Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 194H42

1941-11-21 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:344, Angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 194H42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

1

Nr 344.

Kungl. Maj:ts •proposition till riksdagen angående vissa

anslag säskanden för försvarsändamål å tillägg sstat I

till riksstaten för budgetåret 194H42; given Stockholms

slott den 21 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över. försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 21 november 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt såvitt

angår det under punkten 5 upptagna ärendet även med cheferna för jordbruks-

och folkhushållningsdepartementen och såvitt angår de under punkterna

9 och 10 upptagna ärendena med chefen för jordbruksdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, vissa ärenden angående

medelsanvisningar för försvarsändamål å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42. Med förmälan, att ärendena under punkterna 1—4 samt 7

och 8 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av

det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet och att ytterBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 844.

2393 41

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ligare upplysningar i nämnda ärenden borde få lämnas genom de handlingar,

som bomme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, samt under

framhållande, att ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i riksstaten

för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att hänföra,

anför departementschefen vidare:

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

[!•] 26 a. Barackbyggnader m. m. I särskilda skrivelser den 9 oktober och

den 1 november 1941 har arméförvaltningens fortifilcationsstyrelse på anmodan

av chefen för armén hemställt, att medel måtte ställas till fortifikationsstyrelsens

förfogande för anskaffning och uppförande av vissa för armén avsedda

baracker och badstugor m. m.

Fortifikationsstyrelsen föreslår till en början, att medel, tillhopa 217,000

kronor, ställas till förfogande för uppförande av monteringsfärdiga kokhus

och utspisningsbaracker vid vissa s. k. koncentreringsmåltidsstationer, d. v. s.

sådana järnvägsstationer som vid trupp transporter beräknas komma att användas

för måltidsuppehåll. Vidare föreslås anskaffning till en beräknad

kostnad av 1,228,000 kronor av visst antal matsals- och stallbaracker, avsedda

för i skrivelserna närmare angivna beredskapsförband, ävensom för en

kostnad av 63,000 kronor av vissa för landstorms- och luftvärn spersonal

inom västra militärområdet avsedda förråds- och förläggningsbaracker. För

anordnande av badstugor inom Bodens fästnings försvarsområden och inom

vissa barackläger i övre Norrland hemställes örn anvisande av tillhopa 372,000

kronor. Vidare har fortifikationsstyrelsen äskat medel, tillhopa 1,316,000

kronor, för beredande av ökade utrymmen för förläggning, sjukvård, förrådshållning,

expeditionstjänst, utbildning m. m. vid vissa fredstruppförband

eller till dessa anslutna förläggningar. Slutligen har hemställts örn anvisande

av 15 b000 kronor för ordnande av vatten- och avloppsförhållandena

vid två förläggningar för Värmlands regemente och Jönköpings-Kalmar regemente,

vilka förläggningar under rådande beredskap i stor omfattning tagas

i anspråk. För nu nämnda ändamål erfordras sålunda enligt fortifikationsstyrelsens

beräkningar tillhopa (217,000 + 1,228,000 + 63,000 + 372,000 +

1.316.000 + 157,000=) 3,353,000 kronor, vartill borde läggas ett belopp av

200.000 kronor för vissa transporter och oförutsedda utgifter. Det sammanlagda

medelsbehovet utgör alltså 3,553,000 kronor.

I anledning av förutnämnda båda framställningar har Kungl. Majit genom

beslut den 7 november 1941 medgivit, att ett belopp av högst 1,370,000

kronor finge för anskaffning av ovan angivna, för beredskapsförband avsedda

matsals- och stallbaracker ävensom för landstormsorganisationerna inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 344.

västra militärområdet avsedda förråds- och förläggningsbaracker disponeras

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget

till engångsutgifter (Ga). I samband härmed har Kungl. Majit anbefallt

fortifikationsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Majit inkomma med utredning

rörande den anskaffning av baracker, som sedan hösten 1939 ägt rum

för arméns del, innefattande uppgift örn bland annat barackernas nuvarande

användning.

Under de senaste åren hava medel i betydande omfattning ställts till

förfogande för anskaffning och uppförande av monteringsfärdiga baracker.

I en del fall hava för ändamålet tagits i anspråk särskilda å riksstat eller

tilläggsstat uppförda anslag; i andra fall åter hava medel förskottsvis disponerats

från anslag å förskottsstat. Medelsanvisningarna hava skett vid

olika tidpunkter och för att tillgodose skiftande behov. Oftast hava anslagsfrågorna

på grund av rådande försvarsberedskap varit av mycket brådskande

natur. Som regel har det icke varit möjligt att vid behandlingen av anslagsäskandena

pröva, huruvida redan befintliga baracker disponeras på lämpligaste

sätt, eller bedöma möjligheterna att för nya ändamål använda redan

tillgängliga baracker.

Tiden synes vara inne för en närmare granskning av förhållandena på

detta område. På grund härav har Kungl. Majit genom beslutet den 7

november 1941 anbefallt fortifikationsstyrelsen att tillhandahålla det utredningsmateriel,

som för en sådan granskning erfordras. Det är min förhoppning

att det skall vara möjligt att med hjälp av detta materiel få

underlag för en säkrare bedömning av de äskanden örn anslag till anskaffning

av baracker, som framdeles kunna framställas.

Med en prövning av fortifikationsstyrelsens nu föreliggande framställning

synes dock icke kunna anstå i avbidan på den nyssnämnda utredningens

slutförande. I stort sett synas nämligen anslagsändamålen vara av natur att

böra med det snaraste tillgodoses. För anskaffning och uppförande av vissa

av de i framställningen avsedda barackerna, beträffande vilka särskild brådska

förelegat, har såsom förut nämnts Kungl. Majit genom beslutet den 7 november

1941 anvisat medel från vederbörligt förskottsanslag. Frågan i vad mån de

av fortifikationsstyrelsen i övrigt äskade medlen böra anvisas torde i förevarande

sammanhang böra underställas riksdagens prövning.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen

utan ändring godtaga fortifikationsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Sålunda synes det tveksamt, örn det skall vara behövligt att för dryga

kostnader, 217,000 kronor, vidtaga sådana anordningar av stadigvarande

karaktär vid vissa järnvägsstationer, som av styrelsen förordats. Det torde ej

vara uteslutet att i vissa fall bereda för ifrågavarande ändamål erforderliga

utrymmen genom utnyttjande av redan anskaffade, under fortifikationsstyrelsens

förvaltning stående baracker. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att i detta hänseende fatta beslut. Icke heller är jag beredd att i den

omfattning fortifikationsstyrelsen tänkt sig nu förorda, att medel äskas för

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

anskaffande av badstugor. Jag begränsar mig till att föreslå anvisning av

anslag till detta ändamål för Bodens fästning, innebärande en minskning

med 312,000 kronor av den av fortifikationsstyrelsen äskade anslagssumman.

Med hänsyn till vad nu anförts synes det av fortifikationsstyrelsen äskade

anslaget kunna minskas med (217,000 4- 312,000 =) 529,000 kronor jämte

å sistnämnda belopp belöpande kostnader för transporter m. m., uppskattade

till 25,000 kronor, eller tillhopa 554,000 kronor. Övriga av fortifikationsstyrelsen

anmälda behov synas vara av den art, att möjlighet bör

föreligga för Kungl. Majit att tillgodose desamma. Emellertid finner jag

utredningen i vissa hänseenden icke vara av den beskaffenhet, att jag anser

mig kunna redan nu definitivt tillstyrka, att medel för de olika ändamålen

ställas till förfogande. Jag finner mig dock böra förorda, att anslag nu äskas

av riksdagen men förutsätter, att det får ankomma på Kungl. Majit att efter

närmare prövning av medelsbehovet träffa avgörande rörande anslagsmedlens

ianspråktagande för avsett ändamål. Från denna utgångspunkt får jag sålunda

förorda ett medelsäskande hos riksdagen av (3,553,000 — 554,000 =) i runt tal

3,000,000 kronor. I nämnda belopp har inräknats vad som kan åtgå för täckning

av den medelsanvisning, som skett genom beslutet den 7 november 1941.

Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Majit genom beslut

den 4 juli och den 8 augusti 1941 medgivit, att tillhopa 848,000 kronor finge

för anskaffning av vissa baracker disponeras från förenämnda förskottsanslag.

Körande den närmare innebörden av dessa beslut torde, såsom inledningsvis

framhållits, upplysning böra lämnas genom de handlingar, som komma

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott. För täckning av dessa

från förskottsstaten bestridda utgifter torde medel nu böra anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår. Det belopp, som bör av riksdagen äskas,

uppgår sålunda till (3,000,000 + 848,000 =) 3,848,000 kronor.

Vissa av de anskaffningar, örn vilka här är fråga, synas vara av den natur,

att medel böra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastiglietsfond.

Hit räknar jag kostnaden för anskaffning av badstugor, beräknad

till 60,000 kronor, den beräknade kostnaden, 1,316,000 kronor, förberedande

av ökade utrymmen vid truppförbanden eller till dessa anslutna förläggningar

ävensom kostnaden för iordningställande av förutnämnda förläggningar för

Värmlands regemente och Jönköpings—Kalmar regemente, 157,000 kronor.

Härtill synes böra läggas beräknad kostnad för vissa transporter och oförutsedda

utgifter, 45,000 kronor, varför den sammanlagda kapitalinvesteringen

skulle uppgå till 1,578,000 kronor. Det är min avsikt att senare denna dag hemställa,

att Kungl. Majit måtte äska sistnämnda belopp såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond. I förevarande sammanhang torde

medel böra äskas för bestridande av övriga i det föregående angivna kostnader,

d. v. s. (3,848,000 — 1,578,000=) 2,270,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till JBaracfcbyggnader m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 2,270,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Marinen.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[2], 79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. För anskaffning

av radiomateriel av olika slag för marinens behov hava sedan stormaktskrigets

utbrott avsevärda belopp ställts till förfogande över förskottsstaten. Sålunda

hava enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 8 september 1939, den 15 december

1939, den 23 februari 1940 samt den 1 och den 16 augusti 1940 för ändamålet

ställts till förfogande sammanlagt 6,150,000 kronor. Härjämte har

Kungl. Majit enligt beslut den 7 februari 1941 ställt ett belopp av 75,000

kronor, likaledes från förskottsstaten, till arméförvaltningens civila departements

förfogande för anordnande av vissa radiopejlstationer. För denna

medelsanvisning har 1941 års riksdag efter därom av Kungl. Majit i propositionen

nr 142 (punkten 9) framlagt förslag anvisat täckningsanslag.

I skrivelse den 29 augusti 1941 har nu marinförvaltningen — med förmälan

att nya utrustnings- och förrådsbehov, baserade på gällande krigsradiomaterielplaner,

numera förelåge — hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas

för anskaffande av radiomateriel för marinen. Medelsäskandet avser i

huvudsak radiomateriel för eldledningsändamål, radiofyrar och specialmateriel

för vissa signaleringsbehov. Det sammanlagda medelsbehovet har av marinförvaltningen

angivits till 2,955,000 kronor, av vilket belopp 1,000,000 kronor

ansetts böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår och återstående

1,955,000 kronor anvisas för budgetåret 1942/43.

För marinens tillgodoseende med radiomateriel hava såsom i det föregående

nämnts medel anvisats över förskottsstaten. Det nu ifrågavarande

medelsäskandet, vilket avser komplettering av anskaffad eller under anskaffning

varande materiel, finner jag mig jämväl böra biträda.

Till frågan örn anvisande av de för nästa budgetår erforderliga medlen för

ändamålet, 1,955,000 kronor, torde jag framdeles få återkomma. Nu torde sålunda

böra upptagas det för innevarande budgetår äskade beloppet, 1,000,000

kronor, vilket synes böra uppföras under samlingsrubriken Anskaffning av

artilleri- och annan teknisk materiel.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 1,000,000.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 344.

KAPITALINVESTERING.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[3 ] 5 b. Garagebyggnader för stridsvagnar. Efter därom av Kungl. Maj:t i

propositionen 1941: 2 (Bil. 4, punkten 2) framlagt förslag har riksdagen (skrivelse

nr 57) till ytterligare anskaffning av artillerimateriel anvisat ett belopp

av 44,575,000 kronor. Av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden framgår, att ifrågavarande anslagsmedel

avsetts för, bland annat, anskaffning av ett avsevärt antal stridsvagnar.

Under erinran att några medel för uppförande av garage och verkstäder

för dessa stridsvagnar icke funnes disponibla hava arméförvaltningens tygdepartement

och fortifikations styr else i skrivelse den 16 augusti 1941 anfört,

bland annat, följande:

Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 5 juli

1941 meddelat, att erforderliga medel borde äskas dels för garage till samtliga

angivna stridsvagnar, dels för en stridsvagnsverkstad av en omfattning

motsvarande nuvarande verkstad vid en pansarbataljon. Med ledning av dessa

direktiv hade fortifikationsstyrelsen beräknat byggnadskostnaderna sålunda:

för garage ..................................................................... kronor 470,000

» verkstad .................................................................. » 270,000

» värmecentral, bensinstation, spolplatta och smörjbryggor » 70,000

» staket, vägar och planeringsarbeten .............................. » 65,000

Summa kronor 875,000.

Kostnaderna för erforderlig maskinell utrustning hade vidare av tygdepartementet

beräknats till 150,000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under framhållande av angelägenheten

av att erforderliga garage m. m. funnes färdigställda vid tidpunkten

för materielens leverans hemställde tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte för uppförande av erforderliga garage- och

verkstadsbyggnader m. m. för ifrågavarande stridsvagnar ställa sammanlagt

1,025,000 kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande.

I utlåtande över föreliggande framställning den 11 oktober 1941 har 1940

års militära byggnadsutredning anfört, bland annat, följande:

Numera hade upplysts, att nya garage- och verkstadsutrymmen skulle erfordras

jämväl för ett stort antal stridsvagnar, som skulle levereras tidigare

än de i den remitterade framställningen avsedda vagnarna, samt att ytterligare

leveranser planerades. Behovet av garage och verkstäder för stridsvagnar

syntes alltså vara stort. Mot uppförande av de nu föreslagna garagen vore

därför intet att erinra.

Yad beträffade verkstaden, holle utredningen före, att det icke kunde

anses rationellt att planlägga denna för enbart de i remisshandlingen avsedda

stridsvagnarna. En plan borde i stället uppgöras för uppförande i ett sammanhang

av verkstadsbyggnader med tillräcklig kapacitet för tillgodoseende

av hela det slutliga stridsvagnsbeståndets behov av verkstadsutrymme. En

sådan plan borde därför uppgöras så snart det slutliga antalet stridsvagnar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

liksom ock platserna för deras stationering fastställts. I avvaktan härpå

syntes med byggandet av i remissen avsedda verkstäder böra anstå. Under

tiden intill dess verkstäder uppförts borde, örn befintligt verkstadsutrymme

nödvändigtvis måste utökas, garageutrymmen provisoriskt kunna användas

för verkstadsändamål. Under hänvisning till vad sålunda anförts finge byggnadsutredningen

tills vidare avstyrka anvisande av medel för uppförande av

verkstäder och anskaffande av maskinell utrustning för dessa.

Med skrivelse den 3 oktober 1941 hade fortifikationsstyrelsen till militära

byggnadsutredningen för yttrande överlämnat förslag till garagetyp för

stridsvagnar. I ett till fortifikationsstyrelsen den 8 oktober 1941 avgivet

yttrande hade byggnadsutredningen föreslagit viss minskning av byggnadsbredden

samt förenkling i fråga örn golvbehandlingen. Med utgångspunkt

från nämnda förslag beräknade utredningen, att kostnaderna för nu ifrågavarande

garage borde kunna begränsas till 440,000 kronor.

Mot det för värmecentral, bensinstation, spolplatta och smörjbryggor upptagna

beloppet, 70,000 kronor, eller den för staket, vägar och planeringsarbeten

beräknade kostnaden av 65,000 kronor hade byggnadsutredningen intet att

erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts finge byggnadsutredningen tillstyrka,

att för uppförande av varmgarage m. m. för stridsvagnar disponerades

sammanlagt (440,000 + 70,000 + 65,000 =) 575,000 kronor.

Vidare har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 3 oktober 1941 gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel för garage å vissa i skrivelsen närmare

angivna platser. Fortifikationsstyrelsen har anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 30 maj 1941 hade chefen för

armén meddelat, att i samband med genomförande av 1941 års krigsorganisation

utökning av vissa pansarförband komme att äga rum, vilket genom ökad

materieltilldelning komme att medföra behov av ytterligare garageutrymmen

m. m. vid nämnda förband. Rörande storleken av detta behov hänvisade

chefen för armén till genom vederbörande förbandschefers försorg verkställda,

skrivelsen närlagda utredningar. Slutligen meddelade chefen för armén, att

ifrågavarande materielanskaffning i huvudsak komme att vara slutförd under

år 1941 och anmodade fortifikationsstyrelsen att vidtaga för garagefrågans

lösning erforderliga åtgärder.

Det nybyggnadsbehov, som i detta sammanhang avsåges och för vilket

medel saknades, hänförde sig till varmgarage och kallgarage av angivna dimensioner

jämte erforderliga smörj- och tvätthallar. Dessutom erfordrades med

varmgaragen sammanhörande värmecentral, motor- och radioverkstäder, varmförråd

för bilkol och bilved, bod för brandskyddsmateriel, bensinstation, spolplattor

och smörjbryggor, utvändiga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar

samt slutligen väg- och planeringsarbeten jämte stängsel.

Kostnaderna för anläggningarnas utförande till ifrågasatt omfattning beräknades

uppgå till sammanlagt 2,650,000 kronor.

Under åberopande av det anförda och med framhållande av att den materiel,

för vilken här ifrågavarande byggnader avsåges, redan befunne sig under

leverans, hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Majit för uppförande

av stridsvagnsgarage m. m. för i skrivelsen avsedda förband ville ställa till

styrelsens förfogande 2,650,000 kronor.

Över föreliggande framställning har militära byggnadsutredningen den 7

november 1941 avgivit utlåtande. Byggnadsutredningen har därvid efter en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 344.

närmare granskning av det av fortifikationsstyrelsen uppgjorde byggnadsprogrammet

funnit sig kunna tillstyrka en medelsanvisning för ändamålet av

sammanlagt högst 2,030,000 kronor. Utredningen har härvid — liksom i dess

i det föregående berörda utlåtande av den 11 oktober 1941 — räknat med en

i viss mån förenklad garagetyp. Vidare har byggnadsutredningen i överensstämmelse

med vad utredningen förordat i sitt nyssberörda utlåtande uttalat

sig för att med uppförandet av i det nu föreliggande byggnadsprogrammet

ingående verkstäder borde tills vidare anstå.

Av vad fortifikationsstyrelsen anfört framgår, att ett trängande behov av

garageutrymmen för ett stort antal stridsvagnar föreligger. Vid tidpunkten

för avlåtandet av styrelsens och tygdepartementets första skrivelse i ämnet

den 16 augusti 1941 kunde — enligt vad styrelsen under hand upplyst —

icke närmare bestämmas, var de då ifrågasatta garagebyggnaderna skulle förläggas.

Denna skrivelse avser sålunda ett i avseende å förläggningsplatser

icke fixerat lokalbehov för ett visst antal stridsvagnar, vilkas anskaffning

pågår med anlitande av förenämnda tilläggsstatsanslag av 44,575,000 kronor.

Sedermera har emellertid i styrelsens skrivelse i ämnet den 3 oktober 1941

närmare angivits vilka förläggningsplatser, som skulle ifrågakomma. Enligt

vad styrelsen under hand meddelat är avsikten att såväl de garage, för vilka

medel begärts i styrelsens och tygdepartementets skrivelse av den 16 augusti

1941, som ock de byggnader, som avses i styrelsens skrivelse av den 3 oktober

1941, skola förläggas till samma platser.

Det sammanlagda medelsbehovet för ändamålet har av fortifikationsstyrelsen

beräknats till (1,025,000 + 2,650,000 =) 3,675,000 kronor. Militära

byggnadsutredningen åter har tillstyrkt en medelsanvisning av (575,000 +

2,030,000 =) 2,605,000 kronor. Härvid är dock att märka, att byggnadsutredningen

ur det av fortifikationsstyrelsen utformade byggnadsprogrammet uteslutit

de av styrelsen förordade verkstadslokalerna.

För egen del förordar jag, att erforderliga garageutrymmen med det

snaraste anskaffas för det avsevärda antal stridsvagnar av olika typer, som

ingå i det fastställda anskaffningsprogrammet. De i detta avseende framlagda

förslagen tillstyrker jag med de ändringar, som av militära byggnadsutredningen

förordats. Enligt vad jag inhämtat pågår en utredning

inom tygdepartementet, fortifikationsstyrelsen och försvarsväsendets verkstadsnämnd

rörande den närmare utformningen av pansartruppernas verkstadsorganisation.

Med hänsyn härtill synes frågan örn de förutnämnda

verkstadsbyggnadernas uppförande böra i enlighet med byggnadsutredningens

förslag ställas på framtiden.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vissa andra motsvarande anslagsäskanden

föreligga. Till dessa spörsmål torde jag få återkomma sedan

utlåtanden i ärendena inkommit från 1940 års militära byggnadsutredning.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj.t måtte föreslå

riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 344.

att till Garagebyggnader för stridsvagnar å tilläggsstat I till

liksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................ kronor 2,605,000.

4.] 12 b. Barackbyggnader m. m. Under åberopande av vad jag underpunkten

1 anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tiarackbyggnader m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 1,578,000.

Marinförvaltningens delfond.

[5.] 22 a. Utbyggnad av ångpanneanläggningen vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle.

Flottans skifferoljeverk å Kinnekulle består av två ugnshus enligt

bergsingenjören Sven V. Berghs system. I varje ugnshus finnas två rader

retortblock. Rökgaserna från skifferkoksförbränningen avgå genom en

skorsten för varje bloekrad. Varje ugnshus har således två skorstenar.

Rökgaserna hava en temperatur av omkring 400° Celsius och kunna utnyttjas

för ångalstring i avgaspannor. Sådana pannor hava uppställts vid de båda

skorstenarna till västra ugnshuset, under det att rökgaserna från östra ugnshuset

för närvarande avgå outnyttjade. Ånganläggningen har utformats med

tanke på att oljeverket skall bli självförsörjande i fråga örn ånga och kraft,

vilket ernåtts genom installation av förutnämnda avgasångpannor och genom

användning av den vid oljedestillationen erhallna s. k. restgasen som tillsatsbränsle

i pannorna.

I skrivelse den 17 september 1941 har marinförvaltningen till behandling

upptagit frågan örn användningen av restgasen för annat ändamål än såsom

bränsle för skifferoljeverkets äng- och kraftbehov och därvid anfört i huvudsak

följande:

Medel hade tidigare erhållits för anläggningar för utvinnande av svavel och

flygbensin ur restgasen. Vidare kunde ur gasen utvinnas avsevärda mängder

kolväten med högt värmevärde, s. k. gasol. Gasen torde även kunna omvandlas

till sådana kväveprodukter, som inginge i vår lanthushållning som gödningsämnen

m. m. Marinförvaltningen undersökte för närvarande dylika möjligheter.

Givetvis kunde gasen även användas som bränsle vid t. ex. cementtillverkning.

För att kunna använda restgasen på annat sätt än som tillsatsbränsle i de

tvenne avgaspannor, som installerats för fyllande av verkets äng- och kraftbehov,

måste avgaspannor även insättas i rökkanalerna till de båda skorstenarna

vid östra ugnshuset och en tillbyggnad av de två befintliga pannorna

ske. En dylik anläggning beräknades med nu gällande priser kunna utföras

för 650,000 kronor. Själva pannorna torde kunna färdigställas på ungefär sex

månader och installationer m. m. på cirka tre månader. En avsevärd tid måste

alltså förflyta från det beslut fattades örn gasens användande på annat sätt

än som nu skedde och till dess gasen verkligen kunde frigöras. Marinförvaltningen

ansåge det fördenskull vara önskvärt att snarast möjligt kunna beställa

två nya avgasångpannor jämte utbyggnad av de två befintliga pannorna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att

Kungl. Maj:t matte ställa 650,000 kronor till ämbetsverkets förfogande för utbyggnad

av avgasångpanneanläggningen vid flottans skiffer olie verk å Kinnekulle.

I utlåtande den 5 november 1941 har statens industrikommission anfört

följande:

Såsom marinförvaltningen framhölle, skulle genom den ifrågasatta utbyggnaden

den från skifferoljedestillationen erhållna restgasen vilken för närvarande

utnyttjades såsom tillsatsbränsle i ångpannorna, kunna nyttiggöras för andra

ändamål, under det att skifferoljeverket fortfarande bleve självförsörjande i

fråga örn ånga. De ändamål, för vilka restgasen i sådant fall skulle kunna användas,

angåves av marinförvaltningen till:

1) utvinning av avsevärda mängder kolväten med högt värmevärde, s. k

gasol,

2) omvandling av gåsen till sådana kväveprodukter, som inginge i vår lanthushållning,

såsom gödningsämnen m. m.,

3) utnyttjande såsom bränsle vid t. ex. cementtillverkning.

De båda första alternativen vore för närvarande föremål för undersökning

genom marinförvaltningens försorg, och något material ägnat att möjliggöra

industrikommissionens bedömning av dessa alternativs genomförbarhet och

ekonomiska bärkraft hade icke kunnat ställas till förfogande. För det tredje

alternativet, utnyttjande av gasen såsom bränsle vid cementtillverkning, förelåge

en på marinförvaltningens uppdrag av Mellersta och Norra Sveriges

Ångpanneförening utarbetad utredning, av vilken industrikommissionen haft

tillfälle att taga del. Industrikommissionen kunde således endast basera sitt

utlåtande över marinförvaltningens ansökan på detta sistnämnda alternativ.

Den förbrukare, till vilken gasen avsåges bliva levererad, vore Skånska

Cement Aktiebolagets cementfabrik i Hällekis. Enligt av bolaget upprättat

utkast till avtal skulle kostnaderna för genomförandet av projektet komma att

fördelas mellan parterna på följande sätt:

Att bäras av marinförvaltningen:

Anläggningskostnad inom skifferoljeverket för ut
-

..byggnad av avgasångpanneanläggningen ......... kronor 650,000

Förlust i samband med det vid uppförandet av den

nya anläggningen nödvändiga driftsstoppet ...... » 130,000 780,000

Att bäras av Skånska Cement Aktiebolaget:

Kostnad för anläggning för överföring av gasen från

skifferoljeverket till Hällekis ....................................... kronor 300,000

Summa kronor 1,080,000.

Enligt det av bolaget upprättade avtalsförslaget skulle 1,000 kalorier av

gasen vid varje avräkningstillfälle åsättas samma värde som 1,000 kalorier

ober-schlesiska stybbkol eif Göteborg, minskat med cementbolagets överföringskostnader

för gåsen från skifferoljeverket till Hällekis, varvid i överföringskostnaderna

ej inräknas gasförluster, ränta och amortering. Med en

uppskattad levererad kvantitet av per år 9 miljoner normala kubikmeter gas å

4,500 kg kalorier per normal kubikmeter, motsvarande 7,000 ton oberschlesiska

stybbkol å 5,800 kg-kalorier per kg, skulle marinförvaltningen, räknat

efter det nu rådande kolpriset av 40 kronor per ton eif Göteborg, årligen tillföras

ett belopp av 280,000 kronor, minskat med 39,000 kronor, utgörande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 844.

cementbolagets överföringskostnader för gasen (exklusive ränta och amortering),

d. v. s. 241,000 kronor per år. Förutom ränta och avskrivningar beräknades

de vid skifferotjeverket uppkommande merkostnaderna i samband

med det föreliggande projektet till 28,000 kronor per år.

Enligt avtalsförslaget vore cementbolaget ej skyldigt att mottaga mer än

vad som ekonomiskt kunde brännas i de roterugnar, som vore i drift. I betraktande

av att gaskvantiteten 9 miljoner normala kubikmeter per år endast

motsvarande 15—20 procent av det nuvarande bränslebehovet vid cementfabriken

i Hällekis, vore det ej troligt, att denna klausul skulle komma att

medföra avsättningssvårigheter för gåsen.

Skånska Cement Aktiebolaget vore enligt avtalsförslaget villigt att binda

sig för inköp av gasen under 10 år, under det att marinförvaltningen förbehölle

sig rätten att uppsäga avtalet med 6 månaders frist, sedan 30 miljoner

normala kubikmeter gas levererats. Under förutsättning att nuvarande kolpriser

bleve rådande, skulle ett avtal som det föreslagna möjliggöra en avskrivning

av det ovannämnda beloppet, 780,000 kronor, på mindre än 5 år

med en beräknad ränta av 4 procent. Även örn man ej med säkerhet kunde

räkna med att nuvarande prisförhållanden bleve bestående under så lång tid,

måste det anses sannolikt, att det föreslagna avtalet komme att möjliggöra

full avskrivning av den på marinförvaltningen belöpande delen av de med

projektet förenade kostnaderna.

Én särskilt under nuvarande förhållanden betydelsefull vinning av det här

behandlade förslaget vore den, att det möjliggjorde en tillverkning, för vilken

eljest åtginge stora kvantiteter kol. Då emellertid marinförvaltningen, såsom

ovan anförts, utredde vissa andra möjligheter till användning av restgasen,

ville industrikommissionen ej för närvarande taga bestämd ståndpunkt beträffande

gasens användning. Å andra sidan vore det angeläget, att utbyggnaden

av avgasångpanneanläggningen snarast möjligt beslutades samt att

marinförvaltningen därvid genom kontrakt vore tillförsäkrad avsättning av

gasen på tillfredsställande villkor. Då den enligt ovanberörda alternativ behövliga

överföringsledningen till Hällekis torde kunna beställas och utföras

på något kortare tid än som krävdes för avgasångpanneanläggningen, skulle

de olika nyss anförda önskemålen kunna tillgodoses på följande sätt: Marinförvaltningen

träffade med Skånska Cement Aktiebolaget överenskommelse

i huvudsaklig överensstämmelse med avtalsförslaget och med rätt för marinförvaltningen

att uppsäga avtalet under en tid efter undertecknandet av 2 å o

månader — motsvarande den nyss berörda tidsskillnaden mellan arbetet

på ångpanneanläggningen å ena sidan och överföringsledningen å andra

sidan. På detta sätt kunde arbetet med avgasångpanneanläggningen omedelbart

igångsättas med trygghet för marinförvaltningen att finna avnämare

på godtagbara villkor, men samtidigt vunne marinförvaltningen tid för vidare

utredning av övriga alternativ för gasens användning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts finge statens industrikommission

tillstyrka, att 650,000 kronor ställdes till marinförvaltningens förfogande

under förutsättning av att avtal träffades mellan förvaltningen och Skånska

Cement Aktiebolaget, varigenom förvaltningen tillförsäkrades ekonomiska

förmåner av i huvudsak samma värde som enligt föreliggande förslag. Industrikommissionen

hemställde att bliva satt i tillfälle att taga del av marinförvaltningens

förslag till avtal med bolaget samt, därest förvaltningen sedermera

skulle önska uppsäga nämnda avtal, av dess motiv härför och av i samband

därmed utarbetade förslag till avtal med annan avnämare av gasen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Deichefen"13 ,^V ^en ^ämnac^e redogörelsen framgår, att den restgas, som erhålles vid

oljedestillationen vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, för närvarande

utnyttjas som bränsle för tillgodoseende av oljeverkets eget kraftbehov. Enligt

marinförvaltningens föreliggande förslag böra sådana anordningar vidtagas

vid oljeverket, att restgasen kan nyttiggöras för andra ändamål än som tillsatsbränsle

i ångpannorna. För ångalstring skulle rökgaserna från skifferkoksförbränningen

utnyttjas; oljeverket skulle alltså fortfarande kunna utan

bränsletillskott utifrån tillgodose sitt behov av ånga.

Frågan om restgasens utnyttjande kan ännu icke betraktas som fullt utredd.

Olika alternativa utvägar äro möjliga, exempelvis utvinning av gasol, omvandling

av gasen till gödningsämnen eller användning av gasen som bränsle

vid cementtillverkning. En förutsättning är emellertid — vilken användning

än restgasen kommer att få — att den nuvarande avgasångpanneanläggningen

u^bygges för en kostnad, som beräknats till 650,000 kronor.

Endast i fråga om det sist nämnda alternativet, restgasens utnyttjande för

cementtillverkning, föreligga mer ingående tekniska och ekonomiska kalkyler.

Enligt dessa kalkyler, vilka förutsätta att gasen kommer till användning såsom

bränsle vid Skånska Cement Aktiebolagets cementfabrik i Hällekis, skulle statsverket

bära kostnaden för utbyggnaden, beräknad till 650,000 kronor, samt kostnaden

för det under utbyggnadsskedet oundvikliga driftsavbrottet vid oljeverket,

uppskattad till 130,000 kronor, medan cementbolaget skulle bekosta erforderliga

anordningar för gasens överförande från oljeverket till cementfabriken

och såsom betalning för gasen erlägga belopp, beräknade i förhållande till

priset på ober-schlesiska stybbkol. Den årliga bruttoinkomsten för skifferoljeverket

har med nuvarande kolpris beräknats till 241,000 kronor för år,

möjliggörande en avskrivning av anläggningskostnaderna för statsverket på

mindre än fem år med en beräknad ränta av fyra procent.

o För egen del finner jag det vara av vikt särskilt under nuvarande förhållanden,

att skifferoljeverket erhåller en teknisk utrustning, som möjliggör

ett fullständigare utnyttjande av restgasen. Ehuru alla detaljer i det föreliggande

projektet icke äro klarlagda, torde med hänsyn till den relativt långa

leveranstiden den under alla omständigheter erforderliga maskinella utrustningen

böra anskaffas med det allra snaraste. Av skäl som industrikommissionen

anfört torde avtal redan nu böra träffas mellan marinförvaltningen och

cementbolaget i anslutning till de riktlinjer, som av industrikommissionen

angivits. Därest avtalet utformas på sätt kommissionen förordat vinner marinförvaltningen,

såsom kommissionen påpekat, tid för vidare utredning av övriga

alternativ för gasens användning. Jag vill framhålla betydelsen av att denna

utredning bedrives med största möjliga skyndsamhet.

Även örn sålunda ståndpunkt icke i detta sammanhang kan fattas till

frågan örn gasens utnyttjande — denna fråga torde efter slutförd utredning

böra prövas av Kungl. Majit efter förslag, som marinförvaltningen

i samråd med industrikommissionen bör hava att skyndsamt avgiva — torde

redan nu anslag med 650,000 kronor böra anvisas såsom kapitalinvestering i

marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond till ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

byggnad av ångpanneanläggningen. Frågan om upptagande av häremot svarande

avskrivningsanslag å driftbudgeten torde sedermera få anmälas av

chefen för finansdepartementet. Den av industrikommissionen till 130,000

kronor beräknade kostnaden för driftsavbrott under installationstiden synes

med hänsyn till grunderna för finansieringen av driften vid skifferotjeverket

icke behöva föranleda särskild medelsanvisning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av ångpanneanläggningen vid flottans steiff eroljeverk

å Kinnetetdle å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av...... kronor 650,000.

[6.] 25 a. Ytterligare medel till modernisering av Stockholms örlogsvarv. Efter förslag

av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 60 (punkten 5) anvisade riksdagen

(skrivelse nr 73, punkten 5) till modernisering av Stockholms örlogsvarv

såsom kapitalinvestering i marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 430,000 kronor, varjämte riksdagen bemyndigade Kungl. Majit

att för samma ändamål av Stockholms varvs byggnadsfonds under budgetåret

1940/41 tillgängliga medel disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Vidare anvisade 1941 års riksdag (skrivelse nr 80, punkten 16) efter förslag

av Kungl. Majit i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten

20) för ifrågavarande ändamål å riksstaten för innevarande budgetår ett

reservationsanslag av 2,520,000 kronor. Det sammanlagda beloppet av de

för modernisering av Stockholms örlogsvarv anvisade anslagsmedlen uppgår

således till 5,150,000 kronor.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 29 augusti 1941 hemställt, att

ytterligare medel för örlogsvarvets modernisering måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande. I ärendet har marinförvaltningen anfört följande:

Sedan planerna för moderniseringsarbetena vid Stockholms örlogsvarv

uppgjorts och kostnadsberäknats, hade arbetena undergått en väsentlig fördyring.

Orsaken härtill vore att tillskriva dels stigande löner, dels ökade

material- och transportkostnader, användning av ersättningsmateriel, ökat

pris å arbetsmaskiner m. m. Dessa kostnadsökningar uppskattades till i

genomsnitt omkring 15 procent eller 775,000 kronor.

Under arbetets gång hade det vidare visat sig, att en del ytterligare arbeten,

vilka icke inrymdes i den ursprungliga planen, borde komma till utförande.

De viktigaste av dessa arbeten vore rivning av det nuvarande gjuteriet, som

menligt inkräktade på den stora transportvägen till varvet, och ändring av

den förutvarande elektriska kraftcentralen till gjuteri. Kostnaden härför

beräknades till omkring 50,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde marinförvaltningen, att för

modernisering av Stockholms örlogsvarv ett ytterligare belopp av 825,000

kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Statens industrikommission har i utlåtande den 11 oktober 1941 anfört

bland annat följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kommissionen hade genom sin sakkunnige, direktören Y. Nordström,

under hand tagit närmare del av den reviderade plan, som marinförvaltningen

nu uppgjort för örlogsvarvets modernisering, samt den till grund för

framställningen örn ytterligare anslag liggande specificerade kostnadsuppställningen.

Den nu föreliggande moderniseringsplanen avveke på åtskilliga

punkter från den ursprungliga. Kommissionen hade icke varit i tillfälle att

i detalj jämföra de beräknade kostnaderna för olika poster i de båda planerna

men ville^ beträffande det för den nya planens genomförande äskade tilläggsanslaget

å 825,000 kronor framlägga följande synpunkter.

Kostnaderna för pirål'', fyllningar, vägar m. m. hade från början beräknats

på ett sådant sätt, att ett fullföljande i nu planerad omfattning syntes kunna

ske inom den ursprungliga kostnadsramen.

Mot den nu föreslagna förflyttningen av gjuteriet till en kostnad av 50,000

kronor hade kommissionen intet att erinra.

För anskaffning av arbetsmaskiner hade i den reviderade planen upptagits

220,000 kronor utöver tidigare beräknat belopp, eller inalles 630,000

kronor. Det vore emellertid i nuvarande läge knappast möjligt att överblicka

kostnaderna för maskinutrustningen. En del av maskinerna torde

överhuvudtaget icke stå att erhålla inom överskådlig tid. Kommissionen

ville därför ifrågasätta, huruvida icke frågan örn tilläggsanslag för denna

post borde upptagas vid en senare tidpunkt, då det verkliga medelsbehovet

läte sig närmare fastställa.

För uppförande eller modernisering av byggnader hade i den ursprungliga

planen beräknats sammanlagt 2,870,000 kronor. En av kommissionen företagen

undersökning visade, att prisstegringen för industribyggnader av här

avsett slag den 1 september 1941 uppginge till cirka 8 procent, räknat från

den tid då det tidigare kostnadsförslaget uppgjorts. Enligt denna beräkningsgrund

skulle de ursprungligen beräknade byggnadskostnaderna vid

omräkning till nuvarande prisläge böra ökas med endast cirka 230,000 kronor.

Som emellertid en del av byggnaderna redan färdigställts, borde den verkliga

kostnadsstegringen vara något lägre. Å andra sidan kunde man för

närvarande icke utesluta möjligheten av ytterligare prisstegringar under den

återstående byggnadstiden.

Av det begärda tilläggsanslaget, 825,000 kronor, återstode, sedan ovan

berörda poster fråndragits, 325,000 kronor. Detta belopp kunde enligt kommissionens

uppfattning icke betraktas såsom erforderligt för täckande av

genom. prisstegringen uppkommen kostnadsökning utan torde vara att hänföra

till en viss. ökning av byggnadsvolymerna och en viss höjning av anläggningens

tekniska standard i samband med omarbetningen av den ursprungliga

moderniseringsplanen. Kommissionen hade emellertid ur verkstadsteknisk

synpunkt intet att erinra mot det utvidgade moderniseringsprogrammet

i nu föreliggande skick.

I anslutning till det ovan anförda och med hänsyn till varvets betydelse

för en snabb reparation av marinens fartyg i Östersjön finge kommissionen

sålunda tillstyrka bifall till marinförvaltningens framställning med den inskränkningen,

att den del av tilläggsanslaget, som vore avsedd för anskaffning

av arbetsmaskiner, 220,000 kronor, tillsvidare utginge. Ytterligare medel

för maskinanskaffning borde i stället göras till föremål för särskild framställning

från marinförvaltningen — i samråd med industrikommissionen —

vid den tidpunkt, då anskaffningsmöjligheterna och kostnaderna för de olika

maskinerna klarlagts.

Med anledning av vad statens industrikommission sålunda anfört har

mar vnför ränningen den 6 november 1941 ånyo yttrat sig i ärendet. Ämbets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

verket Ilar därvid till en början hänvisat till ett av chefen för Stockholms

örlogsvarv biträtt yttrande av chefen för ingenjördepartementet vid örlogsvarvet,

i vilket yttrande närmare redogörelse lämnats för de feviderade kostnadsberäkningar

och ändringar i det ursprungliga moderniseringsprogrammet,

som föranlett marinförvaltningens i det föregående berörda framställning örn

ytterligare medel för varvets modernisering. För egen del har marinförvaltningen

anfört i huvudsak följande:

Planer och kostnadsberäkningar för varvets modernisering och för rationalisering

av driften därstädes hade uppgjorts under tiden april till juli 1940

och till grund härför hade legat de priser, som gällde vid årsskiftet 1939

—1940. Då ärendet, med hänsyn till nu rådande utomordentliga förhållanden,

vore av synnerligen brådskande natur, hade tiden icke medgivit ingående

detaljstudier av alla de föreslagna anläggningarna. Planerna och

kostnadsberäkningarna hade utgjort den ram, inom vilken moderniseringen

såsom helhet skulle hållas.

Det närmare studiet av erforderliga byggnads- och inredningsarbeten

hade med nödvändighet medfört modifikationer i det ursprungliga förslaget.

A ena sidan hade byggnadsplanen för vissa byggnader måst ökas, men å

andra sidan hade det ansetts möjligt att beträffande andra minska densamma.

Härav hade föranletts motsvarande ändringar uppåt och nedåt i

den tekniska standarden. Endast i fråga örn det mekaniska verkstadskomplexet

med kontorsbyggnad kunde en höjning av den tekniska standarden

anses hava uppkommit genom nybyggnad i stället för ombyggnad, men å

andra sidan hade dess volym minskats från 64,200 till 62,875 kubikmeter.

Någon ökning av den ursprungliga totala byggnadsvolymen hade ingalunda

blivit en följd av den fortsatta planläggningen. Såsom av chefens för ingenjördepartementet

i Stockholm utredning vidare framginge, vore den angivna

kostnadsökningen av 15 procent icke för högt beräknad. Marinförvaltningen

ansåge sålunda, att den uppkomna kostnadsökningen vore beroende

på höjda priser och icke på ökning av byggnadsvolymen och höjning

av den tekniska standarden. Slutligen finge framhållas, att omstuderingen

skett i samråd med 1940 års militära byggnadsutredning och statens industrikommission.

Beträffande den del av tilläggsanslaget, som avsetts för anskaffning av

arbetsmaskiner, 220,000 kronor, vore det, såsom statens industrikommission

anfört, otvivelaktigt, att stora svårigheter förelåge för anskaffning av sådana.

Dock torde såsom chefen för ingenjördepartementet vid örlogsvarvet i sitt

yttrande närmare utvecklat, möjligheter kunna yppas för anskaffning av den

erforderliga maskinparken inom en rimlig tidrymd. Marinförvaltningen finge

därför hemställa, att jämväl detta belopp måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

Under åberopande av det anförda hemställde marinförvaltningen, att

Kungl. Majit måtte till marinförvaltningens förfogande för modernisering av

Stockholms örlogsvarv ställa det av ämbetsverket i skrivelsen den 29 augusti

1941 begärda beloppet av tillhopa 825,000 kronor.

I förnyat utlåtande den 13 november 1941 har statens industrikommission

anfört följande:

Av kommissionens tidigare utlåtande liksom av marinförvaltningens förnyade

yttrande i ärendet framginge, att den nu föreliggande moderniseringsplanen

på flera punkter avveke från den plan, som legat till grund för det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ursprungligen beviljade anslaget. Marinförvaltningens önskan att fullfölja

moderniseringsplanen i nu föreliggande skick överensstämde emellertid helt

med vad kommissionen ansett vara motiverat, och kommissionen ville ånyo

tillstyrka, att medel ställdes till förfogande för ändamålet.

I _ vad det gällde maskinanskaffningen, vore kommissionen även av den

meningen, att ytterligare nödiga medel vid behov skulle ställas till marinförvaltningens

förfogande, men ansåge, att medelsbehovet och anskaffningsmöjligheterna

för maskinerna först borde klarläggas. I detta sammanhang

ville kommissionen framhålla möjligheten av att medelsbehovet för maskinerna

kunde komma att överskrida det belopp, 220,000 kronor, som marinförvaltningen

beräknat nödvändigt.

Yad slutligen beträffade frågan huru stor del av det äskade tilläggsanslaget,

som vore att hänföra till kostnadsökning på grund av prisstegringar

under byggnadstiden, ville kommissionen med anledning av marinförvaltningens

utredning anföra följande synpunkter. Kommissionen följde

därvid samma uppdelning av anslaget, som användes i dess tidigare skrivelse.

Kostnaderna för pirar, fyllningar, vägar m. m. hade i den sista moderniseringsplanen

upptagits till lägre belopp än i den ursprungliga. Något tillläggsanslag

för kostnadsökningen på denna punkt vore således icke erforderligt.

Aven för omflyttningen av maskiner-, dockans pumpmaskiner, kranar, väg-,

vatten- och spårarbeten m. m. beräknades — sedan de osäkra kostnaderna

för anskaffning av arbetsmaskiner uteslutits — i den nya moderniseringsplanen

lägre kostnader än tidigare, varför icke heller här någon kostnadsökning

förelåge.

För uppförande eller modernisering av byggnader hade i den ursprungliga

planen beräknats 2,870,000 kronor. Med ledning av den prisstegring,

som sedan inträffat för industribyggnader av liknande slag, hade kommissionen

uppskattat kostnadsökningen för dessa byggnader till cirka 8 procent

eller ungefär 230,000 kronor och hänfört det överskott på 325,000 kronor,

som återstode sedan denna och övriga poster å tilläggsanslaget fråndragits,

till höjning av byggnadsvolymerna eller ökning av anläggningens tekniska

standard. I den undersökning, som sedermera genom marinförvaltningens

försorg verkställts hade kostnadsstegringen för byggnaderna beräknats uppgå

till 12.2 procent på den ursprungliga kostnaden. Örn denna siffra foges

till utgångspunkt, bleve kostnadsstegringen cirka 350,000 kronor och det

återstående beloppet cirka 205,000 kronor.

Då den tjänsteman inom kommissionen, som verkställde utredning örn

dylika prisstegringar, för närvarande befunne sig på tjänsteresa, hade kommissionen

ännu icke kunnat närmare granska de av marinförvaltningen anförda

siffrorna. Som emellertid denna fråga icke syntes vara av väsentlig

betydelse för ärendets fortsatta handläggning, hade ljommissionen icke velat

låta detta fördröja utlåtandets avgivande.

I anslutning till vad sålunda anförts ville industrikommissionen sålunda

tillstyrka, att ett tilläggsanslag på 605,000 kronor omedelbart beviljades för

örlogsvarvets modernisering samt att ytterligare medel för anskaffning av

arbetsmaskiner beviljades, så snart medelsbehovet härför närmare klarlagts.

I detta sammanhang torde jämväl böra till behandling upptagas fråga

örn beredande av täckning för ett över förskottsstaten för försvarsväsendet

anvisat belopp för utförande av slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar

vid Stockholms örlogsvarv. Härom får jag anföra följande:

Genom beslut den 1 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit marinför
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 344.

■valtrången att med anlitande av ett av riksdagen under kapitalbudgeten,

försvarsväsendets fastighetsfond, anvisat reservationsanslag av 2,900,000

kronor gå i författning örn utförande av vissa förvaringshallar för motortorpedbåtar

och minsvepare. I skrivelse den 6 juni 1941 erinrade marmförvaltningen,

att i nämnda anslagsbelopp icke inräknats medel för uppförande

av förvaringshallar å Stockholms örlogsvarv för motortorpedbåtar

tillhörande Ostkustens marindistrikt, enär med frågan härom ansetts bora

anstå i avvaktan på viss utredning rörande förvaring av minsvepare, samt

anförde vidare i huvudsak följande:

Verkställd utredning i berörda hänseende hade av marinförvaltningen

överlämnats med skrivelse den 22 april 1941. Utredningen hade givit vid

handen, att för minsvepare planerade förvaringsutrymmen icke kunde disponeras

jämväl för förvaring av motortorpedbåtar. För marindistriktets

förutnämnda motortorpedbåtar erfordrades sålunda lampliga förvaringsplatser

med tillhörande slipanordningar. Marinförvaltningen hade uppgjort förslag

till uppförande av dylik anläggning å Stockholms örlogsvarv Kostnaderna

härför beräknades till 700,000 kronor, i vilket belopp jämväl mginge kostnaderna

för erforderlig sliptagningsanordning, förrådsrum och mindre kajbvg»nad

Då det för närvarande icke funnes lämplig förvaringsplats tor

motortorpedbåtar å Ostkustens marindistrikt och då det vore av utomordentligt

stor betydelse för det nyuppsatta motortorpedbåtsvapnet, att »marnas

vinterförvaring samt översyn kunde ske på ändamålsenligt satt, hemställde

marinförvaltningen, att för skyndsamt uppförande vid Stockholms orlogsvarv

av förvaringshallar, förrådsrum, slipanordning etc. för motortorpedbatar matte

till marinförvaltningens förfogande ställas ett belopp av 700,000 kronor att

av marinförvaltningen disponeras under budgetåret 1941/42 enligt berörda

förslag med de jämkningar, som kunde befinnas ändamålsenliga.

Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Majit marmforvaltningen

att med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget

till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (YII: b) intill ett belopp av

högst 700,000 kronor gå i författning om utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med marinförvaltningens förslag av anläggningar å Stockholms

örlogsvarv för förvaring av motortorpedbåtar.

Inledningsvis har jag erinrat, att avsevärda anslagsmedel - tillhopa Departement,

5.150.000 kronor — av 1940 års urtima riksdag och 1941 års riksdag ställts

till marinförvaltningens förfogande för modernisering av Stockholms örlogsvarv.

Ytterligare erfordras nu enligt marinförvaltningens beräkningar ett

belopp av 825,000 kronor för moderniseringens genomförande. Av denna

merkostnad belöpa 50,000 kronor på flyttning av örlogsvarvets gjuteri och

220.000 kronor på anskaffning av arbetsmaskiner. Kostnadsökningen i övrigt

har enligt marinförvaltningens beräkningar vållats av prisstegringar. Industrikommissionen

däremot anser, att endast en del av denna återstående kostnadsökning

belöper på prisstegringar och att det okade medelsbehovet i

övrigt är att hänföra till utvidgning av byggnadsvolymen och förbättring av

den tekniska standarden i förhållande till vad som ursprungligen projekterats.

Bihang till riksdagens protokoll lill 1. G sami. Nr 344

2393 dl 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

För egen del måste jag i likhet med industrikommissionen konstatera,

att den nu föreliggande moderniseringsplanen på flera punkter avviker från

den plan, som låg till grund för beräkningen av de ursprungligen anvisade

anslagsmedlen. Av handlingarna i ärendet framgår, att dessa modifikationer

medfört en utökning av den i det ursprungliga förslaget beräknade golvytan

med omkring 2,000 kvadratmeter men däremot en minskning av byggnadsvolymen

med något över 12,000 kubikmeter. Örn och i vad mån dessa

jämkningar i det år 1940 framlagda byggnadsprogrammet medfört behov av

ökad medelsanvisning synes icke kunna med säkerhet fastställas. Att däremot

en stor del av kostnadsökningen är att hänföra till prisstegringar

synes vara uppenbart. Jag vill erinra, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna

grundade sig på prisläget vid årsskiftet 1939—1940. Den av denna

anledning uppstående kostnadsökningen torde dock icke kunna på grundval

av den nu föreliggande utredningen fixeras till visst belopp.

Helst skulle jag med hänsyn till vad sålunda anförts vilja förorda, att

den föreliggande frågan underkastades ytterligare utredning i syfte att klarlägga

orsakerna till kostnadsökningen. Då emellertid — såsom jag framhöll

i den förutnämnda propositionen 1940 U: 60 — varvets modernisering icke

utan våda för flottans krigsberedskap kan uppskjutas och då vidare moderniseringsprogrammet

av industrikommissionen befunnits lämpligt ur verkstadsteknisk

synpunkt, har jag ansett mig böra i huvudsak godtaga marinförvaltningens

förslag. Vidkommande det till 220,000 kronor beräknade beloppet

för anskaffning av arbetsmaskiner är jag dock ense med industrikommissionen

därom, att frågan örn anvisande av detta belopp bör upptagas

till behandling först sedan medelsbehovet i denna del närmare klarlagts.

Jag beräknar därför det nu erforderliga medelsbehovet för Stockholms

örlogsvarvs modernisering till (825,000 — 220,000 =) 605,000 kronor.

Såsom i det föregående anförts, uppgår det för uppförande av slipar och

förvaringshallar för motortorpedbåtar vid Stockholms örlogsvarv förskotterade

belopp, för vilket täckning torde böra beredas över riksstaten, till

700,000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag

skulle i följd härav utgöra (605,000 + 700,000=) 1,305,000 kronor.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

, att till Ytterligare medel till modernisering av Stochholms

örlogsvarv å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 1,305,000.

[7.] 2o b. Centralt torpedförrad. Kfter därom av Kungl. Majit i propositionen

1941: 221 (punkten 9) framlagt förslag har riksdagen (skrivelse nr 360) till anordnande

av förrådslokaler för artilleriammunition m. m. såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor. Genom brev den 28 juni 1941 uppdrog Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Majit åt marinförvaltningen att — med beaktande av vad i ämnet anförts i

förenämnda proposition — till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande

användningen av ifrågavarande anslag. Sedan marinförvaltningen i skrivelse

den 5 september 1941 hemställt, att ifrågavarande anslagsmedel måtte få

disponeras för uppförande av förrådslokaler på sätt en i skrivelsen intagen

förteckning närmare utvisade, i vilken förteckning bland annat upptagits

torpedförråd för 240,000 kronor, medgav Kungl. Majit genom brev den 26

september 1941, att marinförvaltningen finge med anlitande av nämnda reservationsanslag

gå i författning örn uppförande av förrådslokaler för artilleriammunition

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förteckningen

angivits, med undantag för de i förteckningen upptagna torpedförråden.

Efter utredning rörande totalbehovet av förrådslokaler för torpeder, inklusive

flygplantorpeder, har nu marinförvaltningen i skrivelse den 29 augusti

1941 angående vissa anslagsäskanden å tilläggsstat på närmare anförda skäl

ifrågasatt, att ett för flottan och flygvapnet gemensamt centralt torpedförråd

borde anordnas på närmare angivet sätt i stället för förut angivna förråd.

Totalkostnaden för anordnande av ett dylikt förråd har marinförvaltningen

beräknat till 800,000 kronor, inberäknat inredning, erforderliga installationer,

markförvärv m. m. Kostnaderna i fråga borde enligt marinförvaltningens mening

bestridas sålunda, att det i nyssnämnda tilläggsstatsanslag ingående beloppet

för torpedförråd — enligt den i det föregående lämnade redogörelsen

fixerat till 240,000 kronor — toges i anspråk för centralförrådets anordnande,

varjämte ytterligare erforderliga (800,000-—240,000=) 560,000 kronor anvisades

å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Över marinförvaltningens framställning har för svar sväsendets verkstadsnämnd

den 20 november 1941 avgivit utlåtande och därvid förklarat sig icke

hava något att erinra mot det av marinförvaltningen förordade förslaget

örn anordnande av ett centralt torpedförråd.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst har jag funnit avsevärda för- Departementsdelar

vara förenade med anordnande i enlighet med marinförvaltningens för- chefen.

slag av ett centralt torpedförråd. Jag biträder därför föreliggande förslag men

förutsätter, att 1940 års militära byggnadsordning skall beredas tillfälle att

överse kostnadsberäkningar och ritningar, innan dispositionsbeslut fattas.

Kostnaderna avses såsom i det föregående anförts skola bestridas sålunda,

att 240,000 kronor tagas i anspråk av det av riksdagen för förrådslokaler för

artilleriammunition m. m. för budgetåret 1940/41 anvisade tilläggsstatsanslaget,

medan återstoden eller 560,000 kronor anvisas över innevarande års tilläggsstat.

Till detta förslag vill jag ansluta mig. Därest riksdagen icke har något

att däremot erinra, torde sålunda angivna belopp av 240,000 kronor få utgå

av nyssnämnda tilläggsstatsanslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Centralt torpedförråd å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 560,000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Departements
chefen.

Flygförvaltningens delfond.

[8.] 45 b. Ammunitionsförrådsbyggnader. I skrivelse den 11 september 1941

tar flygförvaltningen hemställt, att ett belopp av sammanlagt 570,000 kronor

måtte ställas till flygförvaltningens förfogande för uppförande av vissa

ammunitionsförråd. I ärendet Ilar, på given anledning, statens ammunitionsnämnds

avdelning för militär spräng ämnesinspehtion i skrivelse den 27 september

1941 framlagt vissa synpunkter i avseende å ammunitionsförrådens

konstruktion m. m. Med anledning av vad sålunda förekommit bär flygförvaltningen

den 1 oktober 1941 inkommit med yttrande i ärendet. Härvid

har ämbetsverket i huvudsaklig anslutning till de av militära sprängämnesinspektionen

förordade riktlinjerna ifrågasatt vissa jämkningar i tekniskt

hänseende i det tidigare framlagda programmet. Merkostnaderna beräknades

till sammanlagt 138,700 kronor.

Yid ärendets fortsatta beredning inom försvarsdepartementet har det befunnits

önskvärt, att utredning verkställdes dels i vad mån bifall till det i det

föregående berörda förslaget komme att medföra behov av särskild tillsyns- eller

bevakningspersonal, dels beträffande kostnaderna för anställandet av sådan

personal, dels och örn möjligheterna att förlägga de ifrågasatta föl-råden på

sådant sätt, att eventuellt uppkommande dylika kostnader undvekes.

Med anledning härav har fly g för v a l tn ingen den 10 november 1941 inkommit

med förnyat yttrande i ärendet. Ämbetsverket har därvid till en

början framhållit, att beräkningen av flygvapnets ammunitionsbehov och i

samband därmed även vapnets behov av ammunitionsförrådsbyggnader undergått

vissa förändringar. På grund härav uppskattade flygförvaltningen numera

det sammanlagda medelsbehovet för ammunitionsförråd till 540,000 kronor,

exklusive väg- och eventuella markkostnader. — Vissa förråd avsåges skola förläggas

till platser, vilka under alla förhållanden stöde under bevakning, andra

åter i nära anslutning till tjänstebostäder för särskilda tillsynsmän. Dylika befattningshavare,

av vilka behov förelåge även örn förråden ej komme till stånd,

hade nämligen avsetts skola i sinom tid tillföras flygvapnet. Kostnaderna

för tjänstebostäderna beräknades till omkring 300,000 kronor och årskostnaderna

för nyssnämnda tillsynsmän till 37,800 kronor. Dessa siffror inkluderade

även kostnaderna för tillsynsmän på platser, där ammunitionsförråd

ej förekomme, och betingades alltså icke i sin helhet av de nya förråden.

Erfarenheterna från det pågående stormaktskriget hava givit vid handen,

att för flygvapnets del föreligger behov av speciella förrådsbyggnader för

ammunition. I flygförvaltningens framställning sådan densamma slutligen

fullföljts räknas som nämnts med ett medelsbehov för ändamålet av 540,000

kronor. Härvid hava frågorna örn förrådsbyggnadernas bevakning förutsatts

skola lösas i annat sammanhang, varjämte kostnaderna för erforderliga markförvärv-

och väganläggningar icke medtagits.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

21

Då det är av allra största betydelse, att den ammunition, som nu i stora

kvantiteter undan för undan tillverkas, förvaras på ett ur flygvapnets synpunkt

tillfredsställande sätt, vill jag icke motsätta mig, att medel nu äskas

för förrådens uppförande på sätt flygförvaltningen föreslagit. Kostnaderna

för markförvärv och vägarbeten torde få förskjutas över förskottsstaten,

sedan närmare utredning i denna del inkommit. Till frågan örn anställande

av omförmälda särskilda tillsynsmän och anskaffande av tjänstebostäder åt

dessa torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ammunitions}örrådsbyggnader å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 540,000.

[9.] 52 a. Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj. I samband med uppsättandet

av den till Såtenäs förlagda Skaraborgs flygflottilj uppfördes ett

antal tjänstebostäder för flottiljens personal. Sedan det konstaterats, att

bostadsförhållandena i trakten vore sådana att, förutom nämnda tjänstebostäder,

ytterligare ett antal bostäder måste iordningställas, anvisade

1940 års urtima riksdag på förslag av Kungl. Majit medel för uppförande av

bostäder av egnahemstyp, avsedda huvudsakligast för gift civil personal, som

icke är berättigad till tjänstebostad. Sedermera har flygförvaltningen anmält

behov av ytterligare ett antal dylika bostäder för den .gifta personalen.

Det är min avsikt att senare denna dag föreslå Kungl. Majit att förelägga

riksdagen härav betingat medelsäskande.

Ifrågavarande bostadsanskaffning har närmast åsyftat att tillgodose behovet

av bostäder för den gifta personalen. Yid planerandet av bostadsbebyggelsen

har emellertid räknats med att även den ogifta personalens bostadsbehov i

viss utsträckning skulle bliva tillgodosett. Det har nämligen förutsatts, att

möjlighet skulle föreligga för denna personal att hyra rum hos de befattningshavare,

som disponera familjebostäderna.

Tämligen snart efter flottiljens upprättande uppstodo åtskilliga problem

såväl med avseende å den ogifta personalens bostadsförhållanden och mathållning

som även beträffande vissa andra personalen i gemen berörande förhållanden.

Detta föranledde mig att i juni 1941 taga under övervägande ett

av chefen för flottiljen framställt önskemål att i anslutning till flottiljens förläggning

uppföra en särskild byggnad, innehållande enkelrum för uthyrning

till ogift personal och till tillfälliga besökare ävensom matservering för

dylik personal, konditori, biograf och eventuellt även bageri. Jag fann mig

i anslutning härtill böra uppdraga åt 1940 års militära byggnadsordning

att utarbeta skissritningar jämte tillhörande preliminära kostnadsberäkningar

för en byggnad av angivet slag.

I skrivelse den 10 oktober 1941 har nu militära byggnadsutredningen framlagt

resultatet av den i ärendet verkställda undersökningen. Utredningen

har därvid till en början anfört, att chefen för Skaraborgs flygflottilj be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

träffande förhållandena vid flottiljen och föreliggande önskemål framhållit

följande:

Skaraborgs flygflottilj organiserades vid Såtenäs inom Tuns socken från

och med den 1 oktober 1940. Såtenäs vore beläget på landsbygden 1.5 mil

från närmaste större samhälle, Grästorp, och omkring 4 mil från Vänersborg

och Lidköping. Flottiljen hade från tiden för sin organisation utökats successivt

och dess personalstyrka — räknat efter antal löntagare — uppginge den

12 juli 1941 till 669. Härtill bomme de anställdas familjemedlemmar. Under

förstärkt försvarsberedskap, då ytterligare personal vore inkallad, hade antalet

militär personal ökats avsevärt därutöver. Flottiljen vore emellertid

för närvarande icke färdigorganiserad och det funnes ali anledning antaga,

att Såtenäs under de närmaste två å tre åren komme att utvidgas till ett

samhälle omfattande omkring 1,500 personer. Tuns socken hade redan nu

genom flottiljens tillkomst ökats med lågt räknat 1,000 personer. Vid detta

på landsbygd nyuppbyggda samhälle uppstode problem av olika slag, vilka

krävde en snar och effektiv lösning. Det gällde dels att ordna personalens

fritidsproblem, dels att skaffa bostäder för anställd civil personal — framför

allt de ogifta — och dels att ordna dessas mathållning. I avsikt att få dessa

problem lösta, hade flottiljchefen sökt förbindelse med institutioner och

civila företag, som skulle kunna hava intresse av att från början etablera

verksamhet i detta nya samhälle. De ifrågavarande företagen hade emellertid

av olika anledningar hittills icke visat något större intresse för saken.

Biografföreställningar kunde visserligen ordnas i manskapets matsal men

manskapet hade icke rätt att till flottiljens biografföreställningar inbjuda

anhöriga eller kvinnliga vänner. Manskapet vistades under sin fritid hellre

utom än inom förläggningsområdet. Det vore under dessa förhållanden och

under beaktande, av ungdomens vällovliga nöjesbehov, som det ansetts nödvändigt,

att bland annat en biograf anordnades i närheten av flottiljen.

Det inginge vidare i personalens fritidsbegrepp, att den skulle äga tillgång

till lokal, där den utan uppsikt från militärt befäl kunde intaga kaffe

och andra förfriskningar. Sådana serveringar komme otvivelaktigt att uppstå

även kring Såtenäs, men med kännedom örn vad som skett kring andra förläggningar

kunde befaras, att dessa serveringar komme att bliva av låg standard,

Under dessa förhållanden ansåge flottilj chefen otvivelaktigt, att en kaférörelse

(konditorirörelse), som från början gåves relativt hög klass och som bleve väl

övervakad, hade en stor uppgift att fylla vid förbandet.

Viss del av den ogifta personalen hade kunnat beredas inkvartering i den

så kallade Såtenäs villastad, men inkvartering måste beredas för ytterligare

20 å 25 ogifta personer. Dessutom måste mathållning ordnas för omkring

40 ogifta personer. Närmaste hotell läge i Grästorp.

Ett bageriföretag på platsen syntes väl kunna konkurrera med bagerierna

i Grästorp och Lidköping, varifrån flottiljen och vid denna boende familjer

nu erhölle bröd. Enligt flottiljchefen borde i ett och samma hus beläget på

lämplig plats utanför flottiljens område inrymmas biograf, konditori jämte

matservering, hotell samt bageri för konditorivaror och grövre brödsorter.

Behov förelåge även av lokaler för hantverkare, såsom skomakare och skräddare.

Dessa lokaler skulle lämpligen kunna inrymmas i samma byggnad.

Militära byggnadsutredningen har i fråga om plats för den föreslagna byggnadens

och byggnadens utformning anfört följande:

Såsom plats för byggnaden hade föreslagits antingen ett område 300

meter NO örn Tuns kyrka eller ett område inom Såtenäs villastad. Den

förstnämnda platsen ansågs lämplig med hänsyn till att rörelsen där skulle

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

kunna erhålla större kundkrets från den kringliggande landsbygden. Å andra

sidan läge den omkring tre kilometer från förläggningen. Området inom

Såtenäs villastad, som läge närmare förläggningen, ansåges lämpligare, då

där kunde utnyttjas redan befintliga avlopps- och elekriska ledningar.

Särskilda kostnader måste emellertid beräknas för utvidgning av förläggningens

vattenverk, varifrån villastaden nu erhölle sitt vatten. Flottiljchefen

hade stannat för att föreslå den sistnämnda platsen.

Utredningen hade för sin del funnit sistnämnda plats vara den lämpligaste

och vid uppförandet av skissritningar och kostnadsberäkningar utgått ifrån,

att byggnaden skulle förläggas dit.

Byggnaden, vilken närmare åskådliggjorts å fyra skrivelsen bilagda ritningar,

bestode av en central byggnadskropp, inrymmande bageri, butiker

och vaktmästarbostad ävensom biografvestibul m. m. på nedre botten samt

restaurang, bestående av matsal, köksavdelning, kafé och två personalrum

m. m. i övre våningen. Till denna byggnadskropp anslöte sig en flygel, innehållande

biograf, samt en annan flygel, inrymmande i två våningar 22 bostadsrum

att uthyras till ogift personal eller till resande personer jämte bad- och

toalettutrymmen. Sistnämnda flygel hade utformats så, att den vid behov

kunde tillbyggas med ytterligare bostadsrum. Byggnaden skulle enligt förslaget

uppföras av trä med två brandavskiljande väggar av tegel på grund

av betong och med bjälklag delvis av betong och delvis av trä.

Kostnaderna för byggnaden hava beräknats till 365,000 kronor, därav för

egentliga byggnadsarbeten 300,000 kronor och för inredning av biograf,

restaurang med kafé och konditori, bageri och hotellrum 65,000 kronor. I

dessa beräkningar ingår dock icke andel i kostnader för utvidgning av förläggningens

vattenverk, vilken kostnad emellertid, då utvidgningen även vore

betingad av bland annat planerad utökning av antalet bostadshus inom

Såtenäs villastad, enligt utredningens mening icke behövde i detta sammanhang

beräknas.

Rörande den avkastning, som rörelsen kan beräknas lämna, har byggnadsutredningen

anfört följande:

Med ledning av från flottiljchefen lämnade uppgifter angående personal

vid flottiljen m. m. hade utredningen efter samråd med enskild företagare

gjort en överslagsberäkning rörande den avkastning, som kunde erhållas vid

ifrågavarande företag, med undantag för skomakeriet och skrädderiet. Enligt

denna beräkning skulle avkastningen utan avdrag för hyror men med vederbörlig

avskrivningar för inventarieköp enligt försiktig beräkning kunna uppskattas

till 32,000 kronor. De årliga utgifterna för fastigheten syntes kunna

uppskattas till 7 procent av det i fastigheten nedlagda kapitalet, d. v. s. i

detta fall omkring 21,000 kronor, vilket belopp alltså borde tagas ut i form

av hyror av respektive företag samt för i byggnaden inrymda skomakeri- och

skrädderilokaler samt vaktmästarebostad. Örn hyrorna för sistnämnda utrymmen

beräknades till sammanlagt 1,500 kronor, skulle alltså 19,500 kronor erläggas

för biograf, konditori, kafé, restaurang och hotell. Nettot på dessa

rörelser skulle därför kunna beräknas till (32,000—-19,500=) 12,500 kronor

per år.

Därest staten även bekostade inventarierna, borde hyrorna ökas med belopp,

motsvarande avskrivningarna å dessa eller 6,500 kronor, vilket belopp, som

av det anförda framginge, fråndragits bruttoinkomsterna vid beräkningen av

den ovannämnda avkastningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Beträffande frågan om driften av de olika företag, som skulle inrymmas

i byggnaden, har byggnadsutredningen anfört följande:

I första hand syntes driften av de olika rörelserna böra utbjudas till enskilda

företagare, därvid de förbehåll borde göras, som fordrades för att tillgodose

flottiljens behov av bostäder och matservering för ogift personal m. m.

Örn därvid godtagbart anbud icke kunde erhållas eller så eljest skulle visa

sig lämpligt, borde skötseln av företaget eller del därav överlämnas till

enskilda lägerkassan eller särskilt för ändamålet bildat rättssubjekt, i vilket

flottilj chefen hade ledningen. De närmare bestämmelserna om fastighetens

förvaltning och skötseln av däri inrymda företag borde utformas i samråd

med flygförvaltningen och flottiljchefen.

Byggnadsutredningen har slutligen framhållit, att, då några ekonomiska

risker för statsverket beträffande företaget knappast syntes föreligga och

sociala synpunkter i viss män talade för att detsamma komme till stånd, utredningen

ansåge sig böra tillstyrka dess utförande. Uppförandet av byggnaden

borde ombesörjas av flygförvaltningen, som jämväl borde handhava

vården och förvaltningen av fastigheten.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 13 oktober 1941 framhållit behovet

av att 22 enkelrum för den ogifta personalen vid Skaraborgs flygflottilj uppfördes

samt att lokaler för samma personals mathållning iordningställdes.

Dessutom borde vid flottiljen uppföras ett s. k. fritidshus, inrymmande biograflokal,

konditorilokal m. m. Dessa byggnader syntes lämpligen böra uppföras

av egnahemsstyrelsen.

Statens egnahemsstyrelse, som den 29 oktober 1941 yttrat sig i ärendet,

har anfört följande:

Vad 1940 års militära byggnadsutredning anfört rörande det s. k. fritidshuset

hade icke givit anledning till erinringar från egnahemsstyrelsens sida.

Örn, såsom flygförvaltningen syntes mena, handhavandet av även detta byggnadsprojekt

kunde anförtros åt egnahemsstyrelsen, borde styrelsen ha att

själv upprätta erforderliga arbetsritningar och därmed sammanhängande

handlingar, dock att byggnadsutredningens skisser finge utgöra ungefärlig

anvisning ifråga örn byggnadens storlek och indelning. Byggnaden syntes

kunna uppföras inom den beräknade kostnadsramen, 300,000 kronor. Enligt

styrelsens mening kunde den av byggnadsutredningen till anskaffande föreslagna

inredningen till stor del betecknas såsom fast.

Det torde få anses uppenbart, att i Såtenäs föreligger ett starkt behov av

en anläggning av ifrågavarande slag. Då det hittills icke visat sig möjligt att

för ändamålet intressera enskild företagsamhet, lärer staten icke kunna underlåta

att stödja strävandena att på ett ur flottiljens och personalens synpunkt

tillfredsställande sätt ordna denna angelägenhet. Den lämpligaste formen

för statens insats synes vara, att staten tillhandahåller medel för iordningställande

av för ändamålet avsedda lokaler; däremot synes det ur olika synpunkter

välbetänkt att personalen själv på ett eller annat sätt blir ansvarig

för verksamhetens bedrivande. Detta synes kunna ske på så sätt, att byggnaden,

sedan densamma genom statens försorg uppförts, mot lämplig årlig

avgäld utarrenderas till flottiljens lägerkassa, som driver rörelsen i egen regi

eller i sin tur utarrenderar rörelsen till lämpligt företag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 3d4.

Vad av militära byggnadsutredningen anförts rörande byggnadens förläggning

ger mig icke anledning till erinran. Icke heller synes erinran kunna

riktas mot de för byggnadens uppförande och inredning beräknade kostnaderna,

365,000 kronor. Det synes icke erforderligt att nu beräkna medel

för bestridandet av kostnaden för en utvidgning av flottiljens vattenverk; enligt

vad jag under hand inhämtat komma nämligen medel för detta ändamål att

i annat sammanhang äskas.

Byggnadsföretaget synes böra omhänderhavas av statens egnahemsstyrelse,

som vid bifall till vad i det följande föreslås kommer att få befattning

även med annan byggnadsverksamhet vid flottiljen. Egnahemsstyrelsen

torde böra vara oförhindrad att i samråd med flygförvaltningen

och målsmän för lägerkassan vidtaga de ändringar i föreliggande byggnadsritningar,

som befinnas ändamålsenliga och kunna genomföras inom ramen

för de för ändamålet tillgängliga anslagsmedlen.

Den årliga arrendeavgift, som staten enligt vad nyss sagts bör betinga sig,

synes böra framdeles av Kungl. Majit bestämmas på grundval av byggnadsutredningens

föreliggande kalkyler. Byggnadens vård och förvaltning synes

böra ankomma på lägerkassan under flygförvaltningens överinseende. De i

detta hänseende och i övrigt erforderliga bestämmelserna torde det böra

ankomma på Kungl. Majit att meddela efter förslag av flygförvaltningen. Jag

förutsätter, att det härvid skall vara möjligt för Kungl. Majit att, örn så befinnes

lämpligt, utarrendera byggnaden — i stället för till lägerkassan — till

annat lämpligt rättssubjekt, som ur de ovan angivna synpunkterna finnes

kunna träda i lägerkassans ställe.

Erforderliga medel för byggnadens uppförande torde böra anvisas i form

av kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond. Med hänsyn till vad som upplysts angående inredningens karaktär

synes jämväl härför erforderligt belopp böra anvisas i form av kapitalinvestering

i nämnda delfond. Egnahemsstyrelsen torde böra äga rätt att från anslaget

tillgodogöra sig ersättning för sina egna kostnader i samband med

själva byggnadsverksamheten och förberedelserna därtill.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 365,000.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 344.

FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET.

Försvarsdepartementet.

[10.] 1 b. Anordnande av bostäder för personal vid Skaraborgs och Västgöta

flygflottiljer. Till anordnande av bostäder för personalen vid Skaraborgs

och Yästgöta flygflottiljer hava betydande anslag anvisats av riksdagen.

Sålunda anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

—• utöver tidigare för tjänstebostäder anvisade anslagsmedel å tillhopa

1,699,750 kronor — ett anslag av 1,000,000 kronor till anordnande av bostäder

för viss personal vid Skaraborgs flygflottilj (proposition 1940 U: 49;

riksdagens skrivelse nr 66). Vidare anvisade riksdagen för budgetåret 1941/42

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor till anordnande av bostäder för

bland annat personalen vid Västgöta flygflottilj (proposition 1941:267; skrivelse

nr 364). Medlen skulle användas för uppförande i egnahemsstyrelsens

regi av 46 lägenheter vid SkaraborgsfloWiljen och av 40 lägenheter vid VästgötafloWiljen.

Lägenheterna skulle antingen uthyras till vederbörande befattningshavare

eller också, under förbehåll av återköpsrätt för kronan, överlåtas

med äganderätt å dessa, därvid egnahemslån skulle kunna beviljas i

vanlig ordning. Bostäderna skulle förvaltas av egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 13 oktober 1941 har flygförvaltningen gjort framställning

örn anordnande av ytterligare ett antal bostäder för personalen vid dessa

flottiljer. Flygförvaltningen framhåller, att då Skaraborgs och Västgöta flygflottiljer

uppsattes man endast räknade med behov av ett visst antal tjänstebostäder,

enär man ansåg sig kunna förutsätta, att den enskilda företagsamheten

skulle stimuleras därhän att i övrigt erforderligt antal bostadsbyggnader

uppfördes. I de framställningar, som legat till grund för propositionerna

1940 U: 49 och 1941:267, hade räknats med endast det mest

trängande behovet av bostäder i förhoppning att därigenom gynnsammare

betingelser för privat byggnadsverksamhet skulle uppstå. Någon förbättring

i detta hänseende hade emellertid ej inträtt. Behov förelåge nu av ytterligare

bostäder för personalen vid de båda nämnda flottiljerna. Det ökade

behovet grundade sig dels på personalökning dels ock på ökad giftermålsfrekvens.

Vid Västgöta flygflottilj erfordrades 24 och vid Skaraborgs flygflottilj

40 bostäder. Flygförvaltningen hemställde, att Kungl. Majit måtte

dels uppdraga åt statens egnahemsstyrelse att närmare utreda frågan örn

fortsatt bebyggelse för flottiljerna, dels ock ställa för bebyggelsens genomförande

erforderliga medel till förfogande.

Sedan Kungl. Majit anbefallt egnahemsstyrelsen att verkställa den ifrågasatta

utredningen, har styrelsen i skrivelse den 29 oktober 1941 angivit

medelsbehovet för de av flygförvaltningen föreslagna byggnadsföretagen till

1,300,000 kronor och i övrigt anfört bland annat följande:

Flygförvaltningens framställning hade bland annat grundats på den uppfattningen,

att man trots tidigare förhoppningar icke syntes kunna för närvarande

påräkna ett tillfredsställande av behovet av bostäder för personalen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majda proposition nr 344.

vid Skaraborgs och Västgöta flygflottiljer genom privat byggnadsverksamhet.

Egnahemsstyrelsen ville med stöd av egna erfarenheter uttala sin anslutning

till denna uppfattning.

Vad beträffade den nu aktuella bebyggelsens omfattning, hade styrelsen

självfallet icke ansett sig kunna göra något eget uttalande, varför av flygförvaltningen

gjorda beräkningar av detsamma i det följande lagts till grund

för utredningen.

Egnahemsstyrelsen funne det med hänsyn till sin tidigare byggnadsverksamhet

vid Såtenäs och Karlsborg naturligt, örn, såsom flygförvaltningen

föreslagit, åt styrelsen skulle uppdragas att handhava ett fortsatt bostadsbyggande

å dessa platser. Styrelsen vore följaktligen beredd att åtaga sig

ett sådant rrppdrag.

De skäl, som i egnahemsstyrelsens skrivelser den 11 oktober 1940 (angående

Såtenäs) och den 6 maj 1941 (angående Karlsborg) framlagts för bebyggelse

med enfamiljshus, torde äga tillämpning även för ifrågavarande fall.

Detsamma gällde frågorna örn byggnadsarbetenas bedrivande, lägenheternas

upplåtande och förvaltning, viss avskrivning å anläggningskapitalet m. m.

Vid val av plats för den utökade bostadsbebyggelsen för Viistgöta flygflottilj

i Karlsborg kunde enligt egnahemsstyrelsens mening knappast

ifrågakomma något annat än området »Norra skogen», där den tidigare

bostadsbebyggelsen för flygflottiljen m. m. uppförts. För ett fåtal nya hus

funnes tomtmark inom den av styrelsen redan disponerade delen av området.

Därjämte erfordrades ytterligare 18—20 nya byggnadstomter. Lämpligaste

mark härför syntes kunna erhållas omedelbart väster om förenämnda tomtområde.

Denna mark vore, liksom den tidigare disponerade, i kronans ägo

och stöde under arméförvaltningens vård och förvaltning. ^ Upplåtande av

densamma för här berörda ändamål syntes kunna ske utan svårigheter, vilken

fråga dock syntes böra närmare behandlas först sedan områdets gränser

— efter upprättande av plan för bebyggelsen — kunnat närmare fastställas.

Bebyggelsen borde alltså uppföras i anslutning till den tidigare bebyggelsen

med utnyttjande av tillfartsvägarna till densamma och i viss utsträckning

också av dess huvudledningar m. m. för vatten, avlopp och elektricitet.

Hustyperna borde vara i huvudsak samma som de tidigare. Under hand

hade inhämtats, att flottiljen inför flygförvaltningen angivit behovet till 8

lägenheter för förmän och liknande ‘enligt egnahemsstyrelsens typ III K

samt 16 lägenheter för arbetarpersonal enligt styrelsens typ II K.

Kostnaderna hade för inom området nu pågående bebyggelse kunnat

hållas så pass, att anvisat anslag vore tillräckligt. Sannolikt kunde räknas

med att t. o. m. någon del kunde återredovisas. Trots nu rådande osäkerhetstillstånd,

särskilt i fråga örn materialtillgång och materialpriser, kunde styrelsen

därför fortfarande våga beräkna erforderligt byggnadsarb^ enligt

samma grunder, som tidigare tillämpats för egnahemsområdena i Karlsborg

och Såtenäs. Med hänsynstagande till att vissa redan utförda anläggningar

komme även de nya lägenheterna till nytta hade egnahemsstyrelsen beräknat

anslagsbehovet flir uppförande av begärda 24 enfamiljshus enligt ovanstaende

fördelning till 500,000 kronor, vilken summa innefattade även kostnaderna

för markens iordningställande, ledningars framdragande m. m.

Yad beträffade Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs, funnes ett fåtal tomter

disponibla inom det tidigare egnahemsområdet, men för huvuddelen av den

nya bebyggelsen krävdes ytterligare mark. I till remisshandlingarna fogad

promemoria från flottilj chefen hade uppgivit*, att avsedd mark ägdes av Silvi!

donationsfond och att möjligheter till förvärv av densamma förelåge. Egnahemsstyrelsen

hade konstaterat, att marken i fråga vore lämplig för byggnadsändamål,

men styrelsen hade ännu så länge icke inlett underhandlingar i

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen
-

28 Kungl. Majus proposition nr 344.

och för dess förvärvande. Därest åt styrelsen komme att anförtros byggnadsuppdragets

genomförande, borde styrelsen också omhänderhava frågan om

inköp av ifrågavarande tomtmark.

Bebyggelsen, fördelad på 5 förmäns- och 35 arbetarbostäder, avsåges även

till sin utformning ansluta sig till tidigare typer. Med tillämpande av samma

resonemang som ovan beträffande Karlsborg beräknades erforderligt anslag

för uppförande av ifrågavarande 40 enfamiljshus, inklusive markförvärv, till

800,000 kronor, vilken summa innefattade även kostnaderna för markens

iordningsställande, ledningars framdragande m. m.

Varken vid Karlsborg eller Såtenäs torde förhållandena nödvändiggöra,

att här avsedda byggnader uppfördes vintertid. Man borde följaktligen räkna

med att igångsätta arbetena i mitten av april och att ha det hela färdigt

för inflyttning senast den 1 oktober 1942. För att kunna i god tid förbereda

arbeten och materialinköp vore det emellertid önskvärt, att frågan gjordes till

föremål för statsmakternas beslut redan innevarande höst.

Av egnahemsstyrelsens skrivelse framgår, att den föreslagna nya bostadsbebyggelsen

vid Karlsborg delvis skulle komma att förläggas å mark, som för

närvarande står under arméförvaltningens vård och förvaltning. Av utredning,

som efter remiss förebragts av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, inhämtas,

att platsbefälhavaren i Karlsborg ansett sig böra framhålla, att ett

ianspråktagande av ytterligare områden av den s. k. Norra skogen skulle

medföra en beskärning av övningsmöjligheterna för lantförsvaret tillhöriga

truppförband och framtvinga en utökning av det vid Karlsborg belägna

skjutfältet. Under förutsättning att skjutfältet framdeles utökades kunde

emellertid den för bebyggelsen erforderliga marken ställas till förfogande.

Till vad sålunda anförts har fortifikationssty reisen anslutit sig.

Såsom i den föreliggande utredningen framhållits, torde man icke kunna

räkna med att den vid förevarande flygflottiljer föreliggande bostadsbristen

skall kunna avhjälpas genom enskild byggnadsverksamhet. Vid sådant förhållande

synes det vara nödvändigt att staten sörjer för att bostäder i tillräcklig

omfattning anordnas utöver dem, som genom statliga åtgärder redan

kommit till stånd.

Yad angår Skaraborgs flygflottilj, har flottiljchefen såsom av handlingarna

i ärendet framgår räknat med ett behov av ytterligare 52 lägenheter. Av

dessa lägenheter erfordras enligt flottiljchefens beräkningar 40 för personal,

som redan är anställd eller beräknas komma att under innevarande budgetår

vinna anställning. De återstående 12 lägenheterna skulle vara avsedda

bland annat för personal, som vid bifall till vissa på Kungl. Maj:ts prövning

beroende framställningar skulle komma att anställas. Emellertid har flottiljchefen

i förhoppning örn att enskild byggnadsverksamhet skulle komma till

stånd icke ansett sig böra göra framställning örn uppförande av fler än 40

nya bostadshus. Beträffande Västgöta flygflottilj har enligt lämnad uppgift

räknats med det antal bostadslägenheter, som erfordras för redan anställd

personal.

Mot vad sålunda anförts synes intet vara att erinra. Jag utgår alltså från

att 40 nya bostadslägenheter anordnas i Såtenäs och 24 i Karlsborg.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majda proposition nr 344.

För ändamålet lämplig tomtmark kan, såsom av det sagda framgår, beredas

i Karlsborg genom ianspråktagande av ett kronan tillhörigt område

och i Såtenäs genom förvärv av mark, tillhörande en donationsfond. Häremot

har jag intet att erinra. I detta sammanhang anser jag mig icke böra

ingå på en prövning av frågan, huruvida disposition för nu förevarande

ändamål av det förstnämnda tomtområdet kan behöva medföra behov av en

utökning av det vid Karlsborg belägna skjutfältet. Jag förutsätter emellertid,

att vid bebyggelsens planering största möjliga hänsyn tages till arméns

intressen.

Liksom hittills skett torde bostäderna böra uppföras med tanke på att

de skola kunna i sinom tid överlåtas med äganderätt till vederbörande befattningshavare

under förbehåll av återköpsrätt för kronan. Bostadsbebyggelsen

synes även denna gång böra utföras i egnahemsstyrelsens regi.

De föreliggande kostnadsberäkningarna hava icke givit mig anledning till

erinran. Jag beräknar alltså kostnaderna till sammanlagt 1,300,000 kronor,

vilket belopp på sätt tidigare skett torde böra anvisas under fonden för

förlag till statsverket. Frågan örn den framtida finansieringen av företagen

torde få bedömas i samband med de frågor av samma art, som föreligga

beträffande den redan färdigställda bebyggelsen.

Det anslag, som sålunda av mig tillstyrkes, lärer böra disponeras av

egnahemsstyrelsen, som liksom hittills skett torde böra få av anslaget tillgodogöra

sig ersättning för sina egna kostnader i samband med själva byggnadsverksamheten

och förberedelserna därtill.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av bostäder för personal vid Skaraborgs

och Västgöta fygflottiljer å tilläggsstat I till riksstaten förbudgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av., kronor 1,300,000.

Yad departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans

Majit Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:512 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tilläggsstat I till riksstaten för budget a1 i texten
  2. SU 1941:243 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag säskanden för försvarsändamål å tilläggsstat I till riksstatén för budgetåret 1941!42. s. 14 i texten