Sök i Ratio Lex

Angående kristillägg under första kvartalet 1942

1941-11-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:349, Angående kristillägg under första kvartalet 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 349.

1

Nr 349.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kristillägg under

första kvartalet 1942; given Stockholms slott den

28 november 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 november

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om kristillägg under

första kvartalet 1942 och anför därvid följande.

Under år 1941 har enligt beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 66,

skriv, nr 91) samt, såvitt gäller präster, enligt beslut av 1941 års riksdag

(prop. nr 42, skriv, nr 76) utgått ett särskilt kristillägg till statens befattningshavare

i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt

reglerade löner, ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.

Bestämmelser i ämnet ha utfärdats genom kungörelserna den 17

januari 1941 angående kristillägg under år 1941, åt dels vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. (nr 29), dels vissa f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer (nr 30), dels ock pensionsberättigade änkor och

barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. (nr 31), ävensom genom

kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 163) angående kristillägg under år 1941

åt lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed

jämförliga läroanstalter samt kungörelsen den 13 juni 1941 (nr 411) angående

kristillägg åt präster under år 1941. Tabeller till hjälp vid uträkning

Bihang till riksdagens protokoll 19’it. 1 sami. Nr 319.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 349-

av kristilläggen lia av Kungl. Maj:t fastställts genom kungörelser den 17

januari (nr 32) och den 19 juli 1941 (nr 653).

Kristilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den levnadskostnadsnivå,

vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och pensioner

enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives av

levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader

betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som

basperiod''.

När levnadskostnaderna stigit med 8 enheter eller mera över indextalet 120

i 1935 års levnadskostnadsserie, utgår kristillägg enligt för år 1941 fastställda

bestämmelser med 4 procent av de nyreglerade lönerna, respektive, då fråga

är örn löner och pensioner, vilka icke reglerats vid 1935 års levnadskostnadsnivå,

4 procent av de löne- eller pensionsbelopp, som enligt gällande författningar

skulle utgå vid nyssnämnda nivå (= indextalet 156 i 1914 års ievnadskostnadsserie).

Vid fortsatt stegring av levnadskostnaderna upp till eller över

talet 136 höjes kristillägget till 8 procent, dock tidigast vid det kvartalsskifte,

som inträffar sex månader efter det, vid vilket index nått talet 128. Någon

höjning av kristillägget därutöver ifrågakommer icke enligt kristilläggsbestämmelserna

för år 1941.

Levnadskostnadstalet, som den 1 oktober 1940 var 126, steg vid årsskiftet

1940/41 till 130. Kristillägget utgick på grund härav med 4 procent från och

med den 1 januari 1941. Den 1 april uppnådde levnadskostnadsindex talet

140. Ungefär halva stegringen sedan föregående kvartalsskifte betingades avökade

skatter, i främsta rummet den nyinförda omsättningsskatten. Kristilllägget,

som enligt vad nyss nämnts regleras endast med sex månaders mellanrum,

utgick jämväl under andra kvartalet oförändrat med 4 procent. Den

1 juli, då levnadskostnadsindex fortfarande stod vid 140, höjdes kristillägget

till 8 procent för tiden till årets utgång. Levnadskostnadstalet steg den

1 oktober med en enhet, eller till 141.

Den utformning kristillägget fått med en 50-procentig kompensation för

prisstegringar över förut nämnd nivå, vilken kompensation erhålles endast

med viss eftersläpning på grund av indexintervallens storlek och föreskriften

örn ändring tidigast efter sex månader, har väsentligen betingats av allmänna

ekonomiska överväganden. Såsom jag vid anmälan av propositionen nr 66

framhöll, utformades kristillägget med hänsyn framförallt till tvenne grundläggande

omständigheter i landets ekonomiska läge, nämligen att stegringen

i levnadskostnaderna väsentligen berodde på sämre försörjningsvillkor för

folket i dess helhet och att en fortgående höjning av inkomsterna i pengar

för den ena eller den andra betydande befolkningsgruppen under sådana förhållanden

innebure risker för inflationsartad prisutveckling. Det framstod

för den skull såsom angeläget att de olika gruppernas naturliga strävan efter

kompensation genom höjda inkomster i pengar höljes tillbaka och att en

samverkan i stället eftersträvades för att under en rimlig avvägning av olika

krav ge största möjliga stadga åt prisutvecklingen. I fråga örn lönetillägg

efter levnadskostnadsindex för de statsanställda innebar detta att strävandet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 349.

3

fick inriktas på att förlänga den tidsperiod, under vilken ett visst tillägg

bibehölls oförändrat, och att hålla tilläggets höjd inom de snävaste gränser,

som voro förenliga med hänsynen till inkomstutvecklingen inom samhället

i övrigt och med kravet på en rimlig fördelning av kristidens svårigheter

mellan olika medborgargrupper.

I skrivelse den 22 oktober 1941 ha statstjänarkartellen, tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges statstjänstemannanämnd och trafiktjänstemännens

riksförbund gjort framställning om förhandlingar rörande dyrtidskompensationen

för tiden efter utgången av år 1941. Personalorganisationerna

ha bland annat anfört följande:

Med hänsyn till den kraftiga och snabba prisstegring, som inträtt, finna

statstjänstemännen det vara nödvändigt, att frågan örn ändrade grunder

för dyrtidskompensationen upptages till prövning. Undertecknade organisationer

tillåta sig framhålla, att styrelserna från medlemmarna ständigt få

emottaga klagomål över de otillräckliga lönerna. Att dessa klagomål icke

äro omotiverade, torde framgå därav, att icke heller det rörliga tillägg,

som är avsett att kompensera levnadskoslnadsförändringarna mellan indextalen

100—120, ger full kompensation. Ifrågavarande tillägg har som bekant

sin maximigräns vid indextalet 120, då det utgår med 15 procent på den

fasta lönen.

Då sålunda redan det rörliga tillägget med endast 75 procent kompenserar

levnadskostnadsstegringen intill indextalet 120 och det senare beviljade kristillägget

med knappast 50 procent levnadskostnadsstegringen därutöver och

kompensationen stannar vid indextalet 136, är det självklart, att befattningshavarnas

ekonomiska läge nu är mycket bekymmersamt, i synnerhet som

prisstegringarna alltjämt fortgå. Det torde också vara ostridigt, att statens

befattingshavare fått vidkännas en större sänkning av sin levnadsstandard

än flertalet andra medborgargrupper, ett förhållande som väckt stort missnöje

bland befattningshavarna. Dessa äro beredda att i fortsättningen liksom

hittills bära sin andel av krisens bördor, men de anse det icke vara

riktigt, att de jämväl skola bära en del av den börda, som det tillkommer

andra att bära. Organisationerna kunna icke underlåta alt framhålla, hurusom

det bland löntagarna väckt uppmärksamhet, att man på producenthåll

kräver nya, kraftiga prisförhöjningar på jordbruksprodukter, trots att

opartiska undersökningar givit vid handen, att jordbrukarna hittills erhållit

full kompensation för sina ökade produktionskostnader.

Med hänsyn till de svårigheter befattningshavarna sålunda ställts inför

genom den senaste tidens ogynnsamma prisutveckling, anse sig organisationerna

nödsakade att påyrka sådan ökning av kristillägget, att detsamma

från och med den 1 januari 1942 kommer att utgå enligt samma grunder

som det rörliga tillägget. Härigenom skulle vid nuvarande index —- 141 —

det rörliga tillägget och kristillägget utgå med sammanlagt 30 procent i

stället för såsom nu med 23 procent.

I anledning av personalorganisationernas framställning lia överläggningar nepirtrtanuta

förts med representanter för dessa rörande kristillägg för liden eller nigången chef.n.

av nuvarande reglcringsperiod, vilken som nämnts endast omfattar kalenderåret

1941. Överläggningarna lia emellertid icke lett fram till något definitivt

resultat. Med hänsyn lill den ovisshet, sorn ännu råder beträffande vissa förutsättningar

för den fortsatta prisutvecklingen, lia personalorganisationerna icke

ansett sig kulina nu godtaga det förslag lill reglering av kristilläggen, som från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 349.

legeringens sida framlagts vid överläggningarna och som innebar förlängd

giltighet för den nu gällande regleringens principer utan begränsning uppåt,

samt anhållit, att förhandlingarna därom måtte få återupptagas i januari

1942.

Tjänstemännens önskemål örn uppskov med överläggningarna till början av

nästa år torde böra föranleda att förslag örn reglering av kristilläggen för år

1942 upptages först vid nästa års riksdag. Frågan om provisorisk reglering

under nästa kvartal bör dock prövas före årsskiftet.

De allmänna synpunkter, som voro vägledande vid statsmakternas ställningstagande

i kristilläggsfrågan på hösten 1940, äga alltjämt giltighet. För

första kvartalet 1942 torde det ligga närmast att räkna med en tillämpning

av de i fjol godtagna principerna men med anpassning efter den nu inträdda

prisstegringen. Detta skulle innebära, alt kristillägg under första kvartalet

1942 skall utgå oförändrat med 8 procent, om levnadskostnadstalet, som vid

senaste kvartalsskifte stod i 141, vid nyår icke uppnår talet 144. Därest detta

tal skulle uppnås eller överskridas, skall kristillägg utgå med 12 procent.

Jag förordar, att förslag om kristillägg av denna innebörd genom proposition

förelägges innevarande års riksdag.

Till bestridande av kostnaderna för kristillägg under budgetåret 1941/42

lia i riksstaten anvisats särskilda förslagsanslag under de olika huvudtitlarna.

Några nya anslag för det provisoriska kristillägget under första kvartalet 1942

behöva således icke äskas, utan kostnaderna kunna avföras på nyssnämnda

förslagsanslag, respektive, såvitt angår affärsverken m. fl., bestridas med de

medel, av vilka kristillägg under budgetåret enligt riksdagens tidigare fattade

beslut skola utgå. Å ifrågavarande förslagsanslag, som i riksstaten upptagits

med allenast formella belopp, beräknade efter 4 procent, skulle man även

med helt oförändrade grunder för kristillägget haft att räkna med betydande

överskridanden.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att kristillägg skall utgå under första kvartalet

1942 enligt av mig i det föregående angivna grunder,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

418899. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:519 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kristillägg under första kvartalet 1942. s. 17 i texten
  2. SU 1941:250 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kristillägg under första kvartalet 19A2 jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten