Sök i Ratio Lex

Angående anslag till domkapitlen och stiftsnämndema för budgetåret 1941/42 m. m

1941-02-21 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:98, Angående anslag till domkapitlen och stiftsnämndema för budgetåret 1941/42 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till domkapitlen

och stiftsnämndema för budgetåret 1941/42

m. m.; given Stockholms slott den 21 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 1941-

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Bagge följande:

Under punkt 32 i 1941 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar ett förslagsanslag

av 297,000 kronor;

dels ock till Domkapitlen och stiftsnämndema: Omkostnader ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

Då remissbehandlingen av dessa anslagsfrågor numera slutförts, får jag

ånyo anmäla desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 98.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition Nr 98.

1. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar.

Ur detta anslag bestridas avlöningskostnader för den vid domkapitlen

och stiftsnämnderna anställda personalen samt dessutom arvoden och

andra ersättningar till vissa domkapitelsledamöter m. fl. Av dessa kostnader

ankommer på staten hela kostnaden för den vid domkapitlet i Stockholm

avlönade personalen och för nämnda arvoden och andra ersättningar

till den del, dessa ej belöpa på skoglig personal hos stiftsnämnderna, samt

på kyrkofonden hela kostnaden för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna.

De kostnader i övrigt, vilka bestridas från anslaget, delas lika mellan

staten och kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag till angivna ändamål återfinnes i form av särskilda

uppbördsmedel i den av 1940 års lagtima riksdag för domkapitlen och stiftsnämnderna

fastställda avlöningsstaten, vilken jämte därtill hörande bestämmelser

är införd i statsliggaren, sid. 384 ff. Avlöningsstaten slutar på

280,800 kronor, med vilket belopp anslaget nu är uppfört.

Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret

1941/42 samt de i ärendet avgivna yttrandena inhämtas följande:

a) Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Domkapitlet i Visby har

upprepat sin i fjol och tidigare gjorda framställning örn uppflyttning av

stiftssekreterartjänsten i högre lönegrad. Statskontoret har icke funnit skäl

tillstyrka framställningen.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Samma

domkapitel har hemställt örn höjning av arvodena till domkapitlets ledamöter

från 300 kronor till 500 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Domkapitlet i Visby har anhållit,

att extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningen i 4 lönegraden vid

domkapitlet måtte omändras till extra ordinarie kanslibiträdesbefattning i

7 lönegraden. Vidare ha domkapitlen i Linköping, Lund, Luleå och Stockholm

hemställt om anslagsökningar med tillhopa 3,000 kronor. Härav belöpa

150 kronor på domkapitlet i Stockholm, som motiverat höjningen

med att det anslagsbelopp, varöver domkapitlet nu förfogade, icke medgåve

anställande av semestervikarie åt det extra ordinarie kanslibiträdet vid

domkapitlet. Statskontoret, som yttrat sig rörande den av domkapitlet i

Visby gjorda framställningen, har icke funnit skäl tillstyrka densamma.

b) Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Domkapitlet i Visby har hemställt,

att stiftsjägmästartjänsten i lönegraden Eo 27 måtte förändras till

ordinarie i motsvarande lönegrad och innehavaren i samband därmed befrias

från förvaltningen av domänverkets skogar på Gotland och Gotska

Sandön.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 98.

Med anledning av denna framställning må erinras, att 1938 års riksdagsbeslut

om reglering av den skogliga personalens anställnings- och löneförhållanden

(se propositionen 1938: 225 och riksdagsskrivelsen 1938: 431) i

fråga örn Visby stift innebar att stiftsjägmästaren skulle, förutom de honom

i denna egenskap åvilande förvaltningsuppgifterna, handhava jämväl

revirförvaltarbestyren för de domänverket underställda kronoskogarna på

Gotland och Gotska Sandön. Anordningen erhöll emellertid tills vidare endast

försökskaraktär. I samband därmed erhöll stiftsjägmästaren i Visby

till skillnad från övriga stifts jägmästare extra ordinarie anställning i 27

lönegraden. Stiftsjägmästaren skulle i likhet med övriga stiftsjägmästare

helt avlönas av kyrkofondsmedel, men domänverket skulle såsom ersättning

till kyrkofonden årligen erlägga ett belopp av 5,000 kronor.

Förslag ha sedermera vid olika tillfällen framlagts om avskaffande av

ifrågavarande försöksanordning.

Redan innan ett år förflutit, efter det försöksanordningen den 1 januari

1939 trätt i funktion, hemställde stiftsnämnden i skrivelse den 18

november 1939, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1940 års riksdag, att stiftsjägmästaren

skulle befrias från befattning med domänfondens skogar.

Framställningen bifölls icke.

Stiftsnämnden framhöll, att erfarenheten tillfullo besannat av nämnden

tidigare framförda farhågor beträffande utfallet av försöksanordningen.

Följden hade blivit, att varken de egentliga stiftsjägmästarbestyren eller

arbetet med kronoskogarna kunnat av stiftsjägmästaren fullgöras på ett

nöjaktigt sätt. Anhopningen av arbete för stiftsjägmästaren ökades med

varje dag, varför snart fullständigt kaos vore att förvänta i hans arbetsförhållanden.

En del pastorat hade icke fått sina utsyningar verkställda i rätt

tid, varför det eventuellt kunde förväntas krav om ersättning för åsamkade

förluster vid försäljningen. Det gällande systemet kunde även få en

ödesdiger inverkan på Gotlands ved- och virkesförsörjning under rådande

kristid.

Även domänstyrelsen har gjort framställningar örn skiljande av

kronoskogarnas förvaltning från den ecklesiastika skogsförvaltningen.

I skrivelse den 11 december 1939 har domänstyrelsen sålunda framhållit,

att anordningen, enligt vad erfarenheten givit vid handen, icke varit lämplig,

samt hemställt, att vården och förvaltningen av domänverkets ifrågavarande

skogar åter måtte få handhavas av domänverkets personal. Sedermera

har domänstyrelsen i skrivelse den 4 juni 1940 — under åberopande

att styrelsen nödgats från och med den 1 januari 1940 förordna en jägmästare

såsom biträde vid förvaltningen av ifrågavarande kronoskogar

samt att domänverket följaktligen finge vidkännas betydande kostnader

för förvaltningen — hemställt örn befrielse från och med år 1940 från skyldigheten

att till kyrkofonden erlägga det förutnämnda beloppet av 5,000

kronor.

Stiftsnämnden, som yttrat sig över domänstyrelsens framställning,

har förklarat sig anse, att kostnaderna för den befattning, som stiftsjägmästaren

ägnade kronoskogarnas förvaltning, skäligen kunde uppskattas

till 1,200 kronor för helt år, motsvarande ersättning för i runt tal 40

arbetsdagar, vartill borde läggas 000 kronor såsom ersättning för expeditionslokaler,

expenser och dylikt. Ersättningen borde därför från och med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

den 1 januari 1940 bestämmas till 1,800 kronor för helt år, vilket belopp

borde erläggas från domänfonden, räknat från och med den 1 januari 1940,

så länge nuvarande förhållanden bestode.

Domänstyrelsen har i anledning härav förklarat sig beredd att

ersätta de kostnader, som stiftsnämnden måst vidkännas för förvaltningen

av domänfondens skogar. Stiftsnämndens uppskattning av stiftsjägmästarens

befattning med dessa skogar till 40 arbetsdagar för år syntes dock rätt

överdriven.

Allmänna lönenämnden har anfört, att nämnden icke hade

något att erinra mot att stiftsjägmästaren i Visby, därest denne befriades

från revirförvaltarbestyren i fråga om kronoskogarna, uppfördes på ordinarie

stat. Vad själva lönegradsplaeeringen anginge, syntes det lönenämnden

uppenbart, att den ifrågavarande tjänsten med avseende å göromålens

omfattning komme att intaga en särställning i förhållande till stiftsjägmästartjänsterna

å fastlandet. I sådant hänseende ville lönenämnden erinra

örn att, enligt vad som framginge av 1937 års sakkunnigförslag, för de

sju stift, där stiftsjägmästaren dittills ensam, utan biträde av stadigvarande

anställd, skogligt utbildad befattningshavare, fullgjort de tjänsten åvilande

arbetsuppgifterna, medeltalet kyrkliga skogar uppgått till 212 och dessas

genomsnittliga areal produktiv skogsmark till 13,852 hektar. För Gotland

hade motsvarande siffror utgjort 53 och 4,960. De anförda förhållandena

borde enligt lönenämndens mening föranleda, att stiftsjägmästartjönsten i

Visby efter frånskiljandet av bestyret med kronodomänerna erhölle något

lägre löneställning än övriga stiftsjägmästare. Lönenämnden ville för sin

del förorda, att befattningen hänfördes till lönegraden A 26. Lönenämnden

erinrade, att inom vissa andra förvaltningsgrenar befattningshavare i Gotlands

län hänförts till lägre lönegrad än motsvarande befattningshavare inom

fastlandslänen. Enahanda vore förhållandet i fråga om stiftssekreterarbefattningarna.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket saknade möjligheter

att med stöd av föreliggande uppgifter utröna, varför stiftsjägmästaren

icke medhunnit förvaltningsbestyret med kronoskogarna å Gotland

och Gotska Sandön under kalenderåret 1939. Ämbetsverket ville emellertid

fästa uppmärksamheten vid att i ärendet icke lämnats några upplysningar

örn vilka åtgärder, som vidtagits för att från stiftsjägmästaren avlasta

honom icke författningsenligt i tjänsten åvilande arbetsuppgifter.

Hade i detta avseende icke något åtgjorts i samband med omorganisationens

ikraftträdande den 1 januari 1939, torde — då stiftsjägmästaren uppgivits

tidigare lia haft praktiskt taget full sysselsättning såsom vid heltidstjänst

— vara självfallet, att han icke kunnat medhinna bestyret jämväl

med kronoskogarna. Statskontoret erinrade, att — såvitt framginge av en

vid propositionen 1938: 225 fogad bilaga — inom Visby stift i förhållande

till Strängnäs stift, det minsta av fastlandsstiften, den produktiva skogsmarkens

areal vore mindre än hälften, antalet fastigheter — om man räknade

med det av stiftsjägmästaren angivna — omkring hälften samt antalet

diarieförda ärenden mindre än tredjedelen. Härtill komme, att de årliga

avverkningarna på de ecklesiastika skogarna å Gotland utgjorde allenast

mellan cirka en femtedel och en tredjedel av avverkningarna å ett enmansrevir

inom domänverket. Även örn tillbörlig hänsyn toges till stiftsjägmästarens

merarbete på grund av de svårföryngrade skogarna, kunde

statskontoret med hänsyn till vad sålunda förekommit icke undgå att finna

anmärkningsvärt, att det visat sig omöjligt att få till stånd en överens
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

kommelse om skälig fördelning av stiftsjägmästarens tjänstgöringsskyldighet

mellan stiftsnämnden och domänverket. En sådan överenskommelse

borde i betraktande av de anförda sifferuppgifterna kunna åstadkommas

vid en rationell skötsel av de på stiftsjägmästaren i tjänsten ankommande

göromålen. I varje fall ansåge sig statskontoret icke kunna på föreliggande

uppgifter tillstyrka ett frångående av det av 1938 års riksdag beslutade

sammanförandet av krono- och ecklesiastika skogarna å Gotland till en

förvaltningsenhet.

Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna skäl föreligga för ett bifall

till framställningen om befrielse för stiftsjägmästaren i Visby från bestyret

med kronoskogarna å Gotland och Gotska Sandön, uppkomme spörsmålet

örn avlöningsförmånerna å stiftsjägmästarbefattingen. I detta avseende

torde till en början vara uppenbart, att en inplacering av stiftsjägmästartjänsten

i lönegrad (vare sig å ordinarie eller extra ordinarie stat) icke kunde

ifrågakomma, därest — såsom torde framgå av handlingarna i ärendet

— de till tjänsten författningsenligt hörande göromålen icke beredde befattningens

innehavare full sysselsättning. Ansåges stiftsjägmästaren böra

erhålla en fastare anställning, syntes följaktligen en del mindre kvalificerade

göromål böra åläggas honom såsom utfyllnad i hans tjänstgöring. För

bedömande av den löneställning, som för sådan händelse borde tillkomma

stiftsjägmästaren, torde erfordras närmare utredning beträffande arten och

omfattningen av hans göromål. I varje fall syntes klart, att en inplacering

av tjänsten i 27 lönegraden eller ens i den av lönenämnden föreslagna 26

lönegraden icke torde böra ifrågakomma.

Skulle en dylik anordning icke anses kunna genomföras, torde annan utväg

icke stå till buds än en återgång till förhållandena före löneregleringen,

i vilket fall stiftsjägmästaren skulle anställas utan heltidstjänstgöring med

ett arvode, motsvarande exempelvis % av den för stiftsjägmästare eljest

utgående lönen.

Med anledning av vad lönenämnden och statskontoret sålunda yttrat rörande

stiftsjägmästarens i Visby arbetsuppgifter och lönevillkor har stiftsnämnden

anfört, bland annat:

I såväl lönenämndens som statskontorets utlåtande återfunnes en felaktig

uppgift, som stiftsnämnden tidigare haft anledning och tillfälle att

rätta. I 1937 års utredning hade införts uppgiften, att de kyrkliga skogarna

i Visby stift skulle vara 53. Verkliga antalet vore 107. Av dessa

vore 7 sammanlagda med närgränsande.

Lönenämnden hade framhållit, att enligt vad som framginge av sakkunnigförslaget

för de sju stift, där stiftsjägmästaren dittills ensam, utan

biträde av stadigvarande anställd skogligt utbildad befattningshavare, fullgjort

de tjänsten åvilande arbetsuppgifterna, medeltalet kyrkliga skogar

uppginge till 212 och dessas genomsnittliga areal produktiv skogsmark till

13,852 hektar. För Gotland utgjorde motsvarande siffra 4,960. Denna jämförelse

förlorade emellertid i betydelse, därigenom att stiftsjägmästaren i

Visby stift ej hade samma arbetsuppgifter som stiftsjägmästarna i de övriga

ifrågavarande stiften. Skillnaden i arbetsuppgift innehölles i Kungl._ Majlis

brev den 13 december 1935, enligt vilket all utsyning å skogarna till löneboställena

i Visby stift skulle med undantag för viss avverkning av mindre

omfattning verkställas av stiftsjägmästaren. Ltsyningen vore det viisentliga

i hans arbete. Stiftsjägmästaren i de andra ifrågavarande stiften torde

ej alls eller endast i mindre omfattning syssla med utsyning. Ovannämnda

brev syntes icke vid behandlingen av förevarande Iråga blivit tillräckligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

uppmärksammat. Till skillnad fran lönenämnden hade statskontoret

kraftigt framhållit, att stiftsjägmästaren i Visby stift påtagit sig uppgifter

som icke författningsenligt i tjänsten åvilade honom. Riktigheten

i detta påstående hade av stiftsnämnden bestritts. Några åtgärder

kunde därför ej heller av stiftsnämnden ha vidtagits för att från stiftsjägmästaren

avlasta honom icke författningsenligt i tjänsten åvilande

arbetsuppgifter.

Statskontoret hade gjort en jämförelse mellan de årliga avverkningarna

pa de ecklesiastika skogarna a Gotland och avverkningarna å ett enmansrevir

inom domänverket. En sådan jämförelse vore enligt stiftsnämndens

uppfattning av föga värde, då arbetsuppgifterna i de båda fallen vore så

väsensskilda.

Statskontoret hade efterlyst en närmare utredning beträffande arten

och omfattningen av stifts jägmästarens göromål. Av en av stiftsjägmästaren

verkställd utredning framginge, att denne hela året hade sysselsättning

med stiftsjägmästargöromålen. För de olika arbetsuppgifterna åtginge ungefärligen

det antal dagar, som nedanstående tablå utvisade:

Utsyningsarbete i enlighet med Kungl. Maj:ts brev den 13 december 1935 (fält- och

expeditionsarbete samt meddelande av råd och anvisningar rörande skogsskötseln

å pastoratsskogarna)...................................150 dagar

Besiktning för normalavkastningsuppskattning samt granskning av skogshushållnings
planer

å marken..................................... 1 »

Upprättande av skogsdikningsplaner (fält- och expeditionsarbete)........... 25 »

Förrättningar i anledning av markförsäljningar...................... 5 >

Tillsyn av Atlingbo allmänna kyrkohemman....................... 3 ,

Diverse förrättningar..................................... 15 „

Sammanträden i stiftsnämnden............................... 10 »

Expeditionsarbete i övrigt.................................. 05 ,

Semesterledighet....................................... 20 »

Summa 300 dagar.

Av tablån framginge, att årets samtliga cirka 300 arbetsdagar vore utnyttjade

samt att cirka hälften av stiftsjägmästaren tillkommande semesterdagar

ej kunnat uttagas.

Stiftsnämnden ville livligt bestrida statskontorets yrkande, att sammanförandet

av krono- och de ecklesiastika skogarna å Gotland skulle bestå.

Vad beträffade stiftsjägmästarens lönevillkor, yrkade stiftsnämnden fortfarande,

att han matte placeras i lönegraden A 27. Lönenämnden hade som

ett slags motiv för lägre lönegradsplacering anfört, att vissa andra befattningshavare

på Gotland hänförts till lägre lönegrad än motsvarande befattningshavare

på fastlandet. Detta argument vore enligt stiftsnämndens

mening icke hållbart. Det förhållande, att en dylik princip hittills blivit

följd av statsmakterna, hade varit en bidragande anledning till den på

Gotland utbredda irriterade känslan, att Gotland vore en provins, som vore

sämre ställd än övriga delar i riket. Denna lönesättning måste verka så,

att tjänsteposter på Gotland betraktades som passageplatser, med täta

ombyten, eller såsom tjänster för lägre kvalificerade sökande. Det syntes

stiftsnämnden orådligt att bibehålla en lönesättning som icke svarade mot

allmän känsla av rättvisa. Så mycket mindre skäl förelåge att — såsom

man här syntes göra — motivera en ny orättvisa med redan tidigare begångna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

Stiftsnämnden medräknade möjligheten, att de förslag, som framkommit,

och de beslut, som fattats, om stiftsjägmästarens i Visby placering i sämre

löneställning än andra stifts jägmästare till någon del kunde vara baserade

på tanken, att det honom ålagda utsyningsarbetet skulle vara ett göromål

av enklare art och av mindre vikt. Enligt stiftsnämndens förmenande vöre

utsyningsförfarandet istället det väsentliga i skogsskötsel och det till vilket

alla andra åtgärder ytterst syftade. Enkannerligen vore detta fallet

med de gotländska skogarna på grund av deras beskaffenhet attavara svårföryngrade.

Det kunde därför icke anses befogat att placera stiftsjägmästaren

i Visby stift i lägre lönegrad på grund av att hans tjänstgöring skulle

vara mindre kvalificerad.

När statskontoret icke ens biträdde lönenämndens förslag att placera

stiftsjägmästaren i lönegraden A 26, utan för honom föresloge ännu sämre

ställning och eventuellt endast ville tillerkänna honom avlöning för %

av tjänstetiden, utan hänsyn till att han bland annat genom det honom

ålagda utsyningsarbetet hade fullt arbete under hela tjänstetiden, måste

detta kännas som en direkt orättvisa.

Statskontoret har yttrat, att vad stiftsnämnden nu anfört icke

föranledde statskontoret att frångå sin tidigare i ärendet uttalade uppfattning.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Domkapitlet

i Göteborg har ifrågasatt en höjning av anslagsmedlen till ersättning

till sakkunniga för biträde vid syn av stiftsnämnd m. m. med 300 kronor,

enär gottgörelse för utredning samt resekostnads- och traktamentsersättning,

som avses i 4 kap. 5 § kungörelsen 1935: 19 (nuvarande lydelse

1940: 734), skall utgå ur denna anslagspost.

Till en början får jag erinra om ett i 1939 års åttonde huvudtitel (sid. 60)

framlagt förslag, enligt vilket vid sidan av de till domkapitelsledamöter

utgående arvodesbeloppen ersättning i viss utsträckning skulle medgivas

för vad statstjänsteman visade sig ha avstått av sin lön under tjänstledighet

för fullgörande av uppdrag såsom domkapitelsledamot. Fråga, huruvida

ersättning för mistade löneförmåner eljest skulle utgå till domkapitelsledamot,

borde prövas och avgöras av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Ersättningsbeloppet borde bestämmas till hälften av vad vederbörande

visat sig lia avstått av sin lön under dylik ledighet. Riksdagen erinrade

i anledning härav (skrivelsen nr 8, sid. 13), att spörsmål av enahanda art

även kunde uppkomma på andra områden av statsförvaltningen, varför

det syntes riksdagen välbetänkt, att den föreliggande frågan bleve föremål

för övervägande i ett vidare sammanhang. I avbidan härpå godtog riksdagen

de föreslagna ersättningsgrunderna för budgetåret 1939/40.

Allmänna löneniimnden konstaterade i avgivet yttrande med anledning

av riksdagens uttalande, att några enhetliga grunder icke tillämpades i

fråga om ersättning för offentliga uppdrag. Det kunde vid sådant förhållande

enligt lönenämndens mening knappast anses ändamålsenligt att söka

genomföra några enhetliga grunder i fråga örn ersättning för mistade löne
-

Departe
raentscliefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

förmåner vid ledighet för fullgörande av offentliga uppdrag. Generella föreskrifter

om gottgörelse för sådana löneförmåner borde icke genomföras utan

en översyn av grunderna för själva ersättningen vid dylika uppdrag. Då

det emellertid knappast vore lämpligt att under rådande statsfinansiella

förhållanden genomföra ändringar i nu berörda hänseenden, vilka måhända

skulle kunna medföra ökade anslagsbehov, ansåge lönenämnden, att för

närvarande några ytterligare åtgärder i ämnet icke borde vidtagas.

I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 46) förklarade jag mig dela nämndens

uppfattning och ifrågasatte därför ingen ändring beträffande grunderna

för ersättning åt domkapitelsledamöter för mistade löneförmåner.

Den förutnämnda provisoriska regleringen borde alltså äga bestånd tills

vidare. Riksdagen (skrivelsen nr 8, sid. 8) framställde icke någon erinran

häremot. Riksdagen ifrågasatte emellertid, huruvida icke en allmän översyn

av arvodena till domkapitelsledamöterna borde vidtagas, särskilt med

hänsyn till att arvode med enahanda belopp utginge till ledamot vare sig

föredragningsskyldighet i mera avsevärd omfattning ålagts honom eller icke.

Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att för riksdagen framlägga det

förslag till ändrade ersättningsgrunder i förevarande avseende, vartill en

närmare omprövning av frågan kunde giva anledning.

I fråga örn ersättning åt domkapitelsledamöter stå sålunda två spörsmål

på dagordningen, nämligen frågan örn storleken av det för själva uppdraget

bestämda arvodet samt frågan om ersättning för mistade löneförmåner.

Av skäl som lönenämnden anfört torde dessa två spörsmål böra

bringas till en lösning samtidigt, varvid förhållandena inom andra statliga

verksamhetsgrenar böra beaktas. Då den allmänna översyn på detta område,

som ansetts påkallad, emellertid såsom lönenämnden framhållit icke

lärer böra igångsättas under nu rådande förhållanden, torde även spörsmålen

om domkapitelsledamöternas arvoden och ersättningar böra tills

vidare få vila i avvaktan på en sådan allmän översyn. Jag ifrågasätter

sålunda efter samråd i de nu angivna hänseendena med chefen för finansdepartementet

icke några ändringar härutinnan för nästa budgetår.

Jag övergår härefter till domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden

för budgetåret 1941/42.

Enligt det föregående ansvarar från och med den 1 januari 1939 stiftsjägmästaren

i Visby, förutom för de honom i denna egenskap åvilande

förvaltningsuppgifterna, jämväl för vården och förvaltningen av de domänverket

underställda kronoskogarna på Gotland och Gotska Sandön. Enligt

domänstyrelsens och stiftsnämndens mening har denna anordning, som i

avbidan på närmare erfarenheter erhållit endast provisorisk karaktär, icke

visat sig tillfredsställande. Dessa myndigheter anse därför, att de ifrågavarande

kronoskogarna och ecklesiastika skogarna icke böra i fortsättningen.

vara sammanförda till en gemensam förvaltningsenhet. Statskon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

toret däremot har icke funnit sig kunna på grundval av den nu föreliggande

utredningen tillstyrka en återgång till den tidigare gällande ordningen.

För egen del har jag med hänsyn till den inställning till den hittillsvarande

försöksorganisationens fortsatta bestånd, varåt de för verksamheten

närmast ansvariga myndigheterna givit uttryck, icke kunnat

undgå att konstatera, att praktiska förutsättningar för ett samarbete i

detta fall mellan de två skilda förvaltningsgrenarna för närvarande icke

föreligga. Jag vill därför icke motsätta mig en reglering i anslutning till

dessa myndigheters förslag av de med stiftsjägmästarbefattningen i Visby

förenade tjänsteåliggandena. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela erforderliga bestämmelser i ämnet samt att i samband därmed

besluta angående storleken av det belopp, som efter den 1 januari 1940

bör tillföras kyrkofonden såsom ersättning för stifts jägmästarens befattning

med domänfondens skogar.

Innan den nuvarande försöksanordningen genomfördes, hade stiftsjägmästaren

i Visby icke heltidstjänstgöring. Han åtnjöt samma löneförmåner

och rättigheter i övrigt som heltidstjänstgörande stiftsjägmästare,

med iakttagande dock att avlöningen icke fick överstiga % av den

för heltidstjänstgörande stiftsjägmästare bestämda (avlöning enligt 26 lönegraden

i den löneplan B, som fanns intagen i 1921 års numera upphävda

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen). I samband med försöksanordningens

genomförande hänfördes stiftsjägmästartjänsten i Visby

i likhet med de övriga motsvarande tjänsterna till 27 lönegraden, varvid

dock befattningen med hänsyn till anordningens försökskaraktär anordnades

såsom icke-ordinarie. Den förstärkning av jägmästarpersonalen, som

enligt det föregående från och med den 1 januari 1940 genom domänstyrelsens

beslut kommit till stånd, är enligt vad jag inhämtat av tillfällig

karaktär och innebär alltså icke någon för längre tid bestående utökning

av den för vården av de ifrågavarande skogarna erforderliga jägmästarpersonalen.

Även örn det oaktat vissa skäl kunna tala för lämpligheten av

att tills vidare, även efter en slutlig reglering av de med stiftsjägmästarbefattningen

förenade göromålen, bibehålla denna som extra ordinarie i

avbidan på närmare erfarenhet rörande omfattningen av dessa göromål,

vill jag dock icke motsätta mig förslaget att befattningen uppföres på

ordinarie stat. Samma skäl som ansetts tala för stiftssekreterartjänstens

i Visby placering i 24 lönegraden i stället för 27 lönegraden såsom flertalet

(ivriga stiftssekretcrartjänster synas mig motivera en motsvarande

differentiering för stiftsjägmästartjänsten därstädes. Jag föreslår sålunda,

att denna befattning hänföres till lönegraden A 24. Örn den nuvarande

innehavaren av den extra ordinarie tjänsten så önskar, torde han böra

av Kungl. Majit utan tjänstens ledigförklarande utses till innehavare av

den ordinarie tjänsten. Med tillämpning av bestämmelserna i 8 § 3 mom.

B ihan (j till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 98.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

civila avlöningsreglementet torde Kungl. Majit i så fall äga meddela beslut

om rätt för befattningshavaren att åtnjuta lön enligt högre löneklass

än den för honom eljest gällande. Jag har övervägt, huruvida han bör härutöver

erhålla kompensation för den löneminskning, som kan komma att

uppstå. Då den hittillsvarande högre löneställningen varit av tillfällig

natur och grundad på förutsättningar, som vid bifall till mitt förslag icke

längre föreligga, bör vid bedömandet av frågan örn lönekompensation

hänsyn tagas icke till den avlöning, befattningshavaren nu åtnjuter, utan

till den avlöning, som kom honom till del före försöksanordningens genomförande.

Då mitt förslag erbjuder en gynnsammare löneställning än den,

som före försöksanordningens genomförande var bestämd, Ilar jag icke

ansett mig böra ifrågasätta särskild lönekompensation utöver den, som

kan tillkomma honom vid tillämpning av nyssnämnda bestämmelser i

civila avlöningsreglementet.

Framställningarna från domkapitlet i Visby örn höjda arvoden för domkapitlets

ledamöter och om ändrad löneställning för stiftssekreteraren kan

jag ej nu tillstyrka. Jag vill tillägga, att frågan om storleken av domkapitelsledamöternas

arvoden lämpligen bör prövas i samband med den allmänna

översyn, som enligt vad förut sagts bör vid lämplig tidpunkt företagas.

De enligt det föregående framställda förslagen örn ytterligare anslag

till avlöningar till icke-ordinarie personal torde få tillgodoses i den mån

så kan ske inom ramen av de anslagsmedel, som i det följande beräknas

erforderliga till avlöningar till icke-ordinarie personal. Det av domkapitlet

i Stockholm gjorda yrkandet torde böra beaktas vid fördelningen av de

anslagsmedel, som för sistnämnda ändamål ställas till förfogande.

Med den av domkapitlet i Göteborg ifrågasatta höjningen av anslagsposten

ersättning till sakkunniga för biträde vid syn av stiftsnämnd m. m.,

nu förslagsvis 5,000 kronor, synes mig böra anstå till dess närmare erfarenhet

vunnits angående det ökade anslagsbehovet.

Jag ifrågasätter sålunda inga andra ändringar i avlöningsstaten än sådana,

som föranledas av dels förslaget örn stiftsjägmästartjänstens i Visby

förändring till ordinarie befattning, dels ock de nya grunderna för beräkning

av avlöningsanslag. Beträffande beräkningarna i detalj av den avlöningsstat,

örn vars godkännande Kungl. Majit enligt det följande torde

böra göra framställning, hänvisas till handlingarna i ärendet. Anmärkas

må, att jag vid anslagsberäkningarna utgått från att de vid domkapitlen

anställda tjänstemännen i regel icke förordnas att vikariera på högre

tjänster. Undantag härifrån förutsättes dock vad beträffar vikariat på

stiftssekreterarbefattningarna. Jag vill erinra, att anslagsmedlen till avlöningar

till icke-ordinarie domkapitelspersonal för innevarande budgetår beräknats

i överkant på grund av ovissheten örn utfallet av en för innevarande

budgetår företagen omräkning av dessa medel (jfr 1940 års åttonde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 98.

huvudtitel, sid. 46). Då närmare erfarenhet i detta hänseende ännu ej vunnits,

har jag vid anslagsberäkningarna även för nästa budgetår räknat med

samma marginal och förutsätter, att de överskjutande anslagsmedlen skola

liksom innevarande budgetår stå till Kungl. Maj:ts disposition för användning

vid förefallande behov.

Med beaktande av vad sålunda anförts beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 298,500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 17,700

kronor.

2. Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader.

Ur detta anslag, som nu är uppfört med 66,000 kronor, bestridas reseersättningar,

expenser, utgifter för publikationstryck och hyresersättningar.

Kyrkofonden bestrider hälften av de beräknade sammanlagda expenskostnaderna

vid samtliga domkapitel utom Stockholms och hälften av en nu

utgående hyresersättning av 4,000 kronor till Uppsala domkyrka samt

hela kostnaden för reseersättningar m. m. vid stiftsnämnderna och hyror

för tjänstelokaler åt stifts jägmästarna i Uppsala, Västerås och Visby. Bidraget

utgör nu 110,900 kronor. Anslaget disponeras jämlikt en på sid. 388 f.

i statsliggaren införd omkostnadsstat, vilken slutar på ett belopp av 65,240

kronor.

Av domkapitlens och stiftsnämndernas anslagsäskanden för budgetåret

1941/42 inhämtas följande:

Reseersättningar för domkapitlen. Höjningar ha begärts

av domkapitlen i Linköping, Västerås, Göteborg, Karlstad, Luleå och

Visby med tillhopa 3,070 kronor. Å andra sidan har domkapitlet i Strängnäs

föreslagit en sänkning med 200 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Domkapitlen i Skara, Strängnäs,

Karlstad, Härnösand och Stockholm ha hemställt, att denna anslagspost

måtte höjas med respektive 300, 1,000, 700, 500 och 200 kronor eller tillhopa

2,700 kronor.

Övriga expenser. Höjningar ha begärts av domkapitlen i Uppsala,

Linköping, Karlstad, Visby och Stockholm med respektive 400, 300,

1,180, 100 och 100 kronor eller tillhopa 2,080 kronor. Till stöd härför ha

åberopats ökade städningskostnader, utvidgade lokaler, införande av telefonväxel,

ökade materielpriser m. m.

Publikationstryck. Höjningar ha begärts av domkapitlen i

Linköping, Strängnäs, Lund och Karlstad med respektive 200, 200, 50 och

125 kronor. Domkapitlet i Härnösand har, med hänsyn till att 150 kronor

av det belopp, som ställts till domkapitlets förfogande för budgetåret

1940/41, utgjorde en tillfällig höjning, föreslagit en sänkning av anslagsposten

med samma belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 98.

Reseersättningar m. m. för stiftsnämnderna. Domkapitlet

i Visby har hemställt om höjning med 300 kronor.

Departe
mentschefen.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har förslag framställts, att

den skogliga personalen hos stiftsnämnderna måtte erhålla ersättning för

vissa av krisläget betingade kostnader för tjänsteresor i egen automobil

m. m. Då denna fråga torde komma att i ett vidare sammanhang anmälas

av chefen för finansdepartementet, anser jag mig icke böra här närmare

ingå på densamma.

Med hänsyn till medelsåtgången synes en höjning med förslagsvis 1,500

kronor av anslagsmedlen till reseersättningar för domkapitlen vara motiverad.

De stigande bränslepriserna torde böra föranleda en uppräkning av

anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten med 2,000 kronor. Vidare synes

en mindre höjning av de förhållandevis knappt tillmätta anslagsmedlen

till övriga expenser vara påkallad till följd av ökningen av utgifterna för

städning m. m. Höjningen bör emellertid begränsas till 1,000 kronor. Någon

höjning av anslagsposten till domkapitlens publikationstryck kan jag ej

tillstyrka.

Under omkostnadsstaten torde även böra beräknas medel för bestridande

av kostnader för sjukvård m. m., förslagsvis 3,500 kronor för domkapitlen

och 500 kronor för stiftsnämnderna.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle utgiftsökningen för budgetåret

1941/42 utgöra (1,500 -f 2,000 + 1,000 + 3,500 + 500 —) 8,500

kronor. Av detta belopp skola kostnaderna för expenser delas lika mellan

staten och kyrkofonden. Till kostnaden för sjukvård m. m. torde fonden

böra bidraga med dels hälften av det för domkapitlen utom Stockholms

domkapitel beräknade beloppet, dels ock hela det för stiftsnämnderna angivna

beloppet. Då för sjukvård vid Stockholm domkapitel torde böra

avses ett belopp av 100 kronor, bör sålunda kyrkofondens bidrag till

omkostnaderna för domkapitlen och stiftsnämnderna bestämmas till

2,000 -f 1,000 -f 3,500 —- 100

2

+ 500 = 3,700 kronor och förevarande

anslag därför höjas med endast (8,500 — 3,700 =) 4,800 kronor till

(65,240 -f- 4,800 —) i runt tal 70,000 kronor.

3. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att personalförteckningen för domkapitlen

och stiftsnämnderna skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1941/42, i nedan angiven del

hava följande ändrade lydelse:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 98.

13

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 stiftsjägmästare .......................A 27

1 » A 24

1 stiftsskogvaktare.......................A 9;

2. godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 297,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 41,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 143,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 66,100

Summa kronor 548,200

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 122,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 25,900

b. Ersättning till sakkunniga

för biträde

vid syn av stiftsnämnd

m. m., för
-

slagsvis......... »

5,000 »

30,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.............. »

34,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

...... »

24,600

summa kronor 212,100

Bihang till riksdagens ''protokoll 1911. 1 sami. Nr 98.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits ''proposition Nr 98.

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m............kronor 548,200

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................... 8 212,100

Summa kronor 760,300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden ............kronor 461,800

Nettoutgift kronor 298,500;

3. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av..............................kronor 298,500;

4. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av. ...........................kronor 70,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ■proposition angående anslag till domkapitlen och stiftsnämndema för budgetåret 191+1/1+2 m. to. s. 1 i texten
  2. SU 1941:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till domkapitlen och stiftsnämnderna för budgetåret 19JfllJf2 m. m. s. 10 i texten