Sök i Ratio Lex

Angående anslag till karolinska sjukhuset oell serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirur giska institutet

1941-10-01 · 77 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:74, Angående anslag till karolinska sjukhuset oell serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirur giska institutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

karolinska sjukhuset oell serafimerlasarettet samt till

avlöningar vid karolinska mediko-kirur giska institutet;

given Stockholms slott den 21 fehman

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 194-1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdpartementet, statsrådet

Bagge följande:

Under punkterna 67 och 71 i 1941 års åttonde huvudtitel har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som

bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 780,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4,000,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2,700,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 7/f. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7I+.

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,670,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1,430,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

I. Vissa organisationsfrågor m. m.

1. Sjukhusens omfattning.

Enligt fastställd plan för karolinska sjukhusets upprättande skulle de för

sjukhuset disponibla lokalerna i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret

1939/40. De förändrade statsfinansiella förhållandena föranledde

emellertid en omprövning av möjligheterna att begränsa den kostnadsökning,

som sjukhusets fulla drift skulle medföra. Dessa överväganden kommo

att gälla ögonkliniken med poliklinik, som enligt planen skulle

tidigast den 1 januari 1940 överflyttas från serafimerlasarettet, samt psykiatriska

kliniken med poliklinik, som enligt samma plan tidigast

den 1 februari 1940 skulle överflyttas från psykiatriska sjukhuset (kliniken)

och serafimerlasarettet (polikliniken). I propositionen nr 149 till 1940 års

lagtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att karolinska sjukhusets ögonklinik

med poliklinik icke skulle igångsättas före den 1 juli 1941 och att

dess psykiatriska klinik med poliklinik icke skulle överflyttas före den 1

januari 1941. Riksdagen (skrivelse nr 321) ansåg emellertid, att ögonkliniken

borde få öppnas vid en tidigare tidpunkt men i så fall med ungefär

samma platsantal, som den dittillsvarande ögonkliniken vid serafimerlasarettet

förfogade över. Härigenom skulle bland annat vinnas, att sistnämnda

kliniks lokaler bleve frilagda för iordningställande av vårdplatser

i anslutning till planen för serafimerlasarettets fortsatta drift.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940 har verksamheten

vid nämnda kliniker och polikliniker vid karolinska sjukhuset påbörjats

den 1 januari 1941, vad ögonkliniken beträffar dock endast i den begränsade

omfattning, som av riksdagen förutsatts.

Även efter överflyttningen av kliniker med polikliniker från serafimerlasarettet

till karolinska sjukhuset upprätthålles i viss utsträckning p o 1 iklinisk

verksamhet i motsvarande sjukvårdsgrenar vid lasarettet.

Sålunda ha medicinska och kirurgiska poliklinikerna bibehållits samt personal

anställts för s. k. inre poliklinikverksamhet (undersökning och behandling

av intagna patienter) i fråga om bland annat ögon- samt öron-,

näs- och halssjukdomar. Vidare må nämnas, att för innevarande budgetår

patologiska undersökningar fortfarande utföras vid serafimerlasarettet.

Den för karolinska sjukhuset upprättade ursprungligen fastställda planen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis ''proposition Nr 7Jj.

förutsatte, att garnisonssjukhuset vid Hantverkargatan i Stockholm skulle

nedläggas och för garnisonssjukvården inrättas särskilda avdelningar

vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska sjukdomsfall.

Dessa avdelningar lia numera tagits i bruk. På grund av det

ökade behov av vårdplatser, som framkallats genom de under senare år

beslutade försvarsorganisatoriska åtgärderna och genom den förstärkta

försvarsberedskapen, ha emellertid nämnda avdelningar, vilka avsetts både

för medicinsk och kirurgisk garnisonssjukvård, tagits i bruk endast för

vård av kirurgiska fall, medan garnisonssjukhuset bibehållits för medicinsk

och venerologisk sjukvård (jfr propositionen nr 149 till 1940 års lagtima

riksdag). Detta sjukhus har såsom ett slags filialsjukhus ställts under direktionens

för karolinska sjukhuset inseende. Kostnaderna för garnisonssjukhusets

drift bestridas från karolinska sjukhusets anslag, dock med

undantag för vissa avlöningskostnader (avseende läkare m. fl.), som utgå

av anslag under fjärde huvudtiteln.

Sjukhusdirektionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår utgått

från att verksamheten vid karolinska sjukhuset kommer att under nämnda

budgetår bedrivas i oförändrad omfattning. I fråga örn serafimerlasarettet

har direktionen räknat med utökning från och med den 1 oktober 1941

av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna genom ombyggnad av den

förutvarande ögonklinikens lokaler. Beträffande garnisonssjukhuset har

någon förändring icke ifrågasatts.

I avbidan på att erfarenhet vunnes, huruvida antalet vårdplatser på

karolinska sjukhusets ögonklinik motsvarade sjukvårdsbehovet eller överstege

detsamma, ansåge sig direktionen tills vidare böra beräkna, att ögonkliniken

under budgetåret 1941/42 komme att drivas allenast i samma omfattning

som föreskrivits för innevarande budgetår (två allmänna avdelningar

och en enskild avdelning). I händelse denna beräkning visade sig

vara felaktig, komme direktionen att göra framställning örn bemyndigande

att taga klinikens återstående vårdplatser i bruk och disponera för desammas

fulla drift erforderligt belopp. I avbidan härå syntes föreskrift böra

meddelas örn att den del av kliniken, som icke från början toges i bruk, icke

finge utan Kungl. Maj:ts medgivande användas för annat ändamål.

Vad anginge serafimerlasarettet, torde man kunna räkna med att hela

lasarettet med undantag för den nuvarande ögonkliniken därstädes komme

att vara i full drift under hela budgetåret 1941/42. Huruvida och i så fall

vid vilken tidpunkt ögonklinikens av direktionen föreslagna ombyggnad

till en neurokirurgisk avdelning komme att vara genomförd under nämnda

budgetår, vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Direktionen hade ansett

sig böra räkna med att, örn direktionens framställning härom bifölles

före den 1 januari 1941, ombyggnaden skulle hinna bli färdigställd till den

1 oktober 1941, och att byggnaden således under tre fjärdedelar av budgetåret

1941/42 skulle kunna användas för en utvidgad neurokirurgisk

klinik vid lasarettet, i samband varmed lasarettets kirurgiska klinik skulle

för samma tid utökas med de vårdplatser, som den neurokirurgiska kliniken

hittills disponerat.

Direktionen hade slutligen förutsatt, att garnisonssjukhuset skulle un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

der budgetaret 1941/42 fortfarande disponeras för de medicinska och

veneroloigiska garnisonsavdelningarna och att den medicinska garnisonssjukvarden

skulle under nämnda budgetår — såsom för närvarande vore

fallet — kräva användning av fyra sjukavdelningar om sammanlagt cirka

150 vårdplatser. Under nu löpande budgetår torde visserligen kunna bli

erforderligt, att ytterligare en vårdavdelning måste helt eller delvis tagas

1 användning för den medicinska sjukvården, men direktionen ansåge sig

kunna räkna med att en dylik, av nuvarande extraordinära förhållanden

pakallad utökning av platsantalet vid sjukhuset skulle kunna avvecklas

tore utgången av innevarande budgetår.

Senare denna dag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte av riksdagen

äska anslag på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 till ombyggnad av de

lokaler vid serafimerlasarettet, som blivit lediga genom ögonklinikens överflyttning

till karolinska sjukhuset. De utrymmen, som ernås genom denna

ombyggnad, avses skola utnyttjas för de kirurgiska och neurokirurgiska

klinikernas räkning. Även örn medel för ändamålet beviljas av den nu

församlade riksdagen, är det tveksamt, om byggnadsarbetena kunna utföras

sa, att de nya lokalerna kunna tagas i anspråk före utgången av nästa

budgetar. Med hänsyn härtill anser jag mig böra vid anslagskalkylerna i

det följande räkna med att verksamheten vid dessa kliniker kommer att

under budgetåret 1941/42 bedrivas i oförändrad omfattning. Skulle klinikerna

komma att erhålla utökade lokaler redan under sistnämnda budgetår,

torde Kungl. Majit äga på sätt nedan angives anvisa de medel, som erfordras

för verksamhetens bedrivande i de utökade lokalerna.

I det följande ämnar jag föreslå, att forskningsavdelningarna vid Konung

Gustaf Vis jubileumsklinik, vilkas drift nu delvis bekostas av Konung

Gustaf Vis jubileumsfond, helt övertages av statsverket och inordnas

under karolinska sjukhuset.

I övrigt har jag intet att erinra mot vad direktionen anfört beträffande

sjukhusens organisation.

2. Omorganisation av forskningsavdelningarna vid Konung

Gustaf V :s jubileumsklinik m. m.

Tidigare denna dag har Kungl. Majit på hemställan av chefen för socialdepartementet

beslutat till riksdagen avlåta proposition (nr 73) nied förslag

till åtgärder i syfte att bereda ökat skydd mot skada genom inverkan av

röntgenstrålar eller radioaktivt ämne. Med denna fråga sammanhänger

spörsmålen om organisationen av radiofysiska forskningsavdelningen vid

Konung Gustaf Vis jubileumsklinik och om förstatligande av denna avdelning

och svulstpatologiska forskningsavdelningen vid jubileumskliniken.

Under hänvisning i övrigt till nämnda proposition ber jag att rörande

dessa spörsmål få anföra följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 7Jj.

5

a) Nuvarande förhållanden.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik har uppförts av staten med bidrag

från jubileumsfonden och cancerföreningen i Stockholm. Den består av en

klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, och två forskningsavdelningar

(en fysisk och en svulstpatologisk avdelning).

Angående jubileumsklinikens tillkomst må nämnas följande.

Sedan 1930 års riksdag fattat beslut om uppförande av karolinska sjukhuset,

beslöt följande års riksdag, att med sjukhusets radioterapeutiska

klinik skulle sammanföras cancerföreningens dåvarande vårdanstalt för

kräftsjuka (radiumhemmet) och föreningens forskningsavdelningar, allt i

huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som en av Hans Maj:t

Konungen tillsatt kommitté i betänkande den 23 maj 1929 angivit och

som av honom godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse,

som Kungl. Majit kunde komma att träffa med styrelserna för

jubileumsfonden och cancerföreningen.

Den 8 juni 1934 träffades överenskommelse angående jubileumskliniken

mellan Kungl. Majit och kronan samt styrelsen för jubileumsfonden och

cancerföreningen. Enligt överenskommelsen utgör radiumhemmet, som drives

av Kungl. Majit och kronan, karolinska sjukhusets radioterapeutiska

klinik och är en av landets centralanstalter för radioterapi vid kräfta. Hemmet

står under direktionens för karolinska sjukhuset ledning och förvaltning.

Verksamheten vid hemmet bedrives i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i förutnämnda betänkande. Kungl. Majit och

kronan äger samtliga till jubileumskliniken hörande byggnader och anläggningar

ävensom tomtområden samt radiumhemmets utrustning. Jubileumsfonden

är däremot ägare av forskningsavdelningarnas utrustning och svarar

för dess underhåll och förnyelse. Forskningsavdelningarna stå enligt överenskommelsen

till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som

falla inom fondens arbetsprogram: »befrämjandet av det vetenskapliga studiet

av kräftsjukdomarna». Därjämte stå avdelningarna till radiumhemmets

förfogande för arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning

och forskning. Den fysiska avdelningens mät- och kontroll sektioner

stå till förfogande för karolinska sjukhusets övriga röntgenterapeutiska och

röntgendiagnostiska avdelningar. Avdelningarna lyda under styrelsen för

jubileumsfonden. Närmaste tillsynen utövas av en nämnd, bestående av

en av jubileumsfondens styrelse utsedd ordförande, en av karolinska institutets

lärarkollegium bland dess medlemmar utsedd representant för institutet

samt föreståndaren för radiumhemmet och föreståndarna för forskningsavdelningarna.

Kungl. Majit och kronan bekostar underhållet av forskningsavdelningarnas

byggnader samt deras förseende med värme, vatten,

elektrisk energi och gas ävensom de förbrukningsartiklar, som erfordras för

avdelningarnas löpande arbete åt radiumhemmet och sjukhuset i övrigt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J.

Den personal, som regelmässigt erfordras för detta arbete, avlönas av Kungl.

Majit och kronan. Övriga löne- och driftkostnader bäras av jubileumsfonden.

Styrelsen för jubileumsfonden tillsätter föreståndare för forskningsavdelningarna

och övrig av fonden avlönad personal.

Vidare må nämnas, att föreståndaren för radiumhemmet, som tillika är

professor i radioterapi vid karolinska institutet, är förman för den med

statsmedel avlönade personalen (jfr reglementet 1939: 410 för karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet).

Beträffande jubileumsfondens och cancerföreningens donationer för upprättandet

av jubileumskliniken med dess forskningsavdelningar må erinras,

att dessa institutioner genom engångsanslag till upprättandet av tre jubileumskliniker

verksamt bidragit till upprättandet inom Sverige av en fast

organisation för den radioterapeutiska sjukvården vid kräfta. Jubileumsfondens

och cancerföreningens verksamhet är numera helt inriktad på

främjandet av forskning rörande kräftsjukdomarna och den vidare utvecklingen

av deras behandling. För att fylla dessa uppgifter lia de båda stiftelserna

inriktat sin kommande verksamhet efter tvenne linjer. Dels skola

de genom avkastningen av sina därför reserverade fonder understödja

svulstforskningen i Sverige, varhelst den än utövas, dels ha de genom forskningsavdelningarna

vid karolinska sjukhusets jubileumsklinik upprättat

särskilda institutioner för forskning inom svulstpatologien och radiofysiken

med speciell inriktning på de biologiska och fysikaliska problem, som sammanhänga

med den radiologiska behandlingen av maligna tumörer. För att

understödja forskningen vid dessa institutioner lia jubileumsfonden och

cancerföreningen reserverat sammanlagt 1,500,000 kronor. Härav utgöra

500,000 kronor den s. k. Forsgrénska fonden.

b) 1938 års omorganisationsförslag.

I skrivelse den 10 februari 1938 meddelade direktionen för karolinska

sjukhuset, att direktionen bedrivit förhandlingar med styrelserna för jubileumskliniken

och cancerföreningen angående överenskommelsen den 8 juni

1934, i vad den avsåge föreståndarbefattningarna vid klinikens forskningsavdelningar,

samt att dessa förhandlingar utmynnat i ett förslag av innebörd,

att dessa två befattningar skulle ombildas till professorsbefattningar,

vilkas innehavare helt skulle avlönas av statsmedel. I gengäld skulle staten

erhålla ett kontant belopp av 500,000 kronor. Vidare skulle jubileumsfonden

och cancerföreningen överlämna till Kungl. Majit och kronan utan

ersättning förutom forskningsavdelningarnas byggnader även deras utrustning,

varjämte de båda stiftelserna skulle, utöver vad som enligt 1934 års

överenskommelse ålåge dem att erlägga i bidrag till radiumhemmets byggnad

och utrustning, bidraga med inventarier till radiumhemmet samt inredning

av en evakuationsavdelning i radiumhemmet med sammanlagt

cirka 122,500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 4.

Direktionen, lärarkollegiet vid karolinska institutet och kanslern för

rikets universitet tillstyrkte i huvudsak den föreslagna uppgörelsen.

Statskontoret däremot avstyrkte förslaget. En uppgörelse av föreslagen

innebörd måste — såvitt statskontoret kunde finna — för statsverket bli

i ekonomiskt hänseende ofördelaktig, enär kapitalvärdet av de genom uppgörelsen

av staten övertagna löneförpliktelserna med gällande räntesatser

torde kunna uppskattas till ungefär en miljon kronor, medan staten i motprestation

från jubileumsfonden skulle erhålla endast en halv miljon kronor.

I likhet med universitetskanslern ansåge statskontoret nämligen överlåtelsen

av forskningsavdelningarnas utrustning icke ur statsverkets synpunkt

kunna tillmätas något direkt värde. Dessutom kunde enligt ämbetsverkets

mening lämpligheten av en dylik överlåtelse ifrågasättas, enär jubileumsfonden

därefter skulle komma att svara för underhåll och förnyelse av

statsegendom.

I propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag förklarade departementschefen

sig icke kunna på grundval av den föreliggande utredningen

biträda den ifrågasatta ombildningen av föreståndarbefattningarna och

anslöt sig i huvudsak till statskontorets yttrande. Något förslag i ämnet

blev därför ej framlagt för riksdagen.

c) Det nu föreliggande förslaget.

I skrivelse den 11 november 1939 har styrelsen för Konung Gustaf V:s

jubileumsfond gjort framställning rörande omorganisation av jubileumsklinikens

forskningsavdelningar på grundval av ett av nämnden för forskning

savdelning arna framlagt förslag.

Nämnden framhåller inledningsvis, att den med hänsyn till vad som förekommit

vid organisationsfrågans tidigare behandling ansett sig böra upptaga

denna fråga till förnyad omprövning. Nämnden hade därvid kommit

till den uppfattningen, att båda forskningsavdelningarna måste anses så

helt tjäna det allmänna och beträffande alla sina verksamhetsgrenar så

tillgodose statens intressen, att avdelningarnas ombildande till statsinstitutioner

framstode som fullt motiverat. Till utveckling härav har nämnden

anfört följande allmänna synpunkte r:

Vid sidan av fri forskning bedreves å forskningsavdelningarna vetenskaplig

verksamhet och undervisning i nära samarbete med radiumhemmet. I

överenskommelsen mellan staten, å ena, och jubileumsfonden och cancerföreningen,

å andra sidan, förutsattes, att den vetenskapliga verksamheten

skulle kunna hållas isär från arbetet för sjukvården. Erfarenheten fran de

gångna åren hade emellertid visat, att det oltast vore omöjligt att avgöra,

var gränsen skulle dragas mellan det löpande arbete, som enligt överenskommelsen

skalle bekostas av staten, och det vetenskapliga arbete, som skulle

bekostas av jubileumsfonden. Enligt nämndens uppfattning måste de bägge

forskningsavdelningarnas vetenskapliga verksamhet utan åtskillnad anses

utgöra en ovillkorlig förutsättning för att det löpande arbetet för sjukvården

skulle kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. En av de bärande prin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh

ciperna för avdelningarnas utveckling under de gångna åren hade ock varit

det intima samarbetet mellan forskning och sjukvårdsarbete.

. Ett ytterligare skäl för ett förstatligande av forskningsavdelningarna utgjorde

den undervisning, som deras föreståndare och delvis även avdelningarnas

övriga vetenskapliga medarbetare meddelade vid radiumhemmet.

Denna undervisning hade blivit ett synnerligen viktigt led i radiumhemmets

utbildning av läkare inom det radioterapeutiska specialområdet. Det

vore utan tvivel önskvärt, att denna undervisning erhölle den fastare form,

som skulle kunna ernås genom dess inordnande under karolinska institutet.

Härtill torde ännu en omständighet böra beaktas. Jubileumsfondens inkomster

hade sedan år 1928 på grund av räntefotens sänkning minskats till

omkring två tredjedelar av den ursprungligen beräknade avkastningen.

Detta hade haft till följd, att all personal, som man tidigare räknat med, icke

kunnat, fast anställas och att lönerna till de nu å fondens stat anställda

befattningshavarna kunnat bestridas endast genom att fondens för forskningsavdelningarna

avsedda årliga anslag väsentligt överskridits. Lönerna

bade därvid beräknats i huvudsaklig överensstämmelse med avlöningsförmånerna

för motsvarande befattningshavare i statstjänst. Övriga driftkostnader

hade täckts genom tillfälliga anslag av jubileumsfonden och cancerföreningen.

Såvitt nu kunde bedömas, torde ej någon ökad avkastning å

fonden vara att förvänta.

Jubileumsklinikens forskningsavdelningar hade alltså råkat i ett läge,

som äventyrade deras framtid. Det syntes därför i hög grad angeläget, att

statsmakterna trots nuvarande kritiska förhållanden trädde stödjande emellan

för att bevara en organisation, radiumhemmet och de båda forskningsavdelningarna,

vilken måste anses utgöra en värdefull tillgång för landet i

vad det avsåge bekämpandet av en av våra allvarligaste sjukdomar.

Under hänvisning till dessa synpunkter hade nämnden anmodat forskningsavdelningarnas

föreståndare prosektorn O. Reuterwall och docenten

R. Sievert att efter samråd med nämndens ledamöter var för sig inkomma

med utredning och förslag till omorganisation av respektive avdelningar.

Dessa förslag borde enligt nämndens åsikt vara baserade på grundtanken,

att ett förstatligande av forskningsavdelningarnas drift i möjligaste mån

icke skulle medföra ökade kostnader för statsverket.

De av föreståndarna verkställda utredningarna ha utmynnat i ett o morganisationsförslag

av i huvudsak följande innebörd:

1. Forskningsavdelningarna inordnas under karolinska institutet som

dess institutioner men kvarstå samtidigt som delar av Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset. Avdelningarna, som benämnas

radiopatologiska institutionen och radiofysiska institutionen, stå — liksom

nu — till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, som falla

inom fondens arbetsprogram, ävensom till radiumhemmets förfogande för

arbeten i samband med sjukvården samt för undervisning och forskning.

Den radiofysiska institutionen skall dessutom handhava kontrollen av samtliga

röntgenanläggningar i riket samt av användningen av radioaktiva

preparat.

2. Föreståndarbefattningarna, som för närvarande äro uppförda på jubileumsfondens

stat, överföras till karolinska institutets stat såsom professurer

i svulst- och strålpatologi samt i medicinsk strålningsfysik, med rätt

för innehavarna till säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-

i likhet med institutets övriga professorer men utan skyldighet för dem att

deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som beröra de egna

institutionerna. De nuvarande föreståndarna förutsättas utan ansökan bli

kallade till första innehavare av professurerna. Till föreståndaren för radiofysiska

institutionen skall från karolinska sjukhusets stat utgå ett arvode

av 1,500 kronor, i likhet med vad fallet är beträffande överläkarna vid

karolinska sjukhuset. På karolinska institutets stat inrättas en ordinarie

laboratorstjänst i svulst- och strålpatologi i stället för den nuvarande assistentbefattningen

på karolinska sjukhusets stat samt en amanuenstjänst

med ett arvode av 3,000 kronor per år.

3. Övrig personal på jubileumsfondens stat överföres till karolinska sjukhusets

stat med undantag för ett tekniskt biträde, avsett för den svulstbiologiska

forskningen (jfr nedan mom. 5). All hithörande personal skall

vara direkt underställd föreståndarna.

4. De av jubileumsfonden vid forskningsavdelningarna nu anställda befattningshavarna

äga vid övergången till statstjänst för löneklassplacering

och pensionsrätt tillgodoräkna sig den tid, de varit anställda vid radiumhemmets

laboratorier och jubileumsklinikens forskningsavdelningar, i den

utsträckning som närmare framgår av utredningen.

5. Mot det att staten — som redan nu bestrider praktiskt taget samtliga

utgifter för institutionsbyggnadernas underhåll och drift samt för större

delen av det löpande arbetet åt radiumhemmet — på angivet sätt jämväl

övertager lönekostnaderna för forskningsverksamheten och undervisningen

samt vid den radiofysiska institutionen jämväl för nämnda kontrollverksamhet

(jfr nedan mom. 7) ävensom anslår vissa belopp för materiel m. m.

till denna verksamhet, utfäster sig jubileumsfonden att till statsverket som

gåva överlämna dels avdelningarnas inventarier och utrustning, dels ock ett

kontant belopp av sammanlagt 1,075,000 kronor, varå ränteavkastningen

efter 4 procent beräknas motsvara de av staten enligt förslaget övertagna

förpliktelserna. Vidare förbinder sig jubileumsfonden att uppföra en mindre

tillbyggnad till den radiofysiska institutionen för en kostnad av högst

50.000 kronor. Tillbyggnaden betingas av ökat lokalbehov med hänsyn till

kontrollverksamheten. Härjämte åtager sig cancerföreningen att understödja

forskningen vid institutionerna med ränteavkastningen från den till

500.000 kronor uppgående Forsgrénska fonden, sedan 1/10 av den årliga

räntan lagts till kapitalet, med vilka räntemedel bland annat skola bestridas

löneförmånerna till tekniska biträdet för den svulstbiologiska forskningen

(jfr mom. 3).

6. För reglering och tillsyn av samarbetet mellan radiumhemmet och dit

anknutna forskningsinstitutioner tillsättes en nämnd, bestående av en av

styrelsen för jubileumsfonden utsedd ordförande, överläkarna för radiumhemmets

olika avdelningar samt föreståndarna för forskningsinstitutionerna.

Denna nämnd skall, bland annat, för varje budgetår till jubileumsfondens

styrelse avgiva förslag rörande dispositionen av de för de bägge institutionerna

avsedda räntcmedlen å Forsgrénska fonden.

7. Obligatorisk kontroll under överinseende och ledning av medicinalstyrelsen

införes beträffande samtliga röntgenanläggningar i riket samt

beträffande användningen av radioaktiva preparat, därvid för verkställda

kontrollundersökningar, som skola utföras av befattningshavare vid den

radiofysiska institutionen, erlägges ersättning enligt en av Kungl. Majit

fastställd taxa. Denna taxa beräknas så, att inkomsterna täcka kostnaderna

för den för kontrollverksamheten nödvändiga personalen och de reseoch

övriga omkostnader, som sammanhänga nied verksamheten. Ifråga
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

varande personal skall i viss utsträckning deltaga även i institutionens

vetenskapliga arbete samt det löpande arbetet för radiumhemmet oell karolinska

sjukhuset i övrigt. Därest kontrollverksamheten skulle erhålla ökad

omfattning, skall erforderlig förstärkning av radiofysiska institutionens

personal på karolinska sjukhusets stat äga rum. För närvarande inrättas

på karolinska sjukhusets stat två nya tjänster, avsedda för en förste byråingenjör

och en biträdande byråingenjör. Härjämte upptagas på sjukhusets

stat dels ett arvode av 1,000 kronor till en medicinsk expert vid radiofysiska

institutionen, dels ock 2,400 kronor för tillfälliga biträden.

8. I administrativt hänseende skall den radiofysiska institutionen lyda

under karolinska sjukhusets direktion, som därvid skall kompletteras med

en representant för fysisk forskning och eventuellt en representant för den

myndighet, som kan komma att fungera som chefsmyndighet beträffande

kontrollverksamheten.

Detaljerna i den föreslagna personalorganisationen

framgå av efterföljande sammanställningar:

Svulstpatologiska avdelningen.

Nuvarande personal-

Avlöning

Avlöning

Föreslagen personal-

organisation:

organisation:

a) Jubileumsfondens stat:

a) Karolinska institutets stat:

8,000 kr.

1 föreståndare..........

12,000 kr.''1

( motsv.

1 professor och föreståndare.

4.000 kr.

tjänstgör

ringspen-

. ningar

6.000 kr.

lön

3.000 kr.

tjänstgö-

ringspen-

ningar

/ arvode

1 föreståndarinna för prepara- tionsarbetet ..........

1 tekniskt biträde för svulst- biologiska forskningsarbetet

1 vaktmästare..........

b) Karolinska sjukhusets stat:

1 assistent.............

\lgr. A 11

» A 7

» A 7

arvode

5,900 kr.2)

jämte av

1 laborator i svulst- och strål- patologi (i stället för nu- varande assistentbefattning

på karolinska sjukhusets stat)

1 amanuens (nyinrättas) . . .

b) Karolinska sjukhusets stat:

cancerföre- ningen be- viljat till- läggsarvode

av 4,600 kr.

lgr. A 7

» Eo 7 ''

\ 3,000 kr.

1 tekniskt biträde (mikroskop- iska preparationer)

1 d:o (d:o) ....

1 föreståndarinna för prepara-

rationsarbeten........

1 kanslibiträde.........

lgr. A ll3)

» A 7

1 kanslibiträde..........

» A 7

» Eo 7

» A 7

1 städerska............

» EoU 4

1 städerska...........

» EoU 4

c) C anéerf öreningen:

1 amanuens............

2,400 kr.

c) Cancerföreningens Fors- grönska fond:

1 tekniskt biträde.......

f motsv.

(lgr. A 7

*) Förutom ersättning från staten för övervakning och kontroll av histologiska undersökningarna.

2) Arvodet har på grund av beslut av 1940 års urtima riksdag höjts till detta belopp från

5,400 kronor.

3) Nuvarande föreståndarinnan på jubileumsfondens stat överföres till denna tjänst, som ersätter

den tekniska biträdestjänst i lönegrad A 7, som nu är uppförd på karolinska sjukhusets

stat och vars innehavare uppnått pensionsåldern.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

Radiofysiska avdelningen.

11

Avlöning

Nuvarande personal-

organisation:

a) Jubileumsfondens stat:

1 föreståndare..........

1 motsv.

\lgr. A 30

1 laborator i strålningsfysik .

d:o A26l)

1 biokemist............

6,000 kr.2)

1 laboratorieassistent......

) motsv.

\lgr. A 14

1 instrumentmakare.......

d:o A 10

1 laboratoriebiträde, tillika

bokförare............

d:o A 4

b) Karolinska sjukhusets stat:

1 laborator i radiofysik ....

lgr. A 26l)

1 tekniskt biträde för fysiska

mätningar............

» A 7

1 städerska............

1,000 kr.

c) Tillfälliga anslag:

1 skrivbiträde ..........

1,800 kr.

1 laboratoriebiträde.......

1,800 kr.

1 mekaniker...........

1,800 kr.

d) Anställd av föreståndaren

''privat:

1 sekreterare (3/3 tjänstgöring)

2,400 kr.

Föreslagen personalorganisation:
a)

Karolinska institutets stat:

1 professor och föreståndare.

Avlöning

8,000 kr.

lön

| 4,000 kr.

I tjänstgöI

ringspenV

ningar

b) Karolinska sjukhusets stat:

1 laborator och avdelningsföreståndare

för terapikontroll

1 laborator och avdelningsföreståndare

för kontrollen

av radioaktiva preparat

m. m..............

1 förste byråingenjör och avdelningsföreståndare

för kontrollen

av röntgenanläggningar

för diagnostik och

för tekniska och vetenskapliga

ändamål (nyinrättas).

1 laborator i strålningsbiologi,

tillika kemist.........

1 biträdande byråingenjör (nyinrättas)

............

1 assistent............

1 instrumentmakare......

1 kanslibiträde, tillika registrator

och redogörare . . .

1 tekniskt biträde.......

1 städerska............

lgr. A 28

lgr. A 28

lgr. A 26

d:o

I" arvode

[ 6,000 kr.

lgr. A 14

» A 10

» A 9

» A 7

» Eoll 4

Föreståndare (nytt arvode). .

{

särskilt

arvode

1,500 kr.

Medicinsk expert (nytt arvode)

Tillfälliga biträden.......

arvode

1,000 kr.

arvoden

2,400 kr.

Beträffande motiveringen för de föreslagna ändringarna i personalsammansättningen

torde få hänvisas till det föregående och till den utförliga

utredning, som åtföljer styrelsens framställning.

I den utredning, som verkställts av föreståndaren för radiofysiska

forskningsavdelningen, framhålles lämpligheten av att bland annat

'') Dessutom åtnjuter denne laborator 2,000 kronor som ersättning för vissa särskilda arbets
uppgifter.

.

a) Dessutom utgår särskild ersättning till biokemisten med omkring 1,000 kronor om året for

montage av radioaktiva preparat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

i syfte att skaffa säkerhet för att statsverkets utgifter för kontrollverksamheten

redan under första verksamhetsåret helt täckas av de inflytande

kontrollavgifterna — åstadkomma besparingar genom att

under första arbetsåret uppehålla laboratorns i strålningsbiologi tjänst

på förordnande mot ett arvode av 7,200 kronor,

under de fyra fem första arbetsåren uppehålla förste byråingenjörens

tjänst på förordnande mot ett årligt arvode av 7,200 kronor,

under första arbetsåret slopa det särskilda arvodet till föreståndaren

och till den medicinska experten.

I ekonomiskt hänseende skulle förslagets genomförande för

statsverket innebära följande (från sistnämnda besparingsförslag

bortses):

Löner'')

Förbruknings-

artiklar,

Summa

a) Svulstpatologiska j or skning savdelning en:

kronor

materiel m. m.

kronor

kronor

Statens bruttoutgifter efter omorganisationen. . . .

» nuvarande utgifter.........

53,7002)

25,450

8,7502)

12,000

62.450

37.450

Merkostnader

—

—

25,000

b) Radiofysiska forsknings av delning en:

Statens bruttoutgifter efter omorganisationen ....

» nuvarande utgifter..........

106,2002)

18,700

25,0008)

4,000

131,200

22,700

Merkostnader (brutto)

—

—

108,500.

De årliga merkostnaderna för statsverket skulle alltså utgöra (25,000 +

+108,500 =) 138,500 kronor.

Enligt förslaget skulle denna kostnadsökning finansieras dels genom

förutnämnda gåva från jubileumsfonden till statsverket å 1,075,000 kronor,

vilken efter en förräntning av 4 procent antages inbringa statsverket

ett belopp av 43,000 kronor per år, dels ock genom inkomsterna av den

föreslagna kontrollverksamheten, vilka inkomster beräknas till sammanlagt

90,500 kronor, varav för terapikontroll m. m. 30,500 kronor, diagnostikkontroll

m. m. 56,500'' kronor och radiumundersökningar m. m. 3,500

kronor.

Nämnden för forskningsavdelningarna har förklarat sig förutsätta, att

de anslagsmedel, som vid bifall till nämndens framställning skulle beräknas

under vederbörande riksstatsanslag, icke skulle vara för statsverket för

framtiden till beloppet bindande utan att staten skulle äga, på sätt skedde

med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning, höja och sänka

ifrågavarande anslagsmedel, i den mån anledning härtill befunnes föreligga.

. ) Lönerna beräknade efter högsta löneklassen i vederbörande lönegrad nied tillägg för pen
sionskostnader,

vikariatskostnader, dyrtidstillägg och övriga tillägg (ej kristillägg).

j Härtill kommer ett årligt anslag för vetenskapligt arbete från cancerföreningens Forsgrénska

fond, vilket anslag med nuvarande förräntning beräknas till 8,000 kronor för vardera avdelningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Ih

Inkomsterna av kontrollverksamheten ha beräknats

på grundval av den föreslagna taxan. Redogörelse för taxan har lämnats

i den förutnämnda propositionen nr 73 av chefen för socialdepartementet.

Här må endast framhållas, att av de i sammanställningen här ovan

upptagna utgifterna på kontrollverksamheten beräknas belöpa 67,400 kronor,

varav 48,400 kronor för lönekostnader och 19,000 kronor för övriga

kostnader. Då inkomsterna av kontrollverksamheten beräknats till 90,500

kronor, skulle således det vetenskapliga arbetet och arbetet för sjukvården

delvis bekostas av de avgifter, som inflyta genom kontrollverksamheten.

Av en utredning, som verkställts av radiofysiska avdelningens föreståndare

framgår, att den planerade obligatoriska kontrollen skulle komma

att bära ungefär lika stor del av kostnaderna för den vetenskapliga verksamheten

och det löpande arbetet för sjukvården som den genom avdelningen

nu förmedlade frivilliga kontrollen. Med hänsyn till den stora betydelse,

som det vetenskapliga arbetet och det löpande arbetet för sjukvården

otvivelaktigt hade för kontrollverksamheten, vore enligt föreståndarens

mening denna användning av en del av de influtna medlen fullt motiverad.

Dessutom framhåller föreståndaren, att, örn en motsvarande kontroll

skulle bedrivas vid ett enbart för kontrolländamål inrättat institut, kostnaderna

säkerligen skulle bli väsentligt högre.

d) Remissyttranden.

I ärendet har, såsom av propositionen 1941: 73 framgår, avgivits ett stort

antal remissyttranden, av vilka inhämtas bland annat följande:

Karolinska institutets lärarkollegium har principiellt intet att invända

mot den föreslagna organisationen men har anfört vissa detaljerinringar.

Sålunda har det synts kollegiet mindre lämpligt, att föreståndarna för forskningsinstitutionerna

skulle äga säte och stämma i kollegiet i andra frågor

än dem, som berörde deras egna institutioner och dessa institutioners forskningsområden.

Särskilt syntes detta gälla den föreslagna professorn i radiofysik,

vilken icke ägde läkarutbildning och därför måste sakna förutsättning

för bedömandet av flertalet av de frågor, som behandlades av lärarkollegiet.

Då institutet för närvarande inom ämnesgruppen den medicinska

radiologien representerades av tvenne professorer, professorn i röntgendiagnostik

och professorn i radioterapi, syntes kollegiets sakkunskap inom

detta område vara väl tillgodosedd, varför det icke torde vara nödvändigt,

att den föreslagna professorn i »svulst- och strålpatologi» bleve ordinarie

medlem av lärarkollegiet. Enligt lärarkollegiets uppfattning hade vidare

beteckningen svulst- och strålpatologi för den nya professuren och för laboratorsbefattningen

en för vid omfattning, och den tidigare föreslagna beteckningen

radiopatologi syntes därför mera adekvat. Lärarkollegiet ville

likaledes föreslå, att de nya ämnena kallades radiofysik och radiopatologi,

vilket mera överensstämde med nuvarande benämningar på professurer vid

karolinska institutet.

Kanslern för rikets universitet har likaledes förordat förslaget. Med hän
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis ''proposition Nr 74-

syn till forskningsavdelningarnas uppgift måste det anses vara ett betydande

statligt intresse, att goda arbetsmöjligheter bereddes avdelningarna

och att samtliga där anställda befattningshavare erhölle den tryggare ställning,

som följde med en anställning i statens tjänst. De vid forskningsavdelningarna

nu anställda befattningshavare, som bomme att övergå i

statens tjänst, borde vid placering i löneklass och beräkning av tjänsteår

för pension i skälig omfattning få tillgodoräkna sig den tid de varit anställda

hos jubileumsfonden. Föreståndarna för forskningsavdelningarna torde såsom

professorer vid karolinska institutet i enlighet med lärarkollegiets förslag

böra benämnas professorer i radiopatologi, respektive i radiofysik. Beträffande

deras ställning inom lärarkollegiet anslöte sig kanslern till det

framlagda förslaget. Dessa professorer borde alltså få rätt till säte och stämma

i lärarkollegiet i likhet med institutets övriga professorer; dock skulle de

icke vara skyldiga att deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana,

som rörde deras respektive forskningsinstitutioner.

Även direktionen för karolinska sjukhuset har i princip tillstyrkt förslaget.

På grund av de viktiga arbetsuppgifter, som radiofysiska avdelningen

måste utföra för karolinska sjukhusets räkning, syntes det emellertid ur

praktiska synpunkter vara lämpligt, att avdelningen i administrativt avseende

helt anslötes till karolinska sjukhuset, vars kontor i så fall skulle

kunna biträda avdelningen vid inkassering av de med kontrollverksamheten

förbundna avgifterna samt andra ekonomiska angelägenheter.

Framställningen innebure, att avlöningarna till vissa befattningshavare

vid forskningsavdelningarna skulle, med hänsyn till å dem ankommande

forsknings- och undervisningsuppgifter, upptagas på karolinska institutets

stat. På grund av avdelningarnas betydelse för radiumhemmet ansåge direktionen

det kunna ifrågasättas, om ej samtliga befattningshavare vid avdelningarna

borde upptagas på karolinska sjukhusets stat. Med hänsyn emellertid

till att institutets lärarkollegium funnit ovannämnda arbetsuppgifter

motivera dessa befattningshavares upptagande på institutets stat, ansåge

sig direktionen icke böra framställa någon erinran mot detta förslag, men

ville därvid framhålla, att befattningshavarna, i händelse av bifall till framställningen

i denna del, borde åläggas att fullgöra samtliga de arbetsuppgifter,

som kunde erfordras för karolinska sjukhusets räkning.

I fråga örn den löneställning, som de av jubileumsfonden nu avlönade

befattningshavarna vid forskningsavdelningarna borde erhålla vid en övergång

till anställning i statens tjänst ville direktionen uttala önskvärdheten

av att en sådan övergång icke medförde någon minskning av de löneförmåner,

som hittills utgått till dem från jubileumsfonden. Den utökning av

antalet befattningshavare på den radiofysiska avdelningen, som föreslagits

i framställningen, vore givetvis helt beroende av frågan om införande av

statlig kontroll över användningen av radium och apparater för behandling

eller undersökning med röntgen. Den utvidgade kontrollverksamhet, som i

så fall komme att påvila avdelningen, måste otvivelaktigt påfordra en

viss utökning av avdelningens personal. I avbidan på att erfarenhet vunnes

angående storleken av de arbetskrafter, som komme att erfordras för

nämnda ändamål, ansåge direktionen ifrågavarande personalbehov kunna

beräknas på sätt i framställningen angivits. Direktionen förutsatte emellertid,

att de i sådant avseende föreslagna befattningarna tillsattes först i den

mån oundgängligt behov av desamma visades föreligga.

Medicinalstyrelsen har ifrågasatt, huruvida det arbete, som skulle komma

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

att vid radiofysiska institutionen åvila å ena sidan laboratorerna och å andra

sidan förste byråingenjören verkligen vore av så olika beskaffenhet, att

motiv kunde föreligga för desammas placering i olika lönegrad. Vidare har

styrelsen ansett det tveksamt, huruvida de uppgifter, som skulle avila

kanslibiträdet, tillika registrator och redogörare vid den radiofysiska institutionen,

vore av sådan natur, att de kunde motivera befattningens placering

i en så hög lönegrad som A 9. I övrigt hade styrelsen icke något att

erinra mot det föreliggande förslaget.

Statskontoret framhåller, att det nu framlagda förslaget, i olikhet mot

det tidigare, i statsfinansiellt avseende innebure, att statsverket av jubileumsfonden

skulle erhålla ett så stort kontant belopp, att avkastningen

därav skulle vara tillräcklig för täckande av statsverkets merkostnader efter

övertagandet, i den mån dessa kostnader icke täcktes av i förslaget angivna

inkomster. Under förutsättning, att den föreslagna kontrollverksamheten

gjordes obligatorisk och, såsom naturligt syntes vara, helt bekostades genom

uttagande av avgifter enligt av Kungl. Majit fastställd taxa, ansåge statskontoret

förslaget vara så avvägt, att anledning knappast torde föreligga

att av statsfinansiella skäl motsätta sig detsamma.

Vidare torde det, fortsätter statskontoret, få anses självfallet, att en lagstadgad

kontrollverksamhet av i förslaget angiven art och omfattning borde

anförtros åt en statlig myndighet. Med hänsyn härtill och då det ur skilda

synpunkter syntes lämpligt, att den radiofysiska forskningsavdelningen vid

jubileumskliniken omhänderhade denna verksamhet, torde ej heller ur

organisatorisk synpunkt något vara att erinra mot det föreliggande förslaget.

Då forskningsavdelningen vid bifall till förslaget skulle bli helt förstatligad,

torde självfallet de anslagsmedel, som vore avsedda att beräknas under

vederbörande riksstatsanslag — såsom uttryckligen framhållits i framställningen

— icke vara för statsverket bindande, utan skulle statsmakterna

äga att, på sätt skedde med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning,

höja och sänka ifrågavarande anslagsmedel i den mån anledning härtill

befunnes föreligga. Likaledes måste statsverket vara oförhindrat att

vidtaga den omorganisation av avdelningarna, som kunde befinnas av förhållandena

påkallad.

Beträffande detaljerna i det framlagda förslaget har statskontoret endast

funnit anledning till erinran i följande hänseenden.

Av forskningsavdelningarnas personal skulle en del med hänsyn till åvilande

forsknings- och undersökningsuppgifter upptagas på karolinska institutets

stat. I likhet med direktionen över karolinska sjukhuset ansåge statskontoret

det kunna ifrågasättas, huruvida icke samtliga befattningshavare

vid avdelningarna böra upptagas på sjukhusets stat. De skäl, som anförts

för förslaget i denna del, torde, såvitt statskontoret kunde finna, icke uppväga

de betänkligheter ur praktisk synpunkt, som skulle vara förbundna

med en uppdelning av avdelningarnas befattningshavare på olika myndigheter.

Ämbetsverket ansåge sig därför böra förorda, att samtliga tjänster

vid forskningsavdelningarna uppfördes å karolinska sjukhusets stat, där de

lämpligen skulle kunna sammanföras under cn särskild avdelning.

Vidkommande de föreslagna befattningarna och deras lönegradsplacering

hade statskontoret icke funnit anledning till annan erinran än att den vid

den radiofysiska institutionen föreslagna befattningen som kanslibiträde,

tillika registrator och redogörare, knappast torde kunna anses motiverad,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74.

sedan avdelningen blivit förstatligad. Uppbörden och bokföringen av de för

kontrollverksamheten inflytande avgifterna torde nämligen liksom övriga

inkomster böra omhänderhavas av sjukhusets sysslomanskontor. Huruvida

sysslomanskontoret efter övertagandet av här avsedda bestyr kunde vara i

behov av någon förstärkning av arbetskrafterna undandroge sig statskontorets

bedömande. En dylik förstärkning torde emellertid, i varje fall intill

dess närmare erfarenhet vunnits, böra ordnas genom anställande av ickeordinarie

befattningshavare i lägre lönegrad.

Härutöver önskade statskontoret beträffande de föreslagna löneförmånerna

allenast uttala, att ämbetsverket — med hänsyn bland annat till att

vederbörande vid sidan av forskningsverksamheten skulle ansvara för ledningen

av den föreslagna kontrollverksamheten och i betraktande jämväl

av att de kapitalbelopp, som skulle överlämnas till statsverket av fondmedel,

vöre beräknade att täcka kostnaderna härför — icke ville motsätta

sig, att föreståndaren för radiofysiska forskningsavdelningen finge efter omorganisationen

komma i åtnjutande av föreslaget arvode å 1,500 kronor.

Härigenom skulle hans sammanlagda avlöningsförmåner komma att uppgå

till ungefär samma belopp, som han hittills åtnjutit. Ett dylikt medgivande

finge dock enligt statskontorets mening icke verka prejudicerande vid en

eventuellt kommande lönerevision. Ifrågavarande tillägg skulle alltså för

nämnde befattningshavare närmast lia karaktären av personligt lönetillägg.

Slutligen ville statskontoret framhålla, att inflytande kontrollavgifter

efter förslagets genomförande torde, liksom statens övriga inkomster av

liknande slag, böra tillgodoföras en särskild titel å riksstatens inkomstsida

under rubriken uppbörd i statens verksamhet.

_ Ingenjör svetenskapsakademien har rörande omorganisationen av forskningsavdelningarna

framhållit, att i fråga om forskning på det teknisktvetenskapliga

området det i olika sammanhang uttalats både från akademiens

sida och från andra håll, att specifika forskningsanstalter lämpligen

borde organiseras under friare former än som vore förenliga med typen

permanent statligt institut. Akademien, som för bekostande av under dess

hägn bedriven tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet till övervägande

del arbetade med enskilda donationsmedel, löpande privata bidrag och tillfälliga

statliga anslag, kunde vitsorda, att den härav betingade organisationen,

i många fall medgåve ett enklare arbetssätt och större smidighet vid

forskningsverksamhetens successiva anpassning efter tidens krav. Akademien

kunde emellertid icke bedöma, huruvida liknande synpunkter kunde

vara av betydelse vid avgörandet av här föreliggande organisationsfråga.

Vidare har akademien uttalat sig för att frågan om säkerhetsföreskrifter

rörande radiologiskt arbete borde lösgöras från frågan om omorganisationen

av den radiofysiska forskningsavdelningen.

Allmänna lönenämnden har för sin del funnit skäl tala för att forslcningsavdelningamas

personal i sin helhet avlönades av statsmedel. Huruvida

en del av de erforderliga befattningshavarna borde uppföras på karolinska

institutets stat syntes lönenämnden tveksamt. Nämnden vore i likhet

med statskontoret närmast av den uppfattningen, att samtliga befattningar

borde inrättas på karolinska sjukhusets stat, vilket likväl icke borde

hindra, att befattningshavarna erhölle de föreslagna löneförmånerna ävensom

de befogenheter och den ställning i övrigt, som styrelsen åsyftat.

Vad härefter anginge de olika detaljerna i det föreliggande förslaget,

finge lönenämnden till en början framhålla, att nämnden icke hade något

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh

att erinra mot att befattningarna såsom professor och föreståndare förenades

med samma lönevillkor som motsvarande befattningar vid karolinska

institutet. I fråga om professorsbefattningen vid radiofysiska institutionen

hade uttryckligen angivits, att föreståndaren jämväl skulle äga

åtnjuta särskilt arvode med 1,500 kronor för år. I likhet med statskontoret

ansåge sig lönenämnden icke böra framställa någon erinran mot att dylikt

arvode finge efter omorganisationen, närmast såsom ett personligt lönetillägg,

tillkomma den nuvarande föreståndaren. Beträffande föreståndaren

vid radiopatologiska avdelningen erinrade lönenämnden, att denne för närvarande

av statsmedel uppbure dels föreståndararvode med 1,500 kronor

för år, dels ock i likhet med föreståndaren vid sjukhusets patologiska avdelning

ersättning för patologiska undersökningar med högst 4,500 kronor

för år. Då frågan örn nyssnämnda ersättningar nyligen varit föremål för

statsmakternas prövning, ansåge sig lönenämnden icke böra framställa

någon erinran mot att de bibehölles jämväl i fortsättningen.

För en biträdande byråingenjör hade avsetts ett arvode av 6,000 kronor

för år. Av handlingarna i ärendet framginge ej fullt tydligt, huruvida dyrtidstillägg

skulle utgå å sagda belopp. Därest så icke skulle vara fallet,

syntes det lönenämnden sannolikt möta svårigheter att för det nämnda

arvodesbeloppet förvärva en kvalificerad befattningshavare.

Den föreslagna assistentbefattningen förefölle lönenämnden väl högt placerad,

och nämnden ville för sin del förorda, att befattningshavaren tills

vidare avlönades med ett arvode, i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga

om de med tjänsten förenade göromålen.

Såvitt lönenämnden kunde finna, borde någon särskild redogörarbefattning

icke bli erforderlig vid ett genomförande av förslaget örn förstatligande

av forskningsavdelningarna. Förekommande kamerala arbetsuppgifter

torde i stället kunna utföras vid karolinska sjukhusets sysslomansexpedition.

Beträffande frågan örn rätt för de befattningshavare, som överfördes å

statsverkets stat, att tillgodoräkna tidigare tjänstgöring för placering i löneklass

enligt civila avlöningsreglementet ville lönenämnden erinra, att dylikt

tillgodoräknande numera icke plägade förekomma. Enligt lönenämndens

mening borde inplaceringen i löneklass ske på så sätt, att vederbörande

hänfördes till den löneklass, i vilken lönen närmast överstege den avlöning

han tidigare ägt uppbära.

De ifrågasatta besparingsåtgärderna, innefattande bland annat förslag

om att vissa befattningar tills vidare skulle uppehållas på förordnande

m. m., föranledde icke någon erinran från lönenämndens sida.

I anledning av de avgivna yttrandena har ordföranden i nämnden för

forskningsavdelningarna, professorn Gösta Forssell, i särskilda promemorior

anfört bland annat följande:

Direktionen flir karolinska sjukhuset hade framhållit, att institutionernas

föreståndare i händelse av bifall till framställningen örn deras placering

på karolinska institutets stat borde åläggas att, i vad på deni ankomme,

fullgöra samtliga de arbetsuppgifter, som kunde erfordras för karolinska

sjukhusets räkning.

Jubileumsfonden torde för sin del kunna godkänna ett sådant åliggande

endast under förutsättning, att det arbete, som ålades föreståndarna, icke

ginge utanför ramen för den för närvarande mellan Kungl. Majit och lero
Bihang

lill riksdagens ;protokoll 191/1. 1 sami. Nr 7/f. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition Nr 7Jt.

nan å ena sidan och styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen

å den andra gällande överenskommelsen med hänsynstagande till den utvidgade

verksamhet, som förutsattes i jubileumsfondens plan för omorganisationen.

Jubileumsfondens uppgift att, sedan bidrag till de olika jubileumsklinikerna

lämnats, befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna

i landet, vilket jämväl avsåge anslag till jubileumsklinikens forskningsavdelningar,

tilläte icke jubileumsfonden att frångå i nämnda överenskommelse

fastställda bestämmelser beträffande föreståndarnas arbetsuppgifter.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande angående vissa befattningshavares

lönegradsplacering framhölles, att kompetensfordringarna på de

bägge laboratorerna, som uppförts i lönegraden A 28, på grund av önskvärdheten

av full vetenskaplig kompetens vore avsevärt mycket högre

än på förste byråingenjören. Sålunda fordrades för laboratorerna en kompetens

vida överstigande en lektors, nämligen förutom filosofie doktorsgrad

långvarig erfarenhet inom medicinsk strålningsfysik. För att överhuvudtaget

äga möjlighet att framdeles finna ersättare till de nuvarande

befattningshavarna torde placering i lönegraden A 28 vara oundgängligen

nödvändig, i synnerhet om man toge hänsyn till att semestertiden i realiteten

kunde anses vara 3 ä 4 månader per år för en lektor mot högst 2

månader för de föreslagna laboratorerna. För befattningen som förste byråingenjör

hade doktorsgrad icke ansetts erforderlig och kortvarigare erfarenhet

inom röntgenfysik förutsatts. Dessutom hade man tänkt sig, att

förste byråingenjören lämpligen borde kunna i sin tjänst meritera sig för

och senare söka någon av laboratorsbefattningarna.

Beträffande de nuvarande innehavarna av dessa befattningar finge dessutom

framhållas, att de för kontrollarbetet hittills erhållit ett årligt extra

arvode på omkring 2,000 kronor samt att en stor del av de i organisationsplanen

inräknade undersökningarna hittills utförts såsom privata, tillfälliga

uppdrag. I realiteten torde de bägge nuvarande laboratorernas inkomster

enligt förslaget komma att sänkas med minst 1,000 kronor. Någon

ytterligare sänkning av deras lön efter långvarig anställning torde därför

icke böra ifrågakomma.

Av utredningen beträffande den radiofysiska forskningsavdelningen framginge

måhända ej med tillräcklig tydlighet det föreslagna kanslibiträdets,

tillika registrator och redogörare, åligganden. Hon skulle bland annat registrera

inkommande ärenden samt utställa räkningar beträffande kontrollverksamheten,

vilket fordrade betydligt större specialkunskaper än de, som

kunde förutsättas hos ett vanligt kanslibiträde, ty med den begränsade

personal, som föreslagits för den radiofysiska institutionen, komme kraven

på kunskap och omdömesförmåga vid ifrågavarande arbeten att få lov att

ställas jämförelsevis höga. Vid debiteringen av avgifter måste sålunda specialkännedom

örn de utförda arbetenas art i många fall förutsättas för att

icke föreståndaren eller avdelningsföreståndarna måste ingripa även i ifrågavarande

göromål. För närvarande hade jubileumsfonden i sin tjänst en för

arbetet kompetent och erfaren person, vilkens löneförmåner trots extra

arvode från kontrollverksamheten dock icke motsvarade mer än ungefär

lönegraden A 6. Vid en eventuell nytillsättning av befattningen torde man

emellertid få räkna med, att en kompetent kraft ej kunde erhållas för

lägre lön än lönegraden A 9.

Lönenämnden hade föreslagit, att det särskilda arvodet till föreståndaren

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition Nr 7/,.

för den radiofysiska institutionen skulle utgå som personligt lönetillägg.

Härtill kunde framhållas att föreståndarbefattningen med hänsyn till omfattningen

av det kontrollarbete, som skulle bedrivas vid institutionen,

icke torde medgiva samma förmåner beträffande fri vetenskaplig forskning

som en ordinarie professur i fysik vid rikets universitet och högskolor.

Örn man för framtiden skulle kunna erhålla kompetent arbetskraft, som

kunde hålla institutionens vetenskapliga verksamhet på en hög standard

och samtidigt leda den omfattande kontrollverksamheten på ett tillfredsställande

sätt, torde därför ett tilläggsarvode, som gjorde befattningen i

ekonomiskt avseende något bättre ställd än en befattning såsom professor

i fysik vid läroanstalt, vara nödvändigt. Ett dylikt arvode vore även lämpligt

för att föreståndaren till förmån för det vetenskapliga arbetet skulle

kunna avstå från privata, tillfälliga arbeten.

Lönenämndens anmärkning beträffande biträdande byråingenjörens arvode

vore befogad. På grund av ökningen av antalet röntgenanläggningar

under de senaste åren uppstode en inkomstökning för statsverket utöver

vad som tidigare beräknats, varigenom kostnaden för ett dyrtidstillägg

å biträdande byråingenjörens arvode torde kompenseras.

Beträffande lönenämndens anmärkning mot den föreslagna assistentbefattningens

lönegradsplacering kunde framhållas, att denna befattning

tillsattes vid radiumhemmets fysiska laboratorium redan år 1926, och hade

sedan dess innehafts av den person, som föreslagits för platsen därest omorganisationen

skulle komma att genomföras. Assistentens arbetsuppgifter

hade sedan år 1927 varit väl fixerade och därefter icke undergått annan

förändring än att arbetsmängden väsentligen ökats. Befattningshavaren

deltoge sålunda sedan år 1927 i samtliga arbeten för terapikontrollverksamheten.

för vilket 6—7 månader årligen för närvarande helt toges i

anspråk. Härutöver deltoge assistenten i arbeten å radiumhemmet under

sammanlagt cirka 2 månader av året och vid vetenskapliga arbeten å radiofysiska

institutionen 1—2 månader om året. På grund av mångårigt arbete

med radium och röntgen åtnjöte denne befattningshavare i förslaget angivna

2 månaders årlig semester. Förslaget att avlöna assistenten med ett

arvode i avvaktan på närmare erfarenhet i fråga om de med tjänsten

förenade göromålen syntes sålunda icke motiverat.

Vid en så ytterst speciell verksamhet, som här avsåges, vore en av de

väsentliga svårigheterna att erhålla kompetent arbetskraft för sådana delar

av arbetet, som fordrade stor erfarenhet men ej något större mått av teoretiska

kunskaper. Som exempel å arbeten, som fordrade en assistent med

dessa kvalifikationer, kunde nämnas: uppställning och inkoppling av ömtåliga

instrument för strålningsmätningar eller anordningar för högspänningsmätningar,

samt verkställande av observationer å mätinstrument, ofta

under på grund av strålning och högspänning för både personal och instrument

riskfyllda förhållanden. För dylika arbeten vore en inom specialområdet

rutinerad person oundgängligen nödvändig, och det löpande arbetets

regelmässiga fullföljande torde komma att äventyras, örn anställningsförhållandena

bleve sådana, att man måste räkna med de betydande

olägenheter, som ofia återkommande personbyten medförde.

Det syntes därför i förevarande fall vara av behovet påkallat att såsom

föreslagits inrätta en fast befattning i lönegraden A 14 med sådana kompetensfordringar,

att en person med långvarig praktisk erfarenhet kunde

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 4.

erhållas för befattningen. Denna erfarenhet borde helst vara förvärvad

genom tjänstgöring vid den radiofysiska institutionen.

Då assistenten skulle medverka i de arbeten, genom vilka statsverkets

inkomster för kontrollverksamheten skulle erhållas, torde här framförda

synpunkter böra tillmätas väsentlig betydelse, därest icke denna i och för

sig viktiga del av institutionens arbetsuppgifter skulle äventyras.

Lönenämnden hade som sin mening framhållit, att inplacering i löneklass

borde ske så att vederbörande hänfördes till den löneklass, i vilken lönen

närmast överstege den avlöning han tidigare ägt uppbära. För den radiofysiska

institutionens vidkommande skulle detta i en del fall medföra

uppenbara orättvisor. På grund av det ogynnsamma ränteläget hade de

medel, som kunnat årligen reserveras för driften av forskningsavdelningarna,

väsentligen understigit vad man tidigare beräknat (40,000—50,000

kronor i stället för 70,000 kronor). På grund härav hade, för att undvika

att för driften nödvändig personal måste uppsägas, lönerna begränsats så

mycket som möjligt. Personalen hade med förståelse för svårigheterna funnit

sig häruti, varvid man även beaktat, att jubileumsfondens lönestat

under forskningsavdelningarnas hittillsvarande verksamhetstid haft provisorisk

karaktär, delvis på grund av de planer på omorganisation, som nu

förelåge och under denna tid utarbetats.

Framhållas borde även, att för en del befattningshavare en övergång i

statstjänst bomme att medföra en icke oväsentlig inkomstminskning genom

att arbeten, som hittills utförts mot särskild ersättning, nu vore avsedda

att inordnas i institutionens verksamhet, varigenom vissa löneförmåner

komme att bortfalla. Att i detalj bedöma vad som i varje fall vore rättvist

och skäligt torde vara utomordentligt svårt, men i varje fall syntes det

mindre lämpligt att använda den av lönenämnden föreslagna principen för

inplacering i löneklass.

I jubileumsfondens utredning beträffande den radiofysiska institutionen

hade tjänstårsberäkning föreslagits böra ske från den tid, när vederbörande

varit anställd två år vid radiumhemmets fysiska laboratorium eller jubileumsklinikens

radiofysiska forskningsavdelning. För att emellertid åstadkomma

en rättvis och skälig löneklassplacering och samtidigt beakta lönenämndens

utlåtande hade under hänsynstagande till de olika för bedömandet

av ifrågavarande problem föreliggande omständigheterna nytt förslag

till löneklassplacering upprättats (jfr handlingarna i ärendet).

De båda till Konung Gustaf V:s jubileumsklinik hörande forskningsavdelningarna

äro dels sjukhusinstitutioner, oundgängliga i karolinska

sjukhusets och särskilt radiumhemmets verksamhet, dels självständigt

arbetande forskningsavdelningar med uppgift att främja det vetenskapliga

studiet av kräftsjukdomarna. Den svulstpatologiska forskningsavdelningen

utför histologiskt-diagnostiska undersökningar för radiumhemmets

räkning, den radiofysiska svarar för kontrollen av apparaturen vid radiumhemmet

och användningen av denna apparatur samt står till förfogande

för karolinska sjukhusets övriga röntgenterapeutiska och röntgendiagnostiska

avdelningar ävensom för vissa andra av landets sjukvårdsinrättningar.

Avdelningarnas forskningsarbete kommer i främsta rummet radiumhemmet

och karolinska sjukhuset i övrigt till godo men är till gagn även för de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7 4.

andra sjukvårdsanstalter, där radium- eller röntgenterapi bedrives. Vid

avdelningarna meddelas specialundervisning för de läkare, som äro anställda

vid radiumhemmet eller där tjänstgöra.

Enligt gällande överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt

styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen uppdelas de av forskningsavdelningarnas

verksamhet föranledda utgifterna enligt vissa grunder

mellan statsverket och jubileumsfonden. En del av befattningshavarna

äro anställda av staten, andra åter — däribland föreståndarna — av

jubileumsfonden. Denna uppdelning av ansvaret för avdelningarnas ekonomi

och personal har, såsom av det föregående framgår, medfört olägenheter.

Då härtill kommit, att den ekonomiska grunden för avdelningarnas verksamhet

numera icke är tillräckligt säker och starka skäl befunnits tala

för att den radiofysiska avdelningen ålägges lagstadgad skyldighet att

utöva tillsyn över radiologiskt arbete i vårt land, har jubileumsfondens

styrelse förordat, att forskningsavdelningarna omvandlas till statsinstitutioner.

Förslaget innebär, att staten ikläder sig kostnaderna för avdelningarnas

verksamhet, till den del dessa kostnader ej bestridas av inflytande ersättningar

för kontroll av radiologiskt arbete, och att jubileumsfonden och

cancerföreningen sålunda skiljas från ansvaret för de med forskningsverksamheten

förenade löpande utgifterna. Emellertid förutsättes, att fonden

och föreningen skola från den s. k. Forsgrénska fonden lämna årliga anslag

till det vetenskapliga arbetet och att statsövertagandet skall ske under

sådana former, att staten genom av jubileumsfonden tillskjutna engångsbelopp

erhåller ersättning för de på grund av förstatligandet ökade nettokostnaderna

för statsverket. Enligt förslaget skall sålunda jubileumsfonden

såsom kompensation för den genom svulstpatologiska institutionens

förstatligande uppstående ökningen med omkring 25,000 kronor av statsverkets

årskostnader till Kungl. Majit och kronan överlämna ett belopp av

625,000 kronor. Den årliga kostnaden för den radiofysiska institutionen

har enligt det föregående beräknats till 131,200 kronor, innebärande en

utgiftsökning för statsverket av 108,500 kronor. Då emellertid avgifterna

för kontrollverksamheten beräknats till 90,500 kronor, kommer ökningen

av statsverkets utgifter att stanna vid 18,000 kronor. Såsom kompensation

härför skall jubileumsfonden enligt förslaget till Kungl. Majit och

kronan överlämna ett belopp av 450,000 kronor.

Statskontoret har ansett den ifrågasatta överenskommelsen mellan statsverket

och jubileumsfonden samt förslaget i övrigt vara så avvägt, att

anledning knappast syntes föreligga att av statsfinansiella skäl motsätta

sig detsamma.

Det föreliggande förslaget avgavs i november 1939. Sedan dess ha de

ökade kostnaderna för rörligt tillägg och dyrtidstillägg medfört en höjning

av de i förslaget beräknade lönekostnaderna och följaktligen en rubbning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

av den jämvikt mellan jubileumsfondens engångsersättning och den årliga

utgiftsökningen för statsverket, som i förslaget eftersträvats. Efter framställning

under liand av mig lia styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen

undersökt möjligheterna att återställa denna jämvikt på grundval

av de i november 1940 rådande löneförhållandena. Såsom av handlingarna

i ärendet framgår, ha styrelserna beräknat, att lönekostnaderna

för de befattningshavare, som enligt förslaget skola övergå i statstjänst

eller nyanställas, genom levnadskostnadsstegringen höjas med 8,940 kronor.

Enligt ett av styrelserna i november 1940 fattat beslut skall denna

merutgift kompenseras dels därigenom, att cancerföreningen till statsverket

överlämnar ett kontant belopp av 45,000 kronor, dels genom att cancerföreningens

Forsgrénska fond tills vidare övertager vissa till 6,640 kronor

beräknade lönekostnader, som enligt det ursprungliga förslaget skulle

bestridas av statsverket, dels ock genom sänkning av löneställningen för

kanslibiträdet vid radiofysiska institutionen från lönegraden A 9 till lönegraden

A 7. Vidare förutsättes enligt samma beslut dels att cancerföreningen

skall tills vidare, utöver de tidigare angivna anslagen för vetenskapligt

arbete, lämna radiofysiska och svulstpatologiska institutionerna

ett årligt anslag av sammanlagt 2,000 kronor till materielanskaffning för

vetenskaplig forskning, dels ock att de löneutgifter, som enligt det nu

nämnda åtagandet skola tills vidare utgå av Forsgrénska fonden, överföras

till statsverkets lönestat i den män lönekostnaderna för personal i statstjänst

åter minskas till den nivå, som gällde i november 1939.

För egen del anser jag mig kunna i princip biträda förslaget i den

utformning det erhållit genom det av jubileumsfonden och cancerföreningen

i november 1940 fattade beslutet. Jag har emellertid ställt mig frågan,

om det icke vore tillräckligt att till statsinstitution omvandla endast den

radiofysiska forskningsavdelningen, som vid bifall till det i propositionen

1941: 73 framställda förslaget kommer att omhänderhava sådana särskilda

funktioner, att statsdrift framstår såsom önskvärd. Verksamheten vid den

svulstpatologiska avdelningen skulle i sådant fall under oförändrade former

ombesörjas av jubileumsfonden. Ehuru jag särskilt med hänsyn till vad

in gen jers vetenskapsakademien yttrat anser skäl tala för en sådan lösning,

har jag dock icke funnit mig böra förorda ett sådant partiellt förstatligande,

dels emedan därigenom skulle uppstå vissa rent praktiska olägenheter

vid samarbetet mellan avdelningarna och dels emedan det icke är

fullt klart, att jubileumsfonden skulle för någon längre tid kunna finansiera

den svulstpatologiska avdelningens icke minst för karolinska sjukhuset

betydelsefulla verksamhet. Jag tillstyrker därför i likhet med statskontoret

och de i ärendet i övrigt hörda myndigheterna, att såväl den

radiofysiska som den svulstpatologiska avdelningen omorganiseras till statsinstitutioner,

lämpligen från och med den 1 juli 1941. Jag förutsätter härvid,

att lagstiftning rörande ökat skydd vid radiologiskt arbete kommer

till stånd i anslutning till vad i propositionen 1941: 73 föreslagits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt. 23

I enlighet med jubileumsfondens åtagande torde såsom villkor för förstatligandet

böra gälla, att till Kungl. Majit och kronan överlämnas från

jubileumsfonden (025,000 + 450,000 =) 1,075,000 kronor, förutom avdelningarnas

inventarier och utrustning, och från cancerföreningen 45,000 kronor,

att av Forsgrénska fonden och cancerföreningen bestridas utgifter för

vetenskapligt arbete m. m. på sätt av jubileumsfondens styrelse angivits

samt att det genom kontrollverksamheten ökade lokalbehovet tillgodoses

genom en av jubileumsfonden bekostad tillbyggnad till radiofysiska institutionen.

Jag har icke förbisett, att de kristillägg, som enligt beslut av

1940 års urtima riksdag skola utgå till vissa av de vid forskningsavdelningarna

anställda, medföra en ökning av statsverkets årliga kostnader utöver

vad av jubileumsfondens styrelse i november 1940 beräknats, på grund

varav en ytterligare höjning av de av fonden och cancerföreningen garanterade

ersättningsbeloppen skulle kunna ifrågasättas. Då emellertid ersättningsbeloppen

torde böra bestämmas med utgångspunkt i de vid en viss

bestämd tidpunkt rådande förhållandena och den ifrågasatta regleringen av

mellanhavandet mellan statsverket, fonden och föreningen lämnar statsverket

full rörelsefrihet för framtiden (jfr nedan), torde från statsverkets

sida icke böra resas anspråk på en ytterligare uppräkning av ersättningsbeloppen.

En omräkning av dessa ersättningar torde ej heller böra föranledas

av de jämkningar i kostnadskalkylerna, som uppstå vid bifall till de av

mig i det följande föreslagna ändringarna i jubileumsfondsstyrelsens förslag.

Vad förslagets detaljer beträffar, må följande anföras:

Förslaget förutsätter, att vissa av forskningsavdelningarnas befattningshavare

skola med hänsyn till deras forsknings- och undersökningsuppgifter

upptagas på karolinska institutets och de övriga på karolinska

sjukhusets stat. Statskontoret har i anslutning till vissa av direktionen över

karolinska sjukhuset anförda synpunkter förordat, att samtliga tjänster

skola uppföras på karolinska sjukhusets stat under en särskild avdelning.

Då forskningsavdelningarna avses skola inordnas under karolinska institutet

som dess institutioner men samtidigt kvarstå som delar av jubileumskliniken,

har jag för egen del funnit övervägande skäl tala för det av

jubileumsfondens styrelse framställda förslaget. Jag utgår emellertid från

att avdelningarna i administrativt hänseende helt anslutas till karolinska

sjukhuset och att den nämnd, som skall reglera och öva tillsyn över samarbetet

mellan radiumhemmet och forskningsinstitutionerna, skall taga befattning

endast med frågor, som äga samband med forskningsverksamheten.

Då redan enligt de nu gällande bestämmelserna, vilka i denna del

icke torde böra ändras, jubileumsfondens styrelse äger utse en representant

att såsom ledamot deltaga i direktionens flir karolinska sjukhuset

överläggningar och beslut i ärenden, som beröra jubileumskliniken, torde

det icke vara behövligt att, såsom jubileumsfondsstyrelsen föreslagit,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh

komplettera direktionen med en representant för fysisk forskning. Däremot

har jag intet att erinra mot att i direktionen beredes plats för en representant

för medicinalstyrelsen, som enligt vad i propositionen 1941:73

förutsatts skall fungera som chefsmyndighet beträffande kontrollverksamheten.

Denne representant bör äga deltaga i direktionens överläggningar

i ärenden, som beröra denna kontrollverksamhet, med rätt att få avvikande

mening antecknad till direktionens protokoll.

Enligt förslaget skola föreståndarbefattningarna omvandlas till professurer

i svulst- och strålpatologi samt i medicinsk strålningsfysik och en ordinarie

tjänst som laborator i svulst- och strålpatologi inrättas i stället för

den nuvarande assistentbefattningen på karolinska sjukhusets stat. Lärarkollegiet

vid karolinska institutet ävensom kanslersämbetet lia funnit beteckningen

radiopatologi för professuren och laboratorst jönsten i svulstoch

strålpatologi mer adekvat och ha vidare föreslagit, att beteckningen

medicinsk strålningsfysik utbytes mot radiofysik. Jag anser mig böra

ansluta mig till lärarkollegiets och kanslersämbetets mening. I överensstämmelse

härmed torde forskningsinstitutionerna böra benämnas radiopatologiska

respektive radiofysiska institutionen.

Jubileumsfondsstyrelsen har föreslagit, att de båda ifrågavarande professorerna

skola äga rätt till säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium

i likhet med institutets övriga professorer men utan skyldighet

för dem att deltaga i handläggningen av andra ärenden än sådana, som beröra

de egna institutionerna. Enligt lärarkollegiets uppfattning böra

nämnda professorer icke vara ordinarie medlemmar av kollegiet. Kanslersämbetet

har däremot tillstyrkt det av jubileumsfondens styrelse framställda

förslaget. Jag ansluter mig till kanslersämbetets uppfattning och förutsätter,

att Kungl. Maj:t skall äga utfärda närmare bestämmelser i anslutning till

sistnämnda förslag. Enligt jubileumsfondsstyrelsens förslag skola de nuvarande

innehavarna av föreståndartjänsterna utan ansökan kallas till innehavare

av professurerna. Då lärarkollegiet och kanslersämbetet icke framställt

erinran häremot, biträder jag förslaget och har för avsikt att senare,

därest riksdagen bifaller förslaget om forskningsavdelningarnas omorganisation,

föreslå Kungl. Majt att utnämna Sievert och Reuterwall till professorer

i radiofysik respektive radiopatologi vid karolinska institutet från och

med den 1 juli 1941.

Den i framställningen förordade personalorganisationen har i stort sett

lämnats utan erinran i de i ärendet avgivna yttrandena. Även jag anser

mig kunna i huvudsak biträda förslaget i dessa delar. Såsom i förslaget

förutsatts, bör icke personalorganisationen — liksom ej heller de anslagsmedel,

som ställas till förfogande — vara för statsverket för framtiden

i detaljerna eller till beloppen bindande. Staten bör äga rätt att, på sätt

sker med andra likartade anslag till vetenskaplig forskning, ändra personalorganisationen

samt höja eller sänka anslagsmedlen i den mån anled
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Marits proposition Nr 7Jh

ning härtill befinnes föreligga. I anslutning härtill får jämväl förutsättas,

att de löneutgifter, som enligt det av jubileumsfondens styrelse i november

1940 fattade beslutet skola tills vidare bestridas av Forsgrénska fonden,

övertagas av statsverket i den mån lönekostnaderna för personal i statstjänst

åter minskas till den nivå, som gällde i november 1939, och i den

mån dessa löneutgifter prövas vara av behovet påkallade. Anmärkas bör

vidare, att de för kontrollverksamheten avsedda befattningarna torde böra,

på sätt direktionen för karolinska sjukhuset anfört, tillsättas först i den

mån oundgängligt behov av befattningarna visas föreligga.

Enligt förslaget skola med befattningarna som professor och föreståndare

förenas samma löneförmåner, som tillkomma professor vid karolinska

institutet, och professorn i radiofysik i egenskap av institutionsföreståndare

äga härutöver uppbära ett årligt arvode av 1,500 kronor, eller samma arvode

som överläkare vid karolinska sjukhuset. Från myndigheternas sida har ej

framställts annan erinran häremot än att statskontoret och allmänna lönenämnden

uttalat sig för att arvodet erhåller karaktär av personligt lönetillägg.

Något motsvarande arvode för professorn i radiopatologi har jubileumsfondens

styrelse icke upptagit. Enligt handlingarna i ärendet har

förutsatts, att ersättning till denne professor för patologisk-histologiska

undersökningar skall bestridas av patientavgifter. Såsom allmänna lönenämnden

påpekat, uppbär emellertid föreståndaren för radiopatologiska

avdelningen numera dels föreståndararvode med 1,500 kronor för år, dels

ock i likhet med föreståndaren vid sjukhusets patologiska avdelning ersättning

för patologiska undersökningar med högst 4,500 kronor för år. För

egen del biträder jag förslaget i vad det avser professorernas löneställning.

Vad åter angår de ifrågasatta särskilda arvodena, torde i enlighet med lönenämndens

förslag de ersättningsbelopp, som nu utgå till föreståndaren för

radiopatologiska avdelningen, böra jämväl i fortsättningen bibehållas. Då

med befattningen som föreståndare för radiofysiska institutionen torde böra

förenas samma föreståndararvode som tillkommer föreståndaren för radiopatologiska

institutionen, vill jag biträda det från jubileumsfondens sida i

denna del framlagda förslaget.

Allmänna lönenämnden har befarat, att svårigheter skola möta att för

ett arvode av 6,000 kronor för år förvärva kvalificerad innehavare av befattningen

såsom biträdande byråingenjör och har antytt möjligheten av

att detta arvode förenas med dyrtidstillägg. I avbidan på närmare erfarenhet

i det av lönenämnden angivna hänseendet torde emellertid föreliggande

förslag böra nu biträdas. I enlighet med numera tillämpade principer

bör på arvodet i fråga icke utgå dyrtidstillägg.

Lönenämnden har vidare förordat, att befattningen som assistent vid

radiofysiska institutionen tills vidare avlönas med arvode i avvaktan på

närmare erfarenhet i fråga om de med tjänsten förenade göromålen. Då

den i anledning av remissyttrandena avgivna promemorian ger vid han
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

den, att sadan erfarenhet redan föreligger, och jag icke funnit anledning

till erinran mot jubileumsfondsstyrelsens förslag, förordar jag, att nämnda

befattningshavare placeras i lönegraden A 14.

Enligt föreliggande förslag skulle en nu på karolinska sjukhusets stat

uppförd befattning i lönegraden A 7 som tekniskt biträde ersättas med

en befattning i lönegraden A 11 som föreståndarinna för preparationsarbeten,

till vilken skulle överflyttas den nuvarande av jubileumsfonden avlönade

föreståndarinnan för sådana arbeten. Lönen till sistnämnda befattningshavare

motsvarar enligt utredningen i ämnet ungefärligen lönegraden

All. Såsom av det följande kommer att närmare framgå (sid. 34),

har direktionen för karolinska sjukhuset uttalat sig för en omorganisation

av föreståndarinnepersonalen vid jubileumskliniken. Med hänsyn härtill

finner jag det icke lämpligt, att en ordinarie föreståndarinnebefattning

i lönegraden A 11 upprättas för radiopatologiska forskningsinstitutionen.

Jag föreslår, att den nuvarande befattningen som tekniskt biträde

bibehålies samt att den befattningshavare, som nu är anställd på jubileumsfondens

stat, erhåller ersättning i form av personligt lönetillägg för

den löneminskning, hon åsamkas, därest hon överflyttas på den ifrågavarande

befattningen som tekniskt biträde. Denna ersättning torde Kungl.

Majit få framdeles efter erforderlig utredning bestämma. Ersättningen

torde lämpligen böra bestridas från vederbörande anslagspost till avlöningar

till ordinarie tjänstemän.

Jubileumsfonden har föreslagit, att vid radiofysiska institutionen inrättas

en befattning i lönegraden A 9 som kanslibiträde, tillika registrator

och redogörare. Medicinalstyrelsen har uttalat tvekan, huruvida de uppgifter,

som skulle åvila innehavaren av denna befattning, kunna motivera

en så hög lönegrad som den i framställningen förordade. Statskontoret

har utgått från att dessa uppgifter kunna omhänderhavas av sjukhusets

sysslomanskontor, vars arbetskrafter, örn så erfordras, i sådant fall borde

förstärkas med icke-ordinarie befattningshavare i lägre lönegrad. Allmänna

lönenämnden har framfört liknande synpunkter. För egen del har jag med

hänsyn till vad i förutnämnda promemoria anförts icke velat motsätta

mig inrättandet av en sådan tjänst vid radiofysiska institutionen. Intill

dess närmare erfarenhet vunnits rörande de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna,

torde dock befattningen böra erhålla extra ordinarie karaktär.

Lämpligen bör tjänsten tills vidare betecknas såsom kameralbiträde och

hänföras till 8 lönegraden.

Lönenämndens uppfattning rörande frågan om rätt för de befattningshavare,

som överföras i statstjänst, att för löneklassplacering tillgodoräkna

tidigare tjänstgöring, anser jag mig böra biträda. I likhet med lönenämnden

förordar jag vidare, att de befattningar, som enligt framställningen

skola tills vidare uppehållas på förordnande, under denna tid förenas med

de löneförmåner, som i framställningen föreslagits. På dessa löneförmåner

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majlis ''proposition Nr 7''Jj.

bör dyrtidstillägg icke utgå. Frågan om de särskilda semesterförmåner,

som kunna befinnas böra tillkomma befattningshavare vid radiofysiska

forskningsinstitutionen, liksom även frågan örn tillgodoräknande i pensionshänseende

av tidigare tjänstgöring, torde i andra sammanhang komma att

upptagas av chefen för finansdepartementet.

I övrigt finner jag mig böra förorda den föreslagna personalorganisationen

och den för befattningshavarna ifrågasatta löneställningen. Jag utgår

från att de vid institutionerna anställda befattningshavarna skola vara

skyldiga att utan särskild ersättning meddela den undervisning för karolinska

institutets räkning, som ålägges dem. På sätt direktionen för karolinska

sjukhuset föreslagit böra dessa befattningshavare jämväl vara skyldiga

att fullgöra de arbetsuppgifter, som erfordras för karolinska sjukhusets

räkning. Självfallet får härvid förutsättas, att sådana arbetsuppgifter

icke åläggas institutionernas föreståndare, att institutionernas övriga

verksamhet därav lider avbräck.

Jämväl kostnadsberäkningarna biträder jag med de ändringar, som framgå

av vad av mig nu anförts och under iakttagande att — i enlighet med

jubileumsfondens och cancerföreningens i november 1940 fattade beslut —

anslagsmedel ej beräknas för amanuens vid radiopatologiska institutionen

(3,000 kronor), medicinsk expert vid radiofysiska institutionen (1,000 kronor)

samt arvoden till tillfälliga biträden vid sistnämnda institution (2,400

kronor). Dessa kostnader skola enligt beslutet bestridas av medel från Forsgrénska

fonden. På sätt statskontoret framhållit böra inflytande kontrollavgifter

tillgodoföras en särskild titel på riksstatens inkomstsida. Förslag

härom torde i annat sammanhang få föreläggas riksdagen.

Därest riksdagen bifaller det av mig förordade förslaget, torde den nu

gällande överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan samt jubileumsfonden

och cancerföreningen böra ersättas med ny överenskommelse,

som av Kungl. Majit träffas med fondens och föreningens styrelser i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av mig i det föregående anförts. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av direktionen för

karolinska sjukhuset härutinnan fatta beslut samt meddela de närmare

bestämmelser i övrigt, som erfordras för förslagets genomförande.

3. Översyn av sjukhusens personalorganisation m. m.

Direktionen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 erinrat,

att Kungl. Majit anbefallt direktionen att taga i förnyat övervägande

frågan om personalorganisationen vid sjukhusen. Då karolinska sjukhusets

beläggning kunnat påbörjas fiirst vid en senare tidpunkt än ursprungligen

beräknats och sjukhuset därefter drivits endast i begränsad omfattning,

syntes emellertid de erfarenheter, som hittills vunnits i fråga örn personal
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition Nr 7 4.

behovet, icke giva en tillräcklig grundval för ett slutgiltigt bedömande av

personalorganisationen.

I vissa avseenden syntes dock behovet av mindre jämkningar i fråga

örn personalbehovet redan nu framträda med tillräcklig tydlighet för att

förslag i sådant avseende kunde framläggas. Direktionen kom me att i det

följande redogöra härför i samband med behandlingen av de särskilda

anslagsposter, som därav berördes. Därvid komme direktionen även att i

viss man ingå på frågor, som föranleddes av den maning till inskränkningar

i fråga om statens utgifter, som chefen för ecklesiastikdepartementet

i skrivelse den 26 juli 1940 riktat till direktionens ordförande och som

direktionen funne det vara angeläget att efterfölja i den utsträckning, som

förhållandena kunde medgiva vid de av direktionen förvaltade sjukhusen.

För utrönande av dels möjligheterna till besparingar och dels den organisation

av sjukhusens personaluppsättning, som under sjukhusens fortsatta

drift kunde visa sig mest ändamålsenlig, hade direktionen för avsikt

att, därest Kungl. Majit icke hade något att däremot erinra, vid vakans

på befattningar, som vöre uppförda på sjukhusens stat, försöksvis i den

utsträckning, som kunde befinnas möjlig, förordna vakansvikarier med

andra arbetsuppgifter än vad för befattningarna avsetts och med avlöning,

understigande eller högst uppgående till den för vederbörande befattning

gällande avlöningen. Direktionen ville emellertid framhålla, att,

då dessa sjukhus, såvitt nu kunde bedömas, komme att Tinder nästföljande

budgetår drivas i vidgad omfattning i förhållande till vad fallet varit under

det gångna budgetåret och även i viss mån bleve fallet under innevarande

budgetår, det icke syntes möjligt att undgå ökningar av anslagen till sjukhusen.

Medicinalstyrelsen har funnit vad direktionen föreslagit beträffande

vakansvikarier kunna, om det icke tillämpades med den allra största försiktighet,

förorsaka svåra rubbningar i sjukhusens verksamhet ur medicinsk

synpunkt. En självklar förutsättning för en reduktion i befattningarnas

antal och innehavarnas kapacitet (avlöning) syntes vara, att de för

vården ansvariga medicinskt sakkunniga cheferna funne den vara förenlig

med sjukvårdens tillfredsställande bedrivande.

Statskontoret har satt i fråga, örn icke sjukhusen beträffande personal

vore i viss mån överorganiserade och om icke således antalet befattningshavare

borde kunna reduceras, utan att den sjukvårdande verksamheten

därigenom äventyrades. Även örn det under mera normala statsfinansiella

förhållanden kunde anses försvarligt att giva sjukhusen en mönsterorganisation,

inom vilken utrymme gåves åt krav på en långtgående differentiering

av olika arbetsuppgifter, syntes det i nuvarande helt ändrade statsfinansiella

läge ofrånkomligt, att utan dröjsmål vittgående rationaliseringsåtgärder

vidtoges i syfte att nedbringa de mycket avsevärda statliga utgifterna

för sjukhusen. Kravet på en omedelbar översyn av personalorganisationen

syntes därför statskontoret böra bestämt upprätthållas.

Statskontoret förfogade icke över erforderlig sakkunskap för bedömande

av sjukhusorganisatoriska frågor, varför ämbetsverket icke såge sig i stånd

att anvisa möjliga besparingar. Åt direktionen syntes böra uppdragas att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition Nr 7/h

inkomma med förslag till de besparingsåtgärder, vilka med minsta olägenhet

skulle kunna vidtagas i syfte att nedbringa statens nettokostnader för

sjukvården från det i anslagsäskandena beräknade beloppet, 4,5 miljoner

kronor, till förslagsvis det för innevarande budgetår beräknade beloppet,

3,8 miljoner kronor.

Då en minskning av antalet befattningshavare förutsatte en viss rörlighet

hos den återstående personalen, hade ämbetsverket icke något att

erinra mot att direktionen bemyndigades att å vakanta befattningar förordna

vakansvikarier med andra arbetsuppgifter än vad för befattningarna

avsetts. Statskontoret förutsatte härvid, att ersättningen till dessa vakansvikarier

i intet fall bestämdes till högre belopp än som skulle tillkomma

vederbörande jämlikt föreskrifterna i gällande avlöningsreglementen vid

förordnande å den vakanta tjänsten.

I detta sammanhang ville statskontoret erinra om den betydande disproportionen

mellan de olika kategorierna underläkare vid sjukhusen. Medan

sålunda det sammanlagda antalet tredje underläkare uppginge till endast

10, utgjorde motsvarande siffror för förste och andre underläkare 26, respektive

47. Med särskilt beaktande av den löneförbättring, som provisoriskt

tillerkänts tredje underläkarna genom beslut av 1940 års lagtima riksdag

(från lönegrad Ex 15 till lönegrad Ex 18), syntes antalet i denna underläkargrupp

böra ökas på bekostnad av de båda andra kategorierna. Detta

önskemål torde kunna tillgodoses vid uppkommande vakanser.

Då vårdplatsantalet vid karolinska sjukhusets ögonklinik efter överflyttningen

från serafimerlasarettet skulle vara ungefär detsamma som tidigare,

borde den av överflyttningen betingade ökningen av anslagen till

karolinska sjukhuset motvägas av en någorlunda jämförlig besparing å

anslagen till lasarettet. En jämförelse i detta avseende mellan avlöningskostnaderna

för sjukhusen hade utvisat en ökning i karolinska sjukhusets

stat av 148,113 kronor och en minskning i serafimerlasarettets stat av

73,140 kronor. Ögonklinikens överflyttning till karolinska sjukhuset skulle

alltså medföra mer än en fördubbling av avlöningskostnaderna. Särskilt

anmärkningsvärt syntes vara, att delposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat vid karolinska sjukhuset skulle komma att öka med icke

mindre än i runt tal 51,000 kronor, medan besparingen å motsvarande

delpost i seraf imerlasarettets stat endast skulle uppgå till i runt tal 8,500

kronor.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet, i vars yttrande universitetskanslern

instämt, anser det nödvändigt, att det av direktionen begärda

bemyndigandet att på visst sätt förordna vakansvikarier begränsas till

sådana befattningar, som icke ha direkt med sjukvården eller undervisnings-

och forskningsverksamheten att göra, och att förändringar beträffande

andra befattningar endast få ske efter Kungl. Maj:ts prövning.

Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen framhållit,

att den för budgetåret 1941/42 beräknade ökningen av nettokostnaderna

så gott som helt föranleddes av dels den ökning av kostnaderna för garnisonssjukvården,

som orsakades av den förstärkta försvarsberedskapen och

som icke uppvägdes av någon inkomstökning, dels don kostnadsökning, som

statsmakternas beslut örn ibruktagandet av karolinska sjukhusets psykiatriska

klinik och ögonklinik medförde och som — vad anginge den psy
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

katriska kliniken — endast i jämförelsevis obetydlig utsträckning uppvägdes

av inkomstökning, dels ock den planerade utvidgningen av serafimerlasarettets

neurokirurgiska klinik.

Något, som i betydande grad varit ägnat att ge en ogynnsammare bild

av det ekonomiska resultatet av karolinska sjukhusets verksamhet än vad

s°m motsvarade verkliga förhållandet, vore den omständigheten, att någon

ersättning icke tillkomme sjukhuset för garnisonssjukvården. I propositionen

1930: 232 hade förutsatts, att för de på sjukhusets garnisonsavdelningar

intagna patienterna skulle erläggas ersättning för den verkliga vårdkostnaden.

Enligt propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag hade

emellertid sådan ersättning icke ansetts böra upptagas, då den omständigheten,

att nettoresultatet av sjukhusets verksamhet därigenom bomme att

te sig ogynnsammare än örn sjukhuset bokföringsmässigt erhållit ersättning,

ej synts böra tillmätas avgörande betydelse. Den militära sjukvården

hade på grund av rådande förhållanden tagit en avsevärt större andel i

sjukhusets verksamhet än vad från början beräknats. Om det skulle anses,

att ökningen av nettokostnaderna för karolinska sjukhusets drift vore alltför

hög, syntes det kunna tagas under förnyat övervägande, huruvida ej

ersättning borde utgå från fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården.

Den omfattning, vari militär sjukvård meddelades vid sjukhuset med

medel, utgående av anslag under åttonde huvudtiteln, innebure en överflyttning

till sistnämnda huvudtitel av utgifter, som rätteligen tillhörde

fjärde huvudtiteln, i avsevärt större omfattning än vad som torde ha beräknats,

då denna fråga underställts 1939 års lagtima riksdag. För att riksstaten

skulle ge en riktig bild av kostnadsfördelningen mellan huvudtitlarna

syntes ersättning för dessa utgifter böra utgå av anslag under fjärde

huvudtiteln på sätt som förutsatts av 1930 års riksdag. Ersättningsbeloppen

kunde uppskattas till omkring 1,000,000 kronor. Örn detta belopp upptoges

såsom inkomst av uppbördsmedel under sjukhusets omkostnadsanslag,

skulle anslagets nettobelopp kunna i motsvarande grad nedsättas.

Direktionen skulle snarast möjligt låta verkställa en allmän översyn av

personalorganisationen vid sjukhusen. Redan nu ville emellertid direktionen

meddela, att rådande onormala förhållanden beträffande sjukvården

under tiden för beredskapstjänstgöringen ej möjliggjort ett rationellt

utnyttjande av tillgängliga läkare och sjuksköterskor vid sjukhusen

för den egentliga sjukvårdens och undervisningens behov därstädes. Direktionen

ville också erinra därom, att den fastställda sjukvårdsorganisationen

ännu icke kunnat i något hänseende fullt tillämpas. Den nyanskaffade

utrustningen vid karolinska sjukhuset hade ej inom alla delar av sjukhuset

kunnat fullt tagas i bruk utan vore delvis under utprovning och

installation. Vid serafimerlasarettet åter hade under innevarande år, bland

annat på grund av Kungl. Maj:ts beslut örn mottagande därstädes av finska

krigsinvalider, normala förhållanden i fråga örn verksamheten ej varit

rådande. De tillfälliga anordningar, som där i anledning härav måst träf
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7/t.

fas, hade först helt nyligen kunnat helt avvecklas. En prövning av personalorganisationen

måste, så vitt direktionen kunde finna, grunda sig på

någorlunda normala förhållanden. Direktionen ansåge sig också böra framhålla,

att direktionens arbetsbörda varit och fortfarande vore synnerligen

betungande, samt att många stora och viktiga frågor måst undanskjutas

på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter medhinna

undersökningar och utredningar, som för sjukhusets verksamhet och

organisation vore av vital betydelse.

Statskontoret hade i olika sammanhang gjort gällande, att direktionen

borde kunna anvisa åtskilliga nya vägar för vinnande av besparingar. Utan

att vilja bestrida nödvändigheten av att inom direktionens verksamhetsområde

en sträng sparsamhet särskilt under nu rådande förhållanden iakttoges

och möjliga inskränkningar vidtoges, ville direktionen betona, att det

här vore fråga om att söka bereda sjuka människor möjlighet att återvinna

hälsa och krafter, något som man i detta land sedan länge betraktat som

en av samhällets viktigaste angelägenheter. Vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet utbildades dessutom omkring hälften av Sveriges läkare,

och direktionen kunde icke taga på sitt ansvar att föreslå åtgärder, som

direkt måste sänka den svenska läkarutbildningens standard.

Vidare ville direktionen erinra därom, att direktionen vore skyldig följa

gällande författningsbestämmelser. Direktionen hade med glädje kunnat

konstatera, att under de besvärliga förhållanden på sjukvårdens område, som

rått under detta år — med den ofta ringa tillgången på läkare och sjukvårdspersonal

— befattningshavare därstädes i stor utsträckning tillfälligtvis

ställt sig till förfogande för att utföra även sådant arbete, vilket

icke kunnat åläggas dem, samt att sjuksköterskor och annan personal, vars

antal redan vore reducerat i förhållande till vad direktionen ursprungligen

föreslagit, i ett icke ringa antal fall i de sjukas intresse utsträckt sin tjänstgöring

vida utöver den tid, de enligt fastställda arbetsplaner haft skyldighet

att arbeta. Att emellertid kräva sådan utsträckt tjänstgöring även

framdeles med åsidosättande av numera gällande bestämmelser rörande

sjukvårdspersonalens tjänstgöringsförhållanden och arbetstid, ansåge direktionen

icke möjligt.

Direktionen hade också att följa av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända

avtal.

Sjukvården vid de under direktionen lydande sjukhusen vore till stor

del av speciell natur och krävde särskild sakkunskap. Det kunde under

sådana förhållanden icke undgås att kraven hiir måste ställas högre än på

åtskilliga andra håll samt att dessa sjukhus i utgiftshänseende ställde sig

avsevärt dyrare än andra sjukhus i landet. Från Stockholms stad och

Stockholms läns representanter hade också vid flera tillfällen med skärpa

framhållits, att de förpliktelser, som staten iklätt sig gentemot staden

och landstinget måste fullgöras, i all synnerhet som staden och landstinget

åtagit sig att bidraga till sjukhusens uppförande och även för sin del fullgjort

dessa åtaganden. Även i fråga örn den pol ikliniska verksamheten vid

serafimerlasarettet gällde en överenskommelse med Stockholms stad rörande

denna verksamhets framtida uppehållande.

Beträffande nedflyttningen av vissa andre underläkare till tredje underläkare

med avlöning numera i lönegraden Ex 18 ville direktionen framhålla,

att detta spörsmål sammanhängde med den utredning, som anför
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

trötts hälso- och sjukvårdssakkunniga. Direktionen avvaktade resultatet

av denna utredning.

I fråga om ögonklinikens överflyttning erinrades, att personal vid ögonpolikliniken

på serafimerlasarettet kvarstannade för bestridande av den

inre verksamhet, som där skulle fortgå. Dess avlöning inginge i serafimerlasarettets

stat med 10,739 kronor. Även anmärktes, att 5,400 kronor, som

från karolinska institutets avlöningsstat (amanuensarvoden) gottgjorts

serafimerlasarettet, icke gottgjordes karolinska sjukhuset. Den del av serafimerlasarettets

s. k. avlösningspersonal (nattsköterskor m. fl.), som tjänstgjort

på ögonkliniken, skulle fortfarande behövas på grund av kirurgiska

och neurologiska klinikens utvidgning. Avlöningskostnaden för denna personal

utgjorde 18,953 kronor. Till det beträffande serafimerlasarettet anförda

beloppet — 73,140 kronor — borde sålunda läggas de nämnda beloppen.

Summan — 108,232 kronor — utgjorde det belopp, som rätteligen

borde kunna jämföras med det för karolinska sjukhuset angivna eller

148,113 kronor. Skillnaden kunde i huvudsak förklaras av lokalförhållandena.

Ytinnehållet i ögonklinikens lokaler vid karolinska sjukhuset uppginge

till 4,199 kvm, medan motsvarande lokaler vid serafimerlasarettet

hade ett ytinnehåll av endast 1,724 kvm. Lokalerna vid karolinska sjukhuset

vore fördelade i fyra olika våningar, medan vid lasarettet kliniklokalerna

vore fördelade på endast två våningar och polikliniklokalen vore

förlagd i en särskild för samtliga polikliniker gemensam byggnad. Ytterligare

en omständighet, som ur personalsynpunkt vore av stor betydelse,

vore att sjukrummen på karolinska sjukhusets allmänna avdelningar innehölle

högst sex sängar, medan två salar på lasarettets ögonklinik innehölle

elva sängar och två salar åtta sängar vardera. De nya lokalernas större

utrymme måste medföra ökat städningsarbete och lokalernas fördelning i

flera våningsplan och mindre salar nödvändiggjorde en ökad sjukvårdspersonal.

Vid en översyn av klinikens på karolinska sjukhuset personalbehov

kunde vissa befattningar möjligen inbesparas.

Beträffande anslagen till serafimerlasarettet ville direktionen erinra örn

att kostnaderna för lasarettet i viss utsträckning fördelades mellan staten,

staden och landstinget, medan åter vid karolinska sjukhuset sådan fördelning

icke ägde rum, utan dagkostnaden bestämdes med hänsyn till medelkostnaden

vid stadens och landstingets sjukhus. Detta torde i någon mån

inverka på att besparingar på lasarettets stat icke helt skulle kunna tillgodoföras

staten. En omläggning av mera ingripande art syntes för övrigt

här knappast böra äga rum utan hörande av stadens och landstingets vederbörande

myndigheter.

I en vid direktionens utlåtande fogad promemoria av sysslomannen vid

karolinska sjukhuset har ökningen av nettoutgifterna för karolinska sjuk
-

huset beräknats sålunda:

Garnisonssjukvården ...................................... 189,000

Sjukhuset i övrigt:

rörligt tillägg och dyrtidstillägg............................ 219,000

bränsle................................................. 125,000

ögonkliniken och psykiatriska kliniken..................... 499,000

Summa kronor 1,032,000

............... 747,000

Avgår: inkomster från nämnda kliniker

Nettoökning kronor 285,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J<.

Direktionen hade i stort sett icke räknat med andra prisstegringar än

ökade bränslekostnader.

I skrivelse den 28 januari 1941 har direktionen redogjort för resultatet

av en av direktionen verkställd översyn av personalorganisationen vid vissa

av karolinska sjukhusets avdelningar.

Översynen avsåge personalorganisationen beträffande de delar av karolinska

sjukhuset, som tagits i bruk under år 1940 eller tidigare, nämligen

sjukhusets medicinska och kirurgiska kliniker, kvinnokliniken, kliniken

för öron-, näs- och halssjukdomar, jubileumskliniken, röntgendiagnostiska

avdelningen, gymnastikavdelningen, tandpolikliniken och patologiska avdelningen.

Från föreståndarna för dessa avdelningar hade infordrats dels uppgifter

örn den dagliga arbetstiden för där tjänstgörande personal och dels yttranden

örn möjligheterna att utbyta befintliga befattningar mot befattningar

i lägre lönegrad och om de ändringar i fråga om avdelningarnas organisation,

som vore påkallade med hänsyn till nuvarande tidsläge.

Direktionen ville förutskicka, att redan det förslag till personalstat för

sjukhuset, som den 26 oktober 1938 framlagts av direktionen, innefattat

betydande inskränkningar av det personalbehov, som beräknats vid tidigare

gjorda utredningar härom. Dessa inskränkningar hade grundats bland

annat på det antagandet, att full drift av sjukhusets polikliniker knappast

kunde påräknas under sjukhusets första verksamhetsår. Vid den prövning

av direktionens förslag, som vidtagits i samband med propositionen 1939:

206, hade även den av direktionen föreslagna personalorganisationen avsevärt

beskurits. Sjukhusets nuvarande personalorganisation hade sålunda

framkommit först sedan de i sådant avseende uppgjorda förslagen i olika

instanser blivit föremål för noggrann granskning och underkastats betydande

inskränkningar. Härtill komme, att en av förutsättningarna för de av

direktionen vidtagna inskränkningarna i personalorganisationen, nämligen

antagandet örn en jämförelsevis långsam utveckling av poliklinikverksamheten,

icke visat sig vara giltig beträffande de under år 1940 ibruktagna

poliklinikerna vid sjukhuset, där patientklientelet tvärtom redan blivit betydande,

i viss omfattning beroende på att dessa polikliniker fått mottaga

en avsevärd mängd sjuka från Stockholms garnison.

I detta avseende liksom i fråga om andra grenar av sjukhusets verksamhet

vore det ännu svårt att med säkerhet bedöma såväl verksamhetens

omfattning som det därav beroende personalbehovet. På många punkter

måste därför bedömandet ställas på framtiden.

Sjukhusets verksamhet vore icke blott av lasarettstyp. Sjukhuset hade

även att på remiss mottaga sjuka från andra delar av riket, varvid det

ankomme på sjukhusets läkare att i många fall verkställa en omprövning

av de resultat, vartill de remitterande läkarna kommit i fråga om dessa

patienter. Därtill komme sjukhusets andra huvuduppgift nämligen undervisningen

och den praktiska utbildningen av en stor del av landets blivande

läkare. Slutligen finge det anses ankomma på sjukhusets befattningshavare

att med utnyttjande av de moderna lokaler och den förstklassiga utrustning,

som kommit sjukhuset till del, genom forskningsarbete, undersökningar

och prov silka vinna nya erfarenheter, utveckla förbättrade metoder,

pröva nya läkemedel lii. m., och därigenom bereda ökade möjlig
Bihang

i ill riksdagens protokoll lolli. 1 sand. Nr 7//.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

heter att upptäcka och häva sjukdomar. En reduktion av sjukhusets personal

syntes icke utan tvingande skäl böra gå så långt att sjukhusets möjligheter

att fylla ovan angivna uppgifter i allt för hög grad beskures.

Översynen har resulterat i förslag, att befattningen som biträdande läkare

i endoskopi på öron-, näs- och halskliniken (arvode 6,500 kronor) ändras till

underläkarbefattning med endoskopi som specialitet samt att två assistentsköterskor

och en sköterskeelev vid samma klinik indragas. Särskilt ingående

har direktionen behandlat personalförhållandena vid jubileumskliniken. I

vissa fall har direktionen förklarat sig ämna efter närmare utredning eventuellt

inkomma med ytterligare besparingsförslag. Sålunda har direktionen

förklarat sig ha för avsikt att närmare utreda frågan örn möjligheterna att åt

lägre avlönade befattningshavare uppdraga vissa av de uppgifter, som nu

ankomma på jubileumsklinikens föreståndarinnor, och att organisera det

fotografiska arbetet på lämpligare sätt genom en för sjukhuset i dess helhet

och eventuellt även för serafimerlasarettet gemensam fotografiavdelning. Vidare

har direktionen uttalat, att anledning förefunnes att beträffande löneplaceringen

av klinikens kontrollbiträden söka åstadkomma överensstämmelse

med avlöningsförhållandena för de övriga klinikernas kanslipersonal.

Härjämte har föreslagits, att vissa biträden, som nu inneha vikariatsförordnanden

i anledning av att ett antal assistentsköterskebefattningar vid

kliniken icke blivit tillsatta, erhålla en tryggare anställning såsom extra

ordinarie befattningshavare i lönegraden U1, att de assistentskötersketjänster,

som nu uppehållas av sjukvårdsbiträden, fortfarande hållas vakanta,

tills dessa sjukvårdsbiträden avgå från tjänsten, samt att de nuvarande

sjukvårdsbiträdena i övrigt, vilka nu äro placerade i lönegraden Eo 2, i

mån av avgång ersättas med befattningar i löneplanen U. Direktionen har

även ifrågasatt utredning beträffande sjuksköterskornas löneförhållanden

vid landets lcroppssjukhus. Beträffande garnisonssjukvården har direktionen

påpekat, att personalförstärkning begärts hos de militära myndigheterna.

Vid översynen ha framställts även andra önskemål örn personalökning och

förbättrad löneställning. Sålunda har direktionen framhållit, att arvodet

till tandpoliklinikens föreståndare borde höjas från 3,500 till 6,500 kronor

för erhållande av kvalificerad innehavare av befattningen, som kunde komma

att ägna tillräcklig tid för ledningen av poliklinikens verksamhet.

Beträffande de närmare detaljerna i utredningen torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Allmänna lönenämnden, som yttrat sig rörande de i direktionens utredning

framställda förslagen rörande ändrad löneställning för vissa befattningshavare,

har anfört i huvudsak följande:

Allmänna lönenämnden delade direktionens uppfattning rörande lämpligheten

av ett utbyte av de båda föreståndarinnetjänsterna vid jubileumskliniken

mot befattningar i lägre lönegrader. Med hänsyn till att befattningarna

tillkommit jämförelsevis nyligen, ville det dock knappast förefalla

nämnden lämpligt att nu uppföra dem å övergångsstat. Nämnden ville

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt.

fördenskull förorda, att frågan om lämplig löneställning för de berörda

båda befattningarna upptoges till omprövning i samband med nuvarande

befattningshavares avgång.

I fråga örn löneställningen för kontrollbiträdena tilläte sig lönenämnden

erinra, att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande den 4

februari 1937 över direktionens förslag rörande anslag till sjukhuset för budgetåret

1937/38 berört nämnda spörsmål. Sagda lönenämnd anförde sålunda,

att ehuru frågan örn den erforderliga personalens storlek undandroge

sig lönenämndens bedömande, nämnden emellertid icke kunnat undgå

att finna det föreslagna antalet i 7 lönegraden placerade kontrollbiträden

anmärkningsvärt stort. Med hänsyn härtill ville nämnden ifrågasätta, huruvida

icke en del av de för dessa biträden avsedda göromålen skulle kunna

anförtros åt befattningshavare i 4 lönegraden.

Även allmänna lönenämnden holle för sin del före, att en del av kontrollarbetet

skulle kunna utföras av personal i 4 lönegraden, och nämnden

ville föreslå, att de nuvarande befattningarna i 7 lönegraden i tillämpligt

antal vid inträdande avgång ersattes med tjänster i 4 lönegraden.

För närvarande funnes å tandpolikliniken ett särskilt arvode å 3,500

kronor till poliklinikföreståndaren. Direktionen hade i förevarande sammanhang

föreslagit, att arvodet skulle höjas till 6,500 kronor eller samma belopp,

som utginge till vissa biträdande läkare vid sjukhuset. Med hänsyn

till vad direktionen anfört rörande behovet av en dylik anordning, ansåge

sig lönenämnden icke böra framställa någon erinran mot förslaget.

I övrigt hade direktionens förevarande förslag icke givit lönenämnden

anledning till särskilt uttalande.

För nästa budgetår kan förutses en betydande höjning av statsverkets

nettoutgifter för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Kostnadsökningen

har givit statskontoret anledning föreslå utredning i syfte att nedbringa

nettokostnaderna för budgetåret 1941/42 till de för budgetåret

1940/41 beräknade. Enligt statskontorets mening borde i detta syfte eftersträvas

en minskning av de av sjukhusdirektionen äskade anslagen med

omkring 700,000 kronor.

För egen del vill jag till en början i likhet med sjukhusdirektionen fästa

uppmärksamheten på det förhållandet, att kostnaderna för garnisonssjukvården

i Stockholm, vilka på grund av det försvarspolitiska läget under

senaste tiden oavbrutet ökats, praktiskt taget i sin helhet stanna på

statsverket och bortsett från vissa smärre utgifter bestridas från de

till karolinska sjukhuset anvisade anslagen. För bestridandet av dessa

kostnader lämnas icke något tillskott från fjärde huvudtiteln, ej ens

som ersättning för de särskilda utgifter, som föranledas av den förstärkta

försvarsberedskapen. Ehuru vissa skäl onekligen tala för att i varje

fall dc sistnämnda utgifterna borde i särskild ordning ersättas från de till

försvarsändamål anvisade anslagen och alltså icke i sin helhet belasta åttonde

huvudtiteln, finner jag mig dock icke böra för närvarande ifrågasätta

ändring i den ordning för redovisning av kostnaderna för garnisonssjukvården

i Stockholm, som tillstyrktes av min företrädare i ämbetet och så

sent som år 1939 godkändes av riksdagen. Å andra sidan bör vid bedö
-

Departe
mentschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jh

mandet av sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset givetvis iakttagas,

att dessa kostnader till icke oväsentlig del belöpa på denna speciella

sjukvårdsuppgift, till vilken icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus,

och att av den för budgetåret 1941/42 beräknade anslagshöjningen

icke mindre än närmare 200,000 kronor falla på garnisonssjukvården.

Om sjukhuset skulle från fjärde huvudtiteln tillföras ersättning för

de av garnisonssjukvården föranledda utgifterna, skulle denna ersättning

enligt sjukhusdirektionens beräkningar uppskattas till omkring en miljon

kronor.

Örn här bortses från den av direktionen förordade utökningen av antalet

vårdplatser vid serafimerlasarettets kirurgiska och neurokirurgiska kliniker,

är den del av den för nästa budgetår beräknade kostnadsökningen,

som icke belöper på garnisonssjukvården, beroende i huvudsak av prisstegringar

(dyrtidstillägg, rörligt tillägg och bränsle) och av sådana organisatoriska

utvidgningar, som planenligt genomförts i enlighet med beslut

av 1940 års lagtima riksdag. Någon väsentligare av andra skäl betingad

utökning av personalorganisationen har icke föreslagits av direktionen, som

beaktat, att sådana utökningar icke under nuvarande förhållanden kunna

utan tvingande skäl komma till stånd. Emellertid är det uppenbart, att

det statsfinansiella läget nödvändiggör en omsorgsfull omprövning av

möjligheterna att beskära personalorganisationen och begränsa utgiftsbehovet

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet liksom vid andra

statliga inrättningar. Jag vill i detta hänseende erinra, att föredragande

departementschefen i propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag

utgick från att frågan örn personalorganisationen vid karolinska sjukhuset

skulle efter ytterligare utredning och med ledning av vunnen erfarenhet

ånyo i sinom tid underställas riksdagen. I anledning härav anbefallde

Kungl. Majit den 22 juni 1939 sjukhusdirektionen att, med beaktande av

vad i ämnet enligt propositionen yttrats, taga i förnyat övervägande frågan

om personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och därmed sammanhängande

spörsmål. Då emellertid ännu icke tillräcklig erfarenhet om

sjukhusverksamhetens omfattning och personalbehov förelåg, var sjukhusdirektionen

icke i stånd att framlägga sådan utredning i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår. Kungl. Majit anbefallde på grund

härav direktionen den 28 juni 1940 att, efter det erfarenhet om personalbehovet

under sjukhusets drift vunnits, taga i övervägande frågan örn förbilligande

av personalorganisationen vid karolinska sjukhuset och därmed

sammanhängande spörsmål ävensom att med utredning och förslag i

ämnet till Kungl. Majit inkomma. I sina nu föreliggande anslagsäskanden

har direktionen konstaterat, att de hittills vunna erfarenheterna i fråga örn

personalbehovet icke syntes giva en tillräcklig grundval för ett slutgiltigt

bedömande av personalorganisationen. Sedermera har direktionen emellertid

med anledning av statskontorets utlåtande verkställt en översyn av

personalorganisationen inom de sjukhusavdelningar, som tagits i bruk un
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

der år 1940 eller tidigare. Som resultat av denna översyn föreligga förslag

till vissa mindre omfattande besparingsåtgärder, önskemål örn vissa lönehöjningar

samt uttalanden, som giva vid handen, att direktionen vill

framdeles efter närmare utredning inkomma med ytterligare förslag till

besparingsåtgärder.

Vad sålunda anförts ger vid handen, att besparingssträvandena vid sjukhuset

hittills icke avsatt några avsevärda resultat. Direktionen har erinrat

om de olika omständigheter — hänsynen till de sjuka, nödvändigheten av

att vidmakthålla den svenska läkarutbildningens standard, gällande författningsbestämmelser,

som icke kunna åsidosättas vid sjukhusdriften, samt

statens förpliktelser enligt gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting — som försvåra besparingsaktioner vid sjukvårdsinrättningar

i allmänhet och vid förevarande sjukhus i synnerhet, och har

även erinrat örn direktionens stora arbetsbörda, som gör det svårt för direktionen

att medhinna behandlingen av många stora och viktiga frågor.

För egen del anser jag det ur många synpunkter lämpligast, att den fortsatta

granskningen av personalorganisationen och utgiftsbehovet icke

blott vid karolinska sjukhuset utan även vid serafimerlasarettet äger rum

i samband med den allmänna granskning av statsutgifterna, som sker genom

den av chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 22 november 1940 tillsatta särskilda beredningen.

Enligt vad jag inhämtat, komma dessa spörsmål att upptagas av beredningen,

som dock icke torde kunna slutföra granskningen i så god tid, att

resultatet kan beaktas vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Vid sådant förhållande anser jag mig böra föreslå, att anslagsberäkningarna

för budgetåret 1941/42, i avbidan på de förslag som vid det

fortsatta besparingsarbetet kunna framkomma, grundas på sjukhusdirektionens

nu föreliggande anslagsäskanden. Jag vill erinra, att personalorganisationen

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i stort sett icke

torde lägga hinder i vägen för vidtagandet av de besparingsåtgärder, som

kunna befinnas lämpliga och möjliga att genomföra. En betydande del av

personalen innehar icke-ordinarie anställning, vartill kommer, att lediga

eller ledigblivande ordinarie tjänster få besättas med ordinarie innehavare

först efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall.

De av direktionen i skrivelsen den 28 januari 1941 föreslagna omedelbara

besparingsåtgärderna förordar jag och utgår vid anslagsberäkningarna från

att de komma till utförande. Jag vill icke motsätta mig förslaget att

befattningen som biträdande läkare i endoskopi ändras till förste underläkarbefattning.

Däremot kan jag icke nu förorda den för tandpoliklinikens

föreståndare ifrågasatta arvodeshöjningen. Mot förslaget i vad det rör den

lägre sjukvårdspersonalen vid jubileumskliniken har jag intet att erinra.

Frågan örn en allmän utredning rörande löneförhållandena för sjuksköterskorna

vid landets kroppssjukhus torde få prövas i ett vidare sammanhang.

Vad av allmänna lönenämnden yttrats rörande föreståndarinnetjän
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

sterna vid jubileumskliniken och kontrollbiträdena därstädes torde böra

av direktionen iakttagas.

I likhet nied statskontoret förordar jag direktionens förslag om bemyndigande

för direktionen att på lediga befattningar förordna vakansvikarier

med andra arbetsuppgifter än för befattningen avsetts, varvid jag dock

liksom statskontoret förutsätter, att ersättningen till vakansvikarierna

icke bestämmes till högre belopp än som kan tillkomma vederbörande jämlikt

civila avlöningsreglementet vid förordnande på den vakanta tjänsten.

Det är möjligt, att denna anordning kan bli av betydelse för utrönande av

— såsom direktionen uttryckt saken — dels möjligheterna till besparingar

och dels den organisation, som under sjukhusens fortsatta drift kan visa

sig mest ändamålsenlig. Universitetsmyndigheternas och medicinalstyrelsens

betänkligheter mot ett genomförande av detta förslag kan jag icke

dela, då det självklart får förutsättas, att sjukhusdirektionen vid tillämpningen

av bemyndigandet kommer att beakta sjukvårdens och undervisningens

legitima intressen.

Vad speciellt beträffar ögonkliniken vid karolinska sjukhuset, är det såsom

statskontoret påpekat påfallande, att kostnaderna för denna klinik i

de nya lokalerna bli avsevärt mycket större än motsvarande kostnader

under klinikens verksamhet vid serafimerlasarettet. Å andra sidan har

sjukhusdirektionen erinrat örn de faktorer, som föranleda kostnadshöjningen

och som äro orsak till att sjukvård vid karolinska sjukhuset överhuvudtaget

måste draga högre kostnader än motsvarande sjukvård i äldre

lokaler av det slag, som förekommer vid serafimerlasarettet. Det synes

nödvändigt att i huvudsak lägga jämväl direktionens förslag rörande denna

klinik till grund för kostnadsberäkningarna. Direktionen har, såsom av det

anförda framgår, sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att så

långt ske kan nedbringa kostnaderna och torde i detta syfte vidtaga åtgärder

för tillsättande av tjänster vid ögonkliniken endast i den mån

tjänsterna på grund av verksamhetens omfattning visa sig oundgängligen

erforderliga.

4. Vårdavgifter.

Med anledning av de stigande sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet och den höjda taxan för vård och undersökning

på de kommunala sjukhusen i Stockholm förutsattes i den förutnämnda

propositionen 1940: 149, att vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet skulle höjas. Direktionen hade föreslagit, att avgifterna

i enskilt och halvenskilt rum icke skulle höjas för sjuka, boende inom riket,

och svenska medborgare, boende på utrikes ort, medan däremot höjning

skulle ske för vissa utländska medborgare, som ej voro mantalsskrivna i

riket. I fråga om vård i allmän sal skulle enligt direktionens förslag sjuka,

boende inom annan del av riket än Stockholms stad och Stockholms län,

i princip erlägga samma förhöjda avgift som stockholmspatienter hade att

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-

erlägga på stadens sjukhus, varjämte avgifterna för utländska medborgare,

som ej voro mantalsskrivna inom riket, skulle — dock med viss begränsning

för patienter från övriga nordiska länder — undergå förhöjning. Direktionen

förutsatte, att även avgifterna för poliklinisk behandling skulle höjas. I propositionen

uttalade jag min principiella anslutning till direktionens förslag.

Dock framhöll jag, att ett av sjukhusdirektören framställt förslag om höjning

även av vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset för patienter å enskilda

och halvenskilda rum, boende inom riket, och svenska medborgare,

boende å utrikes ort, förtjänade att närmare övervägas. Därvid borde särskilt

beaktas, örn den differentiering av avgifterna för dessa patienter vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som skulle bli en följd av ett

accepterande av sjukhusdirektörens mening, kunde vålla olägenheter. Riksdagen

anslöt sig till min uppfattning.

Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse

med vad direktionen föreslagit fastställt nya legosängsavgifter,

att tills vidare under budgetåret 1940/41 utgå vid vård av på karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet intagna sjuka. Samtidigt har direktionen

anbefallts verkställa utredning örn höjning av förutnämnda avgifter för

vård på enskilda rum.

Direktionen har i samband med sina nu föreliggande anslagsäskanden till

behandling upptagit frågan örn en höjning av nämnda avgifter.

Förslaget örn höjning av ifrågavarande avgifter vid karolinska sjukhuset

innebure en höjning av avgiften i enskilt rum från 15 till 18 kronor för dag

och av avgiften i hal venskilt rum från 10 till 12 kronor för dag. De föreslagna

avgiftsbeloppen skulle komma att överstiga ej blott motsvarande avgifter

vid serafimerlasarettet utan även avgifterna för stockholmspatienter

inom motsvarande avdelningar vid Stockholms stads sjukhus, vilka avdelningar

i allmänhet torde i huvudsak få anses likvärdiga med serafimerlasarettets.

På Stockholms läns centrallasarett vid Mörby vore avgifterna under

de första 30 dagarna för helenskilt rum 14 och för halvenskilt 8 kronor samt

därefter 10 respektive 6 kronor, varvid särskild ersättning till läkare inginge

i dagskostnaden.

Med hänsyn härtill skulle en differentiering i avseende å avgifterna i heloch

halvenskilda rum på karolinska sjukhuset sannolikt på ett menligt sätt

inverka på beläggningen av dessa avdelningar, varför direktionen icke kunde

tillstyrka en sådan differentiering.

Inom direktionen har överdirektören von Dardel anfört skiljaktig mening:

Sedan Kungl. Majit höjt avgifterna på de allmänna vårdplatserna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, syntes en höjning av avgifterna

pä de nyinredda, med fullgod utrustning försedda enskilda vårdavdelningarna

vid förstnämnda sjukhus vara påkallad, vilket för närvarande

knappast kunde anses vara fallet i fråga örn avgifterna på motsvarande

äldre och mindre väl utrustade avdelningar vid serafimerlasarettet.

Differentiering i avseende å avgifter inom sjukhusens halvenskilda avdelningar

tillämpades för närvarande, i det att avgiften i vissa halvenskilda

rum pä serafimerlasarettet vore lägre jin i andra dylika rum. Denna differentiering

syntes icke lia medfört några olägenheter. Tidigare hade även vid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition Nr 7Jh

lasarettet tillämpats differentiering mellan avgifterna i enskilda rum på

lasarettets.kirurgiska klinik och övriga kliniker, i det att en särskild amorteringsavgift

för vård a den kirurgiska klinikens enskilda vårdavdelning

utgått under en viss tid efter klinikens ombyggnad. På enskilda sjukhus

varierade avgifterna också i betydande utsträckning efter de bekvämligheter,

som kunde beredas i olika rum.

Det syntes därför icke föreligga något avgörande hinder mot en differentiering

i fråga örn avgifterna inom ifrågavarande avdelningar på de två

sjukhusen. Tvärtom kunde tillämpning av lika avgifter för avdelningar av

olika beskaffenhet befaras på ett menligt sätt förrycka avdelningarnas

beläggning.

Vid avvägning av de belopp, varmed avgifterna vid en sådan differentiering

skulle utgå på karolinska sjukhuset, syntes emellertid en viss försiktighet

böra iakttagas. Den ekonomiska bärkraften inom stora delar av det

avsedda patientklientelet torde under den senaste tiden ha undergått en

avsevärd sänkning. Det syntes snarare vara denna omständighet än avgifternas

differentiering efter rummens beskaffenhet, som kunde befaras menligt

inverka på beläggningen, under förutsättning att en alltför stark höjning

av avgifterna vidtoges. Överdirektören ansåge därför, att direktionen bort

föreslå en måttlig höjning av avgifterna inom ifrågavarande avdelningar å

karolinska sjukhuset, enligt vilken dessa avgifter skulle komma att utgå

med förslagsvis följande belopp för vårddag, nämligen (inom parentes angles

motsvarande avgifter vid serafimerlasarettet):

för sjuka, boende inom riket, samt svenska

borgare, boende å utrikes ort.......

för danska, finska, isländska och norska

i enskilt

i halvenskilt

rum

rum

17 kronor

11 kronor

(15 kronor)

(10 kronor)

. 19 kronor

12 kronor

(17 kronor)

(12 kronor)

. 22 kronor

14 kronor

(22 kronor)

(14 kronor)

En dylik förhöjning skulle kunna medföra en ökning av sjukhusets inkomster

med omkring 40,000 kronor.

Även på serafimerlasarettets neurokirurgiska avdelning kunde efter en

ombyggnad anledning föreligga att tillämpa något förhöjda avgifter.

Statskontoret har påyrkat höjning av de ifrågavarande avgifterna för

enskild vård och av de för utländska patienter gällande avgifterna:

o Vårdavgifterna å de enskilda och halvenskilda rummen borde i princip

så avvägas, att de täckte, förutom den egentliga vårdkostnaden, jämväl

de beräkneliga utgifterna för förräntning och amortering av den särskilda

anläggningskostnaden för dessa vårdplatser. Då kostnaden för vårddag å

sjukhuset torde komma att belöpa sig till ungefär 15 kronor, vore det

uppenbart, att de nu gällande vårdavgifterna icke beredde sjukhuset täckning

för dessa kostnader. Framför allt med hänsyn härtill syntes en icke

alltför obetydlig avgiftshöjning ofrånkomlig. För sjuka, boende inom riket,

samt svenska medborgare, boende å utrikes ort, syntes dagavgiften därför

böra fastställas till lägst de belopp, som överdirektören von Dardel tidigare

föreslagit, eller 18 kronor vid vård å enskilt rum och 12 kronor i halvenskilt

rum.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

Avgifterna för danska, finska, isländska och norska sjuka, som ej vore

bosatta inom riket, borde icke skäligen sättas lägre än de avgifter, som

uttoges vid Stockholms stads sjukvårdsinrättningar av svenskar, bosatta

utanför Stockholm, eller 22 kronor i enskilt ruin och 15 kronor i halvenskilt

rum. För andra utlänningar, som ej vore mantalsskrivna inom riket, torde

avgifterna böra höjas till 25 kronor, respektive 17 kronor. Det kunde ifrågasättas,

örn icke en motsvarande höjning vid serafimerlasarettet för dessa

icke inom riket bosatta kategorier av sjuka borde komma till stånd.

Kanslern har åberopat ett av karolinska institutets lärarkollegium avgivet

yttrande, däri kollegiet uttalat sin anslutning till direktionens mening

i fråga örn avgifterna på de enskilda avdelningarna vid karolinska sjukhuset.

Direktionen — inom vilken dock överdirektören vidhållit sin tidigare

uttalade mening — har i ett senare utlåtande i ärendet bestritt riktigheten

av vad statskontoret anfört:

Direktionen delade icke statskontorets uppfattning, att karolinska sjukhuset

genom avgifterna skulle erhålla täckning för samtliga kostnader för

de enskilda rummens byggande och användning. Direktionen ville erinra

om att dessa avgifter delvis höjdes från och med den 1 juli 1940 och att

det därför torde vara anledning att ställa sig något avvaktande inför kravet

på vidtagandet av ytterligare höjning. I fråga om avgifterna för

danska, finska, isländska och norska medborgare, som ej vöre bosatta inom

riket, hade direktionen, icke minst med tanke på de statliga kroppssjukhusens

karaktär av rikssjukhus, ansett just nu rådande politiska och ekonomiska

förhållanden i övriga nordiska länder icke motivera ytterligare

höjning av avgifterna. Redan nu vore dylika sjuka endast i undantagsfall

i stånd att erlägga avgiften.

De skäl, som anförts mot en höjning av avgifterna vid karolinska sjukhuset

för patienter på hel- och halvenskilda rum, synas icke övertygande.

Med hänsyn till de stegrade kostnaderna för sjukhusdriften torde en sådan

höjning svårligen kunna undvikas. Jag anser mig böra för egen del ansluta

mig till den mening, som uttalats av sjukhusets överdirektör. Skulle avgiftshöjningen

menligt inverka på beläggningen av de hel- och halvenskilda

rummen vid karolinska sjukhuset, bör givetvis frågan upptagas till nytt

övervägande.

Kungl. Majit torde äga utan riksdagens medverkan meddela beslut i

frågor av denna art. Med hänsyn till spörsmålets samband med anslagsberäkningarna

för nästa budgetår har jag emellertid ansett mig böra i detta

sammanhang ingå på detsamma. De slutliga beräkningarna för nästa budgetår

av inkomsterna vid karolinska sjukhuset torde få ske med hänsynstagande

till vad av mig nu anförts. Beträffande inkomsterna av den kontrollverksamhet,

som förutsättes skola utövas av forskningsavdelningarna

vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, hänvisar jag till vad i det föregående

yttrats.

Departe
mentschefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Ji
-

ll. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

uppfört med 3,496,000 kronor. Anslaget disponeras jämlikt personalförteckning

och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas

införda på sid. 440 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.

2. Garnisonsavdelningarna.

Såsom förut nämnts, utgöras karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

från och med innevarande budgetår av en kirurgisk avdelning på sjukhusets

kirurgiska klinik samt en medicinsk och en venerologisk avdelning

på garnisonssjukhuset i Stockholm.

Beträffande den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalen vid garnisonssjukhuset

uttalade 1940 års lagtima riksdag, att den olikformighet i lönesättningen

m. m., som rådde mellan de lägre befattningshavarna vid garnisonssjukhuset

å ena sidan och karolinska sjukhuset å den andra, borde vid

garnisonssjukhusets inordnande under karolinska sjukhuset utjämnas. Riksdagen

lämnade därför Kungl. Majit befogenhet att, i den mån så erfordrades,

efter närmare utredning och på förslag av direktionen fastställa en

sådan lönereglering för nämnda personal vid garnisonssjukhuset, som i löneavseende

försatte densamma i stort sett i paritet med motsvarande befattningshavare

vid karolinska sjukhuset.

Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit meddelat lönebestämmelser

för den ifrågavarande personalen, varigenom denna erhållit extra

ordinarie tjänsteställning i överensstämmelse med de grunder, som från och

med innevarande budgetår gälla för motsvarande befattningshavare vid

karolinska sjukhuset i övrigt.

Direktionen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal vid garnisonsavdelningarna med

53,000 kronor, huvudsakligen till följd av förutnämnda lönereglering och

den starka utökning av garnisonssjukvården, som föranletts av den förstärkta

försvarsberedskapen.

• Då en stor del av garnisonssjukhusets personal tidigare avlönats enligt

nettolönsystem med fri kost och i vissa fall fri bostad måste omläggningen

av avlöningsförhållandena till det vid karolinska sjukhuset tillämpade bruttolönsystemet

medföra en avsevärd höjning av de kontanta lönebeloppen.

Denna höjning kunde beräknas uppgå till något över 20,000 kronor. Då

befattningshavarna bleve skyldiga att till sjukhuset erlägga ersättning för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Marits proposition Nr 74.

åtnjutna naturaförmåner, uppvägdes denna avlöningsförhöjning till övervägande

del av sådan ersättning, vilken komme att tillföras vederbörande

inkomstanslag.

Det belopp, vartill ifrågavarande anslagspost upptagits för innevarande

budgetår, hade beräknats under förutsättning, att för de till garnisonssjukhuset

förlagda medicinska garnisonsavdelningarna skulle erfordras ibruktagandet

av tre sjukavdelningar å sjukhuset eller något över 100 vårdplatser.

Under innevarande år hade emellertid antalet patienter på dessa

avdelningar varit betydligt större än man sålunda beräknat, närmast beroende

på det stora antal värnpliktiga, som under året varit inkallade till

följd av rådande förstärkta försvarsberedskap. I följd härav hade ytterligare

en vårdavdelning på sjukhuset måst beläggas med medicinska sjukdomsfall

bland garnisonen, vilket nödvändiggjort anställandet från och med ingången

av innevarande budgetår av följande extra personal vid garnisonssjukhuset:
2

sjuksköterskor i lönegrad Ex 7,

1 assistentsköterska » » Ex 5,

1 kokerska » » Ex 2,

1 sköterskebiträde » » Ex U 1,

2 köksbiträden » » Ex U 1,

2 städerskor » » Ex U 1.

Hur förhållandena komme att gestalta sig under budgetåret 1941/42 vore

svårt att förutspå, men man torde böra räkna med att sjukhuset under

nämnda år kunde komma att drivas i samma omfattning, som nu vore

fallet. Möjlighet torde böra beredas för att, örn så bleve fallet, giva innehavarna

av nämnda extra befattningar extra ordinarie anställning från och

med budgetåret 1941/42.

För innevarande budgetår funnes upptagen en befattning som husmoder

i lönegrad Eo 7. Tidigare hade denna befattning varit placerad i lönegrad

Eo 9. Därvid hade man utgått från det antagandet, att husmoderns arbetsuppgifter

skulle komma att minskas i samband med att de kirurgiska garnisonsavdelningarna

överflyttades till karolinska sjukhuset. Så hade emellertid

ej blivit fallet, då de medicinska garnisonsavdelningarna efter denna

överflyttning i motsvarande grad utökats. Någon kompetent innehavare

till befattningen hade ej kunnat anskaffas på annat sätt än genom anställande

av en erfaren pensionerad sjuksköterska. Denna sjuksköterskas medverkan

torde dock icke kunna påräknas för någon längre tid, och då under

alla förhållanden kraven på husmodern icke kunde minskas, syntes det väl

befogat att ifrågavarande befattning placerades i lönegraden Eo 9.

Två befattningar som eldare vid garnisonssjukhuset hade för innevarande

budgetår varit upptagna i lönegraden Eo 6. Motsvarande befattningar vid

karolinska sjukhuset vore placerade i lönegraden Eo 5, varför dessa eldarbefattningar

vid garnisonssjukhuset även de borde placeras i lönegraden

Eo 5. För närvarande uppeliölles dessa befattningar med vikarier.

Direktionen hade anbefallts verkställa utredning rörande möjligheterna

att för köks- och tvättförsörjningen vid garnisonssjukhuset anlita köksoch

tvättinrättningarna vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.

En sådan utredning hade verkställts av intendenten vid garnisonssjukhuset.

Enligt denna utredning vore antalet kosttagare vid garnisonssjukhuset un
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jj.

der nuvarande förhållanden betydligt större än vad tidigare beräknats bli

fallet och uppginge för närvarande till omkring 330. Deras kosthåll syntes

därför icke utan synnerligen stora olägenheter kunna ombesörjas av något

av de övriga sjukhusen. Vad sålunda sagts komme att gälla i ännu högre

grad, i händelse antalet patienter på sjukhuset ytterligare utökades. Att

under nuvarande förhållanden helt eller delvis nedlägga köksdriften vid

sjukhuset eller tvättinrättningen därstädes, syntes därför icke vara tillrådligt.

På grund härav och då nu rådande brist på motorbränsle borde föranleda

till återhållsamhet i fråga om transporter, som ej vore oundgängligen

nödvändiga, har direktionen föreslagit, att driften av garnisonssjukhusets

köks- och tvättinrättning tills vidare finge fortgå.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att förutnämnda extra personal

anställts för att tillgodose ett behov av arbetskrafter, som närmast sammanhängde

med de omfattande extraordinära inkallelserna till militärtjänstgöring.

Även örn sagda personal kunde bli behövlig jämväl under

nästa budgetår, vore detta icke tillräcklig anledning att bereda befattningshavarna

extra ordinarie anställning. Lönenämnden avstyrkte för den skull

direktionens förslag i förevarande hänseende.

Statskontoret har anfört, att det givetvis förelåge särskilda svårigheter

att redan nu kunna förutse behovet av antalet vårdplatser på garnisonsavdelningarna

under budgetåret 1941/42, då detta behov vore beroende

av den militära beredskap, som visade sig erforderlig. Enär emellertid möjlighet

komme att förefinnas för Kungl. Majit att i mån av behov utöver i

staterna beräknade belopp anvisa medel för förstärkning av den ieke-ordinarie

personalen, syntes vissa skäl tala för att anslagsposten till grundavlöningar

endast uppräknades med det belopp, som erfordrades på grund av

övergången från netto- till bruttolönesystem.

Medicinalstyrelsen har anslutit sig till sjukhusdirektionens uppfattning,

att köks- och tvättinrättningarna vid garnisonssjukhuset icke böra indragas.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har ej funnit anledning till erinran

mot direktionens förslag.

Behovet av icke-ordinarie personal vid garnisonsavdelningarna under

nästa budgetår synes kunna beräknas i anslutning till direktionens förslag.

I likhet med allmänna lönenämnden anser jag, att den extra personal, vars

anställande föranletts av den förstärkta försvarsberedskapen, icke lämpligen

bör erhålla extra ordinarie anställning. Däremot synes direktionens förslag i

fråga örn löneställningen för husmodern och två eldare vid garnisonssjukhuset

böra läggas till grund för beräkningarna av medelsbehovet. På av

direktionen anförda skäl torde köks- och tvättinrättningarna vid garnisonssjukhuset

icke böra nu indragas.

Till frågan örn beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost återkommer

jag i det följande. I detta sammanhang vill jag emellertid framhålla, att

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

jag i motsats till statskontoret finner det riktigast, att denna post för nästa

budgetår uppskattas med ledning av det utgiftsbehov, som under innevarande

budgetår befunnits föreligga.

3. Vissa arvodesbefattningar.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 föreslog direktionen inrättande

av åtta befattningar som biträdande läkare, däribland en på

öron-, näs- och halskliniken. I propositionen nr 206 till 1939

års lagtima riksdag förordades inrättande av endast fem biträdande läkarbefattningar

med arvode av 7,500 kronor för år. Beträffande ifrågavarande

klinik uttalade min företrädare i ämbetet, att han icke blivit övertygad

om behovet av biträdande läkare vid kliniken, där antalet vårdplatser

kom me att utgöra endast 89. I stället borde arvode av 6,500 kronor anvisas

till en föreståndare för avdelningen för endoskopi vid kliniken. Riksdagen

biföll vad sålunda föreslagits. De ifrågavarande biträdande läkarna

benämnas numera biträdande överläkare.

Direktionen har nu tillstyrkt, att en befattning som biträdande överläkare

inrättas vid öronkliniken i stället för den biträdande läkarbefattningen

i endoskopi.

Statskontoret har icke funnit sig kunna i nuvarande läge tillstyrka direktionens

förslag, vilket skulle medföra en kostnadsökning med 1,000

kronor.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har, med instämmande av kanslern,

tillstyrkt direktionens framställning.

Genom inrättande av den föreslagna överläkarbefattningen skulle en

självständig verksamhet vid öronkliniken kunna beredas en högt förtjänt

forskare, docenten Frenckner, vilken under mångårigt arbete vid kliniken

fullkomnat särskilt metoderna för den elektrokirurgiska behandlingen av

de elakartade tumörerna i munhåla och överkäke samt de endoskopiska

undersökningsmetoderna. Dessa metoder vore i sin nuvarande form jämförelsevis

nya och fordrade alltjämt fortsatt vetenskapligt och praktiskt

utarbetande. Tillräckligt antal väl utbildade läkare inom detta område

hade ej ännu hunnit utbildas.

Direktionen har vidare upplyst att överläkaren för sjukhusets medicinska

klinik hemställt örn förhöjning av de arvoden å 6,000 kronor, som nu

utgå till sjukhusets laboratorer. Även om direktionen med hänsyn

till de kompetenskrav, som borde ställas på dessa befattningshavare, funne

vissa skäl tala för en förhöjning av arvodena, ansåge sig direktionen icke

under nuvarande förhållanden böra taga ställning till spörsmålet, utan

borde härmed anstå, till dess dels det statsekonomiska läget förändrats

och dels direktionen bleve i tillfälle att vidtaga en allmän omprövning av

sjukhusets personalorganisation.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits proposition Nr 74-

Medicinalstyrelsen, som under hand inhämtat, att laboratorerna icke

hade annat avlönat arbete vid sidan av sitt laboratoriearbete, har funnit

sig böra föreslå, att deras arvoden höjas från 6,000 kronor till 7,500 kronor

för år.

Även lärarkollegiet, i vars yttrande kanslern instämt, har förordat sådan

arvodeshöjning.

Enligt beslut vid 1940 års lagtima riksdag ha föreståndarna för

patologiska avdelningen och radiopatologiska

forskningsavdelningen tillerkänts samma föreståndararvode

av 1,500 kronor som överläkarna vid klinikerna.

Överläkarna ha enligt § 108 reglementet för karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet (1939: 416) rätt till årlig semester, vilken för flertalet

av dem uppgår till högst 60 dagar. Beträffande semester för ovannämnda

föreståndare för de patologiska avdelningarna äro däremot inga bestämmelser

meddelade.

Direktionen har anhållit, att föreståndaren för patologiska avdelningen

och föreståndaren för radiopatologiska forskningsavdelningen måtte, räknat

från och med den 1 juli 1940, tillerkännas rätt till årlig semester under

högst 60 dagar.

Statskontoret har icke funnit något att erinra mot bifall till framställningen.

Föreskrift borde meddelas, att arvode till vikarie under semester

för sagda föreståndare skulle utgå med 240 kronor för semesterperioden.

Jag finner icke tillräckligt starka skäl tala för att under nuvarande förhållanden,

innan resultatet av den pågående översynen av karolinska sjukhusets

personalorganisation föreligger, en biträdande överläkarbefattning

inrättas vid öron-, näs- och halskliniken. Det synes oklart i vad mån andra

avdelningar vid sjukhuset vid bifall till direktionens framställning skulle

komma att framstå som missgynnade. Befattningen som biträdande läkare

i endoskopi torde emellertid, såsom jag redan i annat sammanhang föreslagit,

böra förändras till underläkartjänst med endoskopi som specialitet.

I fråga örn laboratorernas löneställning har direktionen icke nu ansett

sig böra framställa förslag. Detta spörsmål torde därför icke böra nu upptagas.

Vad beträffar frågan om rätt för de patologiska avdelningarnas föreståndare

att behålla sina föreståndararvoden under semesterledighet, finner

jag mig i likhet med statskontoret böra tillstyrka, att arvode till vikarie

för dessa föreståndare skall under semesterperioden utgå med 240

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i dessa och liknande

frågor fatta beslut.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74.

47

4. Nya underläkartjänster.

Vid karolinska sjukhuset har antalet underläkare för innevarande budgetår

ökats med en förste underläkare, vilken i första hand skall tjänstgöra

som verksläkare. Vid sjukhuset finnas nu 17 förste, 26 andre och 6 tredje

underläkartjänster. Avlöningsförmånerna för underläkarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet samt rätten för dem att uppbära ersättning

för vissa intyg och utlåtanden ha provisoriskt reglerats för innevarande

budgetår i avvaktan på en slutlig reglering av de yngre läkarnas

löneförmåner och rätt till ersättning av nämnda art.

Direktionen har efter framställning av vederbörande överläkare hemställt,

att ytterligare en andre underläkare måtte få redan under innevarande

budgetår anställas på kirurgiska kliniken vid karolinska sjukhuset

samt att en för fysikalisk-terapeutiska avdelningen av sjukhusets medicinska

klinik avsedd andre underläkarbefattning måtte från och med nästa

budgetår förändras till förste underläkartjänst.

Överläkaren för kirurgiska kliniken hade hemställt örn utökning

av antalet underläkare på kliniken, dels under innevarande budgetår

med en andre underläkare och dels från och med budgetåret 1941/42 med

ytterligare en tredje underläkare. Han hade därvid åberopat en av honom

och professorn E. Key år 1939 gjord framställning om underläkarantalets

utökning samt därutöver uttalat, att en särskild underläkare behövde anställas

på kliniken för att tjänstgöra såsom narkosunderläkare och uppehålla

narkosläkarens arbetsuppgifter under de tider, dennes tjänstgöring

vore förlagd vid serafimerlasarettet.

Direktionen tillstyrkte anställandet från och med innevarande budgetår

av en andre underläkare på kliniken under förutsättning att det statsekonomiska

läget så medgåve. Örn klinikens läkarkrafter på detta sätt

förstärktes, syntes tills vidare kunna anstå med inrättandet av narkosunderläkartjänsten.

Överläkaren för medicinska kliniken hade hemställt, att dels

för vart och ett av sjukhusets tre centrallaboratorier måtte få disponeras

en tredje underläkare, vilket skulle innebära utökning av antalet dylika

läkare med två, dels ock att den andre underläkarbefattning, som nu vore

placerad på den fysikalisk-terapeutiska avdelningen, måtte förändras till

en förste underläkarbefattning.

För den ursprungligen föreslagna odelade fysikalisk-terapeutiska avdelningen

hade beräknats en biträdande överläkare och en andre underläkare.

Avdelningen hade emellertid uppdelats i tvenne, nämligen ljusavdelningen,

som lagts under ledning av radiumhemmets läkare, och elektrotcrapi- och

badavdelningen. För denna senares skötsel hade en andre underläkare ansetts

tillräcklig. Sjukvården å denna avdelning hade emellertid tagit en

större omfattning iin beräknat och medfört vidgade arbetsuppgifter och

krav på ökade kvalifikationer, varför direktionen ansåge sig böra tillstyrka

framställningen i denna del.

Kravet på utökade läkarkrafter på centrallaboratorierna syntes kunna

tillgodoses genom ändrad disposition av cle nuvarande läkarbefattningarna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt inrättandet även av en tredje underläkartjänst

vid kirurgiska kliniken.

Karolinska sjukhusets kirurgiska klinik hade, även om hänsyn toges enbart

till den egentliga sjukvården och till tjänstgöringen å poliklinik, ett

för litet antal underläkare. Toges därjämte i betraktande dels den undervisning,

som ålåge underläkarna, dels arbetet med patienternas efterundersökning,

dels ock fordran på vetenskapligt arbete och litteraturstudier, bleve

kravet på ytterligare en andre och en tredje underläkare väl motiverat.

Visserligen avlastades underläkarnas arbete i viss mån genom att en särskild

narkosläkare anställts vid sjukhuset, men då denne även skulle tjänstgöra

vid serafimerlasarettet, vore behovet av en narkosunderläkare som

dennes ersättare stort.

Statskontoret har avstyrkt direktionens ifrågavarande förslag. Därest en

förstärkning av antalet underläkare å kirurgiska kliniken av direktionen

skulle anses ofrånkomlig, syntes detta i nuvarande läge endast böra ske

genom överflyttning av personal från annan avdelning vid sjukhuset.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern ha framhållit

vikten av att antalet underläkare vid karolinska sjukhuset beräknades

så att ej blott sjukvården utan även undervisningen och forskningen

tillbörligt tillgodosåges.

Direktionen har i en senare skrivelse framhållit, att det icke vore möjligt

tillgodose kirurgiska klinikens behov av läkare genom förflyttning av

läkare från annan avdelning vid sjukhuset.

De s. k. läkarintygssakkunniga ha, såsom förut nämnts, avgivit betänkande

angående utfärdande av samt ersättning för vissa läkarintyg. Betänkande

har överlämnats till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för

att beaktas vid deras utredning rörande yngre läkares löne- och arbetsförhållanden.

Denna utredning har ännu icke slutförts. De för innevarande

budgetår gällande bestämmelserna rörande underläkarnas vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet avlöningsförmåner och rätt till ersättning

för berörda intyg torde därför tills vidare få gälla även under nästa

budgetår.

Vid prövning av behovet av läkarpersonal måste givetvis största återhållsamhet

iakttagas ej minst med tanke på den översyn av personalorganisationen,

som för närvarande enligt det föregående pågår. Ä andra sidan

är det uppenbart, att för sjukhusverksamheten oundgängligen erforderliga

tjänster icke kunna undvaras. Av de nya underläkartjänster, som föreslagits

för karolinska sjukhusets del, synes mig endast en andre underläkartjänst

vid kirurgiska kliniken vara så starkt av behovet påkallad, att jag finner

mig böra tillstyrka medelsanvisning för detta ändamål. Härvid förut-!

sätter jag i anslutning till vad direktionen anfört, att det icke är möjligt

att tillgodose läkarbehovet vid denna klinik genom överflyttning av läkare

från någon annan klinik vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majda proposition Nr 7Jh

Då nämnda läkartjänst synes vara behövlig redan under innevarande budgetår,

torde direktionen böra erhålla rätt att överskrida vederbörande anslagspost

för budgetåret 1940/41 med det belopp, som erfordras för ändamålet.

En ny förste underläkartjänst synes också böra inrättas i stället för den

nuvarande befattningen såsom biträdande läkare (endoskopi) vid öron-,

näs- och halskliniken. För denna fråga har redogjorts i det föregående.

5. Sköterskepersonalen.

Direktionen har i anslutning till ett av ögonklinikens överläkare framlagt

förslag ifrågasatt, att fyra assistentsköterskebefattningar i lönegraden

Eo 5 vid ögonkliniken ersättas med fyra sköterskebiträden i lönegraden

U1. Liknande besparingsåtgärder vid övriga kliniker hade direktionen

för avsikt att taga ställning till i samband med omprövningen av sjukhusets

personalorganisation.

Medicinalstyrelsen har avstyrkt, att sköterskor ersattes med sköterskebiträden

i andra fall än där särskilt vägande skäl talade för en sådan anordning.

Styrelsen har anfört, att en sådan åtgärd skulle innebära en återgång

till förhållanden, som tidigare varit rådande, och skulle kunna öva

inflytande på personalorganisationen vid andra sjukhus, varigenom sjukhuset

indirekt skulle kunna framkalla en försämring av sjukvården i vårt

land.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anfört liknande synpunkter.

Vid serafimerlasarettet hade, erinrar kollegiet, personalen å sjukavdelningarna

bestått av sjuksköterskor, sköterskebiträden och städerskor. Kompetensvillkor

för anställning som sjuksköterska hade varit examen vid

någon sjuksköterskeskola. Städerskorna hade endast haft till. uppgift att

utföra rengörings- och städarbete. Sköterskebiträdena, vilka icke genomgått

någon speciell sköterskeutbildning, hade som regel rekryterats från de

städerskor, som i sitt arbete beretts vissa möjligheter att deltaga i sjukvården

och därvid visat fallenhet för denna och så småningom förvärvat

en viss färdighet i enklare sjukvårdsuppgifter.

Olägenheterna av att nödgas anförtro en del av sjukvården åt icke fullt

kvalificerad personal hade så småningom framträtt allt tydligare. För undervisningen,

särskilt för den åt blivande sjuksköterskor, hade detta system

med lägre kvalificerad sjukvårdspersonal visat sig olämpligt. Då undervisningen

av elever vid statens sjuksköterslceskola vore förlagd till karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, syntes dessa olägenheter böra undanröjas.

Vid organiserandet av sjukvården å karolinska sjukhuset hade det ansetts

vara av dominerande betydelse, att sjukvården utfördes uteslutande av

fullt kvalificerad, från sjuksköterskeskola utbildad personal. Samma principiella

ståndpunkt hade även intagits av Stockholms stads sjukhusdirektion.

Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 74-

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl,. May.ts proposition Nr 7Jf.

I enlighet med denna princip hade personalen å sjukavdelningarna på

karolinska sjukhuset organiserats i två kategorier, den egentliga sjukvårdspersonalen,

bestående av sjuksköterskor och assistentsköterskor, samt städerskor,

vilka senare hade att utföra endast städning och rengöringsarbete

m. m. Denna organisation hade under den tid sjukhuset varit i bruk visat

sig på ett utmärkt sätt motsvara sitt ändamål.

Lärarkollegiet måste på det bestämdaste avråda från återgång till ett

system, som redan visat sig vara olämpligt och principiellt befunne sig på

avskrivning. Kollegiet ville dock ej göra någon erinran mot direktionens

förslag beträffande ögonkliniken.

Inom kollegiet har professorn Nordenson erinrat, att den av direktionen

förordade ändringen förutsatte, att samtidigt åtta städerskebefattningar

i lönegraden U 1 utbyttes mot lika många sköterskebiträdesbefattningar i

samma lönegrad.

Departe
mentschefen.

Den av direktionen förordade åtgärden är onekligen, sedd i ett vidare

sammanhang, av stor principiell och praktisk betydelse. Säkerligen kunna

sjukvårdskostnaderna väsentligt nedbringas genom en övergång vid karolinska

sjukhuset till den personalorganisation inom sjukavdelningarna, som

tillämpats vid serafimerlasarettet, vilket skulle innebära, att assistentsköterskorna

ersättas med sjukvårdsbiträden av lägre kompetens och med lägre

lön. Å andra sidan har, såsom av det ovan anförda och av handlingarna i

ärendet framgår, gjorts gällande, att en sådan utveckling icke är att ur sjukvårdssynpunkt

förorda. Då de för sjukvården vid karolinska sjukhusets

ögonklinik närmast ansvariga ansett sig kunna tillstyrka assistentsköterskornas

ersättande i viss omfattning vid denna klinik med sjukvårdsbiträden,

har jag givetvis för egen del intet att erinra mot att kostnadsberäkningarna

för nästa budgetår ske från den förutsättningen, att sådana åtgärder

vidtagas. Enär frågan i övrigt torde komma under omprövning vid den

översyn av personalorganisationen, som enligt det föregående skall äga rum,

anser jag mig icke böra i vidare mån än nu skett ingå på detta spörsmål.

6. Anslagsberäkningar m. m.

I personalförteckningen för karolinska sjukhuset torde de

ordinarie befattningshavare, som enligt vad i det föregående anförts böra

finnas anställda vid radiofysiska och radiopatologiska institutionerna, böra

upptagas under en särskild rubrik II. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

För de ändringar i personalförteckningen, som på grund härav

i övrigt erfordras, torde jag icke behöva här särskilt redogöra.

I avlöningsstaten för karolinska sjukhuset torde likaledes de

för nämnda forskningsinstitutioner erforderliga medlen böra uppföras under

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

särskild rubrik. I staten böra härjämte vidtagas de ändringar, som framgå av

vad i det föregående anförts eller föranledas av de ändrade grunderna för

uppställning av avlöningsstater i allmänhet. De efterföljande beräkningarna

grundas på sjukhusdirektionens kalkyler.

Under avdelningen I. Garnisonsavdelningarna bör posten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän bestämmas till förslagsvis

41.000 kronor (-f- 1,000 kronor). För avlöningar till icke-ordinarie personal

erfordras ytterligare medel utöver de för innevarande budgetår anvisade

till följd av övergången från netto- till bruttolönesystem samt utökningen

av sjukvårds- och ekonomipersonalen med extra anställning.

Vissa smärre jämkningar föranledas även av den för husmodem och två

eldare vid garnisonssjukhuset ifrågasatta ändrade lönegradsplaceringen. Anslagsposten

torde böra uppföras med förslagsvis 240,000 kronor (-f- 54,000

kronor). För rörligt tillägg torde böra beräknas förslagsvis 39,000 kronor

(+ 18,000 kronor). Summan av anslagsposterna under I. uppgår alltså till

320.000 kronor (+ 73,000 kronor).

Under rubriken II. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna beräknar jag posterna på följande sätt,

nämligen för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 63,000 kronor,

för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

8,000 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 12,000

kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis 9,000 kronor, d. v. s. till inalles

92.000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att de särskilda löneförmåner, som

enligt det föregående skola utgå till laboratorn i strålningsbiologi och förste

byråingenjören under den tid, då dessa befattningar uppehållas på förordnande,

skola bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän samt att i enlighet med föreliggande förslag föreståndararvode

icke skall under budgetåret 1941/42 utgå till föreståndaren för radiofysiska

institutionen. Då arvodesposten skall lämna tillgång till bestridande av

ifrågakommande vikariatskostnader, har denna post ansetts böra betecknas

förslagsvis.

I fråga örn avdelningen III. Sjukhuset i övrigt uppkomma

i jämförelse med avlöningsstaten för innevarande budgetår avsevärda ökningar

till följd av ibruktagandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän torde förslagsvis 972,000 kronor

(+ 20,000 kronor) böra beräknas. Härvid har förutsatts, att kostnaderna

för avlöning till en laborator vid radiofysiska institutionen och ett

tekniskt biträde överföras till avdelning II.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, torde böra höjas med 11,750 kronor på grund av nämnda

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7 >t.

klinikers igångsättande. Med anledning av forskningsavdelningarnas omorganisation

bortfaller arvodet till en assistent vid radiopatologiska forskningsavdelningen,

5,400 kronor. Av samma anledning har i det föregående

förutsatts, att arvodet till föreståndaren för radiopatologiska forskningsinstitutionen

överföres till avdelning II, vilket medför en minskning av den

förevarande anslagsposten med 1,500 kronor. Då biträdande läkarbefattningen

på öron-, näs- och halskliniken avses skola ersättas med en förste

underläkartjänst med endoskopi som specialitet, torde arvodet för nämnde

biträdande läkare, 6,500 kronor, böra avföras ur arvodesstaten. Det arvode

av 4,000 kronor till en specialist i plastisk kirurgi, som nu är uppförd

på serafimerlasarettets stat, bör till följd av att befattningshavarens

verksamhet förlagts till karolinska sjukhuset överföras på sistnämnda anstalts

arvodesstat. Arvodena till biträdande överläkare, biträdande läkare

och laboratorer böra höjas med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. Vid

denna omräkning torde de principer, som angivits på sid. 69 i 1941 års

åttonde huvudtitel, böra tillämpas. Samtliga dessa arvoden äro att betrakta

såsom huvudsysslearvoden och torde böra höjas med sammanlagt

omkring 30,000 kronor. Detta belopp bör dock, för att arvodestillägg skall

kunna i särskilda fall beviljas som ersättning för bortfallande barntillägg,

höjas till 31,500 kronor. Anslagsposten, nu 186,000 kronor, bör följaktligen

uppföras med (186,000 -f 11,750 — 5,400 — 1,500 — 6,500 + 4,000 +

-f 31,500 —) i runt tal förslagsvis 220,000 kronor (+ 34,000 kronor).

Vid beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal böra beaktas de förändringar, som föranledas av ögonklinikens

och psykiatriska klinikens öppnande, forskningsavdelningarnas omorganisation,

inrättandet av en ny andre underläkartjänst vid kirurgiska kliniken

och en ny förste underläkartjänst med endoskopi som specialitet vid öron-,

näs- och halskliniken ävensom anställandet av sköterskebiträden i stället

för vissa assistentsköterskor. Anslagsposten skulle, enligt vad jag inhämtat,

vid omräkning enligt förutnämnda nya grunder av direktionens anslagsäskanden

böra bestämmas till omkring 2,045,000 kronor. Detta belopp

synes emellertid i avbidan på erfarenhet rörande möjligheterna att nedbringa

medelsbehovet böra nedsättas till i avrundat tal 2,000,000 kronor

(+ 149,000 kronor). Posten bör liksom nu betecknas förslagsvis.

För rörligt tillägg böra beräknas förslagsvis 440,000 kronor (-f- 180,000

kronor).

Under III. skulle alltså anslagsposternas summa utgöra 3,632,000 kronor

(+ 383,000 kronor).

Förslagsanslaget till avlöningar vid karolinska sjukhuset torde alltså

böra uppföras med (320,000 + 92,000 + 3,632,000 =) 4,044,000 kronor

(+ 548,000 kronor).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 7Jj.

53

lil. Anslag till omkostnader vid karolinska

sjukhuset.

Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

är nu uppfört med 2,300,000 kronor.

Direktionen har föreslagit, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas

till 2,776,000 kronor. Höjningen föranledes av den utökade garnisonssjukvården,

öppnandet av ögonkliniken och psykiatriska kliniken samt prisstegringar.

Av direktionens framställning inhämtas:

Garnisonsavdelningarna. Av omkostnadsanslaget för innevarande

budgetår för garnisonsavdelningarna, 370,000 kronor, hade

167,400 kronor avsett avdelningarna vid garnisonssjukhuset. Sistnämnda

summa vore beräknad efter en beläggning motsvarande 41,000 vårddagar

och efter ungefär 4 kronor per vårddag. Såsom tidigare framhållits hade

beläggningen under innevarande budgetår blivit långt större än väntat, och

antalet vårddagar beräknades nu motsvara 61,000 för år. Samma antal

vårddagar torde böra beräknas för budgetåret 1941/42. Vid oförändrad

kostnad per vårddag kommer anslagsbehovet för garnisonssjukhuset att

uppgå till 248,880 kronor. Emellertid måste hänsyn tagas till inträffade

prisstegringar, vilka i vissa fall, såsom beträffande stenkol, varit avsevärda.

För delposten bränsle, lyse och vatten beräknades för alla garnisonsavdelningarna

en höjning av 30,000 kronor vara erforderlig. För övriga prisökningar

beräknade direktionen med hänsyn till plikten att under nu rådande

förhållanden iakttaga största möjliga sparsamhet icke någon ytterligare anslagshöjning.

I anslutning härtill beräknades omkostnadsanslaget för garnisonsavdelningarna

för nästa budgetår till i runt tal 482,000 kronor.

Sjukhuset i övrigt. För karolinska sjukhuset utom garnisonsavdelningarna

hade för innevarande budgetår anvisats ett omkostnadsanslag

av i,930,000 kronor. Detta belopp innefattade ej medel för ögonklinikens

omkostnader (144,000 kronor). För psykiatriska kliniken hade omkostnadsanslag

beräknats endast för halvt budgetår, varigenom det av

direktionen ursprungligen beräknade anslaget minskats med 95,000 kronor.

Såsom ovan framhållits, beräknades nämnda kliniker vara i drift under

hela nästa budgetår.

Direktionen ansåge sig icke heller här böra föreslå annan anslagshöjning

än för delposten bränsle, lyse och vatten, som med hänsyn till inträffade

prisstegringar å stenkol måste uppräknas med ett belopp av 125,000 kronor.

Genom brev den 28 juni 1940 hade Kungl. Majit anbefallt direktionen

bland annat att-i syfte att nedbringa omkostnaderna särskilt överväga, örn

icke en förenklad kosthållning skulle kunna införas vid sjukhuset. I anledning

härav hade direktionen, som ansett en utredning örn förenkling

av kosthållet böra ske efter samråd med statens institut för folkhälsan,

vänt sig till nämnda institut med framställning örn utredning angående

möjligheterna flir en sådan förenkling. Något svar på denna framställning

hade ännu icke erhållits. I avbidan på den utredning, som av direktionen

sålunda förutsatts, hade direktionen beräknat, att den prisstegring på vissa

födoämnen, som kunde förväntas inträda linder loppet av budgetåret

1941/42, icke skulle behöva föranleda någon (»lening av kostnaderna för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Marits proposition Nr 74.

sjukhusets kosthåll, utan att sådan prisstegring skulle i möjligaste mån

kunna kompenseras genom förenklingar i fråga örn kosten.

I detta sammanhang har direktionen omnämnt, att karolinska institutets

lärarkollegium till direktionen överlämnat en framställning från medicinska

föreningens styrelse örn befrielse för de medicine studerande, som

tjänstgör på de obstetrisk-gynekologiska klinikerna, från ersättning för

kost och bostad under tiden för deras tjänstgöring därstädes. Över denna

framställning, som tillstyrkts av lärarkollegiet, hade överläkaren för sjukhusets

kvinnoklinik avgivit yttrande. Direktionen — inom vilken dock

professorerna Bergstrand och Ahlström reserverat sig — har anfört, att

framställningen syntes vara värd beaktande, men att med hänsyn till’dels

det nuvarande statsfinansiella läget och dels de konsekvenser, vartill ett

bifall till densamma skulle kunna föranleda ej blott i fråga om andra motsvarande

medicinska undervisningskliniker utan även beträffande andra

pa undervisningssjukhusen tjänstgörande kategorier medicine studerande,

framställningen icke syntes böra för närvarande föranleda någon åtgärd.

Omkostnadsanslagsbehovet för nästa budgetår för karolinska sjukhuset

beräknades sålunda till 2,294,000 kronor.

Direktionens förslag till omkostnadsstat för karolinska sjukhuset för

budgetaret 1941/42 har följande utseende (inom parentes angivas de för

budgetåret 1940/41 anvisade beloppen):

1.

2.

3.

Reseersättningar, förslagsvis

Expenser, förslagsvis

Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och komplettering

..............

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis

c. Kosthåll, förslagsvis........

d. Läkemedel, förslagsvis......

e. Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis......

f. Diverse utgifter..........

kronor

kronor 55,000 (45,000)

» 11,000 (9,000)

• 138,000 (113,000)

» 49,000 (40,000)

» 128,000 (105,000)

» 5,000 (3,900)

Summa kronor

I. Garnisonsavdelningarna.

100

95,900

386.000

482.000

(100)

(54,000)

(315,900)

(370,000)

1.

2.

3.

II. Sjukhuset i övrigt.

Reseersättningar, förslagsvis.....

Expenser, förslagsvis.........

Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och komplettering

..............

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis

c. Kosthåll, förslagsvis........

d. Läkemedel, förslagsvis......

e. Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis......

f. Diverse utgifter..........

kronor 181,000 (158,000)

» 50,000 (44,000)

» 673,000 (590,000)

» 263,000 (237,000)

» 604,000 (545,000)

» 23,000 (18,000)

kronor 2,000 (2,000)

» 498,000 (336,000)

1,794,000 (1,592,000)

Summa kronor 2,294,000 (1,930,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jh

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt medicinska föreningens framställning i

vad den avsåge jourtjänsten. Kostnaden för fri kost med s. k. nattmål

under sådan tjänstgöring hade beräknats till i runt tal 3,800 kronor. Anslagsposten

till läkemedel syntes styrelsen kunna minskas genom dels rationalisering

och standardisering vid förskrivningen, dels ock förständigande

för de underordnade läkarna att tills vidare undvika användandet av oprövade

dyra läkemedel.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet och universitetskanslern ha ansett

medicinska föreningens framställning böra tillmötesgås.

Statskontoret har yttrat, att någon höjning av de för innevarande budgetår

beräknade beloppen till övriga expenser, inventariers underhåll och

komplettering samt diverse utgifter icke borde ifrågakomma.

I omkostnadsanslaget böra i enlighet med de nya principerna för bestridande

av sådana kostnader inräknas utgifter för sjukvård m. m. åt personalen

med ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor.

Under punkten 77 i 1941 års åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt, att

medicine kandidater, som tjänstgöra på allmänna barnbördshuset i Stockholm,

må under den tid, då de fullgöra jourtjänstgöring, befrias från att

betala ersättning för kost. Förmånen av fri kost synes i konsekvens härmed

även böra tillkomma de medicine kandidater, som utföra jourtjänst

vid kvinnokliniken på karolinska sjukhuset. Kostnaden härför har enligt

det föregående beräknats till omkring 3,800 kronor.

Vad av medicinalstyrelsen anförts rörande åtgärder för nedbringande

av läkemedelskostnaderna, av direktionen angivna till 312,000 kronor, vill

jag för egen del understryka. Jämväl utgifterna för inventariers underhåll

och komplettering, av direktionen beräknade till sammanlagt 236,000 kronor,

torde böra begränsas.

Den föreslagna omorganisationen av forskningsavdelningarna vid jubileumskliniken

torde icke behöva nu föranleda särskild höjning av omkostnadsanslaget,

då staten redan bestrider en stor del av dessa avdelningars omkostnader.

Det synes böra övervägas, huruvida omkostnaderna för forskningsinstitutionerna

i omkostnadsstaten böra upptagas under en särskild avdelning.

Bestämmelser härom torde framdeles, om så prövas lämpligt, böra

utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av sjukhusdirektionen.

Under erinran örn svårigheterna att för nästa budgetår uppskatta anslagsbehovet

föreslår jag med beaktande av vad av mig i det föregående

anförts, att förevarande anslag uppföres med 2,730,000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 430,000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis ''proposition Nr 7/t.

IV. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört

med 1,660,000 kronor. Anslaget disponeras jämlikt personalförteckning

och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda

på sid. 447 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.

2. Överläkaren vid röntgenavdelningen.

Med överläkarbefattningen vid serafimerlasarettets röntgenavdelning är

nu förenat ett årsarvode av 9,000 kronor. I samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1940/41 föreslog direktionen, att befattningen skulle ändras

till ordinarie befattning i lönegrad A 29 samt att, beträffande pensionsrätten,

för pension erforderligt antal tjänstår måtte bestämmas till 12 år och att

levnadsåldern för pensions erhållande måtte fastställas till 65 år. Förslaget

avstyrktes av statskontoret och allmänna lönenämnden. Enligt statskontorets

mening borde med en lönereglering anstå i avvaktan på 1938 års

hälso- och sjukvårdssakkunnigas utredning angående sjukhusläkarnas avlöningsförhållanden

och sportelinkomster. Allmänna lönenämnden anförde,

att arvodet bestämts så sent som vid 1939 års lagtima riksdag och att lönenämnden

därför icke funne tillräcklig anledning föreligga att genomföra

någon förändring, innan direktionen verkställt översyn av personalorganisationen.

Full pension efter 12 års tjänstgöring förekomme för närvarande

icke för befattningar, tillhörande löneplan A i civila avlöningsreglementet.

Den föreslagna anordningen borde därför icke genomföras, utan att frågan

om lämpligheten av sagda pensionsform gjordes till föremål för utredning

beträffande förvaltningen i allmänhet.

För egen del erinrade jag i propositionen nr 149 till 1940 års lagtima

riksdag, att jag förut avstyrkt förslag om lönereglering för vissa biträdande

läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset. Ehuru den i samband därmed

upptagna frågan om förändring av ifrågavarande befattning till ordinarie

tjänst syntes mig ligga i viss mån annorlunda till, ansåg jag mig på grund

av de vägande skäl, som mot direktionens förslag härom anförts av i ärendet

hörda myndigheter, icke böra då förorda en sådan lönereglering. Riksdagen

framställde icke erinran häremot.

Direktionen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 ansett

sig icke kunna underlåta att hemställa, att Kungl. Majit ville taga detta

löneregleringsförslag under förnyat övervägande.

Sportelinkomsterna vore vid förevarande befattning av ringa betydelse

och syntes icke böra utgöra hinder för befattningens uppförande på ordi
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

liane stat. Som villkor för erhållande av befattningen kunde eventuellt

föreskrivas, att denne överläkare icke finge mottaga ersättning av å lasarettet

inneliggande patienter. Den privata mottagning på lasarettet, som

överläkaren vid röntgenavdelningen i likhet med andra Överläkare^ kunde

få anordna jämlikt § 40 av gällande reglemente (1939: 416), torde ej heller

böra utgöra hinder för befattningens uppförande på ordinarie stat. Denna

bestämmelse tillämpades redan för tjänstemän på ordinarie stat, nämligen

de professorer vid karolinska institutet, som i denna sin egenskap vore överläkare

vid de statliga kroppssjukhusen. Detta medgivande i reglementet

hade givits i sjukhusens intresse, enär genom en sådan anordning överläkarens

verksamhet praktiskt taget helt bleve förlagd till sjukhuset.

Av svenska lasarett med mer än 200 vårdplatser vore det endast tvenne,

som icke hade särskild röntgenöverläkare. Det vore uppenbart att en överläkarbefattning

vid serafimerlasarettets röntgenavdelning måste finnas och

att direktionens skyldighet att överväga personalorganisationen icke i detta

fall kunde utgöra något hinder för lönereglering. Beträffande pensionsbestämmelserna

kunde en utredning vara erforderlig, och direktionen ville

därför avstå från sitt förslag om särbestämmelser. _

Lönegradsplaceringen skulle innebära en faktisk löneökning av 3,336

kronor och vore densamma som överläkare av I klass vid statens sinnessjukhus

erhållit.

Hälften av karolinska institutets undervisning^ medicin och kirurgi samt

undervisningen i neurologi bedreves alltjämt vid lasarettet, varjämte dit

vore förlagd den neurokirurgiska, avdelningen, som vore ensam i sitt slag

i riket. Dessa förhållanden krävde en högkvalificerad överläkare även vid

röntgenavdelningen.

Direktionen hade på här anförda skäl räknat med avlöning till en ordinarie

överläkare i lönegraden A 29 vid serafimerlasarettets röntgenavdelning.

Allmänna lönenämnden har vidhållit sin tidigare uppfattning. Nämnden

vore icke beredd att för närvarande yttra sig örn huruvida tillräckliga skäl

kunde föreligga att för berörda befattning meddela särskilda undantagsföreskrifter

i fråga om rätten till pension.

Statskontoret har av skäl, som ämbetsverket tidigare anfört, icke ansett

sig kunna nu tillstyrka direktionens förslag.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet, med vilket universitetskanslern

instämt, har — under erinran att det här vore fråga om den näst största

röntgendiagnostiska avdelningen i riket, vid vilken hälften av de medicine

studerandena vid karolinska institutet erhölle sin undervisning i röntgendiagnostik

— uttalat sin livliga anslutning till direktionens förslag. Däremot

har lärarkollegiet bestämt avrått från någon inskränkning i röntgenöverläkarens

rättighet att mottaga frivilligt erbjuden ersättning av å lasarettet

inneliggande privatpatienter, vilken rättighet vore tillerkänd övriga överläkare.

Frågan örn förändring av överläkarbefattningen vid röntgenavdelningen

till ordinarie tjänst har som nämnts prövats i samband med anslagsäskandena

för innevarande budgetår. Jag fann mig vid detta tillfälle icke böra

tillstyrka direktionens förslag örn befattningens överförande på ordinarie

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

stat. Vad direktionen ytterligare anfört till stöd för förslaget har emellertid

övertygat mig om behovet av en fastare reglering av de med tjänsten förenade

förmånerna. Enligt vad jag inhämtat torde, så länge tjänstens innehavare

äger åtnjuta endast arvodesförmåner och icke äger rätt till pension,

vissa svårigheter föreligga att vid tjänsten bibehålla kvalificerad innehavare.

Med hänsyn till den pågående översynen av personalorganisationen

vid de statliga lcroppssjukhusen torde tjänsten dock tills vidare icke böra

inrättas som ordinarie. Däremot torde denna översyn knappast böra lägga

hinder i vägen för befattningens omvandling till extra ordinarie. Då jag

icke har något att erinra mot den av direktionen ifrågasatta lönegradsplaceringen,

förordar jag alltså, att befattningen hänföres till lönegraden Eo 29.

I skrivelse nr 352 anhöll 1939 års lagtima riksdag om utredning rörande

lämpligheten och möjligheten av att genomföra evalvering av vissa

läkare vid de statliga sjukhusen tillkommande ersättningar av patienter

på enskilda och halvenskilda rum. I avvaktan på resultatet av den

utredning, som i detta avseende kan komma att verkställas, torde i anslutning

till vad av sjukhusdirektionen anförts böra i fråga örn denna

befattning såsom särskilt förbehåll uppställas, att överläkaren icke må

mottaga ersättning av de på lasarettet inneliggande patienterna. Med hänsyn

till vad direktionen i övrigt yttrat torde spörsmålet örn särskilda

undantagsföreskrifter i fråga om rätt till pension icke böra nu upptagas.

3. Personalbehovet vid kirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna.

Genom den planerade ombyggnaden av serafimerlasarettets ögonklinikbyggnad

till neurokirurgisk klinik skulle vårdplatserna vid sistnämnda klinik

ökas med 29 till 82, varjämte kirurgiska kliniken genom övertagande

av neurokirurgiska avdelningens nuvarande lokaler skulle erhålla ytterligare

53 vårdplatser.

Direktionen, som utgått från att ombyggnaden skulle vara färdig den

1 oktober 1941, har räknat med att klinikernas personal efter ombyggnaden

skulle behöva utökas med

1 biträdande överläkare vid neurokirurgiska kliniken (arvode 7,500

kronor),

1 förste underläkare vid röntgenavdelningen (Ex 23),

1 andre underläkare vid neurokirurgiska kliniken (Ex 22),

1 tredje underläkare vid kirurgiska kliniken (Ex 18),

10 sjuksköterskor (A 7),

7 assistentsköterskor (Eo 5),

5 provsköterskor,

7 sjuksköterskeelever,

11 sköterskebiträden (U 1),

3 städerskor (U 1),

2 kontorsbiträden (Eo 4).

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

Direktionen har beträffande personalökningen anfört bland annat:

Förslaget om en biträdande överläkare avveke visserligen från direktionens

i skrivelse den 24 november 1939 framlagda organisationsförslag för

neurokirurgiska avdelningen, och direktionen hade ställt sig tveksam inför

denna fråga med hänsyn särskilt till den omständigheten, att patientantalet

på den neurokirurgiska avdelningen icke varit så stort som av riksdagen

förutsatts såsom villkor för anställande av biträdande överläkare eller 90.

Å andra sidan hade direktionen ej kunnat undgå att taga hänsyn till

de särskilda skäl professorn H. Olivecrona i en promemoria anfört för

inrättande av denna befattning. Utöver vad Olivecrona anfört ville direktionen

framhålla, att den neurokirurgiska kliniken i förhållande till andra

kliniker vid sjukhusen intoge en särskild ställning i sin egenskap av en för

landet i dess helhet avsedd specialavdelning för neurokirurgi. Å arvodet

(7,500 kronor) förutsattes skola utgå dyrtidstillägg.

Den avsedda ökningen av antalet vårdplatser skulle med utgångspunkt

från nuvarande förhållanden ha motiverat anställande av ytterligare en

andre underläkare vid kirurgiska kliniken och likaledes en andre underläkare

vid den neurokirurgiska avdelningen, men direktionen hade med

hänsyn till nuvarande ekonomiska läge ansett sig skyldig ställa detta på

framtiden. Vad anginge den neurokirurgiska avdelningen, hade direktionens

tidigare organisationsförslag visserligen upptagit en ökning av två andre

underläkare men å andra sidan — med hänsyn till visst uttalande av Kungl.

Majit — icke någon biträdande överläkare. Det hade vid förnyat övervägande

av vad Olivecrona i denna sak anfört synts direktionen viktigare

att tillgodose önskemålet örn en biträdande överläkare.

Vad här föreslagits innebure vidare en minskning av den tidigare beräknade

personalorganisationen vid neurokirurgiska avdelningen med 2 assistentsköterskor

och 1 sköterskebiträde men däremot en ökning med ett extra

ordinarie kontorsbiträde.

Medicinalstyrelsen har funnit vad direktionen anfört örn behovet av en

biträdande överläkare på neurokirurgiska kliniken vara värt beaktande.

Allmänna lönenämnden har, ehuru nämnden med hänsyn till patientantalet

på neurokirurgiska avdelningen hyste en viss tveksamhet mot sagda

förslag, dock icke velat motsätta sig inrättandet av befattningen som biträdande

överläkare.

Statskontoret har anfört:

Merkostnaderna i avlöningar, för helt år räknat, vid ett genomförande

av den planerade utbyggnaden av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna

skulle uppgå till icke mindre än i runt tal 150,000 kronor. Då genom utbyggnaden

av sagda kliniker antalet vårdplatser beräknats komma att öka

med endast 78, syntes det statskontoret, som om ökningen av personalkostnaderna

icke stöde i rimlig proportion till de vidgade vårdmöjligheterna vid

sjukhuset. Enligt ämbetsverkets mening borde därför direktionen upptaga

till förnyat övervägande frågan, örn i besparingssyfte begränsningar kunde

göras i den planerade personalorganisationen vid dessa kliniker.

I avvaktan på att någon erfarenhet vunnes angående omfattningen av

verksamheten vid den utvidgade neurokirurgiska kliniken torde med inrättandet

av en biträdande överläkartjänst vid sagda klinik böra anstå.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7/f.

Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen yttrat:

Den neurokirurgiska kliniken vore den enda i sitt slag i Norden. Den

specialvård, som här lämnades, krävde på grund av sin egenart särskilt

stor personal. Enligt statens sjukvårdskommittés utredningar skulle egentligen

denna. specialvård helt bekostas av staten, men direktionen hade

lyckats att till vården erhålla bidrag från såväl Stockholms stad som Stockholms

läns landsting, vilka även utfäst sig att deltaga i kostnaderna för

klinikens ombyggnad och utrustning. Genom den plan, som fastställts av

Kungl. Majit i fråga örn beredskapssjukhus i landet, hade serafimerlasarettet

förklarats skola tjänstgöra såsom dylikt sjukhus med bland annat plats för

200 neurokirurgiska fall. Direktionen hade i samband med detta beslut

betonat, att detta krävde viss utvidgning och förändring i fråga om nuvarande

anordningar för vården på detta område. Direktionens beräkningar

av det ökade personalbehovet grundade sig i huvudsak på den utredning

härom, som verkställts av klinikens överläkare med stöd av hittillsvarande

erfarenheter i fråga om klinikens drift. Det syntes direktionen vara riktigare,

att i sin helhet framlägga de av klinikens ifrågasatta utvidgning betingade

kraven på personalökning, innan beslut om utvidgningen meddelades,

än att nu beräkna personalbehovet i underkant och därefter framkomma

med ökade krav, sedan utvidgningen kommit till stånd.

Departe
mentschefen.

Beträffande de skäl, som tala för en utökning av antalet vårdplatser vid

de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, hänvisar jag till vad jag senare

denna dag kommer att yttra vid anmälan av frågan örn ombyggnad av de

utrymmen vid serafimerlasarettet, som hittills disponerats av den till karolinska

sjukhuset överflyttade ögonkliniken. Den föreliggande utredningen

utvisar, att de nytillkommande vårdplatserna medföra behov av en förhållandevis

stark utökning av läkar-, sköterske- och biträdespersonalen. Då

speciellt den sjukvård, som meddelas vid neurokirurgiska kliniken, torde

ställa särskilt stora krav på antalet befattningshavare och deras kompetens,

anser jag mig icke böra motsätta mig sjukhusdirektionens i ämnet framlagda

förslag, enligt vilket personalbehovet skulle i vissa hänseenden understiga

det tidigare beräknade. Jag tillstyrker sålunda på de av överläkaren anförda

skälen jämväl, att en befattning som biträdande överläkare inrättas.

Dyrtidstillägg bör dock icke utgå på de med denna befattning förenade

arvodesförmånerna utan arvodet — i likhet med andra motsvarande arvoden

— omregleras med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. Jag vill särskilt

framhålla, att denna befattning bör komma till stånd på grund av de

vid neurokirurgiska kliniken rådande särskilda vårdförhållandena och att

mitt ställningstagande alltså icke kan åberopas vid prövning av likartade

framställningar från andra sjukhusavdelningar.

Såsom förut anförts, kan det icke nu med säkerhet avgöras, om de

kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna kunna under nästa budgetår erhålla

utökade lokaler. Med hänsyn härtill torde medel för bestridande

av kostnaderna för avlöning åt den av mig nu förordade personalen icke

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

böra anvisas för budgetåret 1941/42. Däremot torde de nya ordinarie

tjänsterna böra redan nu upptagas på personalförteckningen. Tjänsterna

synas dock icke böra tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat medgivande.

Skulle klinikernas lokalutrymmen komma att utökas under budgetåret

1941/42, lärer det, såsom i det föregående anförts, få ankomma på

Kungl. Majit att efter särskild framställning av sjukhusdirektionen ställa

erforderliga medel till förfogande ur de till sjukhuset anvisade anslagen för

verksamhetens bedrivande i de nya lokalerna.

4. Poliklinikernas personalbehov.

Direktionen har i sina ursprungliga anslagsäskanden icke räknat med

att personalbehovet vid serafimerlasarettets polikliniker skulle kunna

minskas utöver vad tidigare beräknats.

En minskning i besöksfrekvensen hade visserligen inträtt på poliklinikerna,

såsom närmare franninge av en jämförelse mellan antalet patienter

och besök under månaderna maj—augusti 1939 respektive 1940. Det

vore ovisst, om anledningen till minskningen helt vore beroende av öppnandet

av motsvarande polikliniker vid karolinska sjukhuset. Man funne

nämligen en praktiskt taget lika stor procentuell minskning i besöken på

den neurologiska polikliniken som på den medicinska och även en markerad

minskning på ögonpolikliniken. Varken neurologiska eller ögonpolikliniken

hade haft motsvarighet vid karolinska sjukhuset. Sannolikt hade

inkallelserna till militärtjänst avsevärt påverkat besöksfrekvensen. Örn

än en ganska stark minskning i denna hittills kunnat konstateras, syntes

det ännu vara ovisst, huruvida en definitiv nedgång av arbetsbelastningen

på poliklinikerna förelåge, varför direktionen ansett sig ännu icke böra föreslå

någon minskning av de därför avsedda arbetskrafterna.

Statskontoret har ansett det förtjäna övervägas, örn icke en minskning

borde ske i de för poliklinikerna avsedda arbetskrafterna.

Enligt statskontorets mening kunde nämligen denna minskning i besöksfrekvensen

under nu rådande ekonomiska förhållanden beriiknas tills vidare

bli bestående. Några uppgifter, ägnade att närmare belysa verksamheten

vid de polikliniker, vilkas »yttre verksamhet» i samband med överflyttningen

till karolinska sjukhuset nedlagts, hade icke av direktionen lämnats.

I utlåtande angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

för budgetåret 1939/40 hade statskontoret uttalat, att ämbetsverket

icke kunde frigöra sig från det intrycket, att den inre verksamheten

måste bli av obetydlig omfattning. Frågan örn personalens storlek vid de

ifrågavarande poliklinikerna hade förutsatts skola upptagas till omprövning

efter vunnen erfarenhet rörande omfattningen av verksamheten vid

dessa kliniker (jfr propositionen nr 149 till 1940 års lagtima riksdag, sid.

27). Sådan erfarenhet borde numera ha vunnits. I nuvarande statsfinansiella

liige måste med ännu större skärpa ifrågasättas, örn icke denna del av

den polikliniska verksamheten vid serafimerlasarettet utan alltför allvarliga

olägenheter borde kunna helt avvecklas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 7Jf .

Med anledning av vad statskontoret anfört har direktionen förklarat

sig ha för avsikt att, om det visade sig, att nedgången i besöksfrekvensen

vore av bestående art, utsträcka den översyn av personalbehovet, som

direktionen hade att verkställa beträffande karolinska sjukhuset, till serafimerlasarettets

polikliniker och vidtaga den inskränkning av personalen

därstädes, som därvid visade sig vara möjlig. Vidare har direktionen på

anförda skäl förordat, att personalen vid ögon- och öronpoliklinikerna försöksvis

inskränktes till en poliklinikföreståndare och ett sköterskebiträde.

Då verksamheten på poliklinikerna skulle i huvudsak inskränkas till undersökning

av dit remitterade patienter och någon behandling av patienterna

i regel icke skulle förekomma därstädes, syntes det icke vara erforderligt,

att poliklinikföreståndarna assisterades av sjuksköterskor, utan torde nödig

assistans i allmänhet kunna lämnas av sköterskebiträden. På vardera polikliniken

syntes sålunda personalen kunna inskränkas till en poliklinikföreståndare

med ett årsarvode av 6,500 kronor och ett sköterskebiträde.

Härigenom skulle vinnas en besparing till belopp av 13,278 kronor för år,

varav 8,478 kronor på anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

och 4,800 kronor på anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie

personal.

I övrigt torde i fråga om direktionens utredning rörande poliklinikernas

verksamhet och personalbehov få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Mot direktionens förslag har jag intet att erinra. Jag vill dock framhålla,

att besparingen på anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

vid tillämpning av numera anlitade beräkningsgrunder stannar vid omkring

7,000 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.

5. Personalbehovet i övrigt.

Direktionen har meddelat, att ögonklinikens och psykiatriska poliklinikens

överflyttning till karolinska sjukhuset medfört minskning av serafimerlasarettets

personal nied följande befattningshavare:

Ögonkliniken: Kronor

1 överläkare....................................... 1,500

1 förste underläkare (Ex 23)........................... 7,242

1 andre underläkare, tillika amanuens (Ex 22)............. 6,816

1 andre underläkare, tillika amanuens vid polikliniken (Ex 22) 6,816

1 andre underläkare vid polikliniken (Ex 22).............. 6,816

2 sjuksköterkor (A 7)................................ 8,790

5 assistentsköterskor (Eo 5)............................ 14,880

2 provsköterskor (å 600).............................. 1,200

2 sjuksköterskeelever (å 300)........................... 600

12 sköterskebiträden (U 1).............................. 24,192

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Majlis ''proposition Nr 7J,.

Psykiatriska polikliniken: Kronor

1 biträdande läkare (3,600 kronor för helt år).............. 1,800

Summa 80,652

Avgå: amanuensarvoden från karolinska institutet........... 5,400

Nettominskning 75,252

Direktionen har vidare framlagt följande förslag:

1) Arvodet till specialist i plastisk kirurgi överföres till

karolinska sjukhusets stat........................— 4,000

2) Arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen

höjes från 1,000 kronor till 1,500 kronor............. + 500

3) Ytterligare två sjukgymnaster (Eo 9) anställas......... + 7,332

4) Tekniskt biträde vid neurologiska kliniken överföres från

lönegraden Ex 4 till Eo 4......................... + 240

5) Kontorsbiträde (Eo 4) vid medicinska klinikens läkar
expedition

anställes i stället för en assistentsköterska ... — 174

6) Minskning av för sköterskebiträden beräknat belopp (nu

60,000 kronor).................................. — 40,000

7) Kameralbiträde (Ex 9) på sysslomanskontoret......... + 3,282

8) Kontorsbiträde (Ex 4) för kontroll av personalens utspisning

...................................... + 2,562

9) Köksbiträde överföres från extra till extra ordinarie anställning.

......................................... — 102

10) Städning och annan renhållning i patologiska avdelningen + 1,800

Nettominskning 28,560.

Beträffande dessa personalförändringar inhämtas av handlingarna bland

annat följande:

Överläkaren vid neurokirurgiska avdelningen.

Direktionen har anfört, att arvodeshöjningen för överläkaren vid neurokirurgiska

avdelningen borde komma till stånd oavsett om avdelningen

utvidgades. Denne överläkare skulle eljest komma att intaga en särställning

till övriga överläkare, som tillika vore professorer vid karolinska institutet.

Statskontoret har erinrat, att frågan örn höjning av arvodet varit föremål

för omprövning av 1940 års lagtima riksdag, därvid med denna höjning

under de rådande förhållandena ansetts tills vidare kunna anstå. En

höjning av detta arvode torde i vart fall icke böra komma till stånd, innan

utbyggnaden av den neurokirurgiska kliniken genomförts.

Sjukgymnaster. Sjukgymnastutbildningen överflyttades den

1 februari 1940 från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset. Med hänsyn

till beräknad minskning i klientelet genom vissa klinikers bortflyttning

och minskade arbetsuppgifter genom utbildningens överflyttning ansågs

(jfr propositionen nr 206 till 1939 års lagtima riksdag, sid. 113 f., 135)

antalet sjukgymnaster vid den kvarvarande gymnastikavdelningen vid lasarettet

kunna minskas till en ordinarie, en extra ordinarie och en extra.

Enligt vad direktionen i skrivelse den 18 juni 1940 anmält hade det visat

sig, att fler än tre sjukgymnaster erfordrades, varför direktionen anställt

ytterligare två extra sjukgymnaster. Biträdande läkaren på av
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Marits proposition Nr 7-4-

delningen hade anfört, att remisserna till avdelningen ej minskat i den

utsträckning, som man tänkt sig. I maj 1940 hade sålunda antalet patienter

på avdelningen utgjort 120. Dä 16 behandlingar per dag vore det normala

för en gymnast, hade personalen ej räckt till utan en lista på väntande

patienter måst uppläggas. Tidigare hade sjukgymnasteleverna biträtt i

behandlingsarbetet. För budgetåret 1941/42 har direktionen upptagit de

två sjukgymnasterna som extra ordinarie.

Statskontoret har erinrat, att — i samband med riksdagsbehandlingen

år 1939 — av olika myndigheter, bland andra direktionen över gymnastiska

centralinstitutet, understrukits angelägenheten av att ett så stort

antal patienter som möjligt hänvisades till karolinska sjukhuset för sjukgymnastik

behandling. Innan närmare utredning förebragts rörande svårigheterna

att i större utsträckning än som hittills skett hänvisa patienter

till karolinska sjukhuset för dylik behandling, ansåge sig statskontoret

icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.

Direktionen har vidhållit sin uppfattning. Sjukgymnastikbehandling

i nuvarande utsträckning borde kunna förekomma med hänsyn till

särskilt vården vid lasarettets specialiserade kliniker. Frekvensen på lasarettets

gymnastikavdelning hade under år 1940 efter öppnandet av motsvarande

avdelning på karolinska sjukhuset varierat mellan 229 och 289.

Varje patient måste behandlas ett flertal gånger. För att behandlingarna

skulle medhinnas erfordrades det ökade antal sjukgymnaster, varom direktionen

gjort framställning. I annat fall måste behandlingen inskränkas till

de inneliggande patienter, som remitterades från lasarettets kliniker, och

de patienter på lasarettets polikliniker, som vore i behov av sjukgymnastisk

behandling, hänvisas till karolinska sjukhusets sjukgymnastiska avdelning.

Något behov av dessa patienter för tillgodoseende av den undervisning,

som utövades på sistnämnda avdelning, förelåge icke. Vid bedömande av

frågan, huruvida dessa patienter borde behandlas på lasarettet eller hänvisas

till karolinska sjukhuset, syntes man icke kunna undgå att beakta

patienternas behov av att erhålla behandling i närheten av sina arbetsplatser

eller bostäder. Hänsyn härtill hade föranlett direktionen att göra

framställning örn den ökade arbetskraft, som erfordrades för att även lasarettets

poliklinikpatienter skulle erhålla sin behandling vid lasarettet.

Kameralbiträde på sysslomanskontoret. Direktionen

har anfört, att direktionen alltsedan början av år 1938 medgivit

anställning vid serafimerlasarettets sysslomanskontor av ett extra kameralbiträde.

Anledningen därtill hade varit den betydande arbetsbörda, som

påvilat kontorspersonalen och som föranlett övertidsarbete i onormal utsträckning.

I statsskrivelse för 1940/41 hade i sammanställning av personalen

upptagits en bokhållare i lönegraden Ex 12 men icke det extra

kameralbiträdet. Det vore uppenbart, att om den extra kameralbiträdestjänsten

skulle dragas in, så bleve följden antingen att sysslomannen, bokhållaren

och kassören icke finge någon lindring eller att övertidsarbetet

i stället överflyttades på den lägre kontorspersonalen. Det komme med

bibehållande av kameralbiträdestjänsten jämsides med den nya bokhållartjänsten

sannolikt ändå icke att kunna undvikas övertidsarbete. Direktionen

hade med anledning härav funnit oundgängligt att i förevarande

statförslag räkna med fortsatt anställning av ett extra kameralbiträde i

lönegrad Ex 9 å sysslomanskontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74. 05

Statskontoret har avstyrkt, att i nuvarande läge medel anvisades för

anställande av ifrågavarande kameralbiträde.

Direktionen har genmält, att krisförhållandena, vilka medförde ytterligare

ökad arbetsbörda på kontoret, gjorde denna personalförstärkning

ännu mera motiverad.

Kontorsbiträde. Direktionen har upplyst, att för vinnande

av bättre kontroll över personalens utspisning införts kupongsystem. Då

särskild matsalsföreståndarinna icke funnes, hade för ändamålet anställts

ett extra kontorsbiträde.

Städning i patologiska avdelningen. För städning

och annan renhållning i patologiska avdelningen beräknade direktionen

1,800 kronor i avvaktan på närmare erfarenhet örn avdelningens verksamhet.

Det hade visat sig nödvändigt att anställa arbetskraft för ändamålet,

vilket tidigare icke beräknats, då rättsmedicinska institutionen ansetts

böra som kompensation för anlitande av den å lasarettets stat uppförde

vaktmästaren svara för städningen. Nämnda institution hade emellertid

icke disponerat anslag härför.

Med en höjning av arvodet till överläkaren vid neurokirurgiska kliniken

till samma belopp, som övriga professorer-överläkare åtnjuta, torde under

nuvarande förhållanden kunna anstå.

De av direktionen begärda två sjukgymnasterna synas huvudsakligen erfordras

för tillgodoseende av poliklinikverksamhetens behov. Besöksfrekvensen

vid serafimerlasarettets polikliniker har, såsom tidigare berörts, undergått

en märkbar minskning, som till en del torde få tillskrivas öppnandet

av karolinska sjukhusets polikliniker. Med hänsyn härtill anser jag den

vidare utvecklingen på detta område böra avvaktas, innan en mer definitiv

utvidgning av gymnastikavdelningens personalorganisation kommer till

stånd. För nästa budgetår torde därför endast medel böra beräknas för de

två nu anställda extra sjukgymnasterna.

Då direktionens förslag om anvisande av medel för ett extra kameralbiträde

på sysslomanskontoret endast synes vara att betrakta som en rättelse

av ett förbiseende i direktionens anslagsäskanden för innevarande

budgetår, biträder jag direktionens förslag i detta avseende. Dock torde

detta biträde böra hänföras till 8 lönegraden i likhet med de redan anställda.

Mot direktionens här ifrågavarande förslag i övrigt har jag intet att

erinra.

6. Anslagsberäkningar m. m.

I personalförteckningen för serafimerlasarettet torde i anslutning

till vad i det föregående anförts böra uppföras en överläkare vid

röntgenavdelningen i lönegraden Eo 29. Vidare bör antalet ordinarie sjukskötersketjänstcr

ökas med 8 till G4 (minskning på grund av ögonklinikens

Departe
mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 7$.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf.

överflyttning till karolinska sjukhuset: 2, ökning till följd av kirurgiska och

neurokirurgiska klinikernas utvidgning: 10). Den inskränkning av verksamheten

vid vissa av poliklinikerna, som enligt vad tidigare anförts kan för

nästa budgetår vidtagas, medför, att antalet vid poliklinikerna sysselsatta

sjuksköterskor kan minskas med två. Då enligt vad jag inhämtat dessa

befattningar nu ha ordinarie innehavare och de icke kunna för närvarande

överflyttas till andra motsvarande befattningar vid serafimerlasarettet,

torde någon minskning av antalet i personalförteckningen uppförda, för

poliklinikerna avsedda sjukskötersketjänster för närvarande icke böra ske.

Däremot torde två av lasarettets sjuksköterskebefattningar icke böra vid

uppstående ledighet återbesättas. Då jag räknar med att det skall vara

möjligt att för nästa budgetår indraga två av sjukskötersketjänsterna vid

lasarettet, eventuellt genom överflyttning av två ordinarie sjuksköterskor

till vid karolinska sjukhuset lediga sjukskötersketjänster, anser jag mig

vid anslagsberäkningarna i det följande böra räkna med en besparing av

denna anledning med i runt tal 7,000 kronor.

Avlöningsstaten för serafimerlasarettet bör erhålla förändrad

uppställning i anslutning till de nya principerna för uppställning av avlöningsstater.

Såsom i det föregående anförts, utgår jag vid beräkningen av

de olika anslagsposterna från att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska

klinikerna icke kommer att för nästa budgetår medföra behov av

ökad medelsanvisning.

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i anslutning till direktionens

beräkningar och från sjukhuset under hand inhämtade uppgifter

böra anvisas förslagsvis 340,000 kronor (— 5,000 kronor).

Ur arvodesförteckningen böra utgå arvodet till överläkaren vid röntgenavdelningen,

9,000 kronor, arvodet till överläkaren vid ögonkliniken, 1,500

kronor, arvodet till biträdande läkaren vid psykiatriska polikliniken, 1,800

kronor, samt arvodet till specialisten i plastisk kirurgi, 4,000 kronor. De

arvoden, som nu äro förenade med dyrtidstillägg, nämligen arvodena för

biträdande överläkare och biträdande läkare, böra omregleras med hänsyn

till bortfallande dyrtidstillägg enligt samma grunder, som enligt det föregående

böra tillämpas i fråga örn arvodena vid karolinska sjukhuset. På

grund härav inträder under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, en utgiftsökning, som torde kunna uppskattas

till i runt tal 16,000 kronor. Posten bör minskas med (— 9,000 —

— 1,500 — 1,800 — 4,000 + 16,000 =) 300 kronor till (120,000 — 300 =)

119,700 kronor, vilket belopp bör uppföras förslagsvis.

Med beaktande av vad i det föregående anförts uppskattar jag, med

ledning av under hand införskaffade uppgifter, anslagsbehovet under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal till i runt tal

1,000,000 kronor (— 65,000). Posten torde böra uppföras förslagsvis.

För rörligt tillägg synes ett belopp av förslagsvis 220,300 kronor

(+ 90,300) böra uppföras.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Marits proposition Nr 7J+.

Förslagsanslaget till avlöningar vid serafimerlasarettet torde alltså böra

bestämmas till (340,000 + 119,700 + 1,000,000 + 220,300 —) 1,680,000

kronor, vilket innebär en höjning av det nuvarande anslagsbeloppet med

20,000 kronor.

V. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.

Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret

1940/41 anvisats ett förslagsanslag av 1,550,000 kronor. Beträffande

anslagsdispositionen hänvisas till den i statsliggaren för nämnda budgetår

(sid. 451) införda omkostnadsstaten.

Det för budgetåret 1941/42 erforderliga anslaget har direktionen —

under förutsättning att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna

icke kommer till stånd under nästa budgetår — beräknat till

1,420,000 kronor, vilket innebär en minskning med 130,000 kronor av det

för innevarande budgetår anvisade.

Direktionens förslag till omkostnadsstat har följande utseende (inom

parentes angivas de för innevarande budgetår anvisade beloppen):

1. Reseersättningar, förslagsvis......................kronor 500 (500)

2. Expenser, förslagsvis.......................... » 243,500 (267,000)

3. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll

och komplettering:

löpande utgifter

. . . kronor 163,500 (163,500)

utgifter av engångskaraktär

»_____72,000 (75,000; kronor 235,500 (238,500)

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis . . » 24,000 (27,000)

c. Kosthåll, förslagsvis.......... » 350,000 (400,000)

d. Läkemedel, förslagsvis ........ » 123,000 (140,000)

e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk
vården,

förslagsvis......... » 236,000 (269,500)

f. Ränta och amortering å lån hos pen
sionsstyrelsen.

........... » 198,800 (198,800)

g. Diverse utgifter............ » 8,700 (8,700) » 1,176,000 (1,282,500)

Summa kronor 1,420,000 (1,550,000)

Beträffande posten till Inventariers underhåll och komplettering: utgifter

av engångskaraktär har direktionen yttrat följande:

Till fortsatt modernisering av sängutrustning m. m. beräknades (under

utgiftsposten Inventariers underhåll och komplettering: utgifter av engångskaraktär)

50,000 kronor, eller samma belopp som för innevarande

budgetår. Vidare beräknades under samma post 22,000 kronor till fortsatt

komplettering av röntgenutrustningen. Vad beträffade förstnämnda ändamål,

hade för budgetåret 1939/40 anvisats 20,000 kronor och 50,000 kronor

för budgetåret 1940/41. För dessa medel hade 5 avdelningar kunnat få nya

sängar och nattduksbord av samma typer, som karolinska sjukhuset fått,

s. 68 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefer.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 7/.

varförutom smärre kompletteringar av andra möbler m. m. kunnat vidtagas.

Ytterligare 3 avdelningar torde kunna få utrustningen kompletterad, om

nu begärda 50,000 kronor beviljades, varefter skulle återstå 3 allmänna

avdelningar utom de två nuvarande ögonavdelningarna, för vilka utrustning

beräknats i begärt ombyggnadsanslag. Vad beträffade komplettering

av röntgenutrustningen, hade härför ursprungligen begärts 65,000 kronor,

vilket belopp i princip beviljats men skulle fördelas på tre budgetår. För

1939/40 hade anvisats 25,000 kronor och för innevarande budgetår omkring

18,000 kronor.

Skulle kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna erhålla utökade lokaler

från och med den 1 oktober 1941, ökas anslagsbehovet enligt direktionens

beräkningar till 1,523,500 kronor.

Statskontoret har anfört, att besparingar syntes kunna göras å posterna

till övriga expenser, inventariers underhåll och komplettering samt diverse

utgifter. De för dessa ändamål beräknade beloppen syntes utan alltför

allvarliga olägenheter kunna nedsättas till respektive 35,000 kronor (av

direktionen äskat belopp 50,000 kronor), 200,000 kronor och 7,000 kronor.

Direktionen har genmält, att, för den händelse man icke skulle vid lasarettet

behöva begära särskilt engångsanslag till utrustningens förnyelse,

successiv komplettering av befintlig utrustning måste ske samt att genom

inträdda prisförhöjningar en avsevärd sänkning av det äskade anslagsbeloppet

i jämförelse med detta års anslag i realiteten skett. Det borde

vidare uppmärksammas, att såväl staden som länet varit villiga att deltaga

i dessa kostnader. Direktionen kunde icke ansluta sig till statskontorets

långtgående förslag om sänkning av de i omkostnadsstaten upptagna

beloppen.

För sjukvård m. m. åt lasarettets befattningshavare bör i omkostnadsstaten

upptagas en anslagspost av 6,000 kronor. I övrigt anser jag mig

kunna — under hänvisning till vad av mig i det föregående yttrats rörande

anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset —- i huvudsak biträda

direktionens förslag dock med den ändringen, att det för utgifter av engångskaraktär

avsedda beloppet under nuvarande svåra statsfinansiella

förhållanden torde böra minskas med förslagsvis 40,000 kronor i anslutning

till statskontorets förslag och att en minskning jämväl av anslagsmedlen

till övriga expenser, läkemedel och diverse utgifter torde böra övervägas.

Jag föreslår med hänsyn härtill, att anslaget uppföres med 1,365,000

kronor, vilket belopp med 185,000 kronor understiger det nuvarande. Jag

vill tillägga, att jag icke funnit mig kunna biträda ett av direktionen framställt

förslag om anvisande av 46,000 kronor på allmän beredskapsstat

för budgetåret 1941/42 till uppförande av en ersättningsbyggnad för djurstall

vid serafimerlasarettet.

Beträffande frågan örn anslag till omkostnader för verksamheten vid de

kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna får jag hänvisa till det föregående

(sid. 60 f.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

G9

VI. Anslag till avlöningar vid karolinska medikokirurgiska

institutet.

Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

är för innevarande budgetår uppfört med 715,900 kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat jämte därtill hörande bestämmelser finnas införda

på sid. 431 ff. i statsliggaren för budgetåret 1940/41.

Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av lärarkollegiets

vid institutet anslagsäskanden för nästa budgetår — anfört, att han

med hänsyn till den statsfinansiella situationen icke ansett sig kunna föreslå

någon ökning av de till institutet för närvarande utgående anslagen

men att han å andra sidan kommit till den slutsatsen, att några möjligheter

till besparingar icke funnes. Kanslern ville därvid särskilt fästa uppmärksamheten

vid att en del av institutets verksamhet nyligen överflyttats

till karolinska sjukhuset med därav följande ökade anspråk på personal

och materiel.

I avlöningsstaten för karolinska institutet torde böra vidtagas följande

ändringar, vilka — förutom en omräkning av pensionsavdragen för professorer

och lärare m. fl. — betingas av de av 1940 års urtima riksdag beslutade

ändrade grunderna för uppställning av avlöningsstater, av det

rörliga tilläggets höjning till 15 procent, av den under punkten 59 i 1941

års åttonde huvudtitel berörda arvodesregleringen samt av omorganisationen

av forskningsavdelningarna vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

Under avdelningen I. Professorer och lärare m. fl. böra

vid bifall till förslaget rörande omorganisation av forskningsavdelningarna

vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik upptagas 1 professor i radiopatologi

och 1 professor i radiofysik, vardera med 8,000 kronor i lön och 4,000

kronor i tjänstgöringspenningar, samt 1 laborator i radiopatologi med 6,000

kronor i lön och 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar. Delposten till Avlöningar

till ordinarie tjänstemän: Lön och tjänstgöringspenningar bör därför

ökas med 33,000 kronor och således uppföras med ett bruttobelopp

av 351,100 kronor. Pensionsavdragen för ordinarie professorer och lärare

m. fl. vid karolinska institutet, vilka för innevarande budgetår upptagits

med 24,400 kronor, beräknar jag med ledning av tillgängliga uppgifter till

omkring 27,100 kronor. I överensstämmelse härmed bör nyssnämnda delpost

uppföras med ett nettobelopp av (351,100 27,100 =) 324,000 kro
nor.

Den under samma avdelning uppförda delposten till Avlöningar till

ordinarie tjänstemän: Ålderstillägg, nu 18,500 kronor, kan enligt av institutet

lämnade uppgifter vid oförändrade förhållanden bestämmas till 16,000

kronor men torde på grund av de förutnämnda forskningsavdelningainas

omorganisation böra bestämmas till 18,000 kronor. Da som nämnts en ögon
-

Departe
mentschefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 74-

klinik och en psykiatrisk klinik med därtill hörande polikliniker under

budgetåret 1940/41 upprättats vid karolinska sjukhuset, bör den under

samma avdelning uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, sänkas med ett belopp, motsvarande

de ur posten nu till dessa kliniker och polikliniker utgående arvodena,

d. v. s. med inalles 7,150 kronor till 198,800 kronor. Med hänsyn till arvodesregleringen

(jfr 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 68 f.) torde posten

dock böra bestämmas till 230,000 kronor. I anslutning till de nya grunderna

för beräkning av avlöningsstater torde denna post böra i fortsättningen

uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp, vilket icke bör uppdelas

på en post till grundbelopp och en förslagsvis betecknad post till vikariatsersättningar

m. m. Summan av posterna under avdelning I. skulle vid

bifall till vad jag sålunda föreslagit komma att utgöra 589,550 kronor.

Med ledning av infordrade uppgifter beräknar jag vidare nedanstående

under avdelning II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m. uppförda anslagsposter på följande sätt,

nämligen anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till förslagsvis

120,000 kronor (—4,500 kronor), anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till 17,300 kronor (höjningen,

2,400 kronor, betingas av arvodesregleringen), anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal till ett maximerat belopp av 40,000 kronor

(-|- 12,200 kronor), varav 1,600 kronor på grund av arvodesregleringen,

samt anslagsposten till rörligt tillägg till 24,150 kronor (+ 11,150 kronor).

Vid bifall till denna hemställan skulle summan av posterna under avdelning

II. uppgå till 201,450 kronor.

Förevarande anslag bör på grund härav för nästa budgetår uppföras

med (589,550 -f- 201,450 —) 791,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 75,100 kronor.

VII. Sammanfattning.

De ovan framställda förslagen innebära följande ändringar i jämförelse

med medelsanvisningen för innevarande budgetår och de i riksstatsförslaget

beräknade anslagsbeloppen:

Anvisat för

I riksstatsför-

Av departe-

1940/41

slaget berak-

mentschefen

nät för

föreslaget för

1941/42

1941/42

kronor

kronor

kronor

Karolinska sjukhuset: Avlöningar........

. . 3,496,000

4,000,000

4,044,000

* * : Omkostnader..........

. . 2,300,000

2,700,000

2,730,000

Serafimerlasarettet: Avlöningar...........

. . 1,660,000

1,670,000

1,680,000

* : Omkostnader...........

. . 1,550,000

1,430,000

1,365,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

. . 715,900

780,000

791,000

Summa kronor 9,721,900 10,580,000 10,610,000.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-

Statsverkets nettokostnader för nämnda sjukvårdsinrättningar kunna

enligt handlingarna i ärendet för nästa budgetår vid bifall till mina förslag,

frånsett utgifter för kristillägg, beräknas till

för karolinska sjukhuset....... 3,126,000 kronor

» serafimerlasarettet......... 1,073,000 »

Av dessa kostnader belöpa omkring 800,000 kronor på garnisonssjukvården

i Stockholm.

VIII. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att kostnaderna för de till Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik hörande forskningsavdelningarna skola,

under de villkor som av mig i det föregående angivits,

övertagas av statsverket på sätt av mig förordats;

2. godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Personalförteckning.

Befattning. _ Lönegrad.

1. G arnisonsav delning arna.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 sjuksköterskor..........................A 7

11. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 laboratorer, tillika avdelningsföreståndare.....A 28

1 laborator, tillika kemist..................A 26

1 förste byråingenjör, tillika avdelningsföreståndare A 26

1 assistent..............................A 14

1 instrumentmakare ...............''.......A10

1 kanslibiträde...........................A 7

1 förste vaktmästare.......................A 7

2 tekniska biträden.......................A 7

lil. Sjukhuset i övrigt.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läk arpersona 1 m. m.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.........A 26

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 74-

Sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna...................A 12

2 föreståndarinnor.......................All

2 sociala kuratorer.......................All

3 sjukgymnaster........................A 9

2 andra föreståndarinnor..................A 8

158 sjuksköterskor.........................A 7

3 barnmorskor..........................A 7

6 kontrollbiträden........................A 7

2 tekniska biträden.......................A 7

7 röntgenbiträden........................A 6

6 sjukvårdare...........................A 6

6 fotografer.............................A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare.........................A16

1 förste maskinist........................A 12

1 första köksföreståndarinna................A 12

1 trädgårdsmästare.......................A10

3 andre maskinister......................A 8

1 tvättföreståndarinna....................A 7

3 andra köksföreståndarinnor...............A 7

4 reparatörer............................A 7

4 förste vaktmästare......................A 7

1 arbetsföreståndarinna....................A 6

1 tvättmästare..........................A 6

4 förste eldare..........................A 6

2 vaktmästare...........................A 5

1 maskintvättare........................A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar ...........................A 5

2 kokerskor.............................A 2

1 kallskänka............................A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 överdirektör...........................C 10

1 syssloman...........................A 24

1 förste bokhållare.......................A18

1 bokhållare............................A 15 *

1 kassör..............................All

1 kansliskrivare..........................All

1 kontorist.............................A 9

8 kanslibiträden.........................A 7

8 kontorsbiträden........................A 4

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jf
Extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s jubi
leumsklinik.

..........................Eo 23;

3. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

I. Garnisonsavdelningarna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 41,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis..................... » 240,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_39,000

Summa kronor 320,000

II. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 63,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 8,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 12,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_9,000

Summa kronor 92,000

III. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 972,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 220,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 2,000,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 440,000

Summa kronor 3,632,000

IV. Sammanfattning.

I. Garnisonsavdelningarna........ kronor 320,000

II. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna............... » 92,000

III. Sjukhuset i övrigt...... > 3,632,000

Summa kronor 4,044,000;

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 74. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majda ''proposition Nr 74-

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 4,044,000;

5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Om
kostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 2,730,000;

6. å personalförteckningen för serafimerlasarettet uppföra

dels, under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat,

ytterligare 8 sjuksköterskor i lönegraden A 7 dels ock,

under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20: e, 1 överläkare vid röntgenavdelningen

i lönegraden Eo 29;

7. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas under budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................... kronor 340,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

...................... » 119,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ » 1,000,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_220,300

Summa kronor 1,680,000;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlö
ningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 1,680,000;

9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Om
kostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av.......................kronor 1,365,000;

10. besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1941/42, erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. lön och tjänstgö
ringspenningar

. . kronor 351,100

Avgå pensionsaV4

drag.......... * 27,100 kronor 324,000

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7J+.

Avlöningsstat.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_

_

_

23 professorer................

184,000

92,000

276,000

3. Av de 24 professorsbefattningar,

för vilka ämnen ej ovan angivits, om- fatta 2 vardera medicin, 2 vardera pedia- trik, 2 vardera kirurgi och 2 vardera

obstetrik och gynekologi. Envar av de

återstående 16 professorsbefattningarna

omfattar ett av följande ämnesområden:

1) anatomi, särskilt makroskopisk anatomi,

2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän

patologi och patologisk anatomi, 4) pato- logisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi, 7)

farmakodynamik och farmakognosi, 8)

oftalmiatrik, 9) öron-, näs- och halssjuk- domar, 10) dermatologi och syfilidologi,

11) rätts- och statsmedicin, 12) hälsovårds- lära, 13) röntgendiagnostik, 14) psykiatri,

15) radiopatologi, 16) radiofysik.

1 laborator i radiopatologi.........

6,000

3,000

9,000

Summa kronor

—

1 -

351,100

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 18,000

c. Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis

........ * 5,000 kronor 347,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 230,000

Summa kronor 589,550

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 17,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... * 40,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 24,150

Summa kronor 201,450

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majlis proposition Nr 71h

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl........ kronor 589,550

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 201,450

Summa kronor 791,000;

11. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 791,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 7Jt.

77

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Vissa organisationsfrågor m. m........................ 2

1. Sjukhusens omfattning.......................... 2

2. Omorganisation av forskningsavdelningarna vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik m. .................................. 4

3. Översyn av sjukhusens personalorganisation m. m..............27

4. Yårdavgifter......................................38

II. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset...........42

1. Nuvarande förhållanden.............................. 42

2. Garnisonsavdelningarna...............................42

3. Vissa arvodesbefattningar .............................45

4. Nya underläkartjänster............................... 47

5. Sköterskepersonalen ...................... 49

6. Anslagsberäkningar m. m............................... 50

III. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.........53

IV. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet............. 56

1. Nuvarande förhållanden..............................56

2. Överläkaren vid röntgenavdelningen....................... 56

3. Personalbehovet vid kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna .....58

4. Poliklinikernas personalbehov...........................61

5. Personalbehovet i övrigt..............................62

6. Anslagsberäkningar m. ................................ 65

V. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet...........67

VI. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

............................................69

VII. Sammanfattning................................... 70

VIII. Hemställan....................................... 71

Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr Ulf.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.