Sök i Ratio Lex

Angående omoch tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län

1941-11-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:332, Angående omoch tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 332.

1

Nr 832.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och

tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad

för länsstyrelsen i Östergötlands län; given Stockholms

slott den 14 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande de

partementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 november 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

På därom av Kungl. Majit i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkt 4) gjord framställning anvisade riksdagen för budgetåret

1939/40 ett reservationsanslag av 327,500 kronor för örn- och tillbyggnad

av posthuset i Umeå. I anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits

proposition nr 79 till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning

av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. förordnade Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 332.

2303 il

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 332.

Majit den 30 december 1939, att byggnadsföretaget icke finge utan Kungl.

Marits medgivande fullföljas i vidare mån än i vad avsåge upprättande

av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar samt att då icke disponerade

eller bundna medel av det anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast

för bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat lia 14,000 kronor

tagits i anspråk för sådant ändamål. Sedermera anvisade 1941 års riksdag,

i enlighet med Kungl. Majits förslag i proposition nr 2 (bil. 17,

punkt 3), till samma byggnadsföretag ett reservationsanslag (B) av 187,500

kronor. Beträffande den närmare motiveringen till ifrågavarande företag

och beräkningen av de anvisade anslagen torde jag få hänvisa till förenämnda

propositioner.

Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 meddelat generalpoststyrelsen, att

riksdagen anvisat förenämnda B-anslag, och därvid erinrat, att dispositionen

av anslaget skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit, har styrelsen i

skrivelse den 8 augusti 1941 hemställt, att arbetena för örn- och tillbyggnad

av posthuset i Umeå måtte få igångsättas.

Generalpoststyrelsen har till en början erinrat örn att styrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1938 angående anslagsäskanden för postverkets räkning

för budgetåret 1939/40 lämnat en utförlig redogörelse för lokalförhållandena

vid postkontoret i Umeå. Av redogörelsen framginge, att postkontorets

lokaler redan år 1938 varit så otillfredsställande, att snara åtgärder för

olägenheternas undanröjande ansetts ofrånkomliga. Från år 1937 — vilket

års statistik legat till grund för bedömandet av rörelsens dåvarande storlek

vid postkontoret — till år 1940 hade emellertid rörelsen ytterligare ökats.

Ökningen hade varit avsevärd, vilket framginge av följande sammanställning:

1937

1940

Ökning

i procent

Antal avgångna försändelser........

8,998,675

10,949,299

21.7

» ankomna » ........

» insättningar och uttagningar

3,053,630

4,553,004

49.1

i postsparbanken..............

22,928

30,371

32.6

» folkpensionsutbetalningar____

7,270

10,221

40.6

Den angivna ökningen av poströrelsen hade, fortsätter styrelsen, givetvis

medfört, att behovet av utökade lokaler blivit alltmera kännbart. Förutom

att det för postverkets egen del vore synnerligen angeläget, att den planerade

örn- och tillbyggnaden av posthuset komme till stånd så snart som

möjligt, hade ytterligare en omständighet tillkommit, som vore ägnad att

aktualisera byggnadsföretaget. Byggnadsstyrelsen hade nämligen i skrivelse

till generalpoststyrelsen den 1 juli 1941 uttryckt önskemål, att utrymmen i

det nya posthuset bereddes jämväl för egnahemsnämnden i Umeå, enär det

förelåge brist på lämpliga kontorslokaler i staden. Vidare hade byggnadsstyrelsen

framhållit lämpligheten av att såväl egnahemsnämnden som Norr
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 332.

bygdens vattendomstol, för vilken senare institution lokaler redan planerats

i posthuset, kunde inflytta i posthuset den 1 oktober 1942. Kontrakten

rörande de för nämnda institutioner förhyrda lokalerna utginge nämligen

sistnämnda dag, och det kunde enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit möta

svårigheter att förlänga kontrakten för tiden därefter.

Under åberopande av vad generalpoststyrelsen sålunda anfört hemställer

styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att arbetena för örn- och tillbyggnad

av posthuset i Umeå finge utföras, samt för sådant ändamål ställa

till styrelsens förfogande dels återstående medel av det för budgetåret 1939/40

anvisade reservationsanslaget av 327,500 kronor, dels ock det å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) av

187,500 kronor.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade 1941 års

riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 (bil. 17, punkt 34)

därom gjorda förslag, till nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län

ett reservationsanslag (B) av 400,000 kronor. För byggnadsföretaget och

kostnaderna för dess utförande lämnades i propositionen en närmare redogörelse,

till vilken jag torde få hänvisa. Genom beslut den 14 mars 1941

meddelade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen vad riksdagen sålunda beslutat,

under erinran att dispositionen av ifrågavarande anslag skulle bero på särskilt

beslut av Kungl. Majit.

I enlighet med byggnadsstyrelsens hemställan ställde Kungl. Majit genom

beslut den 21 mars 1941 medel till styrelsens förfogande för bearbetning av

det då föreliggande förslaget till nybyggnad för länsstyrelsen i syfte att

bland annat söka nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget.

Med skrivelse den 15 juli 1941 har byggnadsstyrelsen överlämnat ett av

länsarkitektkontoret i Östergötlands län bearbetat förslag till ifrågavarande

nybyggnad. Förslaget har åskådliggjorts å sju den 20 maj 1941 dagtecknade,

styrelsens skrivelse bifogade ritningar, örn det nya förslaget anför byggnadsstyrelsen

i sin skrivelse följande:

Under det att byggnaden enligt det tidigare framlagda förslaget uppdelats

i två byggnadskroppar, den ena omfattande tre och den andra två våningar,

skulle byggnaden enligt det bearbetade förslaget utgöras av en enda rektangulär

byggnadskropp, uppförd i två våningar. Till bottenvåningen skulle förläggas

lokaler för länsstyrelsens bil- och trafikavdelning, landsfogden, domänintendenten

samt en vaktmästarbostad. Våningen en trappa upp skulle inrymma

lokaler för länsstyrelsens uppbördsavdelning samt länsarkitekts- och vägingenjörskontoren.

Slutligen skulle till källarvåningen förläggas, förutom

utrymmen för värmeledning, arkiv och skyddsrum. Byggnadens kubikinnehåll

har avsevärt beskurits genom att alla reservlokaler uteslutits. Vidare

lia rumsmåtten minskats till numera tillämpade mått och utrymmen för

hallar och korridorer begränsats i görligaste mån. Vissa möjligheter för

genomförandet av en framtida lokalutvidgning förefinnas genom att rum

kunna utan större kostnader inredas å byggnadens vind.

Det tidigare framlagda förslaget kunde, fortsätter byggnadsstyrelsen, med

tillämpning av numera gällande priser beräknas draga en kostnad av 420,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 332.

Departements
chefen.

kronor. Enligt en inom styrelsen verkställd approximativ beräkning skulle

kostnaderna för att genomföra det bearbetade förslaget uppgå till följande

belopp:

Kronor

Byggnadsarbeten.......................................................... 215,000

Värme-, ventilations- och sanitetstekniska anläggningar.............. 22,500

Elektrisk stark- och svagströmsanläggning ............................ 14,000

Bitningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter ........ 23,500

Summa kronor 275,000.

Det bearbetade förslaget skulle sålunda betinga en kostnad, som med

145,000 kronor eller omkring 35 procent understiger kostnaderna för det

tidigare framlagda förslaget.

Länsstyrelsen i Ostergötlands län hade, anför byggnadsstyrelsen vidare,

i skrivelse den 11 juni 1941 förklarat sig icke hava något att erinra emot

det omarbetade förslaget. Samtidigt hade länsstyrelsen framhållit, att behovet

av ökat arkivutrymme vore synnerligen trängande. Två av länsstyrelsens

arkivlokaler i slottet hade nämligen inrättats till skyddsrum. Därjämte hade

landsarkivet i Vadstena meddelat, att arkivet icke vidare kunde emottaga

några tillfälliga depositioner av handlingar från länsstyrelsen. Med hänsyn

härtill och då lokalerna numera vore så hårt utnyttjade, att länsstyrelsen

nödgats anordna arbetsplatser i korridorerna för att kunna fullgöra sina

uppgifter i avseende å omsättningsskatten och kronouppbördsredovisningen,

hade länsstyrelsen i sin skrivelse hemställt örn byggnadsstyrelsens bistånd

för de ifrågasatta byggnadsarbetenas snara utförande. Vad länsstyrelsen

sålunda anfört örn det trängande behovet av utökat lokalutrymme kunde

byggnadsstyrelsen vitsorda.

Byggnadsstyrelsen har slutligen i sin skrivelse uttalat, att det bearbetade

förslaget vore väl ägnat att läggas till grund för utarbetande av slutgiltiga

ritningar till ifrågavarande byggnadsföretag.

Behovet av ökade lokaler för postkontoret i Umeå och för länsstyrelsen

i Ostergötlands län har under en längre tid varit aktuellt, men byggnadsföretagen

hava med hänsyn till det rådande läget hittills ansetts böra uppskjutas,

ehuru avsevärda olägenheter därmed varit förenade. Av vad i det

föregående anförts framgår emellertid, att lokalbehovet för såväl postkontoret

som länsstyrelsen blivit alltmera trängande. Jag vill därför förorda, att

byggnadsarbetena nu igångsättas.

De till byggnadsföretagen anvisade medlen äro emellertid av sådan natur,

att de icke kunna tagas i anspråk, med mindre arbetslöshetspolitiska skäl

därför kunna åberopas. För närvarande torde varken i Umeå eller i Linköping

arbetslöshet vara rådande i sådan omfattning, att ett igångsättande av

byggnadsarbetena av denna anledning kan vara motiverat. Bemyndigande

av riksdagen torde därför böra utverkas att utan hinder härav få taga i anspråk

byggnadsanslagen för de därmed avsedda ändamålen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 332.

Då det genom byggnadsstyrelsens försorg omarbetade förslaget till nybyggnad

för länsstyrelsen i Östergötlands län på ett tillfredsställande sätt

synes tillgodose det föreliggande lokalbehovet, torde förslaget böra läggas

till grund för utarbetande av slutgiltiga ritningar och kostnadsberäkningar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att de till örn- och tillbyggnad av posthuset i Umeå och till

nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län anvisade anslagen

må, utan hinder av att läget å arbetsmarknaden för

närvarande icke motiverar arbetenas utförande, tagas i anspråk

för därmed avsedda ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-A. v. Schéele.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående örnoch tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötland s. 11 i texten
  2. SU 1941:237 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av posthuset i Umeå samt nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands län. s. 3 i texten