Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse av viss fastighet till Vilhelmina kommun i Västerbottens län

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:47, Angående överlåtelse av viss fastighet till Vilhelmina kommun i Västerbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse av

viss fastighet till Vilhelmina kommun i Västerbottens

län; given Drottningholms slott den 31 januari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 31 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Den 14 juli 1916 förklarade Kungl. Majit hinder från det allmännas sida

icke möta att vid pågående avvittring inom Vilhelmina socken undantoges

— för att tills vidare av Vilhelmina församling avgiftsfritt disponeras för

därmed avsedda ändamål under de villkor, länsstyrelsen i Västerbottens län

kunde finna lämpligt föreskriva — bland annat i Dikanäs område för kyrka

och begravningsplats, prästgårdstomt, skolhustomt, plats för kyrkobyhus

och husbehovsskog för prästerlig tjänsteinnehavare, utgörande tillhopa

159.78 hektar.

Genom utslag den 19 november 1917 i fråga örn avvittring av de delar av

Vilhelmina socken, som förut icke varit föremål för sådan förrättning, fastBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 47. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

ställde länsstyrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 14

juli 1916 ett av avvittringslantmätaren O. A. Bergström upprättat förslag

enligt vilket till plats för kyrkobyhus vid Dikanäs avsatts ett område av 7.7500

hektar utgörande impediment.

Vidare fastställde länsstyrelsen genom resolution den 21 juni 1924 en av

avvittringslantmätaren B. Lindblad år 1922 upprättad plan för bebyggande

jämte tomtindelning av det för Dikanäs kapellag avsatta kyrkostadsområdet.

Tillika föreskrev länsstyrelsen, att det skulle åligga Vilhelmina kommun

att, där så erfordrades, behörigen avdika och torrlägga kyrkostadsplatsen,

att anlägga gatorna och utstaka tomterna samt att anskaffa och

tillhandahålla för den blivande kyrkostadsplatsen nödig brandredskap. Vid

tomternas bebyggande skulle iakttagas, att inom kapellaget på ett avstånd

av minst en mil därifrån bosatta personer tillhörande den bofasta befolkningen

skulle äga rätt att bebygga desamma för att erhålla bostad och stallrum,

då de ville bevista gudstjänster, och vid andra tillfälliga besök eller

för barnen under skolgången. Tomterna skulle efter ansökning anvisas av

kommunalnämnden. I avseende å sättet för byggnadskvarterens användande

meddelade länsstyrelsen vidare särskilda byggnadsbestämmelser. I övrigt

skulle den av länsstyrelsen den 7 november 1868 fastställda ordningsstadgan

för kyrkostäderna lända till efterrättelse. Slutligen föreskrevs, att det skulle

åligga kommunalnämnden att övervaka, att dessa bestämmelser vederbörligen

iakttoges och särskilt efterlevandet av 13 § i nämnda stadga. (Denna

paragraf innehåller vissa föreskrifter örn sättet för tomternas bebyggande.)

I skrivelse den 21 september 1937 har Vilhelmina kommun hos Kungl.

Majit gjort fi-amställning örn att ifrågavarande kyrkostadsområde i Dikanäs

måtte med full äganderätt överlåtas till kommunen i och för försäljning

av tomter till enskilda för bebyggelse och på i huvudsak samma villkor,

som angivits i Kungl. Majits brev den 14 juni 1918 angående överlåtelse

av kyrkostadsområde till Sorsele kommun.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits den 7 februari

1940 av länsstyrelsen i Västerbottens län och den 28 juni 1940 av kammarkollegiet.

Vid länsstyrelsens utlåtande funnos fogade yttranden från Vilhelmina

folksamling, stiftsnämnden i Luleå stift, Luleå domkapitel samt

vederbörande landsfiskal, överlantmätare och länsarkitekt.

Vilhelmina församlings kyrkoråd och kyrkofullmäktige ha förklarat sig

icke ha något att erinra mot kommunens framställning.

Ej heller stiftsnämnden och domkapitlet ha gjort någon erinran mot framställningen.

Då kyrkostadsområdet vid avvittringen avsatts för ett kyrkligt

behov inom kapellaget, ha de emellertid ifrågasatt, om ej inflytande

tomtförsäljningsmedel, i den mån de icke toges i anspråk för områdets ordnande,

borde disponeras för andra kyrkliga behov inom kapellaget.

Landsfiskalen, överlantmätaren och länsarkitekten ha tillstyrkt bifall till

ifrågavarande framställning. Landsfiskalen har (i november 1937) bland

annat meddelat, att den dåvarande bebyggelsen av kyrkostadsområdet i Dika
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl Mcij:ts proposition nr 47.

näs endast utgjordes av en arrest, feni kyrkstugor (under uppförande) och

en stallbyggnad, överlantmätaren har framhållit, att, därest kommunens

hemställan skulle bifallas, uppmärksamhet borde riktas på möjligheten att

Dikanäs framdeles kunde komma att bilda egen kommun och att i sådant

fall särskilda bestämmelser behövde meddelas örn förvaltningen av förevarande

område och av inflytande tomtförsäljningsmedel.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

På sätt överlantmätaren i sitt yttrande framhållit är ifrågavarande område

att anse såsom en kronan tillhörig äga, varför ur äganderättssynpunkt

hinder för förvärvet icke borde möta. Sedan några tiotal år tillbaka är området

visserligen föremål för s. k. ändamalsupplatelse, innebäiande att området

får med nyttjanderätt innehavas så länge detsamma brukas för angivet

ändamål eller i förevarande fall till uppförande av allmogens kyrkobyhus.

Innehavare av upplåtelsen är Vilhelmina församling. I denna sin

egenskap kan församlingen sålunda icke fråntagas sin nyttjanderätt till

området, så länge detsamma användes eller genom medgivna kraftåtgärder

kan återställas för begagnande för upplåtelseändamålet. Utredningen i

ärendet giver emellertid vid handen, att det upplatna området hittills utnyttjats

i mycket ringa utsträckning för uppförande av kyrkobyhus samt

att detsamma är beläget inom den centrala delen av Dikanäs by och helt

ingår i det markområde, för vilket enligt länsstyrelsens beslut byggnadsplan

skall upprättas. Vid sådant förhållande har det blivit synnerligen angeläget

för kommunen att skapa förutsättningar för permanent bosättning och ordnad

bebyggelse inom kyrkostadsplatsen. Med beaktande härav har församlingen

tillstyrkt bifall till kommunens framställning att utan lösen få förvärva

det ifrågasatta området.

I likhet med övriga i ärendet hörda myndigheter finner länsstyrelsen det

vara av allmänt intresse påkallat, att överlåtelsen av området snarast möjligt

kommer till stånd. Länsstyrelsen får därför tillstyrka bifall till framställningen

på i huvudsak enahanda villkor, som föreskrivits vid överlåtelse

av kyrkostadsområdet i Sorsele enligt Kungl. Maj:ts brev den 14 juni

1918. Då kommunen torde få vidkännas betydande kostnader för områdets

behöriga ordnande, synas för tomterna inflytande försäljningsmedel

helt böra användas till bestridande av dylika utgifter.

Kammarkollegiet bär yttrat huvudsakligen följande.

Utredningen i ärendet visar, att kyrkostadsområdet i Dikanäs numera huvudsakligen

bör komma till användning för stadigvarande bosättning. Detta

synes lämpligen kunna ske därigenom att området överlåtes på Vilhelmina

kommun, som sedan må efter eget beprövande försälja lägenheter inom området.

Den i Sorsele använda formen för försäljning synes under nuvarande

förhållanden vara onödigt betungande och även i övrigt mindre lämplig för

området i fråga.

Däremot synas tillräckliga skäl knappast föreligga för en överlåtelse avområdet

utan ersättning. Vid värdering, som verkställts genom domänverkets

försorg, har området i befintligt skick åsatts ett värde av 7,750 kronor.

Då det kan antagas att området i någon omfattning tills vidare måste reserveras

för kyrkostadsändamål samt försäljningen av tomter antagligen kommer

att gå rätt långsamt, har kollegiet funnit sig böra föreslå en köpeskilling

av 3,000 kronor såsom efter omständigheterna skälig. De särskilda

villkor, som erfordras vid en försäljning av kyrkostadsområdet i Dikanäs,

torde kunna inskränkas till bestämmelser örn rätt för innehavare av kyrko
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 47.

byhus att bibehålla dessa samt om företrädesrätt för innehavare av byggnad

att förvärva tomt, som för byggnaden utlägges. Det torde ankomma på

länsstyrelsen att meddela beslut om eftergift av de villkor, som uppställts

för kyrkostaden begagnande genom resolutionen den 21 juli 1924.

Under åberopande av det anförda får kollegiet föreslå, att Kungl. Majit

täcktes hos riksdagen hemställa örn bemyndigande för Kungl. Majit att

mot en köpeskilling av 3,000 kronor till Vilhelmina kommun försälja det

vid avvittringen till kyrkostad i Dikanäs avsatta området örn 7.7500 hektar.

För försäljningen torde i övrigt böra föreskrivas följande villkor.

1. Området säljes i befintligt skick att tillträdas å dag, som länsstyrelsen

äger bestämma.

2. Köpeskillingen gäldas kontant senast vid tillträdet.

3. Köparen bestrider ensam lagfarts- och övriga med köpet förenade

kostnader ävensom alla å tiden från och med tillträdesdagen å området belöpande

skatter och onera.

4. Kronan fritager sig från annan hemulsskyldighet än köpeskillingens

återbärande.

5. Ägare av kyrkobyhus å området förbehållas rätt att bibehålla dessa,

så länge de användas för sitt ändamål i enlighet med de av länsstyrelsen

meddelade bestämmelserna.

6. Ägare av andra å området uppförda byggnader skola äga företrädesrätt

att i överensstämmelse med blivande byggnadsplan för dem erhålla nödigt

tomtutrymme mot löseskilling som, därest överenskommelse örn beloppet

ej kan träffas, skall bestämmas av länsstyrelsen; och skall ägare av

sådan byggnad, om han icke önskar begagna sig av lösningsrätten, icke vara

förbunden att avflytta förrän två år efter det byggnadsplan för området blivit

fastställd.

Åt länsstyrelsen i Västerbottens län lärer böra uppdragas att verkställa

försäljningen, varom länsstyrelsen i sinom tid torde böra underrätta kammarkollegiet

genom översändande av avskrift av köpebrevet. Den till statsverket

inflytande köpeskillingen torde böra uppdebiteras under A. IV. Diverse

inkomster 5. Övriga diverse inkomster.

I anledning av vad kammarkollegiet anfört har länsstyrelsen i Västerbottens

län den 20 december 1940 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Vid utlåtandet

lia fogats yttranden från kommunalfullmäktige i Vilhelmina kommun

samt vederbörande länsarkitekt.

Kommunalfullmäktige lia framhållit, att kyrkostadsområdet visserligen

kunde anses lämpligt för bebyggelse men att kommunen på grund av att

områdets iordningställande torde föranleda avsevärda kostnader samt med

hänsyn till kommunens dåliga ekonomi och höga skatter funnit sig böra

hemställa, att området måtte kostnadsfritt överlämnas lill kommunen. Skulle

detta mot förmodan ej låta sig göra, ha kommunalfullmäktige anhållit, att

köpeskillingen icke måtte bestämmas till högre belopp än 1,500 kronor.

Länsarkitekten bär framhållit bland annat följande:

Kyrkostadsområdet i Dikanäs är som överallt annorstädes i ett dålligt

skick. Då behov av kyrkostad numera endast finnes i mycket begränsad

utsträckning, är det naturligt, att kyrkostaden begränsas till sin omfattning

och delar av angränsande mark få försäljas till tomter. Inkomsterna av

denna tomtförsäljning skulle då i första hand täcka kostnaderna för kyrkostadsområdets

uppordnande och sedan i mån av exploateringens fortsättande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 47. 5

täcka kostnader i övrigt för områdets ordnande. Någon vinst för kommunen

kan under dessa förhållanden uppkomma först sedan en ganska omfattande

försäljning ägt rum.

Man torde kunna räkna med att högst 2/3 av kyrkostaden komma alt utläggas

till tomtmark, medan resten undantages för allmänna byggnader, allmänna

platser och gator. Den totala tomtarealen blir under sådana förhållanden

5.15 hektar, och efter ett tomtpris av 7 öre per kvm, vilket torde

vara högt i förhållande till senast å orten betingade tomtpriser, blir nuvärdet

av kyrkostaden som tomtmark i runt tal 3,500 kronor. Detta förutsätter,

att hela området skall kunna försäljas inom den närmaste tiden, vilket är

uppenbart orimligt. Med hänsyn till tillgång och efterfrågan kan man i stället

räkna med att endast ett fåtal tomter försäljas inom kyrkostaden under

de närmaste åren. Räknar man med 4 tomter och ett genomsnittligt värde

av 125 kronor, kommer man till ett spekulationsvärde å marken av 500 kronor.

Detta torde vara den högsta inkomst av ifrågavarande tomtmark, kommunen

under nuvarande förhållanden kan kalkylera med under de närmaste

åren. Då härtill kommer, att kostnaderna för områdets ordnande kunna beräknas

uppgå till ungefär sistnämnda belopp, torde området kunna sägas i

stort sett sakna värde för kommunen. Man skulle visserligen kunna räkna

med att området har ett visst värde ur jordbrukssynpunkt. Detta kan emellertid

under inga omständigheter sättas högre än till 50 kronor per hektar

eller för hela området till omkring 350 kronor.

Länsstyrelsen har anfört, att, ehuru kyrkostadsområdet helt inginge i det

markområde, för vilket enligt länsstyrelsens beslut byggnadsplan skulle upprättas,

en mera omfattande exploatering av marken för tomtupplåtelse icke

torde bli aktuell inom närliggande tid. Det torde i stället enligt länsstyrelsens

mening vara att förvänta, att bebyggelsen för avsevärd tid framåt komine

att koncentreras till samhällets nuvarande centrum, där alltjämt ett flertal

tomter stöde obebyggda och som ur bebyggelsesynpunkt vore att föredraga

framför det mindre välbelägna kyrkostadsområdet. I fråga om markens

värde har länsstyrelsen vitsordat de uppgifter, som lämnats i länsarkitektens

yttrande. Länsstyrelsen har förklarat sig med hänsyn till det anförda

sakna anledning frångå sin tidigare uttalade mening, alt området borde

överlåtas till kommunen utan vederlag, i synnerhet som kommunen torde

få vidkännas avsevärda kostnader för byggnadsplanens genomförande

inom området.

Av vad i detta ärende anförts torde framgå, att det för Vilhelmina kommun

är av betydelse att ifrågavarande kjpkostadsområde i Dikanäs får disponeras

för stadigvarande bosättning. Jag vill därför förorda, att området

av kronan överlåtes till kommunen. Med hänsyn såväl till områdets läge

som till kommunens ekonomiska förhållanden och då utnyttjandet av tomtmarken

torde komma att taga en jämförelsevis lång tid i anspråk, finner jag

mig i likhet med länsstyrelsen böra förorda, att området överlåtes till kommunen

utan vederlag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

närmare fastställa villkoren för överlåtelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 41. "

Departementschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 47.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det vid avvittringen till kyrkostad i Dikanäs avsatta området

örn 7.7500 hektar må överlåtas till Vilhelmina kommun

utan vederlag samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Majit

kan komma att föreskriva.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

417129. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:95 Skrivelse till Kortungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41, i vad propositione a1 i texten
  2. JoU 1941:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits proposition angående överlåtelse av viss fastighet till Vilhelmina kommun i Västerbottens län. s. 1 i texten