Sök i Ratio Lex

Angående vissa ytterligare utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1951142

1941-12-05 · 23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:352, Angående vissa ytterligare utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1951142

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

1

Nr 352.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ytterligare

utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1951142; given Stockholms slott den 5 december

1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Med propositionen nr 305 till årets riksdag framlades förslag till vissa

ändringar i gällande riksstat, sammanfattade å en tilläggsstat I till riksstaten.

Vid propositionens utformande hade de av riksdagen godkända principerna

för genomförande av ändringar i den fastställda statsregleringen varit vägledande.

De i propositionen anmälda ändringsförslagen gällde endast budgetens utgiftssida.

De äskade nya anslagen avsågo till större delen att bereda täckning

för utgifter, som bestritts å förskottsstaten, och avsågo i övrigt utgiftsbehov,

som aktualiserats efter det att riksstaten fastställts och icke ansetts böra tillgodoses

från förskottsanslag. Frågan örn avskrivning av de i propositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 352.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

äskade nya kapitalinvesteringarna lämnades lills vidare öppen. Förslag om

erforderlig komplettering av tilläggsstaten torde nu i sedvanlig ordning böra

föreläggas riksdagen.

Anslagsäskandena i propositionen nr 305 uppgingo sammanlagt för driftbudgetens

del till 12.2 miljoner kronor och för kapitalbudgetens del till 30.4

miljoner kronor.

Under riksdagens lopp ha sedermera i ett flertal propositioner framlagts

förslag om nya anslag. Tillsammans med de anslagsäskanden, i främsta rummet

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som nu torde böra anmälas

för riksdagen, belöpa de under riksdagens lopp efter propositionen nr 305

föreslagna medelsanvisningarna å icke mindre än 115.2 miljoner kronor å

driftbudgeten och 31.2 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de

i detta sammanhang och i övrigt under riksdagens höstsession framlagda anslagsäskandena

skulle sålunda de sammanlagda utgifterna å tilläggsstat I för

driftbudgetens del uppgå till 127.4 miljoner kronor och för kapitalbudgetens

del till 61.6 miljoner kronor. Fördelningen av de i propositionen nr 305 och

i senare propositioner gjorda anslagsäskandena på driftbudgetens olika utgiftstitlar

framgår av följande översikt.

Huvudtitel

Proposition

nr 305

Senare för- slag

Summa

A. Egentliga statsutgifter:

Kr.

Kr.

Kr.

lil. Utrikesdepartementet ...................

30.000

3,157,700

6.497.000

65.000

15.000

58.000

2.055.000

365,000

30,000

94,525,200

8.137.000

165.000

> 388,000

4.779.000

3.280.000

365.000

IV. Försvarsdepartementet....................

91,367,500

1.640.000

100,000

373,000

4.721.000

1.225.000

V. Socialdepartementet ..................

VI. Kommunikationsdepartementet..........

VII. Finansdepartementet................

IX. Jordbruksdepartementet ..................

X. Handelsdepartementet......................

XI. Folkhushållningsdepartementet..............

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

lil- Avskrivning av nya kapitalinvesteringar____

15,748,500

15,748,500

12,242,700

115,175,000

127,417,700

Till de sålunda redovisade anslagen komma vissa icke obetydliga utgiftsbelopp

för av levnadskostnadernas stegring motiverade tillägg å folkpensioner

och löner m. m., om vilka förslag framlagts i propositioner under hösten;

kostnaderna för dessa belasta icke formellt tilläggsstaten på grund av att de

bestridas genom överskridanden å tidigare beviljade förslagsanslag å riksstaten.

Vidare bör erinras örn att sådana utgifter å förskottsstaten, som avse

en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,

icke reglerats i detta sammanhang utan på samma sätt som skett under

de närmast föregående budgetåren ansetts böra bli föremål för en kollektiv

reglering vid budgetårets slut. De oreglerade förskottsutgifterna avse i främsta

rummet de löpande militära beredskapsutgifterna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

3

Å tilläggsstaten har tidigare icke upptagits någon inkomstsida. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen under hösten beslutat en höjning av tobaksskatten,

åsyftande en inkomstökning av omkring 20 miljoner kronor.

Den uppräkning av inkomsttiteln, som på grund härav kunde varit motiverad,

torde lämpligen kunna anstå till närmare budgetårets slut, då den

statsfinansiella effekten av skattehöjningen bättre kan bedömas.

Driftbudgeten å riksstaten för budgetåret 1941/42, sådan denna fastställdes

av riksdagen i juni detta år, slutade på en utgiftssumma av 2,166.5 miljoner

kronor och en inkomstsumma av 2,080.0 miljoner kronor. Den utmynnade

sålunda i ett underskott på 86.5 miljoner kronor. Om härtill lägges

summan av de äskade anslagen å driftbudgeten av tilläggsstat I, 127.4 miljoner

kronor, kommer riksstaten med däri under riksdagens höstsession föreslagna

ändringar att utvisa ett underskott på i runt tal 200 miljoner kronor.

Med hänsyn till de tillsvidare oreglerade förskottsutgifterna har denna siffra

dock endast formell betydelse; beträffande storleksordningen av det belopp,

varmed de faktiska utgifterna kunna antagas komma att överstiga budgetens

inkomster, må hänvisas till de i propositionen nr 293 till årets riksdag framlagda

beräkningarna, som synas äga fortsatt giltighet.

De anslagsäskanden, som i förevarande sammanhang böra föreläggas riksdagen,

avse såsom förut berörts i främsta rummet avskrivningar, påkallade

av beslutade eller äskade investeringar å tilläggsstat I. Till större delen gälla

dessa investeringar försvarsväsendets fastighetsfond. Härutöver torde under

femte och nionde huvudtitlarna böra framläggas förslag om vissa ytterligare

medelsanvisningar, vilka ansetts icke kunna anstå till nästa års riksdag.

Ifrågavarande anslagsäskanden ha tidigare denna dag anmälts. Utdrag av

statsrådsprotokollet angående de beslut örn förslag till riksdagen, vilka

Kungl. Majit därvid på hemställan av vederbörande departementschefer fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bil 1—3).

En sammanställning av samtliga till tilläggsstat I hänförliga anslag, som

utöver de i proposition nr 305 föreslagna anslagen av riksdagen anvisats eller

i denna eller tidigare propositioner äskats under höstsessionen, torde få fogas

vid protokollet såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan

av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—3) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för btfdgetåret 1941/42 samt anför därvid

följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I skrivelse den 4 juli 1941 har

svenska metallindustriarbetarförbundet gjort framställning örn förstärkning

av yrkesinspektionens arbetskrafter för tillsyn av arbetsplatser, där risk

för gengasförgiftning föreligger. Förbundet har bland annat framhållit följande:
Förbundets

medlemmar vore i stor utsträckning utsatta för dylik risk såväl

i garage och motorfordonsverkstäder som vid företag, vilka använde stationära

generatorer för sin drift. De av statens bränslekommission och riksförsäkringsanstalten

utfärdade anvisningarna efterföljdes icke i den utsträckning

som vore nödvändig för att erforderlig säkerhet mot förgiftningsfaran

skulle förefinnas. Det syntes förbundet ytterst angeläget, att de givna anvisningarna

noggrant efterlevdes. För den skull borde en effektiv inspektion

verkställas av skyddsanordningarna i ifrågavarande lokaler. Yrkesinspektionens

befattningshavare torde dock icke med den arbetsbörda som åvilade dem,

kunna utan åsidosättande av annan sin tjänst medhinna denna arbetsuppgift,

varför det syntes förbundet vara en tvingande nödvändighet att särskilda inspektörer

tillsattes för sådant ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Svenska transportarbetarförbundet har sedermera hemställt om bifall till

framställningen.

Ii ik s f örs äkring sanstalt en har den 2 oktober 1941 avgivit utlåtande över

framställningen och tillika överlämnat infordrade yttranden från samtliga

yrkesinspektörer. Anstalten har däri till en början erinrat örn ett av ämbetsverket

den 17 juni 1941 framlagt förslag till kungörelse angående införande

och uppställning m. m. av gengasdrivna motorfordon och motorredskap i vissa

lokaler. Som motivering lill detta förslag, som även innefattade straffbestämmelser

för överträdelser av författningens föreskrifter, hade anstalten anfört,

att de av bränslekommissionen och anstalten utfärdade anvisningarna i ämnet

otvivelaktigt i hög grad bidragit till att förebygga uppkomsten av olycksfall

och yrkessjukdom vid gengasdrift av motorfordon och motorredskap men

att det alltjämt kunde konstateras, att det i alltför stor utsträckning förekomme,

att erforderliga säkerhetsåtgärder åsidosattes. Det måste med hänsyn därtill

anses angeläget, att en förändring i berörda hänseende komme till stånd.

Anstalten har härefter anfört:

Därest den föreslagna författningen utfärdades, komme därmed det önskemål,

varåt metallindustriarbetarförbundet givit uttryck, att i viss mån tillgodoses.

För att författningen skulle få åsyftad verkan krävdes emellertid, att

dess tillämpning gjordes till föremål för en effektiv tillsyn. En sådan kunde

dock icke, såsom anstalten även framhållit i sin framställning den 17 juni 1941,

åstadkommas med yrkesinspektionens nuvarande arbetskrafter utan eftersättande

åtminstone under en tid framåt av andra inspektionen åvilande arbetsuppgifter.

Författningsförslaget hade avseende på lokaler, vari gengasdrivna fordon

eller redskap infördes. Men även lokaler, vari stationära gasgeneratorer vore

uppställda, samt handhavandet av sådana generatorer vore i behov av en

mera ingående tillsyn än dittills i regel kunnat åstadkommas. Under senare tid

hade stationära gasgeneratorer vunnit användning inom industrien i alltmera

växande omfattning.

En tillfredsställande inspektionsverksamhet med avseende på arbetsställen

i allmänhet, där risk för gengasförgiftning förefunnes, krävde, under förutsättning

att den skulle bedrivas utan eftersättande i större omfattning av

annan inspektionsverksamhet, en betydande tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens

arbetskrafter. En sådan förstärkning borde avse den ingenjörsutbildade

personalen.

Det syntes anstalten påkallat, att inalles nio extra tjänstemän med ingenjörsutbildning

(extra distriktsingenjörer) snarast möjligt och under en tid av

minst ett år framåt anställdes inom yrkesinspektionen. Avlöning till de nya befattningshavarna

torde ej böra utgå enligt lägre lönegrad än den 21 :a i den

för extra tjänstemän fastställda löneplanen. Av de nya befattningshavarna

borde en placeras till tjänstgöring i vart och ett av första och andra distrikten

(stationsort Stockholm), tredje distriktet (stationsort Linköping), femte distriktet

(stationsort Malmö), sjätte distriktet (stationsort Göteborg), åttonde

distriktet (stationsort Karlstad) samt nionde distriktet (stationsort Gävle). Vad

anginge fjärde och sjunde distrikten torde det räcka med en tjänsteman, som

vore gemensam för båda distrikten (lämplig stationsort Borås), likaså beträffande

tionde och elfte distrikten (stationsort Umeå). Med denna placering av

befattningshavarna skulle avlöningskostnaderna för ett år enligt nu gällande

bestämmelser uppgå till 66,510 kronor, fördelade på löner med 54,006 kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

7

nor, rörligt tillägg 8,096 kronor, kristillägg 4,318 kronor och kallortstillägg

90 kronor.

Därest nio-inspekterande befattningshavare nyanställdes, måste vidgad

möjlighet beredas att använda tillfällig skrivhjälp. För detta ändamål finge

beräknas ett belopp av 4,000 kronor.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet den 22 oktober 1941, har till en

början framhållit, att yrkesinspektörerna i ett par distrikt i yttrandena till

riksförsäkringsanstalten icke ansett förstärkning av inspektionens arbetskrafter

för ifrågavarande ändamål erforderlig inom sina distrikt och bl. a.

som motivering anfört åtskilliga bärande allmänna synpunkter rörande möjligheten

att nedbringa antalet olycksfall på grund av gengasförgiftning, till

vilka synpunkter statskontoret kunde ansluta sig. Redan med hänsyn härtill

ställde sig ämbetsverket synnerligen tveksamt gentemot riksförsäkringsanstaltens

förslag.

Vidare har statskontoret fäst uppmärksamheten på att såväl anstalten

som yrkesinspektörerna utgått från att bestämmelser till skydd mot skada

från gengasdrivna motorfordon och redskap skulle komma att utfärdas i

enlighet med ett av anstalten i framställning till Kungl. Majit den 17 juni

1941 framlagt förslag till kungörelse i ämnet. I den författning, som sedermera

av Kungl. Majit utfärdats (S. F. S. 776/1941), hade emellertid enligt

1 § 2 stycket från författningens tillämplighet undantag^ de fall, då arbete

i ifrågavarande lokaler allenast bestode i tjänstgöring såsom förare av

gengasdrivet fordon eller redskap, varigenom antalet lokaler, som skulle

bliva föremål för tillsyn, avsevärt minskats.

Efter att slutligen ha erinrat om Kungl. Majits uppdrag den 3 oktober

1941 åt statens trafikkommission att skyndsamt verkställa undersökning

rörande reglering av motorfordonstrafiken, vilken utredning kunde leda till

en skärpning av restriktionerna för motorfordonstrafiken, har statskontoret

med åberopande av anförda skäl och att yrkesinspektionens personal

genom beslut av riksdagen så sent som år 1938 betydligt utökats, avstyrkt

förslaget örn personalförstärkning för ifrågavarande ändamål.

Med anledning av vad statskontoret salunda anfört har riksförsäkringsanstalten

den 11 november 1941 avgivit förnyat utlåtande. Anstalten har

däri anfört bland annat följande.

Alldeles oavsett vilken uppfattning statskontoret och de av ämbetsverket

åberopade yrkesinspektörerna hade beträffande föreliggande risker, måste

riksförsäkringsanstalten och yrkesinspektionen beakta, att den nyligen utfärdade

kungörelsen i ämnet (776/1941) föreskreve, att yrkesinspektör skulle

ha godkänt vissa i kungörelsen angivna ventilations- och utsugningsanordningar

för att gengasdrivet fordon eller redskap skulle få förvaras i arbetslokal,

varå kungörelsen hade avseende, samt för att gasgenerator skulle få

tändas eller gengasdriven motor startas eller köras i tomgång därstädes.

I vad mån det av anstalten beräknade antalet lokaler, som skulle bliva

föremål för tillsyn, avsevärt minskats genom den ändring, som gjorts i

anstaltens författningsförslag, vore ganska vanskligt att bedöma. Vad anninge

små garage torde man ha att räkna med att innehavarna av dessa,

även örn garagen folie inom kungörelsens tillämpningsområde, av ekono
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

miska skäl i stor utsträckning underläte att anskaffa de relativt dyrbara

anordningar, som erfordrades för att fordon, vars gengasverk icke vore

släckt och utluftat, skulle få förvaras i garaget. I den mån detta bleve förhållandet,

komme tydligen dessa garage icke att bereda yrkesinspektionen

ökat arbete.

Beträffande större garage läte det tänka sig, att en del innehavare av

sådana i syfte att undkomma tillämpningen av kungörelsens bestämmelser

avskedade sina garagevakter — en dylik tendens hade redan visat sig i

Stockholm. Det borde emellertid beaktas, att kungörelsen givetvis icke

satte arbetarskyddslagen ur kraft på ifrågavarande område. Med hänsyn

till det allmänna stadgandet i 3 § samt bestämmelserna i 5 § c) och d)

nämnda lag måste yrkesinspektionen ägna särskild tillsyn åt arbetslokal,

varl gengas kunde antagas spridas i en för arbetarnas hälsa skadlig

mangel, även örn i lokalen allenast utfördes sådant arbete, som avsåges i

töi berörda undantagsbestämmelse. Resultatet bleve i förevarande fall sannolikt

endast det, att det komme att bli förenat med mera omgång och

besvär att få nödiga säkerhetsföreskrifter genomförda.

Med anledning av statskontorets påpekande rörande den ifrågasatta

skärpningen av restriktionerna för motorfordonstrafiken ville anstalten understryka,

att dess hemställan avsåge en tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens

arbetskrafter under ett år och att omförmälda kungörelse

tratt i kraft den 1 november 1941. Resultatet av den åberopade utredningen

om motorfordonstrafiken, som beslutats av Kungl. Maj:t den 3 oktober

1941, torde väl knappast komma att inverka på det föreliggande tillsynsbehovet

beträffande nu förefintliga gengasdrivna fordon och redskap.

..en „:.ore. a®na förstärkningen av arbetskrafterna vore vidare avsedd jämväl

för tillgodoseende av kravet på utökad inspektion av stationära gengasanlaggningar.

Sådana anläggningar ökade alltjämt i antal och några

restriktioner rörande dem hade, såvitt för anstalten vore bekant, icke ifrågasatts.

°

På grund av vad sålunda anförts har riksförsäkringsanstälten ansett sig

böra vidhålla den ståndpunkt anstalten intagit i sitt tidigare utlåtande i åren”

det. Anstalten framhåller emellertid, att även en mindre omfattande, tillfällig

förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter vore av värde, samt anför

härom:

Örn en mera avsevärd inskränkning i anstaltens förslag ansåges böra ske,

skulle en sadan kunna åvägabringas genom att fjärde och tionde yrkesinspektionsdistrikten

lämnades helt utanför personalförstärkningen samt att

respektive andra och tredje, sjunde och åttonde ävensom nionde och elfte

distrikten tillgodosåges genom en för de båda distrikten gemensam befattningshavare

stationerad i respektive Stockholm, Karlstad och Gävle. Första,

femte och sjätte distrikten (stationsort respektive Stockholm, Malmö och

Goteborg) skulle fortfarande erhålla var sin tjänsteman. Med denna beskärning

skulle antalet nya befattningshavare nedbringas till sex och avlöningskostnaderna

för dem komma att uppgå till 44,820 kronor, fördelade på löner

med 36,440 kronor, rörligt tillägg 5,465 kronor och kristillägg 2,915

kr°n°r. Kostnaderna för tillfällig skrivhjälp skulle minskas till 2,800 kronor.

b orandringar beträffande placering och tjänstgöringsområden för de nya

befattningshavarna kunde komma att visa sig erforderliga. Med hänsyn därtill

borde stationsorter och tjänstgöringsområden icke fastställas på förhand

utan borde det få ankomma på riksförsäkringsanstalten att besluta därom

efter omständigheterna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Den av riksförsäkringsanstalten i ärendet förebragta utredningen har över- Departement»- tygat mig om att en tillfällig förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter

måste äga rum, därest inspektionens tillsyn över arbetsställen, där risk

för gengasförgiftning föreligger, skall bliva någorlunda effektiv. Av sparsamhetsskäl

kan jag dock icke förorda, att förstärkningen får den omfattning,

som anstalten i första hand förordat. I stället tillstyrker jag det av anstalten

framlagda alternativa förslaget om en mindre förstärkning av yrkesinspektionen.

Jag räknar alltså med att inspektionens arbetskrafter under

ett års tid böra förstärkas med sex ingenjörsutbildade befattningshavare placerade

i lönegraden Ex 21 samt att dessutom under denna tid ett mindre belopp

bör stå till förfogande för härav föranledda utgifter för tillfällig skrivhjälp.

De kostnader, som vid ett bifall till detta förslag skulle uppkomma, torde

kunna beräknas i enlighet med anstaltens kalkyler. Av kostnaderna böra utgifterna

för löner och för tillfällig skrivhjälp -— sammanlagt för elt år beräknade

till 39,240 kronor — bestridas från den i yrkesinspektionens avlöningsstat

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Utgifterna för rörligt tillägg böra gäldas från den i samma stat upptagna

anslagsposten till dylika tillägg samt utgifterna för kristillägg från femte

huvudtitelns anslag till kristillägg. Ungefär hälften av kostnaderna kunna

beräknas falla på budgetåret 1941/42. Med hänsyn härtill torde riksdagens

medgivande till överskridande av den för löpande budgetår anvisade anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal med ett belopp av

högst 20,000 kronor böra inhämtas.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ma

för budgetåret 1941/42 överskridas med högst 20,000 kronor.

[2.] 81. Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem, reservationsanslag.

1 skrivelse den 29 oktober 1941 har socialstyrelsen —- med överlämnande aven

av preliminär kostnadsberäkning och ritningar åtföljd framställning den

20 oktober 1941 från styrelsen för statens yrkeshem Sundbo — hemställt, alt

medel måtte ställas till styrelsens för yrkeshcmmet förfogande för återuppbyggande

av hemmets ekonomilokaler, vilka förstörts genom brand.

I framställningen av yrkesliemmets styrelse anmäles till en början, att

hemmets ekonomibyggnader, utgörande ladugård, stall, svinhus, magasin och

loge samt redskapsskjul, nedbrunno den 31 augusti 1941. Endast en mindre

uthuslänga samt yttermurama till ladugården kunde räddas undan elden.

Vissa förberedelser vidtogos omedelbart för uppförande av nya ekonomibyggnader.

Sålunda hade plats för nya ekonomibyggnader utsetts, ritningar

utförts och kostnadsförslag uppgjorts. Kostnadsförslag^, vilket slutade å en

summa av 90,000 kronor, uppinge följande poster:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Grävnings-, gjutnings- och snickeriarbeten enl. anbud...... kronor 73,500

Djupborrning och vattenledningar ...................... » 2,000

Elektrisk installation jämte elektrisk motor .............. » 3,000

Hiss för foder ........................................ » 1,500

Gödselbrunn och avloppsledningar ...................... » 400

Mjölkmaskiner jämte installation........................ » 3,000

Hönshus, fristående.................................... » 3,000

Vagnslider, fristående .................................. » 2,000

Diverse utgifter........................................ » 1,600

Summa kronor 90,000.

Yrkeshemmets styrelse hemställer i anslutning härtill, att ett belopp av

90,000 kronor måtte ställas till hemmets förfogande för uppförande av nya

ekonomibyggnader.

Socialstyrelsen yttrar i sin framställning:

I Kungl. Maj:ts stadga för skyddshemmen angives, att i yrkeshem skall

meddelas såväl teoretisk som praktisk yrkesutbildning bland annat i jordbruk

och ladugårdsskötsel. Dessa yrkesgrenar ha visat sig vara av stor betydelse

i fostrings- och utbildningsarbetet vid hemmen. Ett icke obetydligt

antal elever kunna av olika skäl icke tillgodogöra sig undervisningen i de

verkstadsmässiga yrkena. Dessutom finnas alltid elever, som på grund av

uppväxt- och hemförhållanden äro knutna till jordbruksnäringen. För båda

dessa kategorier är utbildningen i jordbruk och ladugårdsskötsel av oskattbart

värde.

Sundbo yrkeshem har omkring 55 elever. Av dessa undervisas i allmänhet

10—15 elever i jordbruk och ladugårdsskötsel. Den odlade arealen vid hemmet

utgör 35 hektar. Dessutom finnas 15 hektar ängs- och betesmark samt

200 hektar skogsmark. Vid hemmet finnas anställda en rättare och en

ladugårdsförman för skötsel av jordbruket och undervisningen av eleverna

i hithörande ämnen.

Jordbruksdriften vid Sundbo liksom vid de övriga skyddshemmen tjänar

även andra ändamål än undervisningen. Sålunda medför den vissa ekonomiska

fördelar, då hemmets hushåll, uppgående till cirka 70 personer, förses

med erforderliga lantbruksprodukter. Alla transporter, underhåll av vägar

m. m. sker medelst jordbrukets arbetskraft.

Av det anförda torde framgå, att hemmet icke utan mycket stora svårigheter

skulle kunna drivas utan jordbruk.

Genom branden, då yrkeshemmets samtliga ekonomibyggnader förstördes,

har emellertid denna del av verksamheten kommit att lida svårt avbräck.

Samtliga djur räddades och äro för närvarande tillfälligt inkvarterade i gårdar

i bygden. Då särskilt nötkreatursbesättningen har ett ej obetydligt avelsvärde,

äro skyndsamma åtgärder av nöden, om den skall kunna behållas av

hemmet. Även för tillvaratagandet av nästkommande års gröda är det av

vikt, att arbetena med nybyggnad av ekonomilokaler igångsättas snarast.

Under åberopande härav anhåller socialstyrelsen, att Kungl. Majit måtte

föreslå innevarande års riksdag att ställa medel till förfogande för yrkeshemmets

styrelse i och för återuppbyggande av de nedbrunna ekonomibyggnaderna

vid hemmet.

Byggnadsstyrelsen bär i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något

att erinra i ärendet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

11

Det är uppenbarligen för uppehållandet av verksamheten å yrkeshemmet DepartementsSundbo

av största vikt, att hemmet snarast erhåller nya ekonomibyggnader i chefen.

stället för de nyligen nedbrunna. Mot det föreliggande förslaget, enligt vilket

uppförandet av nybyggnader och därmed sammanhörande arbeten ävensom

viss maskinanskaffning beräknats draga en kostnad av 90,000 kronor, har

någon erinran icke framställts. Då ej heller från min sida föreligger anledning

till erinran mot förslaget, tillstyrker jag, att för ändamålet ett reservationsanslag

å 90,000 kronor anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 90,000.

F. Civila luftskyddet.

[3.] 7 a. Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan ordning än

genom rekvisition, förslagsanslag. Enligt 3 § 1 mom. lagen den 31 mars 1938

(nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets behov äger länsstyrelse, då det prövas

nödvändigt för luftskyddsändamål, taga i anspråk markområden, byggnader,

utrymmen, transportmedel, utrustningspersedlar, materialier och annan

egendom, som tillhör eller innehaves av enskilda. Enligt 4 § 1 mom. samma

lag är ägare eller innehavare av anläggning, inrättning, fastighet eller annan

egendom, för vilken luftskyddsplan uppgjorts eller luftskydd eljest erfordras,

pliktig att tåla eller vidtaga de åtgärder med avseende å egendomen ävensom

dess inredning och utrustning, som av länsstyrelsen prövas erforderliga för

luftskyddets genomförande. För åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 §

1 mom. är ägare eller innehavare av egendom, som beröres av åtgärden, berättigad

till ersättning av kronan med belopp, vars storlek bestämmes enligt

vissa angivna grunder (5 § 1 mom). Ersättning utgår dock icke till kommun

för materiel, som inom luftskyddsområde, vartill kommunen hör, tages i anspråk

för ordnings- eller vakttjänst, brandtjänst, indikerings-, sanerings- eller

röjningsijänst, reparationstjänst, sjukvårdstjänst eller annan luftskyddstjänst,

ej heller för mistad avkastning eller nytta av annan kommunen tillhörig egendom,

som tages i anspråk med nyttjanderätt (5 § 2 morn.). Anspråk på ersättning

för åtgärd, som avses i 3 § 1 mom. eller 4 § 1 morn., skall prövas i den

ordning, som är stadgad beträffande rekvisition för krigsmaktens behov (6 §).

Länsstyrelses befogenheter att taga egendom i anspråk kunna av länsstyrelsen

överlåtas å luftskyddschef (14 §). Ersättning för egendom, som rekvirerats

för luftskyddets behov, skall enligt beslut av Kungl. Maj:t gäldas från det å

förskottsstat för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till förstärkning av den civila administrationen m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

Länsstyrelse och luftskyddschef hava, förutom nu nämnda möjligheter till

förfogande över egendom, i vissa fall möjlighet att anskaffa egendom för luftskyddets

behov jämväl genom att taga i anspråk de skyldigheter till medverkan

vid luftskyddet, som enligt gällande luftskyddslag åvila kommun. Beträffande

omfattningen av dessa skyldigheter torde få hänvisas till 10 och

11 §§ luftskyddslagen den 11 juni 1937 (nr 504) i dess lydelse enligt lagarna

den 22 juni 1939 (nr 298) och den 23 februari 1940 (nr 81).

lill bestridande av kostnaderna för i anspråk tagen egendom, som ej är

avsedd för sådant luftskyddsändamål, som kommunen enligt luftskyddslagen

har att tillgodose, finnas inga medel anvisade, i den mån rekvisitionsförfarande

icke använts. Detta har medfört olägenheter i två skilda avseenden.

Det kan vara ekonomiskt mindre fördelaktigt och dessutom opraktiskt att

i alla lägen anlita rekvisitionsförfarandet. I den utredning rörande revision av

luftskyddslagstiftningen, som luftskyddsinspektionen i samråd med särskilda

sakkunniga avgav den 13 februari 1941, har denna fråga uppmärksammats.

Utredningen har härom anfört:

Utredningen vill i detta sammanhang påpeka, att luftskyddsmyndigheterna

hittills i många fall nödgats anlita förfoganderätten även för anskaffande av

varor, vilka i stället kunnat inköpas i fria marknaden till gängse detaljhandelspriser.

Anledningen härtill har varit den, att ersättning av statsmedel icke utgått

i annat fall än örn anskaffandet skett med tillämpning av förfogandebestämmelserna.

Det är uppenbart, att denna anordning i dylika fall är både

oekonomisk och tidsödande. Det vore därför enligt utredningens mening önskvärt,

att statsverket ställde medel till länsstyrelsernas förfogande för att efter

prövning användas till gäldande av kostnader av den art, att förfoganderätten

av praktiska skäl icke bör tagas i anspråk; givetvis bör därmed icke någon

avlastning ske från kommunerna av sådana förpliktelser, vilka åvila deni.

Vidare finnas fall, då rekvisitionsförfarandet icke kan tillämpas för ianspråktagande

av erforderlig egendom, nämligen då egendomen tillhör staten.

Det är sålunda exempelvis icke möjligt att gentemot telegrafverket anlita

rekvisitionsförfarande beträffande telefonanläggningar inom luftskyddet,

ej heller gentemot annan statlig myndighet i fråga om statens fastigheter eller

delar därav. Till gäldande av ersättning för upplåten dylik egendom, i den

mån sådan ersättning prövas böra utgå, stå icke heller några medel till förfogande.

På Kungl. Maj:ts prövning är för närvarande beroende ett flertal ansökningar

om ersättning för egendom, som utan rekvisitionsförfarande anskaffats

för luftskyddets behov. Kostnaderna ha förskotterats av vederbörande länsstyrelse,

luftskyddschef eller kommun, och dessa lia nu hemställt om ersättning

för förskotten.

I samtliga ärendena lia yttranden inhämtats av statskontoret, som därvid

framhållit såsom sin uppfattning, att den omständigheten, att i en del fall

rekvisitionsförfarande icke tillämpats beträffande anskaffad materiel, icke

i och för sig borde utesluta den, som under rådande luftskyddstillstånd förskotterat

anskaffningskostnaderna, från rätt till ersättning av statsmedel

härför, under förutsättning att dessa kostnader icke jämlikt gällande föreskrifter

skulle stanna å kommunen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

13

Av det anförda torde framgå, att — ehuru anskaffande för luftskyddets be-Departementshov

av egendom för ändamål, som vederbörande kommun icke är pliktig till- chefengodose,

såsom regel bör ske med anlitande av rekvisitionsförfarande — nämnda

anskaffningssätt i vissa undantagsfall antingen icke kan eller av praktiska

skäl icke lämpligen bör anlitas. Möjlighet bör därför öppnas att för sådana

fall ändock lämna ersättning av statsmedel. Givetvis bör sådan ersättning

icke utgå, då kommun eller enskild bar att svara för de kostnader varom är

fråga. Med hänsyn till vikten av att denna avgränsning iakttages vid ärendenas

bedömande, torde — i varje fall intill dess hithörande spörsmål komma under

omprövning i samband med slutförandet av den nu pågående utredningen om

revision av luftskyddslagstiftningen — frågan huruvida ersättning av statsmedel

bör utgå eller ej böra i varje särskilt fall prövas av Kungl. Majit.

Ett särskilt anslag torde för ändamålet böra äskas av riksdagen å tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår. Då storleken av det anslag, som

intill budgetårets slut må erfordras för ändamålet, icke låter sig beräkna, bör

anslaget givas formen av förslagsanslag och kan lämpligen med viss avrundning

upptagas till belopp motsvarande vad som på grund av de nu föreliggande

ansökningarna enligt preliminär granskning kan beräknas komma att utgå.

I enlighet härmed föreslås, att anslaget upptages till 300,000 kronor. Anslaget

bör anvisas under rubriken Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan

ordning än genom rekvisition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Övertagande av egendom i annan

ordning än genom rekvisition å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 300,000.

[4.] 17. Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsförsvaret,

förslagsanslag. Sedan jag den 20 juni 1941 med stöd av Kungl. Majits bemyndigande

samma dag tillkallat särskilda sakkunniga1 för fortsatt utredning

av frågan örn, bland annat, samordning av hemortsförsvarets olika grenar,

hava de sakkunniga — vilka antagit benämningen 1941 års hemortsförsvarssakkunniga

— med skrivelse den 2 augusti 1941 till mig överläimiat

en promemoria med förslag till vissa bestämmelser rörande samordning av

hemortsförsvaret.

över de sakkunnigas förslag hava yttranden infordrats från överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, statens arbetsmarknads
1

De sakkunniga äro expeditionschefen Å. Natt och Dag, ordförande, samt majorerna B. F.

Bengtsson och K. I. Göthberg, kommunalborgmästaren H. Hjelmberg, polisintendenten A. Zetterquist,

statskommissarien B. E. Johnsson, majoren H. W. Lange, e. o. assessorn i Svea hovrätt

E. Hedfeldt samt sekreteraren F. Thunborg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

kommission, statens utrymningskommission, luftskyddsinspektionen, Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, varjämte riksluftskyddsförbundet

och centralkommittén för det frivilliga försvarsväsendet beretts tillfälle

yttra sig över förslaget.

Yttranden hava inkommit från samtliga förenämnda myndigheter och

sammanslutningar med undantag av länsstyrelsen i Gotlands län.

De sakkunniga hava i sin promemoria framhållit, att en intim samverkan

i operativt hänseende inom hemortsförsvaret vore ofrånkomlig, därest

hemortsförsvaret skulle kunna fylla sin uppgift. Detta gällde såväl samverkan

inom det civila hemortsförsvaret — omfattande under civil myndighets

ledning stående organisationer för luftskydd, skogsbrandskydd med

flera ändamål — som samverkan mellan å ena sidan det militära hemortsförsvaret

— omfattande försvarsområdesbefälhavama underställda militära

förband — och å andra sidan det civila hemortsförsvaret. Enligt de sakkunnigas

mening vore en sådan samverkan i krig icke möjlig utan enhetlighet i

ledningen. Hur än denna ledning framdeles kunde komma att utformas, erfordrades

emellertid, för att samverkan skulle bliva ändamålsenlig och effektiv,

att redan i fredstid ett betydande förberedelse- och planläggningsarbete

fullgjorts. Detta arbete borde, utan avvaktan å lösningen av samordningsproblemet

i dess helhet, omedelbart igångsättas.

De sakkunniga hava föreslagit, att för arbetets utförande skulle vid länsstyrelserna

tillfälligt anställas särskilda tjänstemän, i regel en för varje försvarsområde.

Ersättning till dessa tjänstemän skulle av statsmedel utgå dels

i form av gottgörelse för mistade avlöningsförmåner, dels ock — utöver

nämnda gottgörelse — i form av ett månatligt arvode å 160 kronor. Till

dem, som vore bosatta å annan ort än stationeringsorten, borde dessutom

under tjänstgöring å sistnämnda ort utgå tjänstgöringstraktamente med 9

kronor 50 öre för dygn, om vederbörande vore familjeförsörjare, och med

6 kronor 40 öre för dygn i annat fall. Dessa traktamentsbelopp äro desamma,

som enligt tilläggsbestämmelserna till det civila avlöningsreglementet gälla

för befattningshavare i lönegraderna A 24—28 från och med 16 :e dygnet.

Under resor i tjänsten borde resekostnads- och traktamentsersättning utgå

enligt allmänna resereglementets rese- och traktamentsklass II C.

Kostnaderna för innevarande budgetår hava av de sakkunniga, som utgått

från att tjänsterna skulle komma att tillsättas från och med den 1 september

1941, beräknats till omkring 400,000 kronor.

I de avgivna remissvaren har förslaget att redan nu igångsätta

ifrågavarande förberedelse- och planläggningsarbete i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Däremot hava vissa invändningar framställts mot

de föreslagna formerna för arbetets utförande, och i en del yttranden hava

framförts önskemål örn förmånligare ersättningar åt dem, som skulle utföra

arbetet.

På grundval av de sakkunnigas förslag och däröver avgivna yttranden har

inom socialdepartementet upprättats en promemoria med förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

15

vissa åtgärder för att möjliggöra samverkan mellan olika grenar och enheter

av hemortsförsvaret. Enligt denna promemoria borde Kungl. Maj:t uppdraga

åt erforderligt antal personer att, envar inom visst område, verkställa förenämnda

förberedelse- och planläggningsarbete. I regel borde dessa områden

utgöras av länen. Förelåge särskilda skäl därtill, borde undantag dock kunna

göras från denna regel.

Såsom de sakkunniga föreslagit, torde det av dem förordade förberedelse-Z>epariemeni«- och planläggningsarbetet för att möjliggöra samverkan inom hemortsförsva- cAé^cn''

ret med det snaraste böra igångsättas. Då jag funnit nyssnämnda departementspromemoria

kunna läggas till grund för vidare åtgöranden i ärendet,

har jag anmodat samtliga länsstyrelser att till socialdepartementet inkomma

med förslag å, bland annat, dels de områden, för vilka särskilda personer

böra förordnas, dels ock för uppdraget lämpliga personer. Sådana förslag

hava numera ock inkommit.

Ersättning till de personer, som kunna komma att förordnas, torde böra

utgå enligt de grunder, som föreslagits av de sakkunniga, dock torde, med

hänsyn till det kvalificerade arbete, varom fråga är, det månatliga arvodet

böra bestämmas till högst 200 kronor.

De härav föranledda kostnaderna torde för innevarande budgetår kunna

beräknas till 250,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsförsvaret

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 250,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 352.

17

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

december 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tiiläggsstat I till liksstaten för budgetåret 1941/42 och

anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk

linodling. För detta ändamål är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett obetecknat anslag av 12,000 kronor. Beloppet är avsett att användas

till arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning åt en tekniskt utbildad

konsulent hos statens linnämnd. Genom beslut den 9 maj 1941 ställde

Kungl. Majit anslaget till lantbruksstyrelsens förfogande att av styrelsen

disponeras i enlighet med föreskrifter, som Kungl. Majit efter förslag av

statens linnämnd framdeles ville meddela.

I en av statens livsmedelskommission med utlåtande den 20 juni 1941

överlämnad framställning har statens linnämnd anfört bland annat följande.

Under tiden intill utgången av budgetåret 1940/41 hade linnämnden anlitat

förste byråingenjören i riksförsäkringsanstalten N. Zetterman såsom

teknisk konsulent. Även under hela budgetåret 1941/42 hade linnämnden

behov av Zettermans biträde. För uppdragets fullgörande borde Zetterman

erhålla samma löneförmåner som hittills eller 15,000 kronor för år räknat.

Kostnaderna för resekostnads- och traktamentsersättning hade beräknats

skola för samma tid uppgå till 4,000 kronor. Förutom Zetterman erfordrades

ytterligare ett tekniskt biträde, nämligen i linodlingsteknik. Kostnaderna

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 352. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

}epartementschefen.

för detta biträde beräknades till 4,000 kronor. För täckande av ifrågavarande

kostnader erfordrades således sammanlagt 23,000 kronor. Under erinran

att å det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget endast funnes tillgängligt

ett belopp av 12,000 kronor hemställde linnämnden, att Kungl. Maj:t måtte

dels medgiva nämnden att för sagda budgetår anlita personal i den omfattning

nämnden angivit, dels ock ställa ett ytterligare belopp av 11,000 kronor

till lantbruksstyrelsens förfogande för gäldande av ifrågavarande arvoden

samt resekostnads- och traktamentsersättningar.

Livsmedelskommissionen har tillstyrkt linnämndens framställning.

Genom beslut den 4 juli 1941 medgav Kungl. Majit linnämnden alt i den

av nämnden föreslagna omfattningen under senare halvåret 1941 anlita förenämnda

biträden. Tillika anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att till

ifrågavarade biträden utbetala dem tillkommande arvoden samt resekostnads-

och traktamentsersättningar från förevarande anslag.

Såsom av det anförda framgår, har ett belopp av 11,000 kronor — utöver

det för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget å 12,000 kronor — på

grund av en tidigare icke beräknad utveckling av linnämndens verksamhet

blivit erforderligt till gäldande under budgetåret 1941/42 av arvoden m. m.

åt en teknisk konsulent och ett tekniskt biträde. Det av nämnden beräknade

arvodet till den tekniske konsulenten överstiger vad som skulle utgå enligt

eljest tillämpade arvodesgrunder. Med hänsyn till de föreliggande särskilda

omständigheterna anser jag mig dock nu böra godtaga arvodesbestämningen

såsom en tillfällig anordning till budgetårets slut. Ett belopp av 11,000 kronor

torde sålunda böra äskas å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av

inhemsk linodling å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett anslag av..........kronor 11,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

19

Bilaga 3.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 och anför därvid följande.

Vid anmälan av propositionen nr 305 till arets riksdag angående utgifter a

tilläggsstat I utgick jag ifrån att medel för avskrivningsändamål skulle äskas

senare under riksdagen, när investeringsbehovet kunde fullständigare överblickas.

De i nämnda proposition framlagda förslagen till kapitalinvesteringar

uppgingo sammanlagt till 30.4 miljoner kronor. Senare avlatna propositioner

innefatta förslag örn ytterligare kapitalinvesteringar å tillhopa 31.2 miljoner

kronor. De sammanlagda anslagsäskandena under kapitalbudgeten a tilläggsstat

I uppgå sålunda till 61.6 miljoner kronor. Behovet av omedelbara avskrivningar

för dessa investeringar, som främst avse försvarsväsendets fastighetsfond

och affärsverksfonderna, torde kunna uppskattas till 15.7 miljoner

kronor.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

erfordras.

Statens affärsverk stonder. Ett anslag till kompletteringsarbeten

å det permanenta telefonnätet av 251,300 kronor, vilket avser att täcka

de av militära behov betingade kostnaderna för ifrågavarande arbeten, torde

i sin helhet böra avskrivas.

Ett anslag till transportabla överdragsstationer m. m. å 438,000 kronor,

vilket telegrafstyrelsen ansett icke böra belasta verkets rörelse, avser anläggningar

för såväl militära som civila behov. För motsvarande ändamål har ett

belopp å 60,000 kronor under budgetåret 1939/40 enligt riksdagens medgivan
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

de bestritts av förnyelsefondsmedel och icke ansetts böra bli föremål för omedelbar

avskrivning. Det för innevarande budgetår äskade anslaget bör åtminstone

till en del avskrivas omedelbart. Med hänsyn till svårigheterna att

göra en rationell avgränsning mellan den militära och civila nyttan av anläggningarna

synes avskrivningsanslaget lämpligen kunna beräknas till 50

procent av investeringen, eller 219,000 kronor.

Å anslagen till luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket och till

telefonanläggningar m. m. vid statens järnvägar, av vilka det förra i sin helhet

och det senare till större delen avser fasta anläggningar, synes icke nu

böra göras några avskrivningar. Frågan huruvida de kostnader för splitteroch

brandskydd, som inräknats under det sistnämnda anslaget, böra avskrivas

torde få upptagas till prövning i samband med förutsatt ytterligare, medelsanvisning

för ändamålet å riksstaten för nästa budgetår.

Det till försvarsberedskap vid statens järnvägar anvisade anslaget å 600,000

kronor bör i likhet med tidigare beviljade medel för samma ändamål avskrivas

i sin helhet. Anslaget till tankvagnar å 1,250,000 kronor avser att

bestrida kostnader dels för anskaffning av cisterner med 900,000 kronor, dels

för förstärkningsarbeten m. m. på godsvagnar, å vilka cisternerna vid behov

skola anbringas, med 350,000 kronor. Medelsanvisningen är en av hänsyn

till bränsleförsörjningen motiverad, ren beredskapsåtgärd, vilken av järnvägsstyrelsen

förutsatts icke skola belasta affärsverkets rörelse. Då förstärk - ningsarbetena emellertid torde vara av värde även för godsvagnarnas användning

för andra ändamål, synes avskrivningen kunna begränsas till kostnaderna

för cisternernas anskaffande.

Försvarsväsendets fastighetsfond. På sätt skett beträffande

motsvarande anslag å riksstaten för innevarande budgetår böra medel

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å försvarsväsendets fastighetsfond

äskas i form av tre kollektivanslag, ett för varje delfond, beräknade

med tillämpning av de av riksdagen tidigare godkända grunderna för avskrivning

av anläggningar å fonden. I enlighet härmed har avskrivningsbehovet

beräknats för arméförvaltningens delfond till 6,820,400 kronor, för

marinförvaltningens delfond till 3,029,200 kronor och för flygförvaltningens

delfond till 3,628,600 kronor. Beträffande den närmare beräkningen av dessa

belopp i anlutning till de olika investeringsanslagen å fonden må hänvisas

till en uppställning, som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

Statens utlåningsfond. Ett anslag å 1,500,000 kronor till hemslö

jdslånefonden torde i likhet med tidigare investeringar i fonden böra avskrivas

med 20 procent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj;t

måtte föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 352.

Telegrafverket:

Kompletteringsarbeten å det permanen
-

ta telefonnätet .................. kronor 251,300

Transportabla överdragsstationer m. m. » 219,000

Statens järnvägar:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar

............................ Ä 600,000

Tankvagnar ........................ » 900,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets

fastighetsfond å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond .......... kronor 6,820,400

Marinförvaltningens delfond.......... » 3,029,200

Flyg förvaltningens del fond .......... » 3,628,600;

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

utlåningsfonderå tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Jordbruksdepartementet:

Hemslöjdslånefonden ................ kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

23

Bihang.

Förteckn!ng

över av Kungl. Maj:t under riksdagens höstsession äskade och, i

förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 utöver de i prop. nr 305

upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Intendenturmateriel m. m.:

C: 26 a Barackbyggnader m. m., reservationsanslag ....... 2,270,000

Tygmateriel m. m.:

C: 40 Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag...... 68,000,000

C: 40 a Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 525,000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 74 c Ersättningsbyggnad av jagare, reservationsanslag .... 16,000,000

C: 79 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

reservationsanslag............................... 1,455,000

C: 79 a Ytterligare medel till anskaffning av artilleri- och annan

teknisk materiel, reservationsanslag............... 1,000,000

C: 80 a Vissa konstruktionsarbeten, reservationsanslag....... 250,000

C: 82 Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag

.................................. 39,000

C: 83 a Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 445,000

C: 84 a Anordnande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs

förläggning i Fårösund.............. 50,000

Flygmateriel m. m.:

C: 113 Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............ 100,000

C: 113 c Snöröjningsmateriel, reservationsanslag.............. 1,100,000

C: 113 d Fatförråd vid vissa flygvapnets etablissement m. m.,

reservationsanslag............................... 52,000

Ammunitions-, verkstads- och rullföringsnämnderna:

D: 29 Central hålkortsanläggning, reservationsanslag....... 81,500

91,367,500

V. Socialdepartementet.

Fattigvård och barnavård:

B: 81 Ekonomibyggnader vid Sundbo yrkeshem, reservationsanslag.

.................................... 90,000

Civilt luftskydd:

P’: 7 a övertagande av egendom i annan ordning än genom

rekvisition, förslagsanslag....................... 300,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 352.

Kronor

F: 17 Förberedande åtgärder för samordnande av hemortsför
svaret,

förslagsanslag............................. 250,000

G: 6 a Beredande av sjukhusvård i Sverige åt krigsinvalider från

Finland m. m., reservationsanslag................... 1,000,000

1.640.000

VI. Kommunikationsdepartementet.

E: 9 a Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag 100,000

VII. Finansdepartementet.

Riksräkenskapsverket:

B: 14 a Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

m. m..................................... 73,000

C: 17a Särskilda taxeringsundersökningar, reservationsanslag.. 300,000

373,000

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Befordrande av inhemsk linodling................. 11,000

G: 11 a Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, reservationsanslag

................................ 500,000

I: 12 a Avsättning till fonden för låneunderstöd åt vissa fiskare,

reservationsanslag................................. 300,000

Skogsvård m. m.:

J: 14 a Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag............................... 2,800,000

J: 20 a Bidrag till uppförande av brandtorn m. m., reservationsanslag

.................................... 1,110,000

4.721.000

X. Handelsdepartementet.

C: 20 Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri, reservationsanslag........ 15,000

C: 20 a Lånenämnderna för hantverks- och småindustrikredit,

förslagsanslag.................................... 10,000

F: 9 b Försöksverksamhet för oljeutvinning, reservationsanslag 1,200,000

____ 1,225,000

Säger för egentliga statsutgifter 99,426,500

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affårsverksfonder.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

a Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet

(I: B: 4), reservationsanslag......................... 251,300

b Transportabla överdragsstationer m. m. (I: B: 5), reservationsanslag

........................................ 219,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 352. 25

Kronor

1 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 11), reservationsanslag

...................................... 600,000

3 Tankvagnar (I: C: 16 a), reservationsanslag............. 900,000

1,970,300

D. Försvarsväsendets fastighets!ond.

Försvarsdepartementet:

1 Arméförvaltningens delfond (IV: 3 a—21 b), reservations
anslag

............................................ 6,820,400

2 Marinförvaltningens delfond (IV: 22—38 a), reservations
anslag

........................................... 3,029,200

3 Flygförvaltningens delfond (IV: 41a—52 a), reservations
anslag

............................................ 3,628,600

13,478,200

E. Statens utlånings fonder.

Jordbruksdepartementet:

14 Flemslöjdslånefonden (V: 15 a), reservationsanslag....... 300,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 15,748,500

Summa för driftbudgeten 115,175,000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

A r m é f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

5 b Garagebyggnader för stridsvagnar, reservationsanslag..... 2,605,000

7 a Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen vid

armén, reservationsanslag............................ 1,250,000

12 b Barackbyggnader m. m., reservationsanslag............. 1,578,000

15 a Brandskyddsanordningar vid armén, reservationsanslag ... 75,000

21 b Förvärv av betesmark för Herrevadsklosters remontdepä,

reservationsanslag................................... 104,000

5,612,000

Marinförvaltningens delfond:

22 Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag......... 2,195,000

22 a Utbyggnad av ångpanneanläggningen vid flottans skiffer
oljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag............. 650,000

22 b Nybyggnader för sjökrigsskolan, reservationsanslag....... 2,000,000

25 Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag 80,000

25 a Ytterligare medel till modernisering av Stockholms örlogsvarv,

reservationsanslag............................. 1,305,000

25 b Centralt torpedförråd, reservationsanslag................ 560,000

28 a Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen

vid marinen, reservationsanslag...................... 27,500

37 a Brandskyddsanordningar vid marinen, reservationsanslag 280,000

7,097,500

Hiliana till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 352. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 352.

Kronor

Flygförvaltningens delfond:

41 a Markförvärv för flygfält m. m., reservationsanslag....... 3,130,000

41 b Anordnande av vissa lokaler för värnpliktsredovisningen

vid flygvapnet, reservationsanslag.................... 223,000

42 Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, reser
vationsanslag

...................................... 332,000

42 b Bombsäker kommandocentral vid Göta flygflottilj, reservationsanslag

...................................... 32,000

45 b Ammunitionsförrådsbyggnader, reservationsanslag........ 540,000

49 b Brandskyddsanordningar vid flygvapnet, reservationsanslag 1,368,000

52 a Fritidsbyggnad vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag _ 365,000

5.990.000

18,699,500

V. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

15 a Hemslöjdslånefonden, reservationsanslag................ 1,500,000

16 Skogsväglånefonden, reservationsanslag................. 300,000

Handelsdepartementet:

18 Fonden för hantverks- och småindustrikredit, reservationsanslag

............................................ 2,000,000

3.800.000

VI a. Fonden för statens aktier.

Handelsdepartementet:

1 Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag, reservationsanslag

...................................... 7,000,000

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

a Anordnande av bostäder för personal vid flottans skiffer
oljeverk

å Kinnekulle, reservationsanslag............. 370,000

1 a Anordnande av bostäder för personal vid Skaraborgs och

Västgöta flygflottiljer, reservationsanslag.............. 1,300,000

1.670.000

Summa för kapitalbudgeten 31,169,500

418923. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:518 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ytterligare utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1941/42, i s. 16 i texten
  2. Rskr. 1941:520 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts förslag om anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till avskrivning av oiga kapitali s. 18 i texten
  3. Rskr. 1941:522 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142. s. 1 i texten
  4. JoU 1941:90 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90 s. 7 i texten
  5. SU 1941:249 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ytterligare utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42, i vad propositio s. 7 i texten

Visa alla 6