Sök i Ratio Lex

Angående löneställningen för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet överförd personal

1941-01-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:33, Angående löneställningen för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet överförd personal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 33.

1

Nr 33.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående löneställningen

för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet

överförd personal; given Stockholms slott

den 3 januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga örn löneställningen

för viss till aktiv stat inom försvarsväsendet överförd personal samt anför

därvid följande:

Förevarande fråga sammanhänger närmast med den ökning av befälskadrerna

vid armén, som beslutades av 1940 års lagtima riksdag. Såsom

närmare framgår av propositionen nr 275/1940, som innefattade förslag i

ämnet, gällde utökningen vid armén bland annat ett betydande antal officersoch

underofficersbeställningar — omkring 400 officers- och över 200 underofficersbeställningar

— avsedda att besättas med personal, som icke förut tillhörde

den aktiva staten. Yad i det följande sägs bör helt naturligt äga

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 33.

33 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 33.

motsvarande tillämpning i fråga örn personal som på samma sätt överföres

till aktiv stat vid marinen och flygvapnet.

Till en början torde jag få i huvudsak återgiva vad jag vid hemställan

örn avlåtandet av nyssnämnda proposition anförde beträffande de föreliggande

möjligheterna att rekrytera de nya beställningarna vid armén:

Örn denna fråga har överbefälhavaren i en den 5 april 1940 överlämnad

promemoria anfört, att med hänsyn till den förhållandevis korta tid, inom

vilken den nya krigsorganisationen borde vara genomförd, de av densamma

föranledda kaderökningarna kunde ske endast genom överflyttning av reservpersonal,

eventuellt övergångsstatspersonal, till aktiv stat ävensom genom

officersbefordran efter erforderlig utbildning av härför särskilt lämpliga

yngre underofficerare och äldre furirer. Enligt vad jag sedermera inhämtat,

anser man sig för rekryteringen av de nya officersbeställningarna kunna räkna

med fyra olika kategorier bland dem som sålunda kunna komma i fråga.

Den första kategorien utgöres av sådana personer, som anses kunna utan

vidare utbildning och prov antagas till aktiva officerare. Dessa skulle

kunna utnämnas redan i och med det nya budgetårets ingång. Den andra

kategorien utgöres av sådana, som anses utan vidare teoretisk utbildning men

efter ytterligare provtjänstgöring kunna antagas till aktiva officerare. Dessa

skulle kunna utnämnas omkring den 1 oktober 1940. Till den tredje kategorien

räknas de, som efter provtjänstgöring och extra officerskurs anses kunna

antagas till aktiva officerare. Dessa förutsättas kunna utnämnas den 1 januari

1941 eller i vissa fall den 1 april 1941. Till den fjärde och sista gruppen

hänföras de, som anses lämpade att ansluta till utbildningen för 1939—1941

års officerskurs vid krigsskolan. Deras utnämning skulle ske samtidigt som

för övriga elever i sagda officerskurs. — Vad beträffar de nya underofficersbeställningarna

avses dessa att fyllas ur följande kategorier: furirer på aktiv

stat och i reserven, vilka genomgått arméns underofficersskola, underofficerare

på reservstat och i reserven, furirer på aktiv stat, vilka genomgått

underofficersskolans förberedande kurs samt furirer på aktiv stat och i

reserven med minst 7 tjänsteår och betyg av viss kvalitet i furirsexamen.

Ytterligare teoretisk utbildning före utnämningen till underofficer på aktiv

stat har synts böra komma i fråga endast beträffande de två sistnämnda

kategorierna. Utnämning av de nya underofficerarna har förutsatts skola

ske successivt under budgetåret 1940/41.

De vägar för rekrytering av det avsevärda antalet nytillkommande officersoch

underofficersbeställningar, som sålunda angivits, torde vara de enda

framkomliga för ernående av ett tillfredsställande resultat inom rimlig tid.

I anslutning härtill vill jag emellertid understryka, att utvägen att låta övergångsstatspersonal

återgå till aktiv tjänst torde böra i så stor utsträckning

som möjligt tillämpas. I fråga örn tiden för tillsättande av de nya beställningarna

anser jag, att man icke bör i förväg binda sig för att tillsätta visst

antal beställningar vid bestämda tidpunkter, utan torde det böra ligga i

Kungl. Maj:ts skön att med hänsyn tagen till det på grund av krigsorganisationens

successiva utbyggande uppstående behovet bestämma tidpunkten

för de nya beställningarnas tillsättande. Därvid lärer böra såsom norm

uppställas, att tillsättandet av de nya beställningarna må ske endast då sä

finnes oundgängligen nödvändigt.

Sedan riksdagen (skrivelse nr 4, punkt 8) med anledning av propositionen

och med bifall till ett motionsvis framlagt förslag örn viss ytterligare utökning

av antalet underofficersbeställningar bemyndigat Kungl. Majit att i

de förslag till personalstater för arméns truppförband m. fl., som av riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

dagen godkänts, vidtaga de ändringar, som för varje särskild stat i statsrådsprotokollet

föreslagits och av riksdagen beslutats, hava de sålunda

ändrade staterna fastställts att gälla under budgetåret 1940/41.

Därefter har — i huvudsaklig överensstämmelse med förberörda plan —

ett successivt tillsättande av de nytillkomna beställningarna ägt rum, så att

i närvarande stund större delen av dessa beställningar redan äro besatta.

Härvid har inplaceringen i tjänsteställning (turberäkning) i vederbörlig

tjänstegrad ägt rum enligt den regeln, att de nya beställningshavarna från

reserven placerats omedelbart efter de i avseende å officerskurs (furirskola)

jämnåriga beställningshavarna å aktiv stat, linder det att de från övergångsstat

överförda återfått sin tidigare tjänsteställning.

Innan jag ingår på själva frågan örn löneställningen för ifrågavarande

personal, torde jag få lämna en översikt över de bestämmelser i det militära

avlöningsreglementet (Sv. förf.-saml. nr 275/1939), som härvidlag närmast

komma i betraktande.

Huvudregeln för löneklassplacering, innefattad i reglementets 7 § 1 morn.,

innebär att beställningsliavare vid tillträdandet av ordinarie beställning inom

lönegrad, som upptager mer än en löneklass, erhåller lön enligt den för

lönegraden fastställda lägsta lön eklassen; enligt 2 mom. i samma paragraf

tillhör han samma löneklass i tre år, innan han kan uppflyttas i den nästa.

I förevarande sammanhang saknas anledning ingå på andra avvikelser från

denna huvudregel än de som avses i reglementets 13 § 1 mom.

Sistnämnda författningsrum stadgar rätt för Kungl. Majit att i vissa fall

medgiva, att beställningshavare placeras i högre löneklass än den, till vilken

han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras. Detta gäller

enligt 13 § 1 mom. första stycket beträffande beställningshavare, som från

reservstat eller reserv övergår till någon av löneplanerna Oa (officerare) och

UO (underofficerare), örn och i den män sådan högre löneklassplacering med

hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter prövas skälig. Enligt

författningsrummets andra stycke kan sådant medgivande förekomma,

därest eljest beträffande den som tillträder beställning, tillhörande någon

av nyssnämnda löneplaner, nied hänsyn till föregången långvarig statsanställning

och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för placering

i högre löneklass.

I sin motivering till 13 § 1 mom. anförde 1936 års lönekommitté (Statens

off. utredn. 1938:55, sid. 157) följande:

I 1 mom. av förevarande paragraf har lönekommittén sammanfört vissa

lönetursbestämmelser, vilka sakligt sett korrespondera med stadgandena i

7 § officersavlöningsreglementet, i den mån dessa hava avseende å den

militära personalen. I fråga örn bestämmelsernas utformning hava härvid

vidtagits vissa jämkningar i syfte att eliminera det nuvarande tillgodoräkningsförfarandet

och ordna lönetursberäkningen efter de principer, som

kommit till uttryck i civila avlöningsreglementet.

Stadgandet i första stycket av förevarande moment avser att i de stundom

förekommande fall, där övergång till ordinarie beställning sker från

reservstat eller reserv, möjliggöra en förmånligare löneklassplacering än som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

med tillämpning av den allmänna lönetursregeln i 7 § 1 mom. kan äga rum,

där så med hänsyn till särskilda omständigheter prövas skäligt.

Den i momentets andra stycke influtna bestämmelsen motsvarar i sak

stadgandet i 8 § 3 mom. sista stycket av civila avlöningsreglementet men

torde av naturliga skäl komma att i än högre grad än detta stadgande erhålla

karaktären av undantagsbestämmelse. Förutsättningen för bestämmelsens

tillämpning är, att »synnerliga skäl» föreligga med hänsyn till föregången

långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning, varmed

enligt motiveringen till civila avlöningsreglementet (betänkandet sid. 132—133)

särskilt avsetts de fall, då en tjänsteman före befordran haft långvarig statsanställning

utanför den vanliga tjänstemannakarriären Såsom exempel på

fall, då stadgandet undantagsvis kan tänkas erhålla tillämpning, må nämnas

fall, då en beställningshavare å övergångsstat vinner beställning å aktiv stat

eller då en beställningshavare, vilken erhållit avsked från beställning på

stat med rätt att efter avskedstagandet med bibehållande av tur och befordringsrätt

såsom lönlös kvarstå över stat, ånyo vinner anställning på stat.

Däremot är stadgandet icke avsett att reglera de numera ej sällan förekommande

fallen av övergång från manskapsanställning till beställning såsom

fänrik; för dessa fall torde någon undantagsbestämmelse örn lönetursrätt

enligt kommitténs mening ej heller vara motiverad.

I detta sammanhang må också erinras örn att även det militära avlöningsreglementet

(15 §) innehåller en särskild bestämmelse avseende löneklassplacering

för möjliggörande i undantagsfall av förvärvandet (bibehållandet)

av särskilt kvalificerad person för viss befattning. Denna bestämmelse, som

emellertid endast är tillämplig beträffande rekrytering av civilmilitär personal,

innebär, att Kungl. Majit i sådant fall äger att inom vissa gränser

bestämma lön enligt högre löneklass än som följer av de allmänna reglerna.

Karakteristiskt för avlöningsreglementets byggnad är sålunda, då det

gäller lönens bestämmande, att reglementet i fråga örn placering i löneklass

stadgar en bundenhet, som endast i vissa angivna undantagsfall kan av

Kungl. Majit jämkas.

I skrivelse den 20 maj 1940 har chefen för armén gjort framställning

rörande bland annat löneställningen för den ifrågavarande, i särskild ordning

till aktiv stat överförda personalen och därvid —- såvitt nu är i fråga

— anfört i huvudsak följande:

Under förutsättning av riksdagens bifall till propositionen nr 275 komme

de aktiva officers- och underofficerskadrerna att avsevärt utökas. För att

fylla dessa erfordrades överflyttning till aktiv stat av personal över stat, på

övergångsstat, på reservstat och i reserven. Det vore härvid ur statens intresse

av vikt, att endast väl kvalificerad personal komme i fråga. Det vore

därför nödvändigt, att denna personal kunde erbjudas en tryggad existens

inom krigsmakten. Härför erfordrades, bland annat, att den erhölle en lämplig

tjänsteställning i förhållande till sin ålder och tillförsäkrades lön motsvarande

denna tjänsteställning, varvid bestämmelserna i 13 § militära avlöningsreglementet

borde så tillämpas, att officer, underofficer eller furir, som

överflyttades till beställning på aktiv stat inom någon av löneplanerna Oa

eller UO, hänfördes till löneklass som icke vore lägre (högre) än den, som

innehades av beställningshavare, vilken inom samma lönegrad komme att i

tjänsteställning stå närmast efter (före) den sålunda överflyttade. Med anledning

av det anförda hemställde chefen för armén, att i samband med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ta proposition nr 33.

överflyttning till aktiv stat av i skrivelsen omförmälda personal dels bestämmelserna

i 13 § militära avlöningsreglementet så tillämpades att officer,

underofficer eller furir, som överflyttades till beställning på aktiv stat inom

någon av löneplanerna Oa eller UO hänfördes till löneklass, som icke vöre

lägre (högre) än den som innehades av beställningshavare, vilken inom

samma lönegrad komme att i tjänsteställning stå närmast efter (före) den

sålunda överflyttade; dels den för uppflyttning till högre löneklass stadgade

tiden i den lägre löneklasseu räknades från och med den dag, som i detta

avseende gällde för i tjänsteställning inom lönegraden närmast efter stående

beställningshavare, eller eljest från och med dagen för överflyttningen till

aktiv stat.

Över framställningen hava arméförvaltningens civila departement, statskontoret

och försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtanden.

Arméförvaltningens civila departement har därvid i huvudsak anfört följande:

Genom bestämmelsen i 13 § 1 morn. andra stycket militära avlöningsreglementet

skulle visserligen personal å övergångsstat och över stat, som överflyttades

till aktiv stat, kunna erhålla förmånligare löneklassplacering än

som med tillämpning av lönetursregeln i 7 § 1 mom. skulle bliva fallet,

men ett tillgodoseende i full utsträckning av syftet med den föreliggande

framställningen syntes dock knappast därigenom bliva möjligt.. Vid av

Kungl. Majit fattade beslut i fråga örn beräkning av tjänstetid i. reserven

enligt äldre, mot de i 13 § 1 mom. första stycket militära avlöningsreglementet

svarande bestämmelserna syntes i huvudsak vissa av arméförvaltningens

civila departement på sin tid angivna allmänna principer hava följts,

nämligen: Officer i reserven borde i fråga om den tid, han innehaft anställning

i reserven och endast fullgjort honom i fred åliggande repetitions- och

befälsövningar, få räkna ett års anställning i reserven som ett halvt års anställning

på stat, dock att endast fulla månader i reserven borde få räknas

samt att särskild uträkning borde ske för beställning i reserven inom de

olika graderna, så att t. ex. tid såsom underlöjtnant (fänrik) räknades för

sig och tid såsom löjtnant för sig. Tjänstgöring i reserven, utöver vederbörande

författningsenligt åliggande, borde i sin helhet få tagas i betraktande

vid tjänstårsberäkningens bestämmande i de olika beställningarna och

de särskilda löneklasserna. För undvikande av dubbel beräkning borde därvid

iakttagas, att sagda tid avdroges vid tillgodoräknande av den tjänstetid

i reserven, varunder extra tjänstgöring icke infallit. Löjtnant, som. från reserven

övergått till beställning på stat, borde såsom sådan av sin enligt

nyss angivna grunder beräknade hela underlöjtnants- (fänriks-)tid få tillgodoräkna

sig högst tre år av tid, som överstege tre fulla tjänsteår. Slutligen

borde tid, då officer i reserven vistats vid krigsskolan såsom elev. i officerskurs,

principiellt icke tillgodoräknas honom såsom tjänstgöring i reserven.

—- Det angivna beräkningssättet syntes i allmänhet hava givit tillfredsställande

resultat. Därest emellertid överflyttning till beställningar å aktiv stat

av beställningshavare tillhörande olika reservkategorier skulle ske i den omfattning,

som nu syntes vara avsedd, vore det emellertid uppenbart, att ett

så noggrant beräkningssätt komme att medföra en viss omgång i tillämpningen.

Ur synpunkten att på enklaste sätt kunna verkställa en inplacering

i löneklasser av de beställningshavare, som komme att överflyttas till

aktiv stat, syntes alltså i och för sig ingenting vara att erinra mot det framställda

förslaget.

Enligt detta skulle emellertid den ur militära synpunkter verkställda inplaceringen

av beställningshavarna i en viss tjänsteställning och turberäk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38.

ning komma att bliva bindande även i fråga örn löneklassplaceringen. För

ernående av önskvärd enhetlighet och kontroll syntes det därför önskvärt,

att normerande regler av Kungl. Magt meddelades i fråga om vederbörandes

turberäkning eller ock att beslut därom i varje särskilt fall meddelades av

Kungl. Majit även beträffande innehavare av beställning, som tillsattes av

underordnad myndighet.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att ifrågavarande till

aktiv stat överflyttade personal genom en generell föreskrift bereddes fördelaktigare

ställning i lönehänseeude än som skulle hava tillkommit densamma

med tillämpning av de »allmänna» tillgodoräkningsreglerna (7 § 1

morn.). Ett medgivande av sådan omfattning skulle nämligen enligt statskontorets

mening kunna leda till betänkliga konsekvenser. Genom stadgandet

i 13 § 1 mom. förefunnes emellertid redan nu möjlighet för Kungl. Majit att

för visst fall medgiva beställningshavare, som övergått från reservstat eller

reserv till aktiv stat rätt att erhålla förmånligare löneklassplacering än som

med tillämpning av de allmänna lönetursreglerna i 7 § 1 mom. kunde äga

rum. Då möjlighet syntes böra hållas öppen för Kungl. Majit att, där det

med hänsyn till omständigheterna funnes skäligt, medgiva dylik förmån för

hela den i framställningen avsedda personalen, funne sig statskontoret böra

föreslå, att det Kungl. Majit i 13 § 1 mom. 1 stycket avlöningsreglementet givna

bemyndigandet utsträcktes att omfatta jämväl beställningshavare, som överflyttades

från beställning på övergångsstat eller över stat.

Försvarsväsendets lönenämnd har, efter redogörelse för förslagets innebörd

och bestämmelserna i förenämnda 13 § 1 mom., anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge, lämnade det nuvarande

avlöningsreglementet möjlighet att vidtaga jämkningar i fråga örn löneklassplaceringen

vid övergång från reservstat eller reserv m. m. Enligt lönenämndens

uppfattning syntes dessa bestämmelser få anses tillfyllest, då det

gällde söka åstadkomma en lämplig och rättvis avvägning av löneklassplaceringarna

för den personal, som i samband med utökningen av officersoch

underofficerskadrerna vid armén skulle vinna anställning på aktiv stat.

Att för nu ifrågavarande personal medgiva undantag från eljest gällande

bestämmelser i detta hänseende på sätt och i den omfattning chefen för

armén föreslagit kunde lönenämnden för sin del icke tillstyrka. De av

arméchefen föreslagna bestämmelserna skulle otvivelaktigt till sina verkningar

framstå som orättvisa mot sådana beställningshavare, vilka tidigare

övergått på aktiv stat och därvid erhållit sin löneklassplacering i enlighet

med de eljest gällande föreskrifterna i såväl tidigare som nu gällande militära

avlöningsreglementen. Lönenämnden kunde således icke tillstyrka utfärdandet

av generella bestämmelser utan ansåge, att frågor av förevarande

slag borde prövas i varje särskilt fall i anslutning till bestämmelserna i 13 §

gällande militära avlöningsreglemente.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen hava genom beslut

vid 1940 års lagtima riksdag ett betydande antal nya militära beställningar,

avsedda att tillsättas under innevarande budgetår, tillförts arméns befälskadrer.

För rekrytering av dessa nytillkomna beställningar har avsetts och,

i den mån beställningarna tillsatts, tagits i anspråk huvudsakligen personal

överflyttad från arméns reserver och övergångsstat. De från reserven över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl, Majus proposition nr 33.

flyttade beställningshavarna hava i allmänhet fått genomgå viss utbildning

och provtjänstgöring. Härmed har givetvis åsyftats att efter urval åstadkomma

en fullgod rekrytering, så att de överflyttade skola kunna anses likvärdiga

med motsvarande beställningshavare å aktiv stat. Vid utnämning

till de nytillkomna beställningarna har också, såsom förut nämnts, den regeln

följts, att från reserven överförd personal i tjänsteställning placerats närmast

efter sina jämnåriga å aktiv stat, under det att beställningshavare från övergångsstat

återfått sin tidigare tjänsteställning.

Det spörsmål, som här föreligger, rör de överflyttades löneställning.

Enligt de allmänna lönetursreglerna i det militära avlöningsreglementet

— som i detta avseende överensstämmer med de andra statliga avlöningsreglementena

— inplaceras den utnämnde beställningshavaren i den lägsta

löneklassen inom vederbörlig lönegrad. För uppflyttning i högre löneklass

erfordras att hava tillhört löneklassen i tre år. De modifikationer, som

beröra dessa allmänna regler örn löneklassplacering och tillgodoräknande

av tid för uppflyttning i högre löneklass, sakna i förevarande sammanhang

betydelse.

Av det sagda följer, att vid en tillämpning av de allmänna lönetursreglerna

de här avsedda nytillkomna beställningshavarna — utan avseende

å ålder eller tjänsteställning — i fråga örn löneställning skulle komma att

placeras i den lägsta löneklassen av den lönegrad, som motsvarar den beställning

de genom utnämningen erhållit. Till belysande av denna löneklassplacerings

ekonomiska innebörd må framhållas, att differensen mellan

lönebeloppen i högsta och lägsta löneklasserna (3—7) inom den lönegrad,

som i förevarande fall torde vara den mest aktuella, lönegraden Oa 2 (löjtnant),

uppgår till icke mindre än 2,580 kronor örn året (å I-ort).

Vid bedömande av frågan, huruvida en fördelaktigare löneställning än

den, som följer av de allmänna lönetursreglerna, bör beredas ifrågavarande

beställningshavare, synes avseende böra fästas därvid, att från statens sida

särskilda åtgärder vidtagits för att stimulera till övergång till de nya beställningarna,

vilka åtgärder haft sin grund i ett statens intresse att snabbt

och på ett tillfredsställande sätt få beställningarna besatta. Härigenom

skilja sig de nu föreliggande fallen från tidigare fall av övergång till aktiv

stat, något som också synes förringa värdet av den jämförelse, vissa myndigheter

gjort med tidigare praxis. Med hänsyn till motiven och sättet för

den rekrytering, som här skett, synes det mig icke tilltalande att låta åtskilliga

av de nytillkomna beställningshavarna intaga en väsentligt sämre

ställning i lönehänseende än jämnåriga eller i många fall yngre kamrater.

Detta skulle säkerligen för mången framstå som en orättvisa, något som även

ur psykologisk synpunkt måste anses betänkligt. I betraktande av den

levnadsålder, i vilken dessa nytillkomna beställningshavare befinna sig, och

den försörjningsskyldighet, som åvilar flertalet av dem, tala uppenbarligen,

allmänt sett, även starka billiglietsskäl för att dem medgives en fördelaktigare

löneställning än de skulle erhålla vid en tillämpning av endast de

allmänna lönetursreglerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 33.

Såsom från vissa myndigheters sida framhållits lärer en tillämpning av

13 § 1 mom. allenast hava varit avsedd att ifrågakomma vid prövning i enskilda

fall av uppkommande frågor örn löneklassplacering vid övergång från reserv

eller reservstat till beställning å aktiv stat. En sådan individuell prövning beträffande

den nu ifrågavarande personalen skulle — även örn den vore möjlig att

utföra — icke gärna kunna leda till tillfredsställande resultat. Jag anser det

därför nödvändigt, att det förevarande spörsmålet örn löneklassplacering löses

efter linjer som kunna generellt tillämpas beträffande samtliga i detta sammanhang

till aktiv stat överflyttade beställningshavare. Chefen för armén har uttalat

sig för en sådan lösning av frågan, att tjänsteställningen borde vara avgörande

för löneturen och att vederbörande beställningshavare sålunda borde erhålla

den löneklassplacering, som innehades av den närmast före eller närmast

efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställningshavaren

inom vederbörande lönegrad. En lösning i huvudsak efter

denna linje skulle onekligen vara ägnad att på ett enkelt och enligt min

mening ur olika synpunkter tillfredsställande sätt avväga löneställningen för

personalen ifråga.

Av de olika alternativ för ett genomförande av det utav chefen för armén

framförda uppslaget, vilka vid frågans behandling underkastats prövning,

har jag funnit det lämpligaste vara, att den överflyttade beställningshavaren

—• där han icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande

beställningshavare vid samma förband, personalkår etc. — i fråga

örn löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass likställes

med den närmast efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv

stat tillhörande beställningshavaren inom lönegraden. I sak skulle detta

innebära, att beställningshavaren som regel bomme att i löneturshänseende

vara placerad ett år efter sina redan förut aktiv stat tillhörande jämnåriga.

En sådan generell inplacering lärer icke kunna ske med stöd av avlöningsreglementets

bestämmelser utan torde förutsätta ett bemyndigande från riksdagens

sida. De speciella förhållanden som föreligga i de ifrågavarande

fallen synas mig motivera, att löneställningsfrågan löses i sådan särskild

ordning. Uppenbarligen kunna de regler, som här med hänsyn till särskilda

omständigheter förordats, icke med fog åberopas, då fråga eljest inom statsförvaltningen

uppkommer örn befattningshavares inplacering i högre löneklass.

Bemyndigandet synes böra begränsas till att avse de utökningar av

befälskadrerna vid samtliga försvarsgrenar som beslötos av 1940 års lagtima

riksdag. Skulle motsvarande åtgärder komma att framdeles vidtagas, torde

frågan örn utverkande av bemyndigande av liknande slag få upptagas till

särskild prövning.

Jag anser mig i enlighet med det anförda böra föreslå, att riksdagens

bemyndigande utverkas till att inplacering i lönetur av ifrågavarande till

aktiv stat överflyttade beställningshavare må äga rum i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer jag sålunda angivit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majas proposition nr 33.

bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med de av mig

angivna grunderna utfärda bestämmelser örn placering i löneklass

och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass

för personal, som i anslutning till 1940 års lagtima riksdags

beslut örn befälskadrernas utökning överförts från övergångsstat,

reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar

på aktiv stat vid försvarsväsendet.

Piil denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alvar Lindencrona.

Bihang lill riksdagens protokoll l!J4l. I sami.

Nr 3d.

83 41 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anvisande av medel för utlämnande av krislån. s. 1 i texten