Angående nybyggnad för sjökrigsskolan
1941-11-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:330, Angående nybyggnad för sjökrigsskolan
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 330.
1
Nr 380.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för sjökrigsskolan; given Stockholms slott
den 7 november 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 november 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, "Westman, "Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga
örn nybyggnad för sjökrigsskolan samt anför därvid följande:
I anslutning till 1936 års försvarsbeslut organiserades sjökrigsskolan såsom
central utbildningsanst-alt för samtliga marinens kadetter öclT~för~ samtliga
marmensTofficers-, reservofficers- och mariningenjörsaspiranter med undantag
för aspiranter^ vid kustartilleriet. Elevantalet, som år 1938 uppgick i kadettskolan
till 108 och i aspirantskolan till 33, utgör nu 133 elever vid aspirantskolan
och beräknas uppgå till omkring 240 vid kadettskolan. Efter perioden
1941—46, under vilken elevantalet torde komma att avsevärt stiga, beräknas
det normala antalet elever vid kadettskolan till 200—210 och vid aspirantskolan
till 100—110.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 330.
2215 il
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
Frågan om anordnande av nja lokaler för sjökrigsskolan har länge varit
aktuell. Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, tillåter jag mig
anmäla detsamma.
Ku varande loka Ifö rh allanden.
Sjökrigsskolan är för närvarande förlagd till Skeppsholmen i Stockholm i
en byggnad, som uppfördes år 1878 och beräknades för 60 kadetter. För verksamheten
disponeras även vissa andra lokaler på Skeppsholmen samt dessutom
skjutbanor, idrottsplatser, simhall och övningsfält m. m. utanför Skeppsholmen,
i Stockholm eller dess närhet.
De mest framträdande bristerna hos det nuvarande etablissementet hava,
såsom av handlingarna i ärendet framgår, sammanfattats på följande sätt:
1. Det på Skeppsholmen disponerade området är trångt och inklämt. Fri
terräng (med tillräckliga exercis- och idrottsplatser) för handvapens- och
skjututbildning samt idrottsutbildning m. m. finnes icke. Ej heller finnas förläggningsmöjligheter
för eleverna eller lämpligt vattenområde för sjömansutbildning.
2. Belägenheten på Skeppsholmen medför, att sjökrigsskolan blir beroende
av örlogsstationen i avseende på tillgång till gymnastiksal, riktövningsbatteri
och viss undervisningsmateriel m. m., vilket vållar stora svårigheter vid uppgörandet
av arbetsordning m. m.
Avsaknaden av förläggningsmöjlighet för kadetterna medför betydande
tidsförlust, minskad utbildningseffekt, ökade kostnader för kadetterna i förhållande
till kadetter vid övriga krigsskolor och svårigheter för mindre bemedlade
elever att inträda vid sjökrigsskolan.
3. I de nu disponerade lokalerna saknas modellsalar med åskådningsmateriel
och lärosalar, egen gymnastik- och exercislokal, riktövningsbatteri,
simhall, gåshus m. m.
Lektionslokalerna äro trånga och otidsenliga. Samlingssalen är för liten
för gemensamma morgonuppställningar, skriftliga prov, filmförevisningar,
föredrag m. m. Mässlokalerna förslå endast nödtorftigt för de högre kurserna.
Expeditionslokaler och förrådsutrymmen äro synnerligen otillfredsställande.
Vid det nuvarande sjökrigsskoleetablissementet är det svårt att bedriva
en fullt effektiv, modern militär utbildning. Genom lokalbristen kan den
viktiga samhörighetskänslan de olika kadettkategorierna emellan ävensom
andan icke på önskvärt sätt stimuleras och icke heller samarbete med exempelvis
civila högskolor, idrottsföreningar och dylikt bedrivas i önskvärd omfattning.
Innan jag lämnar en redogörelse för de olika förslag till lösning av denna
byggnadsfråga, som tid efter annan framkommit, vill jag något uppehålla
mig vid vissa organisatoriska spörsmål av beskaffenhet att påverka bedömandet
av lokalfrågan.
Enligt gällande organisation av sjökrigsskolan bestrides undervisningen
därstädes av för viss tid anställda timlärare. De civila lärarna tillhöra civila
läroanstalter, där de hava sin huvudsakliga tjänstgöring, och de militära
lärarna äro i allmänhet placerade till tjänstgöring inom marinledningens olika
organ i huvudstaden. Detta förhållande nödvändiggör en sådan belägenhet av
skolan, att lärarna utan större tidsspillan kunna förflytta sig mellan skolan
och sina övriga tjänstgöringsplatser inom Stockholm.
Kungl. Majus proposition nr 330.
3
Beträffande sjökrigsskolans hittillsvarande organisation är ytterligare att
märka, att skolans elever icke såsom vid arméns och flygvapnets officersskolor
äro förlagda i internat utan hava att själva anskaffa bostad i den privata hyresmarknaden.
För härav föranledda kostnader erhålla sjökrigsskoleelever särskild
inkvarteringsersättning. Emellertid har det sedan länge varit ett önskemål
att kunna bereda eleverna internatförläggning på samma sätt som fallet
är vid övriga försvarsgrenars motsvarande utbildningsanstalter.
Sammanfattningsvis innebära de antydda organisatoriska förhållandena, att
sjökrigsskolans etablissement bör vara förlagt i eller invid Stockholm samt
att etablissementet bör bereda tillgång till kasernförläggning för eleverna.
Tidigare förslag.
I den av tillkallade utredningsmän år 1930 avgivna utredningen beträffande
Stockholms flottstations förflyttning från huvudstaden (statens offentliga utredningar
1930: 33) förutsattes, att sjökrigsskolan skulle kvarbliva å sin nuvarande
plats på Skeppsholmen. Kasemering av marinens kadettkår ansågs,
vid utflyttning av örlogsstationen på sätt utredningen förordade, kunna äga
rum med anlitande av efter utflyttningen ledigblivande lokalutrymme vid
flottstationen.
Sedermera avgav chefen för marinen med skrivelse den 10 juni 1938 en
genom chefens för sjökrigsskolan försorg upprättad preliminär utredning
0 mMntm »n,.U, I'' ym ■ ira »^ - —~~nr-|fMMi y I., , %
beträffande nytt sjökrigsskoleetablissement. Denna utredning byggde på de
1 -det“tör''égåeiicre"”ahgivnä"’ onsSemllen ^”Telägenhet i eller invid Stockholm
samt internatförläggning — varjämte såsom önskvärt bland annat framhölls
närhet till seglingsbart vatten. Ur dessa synpunkter förordades i utredningen
tre områden såsom lämpliga för det nya etablissementets förläggning, nämligen
Biskopsudden med Friesens park å Djurgården, området invid Lidingöbro
värdshus å Norra Djurgården samt området vid stranden nordost örn
Stora Skuggans skjutbana å Norra Djurgården.
För egen del anförde chefen för marinen, att det vore oundgängligen erforderligt
att utan vidare dröjsmål få till stånd en genomgripande modernisering
av sjökrigsskolan. Beträffande de i utredningen förordade platserna för den
nya skolbyggnadens förläggning uttalade chefen för marinen, att platsen vid
Stora Skuggan främst syntes böra komma i åtanke. Chefen för marinen hemställde,
att Kungl. Majit måtte uppdraga åt marinförvaltningen att i samråd
mécD byggnadsstyrelsen verkställa ytterligare utredning i ärendet och inkomma
med därav föranlett förslag.
Vid olika tillfällen framlade därefter marinförvaltningen förslag i samma
riktning. I skrivelser den 17 november 1939 och den 24 maj 1940 yttrade marinförvaltningen
bland annat följande:
Såvitt för det dåvarande kunde bedömas syntes frågan om förflyttning av
Stockholms örlogsbas icke bliva löst inom den närmaste tiden. Sjökrigsskolans
lokalbrist hade emellertid blivit så trängande, att marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställt
om anvisande av 46,000 kronor för provisorisk utökning av sjökrigs
-
4
Kungl. Majus proposition nr 330.
skolans nuvarande byggnad.1) Genom en dylik utbyggnad vunnes emellertid
allenast, att de svåraste olägenheterna i berörda hänseende avhjälptes.
Befälhavande amiralen i Ostkustens marindistrikt hade i skrivelse till
chefen för marinen framhållit, att erforderliga åtgärder snarast möjligt borde
vidtagas för tillgodoseende av det trängande behovet av expeditionslokaler
för befälhavande amiralen i marindistriktet med stab och underställda förvaltningsmyndigheter
m. fl. Därvid hade föreslagits, att sjökrigsskolan skulle
beredas en helt ny förläggning, något som vore synnerligen starkt motiverat
med hänsyn till de nuvarande skollokalernas i många och viktiga hänseenden
otillfredsställande och ofullständiga skick samt lämpligheten av att marinens
kadettkår snarast förlädes i internat. Genom den påbörjade utökningen av
sjöofficerskåren, som i en nära framtid säkerligen komme att taga ännu större
proportioner, stärktes detta krav än ytterligare. Efter en eventuell förflyttning
av sjökrigsskolan skulle det nuvarande skoletablissementet kunna övertagas
av befälhavande amiralen och användas såsom expeditionslokaler för
dennes stab med underlydande myndigheter, därvid den av 1940 års lagtima
riksdag beslutade tillbyggnaden av sjökrigsskolans lokaler skulle komma väl
till pass. Genom denna anordning skulle en eljest nödvändig och kostsam
tillbyggnad av befälhavande amiralens ämbetshus kunna undvikas. — Fotogen
del funne marinförvaltningen befälhavande amiralens synpunkter i hög
grad beaktansvärda. Ämbetsverket finge därjämte framhålla, att chefen för
marinen, med vilken ämbetsverket i ärendet samrått, ansett det vara i hög
grad angeläget, att förnyad framställning gjordes om uppförande av ett tidsenligt
etablissement för sjökrigsskolan.
Genom beslut den 22 november 1940 fann Kungl. Majit gott uppdraga åt
marinförvaltningen att i samråd med 1940 års civila byggnadsutredning verkställa
utredning och till Kungl. Majit avgiva förslag i fråga örn nytt etablissement
för sjökrigsskolan.
Ku föreliggande förslag.
Under utredningens gång hava från försvarsdepartementet till marinförvaltningen
överlämnats vissa handlingar rörande uppkommen fråga örn förvärv
för statens räkning av Näsby slottsfegendom vid Djursholm med anmodan
att i anslutning till utredningen företaga en preliminär undersökning rörande
förutsättningarna för att utnyttja nämnda egendom för förläggning av sjökrigsskolan.
Med anledning härav har marinförvaltningen efter företagen undersökning
på platsen och efter samråd med chefen för sjökrigsskolan i skrivelse den
16 juli 1941 yttrat sig rörande förutsättningarna för sjökrigsskolans förläggning
till Näsby. Ämbetsverket har därvid som sin mening uttalat, att ifrågavarande
egendom syntes erbjuda mycket goda förutsättningar för en ur utbildningssynpunkt
lämplig och i ekonomiskt avseende gynnsam lösning av
sjökrigsskolans förläggningsfråga. Den å egendomen befintliga slottsbyggnaden
befunne sig i mycket gott skick och kunde komma till användning för
kansliändamål. Övriga befintliga byggnader lämpade sig efter iståndsättning
till bostäder åt vissa befattningshavare vid skolan.
P Efter framställning av Kungl. Majit anvisade riksdagen medel för ändamålet för
budgetåret 1940/41 (skrivelse nr 72, punkten 19).
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Majus proposition nr 330.
Enligt den framlagda preliminära kostnadsberäkningen skulle en förläggning
av skolan till Näsby slottsegendom draga en kostnad av 4,150,000 kronor,
inberäknat kostnad för simhall men frånsett kostnad för markförvärv.
Till jämförelse härmed har marinförvaltningen framhållit, att av ämbetsverket
tidigare utförda beräkningar av kostnaderna för sjökrigsskolans förläggning
till någondera av de tidigare berörda platserna å Djurgården slutat på en
kostnad av 4,400,000 kronor, i vilket belopp icke inginge kostnader för simhall
eller ersättning för ianspråktagande av mark. Då egendomen Näsby enligt
under hand inhämtade uppgifter skulle kunna förvärvas för ett belopp av
290,000 kronor i ett för allt, syntes detta alternativ innebära beaktansvärda
ekonomiska fördelar framför tidigare förslag i ämnet.
I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt ämbetsverket att snarast inleda förhandlingar med
vederbörande markägare örn förvärv av Näsby slottsegendom samt att i samråd
med 1940 års civila byggnadsordning närmare utreda kostnaderna för sjökrigsskolans
förläggning dit.
I skrivelse den 22 juni 1941 hava härefter arkitekterna Nils G:son Fliberg
och Ernst Hawerman — vilka av marinmyndigheterna anlitats för utredning
rörande sjökrigsskolans förläggningsfråga — framlagt vissa synpunkter i
avseende å själva förläggningsfrågan och därvid framhållit, att ett ur alla
synpunkter lämpligt område för ifrågavarande ändamål vore östra delen av
udden Södergarn på Lidingöns strand mot Askrikefjärden. Skrivelsen utmynnar
i en hemställan att tillfälle måtte beredas förslagsställarna att inkomma
med en arkitektonisk-teknisk utredning örn sjökrigsskolans förläggning
till den av dem förordade platsen jämte utredning örn byggnadskostnaderna
samt utredning genom markägarnas försorg rörande vägar och kommunikationer
m. m.
Över sistnämnda framställning har marinförvaltningen den 15 september
1941 avgivit utlåtande. Härvid har marinförvaltningen till en början hänvisat
till ett av chefen för marinen den 13 augusti 1941 avgivet yttrande, vari framhålles,
att Lidingöalternativet innebure vissa fördelar framför Näsbyalternativet
— För egen del har marinförvaltningen i sitt utlåtande efter en ingående
prövning av de tvenne förläggningsalternativens fördelar och nackdelar
stannat vid att förorda Näsbyalternativet och funnit Lidingöalternativet
böra sättas i andra rummet. Sistnämnda alternativ vore visserligen överlägset
i avseende på vattenförhållanden och beträffande närhet till civil skjutbana
och möjlighet att inom området anordna skjutbana men vore omkring 800,000
kronor dyrare än Näsbyförslaget, Näsbyförslaget hade förmånen av färdigoi-dnad
terräng med parkanläggning, färdig kanslibyggnad (slottet), goda kommunikationer,
befintliga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar och kunde
genomföras snabbare än Lidingöförslaget.
Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 20 oktober 1941 framlagt
ett i samråd med chefen för sjökrigsskolan och 1940 års civila byggnadsutredning
uppgjort förslag till nytt sjökrigsskoleetablissement i Näsby.
6
Kungl. Majus proposition nr 330.
I skrivelsen beröres inledningsvis frågan om de å Näsby egendom
befintliga byggnaderna och dessas användning. Härvid framhålles,
att huvudbyggnaden (slottet) är i gott skick och väl underhållen med
en värdefull och konstnärlig fast inredning. Slottsbyggnaden kan därför
enligt förslaget med relativt små omändringar — i huvudsak berörande
ekonomilokaler etc. — tagas i bruk för sjökrigsskolan. Med hänsyn till byggnadens
exteriör och karaktären av dess olika lokaliteter anses den i överensstämmelse
med lokaldispositionen vid krigsskolan å Karlberg böra tagas i
anspråk för beredande av kanslilokaler, kollegierum, bibliotek med studierum,
arkiv, lärarrum o. s. v. Ett till slottsbyggnaden anslutet tavelgalleri kan användas
såsom ordersal samt lokal för skriftliga examensprov m. m. Genom en
tillbyggnad till tavelgalleriet skulle ett angeläget behov av större utrymmen
för gudstjänster, gemensamma föreläsningar och vissa högtidligheter kunna
tillgodoses.
Eörvaltarbostaden bör efter omändring utnyttjas som kasern för vid
sjökrigsskolan kommenderad manskapskontingent (underbefäl vid aspirantskolan
m. m.). I tvenne mindre byggnader kunna anordnas bostäder för
maskinist och vaktmästare, vilka befattningshavares tjänsteuppgifter göra det
nödvändigt, att de bo inom etablissementet, varjämte i en tredje mindre byggnad
bostad kan beredas för en trädgårdsarbetare för parkens skötsel. — En
vid tillfartsallén till slottsbyggnaden belägen byggnad bör genom sitt
läge intill blivande idrottsbyggnad och idrottsplats användas som förråd
för idrottsmateriel; i en tillbyggnad torde även kunna anordnas gåshus för
övningar i gasskyddstjänst, för desinfektion och dylikt. Dess beskaffenhet
utesluter användning som tjänstebostad. — Befintlig magasinsbyggnad kan
efter vissa ändringsarbeten utnyttjas som båthus. Tvättstugan bör reserveras
för oförutsedda behov, som förrådsbod eller dylikt. Växthusen å egendomen
måste rivas för att lämna plats för nybyggnader. Båtbryggans beskaffenhet
nödvändiggör nyanläggning.
I marinförvaltningens förslag upptages härefter till behandling frågan örn
erforderliga nya byggnader och anläggningar. Marinförvaltningen
erinrar i detta hänseende till en början örn den i det föregående berörda
tillbyggnaden av slottsbyggnadens tavelgalleri för erhållande av en
större högtidslokal. De nybyggnader i övrigt, som enligt marinförvaltningens
förslag skulle uppföras, äro följande:
1) skolsalsbvggnad, innehållande lärosalar och modellsalar med tillhörande
lokaliteter, kompaniexpeditioner samt arrestavdelning och värmecentral, ävensom
en med skolsalsbyggnaden förenad tillbyggnad, innehållande sjukavdelning;
2)
två kaserner för kadetter respektive aspiranter;
3) matsals- och mässbyggnad, innehållande matsalar med kokinrättning
samt mässlokaler för samtliga befäls- och lärarkategorier ävensom för elever
och manskap;
4) exercishall för pjäsexercis, vapenövningar samt vissa idrottsgrenar;
5) idrottsbyggnad, innehållande gymnastiksal, vissa speciella idrottslokaler,
bastu och simhall, gemensamt omklädnadsrum samt utrymme för
värmeledningsanläggning;
6) bostadsbyggnad för chefen för sjökrigsskolan;
7) bostadsbyggnad för kasernuppbördsman;
8) båtbrygga samt anordningar för friluftsbad.
Härutöver skulle tillkomma följande anläggningar, nämligen idrottsplats,
korthållsskjutbana samt stängsel. Marinförvaltningen har även berört frågan
örn anordnande av en långdistansbana för skjutning (200—400 meter) och
härvid förutsatt, att eventuell blivande sådan bana för Roslagens flygflottilj
Kungl. Maj:ts proposition nr 330. 7
skulle kunna utnyttjas för sjökrigsskolans behov. I denna del avser marinförvaltningen
att återkomma framdeles.
I anslutning till det framlagda förslaget har marinförvaltningen i en särskild
bilaga förtecknat de av ämbetsverket beräknade kostnaderna
för det nya sjökrigsskoleetablissementet på följande sätt:
Nya byggnader och anläggningar. Kronor.
Tillbyggnad till slottets tavelgalleri (ordersal och aula) ......... 140,000
Skolsalsbyggnad med sjukavdelning och arrestlokaler ............ 815,000
Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell utrustning ...... 550,000
2 kaserner för kadetter och aspiranter .................................... 780,000
Exercishall ........................................................................ 110,000
Idrottsbyggnad med bastu och simhall, (simbassängens längd
22.8 5 meter) .................................................................. 725,000
Idrottsplats ........................................................................ 100,000
Korthållsskjutbana ............................................................ 50,000
Bostadsbyggnad för chefen för sjökrigsskolan ........................ 55,000
Bostadsbyggnad för kasernuppbördsman (väbel) ..................... 20,000
Gåshus .............................................................................. 15,000
Båtbrygga ........................................................................ 30,000
Stängsel ........................................................................... 30,000
Ombyggnadsarbeten.
Slottet, invändiga ändringsarbeten ....................................... 50,000
Förvaltarbostaden, ombyggnad till manskapskasern ............... 55,000
Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder för maskinist,
vaktmästare och trädgårdsmästare .................................... 17,000
Magasinsbyggnaden ändras till båthus ................................. 5,000
Markförvärv, utvändiga ledningar, vägar m. m.
Markförvärv ..................................................................... 290,000
Vatten-, värme- och avloppsledningar (utvändigt) .................. 105,000
Elektriska ledningar, utvändigt ............................................. 35,000
Väganläggningar, cirka 500 meter .......................................... 25,000
Administration och oförutsedda utgifter ........... 303,000
Summa kronor 4,305,000.
Marinförvaltningens föreliggande förslag utmynnar i en hemställan, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna förslaget örn förläggande
till Näsby slottsegendom av ett nytt etablissement för sjökrigsskolan och att
för anläggningarnas påbörjande anvisa å tilläggsstat för budgetåret 1941/42
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor samt för budgetåret 1942/43 återstoden
av det sammanlagt erforderliga beloppet.
Tillika har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte dels uppdraga
åt marinförvaltningen att igångsätta förberedande arbeten och förhandlingar
örn markförvärv samt vidtaga övriga åtgärder för etablissementets färdigställande
snarast möjligt genom marinförvaltningens försorg, dels ock godkänna
huvudritningarna till nybyggnaderna och dispositionen av befintliga byggnader
att i huvudsak lända till efterrättelse.
1940 års civila byggnadsordning har i sitt den 15 oktober 1941 dagtecknade
yttrande inledningsvis framhållit, att utredningen vid de samråd, som i
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
ärendet förekommit, varit i tillfälle att framlägga sina synpunkter på tidigare
utarbetade förslag. I betydande utsträckning hade därvid framkomna erinringar
beaktats vid utarbetandet av det nu föreliggande förslaget, vadan utredningen
ansåge sig böra uttala, att sistnämnda förslag syntes även ekonomiskt
utgöra en god lösning av byggnadsfrågan. Yid avgivandet av detta
omdöme ville utredningen betona, att utredningen icke ansett sig böra ingå
i prövning av de förutsättningar i avseende å sjökrigsskolans organisation och
undervisningsförhållanden, som angivits av de marina myndigheterna. Utredningens
granskning hade alltså skett från den utgångspunkten, att nämnda
förutsättningar godtoges av statsmakterna.
Beträffande valet av område för det nya sjökrigsskoleetablissementet
har byggnadsutredningen framhållit, att detsamma syntes väl ägnat att möjliggöra
en koncentrerad förläggning av komplexets olika byggnader. Därutöver
har utredningen givit uttryck åt den uppfattningen, att såväl slottet som flertalet
av fastighetens övriga byggnader med fördel läte sig utnyttjas för tillgodoseende
av förefintliga lokalbehov.
Yad angår de av marinförvaltningen i dess förslag förutsatta till- och nybyggnadsarbetena
har byggnadsutredningen funnit anledning till erinringar
i följande hänseenden:
Tillbyggnaden av slottets tavelgalleri för erhållande av en högtidssal
anser sig utredningen ej kunna tillstyrka. De behov, denna lokal
skulle fylla, kunde tillgodoses med anlitande av tillgängliga, mycket rymliga
biblioteks- och läsrum, varjämte tavelgalleriet i befintligt skick vore tillräckligt
för användning som ordersal. För eventuella större högtidligheter
kunde det blivande idrottshuset tagas i anspråk. — Den av marinförvaltningen
föreslagna, i idrottsbyggnaden ingående simhallen har
civila byggnadsutredningens ordförande i särskilt yttrande funnit böra utgå
ur byggnadsprogrammet. I yttrandet hänvisas särskilt till den nu rådande
allvarliga statsfinansiella situationen, vilken nödvändiggjorde den största återhållsamhet
vid genomförandet av utgiftskrävande byggnadsföretag. Simbadsanläggning
funnes inom Djursholms stad på ungefär 10 minuters avstånd
från Näsby, vilken anläggning för en relativt blygsam årskostnad skulle kunna
upplåtas för sjökrigsskolans elever. Jämväl en blivande simbadsanläggning
vid gymnastiska centralinstitutet skulle kunna anlitas av eleverna. Skulle
intetdera av dessa alternativ kunna ifrågakomma, syntes förhållandena närmast
hänvisa till samarbete med Täby kommun för frågans lösning. — Civila
byggnadsutredningens majoritet har emellertid accepterat tanken på en till
idrottsbyggnaden anknuten simhall, ehuru av reducerad omfattning (simbassängens
längd 16.6 7 meter). — De i marinförvaltningens förslag ingående
tjänstebostäderna för chefen för sjökrigsskolan samt för
kasernuppbörd smån (väbel) har byggnadsutredningen av principiella
skäl ansett böra utgå ur byggnadsprogrammet. Beträffande kasernuppbördsmannens
bostadsfråga har utredningen anfört, att det undandroge sig dess
säkra bedömande, huruvida sådana särskilda förhållanden kunde anses föreligga
vid sjökrigsskolan, att bostad för ifrågavarande befattningshavare vore
strängt av behovet påkallad. Det ville emellertid förefalla utredningen, som
örn tillgången på bostäder i anläggningens närhet borde utgöra ett hållbart
skäl att icke ifrågasätta anordnandet genom nybyggnad av bostad för kasernuppbördsmannen.
— Slutligen har civila byggnadsutredningen föreslagit en
sänkning av höjden av stängslet kring det blivande sjökrigsskoleo
mråd et från 1.8 till 1.-2 meter, vilket skulle medföra en besparing av 10,000
kronor.
9
Kungl. Majlis proposition nr 330.
1 anslutning till de anförda synpunkterna har civila byggnadsutredningen
utformat ett program för det blivande sjökrigsskoleetablissementet enligt
följande sammanställning:
Nya byggnader och anläggningar.
Skolsalsbyggnad med sjukavdelning och arrestlokaler ............
Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell utrustning .........
2 kaserner för kadetter och aspiranter ....................................
Exercishall .................................................................•.;•••••
Idrottsbyggnad med badstu och simhall (simbassängens längd
16.6 7 meter) ..................................................................
Idrottsplats ........................................................................
Korthållsskjutbana ............................................................
Gåshus ..............................................................................
Båtbrygga ........................................................................
Stängsel omkring området ...................................................
Ombyggnadsarbeten.
Slottet, invändiga ändringsarbeten .......................................
Eörvaltarebostaden, ombyggnad till manskapskasern ........
Tre mindre byggnader iståndsätta® till bostäder för maskinist,
vaktmästare och trädgårdsarbetare ....................................
Magasinsbyggnaden omändras till båthus ..............................
Markförvärv, utvändiga ledningar, vägar m. m.
Markförvärv .....................................;;•••;..........................
Vatten-, värme- och avloppsledningar (utvändigt) .....................
Elektriska ledningar, utvändigt .............................................
Väganläggningar, cirka 500 meter ..........................................
Administration och oförutsedda utgifter .................................
Summa kronor 3,977,000.
Gentemot civila byggnadsutredningens nu berörda erinringar mot marinförvaltningens
byggnadsprogram har ämbetsverket i skrivelsen den 20 oktober
1941 framhållit följande synpunkter:
Marinförvaltningen måste vidhålla behovet av den föreslagna högtidssalen;
den härför erforderliga tillbyggnaden kunde dock tillsvidare anstå,
därest det statsfinansiella läget så ofrånkomligen fordrade. — I avseende å
frågan örn den till idrottsbyggnaden anslutna simhallen finge marinförvaltningen
framhålla, att för utbildningen av blivande marinofficerare vöre
en sådan anordning av största betydelse för träning i simning och för
övningar i vissa haveridetaljer, som under inga förhållanden finge eftersättas.
Vikten av denna fysiska träning hade beaktats vid utländska sjökrigsskolor,
där storslagna simhallar kommit till utförande och ansåges ofrånkomligen
nödvändiga. Marinförvaltningen vidhölle med bestämdhet kravet på en simbassäng
av tillfredsställande mått. Därest det statsfinansiella läget oundgängligen
så krävde, kunde kostnaden nedbringas genom att minska simbassängens
längd från ursprungligen förordade 25 meter till 25 yards (22.86 meter) och
uteslutna tidigare inberäknade åskådarläktare. Bassängens dimensioner, 22.8 5
X 10 meter, erfordrades för tävlingar om svenska rekord upp till 500 meter
samt för vattenpolospel med 7-mannalag. — Beträffande frågan om tjänstebostad
för sjökrigsskolechefen har marinförvaltningen framhållit, att
särskilt vid en krigsskola, där utbildningen avsåge danandet av blivande
Kronor.
815.000
550.000
780.000
110.000
650.000
100.000
50.000
15.000
30.000
20.000
50.000
55.000
17.000
5,000
290.000
105.000
35.000
25.000
275.000
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
officerare, måste det anses vara av största betydelse, att chefen hade sin
bostad inom skolans område. Chefen finge därigenom större möjligheter att
utöva ett disciplinerande och stimulerande inflytande på verksamheten — och
detta såväl under tjänstetid som fritid — än vad fallet skulle bliva, örn han vore
bosatt på annan plats. Som ytterligare skäl härför kunde anföras, att för
skolans befälspersoner i övrigt tjänstebostäder icke beräknades komma till
utförande mer än för veckohavande officeren. Kravet på tjänstebostad för
skolans chef måste därför med hänsyn till militära synpunkter anses ofrånkomligt.
— Beträffande civila byggnadsutredningens uttalande örn tjänstebostad
för kasernuppbörds mannen har marinförvaltningen framhållit,
att kasernuppbördsmannens huvuduppgift inom anläggningen torde bliva att
utöva den omedelbara tillsynen av byggnader och anläggningar (kasernunderofficer)
samt ordningen inom området (väbel). Tillsammans med maskinisten
skulle han ansvara för uppvärmningssystemets, vatten- och avloppsledningars
samt belysningssystemets funktion. Hans uppgifter krävde med nödvändighet,
att han vore bosatt inom etablissementet, så att han ständigt kunde finnas
till hands. De militära myndigheternas synpunkter i anslutning till tjänstens
krav mäste i detta fall anses utslagsgivande. — Slutligen har marinförvaltningen
gentemot byggnads utredningen vidhållit kravet på stängsel kring
sjökrigsskoleområdet till en höjd av 1.8 meter.
Chefen för marinen har i utlåtande den 24 oktober 1941 understrukit de av
marinförvaltningen framförda synpunkterna i fråga örn bostadsbyggnader för
chef och kasernuppbördsman samt simbad. För föredrag m. m. erfordrades
en aula i enlighet med marinförvaltningens förslag.
Av utredningen i ärendet framgår, att de utrymmen, sjökrigsskolan förfogar
över på Skeppsholmen, redan med nuvarande elevantal äro otillräckliga.
En utökning av elevantalet lärer under de närmaste åren vara att emotse.
Härvid torde allvarliga utrymmessvårigheter komma att uppstå, därest läroanstalten
även i fortsättningen skulle vara hänvisad till sina nuvarande lokaler.
Utredningen ger vidare vid handen, att dessa lokaler äro föga tjänliga för sitt
nuvarande ändamål och att skolan icke disponerar över för verksamhetens bedrivande
erforderliga övningsområden m. m. Det torde icke råda någon
tvekan örn att icke skolans verksamhet härigenom i hög grad försvåras.
Sjökrigsskolan är sålunda i trängande behov av utökade och förbättrade
lokaler och av lämpliga övningsområden. Det växande elevantalet gör det
till ett angeläget önskemål, att detta behov med det snaraste tillgodoses. Den
tillbyggnad av de nuvarande lokalerna, som företagits med anlitande av förutnämnda
av 1940 års lagtima riksdag anvisade anslagsmedel, är att betrakta
som en provisorisk åtgärd, avsedd att avhjälpa de mest överhängande utrymmessvårigheterna
men icke ägnad att på längre sikt medföra en godtagbar
lösning av lokalfrågan.
För sjökrigsskolans räkning erforderliga utrymmen torde icke kunna anskaffas
på Skeppsholmen utan endast genom skolans förläggning till annat
område, som bättre lämpar sig för detta ändamål. Såsom framgår av marinförvaltningens
skrivelse av den 24 maj 1940, kan vid en förflyttning av sjökrigsskolan
dess nuvarande lokaler tagas i anspråk för marindistriktets räkning.
Vid en definitiv lösning av sjökrigsskolans lokalfråga kan sålunda samtidigt
marindistriktets behov av utökade expeditionslokaler tillgodoses utan större
Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
11
kostnader och med ianspråktagande jämväl av de lokaler, som vunnits genom
förutnämnda tillbyggnad.
Av dessa skäl finner jag mig böra förorda, att medel anvisas för uppförande
av nya byggnader för sjökrigsskolan. Att uppskjuta ställningstagandet i avbidan
på beslut rörande flottstationens förflyttning till annan ort synes icke
vara erforderligt.
Beträffande förläggningen av sjökrigsskolans nya etablissement ha under
frågans senaste behandling inom marinledningen tvenne alternativ vägts mot
varandra, nämligen dels förläggning till Södergarn vid Lidingöns strand mot
Askrikefjärden och dels förläggning till egendomen Näsby vid Djursholm. Av
den kring Lidingöalternativet förda diskussionen framgår, att en förläggning
till denna plats skulle vara förenad med vissa fördelar, framför allt på grund
därav att området är beläget nära intill seglingsbart vatten. Emellertid äger
Näsbyalternativet avsevärda företräden ur andra synpunkter. Sålunda kan
man här till stor del repliera på en redan befintlig bebyggelse, vilken utan
större ändringsarbeten kan tagas i anspråk för sjökrigsskolans räkning. Härtill
kommer fördelen av att ordnade kommunikationer mellan området och
Stockholm redan äro tillfinnandes. Slutligen skulle ur ekonomisk synpunkt
ett förvärv av Näsby egendom för statsverket ställa sig förmånligare än en
lösning av frågan enligt det andra alternativet.
Efter övervägande av de nu anförda omständigheterna har jag i likhet med
myndigheterna kommit till den uppfattningen, att Näsbyalternativet måste
givas företräde. Jag vill framhålla, att detta alternativ synes äga företräde
även framför de förslag örn förläggning av sjökrigsskolan till Djurgården,
vilka tidigare varit på tal. Jag förordar därför, att Näsby slottsegendom inköpes
av staten och tages i anspråk för sjökrigsskolans räkning.
Jag övergår så till en granskning av det av marinförvaltningen i samråd
med 1940 års civila byggnadsutredning utarbetade byggnadsprogrammet.
Byggnadsutredningen har, såsom av det föregående framgår, icke ansett sig
böra ingå i prövning av de förutsättningar i avseende å sjökrigsskolans organisation
och undervisningsförhållanden, som angivits av de marina myndigheterna,
utan verkställt sin granskning från den utgångspunkten, att nämnda
förutsättningar godtoges av statsmakterna. Med anledning härav vill jag
framhålla, att — enligt vad som framgår av handlingarna i ärendet —- inga
väsentliga ändringar i sjökrigsskolans nuvarande organisation avsetts skola
vidtagas i samband med en överflyttning av sjökrigsskolan till nya lokaler.
Vid sådant förhållande torde man vid byggnadsfrågans bedömande böra utgå
från nyss angivna förutsättningar. Yad beträffar det antal elever, med vilket
man vid byggnadsprogrammets genomförande bör räkna, föreligga självfallet
vissa svårigheter att i detta hänseende verkställa en exakt beräkning. Från
marinförvaltningen har under hand inhämtats, att ämbetsverket vid byggnadsplanernas
utformning räknat med 236 internatplatser. Såvitt jag kan finna,
kan denna beräkning godtagas. Anmärkas må, att det merbehov av platser,
som under de närmaste åren kan komma att uppstå, förutsatts skola tillgodo
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
ses genom tillfälliga anordningar, alltså icke genom utökning av byggnadsprogrammet.
Vad beträffar den av marinförvaltningen förordade tillbyggnaden av slottets
tavelgalleri i syfte att erhålla en större högtidssal, har jag funnit de av
byggnadsutredningen anförda skälen för ett uteslutande av detta arbete ur
byggnadsprogrammet vägande och kan sålunda icke biträda marinförvaltningens
förslag i denna del.
Frågan om anordnande av simhall vid sjökrigsskolan har tidigare ansetts böra
bedömas i samband med motsvarande beträffande gymnastiska centralinstitutet
föreliggande spörsmål. Vid behandlingen av centralinstitutets byggnadsfråga
uttalades den meningen, att det borde vara tillräckligt med en
simbadsanläggning, avsedd både för detta institut och för sjökrigsskolan. En
förutsättning härför måste emellertid vara, att de båda läroanstalterna förlädes
intill varandra. Sedermera har Kungl. Majit på grundval av ett av 1941
års riksdag fattat beslut bestämt, att nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet
skola uppföras på ett område invid Stadion i Stockholm. I avbidan
på beslut rörande sjökrigsskolans förläggning har något avgörande ännu icke
träffats rörande anordnande av simbad vid centralinstitutet.
Det torde vara uppenbart, att man icke kan räkna med att gymnastiska
centralinstitutet och sjökrigsskolan skola kunna regelbundet använda samma
simbadsanläggning, om den ena läroanstalten är förlagd till Stockholm och den
andra till Näsby. På grund härav lärer den nu föreliggande frågan om simbadsanläggning
för sjökrigsskolan böra bedömas utan hänsynstagande till gymnastiska
centralinstitutets behov.
I fråga om simanläggningen vid sjökrigsskolan föreligga icke mindre än fyra
förslag. Civila byggnadsutredningens ordförande anser, att anläggningen bör
i sin helhet utgå ur byggnadsprogrammet. Chefen för marinen och marinförvaltningen
samt byggnadsutredningens majoritet förorda däremot, att anläggningen
utföres. Marinförvaltningen önskar helst, att bassängen erhåller
dimensionerna 25 X 10 meter men kan till nöds förorda en minskning av
längden till 22.8 5 meter. Byggnadsutredningens majoritet åter önskar begränsa
bassängens längd till 16.6 7 meter.
För egen del vill jag framhålla, att det med hänsyn till de speciella undervisningsändamål,
som det nya sjökrigsskoleetablissementet avser att tillgodose,
utan tvivel är önskvärt, att läroanstalten äger tillgång till en anläggning
av detta slag. Å andra sidan är det uppenbart, att man i nuvarande läge
måste söka så långt som möjligt nedbringa anläggningskostnaderna. Den av
civila byggnadsutredningens majoritet föreslagna kompromisslösningen finner
jag mig dock icke kunna nu förorda. Den risken föreligger nämligen, att ett
simbad av den begränsade storlek, som denna lösning förutsätter, icke blir så
tillfredsställande, att de jämförelsevis höga anläggningskostnaderna kunna
anses motiverade. Jag finner det under nuvarande förhållanden lämpligast,
att — i avbidan på närmare erfarenheter rörande möjligheterna för skolan att
reda sig med närliggande simbad — avgörandet i denna fråga tills vidare uppskjutes.
Jag förordar alltså, att simbadsanläggningen tills vidare icke medtages
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Kungl. Majus proposition nr 330.
i byggnadsprogrammet. Skulle erfarenheterna utvisa, att sjökrigsskolan icke
kan reda sig med de nu till buds stående simbaden, anser jag i likhet med ordföranden
i 1940 års civila byggnadsutredning, att möjligheterna att lösa frågan
i samarbete med Täby kommun böra undersökas.
I avseende å frågan örn uppförande av tjänstebostäder för chefen för sjökrigsskolan
samt skolans lcasernuppbördsman vill jag erinra, att det enligt
statsmakternas i åtskilliga fall uttalade uppfattning allenast undantagsvis bör
ifrågakomma att anordna tjänstebostäder vid statliga institutioner. Med
hänsyn härtill kan jag icke i nuvarande läge tillstyrka uppförande av tjanstebostad
för skolans chef. Däremot anser jag mig böra förorda, att tjanstebostad
anordnas för kasernuppbördsmannen. Dennes arbetsuppgifter torde
närmast vara jämförliga med dem, som åvila en institutionsvaktmästare inom
allmänna civilförvaltningen, och det synes vara för verksamheten fördelaktigt,
att han är bosatt inom skolans område.
I övrigt har jag intet att erinra mot det av civila byggnadsutrednmgen förordade
byggnadsprogrammet. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på att vid
utförandet av vatten- och avloppsledningar för sjökrigsskolan samarbete synes
böra äga rum med kommunen, vilken enligt vad jag inhämtat igångsatt utredning
rörande möjligheterna att förbättra kommunens vatten- och avloppsledningsförhållanden.
Kostnaderna ha av civila byggnadsutredningen — inberäknat kostnaderna
för erforderliga markförvärv — uppskattats till sammanlagt 3,977,000 kronor.
Mot dessa beräkningar har jag intet annat att erinra än att kostnadssumman
bör minskas med de på simhallen belöpande kostnaderna av utredningen
uppskattade till omkring 125,000 kronor — men ökas nied de på bostadsbyggnad
för kasernuppbördsmannen belöpande kostnaderna, omkring 20,000
kronor. De erforderliga anslagsmedlen kunna alitsa beräknas till omkring
3,870,000 kronor.
1 anslutning till marinförvaltningens förslag torde byggnadskostnaderna
böra fördelas å innevarande och nästkommande budgetår. För innevarande
budgetår torde böra äskas ett belopp av 2,000,000 kronor. Till frågan örn anvisande
av återstående belopp torde jag få återkomma i 1942 års statsverksproposition.
Frågan örn bestridandet av kostnaderna för erforderliga nya inventarier,
kostnader för flyttning av äldre inventarier o. s. v. avser jag att anmäla efter
utredning och förslag i ämnet av marinförvaltningen. Till de i samband med
byggnadsarbetenas igångsättande stående spörsmålen torde Kungl. Majit
böra taga ställning i anslutning till blivande dispositionsbeslut.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnader för sjökrigsskolan såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens
delfond, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 2,000,000.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 330.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Berglund.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:509 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till nybyggnader för sj s. 4 i texten
- SU 1941:240 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194U42 till nybyggnader för sjökrigsskolan. s. 1 i texten