Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m

1941-10-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:311, Angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

11

Nr 311.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare bidrag

till uppförande av brandtorn m. m.; given Stockholms

slott den 17 oktober 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den

17 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social-, kommunikations-

och finansdepartementen:

Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 218; r. skr. nr 282)

anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln dels till Skogsvård m. m: Bidrag till uppförande

av brandtorn m. m. ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels ock

till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet

ett reservationsanslag å likaledes 150,000 kronor. Från det förra anslaget ha

bestritts kostnader för uppförande av brandtorn och utsiktspunkter, från det

senare anslaget lia anvisats medel till avlönande av länsbrandchefer och ersättning

till dessas resekostnader ävensom till gäldande av kostnader för kurser

och övningar för skogsbrandbefälet samt för uppläggande av statliga förråd

av eldsläckningsmateriel. Vid 1940 års urtima riksdag anvisades därefter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln

dels för sistnämnda ändamål (prop. nr 1 bil. 7, p. 3; r. skr. nr 15) ytterligare

ett reservationsanslag av 50,000 kronor, dels under anslagstiteln Bidrag till

uppförande av brandtorn m. m. (prop. nr 62; r. skr. nr 82) ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, dels ock till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel

för främjande av skogsbrandskyddet (prop. nr 62; r. skr. nr 82) ett reservationsanslag

av 785,000 kronor. Av sistnämnda anslag beräknades 50,000 kronor

skola användas till inköp av brandsprutor, 650,000 kronor till inköp av

tyngre eldsläckningsmateriel, 60,000 kronor till avlönings- och resekostnadsersättning

åt länsbrandchefer samt 25,000 kronor till kurser och övningar

inom skogsbrandskyddet.

Av vad sålunda anförts framgår, att medelsanvisning hittills skett med

400.000 kronor till bidrag till uppförande av brandtorn m. m. och med

650.000 kronor till inköp av för skogseldsläckning lämpad tyngre eldsläckningsmateriel.

Enligt beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 198; r. skr. nr 294)

har till Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet

för budgetåret 1941/42 under nionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag

av 150,000 kronor, avsett till bestridande av kostnader för

bevakning och underhåll av skogsbrandtorn ävensom för läns- och distriktsskogsbrandchefers

löner och resor samt för kurser och övningar med skogseldsläckningspersonal.

I skrivelse den 15 september 1941 har luftskyddsinspektionen hemställt,

att å tilläggsstat till budgetåret 1941/42 måtte anvisas dels till Skogsvård

m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. ett anslag av 510,000 kronor,

dels ock till Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet ett

anslag av 760,000 kronor. Sistnämnda anslag har avsetts skola användas till

inköp av tyngre eldsläckningsmateriel, nämligen 100 motorsprutor jämte tillbehör.

över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits den 27 september

1941 av statskontoret och den 4 oktober 1941 av skogsstyrelsen.

Luftskyddsinspektionen har i sin skrivelse upplyst, att de till bidrag till

uppförande av brandtorn m. m. anvisade medlen med ledning av från de

olika länsstyrelserna inhämtade uppgifter angående under år 1940 företagen

och under 1941 pågående utbyggnad av brandtornsnätet fördelats på de olika

byggnadsområdena sålunda.

Län Antal torn Kostnad kronor

Norrbottens......................

Västerbottens....................

Jämtlands.......................

Västernorrlands..................

Gävleborgs......................

Kopparbergs.....................

Svealand förutom Kopparbergs län

Götaland........................

Reserverade medel...............

8 45,000

12 83,000

7 36,000

7 32,000

— 20,000

_6 40 40,000 256,000

21 51,500

25 46 87,500 139,000

................ 5,000

Summa kronor 400,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

13

Rörande behovet av ytterligare medelsanvisning för uppförande av brandtom

m. m. har luftskyddsinspektionen anfört i huvudsak följande.

Sedan inspektionen under vinterhalvåret 1940/41 erhållit uppgifter från

länsstyrelserna angående föreliggande behov av brandtom har inspektionen

i samråd med skogsbrandskyddskommitténs sakkunniga (ang. nämnda kommitté,

se prop. nr 62 till 1940 års urtima riksdag) reviderat en av kommittén

uppgjord plan över hrandtornen, den s. k. riksplanen, omfattande hela norra

och mellersta samt vissa delar av södra Sverige. I samband med revisionen

har denna plan utvidgats till att omfatta hela riket. Inspektionen har slutligen

underställt länsstyrelserna den sålunda reviderade planen.

För utbyggandet av brandtornen i huvudsaklig överensstämmelse med

riksplanen i dess nuvarande utformning erfordras för uppförande av ett antal

planerade hrandtorn ytterligare medel till följande belopp.

Län

I. Norrbottens......................

Västerbottens ....................

Jämtlands.......................

Vägternorrlands..................

Gävleborgs.......................

Kopparbergs.....................

II. Svealand förutom Kopparbergs län

Götaland.........................

Antal tom

3

6

5

5

5

__8 32

17

42 59

Beräknad kostnad

kronor

25.000

50.000

32.000

30.000

30.000

50.000 217,000

115.000

178.000 293,000

Summa kronor 510,000.

De för byggnadsområdena angivna kostnadsbeloppen omfatta — förutom

kostnaderna för dessa planerade torn — även vissa kostnader för redan uppförda,

i riksplanen ingående torn, vilka i ett flertal fall måste utrustas med

bland annat telefonanläggning, kartor, kikare, pejlingsinstrument och vaktbostäder.

I kostnaderna inberäknas även eventuella kostnader för marklösen.

Då länsstyrelserna i en del fall icke varit i stånd att angiva den erforderliga

höjden å planerade brandtorn, har inspektionen vid beräknandet av

kostnaden utgått från kostnaden för ett 12 å 16 meter högt torn jämte vaktbostad.

Därest lägre tornhöjd är tillfyllest, bliva kostnaderna reducerade.

I sina kostnadsuppgifter bar inspektionen räknat med att samtliga brandtorn

uppföras av järn. De byggnadsmateriel som kunna användas för

tornkonstruktionerna, äro kärnrik furu, bestruket med lämpligt impregneringsämne,

samt tryckimpregnerat trävirke, järn eller betong. Tryckimpregnerat

virke användes företrädesvis såsom material till tornstolparna medan

övriga konstruktionsdelar utföras av med impregneringsämne bestruket virke.

Erfarenheterna utvisa, att livslängden hos torn av kärnrikt och vid upprepade

tillfällen bestruket virke uppgår till 10—20 år. Tryckimpregnerade

stolpar torde, enligt vad inspektionen inhämtat från vattenfallsstyrelsen,

hava en livslängd av i genomsnitt 35 år, medan däremot övriga träpartier av

tornen i regel icke kunna beräknas bålla mer än högst 20 år. Av redan befintliga

brandtorn av trä finnas visserligen en del, som äro fullt användbara

ännu efter 20 år, men ifrågavarande torn äro belt inbyggda, vilket konstruktionssätt

i förevarande fall är olämpligt med hänsyn till lättheten att upptäcka

tornen från luften. Av sistnämnda orsak uppföras i Finland såväl lutlbevakningstornen

som brandtornen allmänt i form av smäckra fackverkskonstruktioner,

vilka icke åstadkomma någon nämnvärd slagskugga och dessutom

äro lätta att maskera. En ytterligare omständighet, som man numera måste

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

taga hänsyn till när det gäller träkonstruktioner, är att stor brist på lämpliga

impregneringsämnen råder i landet.

Vad järnkonstruktioner beträffar är livslängden helt beroende på underhållet.

Under förutsättning av ett fullgott sådant blir livslängden praktiskt taget

obegränsad. Endast inom de delar av västkustlänen, som äro belägna

närmast havet, äro möjligheterna att effektivt underhålla järnkonstruktionerna

begränsade på grund av klimatets inverkan på korrossionskydden. Då

kostnadsskillnaden mellan brandtorn av trä och brandtorn av järn icke är

större än att denna uppväges av järntornens längre livslängd, förordar inspektionen

i samråd med bland annat vattenfallsstyrelsen järntorn såsom de

ur ekonomisk och luftskyddsteknisk synpunkt mest förmånliga. Anläggningskostnaderna

för ett järntom av 12 meters höjd belöpa sig till 4,500 kronor,

medan motsvarande kostnader för en oimpregnerad träkonstruktion av samma

höjd uppgå till lägst 5,000 kronor. För en tryckimpregnerad träkonstruktion

bliva anläggningskostnaderna omkring 4,000 kronor. Beträffande slutligen

användandet av betong vid uppförande av brandtornen är detta byggnadssätt

möjligt allenast i sådana fall, där korta och lättframkomliga transportvägar

för cement, sand och vatten finnas till de utsedda tornplatserna.

Företagna undersökningar ha givit vid handen, att dylika transportvägar så

gott som allmänt saknas. På grund av här ovan angivna omständigheter förordar

inspektionen, att brandtomen i allmänhet uppföras i form av järnkonstruktion.

Inspektionen förutsätter emellertid, att under vissa förhållanden

brandtorn av trä få uppföras.

Beträffande användningen av de medel, vilka hittills anvisats för tyngre

eldsläckningsmateriel, har luftskyddsinspektionen anfört följande.

Antalet inköpta och inom de olika länen utdelade motorsprutor jämte till
-

behör framgår av denna tablå.

. .. Antal sprut
a

n aggregat

Stockholms .............. 4

Uppsala .................. 3

Södermanlands ............ 2

Östergötlands ............. 3

Jönköpings................ 4

Kronobergs .............. 4

Kalmar .................. 4

Gotlands ................ 1

Blekinge ................ 2

Kristianstads .............. 2

Malmöhus ................ —

Hallands.................. 3

32

Antal sprutaggregat
Trpt

32

Göteborgs och Bohus ...... 3

Älvsborgs ................ 5

Skaraborgs ................ 3

Värmlands ................ 3

örebro .................. 3

Västmanlands ............ 3

Kopparbergs .............. 4

Gävleborgs .............. 5

Västernorrlands .......... 5

Jämtlands ................ 5

Västerbottens ............ 8

Norrbottens .............. 8

Summa antal 87

Kostnaden för förenämnda motorsprutor jämte den till varje spruta hörande

utrustningen — 500 m. tryckslang med slangkärra, 2 grenrör, 3 strålrör,

10 slangbindor samt 20 slangremmar — har i medeltal uppgått till

7,260 kronor.

Därjämte ha till kommuner, som redan äga tillgång till motorsprutor, användbara

till skogseldsläckning, men icke disponerat för ändamålet erforderlig

brandslang, utdelats slang sålunda:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

15

Rolfstorps socken, Hallands län...........................

Hållnäs socken, Uppsala län..............................

Finspongs socken, Östergötlands län........................

För länsstyrelsens i Västernorrlands län räkning har reserverats

...............................................

400 meter

400 »

400 »

1,000 »

Summa 2,200 meter.

De för inköp av tyngre eldsläckningsmateriel anvisade medlen lia sålunda

förbrukats på följande sätt:

87 motorsprutor jämte utrustning ...................... kronor 631,620

2,200 meter slang till motorsprutor...................... » 15,400

Medel reserverade till frakter m. m..................... » 2,980

Summa kronor 650,000.

Luftskyddsinspektionen har emellertid framhållit, att det hittills inköpta

antalet sprutor icke vore tillfyllest utan att det enligt inspektionens mening

erfordrades ytterligare sprutor, vilka — med ledning av från länsstyrelserna

införskaffade uppgifter — syntes böra fördelas på följande sätt.

Erforderligt

antal ytterligare

sprutaggregat
-

Stockholms ............... 4

Uppsala .................. 2

Södermanlands ............ 3

Östergötlands ............. 2

Jönköpings ............... 5

Kronobergs ............... 4

Kalmar .................. 9

Gotlands ................. 4

Blekinge ................. 3

Kristianstads ............. 2

Malmöhus ................ 2

Hallands ................. 5

45

Erforderligt

antal ytterligare

sprutaggregat
Trpt

45

Göteborgs och Bohus ...... 2

Älvsborgs ................ 4

Skaraborgs ............... 2

Värmlands ............... 4

örebro .................. 5

Västmanlands ............. 3

Kopparbergs ............. 1

Gävleborgs ............... 1

Västernorrlands ...........—

Jämtlands ................ 5

Västerbottens ............. 3

Norrbottens .............. 1

Summa antal 76

Beträffande det ytterligare antalet motorsprutor har inspektionen framhållit,

att det funnes anledning antaga, att det slutliga behovet borde uppskattas

till 100 stycken. Kostnaderna för dessa sprutor i utrustat skick torde

komma att belöpa sig till 7,600 kronor per spruta eller sålunda sammanlagt

760,000 kronor. Med anledning av från vissa länsstyrelser framställda önskemål

har inspektionen föreslagit, att inspektionen bemyndigades att efter prövning

i varje särskilt fall medgiva länsstyrelserna tillstånd att utbyta anskaffade

motorvattensprutor mot skumsprutor, vilka i inköp betingade ungefär

samma pris som motorvattensprutor.

Såsom motivering för äskandet av anslag för nu angivna ändamål redan

å tilläggsstat för innevarande budgetår bar luftskyddsinspektionen anfört

följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Det har ursprungligen varit inspektionens avsikt, att riksplanen för

brandtorn skulle utbyggas utan forcering för att erfarenheterna från det

första byggnadsskedet beträffande brandtornens utförande och placering

skulle kunna utnyttjas. Då emellertid dylika erfarenheter redan i stor utsträckning

vunnits och med hänsyn till dels den synnerliga betydelse, som

de redan uppförda tornen sistlidna sommar visat sig äga ur skogsbevakningssynpunkt,

och dels det utrikespolitiska läget anser inspektionen,

att bela antalet brandtorn bör utbyggas redan till nästkommande skogsbrandperiod.

Denna uppfattning understödjes kraftigt av skogsmän i ledande

ställning. För att realisera detta önskemål är det dock nödvändigt, att vissa

förarbeten utföras och viss materielanskaffning sker redan innevarande höst.

Med de i förevarande skrivelse föreslagna åtgärderna torde riksplanen enligt

inspektionens åsikt i allt väsentligt vara utbyggd.

Vad beträffar motorsprutorna bär inspektionen med hänsyn till de allt

större svårigheterna att erhålla materiel och tillbehör till desamma ävensom

den stora efterfrågan på för skogseldsläckning lämpade sprutor ansett nödvändigt

att äska de erforderliga anslagsmedlen redan under innevarande

budgetår.

Skogsstyrelsen, som tillstyrkt bifall till luftskyddsinspektionens framställning,

har i sitt remissutlåtande framhållit i huvudsak följande.

Vad först brandtornen beträffar vill skogsstyrelsen understryka angelägenheten

av att en riksplan över observationsplatser för skogsbrandalarmering

med det snaraste fullbordas. Härmed åsyftas ett hela landet omfattande

bevakningssystem, som med minsta antal stationer genom rationellt utnyttjande

av terrängen besitter erforderlig effektivitet för sitt ändamål.

Huruvida den av luftskyddsinspektionen under medverkan av skogsbrandskyddskommittén

uppgjorda, till ifrågavarande framställning fogade utbyggnadsplanen

för brandtornsnätet i varje detalj motsvarar de anspråk, som

ur nvssberörda synpunkt böra ställas på detsamma, undandrager sig för närvarande

skogsstyrelsens närmare bedömande. Styrelsen har emellertid — i

samband med utarbetandet av förslag till bestämmelser rörande statsbidrag

till skogsvårdsstyrelsernas kostnader för skogsbrandbevakning — för detta

syfte igångsatt en undersökning angående lämpligaste utformningen av bevakningsnätet.

Såvitt styrelsen redan nu kunnat konstatera, lärer luftskyddsinspektionens

plan i det väsentliga vara godtagbar i här förevarande hänseende,

i varje fall vad angår dess omfattning. Med hänsyn härtill har skogsstyrelsen

ansett sig böra tillstyrka bifall till inspektionens framställning om

ett anslag av 510,000 kronor till uppförande av brandtorn m. m. Till det

eventuellt föreliggande behovet av ändringar eller kompletteringar i sagda

plan har styrelsen för avsikt att återkomma i omförmälda samband.

Vidkommande därefter spörsmålet örn inköp av motorbrandsprutor för

skogseldsläckning har styrelsen funnit önskvärt att inhämta skogsvårdsstyrelsernas

yttranden härom. Dessa äro i stort sett samstämmiga och gå ut på,

att i trakter med gynnsamma vatten- och vägförhållanden motorsprutorna

dokumenterat sig som ett mycket effektivt hjälpmedel vid bekämpande av

bränder av hithörande slag. Inom de vägfattigare länen äro användningsmöjligheterna

givetvis begränsade. Specialkonstruerade motorsprutor hava

dock visat stor framkomlighet i obanad terräng, som icke varit alltför svår.

Några längre transporter terrängledes kunna dock lämpligen icke företagas.

Med hänsyn till motorsprutornas användbarhet och då de vid lämplig stationering

även kunna nyttjas vid släckning av eld i byggnader tillstyrkes

allmänt anskaffande av ytterligare motorsprutor. I något fall framhålles

lämpligheten av att medel ställas till förfogande jämväl för anordnande av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

vattencisterner m. m. Vidare understrykes angelägenheten av att sprutorna

förses med tillräcklig slangutrustning — helst armerad slang — samt att

de betjänas av kunnigt, vant folk ävensom underkastas behörig tillsyn och

vård.

För egen del får skogsstyrelsen anföra, att någon mera omfattande och

allsidig kännedom örn motorsprutorna som hjälpmedel vid skogseldsläckning

i landets stora skogstrakter ej torde föreligga. Oaktat begränsningen av

de praktiska erfarenheterna synes det vara ådagalagt, att motorsprutorna

måste tillmätas stort värde för skogsbrandväsendet, därest vissa förutsättningar

uppfyllas. Sålunda påverkas deras användbarhet och effekt direkt

av framkomstmöjligheterna samt tillgången på vatten och slangledningar.

1 överensstämmelse härmed vill skogsstyrelsen framhålla angelägenheten av

att uppställningsplatser för sprutor, varom nu är fråga, väljas med beaktande

av såväl nämnda förhållanden som att materielen bör kunna bliva till

nytta jämväl vid släckning av eldsvådor i bebyggelse. Härutöver är det av

vikt, att motorsprutorna handhavas av övat manskap och att de städse hallas

i fullgott, bruksfärdigt skick. En utväg härför, som kan visa sig^ ändamålsenlig,

synes erbjuda sig i ett samarbete med de frivilliga brandkårerna.

I vissa fall borde materielen med fördel kunna stationeras hos och skötas av

dylika brandkårer, redan befintliga eller för ändamalet bildade, som da

böra svara för dess fortlöpande vård och underhåll. Eljest uppstår behov av

att inom skogsbrandorganisationen utbilda särskild personal för skötseln av

motorsprutorna samt att tillfredsställande ordna förvaring och underhall.

Det torde ankomma på skogsbrandmyndigheterna att tillse, att lämpliga åtgärder

i förevarande hänsende bliva vidtagna. Med nu angivna utgångspunkter

finner sig styrelsen kunna tillstyrka, att i enlighet med luftskyddsinspektionens

äskande ett belopp av 760,000 kronor anvisas för inköp av motorsprutor,

lämpade för skogseldsläckning.

I detta sammanhang har skogsstyrelsen velat i någon män beröra ett spörsmål,

som synes värt beaktande. Under de allra senaste åren har skogsbrandberedskapen

på flera sätt blivit i avsevärd grad förstärkt. Den tekniska utvecklingen

har vidare väckt förväntningar om fortsatta framsteg i fråga om

hjälpmedel och metoder för bekämpandet av skogseldarna. Vid sådant förhållande

framstår det för styrelsen som önskvärt, alt under sakkunnig ledning

provningar och försök komma till stånd i syfte att klarlägga de nya

anordningarnas och materielens ändamålsenlighet och rationella utnyttjande

ävensom att förbättringsarbetet på ifrågavarande område på lämpligt sätt

befrämjas. Ehuru skogsstyrelsen icke är beredd att nu framlägga några direkta

förslag rörande den här antydda verksamhetens närmare utformning,

vill styrelsen för möjliggörande av densamma föreslå, att i någon utsträckning

medel må antagas i anspråk av förevarande anslag för nu berörda uppgifter

enligt av Kungl. Majit meddelade direktiv.

Statskontoret har med hänsyn till de hårt ansträngda statsfinanserna ställt

sig tveksamt inför frågan, huruvida ett så betydande anslagsbelopp sorn det i

ärendet vore fråga om, för närvarande skulle kunna ytterligare beviljas tor

omhandlade skyddsåtgärder utan att därigenom andra anslagsändamål av

lika stor eller större angelägenhetsgrad bleve eftersatta. Under alla förhållanden

torde enligt statskontorets uppfattning en reduktion av det till särskilda

åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet äskade beloppet, 760,000

kronor, böra vidtagas, då det antal motorsprutaggregat, som med ledning av

länsstyrelsernas uppgifter beräknats bliva erforderligt, endast uppginge till

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 310 312.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

76. Av vad luftskyddsinspektionen i sådant avseende anfört hade statskontoret

nämligen icke blivit övertygat om nödvändigheten av att nu anskaffa

ytterligare 24 dylika aggregat. Då kostnaden för inköp av förenämnda 76

motorsprutor med tillbehör och utrustning enligt den av inspektionen angivna

beräkningsgrunden skulle belöpa sig till 577,600 kronor, ansåge statskontoret,

att det för särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet begärda

anslagsbeloppet borde nedsättas till 575,000 kronor.

StparUmenu- Såsom framgår av vad i det föregående anförts har under de senast förthtfen.

flutna åren medelsanvisning i betydande omfattning skett för uppförande

av brandtorn för skogsbrandbevakning samt för inköp av materiel för skogseldsläckning.

Såsom underlag för de tidigare äskandena örn anslag för förstnämnda

ändamål har förelegat en riksplan för bevakandet av landets skogar,

som uppgjorts av en år 1938 på initiativ av vissa försäkringsbolag samt

svenska brandskyddsföreningen bildad skogsbrandskyddskommitté. Med anlitande

av hittills anvisade medel ha 86 brandtorn uppförts.

Luftskyddsinspektionen har nu anmält, att inspektionen i samråd med

skogsbrandskyddskommitténs sakkunniga reviderat och kompletterat nyss

nämnda riksplan. Efter att ha underställt länsstyrelserna den reviderade

planen har inspektionen hemställt om medelsanvisning med 510,000 kronor

för uppförande av ytterligare 91 brandtorn. Med hänsyn till den betydelse

de redan uppförda tornen sistlidna sommar visat sig äga för skogsbrandbevakningen

samt angelägenheten av ett snabbt ordnande av skogshrandskyddet

anser inspektionen att hela antalet brandtorn bör utbyggas redan till

nästkommande skogsbrandperiod. Skogsstyrelsen har understrukit betydelsen

av att en riksplan över observationsplatser för skogsbrandalarmering med

det snaraste fullbordas.

På grund av det anförda anser jag mig böra biträda det föreliggande förslaget

om medelsanvisning för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Enär anläggningskostnaden för ett skogsbrandtorn av järn

beräknas belöpa sig till 4,500 kronor, böra av det föreslagna anslaget även

kunna bestridas vissa kostnader för telefonanläggningar, kartor, instrument,

vaktbostäder och marklösen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att, sedan riksdagen tagit ståndpunkt i anslagsfrågan, besluta om den ändring

av nuvarande riksplan, som vid närmare undersökning kan anses påkallad,

ävensom meddela erforderliga föreskrifter rörande anslagets disposition.

I detta sammanhang må erinras, att enligt beslut av årets riksdag särskilda

medel ställts till förfogande för utanordnande till skogsvårdsstyrelserna

av bidrag till kostnaderna för förefintliga brandtoms bevakning och underhåll.

Luftskyddsinspektionen har i sin föreliggande framställning redogjort för

användningen av för inköp av tyngre eldsläckningsmateriel hittills anvisade

medel, 650,000 kronor, samt framhållit, att utöver hittills inköpta 87 motorsprutor

behov förelåge av ytterligare 100 motorsprutor jämte tillbehör och

utrustning, motsvarande en kostnad av sammanlagt 760,000 kronor. Därvid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 311.

19

har inspektionen ägt tillgång till vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter

rörande det aktuella behovet av dylika sprutor. Skogsstyrelsen och de

av denna myndighet hörda skogsvårdsstyrelserna lia jämväl allmänt tillstyrkt

anskaffande av ytterligare motorsprutor.

Med hänsyn till den i ämnet förebragta utredningen vill jag tillstyrka

medelsanvisning för ifrågavarande förstärkning av beredskapen på skogsbrandområdet.

Dock kan jag i anslutning till vad statskontoret anfört icke

förorda att för inköp av brandsprutor för närvarande äskas högre belopp än

575,000 kronor, motsvarande kostnaden för de av länsstyrelserna begärda 76

sprutorna. Hinder torde icke böra möta för luftskyddsinspektionen att efter

prövning i varje särskilt fall lämna tillstånd för länsstyrelse till utbyte av motorvattensprutor

mot motordrivna skumsprutor, vilka sistnämnda i inköp betinga

ungefär samma pris som motorvattensprutor. Därest så befinnes önskvärt,

torde av ifrågavarande medel visst belopp få ställas till förfogande för

anordnande av vattencisterner m. m. Med hänsyn till den betydande omfattning

skogsbrandväsendet fatt och da hittills endast begränsad erfarenhet vunnits

rörande de nya anordningarnas och materielens ändamålsenlighet och

rationella utnyttjande biträder jag skogsstyrelsens förslag att möjlighet bör

beredas till utförande av viss provnings- och försöksverksamhet på förevarande

område, åsyftande jämväl att främja den fortsatta utvecklingen i fråga

örn hjälpmedel och metoder för bekämpandet av skogseldarna. För ifrågavarande

ändamål synes, enligt vad jag under hand inhämtat, ett belopp av

högst 25,000 kronor böra ställas till förfogande. Vid bifall till vad jag nu

förordat skulle för innevarande budgetår för uppförande av brandtorn samt

till inköp av tyngre eldsläckningsmateriel och viss försöksverksamhet behöva

anvisas tillhopa (510,000 + 575,000 + 25,000 =) 1,110,000 kronor. Sagda

belopp torde böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt

Skogsvård m. m.: Bidrag till uppförande av brandtorn m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 å

driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Skogsvård m. m.:

Bidrag till uppförande av brandtorn m. m. anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 1,110,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Richard Jobson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:473 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m. a1 i texten
  2. JoU 1941:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ytterligare bidrag till uppförande av brandtorn m. m. s. 4 i texten