Sök i Ratio Lex

Angående förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

1941-11-07 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:337, Angående förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 337.

1

Nr 337.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förstärkning av

riksräkenskapsverkets administration; given Stockholms

slott den 7 november 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 november

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Till riksräkenskapsverket äro för budgetåret 1941/42 anvisade ett förslagsanslag

av 695,000 kronor till avlöningar och ett förslagsanslag av 94,000 kronor

till omkostnader. Gällande avlönings- och omkostnadsstater för ämbetsverket

ha fastställts genom beslut den 23 maj 1941 (statsliggaren sid. 345).

Vid 1939 års lagtima riksdag fastställdes ny organisation för riksräkenskapsverket.

Under tiden därefter ha krisförhållandena medfört en ökning

av verkets arbetsbörda, varjämte en del av verkets befattningshavare kommit

att tagas i anspråk för uppdrag utom verket. Detta i förening med strävandena

att begränsa kostnaderna för statsförvaltningen har givit anledning

till provisoriska organisationsåtgärder, innebärande i första rummet överflyttning

av arbetsuppgifter på underordnad personal. Vid fastställandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr ■SS7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 337.

den gällande avlöningsstaten räknades med en av berörda förhållanden föranledd

ökning av kostnaderna för avlöningar ål icke-ordinarie personal, ökningen

begränsades dock i huvudsak till vad som erfordrades för avlöningar

åt dylik personal anställd med anledning av den ordinarie personalens minskn*n§

genom tjänstledigheter och vakanser (1941 års statsverksproposition,

sjunde huvudtiteln sid. 18).

Den fortsatta utvecklingen har medfört behov av ytterligare provisoriska

organisationsåtgärder inom riksräkenskapsverket. På sätt omförmälts i propositionen

nr 305 till innevarande års riksdag medgav Kungl. Maj:t genom

beslut den 28 juni 1941, att från det under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget

till allmänna utgifter för försvarsberedskap: förstärkning av

den civila administrationen m. m. finge disponeras dels ett belopp av högst

27,000 kronor till förstärkning av riksräkenskapsverkets personal för granskning

av räkenskaperna för de militära centralförvaltningarnas huvudkassör

samt för handläggning av å ämbetsverkets budgetbyrå förekommande göromål

avseende redovisningen av försvarsutgifterna m. m., dels ock ett belopp

av högst 1,500 kronor till reseersättningar i samband med förenämnda räkenskapsgranskning.

I skrivelse den 13 oktober 1941 har riksräkenskapsverket, i samband med

äskande av anslag för budgetåret 1942/43, framlagt en plan till den förstärkning

av ämbetsverkets organisation, som ämbetsverket anser nödvändig med

hänsyn till krisförhållandena. Planen omfattar även de förstärkningsåtgärder,

vartill medel enligt nyssnämnda beslut ställts till förfogande från förskottsstaten.

För bestridandet av de med förstärkningen förenade utgifterna

har ämbetsverket hemställt örn anvisande av särskilt krisanslag såväl å tillläggsstat

för innevarande budgetår som å riksstaten för nästa budgetår.

Vid den nu verkställda utredningen har riksräkenskapsverket gjort approximativa

beräkningar rörande tillväxten av det räkenskapsmaterial, som verket

har att granska. Dessa beräkningar, omfattande praktiskt taget hela materialet,

visa, att omfånget därav efter stormaktskrigets utbrott ökats med omkring

46 procent (från 2,400,000 till 3,500,000 fol. för budget- respektive kalenderår),

och riksräkenskapsverket räknar med att motsvarande stegring av

det totala räkenskapsmaterial, som skall underkastas granskning hos ämbetsverket

under budgetåret 1942/43, kommer att uppgå till omkring 50 procent.

ökningen hänför sig väsentligen till försvarsväsendets och länsstyrelsernas

utgiftsräkenskaper samt skatteräkenskaperna. Den har även inneburit,

att granskningen kommit att avse nya slag av utgifter, exempelvis krigsavlöningsreglementets

tillämpning och länsstyrelsernas förskottsutbetalningar

för olika försvarsändamål.

Beträffande granskningen av skatteräkenskaperna har riksräkenskapsverket

anfört, att å ena sidan vissa, delvis av krisen föranledda omständigheter

rubbat förutsättningarna för den utvidgning av kontrollen över uppbörden

av direkta skatter, som varit avsedd att genomföras, men att å andra sidan

ämbetsverkets befattning med kontrollen över indirekta skatter ökats. I sist
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 337.

3

nämnda avseende innehåller framställningen i huvudsak följande. Bland de

nya skatter, som betingade särskilda kontrollåtgärder från riksräkenskapsverkets

sida, märktes främst nöjesskatten och omsättningsskatten. Därjämte

kunde nämnas den granskning av krigskonjunkturskattelängderna, som jämlikt

tillämpningsföreskrifterna till förordningen örn krigskonjunkturskatt

för år 1940 förutsatts skola äga rum inom verket. Redovisningarna över influten

nöjesskatt, omfattande för budgetår omkring 700 verilikationsband,

måste åtminstone stickprovsvis underkastas detaljerad siffergranskning, vilken

emellertid till största delen kunde utföras av biträdespersonal. Vad åter

anginge omsättningsskatten, syntes det uppenbart, att de avsevärda belopp,

varom här vore fråga, måste underkastas viss kontroll även från riksräkenskapsverkets

sida, särskilt med hänsyn till skattens natur och sättet för dess

uttagande i huvudsak på grundval av de skattskyldigas egna uppgifter.

Granskningsmaterialet i fråga örn omsättningsskatten komme under det innevarande

budgetåret att bli av begränsad omfattning. Däremot vore en betydande

ökning att emotse för nästa budgetår, då omsättningsskattelängder,

avseende helt års taxering, skulle inkomma till granskning. Den direkta

granskningen av omsättningsskatten kunde endast bli av mera siffermässig

art. Emellertid syntes det bli erforderligt att inom verket jämväl vidtaga åtgärder

i syfte att kontrollera handhavandet av själva uppbördsverksamheten,

bl. a. genom uppläggande av statistik över uppbörden samt genom inspektioner.

Krisförhållandena lia enligt den föreliggande utredningen medfört ökning

av arbetet jämväl inom ämbetsverkets budgetbyrå. Särskilt hänvisas till det

merarbete, som föranletts av anordningen med dubbla tilläggsstater. Vidare

erinras, att riksräkenskapsverket anbefallts att särskilt följa bl. a. redovisningen

å förskottsstaten för försvarsväsendet, med anledning varav inom

budgetbyrån verkställts vissa utredningar och jämförande undersökningar

rörande utvecklingen av försvarskostnaderna m. m. Ytterligare erinras, att

samtidigt härmed inom budgetbyrån pågå vissa undersökningar angående

statsverkets kassaställning och de olika myndigheternas beräknade dragning

å statsverkets checkräkning. Ämbetsverket anmärker, att nämnda arbeten

måst utföras vid sidan av det löpande budgetarbetet och att undersökningarna

därför icke kunnat göras tillräckligt ingående.

Vid sidan av de nu berörda, med krisförhållandena sammanhängande arbetsuppgifterna

har ett tillskott till ämbetsverkets åligganden uppkommit till

följd av numera meddelade bestämmelser örn skyldighet för ämbetsverket att

lämna upplysningar rörande tolkningen av författningar m. m.

På sätt närmare framgår av 1941 års statsverksproposition, utgick man

vid anslagsberäkningen för budgetåret 1941/42 ifrån att riksräkenskapsverket

till följd av tjänstledigheter för olika uppdrag icke skulle disponera över ett

antal i den normala organisationen ingående befattningshavare. Av denna

anledning räknades med nyanställning av ett antal icke-ordinarie befattningshavare

såsom ersättare. Vidare förutsattes, att två revisorstjänster och en revisionsassistenttjänst

skulle vid inträffande ledighet lämnas vakanta samt att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 337.

ivå amanuenser skulle nyanställas med hänsyn till vakanssättningen av revisorstjänsterna.

Enligt riksräkenskapsverkets nu framlagda utredning räknas

även i fortsättningen med tjänstledigheter för befattningshavare i oförminskad

utsträckning. Ämbetsverket anser däremot vakanssättningen böra begränsas

till de två revisorstjänsterna.

Sammanfattningsvis har ämbetsverket framhållit, att under tiden efter

budgetåret 1938/39 å ena sidan räkenskapsmaterialet ständigt ökats, under

det att å andra sidan avsevärda rubbningar i personalbeståndet inträtt genom

att personal av olika anledningar fråntagits ämbetsverket och därvid främst

sådana befattningshavare, som omhänderhaft den mera kvalificerade, s. k.

kamerala granskningen. Oaktat riksräkenskapsverket sökt att genom utökning

av biträdespersonalen och genom att låta mera erfaren dylik personal

utföra viss kameral granskning i möjligaste mån motverka minskningen av

den egentliga revisionspersonalen, hade ämbetsverket blivit nödsakat att lämna

vissa räkenskaper utan kameral granskning. Ej heller den mera siffermässiga

granskningen, den s. k. förgranskningen, hade kunnat genomföras i

full utsträckning. Antalet räkenskaper som måst lämnas ogranskade på

grund av brist på arbetskraft hade de båda senaste budgetåren visat en betänklig

stegring. Det vöre ovillkorligen nödvändigt, att rättelse härutinnan

komrne till stånd.

Bland de olika förslag till förstärkning av riksräkenskapsverkets organisation,

som nu framställts av ämbetsverket, må till en början nämnas ett redan

tidigare framfört förslag örn förändring av ett antal biträdestjänster till

kansliskrivartjänster. Detta förslag, som tillkommit oberoende av krisförhållandena,

torde i annat sammanhang få upptagas till närmare behandling.

Beträffande särskilt revisionsbyråernas personal'' ifrågasätter riksräkenskapsverket

i främsta rummet en förstärkning av den icke-ordinarie personalen

med ett antal befattningshavare i biträdes- och amanuensgraderna. Rörande

behovet av ny biträdespersonal, vilken avses för den s. k. förgranskningen,

har riksräkenskapsverket gjort gällande, att denna granskning principiellt

fortfarande bör ske efter hittills tillämpade normer och att en ökning

av räkenskapsmaterialet automatiskt måste medföra ökat personalbehov. Att

eftersätta den siffermässiga kontrollen av räkenskaperna anser ämbetsverket

icke tillrådligt, utan denna bör enligt ämbetsverkets mening alltjämt vara i

görligaste mån fullständig. Någon möjlighet att i större omfattning genom

ändrade arbetsmetoder utvinna ökad arbetsmängd av den nuvarande biträdespersonalen

anser ämbetsverket icke vara för handen. Ämbetsverket förklarar

sig emellertid av kostnadshänsyn icke ifrågasätta hela den ökning av

biträdespersonalen, som enligt angivna normer skulle varit befogad. Vad

härefter angår behovet av amanuenspersonal hänför sig detta till den s. k.

kamerala granskningen. Ämbetsverket anför, att behovet av arbetskraft för

denna granskning i viss mån beror av arbetsmetoderna, så att en ökning av

personalen icke nödvändigtvis behöver ske i direkt proportion till ökningen

av arbetsmängden. Det förutsättes emellertid, att ledningen av revisionsarbe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 337.

iet effektiviseras och att den ledande personalen på revisionskontoren mer

än hittills erhåller möjlighet att direkt påverka revisionen, så att den väsentligen

kommer att avse allenast sådana områden, där anledning finnes antaga,

att svårigheter förelegat för redogörare att rätt tillämpa gällande bestämmelser.

Ämbetsverket föreslår i enlighet härmed en jämförelsevis begränsad

nyanställning av amanuenspersonal men ifrågasätter å andra sidan-,

att medel jämväl anvisas till vikariatsersättningar, beräknade dels för två

befattningshavare, vilka skulle såsom förordnade å förste revisorst jämt få i

uppdrag att biträda vid ledningen av revisionsarbetet, dels för en befattningshavare

såsom förordnad å kansiiskrivartjänst.

För nu ifrågavarande nyanställning av biträdes- och amanuenspersonal

skulle erfordras förstärkning av de anslagsmedel, som äro anvisade för ickeordinarie

personal hos ämbetsverket. Denna förstärkning skulle för ett budgetår

räknat uppgå till omkring 71,500 kronor, motsvarande årskostnaden

för 14 kvinnliga biträden och 8 tjänstemän i amanuensgraden. Härtill skulle

för nyssnämnda vikariatsersättningar komma ett belopp av omkring 1,220

kronor, likaledes för budgetår räknat.

Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att de nytillkomna arbetsuppgifterna

å budge (byrån till stor del äro av sådan vikt, att tillförordnade byråchefen

å byrån nödgas själv i stor utsträckning ägna sig åt dessa uppgifter.

Då han under sådana förhållanden ansetts förhindrad att i erforderlig man

laga befattning med övriga å byrån förekommande arbeten, har riksräkenskapsverket

hemställt örn befrielse för honom från handläggning av vissa

ärenden, vilka icke direkt sammanhänga med honom åvilande uppdrag att

i olika hänseenden följa försvarsutgifternas utveckling och statsverkets kassaställning

m. m. Då ämbetsverket vidare ansett de arbetsuppgifter, fran vilkas

handhavande tillförordnade budgetbyråchefen sålunda skulle befrias,

vara av den ari och omfattning, att för desammas utförande borde finnas en

befattningshavare i byråchefs ställning, har ämbetsverket föreslagit meddelande

av förordnande för annan tjänsteman att i angivna omfattning uppehålla

byråchefsbefattningen mot åtnjutande av vikariatslön. De härmed förenade

merkostnaderna ha beräknats till 11,250 kronor för budgetår.

Vidare har föreslagits förstärkning av budgetbyråns icke-ordinarie pei soimi

med en befattningshavare i amanuensgraden och två i biträdesgraden.

Kostnaden härför har beräknats till 11,000 kronor för lili dgetår.

De extra avlöningskostnaderna för genomförande av de nu ifrågavarande

förstärkningarna skulle alltså uppgå till sammanlagt (71,500 + 1,220 +

11,250 + 11,000 =) i runt tal 95,000 kronor för budgetår. Härtill skulle

för nästa budgetår komma 10,000 kronor i rörligt tillägg. Förstärkningsplanen

skall enligt riksräkenskapsverkets förslag i huvudsak genomföras

redan under loppet av innevarande budgetår. För detta budgetår bär ämbetsverket

beräknat dc extra avlöningskostnaderna till 48.000 kronor jämte

1,000 kronor för rörligt tillägg.

Ämbetsverket bar vidare beräknat en av organisationsförstärkningen betingad

engångsutgift för anskaffning av maskiner m. m. Härom har i fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 337.

ställningen aniörts, att den nuvarande maskinuppsättningen visat sig otillräcklig

redan lör den nuvarande personalen och att tillräckligt antal kontorsmaskiner

är nödvändigt för att arbetet över huvud skall kunna bedrivas

rationellt. Vidare har ämbetsverket framhållit, att den föreslagna personalökningen

sannolikt gör det nödvändigt att i avvaktan på definitivt ordnande

av verkets lokalfråga anskaffa provisoriska lokaler, i samband varmed

skulle uppkomma kostnader för möbler, hyllinredning m. m. Enligt

ämbetsverkets beräkningar belöpa sig kostnaderna för nyanskaffning av

erforderliga maskiner och möbler m. m. till 20,000 kronor. Ämbetsverket har

hemställt, att detta belopp måtte anvisas för innevarande budgetår. Därjämte

har ämbetsverket hemställt örn anvisande för samma budgetår av

dels 500 kronor för ökade sjukvårdskostnader, dels 1,500 kronor för reseersättningar

i samband med granskningen av militära räkenskaper, dels ock

2,000 kronor för täckande av merutgifter för publikationstryck, föranledda

av budgetredovisningens utvidgning samt inträdd prisstegring. Sammanlagt

skulle alltså till extra omkostnader för innevarande budgetår anvisas 24,000

kronor.

Jämväl för nästa budgetår har riksräkenskapsverket beräknat särskilda

medel, 5,000 kronor, till extra omkostnader.

Såsom förut nämnts har riksräkenskapsverket föreslagit anvisande avsärskilda

krisanslag för de i det föregående avsedda ändamålen. Ämbetsverket

har till stöd därför anfört, att det föreliggande särskilda anslagsbehovet

föranletts av de rådande krisförhållandena, vilka kommit riksstatens

såväl inkomster som utgifter att stiga långt utöver fredsförhållandenas nivå.

Det särskilda krisanslaget för innevarande budgetår skulle enligt förut anförda

beräkningar utgöra 73,000 kronor, därav 49,000 kronor till avlöningar

och 24,000 kronor till omkostnader. Krisanslaget å riksstaten för

nästa budgetår skulle utgöra 110,000 kronor, därav 105,000 kronor till avlöningar

och 5,000 kronor till omkostnader, att utgå vid sidan av avlöningsoch

omkostnadsanslagen. vilka i framställningen äro upptagna till 695,000

kronor och 110,000 kronor. Riksräkenskapsverket förutsätter, att krisanslagen

anvisas såsom obetecknade anslag å respektive tilläggsstaten för budgetåret

1941/42 och riksstaten för budgetåret 1942/43.

Riksräkenskapsverket har slutligen anfört, att ämbetsverkets beräknade

totala kostnader, därest anslagsäskandena skulle vinna bifall, skulle stegras

med 19 procent från budgetåret 1939/40, för vilket budgetår kostnaderna

voro beräknade efter fredsförhållanden, till budgetåret 1942/43, från och

med vilket budgetår förstärkningen skulle vara helt genomförd. Enligt beräkningen

skulle lönekostnaderna stiga med 20.3 procent och omkostnaderna

med 10.8 procent. Örn rörligt tillägg ej medräknas, skulle stegringen av

lönekostnaderna uppgå till endast 11.3 procent. Ämbetsverket har anmärkt,

att den verkliga utgiftsstegringen sannolikt skulle bli icke oväsentligt lägre

än den nu angivna, enär de för respektive budgetår anvisade respektive

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 337.

7

äskade anslagssummorna äro beräknade efter något olika tekniska grunder.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har ämbetsverket framhållit, att

de nu gjorda anslagsäskandena i jämförelse med den inträffade ökningen

av ämbetsverkets arbetsuppgifter måste anses synnerligen måttliga.

Den 17 oktober 1941 har Kungl. Majit i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

förut omförmälda förslag meddelat beslut angående partiell

ledighet tills vidare från och med den 20 oktober 1941 för tillförordnade

byråchefen å budgetbyrån samt örn därav föranlett särskilt förordnande å

byråchefstjänsten.

Den med krisförhållandena sammanhängande utvecklingen av statens fri- Departementskomster

och utgifter har medfört en väsentlig ökning av riksräkenskaps- chefenverkets

arbete med räkenskapsgranskning och budgetredovisning. Ökningen

har vad revisionsarbetet angår icke blott kommit till synes i form av en tillväxt

med inemot 50 procent av det till verket ingående räkenskapsmaterialet,

utan därtill kommer, att materialet numera omfattar flera nya inkomst- och

utgiftsgrupper. 1 såväl ena som andra hänseendet representera de militära

centralförvaltningarnas utgifter samt länsstyrelsernas utbetalningar för olika

försvars- och krisändamål betydande tillskott lill granskningsuppgifterna.

Beträffande den skattekontrollerande verksamheten har en liknande utveckling

föranletts av tillkomsten under krisåren av nya skatter. Vad särskilt

angår omsättningsskatten bör i detta sammanhang understrykas vikten av alt

denna skatt inom riksräkenskapsverket ägnas icke blott en siffermässig kontroll

utan även en saklig tillsyn, avseende uppbördens handhavande och utövad

med ledning av uppbördsstatistiska undersökningar. För riksräkenskapsverkets

budgetbyrå lia de av krisen föranledda omgestaltningarna i budgetförhållandena

och de med försvarsutgifterna sammanhängande redovisningsproblemen

medfört nya, krävande arbetsuppgifter.

Den sålunda inträdda ökningen av arbetsbördan har, bortsett från ett tillläggsstatsanslag

för budgetåret 1940/41 av 7,500 kronor till vissa övertidsoch

reseersättningar m. m., hittills icke föranlett någon egentlig förstärkning

av riksräkenskapsverkets administration. Den ökning av avlöningskostnaderna

för icke-ordinarie personal, som beräknats vid fastställandet av avlöningsstaten

för innevarande budgetår, har varit betingad — utom av ändrade grunder

för uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens

myndigheter — jämväl av nödvändigheten att anställa personal i ersättning

för befattningshavare, som tagits i anspråk för tjänstgöring eller särskilda

uppdrag utom verket.

Enligt vad av handlingarna framgår är det icke möjligt för ämbetsverket

att med den nuvarande personaltillgången ombesörja all den granskning av

räkenskaperna, som rätteligen borde ske, utan räkenskaper lia i stegrad omfattning

måst lämnas utan granskning. Ämbetsverket har framhållit såsom

nödvändigt, att ändring härutinnan kommer till stånd. För egen del anser

jag vad ämbetsverket sålunda anfört vara fullt befogat. Uppenbarligen måste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 337.

det tillses, att den i det rådande krisläget inträdda stegringen av statens inkomster

och utgifter icke får leda till ett eftersättande av kontrollen över uppbörd

och medelsförvaltning.

Riksräkenskapsverkets förslag till förstärkning av revisionspersonalen

innebär i främsta rummet nyanställning av icke-ordinarie amanuens- och biträdespersonal.

För sådant ändamål hemställer ämbetsverket örn anvisande

av särskilda avlöningsmedel med, för budgetår räknat, 71,500 kronor, motsvarande

lönekostnaderna, utom rörligt tillägg, för 8 tjänstemän i amanuensgraden

och 14 i biträdesgraden. Dessutom skola enligt ämbetsverkets förslag

medel beräknas med 1,220 kronor för budgetår till vikariatsersättningar vid

vissa förste revisors- och kansliskrivarförordnanden. Vad riksräkenskapsverket

i dessa hänseenden föreslagit innebär ett fullföljande av den efter

verkets nyorganisation år 1939 tillämpade metoden att låta granskningsarbetet

under en möjligast effektiv ledning i ökad utsträckning utföras av underordnad

personal. Av skäl, som förut anförts, tillstyrker jag, att de föreslagna

förstärkningsåtgärderna snarast genomföras. Huruvida ett av förordnandena

bör meddelas å kansliskrivarbefattning i stället för att, såsom för närvarande

är fallet, avse kameralbiträdesbefattning, bör dock bli beroende på prövningen

i sinom tid av det föreliggande förslaget örn uppflyttning av vissa

befattningar till kansliskrivarbefattningar.

Med hänsyn till arbetsförhållandena inom budgetbyrån har riksräkenskapsverket

framställt förslag om partiell tjänstledighet för tillförordnade

byråchefen å byrån samt örn vikariatslöneförordnande i anslutning därtill,

vilket förslag Kungl. Majit bifallit genom förenämnda beslut den 17 oktober

1941. Kostnaden härför har beräknats till 11,250 kronor för budgetår. Vidare

har ämbetsverket hemställt om anvisande av medel, beräknade till 11,000

kronor för budgetår, lill anställande å budgetbyrån av en icke-ordinarie befattningshavare

i amanuensgraden och två i biträdesgraden. För denna förstärkning

liksom för en del av förenämnda förstärkning av revisionspersonalen

-—- i vilka båda hänseenden fråga varit om ökning av arbetskraften för

kontrollen å eller redovisningen av med försvarsberedskapen sammanhängande

utgifter — har det funnits nödvändigt att ställa medel till förfogande från

förskottsstaten.

De extra avlöningskostnaderna skulle alltså för budgetår uppgå till sammanlagt

i runt tal 95,000 kronor, vartill kommer rörligt tillägg med 10,000

kronor.

De ifrågavarande personalförstärkningarna beräknas vara i huvudsak genomförda

under loppet av innevarande budgetår. Under detta budgetår

erfordras för ändamålet ett avlöningsbelopp av 49,000 kronor, rörligt tillägg

inberäknat. I detta belopp ingår det från förskottsstaten anvisade avlöningsbeloppet,

27,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har vidare hemställt örn anvisande av medel till

vissa extra omkostnader i samband med personalförstärkningen. För innevarande

budgetår skulle för ändamålet erfordras 24,000 kronor, därav 20,000

kronor för nyanskaffning av kontorsmaskiner och möbler m. m., 500 kro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 337-

9

nor till sjukvård m. m., 1,500 kronor — eller samma belopp som anvisats

från förskottsstaten — till reseersättningar och 2,000 kronor till publikationstryck.

På de av ämbetsverket anförda skälen finner jag oundgängligt, att

medel anvisas till den ifrågasatta nyanskaffningen. Mot det för ändamålet

beräknade beloppet har jag icke något att erinra. Ej heller finner jag anledning

till erinran mot de övriga av riksräkenskapsverket beräknade extra

omkostnaderna.

Enär det föreliggande särskilda medelsbehovet föranletts av krisförhållandena,

anser jag i likhet med riksräkenskapsverket, att detsamma bör tillgodoses

genom anvisande av särskilt anslag. För innevarande budgetår bör

dylikt anslag nu äskas å tilläggsstat med (49,000 + 24,000 =) 73,000 kronor.

Anslaget bör upptagas såsom obetecknat. På Kungl. Majit torde böra

ankomma att meddela de föreskrifter rörande anslagsbeloppets fördelning

på olika ändamål, som kunna finnas erforderliga. Från anslaget bör ersättning

tillföras förenämnda förskottsanslag för de på grund av Kungl.

Majits beslut den 28 juni 1941 bestridda utgifterna.

Till frågan om anvisande av medel för de av personalförstärkningen betingade

extra kostnaderna för budgetåret 1942/43 torde jag få återkomma

vid anmälan av ämbetsverkets övriga anslagsäskanden för nämnda budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Riksräkenskapsverket: Förstärkning av riksråkenskapsverkets

administration m. m. å tilläggsstat I till riksv

staten för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln anvisa

ett anslag av........................kronor 73,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

- att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

William Dickson.

Pihang till riksdagens protokoll Idit. t sami. Nr 337

■i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:504 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tillag g sstat I till riksstat en för budgetår et 1941/42 till förstärkning a a1 i texten
  2. SU 1941:239 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 19A1U2 till förstärkning av riksräkenskapsver s. 19 i texten