av

arbetskraft.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget till bidrag till byggande

och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar (B) må till bidrag till byggande av bro

över Dalälven vid Överboda disponeras ett belopp av högst

1,710,000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

[2.] 10. Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, reservationsanslag.

Med skrivelse den 8 oktober 1941 har besparingsberedningen

överlämnat en promemoria med yttrande och förslag angående arbetsstudier

å vägunderhållets område.

Besparingsberedningen erinrar till en början om att sedan hösten 1938 utredningar

pågå genom en särskild avdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

benämnd vägunderhållsinspektionen, i syfte att utröna anledningarna

till vägunderhållskostnadernas stegring och möjligheterna att begränsa

eller stabilisera desamma. I fråga om inspektionens arbete anför beredningen:
0

Vägunderhållsinspektionens arbete, som i sista hand siktar till en teknisk

rådgivning och tillsyn över att lämpliga och ekonomiska underhållsmetoder

komma till användning, har begynt med en omfattande och detaljerad jämförelse

av varje kostnadselement i varje särskilt vägdistrikt. Underhållskostnaderna

för de olika vägdistrikten ha uppdelats på ett tiotal olika utgiftsrubriker.

En jämförelse distrikten emellan för var och en av dessa rubriker

har givit vid handen var och på vad sätt onödigt stora kostnader uppstått

och en på djupet fullföljd analys har givit utgångspunkter för en bedömning

av vilka kostnader, som i varje särskilt fall kunna anses skäliga. Härigenom

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit en värdefull grundval

för besparingsarbetet i vad avser vägunderhållskostnaderna. Med tillämpning

av det för år 1941 gällande systemet för statens bidrag till vägunderhållet -—

nämligen bidrag på en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förväg beräknad

skälig kostnad —• har sålunda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunnat

beskära bidragen till de vägdistrikt, inom vilka kostnaderna tidigare varit

onormalt höga.

Besparingsberedningen, som informerats om vägunderhållsinspektionens

arbete, är av den uppfattningen, att arbetet lett till betydande resultat och

att detsamma därför bör fortsättas och därvid bedrivas efter i huvudsak de

hittills uppdragna riktlinjerna, dock med den komplettering, som beredningen

i det följande berör.

Under erinran om att med det hittills utförda arbetet ett första mål torde

kunna sägas hava uppnåtts, nämligen att hålla kostnaderna för vägunderhållet

inom en begränsad ram, framhåller beredningen, att det därjämte vore

av stor vikt, att största möjliga effekt erhölles av de kostnader, som nedlades

å vägunderhållet. Beredningen föreslår därför, att systematiska undersökningar,

s. k. arbetsstudier, införas å vägunderhållets område.

Beredningen anför härom:

1 vårt land infördes arbetsstudier under första hälften av 1920-talet med

början vid några mekaniska verkstäder och järnverk. På grund av de goda

besparingsresultat, som härvid uppnåddes, igångsattes dylika studier därefter

inom den ena industrigrenen efter den andra, så att för närvarande

knappast något viktigt område inom industrien finnes, där arbetsstudier ej

tillämpas. I utlandet lia arbetsstudier även använts för sådana arbeten, som

gälla jordbruk, vägbyggnad, skogsarbeten och dylikt, vilka äro av mera blandad

natur än många arbetsoperationer inom den egentliga industrien. Det

må^ nämnas, att för omkring två år sedan några skogsägande industriföretag

i vårt land igångsatte ingående arbetsstudier inom skogsbruket, vilka väntas

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

59

bliva av betydelse för hela skogshanteringen. Vidare kan anföras, att vattenfallsstyrelsen

funnit avsevärda fördelar kunna uppnås genom arbetsstudier

vid sina linjebyggnadsarbeten.

Då de under de senare åren inom skilda arbetsområden bedrivna arbetsstudierna

i flertalet fall lämnat utomordentligt goda resultat, är beredningen

av den uppfattningen, att genom rätt bedrivna arbetsstudier förbättrade arbetsmetoder

och effektivare organisationsformer även skola kunna framskapas

inom vägunderhållet i vårt land, varigenom såväl ett bättre arbetsresultat

som ock direkta kostnadsbesparingar böra kunna vinnas.

Utgångspunkten för dylika studier borde enligt besparingsberedningen vara

att systematiskt undersöka de grundläggande elementen inom vägunderhållsarbetet.

Sedan detta skett, skulle en effektivare organisation av arbetet möjliggöras,

innebärande icke blott att s. k. spilltider minskades och att genom förbättrade

verktyg och övriga hjälpmedel arbetet underlättades för arbetarna

utan även att dessa kunde beredas en jämnare sysselsättning. Vidare borde

förbättringar i arbetsledningen kunna uppnås, såsom mera regelbunden tillförsel

av material och ett rationellare utnyttjande av maskiner m. m. Arbetsstudier

underlättade även uppbyggandet av ett rationellt och rättvist ackordsystem,

som baserade sig på de i varje särskilt fall förefintliga förutsättningarna.

Ackorden kunde då bliva riktigt avvägda, så att olika arbetsmoment

värderades i förhållande till den prestation, som arbetet krävde.

Beredningen meddelar, att den i nu berörda fråga haft överläggningar med

representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Därvid hade framkommit,

att styrelsen hyste intresse för att arbetsstudier infördes inom vägunderhållet.

Vägunderhållsinspektionen, till vars verksamhet detta arbete syntes närmast

vara att hänföra, kunde emellertid på grund av sina omfattande arbetsuppgifter

icke åtaga sig uppgiften med mindre förstärkning i arbetskraft erhölles.

Några medel för anställande av ytterligare personal stöde dock ej till

styrelsens förfogande. Styrelsen hade därför enligt vad styrelsen under hand

meddelat för avsikt att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 begära,

att i kostnaderna för vägunderhållsinspektionen erforderligt belopp inräknades

för arbetsstudier. Då medlen, därest sådana beviljades, icke bleve tillgängliga

förrän den 1 juli 1942, skulle arbetsstudierna icke kunna igångsättas

förrän vid nämnda tidpunkt.

Med hänsyn till de stora besparingar, som beredningen anser arbetsstudierna

kunna medföra, finner beredningen det vara synnerligen angeläget, att

arbetsstudier påbörjas så snart som möjligt. Beredningen föreslår därför, att

medel härför snarast ställas till väg-och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Beredningen har funnit följande personal erforderlig, därest arbetsstudierna

skola kunna hedrivas med önskvärd snabbhet och kunna förväntas

giva tillfredsställande resultat, nämligen en högskolebildad ingenjör med uppgift

att närmast under chefen för vägunderhållsinspektionen leda arbetet, en

biträdande ingenjör, två vägmästare och ett skrivbiträde. Beredningen säger

sig hava övervägt, huruvida en mindre personaluppsättning skulle kunna vara

tillfyllest, därest i viss utsträckning personal hos vägdistrikten kunde anlitas

för vissa uppgifter. Beredningen har emellertid kommit till den uppfattningen,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

att så icke kan ske, bland annat på grund av arbetets speciella natur. Årskostnaderna

för den föreslagna personalen ha beräknats till sammanlagt

45,000 kronor enligt följande fördelning: Arvoden till de båda ingenjörerna

respektive 10,000 kronor och 7,200 kronor, till vägmästarna vardera 6,000

kronor och till skrivbiträdet 3,000 kronor samt resor och expenser 12,800 kronor.

Sistnämnda belopp, som i huvudsak avses för resor och traktamenten,

kunde, anför beredningen, synas högt men torde vara erforderligt med hänsyn

till att arbetets rätta bedrivande nödvändiggjorde, att personalen i stor

utsträckning måste vistas å annan ort än Stockholm. Beredningen förutsätter

emellertid, att för kostnadernas nedbringande dagtraktamenten icke komma

att utgå enligt eljest tillämplig traktamentsklass, därest vederbörande tjänsteman

under någon längre sammanhängande period kommer att vistas på en

och samma ort. Då viss del av innevarande budgetår redan förflutit och arbetet

givetvis icke kan omedelbart komma i gång i full omfattning skulle enligt

beredningens beräkningar för tiden fram till den 1 juli 1942 av den förut angivna

årskostnaden ett belopp erfordras av förslagsvis 20,000 kronor.

Beredningen framhåller slutligen, att den omständigheten, att frågan om

vägväsendets förstatligande vore under övervägande, icke torde kunna anses

utgöra något skäl att låta tills vidare anstå med frågan om arbetsstudiernas

snara igångsättande. Dylika studier bleve nämligen av värde vid nuvarande

likaväl som vid en ändrad organisationsform, men resultaten bleve måhända

lättare att ernå och genomföra vid ett förstatligat vägväsende.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 14 oktober 1941 tillstyrkt

framställningen.

Inom andra arbetsområden än industrien ha arbetsstudier i vårt land hittills

bedrivits endast i jämförelsevis ringa omfattning. Erfarenheterna från

icke industriellt betonade verksamhetsområden, inom vilka arbetsstudier

förekommit, ha emellertid, i den mån resultaten äro kända, givit vid handen,

att fördelar av betydenhet kunna påräknas av dylika studier även då fråga

är om arbeten av mera blandad natur.

På grund av de skiftande förhållanden, under vilka vägunderhållsarbetet

i allmänhet bedrives, erbjuder måhända detta arbete icke fullt samma möjligheter

till rationaliseringar genom arbetsstudier som arbeten exempelvis

inom skogsbruket och vid statens vattenfallsverks linjebyggnader, där dylika

studier med framgång bedrivits. Jag anser emellertid i likhet med besparingsberedningen,

att icke oväsentliga direkta och indirekta besparingar

skola kunna vinnas genom rätt anordnade arbetsstudier vid vägunderhållsarbetet.

Utgifterna för vägunderhållet äro nämligen av den storleksordningen,

att även en procentuellt sett mycket måttlig minskning av den sammanlagda

utgiftssumman innebär besparing av icke obetydliga belopp. Jag vill därför

tillstyrka besparingsberedningens nu föreliggande framställning om anordnande

av arbetsstudier å vägunderhållets område. För att resultatet av arbetet

ej skall fördröjas onödigt, anser jag det angeläget, att studierna påbörjas

så snart som möjligt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

61

Besparingsberedningen har beräknat, att arbetsstudierna komma att draga

en årskostnad av omkring 45,000 kronor, därest de skola kunna bedrivas

med önskvärd snabbhet och kunna förväntas giva tillfredsställande resultat.

För tiden fram till den 1 juli 1942 skulle kostnaden uppgå till 20,000 kronor.

Beredningens beräkningar ha icke givit mig anledning till erinran.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen saknar medel för arbetsstudiernas

bedrivande, synas kostnaderna lämpligen böra bestridas av det under sjätte

huvudtiteln anvisade anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten,

från vilket anslag utgifterna för vägunderhållsinspektionen utgå.

Med hänsyn till omfattningen av de utgifter, som förutsatts skola bestridas

av detta anslag, kan emellertid detsamma ej anlitas för nu ifrågasatt

ändamål med mindre anslaget ökas. Jag vill därför föreslå, att ett tilläggsanslag

å 20,000 kronor anvisas å förevarande tilläggsstat. Beloppet bör i likhet

med anslaget i övrigt avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 20,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

E. Diverse.

[3.] 13 a. Bidrag till provning av E-cement m. m., reservationsanslag.

Genom beslut den 20 oktober 1939 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen och statens provningsanstalt att gemensamt verkställa

viss revision av gällande statliga cement- och betongbestämmelser

ävensom att gemensamt fastställa och utfärda de bestämmelser, vartill

denna revision kunde giva anledning. Därjämte medgav Kungl. Majit, att

samma ämbetsverk finge tillsätta en statlig betongkommitté att tills vidare

verkställa utredningsarbeten m. m. enligt visst förslag. Vidare bemyndigade

Kungl. Majit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av anslaget till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten taga i anspråk vissa belopp såsom

bidrag till avsedda cement- och betongundersökningar samt för bestridande

av kostnaderna för betongkommitténs verksamhet. I övrigt hade medel för

nämnda undersökningar och verksamhet lämnats av vattenfallsstyrelsen och

järnvägsstyrelsen samt av svenska betongföreningen och svenska cementförsäljningsaktiebolaget.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 maj 1941 hemställde statens industrikommission,

med förmälan att betongkommittén (de tekniska ämbetsverkens

belongdclegerade av år 1940) hos kommissionen gjort framställning i

ämnet, om anvisande av sammanlagt 45,000 kronor för vissa utredningar,

därav 20,000 kronor till erforderliga provningar av E-cement och 25,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

kronor till forskningar och bearbetning av resultaten av dessa provningar

ävensom forcering av revisionen av nu gällande cement- och betongbestämmelser.

Utlåtanden häröver avgåvos av järnvägsstyrelsen, statens provningsanstalt,

byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och telegrafstyrelsen samt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen.

Av de till sammanlagt 40,000 kronor beräknade kostnaderna för provningarna

av E-cement förutsattes svenska cementföreningen, svenska betongföreningen

och svenska vattenkraftföreningen skola bidraga med sammanlagt

20,000 kronor.

Genom beslut den 28 juni 1941 anbefallde Kungl. Majit statskontoret att

av det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 uppförda

förskottsanslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m. till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utbetala ett belopp

av högst 45,000 kronor, att av styrelsen disponeras för det i skrivelsen

den 21 maj 1941 avsedda ändamålet.

I samband därmed föreskrev Kungl. Majit, att innan berörda belopp av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställdes till betongkommitténs förfogande

plan för de avsedda utredningarnas bedrivande skulle vara av styrelsen i

samråd med övriga berörda ämbetsverk godkänd, varjämte de anvisade

medlens användning skulle vara underkastad den kontroll, som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreskreve. Vidare skulle kommittén till kommunikationsdepartementet

före den 1 augusti 1942 avgiva berättelse rörande de

under budgetåret 1941/42 verkställda utredningarna.

Täckning för den sålunda gjorda medelsanvisningen bör nu äskas av

riksdagen. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till provning av E-cement m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 45,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

63

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Flans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 oktober

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför

därvid följande.

A. Finansdepartementet.

[1.] Vissa organisationsförändringar inom finansdepartementet. Finansdepartementets

statssekreteraravdelning omorganiserades år 1938. De

ändringar, som därvid vidtogos, åsyftade att bereda statssekreteraren vidgat

utrymme för statsregleringsärendena och övriga större riksdagsfrågor jämte

därmed sammanhängande utredningsverksamhet. Ändringarna inneburo i

främsta rummet dels att departementets lagbyrå organiserades såsom en mera

självständig avdelning av departementet, en rättsavdelning, dels att å statssekreteraravdelningen

nyinrättades en byråchefstjänst, vars innehavare skulle

— under statssekreterarens inseende — omhänderhava och svara för arbetet

i de ärenden, som sammanhängde med utformningen av löne- och pensionsförfattningar

samt med departementets huvudtitlar.

Då handläggningen inom Kungl. Maj:ts kansli av de civila statsförvaltningen

rörande löneärendena i samband med 1939 års allmänna avlöningsrevision

sammanfördes till finansdepartementet, inrättades därstädes en särskild

lönebyrå. I avbidan på närmare erfarenhet om den blivande arbetsbördans

omfattning och beskaffenhet begränsades den kvalificerade personalen

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

å den nya byrån till ett kansliråd och en förste kanslisekreterare, båda å extra

ordinarie stat.

Den ram för statssekreteraravdelningens organisation, som bestämdes 1938,

har icke kunnat hållas. Alltsedan hösten 1939 bär det visat sig nödvändigt

att bereda statssekreteraren befrielse från vissa honom i statssekreterartjänsten

åliggande göromål, vilka i stället handlagts av vikarie å statssekreterartjänsten.

För närvarande åtnjuter statssekreteraren befrielse från handläggning av frågor

avseende avlönings- och pensionsväsendet samt I, VII och XII huvudtitlarna.

Såsom vikarie för dessa frågors handläggning har förordnats byråchefen

å statssekreteraravdelningen. Dennes byråchefstjänst uppehälles i sin

ordning av vikarie.

Anledningen till att ramen för 1938 års omorganisation av statssekreteraravdelningen

sålunda sprängts får sökas i olika omständigheter. I första hand

är härvid att märka, att det av stormaktskriget orsakade krisläget för vårt

land påskyndat en utveckling, som redan tidigare varit märkbar, innebärande

att statssekreterarens arbetstid alltmer tagits i anspråk för de med statsregleringsarbetet

sammanhängande ekonomiska och finansiella frågorna av allmän

räckvidd. Vidare har löneärendenas koncentration till finansdepartementet

medfört en betydande ökning av arbetet med de till statssekreteraravdelningen

hörande lönefrågorna. Och tillika ha de löpande ärendena samt

de med andra departement gemensamma frågorna, icke minst på grund av

pågående rationaliserings- och besparingsarbete, avsevärt ökats i omfattning

och svårighetsgrad.

Ej heller de på lönebyrån ankommande arbetsuppgifterna ha kunnat fullgöras

enbart av det begränsade antal kvalificerade tjänstemän, som står till

byråns förfogande. För arbetet å byrån, vilket består förutom av beredningen

av ett stort antal löpande ärenden jämväl av arbete med upprättande av förslag

till propositioner till riksdagen i lönefrågor, författningsutkast samt en

ofta tidsödande utredningsverksamhet, har måst anlitas biträde av särskilda

tjänstemän utom departementet. Innevarande höst har lönebyrån förstärkts

med en tjänsteman med uppgift att bestrida göromål, som eljest ankomma

på förste kanslisekreterare. Beträffande lönebyråns arbetsuppgifter framdeles

bör erinras, att, därest såsom är att vänta en avlöningsrevision för folkoch

småskollärarna och lärare vid de högre kommunala skolorna i enlighet

med civila avlöningsreglementets principer inom kort blir genomförd, handläggningen

av de löpande löneärendena för dessa befattningshavare bör överflyttas

till finansdepartementet, varigenom arbetet å lönebyrån kommer att

bliva än mer krävande.

Under åberopande av den utveckling under de senaste åren av arbetsförhållandena

å statssekreteraravdelningen och lönebyrån, som sålunda ägt

rum, har i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria anförts följande.

De former för arbetets bedrivande på finansdepartementets statssekreteraravdelning,

som under de sista åren utvecklat sig, synas ändamålsenliga. Detta

gäller —- om också krisläget påskyndat utvecklingen — såvitt nu kan bedo
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition nr 305.

65

mas, även för mera normala tider. Uppenbarligen representera å ena sidan

statsregleringsfrågorna jämte därmed förbundna allmänna ekonomiska och

finansiella problem, budgeträttsliga spörsmål m. m. och å andra sidan frågorna

rörande statens löne- och pensionsväsen ärendesgrupper, som till

sin art äro helt skilda från varandra och även ställa helt olika kompetenskrav

på den för ärendenas handläggning ansvarige tjänstemannen. Båda

grupperna äro också och torde jämväl framdeles komma att vara av sådan

betydelse och så arbetskrävande att de var för sig kräva en tjänsteman med

direkt ansvar för verksamheten. Det synes därför befogat att giva en mera

permanent karaktär åt det provisorium, som nu råder. Lämpligen bör detta

ske därigenom att å statssekreteraravdelningen inrättas en befattning som

avdelningschef, vilken skulle utgöra den för statens löne- och pensionsväsen

ansvarige chefstjänstemannen inom Kungl. Maj:ts kansli. För att omhänderhava

och svara för arbetet i de ärenden, som sammanhänga med departementets

huvudtitlar, samt löpande ärenden och ärenden gemensamma med

andra depaidement, erfordras — även efter denna organisationsändring —

en byråchefstjänst å statssekreteraravdelningen.

Liksom byråchefstjänsten bör den nya avdelningschefstjänsten tillsättas

genom förordnande tills vidare, varigenom vinnes att bundenhet för framtiden

icke föreligger. I lönehänseende bör avdelningschefen jämställas med

chef för rättsavdelning och således hänföras till lönegraden C 8.

Det må understrykas att den här föreslagna omorganisationen, lika litet

som rättsavdelningens inrättande, inverkar på den centrala och sammanhållande

funktion, som statssekreteraren har att utöva beträffande samtliga

riksdagsärenden och därmed sammanhängande frågor.

Vad lönebyrån angår har erfarenheten oförtydbart visat ett stadigvarande

behov av de båda kvalificerade befattningar, som tilldelats byrån. Anledning

att bibehålla desamma på extra ordinarie stat föreligger därför icke utan synas

desamma böra uppföras på ordinarie stat. Därjämte föreligger behov av

ytterligare en kvalificerad befattning å byrån. Med hänsyn till de krav beträffande

kompetens och duglighet, som måste ställas på innehavaren av

denna tjänst, torde en förste kanslisekreterartjänst böra nyinrättas. Den nya

befattningen synes dock tills vidare böra uppföras på extra ordinarie stat.

I anledning av vad i promemorian anförts har jag samrått med ordföranden

i allmänna lönenämnden, generaldirektören E. Stridsberg, samt med chefen

för statskontoret, generaldirektören W. Björck. Dessa ha förordat, att de

i promemorian framlagda förslagen genomföras. För egen del anser jag, att

de anordningar, som måst vidtagas för att bemästra arbetet å statssekreteraravdelningen,

äro nödvändiga även för framtiden och förordar därför, att

såsom i promemorian föreslagits det nuvarande provisoriet gives en mera

permanent karaktär. Jag förordar jämväl de ändringar beträffande personalen

å departementets lönebyrå, som ifrågasatts i promemorian. Det synes

mig lämpligt, att de här förordade organisationsändringarna genomföras från

och med den 1 januari 1942. För genomförandet erfordras ändring av den

för departementet gällande personalförteckningen. Tillräcklig anledning att

under det löpande budgetåret ändra beloppet av departementets avlöningsanslag

eller vidtaga jämkningar i avlöningsstaten synes icke föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 19il. I sami. Nr 305. -r>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

att godkänna följande personalförteckning för finansdepartementet,

att gälla tills vidare från och med den 1 januari

1942:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 statssekreterare............................... G 10

1 expeditionschef .............................. C 8

1 chef för rättsavdelning ........................ C 8

1 chef för löne- och pensionsavdelning............ C 8

2 byråchefer .................................. G 5

4 kansliråd .................................... A 30

5 förste kanslisekreterare ........................ A 26

4 andre kanslisekreterare ........................ A 21

1 registrator .................................... A 15

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

3 kanslibiträden ................................ A 7

2 expeditionsvakter ............................. A 5

5 kontorsbiträden .............................. A 4.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

3 föredragande i regeringsrätten ................ Eo 29

1 förste kanslisekreterare ....................... Eo 26.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[2.] Riksräkenskapsverket: Särskilda kostnader för granskning av vissa

militära räkenskaper m. m. Genom beslut den 28 juni 1941 har Kungl. Majit

medgivit, att av det under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till

allmänna utgifter för försvarsberedskap: förstärkning av den civila administrationen

m. m. finge disponeras dels ett belopp av högst 27,000 kronor

till förstärkning av riksräkenskapsverkets personal för granskning av räkenskaperna

för de militära centralförvaltningarnas huvudkassör samt för

handläggning av å ämbetsverkets budgetbyrå förekommande göromål avseende

redovisningen av försvarsutgifterna m. m., dels ock ett belopp av högst

1,500 kronor till reseersättningar i samband med förenämnda räkenskapsgranskning.

För det slutliga bestridandet av utgifterna för ifrågavarande ändamål böra

medel äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Inom riksräkenskapsverket

pågår emellertid utredning angående ytterligare åtgärder för en av

krisförhållandena betingad förstärkning av ämbetsverkets organisation. När

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

6T

resultatet av denna utredning föreligger, torde hithörande spörsmål i ett

sammanhang få underställas Kungl. Maj:ts prövning, varvid jag även torde

få återkomma till frågan om reglering av förenämnda utgift å förskottsstaten.

E. Diverse.

[3.] 7 a. Partiell liyresräkning å vissa orter. I skrivelse den 25 septem
ber

1941 inkom socialstyrelsen med förslag om utförande av en partiell hyresräkning

å vissa representativa orter. Som motivering till förslaget framhöll

styrelsen i huvudsak följande:

I samband med en redogörelse för utvecklingstendenserna på bostadsmarknaden

hösten 1940 föreslog socialstyrelsen vissa övervakande åtgärder av statistisk

art, därvid styrelsen framhöll, att även om hyresläget vore stabiliserat

fram till den 1 oktober 1941, en skärpt statistisk övervakning av hyresnivån

kunde visa sig nödvändig inom en relativt snar framtid. Inom styrelsen hade

en plan för dylik undersökning utarbetats, vilken skulle anknytas till den allmänna

hyresräkningen, men begränsas dels till ett mindre antal orter och

dels till ett urval av lägenhetsbeståndet å de största orterna.

Vid samma tillfälle föreslog socialstyrelsen även en undersökning rörande

storleken och sammansättningen av den bostadsreserv, som förefanns den 15

november 1940 i landets större orter. Denna undersökning kom sedermera

till stånd på föreslaget sätt (SFS 1940:921). Även örn hänsyn tages till en

viss ofullständighet i redovisningen, visar resultatet av undersökningen att

flertalet av de berörda orterna hade en så liten reserv, att bostadsbrist kunde

sägas föreligga. Vad som särskilt påkallade uppmärksamhet var den knappa

tillgången på de socialt viktigaste bostadskategorierna, smålägenheter om

högst två rum och kök.

Under den hittills gångna delen av innevarande år har denna bostadsbrist

gjort sig alltmer gällande. Socialstyrelsens enquéter över läget omkring den

1 april och 1 juli 1941 visade också en tendens till höjda hyror, som var mera

framträdande för lägenheter örn högst två rum och kök än för större lägenheter

och särskilt utpräglad vid nyinflyttning i moderna smålägenheter.

Läget på hyresmarknaden måste sålunda redan för den närmaste framtiden

betraktas som ovisst och innebärande vissa risker. I sådant läge finner

styrelsen tiden vara inne att verkställa den ovannämnda partiella hyresräkningen.

En dylik undersökning skulle dessutom vara en synnerligen värdefull

komplettering till den prisgeografiska undersökning, som styrelsen enligt

uppdrag av Kungl. Maj:t den 23 maj 1941 har under utförande, i fall denna

koinme att läggas till grund för en ny indelning av riket i dyrortsgrupper.

Genom beslut den 26 september 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen

att för en kostnad av högst 15,000 kronor verkställa en partiell hyresräkning

enligt i skrivelsen framlagd plan och utfärdade samma dag kungörelse

i ämnet (SFS 1941:778). Kungl. Majit förklarade tillika, att kostnaderna

för hyresräkningen skulle bestridas av det under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap: förstärkning

av den civila administrationen m. m.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

Den partiella hyresräkning å vissa orter, som Kungl. Majit den 26 september

1941 anbefallde socialstyrelsen att verkställa och beträffande vilken kungörelse

utfärdades samma dag, var i främsta rummet motiverad av behovet

av skärpt statistisk övervakning över tendenserna på hyresmarknaden. De inhämtade

uppgifterna voro emellertid samtidigt avsedda att komma till användning

vid den inom socialstyrelsen pågående undersökningen av de lokala

levnadskostnadsolikheterna inom landet för komplettering av dess redan i

samband med mantalsskrivningen för år 1940 insamlade uppgifter örn bostadskostnaderna.

Örn den partiella hyresräkningen skulle fylla sitt syfte i

den av krisläget påkallade kontrollen över marknaden, var det angeläget att

den igångsattes snarast möjligt. För ändamålet ställde Kungl. Majit till socialstyrelsens

förfogande ett belopp av högst 15,000 kronor å förskottsstaten.

Nämnda utgift torde nu böra täckas genom anslag å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Partiell hyresräkning å nissa orter å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

69

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag au protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

samt anför därvid följande.

J. Yrkesundervisningen.

[1.] Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan

i Stockholm. För detta ändamål har för innevarande budgetår beviljats

ett förslagsanslag av 161,000 kronor, varav 27,574 kronor skola utgå

under villkor, att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under

iakttagande av vad under punkten 184 i 1941 års åttonde huvudtitel anförts,

bidrager med enahanda belopp, samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden. Anslaget disponeras på sätt framgår av sid.

554 f. i statsliggaren. Dess karaktär av förslagsanslag betingas av att vissa

anslagsposter upptagits förslagsvis, nämligen vissa avlöningsposter och anslagsposten

till bidrag till tekniska skolan. Sistnämnda post får nämligen

överskridas med visst belopp, örn elevavgifterna minskas till följd av skolans

omorganisation.

Skolans styrelse har hemställt örn ett tilläggsanslag av 19,600 kronor för

bestridande av ökade utgifter för skolans uppvärmning.

Under normala förhållanden förbrukade skolan för uppvärmning 200 ton

ångkol (5,000 kronor) och cirka 40 m3 ved (400 kronor). För bränslesäsongen

1941/42 beräknades, att bränsletilldelningen komme att utgå helt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

i form av ved. Enligt bränslekommissionens beräkningar motsvarades 1 ton

kol av 6.5 m3 ved. Vedåtgången bleve då 1,340 m3. Då medelpriset för ved

utgjorde 22 kronor per m3, beräknades bränslekostnaden för bränslesäsongen

1941/42 till 29,480 kronor. För gäldande av bränslekostnaderna stöde för

läsåret 1941/42 till skolans förfogande dels 5,500 kronor av anslagsmedel (motsvarande

de normala bränslekostnaderna), dels 4,380 kronor, vilket belopp

beräknades inflyta genom förhöjda terminsavgifter. Med tillstånd av skolöverstyrelsen

hade styrelsen nämligen för täckande av de stegrade bränslekostnaderna

under läsåret 1940/41 höjt elevavgifterna med 5 kronor per

termin; samma höjning beräknades även för innevarande läsår. Styrelsen

ansåge det icke lämpligt att ytterligare öka terminsavgifterna. Då kostnaden

för uppvärmning enbart med ved under läsåret 1941/42 beräknades till

29,480 kronor, uppstode alltså en brist av (29,480 — 5,500 — 4,380 =) 19,600

kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen och föreslagit, att å särskild

tilläggsstat skulle uppföras ett förslagsanslag till tillfällig förstärkning

av anslagsposten till bestridande av bränslekostnader. På grund av osäkerheten

vid beräkningen av dessa kostnader syntes anslaget tills vidare böra

begränsas till 10,000 kronor.

Statskontoret har tillstyrkt anvisande av ett tilläggsanslag av 10,000 kronor,

vilket dock icke borde betecknas förslagsvis.

Enligt vad statskontoret inhämtat hade skolan numera erhållit inköpslicens

för 100 ton kol under bränslesäsongen 1941/42. Vid sådant förhållande torde

bränslekostnaderna kunna beräknas till (100 X 65 + 690 X 22 =) 21,680

kronor. För täckande härav syntes finnas tillgängliga cirka 9,880 kronor, vadan

alltså bristen skulle uppgå till omkring 11,800 kronor. Emellertid ansåge

sig statskontoret icke kunna förorda, att hela detta belopp ställdes till skolans

förfogande. Ämbetsverket erinrade, att någon reducering av omkostnadsposterna

i skolans stat icke förekommit vare sig i samband med byggnadsoch

maskinyrkesskolornas utbrytning ur tekniska skolan (se prop. 1938: 158,

sid. 41) eller — såsom skett vid statsförvaltningen underlydande verk och

myndigheter i övrigt -—- vid beviljandet av anslag för budgetåret 1940/41.

I betraktande härav ville statskontoret, som således förutsatte, att merkostnaderna

delvis komme att täckas genom minskade anslagsdispositioner

för andra ändamål, i likhet nied överstyrelsen tillstyrka, att allenast 10,000

kronor äskades såsom tilläggsanslag. Statskontoret kunde icke förorda, att

anslaget gåves förslagsanslags karaktär, vilket icke tidigare skett beträffande

anslag till skolans omkostnader.

Tidigare ha vid flera tillfällen tilläggsanslag och anslagshöjningar måst

beviljas tekniska skolan på grund av stegrade uppvärmningskostnader. Jag

vill särskilt erinra om att 1918 och 1919 års lagtima riksdagar (skrivelserna

nr 8 B respektive nr 135, sid. 14) beviljade tilläggsanslag för ändamålet.

Statskontoret har ansett att det ytterligare anslag, som skolan nu synes

böra erhålla med anledning av uppvärmningskostnadernas ökning, borde

kunna begränsas till 10,000 kronor. Jag vill för egen del understryka, att

det bör vara skolans styrelse angeläget att liksom tidigare skett i liknande

situationer söka i görligaste mån genom besparingar på andra håll vinna

kompensation för bränsleutgifternas ökning. Jag har emellertid inhämtat,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

71

att skolan redan nu har att dragas med ekonomiska svårigheter till följd av

prisstegringar, högre städningskostnader m. m., varför begränsning av ifrågavarande

bidrag till 10,000 kronor skulle medföra betydande olägenheter

för skolan. Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra förorda, att skolan

erhåller en förhöjning av statsbidraget på 11,000 kronor. Medelsanvisningen

synes lämpligen böra ske i den formen, att riksdagen medgiver, att av det för

innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till bidrag till tekniska skolan

i Stockholm må såsom tillfällig förstärkning av medlen till bestridande av

bränslekostnader utgå ett belopp av högst 11,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att av det för budgetåret 1941/42 anvisade

förslagsanslaget till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm må utöver eljest

för ändamålet disponibelt belopp tagas i anspråk 11,000 kronor

för bestridande av ökade bränslekostnader.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r i''

i£* T

V . >

■ .• • r, -t

effa ,:A i

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

73

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander. Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 och anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] 12 a. Lantbrukshögskolan: Inköp av ett skogsskifte för Sunderbyns

försöksgård, reservationsanslag. I skrivelse den 8 mars 1941 har styrelsen

för lantbrukshögskolan hemställt, att ett belopp av 8,000 kronor måtte ställas

till lantbrukshögskolans förfogande för inköp av ett till fastigheten Sunderbyn

284 i Nederluleå socken av Norrbottens län hörande skogsskifte.

I skrivelsen har anförts i huvudsak följande.

Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län, bestående av 37/768 mantal Sunderbyn

610 samt fastigheten Sunderbyn 627, innehåller en areal av 40.1540

hektar varav omkring 24.5 hektar odlad jord. I arealen ingå tvenne skogsskiften,

hemskiftet och utskiftet. Hemskiftets skogsmark, utgörande omkring

4 hektar, har tämligen gott värde för skogsbruk. Utskiftet, till stor del bestående

av försumpad mark, har mindre värde. Till egendomen hörande skogsskiften

kunna icke avkasta erforderligt husbehovsvirke för försöksgården.

För att kunna utnyttja den för försöksarbetet utbildade arbetspersonalen

och försöksgårdens dragare vintertid samt för att kunna tillgodose försöks
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

gårdens behov av husbehovsvirke är det angeläget att försöksgården kan erhålla

tillräcklig skogsareal. Ett tillfälle har nu yppat sig i det att ett skogsskifte

om cirka 80 hektar hembjudits försöksgården.

Styrelsen för lantbrukshögskolan får därför hemställa, att ett belopp av

8,000 kronor måtte ställas till lantbrukshögskolans förfogande för inköp av

ett till fastigheten Sunderbyn 284 i Nederluleå socken av Norrbottens län hörande

skogsskifte örn cirka 80 hektar.

Vid framställningen fanns fogat dels en skrivelse från föreståndaren för

ifrågavarande försöksgård, dels utlåtande från läns jägmästaren i Norrbottens

län, dels ock ett preliminärt köpeavtal. Länsjägmästarens utlåtande är

av följande innehåll:

Belägenhet: cirka 1 Va kilometer (medelavstånd) öster örn Sunderby försöksgårds

gårdsbyggnad.

Areal: Totala arealen utgör cirka 80 hektar, varav omkring 6 å 7 hektar

slåtteräng och mellan 3—4 hektar myr. Cirka 10 hektar utgör slyig skogsmark

(lermark) samt cirka 50 hektar god skogsmark.

Jordmån: Snötäcket hindrade bedömningen, men av ståndskogens beskaffenhet

att döma torde huvudparten utgöras av sandblandad lermylla, som

föreföll vara ganska stenfri.

Skogens ålder: Syntes kunna bedömas till 60—90 år; växtligheten i allmänhet

mycket god av toppskotten att döma. Skogen kunde uppskattas

till cirka 1U tall och 3/* gran jämte något björk och var av vacker växtform.

Värdering: Virkesförrådet uppskattades till 4,000 kubikmeter fast mått.

Medeltillväxten uppskattas till cirka 3 kubikmeter fast mått per hektar.

Den löpande tillväxten nu torde vara något högre. En uthållig tillväxt om

150 kubikmeter fast mått kan under förutsättning av god skötsel med säkerhet

beräknas. Per kubikmeter fast mått torde med hänsyn till det goda avsättningsläget

normalt kunna beräknas ett värde om 4 kronor, vadan årsavkastningens

värde kan bedömas till 600 kronor. Om härifrån avdrages 25

procent för omkostnader skulle återstå 450 kronor, vilket kapitaliserat efter

4 procent ger ett värde av 11,250 kronor.

Nu är att märka, att skogen snabbt växer in i värdefullare dimensioner,

varför värdet undan för undan ökas.

Som skogen ligger så nära försöksgården skulle den bli lämplig att sköta

som demonstrationsskog, varför jag förmodar, att skogsvårdsstyrelsen kunde

vara villig att åtaga sig skötseln av skogen utan kostnad för ägaren.

över framställningen ha yttranden avgivits den 8 maj 1941 av lantbruksstyrelsen,

den 28 i samma månad av domänstyrelsen, den 28 augusti 1941

av överlantmätaren i Norrbottens län samt den 30 september 1941 av lantmäteristyrelsen.

Framställningen har tillstyrkts av samtliga i ärendet hörda

myndigheter. Domänstyrelsen har förklarat att det för skogsskiftet begärda

priset, 8,000 kronor, vore skäligt. Ur lantmäteristyrelsens yttrande må

återgivas följande.

I ärendet framgår, att avsikten med det ifrågasatta förvärvet är att

med erforderlig skogsmark förstärka den inom samma by belägna statens

försöksgård, som består av fastigheterna Sunderbyn 610 och Sunderbyn 627.

Efter tvenne avsöndringar från den förstnämnda fastigheten uppgives försöksgårdens

sammanlagda ägovidd för närvarande vara 40.1540 hektar, varav

omkring 24.5 hektar odlad jord, endast cirka 4 hektar tämligen god skogs
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

mark och återstoden till stor del bestående av försumpad mark av mindre

värde för skogsbruk.

I ärendet är tillräckligt omvittnat försöksgårdens behov av ytterligare

skogsmark. Det nu ifrågavarande Nyängesskiftet är förmånligt beläget för

att tjäna ett sådant syfte. Avståndet mellan dess sydvästra hörn och försöksgårdens

nordligaste gräns uppgår icke till mer än några hundratal meter.

Dess omfång och beskaffenhet förefalla också lämpliga för ändamålet.

Genom det ifrågasatta köpet och under förutsättning av sammanläggning

av detta skifte med de i försöksgården ingående fastigheterna skulle bildas

en fastighet, som innehölle ungefär 24.5 hektar odlad jord, 7 hektar slåtteräng,

54 hektar god och 10 hektar sämre skogsmark samt cirka 25 hektar

närmast under annan avrösningsjord hänförlig mark. Uppenbart är att en

sådan fastighet skulle äga större och allsidigare förutsättningar att bestå

för sitt syfte än försöksgården med den nuvarande ägosammansättningen.

Ur denna synpunkt vore alltså endast fördelar att vinna med den ifrågasatta

anordningen.

Jorddelningslagen förutsätter emellertid därutöver som villkor för att avstyckning

må äga rum, att jämväl återstoden av stamfastigheten skall kunna

bestå som särskild fastighet för med densamma avsett ändamål eller, dår

den skall ingå i sammanläggning, bilda en fastighet gemensamt med den

fastighet eller fastighetsdel, med vilken den skall sammanläggas. Ur denna

synpunkt är i ärendet följande att anföra.

Nu ifrågavarande skogsskifte hör till fastigheten Sunderbyn 284, vilken

äges av två personer. Sunderbyn 284 är på grund av sin storlek och ägosammansättning

att anse såsom en jordbruksfastighet av i orten tämligen

nonnal typ. Enligt uppgift sambrukas den emellertid för närvarande till

ena hälften med den ene ägaren tillhöriga fastigheten Sunderbyn 283 och

till andra hälften med den andre ägaren tillhöriga fastigheterna Sunderbyn

234 och 316.

Efter avskiljandet av Nyängesskiftet komme att av Sunderbyn 284 återstå

en ägovidd av endast omkring 8 hektar, varav cirka 7 hektar åker. Det är

enligt lantmäteristyrelsens uppfattning uppenbart, att ett sådant område icke

kan bestå som särskild fastighet. Häri får alltså anses ligga ett hinder emot

avstyckningen i fråga. Utan att detta hinder på något sätt undanröjes torde

därför den ifrågasatta anordningen icke kunna genomföras.

Säljarna uppgivas ha förklarat, att Sunderbyn 284 efter Nyängesskiftets

försäljning komme att delas dem emellan och vardera hälften därefter sammanläggas

med deras respektive ovan angivna övriga fastigheter.

Härefter återstår ytterligare att undersöka, huruvida efter nyss angivna

uppdelning av återstoden av styckningsfastigheten och sammanläggning av

vardera hälften med säljarnas övriga fastigheter komme att bildas lämpliga

jordbruksfastigheter. Ehuru vissa betänkligheter här kunna föreligga med

hänsyn till alt en av dessa fastigheters skogsmarktilldelning blir betydligt i

underkant, anser lantmäteristyrelsen likväl dessa betänkligheter motvägas

av de med anordningen förenade fördelarna för Sunderbyns försöksgård.

Nämnda olägenhet torde även uppvägas därav att avsättningsmöjlighelerna

från den missgynnade fastigheten liro fördelaktiga.

På grund härav kan enligt lantmäteristyrelsens mening hinder icke anses

böra möta för avstyckning av det till inköp för statens räkning avsedda

skogsskiftet — under förutsättning likväl att de ovan angivna anordningarna

med delning av återstoden av 284 jämte sammanläggningar i samband därmed

bliva genomförda. Lantmäteristyrelsen får alltså nr fastighetsbildningssvnpunkt

tillstyrka bifall till lantbrukshögskolans framställning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Departements- Av utredningen framgår, att förvärvet av ifrågavarande skogsskifte skulle

chefen. ur f]era synpunkter bliva till synnerlig fördel vid försöksgårdens utnyttjande.

Med hänsyn härtill och då det begärda priset för skogsskiftet torde vara

skäligt tillstyrker jag, att medel äskas för inköp av skiftet. Vid köpets genomförande

bör uppenbarligen vad lantmäteristyrelsen i sitt yttrande anfört

beaktas.

Sunderbyns försöksgård, till vilken skogsskiftet är avsett att läggas, har

inköpts för anslagsmedel, som under budgetåret 1938/39 anvisades å driftbudgeten.

Då frågan örn gårdens redovisning bland statens tillgångar ännu

icke reglerats, torde jämväl medel för inköp av skogsskiftet böra anvisas

på samma sätt. Erforderliga medel för inköpet böra stå till förfogande redan

under innevarande budgetår, varför jag förordar att anslag för ändamålet

nu äskas å tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Inköp av ett skogsskifte för

Sunderbyns försöksgård å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 8,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[3.] 12. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbruksIåntagare,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel har för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt 19 § kungörelsen

den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet

kan sökande av arbetarsmåbrukslån, om han har tre eller flera

barn under sexton års ålder och om hans bostadsbyggnad med hänsyn härtill

göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande av den

härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov, åtnjuta bidrag av

statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant bidrag kan också

under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av arbetarsmåbrukslan

för att täcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag beviljas av

egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 28 augusti 1941 har egnahemsstyrelsen — med förmälan,

att de för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42 tillgängliga medlen

redan i det närmaste helt tagits i anspråk — hemställt, att å tilläggsstat till

riksstaten för nämnda budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av ytterligare

50,000 kronor.

Departements- Då det är önskvärt, att ifrågavarande verksamhet fortsättes även under

chefen. återstående delen av innevarande budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

77

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av......................................kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Eldin.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

79

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 oktober

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Härefter anmälas under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 och anföra därvid chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Eriksson, beträffande under punkten 1 upptagen fråga samt statsrådet Domö

beträffande under punkten 2 upptagen fråga följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 9 a. Statens isbrytarverksamhet: Utrustning, reservationsanslag.

För statens isbrytarverksamhet äro å riksstaten för löpande budgetår anvisade

ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag, båda av förslagsanslags

natur. Sistnämnda anslag lyder å 150,000 kronor. I brev den 4 april 1941 till

marinförvaltningen har Kungl. Maj:t förklarat, att av detta anslag skola bestridas

drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg »Ymer» och

»Atle», därvid bland driftkostnaderna skola inräknas sjötillägg och mässpenningar

åt den till fartygen kommenderade personalen. Vidare har Kungl.

Majit bemyndigat marinförvaltningen att under samma budgetår av anslaget

använda högst 400 kronor till ersättande efter prövning av omständigheterna

i det särskilda fallet av sådana med uppdrag såsom isbrytarombud förenade

utgifter, för vilka ersättningsskyldighet ej åvilar annan uppdragsgivare.

I skrivelse den 10 september 1941 har marinförvaltningen hemställt, att

Kungl Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa ett belopp av 55,000 kronor

för anskaffande av gyrokompassanläggning å isbrytariartyget »Atle».

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Som motivering för ifrågavarande förslag har marinförvaltningen anfört

följande:

Den isbrytningstjänst, som statens isbrytarfartyg utförde huvudsakligen för

lianders jöfartens räkning men vid behov jämväl för örlogsfartyg, hade alltid

skeft under navigatoriskt synnerligen svåra förhållanden. Redan i fredstid

medförde sålunda frånvaron av flytande sjömärken eller osäkerheten i

eventuellt befintliga sådanas lägen ävensom den ofta dåliga sikten betydande

svårigheter för navigeringen i de grunduppfyllda farvatten såväl längs Norrlandskusten,

där isbrytarassistens förekomme oftast, som längs svenska

Östersjökusten, där assistens under de senare åren erfordrades i stor utsträckning.

Under nu rådande förhållanden måste sjöfarten framgå inom svenskt

territorialvatten, varigenom de navigatoriska svårigheterna ytterligare ökats.

Ehuru isbry tarf ar tygen icke formellt ansvarade för de assisterade fartygens

navigering, måste dessa i huvudsak förlita sig på att isbrytarfartyget framginge

på ett navigatoriskt sett riktigt och med minsta möjliga risker förbundet

sätt.

Av det anförda franninge den stora betydelsen av att isbrytarfartygen i

möjligaste mån vore utrustade med alla de instrument, som vore ägnade att

befrämja noggrann navigering, såsom gyrokompass, ekolod, radiopejlanläggning

och trycklogg. Samtliga de nämnda instrumenten funnes å isbrytarfartyget

»Ymer». Ä »Atle» däremot funnes ingen gyrokompass utan endast magnetkompass.

Denna brist hade länge varit mycket kännbar. Kompassen hade

alltid varit och vore alltjämt det viktigaste navigatoriska instrumentet. Felvisning

av kompassen medförde ej endast att den styrda kursen bleve felaktig

utan även att pejlingar — såväl optiska som radiopejlingar — bleve felaktiga.

En gyrokompass vore redan under gynnsamma förhållanden betydligt

noggrannare än en magnetkompass. Ä ett isbrytarfartyg tillkomme emellertid,

att magnetkompasser på grund av lar tygets häftiga skakningar vid gång

i is utsattes för onormal förslitning med därav följande risk för felvisning.

Till följd av försvarsberedskapen hade vidare »Atle» försetts med viss luftvärnsbestyckning,

vilken försämrat de magnetiska egenskaperna ombord.

Under nuvarande förhållanden ävensom i krigstid erfordrades dessutom avmagnetisering

av fartyg, vilket medförde, även örn därav betingade särskilda

anordningar för kompensering av magnelkompassema vidtoges, att desamma

bleve mycket opålitliga. Avmagnetisering hade skett av »Ymer», där den till

följd av utrustningen med gyrokompass icke vallat några olägenheter. Med

de lordringar, som ställdes på isbrytarnas navigering, ansåge ämbetsverket

det emellertid omöjligt alt anordna den å »Atle» behövliga avmagnetiseringen,

om icke gyrokompass funnes.

Det syntes marinförvaltningen vidare vara önskvärt, att alla de åtgärder

vidloges, som kunde bidraga till uprätthållandet av Sveriges sjöfartsförbindelser

och örlogsflottans rörlighet, varför installation av gyrokompass å sagda

fartyg även av dessa skäl syntes nödvändig.

Anskaffning av gyrokompasser fordrade normalt en tid av två år. För isbrytarfartyget

»Atle» räknade marinförvaltningen emellertid med att kunna

omkring den 15 november 1941 disponera en för annat ändamål anskaffad

men först framdeles erforderlig anläggning, vilken vöre lämplig för ändamålet.

Installation av anläggningen beräknades kunna ske före isbrytarsäsongens

början vintern 1941/42, därest beslut i frågan erhölles senast före

nämnda månads ingång. Kostnaderna för anskaffning av gyrokompass i ersättning

för den eventuellt för ändamålet ianspråktagna, för anordnande av

gyrorum å »Atle» samt för övriga installationsarbeten å isbrytaren beräknade

marinförvaltningen till sammanlagt 55,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

81

Det är uppenbarligen av vikt att isbrytarfartygen, särskilt under de för- Departementso

. o o • chefen.

svarade navigeringsförhallanden, som nu rada, äro utrustade med instrument,

ägnade att underlätta och trygga navigeringen. Marinförvaltningens förslag

att å isbrytarfartyget »Atle» installera en för annat fartyg anskaffad

men först framdeles erforderlig gyrokompass innebär, enligt vad i ärendet

framgår, att isbrytarfartygets utrustning skulle kunna kompletteras i berörda

hänseende avsevärt snabbare än om en ny gyrokompass skulle särskilt anskaffas.

Då förslaget synes ändamålsenligt, tillstyrker jag bifall till detsamma.

Kostnaderna för anskaffning av en ny gyrokompass i ersättning för den, som

tages i anspråk för »Atle», samt för vissa med installeringen av kompassen å

»Atle» förenade arbeten hava beräknats till 55,000 kronor. Häremot torde ej

vara något att erinra. Enär omkostnadsanslaget för statens isbrytarverksamhet

icke är avsett för extraordinära anskaffningar av den storleksordning

det bär gäller, torde särskilt anslag för ändamålet böra begäras av riksdagen.

Anslaget torde böra erhålla formen av reservationsanslag och uppföras å tillläggsstat

för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Statens isbrgtarverksamhet: Utrustning å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 55,000.

F. Diverse.

[2.] 9 a. Torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar, reservations
anslag.

1939 års urtima riksdag anvisade till Teckning av aktier i Aktiebolaget

Svensk Torvförädling m. m. å tilläggsstat l till riksstaten för budgetåret

1939/40 såsom kapitalinvestering i fonden för statens aktier ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor (r. skr. nr 85). Genom beslut den 22 december

1939 anbefallde Kungl. Majit statskontoret att av anslaget utbetala

till teckning av aktier för statens räkning i bolaget ett belopp av 3,999,500

kronor. Bolaget, vars sammanlagda aktiekapital utgör 4,000.000 kronor, har

till ändamål att i första hand i anslutning till torvmossen Store Mosse i N.

Mellby och Häglinge socknar av Kristianstads län idka verksamhet för utvinning

och förädling av torv jämte annan därmed förenlig verksamhet av

teknisk, industriell eller kommersiell art.

Med hänsyn till den försämrade situationen beträffande importen av

bränslen äskade Kungl. Majit sedermera i proposition nr 266 av 1940 års

lagtima riksdag å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor till förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga

torvmossar under rubriken Statens affärsverksfonder. E. Domänverket. Propositionen

bifölls av riksdagen (r. skr. nr 409). Av de ifrågavarande mossarna

tillhörde en, Hästhagens mosse vid Vislanda, .statens järnvägars fond;

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. ®

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

till den del de övriga mossarna tillhörde staten ingingo de i statens domäners

fond. Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Maj:t, bland annat,

dels förklarat, att nämnda anslag å 1,000,000 kronor skulle disponeras av

domänstyrelsen för utbetalning på rekvisition i mån av behov till Aktiebolaget

Svensk Torvförädling, som skulle äga att efter statens industrikommissions

bestämmande använda anslaget för därmed avsett ändamål, dels

ock föreskrivit, att förenämnda Hästhagens mosse skidle överföras till statens

domäners fond.

Till följd av brist på drivmedel och viss knapphet på arbetskraft kunde

emellertid de förberedande arbeten, som avsågos medelst sistnämnda anslag,

icke verkställas i planerad omfattning. Ett undantag utgjorde Hästhagens

mosse, vilken på sin tid blivit utdikad och planerad genom statens järnvägars

försorg. I avsikt att få i gång torvtillverkningen under år 1941 å

denna mosse äskade Kungl. Maj:t i proposition nr 70 av 1940 års urtima

riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 800,000 kronor till Torvberedning å vissa

staten tillhöriga mossar. Vid anmälan av ärendet förordades, att de medel,

vilka inflöte vid försäljningen av de utvunna torvprodukterna, skulle inlevereras

till statsverket och redovisas å särskild diversemedelstitel. I den mån

så erfordrades, skulle de sålunda inlevererade medlen tillsvidare få, enligt närmare

bestämmande av Kungl. Maj:t, disponeras för fortsatt torvberedningsverksamhet

och förberedelsearbeten därtill, varvid även andra staten tillhöriga

mossar än Hästhagens mosse borde kunna ifrågakomma. Propositionen

bifölls av riksdagen (r. skr. nr 86).

Vidare har 1941 års riksdag (r. skr. nr 421) med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag i propositionen nr 259 anvisat, bland annat, till Anskaffande av

maskinutrustning för torvtäkt å statliga torvmossar för budgetåret 1941/42

under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Med skrivelse den 1 oktober 1941 har nu statens bränslekommission överlämnat

en till Kungl. Majit ställd, den 26 september 1941 dagtecknad skrift

från Aktiebolaget Svensk Torvförädling, däri bolaget hemställt, att Kungl

Majit måtte utanordna ett belopp av 2,000,000 kronor att av bolaget användas

såsom rörelsekapital för drivande av maskintorvtillverkning å statliga

torvmossar under år 1942.

Aktiebolaget Svensk Torvförädling anför till stöd för sin framställning

följande:

Med användande av medel ur det av 1940 års lagtima riksdag anvisade

anslaget å 1,000,000 kronor påginge för närvarande förberedelsearbeten å

sammanlagt åtta staten tillhöriga torvmossar, på vilka bränntorvtillverkning

avsåges äga rum sommaren 1942. För det av 1941 års riksdag anvisade

anslaget å 2,500,000 kronor avsåges skola anskaffas 35 stycken maskintorvverk

av största typ jämte tillhörande utrustning. Då kapaciteten hos

ett maskintorvverk vid normala driftsförhållanden vore cirka 3,000 ton

per år, beräknades den sammanlagda produktionen å de åtta mossarna bliva

omkring 100,000 ton maskintorv per år.

För driften å mossarna hade emellertid ännu icke något rörelsekapital

anvisats. Tillverkningskostnaderna exklusive ränta och amortering hade kal
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

83

kylerats till 18 kronor per ton maskintorv eller inalles för alla åtta mossarna

till 1,800,000 kronor. Enär oförutsedda utgifter, exempelvis höjning

av arbetslöner och materialpriser, kunde uppstå, borde rörelsekapitalet beräknas

till 2,000,000 kronor.

Statens bränslekommission har för egen del anfört i huvudsak följande:

Det av 1940 års urtima riksdag till torvberedning anvisade anslaget å

800,000 kronor hade av Aktiebolaget Svensk Torvförädling helt tagits i anspråk.

Kostnaden för själva anläggningen å Hästhagens mosse uppginge till

548,375 kronor enligt följande specifikation.

Maskinutrustningens art

Beräknad norma] produktions- kapacitet

Anläggnings-

kostnad

kronor

maskintorv

ton

frästorv

ton

3 stycken maskintorvverk ..................

1 stycke grävverk med utsättningsbana ......

4 stycken fräsar ............................

9.000

8.000

1

24,000

69,990 !

93,590

136,900

6 > skrapor ..........................

}

Gemensam utrustning........................

225,000

22,895

Montage....................................

Summa

17,000

24,000

548,375

Till driftskapital vid anläggningen under år 1941 hade åtgått 200,000 kronor.

Resterande belopp, cirka 52,000 kronor, hade —- enligt vad bolaget uppgivit

— använts till uppförande av baracker för arbetarna samt till en del

smärre justeringar av anläggningen.

Enligt uppgift från bolaget hade under år 1941 på Hästhagens mosse tillverkats

7,100 ton maskintorv, 22 ton sticktorv samt 9,000 ton frästorv. Med

utgångspunkt från fastställda normalpriser å bränntorv (45 respektive 35

kronor för ton) och ett pris av 8 kronor 10 öre per ton för frästorv, vilket

torde motsvara tillverkningskostnaderna med tillägg av 10 procent, uppginge

inkomsterna för de tillverkade torvprodukterna å Hästhagens mosse till

sammanlagt cirka 392,000 kronor.

Under år 1942 beräknades produktionskapaciteten på Hästhagens mosse

komma att uppnå normal omfattning, nämligen 17,000 ton maskintorv och

24,000 ton frästorv. Driftskostnaderna skulle därvid stiga till 402,000 kronor,

om man utginge från av bolaget kalkylerade tillverkningskostnader (exklusive

ränta och amortering) å 18 kronor per ton för maskintorv och 4

kronor per ton för frästorv.

Vad anginge det av 1940 års lagtima riksdag till förberedande arbeten å

vissa mossar anvisade kapitalmedelsanslaget å 1,000,000 kronor hade under

år 1941 följande åtta statliga torvmossar genom bolagets försorg iordningställts,

nämligen

Tyko myr vid Lönsboda i Kristianstads län;

Stänges- och Forell mossarna vid Källeryd i Skaraborgs län;

Förarpsmossen vid Tutaryd i Kronobergs län;

Jonstorps- och Laggemossarna på Hunneberg i Älvsborgs län;

Vederydsmossen vid Månsarp i Jönköpings län;

Balkarpsmossen vid Hamneda i Kronobergs län.

Bolaget hade emellertid icke varit i stånd att utföra erforderliga röjningsarbeten

å mossarna utan överlåtit åt två entreprenörer, Aktiebolaget Skånska

Cementgjuteriet, Malmö, och Aktiebolaget Bergendahl och Höckert, Göte
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

borg, att på löpande räkning utföra huvudparten av ifrågavarande arbeten.

På Jonstorps- och Laggemossarna hade erforderliga dikningsarbeten utförts

av arbetsmarknadskommissionen, medan bolaget ombesörjt ytfräsning m. m.

Förenämnda förberedelsearbeten beräknades draga en kostnad av cirka

600,000 kronor. Sålunda återstode av anslaget till utförande av förberedelsearbeten

på statliga torvmossar cirka 400,000 kronor. Kommissionen undersökte

för närvarande andra statsmossar för att utröna, om de vore lämpliga

för maskintorvberedning. Skulle så visa sig vara fallet, avsåge kommissionen

att uppdraga åt bolaget att föranstalta om utförande av erforderliga

röjnings- och dikningsarbeten å mossarna.

Beträffande det av 1941 års riksdag till anskaffande av maskinutrustning

för torvtäkt anvisade anslaget å 2,500,000 kronor hade sammanlagt 35 stycken

torvverk av största typ, med en tillverkningskapacitet av cirka 3,000 ton

per verk och säsong, beställts. Dessa torvverk vore avsedda att utplaceras

på följande sätt:

Antal

torvverk

Tyka myr................................ 4

Stänges- och Forellmossarna .............. 5

Förarpsmossen .......................... 10

Jonstorps- och Laggemossarna ............ 8

Vedery alsmossen ........................ 5

Balkarpsmossen ................... 3

Summa 35.

Sammanlagt torde enligt bolagets beräkningar 100,000 ton maskintorv per

år kunna tillverkas å nämnda åtta mossar.

Såsom bolaget framhållit hade något rörelsekapital icke anvisats för driften

å mossarna. De direkta tillverkningskostnaderna hade av bolaget beräknats

komma att utgöra cirka 18 kronor per ton maskintorv eller inalles för

alla åtta mossarna cirka 1,800,000 kronor. Med hänsyn till resultatet av 1941

års tillverkning på Hästhagens mosse, vilket avsevärt understigit vad bolaget

ursprungligen kalkylerat med, syntes det kommissionen ovisst, huruvida

den beräknade kvantiteten av 100,000 Ion maskintorv på övriga statsmossar

skulle kunna uppnås. Å andra sidan vöre det icke omöjligt, att de direkta

tillverkningskostnaderna för maskintorven genom lönestegringar och ökade

materialpriser kommc att överstiga 18 kronor per ton. Kommissionen ville

därför tillstyrka bolagets framställning om ett anslag av 2 miljoner kronor

att användas som rörelsekapital vid maskintorvtillverkning på förenämnda

åtta statsmossar. Sammanlagda medelsbehovet för täckande av bolagets

driftskostnader vid bränntorvtillverkning å statliga torvmossar uppginge enligt

förestående vid den av bolaget angivna normala produktionskapaciteten

till 2,400,000 kronor. Kommissionen förutsatte, att bolaget framdeles

bereddes möjlighet att av inflytande försäljningsmedel för tillverkad torv

få disponera medel för driftens upprätthållande i nu angiven omfattning.

Bränslekommissionens skrivelse utmynnar i en hemställan, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta,

dels om att de medel, vilka inflöte vid försäljningen av de vid Hästhagens

mosse utvunna torvprodukterna, mätte av Aktiebolaget Svensk Torvförädling

få användas såsom rörelsekapital för drivande av maskintorvtillverkning

å denna mosse under år 1942,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

85

dels ock om anvisande av ett anslag av 2,000,000 kronor att av bolaget

användas såsom rörelsekapital för drivande av maskintorvtillverkning å

vissa andra statliga torvmossar under samma år.

Såsom framgår i ärendet beräknas produktionskapaciteten på förenämnda

nio statliga mossar under år 1942 komma att utgöra omkring 17,000 ton maskintorv

och 24,000 ton frästorv på Hästhagens mosse och sammanlagt 100,000

ton maskintorv på de övriga mossarna. Behovet av rörelsekapital för täckande

av driftskostnaderna vid en torvtillverkning av denna storleksordning har uppskattats

till 2,400,000 kronor, varav i runt tal 400,000 kronor beräknas falla

å Hästhagens mosse. Ifrågavarande beräkningar föranleda ej någon erinran

från min sida.

Såsom i det föregående nämnts må enligt 1940 års urtima riksdags beslut

de medel, vilka inflyta vid försäljningen av utvunna torvprodukter från Hästhagens

mosse, tillsvidare, i den mån Kungl. Maj:t så bestämmer, användas för

fortsatt torvberedningsverksamhet. Då berörda inkomster, enligt vad statens

bränslekommission uppgivit, under 1941 uppgå till i det närmaste 400,000

kronor, finnas erforderliga driftsmedel tillgängliga för Hästhagens del. Såsom

rörelsekapital för torvberedningen å de övriga åtta mossarna måste däremot

nya medel beredas. Jag tillstyrker, att det erforderliga beloppet, 2,000,000 kronor,

på samma sätt som skedde med det tidigare, motsvarande anslaget å

800,000 kronor, anvisas såsom reservationsanslag under tionde huvudtiteln.

Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat för det löpande budgetåret. I likhet

med vad som beslutats beträffande Hästhagens mosse torde de medel,

vilka inflyta vid försäljningen av de å övriga mossar utvunna torvprodukterna,

böra inlevereras till statsverket och redovisas å särskild diversemedelstitel.

Jag förordar tillika, att sålunda inlevererade medel, i den mån så erfordras,

tillsvidare få, enligt närmare bestämmande av Kungl. Majit, disponeras

för fortsatt torvberedningsverksamhet.

Verksamheten bör tillsvidare alltjämt omhänderhavas av Aktiebolaget

Svensk Torvförädling, ehuru i ekonomiskt avseende skild från bolagets övriga

verksamhet. Liksom hittills bör, i den utsträckning det lämpligen låter sig

göra, samråd ske med kommerskollegium och statens bränslekommission.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

Före
draganden.

dels till Torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 2,000,000;

dels ock medgiva, att inflytande försälj ni ngsmcdel för utvunna

torvprodukter från ifrågavarande mossar må rcdovivisas

och disponeras i enlighet med vad i det föregående anförts.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 305.

87

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushdllningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Härefter anmälas under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 samt anföra därvid statsrådet Domö beträffande de

under punkterna 1 och 2 upptagna frågorna samt chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Gjöres, beträffande den under punkten 3 angivna

frågan följande.

D. Diverse.

[1.] 6 a. Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvoinrådet, re
servationsanslag.

Genom beslut den 9 april 1941 bemyndigade Kungl. Majit

statens bränslekommission att i Vislanda anordna en kurs för utbildning av

torvinstruktörer. Kungl. Majit medgav vidare, att kommissionen finge under

en tid av minst en månad under maj—juni 1941 för vart och ett av de

inom södra och mellersta Sverige belägna länen anställa minst en av de i

kursen deltagande personerna som torvinstruktör ävensom för tiden juli

1941—april 1942 i erforderlig utsträckning anlita torvinstruktörerna för fullgörande

av de uppgifter som kommissionen närmare bestämde. Samtidigt

anvisade Kungl. Majit från förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. 35,000

kronor, av vilket belopp kommissionen skulle äga använda högst 7,000 kronor

till täckande av kostnaderna för kursverksamheten och högst 28,000

kronor till torvinstruktörernas verksamhet.

Efter förslag av Kungl. Majit (prop. nr 259) anvisade 1941 års riksdag

(skr. nr 421) till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområdet

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 35,000 kronor för täckning av de förskottsvis anvisade

medlen.

I skrivelse den 30 augusti 1941 hemställde statens bränslekommission att

medel måtte ställas till kommissionens förfogande för anordnande av två

kurser för utbildning av arbetsledare vid bränntorvföretag (torvförmän).

lill stöd för denna hemställan framhöll kommissionen, att det rådde stor

brist på fackkunnigt arbetsbefäl inom bränntorvindustrien och att det med

hänsyn härtill och den planerade ökningen av maskintorvproduktionen under

1942 vore nödvändigt att anordna kurser för utbildning av torvförmän.

Kurserna, som av naturliga skäl måste bli av relativt kort varaktighet, omkring

sex veckor, borde lämpligen förläggas till Hästhagens torvmosse vid

Vislanda, där det statliga torvföretaget, aktiebolaget Svensk torvförädling,

bedreve tillverkning av maskintorv och där rikliga tillfällen funnes till praktiska

studier. Till deltagande i vardera kursen borde antagas högst 35 personer,

enär eljest svårigheter skulle uppstå att anordna tillräckligt stor undervisningslokal

samt att härbärgera kursdeltagarna och lärare i Vislanda.

Statsverkets sammanlagda kostnader för kurserna kunde beräknas till 20,000

kronor, varav 12,000 kronor till föreståndar- och lärararvoden, 4,500 kronor

till iordningställande av skollokal, 2,000 kronor till undervisningsmaterial,

1,000 kronor till studieresor till närbelägna torvmossar och bränntorvanläggningar

samt 500 kronor till oförutsedda utgifter; kostnaderna för kursdeltagarnas

resor till och från Vislanda samt för deras kost och logi därstädes

skulle däremot betalas av kursdeltagarna själva.

Med anledning av denna bränslekommissionens framställning fann Kungl.

Maj:l genom beslut den 5 september 1941 gott anbefalla statskontoret att

från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under

sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila

administrationen m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik,

till bränslekommissionen på rekvisition i mån av behov utbetala högst 20,000

kronor, att av kommissionen användas för att i huvudsaklig överensstämmelse

med i kommissionens skrivelse angivna riktlinjer anordna två kurser

för utbildning av arbetsledare vid bränntorvföretag (torvförmän).

I skrivelse den 1 oktober 1941 har bränslekommissionen därefter under

hänvisning till förberörda beslut den 9 april 1941 rörande kursverksamhet

inom torvområdet m. m. hemställt örn anvisande av 45,000 kronor till bedrivande

av torvinstruktörsverksamhet under tiden intill den 1 juli 1942. I skrivelsen

har kommissionen inledningsvis meddelat, att i den av kommissionen

i Vislanda anordnade utbildningskursen för torvinstruktörer deltagit 35 befattningshavare

från skogsvårdsstyrelser och hushållningssällskap, av vilka

33 sedermera ägnat sig åt den avsedda instruktörsverksamheten. Av dessa

hade 13 helt arbetat för kommissionens räkning såsom torvinstruktörer under

maj och juni månader, under det att 20 vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter

tillfälligt kunnat verka som torvinstruktörer. Av det beviljade

anslaget å 35,000 kronor hade 4,300 kronor använts till kostnader för kurs
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

89

verksamheten och för torvinstruktörsverksamlieten 22,400 kronor. A anslaget

återstode således en mindre behållning, vilken emellertid till viss del komme

att tagas i anspråk för betalning av räkningar, som kunde väntas från

några skogsvårdsstyrelser och hushållningssällskap för deras utlägg till instruktörerna

för arbete i kommissionens tjänst under sommaren 1941.

1 skrivelsen har kommissionen vidare anfört:

Resultatet av torvinstruktörernas verksamhet är i stort sett tillfredsställande.

Under tiden maj—juni 1941 blevo genom deras försorg sammanlagt 469

torvmossar undersökta, av vilka 287 visade sig lämpliga för sticktorvupptagning.

Genom torvinstruktörernas direkta ingripande beräknas en tillverkning

av cirka 55,000 ton sticktorv hava kommit till stånd under året.

Den antydda organisationen med torvinstruktörer, som till övervägande

del haft sin verksamhet inriktad på andra områden och endast tidvis hunnit

med att ägna sig åt torvmarksundersökningar och upplysningsverksamhet

på torvområdet, har emellertid visat sig vara behäftad med vissa olägenheter.

På grund av att instruktörerna till största delen varit hänvisade till

att verkställa undersökningar på rekvisition av intresserade torvmarksägare,

har en systematisk bearbetning av mossägarna genom personlig påverkan

icke kunnat verkställas. En sådan uppläggning av verksamheten var emellertid

icke möjlig, enär en mera fullständig kännedom örn torvmarkstillgångarna

ej förefanns, när verksamheten organiserades. Kommissionen hade då

endast vissa uppgifter örn torvmossarna i landet till förfogande, vilka frivilligt

lämnats kommissionen.

Förhållandena äro nu annorlunda, sedan genom kungörelsen den 12 september

1941 föreskrivits, att uppgifter skola lämnas örn alla i landet befintliga

bränntorvmossar samt övriga tidigare icke undersökta torvmossar i

Svea- och Götaland, som oberäknat odlade delar av mossen hava en areal av

minst fem hektar.

Nämnda inventeringsuppgifter komma under höstens och vinterns lopp att

bearbetas inom kommissionen. En plan kommer därvid att uppgöras huru

mossarna skola snabbt och säkert bliva undersökta med avseende på en eventuell

exploatering för bränntorvtillverkning. För att verkställa de torvmarksundersökningar,

som därvid bliva erforderliga, behöver kommissionen under

tiden april—juni 1942 anlita ett antal torvinstruktörer, förslagsvis 15, som var

och en tilldelas ett visst distrikt i södra och mellersta Sverige, inom vilket

propagandaverksamheten och undersökningarna skola äga rum efter på förhand

av kommissionen uppgjorda planer.

Kommissionen avser att för nyssnämnda ändamål utvälja de dugligaste av

de hittillsvarande torvinstruktörerna och eventuellt utfylla antalet med lämpliga

personer.

Innan den ifrågasatta verksamheten påbörjas, är det nödvändigt att under

någon veckas tid förbereda instruktörerna och meddela dem grundliga instruktioner

rörande den avsedda verksamheten. Härtill erfordras dels föreläsningar

och diskussioner, vilka kunna förläggas till kommissionens kurslokal

i Vislanda, dels ock praktiska demonstrationer å ett antal torvmossar.

Kostnaderna härför uppskattar kommissionen preliminärt till 3.000 kronor.

Nu tillgängligt anslag torde emellertid vara tillräckligt för täckande av dessa

kostnader. Till bestridande av kostnaderna för de ytterligare utbildade instruktörernas

verksamhet under april—juni 1942 erfordras 35,000 kronor.

Ersättningen lill torvinstruktörerna har därvid beräknats utgå enligt samma

grunder, som innevarande år gällt för torvinstruktörerna.

övriga torvinstruktörer, som genomgått utbildningskursen i Vislanda i

april 1941 och som under sommarens lopp förvärvat en viss erfarenhet rö
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Före
draganden.

rande bränntorvhanteringen, böra enligt kommissionens mening även under

år 1942 utnyttjas för fortsatt propaganda- och instruktionsverksamhet.

Kostnaderna för denna verksamhet uppskattas av kommissionen till 10,000

kronor under tiden maj—juni 1942.

För att den ifrågasatta kursverksamheten för utbildning av sakkunnigt arbetsbefäl

för torvindustriens behov, vilken verksamhet otvivelaktigt utgör ett

viktigt led i strävandena att öka torvproduktionen, utan dröjsmål skulle

kunna påbörjas, lia erforderliga medel för finansiering av verksamheten anvisats

från förskottsstaten. De förskottsvis bestridda utgifterna synas nu böra

täckas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Av bränslekommissionens redogörelse för den hittills bedrivna torvinstruktörsverksamheten

framgår, att densamma i stort sett lämnat ett gott resultat,

trots de relativt begränsade möjligheter som förelegat för torvinstruktörernas

ingripande. Då man kan vänta att torvinstruktörernas verksamhet

under kommande år på grund av den ökade kännedom, som numera vunnits

örn förefintliga torvmossar, kommer att bliva ordnad på ett mera rationellt

sätt än tidigare, torde man kunna utgå från att en fortsatt torvinstruktörsverksamhet

skall få avsevärt ökad betydelse för tillverkningen av sticktorv.

Det måste därför anses synnerligen angeläget att en fortsatt torvinstruktörsverksamhet

kommer till stånd. Jag vill således förorda att medel äskas för

detta ändamål. Mot de kostnadsberäkningar som bränslekommissionen framlagt

och den planerade användningen av medlen synes mig icke vara något

att erinra.

Den kursverksamhet för utbildning av torvförman, som påbörjats med

hjälp av de förskottsvis anvisade medlen, torde kunna anses i huvudsak tjäna

samma syfte som den ifrågasatta torvinstruktörsverksamheten, nämligen en

utvidgning och effektivisering av torvtillverkningen. Det synes därför motiverat,

att dessa båda medelsbehov tillgodoses från ett gemensamt anslag.

För vinnande av överensstämmelse med vad som gäller för budgetåret 1940/

41 torde anslaget böra benämnas Upplysnings- och instruktionsverksamhet

på torvområdet samt betecknas som reservationsanslag. Anslaget bör bestämmas

till (20,000 + 45,000 =) 65,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområdet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 65,000.

[2.] 6 b. Prov av värmetekniska anordningar, reservationsanslag. I skri
velse

den 27 augusti 1941 hemställde byggnadsstyrelsen, efter framställning

hos styrelsen av statens bränslekommission, att medel måtte ställas till styrelsens

förfogande till bestridande av kostnaderna för verkställande av provningar

av nykonstruerade värmeledningspannor samt andra för centralvärmeanläggningar

avsedda nya apparater och anordningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

I sin framställning till byggnadsstyrelsen anförde bränslekommissionen

bland annat:

På grund av den minskade importen av stenkol och koks har kommissionen

sett sig nödsakad föreskriva, att bränslebehovet för centraluppvärmning

av fastigheter under instundande uppvärmningsperiod, utom för vissa begränsade

områden av landet, till övervägande del skall täckas med ved.

Då ojämförligt största delen av värmeledningspannorna utgöras av kokspannor

och eldningen med ved i dessa pannor innebär besvär av teknisk

natur och ökade arbetskostnader, ha å marknaden redan uppträtt pannkonstruktioner

och apparater, vilkas upphovsmän förmena, att olägenheterna

med vedeldningen försvinna, örn dessa apparater inmonteras. Oftast

grunda sig dessa påståenden på okritiskt utförda prov. Helt naturligt är allmänhetens

intresse mycket stort för dessa apparater, då i annonser och prospekt

ställas i utsikt betydliga bränslebesparingar och mindre besvär.

Det måste därför anses vara av största betydelse att dylika pannor, panninsatser

och apparater underkastas opartiska och tekniskt riktiga prov samt

att allmänheten erhåller kännedom om resultaten.

Framställningen utmynnade i en hemställan, att byggnadsstyrelsen, som i

motsats till bränslekommissionen genom sin värmetekniska avdelning och

dess pannlaboratorier hade förutsättningar att omedelbart kunna påbörja

undersökningar av här antydd art, måtte åtaga sig ifrågavarande provningar

och i samband med den upplysningsverksamhet styrelsen bedriver för vedeldningens

främjande låta resultaten komma till allmän kännedom.

För egen del framhöll byggnadsstgrelsen huvudsakligen följande:

De av bränslekommissionen påyrkade undersökningarna borde lämpligen

snabbt genomföras å samtliga nykonstruktioner. För detta ändamål är emellertid

byggnadsstyrelsens laboratorium för litet. En utvidgning kan ej av

lokala skäl företagas och inrättandet av ett nytt laboratorium skulle draga

dryga kostnader och svårligen kunna utföras på rimlig tid. Örn provningarna

anförtros åt byggnadsstyrelsen, som likväl torde vara den för ifrågavarande

ändamål bäst rustade statliga institutionen, måste de därför begränsas

till att enbart omfatta de anordningar, varom en allmän upplysning

är mest behövlig.

Vidare torde byggnadsstyrelsens arbete böra inskränkas till att med stöd

av företagna provningar till bränslekommissionen avgiva erforderliga rapporter

och utlåtanden, under det att kommissionen i samband med sin övriga

informationsverksamhet bör i lämplig form och omfattning bringa provningsresultaten

till allmänhetens kännedom.

Som ovanberörda utlåtanden kunna bliva av menlig inverkan beträffande

avsättningen av en del i marknaden förekommande fabrikat, kan någon ekonomisk

medverkan från fabrikanternas sida ej påräknas för provens genomförande.

De anordningar, som skola avprovas, böra därför lämpligen av

bränslekommissionen kostnadsfritt ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Byggnadsstyrelsen saknar emellertid medel för det erforderliga provningsarbétet.

Under förutsättning att ingen ersättning utgår till styrelsens värmetekniska

avdelnings personal för dess medverkan vid ifrågavarande provningar

kunna de månatliga kostnaderna härför uppskattas till 1,700 kronor. Då

undersökningarna torde komma att pågå minst ett halvår bör det för ändamålet

erforderliga anslagets storlek bestämmas till 10,000 kronor.

T en därefter lill folkhushållningsdepartcmentet inkommen promemoria av

den 11 september 1941 anhöll bränslekommissionen, att 5,000 kronor måtte

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Föredraganden

.

ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för inköp av sådana värmetekniska

anordningar, varom nu är fråga.

Genom beslut den 12 september 1941 fann Kungl. Majit gott dels bemyndiga

byggnadsstyrelsen att för en kostnad av högst 10,000 kronor i samråd

med bränslekommissionen låta utföra prov av angivna värmetekniska anordningar

ävensom att för en kostnad av högst 5,000 kronor, i den mån så erfordrades

för ifrågavarande ändamål, inköpa sådana anordningar, dels ock

anbefalla statskontoret att, med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till Förstärkning av den civila administrationen m. m. (VII a) och

med redovisning under särskild rubrik, till byggnadsstyrelsen på rekvisition

i mån av behov utanordna sålunda anvisade belopp, sammanlagt högst 15,000

kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att allmänheten erhåller vederhäftiga

upplysningar rörande sådana värmetekniska anordningar, som åsyfta att

åstadkomma en god värmeekonomi vid eldning med ved i kokspannor, har

det befunnits önskvärt att på sätt myndigheterna föreslagit med statlig medverkan

föranstalta om provning av åtskilliga i marknaden förekommande anordningar

för sådant ändamål. Då det därjämte varit angeläget att snarast

möjligt genomföra dessa prov, har såsom av det föregående framgår Kungl.

Majit från förskottsstaten ställt ett belopp av 15,000 kronor till byggnadsstyrelsens

förfogande för ändamålet. Ifrågavarande utgifter böra täckas genom

anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Prov av värmetekniska anordningar å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 15,000.

[3.] 6 c. Särskilda omkostnader för vissa fartyg, förslagsanslag. Genom

beslut den 18 oktober 1940 förordnade Kungl. Majit med stöd av 4 § allmänna

förfogandelagen, att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande

i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tillsvidare, till dess Kungl. Majit annorlunda

förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Majit,

att ifrågavarande fartyg under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom

svenska fartyg, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission

att under samma tid omhänderhava fartygen samt meddela närmare föreskrifter

angående användningen av desamma. Slutligen förklarade Kungl.

Majit sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen meddela

beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Kungl. Majit ställde sedermera enligt särskilda beslut sammanlagt 1,050,000

kronor till trafikkommissionens förfogande såsom driftkapital för ifrågavarande

fartyg.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

93

Sedan det därjämte visat sig, att medel blivit erforderliga för bestridande

av engångskostnader för iståndsättande och utrustning av vissa av fartygen

samt för löpande kostnader för underhåll av fartygens förutvarande besättningar,

anvisade 1941 års riksdag (skr. nr 203), efter förslag av Kungl. Majit

(prop. nr 56), till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag

av 636,000 kronor, varjämte riksdagen förklarade sig icke hava funnit anledning

till erinran mot departementschefens i förberörda proposition gjorda

uttalande örn att eventuellt erforderliga kostnader för ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1941/42 skulle få preliminärt utgå från förskottsstat.

I skrivelse den 15 juli 1941 gjorde trafikkommissionen framställning örn

anvisande av ytterligare medel för sist angivna ändamål.

Till stöd för denna framställning anförde kommissionen huvudsakligen

följande:

Av tidigare anvisade medel å 636,000 kronor ha av kommissionen hittills

utanordnats tillsammans 584,871 kronor 31 öre, varför för närvarande av

berörda medel återstå odisponerade 51,128 kronor 69 öre.

I skrivelse den 12 juli 1941 har Stockholms rederiaktiebolag Svea anhållit

om täckning för kostnader å tillhopa 154,835 kronor för reparationer å ett av

nu ifrågavarande fartyg, vilket jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 1

november 1940 upplåtits till bolaget.

Utgifter inom den närmaste tiden för här ifrågavarande ändamål kunna

nu vidare förutses för besiktningskostnader enligt allmänna förfogandelagen,

omkring 25,000 kronor, samt för underhåll (hyra, kost och logi) av fartygens

förutvarande besättningar för månaderna juli—december 1941, 76,028

kronor 86 öre.

Sammanlagt skulle alltså, såvitt nu kan bedömas, för den närmaste tiden

erfordras för bestridande av utgifter, varom här är fråga (154,835 + 25,000

+ 76,028: 86 =) 255,863 kronor 86 öre. Härför finnes, som förut nämnts,

disponibelt, såvitt angår å budgetåret 1940/41 belöpande utgifter, ett belopp

av 51,128 kronor 69 öre, varför ytterligare skulle behöva nu anvisas 204,735

kronor 17 öre eller i avrundat tal 205,000 kronor.

Med anledning av denna trafikkommissionens framställning anbefallde

Kungl. Majit genom beslut den 18 juli 1941 statskontoret att från det å förskottsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen

m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik, till trafikkommissionen

på rekvisition i mån av behov utbetala högst 205,000 kronor, att

av kommissionen mot redovisningsskyldighet användas för i kommissionens

skrivelse angivna ändamål.

I skrivelse den 29 september 1941 bar trafikkommissionen gjort framställning

örn anvisande av ytterligare dels 50,000 kronor såsom driftkapital för

fartygen, dels ock 200,000 kronor för iståndsättande och utrustning av vissa

av fartygen samt för underhållet av fartygens förutvarande besättningar. Till

stöd härför har i skrivelsen anförts huvudsakligen följande:

Av kommissionen lia hittills utbetalats för fartygens driftkostnader

753,405 kronor 89 öre. För fartygens iståndsättande och utrustning samt till

fartygsbesättningarnas underhåll lia utbetalats tillhopa 782,609 kronor

54 öre.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

Till kommissionens förfogande efter utgången av september 1941 stå sålunda

för eventuellt erforderliga ytterligare driftförskott (1,050,000 —

753,405: 89 =) 296,594 kronor 11 öre samt för reparationer m. m. (636,000 +

205,000 — 782,609: 54 =) 58,390 kronor 46 öre. Anmärkas bör emellertid,

att vid slutgranskning av räkenskaperna en del, ehuru sannolikt mindre, förskjutningar

kunna komma att äga rum mellan drift- och reparationskontona

genom erforderliga befunna omföringar från det ena kontot till det andra.

I vad mån, utöver det enligt vad förut nämnts disponibla beloppet av ej

fullt 300,000 kronor till driftförskott, ytterligare medel skola visa sig erforderliga

under återstoden av budgetåret 1941/42 kan icke med visshet förutsägas.

Det synes kommissionen emellertid tillrådligt, att av riksdagen såsom ytterligare

driftkapital äskas ett mindre belopp, förslagsvis 50,000 kronor.

Vidkommande härefter frågan, huru stort belopp som utöver det förenämnda

disponibla beloppet av 58,390 kronor 46 öre skall visa sig erforderligt

för reparationer m. m., må framhållas, att för detta ändamål kunna

under återstoden av budgetåret förutses dels för ytterligare besiktningskostnader

enligt förfogandelagen omkring 25,000 kronor, dels ock för underhåll

(hyra, kost och logi) av fartygens förutvarande besättningar för månaderna

oktober 1941—juni 1942 ett belopp av 113,572 kronor 29 öre, eller sålunda

sammanlagt 138,572 kronor 29 öre. Utöver det nyssnämnda disponibla beloppet

skulle alltså för angivna, nu förutsebara utgifter erfordras (138,572: 29 —

58,390: 46 =) 80,181 kronor 83 öre. Det torde emellertid vara tillrådligt, att

av riksdagen äskas, utöver vad som erfordras för täckande av genom Kungl.

Maj:ts beslut den 18 juli 1941 för iståndsättande och utrustning av vissa av

nu ifrågavarande fartyg samt för underhållet av fartygens förutvarande besättningar

anvisat förskott å 205,000 kronor, visst större belopp än det, som

motsvarar den del av nu direkt förutsebara utgifter, för vilka täckning genom

disponibla medel ej finnes, förslagsvis tillhopa i avrundat tal 200,000 kronor,

såsom förslagsanslag för samma ändamål.

Med tillämpning av riksdagens uttalande att eventuellt erforderliga medel

för bestridande av reparationskostnader för ifrågavarande fartyg samt utgifter

för de förutvarande besättningarnas underhåll finge preliminärt utgå

från förskottsstat har såsom av det föregående framgår genom Kungl. Maj:ts

beslut den 18 juli 1941 från förskottsstat anvisats 205,000 kronor till gäldandet

av sådana kostnader. Ifrågavarande från förskottsstat sålunda anvisat belopp

bör nu täckas genom anslag å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår.

De sålunda förskottsvis anvisade medlen bliva emellertid icke tillräckliga

för de ifrågavarande kostnaderna under återstoden av innevarande budgetår.

Trafikkommissionen har i sin skrivelse den 29 september 1941 framhållit,

att av de hittills anvisade medlen omkring 58,400 kronor återstå oanvända,

men att totalkostnaderna under budgetåret beräknas komma att uppgå till

omkring 138,600 kronor. Med ledning av dessa beräkningar skulle alltså för innevarande

budgetår till täckande av utgifter av ifrågavarande slag erfordras

ytterligare (138,600 — 58,400 =) 80,200 kronor, avrundat till 80,000 kronor.

Tillhopa med det belopp som erfordras för täckning av de förskottsvis utanordnade

medlen utgör medelsbehovet för ifrågavarande ändamål alltså

(205,000 + 80,000 =) 285,000 kronor. Jag förordar, att detta belopp anvisas

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. J\Jcij:ts proposition nr 305.

95

under rubriken Särskilda omkostnader för vissa fartyg under elfte huvudtiteln

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. På grund av att

ytterligare utgifter av nu angivet slag såsom kommissionen framhållit icke

äro uteslutna, bör anslaget betecknas som förslagsanslag.

Under fonden för förlag till statsverket torde jag senare denna dag få anmäla

fråga om täckning av förskottsvis anvisat driftkapital för fartygen.

Trafikkommissionens framställning örn anvisande av ytterligare medel för

detta ändamål anser jag mig icke böra biträda för närvarande, enär enligt

kommissionens redogörelse ett avsevärt belopp alltjämt står till förfogande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda omkostnader för vissa fartyg å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 285,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Majit

Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Persson.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

97

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Ministern för utrikes ärendena anmäler under utrikesdepartementets handläggning

hörande ärende angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] la. Utvidgning av fastighet för beskickningen i Berlin, reservationsanslag.

Den 19 juli 1940 beslöt Kungl. Majit att uppdraga åt chefen för

personalavdelningen i utrikesdepartementet att gå i författning örn att för

statens allmänna fastighetsfonds räkning till ett pris av cirka 125,000 svenska

kronor förvärva fastighet för beskickningen i Berlin. Samtidigt anbefallde

Kungl. Maj :t, såsom i årets statsverksproposition anmälts för riksdagen, statskontoret

att för bestridande av kostnaderna för förvärvet från det å driftbudgeten

anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter utbetala erforderligt

belopp. Tillika föreskrevs, att fastigheten å statens allmänna fastighetsfond

skulle bokföras till ett värde motsvarande för förvärvet utgivet belopp,

vilket jämväl skulle uppföras å fastighetsfondens skuldsida.

Förvärvet står i samband med att beskickningens nuvarande fastighet vid

den pågående nyregleringen av Berlins stadsplan kommer att exproprieras

och det nuvarande beskickningsbuset att rivas. Från beskickningens sida har

framhållits, att den genom ifrågavarande fastighetsförvärv erhållna tomten

knappast vore tillräckligt stor, för att därå lämpligen skulle kunna uppföras

ett nytt beskickningsbus. Ehuru nybyggnaden under rådande förhållanden

tills vidare bör ställas på framtiden, bar beskickningen undersökt

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

möjligheterna att åstadkomma en utvidgning av den redan förvärvade fastigheten.

Från tysk sida har medgivande härtill lämnats. Det beräknas, att kostnaderna

därför skulle kunna begränsas till 50,000 kronor. Därvid har framhållits,

att detta pris vöre att betrakta som fördelaktigt och att förvärvet

skulle kunna medföra inkomster för staten i form av hyror från tjänstemännen

vid beskickningen. Från beskickningens sida har i anledning härav hemställts,

att 50,000 kronor måtte ställas till dess förfogande för ändamålet.

Departements. På de av beskickningen anförda skälen biträder jag dess förslag att för

chefen. en kostnad av högst 50,000 kronor söka få till stånd ifrågavarande utvidgning

av den fastighet, som avsetts för uppförande av nytt beskickningshus. Då

medlen böra kunna disponeras inom en nära framtid, förordar jag att anslag

för ändamålet äskas å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av fastighet för beskickningen i Berlin

å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 50,000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stig Unger.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

99

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 oktober 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 med förmälan

tillika, att ärendena under punkterna 1, 2, 5 och 6 vore av den natur,

att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande framginge

icke borde ske till statsrådsprotokollet samt att ytterligare upplysningar

i ärendena finge lämnas genom de handlingar, som komme att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen anför vidare:

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 3 a. Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt,

reservationsanslag. Frågan om radioanstaltens framtida organisation har

under de senaste åren vid olika tillfällen varit under övervägande. På förslag

av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten

147) har riksdagen (skrivelse nr 4, punkten 144) anvisat ett reservationsanslag

av 80,000 kronor för tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av

anstaltens medelsbehov sådant det kunnat beräknas på grundval av ett av

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

chefen för försvarsstaben hösten 1940 framlagt organisationsförslag. Senast

har emellertid spörsmålet om anstaltens organisation upptagits till behandling

i en för innevarande års riksdag framlagd proposition (nr 211),

vilken närmast föranletts av ett av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

i skrivelse den 23 januari 1941 framlagt förslag till utvidgning av

radioanstalten. Av skäl, som i propositionen närmare berördes, ansågs definitiv

ståndpunkt till frågan örn organisationens utvidgning i förhållande

till försvarsstabschefens hösten 1940 framlagda förslag icke för det dåvarande

böra tagas. Då emellertid en ytterligare förstärkning av radioanstaltens

organisation kunde bliva ofrånkomlig redan under innevarande budgetår,

begärde och erhöll Kungl. Majit riksdagens bemyndigande att, i avvaktan

på statsmakternas ståndpunktstagande i ämnet, under vissa förutsättningar

vidtaga de åtgärder, som för det ändamålsenliga bedrivandet av

anstaltens verksamhet kunde finnas av omständigheterna påkallade (riksdagens

skrivelse nr 4, punkten 144).

Vid framläggandet av nämnda proposition erinrade jag om att radioanstaltens

lokalfråga ännu icke vore löst, vilket försvårade bedömandet av

spörsmålet om organisationens slutliga utformning i detalj. Sedan överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter framhållit vikten av att lokalfrågan

snarast bringades till en lösning, har det synts mig lämpligt att nu underställa

riksdagen denna fråga.

Bortsett från ett anslag å 135,000 kronor, som av 1939 års urtima riksdag

(skrivelse nr 43) beviljats till vissa byggnadsarbeten m. m. ha några särskilda

medel icke äskats av riksdagen för beredande av lokaler åt radioanstalten.

Verksamheten har hittills bedrivits i förhyrda lokaler. I samma

mån som verksamheten undan för undan blivit mer omfattande har emellertid

behov uppkommit av att mer definitivt ordna anstaltens förläggningsförhållanden.

Hösten 1940 anhöll sålunda chefen för försvarsstaben

hos arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, att styrelsen måtte igångsätta

utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna för förläggandet av

radioanstalten enligt vissa från försvarsstaben lämnade anvisningar. Sedan

utredning i ärendet verkställts, framlade fortifikationsstyrelsen i skrivelse

den 24 februari 1941 förslag i ämnet. Förslaget, vars genomförande skulle

draga en kostnad av 6,251,000 kronor, omfattade inköp av viss i skrivelsen angiven

egendom, ändrings- och iståndsättningsarbeten å befintliga byggnader

ävensom uppförande av erforderliga nybyggnader. Förslaget har icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 8 augusti 1941 har sedermera överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter framlagt nytt förslag i ämnet. Överbefälhavaren har därvid

anfört bland annat, att — sedan ett realiserande av det av arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse i skrivelsen den 24 februari 1941 skisserade förslaget

med hänsyn till de betydande kostnaderna icke ansetts böra komma i fråga

— nya undersökningar utförts i avsikt att på bästa sätt lösa förläggningsfrågan.

Kostnaderna för det förslag, som därvid befunnits böra genomföras,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

101

beräknas approximativt till 3,125,000 kronor, varav 138,700 kronor belöpte

på fordon och inventarier och återstoden på byggnadskostnader o. dyl. överbefälhavaren

hemställde, att förstnämnda belopp måtte ställas till förfogande.

Frågan om ordnandet av radioanstaltens lokalförhållanden bör helst be- Departementsdömas

i sitt samband med spörsmålet om anstaltens framtida organisation. chefen.

Till sistnämnda spörsmål har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

statsmakterna ännu icke fattat slutlig ståndpunkt. Vid anmälan av frågan i

propositionen nr 211 till innevarande års riksdag framhöll jag emellertid,

att en lösning av anstaltens organisationsfråga i huvudsaklig överensstämmelse

med de av överbefälhavaren i skrivelsen den 23 januari 1941 angivna

riktlinjerna syntes ägnad att ur effektivitetssynpunkt medföra beaktansvärda

fördelar. Ehuru jag icke för det dåvarande fann mig beredd att:

fatta slutlig ståndpunkt till organisationsfrågan i hela dess vidd, ansåg jag

vissa omständigheter tala för att en ytterligare förstärkning av radioanstaltens

organisation kunde bliva ofrånkomlig redan under budgetåret 1941/42.

Jag anförde, att de av överbefälhavaren uppdragna riktlinjerna syntes ägnade

att tjäna till ledning vid de åtgärder, vilka i ett sådant läge borde vidtagas.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj:t även funnit

nödvändigt medgiva vidtagandet av vissa åtgärder med avseende å anstaltens

verksamhet under innevarande budgetår, åsyftande bl. a. ett tillgodoseende

av anstaltens behov av civil personal. Rörande den närmare innebörden

av dessa beslut torde upplysning få inhämtas genom de handlingar,

som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

De skäl, som i förenämnda proposition anfördes till stöd för att med ett

definitivt beslut rörande radioanstaltens framtida organisation tills vidare

borde anstå, föreligga enligt min mening alltjämt. Ytterligare någon tids erfarenhet

rörande förhållandena under rådande beredskap synes böra inhämtas

för att läggas till grund för ett blivande beslut i organisationsfrågan. I denna

fråga torde därför tidigast år 1942 förslag kunna föreläggas riksdagen.

På grund av vad nu anförts kunde det ligga nära till hands att låta jämväl

med ställningstagandet till radioanstaltens lokalfråga anstå och upptaga

densamma till behandling parallellt med organisationsspörsmålet. Häremot

måste emellertid framhållas, att det hittillsvarande provisoriet i lokalfrågan

är förenat nied avsevärda olägenheter, som försvåra anstaltens arbete. Då

anstaltens arbetsresultat är av utomordentligt stor betydelse ur olika synpunkter,

särskilt under nu rådande förhållanden, måste i betraktande av det anförda

ett fortsatt lokalprovisorium framstå såsom synnerligen olägligt. Efter

min mening är det därför nödvändigt, att åtgärder redan i nuvarande läge

vidtagas för beredande av permanenta lokaler för anstalten. Gentemot invändningen

att lokalbehovet på lång sikt i närvarande stund icke med säkerhet

kan överblickas till följd av att anstaltens fredsorganisation alltfort är

svävande, må påpekas, att man vid lokalfrågans lösning jämväl måste be
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

akta utrymmesbehovet under beredskapsförhållanden och i krig. Oavsett

fredsorganisationens omfattning måste det helt naturligt sörjas för att anstalten

vid dylika förhållandens inträde omedelbart må effektivt kunna funktionera.

Av det anförda blir en följd, att anstaltens utrymmen måste tillmätas

något större än som påkallas av fredsorganisationens behov utan att

detta likväl kan anses medföra minskad rörelsefrihet för statsmakterna vid

bedömandet av organisationsfrågan i en framtid.

Överbefälhavarens förslag i lokalfrågan, som i stort sett tillgodoser de i

det föregående antydda synpunkterna, finner jag mig således i huvuddragen

kunna godtaga. Jag förordar därför, att detsamma lägges till grund för lösningen

av ifrågavarande spörsmål. Kostnaderna ha av överbefälhavaren

approximativt uppskattats till omkring 3,125,000 kronor. Även om hänsyn

tages till den speciella karaktären av dessa anläggningar, i vilka ingå ett

flertal specialinstallationer av skilda slag, synas dock anläggningskostnaderna

i och för sig höga. På grund därav har jag föranstaltat om utredning rörande

möjligheterna att nedbringa kostnaderna, vilken givit vid handen, att det

genom vissa detaljändringar är möjligt att begränsa kostnadsramen till omkring

2,760,000 kronor. I denna summa ingår icke kostnaden för anskaffning

av vissa fordon och inventarier, i förslaget som nämnts upptagna till

138,700 kronor; frågan om anvisande av medel för detta ändamål torde få

senare upptagas efter framställning av vederbörande myndigheter.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot ett genomförande av föreliggande

förslag på sätt nu förordas, torde det få ankomma på Kungl. Majit

att fatta beslut om byggnadsföretagets igångsättande. Jag förutsätter, att

Kungl. Majit äger att inom förut angiven kostnadsram vidtaga de jämkningar

i förslaget, som med hänsyn till erfarenheterna rörande anstaltens

verksamhet under nuvarande förhållanden kunna finnas behövliga eller

eljest visa sig lämpliga.

I förevarande sammanhang böra medel äskas endast för bestridande av

de kostnader, som beräknas belöpa å innevarande budgetår. I sådant hänseende

torde ett belopp av 1,500,000 kronor komma att förslå. Beloppet

synes böra anvisas såsom kapitalinvestering i arméförvaltningens delfond

av lorsvarsväsendets fastighetsfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att för Ordnande av förläggningen för försvarsvåsendets

radioanstalt å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 1,500,000.

[2.] 5 a, Anordnande av centralförråd för intendenturmateriel, reservationsanslag.

I skrivelse den 31 maj 1941 ha arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstgrelse gjort framställning om anslag till uppförande

av byggnader för centralförråd för intendenturmateriel och för i

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

103

samband därmed stående utgifter för markförvärv m. m. Vid skrivelsen har

fogats ett av fortifikationsstyrelsen i samråd med intendenturdepartementet

upprättat förslag till centralförråd jämte därtill hörande kostnadsberäkningar

och ritningar. Förslaget omfattar två alternativ avseende det ena träbyggnader

och det andra byggnader av betong. I senare fallet sluta kostnadsberäkningarna

på i runt tal 3,450,000 kronor, i förra fallet på i runt tal 2,350,000

kronor. I dessa belopp ingå förutom kostnaderna för själva byggnaderna

jämväl marklösen, kostnader för anläggande av vägar och anslutningsspår

till järnväg, anordnande av vatten och avlopp, ordnande av tomterna, brandskyddsanläggningar

m. m.

Under hänvisning till det stora värdet av den materiel, som avses skola

förvaras i förråden, ha fortifikationsstyrelsen och intendenturdepartementet

med hänsyn till brandrisken förordat, att byggnaderna utföras i betong. I avgivna

yttranden lia överbefälhavaren över rikets försvarskrafter och chefen

för armén anslutit sig till samma uppfattning.

I utlåtande i ärendet den 15 juli 1941 har 1940 års militära byggnadsutredning

tillstyrkt, att centralförråden uppföras snarast möjligt. Utredningen anser

vägande skäl tala för att brandsäkra förrådsbyggnader av betong eller

tegel komme till användning. Kostnaderna för dylika byggnader borde dock

kunna i vissa avseenden begränsas. Sålunda borde vaktmästarbostäder, som i

den ursprungliga utredningen avsetts skola förläggas i en betongbyggnad,

i stället inrymmas i en träbyggnad av standardtyp. Vidare borde utgifterna

för scliaktningsarbeten, därest maskinell drift komme till användning, kunna

sättas lägre än som beräknats. Vissa i kalkylerna upptagna kostnadsmarginaler

borde kunna reduceras. Slutligen ansåge utredningen, att i förslaget beräknade

kostnader för brandalarmanläggningar kunde uteslutas, om byggnaderna

uppfördes i brandsäkert material. Med hänsyn tagen till sålunda föreslagna

förenklingar och genom viss minskning av olika delposter i kostnadsberäkningarna

kunde kostnaderna för centralförråden nedbringas till sammanlagt

2,865,000 kronor.

Sedermera har utredningen i skrivelse den 23 augusti 1941 till fortifikationsstyrelsen

på given anledning anfört, att samtliga tvärgående brandmurar

i förrådsbyggnaderna borde i syfte att begränsa materialåtgången av cement

och järn uppföras av tegel samt att en dylik konstruktionsändring icke borde

föranleda någon förändring i kostnadsberäkningarna.

I anledning av förevarande framställning har Kungl. Maj:t genom beslut

den 5 september 1941 medgivit, att fortifikationsstyrelsen finge för uppförandet

av ett av de föreslagna centralförråden i huvudsaklig överensstämmelse

med vad byggnadsutredningen föreslagit samt för bestridande av kostnader

för i samband härmed stående markförvärv disponera visst belopp från

det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för

förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII: b).

För egen del anser jag, att jämväl de övriga i förslaget ingående förråds- Departementsanläggningarna

snarast möjligt böra komma till stånd och anordnas i en- cAe/en
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

lighet med militära byggnadsutredningens förslag. Mot de av utredningen

beräknade kostnaderna härför har jag icke funnit anledning till erinran.

Medel för bestridande av dessa kostnader ävensom för beredande av täckning

för den med anlitande av medel å förskottsstaten gjorda kapitalinvesteringen

torde böra äskas av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av centralförråd för intendent ur materiel

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av .......... kronor 2,865,000.

[3.] 9 a. Ordnande av kraftförsörjningcn vid Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artillerikår, reservationsanslag. I sin skrivelse angående

lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 hemställde arméförvaltningen

om anvisande av 230,000 kronor för ordnande av kraftförsörjningen

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår. Till stöd för framställningen

anförde ämbetsverket, att de elektriska anläggningarna voro otillfredsställande

under nuvarande förhållanden, att de av tekniska skäl icke

kunde bibehållas i framtiden ävensom att en omläggning av kraftförsörjningen

från likström till växelström skulle väsentligt nedbringa de årliga

driftkostnaderna.

Framställningen föranledde icke något medelsäskande hos riksdagen.

I skrivelse den 22 april 1941 ha arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstyreise gjort förnyad framställning i ämnet och därvid

anfört i huvudsak följande:

Departementet och styrelsen hade närmare undersökt förhållandena i samråd

med vattenfallsstyrelsen och därvid ytterligare konstaterat, att en övergång

till växelström vid berörda två truppförband under alla förhållanden

bleve ofrånkomlig under de närmaste åren.

En omläggning redan innevarande år syntes för kronan vara det mest

ekonomiska, enär förbättrade villkor för truppförbandens förseende med

elektrisk kraft, innebärande en besparing av 15,000—20,000 kronor per år

vid normala kolpriser, kunde beräknas och ett senare utbyte eller en omändring

av motorer för bland annat uppvärmningsanläggningen vid Gotlands artillerikår

därigenom kunde undvikas.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstyrelse, att Kungl. Maj:t måtte för övergång

från likström till växelström vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands

artillerikår ställa ett belopp av. 230,000 kronor till fortifikationsstyrelsens

förfogande.

Statens industrikommission har i utlåtande den 16 maj 1941 anfört, att

kommissionen, som inhämtat uppgift om den beräknade kopparåtgången för

de föreslagna arbetena samt därmed sammanhängande anläggningar och maskiner

m. m., ansett sig böra tillstyrka bifall till framställningen.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

105

Av utredningen framgår, att en modernisering av anläggningarna för kraft- Departements
chefen
försörjningen

vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår är

önskvärd. För nedbringande av de årliga kostnaderna synes det lämpligt, att

de förordade åtgärderna vidtagas utan ytterligare uppskov. Jag tillstyrker

därför, att medel för moderniseringens genomförande äskas av riksdagen å

tillägsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ordnande av kraftförsörjningen vid Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artillerikår å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 230,000.

[4.] 12 a. Vissa förråds- och stallbyggnader vid Livregementets grenadjärer,

reservationsanslag. Sedan chefen för Livregementets grenadjärers depå

i skrivelse till armé förvaltningens for tifikationssty reise den 26 maj 1941 anmält,

att vissa till regementet hörande förråds- och stallbyggnader nedbrunnit

samma dag, har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 1 augusti 1941 anfört

i huvudsak följande:

Frågan om brandens uppkomst och därmed sammanhängande ansvarsförhållanden

vore under utredning vid krigsrätt. I sin skrivelse till fortifikationsstyrelsen

hade depåchefen anmält genom branden uppkommet nybyggnadsbehov,

omfattande nyuppförande av stallbyggnad samt förrådsbyggnader.

Fortifikationsstyrelsen funne det med hänsyn till vid regementet föreliggande

svårigheter beträffande förrådsutrymmen m. m. angeläget att i de

brunna byggnadernas ställe nybyggnader snarast komme till utförande utan

avvaktande av krigsrättens utslag i ansvarsfrågan. — Med ledning av de av

depåchefen därom lämnade behovsuppgifterna, mot vilka anledning till erinran

icke syntes föreligga, hade fortifikationsstyrelsen, med tillämpande avbiand

annat de av 1940 års militära byggnadsutredning utarbetade typritningarna

till förrådsbyggnader, beräknat kostnaderna för byggnadernas återuppförande

till 133,800 kronor. Dessutom hade vid branden viss kasernvårdsmateriel

gått förlorad, enligt uppgift av depåchefen representerande ett

nyanskaffningsvärde av 2,637 kronor 64 öre. I vad anginge fortifikationsstyrelsens

förvaltningsområde uppginge sålunda ersättningskostnaderna till, i

avrundat tal, 136,500 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, alt

Kungl. Majit måtte av det i riksstaten uppförda anslaget till oförutsedda utgifter

anvisa ett belopp av 136,500 kronor för återuppförande av de nedbrunna

stall- och förrådsbyggnaderna samt för nyanskaffning av genom branden

förlorad kasernvårdsmateriel.

I ärendet bär statskontoret den 11 augusti 1941 avgivit utlåtande. Enligt

vad slatskontoret under hand inhämtat hade de nedbrunna byggnaderna redovisats

å den i försvarsväsendets fastighetsfond ingående arméförvaltningens

delfond. Medel för deras återuppförande syntes därför icke böra anvisas

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Departementschefen.

från anslaget till oförutsedda utgifter utan äskas av riksdagen såsom anslag

å kapitalbudgeten till kapitalinvestering i sagda delfond.

Med hänsyn till föreliggande brist på förrådsutrymmen vid Livregementets

grenadjärer finner jag det angeläget, att de brunna byggnaderna snarast

återuppföras utan att domstolarnas ställningstagande avvaktas. Mot de för

byggnadernas återuppförande beräknade kostnaderna synes icke föreligga anledning

till erinran. I överensstämmelse med vad statskontoret föreslagit torde

erforderliga anslagsmedel böra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond. Jag föreslår, att för

ändamålet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisas ett

reservationsanslag å 133,800 kronor. För bestridande av kostnaderna för ersättande

av den vid branden förstörda kasernvårdsmaterielen torde få anlitas

för ändamålet tillgängliga medel.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa förråds- och stallbyggnader vid Livregementets

grenadjärer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 133,800.

[5.] 13 a. Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation, reservationsanslag.

I särskild skrivelse den 23 april 1941 framlade försvarsväsendets

verkstadsnämnd efter samråd med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter,

chefen för övre Norrlands trupper och arméförvaltningens tygdeparlement,

förslag om tillbyggnad och modernisering av tygverkstäderna vid

Bodens tygstation, omfattande dels en modernisering av de nuvarande tygverkstäderna

i syfte att ernå förbättrat brandskydd, rationellare planering

av förråds- och kontorslokaler samt förbättrade sanitära anordningar för

verkstadspersonalen, dels en komplettering av viss reservtygverkstad, dels

ock uppförande av vissa nya verkstäder. Kostnaderna för de av nämnden

föreslagna åtgärderna hade beräknats till 1,936,000 kronor.

I proposition 1941: 221 (punkten 3) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen anvisa

erforderliga medel, 200,000 kronor, för den av verkstadsnämnden förordade

moderniseringen av befintliga verkstäder ävensom för komplettering av reservtygverkstaden.

Med bifall till detta förslag anvisade riksdagen (skr. nr

360, punkten 3) å kapitalbudgeten, försvarsväsendets fastighetsfond, till modernisering

av verkstäderna vid Bodens tygstation å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedan verkstadsnämnden i en den 10 juni 1941 dagtecknad promemoria

framhållit nödvändigheten av att en av de i nämndens förenämnda skrivelse

angivna nya verkstäderna snarast anordnades i enlighet med ett av nämnden

framlagt förslag, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 28 juni

1941 nämnden att med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsen
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

107

det för budgetåret 1941/42 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII: b) intill ett belopp av högst 590,000 kronor gå i författning om

utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med det ingivna förslaget, av

ifrågavarande verkstadsbyggnad och därmed sammanhängande anläggningar.

Täckning för den sålunda med anlitande av medel å förskottsstaten gjorda Departementskapitalinvesteringen,

590,000 kronor, torde böra beredas genom anvisande å chefen.

tilläggsstat av ett reservationsanslag till motsvarande belopp.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av verkstäderna vid Bodens tygstation

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av............ kronor 590,000.

[6 ] 13 b. Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning, reservationsanslag.

Statens ammunitionsnämnd har i skrivelse den 28 maj 1941 hemställt

om anvisande av 1,500,000 kronor för anläggande av en fabrik för

krigsindustriell tillverkning av vissa ammunitionseffekter.

Sedan ammunitionsnämnden i anslutning till förenämnda framställning

i skrivelse den 11 augusti 1941 på anförda skäl hemställt om bemyndigande

att beställa maskiner och verktyg för ifrågavarande tillverkning, lämnade

Kungl. Maj:t genom beslut den 22 augusti 1941 ammunitionsnämnden det

begärda bemyndigandet, varjämte Kungl. Majit föreskrev, att av anskaffningen

föranledda kostnader, högst 400,000 kronor, skulle bestridas av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget lill engångsutgifter

(Ga).

Då det med hänsyn till storleken av förefintliga förråd av de åsyftade arn- Departementsmunitionseffekterna

är av vikt, att ifrågavarande anläggning utan dröjsmål chefenkommer

till stånd, finner jag mig böra tillstyrka, att erforderliga medel anvisas

för ändamålet. Medelsanvisningen torde böra omfatta såväl för

iordningställande av lokaler och markinköp beräknat belopp, tillhopa

1,100,000 kronor, som det belopp, vilket enligt förenämnda beslut den 22

augusti 1941 ställts till förfogande över förskottsstaten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 1,500,000.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kunni. Maj:ts proposition nr 30ö.

[7 ] 21 a. Förvärv av vissa markområden för utvidgning av Järvafältet,

reservationsanslag. Efter därom av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 2, punkten 6) framlagt förslag anvisade riksdagen

(skr. nr 46, punkten 6) till förvärv av vissa markområden för utvidgning

av Järvafältet såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 1,550,000 kronor. Genom

beslut den 3 mars 1939 uppdrog Kungl. Majit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att med beaktande av vad som i ämnet anförts i statsverkspropositionen

till Kungl. Majit inkomma med förslag angående användningen

av, bland annat, förenämnda reservationsanslag. Sedan fortifikationsstyrelsen

inkommit med sådant förslag, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut

den 24 november 1939 styrelsen att för en köpeskilling av 15,000 kronor inköpa

viss fastighet, varjämte Kungl. Majit förordnade, att vissa närmare

angivna fastigheter och fastighetsdelar skulle avstås till kronan i den ordning

lagen den 12 maj 1917 om expropriation stadgade. Samtliga med markförvärven

förenade kostnader skulle enligt Kungl. Majits beslut bestridas av

förenämnda anslag.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har armé förvaltningens fortifikationsstgrelse

i skrivelse den 22 juli 1941 anfört i huvudsak följande:

Fortifikationsstyrelsen hade latit vid Sollentuna och Färentuna häradsrätt

anhängiggöra rättegång örn expropriation av ifrågavarande markområden.

Sedan rättegångarna slutförts, hade häradsrätten i domar den 5 maj och den

3 juni 1941 bland annat fastställt ersättningsbelopp för de exproprierade fastigheterna

och fastighetsdelarna med tillhopa 1,514,900 kronor. Av nämnda belopp

hade fortifikationsstyrelsen den 18 juli 1941 beslutat att hos länsstvrelsen

i Stockholms län nedsätta 1,415,800 kronor. Återstående belopp, (1,514,900 —

1,415,800 =) 99,100 kronor, som icke blivit nedsatt, utgjorde fastställd expropriationsersättning

i mål, som i visst avseende blivit av fortifikationsstyrelsen

fullföljt i Svea hovrätt. Det i Kungl. Majits beslut den 24 november

1939 omförmälda köpet hade av fortifikationsstyrelsen avslutats till beräknad

kostnad, 15,000 kronor. Till expropriationsnämndens ordförande och

ledamöter hade ersättning utbetalats med av häradsrätten bestämda belopp,

tillsammans utgörande 23,284 kronor 37 öre. Fortifikationsstyrelsen hade

vidare såsom utredningskostnader utbetalat ett sammanlagt belopp av 8,009

kronor 55 öre. Det sammanlagda belopp, fortifikationsstyrelsen sålunda hittills

erlagt av anvisade medel, utgjorde (1,415.800 + 15,000 + 23.284:37 +

8,009: 55 ==) 1,462,093 kronor 92 öre. Fortifikationsstyrelsen hade emellertid

att i ärendet verkställa ytterligare utbetalningar, nämligen dels expropriationsersättning

i förenämnda överklagade mål med 99,100 kronor samt

ersättning till sjutton sakägare för rättegångskostnader med 25,535 kronor,

eller tillhopa 124,635 kronor, dels ock ersättning till sakägarna för lösen av

häradsrättens protokoll och dom med belopp, som ännu icke kunnat fastställas,

lösen av gravationsbevis, vilka enligt lag skulle ingivas till länsstyi

elsen vid expropriationsersättningens nedsättande, lagfartskostnader samt

de kostnader, fortifikationsstyrelsen komme att få vidkännas i samband med

till hovrätten fullföljd rättegång. Med anledning härav finge fortifikationsstyrelsen

hemställa, att Kungl. Majit måtte till fortifikationsstyrelsens förfogande

ställa ett belopp av högst 40,009 kronor, vilket av styrelsen beräknats

vara tillräckligt för täckande av de ytterligare kostnader, fortifikationsstyrelsen

hade att vidkännas i ärende angående förvärv av mark för utvidgning

av Järvafältet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

109

Statskontoret har i utlåtande den 20 augusti 1941 beträffande frågan i vilken

ordning medel för ändamålet borde ställas till fortifikationsstyrelsens

förfogande förordat äskande hos riksdagen av ett särskilt anslag å kapitalbudgeten

till förstärkning av det av 1939 års lagtima riksdag för ifrågavarande

markförvärv anvisade reservationsanslaget.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att av det av 1939 års lagtima riksdag

anvisade anslaget ett belopp av (1,550,000 — 1,462,093: 92 =) 87,906

kronor 8 öre ännu icke disponerats. Det kan emellertid förutses, att detta belopp

icke kommer att förslå för genomförande av de med anslaget avsedda

markförvärven. Sålunda har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse uppgivit

sig ha att emotse ytterligare utbetalningar för expropriationsersättningar

samt för rättegångskostnader i avgjorda expropriationsmål med tillhopa

124,635 kronor, varför av denna anledning skulle erfordras ett ytterligare

belopp av (124,635 — 87,906: 08 =) 36,728 kronor 92 öre. Vidare emotser

styrelsen vissa kostnader för protokollslösen, för lösen av gravationsbevis

och för lagfart ävensom kostnader i samband nied den till hovrätten fullföljda

rättegången. För bestridande av dessa ytterligare kostnader har fortifikationsstvrelsen

hemställt örn anvisande av ett belopp av tillhopa 40,000

kronor utöver tidigare för ändamålet anvisade medel.

Enligt från fortifikationsstyrelsen inhämtad upplysning ha de i ärendet

anmälda merkostnaderna föranletts av den allmänna ökning av fastighetsvärdena,

som ägt rum sedan fastigheterna värderades under åren 1937 och

1938. Jag finner mig böra biträda fortifikationsstyrelsens hemställan örn anvisande

av medel för merkostnadernas täckande. På sätt statskontoret anfört

torde den erforderliga medelsanvisningen böra ske genom uppförande å

riksstaten av ett särskilt reservationsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Förvärv av vissa markområden för utvidgning av

Järvafältet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av ..........kronor 40,000.

Marinförvaltningens delfond.

[8.] 36 a. Gaskammare och avgasningsstation vid Stockholms iirlogsstation,

reservationsanslag. I skrivelse den 6 augusti 1941 gjorde marinförvaltningen

framställning om anvisande av medel för uppförande av en byggnad

för gaskammare och avgasningsstation vid Stockholms örlogsstation.

För närvarande saknades vid Stockholms örlogsstation lämplig lokal för

utförande av prov med gasmasker samt för utprovning av gasmasker i samband

med utlämning. För sådant ändamål borde en särskild gaskammare anordnas

å Skeppsholmen. Av praktiska och ekonomiska skill borde gåskärn
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

maren sammankopplas med en avgasningsstation, vilken jämväl vore behövlig

för örlogsstationen. Genom marinförvaltningens försorg hade uppgjorts

förslag till gaskammare och avgasningsstation, inrymda i en träbyggnad i dimensionen

8 X 11 meter och kostnadsberäknade till sammanlagt 19,200 kronor

enligt en i ärendet företedd sammanställning. I anslutning till det anförda

och med förmälan att det ifrågavarande lokalbehovet snarast borde tillgodoses

i syfte att effektivisera utlämningen av gasmasker vid örlogsstationen hemställde

marinförvaltningen, att nyssnämnda belopp, 19,200 kronor, måtte för

ändamålet ställas till marinförvaltningens förfogande.

Genom beslut den 5 september 1941 medgav Kungl. Majit, alt marinförvaltningen

finge för ifrågavarande ändamål disponera ett belopp av högst

19,200 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII: b).

Täckning för nyssnämnda utgift å 19,200 kronor torde nu böra beredas

genom anvisande av ett reservationsanslag till motsvarande belopp å tilläggsstat.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gaskammare och avgasningsstation vid Stockholms

örlogsstation å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 19,200.

[9.]. 38 a. Förvärv av vissa områden i Djurö socken, reservationsanslag.

Hos Kungl. Majit anhöllo den 7 maj 1938 ägare av olika delar av kronoskattehemmanet

Eknö nr 1 i Djurö socken av Stockholms län, att Kungl. Majit ville

vidtaga erforderliga åtgärder för reglering av vissa tvistiga mellanhavanden

mellan Vaxholms kustartilleriregemente och dem. I skriften anfördes i huvudsak

följande:

Inom hemmanet, som bestode av ett antal öar i trakten av Sandhamn, läge

Korsön. På denna ö ägde kronan dels ett av lotsverket efter expropriation förvärvat

område, å lagaskifteskartan betecknat nr 32, dels ock ett av Vaxholms

kustartilleriregemente år 1934 av lotten nr 20 inköpt område örn 9.5 hektar.

I övrigt tillhörde Korsön ett antal skifteslotter i hemmanet, nämligen från

öster räknat lotterna nr 14, 17, 20 och 21. Lotten nr 14 hörde till hemmansdelen

Eknö l15, lotten nr 17 till hemmansdelen Eknö l55, lotten nr 20 till hemmansdelen

Eknö l21 och lotten nr 21 till hemmansdelen Eknö l22. Sedan Vaxholms

kustartilleriregementes mineringsskola förlagts till Korsö, hade regementschefen

åren 1935—36 erhållit medgivande av vissa delägare att förtöja

båtar vid den i enskild ägo befintliga stranden samt att beträda marken. En

mindre ersättning hade erlagts för den skada, som förorsakats, varemot någon

markhyra icke betalats. Efter det enahanda tillstånd begärts för år 1937, hade

emellertid delägarna — som funnit, att disponerandet av marken icke begränsats

till vad som av regementschefen uppgivits och av ägarna antagits —

gjort framställning örn utbekommande av arrendeavgift, uträknad efter värdet

av marken. Ehuru enighet ej uppnåtts och upplåtelse således icke kommit

till stånd, hade ön tagits i anspråk för militärförläggning och militära övningar

jämväl under år 1937. En av regementschefen hos delägarna gjord

framställning att jämväl under tiden 15 maj—15 september 1938 få disponera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

lil

de olika lotterna på ön på samma sätt som under år 1937 hade besvarats så,

att delägarna önskade ersättning för 1938 års upplåtelse med belopp, svarande

mot 6 procent av lotternas värde enligt en år 1937 av delägarna angiven beräkningsgrund.

Enär den ifrågakomna dispositionstiden av fyra månader i

verkligheten innehure sådan rätt för hela året med hänsyn till att endast

mindre nytta av ön kunde erhållas under övrig tid än de fyra månaderna,

hade delägarna ansett sig berättigade till arrende för hela året. Regementschefen

hade emellertid meddelat, att regementet icke ville erlägga mer än

1,750 kronor för åren 1937 och 1938 samt l,50l) kronor för varje därefter föfjande

år till och med år 1942. Då enighet härom ej syntes kunna ernås, hade

delägarna vid förhandlingarna föreslagit, att värdet ä lotterna skulle bestämmas

av skiljenämnd och ersättningen fixeras till sex procent härå. Någon

uppgörelse hade dock icke kommit till stånd. Delägarna ville icke förhindra,

att regementet finge nyttja ön på för krigsmakten behövligt sätt, men motsatte

sig att så ägde rum innan upplåtelse kommit tili stånd och överenskommelse

träffats rörande storleken av ersättningen för nyttjanderätten för såväl

år 1937 som år 1938 och eventuellt begränsat antal ytterligare år.

I utlåtande den 19 april 1939 anförde marinförvaltningen, alt ämbetsverket

funnit av handlingarna framgå, att kronans disposition över ifrågavarande

mark utövats i sådan omfattning, att ägarna borde beredas skälig ersättning

härför. Efter verkställd närmare utredning rörande behovet av markområdena

för försvarsändamål hemställde ämbetsverket om tillstånd att å kronans

vägnar genom expropriation förvärva äganderätten till Korsö och Korsökohben

tillhörande mark jämte vattenområden av fastigheterna Eknö l1'', l21, l22

och l5’, allt i Djurö socken. Tillika hemställde marinförvaltningen om medgivande

att åt den expropriationsnämnd, som komme att utses i ärendet, hänskjuta

uppskattningen av den ersättning kronan hade att utgiva till markägarna

för kronans disposition av marken under åren 1937 och 1938.

I utlåtande den 27 maj 1939 förklarade sig länsstyrelsen i Stockholms län

icke ha något att erinra mot expropriationsansökningen, varjämte länsstyrelsen

fann sig böra tillstyrka bifall till ett av markägarna i särskild skrivelse den

10 maj 1939 framställt yrkande att jämväl klipporna Korsö lialsgrundena —

tillhörande fastigheten Eknö l15 — måtte inbegripas i expropriationen.

I skrivelsen den 10 maj 1939 anhöllo markägarna, att i avräkning å ersättningsbelopppet

för tidsperioden den 1 januari 1937—den 30 juni 1939 måtte

till dem gemensamt utbetalas 2,000 kronor.

Genom beslut den 9 juni 1939 förordnade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande

till Korsö, Korsökobben och klipporna Korsö lialsgrundena hörande mark

— angiven å en i ärendet företedd, av P. B. Hegardt upprättad karta över

ägorna till Eknö by -—- jämte vattenområden av fastigheterna Eknö l15, l21,

l22 och l55 i Djurö socken skulle för att användas till övnings- och lorläggningsplats

m. m. för krigsmakten avstås till kronan i den ordning, lagen den

12 maj 1917 örn expropriation stadgade. Härjämte förklarade Kungl. Majit,

att åt den expropriationsnämnd, som kunde bli i ärendet utsedd, jämväl finge

hänskjutas frågan om ersättning till markägarna i förut angivna hänseende

för åren 1937—39. Tillika förordnade Kungl. Majit, att samtliga härav föranledda

kostnader skulle av marinförvaltningen förskjutas av omluinderhavda

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

medel för att sedermera hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande. Marinförvaltningen

skulle äga att i avräkning å blivande ersättning för avstående eller

upplåtande av mark till markägarna gemensamt utbetala ett belopp av tvåtusen

kronor från sjöförsvarets anslag till extra utgifter.

Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 9 juni 1941 anfört i huvudsak

följande:

, I det av marinförvaltningen- vid Södra Roslags domsagas häradsrätt anhängiggjorda

expropriationsmålet hade häradsrätten meddelat dom den 2

maj 1941. Rätten hade däri fastställt den i målet utsedda expropriationsnämndens

uppskattning, enligt vilken ersättning skulle utgå med, förutom ränta

enligt lag, för mark- och vattenområden hörande till berörda fastigheter

75,850 kronor och för fiskevatten hörande till samma fastigheter jämte andra

fastigheter, som vid skiftet av fiskevatten fått fiskelotter utlagda å förstnämnda

fastigheters vattenområden, 6,720 kronor, vadan expropriationsersättningen

.sålunda utgjorde tillhopa 82,570 kronor. Tillika hade häradsrätten förpliktat

kronan att till ordföranden och ledamöterna i expropriationsnämnden utgiva

ersättning för uppskattningen med 3,376 kronor 22 öre samt i rättegångskostnader

till sakägarna 4,015 kronor 30 öre, innefattande tillika lösen av protokoll.

— I enlighet med det i Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 lämnade

bemyndigandet hade marinförvaltningen till markägarna i avräkning å blivande

ersättning för avstående eller upplåtande av mark utbetalat 2,000 kronor.

-— I den till expropriationsnämnden såsom skiljenämnd hänskjutna frågan

om ersättning för markens disponerande för åren 1937—1939, i vilket hänseende

tvisten avsett ersättningens storlek för tiden från ingången av år 1937

till den 9 juni 1939, från vilken dag ränta enligt expropriationslagen på grund

av markområdenas besittningstagande av kronan skulle beräknas, hade nämnden

i meddelad skiljedom fastställt ersättningen för nyttjandet, sedan hänsyn

tagits lill att ämbetsverket förskottsvis utgivit 2,000 kronor, att utgöra ytterligare

2,000 kronor. Skiljenämnden hade bestämt ersättningen till skiljenämndens

ordförande och ledamöter till 900 kronor samt sakägarnas kostnader i

saken till 575 kronor. Såväl häradsrättens dom som skiljedomen hade vunnit

laga kraft.

Marinförvaltningen hade i enlighet med domarna och kronans skyldighet

att gälda ränta utanordnat dels nyttjanderättsersättning med 4,000 kronor,

ersättning till skiljenämndens ordförande och ledamöter med 900 kronor samt

ersättning för markägarnas kostnader i målet med 575 kronor, dels expropriationsersättning

med 82,570 kronor jämte 6 procent ränta av vad som därav

belöpte å mark och vattenområden från den 9 juni 1939 till den 9 juni 1941.

9,102 kronor, dels ock ersättningar till ordförande och ledamöter av expropriationsnämnden

samt till sakägarna för deras kostnader i expropriationsmålet

7,391 kronor 52 öre. Ämbetsverket hade vidare haft att för i expropriationslagen

föreskriven karta med beskrivning, gravationsbevis och äganderättsbevis

samt för utlåtanden till av marinförvaltningen i saken anlitade sakkunniga

utgiva 3,957 kronor 90 öre. Samtliga av saken föranledda kostnader

utgjorde sålunda 108,496 kronor 42 öre.

Under åberopande av vad sålunda förekommit har marinförvaltningen hemställt,

att för täckande av ifrågavarande kostnader måtte å tilläggsstat för

budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

marinförvaltningens delfond, anvisas ett reservationsanslag å 108,496

kronor 42 öre.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

113

Av den lämnade redogörelsen framgår, att ifrågavarande områden alltsedan DeparUmerUsår

1935 utnyttjats för övningsändamål av Vaxholms kustartilleriregemente. J

Under åren 1935 och 1936 kunde överenskommelse träffas med markägarna

rörande ersättning för nyttjanderätten. I samband med begärt tillstånd att få

utnyttja områdena jämväl under år 1937 restes emellertid från ägarna anspråk

på ersättning, som vederbörande myndighet icke ansåg sig kunna i full utsträckning

tillmötesgå. Sedan ärendet underställts Kungl. Maj:ts prövning,

förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 9 juni 1939, att områdena i fråga

skulle avstås till kronan i den ordning lagen örn expropriation stadgade. Vidare

förklarade Kungl. Maj:t, att frågan om ersättning till ägarna för nyttjande

av ifrågavarande områden under åren 1937—39 skulle uppdragas åt

vederbörande expropriationsnämnd. Sedan avgörande träffats i dessa frågor,

har marinförvaltningen inkommit med uppgift å det belopp, 108,496 kronor

42 öre, som erfordras för bestridande av de av expropriationsbeslutet föranledda

kostnaderna. För ifrågavarande ändamål torde nu ett anslag av i avrundat

tal 108,500 kronor böra äskas av riksdagen å tilläggsstat I för budgetåret

1941/42 såsom kapitalinvestering i marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Förvärv av vissa områden i Djurö socken å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 108,500.

Flygförvaltningens delfond.

[10.] 42 a. Iståndsättningsarbeten vid flygkrigsskolan, reservationsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 73 (punkten 33) framlagt

förslag anvisade riksdagen (skr. nr 97, punkten 33) såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond därav,

ett reservationsanslag av 1,175,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten

m. m. å flygvapnets byggnader. Av propositionen framgår, att av anslaget

ett belopp av 150,000 kronor skulle användas till, bland annat, vissa islåndsättningsarbeten

vid flygkrigsskolan, avsedda att möjliggöra anordnande av

tjänstebostäder i den s. k. Gröna längan, manskapsförläggningar i barackerna

VIII och X samt reservförläggningar i paviljongerna L och LII.

Med förmälan att huvuddelen av arbetena för iståndsättning av baracker

och paviljonger numera igångsatts anförde flggförvaltningen i skrivelse den

25 juni 1941, bland annat, följande:

Den ökning av antalet elever i kadett- och aspirantkurserna vid flygkrigsskolan,

som föranletts av beslut örn flygvapnets utvidgning, nödvändiggjorde

uppförandet av ytterligare en lektionsbyggnad ävensom utökning av matsalar

och mässar m. m. vid skolan. Vad beträffade byggnaden nr LVI1I (den

s. k. Gröna Längan), för vars iståndsättande till tjänstebostäder avsetts 25,000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 305. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

kronor, hade denna numera funnits böra tagas i anspråk för förläggning —

förutom av flygkrigsskolans läkare — av befälspersonal, varav följde behov

av större utrymme än förut beräknats. Vidare vore den för inkvartering av

ogifta officerare vid flygkrigsskolan disponerade byggnaden nr II i stort behov

av restaurering och modernisering, för vilket ändamål ordinarie underhållsanslag

icke kunnat avses. Med flygkrigsskolans garage sammanhängde

en byggnad, som hittills använts som vedgård. Till följd av försvarsberedskapen

hade i flygkrigsskolans ägo övergått ett stort antal motorfordon, för vilka

utrymme icke funnes i garaget. För att skydda materielen vore det nödvändigt

att täckta förvaringsrum anordnades för dessa fordon. Det syntes därför

lämpligt att för detta ändamål utöka och inreda vedgården. I samband med

inledande av centralvärme, förbättrade vatten- och avloppsledningar samt

elektrisk installation syntes det flygförvaltningen mest ekonomiskt att i ett

sammanhang utföra samtliga nu ifrågakomna arbeten.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställde flygförvaltningen,

med överlämnande av till ärendet hörande ritningar, att till ämbetsverkets

förfogande måtte ställas 168,000 kronor för utförande av ytterligare iståndsättningsarbeten

m. lii. vid flygkrigsskolan samt 10,000 kronor för oförutsedda

utgifter och administration, eller tillhopa 178,000 kronor. Av utredningen

i ärendet framgår, att av den sålunda äskade anslagssumman ett belopp

av 9,000 kronor belöpte på vissa kaserninventarier.

Genom beslut den 4 juli 1941 medgav Kungl. Maj:t, att flygförvaltningen

finge för ifrågavarande ändamål — utöver förut anvisade medel —- disponera

ett belopp av högst 178,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda

förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (Vibb).

Frågan örn täckning för de medel, som sålunda tagits i anspråk å förskottsstaten,

torde nu böra underställas riksdagen. Jag finner mig därvid böra förorda,

att å tilläggsstat för innevarande budgetår ett särskilt reservationsanslag

äskas för sådana med iståndsättningsarbetena vid flygkrigsskolan sammanhängande

kostnader, som icke avse anskaffande av kaserninventarier. Sistnämnda

kostnader, 9,000 kronor, torde nämligen icke böra gäldas av medel

anvisade å kapitalbudgeten; i stället torde täckning av den gjorda förskottsanvisningen

i denna del böra beredas genom anlitande av under driftbudgeten

till förfogande stående medel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Iståndsättningsarbeten vid flygkrigsskolan å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 169,000.

[11.] 45 a. Vissa förråds-, hangar- och verkstadsbyggnader, reservationsanslag.

a) Utökning av flottiljverkstaden vid Svea flygflottilj. I skrivelse den 2

augusti 1941 gjorde flygförvaltningen framställning om anvisande av medel

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

115

för vissa kompletteringsarbeten vid Svea flygflottilj. Ämbetsverket anförde

därvid i huvudsak följande:

Till följd av flygtjänstens intensifiering och därav föranledd ökning av

reparationsarbetet och antalet översyner av flygplan vore verkstaden vid

Svea flygflottilj numera för liten. Sålunda erfordrades ökade utrymmen för

förvaring av reservdelar samt inrättandet av en särskild verkstadsavdelning

för reparation av propellrar. Behovet av ifrågavarande lokaler hade gjort

sig starkt gällande redan under år 1940 och flygförvaltningen hade i skrivelse

den 19 oktober 1940 hemställt, att för tillbyggnad av flottilj verkstaden

ett belopp av 75,000 kronor måtte anvisas. Ifrågavarande framställning hade

icke föranlett någon Kungl. Majrts åtgärd. På grund av höjda byggnadskostnader,

främst dyrare transporter samt nödvändigheten att begränsa järnoch

cementåtgången beräknades ifrågavarande byggnadsarbeten numera draga

en kostnad av 85,000 kronor. -— Utöver nyssnämnda lokaler borde i enlighet

med ett av yrkesinspektionen framfört önskemål en från den övriga

verkstadslokalen avskild lokal inrättas för sprutmålning, varigenom förefintliga

sanitära olägenheter och brandrisk skulle elimineras. En dylik lokal

hade kostnadsberäknats till 10,000 kronor. För den ifrågasatta utvidgningen

av verkstaden erfordrades sålunda tillhopa (85,000 + 10,000 =) 95.000

kronor.

Genom beslut den 29 augusti 1941 medgav Kungl. Majit, att flygförvaltningen

finge för utförande av de i det föregående angivna tillbyggnadsarbetena

å verkstaden vid Svea flygflottilj disponera högst 95,000 kronor av det

å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, upptagna förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande

i allmänhet (VII: b).

b) Bombsäkert oljeförråd m. m. vid Östgöta flygflottilj. I skrivelse den 9

juli 1941 gjorde fly g förvaltningen framställning om anvisande av medel,

102,200 kronor, för anordnande av bombsäkert oljeförråd m. m. vid Östgöta

flygflottilj. Ämbetsverket anförde i huvudsak följande:

Östgöta flygflottiljs oljeförråd vore för närvarande inrymt i en förrådslägerhydda.

Med hänsyn till eldfaran från kringliggande träbyggnader samt

de risker i övrigt, som de oersättliga oljorna vid krigstillfälle vore utsatta

för å nuvarande förvaringsplats, borde bombsäkert oljeförråd anordnas.

Kostnaderna hade beräknats till 70,000 kronor, vartill komme 4,200 kronor

för administration och oförutsedda utgifter. De för oljeförrådet nu disponerade

lokalerna kunde sedermera lämpligen omändras till förråd för flottiljens

tygavdelning m. m. Kostnaderna härför hade beräknats till 28,000

kronor.

Genom beslut den 18 juli 1941 medgav Kungl. Majit, att för ifrågavarande

ändamål finge disponeras ett belopp av högst 102,200 kronor från nyssnämnda

förskottsanslag till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII: b).

c) Uppförande av hangar och ombyggnad av flottiljverkstad vid flygkrigsskolan.

I skrivelse den 7 maj 1940 framlade flygförvaltningen förslag örn anordnande

av vissa hangarutrymmen för nyanskaffad flygmateriel. Förslaget,

som i sin helhet kostnadsberäknats till 1,690,000 kronor, omfattade bland

annat uppförande av en hangarbyggnad med tjänsteutrymmen vid flygkrigs
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

skolan för en kostnad av 212,000 kronor. Sedan flygförvaltningen i sin skrivelse

rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 förnyat sitt anslagsäskande

i denna punkt, fann jag mig, såsom framgår av det vid statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden (kapitalbudgeten: bil. 1, punkten 34), böra tillstyrka,

att medel för hangarernas uppförande äskades. Jag förutsatte emellertid, att

vissa reduktioner av de beräknade kostnaderna skulle visa sig möjliga och

uppskattade på grund härav medelsbeliovet till 1,500,000 kronor. Med bifall

till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda förslag anvisade riksdagen såsom

kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,

till uppförande av hangarer ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor

(skr. nr 80, punkten 25).

Efter därom i samma statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 1, punkten

35) framlagt förslag anvisade riksdagen vidare (skr. nr 80, punkten 26)

såsom kapitalinvestering i nämnda delfond för vissa förråds- och verkstadsbyggnader

ett reservationsanslag av 1,236,000 kronor. Av statsrådsprotokollet

framgår, att av anslaget ett belopp av 106,000 kronor skulle användas för

utökning av flottiljverkstaden vid flygkrigsskolan.

Genom brev den 14 mars 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt flygförvaltningen

att — efter inhämtande av yttrande av 1940 års militära byggnadsutredning

beträffande uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar — till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag angående användningen av nämnda reservationsanslag.

I anledning härav anförde flygförvaltningen, med överlämnande av yttrande

i ärendet av 1940 års militära byggnadsutredning, i skrivelse den 31 juli

1941 bland annat följande:

Sedan ritningar och arbetsbeskrivningar m. m. till ovannämnda hangar

och ombyggnad av flottiljverkstaden färdigställts, hade det visat sig, att kostnaderna

för hangaren belöpte sig till 416,000 kronor och för ombyggnad av

flottiljverkstaden till 163,000 kronor. 1940 års militära byggnadsutredning —

som i sitt yttrande utgått från att, sedan den av departementschefen förordade

reduktionen av de för hangarerna äskade medlen likformigt fördelats å

samtliga byggnader, ett belopp av 188,000 kronor stöde till förfogande för den

för flygkrigsskolan avsedda hangaren — hade emellertid i sitt yttrande uttalat,

att utredningen ansåge kostnaderna kunna nedbringas till 400,000 kronor

för hangaren och 160,000 kronor för ombyggnaden av verkstaden. Mot

byggnadsutredningens kostnadsberäkning hade flygförvaltningen intet att

erinra. Det ytterligare medelsbehovet utgjorde sålunda [ (400,000 —-188,000 =)

212,000 + (160,000 — 106,000 =) 54,000 =] 266,000 kronor. Anledningen

till kostnadsökningen vore dels att antalet elever i aspirant- och kadettskolorna

ökats med omkring 30 procent utöver tidigare avsett antal, varigenom

flygkrigsskolans flygplanbestånd måst i motsvarande grad ökas och brist

uppstått i fråga om hangar- och verkstadsutrymme, och dels att skyddsrum

för verkstadspersonal, vilket hittills saknats, ansetts böra utföras i samband

med uppförande av ny värmecentral för flottiljverkstaden. På grund av vad

sålunda och i övrigt anförts hemställde flygförvaltningen, att till bestridande

av kostnaderna för uppförande av hangar vid flygkrigsskolan och för ombyggnad

av flottiljverkstaden vid skolan måtte anvisas erforderliga medel,

iillhopa 560,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

117

Genom beslut den 8 augusti 1941 fastställde Kungl. Majit ingivna ritningar

till hangar vid flygkrigsskolan samt till ombyggnad av flottiljverkstaden

vid skolan, att i huvudsak lända till efterrättelse, samt medgav, att flygförvaltningen

finge disponera dels för uppförande av hangaren ett belopp av

188,000 kronor av det för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget

till hangarer, dels för ombyggnad av flottiljverkstaden ett belopp av 106,000

kronor av det för samma budgetår anvisade reservationsanslaget till vissa förråds-

och verkstadsbyggnader, dels ock till bestridande av de i flygförvaltningens

skrivelse angivna merkostnaderna ett belopp av tillhopa högst 266,000

kronor av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII: b).

För de i det föregående redovisade förskotten, tillhopa (95,000 + 102,200 Departements+

266,000 =) 463,200 kronor, torde täckningsanslag böra uppföras å till- cfiefe"- läggsstat såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond. Jag

hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förråds-, hangar- och verkstadsbyggnader å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av ....................kronor 463,200.

[12.] 48 a. Byggnad för telefonväxelstation vid Västmanlands flygflottilj,

reservationsanslag. I skrivelse den 16 augusti 1941 gjorde flygförvaltningen

framställning örn anvisande av medel, 31,800 kronor, för anläggande av en

telefonväxelstation vid Västmanlands flygflottilj. Flygförvaltningen anförde

i huvudsak följande:

Vid flottiljen befintliga telefonanläggningar motsvarade till följd av flotliljens

utveckling icke längre behovet. I anledning därav hade beställts en

automatisk abonnentväxel, vilken med hänsyn till pågående automatisering

av telefonnätet i Västerås måste snarast inmonteras. För växeln borde uppföras

en särskild, centralt belägen byggnad, vilken för att växeln skulle kunna

fungera jämväl i krigstid borde göras fullträffsäker. Kostnaderna för anläggningen

hade flygförvaltningen beräknat till 31,800 kronor, varav i byggnadskostnader

30,000 kronor samt för administration och oförutsedda utgifter

tillhopa 1,800 kronor.

Genom beslut den 5 september 1941 fastställde Kungl. Majit ritning till

byggnaden att i huvudsak lända till efterrättelse, varjämte Kungl. Majit

medgav, att flygförvaltningen finge för uppförande av byggnaden disponera

högst 31,800 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (Vili b).

Täckning för den sålunda med anlitande av medel å förskottsstaten gjorda Departemen

kaitalinvesteringen torde böra beredas genom anvisande av motsvarande be- chefen.

lopp å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

Jag hemställer att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnad för telefonväxelstation vid Västmanlands

flygflottilj å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 31,800.

[13.] 48 b. Förläggningsbaracker vid vissa flygflottiljer, reservationsanslag.

På sätt jag förut denna dag anfört vid anmälan av frågor, som röra regleringen

av utgifterna under fjärde huvudtiteln (punkt 6), bör det belopp av

795,000 kronor, som Kungl. Majit den 28 juni 1941 anvisat till uppförande av

förläggningsbaracker vid vissa flygflottiljer från förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII: b), täckas genom anvisande

av kapitalanslag å tilläggsstat för nu löpande budgetår. Under hänvisning

till vad under nämnda punkt anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Förläggningsbaracker vid vissa flygflottiljer å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 795,000.

[14.] 49 a. Omklädnadsbaraek vid flygreservskoian i Eslöv, reservationsanslag.

I skrivelse den 10 juli 1941 framlade flygförvaltningen förslag om uppförande

vid flygreservskoian i Eslöv av en omklädnadsbaraek för den flygande

personalen, för vilken barack kostnaderna beräknats till 25,000 kronor

för byggnadsarbeten, 10,000 kronor för inredning samt 1,500 kronor för

administration och oförutsedda utgifter.

Genom beslut den 18 juli 1941 medgav Kungl. Majit, att för ifrågavarande

ändamål högst 36,500 kronor finge disponeras från det å förskottsstaten för

försvarsväsendet under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII: b).

För täckning av den sålunda beslutade utgiften torde böra å tilläggsstat

uppföras ett särskilt reservationsanslag såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Omklädnadsbaraek vid flygreservskoian i Eslöv å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 36,500.

[15.] 50 a. Nytt flygfält för flygkrigsskolan, reservationsanslag. I en av

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, jämte eget yttrande, den 21 april

1941 överlämnad skrivelse hemställde flygförvaltningen, som i ärendet sam
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 305.

119

rått med arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, dels att 170,500 kronor

måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för förvärv av sammanlagt omkring

69 hektar mark för anordnande av ytterligare, på grund av intensifiering

av flygutbildningen erforderligt flygfält för flygkrigsskolan, beläget vid

Havgård i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, dels ock att fortifikationsstyrelsen

måtte få disponera 112,000 kronor för förvärv av vissa markområden

i stället för ett av Herrevadsklosters remontdepå såsom betesmark

utnyttjat område, vilket inginge i nyssnämnda 69 hektar. Framställningen

innebar såvitt avsåg dispositionen av beloppet 170,500 kronor i huvudsak följande:
Av

ifrågavarande omkring 69 hektar mark utgjordes 14 hektar av åker i

enskild ägo, som utarrenderats intill den 14 mars 1944. Kostnaderna för förvärv

av dessa 14 hektar hade beräknats till sammanlagt 35,000 kronor, varav

25,200 kronor för marldösen, 3,800 kronor för allmänt intrång och för ersättning

för överbyggnader samt 6,000 kronor för ersättning till områdets arrendator

för frånträdande av arrendet m. m. — Återstående (53.4 hektar) i det

tilltänkta flygfältsområdet ingående mark, som utgjorde del av den kronan

tillhöriga och under domänstyrelsens förvaltning stående fastigheten Havgård

— vilken fastighet vore utarrenderad intill den 14 mars 1958 — vore av

arrendatorn till Havgård utarrenderad till Herrevadsklosters remontdepå för

betesändamål mot en årlig arrendesumma av 2,960 kronor. Flygförvaltningen

avsågs skola övertaga remontdepåns arrende intill huvudarrendetidens utgång

den 14 mars 1958, vid vilken tidpunkt området skulle överföras till ämbetsverkets

vård och förvaltning. Kostnaden för övertagande av detta arrende

hade beräknats till, i avrundat tal, 36,000 kronor. Till detta belopp bomme

emellertid ersättning till Havgårds arrendator för intrång i brukningen av

återstående delar av fastigheten genom flygverksamhet, transporter till och

från flygfältet m. m. Denna ersättning — om vars storlek uppgörelse icke träffats

— hade beräknats till högst 19,000 kronor. Det erforderliga medelsbehovet

i denna del hade alltså uppskattats till sammanlagt 55,000 kronor. -—

Kostnaderna för iordningställande av flygfältet hade beräknats uppgå till ett

sammanlagt belopp av 65,000 kronor, varav 30,000 kronor för schaktningsoch

kultiveringsarbeten samt 35,000 kronor för nedläggande av kablar för

elektrisk kraft och telefon. — Administrations- och oförutsedda utgifter hade

beräknats till 15,500 kronor.

Genom beslut den 28 juni 1941 anbefallde Kungl. Majit flygförvaltningen

att — efter ytterligare övervägande enligt i beslutet angivna riktlinjer — till

Kungl. Majit inkomma med förnyat förslag i ämnet.

I en av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, jämte eget yttrande, den

22 juli 1941 överlämnad skrivelse gjorde flygförvallningen förnyad framställning

i ämnet, innefattande bland annat förslag därom, att till flygförvaltningens

vård oell förvaltning skulle överflyttas det markområde, innehållande

53.4 hektar, som inginge i det tilltänkta flygfältsområdet och utgjorde del av

kronoegendomen Davgård. Genom denna anordning undvekes de invecklade

arrendeförhållanden, som skulle följt av flygförvaltningens ursprungliga förslag.

Domänstyrelsen biträdde i skrivelse den 4 augusti 1941 lörslaget örn områdets

överflyttning.

Genom beslut den 8 augusti 1941 bemyndigade Kungl. Majit flygförvalt
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

ningen att med vederbörande träffa avtal rörande förvärv för kronans räkning

av markområdet om 14 hektar för en kostnad av högst 29,000 kronor

jämte ersättning för avträdande av arrenderätten till området med ett belopp

av högst 6,000 kronor, varjämte Kungl. Majit förordnade, att området

om 53.4 hektar skulle snarast möjligt överflyttas från domänstyrelsens till

flygförvaltningens vård och förvaltning, varvid flygförvaltningen skulle inträda

i de rättigheter och skyldigheter i förhållande till områdets arrendator,

som åvilade domänstyrelsen på grund av gällande arrendekontrakt. Härjämte

ställde Kungl. Majit till flygförvaltningens förfogande för bestridande

av kostnaderna för markförvärvet, för iordningställande av flygfältet ävensom

för administrations- och oförutsedda utgifter ett belopp av tillhopa högst

110,000 kronor, att utgå från det å förskottsstaten för försvarsväsendet under

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (VII: b).

Vad i ärendet förekommit rörande anvisande av medel för förvärv av betesmark

för Herrevadsklosters remontdepå fann Kungl. Majit icke föranleda

annan åtgärd än att Kungl. Majit uppdrog åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att, efter närmare utredning rörande behovet av ökad betestillgång

för remontdepån och sättet för tillgodoseende av detsamma, till Kungl.

Majit inkomma med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna kunde

giva anledning.

I detta sammanhang torde anslag för täckning av den över förskottsstaten

verkställda kapitalinvesteringen böra äskas av riksdagen. Framdeles torde jag

få tillfälle återkomma till frågan örn behovet av betesmark för Herrevadsklosters

remontdepå.

I anslutning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Nytt flygfält för flygkrigsskolan å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 110,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

121

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Flans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 4. Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet, reserva
tionsanslag.

Med bifall till en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

i skrivelse den 28 juni 1941 gjord framställning bemyndigade Kungl. Maj:t

genom beslut samma dag telegrafstyrelsen att med anlitande av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till kommunikationsverken

intill ett belopp av högst 251,300 kronor, i samråd med chefen

för försvarsstaben, utföra vissa i skrivelsen närmare angivna, för militärt

behov erforderliga kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet.

På grund av ärendets beskaffenhet torde någon närmare redogörelse för

detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens vederbörande

utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar genom

handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

För täckning av medelsanvisningen torde anslag böra äskas å tilläggsstat

I till riksstaten för det löpande budgetåret.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kompletteringsarbeten d det permanenta telefonnätet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 251,300.

[2.] 5. Transportabla övcrdragsstationer m. m., reservationsanslag. I

skrivelse den 5 augusti 1941 har telegrafstyrelsen hemställt om anvisande av

ett anslag å 438,000 kronor för anskaffning av ett närmare angivet antal

transportabla överdragsstationer samt av anordningar för flyttbar rundradiosändare.

Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har i utlåtande den 26 augusti

1941 anslutit sig till framställningen.

Med hänsyn till ärendets beskaffenhet torde någon närmare redogörelse

för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens vederbörande

utskott torde därom böra erhålla nödiga upplysningar genom

handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

På de skäl, som telegrafstyrelsen anfört till stöd för sin hemställan, anser

jag mig böra tillstyrka bifall till densamma. Då jag finner det angeläget, att

de föreslagna anskaffningarna ske utan uppskov, böra de erforderliga medlen,

438,000 kronor, äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Transportabla överdragsstationer m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av........................ kronor 438,000.

[3.] 6. Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket, reservations
anslag.

I skrivelse den 30 september 1941 har telegrafstyrelsen hemställt, att

till byggande av nya reservtelefonstationer och till anskaffning av splitterskydd

till telefonstationer måtte för innevarande budgetår anvisas anslag å

respektive 1,000,000 kronor och 300,000 kronor.

Till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket har, sedan riksdagens

medgivande därtill inhämtats, genom särskilda beslut av Kungl. Majit ett

belopp av sammanlagt 3,420,000 kronor ställts till telegrafstyrelsens förfogande.

Utgifterna lia hittills bestritts på så sätt, att kostnaderna för fasta anläggningar

utgått av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel,

som uppkommit genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond, medan

övriga kostnader bestritts av telegrafverkets driftmedel. Beträffande de

tidigare utgifterna för här ifrågavarande ändamål torde jag i övrigt få hän
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305. 123

visa till den i proposition nr 1 till 1940 års urtima riksdag (sid. 56) lämnade

redogörelsen.

På grund av ärendets beskaffenhet torde någon redogörelse för detsamma

icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan riksdagens vederbörande utskott

torde därom böra erhålla nödiga upplysningar genom handlingarna,

som komma att tillhandahållas utskottet.

Då de av telegrafstyrelsen föreslagna åtgärderna för att ytterligare stärka Departementsluftskyddsberedskapen

vid telegrafverket äro av stor betydelse såväl ur per- cfiefensonalskyddssynpunkt

som för förbindelseväsendets säkerställande i händelse

av krig, vill jag giva min anslutning till den föreliggande framställningen.

Av det äskade anslaget å 1,300,000 kronor synes det belopp å 300,000 kronor,

som avser splitterskydd, böra bestridas av telegrafverkets driftmedel,

medan det återstående beloppet lämpligen bör anvisas såsom anslag å kapitalbudgeten.

Jag hemställer, att Kungl. Majli måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

må utöver tidigare för ändamålet medgivna belopp

disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp av

högst 300,000 kronor;

dels ock till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av .......... kronor 1,000,000.

C. Statens järnvägar.

1 skrivelse den 29 september 1941 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 av

anslag till närmare angivna ändamål å sammanlagt 8,100,000 kronor. Styrelsen

har meddelat, att samtliga de arbeten och anskaffningar, vartill medel

nu äskas, ursprungligen förutsatts skola medtagas i den framställning

angående anslag för budgetåret 1942/43, som vore under beredning inom

styrelsen. Då tillfälle nu givits att framlägga förslag i dessa frågor något

tidigare och då, såsom framginge av efterföljande motivering, ett uppskjutande

av deras behandling under vissa förhållanden med all sannolikhet

skulle vålla olägenheter, hade styrelsen funnit det lämpligt att bryta ut

dem ur deras förut tänkta sammanhang och avge särskild framställning i

dessa frågor.

[4.] a. Bangårdsarbeten i Ånge m. lii., reservationsanslag. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition den 3 januari 1941, nr 2, punkt 20, framlagda

förslag anvisade 1941 års riksdag till bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B)

av 1,050,000 kronor. Anslaget har förutsatts skola användas för utförande

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majlis proposition nr 305.

Departements
chefen.

av dels en omläggning av södra infartslinjen till stationen, vilket arbete utgör

en förutsättning för och ett första led i en av behovet påkallad mera

fullständig omgestaltning av bangården, dels ock vissa ur militär beredskapssynpunkt

angelägna uppställningsspår å stationen.

Efter därom av järnvägsstyrelsen i skrivelse den 12 maj 1941 gjord framställning

bemyndigade Kungl. Majit den 6 juni 1941 styrelsen att taga anslaget

i anspråk.

I skrivelsen den 29 september 1941 har järnvägsstyrelsen meddelat, att under

arbetet med avvecklingen av den nuvarande betydande godstågsrörelsen

i Ånge avsevärda olägenheter i form av svåra tågförseningar visat sig uppkomma

icke blott på grund av de förhållanden å bangården, för vilkas avhjälpande

anslag ställts till förfogande, utan även därigenom att godstågen

till och från Bräcke endast kunde ut- och ingå på ett av godstågsspåren vid

Ånge. I vad olägenheterna vore beroende av sistnämnda omständighet, skulle

desamma kunna undanröjas, därest den i den fullständiga planen för en omgestaltning

av Ånge bangård ingående särskilda godstågsförbindelsen norrifrån

utfördes och anslötes till nuvarande spårsystem vid bangårdens västra

ände. Detta arbete kunde i motsats till ombyggnaden och utvidgningen av

själva rangerbangården komma till utförande oberoende av och före omläggningen

av södra infartslinjen.

Styrelsen anför härefter, att styrelsen med hänsyn till nödvändigheten av

att söka åstadkomma en såvitt möjligt rättidig godstågsexpediering och de

avsevärt förbättrade förutsättningar härför, som skulle uppstå genom tillkomsten

av berörda godstågsförbindelse norrut, funnit angeläget att i samband

med övriga hittills beslutade arbeten å bangården igångsätta även nyssnämnda

arbete, för vilket kostnaderna, exkl. för markförvärv, beräknats till

350,000 kronor. För att icke av denna anledning nödgas undanskjuta färdigställandet

av de arbeten, vilka vore avsedda att komma till utförande med

anlitande av det för bangårdsarbetena anvisade anslaget å 1,050,000 kronor

och vilka var för sig även vore angelägna, och för att så snart som möjligt

kunna draga nytta av samtliga pågående arbeten å bangården hade styrelsen

ansett sig böra redan i nu förevarande sammanhang hemställa örn härav betingat

tilläggsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med förmälan, att anslag

för återstående, i planen för en ombyggnad och utvidgning av bangården i

Änge ingående arbeten vore avsett att begäras i framställningen angående

anslag för budgetåret 1942/43, hemställer järnvägsstyrelsen, att till utvidgning

av spårsystemet i Ånge å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/

42 ett anslag måtte anvisas av 350,000 kronor.

Omläggningen av den norra godstågsförbindelsen till Ånge station, för vilket

arbete järnvägsstyrelsen nu äskar anslag å 350,000 kronor, ingår i den

av järnvägsstyrelsen nästlidet år framlagda planen för en omgestaltning av

bangården i Ånge. Det förhållandet att godstågsförbindelsen är ansluten till

bangården ungefär vid dess mitt i stället för vid dess västra ände medför,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

125

att mötesspårlängden för godståg är otillräcklig. Vid möte mellan norr- och

södergående godståg kan därför norrgående tåg sammansättas först sedan

mötande tåg inkommit, sönderdelats och delvis undanförts från ankomstspåret.

Till följd härav uppstå ständiga förseningar. Särskilt under sistlidna

vinter har det varit förenat med stora svårigheter att avveckla den omfattande

godstågsrörelsen.

I syfte att snabbt undanröja nu angivna olägenheter har järnvägsstyrelsen,

efter därom till mig gjord anmälan, i samband med de övriga redan beslutade

arbetena å bangården igångsatt omläggningen av den norra godstågsförbindelsen.

Med hänsyn till den stora betydelse Änge bangård äger för trafiken på

Norrland, anser jag det angeläget, att de nu pågående arbetena för att förbättra

trafikförhållandena å bangården genomföras i snabb takt. Jag vill

därför tillstyrka, att de härför erforderliga medlen, 350,000 kronor, ställas

till järnvägsstyrelsens förfogande. Beloppet bör lämpligen äskas å nu förevarande

tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 350,000.

[5.] 5 a. Telefonanläggningar m. m., reservationsanslag. I skrivelse den

29 september 1941 har järnvägsstyrelsen hemställt, att till telefonanläggningar

måtte anvisas ett anslag å 300,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Jag torde få erinra om att järnvägsstyrelsen tidigare i en den 29 november

1940 dagtecknad, till kommunikationsdepartementet ingiven promemoria

hemställt örn anvisande av medel till samma ändamål, men att framställningen

icke tidigare föranlett någon åtgärd.

Järnvägsstyrelsen har till stöd för sin förnyade framställning i ämnet till

en början erinrat om vad styrelsen framhållit i nämnda promemoria och

har bland annat anfört följande:

Möjligheterna att vid krigstillfälle, då mera omfattande anfall från luften

äro att förvänta, hålla järnvägstrafiken i gång äro beroende av bl. a. att telefonförbindelserna

fungera. Av vikt är därför, antingen att erforderlig reserv

finnes för sådana större telefonväxlar, som icke kunna ersättas inom

rimlig tid, eller ock att de befintliga växlarna placeras på sådant sätt, att de

i möjligaste mån äro skyddade för skadegörelse från luften. Till anskaffning

av reservtelefonväxlar lia å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisats 200,000 kronor. De ordinarie telefonväxlarna och förstärkaranläggningarna

äro emellertid i ett flertal fall placerade på sådant sätt,

att man av erfarenheterna från utlandet alt döma har att räkna med betydande

skadegörelse på dessa i händelse av anfall från luften. Styrelsen har

därför för avsikt att efter hand söka åstadkomma ökat skydd för ifrågavarande

anläggningar, i regel genom växlarnas placering i särskilt anordnade

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Departements
chefen.

skyddsrum. I första hand bör sådan omflyttning ske av anläggningar, vilka

på grund av sin placering i trähus eller över markytan äro särskilt utsatta.

För detta ändamål har här medtagits ett anslag å 300,000 kronor.

Styrelsen framhåller, att de i promemorian anförda synpunkterna och förhållandena

numera erhållit ökad aktualitet till följd av krigshändelserna samt

iakttagelserna vid den nyligen timade järnvägskatastrofen i Krylbo.

Beträffande omfattningen av de åtgärder, som styrelsen anser erforderliga,

anför styrelsen:

Verkställd utredning har visat, att av f. n. oskyddade telefonanläggningar

minst tolv hava den betydelse och innehålla så svårersättlig materiel, att de

böra inrymmas i fullträffsäkra skyddsrum, medan ytterligare sjutton liknande

anläggningar åtminstone böra skyddas emot splitter och brand. Kostnaderna

för den fullträffsäkra anordningen beräknas utgöra i medeltal c:a

60.000 kronor för byggnad och c:a 10,000 kronor för elektrisk installation

på varje plats, medan motsvarande kostnader för splitter- och brandskydd

torde utgöra c:a 20,000 resp. 5,000 kronor. I allt torde genomförandet av nu

föreliggande program för telefonanläggningarnas skyddande sålunda väntas

medföra en totalkostnad av i runt tal 1,200,000 kronor.

Då materialanskaffning och erforderliga husbyggnadsarbeten äro tidskrävande,

finner järnvägsstyrelsen det synnerligen angeläget, att styrelsen med

det snaraste får tillfälle att på samtliga berörda platser gå i författning örn

arbetets igångsättande. I dylikt syfte hemställer styrelsen, att ett belopp örn

300.000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Styrelsen meddelar i detta sammanhang sin avsikt att bland anslagsäskanden

för budgetåret 1942/43 upptaga återstoden av det för anläggningarna

erforderliga anslagsbeloppet, eller 900,000 kronor.

Vad järnvägsstyrelsen nästlidet år anförde om nödvändigheten att åstadkomma

skydd för vissa telefonanläggningar, som äro av särskild vikt för

järnvägstrafikens upprätthållande under krigstid, har vunnit ökad aktualitet

genom sedermera inträffade krigshändelser samt genom de iakttagelser, som

gjorts vid den nyligen timade järnvägskatastrofen i Krylbo. Jag vill därför

icke motsätta mig bifall till styrelsens framställning.

Av det för ändamålet erforderliga medelsbehovet, 1,200,000 kronor, bör

enligt styrelsens förslag ett belopp av 300,000 kronor för arbetenas påbörjande

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Det återstående

beloppet, 900,000 kronor, förutsättes skola anvisas å riksstaten för

budgetåret 1942/43.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonanläggningar m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 300,000.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

127

[6.] 7. Anläggningar för elektrisk tågdrift, reservationsanslag. Till anläggningar

för elektrisk tågdrift anvisades för budgetåren 1939/40—1941/42

respektive 1,100,000, 200,000 och 980,000 kronor. Med de förstnämnda två

anslagen avsågs huvudsakligen att bestrida kostnaderna för en ny omformarstation

i Falköping, medan innevarande budgetårs anslag anvisades för bland

annat uppförande ’av en ny omformarstation i Frövi samt utbyggnad av

omformarstationen i Häggvik.

I sin skrivelse den 29 september 1941 har järnvägsstyrelsen hemställt örn

anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 av ett reservationsanslag

av 850,000 kronor till anskaffande av två transportabla omformare

till statens järnvägars omformarstationer. Styrelsen anför till stöd

härför:

Av statens järnvägars omformarstationer — för närvarande uppgående till

29 —- äro de först tillkomna utrustade med stationära omformare — 6 stationer

med vardera 3 och 5 med vardera 2 — medan övriga omformarstationer

äro försedda med transportabla omformare till det antal, 1—3 i

vardera, som föreliggande behov påkallar. I allt äga statens järnvägar för närvarande

50 dylika transportabla omformare. En del av dessa äro egentligen

avsedda att hållas i reserv och att tagas i anspråk endast vid tider av högtrafik

eller vid inträffade maskinskador, för vilket ändamål även flera av

de äldre omformarstationerna äro försedda med anordningar, som möjliggöra

uppställning av transportabla omformare. På grund av den allt mer

ökade trafiken ha emellertid allt fler omformare måst tagas i bruk redan

för den ordinarie tågtrafiken, och antalet reservomformare har därför kommit

att bli otillräckligt. Med hänsyn härtill och då de transportabla omformarna

allt fortfarande torde kunna förväntas bliva tagna i anspråk i samma

utsträckning som hittills, finner styrelsen angeläget, att ytterligare 2 dylika

omformare anskaffas. Kostnaderna häldor kunna beräknas till sammanlagt

850,000 kronor.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av ytterligare

transportabla omformare vill jag tillstyrka styrelsens förslag, att för

inköp av två dylika omformare erforderligt belopp, 850,000 kronor, anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för elektrisk tågdrift å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 850,000.

[7.] 11. Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag.

I proposition nr 54 till 1938 års riksdag framlade Kungl. Majit en plan för

genomförande av försvarsberedskap vid statens järnvägar. Planen, som i huvudsak

avsåg vidtagande av särskilda åtgärder och anskaffning av viss materiel

i syfte att säkerställa trafiken under krigstid, lämnades av riksdagen

utan erinran.

Departements■

chefen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Under anslagsrubriken Försvarsberedskap vid statens järnvägar hava hittills

anvisats anslag i enlighet med följande sammanställning:

å riksstaten för budgetåret 1938/39 .................... kronor 2,000,000

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ...... » 1,700,000

å riksstaten för budgetåret 1939/40 ...................f. » 1,000,000

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 ...... » 5,850,000

å riksstaten för budgetåret 1941/42 .................... » 1,500,000.

Sammanlagt ha för ändamålet hittills alltså anvisats 12,050,000 kronor.

Denna summa har emellertid icke förslagit till full utbyggnad enligt den ursprungliga

planen, då dels engångskostnaderna för försvarsberedskapen stigit

genom att vid planens uppgörande elektrifieringen av linjen Långsele—

Boden icke tagits med i beräkningen, dels ock visst belopp använts för ändamål,

för vilka kostnader icke beräknats. Enligt de beräkningar, som lågo till

grund för äskandet av anslag å riksstaten för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande

ändamål, skulle, därest riksdagen anvisade det belopp om 1,500,000

kronor, varom framställning gjordes, behov av i runt tal 1,250,000 kronor

återstå för ett slutligt genomförande av beredskapsorganisationen enligt den

uppgjorda planen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 september 1941 har vattenfallsstyrelsen

meddelat, att en del av åtgärderna för försvarsberedskapen vid statens järnvägar

genomförts av styrelsen, därvid motsvarande delar av anslagen, totalt

1,400,000 kronor, ställts till styrelsens förfogande av järnvägsstyrelsen. Vattenfallsstyrelsen

hade sålunda för de överföringsledningar, som vore av betydelse

för järnvägsdriften, ordnat med dels reservmateriel, dels verktyg och

hjälpmateriel, varjämte styrelsen för inmatningsstationer anskaffat reservtransformatorer

m. m. och ledningsmateriel.

Kostnaderna för de åtgärder, som avsåge överföringsledningarna, hade emellertid,

anför vattenfallsstyrelsen, blivit högre än beräknat, och komme att

stiga ytterligare, därest beredskapsåtgärder skulle vidtagas i avsedd ‘omfattning

för samtliga de anläggningar, som borde beröras därav. Anledningarna

till kostnadsstegringen äro enligt vattenfallsstyrelsen följande:

Reservmaterielbehovet bestämdes ursprungligen under förutsättning, att vattenfallsstyrelsens

kraftledning från Stadsforsen till Västerås skulle utföras för

132 kV spänning. För den sedermera för 220 kV utförda ledningen erfordras

speciell reservmateriel, som är dyrbarare än materielen för 132 kV ledningar.

Erfarenheter från kriget mellan Finland och Ryssland vintern 1939/40 lia

föranlett en komplettering av reserven, varvid vissa sorters materiel och verktyg

upplagts i ökad mängd, under det att någon minskning av annan materiel

icke ansetts tillrådlig.

Under det att anslagsbehovet för reservmateriel och verktyg beräknats enligt

1937 års prisnivå, har anskaffningen till övervägande delen skett vid betydligt

högre prisnivå.

Vid fastställandet av reservbehovet beaktades all den elektrifiering av statsbanorna,

varom kännedom då förelåg. Tillkomsten av omformarestationerna vid

Falköping och Frövi, vilka mata tidigare elektrifierade banor, förutsågs emellertid

icke, och sedermera har ytterligare beslutats elektrifiering av banan

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305-

129

Ange—Sundsvall med krall tillförsel från en omformarestation vid Sundsvall.

För de kraftledningar, som mata nämnda omformarestationer, böra beredskapsåtgärder

genomföras på samma sätt som för de ursprungligen vid

undersökningarna medtagna kraftledningarna.

Vattenfallsstyrelsen har hittills trots de av ovan angivna omständigheter

föranledda kostnadsökningarna ordnat materiel- och verktygsberedskap i

den omfattning, som enligt de ursprungligen fastställda riktlinjerna samt nyssnämnda

erfarenheter från finsk-ryska kriget är önskvärd. Därvid har kostnaden

för reservmateriel överskridit motsvarande anslag med ungefär 350,000

kronor, varav ett belopp av ungefär 210,000 kronor beror på prisstegring.

Kostnaden för verktyg och hjälpmedel har överskridit anslaget med ungefär

110,000 kronor, varav 45,000 kronor på grund av prisstegring.

Nyssnämnda belopp, sammanlagt uppgående till 460.000 kronor, har vattenfallsstyrelsen

tillsvidare förskotterat.

Styrelsen meddelar härefter, att den förutnämnda beredskapsreserven till

stor del utgjordes av sådan materiel, som styrelsen normalt använde och

holle i förråd. I den mån den icke skulle reserveras för järnvägsberedskapen,

kunde den utnyttjas vid pågående ledningsbyggnader och normal ledningsreparation.

Vattenfallsstyrelsen ansåge det emellertid önskvärt, att försvarsberedskapen

för de elektrifierade järnvägarna upprättliölles på alla håll i den

omfattning, som enligt de grundläggande undersökningarna och senare erfarenheter

vore önskvärd. Styrelsen hemställer därför om anslag till täckning

av kostnadsökningarna.

Därest försvarsberedskapen vid statens järnvägar skulle upprätthållas på

sätt föreslagits, tillkomme emellertid, anför styrelsen, ytterligare vissa kostnader,

huvudsakligen för kraftledningar, som enligt vad förut anförts matade

eller skulle mata tidigare icke förutsedda omformarestationer. Denna ytterligare

kostnadsökning beräknades till ungefär 140,000 kronor.

Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet uppgår således till 600,000

kronor.

Vattenfallsstyrelsen framhåller slutligen, att därest riksdagen för ifrågavarande

ändamål beviljade anslag detta syntes böra betraktas som ett tillägg

till de tidigare för samma ändamål beviljade anslagen och sålunda lämpligen

borde ställas till järnvägsstyrelsens förfogande. Då vissa kostnadsökningar

redan inträtt, och de tillkommande beloppen kunde väntas bliva erforderliga

under innevarande budgetår, vore det önskvärt, att anslag erhölles på tilläggsstat

för budgetåret 1941/42.

Under hänvisning till det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att till

försvarsberedskapen vid statens järnvägar ett reservationsanslag måtte anvisas

å 600,000 kronor.

Av den länmade redogörelsen framgår, att kostnaderna för de i försvars-DeparUnuntiberedskapsprogrammet

för statens järnvägar ingående åtgärder, som avse chrfen.

överföringsledningarna, blivit högre än beräknat. Sålunda uppgå kostnadsökningarna

för dessa åtgärder, som utföras av vattenfallsstyrelsen, till sammanlagt

460,000 kronor. Förutom della belopp erfordras, därest försvarsbe
Riliang

till riksdagens protokoll 19H. I sami. Nr 305. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

redskapen vid statens järnvägar skall upprätthållas på förutsatt sätt. enligt

vattenfallsstyrelsen ytterligare 140,000 kronor till vissa kraftledningar för matning

av tidigare icke förutsedda omformarestationer.

Då vattenfallsstyrelsens framställning icke givit mig anledning till erinran,

tillstyrker jag anvisande av det begärda beloppet å 600,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å tilläggsstat

I till riksstalen för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 600,000.

[8.] 16. Godsvagnar, reservationsanslag. 1 sin skrivelse den 29 septem
ber

1941 har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande av medel för anskaffning

av godsvagnar.

Järnvägsstyrelsen lämnar till en början en redogörelse för godsvagnanskaffningen

före utbrottet av det nu pågående kriget. Styrelsen anför:

Under en följd av år före 1939 anskaffades godsvagnar endast i den mån

behovet att ersätta gamla omoderna och i drift oekonomiska vagnar med nya

gjorde sig gällande. Denna helt med förnyelsefondsmedel bestridda ersättningsanskaffning

bedrevs, särskilt under 1930-talets första hälft, i så måttlig

omfattning, att godsvagnparken undergick en gradvis minskning icke

blott i fråga örn antalet vagnenheter — de nyanskaffade vagnarna voro i gengäld

rymligare och mera högbäriga än de slopade — utan även i fråga örn

sin samlade lastförmåga. Sistnämnda förhållande hade huvudsakligen sin

grund i att godstrafiken under några år in på 1930-talet befann sig i tillbakagång

och därför kunde tillgodoses med en mindre transportutrustning än

tidigare. Då konjunkturförhållandena därefter förbättrades, inträdde en stegring

jämväl i godstrafikens volym, men det oaktat bedrevs anskaffningen av

godsvagnar ännu åtskilliga år framåt med stor återhållsamhet. Redan vid

tiden närmast före krigsutbrotlet förelåg därför ett kännbart behov av en

ökning av godsvagnparken. Detta föranledde statsmakterna att efter framställning

av järnvägsstyrelsen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av 3,800,000 kronor, varigenom möjliggjordes,

att omkring 400 godsvagnar utöver det mot den normala ersättningsanskaffningen

svarande antalet kunde anskaffas.

De till följd av krigsutsbrottet inträdda rubbningarna i handelsvägarna

och på transportmarknaden medförde, framhåller järnvägsstyrelsen, för statens

järnvägar en ytterligare och i ett slag väsentligt ökad trafik. För att möjliggöra

en någorlunda friktionsfri avveckling av denna visade det sig snart

nödvändigt att än mer öka godsvagnparken, och betydande belopp ha därefter

anvisats för ändamålet. Styrelsen anför härom:

Sålunda anvisade riksdagen å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret

1939/40 sammanlagt 11,625,000 kronor, varav avsågos till godsvagnar av standardtyp

7,500,000 kronor, till 4-axliga godsvagnar med stor lastförmåga

2,750,000 kronor och till tankvagnar 1,375,000 kronor. Vidare anvisades i enlighet

med järnvägsstyrelsens hemställan för budgetåret 1940/41 ett anslag

av 2,500,000 kronor till godsvagnar. Såsom styrelsen framhöll i sin framställ
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

131

liing elen 2 oktober 1940 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret

1941/42 var emellertid även den sålunda möjliggjorda ökningen i godsvagnparken

otillräcklig i förhållande till det förhandenvarande trafikbehovet.

Styrelsen såg sig därför i nämnda framställning nödsakad att hemställa om

medel å riksstaten för en ytterligare ökning av godsvagnparken. Även det

för innevarande budgetår sålunda begärda beloppet, 10,000,000 kronor, blev

av riksdagen beviljat. I allt ha därmed till ifrågavarande ändamål för budgetåren

1938/39—1941/42 anvisats inemot 28 miljoner kronor, varigenom nybeställningar

av c:a 2,300 vagnar utöver den normala ersättningsanskaffningen

kunnat ske.

Trots denna ökning av godsvagnparken och ehuru äldre, omoderna och i

drift oekonomiska vagnar nu måst behållas och nyttjas i trafiken längre än

som strängt taget kunde anses lämpligt, vöre emellertid, anför styrelsen vidare,

vagnparken alltjämt otillräcklig för tillgodoseende av den alltjämt växande

trafikens krav. Till belysning av detta förhållande hänvisar styrelsen

till följande uppgifter rörande antalet godsvagnar, deras sammanlagda transportkapacitet

samt det utförda transportarbetet under olika år:

Antal vagnar: 19,30 1935 1939 1940 1941

(i januari)

Slutna................ 0,539 6,281 6,369 6,527 7,367

öppna......... 14,635 10,230 10,113 10,621 13,982

Summa 21,174 16,511 16,482 17,148 21,349

Antal bärighetston:

(tusental)

Slutna ................ 87 94 101 103 114

Öppna......... 227__182__198____208 270

Summa 314 276 299 311 384

Tonkilometer (milj.)...... 1,532 1,673 2,589 3,760 —

Järnvägsstyrelsen konstaterar sålunda, att antalet godsvagnar stigit under

år 1939 med 4 procent och under år 1940 med 24 procent, medan den redan

år 1939 mycket stora trafiken under år 1940 ökat med ytterligare 45 procent.

Styrelsen ville emellertid erinra örn att samtliga angivna siffror i någon

mån påverkats i höjande riktning av den ökning av bannätet, som — särskilt

under de senare åren — ägt rum genom statsförvärv av enskilda järnvägar.

För det nu löpande året vore det, enligt vad järnvägsstyrelsen framhåller,

ännu icke möjligt att meddela någon uppgift rörande den sannolika trafikomfattningen,

mätt i tonkilometer. Att döma av hittills kända siffror å antalet

av trafikant lastade vagnar ville det emellertid nu synas, som örn trafiken

sedan motsvarande tid föregående år stigit med ytterligare minst 30

procent, medan vagnparken och därmed transportkapaciteten innevarande

år ökat eller komme att ökas nied endast omkring 900 nybeställda vagnar,

av vilka inemot 700 bekostats av det för nu löpande budgetår anvisade anslaget

å 10,000,000 kronor.

De anförda uppgifterna syntes med all tydlighet ådagalägga, anför järnvägsstyrelsen

vidare, att styrelsen, oaktat det tillskott i godsvagnparken som

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

erhållits på grund av hittills anvisade riksstatsanslag, fortfarande stöde inför

mycket stora svårigheter, då det gällde att ombesörja den så snabbt och alltjämt

växande godstrafiken. Örn de åtgärder, som vidtagits för att bemästra

den förhandenvarande situationen, anför styrelsen:

Styrelsen har behållit i trafik alla äldre vagnar, som överhuvudtaget och

utan åsidosättande av trafiksäkerhetens strängaste krav kunna framföras i

tågen. Vidare söker styrelsen på allt sätt tillse, att transporterna äga rum på

ett såvitt möjligt ändamålsenligt sätt och med kortast tänkbara omloppstid

för vagnarna. I detta sammanhang må bl. a. erinras örn den skärpning av bestämmelserna

rörande vagnpengar vid överskriden lastnings- och lossningsfrist,

som vidtagits på styrelsens initiativ. På grund av försvarsberedskapen

och angelägenheten att trygga tillförseln av vissa för landets försörjning viktiga

varor såsom ved och fodercellulosa m. m. har emellertid ett stort antal

vagnar måst avdelas enbart för dylika under mera normala förhållanden icke

i så avsevärd omfattning förekommande transporter. Verkställd utredning

ger vid handen, att berörda av folkförsörjningen och försvarsberedskapen

påkallade transporter för närvarande regelbundet binda ej mindre än omkring

5,500 vagnar, vilka stå så att säga i en särklass och äro undandragna

den i egentlig mening kommersiella trafiken. Härtill kommer, att även vissa

andra transporter såsom forsling av gengasbränsle, torv m. fl. varuslag, vilka

visserligen icke äro på samma sätt förtursberättigade i fråga örn vagnhållningen,

likaledes på grund av rådande särskilda förhållanden nått en betydande

omfattning och därför nu kräva ett avsevärt större antal vagnar än

normalt.

Med hänsyn till nyss berörda förhållanden kunde, anföres vidare i skrivelsen,

styrelsen oförbehållsamt vitsorda, att en fortsatt nyanskaffning av

godsvagnar vore nödvändig för alt statens järnvägar skulle på ett något så

när tillfredsställande sätt kunna motsvara de krav, som under dessa onormala

tider ställdes på dem såsom organ i försvarets och folkförsörjningens

tjänst. Styrelsen blundade icke för att de av krisläget framkallade transporterna

förr eller senare skulle bortfalla. Ej heller bortsåg styrelsen från att

man torde få riik na med en lågkonjunkturperiod efter krigets slut. De nu

rådande förhållandena med en onaturligt stor godstrafik å landets alla järnvägar

och en oerhört stor vagnknapphet gjorde emellertid, att man måste

skjuta åt sidan eventuella betänkligheter mot en nyanskaffning av godsvagnar,

som vid en jämförelse med förhållandena under åren närmast före

kriget måhända kunde förefalla ganska stor. Styrelsen hade gjort ett överslag

av det nu mest oundgängliga behovet av nya godsvagnar och därvid

kommit till det resultatet, att minst omkring 1,250 godsvagnar behövde anskaffas

under närmast kommande år. I detta antal vore då inräknat den

normala ersättningsanskaffningen. Denna del å cirka 430 vagnar (160 slutna

och 270 öppna), vartill medel borde anvisas ur förnyelsefonden, beräknades

representera en kostnad av 5,700,000 kronor. På kapitalbudgeten skulle

därefter behöva anvisas 11,200,000 kronor. För att denna anskaffning skulle

tjäna sitt syfte och blänga lättnad i svårigheterna snarast möjligt vore det enligt

styrelsens mening angeläget, att åtminstone en del av de erforderliga

kapitalmedlen anvisades redan av innevarande års riksdag. Då av styrelsen

hos vagnverkstäderna hittills gjorda beställningar enligt kontraktsbestäm
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 305.

133

melserna skulle vara slutlevererade i början av nästkommande år, kunde

styrelsen nämligen på delta sätt bliva i tillfälle att redan denna höst träffa

avtal örn fortsatt vagntillverkning omedelbart efter det årets beställningar

slutlevererats. Verkstäderna å sin sida skulle härigenom tillförsäkras en någorlunda

jämn arbetstillgång.

Med åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att å tilläggsstat

till riksstaten för det nu löpande budgetåret ett belopp av 5,600,000

kronor måtte anvisas. Härigenom skulle möjliggöras beställning under den

närmaste tiden av omkring 450 godsvagnar (100 slutna och 350 öppna). Styrelsen

hade för avsikt att i sina anslagsäskanden till nästkommande års riksdag

och i sitt förslag till förnyelsefondsstat för år 1942 föreslå anvisande av

de ytterligare medel, som erfordrades för genomförande av det angivna anskaffningsprogrammet.

På grund av den alltsedan krigsutbrottet rådande bristen på gods vagnar

vid statens järnvägar lia statsmakterna vid skilda tillfällen anvisat betydande chf/enanslag

till anskaffning av nya godsvagnar. Sålunda uppgå anslagen å kapitalbudgeten

till detta ändamål för budgetåren 1939/40—1941/42 till sammanlagt

över 24 milj. kronor, motsvarande en nyanskaffning av närmare

2,000 vagnar. Hela godsvagnparken kan för närvarande uppskattas till

omkring 22,000 vagnar. Då godstrafiken ökat avsevärt mer än vad som motsvarar

godsvagnparkens kapacitetsökning, föreligger emellertid alltjämt en

högst betydande vagnbrist. Att statens järnvägar kunnat i den omfattning

som skett avveckla godstrafiken beror bland annat på de åtgärder av skilda

slag, som järnvägsstyrelsen vidtagit i syfte att utnyttja vagnarna på mest

effektiva sätt.

Godstrafiken vid statens järnvägar ökas alltjämt, och det är anledning

antaga, att -— i den mån krisförhållandena skärpas — kraven på ökade

transportmöjligheter å statens järnvägar komma att än mer stegras. Härvidlag

torde särskilt böra framhållas statens järnvägars stora betydelse för

lösande av de svåra transportproblem, som uppkommit i samband med den

pågående omställningen av landets bränsleförsörjning. Vidare bör erinras,

att ytterligare inskränkningar i motortrafiken kunna bliva nödvändiga på

grund av de ökade försörjningssvårigheterna med olja och gummiringar,

varigenom en övergång i än större omfattning än hittills från landsvägstransporter

till järnvägstransporter blir erforderlig.

.lag är medveten om att en fortsatt ökning av statens järnvägars godsvagnpark

kan komma att medföra, att densamma för relativt lång tid kan

bliva överdimensionerad för normala trafikförhållanden. De ekonomiska betänkligheter,

som i anledning härav onekligen måste hysas, torde man emellertid

i nuvarande läge nödgas bortse från. Skola de för försvaret och folkförsörjningen

viktiga transportproblemen kunna av statens järnvägar lösas

i stort sett tillfredsställande, torde det nämligen vara ofrånkomligt, att ytterligare

anskaffning av nya godsvagnar sker, i den mån tillverkningskapaciteten

medgiver detta. Det må i detta sammanhang framhållas, att över
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Mcij.ts proposition nr 305.

dimensioneringens omfattning i viss grad kan antagas minskas till följd av

dels att en förhållandevis stor utrangering av äldre godsvagnar torde bliva

ofrånkomlig efter den nuvarande krisens slut på grund av det onormala slitaget

å materielen under nu rådande högtrafik och dels att i samband med

förstatligande av enskilda järnvägar behov torde föreligga att i relativt stor

utsträckning ersätta äldre omoderna vagnar med nya.

Järnvägsstyrelsens nu föreliggande anskaffningsprogram, som avser det

mest oundgängliga behovet, innebär, att under närmaste året minst omkring

1,250 godsvagnar skulle beställas. Av kostnaderna för detta antal, tillhopa

16,900,000 kronor, förutsättas omkring 5,700,000 kronor, avseende omkring

430 vagnar, därav 160 slutna och 270 öppna, skola bestridas av förnyelsefondsmedel,

medan återstående belopp, 11,200,000 kronor, skulle utgå av

anslagsmedel å kapitalbudgeten. Av sistnämnda belopp skulle enligt järnvägsstyrelsens

förslag 5,600,000 kronor, motsvarande kostnaderna för omkring

450 godsvagnar, därav 100 slutna och 350 öppna, anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår och återstoden å riksstaten för nästa

budgetår.

Beträffande vagnverkstädernas kapacitet har jag under hand inhämtat, att

dessa, därest de inom den närmaste tiden erhölle beställningar, skulle under

tiden fram till den 1 juli 1942 kunna åtaga sig tillverkning av 200 öppna

godsvagnar utöver de vagnar, för vilka kostnaderna enligt järnvägsstyrelsens

förslag skulle bestridas av anslag å tilläggsstaten och av förnyelsefondsmedel.

Vid dylikt förhållande anser jag det angeläget, att medel redan nu

anvisas för anskaffning av ytterligare 200 vagnar. Då kostnaderna för dessa

kunna beräknas till 2,200,000 kronor skulle å tilläggsstaten behöva anvisas

ett anslag av 7,800,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 7,800,000.

[9.] 16 a. Tankvagnar, reservationsanslag. I en till järnvägsstyrelsen

ställd, av styrelsen med utlåtande den 20 juni 1941 överlämnad skrivelse

hemställde statens bränslekommission örn vidtagande av åtgärder för anskaffning

av ett närmare angivet antal järnvägstankvagnar för transport av

flytande bränsle.

Sedan utlåtanden över framställningen avgivits av statens industrikommission

och statens trafikkommission, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den

15 augusti 1941 åt järnvägsstyrelsen att på av styrelsen i dess utlåtande förordat

sätt för en kostnad av högst 1,250,000 kronor anskaffa ett visst antal

tankvagnar. Enligt samma beslut skulle utgiften bestridas av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1941/42 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget till kommunikationsverken.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

135

Med hänsyn till innehållet i de till ärendet hörande handlingarna torde

någon närmare redogörelse för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet,

utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla

nödiga upplysningar genom handlingarna, som komma att tillhandahållas

utskottet.

Då täckning för medelsanvisningen bör ske genom anvisande av ansIaglteporfemeHfrå

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tankvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av................................... kronor 1,250,000.

D. Statens vattenfallsverk.

[10.] 2 a. Kraftstation i Midskogsforsen, reservationsanslag. I skrivelse

den 21 augusti 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt örn anvisande å tillläggsstat

för innevarande budgetår av ett anslag å 6,000,000 kronor till påbörjande

av utbyggnad av en ny kraftstation i Indalsälven.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen till en början lämnat följande uppgifter

rörande belastningen vid statsblocket under de senaste sju budgetåren:

Total]

Ökning från

Budgetår

förbrukning

föregående år

Milj. kWh

Milj. kWh

1934/35 ..........

.......... 2,068

213

1935/36 ..........

......... 2,268

200

1936/37 ..........

2,476

208

1937/38 ..........

......... 2,781

305

1938/39 ..........

.......... 2,838

57

1939/40 ..........

.......... 3,139

301

1940/41 ..........

.......... 3,306

167

Exklusive leveranser för ånggenerering uppgick den totala förbrukningen

under 1940/41 till 3,144 milj. kWh.

Vattentillgången hade, meddelar styrelsen, under sommaren 1940 varit relativt

låg men hade tack vare riklig nederbörd stigit till normalt värde under

hösten fram till årsskiftet. Därefter hade vattentillgången sjunkit under den

långa och kalla vintern till 10 å 20 procent under normalt värde. Vårfloden

hade i mellersta Sverige blivit liten och kortvarig men i norra Sverige mera

normal.

Trots dessa delvis ogynnsamma förhållanden hade, fortsätter styrelsen, tack

vare de omfattande sjöregleringar, som nu genomförts, någon ångkraftproduktion

icke behövt tillgripas vid statsblocket. Från främmande kraftföretag

hade under året inköpts 130 milj. kWh.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj-.ts proposition nr 305.

Ändringarna i kraftförbrukning för olika ändamål mellan budgetåren 1939/

40 och 1940/41 tedde sig på följande sätt:

ökning ( + ) eller

Konsumtionsgrupp minskning (—)

Milj. kWh

Allmän distribution.................... +157

Reservkraft........................... + 45

Andelskraft ........................... + 61

Statens järnvägar exklusive malmbanan.. + 16

Malmbanan och malmfälten............ + 7

Trä- och pappersindustrien ............ — 264

Elektrokemisk industri................. + 24

Anggenerering ........................ +121

Summa + 167

I anslutning till denna uppställning anför styrelsen:

Den stora ökningen av förbrukningen inom samtliga grupper med undantag

för trä- och pappersindustrien är påfallande. Kraftbehovet för trä- och

pappersindustri har till följd av exportsvårigheterna minskat med icke mindre

än 264 milj. kWh. Inom denna grupp synes emellertid belastningen ha

stabiliserat sig vid omkring halva förkrigsvärdet. Bortser man från kraftuttagningen

för trä- och pappersindustrien samt leveranserna för ånggenerering,

som ske i mån av tillgång, kommer man till en belastningsökning i övrigt

av 310 milj. kWh/år, vilken ger en klar uppfattning om den takt, i vilken

denna övriga belastning tillväxt under det gångna året.

Stegringen i kraftförbrukningen beror närmast på den betydande ökningen

under de två första kvartalen 1941. Detta framgår av följande tabell över

det årsvärde, som konsumtionen exklusive ånggenereringskraft motsvarat under

de nedan angivna kvartalen:

Milj. kWh/år

2:a kvartalet 1940 ...................... 2,870

3:e » 1940 2,920

4:e » 1940 2,930

lia » 1941 3,360

2:a » 1941 3,400

Från och med årsskiftet 1940/41 har en synnerligen kraftig belastningsökning

inträtt. En verkställd undersökning har visat, att ökningen delvis men

endast i ringa grad beror på stegrad industriell produktion. Huvudsakligen

beror ökningen på ökad borgerlig förbrukning för bland annat hushållselektrifiering

och bostadsuppvärmning, på ökade leveranser av reservkraft till

andra kraftföretag och på ökad användning av vattenkraft inom industrien

för ersättning av andra energikällor. Dessa tre områden förete sinsemellan

ungefär lika stora ökningsbelopp. Det kan konstateras, att belastningsökningen

icke blott kvarstått utan ytterligare ökats under 2:a kvartalet 1941, trots

att bostadsuppvärmningen detta kvartal rimligen borde varit av ringa omfattning

och reservkraftleveranserna under vårfloden borde nått sitt minimivärde.

Även under juli och augusti 1941 har belastningsstegringen fortsatt.

. Under sistnämnda tid har belastningen sålunda motsvarat ett årsvärde

av cirka 3,600 milj. kWh, vilket höga värde dock delvis torde bero på de

till följd av den intensiva torkan stegrade reservkraftleveranserna.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

137

Det gångna budgetårets erfarenheter synas tyda på att det måste räknas

med en fortsatt stor belastningsstegring samtidigt som ntgångsnivån för belastningen

under året kraftigt höjts. Därtill kommer, att styrelsens leveranser

till Sydsverige komma alt avsevärt ökas enligt träffade överenskommelser

och vidare att det sannolikt torde få räknas med en leverans av närmare 150

milj. kWh/år till det planerade järnverket i Luleå.

Trots den stora belastningsökningen finner styrelsen läget i vad avser kraftbalansen

tillsvidare relativt gynnsamt tack vare de åtgärder, som vidtagits

i fråga örn utbyggnad av kraftstationer och vattenregleringar. Styrelsen erinrar

sålunda örn att under det gångna budgetåret aggregat 8 i Porjus färdigställts

och att Suorvadammen ordnats för en ytterligare dämning med 0.7 m.

Det första aggregatet vid den pågående utbyggnaden i Hissmofors hade tagits

i drift under augusti månad, och nästa aggregat beräknades bli klart

i oktober. Vid sistnämnda tidpunkt torde även kraftstationen i Kattstrupeforsen

börja leverera kraft från sitt första aggregat; det andra aggregatet torde

bli färdigt i mars 1942. Regleringsarbetena i Indalsälven hade fortgått

planenligt. Dylika arbeten finge en allt större betydelse genom de ökade utbyggnaderna

i detta vattendrag. Första aggregatet i Hojumstationen torde

kunna tagas i drift omkring årsskiftet 1941/42 och det andra aggregatet hösten

1942. Kraftstationen i Torpshammar beräknades liksom vattenregleringarna

i (limån kunna tagas i bruk på sensommaren 1943.

Kraftförsörjningen anser styrelsen tack vare de nämnda tillskotten vara

tryggad under de närmaste 2 å 3 åren, ehuru temporära svårigheter kunna

uppstå i händelse av ogynnsamma vattenförhållanden, eftersom det vid nuvarande

bränslesituation icke torde bliva möjligt att i större omfattning

åstadkomma krafttillskott medelst ångkraft. Det vore enligt styrelsens mening

icke ekonomiskt lämpligt att bygga ut så mycket vattenkraft, att kraftavsättningen

under torrår kunde upprätthållas i full utsträckning utan ångkrafttillsats.

Skulle exceptionella torrårsförhållanden inträffa och nuvarande

svårigheter i fråga örn bränsleförsörjningen kvarstå, måste man räkna

med en viss ransonering av kraftuttagningen.

Styrelsen erinrar örn att styrelsen för ett år sedan ansett det pågående utbyggnadsprogrammet

vara så rikligt och begränsningen av produktionen inom

trä- och pappersindustrien så väsentlig, att eventuella nya vattenkraftutbyggnader

borde verkställas i ett moderat tempo, vilket ur finansiell synpunkt

vore önskvärt med hänsyn till den utpräglade materialbrist och den

betungande prisstegring, som successivt kunde väntas inträda vid ett mycket

långt krig. Så länge det förefallit mycket osannolikt, att kriget kunde få

större varaktighet än världskriget 1914—18, hade det därjämte icke funnits

någon anledning alt påskynda någon vattenkraftutbyggnad, vilken trots forcering

icke kunde bli färdig lill sommaren 1943.

Belastningsulvecklingen hade, fortsätter styrelsen, ändrat en av förutsättningarna

för den fortsatta utbyggnadsverksamheten. Stormaktskriget hade

fått en sådan utvidgning, att man saknade möjlighet alt bedöma dess fortsatta

förlopp och längd. Bränsleknappheten började bli animera framträ
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

(lande. Ur självförsörjningssynpunkt syntes det därför numera föreligga flera

nya och starka skäl för en skyndsam utbyggnad av ny vattenkraft. En

sådan utbyggnad finge då betraktas som en försäkringsåtgärd i syfte att skapa

ökad trygghet åt kraft- och bränsleförsörjningen. Man borde emellertid

icke blunda för risken att, om kriget slutade före hösten 1944, förlust kunde

uppstå såväl genom utbyggnadens verkställande under tid med lågt penningvärde

som därigenom, att en del av kraften icke funne kvalificerad avsättning

på grund av minskade kraftbehov.

I nder hänvisning till det sagda föreslår vattenfallsstyrelsen, att en ny

större kraftstation omedelbart påbörjas.

Styrelsen framhåller emellertid i detta sammanhang, att omfattande utbyggnader

av ny kraft pågå genom privata och kommunala företag. Härom

anför styrelsen:

Under de senaste två åren har sålunda bland annat kraftstationen i Hammarforsen

väsentligt utvidgats och en ny kraftstation i Skymnäs i Klarälven

färdigställts. Under åren 1942—44 kommer kraftstationen i Krångede att utvidgas,

och de pågående utbyggnaderna i Gammelängsforsen och Järpströmmen

i Indalsälven att tagas i drift. Även andra ehuru mindre anläggningar

äro planerade eller under arbete. Det tillskott, som under åren 1942—44

kan påräknas från privata och kommunala kraftstationer, blir av storleksordningen

1,100 milj. kWh/år. En undersökning av kraftbalansen för hela

landet har emellertid visat, att det, även då hänsyn tages till dessa stora

utbyggnader och de statliga anläggningar, som nu äro under arbete, synes

vara ur landets synpunkt önskvärt, att ytterligare ny vattenkraft utbygges avstaten.

Vidale meddelar styrelsen, att styrelsen hade för avsikt att inom den närmaste

tiden föreslå utbyggnad av en mindre kraftstation, som snabbt kunde

färdigställas och att undersökningar för att åstadkomma nya stora sjöregleringar

påginge.

Vattenfallsstyrelsens utredningar rörande val av vattenfall för den nu föreslagna

större utbyggnaden ha resulterat däri, att det vore lämpligt att utbygga

den övre delen av fallsträckan mellan Lits vattnet och Gesundas jon i

Indalsälven, eller närmare bestämt de cirka 29 meter därav, som ligga närmast

Levattnet. I den nya kraftanläggningen skulle utnyttjas Skärhällsforsen,

Midskogsråsen samt en mindre övre del av Näveredeforsen. Anläggningen

skulle sålunda erhålla samma fallhöjd som Stadsforsen.

Vattenmängden i denna del av Indalsälven understiger vattenmängden vid

Stadsforsen med 18 procent. De nedanför Litsvattnet tillkommande biflödena

äro emellertid oreglerade, och då därtill kommer, att Indalsälven till och med

Litsvattnet hunnit regleras i mycket stor omfattning och kommer att ytterligare

regleras under de närmaste åren, har det visat sig lämpligt att utbygga

Midskogsanläggningen för ungefär samma vattenmängd som nuvarande

utbyggnad i Stadsforsen, cirka 350 m3/s.

Styrelsen meddelar härefter följande uppgifter örn den nya kraftstationen:

Midskogsanläggningen skulle i likhet med Stadsforsanläggningen utföras

med tva vertikala Kaplanaggregat för en maximieffekt av cirka 80,000 kW.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Rimpi. Maj:ts proposition nr 305.

139

Kraftstationen kommer att förläggas på berg och får i stort sett samma utformning

som Stadsforsens kraftstation, ehuru med den skillnaden, att vattnet

icke kan ledas direkt från kraftstationen ut i älven; det erfordras cirka

100 m. långa tunnlar från turbinavloppen till älvfåran.

Dammarna bli ävenledes av ungefär samma omfattning som i Stadsforsen,

ehuru något högre. Dammpartiet över själva älvfåran kommer att utföras

i betong, medan övriga dammbyggnader, som erfordras med hänsyn till

vattenytans uppdämning, komma att utföras i jord och sten med användande

av de från kraftstationen och avloppen utsprängda bergmassorna.

Denna jord- och stendamm förses med kärna av betong.

Vid nuvarande penningvärde beräknas kostnaden för kraftstationen uppgå

till 32,500,000 kronor.

Vid en forcerad utbyggnad skulle ett begynnelseanslag erfordras på tillläggsstat

för innevarande budgetår av 6,000,000 kronor. För budgetåret

1942/43 skulle anslagsbehovet uppgå till 12,000,000 kronor.

För den händelse maskineri omedelbart beställdes, vöre, meddelar styrelsen,

leveranstiden från verkstaden för första aggregatet cirka 26 månader och

med montagetiden cirka 30 månader. Det vore ovisst, huruvida man kunde

utföra vattenbyggnadsarbetena på denna korta tid, som vida understege vad

som hittills presterats. Emellertid vore det för en omedelbar förstärkning av

krafttillgången av största betydelse, att arbetet omedelbart påbörjades, och

att alla större beställningar snarast möjligt verkställdes.

I sin skrivelse hösten 1940 med anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 JMpartems.niiframlade

vattenfallsstyrelsen vissa beräkningar rörande de närmaste årens CW-"- kraftbehov. Beräkningarna upptogo tre olika belastningsalternativ, vilka kunde

tänkas böra läggas till grund för det fortsatta utbyggandet av statens vattenkraftstillgångar.

Alternativ 1 anslöt sig till en av styrelsen år 1938 gjord

fredsprognos. Enligt denna skulle man under budgetåret 1940/41 ha att räkna

med en belastning av 3,040 milj. kWh, som sedan skulle stiga med 110

milj. kWh per år. Det högsta belastningsalternativet, nr 3, avsåg den utveckling,

som kunde uppkomma vid en relativt ohämmad export och import under

fortsatt krig utanför Sverige. Enligt detta skulle belastningen under året

1940/41 lia blivit 3,410 milj. kWh med en ökning tills vidare på 200 milj.

kWh per år. Mellan dessa hade inlagts ett alternativ 2, avseende fortsatt

krig utanför Sverige men med hämmad export och import. Enligt detta

skulle belastningen bliva 3,100 liliij. kWh under året 1940/41 med en ökning

tills vidare av 175 milj. kWh per år. Dessa siffror avsågo belastningen exklusive

ånggenereringskraft, vars storlek berodde av det förefintliga överskottet.

Med det utbyggnadsprogram, som styrelsen framlade i sin skrivelse, skulle

krafttillgången bliva riklig vid en utveckling enligt alternativ 1 och tillräcklig

vid en utveckling enligt alternativ 2, dock med någon knapphet under exceptionella

torrår. Under det såsom mera osannolikt ansedda alternativet 3

skulle krafttillgången bliva något knapp redan under normala valtenår.

Vid anmälan i 1941 års statsverksproposition av vattenfallsstyrelsens äs
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

Randen anförde jag, att skäl talade för att man vid bedömande av den takt,

vari vattenkraftsutbyggandet under budgetåret 1941/42 borde ske, finge utgå

från att den allmänna situationen politiskt och ekonomiskt sett under budgetåret

i stort komme att överensstämma med den då föreliggande situationen.

Med hänsyn härtill förordade jag bifall till det av vattenfallsstyrelsen

föreslagna utbyggnadsprogrammet. Kungl. Majit och riksdagen anslöto sig

härtill.

Ehuru den allmänna situationen i landet i stort sett icke undergått några

väsentliga förändringar, sedan detta uttalande gjordes, har såsom framgår

av vattenfallsstyrelsens nu föreliggande skrivelse utvecklingen å kraftförsörjningens

område icke motsvarat de för detta fall gjorda beräkningarna, eller alternativet

2. Kraftförbrukningen exklusive ånggenereringskraft uppgick visserligen

under budgetåret 1940/41 till 3,144 milj. kWh eller praktiskt taget till

det beräknade värdet, 3,100 milj. kWh. Under innevarande år har emellertid

belastningen stigit avsevärt och uppgick vid utgången av andra kvartalet

till en storlek, motsvarande ett årsvärde av ej mindre än 3,400 milj. kWh,

eller i det närmaste samma värde som beräknades enligt alternativ 3. Belastningsökningen

beror i huvudsak på ökningar av ungefär samma storlek

inom tre olika konsumtionsgrupper, nämligen borgerlig förbrukning, reservkraftleveranser

och användning inom industrien såsom ersättning för andra

energikällor. Ökningen har fortsatt även under juli och augusti månader.

På grund av dessa erfarenheter anser jag mig i likhet med vattenfallsstyrelsen

böra utgå frän antagandet, att belastningsstegringen vid fortsatt krig

utanför landets gränser kommer att fortgå, även om leveranser ske endast

till de ändamål, vilkas behov för närvarande tillgodoses genom statens kraftförsörjning.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid meddelat, att enligt ingångna

överenskommelser styrelsens leveranser till Sydsverige komma att avsevärt

ökas och att man därjämte torde få räkna med en leverans av närmare 150

milj. kWh per år till det planerade järnverket i Norrland.

Utgår man från här angivna prognos för det blivande kraftbehovet, skulle

kraftförsörjningen med de nya krafttillskott, som enligt nuvarande utbyggnadsprogram

tillkomma, kunna antagas vara tryggad under de närmaste två

å tre åren, ehuru temporära svårigheter kunna uppstå i händelse av ogynnsamma

vattenförhållanden. Skulle däremot kriget fortsätta efter nämnda tid

och man sålunda måste räkna med fortsatt stegring av kraftbehovet, komma

svårigheter att uppstå att nied nu tillgängliga kraftkällor och redan pågående

utbyggnader tillgodose landets kraftbehov. Det är att förvänta, att dessa

svårigheter komma att bliva allt större, ju längre kriget varar. Ökad tillgång

å kraft utgör nämligen en viktig förutsättning för den omställning mot

självhushållning inom olika områden av samhällslivet, som framtvingas genom

begränsningen av importmöjligheterna, särskilt å bränsleförsörjningens

område. Skulle å andra sidan kriget upphöra tidigare än nu sagts, torde

kraftbehovet under den därpå närmast följande tiden antagas kunna väl tillgodoses

redan med nuvarande och under utbyggnad varande kraftverk. Ett

färdigställande inom närmaste treårsperiod av en ny större kraftstation skulle

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

141

under dylika förhållanden icke vara behövlig. Det behöver icke framhållas,

att kostnaderna för en utbyggnad under nuvarande krisperiod med all sannolikhet

komma att ställa sig avsevärt högre än om arbetet skedde under en

fredsperiod.

Med hänsyn till den ovissa framtidsutvecklingen anser jag det icke vara

försvarligt att nu underlåta att vidtaga åtgärder i syfte att, sett på längre

sikt, trygga vårt lands kraftförsörjning. Den ekonomiska uppoffring, som

ett utbyggande i förtid av en ny kraftstation kan medföra, anser jag i likhet

med vattenfallsstyrelsen böra betraktas såsom en försäkringspremie, avsedd

att skapa ökad trygghet för att landets kraft- och bränsleförsörjning

skall kunna på bästa sätt tillgodoses även under ogynnsamma yttre förhållanden.

Det synes vidare böra framhållas, att erfarenheten från förkrigsåren

visat, att efterfrågan på kraft även under normala förhållanden i allmänhet

avsevärt överstigit de i förväg gjorda beräkningarna. Jag förutsätter

emellertid, att därest ändrade förhållanden under arbetets gång skulle inträffa,

som medföra, att tidpunkten, då en ny kraftstation behöver tagas i

anspråk, kan framflyttas, takten i utbyggnadsarbetena i möjligaste mån

anpassas efter det ändrade läget.

Jag anser mig sålunda böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens förslag, att

arbetet för utbyggnad av en ny större kraftstation omedelbart påbörjas. Styrelsens

undersökningar örn den nya kraftstationens förläggning lia resulterat

i att den övre delen av fallsträckan mellan Litsvattnet och Gesundasjön

i Indalsälven borde utbyggas, därvid Skärhällsforsen, Midskogsråsen

och en del av Näveredeforsén skulle utnyttjas. Den fallhöjd, som skulle

tagas i anspråk, uppgår till 29 meter, eller samma fallhöjd som i Stadsforsen.

Ehuru vattentillgången i denna del av Indalsälven något understiger

vattenmängden i Stadsforsen, skulle emellertid, därest vissa ytterligare

vattenregleringar under de närmaste åren genomfördes, den nya stationen

kunna utbyggas för ungefär samma vattenmängd, som den för vilken Stadsforsen

är utbyggd, eller omkring 350 kubikmeter per sekund. Bruttoenergimängden

är beräknad till 600 milj. kWh per år. Därest arbetet å kraftstationen

påbörjas snarast, torde stationen kunna tagas i bruk redan under

år 1944. Kostnaderna för anläggningen äro vid nu rådande prisläge beräknade

till 32.5 milj. kronor. Av detta belopp skulle för arbetenas igångsättande

omedelbart behöva anvisas 6 milj. kronor, medan för nästa budgetår

ett belopp av 12 milj. kronor skulle erfordras.

Vad vattenfallsstyrelsen härutinnan föreslagit har icke givit mig anledning

till erinran. Jag vill därför tillstyrka, att det äskade anslaget anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation i Midskogsforsén å tilläggstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 6,000,000.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 305-

[11.] 5. Distrihutionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk, reservationsanslag. För detta ändamål har riksdagen

för budgetåren 1937/38—1941/42 anvisat respektive 6,775,000 kronor,

9.000. 000 kronor, 10,700,000 kronor, 12,500,000 kronor och 8,000,000 kronor.

1 skrivelse den 25 september 1941 har vattenfallsstyrelsen hemställt om

anvisande för samma ändamål av dels 2,000,000 kronor å tilläggsstat för innevarande

budgetår och dels 13,000,000 kronor för nästa budgetår.

Vattenfallsstyrelsen erinrar till en början om att till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk hade,

inberäknat anslag till överföringssystemet Porjus—Västerås, för tiden intill

den 1 juli 1941 såsom kapitalökningsanslag beviljats ett sammanlagt belopp

av 173,155,000 kronor. Däri vöre icke de belopp medräknade, som beviljats

under förutsättning av senare indirekt avskrivning. Vid samma tidpunkt

hade av anslagsbeloppet förbrukats 170,511,000 kronor. Vid slutet av budgetåret

1940/41 hade alltså förelegat en behållning på anslaget av 2,644,000

kronor. Tillsammans med det för budgetåret 1941/42 beviljade anslaget av

8.000. 000 kronor stöde sålunda 10,644,000 kronor till förfogande för detta

budgetår.

Att behållning uppkommit på anslaget till den 1 juli 1941 berodde, anför

styrelsen, på leveransförseningar och vissa uppskov med planerade arbeten.

För innevarande budgetår beräknades däremot de disponibla medlen bliva

helt tagna i anspråk, och styrelsen ansåge sig dessutom av skäl, som i det

följande skulle angivas, nödsakad att begära ett visst anslagsbelopp på tillläggsstat

för innevarande budgetår.

Vattenfallsstyrelsen erinrar om att styrelsen de föregående åren framhållit

svårigheterna att förutse krigets inverkan på belastningsutvecklingen och

de därmed sammanhängande kraven på distributionsnätet. Det hade därvid

förutsatts, att av sparsamhetsskäl nätutbyggnaderna skulle så långt möjligt

begränsas, men samtidigt angivits, att vissa förstärkningar av särskilt stamlinjenätet

vöre nödvändiga även vid stagnerande belastningsutveckling. Utgångspunkterna

för en bedömning av utbyggnadstakten vid distributionsnäten

vore nu i viss mån ändrade, främst på grund av det i förhållande till

tidigare kalkyler rätt avsevärt ökade kraftbehov, varmed man, på sätt i föregående

punkt angivits, finge räkna. Detta inverkade även på nätutbyggnaderna.

Då utsikterna för en snar återgång till fredsförhållanden minskats,

funnes det icke längre anledning att söka i det längsta uppskjuta vissa arbeten,

som ändock måste utföras inom en nära framtid. Det tedde sig tvärtom

förmånligt, att de genomfördes så snart som möjligt och därmed förmodligen

vid en lägre prisnivå än eljest skulle bliva fallet.

På grund av de angivna förhållandena hade, framhåller styrelsen, utbyggnaderna

av nätet och speciellt nybyggnaden av större kraftledningar varit

mer omfattande under föregående budgetår än vad som förutsetts för ett

år sedan. Även för innevarande och nästa budgetår förutsåges en livlig

byggnadsverksamhet. Hur förhållandena därefter komme att gestalta sig

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305-

143

vore svårt att överblicka. Möjligen lomme materialknapphet att nödvändiggöra

en minskning av arbetenas omfattning.

Det nu aktuella anslagsbehovet dominerades, fortsätter styrelsen vidare,

av medelsbehovet för den nya 220 kV linjen från Norrland. Det därutöver

erforderliga beloppet vore, om hänsyn toges till allmän fördyring, ungefär

lika stort som det för innevarande budgetår beviljade anslaget och sålunda

av en storleksordning, som kunde betecknas som normal. För järnvägselektrifiering

erfordrades ytterligare nyanläggningar, ehuru i fråga örn beslutade

banelektrifieringar i mindre omfattning än tidigare. Vissa kompletteringar

av Trollhätte kraftverks och Motala kraftverks primärnät borde icke längre

uppskjutas. De stora kraven på elektrifiering av industri och landsbygd samt

den ökade användningen av elektrisk energi i stället för bränsle nödvändiggjorde

en hel del utvidgningar och förstärkningar av primärnät, bvgdenät

och ortsnät.

De anslagsbehov utöver beviljat belopp, som beräknas för tiden intill utgången

av budgetåret 1942/43, har vattenfallsstyrelsen angivit i följande

sammanställning:

kronor 850,000

1,600,000

2,480,000

Ny stamlinje för 220 kV frän Indalsälven till Mellansverige:
Linje

Hammarforsen—Stadsforsen

Linje Stadsforsen—Torpshammar.

Totalkostnad 2,180,000 kronor,

varav tidigare beviljats 50,000 kronor.

Före den 1 juli 1943 erfordras

ytterligare.................

Linje Torpshammar—Ljusdal. Totalkostnad

2,970,000 kronor, varav

tidigare beviljats 50,000 kronor.

Före den 1 juli 1943 erfordras ytterligare

.....................

Ställverk i Stadsforsen. Totalkostnad

500,000 kronor, varav före den 1

juli 1943 erfordras..............

Ställverk i Torpshammar. Totalkostnad

850,000 kronor, varav föreden

1 juli 1943 erfordras............

Ställverk i Ljusdal................

Sammanlagd totalkostnad för den

nya stamlinjen 7,400,000 kronor,

varav utöver redan beviljade belopp

före den 1 juli 1943 erfordras

Ställverk för 220 kV i Hallsberg......................

Utvidgning av sekundärstationen i Notviken ..........

Utvidgning av sekundärstationen i Örnsköldsvik........

Ny transformatorstation för 77 kV vid Sundsvall för järn
vägselektrifiering

................................

Ny sekundärstation för 77 kV i Sandviken............

Stamlinje för 132 kV Västerås—Köping—Frövi—Hallsberg.

Totalkostnad 2,020,000 kronor, varav tidigare beviljats

1,900,000 kronor. Före den 1 juli 1943 erfordras

återstoden ...................................

430,000

700,000

50,000

kronor

6,110,000

600,000

100,000

150.000

440.000

420.000

120,000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Sekundärstation för 132 kV i Frövi för järnvägselektriJiering.

Totalkostnad 500,000 kronor, varav tidigare

beviljats 400,000 kronor. Före den 1 juli 1943 erfordras

återstoden ................................... kronor 100,000

Ny stamlinje för 132 kV Hallsberg—Malfors jämte ställverk

i Hallsberg. Totalkostnad 1,400,000 kronor, varav

före den 1 juli 1943 erfordras...................... » 1,050,000

Komplettering av ställverket vid Malfors kraftstation för

132 kV. Totalkostnad 580,000 kronor, varav tidigare

för anslutning av linjen Malfors—Eksund beviljats

60,000 kronor. Före den 1 juli 1943 erfordras därutöver

........................................... » 340,000

Ny primärlinje för 77 kV Malfors—Linköping........ » 130,000

Stamlinje för 132 kV Trollhättan—Falköping. Totalkostnad

1,180,000 kronor, varav tidigare beviljats 900,000

kronor. Före den 1 juli 1943 erfordras återstoden. ... » 280,000

Ny stamlinje för 132 kV Alingsås—Sjömarken jämte ställverk

i Alingsås och transformatoranläggning för 132 kV

i Sjömarken.......................... » 850,000

Diverse utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen inberäknat

fördyringar............................. » 1,300,000

Bygde- och ortsanläggningar inberäknat fördyringar. ... » 1,200,000

Diverse och oförutsett .............................. » 1,810,000

Summa kronor 15,000,000.

Planerna och motiveringen för den nya stamlinjen från Indalsälven till

Mellansverige framlades av vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 17 maj 1941,

med vilken styrelsen anhöll om godkännande av kontrakt med Krångede

aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen. I skrivelsen anfördes bland

annat:

Förutom vattenfallsstyrelsens 220 kV ledning från Indalsälven till Mellansverige

finnes en 220 kV ledning från Krångede till Horndal, tillhörig Krångede

aktiebolag. Till följd av pågående nyutbyggnader av kraft i Indalsälven

av enskilda och kommunala företag blir även sistnämnda linje fullbelastad,

varjämte ytterligare överföringsförmåga erfordras.

Vid förhandlingar, som förts med Krångede aktiebolag och aktiebolaget

Svarthålsforsen, vilket sistnämnda företag för Stockholms elektricitetsverks

räkning uppför en ny stor kraftstation i Indalsälven, har det framgått, att

det sammanlagda erforderliga ytterligare överföringsbeliovet för såväl vattenfallsstyrelsens

som de ovannämnda bolagens räkning skulle kunna tillgodoses

genom en enda gemensam ny 220 kV ledning. Eftersom det i all synnerhet

under nuvarande förhållanden är av vikt, att största sparsamhet med nybyggnader

iakttages och att icke större mängd ledningsmaterial användes än

som är absolut nödvändigt, har det för såväl vattenfallsstyrelsen som bolagen

varit av intresse att ernå en lösning, som möjliggör nybyggnad av blott

en ny 220 kV linje. Förhandlingarna ha resulterat i ett skrivelsen bifogat

förslag till avtal, vilket redan av bolagen godkänts. Vattenfallsstyrelsen har

för sin del godkänt avtalet under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande.

Nämnda avtal innebär i huvudsak, att en gemensam 220 kV ledning skulle

byggas med sträckningen Krångede—Hammarforsen—Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal—Horndal.

Vattenfallsstyrelsen skulle bygga och äga den

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

145

160 km långa linjen Hammarforsen—Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal,

medan Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen tillsammans

skulle äga och bygga sträckorna Krångede—Hammarforsen och Ljusdal—- Horndal med en sammanlagd längd av 195 km. Linjesektionerna skulle drivas

hopkopplade och utnyttjas gemensamt. Avgifterna för begagnandet av de olika

företagen tillhöriga linjesektionerna skulle utgå beräknade efter självkostnadsprincip.

Då framdeles även denna tredje 220 kV ledning blivit fullbelastad,

förutsättes vattenfallsstyrelsen bygga en ny kraftledning från Ljusdal

söderut, medan bolagen skulle bygga en iinje mellan Krångede och Ljusdal,

så att vattenfallsstyrelsen skulle erhålla en egen sammanhängande linje

Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal söderut och bolagen en linje Krångede

—Ljusdal—Horndal. Linjen Krångede—Hammarforsen—Stadsforsen skulle

även efter tillkomsten av den fjärde stamledningen tjänstgöra som sammanbindningslinje

längs Indalsälven för att möjliggöra samarbete mellan de fyra

220 kV linjerna till Mellansverige.

För avtalets giltighet förutsättes, att Kungl. Maj:t och riksdagen beviljar

anslag för linjebyggandet. Genom beslut den 23 maj 1941 förklarade Kungl.

Maj:t hinder icke möta för vattenfallsstyrelsen att avsluta avtal enligt det

vid styrelsens skrivelse fogade förslaget.

Beträffande de övriga i förutnämnda förteckning upptagna arbetena har

vattenfallsstyrelsen lämnat följande uppgifter:

På grund av materialknapphet kommer den i styrelsens skrivelse den 30

september 1940 berörda omläggningen av nuvarande 132 kV linje Västerås—

Hallsberg till 220 kV att uppskjutas i så måtto, att under den närmaste tiden

endast vissa stolpförstärkningar utföras. Som ersättning för den med omläggningen

avsedda överföringsförstärkningen har styrelsen träffat avtal med

aktiebolaget krafttransport örn transitering av kraft över bolagets 220 kV

ledningssektion Horndal—Hallsberg. Förbindelsen mellan bolagets och styrelsens

anläggningar kommer att ordnas med den transformator för 120,000

k VA. för vilken anslag begärdes år 1940 och vilken alltså icke placeras i

Finnslätten utan redan från början i Hallsberg. Då ställverk för 220 kV icke

tidigare finnes i Hallsberg, bli kostnaderna för erforderligt ställverk högre än

sorn beräknades för enbart transformatorns uppställning i Finnslätten. Det

tillkommer alltså, utöver tidigare för transformatorn beviljat belopp, 1,400,000

kronor, ett belopp av 600,000 kronor för 220 kV ställverk i Hallsberg.

I Notvikens stamlinjestation erfordras ställverk för anslutning av den linje,

varöver det nya järnverket vid Luleå skall taga ut kraft.

I samband med att uppgörelse träffats örn anordnande av ytterligare möjligheter

för leverans av ånggenereringskraft till Gideå & Husums aktiebolags

anläggningar vid Örnsköldsvik, måste stamlinjestationen i Örnsköldsvik utvidgas.

Ökning av transformatoreffekten kommer att erhållas genom överflyttning

av en i Trollhättan befintlig transformator, men för dennas installering

erfordras vissa utvidgningar av ställverket till en beräknad kostnad av

150,000 kronor.

Sedan riksdagen beslutat elektrifiering av bandelen Ange—Sundsvall och

järnvägsstyrelsen funnit det erforderligt med matning av denna bandel utom

från den befintliga omformarestationen i Ånge jämväl från Sundsvalls-hållet,

skall en omformarestation anordnas vid Sundsvall. Kraftleveransen, som

skall ombesörjas av vattenfallsstyrelsen, kommer att ske genom transitering

över Hammarforsens kraftaktiebolags ledningar, men därutöver erfordras för

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 305. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

leveransens fullgörande en transformatorstation för 77/6 kV vid Sundsvall.

Denna kommer till att börja med att förses med en transformator örn högst

10,060 kVA.

För stamlinjen Västerås—Köping—Frövi—Hallsberg och sekundärstationen

i Frövi upptagas i sammanställningen slutanslag utöver tidigare beviljade

belopp.

Nordväst om Älvkarleby kraftstation sker kraftdistributionen över ett 20

kV system, som matar bland annat Gävle stad och Sandvikens köping. På

grund av belastningens tillväxt har det befunnits önskvärt att verkställa

nämnda leveranser vid 77 kV över ledningen Älvkarleby—Hedemora. För leveranserna

i Sandviken erfordras därvid en transformatorstation för 77/22

kV därstädes. Stationen kommer till en början att förses med en transformator

örn 6,000 kVA.

Motala och Malfors kraftstationer samt det däromkring och söder därom

liggande distributionsnätet sammanhänga med det övriga primärsystemet

uteslutande över en 77 kV ledning mellan Finspång och Furuliden. Denna

ledning är otillräcklig, särskilt med hänsyn till att Motalastationerna drivas

huvudsakligen endast under dagtid, så att tidvis hela kraftbehovet inom nätet

måste tillföras norrifrån. En förstärkning av primärsystemet inom detta

område har länge varit planerad, men åtgärderna ha till följd av de rådande

krisförhållandena i det längsta uppskjutits. De måste emellertid genomföras

inom den närmaste tiden. En av ifrågavarande åtgärder är utbyggnad av den

132 kV linje Malfors—Eksund, till vilken anslag tidigare beviljats. Därutöver

erfordras en förbindelse direkt från Hallsberg till kraftverken vid Motala

ström. Undersökningar lia visat, att denna ledning bör dragas till Malfors

och utföras för 132 kV och med 120 mm2 koppararea. Sedermera bör ledningssystemet

Malfors—Mjölby—Nässjö—Jönköping omläggas från 77 till

132 kV. Detta system är avsett att ingå i en framtida 132 kV-förbindelse söder

örn Vättern mellan Trollhätte kraftverks och Motala kraftverks primärnät.

De närmast aktuella åtgärder, för vilka anslagsbehov upptagits i sammanställningen,

innefatta förutom själva linjen Hallsberg—Malfors en utvidgning

av ställverket i Hallsberg och en komplettering av ställverket i

Malfors, som nu är utfört för 77 kV. Nämnda komplettering har befunnits

böra ske så, att en av de nuvarande till generatorerna anslutna transformatorerna

för 6/77 kV utbytes mot en transformator för 6/132 kV. Därjämte

tillkommer ställverk för denna 132 kV transformator och för de utgående

132 kV linjerna till Hallsberg, Eksund och Mjölby.

Sedan kraftbehovet inom Linköpings stad och omkringliggande landsbygd

ökats högst avsevärt, har med Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag,

vilket äges av staden, träffats överenskommelse dels örn ökad

kraftleverans, dels örn framdragande av en för kraftleveransens fullgörande

erforderlig ledning från Malfors till Linköping. Nämnda ledning utföres med

77 kV spänning och med 35 mm2 koppararea.

För stamlinjen Trollhättan—Falköping upptages i sammanställningen slutanslag

utöver tidigare beviljat belopp.

Kraftuttagningen inom Sjömarkensystemet, vilket omfattar Borås stad med

omkringliggande bygd samt omformarestation för den elektrifierade banan

Borås—Göteborg, bar ökat så avsevärt, att en förstärkning av den nuvarande

överföringen mellan Alingsås och Sjömarken, som utgöres av enbart en 55

kV enkelledning, torde bliva nödvändig. Härför erfordras en ny 132 kV linje

mellan Alingsås och Sjömarken, vilken tillika kommer att utgöra ett led i den

ovannämnda 132 kV förbindelsen söder örn Vättern mellan Trollhätte och

Motala kraftverk, samt ställverk för linjen i Alingsås och utvidgning av stationen

i Sjömarken med transformatoranläggning för 132 kV. Hur den nya

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 305.

147

132 kV linjen skall utföras är ännu icke fullt bestämt. Antingen utföres den

tillsvidare helt med järnledningar med bibehållande av den nuvarande 55 kV

linjen eller bygges den med kopparledningar med nedtagning av nuvarande

linje.

Det beräknade anslagsbehovet för diverse utvidgningar av stamlinje- och

primärsystemen är förhållandevis högt med hänsyn till vad som redovisats

separat i sammanställningen. I beloppet ingå emellertid jämväl kostnadsökningar,

orsakade av den allmänna prisstegringen, för tidigare planerade anläggningar.

Det för bygde- och ortsanläggningar beräknade anslagsbehovet är ungefär

detsamma som i genomsnitt för de närmast föregående åren. Med hänsyn till

den inträdda fördyringen betyder detta, att själva arbetenas omfattning beräknas

något minska.

De rådande krisförhållandena ha visat sig medföra stora svårigheter att

förutse erforderliga byggnadsåtgärder. Ibland uppkomma kraftbehov för

nya ändamål, som kräva omfattande nyanläggningar och måste tillgodoses

mycket snabbt. I andra fall föreligga planer, vilkas genomförande är beroende

av om materialsvårigheter och dylikt kunna undanröjas. Vidare föreligger

risk för fortsatt kostnadsstegring. På grund av sådana förhållanden

har i anslagsbehovet medtagits ett relativt högt belopp för diverse och oförutsett.

Inom järnvägsstyrelsen pågå för närvarande utredningar rörande en del

banelektrifieringar, vilka örn de komma till stånd och skola påbörjas före

utgången av budgetåret 1942/43 föranleda kostnader för ledningar och stationer,

som icke inräknats i ovanstående sammanställning och förmodligen

icke kunna helt täckas medelst beloppet för diverse och oförutsett. Vattenfallsstyrelsen

har för avsikt att anmäla eventuellt ytterligare anslagsbehov för

sådana anläggningar samtidigt med att järnvägsstyrelsen begär anslag för

ifrågavarande elektrifieringar.

Vattenfallsstyrelsen meddelar härefter, att av skäl, som i det föregående

angivits, vissa arbeten inom distributionsnätet och speciellt de större linjebyggnaderna

påskyndats under budgetåret 1940/41. Vidare hade vissa under

år 1940 icke förutsedda arbeten tillkommit, som måste eller borde utföras

under innevarande budgetår. Detta gällde bland annat en del av den nya stamlinjen

från Norrland, ställverket för 220 kV i Hallsberg, transformatorstationen

i Selånger och primärlinjen Malfors—Linköping. Av dessa anledningar

beräknades det för innevarande budgetår disponibla anslagsbeloppet icke

bli fullt tillräckligt, ehuru förhållanden, som medförde förskjutningar i andra

riktningen icke vore uteslutna.

Vattenfallsstyrelsen anser det önskvärt, att någon förstärkning av anslagstillgången

för innevarande budgetår erhålles, och hemställer därför, att av

det totala anslagsbehovet 15,000,000 kronor enligt sammanställningen ett

belopp av 2,000,000 kronor ställes till förfogande på tilläggsstat för budgetåret

1941/42.

Såsom framgår av redogörelsen under näst föregående punkt har kraftkonsumtionen

under innevarande år stigit i en omfattning, varmed man tidigare

icke ansett sig hava anledning räkna. Detta förhållande har medfört, att

stegrade anspråk stiillts på distributionsnätets kapacitet. Utbyggnaden av

Departements

chefen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

detsamma har måst bedrivas i snabbare takt än tidigare förutsatts, och i utbyggnadsprogrammet

ha måst intagas nya arbeten, för vilka medel icke beräknats.

För att de krafttillskott som tillkomma, när de pågående vattenkraftsutbyggnaderna

i mellersta Norrland bliva färdigställda, skola i erforderlig omfattning

kunna överföras till sydligare delar av landet, erfordras, att ytterligare

en stamlinje står till förfogande. Kapaciteten hos den nuvarande stamlinjen

från Porjus till Västerås beräknas nämligen inom en nära framtid vara

till fullo utnyttjad. Då jämväl Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen

behöva ökade överföringsmöjligheter har vattenfallsstyrelsen inlett

förhandlingar med nämnda bolag för att uppnå en för de därav berörda

parterna tillfredsställande lösning av överföringsfrågan. Vid förhandlingarna

har det visat sig, att det sammanlagda ytterligare överföringsbehovet för

såväl vattenfallsstyrelsen som bolagen skulle kunna tillgodoses genom en

gemensam ny 220 kV ledning med sträckning Krångede—Hammarforsen—

Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal—Horndal. Genom byggandet av endast

en ny ledning skulle vinnas en minskning av såväl kostnaden för överföringssystemet

som behovet av ledningsmaterial, varå knapphet råder. Vattenfallsstyrelsen

har under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande med bolagen träffat

överenskommelse av innehåll, att vattenfallsstyrelsen skulle bygga ledningen

ä den 160 km långa sträckan Hammarforsen—Stadsforsen—Torpshammar—

Ljusdal, medan bolagen skulle utföra återstoden, omfattande en sträcka av

195 km. Ledningen förutsättes skola vara färdig den 1 augusti 1943. Tillhopa

med kostnaderna för de erforderliga ställverken i Stadsforsen, Torpshammar

och Ljusdal beräknas kostnaderna för statens vidkommande till 7,400,000

kronor. Av detta belopp erfordras för tiden intill den 1 juli 1943 6,110,000

kronor.

Då den träffade överenskommelsen synes utgöra en tillfredsställande lösning

av problemet om överförande av ytterligare kraft från Norrland till

Mellansverige, torde överenskommelsen böra godkännas från statsmakternas

sida. Jag förordar därför, att bemyndigande utverkas av riksdagen för Kungl.

Maj :t att å kronans vägnar godkänna det av vattenfallsstyrelsen villkorligt ingångna

avtalet.

Det av vattenfallsstyrelsen för budgetåret 1942/43 i övrigt framlagda utbyggnadsprogrammet,

som beräknats draga en kostnad av 8,890,000 kronor,

är, därest hänsyn tages till fördyringen, av ungefär samma storleksordning

som det, för vilket medel anvisats för innevarande budgetår. Programmet föranleder

icke någon erinran från min sida. Tillhopa med kostnaderna för den

nya stamlinjen skulle alltså anslagsbehovet fram till den 1 juli 1943 uppgå

till omkring 15 milj. kronor.

Vissa av de arbeten, som innefattas i planen för distributionsnätets utbyggnad,

äro av sådan angelägenhetsgrad, att desamma böra påbörjas redan

innevarande budgetår. För att möjliggöra detta synas i enlighet med vattenfallsstyrelsens

hemställan av det förut angivna beloppet av 15 milj. kronor

2 milj. kronor böra äskas å nu förevarande tilläggsstat. Det för planens genom
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

149

förande i övrigt erforderliga beloppet å 13 milj. kronor torde i vanlig ordning

böra äskas i 1942 års statsverksproposition.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna det i det föregående

omnämnda, mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede aktiebolag

och aktiebolaget Svarthålsforsen ingångna avtalet om

gemensam utbyggnad av en ny .stamlinje mellan Krångede,

Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar, Ljusdal och

Horndal;

dels ock till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

151

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushällningsdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/

42 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 8. Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservationsanslag. Genom

beslut den 18 oktober 1940 har Kungl. Majit, på sätt jag närmare angivit

i samband med äskande av anslag denna dag under punkten 3 å elfte huvudtiteln,

med stöd av 4 § allmänna förfogandelagen förordnat om upplåtelse till

kronan av nio norska ångfartyg, liggande i Göteborgs och Malmö hamnar.

Efter framställning av trafikkommissionen har Kungl. Majit därefter genom

beslut den 1 november 1940 dels bemyndigat trafikkommissionen att

i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid framställningen fogat avtalsförslag

träffa överenskommelse med svenska rederiföretag örn upplåtelse

till dessa av ifrågavarande fartyg, dels anvisat till trafikkommissionen ett

belopp av högst 450,000 kronor att mot redovisningsskyldighet i mån av

behov användas såsom driftkapital för fartygen, dels ock anbefallt statskontoret

att från det å förskoltsstat för försvarsväsendet m. lii. för budgetåret

1940/41 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, med redovisning

under särskild rubrik, till trafikkommissionen, på rekvisition i män av behov,

utbetala förenämnda belopp, högst 450,000 kronor. Till täckande av

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

Departementschefen.

nämnda belopp har riksdagen enligt skrivelse den 19 december 1940, nr

100, med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 81 under folkhushållningsdepartementet

gjorda förslag såsom kapitalinvestering i fonden för

förlag till statsverket till förlagskapital för drift av vissa fartyg å tilläggsstat

I för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

I skrivelse den 16 juni 1941 har statens trafikkommission gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel till driftkapital för ifrågavarande

fartyg.

Till stöd för framställningen har anförts i huvudsak följande:

Det för ifrågavarande ändamål hittills beviljade beloppet, 450,000 kronor,

har utanordnats till de rederiföretag, åt vilka fartygen upplåtits. Enligt trafikkommissionen

tillhandakomna kontokuranter erfordras ytterligare förskott

med sammanlagt 479,556 kronor 67 öre. Orsakerna till det synnerligen

dåliga resultatet av fartygens hittillsvarande verksamhet hänföra sig främst

till den svåra isvintern och i betydande omfattning till spärrningen under

sistlidna vinter av Kielkanalen samt slutligen till föreskrivna begränsningar

i avseende å fartygens rätt att medtaga laster. Med hänsyn till de osäkerhetsmoment,

som äro förbundna med förevarande rörelse, och då enligt de med

rederiföretagen ingångna överenskommelserna trafikkommissionen åtagit sig

att till bolagens disposition såsom förskott ställa erforderligt driftkapital,

anser kommissionen tillrådligt att för ändamålet nu ställes till förfogande

förslagsvis ytterligare 600,000 kronor.

Genom beslut den 20 juni 1941 har Kungl. Majit hemställt till fullmäktige

i riksgäldskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet lii. m. för

budgetåret 1940/41 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, med redovisning

under särskild rubrik, till trafikkommissionen, efter rekvisition i

mån av behov, utbetala högst 600,000 kronor att av kommissionen användas

såsom ytterligare driftkapital för ifrågavarande fartyg.

Såsom av det anförda framgår har det såsom driftkapital för de ifrågavarande

fartygen tidigare anvisade beloppet av 450,000 kronor icke visat sig

tillräckligt. Med hänsyn härtill och då trafikkommissionen stått inför kravet

av omedelbara utbetalningar anvisade Kungl. Majit den 20 juni 1941 från

förskottsstalen för budgetåret 1940/41 det av trafikkommissionen begärda beloppet,

600,000 kronor. Möjlighet förelåg dock icke att hos riksdagen då begära

täckning av de sålunda förskottsvis anvisade medlen, men riksdagens vederbörande

utskott underrättades örn beslutet. Då reglering av dessa förskottsutgifter

icke skedde under budgetåret 1940/41, synes erforderligt täck

ningsanslag böra äskas nu och uppföras å tilläggsstat I för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 305.

153

att till Förlogskapital för drift av vissa fartyg å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av ........................kronor 600,000.

[2.] 9. Förlagskapital för clearingkassan för kolonialvaror, reservationsanslag.

1941 års riksdag har enligt skrivelse nr 349 godkänt av Kungl.

Maj:t framlagda förslag till åtgärder för utjämning av marknadspriserna å

vissa förnödenheter (prop. 191).

I skrivelse den 12 september 1941 har statens livsmedelskommission gjort

framställning om fastställande av normalpriser å matärter, bruna bönor och

risgryn samt i samband därmed hemställt dels om inrättandet av en särskild

clearingkassa för reglering av marknadspriserna inom landet å bruna bönor

ävensom andra kolonialvaror, som läge under beslag eller vore föremål för

importreglering, dels ock om anvisande av förlagskapital till clearingkassan.

Med avseende å förslaget beträffande clearingkassan har kommissionen yttrat

bland annat:

Därest kommissionens hemställan beträffande prissättningen å bruna bönor

vinner bifall, kommer priset å svensk-odlade bönor att ej oväsentligt

överstiga priset å importerade bönor. Något skäl varför handeln skulle få tillgodogöra

sig denna marginal synes icke finnas. Med hänsyn härtill anser sig

kommissionen böra föreslå, att importen av bruna bönor, i den mån denna

sker genom enskilda företag eller organisationer, underkastas clearing på i

huvudsak samma sätt som numera sker beträffande ett flertal andra varor.

I samband härmed synes det lämpligt, att kommissionen erhåller bemyndigande

att, om och i den mån sä befinnes erforderligt, under clearingförfarandet

indraga även andra kolonialvaror, som ligga under beslag eller importreglering.

I fråga om risgryn tillämpas redan nu ett visst clearingförfarande

inom svenska kolonialvaruimportföreningen, men det synes ur flera synpunkter

lämpligt att denna clearing erhåller en mera officiell karaktär. Priskontrollnämnden

har för sin del funnit det mycket angeläget, att ifrågavarande

bemyndigande, såsom föreslagits, kommer att omfatta även andra kolonialvaror

än bruna bönor och risgryn.

Det ifrågasatta clearingförfarandet bör ansluta sig till det clearingsystem

som redan nu tillämpas inom kommissionen. Vissa avvikelser torde dock av

olika skäl böra ske. Sålunda synes det tills vidare ej nödvändigt att förbehålla

importen av kolonialvaror någon viss organisation. Enligt kommissionens

mening bör vidare den nu ifrågasatta clearingen bli helt självförsörjande.

Detta innebär, att clearingen bör handhavas så, att inbetalningarna i anledning

av clearingen skola läcka utbetalningarna. Emellertid torde av statsmedel

erfordras ett visst engångsbelopp såsom rörelsemedel för clearingen,

förslagsvis 300,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas såsom förlagskapilal

till en blivande clearingkassa för kolonialvaror.

I anledning av livsmedelskommissionens skrivelse har Kungl. Majit genom

beslut den 26 september 1941, i samband med att bemyndigande lämnats

kommissionen alt fastställa normalpriser å matärter, bruna bönor och risgryn,

förordnat örn inrättandet inom kommissionen av en clearingkassa för

reglering, enligt Kungl. Majlis bestämmande och med iakttagande av vad

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini Nr 305. 11

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 305.

1941 års riksdag i skrivelse nr 349 anfört, av marknadspriserna å importerade

bruna bönor samt andra kolonialvaror, som äro föremål för beslag eller

importreglering, varjämte Kungl. Maj:t bland annat meddelat vissa närmare

bestämmelser örn clearingkassan samt hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret

att med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för

budgetåret 1941/42 under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget

lill Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, med redovisning under särskild

rubrik, efter rekvisition av livsmedelskommissionen insätta sammanlagt

högst 300,000 kronor å clearingkassans checkräkning i riksbanken att

användas såsom förlagskapital för clearingkassan.

Departement#- I samband med införande av normalpriser å matärter, bruna bönor och

ehefen. rjsgryn har det befunnits erforderligt att inrätta en clearingkassa för utjämning

av priserna vid import av bruna bönor och risgryn. Avsikten är att jämväl

andra kolonialvaror skola kunna omfattas av clearingförfarandet, då så

visar sig behövligt. Clearingen är avsedd att handhavas så att den blir självförsörjande.

Av statsmedel har emellertid erfordrats ett engångsbelopp att

tjäna såsom rörelsemedel. För detta ändamål ha såsom av det anförda framgår

från förskottsstat anvisats högst 300,000 kronor. Ifrågavarande belopp synes

nu böra täckas genom anvisande av ett särskilt investeringsanslag under

fonden för förlag till statsverket å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Förlagskapital för clearingkassan för kolonialvaror

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 såsom

kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Persson.

418580. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:522 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142. s. 1 i texten
  2. SU 1941:252 Memorial angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1941:491 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositionen a1 i texten
  4. Rskr. 1941:492 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 gjorda framställn a1 i texten
  5. Rskr. 1941:487 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till förberedande åtgärde s. 1 i texten

Visa alla 26