Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag

33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:91, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag;

given Stockholms slott den 28 februari 1941.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen

om aktiebolag.

•

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. t sami. Nr 91.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 26, 28, 54, 94 och 132 §§* lagen om aktiebolag

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

26 §.

Aktiebrev skola---en styrelseledamot.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 49 § örn aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen av aktier eller enligt 52 § 1 mom. örn rätt för aktieägare

att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 52 § 2 mom. örn förbud

i vissa fall mot akties förvärvande, varde ock i varje brev å aktie, som den

i förbehållet bestämda inskränkningen avser, denna angiven.

Aktie, som avses med inskränkning på grund av förbehåll enligt 52 § 2

morn., kallas i denna lag bunden aktie och aktie, som ej avses med inskränkningen,

fri aktie.

28 §.

över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen upplägga

en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas med

uppgift å de ursprungliga ägarna. Har i bolagsordningen intagits förbehåll,

som i 52 § 2 mom. sägs, skall vid var aktie anmärkas, om aktien är bunden

eller fri. Hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola

ofördröjligen antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att

lösningsrätten icke begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då anteckning

skett.

Det åligger — — — anmälningstidens utgång.

Ej må---av överlåtelser.

Är aktiebrev---i aktieboken.

Styrelsen åligger---om densamma.

54 §.

Ej må---kan uppkomma.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan

den i förbehållet bestämda inskränkningen efter vad i 26 § 2 mom. stad
-

1 Senaste lydelse av 94 § se 1916: 160, av 54 § se 1924: 45 och av 132 § se 1937: 522.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

gas angivits i aktiebreven, utdelning å de aktier, som avses eller kunna avses

med inskränkningen, ej äga rum.

94 §.

Beslut örn---registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av

protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om beslut avseende

sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 52 § sägs,

bevis att påskrift om den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställts

på varje brev å aktie som avses med inskränkningen. Där förbehållet är sådant

som i 52 § 2 mom. sägs, skola vid anmälningen jämväl fogas bevis

om påskriftens lydelse samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven

försäkran, att enligt aktieboken de aktier som den i förbehållet bestämda

inskränkningen avser (de bundna aktierna) icke innehavas av andra

än som utan hinder av inskränkningen må förvärva därmed avsedda aktier.

Styrelseledamöternas namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen

styrkta.

132 §.

Med böter---vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan

Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives lyda å

mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket ,’mot föreskriften i

26 § 2 mom. den i förbehåll som där sägs bestämda inskränkningen icke angivits;
4)

styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i

strid med bestämmelser i 50 § 3 mom. eller 54 § 1 mom. första punkten eller

2 mom. låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som---i 76 § 2 mom.

Ej må---strängare straff.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1941.

Beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning nämnda dag finnes förbehåll

som i 52 § 2 morn. sägs, skall gälla vad nedan stadgas.

1 mom. Har ej i aktieboken vid var aktie anmärkts om aktien är bunden

eller fri, åligger det styrelsen att ofördröjligen ombesörja sådan anmärkning.

Erfordras härför att breven å aktierna i bolaget eller å aktier, tillhörande

viss aktieemission eller viss aktieserie, eller å aktier med vissa nummer företes,

skola dessa aktiebrev infordras genom kungörelse i allmänna tidningarna

och tidning i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, så ock genom skriftligt

meddelande, som med posten avsändes till alla i aktieboken införda ägare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

av aktierna, om vilkas postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt

inhämtas.

2 mom. Yppas anledning till antagande att i brev å aktie, som avses

med den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits eller att

den angivits sålunda att det icke otvetydigt framgår att aktie varå brevet lyder

avses med inskränkningen, åligger det styrelsen att ofördröjligen infordra

aktiebrevet för påskrift örn inskränkningen. I fråga om aktiebrevs infordrande

skall vad i 1 mom. andra punkten sägs äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Det åligger aktieägare att, inom två månader efter det aktiebrev

infordrats efter vad i 1 eller 2 mom. sägs, ingiva brevet till styrelsen. Innan

brevet blivit till styrelsen ingivet, må utdelning å den eller de aktier varå

brevet lyder ej äga rum.

4 mom. Styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet

försummar att iakttaga föreskrift i 1 morn., 2 mom. eller 3 mom. andra

punkten, straffes med dagsböter eller fängelse.

Har aktieägare, som försuttit den i 3 mom. första punkten stadgade lid,

därefter mottagit särskild skriftlig anmaning från bolaget att ingiva aktiebrevet,

och försummar han att utan dröjsmål ställa sig anmaningen till efterrättelse,

straffes med dagsböter. Sådan anmaning skall innehålla erinran

om straffpåföljden. Förseelsen må åtalas allenast efter angivelse av bolaget.

:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 31 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga örn vissa aktiebrevs

förseende med påskrift rörande inskränkning i rätten att förvärva desamma.

Föredraganden anför:

Vissa missförhållanden ha yppats beträffande tillämpningen av lagstiftningen

örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag. Då en aktie enligt denna lagstiftning icke får förvärvas

av utländsk medborgare eller jämställt rättssubjekt, skall detta framgå

av aktiebrevet. I ett mycket stort antal fall ha aktiebreven emellertid försetts

med otydliga och missvisande påskrifter. Dessa missförhållanden torde

icke kunna rättas utan lagändring. Jag anhåller att nu få upptaga denna

fråga till behandling.

Gällande rätt.

I 1 § av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier

i vissa bolag stadgas förbud för utländska medborgare, samfälligheter

och stiftelser att utan Kungl. Maj:ts tillstånd här i riket förvärva fast

egendom eller gruva eller idka gruvdrift. För att lagen skall kunna fylla sin

uppgift att skydda svenska naturtillgångar mot obehörig exploatering från utlänningars

sida har det funnits erforderligt, att förbudet jämväl omfattar vissa

svenska samfälligheter i vilka utländskt inflytande kan tänkas förekomma.

Det föreskrives därför i 2 §, att svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk

bolagsman, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,

eller svensk ekonomisk förening icke må utan Kungl. Maj:ts tillstånd förvärva

fast egendom eller gruva eller idka gruvdrift.

Det nu angivna förbudet gäller — likaledes enligt 2 § — jämväl i fråga

om svenskt aktiebolag, vars aktiebrev skola vara ställda till viss man, såframt

ej bolaget intagit visst förbehåll i bolagsordningen. De krav med avseende

å beskaffenheten av detta förbehåll, som ursprungligen uppställdes i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

1916 års lag, hava skärpts genom den s. k. Bolidenlagstiftningen av år 1934.

Efter tillkomsten av denna lagstiftning gälla nu följande regler örn det förbehåll,

som måste finnas i bolagsordningen, för att bolaget skall undgå förvärvsförbudet.

Genom förbehållet skall, om detsamma ej innefattar strängare

föreskrifter, bestämmas att allenast viss del, vid varje tid mindre än Vs,

av bolagets aktier må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländska

medborgare, samfälligheter eller stiftelser eller sådana svenska samfälligheter,

som enligt vad här sagts äro likställda med dem. De nu angivna

rättssubjekten bruka benämnas förbjudna rättssubjekt i motsats till övriga,

s. k. tillåtna rättssubjekt. Finnas aktier med olika röstvärde i bolaget, skall

förbehållet, om det ej innefattar strängare föreskrifter, stadga att allenast

så många aktier må förvärvas av förbjudna rättssubjekt, att de vid varje

tid motsvara viss del, mindre än 2/s, av hela aktiekapitalet och tillika röstetalet

för dem utgör viss del, vid varje tid mindre än Vs, av röstetalet för

bolagets samtliga aktier. De aktier vilka icke få förvärvas av förbjudna rättssubjekt

kallas i allmänhet bundna aktier och de övriga sägas vara fria aktier.

Förvärv av bunden aktie, som skett i strid mot sådant förbehåll varom här

är fråga, skall enligt lagens 3 § vara ogiltigt.

Dessa regler i 1916 års lag kompletteras genom bestämmelser i lagen örn

aktiebolag. Bolagens rätt att vidtaga sådana inskränkningar som nyss

angivits i fråga örn förfoganderätten över aktier grundas på 52 § 2 mom. i

sistnämnda lag. Där stadgas att, då aktiebreven i ett bolag skola ställas till

viss man, i bolagsordningen må intagas förbehåll, varigenom rätten att genom

teckning eller överlåtelse förvärva aktie inskränkes för aktiebolag eller

annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt svensk medborgare.

När dylikt förbehåll gjorts i bolagsordningen, skall enligt 26 § 2 mom.

aktiebolagslagen förbehållet angivas i aktiebreven å de bundna aktierna.

Även om så icke skett, medför emellertid förbehållet sin förut omnämnda

verkan att göra ett aktieförvärv ogiltigt. För att framtvinga anteckning om

förbehållet har i 132 § aktiebolagslagen under 3) stadgats straff för styrelseledamot,

med vars begivande utfärdas aktiebrev i vilket förbehållet ej angivits.

Aktiebolagslagen innehåller även särskilda bestämmelser för de fall, då

förbehållet icke intagits i bolagsordningen vid bolagets bildande utan först

vid en senare tidpunkt genom ändring i bolagsordningen. Därest ett genom

ändring influtet förbehåll icke avser bolagets samtliga aktier, och aktieägarna

ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, skall enligt

92 § 2 mom. frågan därom avgöras genom lottning, som anställes å bolagsstämma

i sammanhang med beslutet. Vid beslutets anmälan för registrering

skall enligt 94 § 2 mom. fogas bevis, att förbehållet blivit antecknat på varje

brev å aktie som detsamma avser, samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt

underskriven försäkran, att de sålunda bundna aktierna enligt aktieboken

icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva

bundna aktier. Vidare stadgas i 54 § 2 morn., att örn förbehållet blivit

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

intaget i bolagsordningen efter bolagets bildande, utdelning ej får äga rum

å bunden aktie, innan förbehållet angivits å aktiebrevet. Styrelseledamot

eller likvidator, som uppsåtligen i strid med denna bestämmelse låter verkställa

utbetalning till aktieägare, drabbas av straffpåföljd enligt 132 § 5).

För att vinna syftet med 1916 års lag var det nödvändigt att införa en

begränsning i de förbjudna rättssubjektens möjligheter att förvärva, aktier i

sådana bolag, som vid lagens ikraftträdande den 31 maj 1916 redan innehade

fast egendom av viss storlek eller gruva. Detta skedde därigenom, att

i 12 § nämnda lag för vissa fall stadgades ett legalt förbud mot aktieförvärv.

Aktiebreven till de sålunda bundna aktierna skulle förses med påskrift

om förbudet. Vidare meddelades vissa bestämmelser om förbud mot utdelning

innan påskrift skett.

Om ett sådant bolag, varom nu är fråga, i bolagsordningen intog förbehåll

enligt 2 § i 1916 års lag, blev det legala förbudet avlöst härav. Enligt 13 § i

samma lag utgör nämligen detta förbud icke hinder mot förvärv av aktie,

beträffande vilken bolagsordningens förbehåll ej gäller.

Såsom redan antytts i det föregående, vidtogos år 1934 genom den s. k.

Bolidenlagstiftningen vissa ändringar i 1916 års lag. I första hand inneburo

dessa en skärpning av bestämmelserna i 2 § örn förbehåll i bolagsordning

beträffande de bolag, vari aktier med olika röstvärde finnas. För

dylika bolag, som den 1 juli 1934 innehade viss egendom, uppställdes vidare

i övergångsbestämmelserna ett legalt förvärvsförbud med regler, som svara

mot de nyss återgivna.

Frågan örn åtskiljandet av fria och bundna aktier har fått en särskild

aktualitet genom den börsordning för Stockholms fondbörs, som

Kungl. Majit fastställt den 22 december 1939. Där stadgas nämligen i 22 §,

att i de fall, då förbehåll av här ifrågavarande slag intagits i ett aktiebolags

bolagsordning, skall ansökan hos börsstyrelsen om inregistrering av

bolagets aktier vara åtföljd av uppgift rörande numren å de fria aktierna.

Örn sådant förbehåll intages i bolagsordningen för ett aktiebolag, vars aktier

redan äro inregistrerade å fondbörsen, eller om ändring sker i ett

förut intaget förbehåll, skall enligt 27 § uppgift å de fria aktiernas nummer

inom viss tid lämnas till börsstyrelsen. Jämlikt sistnämnda paragraf skall

också anmälan göras, örn det i övrigt sker någon ändring i den omfattning,

vari dylikt förbehåll varit tillämpat.

Börsordningen trädde i kraft den 1 januari 1940. I en övergångsbestämmelse

föreskrives beträffande sådana aktier, som redan dessförinnan blivit

inregistrerade på fondbörsen, att uppgift örn numren å de fria aktierna skall

ingivas till börsstyrelsen före 1942 års utgång.

Förslag i ämnet.

I en den 31 december 1939 dagtecknad framställning till Konungen har

bankinspektören Sven ./. Lindeberg framhållit, att föreskrifterna örn påskrift

å bundna aktier i ett mycket stort antal fall åtlytts på ett ofullständigt sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Aktiebreven hade visserligen infordrats av respektive bolagsstyrelser men de

påskrifter som ägt rum vore otydliga och missvisande. En mycket gängse

påskrift innehölle sålunda endast utdrag av bolagsordningen, enligt vilket av

bolagets aktier allenast viss del finge förvärvas av utländska medborgare eller

andra förbjudna rättssubjekt.

Lindeberg anförde härom, bland annat:

I en del fall torde ett bolags samtliga aktier ha försetts med dylik påskrift,

i andra fall alla de aktier, som vid påstämplingstillfället ägdes av tillåtna

rattssubjekt och slutligen i somliga fall endast */s av aktierna eller det större

antal, som enligt bolagsordningen icke fick ägas av förbjudna rättssubjekt.

Beträffande det sista fallet är det ju uppenbart, att avsikten med påskriften

mäste hava varit att utmärka de aktiebrev, som icke finge förvärvas av förbjudet

rättssubjekt. I de övriga fallen har man tolkat påskriften olika, ibland

torde nian ansett sig hava rätt att införa förbjudna rättssubjekt såsom ägare

! oaJcLeboken av avstämplade aktier till det antal, som bolagsordningen tilllatit,

i andra fall icke.

Enligt 3 § i 1916 års lag är förvärv av aktie i strid mot förbehåll, som i

f.. ai?..a stycket av lagen sägs, ogillt. Det är därför av största vikt, såväl

tor utländska köpare som för förmedlare av aktieaffärer, att av aktiebreven

klart och tydligt framgår, huruvida de äro underkastade förbud för förtill

utlänning eller därmed jämställt rättssubjekt. Fråga uppstår

därför, huruvida det är möjligt att med nuvarande lagstiftning få förhållandena

tillrättalagda. Vad då först beträffar bolag, vars aktier voro utelöpande

redan vid ikraftträdandet av 1916 års lag, torde gälla, att styrelsen

saknar möjlighet att tvinga aktieägarna att ånyo förete aktierna för ny avstamphng.

Det förekommer även beträffande aktier, utgivna efter ikrafttradandet

av 1916 års lag, att av aktiernas text icke tydligt framgår, om de

aro fria eller spärrade. I dessa fall saknar styrelsen uppenbarligen befogeni

iatf-SaSOm ..villk,or ^ör ^betalning av utdelning föreskriva, att aktierna

skola företes för påskrift, allenast med undantag för de fall, där föreskrif^e^?a

* ^en s-Bolidenlagen skulle kunna medföra en dylik befogenhet. Beträffande

aktier, utgivna efter sistnämnda lags ikraftträdande, saknar styre!sea

Xa0r_J1e befogenhet att infordra aktierna för påskrift. Att de nuvarande

missförhållandena icke kunna rättas till utan lagändring synes alltså uppen
Vidare

framhöll Lindeberg, att det självfallet kunde ifrågasättas, örn icke

lagstiftning i ämnet skulle kunna anstå tills vidare och genomföras först i

samband med att det förslag till ny aktiebolagslag, som för närvarande utarbetades

av lagberedningen, gjordes till föremål för lagstiftning. Saken vore

emellertid enligt hindebergs uppfattning av brådskande beskaffenhet. I börsordningen

för Stockholms fondbörs hade nämligen de bolag, å vilka 1916

års lag hade tillämpning, och vilkas aktier vore introducerade å börsen, förelagts

att före 1942 års utgång till börsstyrelsen ingiva uppgift å numren på

fria aktier. För att denna uppgiftsskyldighet skulle kunna fullgöras, måste

åtminstone en del av bolagen dessförinnan hava infordrat alla utfärdade

aktiebrev för granskning och eventuellt förseende med påskrift. För att detta

skulle kunna medhinnas, torde det vara nödvändigt, att ny lagstiftning trädde

i kraft senast den 1 juli 1941.

Beträffande innehållet av den erforderliga lagstiftningen anförde Lindeberg:
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

9

Lagändringen bör innebära, att styrelserna för de bolag, å vilka 1916 års

lag är tillämplig, skola tillse, att de bolagets aktier, som icke få förvärvas

av utlänning eller därmed jämställt rättssubjekt, äro försedda med tydlig

påskrift, angivande de sålunda gällande inskränkningarna. Den enda praktiskt

framkomliga vägen att framtvinga företeende av aktiebreven synes vara

den i 1916 års lag anvisade att förbjuda utbetalning av utdelning med mindre

aktiebrevet företes för påskrift. Särskilt utlänningar torde icke kunna förmås

att eljest förete sina aktiebrev. Denna utväg är självfallet förknippad

med den olägenheten, att, om ett bolag icke ger utdelning, kunna förhållandena

beträffande detta bolags aktier icke uppordnas, förrän utdelning

företages. Då det endast i sällsynta undantagsfall förekommer, att bolag

under en följd av år icke giva utdelning till aktieägarna, är denna olägenhet

dock av mindre betydelse.

Uppdelning av ett bolags aktier i s. k. fria aktier, som få förvärvas av vem

som helst, och spärrade aktier, som endast få ägas av vissa rättssubjekt,

har visat sig medföra, att de fria aktierna normalt få ett högre marknadsvärde

än de spärrade. Det är således av intresse för aktieägarna att uppdelningen

sker på ett rättvist sätt. I vissa fall har också uppdelningen skett

genom lottning. Det har emellertid uppgivits, att i andra fall uppdelningen

skett helt godtyckligt, så att t. ex. styrelseledamöter och dem närstående

personer tilldelats de fria aktierna. Det synes under sådana förhållanden

påkallat att genom lagstiftning tillse, att uppdelningen, där ej sådan redan

ägt rum, sker på ett tillbörligt sätt. En bestämmelse att en aktieägare, som

innehar flera aktier, skulle äga rätt att få sitt aktieinnehav uppdelat i fria

och spärrade aktier i förhållande till den proportion, som gäller för bolagets

samtliga aktier, skulle väl vara rättvis, men torde medföra en alltför invecklad

procedur. Någon annan praktiskt framkomlig väg än lottning synes

icke förefinnas. Lottningen skall naturligtvis ombesörjas av styrelsen, men

då ledamöterna därav ofta själva äro aktieägare, synes kontroll erforderlig,

vilken väl lämpligen bör ske av notarius publicus.

Då erfarenheten efter genomförandet av 1916 års lag visat, att ett stort

antal bolagsstyrelser visat vårdslöshet vid genomförandet av påskrift å aktier,

har det synts nödvändigt att nu införa straff jämväl, där styrelseledamot

på grund av vårdslöshet i strid mot lagen låter verkställa utdelning å aktie.

I enlighet med vad han sålunda anfört har Lindeberg uppgjort förslag till

vissa ändringar i och tillägg till 1916 års lag.

Över hindebergs framställning har den 18 oktober 1940 avgivits yttrande

av lagberedningen, som i ärendet samrått med f. d. byråchefen i patent- och

registreringsverket W. G. E. Bergenstråhle och bankombudsmannen A. Åström.

Lagberedningen har i huvudsak instämt i vad Lindeberg anfört rörande de

missförhållanden, som uppkommit på grund därav att ej sällan i åtskilliga

hänseenden förfarits felaktigt vid genomförandet av ifrågavarande förbehåll,

särskilt beträffande angivande av den i förbehållet bestämda inskränkningen

i breven å de aktier, som avsåges därmed.

De nuvarande bestämmelserna rörande genomförande av dylikt förbehåll

har beredningen funnit mycket otillfredsställande. Väsentligt ändrade bestämmelser

i detta ämne hade därför upptagits i det förslag till ny lag örn aktiebolag,

som bomme att framläggas av beredningen. 1 nu föreliggande sammanhang

hade beredningen begränsat sig till frågan örn en sådan reform,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

som kunde genomföras under bibehållande i huvudsak av den nuvarande

aktiebolagslagen. Behovet av en dylik reform hade aktualiserats genom den

nya börsordningen.

Lagberedningen har i huvudsak instämt i hindebergs förslag, såvitt anginge

innebörden av de förordade åtgärderna, men förklarat, att bestämmelserna

måste givas i form av ändringar i eller tillägg till aktiebolagslagen,

enär i denna lag funnes upptagna de föreskrifter, som gällde om intagande

i bolagsordning av här ifrågavarande förbehåll.

Om de närmare riktlinjerna för lagstiftningen bär lagberedningen uttalat,

att med anledning av den felaktiga tillämpning, som i ej ringa omfattning torde

ha förekommit beträffande de nuvarande bestämmelserna örn angivande av

förbehåll enligt 52 § 2 mom. aktiebolagslagen i aktiebrev eller dess antecknande

å aktiebrev, syntes en sådan ändring i 26§ 2 mom. aktiebolagslagen

böra övervägas, att därav tydligt framginge, att på breven å de aktier,

som avsåges med den i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet),

denna inskränkning skulle angivas. Ett angivande allenast av bolagsordningsbestämmelsen

(»förbehållet») skulle därigenom förhindras. Om

jämkning skedde i lydelsen av 26 § 2 mom. aktiebolagslagen, borde även

lydelsen av 94 § 2 mom. och 132 § 3) samma lag jämkas. I 94 § 2 mom.

borde lämpligen för underlättande av kontroll från registreringsmyndighetens

sida upptagas föreskrift, att bevis om påskriftens lydelse skulle fogas

vid registreringsanmälan som där avsåges.

Vidare bär lagberedningen föreslagit, att i 2 8 § 1 mom. aktiebolagslagen

bestämmelse borde upptagas av innehåll, att där förbehåll, som

i 52 § 2 mom. sägs, intagits i bolagsordningen, i aktieboken skulle vid var

aktie anmärkas, örn aktien vore bunden eller fri. Underlåtenhet att ombesörja

sådan anmärkning i aktieboken komme att straffas enligt 133 § 1 mom.

Under påpekande av att i vissa fall erforderligt bestämmande av vilka

aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen skulle avse försummats,

har lagberedningen ytterligare framhållit nödvändigheten av att i dylika fall

rättelse komme till stånd. Att meddela närmare föreskrifter hur härvid borde

förfaras syntes icke möjligt. Det måste anses föreligga skyldighet för såväl

styrelsen som aktieägare att medverka till rättelse av vad som försummats

i fråga om bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen

skulle avse och om aktiebrevs förseende med påskrift örn inskränkningen.

Vilka åtgärder som borde företagas vore beroende av beskaffenheten

av den försummelse som förelåge.

Vad angår 54 § 2 mom. aktiebolagslagen har beredningen

föreslagit, att det där upptagna stadgandet borde så ändras, att utdelningsförbud

komme att gälla intill dess den i förbehållet bestämda inskränkningen

angivits i aktiebrevet eller påskrift om inskränkningen skett, utan avseende

därå örn förbehållet från början intagits i bolagsordningen eller införts genom

ändring i denna.

I likhet med Lindeberg har beredningen ansett straff böra stadgas jämväl

för styrelseledamot, som av vårdslöshet verkställde utbetalning till aktie
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

11

ägare i strid mot bestämmelsen i 54 § 2 mom. Beredningen har därför föreslagit

ändrad lydelse av 132 § 5). Tydligt vore att, där vårdslöshet förelåge,

i regel endast bötesstraff borde förekomma.

Beredningen har ytterligare föreslagit vissa övergångsbestämmelser

beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning vid lagens ikraftträdande

finnes förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs. Hade ej i aktieboken beträffande

aktierna anmärkts om aktien vore bunden eller fri, borde det åligga styrelsen

att ombesörja sådan anmärkning och, då det härför vore behövligt, infordra

aktiebrev. Yppades anledning till antagande att i brev a aktie, som

avsåges med den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits

eller att den angivits sålunda, att det icke otvetydigt framginge att den

aktie, varå brevet lydde, avsåges med inskränkningen, borde det åligga

styrelsen att infordra aktiebreven för påskrift om inskränkningen. Innan

aktiebrev som infordrats ingivits till styrelsen, skulle utdelning ej få äga

rum å de aktier varå breven lydde. Vidare ha föreslagits bestämmelser örn

straff för styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet

försummar att iakttaga dessa föreskrifter. Med hänsyn till angelägenheten

av att de avsedda åtgärderna kunde utan dröjsmål företagas har jämväl

föreslagits bestämmelse om straff för aktieägare, som underlåter ingiva aktiebrev

som infordrats, där det icke på grund av omständigheterna må antagas

att han saknade kännedom om att aktiebrevet infordrats. Att straff ej heller

skulle ådömas om aktiebrev förkommit, vore uppenbart.

I enlighet med vad sålunda anförts har lagberedningen upprättat förslag

till lag angående ändring i lagen om aktiebolag. Lagberedningens yttrande

torde böra fogas såsom bilaga vid detta protokoll (Bilaga A).

Yttranden.

över lagberedningens förslag ha yttranden avgivits av svenska bankföreningen,

styrelsen för Stockholms fondbörs och svenska fondhandlare föreningen,

vilka samtliga tillstyrkt att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

Bankföreningen har anfört, bland annat:

Det torde få anses obestridligt, att 1916 års lag redan genom sin utformning

varit ägnad att framkalla missförstånd och oriktigheter vid dess tillämpning,

och de bolag äro många, inom vilka, oaktat anlitande av juridisk expertis och

jämväl i övrigt tadelfri omsorg från deras styrelsers sida, dylika oriktigheter

förekommit med därav följande olägenheter, som under årens lopp framhalt

med tilltagande styrka. En lagstiftning med här avsett syfte är således av

behovet synnerligen påkallad. Lagberedningen omförmäler i sitt utlåtande,

att väsentligt ändrade bestämmelser på ifrågavarande område hava upptagits

i det förslag till ny lag örn aktiebolag, som kommer att framläggas av lagberedningen.

Vid dylikt förhållande kunde det måhända anses vara lämpligare

att låta med nu avsedda lagstiftning helt anstå, till dess förslag därom

kunde göras i sammanhang med framläggandet av lagberedningens huvudförslag.

Häremot är emellertid att invända, att det väl later tänka sig, att

stiftandet av ny lag om aktiebolag kommer att draga längre ut på tiden än

för närvarande antages, medan å andra sidan behovet av förtydligande och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

tillrättaläggande bestämmelser på det här avsedda speciella området starkt

framträder. En annan anledning att nu ingripa är att finna i den nya börsordningen,

vari förutsättes att hithörande frågor nöjaktigt ordnas.

Börsstyrelsen har förklarat sig vilja i allo vitsorda vad Lindeberg anfört

beträffande de missförstånd och felaktigheter, som förekommit och alltjämt

förekomme vid tillämpningen av 1916 års lag. På grund därav och särskilt

med hänsyn till bestämmelserna i den nya börsordningen funne styrelsen det

1 hög grad av behovet påkallat, att förtydligande och klarläggande bestämmelser

i aktiebolagslagen snarast komme till stånd.

Med avseende å lagstiftningens närmare utformning har bankföreningen

hemställt, att i aktiebolagslagen på lämplig plats måtte införas ett stadgande,

varigenom aktiebolags styrelse uttryckligen berättigades att i varje sådant

fall, då det för skipande av rättvisa mellan aktieägare funnes erforderligt,

anordna lottning mellan dem.

Härom har bankföreningen vidare anfört:

Föreskrift örn sådan lottning finnes för närvarande endast i lagens 92 §

2 mom. och avser det fall, då genom ändring av bolagsordning i densamma

intages förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs. Såsom redan av lagberedningens

utlåtande framgår kunna även andra situationer inträffa, då det för styrelsen

bör vara angeläget att kunna lösa uppkommande frågor medelst ett genom

lag reglerat lottningsförfarande. Det synes böra fastslås, att lottning,

när sådan må äga rum, må företagas även utan därom fattat bolagsstämmobeslut

och utan sammanhang med bolagsstämma. I stället bör stadgas, att,

då lottning av styrelsen anordnas, denna skall ske under tillsyn av notarius

publicus. I den nya bestämmelsen bör självfallet inkluderas även det fall,

som nu är reglerat genom stadgandet i 92 § 2 mom. Det bör jämväl göras

klart, att, då lottning enligt nyssnämnda lagrum försummats, den nya bestämmelsen

må tillämpas för erforderlig lottning till försummelsens rättande.

För visso skulle det vara önskvärt, örn under vissa omständigheter sådan

jämkning i lottning kunde medgivas, att lottningen kunde genomföras utan

därmed följande tvång att i stor utsträckning företaga utbytande av aktiebrev,

representerande flera aktier, mot sådana, som representera endast en

aktie. Det medgives emellertid, att åstadkommande av ett nöjaktigt stadgande

härom, vilket skulle medföra praktiska fördelar, tvivelsutan erbjuder svårigheter.

Börsstyrelsen, som hållit överläggningar med bankföreningens styrelse i

anledning av remissen, har instämt i dessa synpunkter.

Med anledning av den föreslagna bestämmelsen, att bevis örn lydelsen av

den å aktiebreven anbragta påskriften skulle fogas vid registreringsanmälan

av beslut om ändring av bolagsordning, ha bankföreningen och börsstyrelsen

framhållit, att en motsvarande föreskrift borde givas för de fall, då förbehåll

intagits i bolagsordning för nybildat aktiebolag. Börsstyrelsen har även ansett,

att vid registreringsanmälan borde fogas uppgift örn numren på de bundna

aktierna, till förebyggande av underlåtenhet att bestämma vilka aktier

förbehållet skulle gälla.

Börsstyrelsen har ytterligare framhållit, att i förslaget stadgades straff för

styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

13

summade att iakttaga förbudet mot utdelning å bunden aktie, innan föreskrivet

förbehåll angivits å aktiebrevet eller för förbehållets antecknande infordrat

aktiebrev ingivits till styrelsen. Med hänsyn till det vanliga förfaringssättet

vid utbetalning av beslutad aktieutdelning, vilket åtminstone i större

bolag skedde genom bank, kunde infriande av förfallen kupong till bunden

aktie, som saknade vederbörlig påskrift, ej effektivt hindras utan kännedom

örn numren på berörda aktier och kontroll av numren före utdelningskupongens

infriande. Dylik kontroll kunde ej verkställas av bankerna. Hade

bank råkat lösa kupong, som ej bort lösas, uppkomme svårigheter, om

banken trots god tro själv skulle svara för den obehörigen lösta kupongen.

Detta kunde befaras medföra obenägenhet hos bankerna att lösa förfallna

utdelningskuponger. Svårigheten av effektiv kontroll ökades ju mindre antalet

bristfälliga aktiebrev vore i förhållande till hela aktiestocken. Börsstyrelsen

hemställde därför, att det måtte tagas under övervägande, huru i

dylikt fall en styrelse skulle kunna undgå straffrisken, utan att till de oskyldiga

aktieägarnes förfång all utdelning inhiberades, tills behörig påskrift

gjorts på samtliga bundna aktier.

I fråga om övergångsbestämmelserna ha bankföreningen och börsstgrelsen

erinrat, att enligt förslaget bolagsstyrelsen skulle ofördröjligen ombesörja anmärkning

i aktieboken, huruvida aktie vore bunden eller fri. Med hänsyn

till angelägenheten av att det iordningställande av de äldre bolagens

förhållanden, varom vore fråga, komme till stånd i full utsträckning och

så snart som möjligt syntes bestämmelserna böra kompletteras med stadgande

om viss tidsfrist, exempelvis tre månader efter lagens ikraftträdande,

inom vilken det under vissa omständigheter erforderliga kungörandet och

avlåtandet av skriftliga meddelanden skulle ha ägt rum.

Ett i bolagsordningen för aktiebolag intaget förbehåll enligt 2 § i 1916 års

lag skall enligt aktiebolagslagen finnas angivet i breven å de aktier, som till

följd av förbehållet icke få förvärvas av förbjudet rättssubjekt. Genom att

aktiebreven sålunda skola utvisa, huruvida aktierna äro bundna, skall vid

överlåtelse av aktier till förbjudet rättssubjekt omedelbart kunna avgöras, om

överlåtelsen utan hinder av förbehållet kan äga rum eller ej. Såsom angivits

i redogörelsen för gällande rätt, är emellertid ett aktieförvärv, som

skett i strid med förbehållet, ogiltigt, även om förbudet ej framgår av aktiebrevet.

Denna stränga regel är otvivelaktigt nödvändig för att 1916 års lag

icke skall kunna kringgås. Den påkallar emellertid, att aktiebrevet tydligt

utvisar, om en aktie är bunden, enär eljest förlust kan vållas den som i god

tro förvärvar aktien.

Erfarenheten har visat, att åtskilliga bolag, som intagit förbehåll av ifrågavarande

art i bolagsordningen, underlåtit att å aktiebrev som avses med

förbehållet anbringa sådan påskrift, att därav tydligt framgår, att aktierna

äro bundna. Delta missförhållande torde böra skyndsamt avhjälpas, utan

avbidan på den reform av hela aktiebolagsrätten, varom lagberedningen

kommer att framlägga förslag. En särskild anledning att omedelbart reglera

Departe
ments
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

denna fråga har tillkommit genom att i den nya börsordningen intagits krav

på angivande av numren å fria aktier.

För att rättelse i nämnda hänseende skall kunna äga rum torde ett ingripande

genom lagstiftning vara nödvändigt. Såsom lagberedningen förutsatt,

bör syftet med en sådan lagstiftning vara att undanröja redan förefintliga felaktigheter

men även att söka förhindra uppkomsten av nya sådana. Lagberedningens

förslag innebär, att nu gällande stadgande om att förbehållen skola

angivas i breven å de bundna aktierna preciseras sålunda, att i breven skall

direkt angivas den i förbehållet bestämda inskränkningen. I de bolag, i vilkas

bolagsordning förbehåll finnes intaget, skall vidare i aktieboken vid varje

aktie anmärkas, om den är bunden eller fri. Förbud mot utdelning, innan

påskrift skett å aktiebreven, skall enligt förslaget, i motsats till vad nu är förhållandet,

gälla även då förbehåll redan vid bolags bildande intages i bolagsordningen,

och straffansvaret för utdelning i strid mot dylikt förbud föreslås

utsträckt till att avse jämväl förseelser, som ske av vårdslöshet.

Med hänsyn till rådande missförhållanden skola enligt övergångsbestämmelserna

till förslaget särskilda regler gälla för bolag, som vid lagstiftningens

ikraftträdande redan intagit förbehåll i sin bolagsordning. I detta hänseende

föreslås, att om anledning yppas till antagande att den i förbehållet

bestämda inskränkningen icke på otvetydigt sätt angivits i breven å de aktier

som avses därmed, dessa aktiebrev skola av styrelsen infordras för att förses

med påskrift. Härjämte stadgas, att i aktieboken skall vid varje aktie anmärkas,

huruvida den är bunden eller fri, och att aktiebreven må infordras

jämväl för detta ändamål. Innan ett aktiebrev, som infordrats, blivit ingivet

till styrelsen, må utdelning å aktie, varå brevet lyder, ej äga rum. Straffansvar

föreslås för styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av

vårdslöshet försummar att iakttaga sina nu angivna skyldigheter.

Dessa bestämmelser ha i allt väsentligt tillstyrkts i de avgivna remissyttrandena.

Stadgandena innefatta visserligen icke en uttömmande reglering

av ämnet men, såsom beredningen funnit, torde det icke vara lämpligt att

företaga alltför vittgående ändringar i den nuvarande aktiebolagslagen med

hänsyn till planerna på dess avlösning av en helt ny lag.

Utöver de bestämmelser som beredningen förordat har bankföreningen

föreslagit, att i aktiebolagslagen skulle införas en allmän regel örn lottning

mellan aktieägare för att skipa rättvisa dem emellan i olika fall. Det synes

emellertid icke lämpligt att i detta sammanhang reglera de skilda spörsmål,

som därvid kunna ifrågakomma. Vad åter beträffar det mera begränsade

förslag som Lindeberg framställt rörande lottning vid uppdelning av aktier

i fria och bundna, är det självklart, att vid en sådan uppdelning full rättvisa

måste skipas. Såsom lagberedningen framhållit, synes det emellertid

icke möjligt att uppställa generella regler för de olika fall som kunna

tänkas. Örn de skilda aktietyperna tillkomma vid bolagsbildning eller nyemission,

bör sålunda såvitt möjligt proportionell tilldelning av aktier till

tecknarna äga rum, medan däremot enligt 92 § 2 mom. aktiebolagslagen

lottning redan är föreskriven, då förbehåll införes genom ändring i bolags
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

15

ordningen. Har det icke blivit vederbörligen bestämt, vilka aktier som skola

vara bundna, beror det åter på försummelsens art, huru rättelse bör ske.

Därest bundna aktier i god tro förvärvats av förbjudna rättssubjekt, måste

det anses önskvärt, att bolagsstyrelsen i första hand söker vinna frivillig medverkan

till att de bliva utbytta mot fria aktier eller att motsvarande antal fria

aktier, som ägas av tillåtna rättssubjekt, bliva bundna. Kan frivillig reglering

ej komma till stånd, är lottning att förorda såsom ett lämpligt sätt att

träffa avgöranden inom en grupp sinsemellan likställda aktieägare. Beträffande

det närmare förfarandet i olika fall må här hänvisas till lagberedningens

yttrande.

I fråga örn de särskilda bestämmelserna i lagberedningens förslag ha

bankföreningen och börsstyrelsen förordat, att registreringsanmälan rörande

lydelsen av påskrift å aktiebrev skall göras icke blott vid ändring av bolagsordning

utan även vid aktiebolags bildande. Frågan om kontrollanordningar

i det senare fallet torde emellertid icke lämpligen kunna upptagas nu,

enär härför skulle erfordras omfattande lagändringar. Börsstyrelsen har

också förordat skyldighet att vid sådan anmälan som nyss nämnts lämna

uppgift om numren å samtliga bundna aktier. En dylik skyldighet torde dock

medföra större besvär än som kan anses motiverad av den ökade kontrollmöjligheten.

Lagberedningen har såsom nämnts även föreslagit vissa nya eller ändrade

straffbestämmelser. Sålunda skall bland annat aktieägare, som underlåter

att avlämna infordrat aktiebrev, kunna ådömas ansvar, där det ej på grund

av omständigheterna må antagas, att han saknade kännedom örn att aktiebrevet

infordrats. Väl torde det vara erforderligt, att straff må kunna tillgripas

mot tredskande aktieägare, men det synes önskvärt att straffbestämmelsen

begränsas. För att straff skall inträda torde böra förutsättas, att aktieägaren

efter utgången av den tid inom vilken aktiebrevet skolat ingivas mottagit

särskild anmaning från bolaget med erinran om straffpåföljden.

Med anledning av vad börsstyrelsen anfört örn svårigheterna att efterfölja

det föreslagna förbudet mot utdelning å aktier må framhållas, att detta förbud

är nödvändigt för lagstiftningens effektivitet. Därest ändamålsenliga åtgärder

vidtagas av bolagsstyrelsen, torde något straff för överträdelse av förbudet

genom vårdslöshet icke behöva befaras.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1941. Av bankföreningen

och börsstyrelsen har förordats, att det skulle stadgas en frist av

tre månader från lagens ikraftträdande, inom vilken det föreslagna kungörelseförfarandet

för aktiebrevs infordrande måste äga rum. En viss praktisk

fördel kan antagas vara förenad med en dylik tidsfrist. En bestämmelse

därom kan dock vålla tvekan, huruvida — i händelse fristen försuttits —

ett senare verkställt kungörelseförfarande medför skyldighet för aktieägarna

att förete sina aktiebrev. Någon sådan tidsfrist synes därför icke böra stadgas.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 91.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över det inom

justitiedepartementet upprättade lagförslaget, av den lydelse bilaga1 till detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

17

Bilaga A.

Till Konungen.

Sedan bankinspektören Sven J. Lindeberg den 31 december 1939 avgivit

betänkande rörande ändringar i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

har Eders Kungl. Majit genom nådigt beslut den 2 oktober 1940 anbefallt

lagberedningen att avgiva yttrande i ärendet. Med anledning härav

får lagberedningen, som i ärendet samrått med f. d. byråchefen i patentoch

registreringsverket W. G. E. Bergenstråhle och bankombudsmannen A.

Äström, i underdånighet anföra följande.

Lagberedningen anser sig kunna i huvudsak instämma i vad bankinspektören

anfört rörande de missförhållanden, som uppkommit på grund därav

att, när i bolagsordningen för aktiebolag finnes förbehåll som avses i 2 §

andra stycket 1916 års lag, ej sällan i åtskilliga hänseenden förfarits felaktigt

i fråga örn förbehållets genomförande, särskilt beträffande angivande av

den i förbehållet bestämda inskränkningen i breven å de aktier som avses

med denna inskränkning. Även i fråga örn innebörden av de åtgärder som

föreslås anser beredningen sig kunna i huvudsak instämma i betänkandet.

Då emellertid de bestämmelser, som gälla örn intagande i bolagsordningen

för aktiebolag av förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag

(52 § 2 mom. AL), äro upptagna i lagen om aktiebolag, måste de ifrågasatta

bestämmelserna givas i form av ändringar i eller tillägg till vissa stadganden

i nämnda lag.

Innan lagberedningen övergår till närmare behandling av frågan om de

lagstiftningsåtgärder, som enligt dess mening böra övervägas, anser beredningen

sig böra giva en framställning av gällande rätts ståndpunkt till frågan

om genomförande av förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års

lag. _ ....

Enligt 1916 års lag äger svenskt aktiebolag ej utan Konungens för särskilt

fall givna tillstånd här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,

förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, örn mer än en viss i lagen bestämd mindre del av aktierna i bolaget

kan genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländskt eller därmed

i lagen jämställt svenskt rättssubjekt (förbjudet rättssubjekt). Då sådant

förvärvsförbud icke kan upprätthållas beträffande inneliavaraktier,

stadgas i 2 § första stycket 1916 års lag, att svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

må ställas till innehavaren, ej må här i riket förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit bolaget tillstånd

därtill. Detsamma gäller enligt 2 § andra stycket första punkten i

fråga örn svenskt aktiebolag, vars aktiebrev skola vara ställda till viss man,

örn icke i bolagsordningen intagits sådant förbehåll varom stadgas i 2 §

andra stycket andra punkten.

Wikäng till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 91.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Sistnämnda lagrum lyder: »Genom sådant förbehåll skall, där det ej innefattar strängare

föreskrifter, bestämmas att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av

bolagets aktier eller, om aktier med olika röstvärde finnas, allenast så många aktier, att

de vid varje tid motsvara viss del, mindre än två femtedelar, av hela aktiekapitalet och

tillika röstetalet för dem utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av röstetalet

för bolagets samtliga aktier, må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag vari finnes utländsk

bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag vars aktiebrev

må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag i vars bolagsordning ej

intagits förbehåll som nu är sagt; dock att utan hinder av förbehållet aktier må förvärvas

av svenskt bolag eller svensk förening som avses i 18 §» (t. ex. bankaktiebolag, försäkringsbolag,

konsumtionsförening).

Aktier, sorn avses med den i sådant förbehåll (52 § 2 morn. AL) bestämda

inskränkningen, kallas här nedan bundna aktier. Aktier som ej avses

med inskränkningen kallas fria aktier. Sådana svenska rättssubjekt, som

må förvärva bundna aktier, kallas här nedan tillåtna rättssubjekt.

Förbjudet rättssubjekts förvärv av bunden aktie i strid mot förbehåll som

1 2 § andra stycket sägs är ogillt (3 § första stycket 1916 års lag).

Bestämmelser örn intagande i bolagsordningen för aktiebolag av förbehåll,

som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag, finnas upptagna i lagen

örn aktiebolag. Om sådant förbehåll stadgas i 52 § 2 mom. AL. Är förbehåll,

som i 52 § 2 mom. AL sägs, intaget i bolagsordningen, skall förbehållet

angivas i breven å de aktier förbehållet avser (26 § 2 mom. AL). Äro

aktiebrev utgivna, när förbehåll införes genom bolagsordningsändring, skall

på breven å de aktier förbehållet avser påskrift göras om förbehållet (94 §

2 mom. AL).

Underlåtenhet att angiva förbehåll, som i 26 § 2 mom. sägs, i breven å de

aktier förbehållet avser medför icke att förbehållet blir utan verkan. Med

hänsyn bl. a. därtill, att följaktligen sådan underlåtenhet kan för förvärvare

av aktie medföra en icke förutsedd inskränkning av hans rättigheter, har

i 132 § 3) AL upptagits bestämmelse om straff för styrelseledamot, med

vars begivande utfärdas aktiebrev, i vilket mot föreskriften i 26 § 2 mom.

förbehåll som där sägs ej angivits. (Se anmärkningen till 26 § i NJA 1910

avd. II nr 14 s. 38. Jfr 28 § i 1895 års aktiebolagslag och 1908 års kommittébetänkande

motiven s. 26, 74—75 och 117—118 samt prop. 1910 nr 54 s. 85

och 138, NJA 1910 avd. II nr 14 s. 38 och 67.)

Närmare föreskrifter örn kontroll över att förbehållet angives å aktiebreven

hava meddelats endast för det fall alt sådant förbehåll införes genom

ändring i bolagsordningen.

Förbehåll Infört genom bolagsordningsändring.

I 92 § 2 mom. AL stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning intages

förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs, icke avser bolagets samtliga

aktier, skall, om aktieägarna ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet

skall gälla, frågan därom avgöras genom lottning, som anställes å bolagsstämma

i sammanhang med beslutet d. v. s. å den bolagsstämma där bolagsordningsändringen

slutligen antages.

Vid anmälan av beslutet för registrering skall enligt 94 § 2 mom. AL fogas

bevis, att förbehållet blivit antecknat på varje brev å aktie som detsamma

avser, samt en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven försäkran,

att enligt aktieboken de aktier förbehållet avser (de bundna aktierna) icke

innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva därmed

avsedda aktier (tillåtna rättssubjekt).

Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll, som

i 52 § 2 mom. AL sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom. AL angivits

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

19

å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier varå brevet lyder ej äga

rum (54 § 2 mom. AL). Styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen

i strid med denna bestämmelse låter verkställa utbetalning till aktieägare,

drabbas av straffpåföljd enligt 132 § 5) AL.

I aktiebolagslagen saknas bestämmelse om skyldighet att i aktieboken

anmärka vilka aktier som äro bundna (jfr 12 § andra stycket första punkten

1916 års lag). Sådan anmärkning införes dock i regel, åtminstone hos

de större bolagen. Numren å de aktier som bindas böra angivas och angivas

vanligen i bolagsstämmoprotokollet.

Visserligen är enligt 94 § 1 mom. AL bolagsordningsändring gällande först

sedan beslutet registrerats, men då beslut fattats örn intagande i bolagsordningen

av förbehåll som avses i 52 § 2 mom. AL och i samband därmed bestämmande

skett av de aktier förbehållet skall gälla samt påskrift därom

tecknats på breven å aktierna, måste —- för att lagstiftningens syfte skall

kunna vinnas — antagas, att villkorlig bundenhet (villkorligt förvärvsförbud)

före beslutets registrering uppkommer i avseende å nämnda aktier

d. v. s. bundenhet under villkor att registrering av beslutet kommer till

stånd.

Å den bolagsstämma där slutligt beslut fattas om bolagsordningsändringen

skall, såsom förut nämnts, enligt 92 § 2 mom. AL bestämmande av de aktier

förbehållet skall avse äga rum genom lottning, om aktieägarna ej åsämjas

beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla. Detta stadgande måste

anses innebära, att om erforderligt antal aktier frivilligt tillhandahålles för

påskrift om bundenhet, lottning ej erfordras (jfr Köersner, Lag om vissa

inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag, Sveriges industriförbund, lagstiftning nr 13, 1916, s. 114). Stadgandet

har allmänt ansetts kunna så tillämpas. Vid bestämmande av de aktier

förvärvsförbudet skall avse måste beaktas, att förbudet icke kan

avse aktier som vid tiden för beslutet ägas av förbjudet

rättssubjekt (jfr lagutskottets utlåtande rörande 92 § 2 mom.

och 94 § 2 mom. AL, NJA 1917 avd. II s. 257). Lottning får således ske endast

mellan de aktier, som vid nämnda tidpunkt ägas av tillåtna rättssubjekt.

Härvid måste ledning hämtas av aktieboken. Men med hänsyn till utvecklingen,

som medfört att aktieägare i allt större omfattning ej anmäla sig för

införing i aktieboken, kan det bestämmande som sålunda sker komma att

bliva i viss mån felaktigt.1 Bland de aktier, som bestämmas skola vara

bundna av förbehållet, kunna finnas aktier som redan före beslutets fattande

övergått å förbjudet rättssubjekt och därför icke äro underkastade

förbehållet. Och det kan även inträffa, att aktier, som enligt aktieboken tillhöra

förbjudet rättssubjekt men före beslutet övergått till tillåtet rättssubjekt

och följaktligen bort ingå i loltningen, på grund av den tidigare införingen

i aktieboken ej medtagas vid lottningen. Påskrift örn förvärvsförbudet

kan naturligtvis icke ske å breven till de aktier, som väl enligt aktieboken

ägdes av tillåtet rättssubjekt men visas hava före beslutet övergått å

förbjudet rättssubjekt. Örn det skulle visa sig att tillräckligt antal aktier vid

beslutets fattande ej funnos hos tillåtna rättssubjekt, kan bolagsordningsändringen

icke genomföras.

Skulle — sedan bestämmande av vilka aktier förbehållet skall avse företagits

bland de aktier, som då innehades av tillåtna rättssubjekt, men innan

påskrift å aktiebreven skett — sådana aktier som avses med förbehållet överlåtas

till förbjudet rättssubjekt, uppkommer fråga örn det villkorliga förvärvsförbudet

gäller mot förvärvaren och örn påskrift kan verkställas å

1 Under senare tid har med hänsyn till den ökade risken vid aktiebrevs förvaring på grund

av krigsfara inregistrering i stor utsträckning skett.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

aktiebreven. Denna fråga är ej uttryckligen besvarad i lagstiftningen. Och i

bolagspraxis är det vanligt, att för undvikande av svårigheter anstalt träffas

för att påskrift skall kunna ske å breven till andra aktier än dem som

innan påskrift skett övergått till förbjudet rättssubjekt.

Emellertid torde enligt gällande lagstiftning, som utgår därifrån att vid

bestämmande av vilka aktier förbehållet skall avse bolagsstämman äger

träffa sitt avgörande bland de aktier som därvid innehavas av tillåtna rättssubjekt,

den villkorliga bundenheten kunna genomföras jämväl beträffande

aktie som efter bolagsstämmobeslutet överlåtits å förbjudet rättssubjekt. Med

hänsyn till vikten av att förbehåll som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag

skulle kunna införas i bolagsordningen för bolag, vars verksamhet berördes

av 1916 års lagstiftning, stadgades i samband med nämnda lagstiftning att

beslut om införande av förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs kan fattas enligt

91 § 4 mom. AL (91 § 1 mom. sista punkten AL). Det kan ej hava varit

avsett, att enskilda aktieägare skulle kunna hindra beslutets verkställande

genom att efter beslutet överlåta sina aktier å förbjudet rättssubjekt. Beträffande

denna fråga torde böra beaktas, att örn eljest ett beslut fattas

örn bolagsordningsändring eller örn nedsättning av aktiekapitalet (93 §

1 mom. AL), som försämrar visst aktieslags rätt, det är otvivelaktigt, att

beslutet, sedan det registrerats, har verkan gentemot dem som efter beslutets

fattande men före registreringen exempelvis genom köp förvärva aktier

av sådant slag. Fråga kan däremot uppkomma örn återgång av aktieköpet.

Och jämväl ett beslut om införande av förbehåll som avses i 2 § andra

stycket 1916 års lag (52 § 2 mom. AL) måste beträffande de aktier, som enligt

lottningen vid stämman skola avses med förbehållet, medföra en villkorlig

bundenhet, som kan göras gällande mot förvärvaren. Denna ståndpunkt

vinner även stöd därav, att — såsom ovan nämnts — åsidosättande

av den grundläggande föreskriften i 26 § 2 mom. AL, att förbehåll enligt

52 § 2 mom. AL örn förbud i vissa fall mot akties förvärvande skall angivas

i aktiebrevet, icke medför att förvärvsförbudet är utan verkan. Detsamma

gäller enligt 1916 års lag i fråga om det förvärvsförbud, som vid lagens ikraftträdande

beträffande bolag med naturtillgångar av viss angiven storlek inträdde

enligt 12 § i avseende å aktier vilka då innehades av tillåtna rättssubjekt

(jfr Köersner a. a. s. 121).

Skulle förvärvsförbudet komma att drabba förbjudet rättssubjekt, som

köpt aktier vilka avses med förbehållet, ehuru påskrift därom ännu ej skett,

är förvärvaren hänvisad till att påkalla återbäring av erlagd köpeskilling,

för vars betalning han kan påkalla utmätning av aktien (jfr Köersner a. a.

s. 110) och att med hänsyn till omständigheterna göra gällande skadeståndsrätt

mot säljaren vid återgången (jfr Nial i TfR 1936 s. 1, särsk. s. 16 o. f ,

s. 41 o. f.). Om försummelse i fråga örn aktiebrevets förseende med påskrift

ligger styrelsen till last, kan förvärvaren jämlikt 135 § 2 mom. AL äga skadeståndsrätt

jämväl mot styrelsens ledamöter.

Ogiltigheten av förvärv, som sker efter bolagsstämmans beslut innan påskrift

om förvärvsförbudet ägt runi, kan emellertid leda till obilliga konsekvenser

för förvärvare, som saknat kännedom örn beslutet. Detta kommer

att beaktas av lagberedningen i förslaget till ny aktiebolagslag genom bestämmelser

örn förbättrad kontroll över genomförande av förbehåll som här

avses. Och det är naturligtvis lämpligt att på sätt ofta sker genom överenskommelse

med aktieägare som äro tillåtna rättssubjekt träffa sådan anordning

att förbudets genomförande gentemot förvärvare i god tro kan

undvikas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 91.

21

Förbehåll intaget i bolagsordningen vid aktiebolags bildande.

För det fall, att vid aktiebolags bildande i bolagsordningen intages förbehåll

som i 52 § 2 mom. AL sägs, finnes i aktiebolagslagen ej annan bestämmelse

än den allmänna föreskriften i 26 § 2 mom. AL, att då förbehåll

träffats enligt 52 § 2 mom. AL örn förbud i vissa fall mot akties förvärvande,

det förbehållet skall angivas i aktiebrevet. Att förbehållet skall angivas

endast i breven å de aktier, beträffande vilka den i förbehållet bestämda

inskränkningen (förvärvsförbudet) skall gälla, följer av syftet med förbehållets

angivande. Att bestämmelsen har denna innebörd är tydligt vid en

jämförelse med 94 § 2 mom. AL. Kontroll över förbehållets angivande i

aktiebreven utövas ej vid aktiebolags bildande av registreringsmyndigheten.

För styrelseledamot, med vars begivande utfärdats aktiebrev, i vilket mot

föreskriften i 26 § 2 mom. AL förbehåll som där sägs icke angivits, är stadgad

straffpåföljd i 132 § 3) AL. Däremot avser utdelningsförbudet i 54 §

2 mom. AL enligt sin lydelse ej det fall, att i bolagsordningen från början

intaget förbehåll icke angivits i aktiebrev vid aktiebolags bildande (eller vid

nyemission).

Då i bolagsordningen vid bolagets bildande upptagits förbehåll som i 52 §

2 mom. AL sägs, måste på grund av bolagsordningen vid tilldelningen

av aktier till de olika aktietecknarna tillses, att bundna

aktier tilläggas endast tillåtna rättssubjekt.1 Avser förbehållet alla aktier i

bolaget, måste teckning av förbjudna rättssubjekt strykas. Då förbehållet

icke avser samtliga aktier, må endast fria aktier tilläggas tecknare, som äro

förbjudna rättssubjekt, överstiger deras godkända teckning antalet fria

aktier, måste ytterligare reduktion ske med tillämpning av den för reduktion

vid överteckning bestämda principen. Fria aktier, som ej tagas i anspråk

för förbjudna rättssubjekt, kunna fördelas mellan övriga tecknare.

Därvid bör iakttagas den för aktiebolagsrätten grundläggande principen

om aktieägarnas lika rätt — vilken princip genom föreskriften om lottning

i 92 g 2 mom. AL kommit till uttryck i lagen för där avsett fall av

bestämmande vilka aktier som skola avses med förbehållet — och således

fördelning ske proportionellt eller genom lottning, i den mån avvikelse ej

medgives av aktieägare.

Då i bolagsordningen finnes förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs, måste

det åligga aktietecknare, som är förbjudet rättssubjekt, att till förekommande

av misstag lämna upplysning örn berörda förhållande.

Förbehåll vid ökning av aktiekapitalet.

Om förbehållets angivande i breven å de aktier, som skola avses med den

i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet), och örn straff för

underlåtenhet härutinnan gälla vid ökning av aktiekapitalet samma bestämmelser

som vid bolagets bildande. Någon kontroll utövas ej heller i sådant

fall av registreringsmyndigheten.

Vid ökning av aktiekapitalet äga förbjudna rättssubjekt rätt till nyteckning

eller bekommande av gratisaktier på grund av dem tillhöriga fria aktier.

Endast fria aktier må därvid tilläggas dem.

Rubbning ny förhållandet mellan antalet bundna oell fria aktier.

Slutligen torde böra påpekas, att även örn vid aktiebolags bildande, nyemission

av aktier eller införande genom bolagsordningsändring av förbehåll

som avses i 2 § andra stycket 1916 års lag förfarits riktigt, så att den

1 För undvikande av misstag kan det vara en praktisk ordning att utgiva bundna och fria

aktier i skilda serier med särskilda beteckningar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

rätta proportionen mellan bundna och fria aktier uppkommit, proportionen

mellan dess grupper aktier kan på grund av förverkande av aktierätt

enligt 30 eller 44 § AL förskjutas sålunda att antalet fria aktier kommer

att överstiga det tillåtna. En sådan förskjutning kan också uppkomma, örn

nedsättning av aktiekapital sker genom inlösen eller indragning av aktier.

Ehuru alla bestämmelser för sådant fall saknas, synes det uppenbarligen åligga

bolagets organ att vidtaga åtgärd för den enligt bolagsordningen föreskrivna

proportionens återställande, vilket i regel torde kunna ske genom överenskommelse

med ägare av erforderligt antal fria aktier om dessas bindande.

Inskränkning enligt 12 § i 1916 års lag.

Då 1916 års lag trädde i kraft den 31 maj 1916, inträdde enligt 12 § samma

lag förbud för utländskt och därmed jämställt svenskt rättssubjekt (förbjudet

rättssubjekt) att i bolag med naturtillgångar av viss angiven storlek

genom överlåtelse eller teckning förvärva aktie som vid lagens ikraftträdande

nämnda dag ägdes av tillåtet rättssubjekt. Förbudet avsåg således ej de

aktier som den 31 maj 1916 ägdes av förbjudet rättssubjekt. Det ålåg styrelsen

att förse brev å sådana aktier, som ägdes av tillåtna rättssubjekt och

följaktligen voro underkastade inskränkningen, med påskrift därom och

att i aktieboken anmärka, vilka aktiebrev som försetts med sådan påskrift

(12 § andra stycket första punkten). För verkställande av påskriften, såvitt

angick aktiebrev som vid tiden för lagens ikraftträdande voro utgivna, hade

styrelsen att inom en månad efter sagda tid infordra samtliga dessa aktiebrev

(12 § andra stycket andra punkten). Då för förbudets omfattning var

avgörande vem som den 31 maj 1916 var ägare till aktie, var således aktie,

som var i aktieboken registrerad å tillåtet rättssubjekt, undantagen från förbudet,

örn förbjudet rättssubjekt — då brevet å aktien infordrades för förseende

med påskrift örn förbudet enligt 12 § andra stycket — styrkte att

aktien förvärvats före den 31 maj 1916. Örn åter tillåtet rättssubjekt före

nämnda dag förvärvat aktie från förbjudet rättssubjekt men ej såsom aktieägare

införts i aktieboken, var aktien underkastad förbudet och brevet

skulle förses med påskrift därom.

Innan aktiebrev blivit för påskrift ingivet till styrelsen, fick utdelning ej

äga rum å den eller de aktier varå brevet lydde (12 § andra stycket tredje

punkten). I 15 § stadgas ansvar för styrelseledamot, som uppsåtligen låter i

strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket tredje punkten verkställa utdelning

till aktieägare.

Vidare stadgas i 15 § straff för styrelseledamot, med vars begivande utlämnas

aktiebrev, som i strid mot föreskriften i 12 § andra stycket första

punkten ej försetts med påskrift som där sägs,

eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning i strid mot

bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,

eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 § andra stycket

andra punkten.

Ny inskränkning i enlighet med de regler, vilka i 1916 års lag äro givna

angående inskränkning som i 12 § nämnda lag sägs, inträdde i samband med

ikraftträdandet av lagen den 7 juni 1934 (den s. k. Bolidenlagen) i avseende å

svenskt aktiebolag, vari aktier med olika röstvärde funnos.

Förbehålls införande i bolagsordningen för bolag, där inskränkning enligt 12 § 1916

års lag förelåg.

Det förbud mot aktieförvärv av förbjudet rättssubjekt, som enligt 12 §

1916 års lag inträdde i sådana bolag som avsågos i nämnda paragraf, un
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

23

derlättade för de bolag, som verkställt påskrift om inskränkningen, införande

genom bolagsordningsändring av förbehåll som i 2 g andra stycket 1916

års lag sägs. Sålunda ansågs — om avfattningen av påskriften enligt 12 §

var sådan, att påskriften kunde godkännas såsom påskrift örn förbehåll —

ny påskrift ej erforderlig (Köersner a. a. s. 124).

Sedan förbehåll som i 2 § andra stycket sägs intagits i bolagsordningen

med bestämmande av vilka aktier förbehållet skulle avse, kunde — efter det

bolagsordningsändringen registrerats — makulering ske av påskriften ^ örn

inskränkning enligt 12 § å de aktier som icke avsågos med den i förbehållet

bestämda inskränkningen (13 § 1916 års lag).

Emellertid torde under de närmaste åren efter ikraftträdandet av 1916

års lag det ofta, vid fattande av beslut om införande i bolagsordningen för

aktiebolag av förbehåll enligt 2 § andra stycket nämnda lag, hava å bolagsstämman

(92 § 2 mom. AL) underlåtits att träffa bestämmande örn vilka

aktier förbehållet skulle avse i sådana fall, då enligt anteckning i aktieboken

påskrift örn inskränkning jämlikt 12 § 1916 års lag fanns å så stort antal

aktier, som enligt aktieboken tillhörde tillåtet rättssubjekt, att antalet

motsvarade eller översteg den i bolagsordningen bestämda kvoten bundna

aktier. Ehuru å bolagsstämman bestämmande icke skedde av vilka aktier

förbehållet skulle avse, har styrelsen vid sin anmälan till registreringsmyndigheten

av beslutet om bolagsordningsändringen (94 § 2 mom. AL) dels intygat,

att det i bolagsordningen intagna förbehållet blivit antecknat å varje

brev å aktie som detsamma avsåg, dels försäkrat, att enligt aktieboken de

aktier, som förbehållet avsåg, icke innehades av andra än som utan hinder

av förbehållet fingo förvärva därmed avsedda aktier (jfr Köersner a. a. s.

124). Styrelsen har således utan vidare utgått ifrån att förbehållet skulle

avse de tillåtna rättssubjekt tillhöriga aktier, som försetts med påskrift om

inskränkning enligt 12 § 1916 års lag.

Då aktieägarna å stämman icke föranstaltat om bestämmande av vilka aktier

förbehållet skulle avse, har från deras sida en annan uppfattning än

styrelsens icke kommit till uttryck. Då påskriften enligt 12 § 1916 års lag

åberopats vid och kommit att ligga till grund för registreringen, synes åtminstone

efter förloppet av en avsevärdare tid påskriftens giltighet ej böra

kunna ifrågasättas ens från sådan aktieägares sida, som icke varit närvarande

vid stämman. Genom kallelserna till stämman får frågan om förbehållets

införande i bolagsordningen anses hava kommit till samtliga aktieägares kännedom

och genom bolagsordningsändringens registrering måste anmälan att

påskrift förelåg i erforderlig omfattning anses hava vunnit publicitet. Med

hänsyn härtill synas de aktieägare, vilkas aktiebrev försetts med påskrift

enligt 12 § 1916 års lag, icke böra anses berättigade att — om de ej inom

rimlig tid efter registreringen framställt anspråk på påskriftens makulering

eller eljest yrkande örn ändrad bestämning i fråga örn vilka aktier förbehållet

skall avse — framställa sådant anspråk eller göra dylikt yrkande. Sedan

en avsevärdare tid förflutit, bör påskriften enligt lagberedningens mening anses

vara, på grund av »åsämjande» mellan aktieägarna, definitivt gällande

såsom påskrift om det i bolagsordningen införda förbehållet och aktierna

bundna enligt 2 § andra stycket 1916 års lag.

Det har härvid ofta inträffat all a ntalct aktie r, s o lii f ö r b e h a 1- I e t sålunda k o m m i t att avse, är väsentligt st ö rre ä n

det antal aktier som skall bindas enligt bolagsordn

i n g e n. Del kan i sådant fall ej anses stå i överensstämmelse med^ lagstiftningens

grunder, att — på sätt icke sällan torde liava skett —— pa begäran

av aktieägare styrelsen verkställer makulering av påskrifter intill den

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

i bolagsordningen för förbehållets omfattning bestämda gränsen. Genom

ett sådant förfarande gynnas vissa aktieägare i förhållande till de övriga, vilket

står i strid med principen örn aktieägarnas lika rätt, vilken princip genom

föreskriften örn lottning i 92 § 2 mom. AL kommit lill uttryck i avseende

å bestämmandet av vilka aktier som skola drabbas av det i förbehåll

enligt 2 § andra stycket 1916 års lag bestämda förvärvsförbudet. Ändring

bör ske allenast i överensstämmelse med grunderna för 92 § 2 mom. AL, vilket

numera — då den rättsliga skillnaden mellan bundna och fria aktier ofta

medfört skillnad i marknadspris — kan vara av avsevärd ekonomisk betydelse

för aktieägarna. På bolagsstämma bör beslut fattas i vanlig ordning

(majoritetsbeslut), att förbud mot förvärv av förbjudet rättssubjekt ej skall

gälla mer än i bolagsordningen föreskrivet antal av aktierna i bolaget t. ex.

fyra femtedelar av hela antalet aktier i bolaget plus en aktie. Först sedan

sådant beslut fattats och genom lottning bland de bundna aktierna bestämts

vilka aktier som skola frigivas, bör makulering ske av påskriften, lämpligen

genom en av firmatecknare underskriven anteckning örn makuleringen.

Påskriftens"avfattning\

Då förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs finnes eller införes i bolagsordning

för aktiebolag, skall den i förbehållet bestämda inskränkningen (förvärvsförbudet)

angivas i eller antecknas på samtliga brev å aktier som avses

nied inskränkningen. Påskriften skall hava sådan avfattning, att därav

tydligt framgår att den i förbehållet bestämda inskränkningen avser den eller

de aktier varå brevet lyder. En ofta förekommande påskrift, mot vilken

anmärkning ej kan göras, har följande lydelse:

»Aktie, varå detta aktiebrev lyder, eller den rätt lill teckning eller erhållande av nya

aktier i bolaget, som på grund av aktien kan tillkomma aktieägaren, må ej genom överlåtelse

förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars

bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i 2 § andra stycket lagen den 30

maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag; dock att hinder ej möter för att aktien eller nämnda rätt på grund

därav må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda

lag» (jfr Koersner s. 131 samt 122—124).

Emellertid förekommer understundom att påskriften endast återger bolagsordningsbestämmelsen:

»Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje

tid mindre än en femtedel av bolagets aktier etc.» (se 2 § andra stycket

andra punkten 1916 års lag).

Har sådan påskrift skett, när förbehållet infördes genom bolagsordningsändring,

å breven till aktier motsvarande exempelvis fyra femtedelar plus en

av samtliga aktier i bolaget, har med påskriften uppenbarligen avsetts att

utmärka att nämnda aktier voro bundna. Detsamma torde hava varit avsett,

även örn breven å samtliga aktier eller — då vissa aktier redan tillhörde

förbjudna rättssubjekt — breven å alla de aktier, som vid påstämplingen

ägdes av tillåtna rättssubjekt, försågos nied påskrift. I sådant fall synes i

fråga om makulering av påskrifter för frigörande av tillåtet antal aktier

böra gälla jad ovaj sagts beträffande frigörande av aktier, då påskrift enligt

12 § fått kvarstå i större omfattning än som var erforderligt med hänsyn

till förbehållet i bolagsordningen. Om däremot vid bolagets bildande å

aktiebrevens samtliga blanketter avtryck skett av bolagsordningen i vissa delar

och därvid bland andra paragrafer upptagits den, som innehåller bestämmelse

örn förbehåll enligt 2 § andra stycket 1916 års lag, lärer väl denna

omständighet icke kunna anses innefatta bindande av aktierna. I sådant

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

25

fall — vilket torde vara sällsynt — får i allmänhet underlåtenhet att genomföra

förbehållet anses föreligga och bolaget anses skyldigt att vidtaga åtgärd

för bindande av erforderligt antal aktier.

Itörsordningen (ten 22 december 1939.

För att förekomma att av misstag överlåtelse sker av bundna aktier å förbjudet

rättssubjekt föreskrives i den för Stockholms fondbörs den 22 december

1939 fastställda börsordningen, att ansökan om inregistrering av aktier

å fondbörsen skall, för det fall att i bolagsordningen intagits förbehåll, att

allenast viss del av bolagets aktier må genom teckning eller överlåtelse förvärvas

av utländsk medborgare eller andra rättssubjekt, varom förmäles i

2 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, vara åtföljd

av särskild uppgift över numren å de aktier, för vilka förbehållet icke gäller,

fria aktier (22 §). Därest i bolagsordning för aktiebolag, vars aktier äro

inregistrerade å fondbörsen, intages förbehåll, varom förmäles i 22 §, eller

ändring sker i sådant i bolagsordningen förefintligt förbehåll, skall inom sex

månader efter det dylik ändring i bolagsordningen blivit registrerad bolaget

till börsstyrelsen ingiva uppgift över numren å de aktier, för vilka sådant

förbehåll icke gäller, fria aktier (27 § första stycket). Därest i övrigt ändring

sker i den omfattning, vari förbehåll som nu sagts varit tillämpat å sådant

bolags aktier, skall inom sex månader efter det ändringen blivit beslutad

bolaget göra anmälan därom till börsstyrelsen samt därvid i förekommande

fall lämna uppgift över numren å de aktier, för vilka förbehållet icke

gäller (27 § andra stycket). Börsordningen trädde i kraft den 1 januari 1940

och gäller intill utgången av 1949. Därest i bolagsordning för aktiebolag,

vars aktier vid 1940 års ingång äro inregistrerade å fondbörsen, är intaget

förbehåll, att allenast viss del av bolagets aktier må genom teckning eller

överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare eller andra rättssubjekt, varom

förmäles i 2 § andra stycket lagen den 30 maj 1916 örn vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, skall

bolaget före 1942 års utgång till börsstyrelsen ingiva uppgift

över n u m r e n å de aktier, för vilka sådant förbehåll icke gäller, fria aktier.

Lagberedningens förslag.

Såsom förut framhållits intager 1910 års aktiebolagslag den ståndpunkten,

att åsidosättande av föreskriften i 26 § 2 mom. AL om angivande av förbehåll,

som i 52 § 1 eller 2 mom. AL sägs, i breven å de aktier förbehållet avser

icke medför att förbehållet blir utan verkan. Härutinnan intager 1910

års aktiebolagslag en annan ståndpunkt än som intogs av 1895 års aktiebolagslag

beträffande förbehåll varom stadgades i sistnämnda lag 28 § (52 §

1 mom. AL). Motsvarighet till förbehåll som avses i 52 § 2 mom. AL fanns

icke i 1895 års aktiebolagslag. I gällande lagstiftning saknas^ bestämmelser,

som öppna möjlighet leir representant för det allmänna att påkalla avförande

av registreringen örn sådant förbehåll ur aktiebolagsregistret i fall då

föreskriften i 26 § 2 mom. AL åsidosatts. Förvärv av fast egendom etc. utan

tillstånd av Kungl. Maj:t kan trots det förelupna felet äga rum. Med hänsyn

härtill synes den ståndpunkt gällande aktiebolagslag intager beträffande förbehållets

verkan trots det förelupna felet vara med nödvändighet påkallad,

för alt ej lagstiftningen till skydd mot indirekt utländskt förvärv av svenska

naturtillgångar skall kunna opåtalt kringgås. Då således förbehållet är verksamt,

ehuru påskrift ej skett, måste det åligga bolagets organ att snarast

möjligt ombesörja rättelse av vad som försummats.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Har vid införande genom bolagsordningsändring av förbehåll,

som i 52 § 2 inom. AL sägs, registrering av bolagsordningsändringen

skett på grund av bevis och försäkran, som äro till sitt innehåll oriktiga,

måste det anses åligga bolagets styrelse, även senare styrelse än den som

gjort sig skyldig till det oriktiga förfarandet, att vidtaga rättelse av vad som

försummats. Avser försummelsen verkställandet av behörig påskrift, åligger

det styrelsen att ombesörja sådan påskrift och, om aktiebrev ej tillhandahålles,

vägra betala utdelning å aktien.

Även då vid det beslut om bolagsordningsändring, varigenom förbehåll

enligt 2 § andra stycket 1916 års lag intagits i bolagsordningen, förfarits

felaktigt så till vida att vid bolagsstämman ej blivit bestämt vilka aktier förbehållet

skall avse, vilket torde — om det bortses från ovanberörda fall, då

spärr enligt 12 § tidigare förelegat och påskrift därom skett —• hava förekommit

mycket sällan, måste rättelse ske. Den verkställda registreringen

medför, att möjlighet inträder för bolaget att utan hinder av bestämmelserna

i 1916 års lag förvärva fast egendom etc. utan tillstånd av Kungl. Majit.

För att kringgående av ifrågavarande lagstiftning icke skall kunna äga runi

måste även i detta förvisso sällsynta fall principen, att förbehållet äger verkan

ehuru påskrift om förbehållet ej skett, upprätthållas. Förbehållet får anses

gälla i avseende å så många av de aktier, vilka vid beslutet innehades av

tillåtet rättssubjekt, som motsvara föreskriven kvotdel av bolagets aktier.

Följden härav måste bliva, att om aktieförvärv sker från förbjudet rättssubjekts

sida, förvärvet blir ogiltigt, såvitt angår de aktier förbehållet sedermera

bestämmes skola avse. Att bolagets organ måste anses pliktiga tillse,

att en sådan ordning icke blir varaktigt bestående, är uppenbart. En fortfarande

förpliktelse måste anses åvila dem att utan dröjsmål sörja för förbehållets

genomförande.

Straff för underlåtenhet att, sedan vid registreringen försummelse från bolagets

sida skett, vidtaga åtgärd för bestämmande av vilka aktier förbehållet

skall avse och förse aktiebreven med påskrift finnes icke stadgat i aktiebolagslagen

(jfr 132 § 3) AL). Men bestämmelsen om förbud mot utdelning

gäller och torde verka såsom ett fortfarande tvångsmedel såväl gentemot styrelsen

som aktieägarna. Utdelningsförbudet i 54 § 2 mom. AL torde nämligen

böra anses vara tillämpligt, ehuru bestämmande icke skett av vilka

aktier förbehållet skall avse, nämligen beträffande alla aktier, bland vilka

bestämmandet skall träffas och som sålunda kunna komma att avses nied

förbehållet, d. v. s. alla aktier, som vid tidpunkten för beslutet om förbehållets

införande i bolagsordningen ägdes av tillåtet rättssubjekt.

Det är naturligtvis lämpligt, i den mån vid rättelse av förelupet fel bundenheten

skulle komma att avse aktier utan påskrift om bundenhet, som i god

tro förvärvats av förbjudet rättssubjekt, att styrelsen söker vinna frivillig

medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å motsvarande antal

aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt.

Har på grund av försummelse vid bildande av aktiebolag bestämmande

ej skett av vilka aktier förbehåll som i 52 § 2 mom. AL sägs

skall avse eller har angivande av förbehållet icke ägt rum i breven å de aktier

som avses med förbehållet, är detta dock ej overksamt, och det måste åligga

bolagets organ att föranstalta om att sådant bestämmande sker med iakttagande

av principen örn aktieägares lika rätt och att därefter påskrift örn

den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställes. Då under dessa förhållanden

bestämmande måste ske av inskränkningen i avseende å redan utgivna

aktier, synes så långt möjligt en analog tillämpning böra äga rum av

bestämmelserna i 92 § 2 inom. AL. Har aktieteckning skett av allenast

tillåtna rättssubjekt och innehavas alla aktier, då rättelse skall

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 91.

27

ske, av tillåtna rättssubjekt, bör genom lottning bestämmas vilka aktier som

skola vara bundna. Skulle en del aktier hava i god tro förvärvats, av förbjudna

rättssubjekt, är det naturligtvis önskvärt att styrelsen söker vinna frivillig

medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å motsvarande

antal aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt.

Har aktieteckning skett av förbjudna rättssubjekt och skulle

det visa sig att på grund av försummelsen aktier till antal överskjutande

vad som är medgivet enligt bolagsordningen tilldelats sådana rättssubjekt,

är dessas förvärv av aktier motsvarande överskottet ogiltigt (3 § första stycket

1916 års lag). Vilka av de utav förbjudna rättssubjekt tecknade aktier, som

skola träffas av inskränkningen — varmed följer att förvärvet drabbas av

ogiltighet — bör bestämmas med beaktande av dessa rättssubjekts lika rätt inbördes

d. v. s. genom proportionell reduktion, i den mån sådan var föreskriven

i teckningslistan, och eljest genom lottning. Bland aktier, som tilldelats tilllåt

n a rättssubjekt, får inskränkningen, om styrelsen ej kan träffa

överenskommelse med ägare av erforderligt antal aktier, bestämmas genom

lottning. Sedan skall styrelsen infordra aktiebreven för påskrift. ^ Lagstiftningen

ger intet annat tvångsmedel mot aktieägarna än att även i sådant fall

utdelning torde böra vägras, innan aktiebreven försetts med påskrift, med

analog tillämpning av 54 § 2 mom. AL.

I fråga örn försummelse vid nyemission gäller vad nu sagts rörande

försummelse vid aktiebolags bildande.

De bestämmelser som finnas rörande genomförande av förbehåll som avses

i 52 § 2 morn. AL synas mycket otillfredsställande. Betydelsefullast torde

vara saknaden av bestämmelser örn kontroll över att vid bildande av aktiebolag

eller vid ökning av aktiekapital vederbörligt bestämmande sker av de

aktier som avses med den i förbehållet bestämda inskränkningen samt att

inskränkningen angives i aktiebreven. Då förbehållet införes genom, bolagsordningsändring,

medför förbehållet rättsverkan i avseende å de aktier, som

då beslutet om bolagsordningsändring fattas ägas av tillåtet rättssubjekt. Det

synes emellertid obilligt och framstår såsom mot den allmänna regeln —

att bolagsordningsändring träder i tillämpning först från beslutets registrering

•—• stridande, att förbehållet kan utan hänsyn till förvärvarens goda tro

medföra att förvärv av förbjudet rättssubjekt, som skett innan beslut örn

sådan bolagsordningsändring registrerats, blir ogiltigt. Med hänsyn till den

svenska lagstiftningens ställning till aktieförvärv'' av utländskt och därmed

jämställt svenskt rättssubjekt synes det väl kunna krävas, att sådant rättssubjekt,

innan aktier i svenskt bolag förvärvas, gör sig underrättat örn förbehåll

som avses i 52 § 2 mom. AL finnes i bolagsordningen eller icke. Finnes

sådant förbehåll, har sådant rättssubjekt anledning tillse, att dess förvärv

ej avser aktier som drabbas av förbehållet. Men det synes obilligt, att

då enligt den bolagsordning, som jämlikt registrerade beslut gäller för bolaget,

förbehåll icke finnes, dock utsätta ett sådant rättssubjekt för de risker

aktieförvärvs ogiltighet medför. Det är även olämpligt, att den villkorliga

bundenhet, som uppkommer beträffande de aktier förbehållet kan komma

att avse, får sträckas över en obestämd tid i avvaktan på registrering av

beslutet örn bolagsordningsändringen. Vidare synes stadgandet, att bestämmandet

av vilka aktier som förbehållet skall avse skall äga rum a °den bolagsstämma,

där beslutet örn bolagsordningsändringen fattas, vara från praktisk

synpunkt mindre lämpligt. Väsentligt ändrade bestämmelser rörande

genomförande av förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs hava därför upptagits

i det förslag till ny lag örn aktiebolag, som kommer att framläggas av lagberedningen.

Vad sorn lämpligen bör åtgöras för att med bibehållande i huvudsak av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

fällande lagstiftning förekomma felaktigt förfarande vid genomförande av

förbehåll som i 52 g 2 mom. AL sägs och för att underlätta för bolagen att,

där det erfordras, ombesörja rättelser är en svår fråga. Behovet av bestämmelser

i ämnet har aktualiserats genom den nya börsordningen.

Med anledning av den felaktiga tillämpning, som lärer hava i ej ringa

omfattning förekommit beträffande de nuvarande bestämmelserna örn förbehållets

angivande i aktiebrev eller antecknande å aktiebrev, synes en sådan

ändring i 26 § 2 mom. AL böra övervägas, att därav tydligt framgår att på

breven å de aktier, som avses med den i förbehållet bestämda inskränkningen

(förvärvsförbudet), denna inskränkning skall angivas. Ett angivande

allenast av bolagsordningsbestämmelsen (»förbehållet») skulle därigenom

förhindras. Visserligen torde numera registreringsmyndigheten övervaka att

påskriften är av beskaffenhet att kunna godkännas, men ändrad lydelse

av 26 § 2 mom. AL underlättar upptagandet av en från praktisk synpunkt

viktig övergångsbestämmelse om rättelse av tidigare förelupen felaktighet i

fråga örn sådan påskrift. Örn jämkning sker i lydelsen av 26 § 2 mom. AL,

bör även lydelsen av 94 § 2 mom. och 132 § 3) AL jämkas till överensstämmelse

med den lydelse som föreslås beträffande 26 § 2 moni. AL. I

94 § 2 mom. AL torde ock lämpligen böra för underlättande av kontroll

från registreringsmyndighetens sida upptagas föreskrift, att bevis örn påskriftens

lydelse skall fogas vid registreringsanmälan som där avses.

Vidare synes i 28 § 1 mom. AL bestämmelse böra upptagas av innehåll,

att där förbehåll, som i 52 § 2 mom. AL sägs, intagits i bolagsordningen, i

aktieboken skall vid var aktie anmärkas, örn aktien är bunden eller fri. En

sådan bestämmelse är ägnad att leda till ökad noggrannhet beträffande iakttagandet

av föreskriften, att den i förbehållet bestämda inskränkningen skall

angivas i breven å bundna aktier. Underlåtenhet att ombesörja sådan anmärkning

i aktieboken kommer att straffas enligt 133 8 1 moni. andra ledet

AL.

Har erforderligt bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda

inskränkningen skall avse försummats — vilket mycket sällan torde hava

förekommit i andra än förut berörda fall, då förbehåll som i 52 § 2 mom.

AL sägs införts genom ändring i bolagsordningen för bolag, där inskränkning

enligt 12 § 1916 års lag förelåg — måste sådant bestämmande ske. Att

meddela närmare föreskrifter hur i dessa fall bör förfaras synes icke möjligt.

På sätt ovan framhållits måste det anses föreligga skyldighet för såväl styrelsen

som aktieägare att medverka till rättelse av vad som försummats i

fråga örn bestämmande av vilka aktier den i förbehållet bestämda inskränkningen

skall avse och om aktiebrevs förseende med påskrift om inskränkningen.

Vilka åtgärder som böra företagas är beroende av beskaffenheten

av den försummelse som föreligger. Beredningen vill endast under erinran

om vad förut anförts framhålla att, där ej överenskommelse träffas, bestämmandet

av vilka aktier inskränkningen skall avse bör ske under beaktande

av såväl de tillåtna rättssubjektens lika rätt inbördes som ock de förbjudna

rättssubjektens lika rätt inbördes. Emellertid synes det lämpligt att,

i den mån bundenheten skulle komma att avse aktier utan påskrift örn

bundenhet som i god tro förvärvats av förbjudna rättssubjekt, styrelsen söker

vinna frivillig medverkan till att bundenhet genomföres i avseende å

motsvarande antal aktier tillhöriga tillåtna rättssubjekt. Skulle, där felaktighet

i fråga om proportionen mellan bundna och fria aktier förelegat, den

tillåtna proportionen genom inträffad händelse t. ex. en nyemission vara

återställd, synes i allmänhet åtgärd ej längre vara erforderlig.

Vad angår 54 § 2 mom. AL torde det där upptagna stadgandet böra så

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

29

ändras, att utdelningsförbudet kommer — utan avseende därå om förbehållet

från början intagits i bolagsordningen eller införts genom bolagsordningsändring

— att gälla så länge den i förbehållet bestämda inskränkningen

ej angivits i aktiebrevet eller påskrift om inskränkningen skett.

I likhet med bankinspektören anser beredningen straff böra stadgas jämväl

för styrelseledamot, som av vårdslöshet verkställer utbetalning till aktieägare

i strid mot bestämmelsen i 54 § 2 mom. Beredningen föreslår därför

ändrad lydelse av 132 § 5). Tydligt är att, där vårdslöshet föreligger, i regel

endast bötesstraff bör förekomma.

Skulle nu ifrågasatta ändringar i 26, 28, 54, 94 och 132 §§ äga rum,

torde vissa övergångsbestämmelser böra upptagas beträffande aktiebolag, i

vars bolagsordning vid lagens ikraftträdande finnes förbehåll som i 52 § 2

mom. sägs. Har ej i aktieboken beträffande aktierna anmärkts örn aktien

är bunden eller fri, bör det åligga styrelsen att ombesörja sådan anmärkning

och, då det härför är behövligt, infordra aktiebrev. Yppas anledning

till antagande att i brev å aktie, som avses med den i förbehållet bestämda

inskränkningen, denna icke angivits eller att den angivits sålunda, att det

icke otvetydigt framgår att den aktie, varå brevet lyder, avses med inskränkningen,

bör det åligga styrelsen att infordra aktiebreven för påskrift

om inskränkningen. Aktiebrev skola infordras genom kungörelse i tidningar

och genom meddelande med posten till aktieägare, om vilkas postadress

uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Innan aktiebrev

som infordrats ingivits till styrelsen, skall utdelning ej äga rum å de

aktier varå breven lyda. Vidare föreslås bestämmelser örn straff för styrelseledamot

eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet försummar

att iakttaga dessa föreskrifter. Med hänsyn till angelägenheten av att de

avsedda åtgärderna kunna utan dröjsmål företagas föreslås jämväl bestämmelse

om straff för aktieägare, som underlåter ingiva aktiebrev som infordrats,

där det icke på grund av omständigheterna må antagas att han saknade

kännedom om att aktiebrevet infordrats. Att straff ej heller skall

ådömas om aktiebrev förkommit, är uppenbart.

På grund av vad sålunda anförts får beredningen i underdånighet överlämna

bilagda förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

Stockholm den 18 oktober 1940.

Underdånigst

EINAR STENBECK

MAURITZ WIJNBLADH

HÅKAN NIAL

Erik Hagbergh

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 26, 28, 54, 94 och 132 §§ lagen om aktiebolag

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

26 §.

Aktiebrev skola---en styrelseledamot.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen av aktier eller enligt 52 § 1 mom. om rätt för aktieägare

att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 52 § 2 mom. om förbud

i vissa fall mot akties förvärvande, varde ock i varje brev å aktie som den i

förbehållet bestämda inskränkningen avser denna angiven.

Aktie, som avses med inskränkning på grund av förbehåll enligt 52 § 2 morn.,

kallas i denna lag bunden aktie och aktie, som ej avses med inskränkningen,

fri aktie.

28 §.

över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen upplägga

en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas i nummerföljd

med uppgift å de ursprungliga ägarna. Har i bolagsordningen intagits

förbehåll som i 52 § 2 mom. sägs, skall vid var aktie anmärkas, om aktien

är bunden eller fri. Hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie

skola ofördröjligen antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom.

tillkommer förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat,

att lösningsrätten icke begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då

anteckning skett.

Det åligger---om densamma.

54 §.

Ej må--— kan uppkomma.

Har i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan

den i förbehållet bestämda inskränkningen efter vad i 26 § 2 mom. stadgas

angivits i aktiebreven, utdelning å de aktier, som avses eller må avses med

inskränkningen, ej äga rum.

94 §.

Beslut om---registrering skett.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av

protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan

ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 52 § sågs,

bevis att påskrift om den i förbehållet bestämda inskränkningen verkställts

på varje brev å aktie som avses med inskränkningen, så ock bevis om påskriftens

lydelse. Där förbehållet är sådant som i 52 § 2 mom. sägs, skall jämväl

vid anmälningen fogas en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven

försäkran, att enligt aktieboken de aktier som den i förbehållet bestämda in
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

31

skränkningen avser (de bundna aktierna) icke innehavas av andra än som

utan hinder av inskränkningen må förvärva därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas

namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen styrkta.

132 §.

Med böter---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket utan

Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives lyda å

mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket mot föreskriften i

26 § 2 mom. den i förbehåll som där sägs bestämda inskränkningen icke angivits;
4)

styrelseledamot eller---i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i

strid med bestämmelser i 50 § 3 mom. eller 54 § 1 mom. första punkten eller

2 mom. låter verkställa utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som —--strängare straff.

Denna lag skall träda i kraft den

Beträffande aktiebolag, i vars bolagsordning nämnda dag finnes förbehåll

som i 52 § 2 mom. sägs, skall gälla vad nedan stadgas.

1 mom. Har ej i aktieboken vid var aktie anmärkts om aktien är bunden

eller fri, åligger det styrelsen att ofördröjligen ombesörja sådan anmärkning.

Erfordras härför att breven å aktierna i bolaget eller å aktier, tillhörande viss

aktieemission eller viss aktieserie, eller å aktier med vissa nummer företes,

skola dessa aktiebrev infordras genom kungörelse i allmänna tidningarna och

tidning i den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, så ock genom skriftligt

meddelande, som med posten avsändes till alla i aktieboken införda ägare

av aktierna, om vilkas postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller

tidsutdräkt inhämtas.

2 mom. Yppas anledning till antagande att i brev å aktie, som avses med

den i förbehållet bestämda inskränkningen, denna icke angivits eller att den

angivits sålunda att det icke otvetydigt framgår att den aktie varå brevet

lyder avses med inskränkningen, åligger det styrelsen att ofördröjligen infordra

aktiebreven för påskrift om inskränkningen. I fråga om aktiebrevens

infordrande skall vad i 1 mom. andra punkten sägs äga motsvarande tilllämpning.

3 mom. Det åligger aktieägare att, inom två månader efter det aktiebrev

infordrats efter vad i 1 eller 2 mom. sägs, ingiva brevet till styrelsen. Innan

brevet blivit till styrelsen ingivet, må utdelning å den eller de aktier varå brevet

lyder ej äga rum.

4 mom. Styrelseledamot eller likvidator som uppsåtligen eller av vårdslöshet

försummar att iakttaga föreskrift i 1 morn., 2 mom. eller 3 mom. andra

punkten, straffes med dagsböter eller fängelse.

Underlåter aktieägare att iakttaga föreskriften i 3 mom. första punkten,

straffes med dagsböter, där det ej på grund av omständigheterna må antagas,

att han saknade kännedom om att aktiebrevet infordrats. Sådan förseelse må

åtalas allenast efter angivelse av bolaget.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21

februari 1941.

Närvarande:

justi Lieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 17 februari 1941 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 31 januari 1941, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till tag angående ändring i vissa delar av lagen om

aktiebolag.

Förslaget, som finnes hilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn H. Zetterberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

33

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 19A1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 21 februari

1941 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 31 januari 1941 remitterade

förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag;

därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 91.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lug angående ändring i vissa delar av hgen örn. aktiebolag. s. 1 i texten
  2. 1LU 1941:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag u till lag angående ändring i vissa delar av lagen om aktiebolag. s. 1 i texten