Angående bidrag till upprättande av brandkårer
1941-10-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:325, Angående bidrag till upprättande av brandkårer
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 325.
1
Nr 325.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag
till upprättande av brandkårer; given Stockholms
slott den 30 oktober 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 oktober 1941.
Kärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Skölb, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I en till Kungl. Majit ställd, till kommunikationsdepartementet den 28
juni 1941 inkommen skrift har svenska brandkårernas riksförbund hemställt
om statsbidrag för upprättande av brandkårer i sådana orter, som genom
luftskyddsinspektionens försorg försetts med motorsprutor.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 325. 2237 41
2 Kungl. Majds proposition nr 825.
Innan jag närmare redogör för framställningen, torde jag få erinra örn
följande. I enlighet med förslag i propositionen nr 167 till 1940 års lagtima
riksdag anvisade riksdagen (skrivelse nr 288) rander femte huvudtiteln
till Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner dels å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1989/40 ett förslagsanslag av
1,000,000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag
av likaledes 1,000,000 kronor. Medlen voro avsedda att möjliggöra
för luftskyddsinspektionen att inköpa sammanlagt 1,200 motorbrandsprutor,
vilka skulle tillhandahållas de kommuner, som inspektionen funne vara i
behov därav. Tillhandahållandet skulle ske kostnadsfritt i fråga örn de
kommuner, som under år 1989 åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel,
medan beträffande övriga kommuner kostnaden skulle så fördelas mellan
staten och kommunen, att den senare vidkändes ett belopp, vilket, örn det
utdebiterades under ett år, skulle medföra en höjning av kommunalskatten
med 5 öre per skattekrona, varemot eventuellt överskjutande kostnad skulle
erläggas av statsmedel. I enlighet härmed har luftskyddsinspektionen inköpt
1,200 motorbrandsprutor, vilka fördelats på de föreskrivna villkoren. I proposition
nr 305 till den nu församlade riksdagen har Kungl. Majit äskat
medel för inköp av ytterligare 500 motorsprutor, avsedda att utdelas till
kommuner.
Svenska brandkårernas riksförbund har i sin framställning till en början
meddelat, att åtskilliga av de kommuner, som genom luftskyddsinspektionens
försorg erhållit motorbrandsprutor, vid tidpunkten för mottagandet av
dessa saknat brandkår och även därefter underlåtit att bilda brandkår, som
kunde taga vård om sprutorna. Dessutom hade i vissa fall sprutorna uppställts
i olämpliga förvaringsrum, och den tillhörande materielen hade stått
ouppackad flera månader. Enligt riksförbundets mening förelåge stor fara
för att sprutorna med därtill hörande materiel på grund av vanvård och
brist på övad personal icke komme till den nytta för landet, som åsyftats
med anskaffandet av brandredskapen.
Riksförbundet hade, anför förbundet härefter, i varje län en lokalavdelning,
ett s. k. länsbrandkårsförbund, i vilket landshövdingen vanligen vore ordförande.
Hos länsförbundet vore en eller flera brandkonsulenter anställda, som
bland annat hade till uppgift att organisera nya brandkårer i orter, vilka vore
i behov därav, och genom inspektioner tillse, att befintliga brandkårer alltid
vore fullt slagkraftiga. Konsulenternas verksamhet finansierades av de lokala
brandstodsbolagen. Bolagens ekonomi tilläte emellertid i regel icke ett
sådant bidrag, att brandkårsförbunden under normala förhållanden på ett fullt
tillfredsställande sätt kunde utföra sina krävande uppgifter. Att med de
medel, som stöde till länsbrandkårsförbundens förfogande, bestrida kostnaderna
för organiserande av alla de nya brandkårer, som erfordrades i orter,
där luftskyddsinsjrektionen utplacerat motorsprutor, vore icke tänkbart.
Riksförbundet ansåge sig därför nödsakat att begära statsanslag för att
kunna lösa denna för landet så viktiga fråga. Enligt föreliggande uppgifter
hade luftskyddsinspektionen anskaffat motorsprutor till omkring 500 kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 825. 3
mimer, som icke hade ordnat brandväsende. Då kostnaden för organiserande
av en brandkår torde kunna beräknas till omkring 200 kronor, skulle
för bildande av brandkårer i nämnda kommuner ett belopp av 100,000
kronor erfordras.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer riksförbundet, att
ett anslag av 100,000 kronor måtte ställas till förbundets förfogande för
organisation av brandkårer i de orter, där luftskyddsinspektionen utplacerat
motorsprutor.
Med skrivelse den 11 juli 1941 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län överlämnat en av Göteborgs och Bohus läns brandkårsförbund gjord framställning
örn statsbidrag med 2,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för länsförbundets konsulentverksamhet. Förbundet uttalar, att ett stödjande
av förbundets ekonomi vore synnerligen påkallat, enär denna vore
mycket svag. Förbundets inkomster räckte icke till för de fyra i länet
tjänstgörande brandkonsulenternas verksamhet, som under nu rådande förhållanden
vore av särskild vikt. Från de till länsförbundet anslutna brandkårerna
hade önskningar uttalats, att konsulenterna oftare än förut finge
disponeras. Det syntes förbundet vara ett samhälleligt intresse, att den
brandmateriel, som anskaffats av stat eller kommun, komme till avsedd
nytta särskilt i nuvarande tidsläge.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som tillstyrker brandkår sförbundets
framställning, framhåller, att, sedan ett stort antal kommuner inom
länet erhållit brandmateriel genom statens försorg, det måste anses vara av
stor betydelse, att övad personal funnes tillgänglig för materielens begagnande
ävensom att materielen erliölle vederbörlig vård. Tillfredsställande
förhållanden i nämnda hänseende kunde ej uppnås, med mindre erforderlig
sakkunskap ställdes till kommunernas förfogande.
Luftskyddsinspektionen har den 18 juli 1941 avgivit utlåtande över svenska
brandkårernas riksförbunds i det föregående omnämnda framställning. Av
utlåtandet och en av inspektionen till kommunikationsdepartementet överlämnad,
den 20 oktober 1941 dagtecknad kompletterande skrivelse i ämnet
inhämtas i huvudsak följande:
Inspektionen hade påbörjat utdelandet av motorbrandsprutorna under
senare hälften av april månad 1940. Samtliga sprutor hade numera utdelats
och därvid utplacerats inom 928 kommuner. Vid bedömandet av frågan, till
vilka kommuner sprutorna i första hand borde utdelas, samt vid bestämmandet
av antalet sprutor och sprutornas storlek till de olika kommunerna hade
inspektionen i stor utsträckning anlitat svenska brandkårernas riksförbunds
sakkunskap och lokalkännedom. Inspektionen hade i samband med sprutornas
utdelande icke föreskrivit några villkor utöver de av Kungl. Majit uppställda
men sökt förmå vederbörande att bilda brandkår och köpa tillräckliga mängder
brandslang. Då inspektionen på grund av de rådande förhållandena i
första hand strävat efter att så snabbt som möjligt fördela sprutorna över liela
landet, hade det emellertid icke varit möjligt medhinna organiserandet av
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
brandkårer å orter, som saknade sådana, i samma takt som sprutorna levererades.
Enligt riksförbundets förteckning över brandkårer i riket skulle
sprutor ha tilldelats 498 kommuner, som vid tidpunkten för sprutornas
mottagande saknade brandkår. Då det i slutet av maj månad 1941 kommit
till inspektionens kännedom, att vissa kommuner, som erhållit motorsprutor,
icke omedelbart vidtagit åtgärder för att möjliggöra användningen av sprutorna,
hade inspektionen den 7 juni 1941 hemställt hos länsstyrelserna, att
dessa ville införskaffa uppgifter angående de kommuner, som saknade brandkårer,
samt verka för att brandkårer organiserades inom sådana kommuner.
Därjämte meddelades, att hjälp med organiserandet av brandkårerna kunde
erhållas av svenska brandskyddsföreningens brandkonsulenter, som vore
kompetenta att bedöma kårernas storlek och bestämma den materiel, som
borde anskaffas.
Enligt inkomna uppgifter hade inom de 928 kommuner, som erhållit
sprutor, till och med den 1 september 1941 brandkårer bildats i 584 kommuner,
medan arbetet med upprättande av brandkårer påginge inom 181.
Av de kommuner, som erhållit sprutor genom inspektionens försorg, återstode
sålunda ett antal av 163, som ännu icke hade brandkår eller påbörjat
organiserandet av sådan. Detta innebure emellertid icke, att sprutorna i
dessa kommuner icke kunde användas vid eventuella eldsvådor. På några
undantag när funnes nämligen å dessa platser personer, som kunde hantera
och sköta motorsprutor. Inspektionen hade fått kännedom örn att i
några enstaka fall den av kommunen rekvirerade sprutan tillsvidare magasinerats.
I anledning härav hade inspektionen tillskrivit vederbörande
länsstyrelse och framhållit, att sprutan borde, om kommunen ej vidtoge
omedelbara åtgärder för sprutans skötsel och användbarhet, placeras i
annan kommun med större intresse för sitt brandväsen. Så hade även
skett i några fall.
Enligt vad inspektionen vidare meddelat vore det avsett, att 87 skogsbrandkårer
skulle bildas och genom inspektionens försorg förses med sprutor
för skogseldsläckning. Med de brandkårer, som erfordrades i nyssnämnda
163 kommuner, skulle sålunda 250 nya brandkårer behöva organiseras. Vid
denna beräkning hade hänsyn icke tagits till det förhållandet, att flera större
kommuner behövde mer än en brandkår. Vidare kunde antagas, att flera av
de av kommunerna själva uppsatta och organiserade brandkårerna krävde
en inspektion av sakkunnig person, varvid det kunde visa sig behövligt att
omorganisera flera av dessa kårer. Kungl. Hajd hade vidare i proposition
nr 305 till den nu församlade riksdagen hemställt örn anvisande av medel
för inköp av ytterligare 500 motorsprutor att utdelas till kommuner. Vid
bifall till denna framställning finge man räkna med att ytterligare brandkårer
skulle behöva organiseras. Behovet av nya brandkårer vore sålunda betydande,
och det vore angeläget, att detta behov snarast möjligt bleve tillgodosett.
Svenska brandkårernas riksförbund, som hade som sin främsta uppgift
att ordna brandväsendet å landsbygden och i många år arbetat för detta
ändamål, vore enligt inspektionens mening väl skickat att lösa de nu före
-
5
Kanyl. Majus proposition nr 325.
liggande spörsmålen. Inspektionen ville därför tillstyrka riksförbundets
framställning om statsbidrag. Bidragets storlek syntes emellertid kunna
begränsas till 75,000 kronor.
Beträffande det belopp, som borde utgå till riksförbundet för varje organiserad
brandkår, anför inspektionen:
Rörande kostnaderna för organisation av en brandkår är inspektionen ej
i tillfälle att avgiva någon bestämd kalkyl. Några undersökningar ha gjorts,
varvid inspektionen fått den uppfattningen, att brandkårernas riksförbunds
begäran örn 200 kronor per kår torde motsvara en skälig medelkostnad för
hela landet. Häri ingå utgifter för organisationsarbetet, för vilket kan beräknas
åtgå 3 dagar per kår, för telefon och porto, för resor för orientering
av kommunernas bebyggelse, vattentillgångar och dylikt. Örn härvid beräknas
ett dagtraktamente av 20 kronor och ett dagarvode av 25 kronor skulle
grundkostnaderna bliva
Kronor
3 dagtraktamenten ä kr. 20........................ 60
3 arvoden ä kr. 25.................................. 75
Telefon, porto etc................................... 5
Resor i kommunen................................. 10
Sima kronor 150
Härtill komma resorna från och till brandkonsulentens bostadsort. Hessa
äro synnerligen varierande, nämligen från 60 ä 70 mil eller mera till några
få kilometer. Att exakt fixera kostnaderna för resorna är icke möjligt, men
i medeltal torde kostnaderna för tre resor uppgå till omkring 50 kronor
per kår.
I syfte att uppnå ett önskvärt samarbete mellan luftskyddsinspektionen
och riksförbundet i nu berörda frågor Ilar inspektionen föreslagit, att förbundet
vid bifall till förbundets framställning i varje särskilt fall borde underställa
frågan om organiserande av brandkårer inspektionens prövning.
I syfte att stärka brandförsvaret har luftskyddsinspektionen med anlitande
av härför anvisade medel inköpt 1,200 motorbrandsprutor, vilka tillhandahållits
sammanlagt 928 kommuner. Av den lämnade redogörelsen
framgår emellertid, att åtskilliga av dessa kommuner, då de erhöllo sprutorna,
saknade brandkårer och därefter underlåtit att upprätta sådana. Vidare
har uppgivits, att bristen på brandutbildad personal i vissa fall medfört,
att sprutorna icke blivit omhändertagna och vårdade på förutsatt sätt.
För att den utdelade brandmaterielen skall komma till avsedd nytta är
det angeläget, att brandkårer snarast bildas på alla de platser, där sprutor
utplacerats men brandkår saknas.
Svenska brandkårernas riksförbund, som bland annat har till ändamål
att väcka intresse och arbeta för tillkomsten av brandkårer i landets samhällen
och kommuner och på detta område nedlagt ett för landet gagneligt
arbete, har tagit sig an det föreliggande spörsmålet och förklarat sig
vilja medverka till bildandet av brandkårer i de kommuner, som erhållit
motorsprutor. Förbundet har emellertid framhållit, att förbundet icke kan
lösa denna omfattande uppgift utan ekonomiskt bidrag från staten.
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 325.
I likhet med luftskyddsinspektionen anser jag det lämpligt, att riksförbundet
mot ett skäligt avvägt statsbidrag omhänderhar verksamheten att
upprätta de nya brandkårer, som äro erforderliga för skötseln av de utdelade
sprutorna. Bidraget synes böra utgå med det av luftskyddsinspektionen
tillstyrkta beloppet av -JOD kronor per organiserad brandkår, därvid det
sammanlagda bidragsbeloppet emellertid bör begränsas uppåt. Som villkor
för bidragets utbetalande bör fordras dels att luftskyddsinspektionen prövat
lämpligt, att brandkår genom förbundets försorg bildas på av förbundet
ifrågasatt ort och dels att vederbörande länsstyrelse vitsordat, att den å
orten organiserade brandkåren är av sådan styrka och sammansättning, som
med hänsyn till de lokala förhållandena å orten kunna anses tillfredsställande.
Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att antalet erforderliga organisationsbidrag
kan beräknas bliva tämligen stort. Sålunda uppgick den 1
september 1941 antalet kommuner, som erhållit sprutor men som helt saknade
brandkårer, till 163. Därjämte torde en del redan befintliga kårer behöva omorganiseras
för att fylla de fordringar, som böra ställas å desamma. I vissa större
kommuner torde det vidare vara erforderligt med mer än en brandkår. I proposition
nr 305 till den nu församlade riksdagen lia medel äskats för inköp
av ytterligare 500 motorsprutor. Föredragande departementschefen har visserligen
förutsatt, att kommun, som saknar brandkår, bör erhålla motorspruta
endast om det med säkerhet kan antagas, att brandkår kommer att upprättas
i kommunen inom den närmaste framtiden. Härför torde emellertid
medverkan i vissa fall erfordras från riksförbundets sida. Slutligen skulle
enligt vad inspektionen upplyst 87 skogsbrandkårer bildas och genom inspektionens
försorg förses med särskilda skogsbrandsprutor. Bidrag till
riksförbundet för organiserande av dessa kårer synes jämväl böra utgå.
Antages att för bildande av de brandkårer, som erfordras för omhändertagande
av nyssnämnda 500 sprutor, medverkan från riksförbundets sida är
behövlig i ungefär samma utsträckning som hittills varit fallet, torde det
sammanlagda antalet bidrag icke kunna beräknas lägre än 350. Enligt föreliggande
uppgifter har riksförbundet redan organiserat omkring 150 brandkårer
på platser, som erhållit motorsprutor. Jämväl för detta arbete bör
bidrag skäligen utgå, Antalet bidrag skulle därför behöva höjas till omkring
500, motsvarande ett sammanlagt bidragsbelopp av (500 X 200) 1 Of),000
kronor. Då detta bidragsbelopp får anses vara helt betingat av de särskilda
förhållanden, för vilka i det föregående redogjorts, förutsätter jag, att ytterligare
statsbidrag för ändamålet icke bör ifrågakomma.
Medlen böra ställas till statskontorets förfogande för att av statskontoret
utbetalas till riksförbundet i den mån förbundet styrker, att de nyss angivna
förutsättningarna för erhållande av bidrag föreligga. För utbetalande av
bidrag för de kårer, som förbundet redan upprättat, torde emellertid någon
särskild prövning av ärendet från luftskyddsinspektionens sida icke böra
fordras.
Då det är angeläget, att nyssnämnda belopp står till förfogande redan
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 325.
under innevarande budgetår, bör anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat
till riksstaten för detta budgetår.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till upprättande av brandkårer å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 100,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1941:236 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941 42 till bidrag till upprättande av brand s. 1 i texten