Angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter
1941-11-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:345, Angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
1
Nr 345.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder till
stödjande av odlingen av vissa kulturväxter; given
Stockholms slott den 21 november 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 november 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp,
fråga örn åtgärder till stödjande av odlingen av vissa oljeväxter
och anför därvid:
För stödjande av odlingen av vissa kulturväxter, nämligen sojabönor, oljelin,
lin samt raps och hampa, beviljades av 1939 års lagtima riksdag (prop.
nr 243; r. skr. nr 303) för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 80,000
kronor. Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (IX. H. T. p. 94; r. skr.
nr 9) anvisades för samma ändamål för budgetåret 1940/41 ytterligare ett
reservationsanslag av 100,000 kronor. Samma riksdag (prop. nr 132; r. skr.
nr 171) medgav, att stöd för odlingen av lin, raps, vallmo, sojabönor och olje
B
i hang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 315. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
lin finge ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet uppdragna riktlinjer, samt
bemyndigade därjämte Kungl. Maj :t att förordna att vid tillverkning av margarin
vegetabiliskt fett av inhemskt ursprung skulle användas i av Kungl.
Majit bestämd proportion till den vid tillverkning använda mängden utländskt
fett ävensom att vid framställning av linolja viss del av den använda
kvantiteten linfrö skulle utgöras av svenskt frö.
Genom beslut av årets riksdag (prop. nr 29; r. skr. nr 66) har ytterligare stöd
lämnats odlingen av oljeväxter samt sojabönor under år 1941. Enligt detta
beslut skall stödet avse följande oljeväxter nämligen lin, vallmo, raps, vitsenap,
hampa och solros. Stödet avser att tillförsäkra odlarna följande av staten
garanterade priser, nämligen
för linfrö.............3.5 gånger fastställt höstvetepris, dock lägst kronor 1.00 per kilogram
> vallmofrö ......... 4.5 » > > » > » 1.25 > »
» rapsfrö............ 3.5 > » > > > > 1.00 > >
> vitsenapsfrö....... 3.5 » > > > > > 0.90 > >
> sojabönor......... 5.5 > > » > » > 1.50 > >
> hampfrö........... 4.5 > > > » > > 1.25 > »
> solrosfrö ..........4.5 » » > » > > 1.25 > >
Odlingen av nu ifrågavarande kulturväxter skulle under år 1941 liksom
under år 1940 handhavas av svenska spannmålsaktiebolaget.
Genom riksdagens beslut medgavs tillika, att de förut omförmälda för budgetåren
1939/40 och 1940/41 anvisade anslagen å tillhopa 180,000 kronor
finge disponeras av statens livsmedelskommission för bestridande av kostnaderna
för stödåtgärdernas upprätthållande samt för upplysningsverksamhet
och övervakning av odlingarna. Av dessa medel skulle därjämte ett belopp
av högst 18,000 kronor få användas för fortsättning av vissa förädlingsarbeten
med lin och hampa m. m.
01 jeväxtodlingarna ha i år omfattat en areal av sammanlagt omkring 8,000
hektar. Det är därvid särskilt vitsenapsodlingarna, som ökat högst avsevärt.
Av följande sammanställning framgår arealfördelning och uppskattad skörd
av olika växtslag:
Växtslag
Hektar
Skörd per
hektar
kg
Total
skörd
ton
Procent
olja
Total
oljemängd
ton
Oljekaks-
foder
ton
Vinterraps..............
862
1,600
1,380
37
510
830
Vallmo ................
832
1,000
832
40
330
490 1
Vitsenap................
4,817
1,250
6,020
23
1,380
4,600 ''
Oljelin..................
1,284
1,200
1,510
32
500
1,000 |
Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 17 oktober 1941 med
överlämnande av en inom kommissionens produktionsavdelning upprättad
promemoria med förslag rörande odlingen av oljeväxter under år 1942 gjort
framställning örn vissa åtgärder från statsmakternas sida för stödjande avodlingen
av dylika växter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
3
Ue i promemorian framförda förslagen innebära i huvudsak följande. Priserna
på oljeväxtfrön böra även under år 1942 sättas i relation till fastställt
inlösningspris på höstvetc av normal kvalitet, varvid följande medelpriser synas
böra tillämpas:
för vinterrapsfrö ............. 3.5 gånger höstvetepriset, dock lägst kronor 1.00 per kilogram,
> vårrapsfrö ............... 3.5 » » > > > 1.00 > » ,
> vallmofrö ................ 4.5 > » » > > 1.25 » > ,
> vitsenapsfrö .............. 3.0 > » > > > 0.80 > > ,
» linfrö.................... 3.5 » > > > > 1.00 > » ,
> sojabönor ................ 5.5 > > » » » 1.50 > > ,
> hampfrö.................. 4.5 > > > > > 1.25 > > .
» solrosfrö.................. 4.5 > > > > > 1.25 » »
Dessa priser avse de odlingar, som utläggas våren 1942 och de, som
utlagts hösten 1941. För att undvika olika uppfattning rörande tolkningen
av prisbestämmelserna bör stadgas, att eventuella arealtillägg eller annat
pristillägg, vilken form detta än gives, icke böra inräknas i höstvetepriset
i de fall då detta lägges till grund för beräkning av priset på oljeväxtfrö.
En viss prisdifferentiering har ansetts nödvändig under år 1942 på så sätt,
att priset fastställes något lägre än nämnda medelpriser vid leverans före
visst datum och något högre vid leverans efter detsamma. Orsaken till denna
prisdifferentiering är, att kapaciteten vid förefintliga torkar icke tillåter desamma
att inom den mycket begränsade tid, som skörden pågår, mottaga så stora
frömängder, som man kan förutsätta skola komma att produceras hösten
1942. Genom dylik prisdifferentiering torde man kunna förmå en del jordbrukare
att vänta med fröleveransen till en senare tidpunkt och på så sätt
förlänga torkningsperioden. Det senare levererade fröet torde i allmänhet
ha hunnit lufttorka under längre tid och därför lia låg vattenhalt, varför ett
högre pris på detsamma är fullt motiverat.
Oljeväxtodlingarna lia ansetts även under år 1942 böra handhavas av
svenska spannmålsaktiebolaget på samma sätt som varit fället under innevarande
år. Återstoden av de av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar beviljade
anslagen på respektive 80,000 och 100,000 kronor för bestridande av med
oljeväxtodling förenade kostnader ha föreslagits skola stå till livsmedelskommissionens
förfogande även under budgetåret 1942/1943 för att disponeras
för ifrågavarande ändamål.
Rörande oljeväxtodlingen under våren 1942 har i promemorian anförts i
huvudsak följande:
Odlingen av oljeväxter har i år varit av sådan omfattning, att någon knapphet
på utsiide till högst väsentligt utökade vallmo-, vitsenap- och oljelinodlingar
år 1942 icke behöver ifrågakomma. På grund av att nämnda växtslag
flerstädes lämnat ett i förhållande till övrig odling av jordbruksväxter mycket
gynnsamt resultat, torde man kunna förutsätta, att odlingen härav kommer
att öka avsevärt, därest de garanterade priserna bliva i huvudsak lika
förmånliga som under innevarande år. Man torde därför lämpligen kunna
räkna med en odling av sammanlagt cirka 15,000 hektar av de vårodlade
oljeväxterna. Den med vitsenap besådda arealen i år har varit betydligt större
än den sammanlagda arealen av övriga oljeväxter. Orsaken härtill är givet
-
4
Kungl. Mcij:ts proposition nr 345.
vis det förhållandevis höga priset, som fastställts för frö av nämnda växtslag
innevarande år. Det ansågs nämligen nödvändigt att sätta ett högt pris
på vitsenap för att få till stånd en omfattande odling därav i år, enär intresset
för odlingen av övriga mindre kända, vårsådda oljeväxter icke visade sig
motsvara förväntningarna. Vitsenap är relativt odlingssäker samt lättare att
odla än övriga oljeväxter, och därför har det givetvis ur odlarens synpunkt
ansetts förmånligare att odla denna än övriga oljeväxter, vilka äro något
mera arbetskrävande och dessutom ej fullt så odlingssäkra. Emellertid innehåller
vitsenap betydligt mindre olja än de övriga nyssnämnda fröslagen,
varför den måste anses vara den såsom oljeväxt minst lämpliga av dessa,
åtminstone under normala förhållanden. Priset på den ur vitsenapsfrön erhållna
oljan blir med för innevarande år gällande fröpriser så högt i förhållande
till oljan av övriga här ifrågavarande oljeväxter, att den med nuvarande
prisrelation under normala förhållanden icke kan anses konkurrenskraftig.
Skall en viss oljeväxtodling bliva bestående även sedan importvägarna
åter öppnats för införsel av vegetabiliska oljor, torde densamma redan
nu böra inriktas på odling i huvudsak av växter, vilkas frön ha hög oljehalt
såsom raps och vallmo och icke på odling i större omfattning av vitsenap.
Odlingskostnaderna per kilogram olja av exempelvis vinterraps- och
vitscnapsfrö med det för innevarande års skörd fastställda priset — 108 kronor
50 öre per kilogram frö av båda växtslagen — uppgå till 2 kronor 45
öre respektive 3 kronor 75 öre. Oljan av senapsfrö blir alltså 1 krona 30 öre
dyrare per kilogram än rapsolja. Vid ovanstående beräkningar har man utgått
ifrån, att 37 procent olja erhålles av rapsfrö och 23 procent av senapsfrö.
Vidare har räknats med att man erhåller 60 procent foderkakor av rapsfrö
och 74 procent av senapsfrö. Priset på foderkakorna har antagits uppgå
till 30 öre per kilogram för båda sorterna. Då olja och foderkakor av nämnda
fröslag ha ungefär samma användbarhet och näringsvärde, synes det skäligt,
att priset på rapsfrö och senapsfrö avväges så, alt odlingskostnaderna
för erhållen olja bliva ungefär lika höga. Utgår man från det redan fastställda
minimipriset på vinterrapsfrö av 1942 års skörd, 1 krona per kilogram,
skulle motsvarande pris på vitsenapsfrö vara 65 öre per kilogram. Detta utgör
med nuvarande spannmålspriser något mer än två gånger höstvetepriset.
En reglering nedåt av priset på vitsenapsfrö synes därför nu befogad, då
tillgången på utsäde av övriga oljeväxter är god och odlingstekniken mera
känd än vad fallet var våren 1941. Därigenom kunna de mera högvärdiga
oljeväxterna förväntas få större spridning på senapens bekostnad. Örn samma
prisrelation som under innevarande år uppehälles även för år 1942, fälman
sannolikt räkna med en så omfattande vitsenapsodling, att den åtminstone
i vissa delar av landet kan komma att i icke önskvärd omfattning
inkräkta på för fodersädsodling avsedda arealer, ty jordbrukarna äro enligt
uppgift synnerligen intresserade för att öka odlingen av detta växtslag. Trots
ett lägre pris på vitsenapsfrö än under innevarande år, torde man, som förut
nämnts, kunna räkna med en total oljeväxtodling på cirka 15,000 hektar.
En ny oljeväxt, som synes böra introduceras våren 1942, är vårraps. Den
har nämligen i försök här i landet visat sig lämna relativt goda skördar, och
då vårrapsfröna äro betydligt oljerikare än vitsenapsfrön, synes detta växtslag
böra kunna åtminstone i viss utsträckning ersätta vitsenapen.
Även odlingen av hampa och solros hava i år erhållit stöd från statens
sida. Tillgängliga utsädesmängder medgåvo en odling av cirka 150 hektar
hampa och cirka 10 hektar solros. Då hampan även är en värdefull spånadsväxt
och intresset för ökad odling därav för spånadsändamål för närvarande
är mycket stort, torde man under år 1942 böra räkna med en odling
av hampa på cirka 2.000 hektar. Årets hela fröskörd får därför beräknas
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 345.
komma att tagas i anspråk till utsäde, och dessutom lia underhandlingar redan
påbörjats örn import av ytterligare kvantiteter frö från Tyskland. Även
fröskörden av solros synes höra helt reserveras till utsäde under ar 1J4-.
Sojahönor lia, som bekant, även odlats i viss omfattning under de senaste
åren.'' Denna växt kan emellertid icke betraktas enbart som oljeväxt utan
bör i första hand odlas för den biologiskt högvärdiga äggvitans skull. Sojafröna
innehålla nämligen endast omkring 15 procent olja men däremot cirka
40 procent äggvita. Årets odlingar av sistnämnda växtslag lia uppgått till
cirka 45 hektar, och skörden härifrån torde böra reserveras till utsäde nästa
år. Då väderleksförhållandena varit synnerligen ogynnsamma för sojan, torde
fröskörden bliva ganska låg och odlingarna 1942 sannolikt icke komma
att omfatta mer än högst 100 hektar.
Beträffande de i promemorian föreslagna prisrelationerna för oljeväxtfrö
i förhållande till inlösningspriset å liöstvete har anförts i huvudsak följande.
Även för 1942 års oljeväxtodlingar synas i huvudsak samma priser böra
gälla utom beträffande vitsenap, för vilket växtslag fröpriset synes av förut
nämnda orsaker böra sänkas till 3 gånger fastställt höstvetepris, dock lägst
80 öre per kilogram. Därigenom skulle prisrelationen medföra en bättre
avvägning mellan odlingskostnaderna för olja av vinterrapsfrö och vitsenap.
En kraftigare sänkning av priset på senapsfrö i förhållande till övriga fröslag
synes för närvarande icke tillrådlig. Priset på frö av varraps synes böra
fastställas till samma belopp som för vinterraps. Oljehalten i vårrapstro är
visserligen något lägre än i frö av vinterraps, men då odlingen därav ar
alldeles ny för svenska förhållanden, får det anses lämpligt att fastställa ett
relativt förmånligt pris därpå i syfte att stimulera till odling.
I de mellan spannmålsbolaget och oljeväxtodlarna under innevarande ar
tecknade odlingskontrakten stadgas bland annat, att den levererade frövaran
för att kunna levereras skall vara av frisk beskaffenhet, fri fran mögel, utan
dålig lukt samt för övrigt fylla vissa kvalitetsfordringar rörande^ vattenhalt
och renhet. Vattenhalten skall i överensstämmelse härmed uppgå till högst
för linfrö 14 procent, för vallmofrö 12 procent och för övriga av ovannämnda
fröslag till 15 procent. Renheten skall uppgå till lägst 95 procent. Därest
fröparti i kvalitetshänseende avviker från dessa fordringar, skall priset regleras
enligt följande grunder:
a) för varje tiondedels procent, varmed vattenhalten över- respektive understiger
den för normalkvalitet fastställda, skall avdrag respektive tillägg
göras med en tiondedels procent av grundpriset,
b) för varje tiondedels procent, varmed renhetsgraden över- respektive
understiger den för normalkvalitet fastställda, skall tillägg respektive avdrag
göras med en tiondedels procent av grundpriset.
Erfarenheten har visat, att vattenhalten i levererade fröpartier ofta varit
mycket hög — i vissa fall upp till 40 å 50 procent — trots det stipulerade avdraget
för vattenhalter utöver de för normalkvantitet fastställda. Detta beror
sannolikt till stor del på odlarnas ovana med odlingen men även på att
avdraget varit för knappt tilltaget för att stimulera till leverans av en torrare
produkt. Till artificiell torkning av fröpartier med mycket hög vattenhalt
åtgår stora kvantileter bränsle, varför torkningskostnaderna bliva exceptionellt
höga. Därtill kommer, att den snabba nedtorkningen på artificiel!
väg kan inverka menligt på fröets kvalitet. Det synes därför nödvändigt
att skärpa kvalitetsfordringarna beträffande vattenhalt så, alt det blir förenat
med betydande avdrag från fastställt pris alt leverera fröpartier med
lillg vattenhalt.
6
Kunni. Mcij.ts proposition nr 345.
Vidare har erfarenheten visat, att det levererade fröets renhet i allmänhet
uppgått till 98 å 99 procent, vilket bevisar, att rensningen av dylikt frö icke
är förenad med några större svårigheter. Även kvalitetsbestämmelserna rörande
fröets renhet kunna därför skärpas, så att odlarna stimuleras till att
producera en ur olika synpunkter förstklassig vara. Gällande odlingskontrakt
bör därför omarbetas för år 1942 och skärpta kvalitetsbestämmelser rörande
särskilt vattenhalt och renhet införas.
Rörande organiserandet av oljeväxtodlingen har i promemorian anförts:
Oljeväxtodlingen har hittills bedrivits som kontraktsodlingar mellan svenska
spannmålsaktiebolaget och odlarna. Därvid har spannmålsbolaget övervakat
odlingen och emottagit skörden för statens räkning. Vidare har hos
svenska spannmålsaktiebolaget varit anställd en med odlingstekniken väl
förfaren person, som tillhandagått odlarna med råd och anvisningar rörande
sådd, skötsel, skörd m. m. Tack vare detta sätt för ordnandet av odlingarna
och den undervisning, som kunnat erhållas, har resultatet av desamma, som
förut nämnts, blivit gott, trots att flera av ifrågavarande oljeväxter tidigare
icke eller endast i mycket ringa omfattning odlats i Sverige. Då nu oljeväxtodlingarna
fått en avsevärd omfattning och jordbrukarna blivit förtrogna
med odlingstekniken, skulle man möjligen kunna tänka sig en annan organisation
av odlingarna, nämligen på så sätt, att staten endast garanterade
ett visst inlösningspris på vederbörande fröslag och för övrigt överlämnade
odlingen helt åt vederbörande jordbrukare utan någon kontroll över densamma.
Emellertid synes ett dylikt förfaringssätt ännu icke vara lämpligt
att införa, då oljeväxtodlingen ytterligare bör ökas under det kommande
året och följaktligen en hel del nya odlare komma till, som icke hunnit
skaffa sig någon erfarenhet på området och alltså äro i behov av råd och
anvisningar.
Mot ovan skisserade system med fri odling talar även den omständigheten,
att oljeväxtfröna ofta ha hög vattenhalt och därför måste snabbt nedtorkas
artificiellt. Nu har spannmålsbolaget genom att träffa avtal med innehavare
av torkar byggt upp en organisation färdig att mottaga frö för
torkning och vidare distribution till oljefabriken Skulle odlarna själva ombesörja
dylik torkning, komme sannolikt icke obetydliga kvantiteter frö att
förstöras. Sker icke nedtorkning av frö med hög vattenhalt mycket snart
efter tröskningen, uppstår nämligen temperaturstegring i varan, med den
påföljd att fröet förstöres eller blir mindervärdigt. Därtill kommer, att fröet
före oljeutvinningen i fabrikerna måste nedtorkas, så att det icke innehåller
mer än 8—12 procent vatten. Följaktligen måste nästan allt i Sverige
skördat oljeväxtfrö torkas artificiellt, enär man härstädes knappast kan uppnå
så låg vattenhalt enbart genom lufttorkning.
Ett annat sätt att organisera oljeväxtodlingen i Sverige vore, som tidigare
påpekats, att oljefabrikerna och linoljeslagerierna själva tecknade kontrakt
med odlarna och att staten därvid endast fastställde det pris, som skulle
betalas per kilogram frö. Emellertid ha dessa mottagare av fröet ännu icke
den gemensamma organisation, som är nödvändig för ett genomförande av
ett dylikt övertagande av odlingen. Förutsättningen härför är nämligen, att
förefintliga oljefabriker och oljeslagerier bildade en gemensam organisation,
som skötte kontraktsteckningen och ställde erforderlig personal till förfogande
för insyning av odlingarna och dylikt. Sannolikheten för att en dylik
organisation skall komma till stånd under den närmaste tiden synes
emellertid mycket liten, varför detta sätt för ordnandet av odlingarna icke
torde kunna komma i fråga under år 1942.
Med anledning av vad ovan anförts synas därför oljeväxtodlingarna även
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
n
l
under år 1942 organiseras på samma sätt, som hittills varit fallet, nämligen
så att svenska spannmålsaktiebolaget träffar avtal med odlaresammanslutningar
eller enskilda jordbrukare örn odling av ifrågavarande växtslag,
varvid staten bör fastställa de priser, vilka skola garanteras för ifrågavarande
kontraktsodlingar. Spannmålsbolaget bör ombesörja tillsynen över odlingarna
på samma sätt som hittills och därvid ställa sakkunnig person till förfogande
för att lämna erforderliga råd och anvisningar. Vidare har spannmålsbolaget,
som förut nämnts, åstadkommit lämplig organisation för mottagande
och torkning av skörden genom att träffa avtal härom med innehavare
av lämplig torkutrustning inom odlingsdistrikten. En dylik organisation
kommer sannolikt att bliva ännu mera av behovet påkallad år 1942, då
man, som tidigare nämnts, kan räkna med en väsentligt ökad oljeväxtodling.
Med bär skisserade organisation av oljeväxtodlingarna synes bästa resultat
kunna uppnås, samtidigt som man på ett tidigt stadium kan få en
överblick över tillgången på inhemsk vegetabilisk olja under konsumtionsåret
1942/1943. Detta sistnämnda kan givetvis vara av stor betydelse vid
planläggningen av landets fettförsörjning under sistnämnda konsumtionsår.
Skulle man gå in för endast ett visst garantipris för oljefröerna, kunde man
icke få samma möjlighet att överblicka situationen på ifrågavarande område
på samma tidiga stadium.
Då vissa medel av de utav 1939 och 1940 års riksdagar beviljade reservalionsanslagen
på 80,000 respektive 100,000 kronor till befrämjande av mindre
beredskapsodlingar av ifrågavarande oljeväxter fortfarande stå till förfogande
under år 1942, synes tillstånd böra utverkas att förenämnde, hos
spannmålsbolaget anställde odlingsexpert skall avlönas med medel från sagda
anslag. Vidare bör i likhet med vad fallet varit under innevarande år
medel ifrån nämnda anslag kunna utgå till bestridande av spannmålsbolagets
omkostnader för upplysningsverksamhet. Därjämte böra odlaresammanslutningar
och hushållningssällskap i likhet med vad fallet varit under innevarande
år få disponera ett belopp av sammanlagt 10,000 kronor för bestridande
av kostnaderna för propaganda- och försöksverksamhet samt anordnande
av utbildningskurser och bedrivande av konsulterande verksamhet
m. m. på ifrågavarande område.
Livsmedelskommissionen bär i sin skrivelse i anslutning till de i promemorian
upptagna förslagen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att dels godkänna den i promemorian framlagda planen för stödjande
av oljeväxtodlingen under år 1942, innebärande bland annat att svenska
spannmålsaktiebolaget med jordbrukaresammanslutningar och enskilda jordbrukare
skulle uppgöra kontrakt örn dylik odling till på förband garanterade
priser enligt i huvudsak samma grunder, som gällt under innevarande
år, dels ock bemyndiga Kungl. Majit att fastställa nämnda garantipriser i
huvudsaklig överensstämmelse med i promemorian angivet förslag. Tillika
bär livsmedelskommissionen hemställt, alt kommissionen måtte medgivas
att disponera återstoden av förenämnda till stödjande av oljeväxtodlingen
under åren 1939 och 1940 anvisade anslag å 80,000 respektive 100,000 kronor
för samma ändamål under år 1942 samt att av anslagen använda eli
belopp av högst 10,000 kronor till utlämnande av bidrag till oljcväxtodlareföreningar
och hushållningssällskap för bestridande av dessas omkostnader
för propaganda och försöksverksamhet samt anordnande av kurser och föreläsningar
jämte konsulterande verksamhet på området.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 345.
Departements
chefen.
Sedermera har livsmedelskommissionen med skrivelse den 4 november
1941 överlämnat ett den 30 oktober 1941 av statens linnämnd framlagt förslag
rörande odlingen av oljelin. Förslaget innebär, att såsom villkor för erhållande
av det garanterade priset för oljelinfröet skall knytas skyldighet för
oljelinodlare att använda en utsädesmängd av minst 100 kilogram linfrö per
hektar samt att tillvarataga halmen på lämpligt sätt och hembjuda densamma
till något linberedningsverk.
Livsmedelskommissionen har tillstyrkt detta förslag.
I en den 26 juli 1941 dagtecknad av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande
den 30 augusti 1941 överlämnad skrivelse har Sveriges utsädes förening
hemställt örn anslag för budgetåret 1942/43. I ett vid framställningen fogat
statförslag har föreningen bland sina ordinarie utgifter såsom en ny post
upptagit ett belopp av 18,000 kronor, avsett att användas för fortsättning av
förut påbörjade förädlingsarbeten med lin och hampa m. m.
De hittills vidtagna stödåtgärderna för oljeväxtodlingen ha i stort sett visat
sig ändamålsenliga. En efter föreliggande omständigheter någorlunda tillfredsställande
odling av dylika växter ävensom av sojabönor har sålunda
kommit till stånd. Även under år 1942 torde ett fortsatt stöd böra lämnas
odlingen av nyssnämnda växter efter i huvudsak samma grunder som
hittills. Såsom i förutberörda promemoria föreslagits torde stödet böra utsträckas
att omfatta även vårraps. Beträffande garantipriserna äro dessa för
närvarande anknutna till priset på höstvete. Livsmedelskommissionens förslag
innebär, att denna beräkningsgrund för priserna skulle bibehållas även
för nästkommande år. Därvid har emellertid kommissionen ansett, att vid
prissättningen hänsyn icke skall tagas till eventuellt utgående arealtillägg.
Med hänsyn till att innevarande år viss del av priset å vete utgår i form av
arealtillägg och då sådant även i fortsättningen kan i större eller mindre
utsträckning komma i fråga, synes det mindre rationellt att såsom för närvarande
sker ställa garantipriserna i relation till vetepriset. En lämpligare
utväg synes vara att basera garantipriset på ett produktionskostnadsindex.
Då ett för dylikt ändamål användbart index emellertid icke för närvarande
finnes, torde man tills vidare böra räkna med fasta priser. De priser,
som i år gällt såsom lägsta priser och vilka avse de under 1941 insådda
oljeväxterna, synas i huvudsak kunna gälla även för de oljeväxter, som insås
under 1942. Endast i fråga om priset å vitsenapsfrö torde en jämkning
höra ske. Om hänsyn endast toges till oljeutbytet, vilket i fråga om vitsenapsfrö
är lägre än för andra oljeväxter, borde en väsentlig nedsättning a\
1941 års pris äga rum. Livsmedelskommissionen har föreslagit ett lägsta pris
av 80 öre per kilogram. I betraktande av oljeutbytet är detta pris emellertid
förhållandevis högre än för övriga oljeväxtfrön. Emellertid torde även andra
synpunkter här böra beaktas. I nuvarande läge är det för den animaliska
produktionen och särskilt för mjölkproduktionen önskvärt att fa fram största
möjliga kvantitet äggviterikt foder. Verkställda undersökningar ha givit vid
handen, att foderkakor av frö av raps, lin och vallmo äro värdefullare än
Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
9
foderkakor av vitsenapsfrö. De senare torde dock innehålla en smältbar
äggvitemängd per 100 kilogram, som motsvarar äggvitemängden i ungefär
300 kilogram foderspannmål. Vid en skörd av 1,200 kilogram vitsenapsfrö
per hektar erhålles, örn man utgår från att härav 70 procent utvinnes till
foderkakor, smältbar äggvita motsvarande omkring 2,500 kilogram foderspannmål.
Den kvantitet vinterraps, som år 1942 kommer att stå till förfogande
för olje- och foderkaksproduktionen, är bestämd genom den under
hösten i år verkställda sådden, rapsens övervintring och övriga på skördeutfallet
inverkande faktorer. Odlingen av vårraps, som ifråga om såväl
olje- som äggvitevärde kan jämföras med vinterraps, kommer med hänsyn
till tillgängligt utsäde att bli begränsad. Därest försörjningsläget i fortsättningen
skulle nödvändiggöra användning av större kvantiteter cellulosafoder,
vilket saknar äggvita, framträder behovet av äggviterikt foder ännu starkare.
Sett ur nu angivna synpunkter och då vitsenapen och oljelinet äro odlingstekniskt
mest kända, torde dessa vara de oljeväxter, som för år 1942 kunna
lämna det största tillskottet av äggviterikt foder. Oljelinet är ur såväl oljesom
äggvitebehovets synpunkt värdefullast. En nedsättning av priset för
vitsenap borde av skäl som anförts i livsmedelskommissionens promemoria
vara motiverad men med hänsyn till de av mig anförda omständigheterna
synes priset för år 1942 böra bestämmas till 85 öre för kilogram. En viss
prisdifferentiering efter fröets kvalitet torde i anslutning till vad livsmedelskommissionen
föreslagit böra ske. För att få leveranserna av vitsenap fördelade
över en längre tidrymd torde det vara lämpligt att ett något lägre
pris, t. ex. 80 öre för kilogram, bestämmes för de tidigaste leveranserna
av vitsenap med en successiv höjning vid senare leveranser till dess det nyss
angivna priset av 85 öre för kilogram uppnåtts. För att underlätta arbetet
med torkning och lagring torde dessa leveranser höra ske efter uppgörelse
med mottagaren. Även de av statens linnämnd föreslagna villkoren för erhållande
av garantipriset för oljelinfrö torde böra godtagas. De nu förordade
priserna avse under år 1942 insådda och odlade oljeväxter. Jag har icke
något att erinra mot att även i fortsättningen odlingar av ifrågavarande
växtslag ordnas på samma sätt som skett under de senaste åren. Odlingarna
synas sålunda fortfarande böra handhavas av svenska spannmålsaktiebolaget.
Återstoden av de medel som enligt vad jag inledningsvis anfört anvisats
för stödjande av odlingar av vissa kulturväxter torde böra stå till livsmedelskommissionens
förfogande för alt disponeras för nu ifrågavarande stödåtgärders
upprätthållande. Hinder bör icke möta att av dessa medel ett belopp
av högst 10,000 kronor må användas såsom bidrag till oljeväxtodlareföreningar
och hushållningssällskap för bestridande av deras kostnader föi
propaganda och försöksverksamhet samt anordnande av föreläsningar jämte
konsulterande verksamhet på området. Med hänsyn till önskvärdheten att
av ifrågavarande kulturväxter få fram sorter, som ge högsta möjliga skördar,
synes Kungl. Majit därjämte höra äga att på sätt som skett för löpande
Bihang till riksdagens protokoll 10H■ 1 sami. Nr 345. 3
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 345.
budgetår använda ett belopp av högst 18,000 kronor för fortsatt förädlingsverksamhet.
Bemyndigande torde böra inhämtas av riksdagen att även i fortsättningen
vidtaga åtgärder för stödjande av odlingen av här ifrågavarande
kulturväxter i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu förordat. Jag
förutsätter, att, därest några större förskjutningar i krisläget skulle inträffa,
Kungl. Maj :t må äga befogenhet att vidtaga erforderliga jämkningar
i stödåtgärderna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att stöd för odling av de i det föregående omförmälda
kulturväxterna må ordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig uppdragna riktlinjer.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
418796. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:526 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. a1 i texten
- JoU 1941:89 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. s. 1 i texten