Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av A § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

1941-10-30 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:324, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av A § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

1

Nr 324.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av A § lagen den 15 juni 1939

(nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa

av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter; given Stockholms

slott den 30 oktober 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av

4 § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra

vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Hillring till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. nr 324.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 32b.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om

skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda

arbetsuppgifter.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 15 juni 1939 om skyldighet för

kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter skall

erhålla följande ändrade lydelse:

4§-

Till bestridande---till förfogande.

Inom kommunalt kristidsförbund skola, där ej annan överenskommelse

träffas, kostnaderna för ett vart år fördelas i förhållande till det antal skattekronor

och skatteören, som påförts de skattskyldiga inom de särskilda delarna

av kristidsnämndens verksamhetsområde vid nästföregående års taxering

till allmän kommunalskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1942 men skall icke äga tillämpning

beträffande å tiden dessförinnan belöpande kostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

3

Utdrag av protokollet över folkhushållningsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 30 oktober 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres,

Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social- och finansdepartementen

anmäler chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet

Gjöres, fråga örn ändrade grunder för fördelning av kostnaderna för

kommunalt kristidsförbund samt anför därvid följande:

Enligt 4 § första stycket lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet

för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter är

kommun skyldig att till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds

verksamhet ställa erforderliga medel till förfogande. I andra stycket av

samma paragraf föreskrives, att inom kommunalt kristidsförbund kostnaderna

skola fördelas efter vad med hänsyn till verksamhetens omfattning

beträffande de särskilda delarna av kristidsnämndens verksamhetsområde

och övriga förhållanden är skäligt samt att, om överenskommelse

härom icke kan träffas, kostnadsfördelningen skall fastställas av länsstyrelsen.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 3 oktober 1941 — med

bifogande av utkast till lag i ämnet — hemställt, att 4 § andra stycket i

förenämnda lag måtte ändras så att beträffande kommunalt kristidsförbund

skatteunderlaget bestämmes skola utgöra grund för fördelning mellan de

särskilda delarna av verksamhetsområdet av kostnaderna för förbundets

verksamhet, varjämte kommissionen tillika hemställt, att den sålunda föreslagna

fördelningsgrunden måtte tillämpas jämväl vid fördelning av kostnaderna

för kristidsförbundens verksamhet under år 1941.

Till stöd för sitt förslag örn ändring av grunderna för fördelningen av

ifrågavarande kostnader har livsmedelskommissionen anfört följande:

Hittills vunnen erfarenhet har givit vid handen, att avvägning mellan eti

kristidsförbunds medlemmar av verksamhetens omfattning ofta medför

svårigheter. Äro förhundsmedlemmarna med avseende å näringsliv, kommunikationsförhållanden,

befolkningstäthet o. dyl. av någorlunda likartad

beskaffenhet, torde visserligen de särskilda kommunernas befolkningstal i

allmänhet utgöra en skälig norm för verksamhetens fördelning. Ej sällan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 324.

inträffar det emellertid, att kommuner med i nyssnämnda avseenden olika

struktur tillhöra samma kristidsförbund. Då de statliga regleringarna fått

en större omfattning inom vissa näringsgrenar, såsom t. ex. inom jordbruket,

än beträffande andra områden av näringslivet, samt regleringsverksamhetens

tyngdpunkt tid efter annan förskjutes mellan produktions- och konsumtionsregleringar,

torde det vara uppenbart, att inom kristidsförbund,

vars särskilda verksamhetsdelar äro av olika struktur, en kostnadsfördelning

på grundval av befolkningstalen icke kan anses stå i full överensstämmelse

med bestämmelserna i 4 § andra stycket förenämnda lag. Att befolkningstalet

likväl ofta kommit till användning som fördelningsnorm, torde

måhända bero på svårigheten att i överensstämmelse med sistnämnda lagrum

utforma en fullt rättvis grund för kostnadsfördelningen. Inom vissa

kristidsförbund synes man emellertid ha bortsett från bestämmelsen, att förbundens

kostnader skola fördelas under hänsynstagande till verksamhetens

omfattning beträffande de särskilda förbundsmedlemmarna utan i stället

låtit kommunernas ekonomiska bärkraft vara avgörande för kostnadsfördelningen

och på grund härav överenskommit örn att fördela kostnaderna

i förhållande till kommunernas skatteunderlag. Även i vissa fall, som hänskjutits

till länsstyrelses avgörande, har bestämts, att kristidsförbundens

kostnader skola uppdelas efter kommunernas skatteunderlag. Sålunda utvisar

en av livsmedelskommissionen i juni månad innevarande år verkställd

undersökning angående kostnadsfördelningen inom landets samtliga kristidsförbund,

att dessa kostnader fördelas inom 44 procent av förbunden

efter befolkningstal och inom 31 procent efter skatteunderlag, medan inom

återstående 25 procent av förbunden kostnaderna utslås på de olika förbundsmedlemmarna

antingen under hänsynstagande till såväl befolkningstal

som skatteunderlag eller efter en på annat sätt bestämd fördelningsgrund.

I ett antal besvärsmål, där i kristidsförbund ingående kommuner, under

yrkande att skatteunderlaget måtte utgöra grund för kostnadsfördelningen,

anfört klagomål över vederbörande länsstyrelses beslut att fastställa befolkningstalet

som fördelningsnorm. har livsmedelskommissionen på anmodan

avgivit utlåtande. Då i dessa fall av tillgängliga handlingar icke framgått

annat än att verksamhetens omfattning i stort sett motsvarat de olika kommunernas

befolkningstal, och en fördelning efter skatteunderlaget icke

skulle stått i överensstämmelse med förenämnda 4 §, har kommissionen avstyrkt

bifall till besvären. Till belysande av de synpunkter, som framförts

i förevarande ämne, vill livsmedelskommissionen återgiva följande, av kristidsstyrelsen

i Älvsborgs läns södra kristidsstyrelseområde i ett av förenämnda

besvärsmål avgivna utlåtande. »Styrelsen har i samtliga de fall,

då styrelsen blivit därom tillspord, uttalat som sin uppfattning, att kostnader

av ifrågavarande slag böra fördelas å vederbörande kommuner efter

antalet skattekronor i varje kommun. En sådan fördelningsgrund överensstämmer

enligt styrelsens mening bäst med den moderna uppfattningen örn

de allmänna utgifternas fördelning å enskilda efter förmågan. Styrelsen är

visserligen medveten örn att de kostnader, varom här är fråga, icke alltid

behöva täckas genom uttaxering, men även örn en kommun kan — bortset!

från uttaxeringen — hava större ekonomisk bärkraft än en annan, torde

dock fördelningen efter skattekronor uppfattas som en fördelning efter förmågan.

Styrelsen förmenar, att de i ett kristidsförbund ingående kommunerna

för den verksamhet, varom är fråga, kunna betraktas som en större

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

5

kommun och att lika litet som man inom en kommun, som innehåller dels

en eller flera industriorter och dels områden av ren jordbrukskaraktär, gör

någon skillnad i fråga örn fördelningen av de gemensamma utgifterna mellan

de sålunda skilda delarna, lika litet bör — annat än i undantagsfall

annan fördelning än efter skattekronor ske beträffande utgifterna för de

för viss uppgift till kommun sammanslagna kommunerna.»

Enligt vad livsmedelskommissionen trott sig kunna utröna skulle en fördelning

av kristidsförbundens kostnader på grundval av förbundsmedlemmamas

skatteunderlag stå i nära överensstämmelse med rådande uppfattning

på kommunalt håll. Vid frivilliga sammanslutningar mellan kommuner

för handhavande av gemensamma angelägenheter tages oftast hänsyn

till kommunernas skatteunderlag vid fördelning av kostnaderna för sammanslutningens

verksamhet. Framhållas må även, att inom våra sekundärkommuner,

såsom landsting, vägdistrikt m. fl., skatteunderlaget utgör fördelningsgrund

för uttagande av kostnaderna för sekundärkommunens verksamhet,

även om kostnaderna i dessa fall icke uttagas av primärkommunerna

utan direkt hos de skatteskvldiga medborgarna. Vidare skulle en fördelning

av kristidsförbundens kostnader efter förbundsmedlemmarnas

skatteunderlag främja en i och för sig önskvärd skatteutjämning mellan

ifrågavarande kommuner, enär en kostnadsfördelning efter annan norm så

gott som alltid blir till nackdel för kommuner med svagt skatteunderlag och

till följd härav rådande hög utdebitering. Livsmedelskommissionen anser

sålunda, att övervägande skäl tala för att kristidsförbundens kostnader böra

fördelas efter de särskilda förbundsmedlemmarnas skatteunderlag.

Såsom skäl för sin hemställan att den föreslagna fördelningsgrunden

måtte tillämpas jämväl vid fördelningen av kostnaderna för kristidsförbundens

verksamhet under år 1941 har kommissionen anfört, att fördelningsgrunden

kunde komma att inverka på i vad mån i kristidsförbund ingående

kommun skulle få del av det utav 1941 års riksdag (riksdagens skrivelse

nr 394) anvisade bidraget till kristidsnämndernas verksamhet.

över livsmedelskommissionens skrivelse hava efter remiss yttranden avgivits

av samtliga länsstyrelser, statskontoret, statens krisrevision, svenska

stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelserna i

Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Skaraborgs,

Värmlands och örebro län hava vid sina utlåtanden fogat från respektive

kristidsstyrelser inhämtade yttranden, varjämte länsstyrelsen i Uppsala

län vid sitt utlåtande dessutom fogat yttranden av elva kristidsförbund inom

länet.

Av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna hava samtliga, med

undantag av länsstyrelserna i Västmanlands och Kopparbergs län samt kristidsstyrelsen

i Kronobergs.län ävensom tre kristidsförbund inom Uppsala

län, i princip tillstyrkt förslaget eller i allt fall lämnat detsamma utan erinran.

Till närmare utveckling av sin ståndpunkt har länsstyrelsen i Östergötlands

län anfört:

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Då numera kristidsnämndernas verksamhet blivit synnerligen mångskiftande

och från tid till annan kommit att avse nya uppgifter, hava stora

svårigheter uppstått att inom kristidsförbund rättvist fördela kostnaderna

efter vad med hänsyn till verksamhetens omfattning beträffande de särskilda

delarna av kristidsnämndens verksamhetsområde och övriga förhållanden

är skäligt. Denna delningsgrund leder sålunda av praktiska skäl

icke längre till tillfredsställande resultat. Samtidigt har också kristidsnämndernas

verksamhet kommit att betraktas som mera permanent och jämförbar

med andra kommunala organs. Det torde därför alltmer hava framstått

som önskvärt, att kostnaderna för deras verksamhet inom ett kristidsförbund

skulle fördelas på samma sätt som i de flesta fall sker beträffande

kommunalförbund för andra ändamål, d. v. s. efter skatteunderlaget.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har såsom sin mening uttalat att, då livsmedelskommissionens

förslag vore ägnat att undanröja den tveksamhet som

hittills varit rådande i fråga örn sättet för kostnadernas fördelning samt dessutom

skapade en enhetlig och, såvitt länsstyrelsen kunde finna, rättvis grund

för fördelningen, någon tvekan icke kunde råda om förslagets lämplighet.

Av de myndigheter, som icke tillstyrkt förslaget, har länsstyrelsen i Västmanlands

län anfort, att lika goda skäl kunde i ett fall tala för fördelning

efter befolkningstal som i ett annat efter skatteunderlag samt att de nuvarande

bestämmelserna gåve möjlighet till skälig prövning i varje särskilt

fall.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har — jämte det länsstyrelsen framhållit,

att inom länet icke funnes något kristidsförbund, i följd varav länsstyrelsen

saknade erfarenhet i fråga örn lagbestämmelsens tillämpning — uttalat följande:
Av

livsmedelskommissionen anförda skäl för ändring av gällande bestämmelse

synas icke tillräckligt bärande. Kommissionens uttalande borde föranleda,

att fördelningen av kostnaderna i alla slag av kommunalförbund

borde ske efter den av kommissionen föreslagna grunden. Detta strider

emellertid mot principerna i lagen om kommunalförbund. Den skälighetsprövning,

som nu skall företagas, måste i de särskilda fallen kunna giva ett

rättvisare resultat.

Livsmedelskommissionens förslag har i ett par av yttrandena blivit föremål

för vissa erinringar av mera begränsad art.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt i Skaraborgs län hava

sålunda —• samtidigt som de principiellt anslutit sig till förslaget — ifrågasatt,

huruvida den föreslagna fördelningsgrunden borde göras obligatorisk

även där den strede mot vederbörande kommuners egna önskemål.

Vidare har statskontoret förklarat sig icke kunna tillstyrka, att den föreslagna

fördelningsgrunden gjordes tillämplig jämväl i fråga om kostnaderna

för år 1941, eftersom överenskommelser eller beslut rörande fördelningen

av dessa kostnader i enlighet med nuvarande författningsgrunder redan torde

hava kommit till stånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

7

En liknande erinran har gjorts av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Slutligen har länsstyrelsen i Stockholms län framhållit önskvärdheten av

att den föreslagna lagändringen så utformades, att av lagtexten otvetydigt

framginge vilket års taxering, som skulle ligga till grund för fördelningen

av verksamhetsårets kostnader.

Kristidsnämnderna hava efter hand pålagts en mängd arbetsuppgifter av

sinsemellan ganska olika karaktär. Vissa av dessa uppgifter beröra närmast

sådana kommunmedlemmar, som äro att anse som producenter av

viss förnödenhet, andra uppgifter åter hava huvudsakligen anknytning till

konsumentintressena. På grund härav och med hänsyn till att kristidsnämndernas

arbetsuppgifter växla från tid till annan har det visat sig möta betydande

svårigheter att verkställa en sådan fördelning av de kommunala

kristidsförbundens kostnader efter skälighetsgrunder, som gällande lag förutsätter.

Detta förhållande belyses bland annat av de besvär, som hos

Kungl. Majit anförts över länsstyrelsernas beslut i dylika ärenden. Frågan

örn ändring av gällande bestämmelser rörande kostnadsfördelningen har därför

blivit aktuell. Det har därvid framstått såsom önskvärt att ersätta den

nuvarande skälighetsbedömningen med en fördelning efter objektivt bestämda

grunder.

Som fördelningsgrund synes lämpligen böra fastställas skatteunderlaget.

En fördelning efter sådan grund torde, såsom livsmedelskommissionen yttrat,

stå i nära överensstämmelse med rådande uppfattning på kommunalt

håll. Härvid torde särskilt böra beaktas att de kommunala kristidsförbunden

icke äro frivilliga sammanslutningar utan bildats tvångsvis enligt vederbörande

länsstyrelses bestämmande. Det finnes sålunda fog för att betrakta

kristidsförbunden såsom närmast likställda med sekundärkommuner, vid

vilket förhållande det måste anses överensstämma med kommunallagstiftningens

principer att göra skatteunderlaget till norm för fördelningen av

förbundens kostnader. Jag vill i detta sammanhang även erinra örn att det

statliga bidraget till kristidsnämndernas verksamhet anknyter till skatteunderlaget.

Vad angår den närmare utformningen av den ifrågavarande fördelningsregeln

synes det lämpligt, att kostnaderna för ett vart år förklaras skola fördelas

efter det skatteunderlag, som framkommit vid nästföregående års taxering

till allmän kommunalskatt.

Vad i det föregående anförts synes emellertid icke böra föranleda att,

därest vederbörande kommuner äro ense örn fördelning av kostnaderna efter

vissa skälighetssynpunkter, en dylik överenskommelse skulle vara ogiltig

och ersättas med fördelning efter förut angiven grund. Jag förordar därför

— i likhet med vad som föreslagits i ett par av remissyttrandena — att i

lagen angiven fördelningsgrund skall gälla endast där vederbörande kommuner

ej annorledes överenskomma.

Departe
ments
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Livsmedelskommissionen har hemställt, att den föreslagna nya fördelningsregeln

måtte göras tillämplig jämväl såvitt angår kristidsförbundens

kostnader för innevarande år. De vid remissförfarandet häremot framkomna

erinringarna synas emellertid välgrundade, varför jag icke vill förorda kommissionens

förslag i denna del. Lagändringen synes i stället böra träda i

kraft först med ingången av år 1942 och icke gälla beträffande innevarande

års kostnader.

Det av livsmedelskommissionen upprättade lagutkastet har inom folkhushållningsdepartementet

blivit föremål för överarbetning i enlighet med de

riktlinjer jag i det föregående angivit.

Föredraganden hemställer härefter, att det sålunda överarbetade förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om

skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Persson.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941

119005

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:490 Skrivelse till Konungen, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. förordningen den 15 december 1914 s. 3 i texten
  2. 1LU 1941:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 15 juni 1939 s. 1 i texten