Sök i Ratio Lex

Angående anskaffning av tygmateriel m. m

1941-10-24 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:319, Angående anskaffning av tygmateriel m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

1

Nr 319.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anskaffning

av tygmateriel m. m.; given Stockholms

slott den 24 oktober 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

angår det under punkten 5 upptagna ärendet, även med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Sköld, frågor angående medelsanvisningar å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42, med förmälan tillika, att ärendena under punkterna 1—3,

6, 9 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd

än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet,

varför ytteidigare upplysningar i nämnda ärenden borde få lämnas genom de

handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Under framhållande, att ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker

i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att

hänföra, anför departementschefen vidare:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 319.

211U 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 319.

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

FJÄRDE HUVUDTITELN.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Tygmateriel m. m.

[1.] 40. Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag. På förslag av Kungl.

Majit (statsverkspropositionen, bilaga 4, punkten 50) har innevarande års

riksdag till anskaffning av tygmateriel anvisat ett reservationsanslag av

47,000,000 kronor.

I en av överbefälhavaren förordad framställning av den 25 september 1941

har arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag örn anskaffning av

tygmateriel m. m. utöver den, för vilken ditintills medel ställts till förfogande

eller bemyndigande att beställa lämnats. Anskaffningen, som omfattar

bland annat materiel, förtecknad i två vid skrivelsen fogade tablåer,

avses för genomförande av 1941 års krigsorganisation, för organisationsförbättringar

och för beredande av ersättning för under beredskapen försliten

materiel. Kostnaderna för denna anskaffning har beräknats till sammanlagt

110.4 7 miljoner kronor, däri inräknats jämväl vissa försökskostnader ävensom

kostnad för iordningställande av vissa för förvaring och vård av materiel avsedda

utrymmen, beräknad till l.so miljoner kronor. Av kostnaderna hava

tillhopa 28 miljoner kronor beräknats belöpa å materielanskaffning för av

beredskapen föranledd förslitning. För bestridandet av de å budgetåret 1941/42

belöpande kostnaderna erfordras, enligt vad jag under hand inhämtat, ett

belopp av omkring 37.5 miljoner kronor, under det att återstående kostnader

belöpa å budgetåret 1942/43.

Den anskaffning, varom tygdepartementet sålunda framlagt förslag och

vilken såvitt avser 1941 års krigsorganisation grundar sig på uppgjorda mobiliseringsplaner

och fältutrustningslistor för flertalet förband, finner jag mig

böra tillstyrka. Därest riksdagen icke har något att erinra mot anskaffningen,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att bemyndiga tygdepartementet att

gå i författning om anskaffningens genomförande i dess helhet. Kostnaderna

torde i vad avser ersättning för under beredskapen försliten materiel vara

av sådan art, att de kunna bestridas med medel från vederbörligt anslag å

förskottsstaten. Med hänsyn till enhetligheten av förevarande anskaffningsprogram

synes det emellertid av praktiska skäl lämpligast, att det medelsäskande,

som nu bör föreläggas riksdagen, även innefattar dessa kostnader.

Såsom jag förut framhållit, ingår i det belopp örn 110.4 7 miljoner kronor,

som tygdepartementet äskat för genomförande av ifrågavarande materielanskaffning,

ett belopp av 1.5 0 miljoner kronor för anordnande av vissa förrådsutrymmen

m. m. Då denna fråga synes tarva ytterligare övervägande, är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majas proposition nr 319.

jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga förslag i ämnet. Det belopp,

som nu bör äskas av riksdagen, utgör sålunda (37.5 — 1.5 =) 36 miljoner

kronor.

Genom beslut den 16 maj 1941 bemyndigade Kungl. Majit arméförvaltningens

tygdepartement att träffa avtal örn leverans av visst antal luftvärnspjäser

med tillhörande utrustning och ammunition. Sedan tygdepartementet

i skrivelse den 20 juni 1941 anmält, att avtal träffats rörande ifrågavarande

leverans samt att kostnaderna för anskaffningen beräknats till 19.5 miljoner

kronor, medgav Kungl. Majit genom beslut den 28 juni 1941, att högst sistnämnda

belopp finge för bestridande av kostnaderna för materielanskaffningen

disponeras av det å den för budgetåret 1941/42 fastställda förskottsstaten

för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till engångsutgifter

(Ga);

Vidare bemyndigade Kungl. Majit den 6 juni 1941 tygdepartementet att

träffa avtal om leverans av visst antal granatkastare jämte granater. Sedan

tygdepartementet i skrivelse den 29 augusti 1941 hemställt örn anvisande av

medel för bestridande av kostnaderna för nämnda leverans ävensom för tillverkning

av viss kompletteringsutrustning och annan materiel, som erfordrades

för vapnens transport och betjänande, medgav Kungl. Majit den 5

september 1941, att departementet finge för ändamålet disponera ett belopp

av sammanlagt högst 12.5 miljoner kronor från förutnämnda förskottsanslag.

I förevarande sammanhang torde böra hos riksdagen utverkas anvisande

av medel för bestridande av kostnaderna för de genom besluten den 28 juni

och 5 september 1941 beslutade materielanskaffningarna.

Det sammanlagda beloppet, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen,

uppgår sålunda till (36,000,000 + 19,500,000 + 12,500,000 =) 68,000,000 kronor.

Beloppet torde böra anvisas under samma anslagsrubrik som det å riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslaget för tygmaterielanskaffning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av tygmateriel å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 68,000,000.

Marinen.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[2.] 79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.

I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag föreslog Kungl. Majit under

fjärde huvudtiteln, punkten 112, riksdagen att till bärgningsmateriel för

undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor. Sistnämnda belopp utgjorde en del av ett belopp om sammanlagt

974,000 kronor, vartill totalkostnaderna för vissa av marinförvaltningen

föreslagna åtgärder för ökande av undervattensbåtspersonalens säker
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

het beräknats uppgå. Återstående 274,000 kronor förutsattes skola erfordras

först under budgetåret 1941/42. I anledning av en av marinförvaltningen i

skrivelse den 4 mars 1940 gjord framställning örn anslagsmedel för budgetåret

1940/41 för anskaffande av viss ytterligare materiel för ifrågavarande ändamål

föreslog Kungl. Majit i propositionen 1940 L: 208 (punkten 2) riksdagen att —

med ändring av den i 1940 års statsverksproposition gjorda framställningen —

till bärgningsmateriel för undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor. Sistnämnda förslag bifölls av riksdagen

(skrivelse nr 4, punkten 98). Återstoden, 274,000 kronor, av det i det föregående

angivna medelsbehovet har inräknats i det reservationsanslag av sammanlagt

6,507,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

vilket efter därom av Kungl. Majit i 1941 års statsverksproposition (punkten

89) framlagt förslag anvisats av innevarande års riksdag för budgetåret

1941/42 (skrivelse nr 4, punkten 88).

I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å till1

äggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen återkommit till frågan

örn anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar. Av marinförvaltningens

framställning inhämtas i huvudsak följande:

1 det av statsmakterna tidigare godkända programmet för anskaffning av

bärgningsmateriel för undervattensbåtar hade, bland annat, inräknats medel

för anskaffning av en dykarklocka (räddningsklocka). Anskaffningen av endast

en dykarklocka hade ansetts tillfyllest på grund av föreliggande förhoppningar,

att sådana anordningar jämväl skulle anskaffas av övriga nordiska länder och

att en överenskommelse örn samarbete beträffande undervattensbåtarnas bärg

ning skulle kunna träffas. Då dessa planer på grund av nu rådande särskilda

förhållanden icke kunde realiseras, hade det blivit nödvändigt, att marinen

ägde tillgång till två räddningsklockor, den ena avsedd för ostkusten och den

andra för västkusten, enär en förflyttning av en dykarklocka i samband med

inträffat olycksfall vore alltför tidskrävande. Marinförvaltningen finge därför

framhålla det starka behovet av ytterligare en räddningsklocka. Som man vid

anskaffning av denna klocka icke behövde räkna med kostnader för konstruk

tions- och experimentarbeten, beräknades kostnaden för denna senare bliva

väsentligt mindre än för den tidigare anskaffade, nämligen 80,000 kronor mot

400,000 kronor för den tidigare.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för bärgningsmateriel för undervattensbåtar

anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

I skrivelsen den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare i anslutningtill

en av inspektören för kustartilleriet avgiven framställning hemställt, att

ett närmare angivet antal transportvagnar för vissa kanoner vid kustartilleriet

måtte ställas till förfogande. Den sammanlagda kostnaden för denna

materielanskaffning har av marinförvaltningen beräknats till 40,000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat

för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen, bland annat, att

för anordnande av luftvärn vid vissa av flottans ankarplatser m. m. ett sammanlagt

belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande, fördelat med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:t$ proposition nr 319.

hälften å budgetåret 1940/41 och återstoden å innevarande budgetår. Såsom

framgår av det vid propositionen 1941: 2 (bilaga 4, punkten 5) fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden föreslog jag, att hälften av nyssnämnda

belopp, 4,840,000 kronor, skulle inräknas under anslaget till vissa

förstärkningar av kustartilleriförsvaret. Återstående 4,840,000 kronor inräknades

i det i 1941 års statsverksproposition (punkten 91) under enahanda

rubrik uj>ptagna anslaget. Kungl. Maj:ts i anslutning till det anförda framlagda

förslag bifollos av riksdagen (skrivelse nr 57 samt skrivelse nr 4,

punkten 90).

I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen

erinrat, att i de för anordnande av luftvärn vid flottans ankarplatser m. m.

anvisade medlen icke inräknats kostnaderna för strålkastare eller luftlyssningsapparater.

Dylika apparater vöre emellertid enligt vad erfarenheten

givit vid handen nödvändiga till visst antal för varje för luftvärnet avsett

batteri. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för den ifrågasatta

materielanskaffningen till sammanlagt 1,120,000 kronor.

I berörda skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare erinrat,

att i det belopp av 650,000 kronor, som i enlighet med av marinförvaltningen

i särskild skrivelse den 5 oktober 1940 framlagt förslag å tilläggsstat

för budgetåret 1940/41 anvisats under samlingsrubriken Viss ytterligare anskaffning

av artilleri- och teknisk materiel m. m., inginge bland annat 200,000

kronor för tillgodoseende av utrustnings- och ersättningsbehovet av visst angivet

antal telefonapparater (jfr propositionen 1941: 2, bilaga 4, punkten 6). —

Marinförvaltningen har nu framhållit, att det för ifrågavarande behovs fyllande

erforderliga antalet telefonapparater icke kunnat anskaffas på grund av

prisfördyring och vissa merkostnader. Den ytterligare anskaffning av telefonapparater,

som på grund härav vore erforderlig, beräknades draga en kostnad

av sammanlagt 115,000 kronor. — I skrivelse den 26 april 1941 gjorde marinförvaltningen

framställning örn anvisande av medel för utbyggande av

Karlskrona fästnings telefonnät. Kostnaden beräknades till 515,000

kronor. Ämbetsverket framhöll, att till utbyggnaden i första hand erfordrades

ett anslag av 400,000 kronor, under det att med anvisande av resterande belopp

kunde anstå till en senare tidpunkt. På grund av det anförda hemställde marinförvaltningen,

att för ifrågavarande utbyggnad ett belopp av 400,000 kronor

måtte ställas till marinförvaltningens förfogande. Med anledning härav hemställde

Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 267, punkten 6, att ett reservationsanslag

av nämnda belopp måtte för ifrågavarande ändamål anvisas av riksdagen

för budgetåret 1941/42. Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr

364). I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen

framhållit, att det ursprungligen till 115,000 kronor beräknade resterande

beloppet för ifrågavarande ändamål genom viss omplanering av arbetet

kunnat reduceras till 98,000 kronor eller, i avrundat tal, till 100,000 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att anslag med 115,000 kronor och 100,000

kronor för de nu angivna ändamålen måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departementschef

en.

Kungl. Majus proposition nr 319.

Vid anmälan av marinförvaltningens ursprungliga framställning örn medel

för bärgningsmateriel för undervattensbåtar framhöll jag, att det vore en

angelägenhet av största vikt att i görligaste män sörja för undervattensbåtspersonalens

säkerhet. Ur denna synpunkt och med beaktande av såväl ökningen

av antalet undervattensbåtar som ock undervattensbåtstjänstens intensifiering

i rådande läge finner jag mig böra biträda marinförvaltningens föreliggande

framställning örn anvisande av medel för bärgningsmateriel. Gentemot

kostnadsberäkningen synes intet vara att erinra.

Jämväl marinförvaltningens i det föregående angivna medelsäskanden i

övrigt finner jag mig kunna förorda. Närmare upplysningar örn innebörden

av förslagen i dessa delar torde, såsom inledningsvis framhållits, få lämnas

riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som till utskottet överlämnas.

Anslag för angivna ändamål, tillhopa (80,000 + 40,000 + 1,120,000 + 115,000

+ 100,000=) 1,455,000 kronor, bör lämpligen anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår under anslagsrubriken Anskaffning av artilleri- och annan

teknisk materiel.

I samband med de nyss berörda anslagsäskandena har marinförvaltningen

jämväl hemställt örn medel för viss ytterligare anskaffning av trådsignalmateriel

m. m. för kustartilleriet. Då jag icke på grundval av den nu föreliggande

utredningen kan bilda mig en uppfattning örn behovet av denna

materielanskaffning, är jag för närvarande icke beredd att upptaga marinförvaltningens

förslag i denna del till prövning.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av....................................kronor 1,455,000.

•

[3.] 80 a. Vissa konstruktionsarbeten, reservationsanslag. I samband med framläggande

av sina medelsäskanden för fartygsbyggnader för flottan å tilläggsstat

för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i skrivelse den 29 augusti

1941 bland annat uttalat sig för anskaffning av visst antal fartyg av i skrivelsen

närmare angiven typ. I skrivelsen har marinförvaltningen i anslutning därtill

förordat vissa förberedande experiment- och konstruktionsarbeten för igångsättande

av tillverkning inom landet av ifrågavarande fartyg samt härför

lämpade motorer.

För de ifrågasatta experiment- och konstruktionsarbetena har marinförvaltningen

hemställt örn anvisande av följande belopp, nämligen för motorerna

200,000 kronor för innevarande budgetår och 300,000 kronor för budgetåret

1942/43 samt för fartygen 100,000 kronor, att fördelas med hälften å ettvart av

budgetåren 1941/42 och 1942/43. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda

uppgå till 250,000 kronor för innevarande budgetår och 350,000 kronor

för budgetåret 1942/43.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:Is proposition nr 319.

För konstruktionsarbeten av mera löpande natur ha under senare år särskilda

medel beräknats under anslaget till flottans ersättningsbyggnad,

respektive anslaget till fartygsbyggnader för flottan. Den nu föreliggande

framställningen avser tillgodoseendet av ett mera tillfälligt medelsbehov för

speciella konstruktions- och experimentarbeten, anknutna till vissa angivna

båt- och motortyper.

För egen del finner jag det visserligen lämpligt, att särskilda medel stå

till förfogande för speciella konstruktionsarbeten, men anser åtskilliga skäl

tala för att en medelsanvisning för ändamålet icke bindes vid ett på förhand

utstakat program. Enligt min mening böra sålunda medel för speciella konstruktions-

och liknande arbeten stå till förfogande för Kungl. Maj:t, som bör

äga att efter prövning i varje särskilt fall utanordna erforderliga belopp.

Från angivna utgångspunkter förordar jag, att för innevarande budgetår för

vissa konstruktionsarbeten äskas ett särskilt anslag, vilket torde böra bestämmas

till det av marinförvaltningen i förevarande sammanhang äskade

beloppet.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa konstruktionsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsansla.

a av ............................................. kronor 250,000.

[4.] 82. Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkten 108) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 4,

punkten 96) till muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv för

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 136,000 kronor, utgörande hälften

av det till 272,000 kronor beräknade medelsbehovet. Sedan marinförvaltningen

i skrivelse den 11 oktober 1940 framhållit, att rådande prisförhållanden icke

medgåve muddring till planerat djup under medelvattenytan utan särskilda

merkostnader, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 18 oktober 1940

marinförvaltningen dels att föranstalta örn muddringsarbetenas bedrivande

till i fram ställ ningen avsett djup, dels ock att till bestridande av härav föranledda

merkostnader av omhänderhavande medel disponera högst 50,000

kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles till prövning upptaga

frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande. Sedermera anvisade 1941 års

riksdag (skrivelse nr 4, punkten 91) i överensstämmelse med Kungl. Majits i

statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 92) framlagda förslag till

vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. för budgetåret 1941/42 ett

reservationsanslag av 606,000 kronor. I detta belopp ingick bland annat en

post å 186,000 kronor för muddring vid mobiliseringskajen å örlogsvarvet,

innefattande dels återstående hälft, 136,000 kronor, av det ursprungligen till

272,000 kronor beräknade medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, dels ock

ersättning för det av marinförvaltningen jämlikt Kungl. Majits beslut den

18 oktober 1940 förskjutna beloppet å 50,000 kronor.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Majlis proposition nr 311).

I skrivelse den 29 september 1941 har nu marinförvaltningen anfört i

huvudsak följande:

Fördjupningen av området utanför mobiliseringskajen och i inseglingsrännan

till hamnbassängen vore nu i det närmaste slutförd. Vid muddring

i inseglingsrännan hade emellertid påträffats ett därstädes tidigare avsprängt

berggrund. Vid den till grund för de uppgjorda kostnadsberäkningarna för

muddringsarbetet liggande undersökningen hade invid inseglingsdykdalben

påträffats ett område, som betecknats såsom hård pinnmo. Först under

muddringsarbetet hade det visat sig, att botten därstädes utgjordes av berggrund,

som av allt att döma syntes vara tidigare avsprängd. Vid sprängningen

uppkomna sprickor jämte kvarbliven skärv syntes vid nyssnämnda undersökning

ha gjort samma motstånd mot borret som den mycket steniga pinnmon

inne vid kajen. Då den föregående sprängningen icke varit känd vid undersökningen

hade det därför legat nära till hands att antaga, att bottnen varit

av liknande beskaffenhet som inne i hamnen. Till följd härav hade bortsprängning

av detta grund icke upptagits i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnarbeten efter anvisningar av chefen för Karlskrona örlogsvarv

uppgjorda förslaget till fördjupning av yttre varvshamnen jämte ombyggnad

av mobiliseringskajen, vilket förslag legat till grund för i ärendet

framlagda kostnadsberäkningar. — En företagen undersökning utvisade, att

den gamla sprängningen upptoge ett avsevärt område, omkring 700 kvadratmeter.

Då området vore beläget i själva inseglingsrännan och dess botten

läge mellan 0.2 till 0.9 meter högre än det avsedda djupet, vore det nödvändigt

att verkställa nedsprängning av detsamma. Den härav orsakade merkostnaden

hade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten i Kalmar

beräknats till 39,000 kronor, därest arbetet kunde bliva utfört snarast möjligt

under innevarande höst i samband med övriga pågående muddrings- och

sprängningsarbeten å örlogsvarvet; i motsatt fall vore en fördyring att emotse.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till ämbetsverkets förfogande för muddring vid

mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv ställa ett ytterligare belopp av

39,000 kronor eller ock, därest föreliggande fråga ansåges böra underställas

riksdagens prövning, bemyndiga ämbetsverket att föranstalta örn ifrågavarande

arbetens utförande med anlitande av under händer varande medel.

Genom beslut den 10 oktober 1941 har Kungl. Majit bemyndigat marinförvaltningen

dels att föranstalta örn ifrågavarande arbetens utförande, dels

ock att till bestridande av härav föranledda kostnader av omhänderhavande

medel disponera högst 39,000 kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja fram

deles till prövning upptaga frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande.

De merkostnader, för vilkas bestridande marinförvaltningen enligt sistnämnda

beslut ägt disponera 39,000 kronor, torde böra slutgiltigt regleras

genom särskild medelsanvisning å tilläggsstaten. Jag förutsätter emellertid,

att det skall vara för marinförvaltningen möjligt att efter denna ytterligare

medelsanvisning slutföra ifrågavarande hamnförbättringsarbeten utan förnyade

medelsäskanden.

Medelsanvisningen torde böra i riksstaten upptagas under samma anslagsrubrik

som de för innevarande budgetår tidigare för ifrågavarande ändamål

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sif). 9

anvisade medlen, dag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. å till

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 39,000.

[5.j 84 a. Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning

i Fårösund. Tidigare gällande föreskrifter angående arbeten för statens

behov medgåvo icke, att statliga myndigheter vid slutandet av avtal gjorde

entreprenadsumman beroende av konjunkturbetonade ändringar av priserna å

material och arbetskraft. De extraordinära förhållanden, som alltsedan krigsutbrottet

varit rådande, föranledde emellertid Kungl. Majit att i proposition

1939 U: 77 framlägga förslag om beredande temporärt inom det statliga upphandlingsförfarandet

av rätt för de statliga upphandlingsmyndigheterna att

göra entreprenadsumman beroende av sådana prisändringar. Till täckande av

härigenom uppstående merkostnader anvisade riksdagen (skrivelse nr 90) ett

särskilt reservationsanslag av 5,000,000 kronor å kapitalbudgeten under rubrik

VIII: Oförutsedda utgifter till statens affärsverks fonder, statens allmänna

fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket. Riksdagen ansåg sig

böra understryka, att anslagets användning skulle vara begränsad till utgiftsökningar

på grund av prisstegring.

Beträffande vissa tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning

i Fårösund föreligger nu fråga örn anvisande av medel till täckande av

merkostnader, som uppstått vid tjänstebostädernas uppförande på grund av

dels prisstegringar, dels ock de i övrigt under byggnadstiden rådande exceptionella

förhållandena. Ifrågavarande tjänstebostäder äro icke redovisade

under någon av de i det föregående nämnda fonderna utan tillhöra försvarsväsendets

fastighetsfond.

I anledning av Kungl. Majits proposition 1938: 125 samt med bifall till i

ämnet väckta motioner anvisade riksdagen (skrivelse nr 246) till anordnande

av nämnda tjänstebostäder å riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1938/39 ett reservationsanslag av 668,000 kronor. Genom beslut, den 27 maj

1938 ställde Kungl. Majit anslaget till marinförvaltningens förfogande samt

meddelade därefter den 24 februari samt den 17 och den 31 mars 1939 erford

erliga dispositionsbestämmelser.

Den 4 juli 1939, således före den nu rådande kristidens inträde, antog

marinförvaltningen ett av HSB Avdelning för entreprenader: Aktiebolaget

Kommunalbygge avgivet anbud å byggnadsarbetena, vilka arbeten sedermera

fullbordades i mitten av mars 1941. Större delen av byggnadstiden har

alltså infallit under nuvarande kristid. Enligt bolagets uppgifter uppgå entreprenadsummau

och ersättning för utöver entreprenaden tillkomna arbeten till

sammanlagt 525,000 kronor, under det att utgifterna för arbetena stigit till

omkring 750,000 kronor, varför bolagets förlust på entreprenaden uppgått till

omkring 225,000 kronor. Bolaget har medgivit en felräkning av anbudssuinman

med 45,000 kronor, för vilken bolaget icke ansett sig kunna begära någon ersätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-As proposition nr 319.

ning. Till täckande av en del av den återstående förlusten, omkring 180,000

kronor, har bolaget däremot anhållit örn ersättning utöver entreprenadsumman

med 169,761 kronor på grund av efter kontraktets ingående för bolaget uppkomna

merkostnader, förorsakade genom olika omständigheter utom bolagets

kontroll. Den begärda ersättningen motsvarar 32.3 procent av den kontrakterade

byggnadskostnaden.

De omständigheter, som bolaget åberopat såsom stöd för framställningen,

äro i huvudsak följande:

Stegring av materialpriser; på Gotland kort tid efter krigsutbrottet igångsatta

arbeten för försvarsväsendets räkning, vilka tagit all tillgänglig arbetskraft

i anspråk och nödgat bolaget att anskaffa en del arbetare från fastlandet,

för vilka bolaget måst betala resor och dagtraktamenten; stegring av

kostnader för lastautomobiltransporter, beroende på att de militära myndigheterna

rekvirerat ett stort antal av de på ön befintliga lastautomobilerna;

osedvanligt hård vinter 1939/40 med isblockad av Fårösunds hamn, varför

materialierna från fastlandet måst hämtas i Visby hamn; skador genom frost

och snö å i hamnar anhopade materialier; förlust av varor genom oreda vid

lossning; krav på väntetidsersättning från arbetarnas sida genom dröjsmål

på grund av nämnda förhållanden med materialleveranser samt slutligen fördyrade

sjöfrakter till Gotland.

Bolaget har i fråga örn merkostnadernas fördelning på olika utgiftsrubriker

lämnat vissa detaljuppgifter, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna

i ärendet.

I utlåtande den 13 maj 1941 har marinförvaltningen med hänsyn till föreliggande

omständigheter förklarat sig anse, att under tiden från arbetets

påbörjande och till leveransens avslutning en genomsnittlig kostnadsökning

av högst 20 procent kunde anses skälig. Denna kostnadsstegring

måste anses ha legat utom entreprenörens kontroll och således medfört

oförvållade förluster. Som ersättning härför borde entreprenören enligt förvaltningens

mening erhålla ett belopp av i avrundat tal 102,000 kronor. Vid

uppskattningen av detta ersättningsbelopp har marinförvaltningen, såsom av

utlåtandet närmare framgår, i vissa hänseenden reducerat entreprenörens

ersättningsyrkanden.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 30 juni 1941 framhållit, att statsverket

icke hade någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de uppkomna

merkostnaderna. Styrelsen kunde heller icke ansluta sig till den av marinförvaltningen

tydligen hysta meningen, att det i detta fall vore fråga om merkostnader

i vanlig bemärkelse, som borde bedömas och ersättas efter visst

procentuellt belopp av entreprenadsumman m. m. Styrelsen har företagit en

närmare granskning av bolagets i olika hänseenden framställda ersättningskrav,

vilka givit i huvudsak följande resultat:

Om ersättning överhuvudtaget skulle utgå för de till 48,133 kronor upptagna

merkostnaderna för materialier, borde dessa kostnader icke ersättas efter

bättre grunder än som tillämpats beträffande entreprenör, som kontraktsenligt

berättigats till dylik ersättning, d. v. s. med högst 27,858 kronor 17 öre.

Eventuellt lfrågakommande ersättning för högre kostnader med avseende på

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds proposition nr SID.

underentreprenörer, vilken prisstegring av entreprenören beräknats till 18,820

kronor, borde utgå efter samma grunder, som nyss angivits. I de fall ^merkostnaderna

på grund av transportsvårigheter till och inom Gotland, 25,115

kronor, kunde anses förorsakade av försvarsberedskapen under kristiden,

syntes avsteg kunna göras från principen att icke täcka merkostnader för

transporter utom byggnadsplatsen. De enligt uppgift erlagda dagtraktamentena

och reseersättningarna för arbetare från fastlandet samt utgifter för

bodar och marketenterier för dessa arbetare, tillsammans 18,348 kronor, måste

liksom närmast föregående utgiftspost av angivna skäl bedömas ur annan

synpunkt än övriga merkostnader och följaktligen ersättas, örn desamma kunde

efter verifiering vitsordas. Indexlöner för arbetare, upptagna till 5,320 kronor,

syntes böra ersättas såsom merkostnad. Beträffande reparationer av skadade

materialier, vilka kostnader upptagits till 19,123 kronor och uppgivit® bero

på onormalt hård vinter, kunde starkt ifrågasättas, örn ersättning ens till

någon del för dessa reparationer borde utgå. Styrelsen, som saknade närmare

kännedom örn de under byggnadstiden rådande lokala förhållandena och örn

entreprenörens handhavande av sitt uppdrag, vore emellertid förhindrad att

mera bestämt uttala sig härom. Kravet på väntetidsersättning för arbetarna,

avseende 10,350 kronor, vore ytterst svårbedömbart och syntes även med

hänsyn till sina konsekvenser ej böra bifallas. Renhållning på arbetsplatsen

på grund av onormala snöfall, varigenom uppstått en merkostnad av 1,152

kronor, tillhörde entreprenörens skyldighet, för vilken han icke kunde påfordra

särskild ersättning. Kostnaderna för vattenlänsningsarbeten, 2,400

kronor, syntes ha föranletts av mindre lämpligt planlagda utvändiga ledningsarbeten,

för vilket entreprenören icke vore ansvarig, varför ersättning borde

utgå. Ersättning borde ej utgå för ökning av administrationskostnaderna,

21,000 kronor, enär sådan ersättning ej kunde utgå till entreprenör med kontraktsenlig

rätt att tillämpa rörlig entreprenadsumma.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört har marinfförvaltningen

i nytt utlåtande närmare utvecklat de skäl, som enligt förvaltningens mening

tala för att ersättningen borde bestämmas till förutnämnda belopp av 102,000

kronor.

Beträffande byggnadsstyrelsens och marinförvaltningens detaljmotivering

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av marinförvaltningen

för uppförande av ifrågavarande tjänstebostäder anlitade entreprenören

åsamkats avsevärda merkostnader vid byggnadsföretagets utförande.

Vissa av dessa merkostnader ha förorsakats av prisstegringar, medan merkostnaderna

i övrigt i främsta rummet betingats av de särskilda svårigheter,

som på grund av den förstärkta försvarsberedskapen och de ogynnsamma

klimatiska förhållandena under byggnadstiden förelågo på Gotland.

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, har staten icke någon kontraktsenlig

skyldighet att ersätta vare sig sistnämnda merkostnader eller de kostnader,

som betingas av prisstegringarna. Vid min prövning av denna fråga har

jag emellertid i likhet med de hörda myndigheterna funnit skäl tala för

ett tillmötesgående i viss utsträckning av entreprenörens framställning. Byggnadsarbetet

har bedrivits under särdeles ogynnsamma förhållanden i en

trakt med begränsade resurser och under svårigheter, som entreprenören

Departemcu

chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Majus proposition nr 319.

bland annat; på grund av byggnadsplatsens avskilda belägenhet haft svårt att

genom egna insatser bemästra.. Den lidna förlusten har för entreprenören blivit

mycket kännbar. Då den föreliggande framställningen av dessa skäl synes

kunna betraktas som ett fristående fall, lärer ett beslut örn gottgörelse i viss

utsträckning icke kunna få någon prejudicerande betydelse. Sedan jag inhämtat,

att entreprenören trots de sällsynt svårartade arbetsförhållandena fullgjort

sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt, anser jag mig därför efter

samråd med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen böra

föreslå, att ersättning må utgå till entreprenören utöver den kontrakterade

entreprenadsumman.

Vid avvägningen av denna ersättning anser jag mig icke böra i vidare mån

än som skett genom byggnadsstyrelsens försorg ingå på en detaljbedömning

av de merkostnader, som kunna böra ersättas. Lämpligen bör i stället fixeras

ett belopp som gottgörelse i ett för allt, så avvägt att det med beaktande jämväl

av att staten kontraktsenligt icke har skyldighet att i detta fall ingripa kan

anses utgöra skälig kompensation för de lidna förlusterna. Vid bestämmandet,

av ersättningens storlek finner jag mig icke kunna sträcka mig så långt sorn;

marinförvaltningen förordat. Jag föreslår för egen del, att ersättningen bestämmes

till 50,000 kronor, alltså till mindre än en tredjedel av det belopp,

som entreprenören själv begärt.

Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke ersättningen borde bestridas

från förutnämnda anslag av 5,000,000 kronor. Med hänsyn till de här

föreliggande speciella förhållandena synes dock vara att förorda, att särskilt

anslag anvisas för ändamålet under samma rubrik som det för byggnadsföretagets

utförande ursprungligen anvisade anslaget. Då sistnämnda anslag anvisats

över fjärde huvudtiteln, torde jämväl det nu erforderliga beloppet böra

anvisas i enahanda ordning, varigenom jämväl vinnes, att förstärkningsbeloppet

omedelbart helt avskrives. Med hänsyn till det ifrågavarande medelsbehovets

karaktär torde anslaget böra uppföras såsom obetecknat.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs

förläggning i Fårösund å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av kronor 50,000.

Flygvapnet.

Flygmateriei m. m.

[6.] 113 c. Snöröjningsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse den 13 oktober

1941 bär flygförvaltningen på närmare anförda skäl hemställt, att ett belopp

av 1,100,000 kronor måtte under innevarande budgetår ställas till ämbetsverkets

förfogande för anskaffning av snöröjningsmateriel.

De skäl, som i flygförvaltningens skrivelse anförts till stöd för anskaffning

av ifrågavarande materiel, finner jag bärande och jag förordar därför,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

att medel äskas för anskaffningens genomförande. Behovet av snöröjningsmateriel

beräknas härigenom kunna täckas såvitt avser samtliga flygflottiljer

utom Södermanlands och Kalmar flygflottiljer. Beträffande sistnämnda båda

flottiljer har flygförvaltningen beräknat erforderliga medel i samband med

sina medelsäskanden för flygmateriel för budgetåret 1942/43. I fråga örn

Norrbottens flygbaskår åter har flygförvaltningen framhållit, att erforderliga

medel för anskaffning av snöröjningsmateriel stöde till ämbetsverkets för

fogande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Snöröjningsmateriel å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 1,100,000.

[7.] 113 d. Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. m., reservationsanslag.

I sin skrivelse den 30 augusti 1941 angående medelsbehovet å tilläggsstat för

innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av fatförråd vid

vissa förläggningar, där dylika förråd saknades, samt för invallning av befintliga

fatförråd vid övriga etablissement. Nya fatförråd behövde byggas

vid Skaraborgs och Göta flygflottiljer samt vid centrala flygverkstaden i

Västerås. Sammanlagda kostnaderna härför hade flygförvaltningen beräknat

till 25,000 kronor. För bestridandet av kostnaderna för invallningar av befintliga

fatförråd erfordrades 24,000 kronor. Jämte ett belopp av 3,000 kronor

för administration och oförutsedda utgifter uppginge således sammanlagda

medelsbehovet till (25,000 + 24,000 + 3,000 =) 52,000 kronor. Medlen erfordrades

redan under innevarande budgetår.

Mot bifall till förevarande framställning har jag intet att erinra och får

därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. rn.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 52,000.

KAPITALINVESTERING.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

(8.) 21 b. Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå, reservationsanslag.

I en av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse jämte eget yttrande

den 22 juli 1941 överlämnad skrivelse framlade flygförvaltningen förslag till

lösning av vissa markfrågor i samband med anordnandet av ett nytt, för flygkrigsskolan

avsett flygfält, beläget vid Havgård i Västra Sönnarslövs socken

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 319.

av Kristianstads län. Förslaget innebar, bland annat, att ett i det tilltänkta

flygfältet ingående område om 53.4 hektar, utgörande del av den under domänstyrelsens

förvaltning stående kronoegendomen Havgård, skulle överflyttas

till flygförvaltningens vård och förvaltning. Genom beslut den 8 augusti

1941 förordnade Kungl. Majit — jämte det Kungl. Majit ställde medel, 110,000

kronor, till flygförvaltningens förfogande från vederbörligt förskottsanslag

för bestridande av kostnader för visst markförvärv, för flygfältets iordningställande

m. m. — örn överflyttning av förvaltningen av berörda område.

Området hade emellertid varit utarrenderat till Herrevadsklosters remontdepå

för tillgodoseende av depåns behov av betesmark. I samband med

äskande av medel för flygfältets iordningställande föreslog därför flygförvaltningen,

att medel jämväl skulle ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande

för förvärv av mark, avsedd att ersätta den av remontdepån arrenderade.

Kungl. Majit förklarade emellertid genom beslutet den 8 augusti

1941 vad i ärendet i denna del förekommit icke föranleda annan åtgärd än

att Kungl. Majit uppdrog åt fortifikationsstyrelsen att, efter närmare utredning

rörande behovet av ökad betestillgång för remontdepån och sättet för

tillgodoseendet av detsamma, inkomma med det yttrande och förslag, vartill

omständigheterna kunde giva anledning.

I propositionen 1941:305 (bilaga 11, punkten 15) har Kungl. Majit äskat

medel för täckning av förenämnda över förskottsstaten verkställda kapitalinvestering.

Vid anmälan av propositionen förklarade jag mig ämna senare

återkomma till frågan om tillgodoseendet av remontdepåns behov av betesmark.

I skrivelse den 3 oktober 1941 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

hemställt, att ett belopp av 104,000 kronor måtte ställas till fortifikationsstyrelsens

förfogande för förvärv av vissa markområden, avsedda att

utnyttjas såsom betesmarker för Herrevadsklosters remontdepå. Styrelsen

har anfört i huvudsak följande:

Fortifikationsstyrelsen hade anmodat chefen för remontdepån att till styrelsen

inkomma med yttrande i anledning av den ifrågasatta överflyttningen

av det av depån arrenderade området av egendomen Havgård. Depåchefen

hade i skrivelse den 28 mars 1941 anfört bland annat, att redan det förhållandet

att området i fråga av depån arrenderats för så lång tid som

intill den 14 mars 1958 kunde anses styrka ett verkligt behov av marken, att

på markerna brukat sommarfödas dels ett 80-tal remonter dels ock ett 50-tal

legokreatur, varför såsom betesersättning erhållits en årlig inkomst av cirka

6,000 kronor, samt att, därest området av Havgård i framtiden ej kunde disponeras

för betesändamål, full kompensation för den överlåtna marken vore

nödvändig, örn icke verksamheten vid depån skulle komma att äventyras.

Enda godtagbara förslag till anskaffande av nya betesmarker för depån hade

depåchefen angivit vara förvärv av den intill Herrevadskloster gränsande

fastigheten Stora Nybo samt ett av Herrevadskloster tillhörande mark omgivet

område av egendomen Harthus, å den ekonomiska kartan betecknat l2 A. Genom

förvärvet skulle remontdepån, sedan vissa kulturarbeten blivit utförda, tillföras

betesmark med en sammanlagd areal av cirka 46 har. Enär full kompensation

för den överlåtna betesmarken härigenom icke skulle erhållas, hade

depåchefen därjämte såsom ett önskemål framfört, att den invid Herrevads-.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 313.

15

kloster likaledes belägna fastigheten Lilla Nybo måtte förvärvas. — Depåchefen

hade med ägarna till ovannämnd mark fört förhandlingar angående

villkoren för eventuell överlåtelse av marken till kronan. Förhandlingarna

hade givit till resultat, att vederbörande ägare förklarat sig villiga försälja

Stora Nybo för 71,000 kronor, området l2 A av Harfhus för 12,000 kronor

samt Lilla Nybo för 18,000 kronor. Förutom de belopp, som skulle krävas

för ifrågavarande markförvärv, hade depåchefen ansett ett belopp av 20,000

kronor erforderligt för kulturarbeten ä markerna.

Vid värdering, som genom fortifikationsstyrelsens försorg företagits, hade

Stora Nybo åsatts ett värde av 71,000 kronor och området av Harfhus ett

värde av 13,000 kronor.

Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade efter besiktning av de till inköp

föreslagna områdena i avgivna yttranden anfört, att depåchefens förslag örn

inköp av Stora Nybo och området l2 A av Harfhus innebure en god lösning

av frågan örn anskaffande av nya betesmarker för depån. Däremot hade

domänofficeren funnit Lilla Nybo kunna uteslutas från inköp, oaktat fastigheten

genom sin belägenhet inuti de blivande betesmarkerna alltid komme

att förorsaka vissa olägenheter för depån. De erhållna anbuden å försäljning

av Stora Nybo och området av Harfhus hade domänofficeren funnit fördelaktiga

för kronan. Det senast erhållna anbudet å Stora Nybo, vilket överensstämde

med värderingssumman, understege med 4,000 kronor ett tidigare

avgivet anbud å fastigheten. Härtill komme, att säljaren enligt det sist avgivna

anbudet åtagit sig att ersätta arrendatorn för att denne frånträdde

arrendet före arrendetidens utgång. Anbudet å området av Harthus understege

med 1,000 kronor värderingssumman. -— Enär remontdepån icke disponerade

några medel för de kulturarbeten, vilka domänofficeren funne vara

nödvändiga för att markerna skulle kunna användas till betesmarker, vore

ett anslag till detta ändamål ofrånkomligt. Av depåchefen föreslaget belopp,

20,000 kronor, finge anses erforderligt.

Enligt fortifikationsstyrelsens mening borde förvärvet av betesmark för

närvarande kunna begränsas till att omfatta Stora Nybo och området l2 A av

Harfhus, beträffande vilka fastigheter för kronan fördelaktiga anbud erhållits.

Det av ägaren till Lilla Nybo avgivna försäljningsanbudet, 18,000 kronor,

vore så högt, att styrelsen icke nu ville förorda inköp av fastigheten till

detta pris.

Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar har styrelsen därför

hemställt, att för förvärv av ifrågavarande markområden, för vidtagande av

kultiveringsåtgärder å desamma ävensom för gäldande av avstycknings- och

lagfartskostnader ett belopp av sammanlagt 104,000 kronor måtte ställas till

förfogande.

Det markförvärv, varom fortifikationsstyrelsen framlagt förslag, avser att Departementsbereda

Herrevadsklosters remontdepå ersättning för de såsom betesmarker chefen.

utnyttjade områden av egendomen Davgård, vilka frångått remontdepån i

samband med anordnandet av flygfältet vid sistnämnda plats. Utredningen

i ärendet synes giva vid handen, att de av fortifikationsstyrelsen till inköp

föreslagna områdena — egendomen Stora Nybo samt området 12A av egendomen

Harfhus — äro behövliga för tillgodoseende av remontdepåns behov

av betesmarker. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att områdena förvärvas

av kronan för att disponeras av depån. De föreslagna inköpsprisen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

71.000 kronor respektive 12,000 kronor, torde kunna accepteras. För kulturarbeten

synes på sätt fortifikationsstyrelsen föreslagit böra anvisas ett belopp

av 20,000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat för avstycknings- och lagfartskostnader

torde komma att erfordras sammanlagt 1,000 kronor, skulle den för

ifrågavarande ändamål behövliga medelsanvisningen uppgå till (71,000 -f

12.000 + 20,000 + 1,000=) 104,000 kronor. Beloppet synes i sin helhet böra

anvisas i form av kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av

önskvärdheten av att ifrågavarande markförvärv snarast möjligt kommer till

stånd får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av betesmark för Flerrevadsklosters remontdepå

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av .............................. kronor 104,000.

Marinförvaltningens delfond.

[9.] 22. Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag. Genom brev den 27

juli 1934 angående anvisande av medel från reservationsanslaget till statsbeställningar

för fullföljande av vissa ersättningsbyggnader för flottans räkning

m. m. ställde Kungl. Majit ett belopp av 218,000 kronor av nämnda anslag

till marinförvaltningens förfogande för uppförande av brännoljecisterner för

flottan, varjämte Kungl. Majit för iordningställande av skyddade uppställ

ningsplatser för cisternerna genom brev den 24 september 1934 anvisade

180,000 kronor från det av 1934 års riksdag beviljade reservationsanslaget till

statliga beredskapsarbeten.

För anordnande av nya cisternutrymmen anvisade riksdagen på framställning

av Kungl. Majit för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 ett

belopp av 230,000 kronor. Återstående belopp, 240,000 kronor, för fullbordande

av de redan påbörjade cisternanläggningarna beviljades av riksdagen för

budgetåret 1937/38. Vidare ställde Kungl. Majit på därom av marinförvaltningen

gjord framställning genom brev den 3 september 1936 till ämbetsverkets

förfogande ett belopp av 80,000 kronor för utförande av sprängningsarbeten

för en mindre, bombsäker cisternanläggning i Högsjö socken i

Norrland. Sedermera anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Majit för

fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner dels för budgetåret

1939/40 reservationsanslag örn sammanlagt 1,630,000 kronor, dels för budgetåret

1940/41 reservationsanslag örn sammanlagt 3,000,000 kronor, dels ock

för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

I skrivelse den 28 maj 1941 hemställde marinförvaltningen på närmare

angivna skäl, dels att de av 1941 års riksdag anvisade anslagsmedlen helt måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande för anordnande av brännoljecisterner

för flottan å vissa i skrivelsen angivna platser, dels ock att åtgärder måtte

vidtagas för att för samma ändamål å tilläggsstat för budgetåret 1941/42

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

anvisades ytterligare 3,120,000 kronor. Genom brev den 30 maj 1941

ställde Kungl. Majit de ifrågavarande anslagsmedlen till marinförvaltningens

förfogande för angivna ändamål, dock att med anordnande av brännoljecisterner

å två av ämbetsverket förordade platser skulle tills vidare anstå,

varjämte Kungl. Majit fann marinförvaltningens framställning i fråga örn

ytterligare medel till oljecisterner icke för det dåvarande föranleda annan

åtgärd än att Kungl. Majit anbefallde ämbetsverket att inkomma med närmare

av kostnadsberäkningar åtföljd utredning i ärendet.

I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tillläggsstat

för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i anslutning till

Kungl. Majits beslut den 30 maj 1941 återkommit till frågan om anvisande

av ytterligare medel för brännoljecisterner för flottan. Marinförvaltningen

har därvid utgått från att vissa närmare angivna utbyggnadsetapper nu borde

färdigställas. Kostnaden härför beräknades till 4,275,000 kronor. Efter

frånräknande av de belopp, sammanlagt 2,080,000 kronor, som av äldre anslag

ställts till förfogande för dessa utbyggnadsetapper, uppginge det aktuella

medelsbehovet till (4,275,000—2,080,000=) 2,195,000 kronor. I det nu framlagda

utbyggnadsprogrammet ingå ej de cisternanläggningar, med vilkas

byggande enligt Kungl. Majits förenämnda beslut skall tills vidare anstå.

Med hänsyn till nödvändigheten ur krigsberedskapssynpunkt av att

flottans mobiliseringsförråd av brännolja förvaras på sådant sätt, att de äro

skyddade mot anfall från luften, finner jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens

föreliggande framställning. Närmare upplysningar om ärendets innebörd

torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,

som till utskottet överlämnas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................ kronor 2,195,000.

[10.] 25. Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag. I sin

skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat

för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen hemställt om anvisande av

medel för anordnande av laddningsstation för undervattensbåtar vid Stockholms

örlogsvarv. I ärendet har ämbetsverket anfört följande:

Sedan år 1928, då laddningsstationen å Stockholms örlogsvarv förstördes

genom brand, saknas möjlighet att vid undervattensbåtars förläggning till

örlogsvarvet verkställa laddning av deras batterier från land. Detta förhållande

utgör under fredsförhållanden en väsentlig olägenhet, enär undervattensbåtar,

som inkomma till varvet efter en provtur, ett kapacitetsprov

eller för översyn under pågående expedition, måste ladda med eget maskineri

med därav följande slitage, bränn- och smörjoljeförbrukning m. m. Under

kristidsförhållanden (krig, mobilisering eller försvarsberedskap) bliva olägenheterna

ännu större, enär importsvårigheter m. m. nödvändiggöra största sparsamhet

nied oljor och annan materiel. Vid förläggning till varvet hava underBihang

till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 319. 211c 41 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 319.

Departements
chefen.

vattensbåtar oftast dieselmotorer och generatorer under reparation, varför det

inträffat, att annan undervattensbåt fått tagas i anspråk för laddnings verkställande.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden bör en laddningsstation anordnas

i anslutning till undervattensbåtarnas förläggningsplats å Galärvarvet.

Som laddningsaggregat föreslås två stycken kvicksilver-stål-likriktare

med automatisk reglering, vardera örn 600 ampere vid 375 volt. Härigenom

möjliggöres laddning av ett batteri med maximal tillåten laddningsström,

1,200 ampere, eller samtidig laddning av två batterier med halva maximalströmmen.

Likriktarna kunna även användas för provning av maskiner och dylikt såväl

på u båtarna som i elektriska verkstaden.

Bland fördelarna med laddning från land må följande framhållas: 1) ingen

förbrukning av bränn- och smörjoljor, 2) intet slitage av dieselmotorer och

generatorer m. m., 3) maskineriet ombord ävensom skrov och tankar kunna

överses och repareras oberoende av laddningen samt 4) mindre personalbehov

vid laddningen.

Kostnaden för likriktarna med instrumentering och montage samt kablar

och anslutningsanordningar beräknas med nu gällande priser till omkring

80,000 kronor.

I anslutning till det anförda och med förmälan att det framlagda förslaget

jämväl utgjorde ett led i strävandena att minska åtgången av flytande bränslen

har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 80,000 kronor.

På de av marinförvaltningen i ärendet angivna skälen finner jag mig böra

biträda ämbetsverkets förslag. Intet torde vara att erinra mot den framlagda

kostnadsberäkningen. Under framhållande, att medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål torde böra upptagas under samma anslagsrubrik som vissa

andra å riksstaten för innevarande budgetår anvisade medel för modernisering

av Stockholms örlogsvarv, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................................... kronor 80,000.

Flygförvaltningens delfond.

[11.] 41 a. Markförvärv för flygfält m. m., reservationsanslag. Vid anmälan i

årets statsverksproposition av frågan om flygvapnets utvidgning (punkten 98

i fjärde huvudtiteln) erinrade jag, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

den 8 augusti 1940 framlagt en plan för flygvapnets konsolidering och

utvidgning under de närmaste fem åren, enligt vilken plan flygvapnet under

nämnda tid skulle erhålla fem nya flygflottiljer, nämligen en fjärrspaningsflottilj,

två bombflottiljer och två jaktflottiljer. Dessutom skulle tillkomma

en basorganisation i övre Norrland med huvudsaklig uppgift att utgöra en

central för övning och utbildning av flygvapnets samtliga förband. Under

hänvisning till propositionen 1940 U: 75 angående avtal rörande leverans av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ta proposition nr 319.

flygmateriel till staten framhöll jag vidare, att den leverans av flygplan, som

avsåges att säkerställas genom nämnda avtal, hänförde sig till de nyssnämnda

av överbefälhavaren ifrågasatta utvidgningarna av flygvapnet. Mitt tillstyrkande

av att avtalen i fråga skulle komma till stånd hade grundat sig på

uppfattningen, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnets organisation

under de närmaste budgetåren komme att framstå som en nödvändighet, liksom

det syntes antagligt, att man därvid finge räkna med att de föreliggande

utvidgningsförslagen komme att utgöra en norm, från vilken icke alltför stora

avvikelser komme att ske. Jag anförde vidare, att ett ståndpunktstagande till

den av överbefälhavaren föreslagna utvidgningen i dess helhet knappast för

det dåvarande vore påkallat i vidare mån än som redan skett genom att riksdagen

intet haft att erinra mot nyssnämnda uttalande. Däremot syntes det

nödvändigt att ställning toges till de utvidgningar, som hänförde sig till

budgetåret 1941/42.

I sistnämnda hänseende förelåg, erinrade jag, redan statsmakternas beslut,

att en ny fjärrspaningsflottilj skulle under nämnda budgetår uppsättas och

förläggas till trakten av Nyköping. Jag förutsatte vidare, dels att under

budgetåret 1941/42 skulle påbörjas och under budgetåret 1942/43 slutföras

uppsättning av en bombflottilj i trakten av Kalmar, dels ock att förutnämnda

basorganisation i övre Norrland snarast möjligt skulle komma till stånd.

Riksdagen lämnade utan erinran vad sålunda anförts och anvisade de för

förslagens genomförande erforderliga anslagsmedlen (jfr skr. nr 57, punkten 19).

Sedermera ha framställningar gjorts örn fullföljande av det i överbefälhavarens

promemoria skisserade utbyggnadsprogrammet.

Sålunda hemställde chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse

den 18 januari 1941, att beslut måtte meddelas örn förläggning av en jaktflottilj

till Norrköping samt att de för förläggningens ordnande erforderliga

anslagsmedlen måtte ställas till förfogande. Sedan överbefälhavaren den 18

mars 1941 yttrat sig i ärendet, uppdrog Kungl. Majit den 4 juli 1941 åt chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen att vidtaga de förberedande åtgärder,

som kunde finnas erforderliga för förläggande av en ny jaktflottilj till Norrköping.

Härefter gjorde flygförvaltningen i skrivelse den 13 september 1941 framställning

om förvärvande av mark för flottiljens räkning. I anledning härav

fann Kungl. Majit genom beslut den 10 oktober 1941 gott uppdraga åt flygförvaltningen

att med vederbörande markägare inleda förhandlingar och,

under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, söka träffa avtal rörande förvärv

av för flygflottiljen erforderlig mark.

I särskild skrivelse den 13 september 1941 har fly g förvaltningen anfört,

att det vore nödvändigt inköpa mark för den nya flottiljen och igångsätta

vissa arbeten snarast möjligt för att etablissementet skulle kunna färdigställas

inom avsedd tid, och i anledning därav hemställt, att medel måtte ställas till

förfogande för bestridande av de beräknade kostnaderna för markförvärv

900.000 kronor, flygfältsarbeten 900,000 kronor, vägar 170,000 kronor samt

vatten- och avloppsledningar 200,000 kronor, eller tillhopa 2,230,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 319.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under

kapitalbudgeten å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt

för budgetåret 1942/43 bär flygförvaltningen vidare gjort framställning örn

anvisande av medel för anordnande av etablissement för den nya jaktflottiljen.

Totalkostnaderna härför ha beräknats till 12,572,000 kronor, varav, utöver nyss

angivna 2,230,000 kronor, ett ytterligare belopp av 1,030,000 kronor angivits

erforderligt redan under innevarande budgetår. Kostnaderna i övrigt skulle

belöpa på budgetåret 1942/43.

Samtidigt har flygförvaltningen framlagt riktlinjer för ett ytterligare utbyggande

av flygvapnet. Bland därvid föreslagna nyuppsättningar märkes en

torped- och minflottilj, som borde förläggas på icke alltför långt avstånd från

Karlskrona. De sammanlagda kostnaderna för uppsättandet av denna flottilj

beräknar flygförvaltningen till 13,680,000 kronor, varav för markförvärv 900,000

kronor.

Såsom av det föregående framgår, låg till grund för beslutet örn godkännande

av gällande avtal örn leverans av flygmateriel till staten den uppfattningen,

att ett ytterligare utbyggande av flygvapnet under de närmaste

budgetåren bomme att framstå som en nödvändighet. Därvid räknades med

att de i överbefälhavarens promemoria av den 8 augusti 1940 framlagda utvidgningsförslagen

komme att utgöra en norm, från vilken alltför stora avvikelser

icke komme att ske. De framställningar, som nu föreligga, förete vissa

i och för sig betydelsefulla olikheter i jämförelse med sistnämnda förslag.

Såsom framhölls av urtima riksdagen i skrivelse 1940: 97 vid anmälan av

beslutet örn upprättande av en fjärrspaningsflottilj, är det ur olika synpunkter

önskvärt, örn i ett sammanhang frågan örn utvidgningen av flygvapnets organisation

kan upptagas till prövning. Möjlighet härtill torde inom en nära

framtid erbjuda sig vid prövningen av de förslag, som framgå som resultat

av den enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 igångsatta utredningen

rörande den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter

under den närmaste femårsperioden (1941 års försvarsutredning).

I avbidan härpå synes det icke tillrådligt att nu vidtaga andra åtgärder än

sådana, som äro oundgängligen erforderliga för att förhindra onödiga, uppskov

med flygvapnets utbyggande inom de vid godkännandet av förutnämnda

leveransavtal preliminärt angivna gränserna. Till sådana oundgängligen erforderliga

åtgärder måste räknas anskaffning och iordningställande av flygfält.

Ett föregripande av utredningens arbete synes enligt vad jag funnit icke

behöva ske, örn de åtgärder, som vidtagas för att förbereda uppsättandet

av nya flygflottiljer, begränsas till att avse de flottiljer, som enligt

flygförvaltningens förutberörda framställningar böra förläggas till trakten av

Norrköping och till trakten av Karlskrona. Av denna anledning har Kungl.

Maj:t, såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, meddelat beslut örn

vidtagande av vissa förberedande åtgärder för uppsättande av en jaktflottilj,

förlagd till trakten av Norrköping. För att sistnämnda åtgärder skola kunna

utan dröjsmål genomföras erfordras för budgetåret 1941/42 medel för anskaff
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

ning av mark och utförande av flygfältsarbeten m. m. på sätt av flygförvaltningen

i skrivelsen av den 13 september 1941 angivits. Jag anser mig därför

böra föreslå, att medel för dessa ändamål, tillhopa 2,230,000 kronor, nu äskas

av riksdagen.

Motsvarande åtgärder synas böra vidtagas jämväl i avseende å den flottilj,

som avses skola förläggas till trakten av Karlskrona. Denna flottilj synes böra

i enlighet med föreliggande förslag anordnas såsom torped- och minflottilj.

Enligt flygförvaltningens beräkningar bör för innevarande budgetår till markförvärv

för flottiljens räkning anvisas ett belopp av 900,000 kronor. Häremot

har jag intet att erinra. Därest det vid närmare undersökning skulle befinnas

lämpligt, att flottiljen förlägges till annan plats, torde frågan härom framdeles

få underställas riksdagen.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan örn anslag för uppförande

av de för flottiljerna erforderliga byggnaderna m. m. Till denna fråga

torde jag få återkomma, sedan föreliggande byggnadsplaner underkastats

granskning.

I övrigt anser jag mig icke böra i detta sammanhang närmare ingå på flygförvaltningens

förslag utan begränsar mig till att föreslå, att för angivna

ändamål (2,230,000 + 900,000 =) 3,130,000 kronor ställas till förfogande för

innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Markförvärv för flygfält ra. ra. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................ kronor 3,130,000.

[12.] 42. Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, reservationsanslag.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under

kapitalbudgeten å tilläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret

1942/43 har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat

av medel för vissa anordningar för luftskyddets ledning vid flygvapnets

etablissement samt för åskledaranläggningar. Med framställningarna avses

anläggningar av sådan natur, att de lämpligen böra upptagas till behandling

under den i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsrubriken

Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader.

Anordningar för luftskyddets ledning. Kostnaderna för dessa

anordningar, vilka avse installation av telefon- och eventuellt annan förbindelse

för mottagande av larmmeddelanden m. m., anordningar för avgivande

av larmsignaler samt högtalar- eller telefonförbindelser med luftskyddets

aktiva organ ävensom med större skyddsrum och vissa större byggnader,

ha av flygförvaltningen beräknats till 138,000 kronor.

Åskledare. Till åskledare vid vissa av flygvapnets etablissement har

riksdagen efter förslag av Kungl. Majit i 1940 och 1941 år statsverkspropositioner

anvisat tillhopa 149,000 kronor. Under erinran härom och med

förmälan, att med anlitande av dessa medel viktigare byggnader såsom

hangarer och verkstäder m. m. vid flygflottiljerna och de centrala verkstäderna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

Departements

chefen.

samt vid vissa flygplatser försetts med åskledare, har flygförvaltningen framhållit,

att för ifrågavarande ändamål till följd av stigande priser på material

och höjda arbetslöner samt på grund av nytillkomna byggnader förelåge

ett ytterligare medelsbehov av 103,000 kronor för redan uppsatta förband.

Fördelningen av dessa medel på de olika förbanden samt de byggnader,

som avses att med anlitande av medlen förses med åskledare, framgå

av en av försvarsdepartementet infordrad, den 18 oktober 1941 dagtecknad

promemoria. Vidare har flygförvaltningen hemställt om medel för åskledaranläggningar

vid Södermanlands och Kalmar flygflottiljer samt Norrbottens

flygbaskår. Enligt en sammanställning, som intagits i en likaledes infordrad

promemoria den 20 oktober 1941, uppgå kostnaderna härför till 80,000 kronor,

av vilket belopp belöpa på Södermanlands flygflottilj 31,500 kronor, på

Kalmar flygflottilj 25,000 kronor och på flygbaskåren 23,500 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas för anordnande av för

luftskyddets ledning erforderliga telefon- och larmanläggningar m. m. vid flygvapnets

etablissement. För ändamålet torde böra anvisas det av flygförvaltningen

äskade beloppet, 138,000 kronor.

Såsom av det anförda framgår, ha på grund av höjda materialpriser och

arbetslöner samt tillkomsten av nya byggnader vid äldre flygförband de för

åskledaranläggningar vid dessa förband anvisade medlen visat sig icke tillräckliga.

Därjämte har behov anmälts av dylika anläggningar även vid de senast

tillkomna tre flygförbanden. Jag måste konstatera, att den kostnadsstegring,

varmed flygförvaltningen nu räknat, är påfallande stor och finner det även beklagligt,

att utgifter för åskledaranläggningar icke medtagits vid uppskattningen

av anläggningskostnaderna för de senast upprättade flottiljerna och för flygbaskåren.

Då det ur brandskyddssynpunkt måste anses vara av vikt, att åskledaranläggningar

komma till stånd i erforderlig omfattning, finner jag mig

emellertid böra tillstyrka flygförvaltningens förevarande framställning. De

gjorda kostnadsberäkningarna har jag, efter den närmare utredning som

företetts, funnit mig kunna godtaga. Utöver de angivna beloppen torde, i

enlighet med flygförvaltningens förslag, böra beräknas 11,000 kronor för

administration och oförutsedda utgifter. Medelsbehovet uppgår härigenom

till (103,000 + 80,000 + 11,000=) 194,000 kronor.

För de i det föregående angivna installationsarbetena erfordras alltså ett

sammanlagt belopp av (138,000 + 194,000=) 332,000 kronor. Jag får således

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 332,000.

[13 ] 42 b. Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj, reservationsanslag.

I proposition 1940 U:38 föreslog Kungl. Majit riksdagen att till ytterligare

medel för förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,375,000 kronor. Ur anslaget

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 319.

skulle bland annat bestridas kostnaderna för insprängning i berg av hangarutrymmen

för Göta flygflottilj. Sedan riksdagen (skrivelse nr 54, punkten 8)

bifallit förslaget, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 1 november

1940 flygförvaltningen att gå i författning örn utförande av ifrågavarande

hangaranläggningar.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov å tillläggsstat

för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av medel för utförande av en

bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj. Kommandocentralen borde

insprängas i berg samt utföras med förbindelse till såväl hangarerna som

flottiljens intill hangarerna belägna kanslibyggnad. Utförandet borde fördenskull

ske i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för

hangarer. Kostnaderna hade flygförvaltningen beräknat till 30,000 kronor,

vartill komme för administration och oförutsedda utgifter 2,000 kronor, eller

således tillhopa 32,000 kronor.

Flygförvaltningens förslag att utföra en för Göta flygflottilj erforderlig Departementskommandocentral

i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för chefen.

hangarutrymmen anser jag mig böra tillstyrka. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 32,000.

Yad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till anskaffning av tyg s. 7 i texten
  2. SU 1941:232 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142 till anskaffning av tygmateriel m. m. s. 5 i texten