Angående vissa med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas inskrivning och redovisning sammanhängande frågor
1941-11-14 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:340, Angående vissa med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas inskrivning och redovisning sammanhängande frågor
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 340.
1
Nr 340.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas
inskrivning och redovisning sammanhängande
frågor; given Stockholms slott den 14 november 1941.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 november 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, vissa med genomförandet
av ny organisation för värnpliktigas inskrivning och redovisning sammanhängande
frågor och anför därvid följande:
I proposition den 16 februari 1940, nr 63, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för införande
snarast möjligt av maskinella anordningar för de värnpliktigas rullföring och
redovisning m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i
det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden.
Riksdagen (skrivelse nr 128) biföll Kungl. Maj:ts hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 340.
2067 4i
2
Kungl. Majus proposition nr 340.
I anslutning till vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 19 april
1940 åt chefen för armén att med beaktande av vad i förenämnda proposition
och riksdagsskrivelse i ämnet anförts till Kungl. Majit inkomma med slutligt
förslag angående vidtagande av åtgärder för införande av maskinella anordningar
för de värnpliktigas rullföring och redovisning m. m. Till åtlydnad
härav överlämnade chefen för armén med skrivelse den 23 december 1940
förslag i ämnet, närmare utformat i en vid skrivelsen fogad, inom arméstaben
upprättad promemoria. Då detta förslag innebar en i förhållande till det tidigare,
i propositionen 1940 L: 63 skisserade förslaget på väsentliga punkter
avvikande metod för de värnpliktigas rullföring och redovisning, underställdes
frågan ånyo riksdagens prövning i propositionen 1941:39. I mitt anförande
till statsrådsprotokollet framhöll jag därvid sammanfattningsvis bland annat
följande:
Vid det principbeslut, som fattades vid 1940 års lagtima riksdag, förutsattes,
att en central hålkortsanläggning skulle inrättas såsom huvudsakligt
hjälpmedel för ett reformerat redovisnings- och rullföringssystem. Vid de
fortsatta undersökningar, som erfordrades för utrönande av den lämpligaste
typen för maskinaggregaten, förutsattes emellertid jämväl skola utredas frågan,
huruvida en till lokala myndigheter decentraliserad maskinell utrustning av
enklare slag skulle kunna medföra en godtagbar lösning inom en rimlig kostnadsram.
De fortsatta undersökningarna hade resulterat i det av chefen för
armén den 23 december 1940 överlämnade förslaget. Detta innebure organisatoriskt
en kombination av adresseringsmaskiner och en central hålkortsanläggning,
därvid adresseringsmaskinerna avsåges skola uppsättas vid truppförbanden
och vissa andra formationer och anstalter, medan hålkortsanläggningen
skulle uppställas i arméstaben och därstädes komma till användning för i
huvudsak statistiska ändamål. För betjänande av maskinanläggningarna och
för utförande av de arbetsuppgifter i övrigt, som den nya organisationen beräknades
medföra, erfordrades civil biträdespersonal till avsevärt antal, vartill
komme nya arvodesbefattningar för officerare och underofficerare. Vidare
erfordrades i åtskilliga fall örn- och tillbyggnadsarbeten vid förläggningarna
för inrymmande av de nya maskinerna och den för rullförings- och redovisningssystemet
erforderliga personalen.
Den i ärendet förebragta utredningen syntes giva vid handen, att ett system
för redovisning av de värnpliktiga, vilket på sätt föreslagits skulle anknytas
till de särskilda fredsförbanden, ur effektivitetssynpunkt vore avgjort överlägset
det i propositionen 1940 L: 63 skisserade redovisningssystemet. Förslaget
örn införande av maskinella anordningar vid truppförbanden och vissa
därmed jämförliga organisationer syntes därför kunna i princip tillstyrkas.
I fråga örn den föreslagna, centralt anordnade hålkortsanläggningen syntes
emellertid den av arméstaben utarbetade promemorian icke innehålla tillräckliga
hållpunkter för bedömande av de uppgifter, som med densamma skulle
tillgodoses. Utan ytterligare utredning kunde därför förslaget i denna del
icke tillstyrkas. Därest en dylik central anläggning befunnes vara erforderlig
för statistikändamål, syntes denna fråga kunna lösas för sig. Av promemorian
syntes för övrigt framgå, att lokaler för en dylik anläggning icke lämpligen
kunde anordnas i militärstabsbyggnaden annat än i samband med beredande
av nya lokaler för krigsarkivet, en fråga som ännu vore helt olöst.
I anslutning till ett principbeslut örn införande av ett redovisningssystem
med adresseringsmaskiner syntes böra till närmare behandling upptagas allenast
frågan om de därmed direkt förbundna engångskostnaderna, frånsett kost
-
3
Kungl. Majus proposition nr 340.
naderna för lokaler. Lokalkostnaderna däremot tarvade ytterligare utredning,
innan slutligt förslag därutinnan kunde framläggas. Likaså vore det nödvändigt
att underkasta de i förslaget upptagna personalkostnaderna en grundlig
översyn, syftande till att i möjligaste män nedbringa desamma. Det borde
därvid även närmare övervägas, huruvida icke i samband med reformens
genomförande den nuvarande rullföringsorganisationen skulle kunna ytterligare
nedbringas i förhållande till vad som i förslaget förutsatts eller eventuellt
jämte landstormsområdesorganisationen helt upphöra.
Propositionen 1941:39 utmynnade i en hemställan, att riksdagen måtte
till maskinella anordningar vid truppförbanden för de värnpliktigas redovisning
m. m. anvisa tillhopa 2,230,000 kronor, därav 1,500,000 kronor å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41. Riksdagen (skrivelse nr 137) biföll Kungl. Maj:ts
förslag.
Genom beslut den 21 februari 1941 tillsatte Kungl. Majit en särskild
nämnd — försvarsväsendets rullföringsnämnd — med uppdrag att handhava
ledningen av arbetet med genomförande av det i propositionen
1941: 39 föreslagna nya systemet för de värnpliktigas rullföring och redovisning.
Instruktion för nämnden fastställdes den 21 mars 1941. Enligt denna
instruktion skall det åligga nämnden att utarbeta och till Kungl. Majit avgiva
förslag till ny organisation för rullföring och redovisning av värnpliktiga och
annan till försvarsväsendet knuten personal, att vidtaga eller hos Kungl. Majit
föreslå åtgärder för lösande av de lokalfrågor, som komme att uppstå i samband
med organisationens genomförande, samt att under Kungl. Majit handhava
ledningen av organisationens genomförande.
I skrivelse den 19 juni 1941 angav rullföringsnämnden de riktlinjer, efter
vilka inskrivningsväsendet och värnpliktsregistrenngen enligt nämndens mening
lämpligen borde ordnas.
Sedan härefter rullföringsnämnden i skrivelse den 27 september 1941 framlagt
förslag till ny värnpliktslag, dock med utelämnande av stadganden örn
tjänstgöringstid och vad därmed närmast sammanhänger, samt 1941 års försvarsutredning
i en den 4 oktober 1941 dagtecknad promemoria avgivit förslag
till lagbestämmelser i sistnämnda hänseende, har Kungl Majit i proposition
den 24 oktober 1941 (nr 318) förelagt riksdagen ett inom försvarsdepartementet
utarbetat förslag till ny värnpliktslag. Rörande den närmare innebörden
av detta förslag tillåter jag mig hänvisa till det vid nämnda proposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, i vilket även
lämnats en utförlig redogörelse för den av rullföringsnämnden ifrågasatta
ändrade organisationen av inskrivningsväsendet och värnpliktsredovisningen.
De av nämnden förordade grunderna för inskrivningsväsendets och värnpliktsredovisningens
organisation kunna sammanfattningsvis angivas sålunda:
Inskrivningsväsendet ordnas gemensamt för samtliga värnpliktiga. Inskrivningen
av sjömanshusinskrivna värnpliktiga sker sålunda efter samma
grunder som inskrivningen av övriga värnpliktiga, dock utan fordran på personlig
inställelse. Den territoriella enheten i inskrivningsarbetct, icke blott
såsom nu beträffande förberedande och avslutande åtgärder utan även i fråga
om genomförandet, utgöres av inskrivningsområdet under chefsskap av en
aktiv regementsofficer — inskrivningschefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
För varje inskrivningsområde skall finnas en inskrivningsnämnd med inskrivningschefen
som ordförande. Nämnden bör biträdas av två läkare samt
ett av inskrivningschefens expedition — inskrivningsexpeditionen —• organiserat
sekretariat. För liela riket skall finnas en gemensam besvärsinstans för
inskrivningsärenden.
Värnpliktsregistreringen ordnas liksom inskrivningsväsendet gemensamt
för samtliga värnpliktiga. Registreringen av marinens sjömanshusinskrivna
värnpliktiga sker sålunda efter samma grunder som registreringen av övriga
värnpliktiga, varvid dock sjömanshusen medverka med i huvudsak samma
åligganden som för närvarande. Indelningen i beväring och landstorm förutsättes
upphävd, varför den särskilda registreringen av landstormsmännen
utgår.
Vid truppförband och motsvarande enheter registreras de värnpliktiga, som
dit fördelats för utbildning och för mobilisering. Vid inskrivningsexpeditionerna
registreras alla värnpliktiga, som äro kyrkobokförda inom vederbörligt
inskrivningsområde. Vissa värnpliktiga, som icke kunna tågås i anspråk för
utbildning och mobilisering, såsom tillfälligt odugliga till krigstjänst, samvetsömma,
de som ha uppskov vid mobilisering samt de som tillhöra äldre vid
mobilisering övertaliga årsklasser, registreras endast vid inskrivningsexpeditionen.
Riktlinjerna för registreringsmyndigheternas organisation hava av rullföringsnämnden
sammanfattats sålunda:
De lokala registreringsmyndigheterna anslutas dels till inskrivningsområdena
och dels till truppförbanden. Verksamheten vid inskrivningsområdena
omfattar inskrivningsväsendet och den territoriella värnpliktsregistreringen,
vid truppförbanden endast truppförbandsregistreringen.
Befattningen med inskrivningsväsendet frigöres från infanteriregementschefen
och uppdrages åt en särskild chef — inskrivningschef — som bör vara
regementsofficer på aktiv stat. Inskrivningschefen utövar ledningen även över
den territoriella värnpliktsregistreringen.
Inskrivningsområdenas expeditioner tänkas förlagda till infanteriregementena.
Med hänsyn till sambandet mellan inskrivningsväsendet och den territoriella
värnpliktsregistreringen, å ena, samt truppförbandsregistreringen, å
andra sidan, bör ett infanteriregementes mobiliseringsavdelning samordnas
med inskrivningsområdets expedition. Inskrivningschefen bör föra befäl över
såväl inskrivningsexpeditionen som mobiliseringsavdelningen.
Den beträffande inskrivningsväsendet föreslagna, för alla försvarsgrenarna
gemensamma centrala myndigheten bör leda och kontrollera även värnpliktsregistreringen.
Den centrala myndigheten avses skola förses med en s. k.
hålkortsanläggning.
Den omläggning av inskrivningsväsendet och värnpliktsredovisningen, som
rullföringsnämnden sålunda föreslagit, har jag vid anmälan av propositionen
nr 318 i princip förordat. I anslutning därtill framhöll jag emellertid, att de
personalfrågor, som sammanhängde med det nya systemet, för det dåvarande
vore föremål för utredning inom rullföringsnämnden och att, sedan förslag i
ärendet inkommit, dessa frågor snarast borde upptagas till övervägande.
Det nu anförda ger vid handen, att — innan det av riksdagen fattade principbeslutet
om ändrad ordning för de värnpliktigas rullföring och redovisning
kan genomföras — ståndpunkt måste tagas till vissa frågor av organisatorisk
natur och till vissa anslagsfrågor, som vid ärendets riksdagsbehandling lärn
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
näts öppna. I samband därmed bör avgörande träffas rörande de personalfrågor
m. m., som sammanhänga med det i propositionen 1941: 318 framlagda
förslaget till ändringar i inskrivningsväsendet. I det följande upptager jag
till behandling de av dessa spörsmål, som synas böra nu underställas riksdagen,
nämligen frågan örn
anslag till central hålkortsanläggning,
personalorganisationen för inskrivnings- och redovisningsmyndighetema
samt
lokalbehovet för dessa myndigheter.
l:o) Central hålkortsanläggning.
I skrivelse den 19 augusti 1941 framlade rullföringsnämnden förslag örn
anskaffande av erforderliga maskinella hjälpmedel för den för inskrivningsväsendet
och värnpliktsredovisningen ifrågasatta centrala ledningen. Med
utgångspunkt från chefens för armén förslag den 23 december 1940 och vad
i ämnet anförts i propositionen 1941:39 lämnade nämnden en utförlig
redogörelse för de uppgifter, som enligt dess mening borde tillkomma
den centrala myndigheten. I sådant hänseende förordade nämnden sammanfattningsvis,
att centralmyndigheten skulle i vissa avseenden självständigt
utöva och i andra avseenden utgöra förmedlande organ för ledningen
av den verksamhet, som anförtrotts de lokala myndigheterna, d. v. s.
värnpliktsinskrivningen, den territoriella värnpliktsrekryteringen, uppskovssystemet,
användningen av tillgängliga värnpliktsreserver, de värnpliktigas
utbildning och tjänstgöring samt mobiliserings- och krigsplacering. För att
bereda den centrala ledningen möjlighet att fullgöra den mängd skiftande
uppgifter, som enligt dessa grunder skulle ankomma på myndigheten, vore
det enligt nämndens mening nödvändigt att ledningen bereddes tillgång till
hålkort och erforderliga maskiner för dessas bearbetning. Tillgång till sådana
maskiner kunde beredas antingen genom att särskild maskinanläggning
ställdes till ledningens förfogande eller att annan maskinanläggning finge
utnyttjas för ändamålet. Rullföringsnämnden hade undersökt och mot varandra
vägt dessa alternativ samt därvid kommit till den uppfattningen, att
sambruk av maskinanläggning med annan myndighet eller institution icke
vore att rekommendera. Den centrala ledningen borde disponera över egen
hålkortsanläggning.
I skrivelsen upptog rullföringsnämnden även till behandling frågan örn
lokalbehovet för hålkortsanläggningen. Under framhållande av att frågan örn
utnyttjande av lämplig lokal i militärstabsbyggnaden angivits vara beroende
av frågan om inrättandet av nya lokaler för krigsarkivet, anförde nämnden
bland annat följande:
Största delen av nämnda arkivs i militärstabshuset förvarade arkivserier
hade i samband med krigsutbrottet 1939 evakuerats och inrymts i provisoriska
lokaler. Härigenom hade möjlighet skapats att i de evakuerade lokalerna
provisoriskt inrymma en hålkortsanläggning, krävande omkring 100 kvadratmeters
golvyta. Endast därest de evakuerade arkivalierna småningom skulle
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
återföras till de förutvarande lokalerna, kunde dessa icke disponeras för hålkortsanläggningen.
Av många skäl syntes ett sådant återförande icke vara
lämpligt. En särskild byggnad för krigsarkivet och försvarsstabens krigshistoriska
avdelning hade sålunda sedan lång tid framstått som ett påtagligt
behov. 1 sistnämnda avseende hade chefen för armén, med instämmande av
överbefälhavaren, hemställt, att åtgärder måtte bliva vidtagna. De genom
evakueringen tillfälligt disponibla lokalerna vore belägna under markytan.
En permanent installation syntes med hänsyn till arbetsförhållandena böra
så småningom anordnas så att dagsljus vunne tillträde till lokalerna. Detta
torde kunna ske först sedan krigsarkivet i sin helhet utrymt de nuvarande
lokalerna.
I fråga örn kostnaderna för anskaffning av hålkortsanläggningen anförde
rullföringsnämnden, att nämnden bibringats den uppfattningen, att en anläggning
av den storleksordning, som chefen för armén i sin skrivelse den 23
december 1940 föreslagit — typ Hollerith —, skulle motsvara behovet. Enär
maskinerna avsåges att förhyras för ett år åt gången, förefunnes möjlighet att
med ledning av vunna erfarenheter framdeles göra erforderliga justeringar
beträffande maskinutrustningen. Nämnden, som framhölle, att tidigare avgivet
anbud å hålkortsanläggning fortfarande stöde fast, hade beräknat engångskostnaderna
till samma belopp som angivits i propositionen 1941: 39,
eller 66,000 kronor. Årskostnaderna hade nämnden beräknat till 31,000 kronor.
I sistnämnda belopp inginge emellertid icke några personalkostnader. Nämnden
framhöll i anslutning härtill, att den tilltänkta centrala myndighetens personalorganisation
ännu icke varit föremål för slutlig handläggning inom nämnden,
varför frågan örn personal för hålkortsanläggningens handhavande och skötsel
icke upptagits. Det syntes dock nämnden, som om personal vid försvarsväsendet
i mycket stor omfattning — icke minst personal i officers- och underofficersbefattningar
-—- kunde genom anskaffning av en hålkortsanläggning
frigöras från tidsödande manuella skriv- och räknearbeten och mera rationellt
än för närvarande tillgodogöras försvaret. Det syntes även nämnden uppenbart,
att det för verksamheten i dess helhet erforderliga personalbehovet bleve
avsevärt mindre, därest en hålkortsanläggning inginge i organisationen, än
örn så icke vore fallet.
På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde rullföringsnämnden
— under framhållande att nämnden ansett sig böra vid lösningen av det
nämnden givna uppdraget räkna med att försvarsväsendet bereddes tillgång
till en hålkortsanläggning samt att nämnden under denna förutsättning utarbetade
det blivande rullförings- och redovisningssystemet -— dels att rullföringsnämnden
måtte bemyndigas ombesörja förhyrning och anskaffning
av erforderlig materiel för ordnandet vid försvarsväsendet av en hålkortsanläggning
ävensom att i enlighet med lämnade uppgifter angående
lokaler m. m. vidtaga för ändamålet i övrigt nödiga åtgärder, dels ock att
följande belopp måtte ställas till rullföringsnämndens förfogande, nämligen
66,000 kronor för bestridandet av engångskostnader för hålkortsanläggningens
ordnande samt 15,500 kronor för bestridandet av å budgetåret 1941/42 belöpande
kostnader för materiel. Anskaffningen borde påbörjas i så god tid, att
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
anläggningen kunde träda i funktion redan vid övergången till det nya redovisningssystemet.
I utlåtande den 26 augusti 1941 tillstyrkte arméförvaltningens civila departement
bifall till rullföringsnämndens förslag.
Genom brev den 29 augusti 1941 lämnade Kungl. Majit rullföringsnämnden
det begärda bemyndigandet samt förordnade, att arméförvaltningens civila
departement finge för gäldande av de med anläggningens ordnande och drift
sammanhängande kostnaderna, efter rekvisition i män av behov, till rullföringsnämnden
utbetala sammanlagt högst 81,500 kronor från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget övriga utgifter (Gb).
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att den utredning rörande
anskaffning av en central hålkortsanl äggning, som jag vid anmälan av propositionen
1941:39 förordade, givit vid handen nödvändigheten av att jämväl
denna anläggning kommer till stånd i samband med genomförandet vid årsskiftet
1941—1942 av den nya organisationen för de värnpliktigas rullföring
och redovisning. Kungl. Majit har därför medgivit, att vissa kostnader för anläggningens
ordnande och drift under budgetåret 1941/42, tillhopa 81,500
kronor, finge bestridas från vederbörligt förskottsanslag. För täckning av de
sålunda förskottsvis bestridda utgifterna torde särskilda anslagsmedel nu böra
anvisas å riksstaten.
Frågan örn beredande av lokaler för den nya hålkortsanläggningen kan, såsom
rullföringsnämnden framhållit, för närvarande icke definitivt lösas. Tills
vidare föreligger emellertid möjlighet att provisoriskt inrymma anläggningen
inom militärstabsbyggnaden i vissa av krigsarkivet tidigare disponerade utrymmen.
Jag finner mig i avbidan på vidare utredning av frågan böra förorda,
att denna ordning tills vidare må äga bestånd.
2:o) Personalorganisation.
I en i oktober 1941 dagtecknad skrivelse har rullföringsnämnden till behandling
upptagit de personalfrågor, som sammanhänga med genomförandet
av det nya inskrivnings- och redovisningssystemet, över förslaget hava yttranden
avgivits av ett flertal myndigheter.
Rullföringsnämndens förslag.
Kullföringsnämnden har till en början angivit följande grundläggande synpunkter
på organisationens utformning:
För inskrivningsväsendet och den territoriella värnpliktsregistreringen bör
inom varje inskrivningsområde finnas en inskrivningschef och en inskrivningsexpedition.
Inom inskrivningsexpeditionen bör jämväl registrering rörande
utbildning, tjänstgöring och krigsanvändning äga rum för personal, som icke
är registrerad vid förband eller hos central myndighet. Registrering i vad
avser utbildning, tjänstgöring och krigsanvändning av den personal, som är
fördelad till de särskilda förbanden, bör vid varje förband omhänderhavas av
en mobiliseringsavdelning under ledning av en mobiliseringschef. Inom mobiliseringsavdelningen
bör denna registrering i fråga örn utbildning och tjänstgöring
ombesörjas av en personaldetalj samt beträffande krigsanvändning av
Departements
chefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
en mobiliseringsdetalj. Vid infanteriregementena bör inskrivningschefen jämväl
vara mobiliseringschef.
För ledning och övervakning av inskrivningsväsendet samt av registreringsverksamheten
vid inskrivningsexpeditioner och förband bör finnas en central
myndighet — centrala värnpliktsbyrån — vilken förutsatts i flertalet avseenden
vara underställd chefen för armén. Till byrån bör ansluta den centrala
hålkortsanläggningen med tillhörande hålkortsregister över all värnpliktig
och annan till försvars väsendet knuten personal. Byrån bör även ombesörja
registrering av den personal, som ingår i vissa högre staber m. fl. i vad avser
utbildning, tjänstgöring och krigsanvändning.
Från dessa organisatoriska förutsättningar har rullföringsnämnden framlagt
beräkningar rörande personalbehovet.
Inskrivningscheferna. Inskrivningschefen, som enligt rullfö ringsnämndens
mening bör vara regementsofficer på aktiv stat, bör intaga en
ledande ställning i fråga örn inskrivning och redovisning av värnpliktiga inom
inskrivningsområdet och ingå såsom ordförande i inskrivningsnämnden. Vidare
skall inskrivningschefen under regementschefen förbereda och leda infanteriregementets
mobilisering. Slutligen förutsattes inskrivningschefen skola efter
mobilisering bestrida befattningen såsom depåchef.
Med hänsyn till dessa uppgifter är det enligt rullföringsnämnden av vikt,
att befattningen såsom inskrivningschef blir besatt med en synnerligen väl
kvalificerad regementsofficer. På den, som skall förordnas såsom inskrivningschef,
böra därför ställas samma fordringar, som för närvarande gälla
vid befordran till överstelöjtnant. Därigenom hålles även möjligheten öppen
för inskrivningschef att efter några års väl meriterad tjänstgörng vinna befordran
till regementschef. I enlighet härmed föreslår rullföringsnämnden,
att befattningar såsom inskrivningschef uppföras på aktiv stat med överstelöjtnants
avlöningsförmåner.
Rullföringsnämnden har i detta sammanhang framhållit, att enligt gällande
pensionsbestämmelser överstelöjtnant på aktiv stat är skyldig att avgå redan
vid en levnadsålder av 55 år. Inskrivningschef bör emellertid enligt nämndens
mening kunna kvarstå i sin befattning intill fyllda 60 år.
Såsom tidigare framhållits, har rullföringsnämnden föreslagit, att inskrivningschefen
under vederbörande regementschef skall förbereda och leda infanteriregementets
mobiliseringsverksamhet och i sådant hänseende i egenskap
av mobiliseringschef leda arbetet å regementets mobiliseringsavdelning.
I anslutning härtill har nämnden anföll följande.
Det framgår av motiveringen till 1936 års härordning, att den nuvarande
överstelöjtnanten vid infanteriregemente var avsedd till ledare av mobiliseringsverksamheten
vid regementet. Vid sidan av denna uppgift ålåg det
honom att tjänstgöra såsom ställföreträdare för regementets chef. Emellertid
har sedan genomförandet av nämnda härordning så väsentliga organisatoriska
utökningar företagits, att överstelöjtnanten numera icke kan påräknas för
den i härordningen avsedda uppgiften såsom ledare för mobiliseringsverksamheten.
På grund härav synes det ofrånkomligt att vid genomförandet av den
nya rullföringsorganisationen inrätta en ny befattning vid varje infanteriregemente.
Detta är desto mer erforderligt, som huvuduppgiften som inskriv
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
ningschef ytterligare tillkommer. Det synes emellertid icke riktigt att betrakta
denna utökning som betingad av den nya redovisningsorganisationen,
då personalen i fråga redan i 1936 års försvarsorganisation var beräknad för
mobiliseringsverksamheten.
Personalbehovet vid inskrivningsexpeditionerna. Rullföringsnämnden
har vid sina beräkningar rörande personalbehovet vid inskrivningsexpeditionerna
utgått från en normaltyp, avsedd för flertalet inskrivningsområden.
Med utgångspunkt från denna normaltyp ha särskilda beräkningar
gjorts för inskrivningsexpeditionerna inom Stockholms, Västgöta-Bohus och
Gotlands inskrivningsområden. Personalbehovet för en inskrivningsexpedition
av normal typ angives av nämnden till en officer och en underofficer, båda
pensionerade, samt ett kvinnligt skrivbiträde. Nämnden anför härom följande:
Behovet av officerare och underofficerare uppgår under månaderna februari
och mara, d. v. s. under tiden för inskrivningsförrättningarna, till sammanlagt
något mer än två; häri inräknat den underofficer, som deltager i nämnda
förrättningar. Under återstoden av året är behovet lägre. Behovet har dock
ansetts böra sättas till en officer och en underofficer, båda pensionerade, då
här berörda personal bör vara väl förtrogen med det speciella inskrivningsarbetet
och verksamheten kräver tillgång till personal med såväl officers- som
underofficers kvalifikationer. Härigenom uppkommer visserligen ett överskott
av kvalificerad arbetskraft under månaderna maj—december. Under
dessa delar av året erfordras emellertid en arbetsförstärkning vid infanteriregementets
mobiliseringsdetalj. Detta behov kan tillgodoses genom överflyttning
av officer från inskrivningsexpeditionen.
Antalet kvinnliga skrivbiträden har upptagits till ett. Ett ytterligare behov
av skrivhjälp, som förefinnes dels under januari och april i samband med
förberedelserna och efterarbetena till inskrivningsförrättningarna, dels under
de mellanliggande månaderna februari och mars vid dessa förrättningar, bör
kunna fyllas med extra personal.
Beträffande Stockholms inskrivningsområde angiver nämnden personalbehovet
till en pensionerad officer, tre pensionerade underofficerare och två
skrivbiträden. För Västgöta-Bohus inskrivningsområde avses en officer och
två underofficerare, likaledes pensionerade, samt ett skrivbiträde. För Gotlands
inskrivningsområde slutligen beräknas en pensionerad underofficer och
ett skrivbiträde.
Personalbehovet vid mobiliseringsavdelningarna. Rullföringsnämndens
personalberäkningar för truppförbandens mobiliseringsavdelningars
båda detaljer — personaldetaljen och mobiliseringsdetaljen — framgå
av tablån å nästa sida.
Eullföringsnämnden föreslår följande arvoden för den pensionerade personalen,
nämligen 3,600 kronor för den pensionerade officeren vid inskrivningsexpeditionen
inom Stockholms inskrivningsområde, 3,180 kronor för
övriga pensionerade officerare samt 2,130 kronor för samtliga pensionerade
underofficerare. Avlöningen för de kvinnliga skrivbiträdena har beräknats till
2,700 kronor.
Förordnande för annan officerspersonal än inskrivningschef bör enligt
nämndens mening meddelas för högst tre år. Förnyat förordnande, varje gang
10
Kungl. Majus proposition nr 340.
för tre år, borde kunna meddelas men icke avse längre tid än till 65 år för
pensionerade officerare och underofficerare. I sistnämnda avseende föreslås
sålunda, att den nu stadgade avgångsåldern för rullföringspersonalen bibehålies.
Härvid förutsättes icke blott att tiden för förordnande begränsas på sätt ovan
angivits utan även att gällande bestämmelser angående entledigande av befattningshavare
efter tre månaders uppsägning bibehållas.
Personalbehov vid mobilisera {^avdelning.
Truppförband
Personaldetaljen
Hobiliserings-
detaljen
Gemensamt
Officerare
Under-
officerare
Officerare
Under-
officerare
Under-
officerare
Skriv-
biträden
1 infanteriregemente av normaltyp
i
1 i+i
i
1
19 infanteriregementen» »
—
19
1 19 + 19
19
_
19
I 18.............
—
1
1 1
A 1, A 2, A 4—A 7, A 9 och A 10
tillhopa............
1 12
12
12
A 3, A 8, All tillhopa...........
Kavalleriets truppförband, tillhopa
—
_
1 3 + 3
_
3
3
—
—
1 4
_
4
4
Ingenjörtrupperna, tillhopa........
—
_
1 5 + 2
_
5
5
Trängtrupperna, tillhopa........
—
—
1 4 + 4
_
4
4
Signaltrupperna, tillhopa.......
—
—
1 2
_
2
2
Intendentuxtrupperna, tillhopa ....
—
—
1 3
—
3
3
Summa armén
—
21
1 54 + 29
20
33
53
Karlskrona örlogsstation.........
_
1
1 1 + 1
1
2
Stockholms »
—
1
1 1 + 1
1
2
KA 1, KA 2, tillhopa..............
—
—
1 2 + 2
2
2
KA 3 ...........
—
—
1 1
—
1
i
Summa marinen
—
2
1 5+4
2
3
7
En flygflottilj (motsvarande) ......
_
_
1 1
1
1
12 förband, tillhopa ...........
—
—
1 12
—
12
12
Summa flygvapnet
—
—
1 13
—
13
13
Tillhopa
- 1
23 |
72 + 33 |
22
49 |
73
1 Kapten på aktiv stat. Övriga i tablån upptagna officerare eller underofficerare äro
pensionerade.
Personal, som överflyttades från innehavande till nya befattningar, borde
tillerkännas ersättning för flyttningskostnader enligt vanliga grunder.
Jämförelse mellan nuvarande och av nämnden beräknat personalbehov.
Nämnden har verkställt en jämförande undersökning mellan
å ena sidan det av nämnden beräknade personalbehovet för det nya inskrivnings-
och redovisningsväsendet och å andra sidan den nu för motsvarande
ändamål utnyttjade personalen. I fråga örn personalen på aktiv stat anför
nämnden bland annat följande:
I nu rådande läge är det icke möjligt att fa en översikt över vilken aktiv
personal, som ständigt tages i anspråk för inskrivnings- och mobiliseringsärenden.
Självfallet växlar personalbehovet högst väsentligt från den eria
tiden till den andra. Ständiga personalbyten förekomma dessutom på grund
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
av kommenderingar i beredskapstjänst. Vid en jämförelse ha därför såsom
utgångspunkt valts de uppgifter, som finnas införda i betänkanden, propositioner
och riksdagshandlingar rörande 1936 års försvarsordning.
Ett studium av nämnda handlingar ger vid handen, att det endast ifråga
örn viss personal klart utsäges, att den är avsedd för inskrivnings- och mobiliseringsärenden.
Ofta omnämnes endast i förbigående, att personal är avsedd
att vid sidan av andra uppgifter även taga befattning med mobiliseringsärenden.
Vid sådant förhållande är det icke möjligt att åstadkomma en direkt
jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna organisationen med ty
åtföljande kostnadsberäkningar. Det blir nödvändigt att begränsa framställningen
till ett bedömande i varje särskilt fall i vad mån den föreslagna personalen
kan anses hava motsvarighet för närvarande och om förslaget kommer
att medföra personalökning eller möjliggöra aktiv personals frigörande för
annan användning.
I detta sammanhang vill emellertid rullföringsnämnden framhålla den stora
betydelsen av att den personal, som framdeles avses för här berörda verksamhet,
verkligen erhåller en fast placering i sin befattning, varförutan den
erforderliga stadgan och kontinuiteten i verksamheten icke kan ernås.
Rullföringsnämnden räknar med att vid varje förband skall finnas en aktiv
kapten som ständig målsman för mobiliseringsarbetet. En jämförelse med
den bestående organisationen giver vid handen följande.
Vid infanteriregementena sker icke någon ändring.
Vid kavalleriregementena innebär förslaget en personalminskning vid två
regementen; vid de två övriga regementena däremot en personalökning. Vid
samtliga regementen sker en omflyttning av arbetsuppgifter mellan regementsofficerare
och ryttmästare.
Vid artilleriet frigöras å ena sidan styckjunkare för användning i annan
tjänst, varjämte delvis i anspråk tagna regementsofficerare kunna helt ägna
sig åt andra uppgifter; å andra sidan följa vissa ändringar med det utökade
antalet förband.
Vid ingenjörtrupperna kunna regementsofficerare, som nu endast delvis
tagas i anspråk för mobiliseringsärenden, frigöras från befattning med dessa
ärenden. I stället måste vid ingenjörkårerna tre kaptener helt — och vid de
förutsedda detachementen i Karlstad och Östersund vardera en kapten delvis
— tagas i anspråk för ändamålet.
Vid signaltrupperna överflyttas likaledes vissa göromål, som för närvarande
påvila regementsofficer, på kaptener, varav en endast delvis blir tagen i
anspråk.
Vid trängtrupperna sker likaledes en överflyttning av göromål från majorer
till kaptener, varjämte fyra löjtnanter frigöras från detta arbete. Här synes
sålunda en personalminskning inträda.
Vid intendenturtrupperna tages den redan befintliga personalen i anspråk
i större utsträckning än vad hittills varit fallet.
Vid flottan, där två kaptener helt och två delvis tagits i anspråk, synas de
senare kunna undvaras.
Vid kustartilleriet kunna två underofficerare frigöras.
Vid flygvapnet sker i här berörda sammanhang icke annan ändring än
ökningen av antalet förband nödvändiggör.
Av det anförda torde framgå, att det näppeligen är möjligt åstadkomma
någon exakt jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna organisationen
i avseende på den aktiva personalen. Än mindre är det möjligt att
framlägga någon jämförande kostnadsberäkning av värde. I stort sett torde
kunna sägas, att den föreslagna organisationen ställer större anspråk på
ständigt till förfogande stående personal än den nuvarande. Personalbehovet
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
har dock kunnat starkt begränsas på grund av tillgången till maskinella hjälpmedel.
I den nuvarande organisationen är det ständiga behovet mindre, då
mobiliseringsarbetet i egentlig mening är koncentrerat till en relativt kort
tidsperiod, under vilken tillfällig personal ställes till förfogande i mycket stor
omfattning.
Rullfö ringsnämnden framhåller som sin åsikt, att det icke syntes erforderligt
att för den nya organisationens genomförande nu vidtaga ändringar i
gällande stater i vad avsåge den aktiva personalen. Därmed syntes kunna
anstå till i samband med genomförandet av en ny försvarsordning, i vilket
sammanhang samtliga förbands personalstater syntes komma att bliva föremål
för översyn.
Beträffande den pensionerade personalen har nämnden framhållit, att
enligt nuvarande ordning 110 officerare och 147 underofficerare helt toges i
anspråk för inskrivningsväsendet och mobiliseringsarbetet, däribland en
expeditionsofficer vid Svea livgarde, en inskrivningsofficer vid militärbefälet
på Gotland samt 21 mobiliseringsofficerare och 21 exp''editionsunderofficerare,
knutna till truppförbanden. Vidare har nämnden framhållit, att även viss
annan personal delvis toges i anspråk för den verksamhet, som komme att
övertagas av den nya organisationen. Sålunda hade beräknats, att 75 procent
av det arbete, som åvilade 157 landstormsområdesbefälhavare, komme att
övertagas, liksom även i betydande utsträckning det arbete, som nu åvilade
expeditionsunderofficerarna vid avdelning I i infanteriregementsstaberna och
vid militärområdesstaberna.
En sammanställning i syfte att få fram en direkt jämförelse mellan den
nuvarande organisationen och den blivande ger enligt nämnden vid handen,
att antalet pensionerade officerare komme att minska med 57 (52 procent)
och antalet pensionerade underofficerare med 29 (20 procent) samt att 157
landstormsområdesbefälhavare komme att utgå ur redovisningsorganisationen.
Nämnden har uppgjort följande jämförande kostnadstablå:
Pensionerade officerare............
» underofficerare......
Landstormsområdesbefälhavare ....
Skrivbiträden ....................
Nu
Föreslås
Minsk-
ning
Ökning
Kostnader, kronor
Nu
Föreslås
110
147
157
53
118
95
57
29
157
95
349 380
315 000
97 335
168 960
251 340
254 500
Summa kronor
Summa minskning
761 715
86
674 800
915
Personalbehovet vid c entrala värnpliktsbyrån. För att närmare
klarlägga byråns åligganden och beskaffenheten av de ärenden, som där skola
handläggas, ävensom för att belysa arbetets art och omfattning med därav
följande behov av personal i olika kvalitetsgrupper, har rullföringsnämnden
låtit verkställa särskild utredning, av vilken inhämtas följande:
De ärenden, som byrån avses skola handlägga, kunna sammanföras under
följande huvudrubriker:
13
Kungl. Majlis proposition nr 340.
inskrivningsväsende,
territoriell värnpliktsrekrytering,
personalregistrering,
utbildning och tjänstgöring,
uppskovsväsende samt
Det synes icke uteslutet, att den till byrån anslutna hålkortsanläggningen
framdeles kan komma till användning även för andra ändamål än för personalredovisningen,
t. ex. redovisningen av viss materiel och hästar.
Ärenden, som stå i samband med inskrivningsväsendet, äro exempelvis:
frågor rörande värnpliktslag och andra lagar, såsom lagen örn värnpliktiga,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, samt följdförfattningar
därtill, bland annat inskrivningsförordningen och besiktmngsregiementet,
i vad rör inskrivning av värnpliktiga; o
förslag till bestämmelser och anvisningar i kommandovag angående arbetets
bedrivande vid inskrivningsnämnd;
förslag till bestämmelser i kommandoväg — generalorder nr 1 — angående
den årliga uttagningen och tilldelningen av värnpliktiga ävensom till bestämmelser
angående fördelning av studenter och likställda samt andra värnpliktiga,
beträffande vilka fördelningen i detalj bör centralt regleras;
bearbetning av den årliga inskrivningens resultat — bland annat upprättande
av härför erforderlig statistik, jämväl över utfallet av läkarundersökningarna;
. .. . ...
kontroll ur militär synpunkt av insknvnmgsnamnders och msknvnings
chefers
verksamhet; samt
förberedelser för inskrivningsrådets verksamhet.
Ärenden, som stå i samband med den territoriella värnphktsrekry tering en,
äro exempelvis: . ... , .. .....
frågor rörande ändring av rikets indelning i områden tor de värnpliktigas
inskrivning och redovisning;
frågor rörande truppförbands, örlogsstationers och flygforbands territoriella
rekrytering med värnpliktiga ävensom rörande möjligheterna att inom
de särskilda rekryteringsområdena för andra samhällsviktiga ändamål än for
krigsmakten avse värnpliktiga med viss utbildning. .
Ärenden, som stå i samband med personalregistrermgen, aro exempelvis:
bestämmelser rörande samtliga personalkategoriers registrering vid inskrivningsområde,
förband och värnpliktsbyrån såväl vad beträffar lokal- som
trupp- och hålkortsregistrering; . , .
kontroll av registreringsarbetet vid krigsmaktens samtliga registrerings
^verkställande
och tillhandahållande för skilda ändamål av undersökningar
och utredningar till olika militära och eventuellt andra myndigheter beträffande
den registrerade personalen; ,
frågor rörande den maskinella utrustningen och därmed sammanhängande
Ärenden, som stå i samband med utbildning och tjänstgöring, äio exem
-
1 löpande ärenden angående de värnpliktigas uttagning och tilldelning samt
överföring i övrigt mellan olika redovisnings-, utbildnings- oell användbarhets
framställningar
från myndigheter och enskilda angående anstånd med
tjänstgöring eller annan ändring i tjänstgöringsförhållande,
frågor rörande samvetsömmas inkallelse och tjänstgöring.
Ärenden, som stå i samband med uppsIcovsväscYidct, äro exempelvis.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
bestämmelser och anvisningar angående uppskov och ledighet för värnpliktiga
och annan till försvarsväsendet knuten personal; samt
löpande frågor rörande beviljandet av uppskov och ledighet för olika
personalkategorier och enskilda såväl jämlikt uppskovskungörelsen som utöver
dennas bestämmelser, t. ex. för statliga och kommunala myndigheter,
jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, fiske, studier m. m., liksom rörande ställandet
av fast anställd personal till förfogande för sådana ändamål.
Ärenden, som stå i samband med krigsplaceringen, äro exempelvis:
utarbetandet av tekniska bestämmelser rörande krigsplacering av personalen;
r
teknisk reglering mellan olika myndigheter av förfoganderätten över
personal för krigsplacering;
kontroll över förbandens krigsplaceringsarbete;
utarbetande av tekniska bestämmelser rörande inkallelseförfarande vid
mobilisering samt depå- och fältredovisning i olika avseenden;
kontroll av depå- och fältredovisning m. m.
Beträffande byråns ställning inom försvarsväsendet och dess organisation
anför rullföringsnämnden vidare:
Ansvars- och befälslinjerna gå genom chefen för armén i frågor, som beröra
flera än en försvarsgren. I frågor, som uteslutande beröra en försvarsgren gå
de genom vederbörande försvarsgrenschef. Beroende av ärendenas natur och
Kungl. Majda bemyndigande i avseende på beslutanderätten, förutsättas
dessa hilva avgjorda av Kungl. Maj:t, försvarsgrenschef eller i vissa fall av
chefen för centrala värnpliktsbyrån. Denne bör givetvis tilldelas befogenhet
att besluta i interna registreringsärenden.
Beskaffenheten av de ärenden, som skola handläggas vid byrån, fordrar,
att samtliga försvarsgrenar äro organiskt representerade inom densamma!
Byrån innesluter därför en detalj för varje försvarsgren. Genom en så ordnad
indelning i detaljer komma även de tidigare berörda ansvars- och befälslinjerna
till uttryck i organisationen. En enhetlig handläggning av den mångfald
rena värnpliktsärenden, som här förekommer, har ansetts påfordra en
särskild värnpliktsdetalj.
Till centrala värnpliktsbyrån ansluter dels den centrala hålkortsanläcrgningen
såsom en hålkortsdetalj, dels en registerdetalj med adresseringsmaskmanläggmng
för högre staber och förvaltningar.
Personalbehovet beräknar rullföringsnämnden till — förutom byråns chef
— sex kompaniofficerare på aktiv stat (därav fyra från armén, en från marinen
och en från flygvapnet), feni pensionerade officerare (därav två från armén,
en från marinen, en från flygvapnet och en från armén, marinen eller flygvapnet),
en förste aktuarie i lönegrad A 26, avsedd såsom föreståndare för
hålkortsanläggningen, en inspektör i lönegrad A 22, avsedd för biträde med
handläggning av ärenden av registrerings-teknisk natur, för kontroll vid truppförbanden
m. m., en aktuarie i lönegrad A 21 såsom biträde åt föreståndaren
ävensom 11 kvinnliga biträden (avlöning 2,700 kronor).
Byråns chef bör enligt nämndens förslag vara överste på aktiv stat, förordnas
av Kungl. Maj:t och åtnjuta arvode motsvarande lönen i lönegrad Oa 6.
Kostnaderna för den nytillkommande personalen har nämnden beräknat
sålunda:
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
byråchefen, överste på aktiv stat med arvode .......... kronor 14,010
förste aktuarien (A 26) ...................................................... » 10,020
inspektören (A 22) ............................................................ » 8,100
aktuarien (A 21) ............................................................... » 7,668
fem kvinnliga skrivbiträden ............................................. » 13,500
sex kvinnliga biträden .......................................... » 16,200
Summa kronor 69,498.
Rullföringsnämnden framhåller, att endast den såsom byråns föreståndare
avsedde regementofficeren representerade en utökning av den militära personalen.
Nämnden anför härom:
En jämförelse med den nuvarande organisationen möter i avseende på den
aktiva personalen samma svårigheter, som påvisats ifråga örn samma personal
vid förbanden. Att behov föreligger av ytterligare en regementsofficer som
chef för centrala värnpliktsbyrån torde vara obestridligt. Däremot torde
icke med skäl kunna göras gällande, att det på grund av denna byrås tillkomst
erfordras någon personalökning i övrigt. De göromål, som avses påvila
centrala värnpliktsbyrån, måste givetvis för närvarande påvila någon personal.
Snarare torde arbetet i den nya organisationen minskas i förhållande till vad
som för närvarande utföres. Det kan därför icke vara tal örn något annat än
en omflyttning av personal. Huruvida personalstaten vid berörda försvarsgrenar
i och för sig är otillräcklig, undandrager sig rullföringsnämndens bedömande.
På grund av det anförda synes aktiva staten endast böra ökas med en
regementsofficer.
Vad angår pensionerad personal, innebär reformen endast en omflyttning
av personalen. Härvid räknas med att centrala värnpliktsbyrån skall övertaga
de uppgifter som för närvarande åvila följande pensionerade personal,
nämligen två officerare vid försvarsstaben samt en officer vid vardera arméstaben,
marinstaben och flygstaben. Beroende på i vilken utsträckning Kungl.
Maj:t kan giva chefen för armén beslutanderätt i värnpliktsärenden kunna
även i viss utsträckning de åligganden komma att övertagas, som nu åvila
personal i kommandoexpeditionerna.
Det är för rullföringsnämnden uppenbart, att det kan vålla myndigheterna
mycket stora svårigheter att vid omorganisationen avstå sådan personal till
centrala värnpliktsbyrån, som måhända icke uteslutande är sysselsatt med
handläggning av frågor, som avses skola falla inom byråns verksamhetsområde.
Vid sådant förhållande bör tills vidare den möjligheten stå öppen
att med utnyttjande av de befogenheter härutinnan, som äro tillagda vederbörande
chefer, beordra ersättare för personal, som skall överflyttas till värnpliktsbyrån.
Organisationens genomförande. Rullföringsnämnden har utgått
från att den nya organisationen skall kunna träda i verksamhet från och med
ingången av år 1942. Enligt nämndens mening borde samtliga för det nya
systemet avsedda befattningshavare om möjligt vara tillsatta från och med den
1 december 1941. Härigenom möjliggjordes, att personalen i fråga under
december månad kunde beordras till utbildningskurser och i övrigt så snart
behov inträdde fogas in i förberedelsearbetet för övergångens genomförande.
För att säkerställa ett gott urval borde befattningarna såsom inskrivnings
-
16
Kungl. May.ts proposition nr 340.
chef tillsättas av Konungen samt övriga för den lokala registreringsverksamheten
avsedda befattningar av respektive försvarsgrenschefer. Yad beträffade
befattningarna såsom inskrivningschef, kunde det under nu rådande förhållanden
och då samtliga befattningar skulle tillsättas på en gång bliva
förenat med svårigheter att ur den aktiva personalen få fram erforderligt
antal fullt lämpliga kandidater. Den nuvarande rullföringspersonalen inneslöte
även vissa synnerligen väl kvalificerade personer, vilka avgått från
regementsofficers beställning och ännu icke nått sådan ålder, att fortsatt anställning
ur denna synpunkt icke borde ifrågakomma. Vid sådant förhållande
borde nämnda personal icke uteslutas från rätt att söka befattning såsom
inskrivningschef. Yid arvodesbefattningarnas tillsättande borde beaktas, att
den nuvarande rullföringspersonalen såvitt möjligt vunne anställning inom de
inskrivningsområden eller åtminstone inom de militärområden, där personalen
för närvarande hade sin verksamhet förlagd. Detta vore av värde för övergångens
genomförande.
Kullföringsnämnden förordar sålunda, att i befattning såsom inskrivningschef
vid övergången skall kunna förordnas pensionerad regementsofficer,
som den 1 januari 1942 fyllt högst 58 år. Sådant förordnande bör enligt nämndens
mening utfärdas att gälla tills vidare dock högst till den 1 oktober 1943.
Förordnandet bör sedermera i vederbörlig ordning kunna förnyas för högst
tre år men icke avse längre tid än intill den 1 oktober det år, då befattningshavaren
fyller 60 år. Befattningshavare, som erhåller dylikt förordnande
bör enligt nämnden åtnjuta arvode lika med lönen för överstelöjtnant, varvid
förekommande pension frånträdes.
Bullföringsnämnden har även berört frågan örn den nuvarande rullföringspersonalens
ställning.
Nämnden anför härom följande:
Vid övergångens genomförande bli omkring 57 pensionerade officerare
och omkring 29 pensionerade underofficerare övertaliga. Särskilda åtgärder
måste sålunda vidtagas beträffande denna personal. I regel är denna personal
förordnad på fem år men kan, då så erfordras, entledigas efter skriftlig uppsägning
minst tre månader före anställningens upphörande.
Under övergången är det nödvändigt att åtminstone under några månader
framåt förfoga över personalen ifråga. Dels erfordras i och för sig tillgång
till denna personal för avlämning m. m. av redovisningshandlingar, materiel
m. m., dels bör personalen stå till förfogande för att säkerställa en betryggande
redovisning under tiden närmast efter övergången. Det är vidare att märka,
att vid den förestående omorganisationen av försvarsväsendet vid 1942 års
riksdag användningen av pensionerad personal i ett flertal befattningar utanför
rullföringsorganisationen sannolikt kommer att upptagas till prövning.
Särskilt gäller detta med försvarsområdenas organisation samhöriga personalfrågor.
Yid sådant förhållande kan det icke vara lämpligt att nu taga upp
frågan örn den övertaliga personalen till slutligt avgörande i detta sammanhang.
Slutligen torde det ur såväl statens som den enskildes synpunkter
böra eftersträvas, att icke genom alltför bryska åtgärder försätta den obehövliga
personalen i en onödigt svår ställning.
Med ledning av här anförda synpunkter synes den övertaliga personalen
böra även efter den 1 januari kvarstå i tjänst samt under månaderna närmast
Kungl. Maj:ts proposition nr 340. 17
efter övergången stå till vederbörande ordinarie myndigheters förfogande
enligt senare bestämd fördelning. Sedan behov av personalen ifråga ej längre
föreligger vid redovisningsorganisationen, torde densamma i regel kunna
tagas i anspråk för ersättning av inkallad reservpersonal, intill dess att beslut
kan föreligga vid 1942 års riksdag. Med fördel torde genom detta tillvägagångssätt
den övertaliga personalen kunna beredas arbete intill den 1
oktober 1942, d. v. s. till den tidpunkt, då ingångna kontrakt rörande förhyrning
av lokaler för rullföringsväsendet i regel torde kunna bringas att
upphöra.
Slutligen må framhållas, att rullföringsnämnden förutsatt, att samtliga
landstormsområdesbefälhavare skola kvarstå i sina befattningar intill dess
att deras verksamhet i övrigt blivit fastställd i samband med genomförande
av ny försvarsordning.
Avgivna yttranden.
Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter anser de av rullföringsnämnden
framlagda grunderna för inskrivnings- och redovisningsväsendet lämpliga
och väsentligt överlägsna de nuvarande, överbefälhavaren har emellertid
riktat vissa principiella erinringar mot rullföringsnämndens förslag. Sålunda
har överbefälhavaren funnit starka skäl tala för att låta inskrivningsområdesindelningen
sammanfalla med länsindelningen, överbefälhavaren
ville emellertid icke nu påyrka ändring i den av nämnden föreslagna områdesindelningen
men ansåge det vara av vikt att organisationen icke gjordes sådan,
att en framtida ändring i antydd riktning försvårades.
Beträffande inskrivningschefens ställning i organisationen har överbefälhavaren
riktat erinringar mot förslaget att låta inskrivningschefen vara chef
jämväl för infanteriregementenas mobiliseringsavdelningar och i anslutning
därtill anfört huvudsakligen följande:
Det läge nära till hands att tänka sig att inskrivningschefen komme att
tagas i anspråk för mobiliseringsärendena i en utsträckning, som kunde
skadligt inverka på hans under eget ansvar bedrivna verksamhet inom inskrivningsväsendet.
Friktioner syntes i många fall icke kunna undvikas. Dessutom
komme inskrivningschefen i vissa fall på grund av lång frånvaro från
trupparbetet att sakna personalkännedom och kännedom örn övriga på mobiliseringen
inverkande förhållanden. Det syntes även vara värt beaktande att
såsom inskrivningschef kunna förordna även annan för denna tjänst lämplig
officer än den, som tillhörde infanteriet. Överbefälhavaren avstyrkte därför
förslaget örn sammankoppling av inskrivningschefen och inskrivningsexpeditionen
med truppförbanden.
Överbefälhavaren ifrågasätter vidare lämpligheten av att inskrivningschefen
tages ur den aktiva personalen och anför i anslutning härtill följande:
Någon verklig utredning av frågan, huruvida inskrivningschefen börtie vara
aktiv eller pensionerad hade rullföringsnämnden icke verkställt. Av inskrivningschefen
krävdes icke någon militär verksamhet i egentlig mening, icke
heller några ansträngningar av fysisk art, men däremot militär erfarenhet,
författningskunskap och förmåga att bedöma personer ävensom vana vid
expeditionsföring. Dessa krav kunde lika väl fyllas av pensionerad personal.
Den aktiva personalen borde icke användas till sysslor, som kunde skötas av
Bihang till riksdagens protokoll 1041. 1 sami. Nr 340. 21,07 41 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
pensionerad sådan. Yad vidare anginge bestridandet av tjänsten som depåchef
vid mobilisering, syntes härför erforderliga kvalifikationer icke vinnas genom
ett mångårigt sysslande med expeditionsgöromål. Däremot vore det ett
starkt krav, att depåchefen skulle kunna utbilda truppen vid depån, varför
han måste vara fullt förtrogen med gällande utbildningsföreskrifter och deras
tillämpning. Örn nämligen depåchefen under nu rådande förhållanden kunnat
jämväl vara inskrivningsbefälhavare, bleve så i framtiden icke förhållandet,
då rullföringsbefälhavarna bortfallit.
överbefälhavaren anser, att befattningen såsom inskrivningschef bör besättas
med pensionerad regementsofficer, vilken skulle kunna kvarstå i befattningen
till 65 års ålder.
Den av rullföringsnämnden för inskrivningsområdena i övrigt föreslagna
personalen har överbefälhavaren funnit väl knappt beräknad. Intill dess erfarenhet
vunnits örn det verkliga personalbehovet, borde emellertid den genom
omorganisationen disponibla personalen kunna anlitas. Tillfälligt inbeordrande
av personal för tillgodoseende av övergångstidens behov av arbetskraft
borde dock beräknas.
Beträffande den för centrala värnpliktsbyrån föreslagna personalen har
överbefälhavaren icke haft något att erinra. Överbefälhavaren har emellertid
ansett nödvändigt att för handläggning av värnpliktsfrågor en särskild officer
upptoges å försvarsstabens stat.
I fråga örn byråns ställning i försvarsorganisationen har överbefälhavaren
anfört, att han intet hade att erinra mot att centralmyndigheten underställdes
chefen för armén. Det vore dock av största betydelse, att instruktionen för
centralmyndigheten erhölle en lämplig avfattning. Därvid borde emellertid
beaktas, att det vore av utslagsgivande betydelse, att den för försvarsväsendet
gemensamma överbefälhavarens vilja kunde göra sig gällande, särskilt i frågor,
som avsåge avvägning mellan försvarsgrenarna inbördes och mellan de rent
militära kraven å ena och de krigsindustriella och samhälleliga kraven å den
andra sidan. Vidare borde varje försvarsgrenschef kunna göra sin vilja
gällande i frågor, som endast berörde vederbörlig försvarsgren. I frågor, som
rörde två eller flera försvarsgrenar, borde därför ärende, där chefen för armén
icke vore av samma mening som annan försvarsgrenschef, hänskjutås till
överbefälhavarens avgörande.
Även chefen för armén har vänt sig mot förslaget örn en sammanslagning
av befattningen såsom inskrivningschef med befattning såsom mobiliseringschef.
Arméchefen anför härom följande:
I och för sig kunde det visserligen vara till fördel, att inskrivningschefen
holle kontakt med verksamheten vid mobiliseringsavdelningens personaldetalj,
så att erfarenheter inom inskrivningschef ens arbetsfält kunde nyttiggöras
vid regementet. Härför syntes emellertid icke erforderligt, att inskrivningschefen
tilldelades befälet över mobiliseringsavdelningen. Det kunde
vidare med fog göras gällande, att inskrivningschefen på samma sätt behövde
äga samband med övriga truppförbands personaldetaljer, för vilket ändamål
dessa dock icke stöde i lydnadsställning till inskrivningschefen. Ett upphävande
av kombinationen inskrivningschef — mobiliseringschef vore ägnat
att skapa enhetliga förhallanden och gåve bättre möjlighet för inskrivningschefen
att följa verksamheten vid de olika förbanden inom inskrivningsom
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
rådet, ävensom att — enligt centralmyndighetens bestämmande — med råd
och anvisningar befordra lämpliga åtgärder med avseende på truppförbandsregistreringen.
Enligt rullföringsnämndens förslag intoge inskrivningschefen en dubbelställning,
i det han i fråga om inskrivningsväsendet och verksamheten å inskrivningsexpeditionen
lydde direkt under centralmyndigheten men i vad
rörde mobiliseringsavdelningen under regementschefen. Det torde icke kunna
frånses, att denna anordning vore förknippad med bestämda olägenheter.
Dessa kunde emellertid upphävas samt enkla och klara befälslinjer skapas,
örn mobiliseringsavdelningen vid infanteriregementet underställdes en särskild
chef.
Slutligen kunde framhållas, att det syntes tvivelaktigt att en befattningshavare
skulle kunna samtidigt ansvara för och utöva effektiv ledning av såväl
mobiliseringsförberedelserna som inskrivnings- och personalredovisningsarbetet
å inskrivningsexpeditionen. Sistnämnda arbete, som av rullföringsnämnden
betecknats som huvuduppgiften, krävde dessutom att inskrivningschefen
vissa tider förläde sin verksamhet utanför regementet.
I rullföringsnämndens utredning föresloges därjämte, att inskrivningschefen
efter mobilisering skulle fungera som depåchef vid infanteriregementet,
en anordning som uteslöte rekrytering av inskrivningschefer från annat truppslag
än infanteriet, även örn lämpligare kandidater skulle stå till förfogande
vid specialtruppslagen. Bortsett från dessa olägenheter borde i detta sammanhang
framhållas, att placeringen som depåchef icke borde vara bunden till
viss befattning. Möjlighet borde i stället finnas att bland den personal, som
härför stöde till förfogande, kunna utse den för tjänsten lämpligaste.
Arméchefen har funnit mest ändamålsenligt, att inskrivningschefer tillsattes
såsom fristående befattningshavare med lön på inskrivningsväsendets stat
och i egenskap av inskrivningschefer enbart lydande under den centrala inskrivnings-
och redovisningsmyndigheten. Arméchefen har därför föreslagit,
att 21 överstelöjtnantsbeställningar på inskrivningsväsendets stat borde tillkomma.
I anslutning härtill framhålles, att i den mån svårighet bomme att möta
att bland den aktiva personalen utse det behövliga antalet inskrivningschefer
även viss pensionerad personal borde kunna tagas i anspråk. Som mobiliseringschef
vid infanteriregementet åter borde med hänsyn till ärendenas omfattning
och betydelse placeras en regementsofficer på aktiv stat. Härvid kunde emellertid
den i mobiliseringsdetaljen upptagna kaptenen på aktiv stat utgå. I stället
borde de olika truppförbandens mobiliseringsavdelningar förstärkas med en
pensionerad officer för tjänstgöring närmast å personaldetaljen.
I fråga örn den centrala värnpliktsbyrån — som chefen för armén önskar
benämna centrala värnpliktsavdelningen — har arméchefen föreslagit, att med
hänsyn till begränsad tillgång på officerare vid armén två officerare borde
utbytas mot två pensionerade officerare.
Chefen för marinen har i ett rullföringsnämndens betänkande bilagt
yttrande funnit personalberäkningarna för marinens del vara alltför knappt
tilltagna. Vidare har marinchefen ifrågasatt lämpligheten av att centrala värnpliktsbyrån
underställes en försvarsgrenschef. I stället syntes böra övervägas
att byrån underställdes chefen för försvarsstaben eller chefen för försvarsdepartementet.
I vart fall vore det med hänsyn till det nära sammanhanget
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
med de ärenden rörande utbildning, tjänstgöring och krigsplacering, som nu
handhades inom marinstabens organisationsavdelning, angeläget att den föreslagna
organisationen icke komme att lägga hinder i vägen för att dessa ärenden
med hänsyn till deras egenart komme att behandlas enhetligt och under
samma ledning.
Chefen för flygvapnet har i ett rullföringsnämndens betänkande bilagt
yttrande beräknat personalbehovet för varje flottilj till en officer å aktiv stat,
en pensionerad officer, en pensionerad underofficer samt ett kvinnligt biträde,
vilket innebär en utökning i förhållande till rullföringsnämndens förslag med
en pensionerad officer. Vidare har chefen för flygvapnet riktat erinringar mot
förslaget att centrala värnpliktsbyrån underställdes chefen för armén. En
sådan åtgärd syntes i fråga örn kontrollen över registreringsarbetet och över
förbandens krigsplaceringsarbete innebära ett olämpligt ingripande'' i annan
försvarsgrenschefs åligganden. Den omflyttning av en pensionerad officer från
flygstaben till byrån, varmed nämnden räknat, vore icke möjlig, enär vämpliktsärenden
vid flygstaben handlades av den pensionerade officer, vars
huvuduppgift vore att vara cxpeditionsofficer vid organisationsavdelningen.
Den officer å aktiv stat, som förutsatts skola ingå i värnpliktsbyrån, borde
utbytas mot en pensionerad officer.
Flygförvaltningen har i avgivet utlåtande givit sin anslutning till vad
chefen för flygvapnet sålunda anfört rörande personalorganisationen. Härjämte
anser flygförvaltningen, att med tillsättandet av de officerare på aktiv
stat, som skulle tjänstgöra såsom chefer för mobiliseringsavdelningarna, bör
med hänsyn till rådande knapphet på personal å aktiv stat tillsvidare anstå
och att dessa befattningar i stället liksom hittills böra uppehållas av pensionerad
personal. Det för mobiliserings- och personaldetaljerna gemensamma
skrivbiträdet syntes böra upptagas i lönegrad Eo 4.
Arméförvaltningen har förklarat sig, i saknad av tillräckliga hållpunkter för
ett mer ingående bedömande av det med den föreslagna organisationen förenade
arbetet, icke hava något att erinra mot de gjorda personalberäkningarna.
Ämbetsverket förutsätter emellertid, att sedan den nya organisationen
under någon tid fått verka och erfarenheter örn arbetsbelastningen
vunnits, frågan örn personalbehovet bleve föremål för förnyat övervägande,
därvid med anlitande av arbetstidsstudier och andra rationella metoder en
närmare undersökning av personalbehovet i förhållande till de olika arbetsuppgifterna
borde komma till stånd.
Ämbetsverket har icke haft något att erinra mot att för befattning såsom
inskrivningschef avses en beställningshavare i överstelöjtnants löneställning.
Ett närmare klarläggande av de funktioner, som efter omorganisationens
genomförande skall ankomma på de å personalförteckningarna för infanteriet
nu uppförda överstelöjtnantsbeställningama, syntes dock böra ske. Yad beträffar
övrig för värnpliktsregistreringen vid truppförbanden avsedd personal
på aktiv stat, syntes några nya ordinarie beställningar icke böra för närvarande
uppföras i personalförteckningarna. Däremot borde i respektive förteckningar
upptagas den i förslaget beräknade pensionerade personalen samt de kvinn
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 340.
liga biträdena. I fråga om de sistnämnda syntes rullföringsnämnden i kostnadsberäkningarna
utgått från att dessa skulle avlönas efter MEx 2. Även
örn dessa biträden framdeles borde beredas den tryggare ställning, som följde
med extra ordinarie anställning, syntes de dock tillsvidare och i avbidan på
erfarenhet rörande den föreslagna organisationen lämpligen böra upptagas såsom
extra tjänstemän i nämnda löneställning. För den pensionerade personalen
borde räknas med sedvanliga arvoden, eller 3,600 kronor för en pensionerad
officer vid Svea livgarde, 3,180 kronor för övriga pensionerade officerare
och 2,130 kronor för pensionerade underofficerare.
Beträffande rullföringsnämndens förslag att befattningen såsom inskrivningschef
övergångsvis skulle kunna besättas med pensionerad officer har
arméförvaltningen anfört följande:
Enligt förslaget skulle befattning såsom inskrivningschef övergångsvis
kunna besättas med pensionerad regementsofficer, som skulle härför äga att
med frånträdande av sin pension uppbära arvode motsvarande lönen för
överstelöjtnant. Den lönetekniska lösningen härvidlag syntes emellertid böra
vara att sålunda förordnad inskrivningschef utöver sin pension borde erhålla
visst fixt arvode. Med avseende å arvodesbeloppet borde erinras örn den
strävan till enhetlighet på förevarande område, som komme till synes i personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattning. Då skäl icke
syntes föreligga att i förevarande fall frångå de i förteckningen mera regelmässigt
förekommande typerna av arvoden, hade arméförvaltningen stannat
vid att föreslå arvodet för såsom inskrivningschef förordnad pensionerad
officer till 3,600 kronor jämte därå utgående tillägg.
I fråga örn personalen på den centrala värnpliktsbyrån har arméförvaltningen
anfört följande:
Av den föreslagna personalen å centrala värnpliktsbyrån syntes chefen för
byrån, såsom föreslagits, böra vara militär beställningshavare, särskilt som
han skulle fungera såsom chef för hela inskrivningsväsendet. I personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän borde alltså uppföras en beställning såsom
chef för byrån, överste med arvode motsvarande lönen i lönegrad Oa 6.
Härutöver syntes, på sätt rullföringsnämnden också förutsatt, några för
centrala värnpliktsbyrån avsedda nya ordinarie militära beställningar icke böra
uppföras å personalförteckningen.
På vederbörlig förteckning borde däremot för byrån upptagas befattningar
för fem pensionerade officerare med arvoden av 3,180 kronor.
Yad beträffade den föreslagne förste aktuarien i lönegrad A 26, torde
denne avses skola leda förekommande statistiska arbeten. Under förutsättning
att arbetsuppgifterna bleve tillräckligt kvalificerade och kompetensvillkoren
för befattningen sattes lika med vad som i övrigt gällde för tjänstemän
i 26 lönegraden med liknande arbetsuppgifter, hade arméförvaltningen icke
något att erinra mot den föreslagna löneställningen. I avbidan på närmare
erfarenhet rörande arbetsuppgifterna för befattningshavaren torde dock tillsvidare
någon ordinarie befattning icke böra inrättas, utan vederbörande anställas
såsom extra ordinarie tjänsteman. Detsamma gällde de föreslagna befattningarna
som inspektör och aktuarie. I fråga om dessas löneställning hade
arméförvaltningen i övrigt icke något att erinra. På personalförteckningen för
icke-ordinarie personal m. fl. borde alltså uppföras befattningar för
en förste aktuarie ........................ lönegrad MEo 26
en inspektör .............................. » MEo 22
en aktuarie ................................. » MEo 21
22
Kungl. Maj:ts proposition nr MO.
Härtill tomine 11 skrivbiträden, vilka, på sätt ovan föreslagits för motsvarande
personal vid truppförbanden, syntes böra åtminstone tillsvidare upptagas
såsom extra tjänstemän i lönegrad MEx 2.
Yad angår de nu å personalförteckningen för pensionerad personal i
arvodesbefattning uppförda arvodesbefattningar, vilka genom den föreslagna
organisationen bleve övertaliga, föresloge arméförvaltningen, att vid avgång
fiån dylik befattning under innevarande budgetår befattningen icke skulle
återbesättas med ny innehavare. För budgetåret 1942/43 borde enligt ämbetsverkets
mening befattningarna uteslutas ur personalförteckningen för pensionerad
personal och uppföras å särskild dylik förteckning. Avlöning åt
vederbörande för tiden den 1 juli—den 30 september 1942 torde böra bestridas
från den under avlöningsanslaget uppförda posten till arvoden till
pensionerad personal i arvodesbefattning.
I fråga örn de nuvarande landstormsområdesbefälhavarna och landstormsområdesförvaltarna
har arméförvaltningen anfört bland annat följande:
Rullföringsnämndens förslag innebure, att samtliga landstormsområdesbefälhavare
skulle kvarstå i sina befattningar, intill dess att deras verksamhet
i övrigt blivit fastställd i samband med genomförande av ny försvarsordning.
I anledning härav finge arméförvaltningen framhålla, att den föreslagna organisationen
uppenbarligen komme att i mycket hög grad påverka landstormsområdesbefälhavarnas
arbetsuppgifter. Med en jämkning av dessa befattningshavares
arvoden syntes dock — även med hänsyn till de särskilda uppgifter,
som under nu rådande förhållanden åvilade landstormsområdesbefälhavare
— lämpligen kunna i avbidan på en blivande ny försvarsordning anstå
till efter den 1 juli 1942.
Yad beträffade landstormsförradsförvaltarna syntes frågan örn denna personalgrupps
ställning bliva helt avhängig av en ny försvarsordning och resultatet
av pågående utredning örn förrådsvården.
Arméförvaltningen har framhållit som angeläget, att i förevarande sammanhang
föreskrifter meddelades om rätt till semester för pensionerad
personal i arvodesbefattning och rörande frågan huru vid tjänstledighet skall
förhållas med arvode till dylik personal.
Marinförvaltningen framhåller, att det icke nu kunde med säkerhet
bedömas, huruvida den av rullföringsnämnden föreslagna personalbesättningen
komme att motsvara behovet. Ämbetsverket funne det principiellt
liktigast, att den centrala värnjrliktsbyrån underställdes chefen för försvarsstaben.
Allmänna lönenämnden och för svar sväsendets lönenämnd hava i gemensamt
utlåtande tillstyrkt, att särskilda befattningar som inskrivningschef uppföras
på aktiv stat i lönegraden Oa 5. Pensionsåldern borde fastställas till
60 år. Beträffande de kvinnliga biträdena hava nämnderna föreslagit, att
dessa i avvaktan på närmare erfarenhet rörande arbetsuppgifternas art och
omfattning tills vidare hänföras till lönegraden MEo 2, dock att vederbörande
före antagandet som extra ordinarie befattningshavare under viss tid borde
innehaft anställning såsom extra tjänsteman.
Yad angår rullföringsnämndens förslag till personalstat för den centrala
värnpliktsbyrån, hava nämnderna föreslagit, att den för byrån avsedda överste
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 340. 23
beställningen uppföres på aktiv stat i lönegraden Oa 6. De föreslagna civila
befattningarna borde icke uppföras & ordinarie stat, med hänsyn till att här
vore fråga om en helt ny organisation, som efter någon tids erfarenhet måhända
kunde behöva ändras i ett eller annat avseende. Yad beträffar själva
lönegradsplaceringen, hava nämnderna framhållit, att under förutsättning att
förste aktuarien skulle äga s. k. aktuariekompetens, nämnderna icke ville motsätta
sig en placering i lönegraden Eo 26. I annat fall syntes en högre löneställning
än i lönegraden Eo 24 icke böra ifrågakomma, Den föreslagna inspektörst
jänsten, vilken lämpligen syntes kunna benämnas byråinspektör,
borde hänföras till lönegraden Eo 22. I stället för den föreslagna aktuarietjänsten
borde åtminstone tills vidare kunna vara tillfyllest med en förste
amanuenstjänst i lönegraden Eo 18. Beträffande den kvinnliga personalens
avlöningsförmåner talade sannolikheten för att vissa av ifrågavarande befattningar
komme att erhålla sådana uppgifter, att en högre placering än i 2 lönegraden
framdeles kunde bliva påkallad.
Slutligen har statskontoret beträffande frågan örn pensionsåldern för inskrivningschef
anfört att — därest beställningen såsom inskrivningschef ansåges
böra förenas med pensionsrätt enligt militära tjänstepensionsreglementet
— för densamma borde fastställas en pensionsålder av 60 år.
Det av rullföringsnämnden nu framlagda förslaget till lösning av de personalfrågor,
som uppstå i samband med övergången till det nya systemet för de
värnpliktigas inskrivning och redovisning, överensstämmer med de riktlinjer,
som nämnden i anslutning till sitt förslag till ny värnpliktslag uppdragit för
registreringsmyndigheternas organisation och som av mig i princip biträtts
vid anmälan av propositionen nr 318 till innevarande års riksdag med förslag
till värnpliktslag. Vad angår inskrivningsväsendets lokalmyndighet, utgick
sålunda nämnden vid utformandet av sitt organisationsförslag från att inskrivningsväsendet
inom ett inskrivningsområde skulle frigöras från infanteriregementschefen
och underställas särskild målsman — inskrivningschefen
—- till vilken Kungl. Majit skulle förordna regementsofficer. Nämnden förutsatte
emellertid, att inskrivningschefens i avseende å inskrivningsväsendet
självständiga ställning icke borde hindra, att han i andra avseenden kunde
anslutas till vederbörligt infanteriregemente och tilläggas annan med regementet
samhörig verksamhet. Vad åter angår truppförbandsregistreringen,
räknade nämnden med att denna borde förläggas till mobiliseringsavdelningen
vid varje truppförband och i regel underställas officer på aktiv stat
— mobiliseringschefen. I samband med det nya systemets införande kunde
enligt nämndens mening det äldre rullföringssystemet efter hand helt avskaffas.
I det förslag till värnpliktslag, som i nämnda proposition förelagts riksdagen
för godkännande, är denna organisation icke på annat sätt bunden än
att i 11 § intagits bestämmelse örn att Konungen till inskrivningschef förordnar
en regementsofficer. Vid propositionens framläggande förbehöll jag
mig att senare få återkomma till de personalfrågor, som sammanhänga med
övergången till det nya systemet för de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
Departementschefen.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
Det av nämnden i sistnämnda hänseende nu framlagda förslaget innebär, att
vid varje infanteriregemente skall inrättas en ny överstelöjtnantsbeställning på
stat, vars innehavare skall omhänderhava såväl de å inskrivningschefen som
de å mobiliseringschefen ankommande göromålen. övergångsvis har nämnden
förutsatt, att även pensionerad personal skall kunna komma i fråga vid förordnande
av inskrivningschef. Beträffande specialtruppförbanden har nämnden
utgått från att ledningen av mobiliseringsavdelningen skall åvila
den av truppförbandets officerare på aktiv stat, som nu utövar den omedelbara
ledningen av mobiliseringsförberedelserna. Personalen i övrigt skall
enligt nämndens förslag utgöras av —- förutom kvinnlig biträdespersonal —
såvitt avser inskrivningsväsendet pensionerad personal och såvitt avser truppförbandsregistreringen
dels viss inom förbandens nuvarande mobiliseringsavdelningar
helt eller delvis anlitad personal på aktiv stat dels ock pensionerad
personal.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava vissa av de i ärendet
hörda myndigheterna framställt erinringar mot rullföringsnämndens förslag
i vad det avser sammanförande i en person av sysslorna som inskrivningschef
och mobiliseringschef vid infanteriregementena. I anslutning därtill hava
förslag framförts syftande till att helt frigöra inskrivningschefen från det
inom infanteriregementets verksamhetsområde fallande mobiliserings- och
registreringsarbetet. Än vidare hava från en del myndigheters sida ifrågasatts
vissa ändringar i fråga om den för truppförbandens mobiliseringsavdelningar
i övrigt beräknade personalen.
För egen del vill jag framhålla, att det givetvis möter betydande svårigheter
att vid den genomgripande omläggning av inskrivnings- och redovisningsorganisationen,
varom här är fråga, i förväg fastställa den i alla hänseenden
lämpligaste personalorganisationen. Att redan nu binda sig vid den
definitiva lösning av denna fråga, som ett godtagande av rullföringsnämndens
förslag örn inrättande av visst antal nya överstelöjtnantsbeställningar skulle
utgöra, kan jag icke finna tillrådligt. Det synes lämpligt att i avbidan på
närmare överväganden inrikta sig på en provisorisk lösning av de föreliggande
organisationsfrågorna, vilken framdeles utan alltför stora svårigheter kan
underkastas de jämkningar, som kunna finnas behövliga. Även andra skäl
tala för lämpligheten av att iakttaga viss försiktighet. Sålunda är frågan örn
storleken av försvarsväsendets personalkadrar föremål för övervägande i samband
med nu pågående utredning rörande försvarsväsendets fortsatta utbyggande
och organisation; det synes ur många synpunkter lämpligt, att den
föreliggande frågan bedömes i detta vidare sammanhang. Även bör erinras
örn de under nu rådande försvarsberedskap föreliggande särskilda svårigheterna
att bland tillgänglig personal utvälja och disponera de för ifrågavarande
uppgifter lämpligaste befattningshavarna.
Även örn jag sålunda av dessa skäl anser mig böra förorda en i vissa hänseenden
interimistisk lösning av de föreliggande personalfrågorna, framstår
det å andra sidan såsom ett önskemål, att organisationen erhåller mer definitiv
karaktär i den mån så utan åsidosättande av de nu anförda synpunkterna låter
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
sig göra. Jag utgår sålunda från att det kan vara möjligt att redan nu taga
ställning till frågan om inrättande av vissa för de olika inskrivningsexpeditionerna
och mobiliseringsavdelningarna avsedda arvodesbefattningar.
Jag övergår härefter till detaljerna i rullföringsnämndens förslag.
Vad först angår frågan om inskrivningschefens ställning och tillsättande,
har rullföringsnämnden som nämnts förutsatt, att i dennes åligganden skulle
ingå jämväl att utöva ledningen av regementets mobiliseringsverksamhet.
Därigenom skulle åstadkommas samverkan mellan inskrivningsväsendet och
den till infanteriregementet knutna mobiliserings- och redovisningsverksamheten,
något som ur många synpunkter ansetts önskvärt.
För egen del vill jag framhålla, att de värnpliktigas inskrivning och deras
fördelning mellan olika vapenslag å ena sidan, deras redovisning vid truppförbanden
och användning för mobiliseringsändamal a den andra äro olika
sidor av en och samma verksamhet, vars huvudsyfte är att bereda säkerhet
så långt sig göra låter för att varje värnpliktig uttages för den utbildning,
han bäst lämpar sig för, och tages i anspråk på den plats, där han på bästa
sätt kan tjäna vårt försvar. En anordning, som förutsätter att inskrivningschefen
jämväl skall förestå vederbörande infanteriregementes mobiliseringsavdelning,
torde vara ägnad att med avseende å tilldelning av värnpliktiga leda
till en anpassning till truppförbandens praktiska behov. Även övriga truppförband
torde få fördel av en sådan anordning. De av rullföringsnämnden
verkställda beräkningarna rörande arbetsbelastningen för å ena sidan inskrivningschefen
och å andra sidan chefen för mobiliseringsavdelningen tyda
dessutom på att ett förenande av befattningarna i en person låter sig göra.
Av dessa skäl synes anledning föreligga att vid den i viss mån interimistiska
lösning av personalfrågorna, jag enligt det föregående anser mig böra förorda,
försöksvis pröva lämpligheten av den nu angivna anordningen. Det av rullföringsnämnden
framförda förslaget örn skyldighet för inskrivningschefen att
efter mobilisering tjänstgöra som depåchef torde icke behöva i detta sammanhang
upptagas till övervägande.
Från dessa synpunkter synes det ligga närmast till hands, att under år
1942 som inskrivningsclief tills vidare förordnas lämplig regementsofficer på
stat vid vederbörligt infanteriregemente eller eventuellt ur annat förband
— dock icke regementsofficer, vars krigsplacering är bestämd av högre myndighet
än regementschef —- med åläggande för den sålunda förordnade att
tillika vara chef för regementets mobiliseringsavdelning. Under nu rådande
förhållanden torde det i vissa fall uppstå svårigheter att disponera personal
på aktiv stat för detta ändamål, även örn det far förutsättas, att i de fall, då
så prövas erforderligt, ersättningspersonal ställes till förfogande inom ramen
för det nu tillämpade krigsavlöningssystemet. Möjlighet synes därför böra förefinnas
att såsom inskrivningsclief med skyldighet att jämväl handhava regementets
mobiliseringsverksamhet förordna befattningshavare i reserven, vilken
befinnes för befattningen lämplig.
Vid bifall till vad av mig nu föreslagits blir det icke behövligt att nu fatta
26
Kungl. Majda proposition nr 340.
ståndpunkt till frågan om inrättande av nya regementsofficersbeställningar.
Emellertid blir det nödvändigt att i de fall då den såsom inskrivningschef
förordnade icke tillhör vederbörligt infanteriregementes aktiva personalstat
bestrida löneförmånerna till den förordnade i särskild ordning. Möjlighet
synes föreligga att tills vidare ordna denna angelägenhet med tillämpning
av krigsavlöningssystemet. Officer på aktiv stat vid vederbörande regemente,
som förordnas till inskrivningschef, torde böra linder förordnandet bibehållas
vid sina vanliga löneförmåner.
I fråga örn den personal i övrigt på aktiv stat, som erfordras vid genomförande
av det nya systemet för de värnpliktigas inskrivning och redovisning,
föiutsätter jag i likhet med rullföringsnämnden, att några ändringar med avseende
å truppförbandens personalstater tills vidare icke äro av nöden. Systemets
inverkan på förbandens personalbehov torde emellertid böra beaktas i
samband med den pågående försvarsutredningen.
Yad åter angår den för den nya organisationen erforderliga pensionerade
personalen, får jag till en början erinra örn att jag vid anmälan av propositionen
nr 155 till innevarande års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att i avbidan
på utredning rörande personalbehovet för den nya redovisningsorganisationen
utverka riksdagens bemyndigande att för budgetåret 1941/42 besluta örn anställandet
av den personal, som erfordrades för handhavandet av det nya
redovisningssystemet, ävensom att låta kostnaderna för personalen i fråga utgå
från vederbörliga anslagsposter under respektive avlöningsstater. Jag framhöll,
att den personal, som därvid kunde komma i fråga, i huvudsak utgjordes
av pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningar samt av
kvinnlig biträdespersonal. I anslutning härtill framhöll jag, att de för närvarande
utgående avlöningskostnaderna för rullförings- och landstormsområdesorganisationerna
syntes kunna i och med genomförandet av det nya redovisningssystemet
successivt nedbringas för att eventuellt framdeles helt försvinna.
Då möjligheterna härutinnan för nästa budgetår ännu icke kunde
överblickas, ansåg jag mig böra föreslå, att de ifrågavarande kostnaderna
skulle beräknas enligt nuvarande grunder, därvid jag dock förutsatte, att de
inskränkningar som kunde göras i förevarande hänseende snarast möjligt
bringades till genomförande.
På grundval av den av rullföringsnämnden förebragta utredningen föreligger
nu möjlighet att överblicka behovet av personal av denna art. Mot de
av nämnden i detta hänseende verkställda beräkningarna, vilka grunda sig på
en systematisk undersökning rörande arbetsbördan under olika tider av året,
synes icke kunna framställas någon väsentligare erinran. Jag vill emellertid
framhålla, att nämnden för sin del synes betrakta det av nämnden angivna
personalbehovet som ett minimum, vilket vid organisationens genomförande
kan behöva underkastas vissa justeringar.
En del av de för den nya organisationen erforderliga arvodesbefattningarna
— mobiliseringsofficerare och vissa expeditionsunderofficerare — hava vid
upprättandet av gällande personalförteckningar avsetts för sysslor av den art,
varom nu är fråga. Utöver dessa befattningar föreslår emellertid rullförings
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 340.
nämnden, att vissa nya arvodesbefattningar inrättas, vilka enligt nämndens
mening böra tillsättas redan hösten 1941. Intet torde vara att erinra mot detta
förslag. Mot de av rullföringsnämnden föreslagna arvodesbeloppen för den
nytillkommande arvodespersonalen synes ej heller något vara att erinra. De
av arméförvaltningen berörda frågorna örn rätt till semester för sådan personal
och örn avlöning under tjänstledighet torde få framdeles upptagas till
närmare omprövning.
I detta sammanhang bör erinras, att den nuvarande inom rullföringsväsendet
verksamma arvodespersonalen icke längre erfordras för hittills avsedda
uppgifter, sedan den nya organisationen genomförts. Rullföringsnämnden föreslår,
att denna personal i viss utsträckning överföres till de nytillkommande
arvodesbefattningarna och att de befattningshavare, som icke överflyttas å
de nya tjänsterna, tills vidare intill den 1 oktober 1942 kvarstå i sina nu innehavda
befattningar och därvid tagas i anspråk antingen för underlättande av
övergången till det nya redovisningssystemet eller ock i annan lämplig verksamhet
inom försvarsväsendet. Såsom jag redan i den förutnämnda propositionen
nr 318 med förslag till ny värnpliktslag yttrat, kunna säkerligen svårigheterna
under den vid varje omorganisation ömtåliga övergångsperioden i
förevarande fall avsevärt begränsas genom utnyttjande av den nuvarande personalen
inom rullförings- och redovisningsväsendet. Mot den av nämnden föreslagna
anordningen har jag med hänsyn härtill intet att erinra. Härigenom
vinnes även rådrum för en undersökning i vad mån ifrågavarande personal
kan behöva tagas i anspråk för andra uppgifter inom försvarsväsendet, vilken
fråga torde komma under bedömande vid planläggningen av försvarsväsendets
organisation under de närmaste åren. Jag förutsätter emellertid, att ifrågavarande
personal i största möjliga utsträckning tages i anspråk vid besättandet
av de nytillkommande arvodestjänsterna, för vilka dessa befattningshavare
genom sin erfarenhet äro särskilt lämpade. Yad nu anförts bör äga tilllämpning
jämväl beträffande ovan avsedda mobiliseringsofficerare och expeditionsunderofficerare,
vilka icke förordnas å de nya arvodestjänsterna.
Såsom jag tidigare framhållit, har Kungl. Majit erhållit riksdagens bemyndigande
att för innevarande budgetår besluta örn anställandet av den personal,
som erfordras för handhavandet av det nya redovisningssystemet, ävensom
att låta kostnaderna för personalen i fråga utgå från vederbörliga anslagsposter
under avlöningsstaten. Jag utgår från att detta bemyndigande får anses
gälla jämväl den personal, som erfordras i den nya inskrivningsorganisationen,
och förutsätter, att Kungl. Majit skall, utan hinder av för budgetåret
1941/42 fastställda personalförteckningar för pensionerad personal, äga medgiva
tillsättandet av i det föregående angivna, för det nya systemet erforderliga
dylika befattningar.
I samband med övergången till det nya systemet torde fråga uppkomma om
beredande av vissa särskilda ersättningar till innehavare av arvodesbefattningar,
som tagas i anspråk för nya uppgifter. Jag syftar härvid å flyttningsersättning
i de fall, då vederbörande tillträder arvodesbefattning a annan
ort än den till vilken hans nuvarande verksamhet är förlagd, ävensom rese
-
28
Kungl. Maj:ts -proposition nr 340.
och traktamentsersättning i de fall, då vederbörande tages i anspråk utom
sin normala tjänstgöringsort. Därest riksdagen icke framställer erinran däremot,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva utbetalande av
dylika ersättningar från för ändamålet avsedda anslag.
Jag har intet att erinra mot att kvinnliga biträden anställas i den utsträckning
nämnden förordat. Dessa biträden synas böra tillsvidare hänföras till
lönegraden MEx 2. Kostnaderna för avlöning åt denna personal torde under
budgetåret 1941/42 böra bestridas från vederbörliga under avlöningsanslagen
upptagna delposter till avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän.
I anslagshänseende torde de nu berörda frågorna böra för budgetåret
1942/43 fastare regleras än som under innevarande budgetår är möjligt. Härtill
torde jag få återkomma i samband med medelsäskandena för nästa
budgetår.
Enligt det förutnämnda för riksdagen framlagda förslaget till ny värnpliktslag
skall ledningen och övervakningen av inskrivningsväsendet och värnpliktsredovisningen
utövas av den myndighet Konungen bestämmer. Rullföringsnämnden
har nu föreslagit, att dessa uppgifter skola uppdragas åt en
under chefen för armén ställd central värnplikt sbyrå. Till denna byrå, vars
arbetsuppgifter närmare framgå av den i det föregående lämnade redogörelsen,
skall bland annat knytas den centrala hålkortsanläggning, som i det föregående
omnämnts.
Då det synes vara till fördel för verksamheten i det hela, att de uppgifter
i fråga örn värnpliktsredovisning m. m., som nu centralt handläggas av skilda
myndigheter, i den mån så är möjligt och lämpligt sammanföras till handläggning
av en central myndighet med uppgift jämväl att leda och övervaka den
nya inskrivnings- och redovisningsorganisationen, finner jag mig i likhet med
de i ärendet hörda myndigheterna böra i princip biträda nämndens ifrågavarande
förslag. Genomförandet av den nya organisationen torde i hög grad
underlättas, därest ett organ av denna art kommer till stånd. I avbidan på
resultatet av de nu pågående övervägandena rörande försvarsväsendets organisation
under de närmaste åren torde det emellertid vara befogat att provisoriskt
reglera byråns organisation och ställning inom försvarsväsendet. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela provisoriska föreskrifter i
ämnet, varvid det av rullföringsnämnden framlagda förslaget synes kunna
tjäna till ledning.
Att byrån tills vidare ställes under överinseende av chefen för armén finner
jag naturligt med hänsyn därtill, att under denne sorterar det övervägande antalet
av de lokala myndigheter, med vilkas verksamhet byrån kommer att taga
befattning. Vid utformandet av de provisoriska bestämmelser rörande värnpliktsbyrån,
som det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela, bör
emellertid eftersträvas att överbrygga de svårigheter i fråga örn de övriga försvarsgrenschefemas
ävensom överbefälhavarens befogenheter, som kunna uppstå
genom byråns inordnande under chefen för armén.
29
Kungl. Maj-.ts proposition nr 340.
Såsom föreståndare för byrån torde Kungl. Majit böra äga tills vidare förordna
en regementsofficer; erforderliga avlöningsmedel torde i varje fall
under innevarande budgetår kunna beredas inom ramen för krigsavlöningsreglementets
bestämmelser. I övrigt torde byråns personalbehov kunna i huvudsak
tillgodoses genom kommendering av aktiv personal eller överflyttning av arvodestjänster.
Den för byråns verksamhet erforderliga civila personalen torde böra
anställas med anlitande av den på arméns avlöningsstat uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Jag förutsätter, att
dessa befattningshavare under budgetåret 1941/42 anställas såsom extra
tjänstemän i högst de av lönenämnderna angivna lönegraderna och endast i
den mån behov av personalen prövas oundgängligen erforderligt.
Till frågan om erforderliga anslagsmedel för byråns verksamhet under
budgetåret 1942/43 torde jag framdeles få återkomma.
I förevarande sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl Maj .t genom
beslut den 8 augusti 1941 på framställning av försvarsväsendets rullföringsnämnd
medgivit, att nämnden finge för utförande av uppläggningsarbetet
med det planerade nya systemet för värnpliktsredovisningen vid truppförbanden
ävensom för utbildning till arbetet i fråga lata anställa högst 150
kvinnliga biträden. Samtidigt föreskrevs, att kostnaderna för avlöningsförmåner
till denna personal enligt vissa av nämnden föreslagna grunder, högst
136,000 kronor, skulle få bestridas från det å förskottsstaten upptagna förskottsanslaget
till övriga utgifter (Gb). Frågan örn täckning för de utgifter,
som på grund av detta beslut komma att belasta nämnda förskottsanslag,
torde böra föreläggas riksdagen senare i samband med förslag örn täckning
av vissa andra från förskottsstaten bestridda utgifter.
I samband med de ändringar i personalförteckningarna för pensionerad
personal, som för innevarande budgetår kunna böra vidtagas vid bifall till vad av
mig nu anförts, synas böra beaktas jämväl en av annan anledning uppkommen
fråga örn ändring i den för armén gällande personalförteckningen för pensionerad
personal. I nämnda förteckning har upptagits en befattning som
tygofficer vid Östgöta luftvärnsregemente, avsedd för regementets till Stockholm
detacherade division. Sedan det från och med den 1 oktober 1941 nyuppsatta
Stockholms luftvärnsregemente övertagit den materieluppbörd m. m.,
som tidigare påvilat nämnda detachement, synes i överensstämmelse med
en av inspektören för artilleriet gjord, av arméförvaltningens civila departement
tillstyrkt framställning ifrågavarande tygofficers befattning böra överflyttas
till Stockholms luftvärnsregemente. Det är min avsikt att, därest riksdagen
icke har något att däremot erinra, i sinom tid föreslå Kungl. Majit att
vidtaga härav betingad ändring i nämnda personalförteckning.
I anslutning till vad i ämnet yttrats av rullföringsnämnden och arméförvaltningen
vill jag slutligen framhålla, att ett genomförande av det nu föreliggande
förslaget synes innebära en avsevärd minskning av de arbetsuppgifter,
som nu ankomma på landstormsområdesbefälhavarna. I likhet med dessa
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
myndigheter vill jag dock icke nu ifrågasätta någon ändring i dessa befattningshavares
ställning eller i fråga om de till dem utgående avlöningsförmånerna.
Jag förutsätter emellertid, att dessa frågor komma under bedömande
i samband med den förestående allmänna omprövningen av försvarsväsendets
behov under de närmaste åren.
3:o) Lokalbehov.
Försvarsväsendets rullföringsnämnd har i enlighet med den för nämnden
fastställa instruktionen i skrivelser den 30 september och den 23 oktober
1941 framlagt förslag till lösning av de lokalfrågor, som uppstå i samband
med genomförandet av det av nämnden förordade systemet för de värnpliktigas
inskrivning och redovisning. Nämnden, som utgått från att de för den nya
organisationen erforderliga lokalerna borde iordningställas i så god tid, att
de kunde tagas i anspråk redan den 1 januari 1942, har hemställt, att vederbörande
förvaltningsmyndigheter måtte erhålla i uppdrag att inom den kostnadsram,
som på grund av förebragt utredning kunde varda bestämd, skyndsamt
genomföra de åtgärder, som vore erforderliga för iordningställande av
nämnda lokaler.
Beträffande de för armén och marinen erforderliga åtgärderna har
nämnden i skrivelsen den 30 september 1941 anfört bland annat följande:
Av nämnden verkställd utredning hade givit vid handen att lokal
för^mTmobr6 beredaSjd,els Vid sa?ltliga arméns och marinens truppförband
!nLl “oblllsf mgsavde]ning, .omfattande en mobiliseringssektion en personalsektion
och en maskinsektion, dels ock vid varje infanteriregementet
en mskrivnmgssektion. Förslag hade med biträde av byggnadsteknisk expert
eftersträvats ''SHä MM Vedeifbdrando . truppförbandschefer. Härvid hade
“ fa lokalerna förlagda i bottenvåningen i truppförbandens
kanslihus Da kanslihusen mångenstädes vore hårt utnyttjade, hade svårighet1''
mott att enbart genom omflyttning erhålla de rum, som erfordrades för
varnphktsredovisnmgen Det hade därför flerstädes visat sig nödvändigt före«iLUmP°ffrailde
aV 1ba,ra1fkc;r såsom ersättningslokaler. Dessa baracker vore till
sina matt anpassade till standardenheter enligt av 1940 års militära byggnads
ninSr^m^H
typC!> Kostnaderna för de åtgärder, som under utredframstått
såsom erforderliga såvitt angmge armén och marinen, vilka
åtgärder närmare framginge av skrivelsen bilagda, av arkitekten Georg Scher
m7?irnM"0r84Ä
beräknats uppgå till 773,700 kronor respektive
27,470 ki enor.därav 304,000 kronor respektive 11,275 kronor för iordningstälande
av ersättningslokaler. — De för arméns vidkommande uppgjorda förslagen
hade överlämnats till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse för
granskning. Styrelsen hade därvid funnit vissa ytterligare kostnader böra beräknas,
nämligen 260,000 kronor i omkostnader för ett beständigare uppförande
av for ersättningslokaler avsedda baracker, 100,000 kronor för ytterligare
ersättningslokaler inom kanslihusen, 60,000 kronor för provisoriska
baracker, som kunde erfordras under byggnadstiden, samt tillhopa 196,500
kronor tor oförutsedda utgifter samt administration. Därigenom skulle de
totala kostnaderna för arméns del komma att uppgå till 1,390,000 kronor. —
thelen tor armén hade för sin del godtagit de av rullföringsnämnden framiagda
förslagen och därvid framhållit, att förslagen syntes vara till förmån för
31
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 340.
tjänsten vid truppförbanden även i andra avseenden än de som ägde direkt
samband med värnpliktsredovisningens omorganisation. Jämväl chefen för
marinen hade godkänt de för marinens del uppgjorda förslagen. — De arbeten,
som erfordrades för lokalernas färdigställande, borde vara slutförda före
november månads utgång 1941. Arbetena borde därför utan dröjsmål påbörjas.
Beträffande i ärendet föreliggande ritningar och i övrigt verkställd utredning
tillåter jag mig hänvisa till handlingarna.
Vad åter angår flygvapnet, har rullföringsnämnden i skrivelsen den 23
oktober 1941 anfört huvudsakligen följande:
Vid den undersökning, som ägt rum i samverkan mellan representanter för
rullföringsnämnden och vederbörande förbandschefer, hade behov av utökade
lokaler visat sig föreligga vid Västmanlands, Roslagens, Östgöta, Jämtlands,
Västgöta, Skaraborgs, Svea och Göta flygflottiljer.
Vid Västmanlands flygflottilj beräknades utrymme kunna beredas genom
ianspråktagande av vissa för ändamålet utrymda lokaler, för vilkas iordningställande
erfordrades 9,800 kronor. Vid Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta
och Göta flygflottiljer kunde erforderligt utrymme icke beredas i kanslihusen.
Då någon tillbyggnad av dessa med hänsyn till rådande förhållanden
icke kunde ifrågakomma, hade den lämpligaste lösningen befunnits vara att
uppföra särskilda barackbyggnader, i vilka förutom de nytillkommande personal-
och maskinsektionerna borde inrymmas jämväl den nu förefintliga
mobiliseringssektionen. Kostnaderna för dessa barackbyggnader, omfattande
tre rum med väntrum, hade beräknats till 20,000 kronor per styck, eller för
fem baracker 100,000 kronor. Vid Skaraborgs och Svea flygflottiljer hade det
ansetts lämpligare utföra tillbyggnad till kanslihusen än att uppföra särskilda
barackbyggnader. Sådana tillbyggnader läte sig nämligen väl tänkas, under
det att barackbyggnader icke kunde uppföras inom sådant avstånd från kanslihusen,
att behov av smidiga kommunikationer byggnaderna emellan bleve tillgodosett.
För värnpliktsredovisningens behov skulle därvid nybyggnaden
kunna begränsas till två rum, därvid förutsatts antingen att nu befintliga
lokaler för en mobiliseringsofficer förlädes i anslutning till tillbyggnaden
eller att tillbyggnaden upplätes för andra ändamål, varvid personal- och
maskinsektionerna skulle kunna förläggas i det nuvarande kanslihuset. Det
vore emellertid uppenbart, att en sådan tillbyggnad, varom här vore fråga,
borde ses i ett större sammanhang än det berörda. Det kunde sålunda komma
att ställa sig ekonomiskt synnerligen oförmånligt att göra en tillbyggnad för
endast två rum, därest ytterligare behov av utrymme av andra skäl inom en
nära framtid skulle visa sig erforderligt. Genom chefens för flygvapnet tillskyndan
hade därför tillbyggnaderna beräknats för ytterligare två rum, d. v. s.
för sammanlagt fyra rum. Kostnaderna för tillbyggnaden skulle i så fall belöpa
sig till för Skaraborgs flygflottilj 30,000 kronor och för Svea flygflottilj
45,000 kronor.
Vid övriga flygförband vore det icke behövligt att föranstalta örn särskilda
åtgärder, enär erforderligt lokalbehov tagits i beräkningen redan vid uppgörande
av de ursprungliga planerna för förläggningarna. Rullföringsnämnden
beräknade sålunda, att ett belopp av (9,800 + 100,000 -f 30,000 + 45,000 =)
184,800 kronor erfordrades för ändamålet, av vilket belopp dock endast 147,300
kronor bedömts vara föranledda av den nya organisationen.
Chefen för flygvapnet, som under hand beretts tillfälle att taga del av de
verkställda beräkningarna, hade förordat vissa förändringar i det föreslagna
byggnadsprogrammet. Chefen för flygvapnet hade nämligen i samband med
sina granskningar av det av nämnden uppgjorda förslaget för tillgodoseende
Departements
chefen.
32 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 340.
av det nya systemets personalorganisation framhållit som sin uppfattning,
att utöver den av nämnden beräknade personalen borde tillkomma ytterligare
en officer. Med hänsyn härtill borde enligt chefens för flygvapnet
mening lokalutrymmet beräknas så, att det försloge även för denne befattningshavare.
Behov förelåge därför av ytterligare ett rum. Detta skulle medföra,
att kostnaderna för iordningställande av erforderliga lokalutrymmen
ökades med 38,800 kronor till 223,600 kronor.
Rullföringsnämnden har i anledning härav för egen del yttrat, att nämnden
med hänsyn till de av nämnden utförda personalberäkningarna, som icke
inneslöte den av chefen för flygvapnet föreslagne pensionerade officeren,
funnit de anförda skälen icke böra i och för sig föranleda ändring i nämndens
kostnadsberäkningar. Då emellertid nämnden till fullo insåge, att behov av
lokaler kunde förefinnas för andra ändamål än dem nämnden hade att taga
befattning med och att det kunde vara praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt
att tillgodose dessa behov samtidigt som lokaler anordnades för personalredovisningens
behov, hade nämnden för sin del intet att erinra mot att
lokaler anordnades för hela den kostnad, som chefen för flygvapnet ansett vara
erforderlig, d. v. s. 223,600 kronor.
Yad först angår armén och marinen, har rullföringsnämnden förordat, att
lokaler iordningställas i truppförbandens kanslihus. Vissa ombyggnadsåtgärder
lia därvid efter undersökningar å de olika förläggningsplatserna
befunnits erforderliga. I samband därmed har det visat sig nödvändigt
att flerstädes bereda truppförbanden ersättning för de utrymmen, som
måste tagas i anspråk för det nya ändamålet. Bullföringsnämndens förslag,
mot vilket principiella erinringar icke försports från de i ärendet berörda
myndigheterna, synes utgöra en lämplig lösning av föreliggande lokalfrågor.
Sålunda ernås bland annat vid ett genomförande av förslaget, att de för infanteritruppförbandens
mobiliseringsavdelning och för inskrivningsexpeditionen
avsedda lokalerna komma att bliva centralt belägna i en sammanhängande
avdelning inom kanslihusen, vilket med hänsyn till tjänstens ändamålsenliga
bedrivande måste vara till fördel. En lösning av lokalfrågorna enligt dessa
riktlinjer synes icke heller lägga hinder i vägen för en ytterligare ombyggnad
av kanslihusen, därest en sådan framdeles skulle visa sig erforderlig.
Vid de undersökningar, som genom rullföringsnämndens försorg verkställts
beträffande arméns och marinens behov, ha som nämnts kostnaderna
preliminärt beräknats till 773,700 kronor för armén och 27,475
kronor för marinen. Emellertid har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
vid granskning av kostnadskalkylerna funnit vissa ytterligare kostnader
böra beräknas såvitt angår armén och på grund härav kommit
fram till en kostnadsram av 1,390,000 kronor. För egen del finner jag vad
fortifikationsstyrelsen anfört ådagalägga lämpligheten av att medel beräknas
jämväl för ett mer beständigt utförande av de för ersättningslokaler avsedda
barackerna. Vidare har jag blivit övertygad om önskvärdheten av att i detta
sammanhang anordna vissa ytterligare ersättningslokaler m. m. Härjämte torde
kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter med hänsyn bland
annat till den begränsade tid, som står till buds för byggnadsföretagens genomförande,
och det stora antalet byggnadsplatser böra beräknas till ett något
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 340.
högre belopp än rullföringsnämnden tänkt sig. Däremot lärer det icke vara erforderligt
att nu beräkna särskilda medel för uppförande av provisoriska baracker
under byggnadstiden; örn oundgängligt behov av sådana och av medelsanvisning
för ändamålet framdeles visar sig föreligga torde frågan böra upptagas
till förnyat övervägande. På grund av vad sålunda anförts synes det framlagda
byggnadsprogrammet kunna genomföras inom en kostnadsram av
1,250,000 kronor för arméns del. Mot de för marinen beräknade kostnaderna
synes anledning icke föreligga till erinran.
Med hänsyn till angelägenheten av att de nya lokalerna kunna tagas i anspråk
för avsett ändamål vid den tidpunkt, då den nya redovisningsorganisationen
enligt vad som hittills förutsatts skall genomföras, nämligen vid årsskiftet
1941—1942, har det framstått såsom ett önskemål, att ifrågavarande
byggnadsföretag snarast möjligt igångsättas. Kungl. Majit har till följd
härav med godtagande av de av mig förordade ändringarna i byggnadsprogrammet
genom beslut den 3 oktober 1941 uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
respektive marinförvaltningen att i samråd med försvarsväsendets
rullföringsnämnd gå i författning örn lokalernas iordningställande i huvudsaklig
överensstämmelse med de utarbetade förslagen, och därvid föreskrivit,
att kostnaderna icke finge överstiga för arméns del 1,250,000 kronor och för
marinens del 27,500 kronor.
Vad angår flygvapnet, framgår av den av rullföringsnämnden förebragta
utredningen, att vid åtta flottiljer vissa ny- eller ombyggnadsarbeten bliva erforderliga.
Nämnden har angivit utrymmesbehovet till tre rum och därvid
utgått från den av nämnden föreslagna personaluppsättningen, en officer, en
underofficer och ett skrivbiträde. Chefen för flygvapnet åter har förordat, att
utrymme beredes för ytterligare en officer. Av vad jag tidigare vid behandlingen
av med det nya redovisningssystemet sammanhängande persohalfrågor
anfört framgår, att jag icke är beredd att nu tillstyrka den av chefen för flygvapnet
föreslagna utökningen av antalet befattningshavare. Då emellertid en
viss osäkerhet råder rörande personalbehovet, torde det vara lämpligt att vid
lokalanskaffningen räkna med det av chefen för flygvapnet angivna utrymmet.
Skulle detta icke komma att i sin helhet användas för nu avsett ändamål, torde
det kunna tagas i anspråk för tillgodoseende av flottiljernas lokalbehov i
övrigt. Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra,
Erforderlig medelsanvisning torde emellertid kunna avrundas till 223,000
kronor.
Medel för bestridandet av de nu nämnda kostnaderna torde böra äskas av
riksdagen i form av kapitalinvestering i respektive försvarsgrenars delfonder
av försvarsväsendets fastighetsfond.
4:o) Hemställan.
Under åberopande av vad jag här ovan anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
ej mindre bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder med
avseende å övergången till det nya systemet för de värnpliktigas
fallang till riksdagens protokoll litti. 1 sami. Nr 340. 20(W 4i 3
34
Kungl. Majlis proposition nr 340.
inskrivning och redovisning, som i anslutning till vad av mig
i det föregående anförts må finnas erforderliga,
än även å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa
dels under fjärde huvudtiteln till Central hålkortsanläggning
ett reservationsanslag av .......................... kronor 81,500;
dels såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond till Anordnande av vissa lokaler
för värnpliktsredovisningen vid armén ett reservationsanslag
av................................................ kronor 1,250,000;
dels såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
marinförvaltningens delfond till Anordnande av vissa
lokaler för värnpliktsredovisningen vid marinen ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 27,500;
dels ock såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond till Anordnande av vissa
lokaler för värnpliktsredovisningen vid flygvapnet ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 223,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sigurd Lind.
Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:516 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas inskrivning och redovisni s. 13 i texten
- SU 1941:247 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas inskrivning och redovisning sammanhänga s. 1 i texten