Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten, m. m

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:8, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 8.

1

Nr 8.

Kungl. Maj As proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar av lagen den

21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva

läkarkonsten, m. m.: given Stockholms slott den 20

december 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

(nr 362) örn behörighet att utöva läkarkonsten samt

2) lag örn avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 11)41. 1 sami. Nr 8.

1806 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 8.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

(nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.

Härigenom förordnas, dels att 3—5 §§, 6 § 1 och 2 mom. samt 11 § lagen den

21 september 1915 örn behörighet att utöva läkarkonsten1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 6 § 3 mom. samma lag skall upphöra

att gälla:

3§-

Har legitimerad läkare genom utslag, som mot honom äger laga kraft,

för brott, som han förövat under utövning av läkarkonsten, dömts till

straffarbete eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §,

15 kap. 9, 14 eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen

örn avbrytande av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse

eller, där han innehaft sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas

såsom brott av ämbetsman, i annat fall än nyss sagts för brott, som han

förövat under utövning av läkarkonsten, gjort sig förfallen till avsättning från

befattningen eller mistning därav på viss tid

eller fällts till ansvar enligt 7 § här nedan,

skall medicinalstyrelsen, såvida läkaren finnes hava genom vad han sålunda

låtit komma sig till last visat sig ovärdig det förtroende, en läkare bör äga,

eller oförmögen att nöjaktigt utöva sin konst, för viss tid, ej över tio år, eller

för alltid återkalla hans legitimation; dock att för läkare, som blivit av

Konungen eller av medicinalstyrelsen utnämnd till läkarbefattning, legitimationen

ej må återkallas, så länge han innehar befattningen, samt att, där dylik

läkare dömts till suspension, legitimationen må återkallas allenast för suspensionstiden.

Här läkare---utöva läkarkonsten.

4§-

Varder legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning

i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, skall legitimationen

av medicinalstyrelsen ofördröjligen återkallas; dock att, där han

innehar läkarbefattning, vartill han blivit utnämnd av Konungen eller av

medicinalstyrelsen, legitimationen må återkallas allenast för tid, under vilken

han av nämnda anledning åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller

sin befattning. Tillfrisknar han eller upphör eljest förhållande, som föranlett

legitimationens återkallande, må han ånyo vinna legitimation.

Föreligger grundad---styrelsen bestämmer.

Läkare, som---sin befattning.

1 Senaste lydelse av 3 oell 5 §§ se SFS 1938: 320 saint av 4 § se SFS 1932: 54.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 8.

5 §•

Har någon, som är behörig att utöva läkarkonsten, dömts till straffarbete

eller svårare straff eller enligt 14 kap. 9, 12, 13, 17, 27 eller 33 §, 15 kap. 9, 14

eller 15 a § eller 18 kap. 6, 8, 8 a eller 9 § strafflagen, 12 § lagen örn avbrytande

av havandeskap eller 8 § lagen örn sterilisering till fängelse eller

till ansvar för förseelse, som i 7 § här nedan sägs, eller har innehavare av

sådan läkarbefattning, att brott i tjänsten bestraffas såsom brott av ämbetsman,

gjort sig förfallen till avsättning från befattningen eller mistning därav

på viss tid, skall domstolen till medicinalstyrelsen insända protokoll och utslag

i målet.

Har någon — —--hos Konungen.

6 §■

1 mom. Örn någon, som enligt 1 § varit behörig att utöva läkarkonsten

men ej längre äger sådan behörighet, mot ersättning utövar läkarkonsten,

straffes med dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet

kunna höjas till fängelse i högst ett år.

Lag samma--— utöva läkarkonsten.

2 mom. Örn någon, som ej är eller varit behörig till läkarkonstens utövning,

mot ersättning behandlar venerisk sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom

eller sådan smittsam sjukdom, till förekommande av vars införande i eller utbredning

inom riket Konungen meddelat särskilda föreskrifter, eller företager

hypnotisk behandling eller behandling under allmän bedövning, straffes med

dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet kunna höjas

till fängelse i högst ett år.

Utövas eljest läkarkonsten av någon, som ej är eller varit därtill behörig,

och sker det yrkesmässigt; då skall, där behandlingen varit av beskaffenhet

att medföra fara till liv eller hälsa för den behandlade, dömas till dagsböter,

dock ej under fem.

11 §•

Böter, som efter denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition nr 8.

Förslag

till

Lag

om avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Härigenom förordnas som följer:

Yarder apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning anställd legitimerad

apotekare eller farmacie kandidat på grund av sinnessjukdom eller annan

rubbning i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å apoteksinrättning,

skall medicinalstyrelsen ofördröjligen avstänga honom från sådan

tjänstgöring, intill dess han inför styrelsen styrker, att han åter är i stånd att

tjänstgöra.

Föreligger grundad anledning till antagande, att apoteksinnehavare eller å

apoteksinrättning anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat av

skäl, som i första stycket sägs, är ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å

apoteksinrättning, äger medicinalstyrelsen förordna, att han skall undergå

läkarundersökning för avgörande, huru därmed sig förhåller. Angående sådan

undersökning har medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter

han sig undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på

begäran av den, som har att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.

I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen

avstänga den, som skall undersökas, från tjänstgöring för den tid

styrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1941.

Genom denna lag upphäves kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 509) angående

avstängning i vissa fall av farmacevt från tjänstgöring å apoteksinrättning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

5

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 1 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning inom justitie- och socialdepartementen anför

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist:

I skrivelse den 4 juni 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att bestämmelser

måtte meddelas av innehåll, att styrelsen skulle äga rätt att påkalla

undersökning av apoteksinnehavares ävensom å apoteksinrättning anställd

legitimerad apotekares eller farmacie kandidats sinnesbeskaffenhet, då grundad

anledning förelåge till antagande, att vederbörande på grund av sinnessjukdom

eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk av

alkohol, morfin eller dylikt medel, vore ur stånd att nöjaktigt fullgöra sina

åligganden.

Jag anhåller att nu få upptaga denna framställning till behandling och vill

därvid inledningsvis redogöra för vissa bestämmelser i gällande författningar,

vilka i förevarande sammanhang äro av intresse.

Gällande författningsbestämmelser.

I 1 § instruktionen för medicinalstyrelsen den 19 december 1930 (-nr 141)

föreskrives, att det åligger medicinalstyrelsen att, i enlighet med instruktionen

och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån bestämmelserna angående

den militära hälso- och sjukvården ej annat föranleda, utöva högsta

tillsynen över den allmänna hälso- och sjukvården i riket. Till medicinalstyrelsens

inseende över apoteksväsendet hör, enligt 5 § i instruktionen,

bland annat, att vaka över att apoteksföreståndare och deras medhjälpare

fullgöra vad dem enligt gällande föreskrifter åligger.

Enligt lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva

läkarlconsten tillkommer sådan behörighet, bland andra, den, som vunnit

legitimation som läkare (legitimerad läkare) [1 § 1)], samt den, som, utan att

vara legitimerad läkare, innehar läkarbefattning, vartill han blivit av

Konungen utnämnd [1 § 2)]. I 2 § meddelas bestämmelser örn sättet för vinnande

av legitimation och i 3 § angivas vissa fall, då legitimation på grund

av läkaren ådömd bestraffning skall återkallas. 4 § innehåller ytterligare bestämmelser

om återkallelse av legitimation. Enligt första stycket skall, örn

legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet,

orsakad av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 8.

ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, legitimationen ofördröjligen återkallas

av medicinalstyrelsen. Där läkaren innehar läkarbefattning, vartill han

blivit utnämnd av Konungen eller av medicinalstyrelsen, må dock legitimationen

återkallas allenast för tid, under vilken han av nämnda anledning

åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller sin befattning. Tillfrisknar

han eller upphör eljest förhållande, som föranlett legitimationens återkallande,

må han ånyo vinna legitimation. Föreligger grundad anledning

till antagande, att legitimerad läkare av skäl, som i 4 § första stycket sägs, är

ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, äger medicinalstyrelsen jämlikt

4 § andra stycket förordna, att han skall undergå läkarundersökning för avgörande,

huru därmed förhåller sig. Angående sådan undersökning har

medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter han sig

undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på begäran av

den, som har att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.

I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen

återkalla legitimationen för den tid styrelsen bestämmer. Läkare, som

avses i 1 § 2), är jämlikt 4 § tredje stycket ej behörig att utöva läkarkonsten

under tid, då han av anledning, som omförmäles i sistnämnda paragraf, icke

uppehåller sin befattning.

Motsvarighet till föreskrifterna i 4 § första stycket av 1915 års lag finnes

beträffande apoteksväsendet i två författningar. Enligt 7 § kungörelsen den

21 augusti 1935 (nr 508) om föreståndarskap å apotek skall medicinalstyrelsen,

örn apoteksinnehavare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning i

själstillståndet, orsakad av alkohol, morfin eller dylikt medel, blir ur stånd

att nöjaktigt förestå apoteket, ofördröjligen avstänga honom från tjänstgöring,

intill dess han med läkarintyg styrker, att han åter är i stånd att utöva

föreståndarskapet, samt förordna behörig och lämplig person att under tiden

för den avstängdes räkning förestå apoteket. — Enahanda bestämmelser

rörande avstängning från tjänstgöring finnas beträffande å apoteksinrättning

anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat upptagna i kungörelsen

den 21 augusti 1935 (nr 509) angående avstängning i vissa fall av farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Någon motsvarighet till bestämmelserna i 4 § andra stycket av 1915 års

lag rörande möjlighet för medicinalstyrelsen att föranstalta om läkarundersökning

finnes däremot icke i nyssnämnda två kungörelser. I den skrivelse

av den 20 juni 1935 från medicinalstyrelsen, vari hemställan örn kungörelsernas

utfärdande gjordes, hade emellertid föreslagits, att bestämmelser,

motsvarande de i 4 § andra stycket av 1915 års lag upptagna, måtte utfärdas.

Sistnämnda förslag bifölls dock icke, såsom av det föregående framgår, av

Kungl. Majit.

I förevarande sammanhang torde böra anmärkas stadgandet i 28 § 1 mom.

sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321), enligt vilket, örn av någons

uppträdande uppenbarligen finnes framgå, att han är farlig för annans personliga

säkerhet eller eget liv, och anledning är till antagande, att han är

sinnessjuk, polismyndighet må föranstalta örn hans intagande för observation

å sinnessjukhus.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8. 7

Slutligen må omnämnas, att skyldighet att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning

finnes föreskriven beträffande lärare i kungörelse den 22 februari

1935 (nr 52) samt i fråga örn tjänsteman, tillhörande den civila statsförvaltningen,

i kungörelse den 18 juli 1935 (nr 459).

Framställning från medicinalstyrelsen.

I den förut omförmälda skrivelsen den 4 juni 1940 har medicinalstyrelsen

anfört, bland annat, att styrelsen endast hade begränsad möjlighet att konstatera,

huruvida en apoteksinnehavare lede av sådan rubbning i sitt själstillstånd,

som omförmäldes i 7 § kungörelsen den 21 augusti 1935, nr 508.

Den styrelsen tillkommande inspektionsrätten beträffande apoteken vore

nämligen härvid icke tillfyllestgörande. Vidare erbjöde sinnessjuklagen

blott i särskilda fall möjlighet att föranstalta om sinnesundersökning. Fall

hade förekommit, där det visat sig synnerligen olämpligt, att styrelsen

icke ägde rätt att påkalla undersökning av apoteksinnehavares sinnesbeskaffenhet,

då grundad anledning förelåge till antagande, att apoteksinnehavaren

av skäl, som omförmäldes i 7 § av kungörelsen, vore ur stånd att

nöjaktigt förestå apoteket. Med hänsyn därtill borde styrelsen erhålla en

dylik rätt. Beträffande läkare hade sådan rätt redan tillagts styrelsen genom

en år 1932 vidtagen ändring i 1915 års lag, och någon omständighet, som i

förevarande avseende skulle betinga olikhet mellan läkare och apotekare,

vilka båda grupper vore styrelsen underlydande, torde icke förefinnas.

Medicinalstyrelsen har därför, såsom förut nämnts, hemställt, att beträffande

apoteksföreståndare måtte meddelas bestämmelser i enlighet med

vad örn legitimerade läkare stadgas i 4 § andra stycket av 1915 års lag, därvid

dock i stället för återkallande av legitimation borde föreskrivas avstängning

från utövande av föreståndarskapet. Vad som sagts örn apoteksföreståndare

syntes enligt medicinalstyrelsens mening böra göras tillämpligt jämväl beträffande

å apoteksinrättning anställd legitimerad apotekare och farmacie

kandidat.

Yttranden över medicinalstyrelsens

framställning.

Över medicinalstyrelsens framställning hava yttranden avgivits av apotekarsocietetens

direktion samt centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund.

Apotekarsocietetens direktion förklarar sig i princip ej hava något att erinra

mot bifall till medicinalstyrelsens förslag men ifrågasätter, huruvida något

verkligt behov föreligger att nu hos riksdagen göra framställning örn utfärdande

av bestämmelser i förslagets syfte särskilt för apotekarkåren tillhörande

personal.

Centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund framhåller vikten av att

medicinalstyrelsen erhåller den begärda rätten att vidtaga åtgärder för att

konstatera, huruvida sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet

föreligger. Apoteksföreståndares avstängning från sin yrkesutövning borde

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

emellertid icke ske enbart genom avstängning från utövande av föreståndarskap,

enär han därmed icke miste rätten att tjänstgöra å apoteksinrättning,

utan även genom avstängning från rätt till sådan tjänstgöring.

Av den förut lämnade redogörelsen för gällande rätt framgår, att medicinalstyrelsen

äger förordna, att legitimerad läkare skall undergå läkarundersökning,

därest grundad anledning föreligger till antagande, att han på grund av

sinnessjukdom eller annan rubbning i själstillståndet, orsakad av missbruk

av alkohol, morfin eller dylikt medel, är ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten.

Medicinalstyrelsen äger däremot icke motsvarande befogenhet såvitt

angår apoteksinnehavare och farmacevter. Styrelsen har emellertid nu framhållit,

att det i vissa fall visat sig synnerligen olämpligt, att styrelsen saknat

dylik befogenhet, samt hemställt örn erforderliga författningsändringar. Denna

hemställan har i princip tillstyrkts i de i ärendet avgivna yttrandena.

Då behov av bestämmelser i ämnet synes mig föreligga, vilka bestämmelser

torde böra givas lags natur, har jag låtit utarbeta ett förslag till lag örn avstängning

i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt från tjänstgöring

å apoteksinrättning. Däri har såsom ett första stycke upptagits motsvarighet

till gällande bestämmelser örn avstängning i 7 § kungörelsen den 21 augusti

1935, nr 508, ävensom i kungörelsen av samma dag, nr 509. Då emellertid

den nuvarande formuleringen av dessa bestämmelser — vilken återfinnes

jämväl i 4 § första stycket i 1915 års lag — i vissa fall givit anledning till

felaktig tolkning, synes ändring därav böra vidtagas. Jag anser dock, att

ändringen icke bör inskränkas till en jämkning av formuleringen utan att

saklig ändring bör göras av sådan innebörd, att avstängning från tjänstgöring

skall äga rum — förutom vid sinnessjukdom — vid varje rubbning i själstillståndet,

på grund varav apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning anställd

legitimerad apotekare eller farmacie kandidat blivit ur stånd att nöjaktigt

tjänstgöra, och icke, såsom nu är fallet, blott vid sådan rubbning i

själstillståndet, som orsakats av missbruk av alkohol, morfin eller dylikt

medel. För att åstadkomma bättre kontroll har vidare den ändringen vidtagits,

att den avstängde, om han vill visa, att han åter är i stånd att tjänstgöra, skall

styrka detta »inför styrelsen», d. v. s. med av medicinalstyrelsen godtagbar

bevisning; för närvarande föreskrives endast, att bestyrkandet skall ske »med

läkarintyg». Det må anmärkas, att nu ifrågavarande stycke givits sådan

formulering, att apoteksinnehavare avstänges icke endast från utövande av

föreståndarskap utan över huvud från rätt att tjänstgöra å apoteksinrättning.

I ett andra stycke i nu ifrågavarande lagförslag har därefter, i nära anslutning

till föreskrifterna i 4 § andra stycket i 1915 års lag, stadgats befogenhet för

medicinalstyrelsen att i vissa fall föranstalta örn läkarundersökning för utrönande

av sinnesbeskaffenheten hos apoteksinnehavare eller farmacevt. —

Krmgörelsen den 21 augusti 1935, nr 509, synes böra upphävas genom den

nya lagen. Erforderlig ändring av 7 § kungörelsen av nyssnämnda dag, nr

508, torde böra vidtagas i administrativ ordning.

I förevarande sammanhang har, för att vinna likformighet, ändring vid
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

tagits i 4 § första stycket av 1915 års lag. I denna lag hava vidare verkställts

vissa av nytillkommen lagstiftning föranledda, i huvudsak formella

jämkningar. 6 § 1 och 2 mom. hava sålunda ändrats med hänsyn till

dagsbotssystemets införande. I 11 § har vidtagits en ändring, som betingats

av nu gällande stadganden rörande verkställighet av bötesstraff. 6 § 3 mom.

och 9 § hava upphävts, vilket föranletts av 1938 års lagstiftning örn sammanträffande

av brott. Upphävandet av 9 § innefattar visserligen en mindre saklig

ändring, men någon anledning att i 1915 års lag bibehålla en särbestämmelse

i förevarande hänseende synes icke föreligga.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över inom socialdepartementet upprättade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 (nr

362) örn behörighet att utöva läkarkonsten samt

2) lag örn avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt från

tjänstgöring å apoteksinrättning,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller

Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 8.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

(nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten.

Härigenom förordnas, dels att 4 §, 6 § 1 och 2 mom. samt 11 § lagen den

21 september 1915 örn behörighet att utöva läkarkonsten1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 6 § 3 mom. och 9 § samma lag

skola upphöra att gälla:

4§-

Varder legitimerad läkare på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning

i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt utöva läkarkonsten, skall legitimationen

av medicinalstyrelsen ofördröjligen återkallas; dock att, där han

innehar läkarbefattning, vartill han blivit utnämnd av Konungen eller av

medicinalstyrelsen, legitimationen må återkallas allenast för tid, under vilken

han av nämnda anledning åtnjuter tjänstledighet eller eljest icke uppehåller

sin befattning. Tillfrisknar han eller upphör eljest förhållande, som föranlett

legitimationens återkallande, må han ånyo vinna legitimation.

Föreligger grundad---styrelsen bestämmer.

Läkare, som---sin befattning.

6§-

1 mom. Örn någon, som enligt 1 § varit behörig att utöva läkarkonsten

men ej längre äger sådan behörighet, mot ersättning utövar läkarkonsten,

straffes med dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet

kunna höjas till fängelse i högst ett år.

Lag samma---utöva läkarkonsten.

2 mom. Örn någon, som ej är eller varit behörig till läkarkonstens utövning,

mot ersättning behandlar venerisk sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom

eller sådan smittsam sjukdom, till förekommande av vars införande i eller utbredning

inom riket Konungen meddelat särskilda föreskrifter, eller företager

hypnotisk behandling eller behandling under allmän bedövning, straffes med

dagsböter, dock ej under fem. Sker det yrkesmässigt, må straffet kunna höjas

till fängelse i högst ett år.

Utövas eljest läkarkonsten av någon, som ej är eller varit därtill behörig,

och sker det yrkesmässigt; då skall, där behandlingen varit av beskaffenhet

att medföra fara till liv eller hälsa för den behandlade, dömas till dagsböter,

dock ej under fem.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1932: 54.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

11 §•

Böter, som efter denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lagom

avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Härigenom förordnas som följer:

Yarder apoteksinnehavare eller å apoteksinrättning anställd legitimerad

apotekare eller farmacie kandidat på grund av sinnessjukdom eller annan

rubbning i själstillståndet ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å apoteksinrättning,

skall medicinalstyrelsen ofördröjligen avstänga honom från sådan

tjänstgöring, intill dess han inför styrelsen styrker, att han åter är i stånd att

tjänstgöra.

Föreligger grundad anledning till antagande, att apoteksinnehavare eller å

apoteksinrättning anställd legitimerad apotekare eller farmacie kandidat av

skäl, som i första stycket sägs, är ur stånd att nöjaktigt tjänstgöra å

apoteksinrättning, äger medicinalstyrelsen förordna, att han skall undergå

läkarundersökning för avgörande, huru därmed sig förhåller. Angående sådan

undersökning har medicinalstyrelsen att meddela närmare föreskrifter. Motsätter

han sig undersökning, är vederbörande polismyndighet pliktig att på

begäran av den, som har att förrätta undersökningen, lämna erforderlig handräckning.

I avvaktan på att undersökning kommer till stånd må medicinalstyrelsen

avstänga den, som skall undersökas, från tjänstgöring för den tid

styrelsen bestämmer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna lag upphäves kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 509) angående

avstängning i vissa fall av farmacevt från tjänstgöring å apoteksinrättning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 8.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

19 november 1940.

Närvarande:

justitieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 12 november 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 1

november 1940, bade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 (nr

362) om behörighet att utöva läkar kons ten samt

2) lag om avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt från

tjänstgöring å apoteksinrättning.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven

Björkholm.

Förslagen föranledde endast följande erinran av lagrådet:

Enligt 9 § i 1915 års lag, jämförd med punkt 1 i övergångsbestämmelserna

till lagen den 3 juni 1938 örn ändring i vissa delar av strafflagen,

skall, där tilltalad efter åtal fortsätter olovligt utövande av läkarkonsten,

såsom särskilt brott anses vad han före varje åtal förbrutit. Upphävande

av sagda paragraf skulle, åtminstone i vissa fall, medföra, att ett dylikt förfarande

komme att bedömas allenast såsom enkel brottslighet och att således,

vad angår böter, straffet icke finge överstiga 120 dagsböter, medan

bötesmaximum vid flerfaldig brottslighet är 180 dagsböter. Denna följd av

den föreslagna lagändringen är visserligen ej av större betydelse beträffande

förseelser jämlikt 6 § 1 mom. och 2 mom. första stycket, enligt vilka lagrum

fängelse ingar i straffsatsen, men är ägnad att väcka betänkligheter i fråga

örn förseelse, som avses i 6 § 2 mom. andra stycket. Sådan förseelse är

— ehuru den måste anses vara av allvarlig beskaffenhet — icke belagd med

högre straff än dagsböter. Med hänsyn härtill synes en inskränkning i

möjligheten att i fall av tredska höja bötesstraffet utöver den för enkel

brottslighet stadgade latituden icke böra genomföras, så framt ej på annat

sätt sörjes för att verksamt straff kan ådömas. Lagrådet hemställer därför,

att 9 § icke för närvarande måtte upphävas.

Ur protokollet:

Gr. Lindencrona.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

13

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 december 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bkamstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Bosander.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist, lagrådets den 19

november 1940 avgivna utlåtande över de den 1 i samma månad till lagrådet

remitterade förslagen till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915

(nr 362) om behörighet att utöva läkarkonsten samt

2) lag om avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare eller farmacevt

från tjänstgöring å apoteksinrättning.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden:

Med hänsyn till vad lagrådet erinrat torde tillsvidare böra anstå med upphävande

av 9 § lagen örn behörighet att utöva läkarkonsten. I förslaget till

lag angående ändring i vissa delar av nämnda lag erfordras med anledning

härav viss jämkning av ingressen.

I detta sammanhang anhåller jag att få anmäla ett annat till förevarande

lagstiftning hörande spörsmål. Den 13 innevarande december anmälde chefen

för justitiedepartementet lagrådets den 29 november 1940 avgivna utlåtande

över, bland annat, förslag till lag om sterilisering. Lagrådet hade i utlåtandet

dels hemställt, bland annat, att 8 § i sistnämnda lagförslag måtte erhålla sådan

lydelse att den som verkställt sterilisering i strid med lagen eller mot bättre

vetande till myndighet eller läkare avgivit falsk utsaga i ärende angående

sterilisering eller överträtt vad i 6 § stadgades skulle dömas, där ej förseelsen

eljest vore belagd med strängare straff, till dagsböter eller fängelse

i högst ett år, dels ock anfört, att, örn berörda hemställan bifölles, den i 3 §

lagen örn behörighet att utöva läkarkonsten förekommande uppräkningen av

lagrum borde fullständigas genom omnämnande av 8 § lagen örn sterilisering.

Lagrådets nyssnämnda hemställan har bifallits av Kungl. Maj:t. I anledning

härav synes, på sätt lagrådet anfört, i förevarande förslag till lag angående

ändring i vissa delar av lagen örn behörighet att utöva läkarkonsten

böra införas jämväl ändring av 3 § i lagen av innebörd, att uppräkningen av

lagrum i paragrafen fullständigas genom omnämnande av 8 § lagen om sterilisering.

Det sålunda föreslagna tillägget till 3 § lärer erfordra ett motsvarande

tillägg till 5 §. Nu angivna ändringar föranleda viss jämkning även av ingressen

och ikraftträdelsebestämmelsema. Med hänsyn till att lagen örn sterilisering

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 8.

föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1941 synas även nu ifrågavarande lagförslag

böra träda i kraft nämnda dag.

Föredraganden hemställer härefter, att förslagen till lag angående ändring

i vissa delar av lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva

läkarkonsten samt till lag örn avstängning i vissa fall av apoteksinnehavare

eller farmacevt från tjänstgöring å apoteksinrättning — förstnämnda lagförslag

jämkat i enlighet med föredragandens anförande — mätte, jämlikt § 87

regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

Stockholm 1940. R. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1941:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 september 1915 a1 i texten