Angående anskaffning av tygmateriel m. m
1941-10-24 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:319, Angående anskaffning av tygmateriel m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
1
Nr 319.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anskaffning
av tygmateriel m. m.; given Stockholms
slott den 24 oktober 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 24 oktober 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
angår det under punkten 5 upptagna ärendet, även med chefen för kommunikationsdepartementet
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Sköld, frågor angående medelsanvisningar å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42, med förmälan tillika, att ärendena under punkterna 1—3,
6, 9 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd
än som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet,
varför ytteidigare upplysningar i nämnda ärenden borde få lämnas genom de
handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
Under framhållande, att ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker
i riksstaten för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att
hänföra, anför departementschefen vidare:
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 319.
211U 11
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 319.
EGENTLIGA STATSUTGIFTER.
FJÄRDE HUVUDTITELN.
C. Försvarskrafterna.
Armén.
Tygmateriel m. m.
[1.] 40. Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag. På förslag av Kungl.
Majit (statsverkspropositionen, bilaga 4, punkten 50) har innevarande års
riksdag till anskaffning av tygmateriel anvisat ett reservationsanslag av
47,000,000 kronor.
I en av överbefälhavaren förordad framställning av den 25 september 1941
har arméförvaltningens tygdepartement framlagt förslag örn anskaffning av
tygmateriel m. m. utöver den, för vilken ditintills medel ställts till förfogande
eller bemyndigande att beställa lämnats. Anskaffningen, som omfattar
bland annat materiel, förtecknad i två vid skrivelsen fogade tablåer,
avses för genomförande av 1941 års krigsorganisation, för organisationsförbättringar
och för beredande av ersättning för under beredskapen försliten
materiel. Kostnaderna för denna anskaffning har beräknats till sammanlagt
110.4 7 miljoner kronor, däri inräknats jämväl vissa försökskostnader ävensom
kostnad för iordningställande av vissa för förvaring och vård av materiel avsedda
utrymmen, beräknad till l.so miljoner kronor. Av kostnaderna hava
tillhopa 28 miljoner kronor beräknats belöpa å materielanskaffning för av
beredskapen föranledd förslitning. För bestridandet av de å budgetåret 1941/42
belöpande kostnaderna erfordras, enligt vad jag under hand inhämtat, ett
belopp av omkring 37.5 miljoner kronor, under det att återstående kostnader
belöpa å budgetåret 1942/43.
Den anskaffning, varom tygdepartementet sålunda framlagt förslag och
vilken såvitt avser 1941 års krigsorganisation grundar sig på uppgjorda mobiliseringsplaner
och fältutrustningslistor för flertalet förband, finner jag mig
böra tillstyrka. Därest riksdagen icke har något att erinra mot anskaffningen,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att bemyndiga tygdepartementet att
gå i författning om anskaffningens genomförande i dess helhet. Kostnaderna
torde i vad avser ersättning för under beredskapen försliten materiel vara
av sådan art, att de kunna bestridas med medel från vederbörligt anslag å
förskottsstaten. Med hänsyn till enhetligheten av förevarande anskaffningsprogram
synes det emellertid av praktiska skäl lämpligast, att det medelsäskande,
som nu bör föreläggas riksdagen, även innefattar dessa kostnader.
Såsom jag förut framhållit, ingår i det belopp örn 110.4 7 miljoner kronor,
som tygdepartementet äskat för genomförande av ifrågavarande materielanskaffning,
ett belopp av 1.5 0 miljoner kronor för anordnande av vissa förrådsutrymmen
m. m. Då denna fråga synes tarva ytterligare övervägande, är
3
Kungl. Majas proposition nr 319.
jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga förslag i ämnet. Det belopp,
som nu bör äskas av riksdagen, utgör sålunda (37.5 — 1.5 =) 36 miljoner
kronor.
Genom beslut den 16 maj 1941 bemyndigade Kungl. Majit arméförvaltningens
tygdepartement att träffa avtal örn leverans av visst antal luftvärnspjäser
med tillhörande utrustning och ammunition. Sedan tygdepartementet
i skrivelse den 20 juni 1941 anmält, att avtal träffats rörande ifrågavarande
leverans samt att kostnaderna för anskaffningen beräknats till 19.5 miljoner
kronor, medgav Kungl. Majit genom beslut den 28 juni 1941, att högst sistnämnda
belopp finge för bestridande av kostnaderna för materielanskaffningen
disponeras av det å den för budgetåret 1941/42 fastställda förskottsstaten
för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till engångsutgifter
(Ga);
Vidare bemyndigade Kungl. Majit den 6 juni 1941 tygdepartementet att
träffa avtal om leverans av visst antal granatkastare jämte granater. Sedan
tygdepartementet i skrivelse den 29 augusti 1941 hemställt örn anvisande av
medel för bestridande av kostnaderna för nämnda leverans ävensom för tillverkning
av viss kompletteringsutrustning och annan materiel, som erfordrades
för vapnens transport och betjänande, medgav Kungl. Majit den 5
september 1941, att departementet finge för ändamålet disponera ett belopp
av sammanlagt högst 12.5 miljoner kronor från förutnämnda förskottsanslag.
I förevarande sammanhang torde böra hos riksdagen utverkas anvisande
av medel för bestridande av kostnaderna för de genom besluten den 28 juni
och 5 september 1941 beslutade materielanskaffningarna.
Det sammanlagda beloppet, vars anvisande nu bör begäras av riksdagen,
uppgår sålunda till (36,000,000 + 19,500,000 + 12,500,000 =) 68,000,000 kronor.
Beloppet torde böra anvisas under samma anslagsrubrik som det å riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslaget för tygmaterielanskaffning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av tygmateriel å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 68,000,000.
Marinen.
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.
[2.] 79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.
I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag föreslog Kungl. Majit under
fjärde huvudtiteln, punkten 112, riksdagen att till bärgningsmateriel för
undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor. Sistnämnda belopp utgjorde en del av ett belopp om sammanlagt
974,000 kronor, vartill totalkostnaderna för vissa av marinförvaltningen
föreslagna åtgärder för ökande av undervattensbåtspersonalens säker
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
het beräknats uppgå. Återstående 274,000 kronor förutsattes skola erfordras
först under budgetåret 1941/42. I anledning av en av marinförvaltningen i
skrivelse den 4 mars 1940 gjord framställning örn anslagsmedel för budgetåret
1940/41 för anskaffande av viss ytterligare materiel för ifrågavarande ändamål
föreslog Kungl. Majit i propositionen 1940 L: 208 (punkten 2) riksdagen att —
med ändring av den i 1940 års statsverksproposition gjorda framställningen —
till bärgningsmateriel för undervattensbåtar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor. Sistnämnda förslag bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 4, punkten 98). Återstoden, 274,000 kronor, av det i det föregående
angivna medelsbehovet har inräknats i det reservationsanslag av sammanlagt
6,507,000 kronor till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,
vilket efter därom av Kungl. Majit i 1941 års statsverksproposition (punkten
89) framlagt förslag anvisats av innevarande års riksdag för budgetåret
1941/42 (skrivelse nr 4, punkten 88).
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å till1
äggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen återkommit till frågan
örn anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar. Av marinförvaltningens
framställning inhämtas i huvudsak följande:
1 det av statsmakterna tidigare godkända programmet för anskaffning av
bärgningsmateriel för undervattensbåtar hade, bland annat, inräknats medel
för anskaffning av en dykarklocka (räddningsklocka). Anskaffningen av endast
en dykarklocka hade ansetts tillfyllest på grund av föreliggande förhoppningar,
att sådana anordningar jämväl skulle anskaffas av övriga nordiska länder och
att en överenskommelse örn samarbete beträffande undervattensbåtarnas bärg
ning skulle kunna träffas. Då dessa planer på grund av nu rådande särskilda
förhållanden icke kunde realiseras, hade det blivit nödvändigt, att marinen
ägde tillgång till två räddningsklockor, den ena avsedd för ostkusten och den
andra för västkusten, enär en förflyttning av en dykarklocka i samband med
inträffat olycksfall vore alltför tidskrävande. Marinförvaltningen finge därför
framhålla det starka behovet av ytterligare en räddningsklocka. Som man vid
anskaffning av denna klocka icke behövde räkna med kostnader för konstruk
tions- och experimentarbeten, beräknades kostnaden för denna senare bliva
väsentligt mindre än för den tidigare anskaffade, nämligen 80,000 kronor mot
400,000 kronor för den tidigare.
I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att för bärgningsmateriel för undervattensbåtar
anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
I skrivelsen den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare i anslutningtill
en av inspektören för kustartilleriet avgiven framställning hemställt, att
ett närmare angivet antal transportvagnar för vissa kanoner vid kustartilleriet
måtte ställas till förfogande. Den sammanlagda kostnaden för denna
materielanskaffning har av marinförvaltningen beräknats till 40,000 kronor.
I skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen, bland annat, att
för anordnande av luftvärn vid vissa av flottans ankarplatser m. m. ett sammanlagt
belopp av 9,680,000 kronor måtte ställas till förfogande, fördelat med
5
Kungl. Maj:t$ proposition nr 319.
hälften å budgetåret 1940/41 och återstoden å innevarande budgetår. Såsom
framgår av det vid propositionen 1941: 2 (bilaga 4, punkten 5) fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden föreslog jag, att hälften av nyssnämnda
belopp, 4,840,000 kronor, skulle inräknas under anslaget till vissa
förstärkningar av kustartilleriförsvaret. Återstående 4,840,000 kronor inräknades
i det i 1941 års statsverksproposition (punkten 91) under enahanda
rubrik uj>ptagna anslaget. Kungl. Maj:ts i anslutning till det anförda framlagda
förslag bifollos av riksdagen (skrivelse nr 57 samt skrivelse nr 4,
punkten 90).
I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen
erinrat, att i de för anordnande av luftvärn vid flottans ankarplatser m. m.
anvisade medlen icke inräknats kostnaderna för strålkastare eller luftlyssningsapparater.
Dylika apparater vöre emellertid enligt vad erfarenheten
givit vid handen nödvändiga till visst antal för varje för luftvärnet avsett
batteri. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för den ifrågasatta
materielanskaffningen till sammanlagt 1,120,000 kronor.
I berörda skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen vidare erinrat,
att i det belopp av 650,000 kronor, som i enlighet med av marinförvaltningen
i särskild skrivelse den 5 oktober 1940 framlagt förslag å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41 anvisats under samlingsrubriken Viss ytterligare anskaffning
av artilleri- och teknisk materiel m. m., inginge bland annat 200,000
kronor för tillgodoseende av utrustnings- och ersättningsbehovet av visst angivet
antal telefonapparater (jfr propositionen 1941: 2, bilaga 4, punkten 6). —
Marinförvaltningen har nu framhållit, att det för ifrågavarande behovs fyllande
erforderliga antalet telefonapparater icke kunnat anskaffas på grund av
prisfördyring och vissa merkostnader. Den ytterligare anskaffning av telefonapparater,
som på grund härav vore erforderlig, beräknades draga en kostnad
av sammanlagt 115,000 kronor. — I skrivelse den 26 april 1941 gjorde marinförvaltningen
framställning örn anvisande av medel för utbyggande av
Karlskrona fästnings telefonnät. Kostnaden beräknades till 515,000
kronor. Ämbetsverket framhöll, att till utbyggnaden i första hand erfordrades
ett anslag av 400,000 kronor, under det att med anvisande av resterande belopp
kunde anstå till en senare tidpunkt. På grund av det anförda hemställde marinförvaltningen,
att för ifrågavarande utbyggnad ett belopp av 400,000 kronor
måtte ställas till marinförvaltningens förfogande. Med anledning härav hemställde
Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 267, punkten 6, att ett reservationsanslag
av nämnda belopp måtte för ifrågavarande ändamål anvisas av riksdagen
för budgetåret 1941/42. Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr
364). I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen
framhållit, att det ursprungligen till 115,000 kronor beräknade resterande
beloppet för ifrågavarande ändamål genom viss omplanering av arbetet
kunnat reduceras till 98,000 kronor eller, i avrundat tal, till 100,000 kronor.
Marinförvaltningen har hemställt, att anslag med 115,000 kronor och 100,000
kronor för de nu angivna ändamålen måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
6
Departementschef
en.
Kungl. Majus proposition nr 319.
Vid anmälan av marinförvaltningens ursprungliga framställning örn medel
för bärgningsmateriel för undervattensbåtar framhöll jag, att det vore en
angelägenhet av största vikt att i görligaste män sörja för undervattensbåtspersonalens
säkerhet. Ur denna synpunkt och med beaktande av såväl ökningen
av antalet undervattensbåtar som ock undervattensbåtstjänstens intensifiering
i rådande läge finner jag mig böra biträda marinförvaltningens föreliggande
framställning örn anvisande av medel för bärgningsmateriel. Gentemot
kostnadsberäkningen synes intet vara att erinra.
Jämväl marinförvaltningens i det föregående angivna medelsäskanden i
övrigt finner jag mig kunna förorda. Närmare upplysningar örn innebörden
av förslagen i dessa delar torde, såsom inledningsvis framhållits, få lämnas
riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar, som till utskottet överlämnas.
Anslag för angivna ändamål, tillhopa (80,000 + 40,000 + 1,120,000 + 115,000
+ 100,000=) 1,455,000 kronor, bör lämpligen anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår under anslagsrubriken Anskaffning av artilleri- och annan
teknisk materiel.
I samband med de nyss berörda anslagsäskandena har marinförvaltningen
jämväl hemställt örn medel för viss ytterligare anskaffning av trådsignalmateriel
m. m. för kustartilleriet. Då jag icke på grundval av den nu föreliggande
utredningen kan bilda mig en uppfattning örn behovet av denna
materielanskaffning, är jag för närvarande icke beredd att upptaga marinförvaltningens
förslag i denna del till prövning.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av....................................kronor 1,455,000.
•
[3.] 80 a. Vissa konstruktionsarbeten, reservationsanslag. I samband med framläggande
av sina medelsäskanden för fartygsbyggnader för flottan å tilläggsstat
för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i skrivelse den 29 augusti
1941 bland annat uttalat sig för anskaffning av visst antal fartyg av i skrivelsen
närmare angiven typ. I skrivelsen har marinförvaltningen i anslutning därtill
förordat vissa förberedande experiment- och konstruktionsarbeten för igångsättande
av tillverkning inom landet av ifrågavarande fartyg samt härför
lämpade motorer.
För de ifrågasatta experiment- och konstruktionsarbetena har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande av följande belopp, nämligen för motorerna
200,000 kronor för innevarande budgetår och 300,000 kronor för budgetåret
1942/43 samt för fartygen 100,000 kronor, att fördelas med hälften å ettvart av
budgetåren 1941/42 och 1942/43. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda
uppgå till 250,000 kronor för innevarande budgetår och 350,000 kronor
för budgetåret 1942/43.
7
Kungl. Maj:Is proposition nr 319.
För konstruktionsarbeten av mera löpande natur ha under senare år särskilda
medel beräknats under anslaget till flottans ersättningsbyggnad,
respektive anslaget till fartygsbyggnader för flottan. Den nu föreliggande
framställningen avser tillgodoseendet av ett mera tillfälligt medelsbehov för
speciella konstruktions- och experimentarbeten, anknutna till vissa angivna
båt- och motortyper.
För egen del finner jag det visserligen lämpligt, att särskilda medel stå
till förfogande för speciella konstruktionsarbeten, men anser åtskilliga skäl
tala för att en medelsanvisning för ändamålet icke bindes vid ett på förhand
utstakat program. Enligt min mening böra sålunda medel för speciella konstruktions-
och liknande arbeten stå till förfogande för Kungl. Maj:t, som bör
äga att efter prövning i varje särskilt fall utanordna erforderliga belopp.
Från angivna utgångspunkter förordar jag, att för innevarande budgetår för
vissa konstruktionsarbeten äskas ett särskilt anslag, vilket torde böra bestämmas
till det av marinförvaltningen i förevarande sammanhang äskade
beloppet.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa konstruktionsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsansla.
a av ............................................. kronor 250,000.
[4.] 82. Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag.
Efter därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
punkten 108) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 4,
punkten 96) till muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv för
budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 136,000 kronor, utgörande hälften
av det till 272,000 kronor beräknade medelsbehovet. Sedan marinförvaltningen
i skrivelse den 11 oktober 1940 framhållit, att rådande prisförhållanden icke
medgåve muddring till planerat djup under medelvattenytan utan särskilda
merkostnader, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 18 oktober 1940
marinförvaltningen dels att föranstalta örn muddringsarbetenas bedrivande
till i fram ställ ningen avsett djup, dels ock att till bestridande av härav föranledda
merkostnader av omhänderhavande medel disponera högst 50,000
kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles till prövning upptaga
frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande. Sedermera anvisade 1941 års
riksdag (skrivelse nr 4, punkten 91) i överensstämmelse med Kungl. Majits i
statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 92) framlagda förslag till
vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. för budgetåret 1941/42 ett
reservationsanslag av 606,000 kronor. I detta belopp ingick bland annat en
post å 186,000 kronor för muddring vid mobiliseringskajen å örlogsvarvet,
innefattande dels återstående hälft, 136,000 kronor, av det ursprungligen till
272,000 kronor beräknade medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, dels ock
ersättning för det av marinförvaltningen jämlikt Kungl. Majits beslut den
18 oktober 1940 förskjutna beloppet å 50,000 kronor.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
8 Kungl. Majlis proposition nr 311).
I skrivelse den 29 september 1941 har nu marinförvaltningen anfört i
huvudsak följande:
Fördjupningen av området utanför mobiliseringskajen och i inseglingsrännan
till hamnbassängen vore nu i det närmaste slutförd. Vid muddring
i inseglingsrännan hade emellertid påträffats ett därstädes tidigare avsprängt
berggrund. Vid den till grund för de uppgjorda kostnadsberäkningarna för
muddringsarbetet liggande undersökningen hade invid inseglingsdykdalben
påträffats ett område, som betecknats såsom hård pinnmo. Först under
muddringsarbetet hade det visat sig, att botten därstädes utgjordes av berggrund,
som av allt att döma syntes vara tidigare avsprängd. Vid sprängningen
uppkomna sprickor jämte kvarbliven skärv syntes vid nyssnämnda undersökning
ha gjort samma motstånd mot borret som den mycket steniga pinnmon
inne vid kajen. Då den föregående sprängningen icke varit känd vid undersökningen
hade det därför legat nära till hands att antaga, att bottnen varit
av liknande beskaffenhet som inne i hamnen. Till följd härav hade bortsprängning
av detta grund icke upptagits i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnarbeten efter anvisningar av chefen för Karlskrona örlogsvarv
uppgjorda förslaget till fördjupning av yttre varvshamnen jämte ombyggnad
av mobiliseringskajen, vilket förslag legat till grund för i ärendet
framlagda kostnadsberäkningar. — En företagen undersökning utvisade, att
den gamla sprängningen upptoge ett avsevärt område, omkring 700 kvadratmeter.
Då området vore beläget i själva inseglingsrännan och dess botten
läge mellan 0.2 till 0.9 meter högre än det avsedda djupet, vore det nödvändigt
att verkställa nedsprängning av detsamma. Den härav orsakade merkostnaden
hade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten i Kalmar
beräknats till 39,000 kronor, därest arbetet kunde bliva utfört snarast möjligt
under innevarande höst i samband med övriga pågående muddrings- och
sprängningsarbeten å örlogsvarvet; i motsatt fall vore en fördyring att emotse.
Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till ämbetsverkets förfogande för muddring vid
mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv ställa ett ytterligare belopp av
39,000 kronor eller ock, därest föreliggande fråga ansåges böra underställas
riksdagens prövning, bemyndiga ämbetsverket att föranstalta örn ifrågavarande
arbetens utförande med anlitande av under händer varande medel.
Genom beslut den 10 oktober 1941 har Kungl. Majit bemyndigat marinförvaltningen
dels att föranstalta örn ifrågavarande arbetens utförande, dels
ock att till bestridande av härav föranledda kostnader av omhänderhavande
medel disponera högst 39,000 kronor. Kungl. Majit förklarade sig vilja fram
deles till prövning upptaga frågan örn dessa kostnaders slutliga gäldande.
De merkostnader, för vilkas bestridande marinförvaltningen enligt sistnämnda
beslut ägt disponera 39,000 kronor, torde böra slutgiltigt regleras
genom särskild medelsanvisning å tilläggsstaten. Jag förutsätter emellertid,
att det skall vara för marinförvaltningen möjligt att efter denna ytterligare
medelsanvisning slutföra ifrågavarande hamnförbättringsarbeten utan förnyade
medelsäskanden.
Medelsanvisningen torde böra i riksstaten upptagas under samma anslagsrubrik
som de för innevarande budgetår tidigare för ifrågavarande ändamål
Kungl. Maj:ts proposition nr Sif). 9
anvisade medlen, dag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m. å till
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 39,000.
[5.j 84 a. Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning
i Fårösund. Tidigare gällande föreskrifter angående arbeten för statens
behov medgåvo icke, att statliga myndigheter vid slutandet av avtal gjorde
entreprenadsumman beroende av konjunkturbetonade ändringar av priserna å
material och arbetskraft. De extraordinära förhållanden, som alltsedan krigsutbrottet
varit rådande, föranledde emellertid Kungl. Majit att i proposition
1939 U: 77 framlägga förslag om beredande temporärt inom det statliga upphandlingsförfarandet
av rätt för de statliga upphandlingsmyndigheterna att
göra entreprenadsumman beroende av sådana prisändringar. Till täckande av
härigenom uppstående merkostnader anvisade riksdagen (skrivelse nr 90) ett
särskilt reservationsanslag av 5,000,000 kronor å kapitalbudgeten under rubrik
VIII: Oförutsedda utgifter till statens affärsverks fonder, statens allmänna
fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket. Riksdagen ansåg sig
böra understryka, att anslagets användning skulle vara begränsad till utgiftsökningar
på grund av prisstegring.
Beträffande vissa tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning
i Fårösund föreligger nu fråga örn anvisande av medel till täckande av
merkostnader, som uppstått vid tjänstebostädernas uppförande på grund av
dels prisstegringar, dels ock de i övrigt under byggnadstiden rådande exceptionella
förhållandena. Ifrågavarande tjänstebostäder äro icke redovisade
under någon av de i det föregående nämnda fonderna utan tillhöra försvarsväsendets
fastighetsfond.
I anledning av Kungl. Majits proposition 1938: 125 samt med bifall till i
ämnet väckta motioner anvisade riksdagen (skrivelse nr 246) till anordnande
av nämnda tjänstebostäder å riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1938/39 ett reservationsanslag av 668,000 kronor. Genom beslut, den 27 maj
1938 ställde Kungl. Majit anslaget till marinförvaltningens förfogande samt
meddelade därefter den 24 februari samt den 17 och den 31 mars 1939 erford
erliga dispositionsbestämmelser.
Den 4 juli 1939, således före den nu rådande kristidens inträde, antog
marinförvaltningen ett av HSB Avdelning för entreprenader: Aktiebolaget
Kommunalbygge avgivet anbud å byggnadsarbetena, vilka arbeten sedermera
fullbordades i mitten av mars 1941. Större delen av byggnadstiden har
alltså infallit under nuvarande kristid. Enligt bolagets uppgifter uppgå entreprenadsummau
och ersättning för utöver entreprenaden tillkomna arbeten till
sammanlagt 525,000 kronor, under det att utgifterna för arbetena stigit till
omkring 750,000 kronor, varför bolagets förlust på entreprenaden uppgått till
omkring 225,000 kronor. Bolaget har medgivit en felräkning av anbudssuinman
med 45,000 kronor, för vilken bolaget icke ansett sig kunna begära någon ersätt
-
10
Kungl. Maj-As proposition nr 319.
ning. Till täckande av en del av den återstående förlusten, omkring 180,000
kronor, har bolaget däremot anhållit örn ersättning utöver entreprenadsumman
med 169,761 kronor på grund av efter kontraktets ingående för bolaget uppkomna
merkostnader, förorsakade genom olika omständigheter utom bolagets
kontroll. Den begärda ersättningen motsvarar 32.3 procent av den kontrakterade
byggnadskostnaden.
De omständigheter, som bolaget åberopat såsom stöd för framställningen,
äro i huvudsak följande:
Stegring av materialpriser; på Gotland kort tid efter krigsutbrottet igångsatta
arbeten för försvarsväsendets räkning, vilka tagit all tillgänglig arbetskraft
i anspråk och nödgat bolaget att anskaffa en del arbetare från fastlandet,
för vilka bolaget måst betala resor och dagtraktamenten; stegring av
kostnader för lastautomobiltransporter, beroende på att de militära myndigheterna
rekvirerat ett stort antal av de på ön befintliga lastautomobilerna;
osedvanligt hård vinter 1939/40 med isblockad av Fårösunds hamn, varför
materialierna från fastlandet måst hämtas i Visby hamn; skador genom frost
och snö å i hamnar anhopade materialier; förlust av varor genom oreda vid
lossning; krav på väntetidsersättning från arbetarnas sida genom dröjsmål
på grund av nämnda förhållanden med materialleveranser samt slutligen fördyrade
sjöfrakter till Gotland.
Bolaget har i fråga örn merkostnadernas fördelning på olika utgiftsrubriker
lämnat vissa detaljuppgifter, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet.
I utlåtande den 13 maj 1941 har marinförvaltningen med hänsyn till föreliggande
omständigheter förklarat sig anse, att under tiden från arbetets
påbörjande och till leveransens avslutning en genomsnittlig kostnadsökning
av högst 20 procent kunde anses skälig. Denna kostnadsstegring
måste anses ha legat utom entreprenörens kontroll och således medfört
oförvållade förluster. Som ersättning härför borde entreprenören enligt förvaltningens
mening erhålla ett belopp av i avrundat tal 102,000 kronor. Vid
uppskattningen av detta ersättningsbelopp har marinförvaltningen, såsom av
utlåtandet närmare framgår, i vissa hänseenden reducerat entreprenörens
ersättningsyrkanden.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 30 juni 1941 framhållit, att statsverket
icke hade någon kontraktsenlig skyldighet att ersätta de uppkomna
merkostnaderna. Styrelsen kunde heller icke ansluta sig till den av marinförvaltningen
tydligen hysta meningen, att det i detta fall vore fråga om merkostnader
i vanlig bemärkelse, som borde bedömas och ersättas efter visst
procentuellt belopp av entreprenadsumman m. m. Styrelsen har företagit en
närmare granskning av bolagets i olika hänseenden framställda ersättningskrav,
vilka givit i huvudsak följande resultat:
Om ersättning överhuvudtaget skulle utgå för de till 48,133 kronor upptagna
merkostnaderna för materialier, borde dessa kostnader icke ersättas efter
bättre grunder än som tillämpats beträffande entreprenör, som kontraktsenligt
berättigats till dylik ersättning, d. v. s. med högst 27,858 kronor 17 öre.
Eventuellt lfrågakommande ersättning för högre kostnader med avseende på
11
Kungl. Maj ds proposition nr SID.
underentreprenörer, vilken prisstegring av entreprenören beräknats till 18,820
kronor, borde utgå efter samma grunder, som nyss angivits. I de fall ^merkostnaderna
på grund av transportsvårigheter till och inom Gotland, 25,115
kronor, kunde anses förorsakade av försvarsberedskapen under kristiden,
syntes avsteg kunna göras från principen att icke täcka merkostnader för
transporter utom byggnadsplatsen. De enligt uppgift erlagda dagtraktamentena
och reseersättningarna för arbetare från fastlandet samt utgifter för
bodar och marketenterier för dessa arbetare, tillsammans 18,348 kronor, måste
liksom närmast föregående utgiftspost av angivna skäl bedömas ur annan
synpunkt än övriga merkostnader och följaktligen ersättas, örn desamma kunde
efter verifiering vitsordas. Indexlöner för arbetare, upptagna till 5,320 kronor,
syntes böra ersättas såsom merkostnad. Beträffande reparationer av skadade
materialier, vilka kostnader upptagits till 19,123 kronor och uppgivit® bero
på onormalt hård vinter, kunde starkt ifrågasättas, örn ersättning ens till
någon del för dessa reparationer borde utgå. Styrelsen, som saknade närmare
kännedom örn de under byggnadstiden rådande lokala förhållandena och örn
entreprenörens handhavande av sitt uppdrag, vore emellertid förhindrad att
mera bestämt uttala sig härom. Kravet på väntetidsersättning för arbetarna,
avseende 10,350 kronor, vore ytterst svårbedömbart och syntes även med
hänsyn till sina konsekvenser ej böra bifallas. Renhållning på arbetsplatsen
på grund av onormala snöfall, varigenom uppstått en merkostnad av 1,152
kronor, tillhörde entreprenörens skyldighet, för vilken han icke kunde påfordra
särskild ersättning. Kostnaderna för vattenlänsningsarbeten, 2,400
kronor, syntes ha föranletts av mindre lämpligt planlagda utvändiga ledningsarbeten,
för vilket entreprenören icke vore ansvarig, varför ersättning borde
utgå. Ersättning borde ej utgå för ökning av administrationskostnaderna,
21,000 kronor, enär sådan ersättning ej kunde utgå till entreprenör med kontraktsenlig
rätt att tillämpa rörlig entreprenadsumma.
Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört har marinfförvaltningen
i nytt utlåtande närmare utvecklat de skäl, som enligt förvaltningens mening
tala för att ersättningen borde bestämmas till förutnämnda belopp av 102,000
kronor.
Beträffande byggnadsstyrelsens och marinförvaltningens detaljmotivering
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har den av marinförvaltningen
för uppförande av ifrågavarande tjänstebostäder anlitade entreprenören
åsamkats avsevärda merkostnader vid byggnadsföretagets utförande.
Vissa av dessa merkostnader ha förorsakats av prisstegringar, medan merkostnaderna
i övrigt i främsta rummet betingats av de särskilda svårigheter,
som på grund av den förstärkta försvarsberedskapen och de ogynnsamma
klimatiska förhållandena under byggnadstiden förelågo på Gotland.
Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, har staten icke någon kontraktsenlig
skyldighet att ersätta vare sig sistnämnda merkostnader eller de kostnader,
som betingas av prisstegringarna. Vid min prövning av denna fråga har
jag emellertid i likhet med de hörda myndigheterna funnit skäl tala för
ett tillmötesgående i viss utsträckning av entreprenörens framställning. Byggnadsarbetet
har bedrivits under särdeles ogynnsamma förhållanden i en
trakt med begränsade resurser och under svårigheter, som entreprenören
Departemcu
chefen.
Departements
chefen.
12 Kungl. Majus proposition nr 319.
bland annat; på grund av byggnadsplatsens avskilda belägenhet haft svårt att
genom egna insatser bemästra.. Den lidna förlusten har för entreprenören blivit
mycket kännbar. Då den föreliggande framställningen av dessa skäl synes
kunna betraktas som ett fristående fall, lärer ett beslut örn gottgörelse i viss
utsträckning icke kunna få någon prejudicerande betydelse. Sedan jag inhämtat,
att entreprenören trots de sällsynt svårartade arbetsförhållandena fullgjort
sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt, anser jag mig därför efter
samråd med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen böra
föreslå, att ersättning må utgå till entreprenören utöver den kontrakterade
entreprenadsumman.
Vid avvägningen av denna ersättning anser jag mig icke böra i vidare mån
än som skett genom byggnadsstyrelsens försorg ingå på en detaljbedömning
av de merkostnader, som kunna böra ersättas. Lämpligen bör i stället fixeras
ett belopp som gottgörelse i ett för allt, så avvägt att det med beaktande jämväl
av att staten kontraktsenligt icke har skyldighet att i detta fall ingripa kan
anses utgöra skälig kompensation för de lidna förlusterna. Vid bestämmandet,
av ersättningens storlek finner jag mig icke kunna sträcka mig så långt sorn;
marinförvaltningen förordat. Jag föreslår för egen del, att ersättningen bestämmes
till 50,000 kronor, alltså till mindre än en tredjedel av det belopp,
som entreprenören själv begärt.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke ersättningen borde bestridas
från förutnämnda anslag av 5,000,000 kronor. Med hänsyn till de här
föreliggande speciella förhållandena synes dock vara att förorda, att särskilt
anslag anvisas för ändamålet under samma rubrik som det för byggnadsföretagets
utförande ursprungligen anvisade anslaget. Då sistnämnda anslag anvisats
över fjärde huvudtiteln, torde jämväl det nu erforderliga beloppet böra
anvisas i enahanda ordning, varigenom jämväl vinnes, att förstärkningsbeloppet
omedelbart helt avskrives. Med hänsyn till det ifrågavarande medelsbehovets
karaktär torde anslaget böra uppföras såsom obetecknat.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs
förläggning i Fårösund å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av kronor 50,000.
Flygvapnet.
Flygmateriei m. m.
[6.] 113 c. Snöröjningsmateriel, reservationsanslag. I skrivelse den 13 oktober
1941 bär flygförvaltningen på närmare anförda skäl hemställt, att ett belopp
av 1,100,000 kronor måtte under innevarande budgetår ställas till ämbetsverkets
förfogande för anskaffning av snöröjningsmateriel.
De skäl, som i flygförvaltningens skrivelse anförts till stöd för anskaffning
av ifrågavarande materiel, finner jag bärande och jag förordar därför,
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
att medel äskas för anskaffningens genomförande. Behovet av snöröjningsmateriel
beräknas härigenom kunna täckas såvitt avser samtliga flygflottiljer
utom Södermanlands och Kalmar flygflottiljer. Beträffande sistnämnda båda
flottiljer har flygförvaltningen beräknat erforderliga medel i samband med
sina medelsäskanden för flygmateriel för budgetåret 1942/43. I fråga örn
Norrbottens flygbaskår åter har flygförvaltningen framhållit, att erforderliga
medel för anskaffning av snöröjningsmateriel stöde till ämbetsverkets för
fogande.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Snöröjningsmateriel å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 1,100,000.
[7.] 113 d. Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. m., reservationsanslag.
I sin skrivelse den 30 augusti 1941 angående medelsbehovet å tilläggsstat för
innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen
gjort framställning örn anvisande av medel för anordnande av fatförråd vid
vissa förläggningar, där dylika förråd saknades, samt för invallning av befintliga
fatförråd vid övriga etablissement. Nya fatförråd behövde byggas
vid Skaraborgs och Göta flygflottiljer samt vid centrala flygverkstaden i
Västerås. Sammanlagda kostnaderna härför hade flygförvaltningen beräknat
till 25,000 kronor. För bestridandet av kostnaderna för invallningar av befintliga
fatförråd erfordrades 24,000 kronor. Jämte ett belopp av 3,000 kronor
för administration och oförutsedda utgifter uppginge således sammanlagda
medelsbehovet till (25,000 + 24,000 + 3,000 =) 52,000 kronor. Medlen erfordrades
redan under innevarande budgetår.
Mot bifall till förevarande framställning har jag intet att erinra och får
därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. rn.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 52,000.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
(8.) 21 b. Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepå, reservationsanslag.
I en av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse jämte eget yttrande
den 22 juli 1941 överlämnad skrivelse framlade flygförvaltningen förslag till
lösning av vissa markfrågor i samband med anordnandet av ett nytt, för flygkrigsskolan
avsett flygfält, beläget vid Havgård i Västra Sönnarslövs socken
Departements
chefen.
14
Kungl. Majus proposition nr 319.
av Kristianstads län. Förslaget innebar, bland annat, att ett i det tilltänkta
flygfältet ingående område om 53.4 hektar, utgörande del av den under domänstyrelsens
förvaltning stående kronoegendomen Havgård, skulle överflyttas
till flygförvaltningens vård och förvaltning. Genom beslut den 8 augusti
1941 förordnade Kungl. Majit — jämte det Kungl. Majit ställde medel, 110,000
kronor, till flygförvaltningens förfogande från vederbörligt förskottsanslag
för bestridande av kostnader för visst markförvärv, för flygfältets iordningställande
m. m. — örn överflyttning av förvaltningen av berörda område.
Området hade emellertid varit utarrenderat till Herrevadsklosters remontdepå
för tillgodoseende av depåns behov av betesmark. I samband med
äskande av medel för flygfältets iordningställande föreslog därför flygförvaltningen,
att medel jämväl skulle ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande
för förvärv av mark, avsedd att ersätta den av remontdepån arrenderade.
Kungl. Majit förklarade emellertid genom beslutet den 8 augusti
1941 vad i ärendet i denna del förekommit icke föranleda annan åtgärd än
att Kungl. Majit uppdrog åt fortifikationsstyrelsen att, efter närmare utredning
rörande behovet av ökad betestillgång för remontdepån och sättet för
tillgodoseendet av detsamma, inkomma med det yttrande och förslag, vartill
omständigheterna kunde giva anledning.
I propositionen 1941:305 (bilaga 11, punkten 15) har Kungl. Majit äskat
medel för täckning av förenämnda över förskottsstaten verkställda kapitalinvestering.
Vid anmälan av propositionen förklarade jag mig ämna senare
återkomma till frågan om tillgodoseendet av remontdepåns behov av betesmark.
I skrivelse den 3 oktober 1941 har nu arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
hemställt, att ett belopp av 104,000 kronor måtte ställas till fortifikationsstyrelsens
förfogande för förvärv av vissa markområden, avsedda att
utnyttjas såsom betesmarker för Herrevadsklosters remontdepå. Styrelsen
har anfört i huvudsak följande:
Fortifikationsstyrelsen hade anmodat chefen för remontdepån att till styrelsen
inkomma med yttrande i anledning av den ifrågasatta överflyttningen
av det av depån arrenderade området av egendomen Havgård. Depåchefen
hade i skrivelse den 28 mars 1941 anfört bland annat, att redan det förhållandet
att området i fråga av depån arrenderats för så lång tid som
intill den 14 mars 1958 kunde anses styrka ett verkligt behov av marken, att
på markerna brukat sommarfödas dels ett 80-tal remonter dels ock ett 50-tal
legokreatur, varför såsom betesersättning erhållits en årlig inkomst av cirka
6,000 kronor, samt att, därest området av Havgård i framtiden ej kunde disponeras
för betesändamål, full kompensation för den överlåtna marken vore
nödvändig, örn icke verksamheten vid depån skulle komma att äventyras.
Enda godtagbara förslag till anskaffande av nya betesmarker för depån hade
depåchefen angivit vara förvärv av den intill Herrevadskloster gränsande
fastigheten Stora Nybo samt ett av Herrevadskloster tillhörande mark omgivet
område av egendomen Harthus, å den ekonomiska kartan betecknat l2 A. Genom
förvärvet skulle remontdepån, sedan vissa kulturarbeten blivit utförda, tillföras
betesmark med en sammanlagd areal av cirka 46 har. Enär full kompensation
för den överlåtna betesmarken härigenom icke skulle erhållas, hade
depåchefen därjämte såsom ett önskemål framfört, att den invid Herrevads-.
Kungl. Majlis proposition nr 313.
15
kloster likaledes belägna fastigheten Lilla Nybo måtte förvärvas. — Depåchefen
hade med ägarna till ovannämnd mark fört förhandlingar angående
villkoren för eventuell överlåtelse av marken till kronan. Förhandlingarna
hade givit till resultat, att vederbörande ägare förklarat sig villiga försälja
Stora Nybo för 71,000 kronor, området l2 A av Harfhus för 12,000 kronor
samt Lilla Nybo för 18,000 kronor. Förutom de belopp, som skulle krävas
för ifrågavarande markförvärv, hade depåchefen ansett ett belopp av 20,000
kronor erforderligt för kulturarbeten ä markerna.
Vid värdering, som genom fortifikationsstyrelsens försorg företagits, hade
Stora Nybo åsatts ett värde av 71,000 kronor och området av Harfhus ett
värde av 13,000 kronor.
Fortifikationsstyrelsens domänofficer hade efter besiktning av de till inköp
föreslagna områdena i avgivna yttranden anfört, att depåchefens förslag örn
inköp av Stora Nybo och området l2 A av Harfhus innebure en god lösning
av frågan örn anskaffande av nya betesmarker för depån. Däremot hade
domänofficeren funnit Lilla Nybo kunna uteslutas från inköp, oaktat fastigheten
genom sin belägenhet inuti de blivande betesmarkerna alltid komme
att förorsaka vissa olägenheter för depån. De erhållna anbuden å försäljning
av Stora Nybo och området av Harfhus hade domänofficeren funnit fördelaktiga
för kronan. Det senast erhållna anbudet å Stora Nybo, vilket överensstämde
med värderingssumman, understege med 4,000 kronor ett tidigare
avgivet anbud å fastigheten. Härtill komme, att säljaren enligt det sist avgivna
anbudet åtagit sig att ersätta arrendatorn för att denne frånträdde
arrendet före arrendetidens utgång. Anbudet å området av Harthus understege
med 1,000 kronor värderingssumman. -— Enär remontdepån icke disponerade
några medel för de kulturarbeten, vilka domänofficeren funne vara
nödvändiga för att markerna skulle kunna användas till betesmarker, vore
ett anslag till detta ändamål ofrånkomligt. Av depåchefen föreslaget belopp,
20,000 kronor, finge anses erforderligt.
Enligt fortifikationsstyrelsens mening borde förvärvet av betesmark för
närvarande kunna begränsas till att omfatta Stora Nybo och området l2 A av
Harfhus, beträffande vilka fastigheter för kronan fördelaktiga anbud erhållits.
Det av ägaren till Lilla Nybo avgivna försäljningsanbudet, 18,000 kronor,
vore så högt, att styrelsen icke nu ville förorda inköp av fastigheten till
detta pris.
Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar har styrelsen därför
hemställt, att för förvärv av ifrågavarande markområden, för vidtagande av
kultiveringsåtgärder å desamma ävensom för gäldande av avstycknings- och
lagfartskostnader ett belopp av sammanlagt 104,000 kronor måtte ställas till
förfogande.
Det markförvärv, varom fortifikationsstyrelsen framlagt förslag, avser att Departementsbereda
Herrevadsklosters remontdepå ersättning för de såsom betesmarker chefen.
utnyttjade områden av egendomen Davgård, vilka frångått remontdepån i
samband med anordnandet av flygfältet vid sistnämnda plats. Utredningen
i ärendet synes giva vid handen, att de av fortifikationsstyrelsen till inköp
föreslagna områdena — egendomen Stora Nybo samt området 12A av egendomen
Harfhus — äro behövliga för tillgodoseende av remontdepåns behov
av betesmarker. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att områdena förvärvas
av kronan för att disponeras av depån. De föreslagna inköpsprisen,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
71.000 kronor respektive 12,000 kronor, torde kunna accepteras. För kulturarbeten
synes på sätt fortifikationsstyrelsen föreslagit böra anvisas ett belopp
av 20,000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat för avstycknings- och lagfartskostnader
torde komma att erfordras sammanlagt 1,000 kronor, skulle den för
ifrågavarande ändamål behövliga medelsanvisningen uppgå till (71,000 -f
12.000 + 20,000 + 1,000=) 104,000 kronor. Beloppet synes i sin helhet böra
anvisas i form av kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av
önskvärdheten av att ifrågavarande markförvärv snarast möjligt kommer till
stånd får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Förvärv av betesmark för Flerrevadsklosters remontdepå
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .............................. kronor 104,000.
Marinförvaltningens delfond.
[9.] 22. Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag. Genom brev den 27
juli 1934 angående anvisande av medel från reservationsanslaget till statsbeställningar
för fullföljande av vissa ersättningsbyggnader för flottans räkning
m. m. ställde Kungl. Majit ett belopp av 218,000 kronor av nämnda anslag
till marinförvaltningens förfogande för uppförande av brännoljecisterner för
flottan, varjämte Kungl. Majit för iordningställande av skyddade uppställ
ningsplatser för cisternerna genom brev den 24 september 1934 anvisade
180,000 kronor från det av 1934 års riksdag beviljade reservationsanslaget till
statliga beredskapsarbeten.
För anordnande av nya cisternutrymmen anvisade riksdagen på framställning
av Kungl. Majit för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 ett
belopp av 230,000 kronor. Återstående belopp, 240,000 kronor, för fullbordande
av de redan påbörjade cisternanläggningarna beviljades av riksdagen för
budgetåret 1937/38. Vidare ställde Kungl. Majit på därom av marinförvaltningen
gjord framställning genom brev den 3 september 1936 till ämbetsverkets
förfogande ett belopp av 80,000 kronor för utförande av sprängningsarbeten
för en mindre, bombsäker cisternanläggning i Högsjö socken i
Norrland. Sedermera anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Majit för
fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner dels för budgetåret
1939/40 reservationsanslag örn sammanlagt 1,630,000 kronor, dels för budgetåret
1940/41 reservationsanslag örn sammanlagt 3,000,000 kronor, dels ock
för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 750,000 kronor.
I skrivelse den 28 maj 1941 hemställde marinförvaltningen på närmare
angivna skäl, dels att de av 1941 års riksdag anvisade anslagsmedlen helt måtte
ställas till ämbetsverkets förfogande för anordnande av brännoljecisterner
för flottan å vissa i skrivelsen angivna platser, dels ock att åtgärder måtte
vidtagas för att för samma ändamål å tilläggsstat för budgetåret 1941/42
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
anvisades ytterligare 3,120,000 kronor. Genom brev den 30 maj 1941
ställde Kungl. Majit de ifrågavarande anslagsmedlen till marinförvaltningens
förfogande för angivna ändamål, dock att med anordnande av brännoljecisterner
å två av ämbetsverket förordade platser skulle tills vidare anstå,
varjämte Kungl. Majit fann marinförvaltningens framställning i fråga örn
ytterligare medel till oljecisterner icke för det dåvarande föranleda annan
åtgärd än att Kungl. Majit anbefallde ämbetsverket att inkomma med närmare
av kostnadsberäkningar åtföljd utredning i ärendet.
I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tillläggsstat
för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen i anslutning till
Kungl. Majits beslut den 30 maj 1941 återkommit till frågan om anvisande
av ytterligare medel för brännoljecisterner för flottan. Marinförvaltningen
har därvid utgått från att vissa närmare angivna utbyggnadsetapper nu borde
färdigställas. Kostnaden härför beräknades till 4,275,000 kronor. Efter
frånräknande av de belopp, sammanlagt 2,080,000 kronor, som av äldre anslag
ställts till förfogande för dessa utbyggnadsetapper, uppginge det aktuella
medelsbehovet till (4,275,000—2,080,000=) 2,195,000 kronor. I det nu framlagda
utbyggnadsprogrammet ingå ej de cisternanläggningar, med vilkas
byggande enligt Kungl. Majits förenämnda beslut skall tills vidare anstå.
Med hänsyn till nödvändigheten ur krigsberedskapssynpunkt av att
flottans mobiliseringsförråd av brännolja förvaras på sådant sätt, att de äro
skyddade mot anfall från luften, finner jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens
föreliggande framställning. Närmare upplysningar om ärendets innebörd
torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott genom de handlingar,
som till utskottet överlämnas.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Brännoljecisterner för flottan å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................ kronor 2,195,000.
[10.] 25. Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag. I sin
skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat
för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen hemställt om anvisande av
medel för anordnande av laddningsstation för undervattensbåtar vid Stockholms
örlogsvarv. I ärendet har ämbetsverket anfört följande:
Sedan år 1928, då laddningsstationen å Stockholms örlogsvarv förstördes
genom brand, saknas möjlighet att vid undervattensbåtars förläggning till
örlogsvarvet verkställa laddning av deras batterier från land. Detta förhållande
utgör under fredsförhållanden en väsentlig olägenhet, enär undervattensbåtar,
som inkomma till varvet efter en provtur, ett kapacitetsprov
eller för översyn under pågående expedition, måste ladda med eget maskineri
med därav följande slitage, bränn- och smörjoljeförbrukning m. m. Under
kristidsförhållanden (krig, mobilisering eller försvarsberedskap) bliva olägenheterna
ännu större, enär importsvårigheter m. m. nödvändiggöra största sparsamhet
nied oljor och annan materiel. Vid förläggning till varvet hava underBihang
till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 319. 211c 41 2
Departements
chefen.
18
Kungl. Majus proposition nr 319.
Departements
chefen.
vattensbåtar oftast dieselmotorer och generatorer under reparation, varför det
inträffat, att annan undervattensbåt fått tagas i anspråk för laddnings verkställande.
Med hänsyn till ovannämnda förhållanden bör en laddningsstation anordnas
i anslutning till undervattensbåtarnas förläggningsplats å Galärvarvet.
Som laddningsaggregat föreslås två stycken kvicksilver-stål-likriktare
med automatisk reglering, vardera örn 600 ampere vid 375 volt. Härigenom
möjliggöres laddning av ett batteri med maximal tillåten laddningsström,
1,200 ampere, eller samtidig laddning av två batterier med halva maximalströmmen.
Likriktarna kunna även användas för provning av maskiner och dylikt såväl
på u båtarna som i elektriska verkstaden.
Bland fördelarna med laddning från land må följande framhållas: 1) ingen
förbrukning av bränn- och smörjoljor, 2) intet slitage av dieselmotorer och
generatorer m. m., 3) maskineriet ombord ävensom skrov och tankar kunna
överses och repareras oberoende av laddningen samt 4) mindre personalbehov
vid laddningen.
Kostnaden för likriktarna med instrumentering och montage samt kablar
och anslutningsanordningar beräknas med nu gällande priser till omkring
80,000 kronor.
I anslutning till det anförda och med förmälan att det framlagda förslaget
jämväl utgjorde ett led i strävandena att minska åtgången av flytande bränslen
har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 80,000 kronor.
På de av marinförvaltningen i ärendet angivna skälen finner jag mig böra
biträda ämbetsverkets förslag. Intet torde vara att erinra mot den framlagda
kostnadsberäkningen. Under framhållande, att medelsanvisningen för ifrågavarande
ändamål torde böra upptagas under samma anslagsrubrik som vissa
andra å riksstaten för innevarande budgetår anvisade medel för modernisering
av Stockholms örlogsvarv, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................................... kronor 80,000.
Flygförvaltningens delfond.
[11.] 41 a. Markförvärv för flygfält m. m., reservationsanslag. Vid anmälan i
årets statsverksproposition av frågan om flygvapnets utvidgning (punkten 98
i fjärde huvudtiteln) erinrade jag, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
den 8 augusti 1940 framlagt en plan för flygvapnets konsolidering och
utvidgning under de närmaste fem åren, enligt vilken plan flygvapnet under
nämnda tid skulle erhålla fem nya flygflottiljer, nämligen en fjärrspaningsflottilj,
två bombflottiljer och två jaktflottiljer. Dessutom skulle tillkomma
en basorganisation i övre Norrland med huvudsaklig uppgift att utgöra en
central för övning och utbildning av flygvapnets samtliga förband. Under
hänvisning till propositionen 1940 U: 75 angående avtal rörande leverans av
19
Kungl. Maj:ta proposition nr 319.
flygmateriel till staten framhöll jag vidare, att den leverans av flygplan, som
avsåges att säkerställas genom nämnda avtal, hänförde sig till de nyssnämnda
av överbefälhavaren ifrågasatta utvidgningarna av flygvapnet. Mitt tillstyrkande
av att avtalen i fråga skulle komma till stånd hade grundat sig på
uppfattningen, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnets organisation
under de närmaste budgetåren komme att framstå som en nödvändighet, liksom
det syntes antagligt, att man därvid finge räkna med att de föreliggande
utvidgningsförslagen komme att utgöra en norm, från vilken icke alltför stora
avvikelser komme att ske. Jag anförde vidare, att ett ståndpunktstagande till
den av överbefälhavaren föreslagna utvidgningen i dess helhet knappast för
det dåvarande vore påkallat i vidare mån än som redan skett genom att riksdagen
intet haft att erinra mot nyssnämnda uttalande. Däremot syntes det
nödvändigt att ställning toges till de utvidgningar, som hänförde sig till
budgetåret 1941/42.
I sistnämnda hänseende förelåg, erinrade jag, redan statsmakternas beslut,
att en ny fjärrspaningsflottilj skulle under nämnda budgetår uppsättas och
förläggas till trakten av Nyköping. Jag förutsatte vidare, dels att under
budgetåret 1941/42 skulle påbörjas och under budgetåret 1942/43 slutföras
uppsättning av en bombflottilj i trakten av Kalmar, dels ock att förutnämnda
basorganisation i övre Norrland snarast möjligt skulle komma till stånd.
Riksdagen lämnade utan erinran vad sålunda anförts och anvisade de för
förslagens genomförande erforderliga anslagsmedlen (jfr skr. nr 57, punkten 19).
Sedermera ha framställningar gjorts örn fullföljande av det i överbefälhavarens
promemoria skisserade utbyggnadsprogrammet.
Sålunda hemställde chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse
den 18 januari 1941, att beslut måtte meddelas örn förläggning av en jaktflottilj
till Norrköping samt att de för förläggningens ordnande erforderliga
anslagsmedlen måtte ställas till förfogande. Sedan överbefälhavaren den 18
mars 1941 yttrat sig i ärendet, uppdrog Kungl. Majit den 4 juli 1941 åt chefen
för flygvapnet och flygförvaltningen att vidtaga de förberedande åtgärder,
som kunde finnas erforderliga för förläggande av en ny jaktflottilj till Norrköping.
Härefter gjorde flygförvaltningen i skrivelse den 13 september 1941 framställning
om förvärvande av mark för flottiljens räkning. I anledning härav
fann Kungl. Majit genom beslut den 10 oktober 1941 gott uppdraga åt flygförvaltningen
att med vederbörande markägare inleda förhandlingar och,
under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, söka träffa avtal rörande förvärv
av för flygflottiljen erforderlig mark.
I särskild skrivelse den 13 september 1941 har fly g förvaltningen anfört,
att det vore nödvändigt inköpa mark för den nya flottiljen och igångsätta
vissa arbeten snarast möjligt för att etablissementet skulle kunna färdigställas
inom avsedd tid, och i anledning därav hemställt, att medel måtte ställas till
förfogande för bestridande av de beräknade kostnaderna för markförvärv
900.000 kronor, flygfältsarbeten 900,000 kronor, vägar 170,000 kronor samt
vatten- och avloppsledningar 200,000 kronor, eller tillhopa 2,230,000 kronor.
20
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 319.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under
kapitalbudgeten å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt
för budgetåret 1942/43 bär flygförvaltningen vidare gjort framställning örn
anvisande av medel för anordnande av etablissement för den nya jaktflottiljen.
Totalkostnaderna härför ha beräknats till 12,572,000 kronor, varav, utöver nyss
angivna 2,230,000 kronor, ett ytterligare belopp av 1,030,000 kronor angivits
erforderligt redan under innevarande budgetår. Kostnaderna i övrigt skulle
belöpa på budgetåret 1942/43.
Samtidigt har flygförvaltningen framlagt riktlinjer för ett ytterligare utbyggande
av flygvapnet. Bland därvid föreslagna nyuppsättningar märkes en
torped- och minflottilj, som borde förläggas på icke alltför långt avstånd från
Karlskrona. De sammanlagda kostnaderna för uppsättandet av denna flottilj
beräknar flygförvaltningen till 13,680,000 kronor, varav för markförvärv 900,000
kronor.
Såsom av det föregående framgår, låg till grund för beslutet örn godkännande
av gällande avtal örn leverans av flygmateriel till staten den uppfattningen,
att ett ytterligare utbyggande av flygvapnet under de närmaste
budgetåren bomme att framstå som en nödvändighet. Därvid räknades med
att de i överbefälhavarens promemoria av den 8 augusti 1940 framlagda utvidgningsförslagen
komme att utgöra en norm, från vilken alltför stora avvikelser
icke komme att ske. De framställningar, som nu föreligga, förete vissa
i och för sig betydelsefulla olikheter i jämförelse med sistnämnda förslag.
Såsom framhölls av urtima riksdagen i skrivelse 1940: 97 vid anmälan av
beslutet örn upprättande av en fjärrspaningsflottilj, är det ur olika synpunkter
önskvärt, örn i ett sammanhang frågan örn utvidgningen av flygvapnets organisation
kan upptagas till prövning. Möjlighet härtill torde inom en nära
framtid erbjuda sig vid prövningen av de förslag, som framgå som resultat
av den enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juni 1941 igångsatta utredningen
rörande den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter
under den närmaste femårsperioden (1941 års försvarsutredning).
I avbidan härpå synes det icke tillrådligt att nu vidtaga andra åtgärder än
sådana, som äro oundgängligen erforderliga för att förhindra onödiga, uppskov
med flygvapnets utbyggande inom de vid godkännandet av förutnämnda
leveransavtal preliminärt angivna gränserna. Till sådana oundgängligen erforderliga
åtgärder måste räknas anskaffning och iordningställande av flygfält.
Ett föregripande av utredningens arbete synes enligt vad jag funnit icke
behöva ske, örn de åtgärder, som vidtagas för att förbereda uppsättandet
av nya flygflottiljer, begränsas till att avse de flottiljer, som enligt
flygförvaltningens förutberörda framställningar böra förläggas till trakten av
Norrköping och till trakten av Karlskrona. Av denna anledning har Kungl.
Maj:t, såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, meddelat beslut örn
vidtagande av vissa förberedande åtgärder för uppsättande av en jaktflottilj,
förlagd till trakten av Norrköping. För att sistnämnda åtgärder skola kunna
utan dröjsmål genomföras erfordras för budgetåret 1941/42 medel för anskaff
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
ning av mark och utförande av flygfältsarbeten m. m. på sätt av flygförvaltningen
i skrivelsen av den 13 september 1941 angivits. Jag anser mig därför
böra föreslå, att medel för dessa ändamål, tillhopa 2,230,000 kronor, nu äskas
av riksdagen.
Motsvarande åtgärder synas böra vidtagas jämväl i avseende å den flottilj,
som avses skola förläggas till trakten av Karlskrona. Denna flottilj synes böra
i enlighet med föreliggande förslag anordnas såsom torped- och minflottilj.
Enligt flygförvaltningens beräkningar bör för innevarande budgetår till markförvärv
för flottiljens räkning anvisas ett belopp av 900,000 kronor. Häremot
har jag intet att erinra. Därest det vid närmare undersökning skulle befinnas
lämpligt, att flottiljen förlägges till annan plats, torde frågan härom framdeles
få underställas riksdagen.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan örn anslag för uppförande
av de för flottiljerna erforderliga byggnaderna m. m. Till denna fråga
torde jag få återkomma, sedan föreliggande byggnadsplaner underkastats
granskning.
I övrigt anser jag mig icke böra i detta sammanhang närmare ingå på flygförvaltningens
förslag utan begränsar mig till att föreslå, att för angivna
ändamål (2,230,000 + 900,000 =) 3,130,000 kronor ställas till förfogande för
innevarande budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för flygfält ra. ra. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................ kronor 3,130,000.
[12.] 42. Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, reservationsanslag.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under
kapitalbudgeten å tilläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret
1942/43 har flygförvaltningen gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat
av medel för vissa anordningar för luftskyddets ledning vid flygvapnets
etablissement samt för åskledaranläggningar. Med framställningarna avses
anläggningar av sådan natur, att de lämpligen böra upptagas till behandling
under den i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsrubriken
Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader.
Anordningar för luftskyddets ledning. Kostnaderna för dessa
anordningar, vilka avse installation av telefon- och eventuellt annan förbindelse
för mottagande av larmmeddelanden m. m., anordningar för avgivande
av larmsignaler samt högtalar- eller telefonförbindelser med luftskyddets
aktiva organ ävensom med större skyddsrum och vissa större byggnader,
ha av flygförvaltningen beräknats till 138,000 kronor.
Åskledare. Till åskledare vid vissa av flygvapnets etablissement har
riksdagen efter förslag av Kungl. Majit i 1940 och 1941 år statsverkspropositioner
anvisat tillhopa 149,000 kronor. Under erinran härom och med
förmälan, att med anlitande av dessa medel viktigare byggnader såsom
hangarer och verkstäder m. m. vid flygflottiljerna och de centrala verkstäderna
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
Departements
chefen.
samt vid vissa flygplatser försetts med åskledare, har flygförvaltningen framhållit,
att för ifrågavarande ändamål till följd av stigande priser på material
och höjda arbetslöner samt på grund av nytillkomna byggnader förelåge
ett ytterligare medelsbehov av 103,000 kronor för redan uppsatta förband.
Fördelningen av dessa medel på de olika förbanden samt de byggnader,
som avses att med anlitande av medlen förses med åskledare, framgå
av en av försvarsdepartementet infordrad, den 18 oktober 1941 dagtecknad
promemoria. Vidare har flygförvaltningen hemställt om medel för åskledaranläggningar
vid Södermanlands och Kalmar flygflottiljer samt Norrbottens
flygbaskår. Enligt en sammanställning, som intagits i en likaledes infordrad
promemoria den 20 oktober 1941, uppgå kostnaderna härför till 80,000 kronor,
av vilket belopp belöpa på Södermanlands flygflottilj 31,500 kronor, på
Kalmar flygflottilj 25,000 kronor och på flygbaskåren 23,500 kronor.
Jag anser mig böra tillstyrka, att medel anvisas för anordnande av för
luftskyddets ledning erforderliga telefon- och larmanläggningar m. m. vid flygvapnets
etablissement. För ändamålet torde böra anvisas det av flygförvaltningen
äskade beloppet, 138,000 kronor.
Såsom av det anförda framgår, ha på grund av höjda materialpriser och
arbetslöner samt tillkomsten av nya byggnader vid äldre flygförband de för
åskledaranläggningar vid dessa förband anvisade medlen visat sig icke tillräckliga.
Därjämte har behov anmälts av dylika anläggningar även vid de senast
tillkomna tre flygförbanden. Jag måste konstatera, att den kostnadsstegring,
varmed flygförvaltningen nu räknat, är påfallande stor och finner det även beklagligt,
att utgifter för åskledaranläggningar icke medtagits vid uppskattningen
av anläggningskostnaderna för de senast upprättade flottiljerna och för flygbaskåren.
Då det ur brandskyddssynpunkt måste anses vara av vikt, att åskledaranläggningar
komma till stånd i erforderlig omfattning, finner jag mig
emellertid böra tillstyrka flygförvaltningens förevarande framställning. De
gjorda kostnadsberäkningarna har jag, efter den närmare utredning som
företetts, funnit mig kunna godtaga. Utöver de angivna beloppen torde, i
enlighet med flygförvaltningens förslag, böra beräknas 11,000 kronor för
administration och oförutsedda utgifter. Medelsbehovet uppgår härigenom
till (103,000 + 80,000 + 11,000=) 194,000 kronor.
För de i det föregående angivna installationsarbetena erfordras alltså ett
sammanlagt belopp av (138,000 + 194,000=) 332,000 kronor. Jag får således
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 332,000.
[13 ] 42 b. Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj, reservationsanslag.
I proposition 1940 U:38 föreslog Kungl. Majit riksdagen att till ytterligare
medel för förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,375,000 kronor. Ur anslaget
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 319.
skulle bland annat bestridas kostnaderna för insprängning i berg av hangarutrymmen
för Göta flygflottilj. Sedan riksdagen (skrivelse nr 54, punkten 8)
bifallit förslaget, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 1 november
1940 flygförvaltningen att gå i författning örn utförande av ifrågavarande
hangaranläggningar.
I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov å tillläggsstat
för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43 har flygförvaltningen
gjort framställning örn anvisande av medel för utförande av en
bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj. Kommandocentralen borde
insprängas i berg samt utföras med förbindelse till såväl hangarerna som
flottiljens intill hangarerna belägna kanslibyggnad. Utförandet borde fördenskull
ske i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för
hangarer. Kostnaderna hade flygförvaltningen beräknat till 30,000 kronor,
vartill komme för administration och oförutsedda utgifter 2,000 kronor, eller
således tillhopa 32,000 kronor.
Flygförvaltningens förslag att utföra en för Göta flygflottilj erforderlig Departementskommandocentral
i samband med de nu pågående sprängningsarbetena för chefen.
hangarutrymmen anser jag mig böra tillstyrka. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna
har jag intet att erinra.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 32,000.
Yad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till anskaffning av tyg s. 7 i texten
- SU 1941:232 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142 till anskaffning av tygmateriel m. m. s. 5 i texten