Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till upprättande av brandkårer

1941-10-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:325, Angående bidrag till upprättande av brandkårer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 325.

1

Nr 325.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag

till upprättande av brandkårer; given Stockholms

slott den 30 oktober 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 oktober 1941.

Kärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Skölb, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I en till Kungl. Majit ställd, till kommunikationsdepartementet den 28

juni 1941 inkommen skrift har svenska brandkårernas riksförbund hemställt

om statsbidrag för upprättande av brandkårer i sådana orter, som genom

luftskyddsinspektionens försorg försetts med motorsprutor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 325. 2237 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majds proposition nr 825.

Innan jag närmare redogör för framställningen, torde jag få erinra örn

följande. I enlighet med förslag i propositionen nr 167 till 1940 års lagtima

riksdag anvisade riksdagen (skrivelse nr 288) rander femte huvudtiteln

till Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner dels å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1989/40 ett förslagsanslag av

1,000,000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag

av likaledes 1,000,000 kronor. Medlen voro avsedda att möjliggöra

för luftskyddsinspektionen att inköpa sammanlagt 1,200 motorbrandsprutor,

vilka skulle tillhandahållas de kommuner, som inspektionen funne vara i

behov därav. Tillhandahållandet skulle ske kostnadsfritt i fråga örn de

kommuner, som under år 1989 åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel,

medan beträffande övriga kommuner kostnaden skulle så fördelas mellan

staten och kommunen, att den senare vidkändes ett belopp, vilket, örn det

utdebiterades under ett år, skulle medföra en höjning av kommunalskatten

med 5 öre per skattekrona, varemot eventuellt överskjutande kostnad skulle

erläggas av statsmedel. I enlighet härmed har luftskyddsinspektionen inköpt

1,200 motorbrandsprutor, vilka fördelats på de föreskrivna villkoren. I proposition

nr 305 till den nu församlade riksdagen har Kungl. Majit äskat

medel för inköp av ytterligare 500 motorsprutor, avsedda att utdelas till

kommuner.

Svenska brandkårernas riksförbund har i sin framställning till en början

meddelat, att åtskilliga av de kommuner, som genom luftskyddsinspektionens

försorg erhållit motorbrandsprutor, vid tidpunkten för mottagandet av

dessa saknat brandkår och även därefter underlåtit att bilda brandkår, som

kunde taga vård om sprutorna. Dessutom hade i vissa fall sprutorna uppställts

i olämpliga förvaringsrum, och den tillhörande materielen hade stått

ouppackad flera månader. Enligt riksförbundets mening förelåge stor fara

för att sprutorna med därtill hörande materiel på grund av vanvård och

brist på övad personal icke komme till den nytta för landet, som åsyftats

med anskaffandet av brandredskapen.

Riksförbundet hade, anför förbundet härefter, i varje län en lokalavdelning,

ett s. k. länsbrandkårsförbund, i vilket landshövdingen vanligen vore ordförande.

Hos länsförbundet vore en eller flera brandkonsulenter anställda, som

bland annat hade till uppgift att organisera nya brandkårer i orter, vilka vore

i behov därav, och genom inspektioner tillse, att befintliga brandkårer alltid

vore fullt slagkraftiga. Konsulenternas verksamhet finansierades av de lokala

brandstodsbolagen. Bolagens ekonomi tilläte emellertid i regel icke ett

sådant bidrag, att brandkårsförbunden under normala förhållanden på ett fullt

tillfredsställande sätt kunde utföra sina krävande uppgifter. Att med de

medel, som stöde till länsbrandkårsförbundens förfogande, bestrida kostnaderna

för organiserande av alla de nya brandkårer, som erfordrades i orter,

där luftskyddsinsjrektionen utplacerat motorsprutor, vore icke tänkbart.

Riksförbundet ansåge sig därför nödsakat att begära statsanslag för att

kunna lösa denna för landet så viktiga fråga. Enligt föreliggande uppgifter

hade luftskyddsinspektionen anskaffat motorsprutor till omkring 500 kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 825. 3

mimer, som icke hade ordnat brandväsende. Då kostnaden för organiserande

av en brandkår torde kunna beräknas till omkring 200 kronor, skulle

för bildande av brandkårer i nämnda kommuner ett belopp av 100,000

kronor erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer riksförbundet, att

ett anslag av 100,000 kronor måtte ställas till förbundets förfogande för

organisation av brandkårer i de orter, där luftskyddsinspektionen utplacerat

motorsprutor.

Med skrivelse den 11 juli 1941 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län överlämnat en av Göteborgs och Bohus läns brandkårsförbund gjord framställning

örn statsbidrag med 2,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för länsförbundets konsulentverksamhet. Förbundet uttalar, att ett stödjande

av förbundets ekonomi vore synnerligen påkallat, enär denna vore

mycket svag. Förbundets inkomster räckte icke till för de fyra i länet

tjänstgörande brandkonsulenternas verksamhet, som under nu rådande förhållanden

vore av särskild vikt. Från de till länsförbundet anslutna brandkårerna

hade önskningar uttalats, att konsulenterna oftare än förut finge

disponeras. Det syntes förbundet vara ett samhälleligt intresse, att den

brandmateriel, som anskaffats av stat eller kommun, komme till avsedd

nytta särskilt i nuvarande tidsläge.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som tillstyrker brandkår sförbundets

framställning, framhåller, att, sedan ett stort antal kommuner inom

länet erhållit brandmateriel genom statens försorg, det måste anses vara av

stor betydelse, att övad personal funnes tillgänglig för materielens begagnande

ävensom att materielen erliölle vederbörlig vård. Tillfredsställande

förhållanden i nämnda hänseende kunde ej uppnås, med mindre erforderlig

sakkunskap ställdes till kommunernas förfogande.

Luftskyddsinspektionen har den 18 juli 1941 avgivit utlåtande över svenska

brandkårernas riksförbunds i det föregående omnämnda framställning. Av

utlåtandet och en av inspektionen till kommunikationsdepartementet överlämnad,

den 20 oktober 1941 dagtecknad kompletterande skrivelse i ämnet

inhämtas i huvudsak följande:

Inspektionen hade påbörjat utdelandet av motorbrandsprutorna under

senare hälften av april månad 1940. Samtliga sprutor hade numera utdelats

och därvid utplacerats inom 928 kommuner. Vid bedömandet av frågan, till

vilka kommuner sprutorna i första hand borde utdelas, samt vid bestämmandet

av antalet sprutor och sprutornas storlek till de olika kommunerna hade

inspektionen i stor utsträckning anlitat svenska brandkårernas riksförbunds

sakkunskap och lokalkännedom. Inspektionen hade i samband med sprutornas

utdelande icke föreskrivit några villkor utöver de av Kungl. Majit uppställda

men sökt förmå vederbörande att bilda brandkår och köpa tillräckliga mängder

brandslang. Då inspektionen på grund av de rådande förhållandena i

första hand strävat efter att så snabbt som möjligt fördela sprutorna över liela

landet, hade det emellertid icke varit möjligt medhinna organiserandet av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

brandkårer å orter, som saknade sådana, i samma takt som sprutorna levererades.

Enligt riksförbundets förteckning över brandkårer i riket skulle

sprutor ha tilldelats 498 kommuner, som vid tidpunkten för sprutornas

mottagande saknade brandkår. Då det i slutet av maj månad 1941 kommit

till inspektionens kännedom, att vissa kommuner, som erhållit motorsprutor,

icke omedelbart vidtagit åtgärder för att möjliggöra användningen av sprutorna,

hade inspektionen den 7 juni 1941 hemställt hos länsstyrelserna, att

dessa ville införskaffa uppgifter angående de kommuner, som saknade brandkårer,

samt verka för att brandkårer organiserades inom sådana kommuner.

Därjämte meddelades, att hjälp med organiserandet av brandkårerna kunde

erhållas av svenska brandskyddsföreningens brandkonsulenter, som vore

kompetenta att bedöma kårernas storlek och bestämma den materiel, som

borde anskaffas.

Enligt inkomna uppgifter hade inom de 928 kommuner, som erhållit

sprutor, till och med den 1 september 1941 brandkårer bildats i 584 kommuner,

medan arbetet med upprättande av brandkårer påginge inom 181.

Av de kommuner, som erhållit sprutor genom inspektionens försorg, återstode

sålunda ett antal av 163, som ännu icke hade brandkår eller påbörjat

organiserandet av sådan. Detta innebure emellertid icke, att sprutorna i

dessa kommuner icke kunde användas vid eventuella eldsvådor. På några

undantag när funnes nämligen å dessa platser personer, som kunde hantera

och sköta motorsprutor. Inspektionen hade fått kännedom örn att i

några enstaka fall den av kommunen rekvirerade sprutan tillsvidare magasinerats.

I anledning härav hade inspektionen tillskrivit vederbörande

länsstyrelse och framhållit, att sprutan borde, om kommunen ej vidtoge

omedelbara åtgärder för sprutans skötsel och användbarhet, placeras i

annan kommun med större intresse för sitt brandväsen. Så hade även

skett i några fall.

Enligt vad inspektionen vidare meddelat vore det avsett, att 87 skogsbrandkårer

skulle bildas och genom inspektionens försorg förses med sprutor

för skogseldsläckning. Med de brandkårer, som erfordrades i nyssnämnda

163 kommuner, skulle sålunda 250 nya brandkårer behöva organiseras. Vid

denna beräkning hade hänsyn icke tagits till det förhållandet, att flera större

kommuner behövde mer än en brandkår. Vidare kunde antagas, att flera av

de av kommunerna själva uppsatta och organiserade brandkårerna krävde

en inspektion av sakkunnig person, varvid det kunde visa sig behövligt att

omorganisera flera av dessa kårer. Kungl. Hajd hade vidare i proposition

nr 305 till den nu församlade riksdagen hemställt örn anvisande av medel

för inköp av ytterligare 500 motorsprutor att utdelas till kommuner. Vid

bifall till denna framställning finge man räkna med att ytterligare brandkårer

skulle behöva organiseras. Behovet av nya brandkårer vore sålunda betydande,

och det vore angeläget, att detta behov snarast möjligt bleve tillgodosett.

Svenska brandkårernas riksförbund, som hade som sin främsta uppgift

att ordna brandväsendet å landsbygden och i många år arbetat för detta

ändamål, vore enligt inspektionens mening väl skickat att lösa de nu före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kanyl. Majus proposition nr 325.

liggande spörsmålen. Inspektionen ville därför tillstyrka riksförbundets

framställning om statsbidrag. Bidragets storlek syntes emellertid kunna

begränsas till 75,000 kronor.

Beträffande det belopp, som borde utgå till riksförbundet för varje organiserad

brandkår, anför inspektionen:

Rörande kostnaderna för organisation av en brandkår är inspektionen ej

i tillfälle att avgiva någon bestämd kalkyl. Några undersökningar ha gjorts,

varvid inspektionen fått den uppfattningen, att brandkårernas riksförbunds

begäran örn 200 kronor per kår torde motsvara en skälig medelkostnad för

hela landet. Häri ingå utgifter för organisationsarbetet, för vilket kan beräknas

åtgå 3 dagar per kår, för telefon och porto, för resor för orientering

av kommunernas bebyggelse, vattentillgångar och dylikt. Örn härvid beräknas

ett dagtraktamente av 20 kronor och ett dagarvode av 25 kronor skulle

grundkostnaderna bliva

Kronor

3 dagtraktamenten ä kr. 20........................ 60

3 arvoden ä kr. 25.................................. 75

Telefon, porto etc................................... 5

Resor i kommunen................................. 10

Sima kronor 150

Härtill komma resorna från och till brandkonsulentens bostadsort. Hessa

äro synnerligen varierande, nämligen från 60 ä 70 mil eller mera till några

få kilometer. Att exakt fixera kostnaderna för resorna är icke möjligt, men

i medeltal torde kostnaderna för tre resor uppgå till omkring 50 kronor

per kår.

I syfte att uppnå ett önskvärt samarbete mellan luftskyddsinspektionen

och riksförbundet i nu berörda frågor Ilar inspektionen föreslagit, att förbundet

vid bifall till förbundets framställning i varje särskilt fall borde underställa

frågan om organiserande av brandkårer inspektionens prövning.

I syfte att stärka brandförsvaret har luftskyddsinspektionen med anlitande

av härför anvisade medel inköpt 1,200 motorbrandsprutor, vilka tillhandahållits

sammanlagt 928 kommuner. Av den lämnade redogörelsen

framgår emellertid, att åtskilliga av dessa kommuner, då de erhöllo sprutorna,

saknade brandkårer och därefter underlåtit att upprätta sådana. Vidare

har uppgivits, att bristen på brandutbildad personal i vissa fall medfört,

att sprutorna icke blivit omhändertagna och vårdade på förutsatt sätt.

För att den utdelade brandmaterielen skall komma till avsedd nytta är

det angeläget, att brandkårer snarast bildas på alla de platser, där sprutor

utplacerats men brandkår saknas.

Svenska brandkårernas riksförbund, som bland annat har till ändamål

att väcka intresse och arbeta för tillkomsten av brandkårer i landets samhällen

och kommuner och på detta område nedlagt ett för landet gagneligt

arbete, har tagit sig an det föreliggande spörsmålet och förklarat sig

vilja medverka till bildandet av brandkårer i de kommuner, som erhållit

motorsprutor. Förbundet har emellertid framhållit, att förbundet icke kan

lösa denna omfattande uppgift utan ekonomiskt bidrag från staten.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

I likhet med luftskyddsinspektionen anser jag det lämpligt, att riksförbundet

mot ett skäligt avvägt statsbidrag omhänderhar verksamheten att

upprätta de nya brandkårer, som äro erforderliga för skötseln av de utdelade

sprutorna. Bidraget synes böra utgå med det av luftskyddsinspektionen

tillstyrkta beloppet av -JOD kronor per organiserad brandkår, därvid det

sammanlagda bidragsbeloppet emellertid bör begränsas uppåt. Som villkor

för bidragets utbetalande bör fordras dels att luftskyddsinspektionen prövat

lämpligt, att brandkår genom förbundets försorg bildas på av förbundet

ifrågasatt ort och dels att vederbörande länsstyrelse vitsordat, att den å

orten organiserade brandkåren är av sådan styrka och sammansättning, som

med hänsyn till de lokala förhållandena å orten kunna anses tillfredsställande.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att antalet erforderliga organisationsbidrag

kan beräknas bliva tämligen stort. Sålunda uppgick den 1

september 1941 antalet kommuner, som erhållit sprutor men som helt saknade

brandkårer, till 163. Därjämte torde en del redan befintliga kårer behöva omorganiseras

för att fylla de fordringar, som böra ställas å desamma. I vissa större

kommuner torde det vidare vara erforderligt med mer än en brandkår. I proposition

nr 305 till den nu församlade riksdagen lia medel äskats för inköp

av ytterligare 500 motorsprutor. Föredragande departementschefen har visserligen

förutsatt, att kommun, som saknar brandkår, bör erhålla motorspruta

endast om det med säkerhet kan antagas, att brandkår kommer att upprättas

i kommunen inom den närmaste framtiden. Härför torde emellertid

medverkan i vissa fall erfordras från riksförbundets sida. Slutligen skulle

enligt vad inspektionen upplyst 87 skogsbrandkårer bildas och genom inspektionens

försorg förses med särskilda skogsbrandsprutor. Bidrag till

riksförbundet för organiserande av dessa kårer synes jämväl böra utgå.

Antages att för bildande av de brandkårer, som erfordras för omhändertagande

av nyssnämnda 500 sprutor, medverkan från riksförbundets sida är

behövlig i ungefär samma utsträckning som hittills varit fallet, torde det

sammanlagda antalet bidrag icke kunna beräknas lägre än 350. Enligt föreliggande

uppgifter har riksförbundet redan organiserat omkring 150 brandkårer

på platser, som erhållit motorsprutor. Jämväl för detta arbete bör

bidrag skäligen utgå, Antalet bidrag skulle därför behöva höjas till omkring

500, motsvarande ett sammanlagt bidragsbelopp av (500 X 200) 1 Of),000

kronor. Då detta bidragsbelopp får anses vara helt betingat av de särskilda

förhållanden, för vilka i det föregående redogjorts, förutsätter jag, att ytterligare

statsbidrag för ändamålet icke bör ifrågakomma.

Medlen böra ställas till statskontorets förfogande för att av statskontoret

utbetalas till riksförbundet i den mån förbundet styrker, att de nyss angivna

förutsättningarna för erhållande av bidrag föreligga. För utbetalande av

bidrag för de kårer, som förbundet redan upprättat, torde emellertid någon

särskild prövning av ärendet från luftskyddsinspektionens sida icke böra

fordras.

Då det är angeläget, att nyssnämnda belopp står till förfogande redan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

under innevarande budgetår, bör anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat

till riksstaten för detta budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till upprättande av brandkårer å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 100,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1941:236 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941 42 till bidrag till upprättande av brand s. 1 i texten