Sök i Ratio Lex

Angående anslag till djupborrning efter salt och olja m. m. vid Hällviken i Skåne

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:52, Angående anslag till djupborrning efter salt och olja m. m. vid Hällviken i Skåne

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 52.

1

Nr 52.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen angående anslag till djupborrning

efter salt och olja m. m. vid Hällviken i

Skåne; given Stockholms slott den 14 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag ur protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 74

februari 1941.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö:

I syfte att utröna huruvida utsikter funnes att genom djupundersökningar

i sydvästra Skånes kritområde påträffa salter, olja eller gas har riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag anvisat för geologisk-geofysisk

undersökning av sagda område för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag

å 100,000 kronor, för budgetåret 1939/40 ett dylikt anslag å

380,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett dylikt anslag å 45,000 kronor.

En av Sveriges geologiska undersökning i slutet av november 1939 gjord

framställning örn anvisande av anslag för fullföljande av ifrågavarande undersökningsarbeten

genom djupborrningar fann Kungl. Majit genom beslut

den 21 juni 1940 icke för det dåvarande föranleda någon åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 52.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

I skrivelse den 24 januari 1941 har Sveriges geologiska undersökning hemställt,

att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärd för anvisande av ett reservationsanslag

av 410,000 kronor för utförande av en djupborrning efter salt

och olja vid Höllviken i Skåne. Ämbetsverket anför i detta ämne i huvudsak

följande:

Vid tiden för Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 21 juni 1940 hade den

världspolitiska situationen utvecklats därhän, att ämbetsverkets då föreliggande

plan, som förutsatte borrningens utförande med amerikansk utrustning

och delvis sådan personal, icke torde hava kunnat realiseras på grund

av den inträdda, så gott som fullständiga avspärrningen västerifrån. Detta

gällde i än högre grad för närvarande; företagna utredningar hade också

givit vid handen, att det tycktes vara uteslutet att nu kunna få en sådan borrning

som den 1939 föreslagna på ett tillfredsställande sätt utförd av någon

utländsk europeisk borrfirma.

Ämbetsverket hade under dessa förhållanden ånyo undersökt möjligheten

att med anlitande av inhemsk borrteknik åtminstone på ett ställe söka lösa

problemet om olje- och saltförekomster i Skåne. En ny anledning att ånyo

överväga alternativet att utföra en borrning med inhemsk utrustning hade

tillkommit dels genom åtskilliga nya resultat av de fortsatta geologisk-geofysiska

detaljutredningar, vilka utförts efter avgivande av ämbetsverkets

borrförslag av 1939, dels ock genom vissa uppnådda förbättringar i den

svenska borrtekniken i vad denna avsåge arbeten av nu ifrågavarande slag.

Den fortsatta detaljundersökningen av sydvästligaste Skåne för slutgiltigt

fastställande av läget för en första djupborrning därstädes hade sålunda givit

till resultat, att det numera förefunnes utsikt att redan inom djup, som

kunde uppnås med förbättrade svenska maskiner, kunna konstatera befintligheten

av salt och olja inom detta område. Under alla omständigheter skulle

en sådan borrning giva en god inblick i Skånes eventuella salt- och oljeförning

samt, även om den ej skulle giva produktivt resultat, lämna ur praktisk

synpunkt så värdefulla upplysningar om de genomborrade lagrens egenskaper,

att den skulle mycket väsentligt minska omkostnaderna för de djupare

borrhål, som framdeles erfordrades för en fullständig kännedom om Skånes

salt- och oljemöjligheter.

De svenska maskinerna vore byggda för 1.000 meters borrdjup, till vilket

djup borrningar kunde kontrakteras, men då man utomlands uppnått 1,200

meter med dylika maskiner borde ett försök göras att uppnå detta djup,

vartill vederbörande borrningsfirma även förklarat sig vara beredd.

De geologisk-geofysiska fältundersökningarna för utredningen av Skånes

olje- och saltfråga vore nu i det närmaste slutförda liksom också större delen

av bearbetningen från praktisk synpunkt av det omfattande materialet. Dock

återstode vissa delar att ytterligare bearbeta, varför en fullständig slutlig redogörelse

för undersökningsresultaten icke nu kunde lämnas. Vad som nu blivit

känt vore dock tillräckligt för att motivera det nu föreslagna borrhålets

utförande.

De utförda arbetena ådagalade, att visserligen flera platser inom sydvästra

Skåne torde böra bliva föremål för uppborrning, men att största utsikterna

att påträffa olja eller salt dock funnes inom den sydvästligaste delen därav,

vilken kunde benämnas Skanör-området i vidsträckt bemärkelse.

I den blivande slutredogörelsen för den geologisk-geofysiska utredningens

resultat komme en detaljerad framställning att givas över sydvästra Skånes

geologiska och tektoniska byggnad. Här finge endast framhållas, att den

översta lagerhorisont, som hade goda möjligheter att ackumulera olja, gas

och saltvatten, vore wealdensanden, ett sandlager tillhörande kritans botten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

3

lager (wealden), som tillhörde gränsområdet mellan krita och jura och vilken

genom den allra sista lidens undersökningar visats hava en betydande

utbredning i Skåne. 1 Tyskland och England hade dessa lager (wealden och

purbeck) några av de viktigaste oljehorisonterna. Sanden vore i Fyledalen

cirka 200 meter mäktig och täcktes av en ungefär lika mäktig wealdenlera,

som kunde väntas tjänstgöra som ett skydd för eventuella salt- och oljefyndigheter.

Fyndigheter linnde i första hand väntas under uppvälvningar av

wealdenleran. Tre mera betydande sådana uppvälvningar hade fastställts,

nämligen Höllsviksdomen, Vellingedomen och en från trakten av Trelleborg

mot norr löpande rygg, den s. k. Anderslövsryggen. Skiktets överyta läge i

dessa tre fall respektive 590, 740 och 680 meter under havsytans nivå, medan

eventuell oljeproduktiv sand kunde väntas först på respektive 790, 970

och 900 meters djup under markytan, under förutsättning nämligen att wealden

hade i huvudsak ensartad utbildning och mäktighet inom Skåne.

Vid Höllviken skulle man alltså med en borrning till 1000 meters djup nå

210 meter ned i den eventuellt fyndiga formationen, men i Vellingedomen

endast 30 meter och på Anderslövsryggen högst 100 meter. Endast i Höllviksdomen

hade man alltså utsikter att med en 1,000 meters borrning mera

ingående undersöka wealdensanden. Redan av detta skäl borde nämnda

dom i första hand uppborras.

Även andra skäl talade för Höllviksalternativet. Vellingedomen och Anderslövsryggen

kunde visserligen förväntas hava större ackumulationskapacitet

för eventuell olja eller gas än Höllviksdomen, men det vore knappast

troligt att större sådana ansamlingar kunde hava bildats i de två förstnämnda

utan att detta på något sätt skulle giva sig tillkänna i en borrning vid Höllviken,

eftersom den yttersta orsaken till dessa ansamlingar i alla tre fallen

måste vara en allmän kolvätebildning i den skånska delen av sänkan framför

det fenno-skandiska blocket.

Det nyss anförda avsåge de skäl, som kunde anföras för en upphöjning

av Höllviksdomen på olja. Beträffande dess möjligheter att hålla salt finge

följande anföras. Magnetiska och tyngdkraftmätningar visade, att Vellingedomen

och Anderslövsryggen hade en kärna av »urberg», men att Höllviksdomen

saknade en sådan. Redan detta talade för att den senare vore av

saltdomtyp, vilket också antyddes av dess form. Vidare vore den belägen

rätt över en trappformig störning i bottenskikten, vilken enligt erfarenhet

från utländska saltdomsfält kunde ge initial till uppstigandet av en saltstock,

därest saltlager av tillräcklig mäktighet förefunnes. De sista årens undersökningar

i Danmark och Tyskland hade gjort det allt mera troligt, att saltbildning

försiggått även i den svenska delen av det fennoskandiska blockets försänka.

Då eventuella saltlager i Skåne kunde väntas vara mäktigast strax

utanför Skanör, hade Höllviksdomen ett gynnsammare läge för saltdomsbildning

än Vellingedomen och Anderslövsryggen.

Även örn sålunda ett flertal skill talade för att Höllviksdomen hade en saltkärna,

vöre det emellertid ej säkert, att denna saltkärna kunde nås med ett

1,000 meters eller ens ett 1,200 meters djupt borrhåll. Då emellertid en saltfylld

spricka och högprocentigt saltvatten uppborrats i Danmark i wealdenavlagringar,

läge det nära till hands att vänta sig alt vattnet även i den svenska

wealdensanden skulle vara så mättat på salt, att det kunde exploateras.

Läget omedelbart intill Falsterbokanalen skulle givetvis underlätta exploateringen

av en i normala fall så lågvärdig vara sorn koksalt.

Vid övervägande av den nuvarande situationen, sorn endast medgåve borrandet

i Skåne av cirka 1,000 1.200 meters djupa borrhål, hade ämbets
verket

sålunda funnit, att tills vidare endast Höllviksdomen erbjöde sådana

utsikter lill fynd av salt-, olja- eller gasfyndigheter, att den kunde föreslås

lill omedelbar uppkomling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

I fråga om kostnaderna för en borrning till 1,000—1,200 meters djup har

ämbetsverket anfört följande:

1) Efter underhandlingar med Svenska Diamantbergborrningsaktiebolaget,

den enda firma som i detta fall kunde

komma i fråga, hade ett kontraktsförslag upprättats, enligt

vilket bolaget vore berett att utföra borrningen till 1,000

meters djup för ...................................... kronor 251,500

Under förutsättning att bolaget, såsom det ansåge sannolikt,

lyckades neddriva borrhålet till 1,200 meters djup, ökades

nyssnämnda belopp proportionellt mot djupökningen,

således med.......................................... » 50,500

Till dessa kostnader komme ytterligare följande:

2) Mark och tillfartsväg till borrplatsen, förslagsvis .... » 10,000

Borrplatsen vore belägen i Höllvikens villasamhälle vid

sandstrand, varför markvärdet vore relativt högt, varjämte

förstärkning av tillfartsvägen erfordrades.

3) Försäkring av materielen ........................ » 1,500

4) Geologisk övervakning av borrningen och undersökning

av borrkärnor på platsen ........................ » 32,000

övervakningen förutsattes ske oavbrutet i skift av tre

yngre geologer under ledning av en äldre geolog, som följt

skåneundersökningarna från början. Denne skulle samtidigt

utföra mikropaleontologisk undersökning av borrkärnor

och borrslam för bestämmandet av åldern och beskaffenheten

av de lager, som genomborrades. För dessa arbeten erfordrades

•ett laboratorium på platsen och en assistent. Kostnaderna

beräknades bliva:

övervakning ............ kronor 12,000

Mikropaleontologiska undersökningar

............ » 10,000

Laboratorium .......... » 10,000

kronor 32,000.

5) Geokemisk undersökning av borrkärnor, borrslam och

berggrundsvatten .................................... » 20,000

Dessa undersökningar, som avsåge att fastställa huruvida

borrningen närmade sig någon djupare liggande olje-, gaseller

saltfyndighet, vore särskilt viktiga i detta fall, särskilt

som genomborrning av hela den eventuellt fyndiga zonen ej

kunde komma i fråga.

Ifrågavarande undersökningar avsåges utförda på i Sverige

befintliga för ändamålet särskilt ägnade enskilda mikrokemiska

laboratorier.

6) Kontor och administration i Höllviken ............ » 10,000

7) Bostad för tjänstemän i Höllviken ................ » 3,000

8) Bese- och traktamentskostnader .................. » 5,000

På grund av svårigheten att nu exakt beräkna kostnaderna

för dylika arbeten, särskilt borrtidens längd, hade de

kostnader, som folie utanför kontraktsförslaget, d. v. s.

132,500 kronor ansetts böra ökas med 20 procent eller nied » 26,500

Summa kronor 410,000.

Borrningen hade beräknats taga en tid av omkring 10 månader.

Skulle fyndighet påträffas, kunde borrningen omedelbart användas för

produktion.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

5

Kommerskollegium har i infordrat utlåtande den 1 februari 1941 tillstyrkt

bifall till framställningen såsom sannolikt innefattande den enda nu praktiskt

framkomliga vägen för dylika undersökningars anställande.

Enligt den av Sveriges geologiska undersökning utarbetade allmänna plan, Departementssom

låg till grund för den geologisk-geofysiska undersökning av sydvästra chefen.

Skånes kritområde till vars utförande 1938—1940 års riksdagar anvisat medel,

avsågs att på basis av genom denna förberedande undersökning vunna

resultat sedermera avgöra, huruvida samt, därest resultaten vore positiva,

på vilka platser och i vilken omfattning ifrågavarande undersökningsarbeten

borde fullföljas genom djupborrningar. Av ämbetsverkets framställning

inhämtas, att de förberedande fältundersökningarna äro i det närmaste slutförda

liksom också att större delen av det omfattande materialet undergått

vederbörlig bearbetning från praktisk synpunkt. Enär vissa delar återstå att

ytterligare bearbeta, har en slutlig redogörelse för undersökningsresultaten

ännu icke kunnat lämnas. Enligt ämbetsverkets mening motiverar emellertid

redan det nu föreliggande resultatet, att undersökningarna fullföljas genom

djupborming.

Ämbetsverkets under senhösten 1939 avgivna förslag i samma syfte förutsatte,

såsom tidigare erinrats, att amerikanska maskiner och, i viss utsträckning,

amerikansk personal skulle användas för borrningsarbetena. Bland annat

med hänsyn härtill fann Kungl. Majit icke skäl att under rådande förhållanden

äska anslag till förslagets genomförande. Sedan det nu visat sig

möjligt att utföra erforderliga djupborrningar med anlitande av inhemsk

materiel och uteslutande inhemsk arbetskraft, synes frågan hava kommit i

ett annat läge. Jag tillstyrker, att möjlighet beredes att, i den omfattning

som i ärendet föreslagits, fullfölja de gjorda undersökningarna. I enlighet

härmed skulle arbetet tillsvidare begränsas till borrningar vid Höllviken.

Mot det för detta ändamål föreslagna beloppet, 410,000 kronor, har jag ej

något att erinra. Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Djupborrning efter salt och olja m. m. vid Höllviken

i Skåne å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 410,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till djupborrning efter salt och olja m. m. vid Hällviken i Skåne. a1 i texten
  2. SU 1941:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till djupborrning efter salt och olja m. in. vid Hällviken i Skåne. s. 11 i texten