Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) örn krigsförsäkring för ombord ä fartyg tjänstgörande personer, m. m

1942-03-06 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:107, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) örn krigsförsäkring för ombord ä fartyg tjänstgörande personer, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11

juni 1937 (nr 348) örn krigsförsäkring för ombord

ä fartyg tjänstgörande personer, m. m.; given Stockholms

slott den 6 mars 1942.

Under åberopande av bilagda i statsrådet oell lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till

1. lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348)

om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer samt

2. förordning med tillägg till förordningen den 13 april 1940 (nr 213)

om ersättning av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsåtgärd.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 107.

488 42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Förslag

till

Lag

angående ändi’ad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) örn

krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 11 juni 1937 om krigsförsäkring

för ombord å fartyg tjänstgörande personer1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 §•

Där inom---bestämmelser gälla.

Yad i---utländskt fartyg.

Har inom område och under tid, som i första stycket avses, person som

angives i första eller andra stycket blivit borta samt all underrättelse örn

honom upphört, skall han anses hava omkommit genom olycksfall till följd

av krigsåtgärd, där ej med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet

eller andra omständigheter finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet

förelegat. I fall, varom nu är fråga, skall begravningshjälp icke utgå.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse se SFS 1941: 540.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 107.

3

Förslag

till

Förordning

med tillägg till förordningen den 13 april 1940 (nr 213) om ersättning

av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsåtgärd.

Härigenom förordnas, att till förordningen den 13 april 1940 om ersättning

av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsåtgärd, skall fogas en ny paragraf, betecknad 4 §, av följande

lydelse.

4 §•

Har inom sådant område och under sådan tid, att lagen örn krigsförsäkring

för ombord å fartyg tjänstgörande personer är gällande, person som

angives i 1 eller 3 § blivit borta och har all underrättelse örn honom upphört,

skall lian anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd,

där ej med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra

omständigheter finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 107.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 20 februari 1942.

Närvarand e:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn viss ändring i

lagen om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer, m. m.

samt anför:

Gällande författningsbestämmelser.

I 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring för ombord å

fartyg tjänstgörande personer föreskrives, att vissa i lagen givna särskilda

bestämmelser skola gälla, örn i lagen avsedd person »till följd av krigsåtgärd

drabbas av olycksfall i eller utom arbetet». Lagens bestämmelser

tillämpas, då det med upprätthållande av vanliga krav på bevisning kan

anses styrkt, att olycksfall till följd av krigsåtgärd föreligger.

Enligt kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 541) angående tillämpning av lagen

om krigsförsäkring för ombord ä fartyg tjänstgörande personer skall lagen äga

tillämpning tillsvidare inom samtliga farvatten samt, vid vistelse i land,

inom utrikes ort där fartyget befinner sig.

I detta sammanhang må omnämnas, att lagen den 17 juni 1916 (nr 235)

om försäkring för olycksfall i arbete i 26 § innehåller bestämmelser, enligt

vilka kravet på bevisning rörande vad som inträffat är mindre starkt lin i

krigsförsäkringslagen. I paragrafen avses bland annat det fall, att fartyg

förlist och sjöman omkommit, utan att man därom kunnat erhålla underrättelse.

Livränta till anhörig skall utgå, då det »kan skäligen antagas»

att den som blivit borta omkommit till följd av olycksfall i arbete. Het

må vidare anmärkas, att i 26 § andra stycket föreskrives, att försäkringsinrättningen

är berättigad att av den anhörige, såsom villkor för utbetalning

av livränta, fordra förklaring på heder och samvete, att han saknar varje

underrättelse örn den försäkrade. I fråga örn omyndig må sådan förklaring

infordras från förmyndaren. I tredje stycket av samma paragraf stadgas,

att rätten till livränta upphör, därest den försäkrade finnes vara vid liv

eller hava avlidit av annan orsak än olycksfall i arbete.

Särskilda bestämmelser örn ersättning, då olycksfall förorsakats av krigsåtgärd,

finnas även i andra författningar. Enligt kungörelsen den 27 oktober

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 107.

1930 (nr 755) örn höjning av vissa ersättningar enligt förordningen den 11 juni

1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till

följd av olycksfall skall till ersättning, som på grund av försäkring enligt

bestämmelserna i förordningen utgår såsom sjukpenning, livränta eller begravningshjälp,

utgivas ett tillägg motsvarande 50 procent av ersättningen

för den händelse att olycksfall, som avses i förordningen, förorsakats av

krigsåtgärd. — Slutligen stadgas i 1 § förordningen den 13 april 1940 (nr

213) örn ersättning av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsåtgärd, att, om svenskt fartyg genom sjöolycka utom

riket går förlorat eller efter sådan sjöolycka förklaras icke vara iståndsättligt

och person, som varit tjänstgörande ombord å fartyget, under å fartyg företagen

hemresa till Sverige drabbas av olycksfall till följd av krigsåtgärd

inom sådant område och under sådan tid, att lagen örn krigsförsäkring för

ombord å fartyg tjänstgörande personer är gällande, så skall, där nämnda

lag dock icke är tillämplig å olycksfallet, ersättning utgivas av statsmedel.

Har person, som varit tjänstgörande ombord å svenskt fartyg, i annat än i

1 § avsett fall under hemresa till Sverige drabbats av olycksfall till följd

av krigsåtgärd, äger Kungl. Majit, örn skäl därtill liro, jämlikt 3 § besluta,

att ersättning i anledning av olycksfallet skall utgivas av statsmedel.

Framställning örn lagändring.

I skrivelse den 6 december 1941 hava Sveriges redareförening, Sveriges

fartygsbefälsförening, svenska maskinbefälsförbundet, svenska sjöfolksförbundet

och svenska stewartsföreningen hemställt örn sådan ändring av 1937

års krigsförsäkringslag, att densamma skulle bliva tillämplig även i de fall,

då det icke kunde avgöras, huruvida inträffat olycksfall hade sin grund i

krigsåtgärd eller ej.

Organisationerna åberopa såsom skäl för sin ansökan ett inträffat fall

— ångfartyget »Göteborgsl förlisning — beträffande vilket fall riksförsäkringsan

stalten förklarat, att krigsförsäkringslagen icke vore tillämplig.

Yttranden i anledning av organisationernas

framställning.

Över organisationernas skrivelse hava yttranden avgivits av riksförsäkringsanstalten,

kommerskollegium och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagens

förening. Därefter har försäkringsrådet yttrat sig över samtliga handlingar

i ärendet. Sveriges radiotelegrafistförening har erhållit tillfälle att

avgiva yttrande men icke begagnat sig därav.

Riksförsäkringsanstalten omnämner, att anstalten vid tillämpningen av

krigsförsäkringslagen i sex fall haft att pröva, huruvida fartyg, som under

färd försvunnit utan känd anledning, skulle anses förolyckat till följd av

krigsåtgärd. I fem av dessa, då fartygen haft att passera farvatten, där de

kunnat utsättas för krigsåtgärd, samt särskilda omständigheter ej förelegat,

som gjort annan orsak till försvinnandet sannolik, hade anstalten ansett

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Kungl. Majlis proposition nr 107.

krigsförsäkringslagen tillämplig. Beträffande förlisningen av fartyget »Göteborg»

hade anstalten däremot förklarat vanligt olycksfall föreligga och endast

olycksfallsförsäkringslagen tillämplig. I anledning av besvär över riksförsäkringsanstaltens

beslut hade emellertid försäkringsrådet den 23 december

1941 förklarat, att det måste antagas, att fartyget förlist på grund av

krigsåtgärd, samt förordnat örn målets upptagande till ny behandling.

Eiksförsäkringsanstalten framhåller, att det med hänsyn till försäkringsrådets

nämnda utslag möjligen kunde ifrågasättas, örn någon lagändring i

det avseende, som åsyftades i organisationernas skrivelse, numera kunde

anses erforderlig. Därest lagändring funnes böra vidtagas, borde i varje

fall vissa förutsättningar föreskrivas för rätten till ersättning. Härom anför

anstalten:

Skulle krigsförsäkringslagen gälla så snart ett fartyg försvunnit utan hänsynstagande

till omständigheterna i övrigt, vore lagen tillämplig exempelvis

å sådana fall som då ett segelfartyg försvunnit under nöjessegling i Stockholms

inre skärgård, även örn storm till äventyrs varit rådande, eller då ett

valfångstfartyg försvunnit i farvattnen i närheten av sydpolen, ehuru krigsåtgärd

veterligen icke förekommit i dessa eller närliggande farvatten. För

den skull torde såsom villkor för ersättning böra angivas, dels att fartyget

blivit borta utan känd anledning och dels att fartyget haft att passera farvatten,

där risk för krigsåtgärd kan antagas hava förelegat.

lin ledamot av riksförsäkringsanstalten förklarar sig anse, att lagändringen

bör erhålla sådan formulering, att bevisbördan blir densamma vare sig

olycksfallet inträffat i samband med försvinnandet av ett fartyg eller under

andra omständigheter. Såsom förutsättning för tillämpning av krigsförsäkringslagen

borde därför i 1 § föreskrivas, att vederbörande drabbats av

olycksfall under sådana omständigheter, att det icke kunde anses ådagalagt,

att olycksfallet föranletts av annan orsak än krigsåtgärd.

Kommerskollegium förklarar, att med hänsyn till de syften, som föranlett

de i krigsförsäkringslagen intagna ersättningsbestämmelserna, starka billiglietsskäl

talade för bifall till organisationernas framställning. Kollegium

tillstyrker, att bestämmelserna givas en sådan avfattning, att fall, då fartyg

gått bort med man och allt inom område, å vilket lagen äger tillämpning,

skola betraktas såsom krigsolycksfall under förutsättning att icke av utredning

rörande fartygets lastningsförhållanden eller sjövärdighet eljest vid avgången

från senast besökta hamn eller av omständigheterna i övrigt framgått,

att orsaken till olyckan varit att hänföra till annat än krigshandlingar.

Dc ömsesidiga socialförsäkringsbolagens förening Ilar i princip intet att erinra

mot att ersättning enligt krigsförsäkringslagen alltid skall utgå i fall

av fartygs uteblivande. Såsom villkor därför syntes dock måhända böra

angivas, att fartyget haft att passera farvatten, där risk för krigsåtgärd kan

tänkas hava förelegat.

Försäkringsrådet förklarar, att rådet med hänsyn till att ur bevisningssynpunkt

tveksamma fall kunna uppkomma, finner den föreliggande fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107. 1

ställningen böra vinna beaktande. Viss begränsning i fråga om presumtion

för olycksfall till följd av krigsåtgärd borde emellertid göras. Försäkringsrådet

erinrar örn att under krigsförsäkringslagen inginge olycksfall såväl i

som utom arbete. Möjligheten för att genom presumtion för olycksfall till

följd av krigsåtgärd utgiva ersättning borde givas samma omfattning. Presumtion

med viss begränsning borde sålunda ske icke allenast, då fartyg

inom område, som angåves i 1941 års kungörelse, försvunnit med man och

allt utan även, exempelvis, då ombord å fartyg tjänstgörande person försvunnit

inom sådant område, när han i eller utom arbetet vistats i land a

utrikes ort. Försäkringsrådet förordar därför, att i krigsförsäkringslagen

införes en bestämmelse av innebörd, att därest inom område och under tid,

som namnes i lagens 1 §, person, som avses i denna paragraf, blivit borta

samt all underrättelse om honom upphört, han skall anses hava omkommit

genom olycksfall till följd av krigsåtgärd, såvida ej med hänsyn till antaglig

tid och plats för försvinnandet eller andra omständigheter finnes sannolikt,

att så ej varit förhållandet. Beträffande fall, varom nu vore fråga, borde

vidare enligt försäkringsrådets mening införas föreskrift, motsvarande vad

som funnes stadgat i 26 § olycksfallsförsäkringslagen andra och tredje styckena,

örn skyldighet för ersättningsberättigad att avgiva viss förklaring samt

örn upphörande av rätten till livränta. Att märka vore ytterligare, att vid

ett på presumtion grundat godkännande av ett försvinnande såsom olycksfall

till följd av krigsåtgärd, i likhet med vad som gällde vid utgivande av ersättning

på grund av bestämmelserna i 26 § olycksfallsförsäkringslagen,

begravningshjälp icke syntes böra utgå.

I yttrandena har påpekats, att bestämmelser, som möjliggjorde presumtion

för olycksfall till följd av krigsåtgärd borde införas även i 1939 års

kungörelse och 1940 års förordning. Biksförsäkringsanstalten har därvid

framhållit, att sådan ändring av kungörelsen kunde medföra en icke oväsentlig

ökning av statens bidrag till kostnaderna för fiskarförsäkringen.

Enligt lagen örn krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer

samt vissa andra av krigsförhållandena föranledda författningar, som

reglera rätt att erhålla ersättning för skada till följd av olycksfall, är ersättningsrätten

knuten till den förutsättningen, att skadan förorsakats av »krigsåtgärd»,

d. v. s. ersättning utgår endast, örn det med tillämpning av vanliga

bevisregler kan anses ådagalagt, att sådan åtgärd föranlett skadan.

I den av Sveriges redareförening samt vissa av de ombordanställdas

organisationer till Kungl. Majit gjorda framställningen samt i de i anledning

därav avgivna yttrandena har framhållits, att fall kunna inträffa, beträffande

vilka det visserligen icke kan påvisas, att inträffad skada förorsakats av

krigsåtgärd, men i fråga om vilka skäl med större eller mindre sannolikhet

tala för att så varit förhållandet.

Den verkställda utredningen synes mig hava bestyrkt, att författningsändringar

böra vidtagas för att möjliggöra ersättning även i fall av sist

Departement

cliefcn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 107.

angivna natur. De förslag i sådant hänseende, som framlagts av försäkringsrådet,

synas kunna läggas till grund för författningsändringarna.

I ett nytt tredje stycke av 1 § lagen om krigsförsäkring för ombord å fartyg

tjänstgörande personer synes sålunda böra föreskrivas, att, örn inom område

och under tid, som nämnas i paragrafens första stycke, person som avses i

paragrafen blivit borta samt all underrättelse örn honom upphört, han skall

anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd, där ej med

hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra omständigheter

finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat. I nu

ifrågavarande fall synes begravningshjälp ej böra utgå. Uttrycklig bestämmelse

härom synes erforderlig. Försäkringsinrättning bör vara berättigad

att av anhörig, till vilken livränta enligt lagens regler bör utgå, såsom villkor

för utbetalning därav fordra förklaring på heder och samvete, att den anhörige

saknar varje underrättelse örn den försäkrade. I fråga örn omyndig

torde sådan förklaring böra infordras från förmyndaren. Vidare synes böra

gälla, att rätten till livränta enligt krigsförsäkringslagen skall upphöra, därest

den försäkrade finnes vara vid liv eller hava avlidit av annan orsak än

olycksfall till följd av krigsåtgärd. Bestämmelser av nu angiven innebörd

återfinnas i 26 § andra och tredje styckena lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete. Försäkringsrådet har föreslagit, att i nu förevarande sammanhang

i krigsförsäkringslagen bör införas föreskrift, motsvarande innehållet i

nämnda stycken. Vad i desamma stadgas synes emellertid — sedan det

förklarats, att försvinnande, varom nu är fråga, skall anses såsom olycksfall

på grund av krigsåtgärd — gälla på grund av föreskriften i 1 § första

stycket krigsförsäkringslagen, att stadgandena i 1916 års olycksfallsförsäkringslag

i princip skola tillämpas. Särskild föreskrift i ämnet synes därför

vara onödig.

Stadganden motsvarande de sålunda av mig beträffande krigsförsäkringslagen

föreslagna synas böra införas även i 1940 års förordning om ersättning

av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av

krigsåtgärd, samt i 1939 års kungörelse örn höjning av vissa ersättningar

enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare

avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall.

Inom socialdepartementet hava upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr 348)

om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer samt

2) förordning med tillägg till förordningen den 13 april 1940 (nr 213) om

ersättning av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsåtgärd.

Förslagen finnas såsom bilagor1 fogade till detta protokoll.

Kungörelse med tillägg till 1939 års kungörelse torde böra utfärdas, sedan

riksdagen tagit ställning till de i det föregående omförmälda förslagen.

1 Dessa bilagor, vilka äro lika lydande nied de vid propositionen fogade författningsförslagen,

hava här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 107.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över förutnämnda förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 §

krigsförsäkringslagen måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami.

Nr 107.

488 12 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 107.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Martts lagråd

den 6 mars 1942.

Närvarande:

justi tieråden Forssman,

Bellinder,

regeringsrådet Lundevall,

justitierådet Sterzel.

Enligt lagrådet den 5 mars 1942 tillkandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den

20 februari 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937

(nr 348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven Björkholm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

11

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets förut denna dag

avgivna utlåtande över det den 20 februari 1942 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 11 juni 1937 (nr

348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer.

Under förmälan att lagrådet lämnat nämnda lagförslag utan erinran hemställer

föredraganden, att Kungl. Majit måtte genom proposition

dels jämlikt § 87 regeringsformen, förelägga riksdagen nyssnämnda

lagförslag till antagande,

dels ock föreslå riksdagen att antaga det inom socialdepartementet

upprättade förslaget till förordning med tillägg till förordningen

den 13 april 1940 (nr 213) örn ersättning av statsmedel

i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsåtgärd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:151 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. a1 i texten