Angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning
1941-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:87, Angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 87.
1
Nr 87.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Statens
hantverksinstitut: Utrustning; given Stockholms
slott den 21 februari 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 februari 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Domö:
Vid 1937 års riksdag beslöts, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr
141, att ett statens hantverksinstitut skulle inrättas. Såsom framgår av det
vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 26 februari 1937 beräknades — på grundval av kalkyler, upprättade
av 1936 års hantverkssakkunniga samt byggnadsstyrelsen — byggnadskostnaderna
för institutet till 2,170,000 kronor, däri inräknade 140,000 kronor
för vissa inredningsarbeten samt omkring 32,500 kronor för anskaffning av
linoleummattor. Kostnaderna för anskaffning och komplettering av maskiner,
inventarier och diverse annan utrustning uppskattades till 320,000 kronor.
Totalkostnaden för institutsbyggnaden jämte inredningar och övriga
Bihang till riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 87. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 87.
anläggningar skulle alltså uppgå till 2,490,000 kronor. Enär det avsågs att av
kapitalbehållningen å en enskild fond — C. J. F. Ljunggrens minnesfond —
taga i anspråk ett belopp av omkring 50,000 kronor till byggnadens uppförande,
beräknades statsverkets andel utgöra cirka 2,440,000 kronor.
Sedan Stockholms stadsfullmäktige förklarat sig villiga att till kronan upplåta
erforderligt tomtområde i kvarteren Sandbacken Mindre, Fjället och
Mäster Mikael å Södermalm för institutets uppförande, bemyndigade Kungl.
Maj:t den 16 juli 1937 byggnadsstyrelsen att i samråd med av Kungl. Maj:t
sistnämnda dag utsedd styrelse för statens hantverksinstitut låta utföra ifrågavarande
byggnadsarbete.
Med hänsyn till prisstegringar å materialier och arbetslöner anmälde byggnadsstyrelsen
i skrivelser den 31 augusti 1937 och den 22 augusti 1938, att
en väsentlig ökning av byggnadskostnaderna vore att emotse. Styrelsen beräknade
nu nämnda kostnader till 2,500,000 kronor, oavsett de utgifter för
vissa inredningsarbeten m. m., vilka ingått i den ursprungliga kostnadskalkylen
å 2,170,000 kronor. Efter förslag av Kungl. Maj:t har nämnda belopp,
2,500,000 kronor, i dess helhet blivit av riksdagen anvisat, nämligen för budgetåret
1937/38 1,000,000 kronor, för budgetåret 1938/39 500,000 kronor och
för budgetåret 1939/40 1,000,000 kronor.
Vad institutets utrustning beträffar hava för detta ändamål anvisats för
budgetåret 1939/40 270,000 kronor och för budgetåret 1940/41 150,000 kronor
eller tillhopa 420,000 kronor.
I skrivelse den 24 januari 1941 har styrelsen för statens hantverksinstitut
hemställt, dels att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till institutets utrustning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor,
dels ock att förenämnda fond, C. J. F. Ljunggrens minnesfond, måtte få
kvarstå såsom fond för visst angivet ändamål att förvaltas av institutsstyrelsen.
Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande:
Enligt en genom Sveriges hantverksorganisations försorg år 1936 verkställd
preliminär kalkyl hade kostnaderna för en fullständig utrustning för ett statens
hantverksinstitut beräknats till 614,200 kronor. I denna utrustning hade
emellertid ej inräknats de möbler och inredningsarbeten, som skulle ombesörjas
av byggnadsstyrelsen och vartill beräknats ett belopp av 140,000 kronor
inom ramen av medlen för byggnadens uppförande. Den totala kostnaden
för inredning och utrustning av anstalten hade sålunda enligt dåvarande
kalkyler beräknats till 754,200 kronor. Under rubriken Statens hantverksinstituU
Utrustning hade hittills anvisats tillhopa 420,000 kronor.
Förhållandet mellan de beräknade kostnaderna för institutets utrustning
och de för ändamålet anvisade eller eljest tillgängliga medlen vöre numera
följande:
Beräknade kostnader.
1936 års kalkyl..................................
Inredning, avsedd att bekostas av byggnadsstyrelsen
Prisstegringar cirka .............................
..... kronor 614,200: —
..... » 140,000: —
..... » 100,000: —
Cirka kronor 854,200: —.
Kungl. Maj:ts proposition nr 87.
Anvisade medel m. m.
3
I anslagen till byggnadens uppförande inräknade medel
(140,000 till inredning och 32,500 kronor till linoleum
mattor).
............................................ kronor 172,500: —
Anslag för budgetåret 1939/40 ........ kronor 270,000: —
Anslag för budgetåret 1940/41 ........ » 150,000:— » 420,000: —
C. J. F. Ljunggrens minnesfond (efter inköp av viss utrustning)
......................................... »_39,350: 26
Cirka kronor 631,850: 26.
Enligt tidigare beräkningar erfordrades således till utrustning av institutet
ytterligare ett belopp av omkring 222,350 kronor, eller, om Ljunggrens minnesfond
finge kvarstå såsom fond, på sätt styrelsen ville föreslå, cirka 261,000
kronor.
Under de senaste månaderna hade arbetet med rekvisitioner av maskiner
och verktyg m. m. kunnat bedrivas i större omfattning än styrelsen tidigare
beräknat. Institutet hade sålunda hittills gjort beställningar för ett sammanlagt
belopp av 340,013 kronor 87 öre. Av de anvisade medlen, 420,000 kronor,
åter stöde alltså 79,986 kronor 13 öre eller avrundat 80,000 kronor.
Enligt styrelsens senaste beräkningar erfordrades emellertid, utöver redan
verkställda inköp, ytterligare utrustning till ett sammanlagt belopp av 280,000
kronor, inberäknade återstående 80,000 kronor. Sedan sistnämnda belopp
förbrukats, skulle således erfordras ett ytterligare belopp av 200,000 kronor.
Genom en särskild delegation inom styrelsen hade föreliggande behov ytterligare
granskats och varje post nagelfarits för att så mycket som möjligt
nedbringa styrelsens äskanden. Styrelsen hade därefter kommit till den uppfattningen
att nyssnämnda belopp 200,000 kronor skulle för budgetåret 1941/
42 kunna sänkas till 140,000 kronor, vilket senare belopp emellertid ansåges
oundgängligen nödvändigt, örn institutet skulle kunna bedriva sin verksamhet
såsom avsetts.
I detta sammanhang ville styrelsen framhålla önskvärdheten av att C. J.
F. Ljunggrens minnesfond finge, såvitt möjligt, i orört skick kvarstå såsom
fond. Sveriges hantverksorganisation hade nämligen enligt gåvobrev av den
17 december 1940, varigenom fondens dåvarande kapitalbehållning, enligt
vad förut nämnts utgörande 39,350 kronor 26 öre, överlämnats till statens
hantverksinstitut, hemställt, att institutet måtte förvalta medlen under sådana
former, att fondens namn alltjämt måtte fortleva samt att endast den
årliga avkastningen av fondmedlen förbrukades. Beträffande avkastningens
användning hade organisationen uttalat det önskemålet, att densamma måtte
användas till utdelning av resestipendier åt mindre bemedlade medlemmar
av organisationen för deltagande i kurser vid institutet.
Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 3 februari 1941 anfört,
att styrelsen från hantverksinstitutet införskaffat en förteckning över den
avsedda kompletteringen, varav framginge, att denna huvudsakligen omfattade
maskiner, ugnar, instrument och apparater, behövliga för undervisningen,
örn denna skulle bedrivas enligt avsedd plan. Med utgångspunkt från
att en del av undervisningen med hänsyn til! det nu rådande ekonomiska
läget i möjligaste mån borde begränsas samt endast del mest nödvändiga
av utrustningen nu anskaffas, har styrelsen, som i ärendet samrått med t. f.
direktören för institutet, verkstadschefen E. Tanderz, funnit materielanskaff
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 87.
Departementschefen.
ningen kunna delvis utgå eller tillsvidare anstå, varigenom det nu erforderliga
anslagsbeloppet skulle kunna reduceras med 57,000 kronor till 83,000
kronor.
Såsom framgår av redogörelsen hava av de utrustningsanslag å tillhopa
420.000 kronor, som ställts till institutsstyrelsens förfogande, hittills disponerats
i runt tal 340,000 kronor. Enligt styrelsens beräkningar skulle för verksamhetens
ändamålsenliga bedrivande behöva anskaffas ytterligare utrustning
till ett värde av lägst (80,000 + 140,000=) 220,000 kronor.
Det är naturligtvis angeläget, att institutet förses med sådan utrustning, att
det kan tillfredsställande fylla sin uppgift. Å andra sidan är det under rådande
förhållanden av särskild vikt, att anslagskraven så vitt möjligt begränsas.
Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört torde den utrustning,
som för närvarande oundgängligen erfordras, kunna beräknas draga en kostnad
av (220,000 — 57,000 =) 163,000 kronor. Jag tillstyrker, att möjlighet
beredes att anskaffa utrustning till institutet inom denna kostnadsram.
Till bestridande av kostnaderna finnes tillgängligt ett odisponerat belopp
av (420,000 — 340,000 =) 80,000 kronor från nyssnämnda utrustningsanslag.
I C. J. F. Ljunggrens minnesfond finnes en behållning av i runt tal 39,000
kronor. Enligt vad statsmakterna vid beslutet om institutets inrättande förutsatt
skulle denna behållning helt användas såsom bidrag till täckande av
de med institutets uppförande förenade kostnaderna. Fonden i fråga har, enligt
uppgift av 1936 års hantverkssakkunniga, insamlats »för åstadkommande
av ett i huvudstaden centralt beläget och för ändamålet särskilt uppfört
hantverksinstitut». Skäligheten av det i ärendet framställda önskemålet, att
återstående behållning i fonden skulle i stället få disponeras för utdelning av
resestipendier för deltagande i kurser vid institutet kan med hänsyn till vad
här framhållits, särskilt i nuvarande läge, ifrågasättas. Jag ställer mig emellertid
ingalunda oförstående till de synpunkter, vilka kunna åberopas för ett
bibehållande av fonden såsom sådan samt dess användning såsom stipendiefond.
Nämnda synpunkter förtjäna enligt min mening visst beaktande. I betraktande
av föreliggande omständigheter vill jag förorda den lösningen av
frågan, att fonden visserligen får bestå för det av Sveriges hantverksorganisation
och institutsstyrelsen avsedda syftet, men att densamma delvis tages i
anspråk för utrustning. Vad angår grunderna för fördelningen av fondens
behållning på dessa olika båda ändamål föreslår jag, att av det fondbelopp,
50.000 kronor, varmed statsmakterna ursprungligen räknade såsom bidrag
till kostnaderna för institutet, hälften får kvarstå såsom fondkapital. I runt
tal 14,000 kronor av fonden skulle då återstå att disponera för utrustningsändamål.
Den erforderliga medelsanvisningen från statens sida skulle alltså
utgöra (163,000 — 80,000 — 14,000=) 69,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
Kungl. Majlis proposition nr 87.
5
att till Statens hantverksinstitut: Utrustning för budgetåret
1941/42 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 69,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 87.
''i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för lån från industrilånefonden. s. 1 i texten
- SU 1941:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning. s. 13 i texten