Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning

1941-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:87, Angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

1

Nr 87.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till Statens

hantverksinstitut: Utrustning; given Stockholms

slott den 21 februari 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Domö:

Vid 1937 års riksdag beslöts, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr

141, att ett statens hantverksinstitut skulle inrättas. Såsom framgår av det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 26 februari 1937 beräknades — på grundval av kalkyler, upprättade

av 1936 års hantverkssakkunniga samt byggnadsstyrelsen — byggnadskostnaderna

för institutet till 2,170,000 kronor, däri inräknade 140,000 kronor

för vissa inredningsarbeten samt omkring 32,500 kronor för anskaffning av

linoleummattor. Kostnaderna för anskaffning och komplettering av maskiner,

inventarier och diverse annan utrustning uppskattades till 320,000 kronor.

Totalkostnaden för institutsbyggnaden jämte inredningar och övriga

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 87. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

anläggningar skulle alltså uppgå till 2,490,000 kronor. Enär det avsågs att av

kapitalbehållningen å en enskild fond — C. J. F. Ljunggrens minnesfond —

taga i anspråk ett belopp av omkring 50,000 kronor till byggnadens uppförande,

beräknades statsverkets andel utgöra cirka 2,440,000 kronor.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige förklarat sig villiga att till kronan upplåta

erforderligt tomtområde i kvarteren Sandbacken Mindre, Fjället och

Mäster Mikael å Södermalm för institutets uppförande, bemyndigade Kungl.

Maj:t den 16 juli 1937 byggnadsstyrelsen att i samråd med av Kungl. Maj:t

sistnämnda dag utsedd styrelse för statens hantverksinstitut låta utföra ifrågavarande

byggnadsarbete.

Med hänsyn till prisstegringar å materialier och arbetslöner anmälde byggnadsstyrelsen

i skrivelser den 31 augusti 1937 och den 22 augusti 1938, att

en väsentlig ökning av byggnadskostnaderna vore att emotse. Styrelsen beräknade

nu nämnda kostnader till 2,500,000 kronor, oavsett de utgifter för

vissa inredningsarbeten m. m., vilka ingått i den ursprungliga kostnadskalkylen

å 2,170,000 kronor. Efter förslag av Kungl. Maj:t har nämnda belopp,

2,500,000 kronor, i dess helhet blivit av riksdagen anvisat, nämligen för budgetåret

1937/38 1,000,000 kronor, för budgetåret 1938/39 500,000 kronor och

för budgetåret 1939/40 1,000,000 kronor.

Vad institutets utrustning beträffar hava för detta ändamål anvisats för

budgetåret 1939/40 270,000 kronor och för budgetåret 1940/41 150,000 kronor

eller tillhopa 420,000 kronor.

I skrivelse den 24 januari 1941 har styrelsen för statens hantverksinstitut

hemställt, dels att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till institutets utrustning

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor,

dels ock att förenämnda fond, C. J. F. Ljunggrens minnesfond, måtte få

kvarstå såsom fond för visst angivet ändamål att förvaltas av institutsstyrelsen.

Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande:

Enligt en genom Sveriges hantverksorganisations försorg år 1936 verkställd

preliminär kalkyl hade kostnaderna för en fullständig utrustning för ett statens

hantverksinstitut beräknats till 614,200 kronor. I denna utrustning hade

emellertid ej inräknats de möbler och inredningsarbeten, som skulle ombesörjas

av byggnadsstyrelsen och vartill beräknats ett belopp av 140,000 kronor

inom ramen av medlen för byggnadens uppförande. Den totala kostnaden

för inredning och utrustning av anstalten hade sålunda enligt dåvarande

kalkyler beräknats till 754,200 kronor. Under rubriken Statens hantverksinstituU

Utrustning hade hittills anvisats tillhopa 420,000 kronor.

Förhållandet mellan de beräknade kostnaderna för institutets utrustning

och de för ändamålet anvisade eller eljest tillgängliga medlen vöre numera

följande:

Beräknade kostnader.

1936 års kalkyl..................................

Inredning, avsedd att bekostas av byggnadsstyrelsen

Prisstegringar cirka .............................

..... kronor 614,200: —

..... » 140,000: —

..... » 100,000: —

Cirka kronor 854,200: —.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Anvisade medel m. m.

3

I anslagen till byggnadens uppförande inräknade medel

(140,000 till inredning och 32,500 kronor till linoleum
mattor).

............................................ kronor 172,500: —

Anslag för budgetåret 1939/40 ........ kronor 270,000: —

Anslag för budgetåret 1940/41 ........ » 150,000:— » 420,000: —

C. J. F. Ljunggrens minnesfond (efter inköp av viss utrustning)

......................................... »_39,350: 26

Cirka kronor 631,850: 26.

Enligt tidigare beräkningar erfordrades således till utrustning av institutet

ytterligare ett belopp av omkring 222,350 kronor, eller, om Ljunggrens minnesfond

finge kvarstå såsom fond, på sätt styrelsen ville föreslå, cirka 261,000

kronor.

Under de senaste månaderna hade arbetet med rekvisitioner av maskiner

och verktyg m. m. kunnat bedrivas i större omfattning än styrelsen tidigare

beräknat. Institutet hade sålunda hittills gjort beställningar för ett sammanlagt

belopp av 340,013 kronor 87 öre. Av de anvisade medlen, 420,000 kronor,

åter stöde alltså 79,986 kronor 13 öre eller avrundat 80,000 kronor.

Enligt styrelsens senaste beräkningar erfordrades emellertid, utöver redan

verkställda inköp, ytterligare utrustning till ett sammanlagt belopp av 280,000

kronor, inberäknade återstående 80,000 kronor. Sedan sistnämnda belopp

förbrukats, skulle således erfordras ett ytterligare belopp av 200,000 kronor.

Genom en särskild delegation inom styrelsen hade föreliggande behov ytterligare

granskats och varje post nagelfarits för att så mycket som möjligt

nedbringa styrelsens äskanden. Styrelsen hade därefter kommit till den uppfattningen

att nyssnämnda belopp 200,000 kronor skulle för budgetåret 1941/

42 kunna sänkas till 140,000 kronor, vilket senare belopp emellertid ansåges

oundgängligen nödvändigt, örn institutet skulle kunna bedriva sin verksamhet

såsom avsetts.

I detta sammanhang ville styrelsen framhålla önskvärdheten av att C. J.

F. Ljunggrens minnesfond finge, såvitt möjligt, i orört skick kvarstå såsom

fond. Sveriges hantverksorganisation hade nämligen enligt gåvobrev av den

17 december 1940, varigenom fondens dåvarande kapitalbehållning, enligt

vad förut nämnts utgörande 39,350 kronor 26 öre, överlämnats till statens

hantverksinstitut, hemställt, att institutet måtte förvalta medlen under sådana

former, att fondens namn alltjämt måtte fortleva samt att endast den

årliga avkastningen av fondmedlen förbrukades. Beträffande avkastningens

användning hade organisationen uttalat det önskemålet, att densamma måtte

användas till utdelning av resestipendier åt mindre bemedlade medlemmar

av organisationen för deltagande i kurser vid institutet.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 3 februari 1941 anfört,

att styrelsen från hantverksinstitutet införskaffat en förteckning över den

avsedda kompletteringen, varav framginge, att denna huvudsakligen omfattade

maskiner, ugnar, instrument och apparater, behövliga för undervisningen,

örn denna skulle bedrivas enligt avsedd plan. Med utgångspunkt från

att en del av undervisningen med hänsyn til! det nu rådande ekonomiska

läget i möjligaste mån borde begränsas samt endast del mest nödvändiga

av utrustningen nu anskaffas, har styrelsen, som i ärendet samrått med t. f.

direktören för institutet, verkstadschefen E. Tanderz, funnit materielanskaff
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 87.

Departementschefen.

ningen kunna delvis utgå eller tillsvidare anstå, varigenom det nu erforderliga

anslagsbeloppet skulle kunna reduceras med 57,000 kronor till 83,000

kronor.

Såsom framgår av redogörelsen hava av de utrustningsanslag å tillhopa

420.000 kronor, som ställts till institutsstyrelsens förfogande, hittills disponerats

i runt tal 340,000 kronor. Enligt styrelsens beräkningar skulle för verksamhetens

ändamålsenliga bedrivande behöva anskaffas ytterligare utrustning

till ett värde av lägst (80,000 + 140,000=) 220,000 kronor.

Det är naturligtvis angeläget, att institutet förses med sådan utrustning, att

det kan tillfredsställande fylla sin uppgift. Å andra sidan är det under rådande

förhållanden av särskild vikt, att anslagskraven så vitt möjligt begränsas.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört torde den utrustning,

som för närvarande oundgängligen erfordras, kunna beräknas draga en kostnad

av (220,000 — 57,000 =) 163,000 kronor. Jag tillstyrker, att möjlighet

beredes att anskaffa utrustning till institutet inom denna kostnadsram.

Till bestridande av kostnaderna finnes tillgängligt ett odisponerat belopp

av (420,000 — 340,000 =) 80,000 kronor från nyssnämnda utrustningsanslag.

I C. J. F. Ljunggrens minnesfond finnes en behållning av i runt tal 39,000

kronor. Enligt vad statsmakterna vid beslutet om institutets inrättande förutsatt

skulle denna behållning helt användas såsom bidrag till täckande av

de med institutets uppförande förenade kostnaderna. Fonden i fråga har, enligt

uppgift av 1936 års hantverkssakkunniga, insamlats »för åstadkommande

av ett i huvudstaden centralt beläget och för ändamålet särskilt uppfört

hantverksinstitut». Skäligheten av det i ärendet framställda önskemålet, att

återstående behållning i fonden skulle i stället få disponeras för utdelning av

resestipendier för deltagande i kurser vid institutet kan med hänsyn till vad

här framhållits, särskilt i nuvarande läge, ifrågasättas. Jag ställer mig emellertid

ingalunda oförstående till de synpunkter, vilka kunna åberopas för ett

bibehållande av fonden såsom sådan samt dess användning såsom stipendiefond.

Nämnda synpunkter förtjäna enligt min mening visst beaktande. I betraktande

av föreliggande omständigheter vill jag förorda den lösningen av

frågan, att fonden visserligen får bestå för det av Sveriges hantverksorganisation

och institutsstyrelsen avsedda syftet, men att densamma delvis tages i

anspråk för utrustning. Vad angår grunderna för fördelningen av fondens

behållning på dessa olika båda ändamål föreslår jag, att av det fondbelopp,

50.000 kronor, varmed statsmakterna ursprungligen räknade såsom bidrag

till kostnaderna för institutet, hälften får kvarstå såsom fondkapital. I runt

tal 14,000 kronor av fonden skulle då återstå att disponera för utrustningsändamål.

Den erforderliga medelsanvisningen från statens sida skulle alltså

utgöra (163,000 — 80,000 — 14,000=) 69,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 87.

5

att till Statens hantverksinstitut: Utrustning för budgetåret

1941/42 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 69,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 87.

''i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för lån från industrilånefonden. s. 1 i texten
  2. SU 1941:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Statens hantverksinstitut: Utrustning. s. 13 i texten