Sök i Ratio Lex

Angående nybyggnad för sjökrigsskolan

1941-11-07 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:330, Angående nybyggnad för sjökrigsskolan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 330.

1

Nr 380.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående nybyggnad

för sjökrigsskolan; given Stockholms slott

den 7 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 november 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, "Westman, "Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, fråga

örn nybyggnad för sjökrigsskolan samt anför därvid följande:

I anslutning till 1936 års försvarsbeslut organiserades sjökrigsskolan såsom

central utbildningsanst-alt för samtliga marinens kadetter öclT~för~ samtliga

marmensTofficers-, reservofficers- och mariningenjörsaspiranter med undantag

för aspiranter^ vid kustartilleriet. Elevantalet, som år 1938 uppgick i kadettskolan

till 108 och i aspirantskolan till 33, utgör nu 133 elever vid aspirantskolan

och beräknas uppgå till omkring 240 vid kadettskolan. Efter perioden

1941—46, under vilken elevantalet torde komma att avsevärt stiga, beräknas

det normala antalet elever vid kadettskolan till 200—210 och vid aspirantskolan

till 100—110.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 330.

2215 il

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

Frågan om anordnande av nja lokaler för sjökrigsskolan har länge varit

aktuell. Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, tillåter jag mig

anmäla detsamma.

Ku varande loka Ifö rh allanden.

Sjökrigsskolan är för närvarande förlagd till Skeppsholmen i Stockholm i

en byggnad, som uppfördes år 1878 och beräknades för 60 kadetter. För verksamheten

disponeras även vissa andra lokaler på Skeppsholmen samt dessutom

skjutbanor, idrottsplatser, simhall och övningsfält m. m. utanför Skeppsholmen,

i Stockholm eller dess närhet.

De mest framträdande bristerna hos det nuvarande etablissementet hava,

såsom av handlingarna i ärendet framgår, sammanfattats på följande sätt:

1. Det på Skeppsholmen disponerade området är trångt och inklämt. Fri

terräng (med tillräckliga exercis- och idrottsplatser) för handvapens- och

skjututbildning samt idrottsutbildning m. m. finnes icke. Ej heller finnas förläggningsmöjligheter

för eleverna eller lämpligt vattenområde för sjömansutbildning.

2. Belägenheten på Skeppsholmen medför, att sjökrigsskolan blir beroende

av örlogsstationen i avseende på tillgång till gymnastiksal, riktövningsbatteri

och viss undervisningsmateriel m. m., vilket vållar stora svårigheter vid uppgörandet

av arbetsordning m. m.

Avsaknaden av förläggningsmöjlighet för kadetterna medför betydande

tidsförlust, minskad utbildningseffekt, ökade kostnader för kadetterna i förhållande

till kadetter vid övriga krigsskolor och svårigheter för mindre bemedlade

elever att inträda vid sjökrigsskolan.

3. I de nu disponerade lokalerna saknas modellsalar med åskådningsmateriel

och lärosalar, egen gymnastik- och exercislokal, riktövningsbatteri,

simhall, gåshus m. m.

Lektionslokalerna äro trånga och otidsenliga. Samlingssalen är för liten

för gemensamma morgonuppställningar, skriftliga prov, filmförevisningar,

föredrag m. m. Mässlokalerna förslå endast nödtorftigt för de högre kurserna.

Expeditionslokaler och förrådsutrymmen äro synnerligen otillfredsställande.

Vid det nuvarande sjökrigsskoleetablissementet är det svårt att bedriva

en fullt effektiv, modern militär utbildning. Genom lokalbristen kan den

viktiga samhörighetskänslan de olika kadettkategorierna emellan ävensom

andan icke på önskvärt sätt stimuleras och icke heller samarbete med exempelvis

civila högskolor, idrottsföreningar och dylikt bedrivas i önskvärd omfattning.

Innan jag lämnar en redogörelse för de olika förslag till lösning av denna

byggnadsfråga, som tid efter annan framkommit, vill jag något uppehålla

mig vid vissa organisatoriska spörsmål av beskaffenhet att påverka bedömandet

av lokalfrågan.

Enligt gällande organisation av sjökrigsskolan bestrides undervisningen

därstädes av för viss tid anställda timlärare. De civila lärarna tillhöra civila

läroanstalter, där de hava sin huvudsakliga tjänstgöring, och de militära

lärarna äro i allmänhet placerade till tjänstgöring inom marinledningens olika

organ i huvudstaden. Detta förhållande nödvändiggör en sådan belägenhet av

skolan, att lärarna utan större tidsspillan kunna förflytta sig mellan skolan

och sina övriga tjänstgöringsplatser inom Stockholm.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 330.

3

Beträffande sjökrigsskolans hittillsvarande organisation är ytterligare att

märka, att skolans elever icke såsom vid arméns och flygvapnets officersskolor

äro förlagda i internat utan hava att själva anskaffa bostad i den privata hyresmarknaden.

För härav föranledda kostnader erhålla sjökrigsskoleelever särskild

inkvarteringsersättning. Emellertid har det sedan länge varit ett önskemål

att kunna bereda eleverna internatförläggning på samma sätt som fallet

är vid övriga försvarsgrenars motsvarande utbildningsanstalter.

Sammanfattningsvis innebära de antydda organisatoriska förhållandena, att

sjökrigsskolans etablissement bör vara förlagt i eller invid Stockholm samt

att etablissementet bör bereda tillgång till kasernförläggning för eleverna.

Tidigare förslag.

I den av tillkallade utredningsmän år 1930 avgivna utredningen beträffande

Stockholms flottstations förflyttning från huvudstaden (statens offentliga utredningar

1930: 33) förutsattes, att sjökrigsskolan skulle kvarbliva å sin nuvarande

plats på Skeppsholmen. Kasemering av marinens kadettkår ansågs,

vid utflyttning av örlogsstationen på sätt utredningen förordade, kunna äga

rum med anlitande av efter utflyttningen ledigblivande lokalutrymme vid

flottstationen.

Sedermera avgav chefen för marinen med skrivelse den 10 juni 1938 en

genom chefens för sjökrigsskolan försorg upprättad preliminär utredning

0 mMntm »n,.U, I'' ym ■ ira »^ - —~~nr-|fMMi y I., , %

beträffande nytt sjökrigsskoleetablissement. Denna utredning byggde på de

1 -det“tör''égåeiicre"”ahgivnä"’ onsSemllen ^”Telägenhet i eller invid Stockholm

samt internatförläggning — varjämte såsom önskvärt bland annat framhölls

närhet till seglingsbart vatten. Ur dessa synpunkter förordades i utredningen

tre områden såsom lämpliga för det nya etablissementets förläggning, nämligen

Biskopsudden med Friesens park å Djurgården, området invid Lidingöbro

värdshus å Norra Djurgården samt området vid stranden nordost örn

Stora Skuggans skjutbana å Norra Djurgården.

För egen del anförde chefen för marinen, att det vore oundgängligen erforderligt

att utan vidare dröjsmål få till stånd en genomgripande modernisering

av sjökrigsskolan. Beträffande de i utredningen förordade platserna för den

nya skolbyggnadens förläggning uttalade chefen för marinen, att platsen vid

Stora Skuggan främst syntes böra komma i åtanke. Chefen för marinen hemställde,

att Kungl. Majit måtte uppdraga åt marinförvaltningen att i samråd

mécD byggnadsstyrelsen verkställa ytterligare utredning i ärendet och inkomma

med därav föranlett förslag.

Vid olika tillfällen framlade därefter marinförvaltningen förslag i samma

riktning. I skrivelser den 17 november 1939 och den 24 maj 1940 yttrade marinförvaltningen

bland annat följande:

Såvitt för det dåvarande kunde bedömas syntes frågan om förflyttning av

Stockholms örlogsbas icke bliva löst inom den närmaste tiden. Sjökrigsskolans

lokalbrist hade emellertid blivit så trängande, att marinförvaltningen

i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställt

om anvisande av 46,000 kronor för provisorisk utökning av sjökrigs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 330.

skolans nuvarande byggnad.1) Genom en dylik utbyggnad vunnes emellertid

allenast, att de svåraste olägenheterna i berörda hänseende avhjälptes.

Befälhavande amiralen i Ostkustens marindistrikt hade i skrivelse till

chefen för marinen framhållit, att erforderliga åtgärder snarast möjligt borde

vidtagas för tillgodoseende av det trängande behovet av expeditionslokaler

för befälhavande amiralen i marindistriktet med stab och underställda förvaltningsmyndigheter

m. fl. Därvid hade föreslagits, att sjökrigsskolan skulle

beredas en helt ny förläggning, något som vore synnerligen starkt motiverat

med hänsyn till de nuvarande skollokalernas i många och viktiga hänseenden

otillfredsställande och ofullständiga skick samt lämpligheten av att marinens

kadettkår snarast förlädes i internat. Genom den påbörjade utökningen av

sjöofficerskåren, som i en nära framtid säkerligen komme att taga ännu större

proportioner, stärktes detta krav än ytterligare. Efter en eventuell förflyttning

av sjökrigsskolan skulle det nuvarande skoletablissementet kunna övertagas

av befälhavande amiralen och användas såsom expeditionslokaler för

dennes stab med underlydande myndigheter, därvid den av 1940 års lagtima

riksdag beslutade tillbyggnaden av sjökrigsskolans lokaler skulle komma väl

till pass. Genom denna anordning skulle en eljest nödvändig och kostsam

tillbyggnad av befälhavande amiralens ämbetshus kunna undvikas. — Fotogen

del funne marinförvaltningen befälhavande amiralens synpunkter i hög

grad beaktansvärda. Ämbetsverket finge därjämte framhålla, att chefen för

marinen, med vilken ämbetsverket i ärendet samrått, ansett det vara i hög

grad angeläget, att förnyad framställning gjordes om uppförande av ett tidsenligt

etablissement för sjökrigsskolan.

Genom beslut den 22 november 1940 fann Kungl. Majit gott uppdraga åt

marinförvaltningen att i samråd med 1940 års civila byggnadsutredning verkställa

utredning och till Kungl. Majit avgiva förslag i fråga örn nytt etablissement

för sjökrigsskolan.

Ku föreliggande förslag.

Under utredningens gång hava från försvarsdepartementet till marinförvaltningen

överlämnats vissa handlingar rörande uppkommen fråga örn förvärv

för statens räkning av Näsby slottsfegendom vid Djursholm med anmodan

att i anslutning till utredningen företaga en preliminär undersökning rörande

förutsättningarna för att utnyttja nämnda egendom för förläggning av sjökrigsskolan.

Med anledning härav har marinförvaltningen efter företagen undersökning

på platsen och efter samråd med chefen för sjökrigsskolan i skrivelse den

16 juli 1941 yttrat sig rörande förutsättningarna för sjökrigsskolans förläggning

till Näsby. Ämbetsverket har därvid som sin mening uttalat, att ifrågavarande

egendom syntes erbjuda mycket goda förutsättningar för en ur utbildningssynpunkt

lämplig och i ekonomiskt avseende gynnsam lösning av

sjökrigsskolans förläggningsfråga. Den å egendomen befintliga slottsbyggnaden

befunne sig i mycket gott skick och kunde komma till användning för

kansliändamål. Övriga befintliga byggnader lämpade sig efter iståndsättning

till bostäder åt vissa befattningshavare vid skolan.

P Efter framställning av Kungl. Majit anvisade riksdagen medel för ändamålet för

budgetåret 1940/41 (skrivelse nr 72, punkten 19).

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 330.

Enligt den framlagda preliminära kostnadsberäkningen skulle en förläggning

av skolan till Näsby slottsegendom draga en kostnad av 4,150,000 kronor,

inberäknat kostnad för simhall men frånsett kostnad för markförvärv.

Till jämförelse härmed har marinförvaltningen framhållit, att av ämbetsverket

tidigare utförda beräkningar av kostnaderna för sjökrigsskolans förläggning

till någondera av de tidigare berörda platserna å Djurgården slutat på en

kostnad av 4,400,000 kronor, i vilket belopp icke inginge kostnader för simhall

eller ersättning för ianspråktagande av mark. Då egendomen Näsby enligt

under hand inhämtade uppgifter skulle kunna förvärvas för ett belopp av

290,000 kronor i ett för allt, syntes detta alternativ innebära beaktansvärda

ekonomiska fördelar framför tidigare förslag i ämnet.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt ämbetsverket att snarast inleda förhandlingar med

vederbörande markägare örn förvärv av Näsby slottsegendom samt att i samråd

med 1940 års civila byggnadsordning närmare utreda kostnaderna för sjökrigsskolans

förläggning dit.

I skrivelse den 22 juni 1941 hava härefter arkitekterna Nils G:son Fliberg

och Ernst Hawerman — vilka av marinmyndigheterna anlitats för utredning

rörande sjökrigsskolans förläggningsfråga — framlagt vissa synpunkter i

avseende å själva förläggningsfrågan och därvid framhållit, att ett ur alla

synpunkter lämpligt område för ifrågavarande ändamål vore östra delen av

udden Södergarn på Lidingöns strand mot Askrikefjärden. Skrivelsen utmynnar

i en hemställan att tillfälle måtte beredas förslagsställarna att inkomma

med en arkitektonisk-teknisk utredning örn sjökrigsskolans förläggning

till den av dem förordade platsen jämte utredning örn byggnadskostnaderna

samt utredning genom markägarnas försorg rörande vägar och kommunikationer

m. m.

Över sistnämnda framställning har marinförvaltningen den 15 september

1941 avgivit utlåtande. Härvid har marinförvaltningen till en början hänvisat

till ett av chefen för marinen den 13 augusti 1941 avgivet yttrande, vari framhålles,

att Lidingöalternativet innebure vissa fördelar framför Näsbyalternativet

— För egen del har marinförvaltningen i sitt utlåtande efter en ingående

prövning av de tvenne förläggningsalternativens fördelar och nackdelar

stannat vid att förorda Näsbyalternativet och funnit Lidingöalternativet

böra sättas i andra rummet. Sistnämnda alternativ vore visserligen överlägset

i avseende på vattenförhållanden och beträffande närhet till civil skjutbana

och möjlighet att inom området anordna skjutbana men vore omkring 800,000

kronor dyrare än Näsbyförslaget, Näsbyförslaget hade förmånen av färdigoi-dnad

terräng med parkanläggning, färdig kanslibyggnad (slottet), goda kommunikationer,

befintliga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar och kunde

genomföras snabbare än Lidingöförslaget.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 20 oktober 1941 framlagt

ett i samråd med chefen för sjökrigsskolan och 1940 års civila byggnadsutredning

uppgjort förslag till nytt sjökrigsskoleetablissement i Näsby.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 330.

I skrivelsen beröres inledningsvis frågan om de å Näsby egendom

befintliga byggnaderna och dessas användning. Härvid framhålles,

att huvudbyggnaden (slottet) är i gott skick och väl underhållen med

en värdefull och konstnärlig fast inredning. Slottsbyggnaden kan därför

enligt förslaget med relativt små omändringar — i huvudsak berörande

ekonomilokaler etc. — tagas i bruk för sjökrigsskolan. Med hänsyn till byggnadens

exteriör och karaktären av dess olika lokaliteter anses den i överensstämmelse

med lokaldispositionen vid krigsskolan å Karlberg böra tagas i

anspråk för beredande av kanslilokaler, kollegierum, bibliotek med studierum,

arkiv, lärarrum o. s. v. Ett till slottsbyggnaden anslutet tavelgalleri kan användas

såsom ordersal samt lokal för skriftliga examensprov m. m. Genom en

tillbyggnad till tavelgalleriet skulle ett angeläget behov av större utrymmen

för gudstjänster, gemensamma föreläsningar och vissa högtidligheter kunna

tillgodoses.

Eörvaltarbostaden bör efter omändring utnyttjas som kasern för vid

sjökrigsskolan kommenderad manskapskontingent (underbefäl vid aspirantskolan

m. m.). I tvenne mindre byggnader kunna anordnas bostäder för

maskinist och vaktmästare, vilka befattningshavares tjänsteuppgifter göra det

nödvändigt, att de bo inom etablissementet, varjämte i en tredje mindre byggnad

bostad kan beredas för en trädgårdsarbetare för parkens skötsel. — En

vid tillfartsallén till slottsbyggnaden belägen byggnad bör genom sitt

läge intill blivande idrottsbyggnad och idrottsplats användas som förråd

för idrottsmateriel; i en tillbyggnad torde även kunna anordnas gåshus för

övningar i gasskyddstjänst, för desinfektion och dylikt. Dess beskaffenhet

utesluter användning som tjänstebostad. — Befintlig magasinsbyggnad kan

efter vissa ändringsarbeten utnyttjas som båthus. Tvättstugan bör reserveras

för oförutsedda behov, som förrådsbod eller dylikt. Växthusen å egendomen

måste rivas för att lämna plats för nybyggnader. Båtbryggans beskaffenhet

nödvändiggör nyanläggning.

I marinförvaltningens förslag upptages härefter till behandling frågan örn

erforderliga nya byggnader och anläggningar. Marinförvaltningen

erinrar i detta hänseende till en början örn den i det föregående berörda

tillbyggnaden av slottsbyggnadens tavelgalleri för erhållande av en

större högtidslokal. De nybyggnader i övrigt, som enligt marinförvaltningens

förslag skulle uppföras, äro följande:

1) skolsalsbvggnad, innehållande lärosalar och modellsalar med tillhörande

lokaliteter, kompaniexpeditioner samt arrestavdelning och värmecentral, ävensom

en med skolsalsbyggnaden förenad tillbyggnad, innehållande sjukavdelning;
2)

två kaserner för kadetter respektive aspiranter;

3) matsals- och mässbyggnad, innehållande matsalar med kokinrättning

samt mässlokaler för samtliga befäls- och lärarkategorier ävensom för elever

och manskap;

4) exercishall för pjäsexercis, vapenövningar samt vissa idrottsgrenar;

5) idrottsbyggnad, innehållande gymnastiksal, vissa speciella idrottslokaler,

bastu och simhall, gemensamt omklädnadsrum samt utrymme för

värmeledningsanläggning;

6) bostadsbyggnad för chefen för sjökrigsskolan;

7) bostadsbyggnad för kasernuppbördsman;

8) båtbrygga samt anordningar för friluftsbad.

Härutöver skulle tillkomma följande anläggningar, nämligen idrottsplats,

korthållsskjutbana samt stängsel. Marinförvaltningen har även berört frågan

örn anordnande av en långdistansbana för skjutning (200—400 meter) och

härvid förutsatt, att eventuell blivande sådan bana för Roslagens flygflottilj

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 330. 7

skulle kunna utnyttjas för sjökrigsskolans behov. I denna del avser marinförvaltningen

att återkomma framdeles.

I anslutning till det framlagda förslaget har marinförvaltningen i en särskild

bilaga förtecknat de av ämbetsverket beräknade kostnaderna

för det nya sjökrigsskoleetablissementet på följande sätt:

Nya byggnader och anläggningar. Kronor.

Tillbyggnad till slottets tavelgalleri (ordersal och aula) ......... 140,000

Skolsalsbyggnad med sjukavdelning och arrestlokaler ............ 815,000

Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell utrustning ...... 550,000

2 kaserner för kadetter och aspiranter .................................... 780,000

Exercishall ........................................................................ 110,000

Idrottsbyggnad med bastu och simhall, (simbassängens längd

22.8 5 meter) .................................................................. 725,000

Idrottsplats ........................................................................ 100,000

Korthållsskjutbana ............................................................ 50,000

Bostadsbyggnad för chefen för sjökrigsskolan ........................ 55,000

Bostadsbyggnad för kasernuppbördsman (väbel) ..................... 20,000

Gåshus .............................................................................. 15,000

Båtbrygga ........................................................................ 30,000

Stängsel ........................................................................... 30,000

Ombyggnadsarbeten.

Slottet, invändiga ändringsarbeten ....................................... 50,000

Förvaltarbostaden, ombyggnad till manskapskasern ............... 55,000

Tre mindre byggnader iståndsättas till bostäder för maskinist,

vaktmästare och trädgårdsmästare .................................... 17,000

Magasinsbyggnaden ändras till båthus ................................. 5,000

Markförvärv, utvändiga ledningar, vägar m. m.

Markförvärv ..................................................................... 290,000

Vatten-, värme- och avloppsledningar (utvändigt) .................. 105,000

Elektriska ledningar, utvändigt ............................................. 35,000

Väganläggningar, cirka 500 meter .......................................... 25,000

Administration och oförutsedda utgifter ........... 303,000

Summa kronor 4,305,000.

Marinförvaltningens föreliggande förslag utmynnar i en hemställan, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna förslaget örn förläggande

till Näsby slottsegendom av ett nytt etablissement för sjökrigsskolan och att

för anläggningarnas påbörjande anvisa å tilläggsstat för budgetåret 1941/42

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor samt för budgetåret 1942/43 återstoden

av det sammanlagt erforderliga beloppet.

Tillika har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Majit måtte dels uppdraga

åt marinförvaltningen att igångsätta förberedande arbeten och förhandlingar

örn markförvärv samt vidtaga övriga åtgärder för etablissementets färdigställande

snarast möjligt genom marinförvaltningens försorg, dels ock godkänna

huvudritningarna till nybyggnaderna och dispositionen av befintliga byggnader

att i huvudsak lända till efterrättelse.

1940 års civila byggnadsordning har i sitt den 15 oktober 1941 dagtecknade

yttrande inledningsvis framhållit, att utredningen vid de samråd, som i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

ärendet förekommit, varit i tillfälle att framlägga sina synpunkter på tidigare

utarbetade förslag. I betydande utsträckning hade därvid framkomna erinringar

beaktats vid utarbetandet av det nu föreliggande förslaget, vadan utredningen

ansåge sig böra uttala, att sistnämnda förslag syntes även ekonomiskt

utgöra en god lösning av byggnadsfrågan. Yid avgivandet av detta

omdöme ville utredningen betona, att utredningen icke ansett sig böra ingå

i prövning av de förutsättningar i avseende å sjökrigsskolans organisation och

undervisningsförhållanden, som angivits av de marina myndigheterna. Utredningens

granskning hade alltså skett från den utgångspunkten, att nämnda

förutsättningar godtoges av statsmakterna.

Beträffande valet av område för det nya sjökrigsskoleetablissementet

har byggnadsutredningen framhållit, att detsamma syntes väl ägnat att möjliggöra

en koncentrerad förläggning av komplexets olika byggnader. Därutöver

har utredningen givit uttryck åt den uppfattningen, att såväl slottet som flertalet

av fastighetens övriga byggnader med fördel läte sig utnyttjas för tillgodoseende

av förefintliga lokalbehov.

Yad angår de av marinförvaltningen i dess förslag förutsatta till- och nybyggnadsarbetena

har byggnadsutredningen funnit anledning till erinringar

i följande hänseenden:

Tillbyggnaden av slottets tavelgalleri för erhållande av en högtidssal

anser sig utredningen ej kunna tillstyrka. De behov, denna lokal

skulle fylla, kunde tillgodoses med anlitande av tillgängliga, mycket rymliga

biblioteks- och läsrum, varjämte tavelgalleriet i befintligt skick vore tillräckligt

för användning som ordersal. För eventuella större högtidligheter

kunde det blivande idrottshuset tagas i anspråk. — Den av marinförvaltningen

föreslagna, i idrottsbyggnaden ingående simhallen har

civila byggnadsutredningens ordförande i särskilt yttrande funnit böra utgå

ur byggnadsprogrammet. I yttrandet hänvisas särskilt till den nu rådande

allvarliga statsfinansiella situationen, vilken nödvändiggjorde den största återhållsamhet

vid genomförandet av utgiftskrävande byggnadsföretag. Simbadsanläggning

funnes inom Djursholms stad på ungefär 10 minuters avstånd

från Näsby, vilken anläggning för en relativt blygsam årskostnad skulle kunna

upplåtas för sjökrigsskolans elever. Jämväl en blivande simbadsanläggning

vid gymnastiska centralinstitutet skulle kunna anlitas av eleverna. Skulle

intetdera av dessa alternativ kunna ifrågakomma, syntes förhållandena närmast

hänvisa till samarbete med Täby kommun för frågans lösning. — Civila

byggnadsutredningens majoritet har emellertid accepterat tanken på en till

idrottsbyggnaden anknuten simhall, ehuru av reducerad omfattning (simbassängens

längd 16.6 7 meter). — De i marinförvaltningens förslag ingående

tjänstebostäderna för chefen för sjökrigsskolan samt för

kasernuppbörd smån (väbel) har byggnadsutredningen av principiella

skäl ansett böra utgå ur byggnadsprogrammet. Beträffande kasernuppbördsmannens

bostadsfråga har utredningen anfört, att det undandroge sig dess

säkra bedömande, huruvida sådana särskilda förhållanden kunde anses föreligga

vid sjökrigsskolan, att bostad för ifrågavarande befattningshavare vore

strängt av behovet påkallad. Det ville emellertid förefalla utredningen, som

örn tillgången på bostäder i anläggningens närhet borde utgöra ett hållbart

skäl att icke ifrågasätta anordnandet genom nybyggnad av bostad för kasernuppbördsmannen.

— Slutligen har civila byggnadsutredningen föreslagit en

sänkning av höjden av stängslet kring det blivande sjökrigsskoleo

mråd et från 1.8 till 1.-2 meter, vilket skulle medföra en besparing av 10,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 330.

1 anslutning till de anförda synpunkterna har civila byggnadsutredningen

utformat ett program för det blivande sjökrigsskoleetablissementet enligt

följande sammanställning:

Nya byggnader och anläggningar.

Skolsalsbyggnad med sjukavdelning och arrestlokaler ............

Matsals- och mässbyggnad, inklusive maskinell utrustning .........

2 kaserner för kadetter och aspiranter ....................................

Exercishall .................................................................•.;•••••

Idrottsbyggnad med badstu och simhall (simbassängens längd

16.6 7 meter) ..................................................................

Idrottsplats ........................................................................

Korthållsskjutbana ............................................................

Gåshus ..............................................................................

Båtbrygga ........................................................................

Stängsel omkring området ...................................................

Ombyggnadsarbeten.

Slottet, invändiga ändringsarbeten .......................................

Eörvaltarebostaden, ombyggnad till manskapskasern ........

Tre mindre byggnader iståndsätta® till bostäder för maskinist,

vaktmästare och trädgårdsarbetare ....................................

Magasinsbyggnaden omändras till båthus ..............................

Markförvärv, utvändiga ledningar, vägar m. m.

Markförvärv .....................................;;•••;..........................

Vatten-, värme- och avloppsledningar (utvändigt) .....................

Elektriska ledningar, utvändigt .............................................

Väganläggningar, cirka 500 meter ..........................................

Administration och oförutsedda utgifter .................................

Summa kronor 3,977,000.

Gentemot civila byggnadsutredningens nu berörda erinringar mot marinförvaltningens

byggnadsprogram har ämbetsverket i skrivelsen den 20 oktober

1941 framhållit följande synpunkter:

Marinförvaltningen måste vidhålla behovet av den föreslagna högtidssalen;

den härför erforderliga tillbyggnaden kunde dock tillsvidare anstå,

därest det statsfinansiella läget så ofrånkomligen fordrade. — I avseende å

frågan örn den till idrottsbyggnaden anslutna simhallen finge marinförvaltningen

framhålla, att för utbildningen av blivande marinofficerare vöre

en sådan anordning av största betydelse för träning i simning och för

övningar i vissa haveridetaljer, som under inga förhållanden finge eftersättas.

Vikten av denna fysiska träning hade beaktats vid utländska sjökrigsskolor,

där storslagna simhallar kommit till utförande och ansåges ofrånkomligen

nödvändiga. Marinförvaltningen vidhölle med bestämdhet kravet på en simbassäng

av tillfredsställande mått. Därest det statsfinansiella läget oundgängligen

så krävde, kunde kostnaden nedbringas genom att minska simbassängens

längd från ursprungligen förordade 25 meter till 25 yards (22.86 meter) och

uteslutna tidigare inberäknade åskådarläktare. Bassängens dimensioner, 22.8 5

X 10 meter, erfordrades för tävlingar om svenska rekord upp till 500 meter

samt för vattenpolospel med 7-mannalag. — Beträffande frågan om tjänstebostad

för sjökrigsskolechefen har marinförvaltningen framhållit, att

särskilt vid en krigsskola, där utbildningen avsåge danandet av blivande

Kronor.

815.000

550.000

780.000

110.000

650.000

100.000

50.000

15.000

30.000

20.000

50.000

55.000

17.000

5,000

290.000

105.000

35.000

25.000

275.000

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

officerare, måste det anses vara av största betydelse, att chefen hade sin

bostad inom skolans område. Chefen finge därigenom större möjligheter att

utöva ett disciplinerande och stimulerande inflytande på verksamheten — och

detta såväl under tjänstetid som fritid — än vad fallet skulle bliva, örn han vore

bosatt på annan plats. Som ytterligare skäl härför kunde anföras, att för

skolans befälspersoner i övrigt tjänstebostäder icke beräknades komma till

utförande mer än för veckohavande officeren. Kravet på tjänstebostad för

skolans chef måste därför med hänsyn till militära synpunkter anses ofrånkomligt.

— Beträffande civila byggnadsutredningens uttalande örn tjänstebostad

för kasernuppbörds mannen har marinförvaltningen framhållit,

att kasernuppbördsmannens huvuduppgift inom anläggningen torde bliva att

utöva den omedelbara tillsynen av byggnader och anläggningar (kasernunderofficer)

samt ordningen inom området (väbel). Tillsammans med maskinisten

skulle han ansvara för uppvärmningssystemets, vatten- och avloppsledningars

samt belysningssystemets funktion. Hans uppgifter krävde med nödvändighet,

att han vore bosatt inom etablissementet, så att han ständigt kunde finnas

till hands. De militära myndigheternas synpunkter i anslutning till tjänstens

krav mäste i detta fall anses utslagsgivande. — Slutligen har marinförvaltningen

gentemot byggnads utredningen vidhållit kravet på stängsel kring

sjökrigsskoleområdet till en höjd av 1.8 meter.

Chefen för marinen har i utlåtande den 24 oktober 1941 understrukit de av

marinförvaltningen framförda synpunkterna i fråga örn bostadsbyggnader för

chef och kasernuppbördsman samt simbad. För föredrag m. m. erfordrades

en aula i enlighet med marinförvaltningens förslag.

Av utredningen i ärendet framgår, att de utrymmen, sjökrigsskolan förfogar

över på Skeppsholmen, redan med nuvarande elevantal äro otillräckliga.

En utökning av elevantalet lärer under de närmaste åren vara att emotse.

Härvid torde allvarliga utrymmessvårigheter komma att uppstå, därest läroanstalten

även i fortsättningen skulle vara hänvisad till sina nuvarande lokaler.

Utredningen ger vidare vid handen, att dessa lokaler äro föga tjänliga för sitt

nuvarande ändamål och att skolan icke disponerar över för verksamhetens bedrivande

erforderliga övningsområden m. m. Det torde icke råda någon

tvekan örn att icke skolans verksamhet härigenom i hög grad försvåras.

Sjökrigsskolan är sålunda i trängande behov av utökade och förbättrade

lokaler och av lämpliga övningsområden. Det växande elevantalet gör det

till ett angeläget önskemål, att detta behov med det snaraste tillgodoses. Den

tillbyggnad av de nuvarande lokalerna, som företagits med anlitande av förutnämnda

av 1940 års lagtima riksdag anvisade anslagsmedel, är att betrakta

som en provisorisk åtgärd, avsedd att avhjälpa de mest överhängande utrymmessvårigheterna

men icke ägnad att på längre sikt medföra en godtagbar

lösning av lokalfrågan.

För sjökrigsskolans räkning erforderliga utrymmen torde icke kunna anskaffas

på Skeppsholmen utan endast genom skolans förläggning till annat

område, som bättre lämpar sig för detta ändamål. Såsom framgår av marinförvaltningens

skrivelse av den 24 maj 1940, kan vid en förflyttning av sjökrigsskolan

dess nuvarande lokaler tagas i anspråk för marindistriktets räkning.

Vid en definitiv lösning av sjökrigsskolans lokalfråga kan sålunda samtidigt

marindistriktets behov av utökade expeditionslokaler tillgodoses utan större

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

11

kostnader och med ianspråktagande jämväl av de lokaler, som vunnits genom

förutnämnda tillbyggnad.

Av dessa skäl finner jag mig böra förorda, att medel anvisas för uppförande

av nya byggnader för sjökrigsskolan. Att uppskjuta ställningstagandet i avbidan

på beslut rörande flottstationens förflyttning till annan ort synes icke

vara erforderligt.

Beträffande förläggningen av sjökrigsskolans nya etablissement ha under

frågans senaste behandling inom marinledningen tvenne alternativ vägts mot

varandra, nämligen dels förläggning till Södergarn vid Lidingöns strand mot

Askrikefjärden och dels förläggning till egendomen Näsby vid Djursholm. Av

den kring Lidingöalternativet förda diskussionen framgår, att en förläggning

till denna plats skulle vara förenad med vissa fördelar, framför allt på grund

därav att området är beläget nära intill seglingsbart vatten. Emellertid äger

Näsbyalternativet avsevärda företräden ur andra synpunkter. Sålunda kan

man här till stor del repliera på en redan befintlig bebyggelse, vilken utan

större ändringsarbeten kan tagas i anspråk för sjökrigsskolans räkning. Härtill

kommer fördelen av att ordnade kommunikationer mellan området och

Stockholm redan äro tillfinnandes. Slutligen skulle ur ekonomisk synpunkt

ett förvärv av Näsby egendom för statsverket ställa sig förmånligare än en

lösning av frågan enligt det andra alternativet.

Efter övervägande av de nu anförda omständigheterna har jag i likhet med

myndigheterna kommit till den uppfattningen, att Näsbyalternativet måste

givas företräde. Jag vill framhålla, att detta alternativ synes äga företräde

även framför de förslag örn förläggning av sjökrigsskolan till Djurgården,

vilka tidigare varit på tal. Jag förordar därför, att Näsby slottsegendom inköpes

av staten och tages i anspråk för sjökrigsskolans räkning.

Jag övergår så till en granskning av det av marinförvaltningen i samråd

med 1940 års civila byggnadsutredning utarbetade byggnadsprogrammet.

Byggnadsutredningen har, såsom av det föregående framgår, icke ansett sig

böra ingå i prövning av de förutsättningar i avseende å sjökrigsskolans organisation

och undervisningsförhållanden, som angivits av de marina myndigheterna,

utan verkställt sin granskning från den utgångspunkten, att nämnda

förutsättningar godtoges av statsmakterna. Med anledning härav vill jag

framhålla, att — enligt vad som framgår av handlingarna i ärendet —- inga

väsentliga ändringar i sjökrigsskolans nuvarande organisation avsetts skola

vidtagas i samband med en överflyttning av sjökrigsskolan till nya lokaler.

Vid sådant förhållande torde man vid byggnadsfrågans bedömande böra utgå

från nyss angivna förutsättningar. Yad beträffar det antal elever, med vilket

man vid byggnadsprogrammets genomförande bör räkna, föreligga självfallet

vissa svårigheter att i detta hänseende verkställa en exakt beräkning. Från

marinförvaltningen har under hand inhämtats, att ämbetsverket vid byggnadsplanernas

utformning räknat med 236 internatplatser. Såvitt jag kan finna,

kan denna beräkning godtagas. Anmärkas må, att det merbehov av platser,

som under de närmaste åren kan komma att uppstå, förutsatts skola tillgodo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

ses genom tillfälliga anordningar, alltså icke genom utökning av byggnadsprogrammet.

Vad beträffar den av marinförvaltningen förordade tillbyggnaden av slottets

tavelgalleri i syfte att erhålla en större högtidssal, har jag funnit de av

byggnadsutredningen anförda skälen för ett uteslutande av detta arbete ur

byggnadsprogrammet vägande och kan sålunda icke biträda marinförvaltningens

förslag i denna del.

Frågan om anordnande av simhall vid sjökrigsskolan har tidigare ansetts böra

bedömas i samband med motsvarande beträffande gymnastiska centralinstitutet

föreliggande spörsmål. Vid behandlingen av centralinstitutets byggnadsfråga

uttalades den meningen, att det borde vara tillräckligt med en

simbadsanläggning, avsedd både för detta institut och för sjökrigsskolan. En

förutsättning härför måste emellertid vara, att de båda läroanstalterna förlädes

intill varandra. Sedermera har Kungl. Majit på grundval av ett av 1941

års riksdag fattat beslut bestämt, att nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet

skola uppföras på ett område invid Stadion i Stockholm. I avbidan

på beslut rörande sjökrigsskolans förläggning har något avgörande ännu icke

träffats rörande anordnande av simbad vid centralinstitutet.

Det torde vara uppenbart, att man icke kan räkna med att gymnastiska

centralinstitutet och sjökrigsskolan skola kunna regelbundet använda samma

simbadsanläggning, om den ena läroanstalten är förlagd till Stockholm och den

andra till Näsby. På grund härav lärer den nu föreliggande frågan om simbadsanläggning

för sjökrigsskolan böra bedömas utan hänsynstagande till gymnastiska

centralinstitutets behov.

I fråga om simanläggningen vid sjökrigsskolan föreligga icke mindre än fyra

förslag. Civila byggnadsutredningens ordförande anser, att anläggningen bör

i sin helhet utgå ur byggnadsprogrammet. Chefen för marinen och marinförvaltningen

samt byggnadsutredningens majoritet förorda däremot, att anläggningen

utföres. Marinförvaltningen önskar helst, att bassängen erhåller

dimensionerna 25 X 10 meter men kan till nöds förorda en minskning av

längden till 22.8 5 meter. Byggnadsutredningens majoritet åter önskar begränsa

bassängens längd till 16.6 7 meter.

För egen del vill jag framhålla, att det med hänsyn till de speciella undervisningsändamål,

som det nya sjökrigsskoleetablissementet avser att tillgodose,

utan tvivel är önskvärt, att läroanstalten äger tillgång till en anläggning

av detta slag. Å andra sidan är det uppenbart, att man i nuvarande läge

måste söka så långt som möjligt nedbringa anläggningskostnaderna. Den av

civila byggnadsutredningens majoritet föreslagna kompromisslösningen finner

jag mig dock icke kunna nu förorda. Den risken föreligger nämligen, att ett

simbad av den begränsade storlek, som denna lösning förutsätter, icke blir så

tillfredsställande, att de jämförelsevis höga anläggningskostnaderna kunna

anses motiverade. Jag finner det under nuvarande förhållanden lämpligast,

att — i avbidan på närmare erfarenheter rörande möjligheterna för skolan att

reda sig med närliggande simbad — avgörandet i denna fråga tills vidare uppskjutes.

Jag förordar alltså, att simbadsanläggningen tills vidare icke medtages

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 330.

i byggnadsprogrammet. Skulle erfarenheterna utvisa, att sjökrigsskolan icke

kan reda sig med de nu till buds stående simbaden, anser jag i likhet med ordföranden

i 1940 års civila byggnadsutredning, att möjligheterna att lösa frågan

i samarbete med Täby kommun böra undersökas.

I avseende å frågan örn uppförande av tjänstebostäder för chefen för sjökrigsskolan

samt skolans lcasernuppbördsman vill jag erinra, att det enligt

statsmakternas i åtskilliga fall uttalade uppfattning allenast undantagsvis bör

ifrågakomma att anordna tjänstebostäder vid statliga institutioner. Med

hänsyn härtill kan jag icke i nuvarande läge tillstyrka uppförande av tjanstebostad

för skolans chef. Däremot anser jag mig böra förorda, att tjanstebostad

anordnas för kasernuppbördsmannen. Dennes arbetsuppgifter torde

närmast vara jämförliga med dem, som åvila en institutionsvaktmästare inom

allmänna civilförvaltningen, och det synes vara för verksamheten fördelaktigt,

att han är bosatt inom skolans område.

I övrigt har jag intet att erinra mot det av civila byggnadsutrednmgen förordade

byggnadsprogrammet. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på att vid

utförandet av vatten- och avloppsledningar för sjökrigsskolan samarbete synes

böra äga rum med kommunen, vilken enligt vad jag inhämtat igångsatt utredning

rörande möjligheterna att förbättra kommunens vatten- och avloppsledningsförhållanden.

Kostnaderna ha av civila byggnadsutredningen — inberäknat kostnaderna

för erforderliga markförvärv — uppskattats till sammanlagt 3,977,000 kronor.

Mot dessa beräkningar har jag intet annat att erinra än att kostnadssumman

bör minskas med de på simhallen belöpande kostnaderna av utredningen

uppskattade till omkring 125,000 kronor — men ökas nied de på bostadsbyggnad

för kasernuppbördsmannen belöpande kostnaderna, omkring 20,000

kronor. De erforderliga anslagsmedlen kunna alitsa beräknas till omkring

3,870,000 kronor.

1 anslutning till marinförvaltningens förslag torde byggnadskostnaderna

böra fördelas å innevarande och nästkommande budgetår. För innevarande

budgetår torde böra äskas ett belopp av 2,000,000 kronor. Till frågan örn anvisande

av återstående belopp torde jag få återkomma i 1942 års statsverksproposition.

Frågan örn bestridandet av kostnaderna för erforderliga nya inventarier,

kostnader för flyttning av äldre inventarier o. s. v. avser jag att anmäla efter

utredning och förslag i ämnet av marinförvaltningen. Till de i samband med

byggnadsarbetenas igångsättande stående spörsmålen torde Kungl. Majit

böra taga ställning i anslutning till blivande dispositionsbeslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader för sjökrigsskolan såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 2,000,000.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 330.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:509 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till nybyggnader för sj s. 4 i texten
  2. SU 1941:240 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 194U42 till nybyggnader för sjökrigsskolan. s. 1 i texten